1

Bara vanligt vardagsliv…

2

Vanligt vardagsliv tillsammans med ditt barn tillgodoser många av barnets mest grundläggande behov.

Forskning visar att du som förälder är den viktigaste skyddsfaktorn för ditt barn.

3

Starka band mellan föräldrar och barn är den bästa grunden för att barn ska bli trygga och självständiga individer som vuxna

Det är relationen mellan dig och ditt barn som utgör den viktigaste skyddsfaktorn för barnet.

Få saker är viktigare än er relation.

Relationer behöver tid.

TOLKA HUR ANDRA TAR

EMOT MIN LEKIDÉ

HA EN EGEN LEKIDÉ OCH

KUNNA PRESENTERA DEN

FÖR ANDRA

FANTASI/INRE

FÖRESTÄLLNINGAR

KOMMUNICERAKOMPRO-

MISSA

VARA KVAR I LEKTEMAT

TA SIG IN I LEKEN

FÖRSTÅ LEKENS TEMA/

VAD DE ANDRA BARNEN LEKER

TURTAGNING

TOLKA ANDRAS

LEKIDÉER

LEKFÖRMÅGOR

Förskolan är ett komplement till hemmetFörskolan kan vi se som barnets ”arbete”. Barnet ”arbetar” med att träna på olika

lekförmågor.

4

TOLKA HUR ANDRA TAR

EMOT MIN IDÉ

HA EN EGEN IDÉ OCH KUNNA

PRESENTERA DEN FÖR ANDRA

FANTASI/INRE

FÖRESTÄLLNINGAR

KOMMUNICERAKOMPRO-

MISSA

VARA KVAR I TEMAT

TA SIG IN I TEMAT

TURTAGNING

TOLKA ANDRAS

IDÉER

SOCIALA FÖRMÅGOR

I EXEMPELVIS HEMMET, PÅ ARBETET,

I FÖRHÅLLANDEN, I ALLT SAMARBETE

FÖRSTÅ TEMATVAD DE ANDRA

”GÖR”

Lekförmågorna är sociala förmågor som krävs i all samvaro, för alla människor oavsett ålder, därför är de viktiga att träna på

5

Balansen mellan arbete och vila är viktig för alla människor, särskilt för barn.När barnen är på förskolan finns få möjligheter för dem att gå undan,

de befinner sig i den sociala gemenskapen hela dagen.

En hel dag på förskolan kan för många barn vara nog med stimulans, därför behöver man som förälder inte känna krav på ytterligare organiserade aktiviteter.

Det behöver finnas tid för barnet att varva ner, vara tillsammans med dig som förälder, bearbeta dagens händelser, med andra ord lite vanligt vardagsliv.

Barnkonventionen artikel 31

”Barnet har rätt till lek, vila,

fritid och rekreation...”

När man har ”arbetat” behöver man vila

6

” …jag har skyndat mig hem och nu sitter jag här och gör

INGENTING.”

Att vara närvarande, sitta och småprata, låta barnet berätta om sin dag och prata om det barnet berättar kan kännas som att man gör INGENTING. Men dessa stunder av att ”bara vara” tillsammans är väldigt värdefulla! Många av barnets mest grundläggande behov

tillgodoses, vilket har stor betydelse för barnets utveckling både nu och på längre sikt.

Så känn dig nöjd när du lyckas få till dessa stunder och tänk på att du gör något jätteviktigt!

Efter en dag på arbetet behöver även vi vuxna komma hem och varva ner Har man mycket att göra är det inte alltid så lätt…

7

8

Genom vanligt vardagsliv och småprat får barnet närhet, blir sett, bekräftat och lyssnat på.

Barnet ges möjlighet att varva ner, berätta om dagen och

bearbeta dagens händelser samt prata om det ni gör tillsammans.

Detta tillgodoser många av barnets mest

grundläggande behov.

Vanligt vardagsliv bygger nära

känslomässig relation,

ger trygghet, utvecklar empatisk

förmåga och respekt för andra,

gynnar ”turbulenta” utvecklingsperioder i

barnets liv

Ger god anknytning och en bra relation

mellan barn och förälder

Vanligt vardagsliv utvecklar språk och

kommunikation (uttal, ordförråd,

att böja ord, att bygga meningar, att veta hur språket

används),

utvecklar förmågan att kommunicera och

förstå andra,

gynnar förmågan att läsa och skriva Utvecklar ett bra

språk

Vanligt vardagsliv ger barnet möjlighet att resonera kring sina erfarenheter och sortera in dem i

minnet,

vilket skapar förståelse och ger

barnetomvärldsuppfattning

Det gör barnets värld begriplig, hanterbar

och meningsfull

Ger barnet en känsla av

sammanhangKASAM

• handla• laga mat• tvätta• städa• skotta snö• räfsa löv

Prata med barnet om det ni gör tillsammans och bekräfta barnet och barnets handlingar, då känner sig barnet delaktigt och kompetent. Att känna sig kompetent och socialt accepterad skapar självkänsla och

ger självförtroende. Även här utvecklas relationen, språket och ger barnet en känsla av sammanhang. Många skolämnen kommer också med på köpet,

t ex då ni räknar eller delar frukt är det matematik.

Vardagliga sysslorSom förälder har man många vardagliga sysslor som ska hinnas med. Det är inte alltid så lätt att

få till det, men känn dig nöjd när du lyckas göra några sysslor tillsammans med ditt barn. Barnet kan t ex vara med då du ska:

9

Då barn är tillsammans med andra än sina föräldrar är det vanligt att de håller inne många av sina känslor

Först när barnet är tillsammans med dig som förälder igen släpps känslorna ut, för det är med dig som barnet känner sig allra tryggast.

Så det är helt naturligt om ditt barn är argt eller ledset efter en dag på förskolan. Ju längre tid ni har varit ifrån varandra, desto mer känslor kan

barnet ha hållit inne.

10

Charlie är ute med bollen när det börjar

regna.

Regnet kommer i ögonen.

Charlie kan inte se.

AJ! Charlie snubblar på bollen, faller

pladask och slår sig.

Charlie visar exempel på hur barn kan hålla inne sina känslor

11

…men när Charlie kommer hem till

mamma, då gråter Charlie ut.

Det går hål i byxan och på benet. Blod kommer ut och det gör jätteont, men

Charlie gråter inte.

Charlie kämpar med bollen och haltar

hela vägen hem. Det kommer regn i

blodet och ont gör det, men Charlie

gråter inte…

12

När barnet ger utlopp för sina känslor,kan du som förälder:

• behålla lugnet• bekräfta barnets känsla• ge barnet fysisk närhet• ta dig tid till att bara finnas där och låta barnet ”tanka” hos dig

…och tänka att reaktionen är helt normal!

Hur kan det vara för er när ni hämtar eller kommer hem från

förskolan?

13

En del av barnets utveckling sker i olika perioder av trots

Allt eftersom barnet utvecklas prövar det ofta också sin egen vilja.Barnet börjar utveckla sin egen identitet, sitt eget ”jag”.

När barnet utmanar dig kan det kanske ge energi att tänka på att det är utveckling på gång!

Trotsperioderna kan vara olika långa och kommer inte alltid vid någon bestämd ålder. Det är bra att minnas just det, att det handlar om perioder, som sedan övergår i lugnare faser innan nästa trotsperiod tar vid.

”Jag kan själv…” och ”Nej…” är vanligt!

14

Idag lyssnar vi på och tar hänsyn till vad barnen tänker, känner och vill

Vi ger barnen inflytande och gör dem delaktiga i många beslut,istället för att kräva att de ska lyda blint.

Detta kan vara ett krävande arbete, men är väldigt viktigt eftersom vi i vårt demokratiska samhälle vill att människor ska stå emot grupptryck, tänka själva och våga stå för sina åsikter.

Ibland kan det vara svårt att hitta balansen mellan hur mycket inflytande vi ska ge barnen och vilka beslut vi vuxna måste ta.

15

Barns inflytande och delaktighet – vad kan du låta ditt barn få bestämma?

Som förälder har du ansvar för att fatta beslut utifrån barnets bästa.

Då barnets uppfattning eller vilja stämmer överens med vad du som förälder anser är barnets bästa, kan du säga ”Ja” som förälder.

Då barnets uppfattning eller vilja strider mot vad du som förälder anser är barnets bästa, måste du kunna säga ”Nej”, bestämma och vägleda.

När du som förälder står på dig i dina uppfattningar kring barnets bästa och förklarar detta för barnet, ger det barnet:

• en känsla av att vara värdefullt• en god relation till dig som förälder • trygghet

barnperspektivet barnets perspektiv(barnets bästa) (barnets vilja)

Har ni som föräldrar exempel på situationer där barnperspektivet och barnets perspektiv krockar?

Tror du att denna tankemodell kan vara användbar för att hitta

balansen för ditt barns inflytande?

16

17

Lyssna på barnet och visa att du respekterar barnets åsikt, men var trygg i att det alltid är du som förälder som bestämmer!

Att säga: ”Vänta, jag måste fundera innan jag svarar.” kan vara ett sätt att skapa tid till att fatta kloka beslut.

Då barnet reagerar med ilska eller andra starka känslor på ditt beslut kan det ibland kännas väldigt jobbigt.

Håll då i minnet att du gör det bra som förälder när du står upp för ditt barns bästa!

Relationsbank

Du som förälder behöver göra ”insättningar” i relationsbanken för att senare kunna göra ”uttag”

InsättningAtt vara tillsammans i vardagen, försöka ge barnet ögonkontakt

och ge barnet mycket mer positiv uppmärksamhet än negativ

(5-1:an)

UttagNär du behöver säga ”Nej”,

bestämma och vägleda

Utan kapital på banken är det svårare att göra uttag

18

Trots kapital på banken kan det ibland vara svårt att göra uttag utan att det blir konflikt

När du som förälder riskerar att hamna i konfliktsituationer finns det några förebyggande åtgärder:

• Minska antalet tillsägelser och uppmaningar. Välj dina strider.

• Vänd de negativa uppmaningarna till att bli positiva.

Istället för att säga: ”Spring inte omkring.”, säg: ”Kom och sitt en stund.”

• Förstärk det positiva: ”Vad glad jag blir när du…”

• Skapa struktur. Se till att ge barnet tid, exempelvis då barnet ska klä på sig själv.

Ge också tid till naturliga avslut: ”Läs klart boken, så går vi ut sedan.”

• Undvik det som skapar konflikt under en viss period, exempelvis att gå till affären.

19

Några tips som kan användas inför, i och efter kaos

Inför kaos Explosion Efter kaos

Bekräfta: ”Jag ser att du är besviken/ledsen/hade velat…”

Behåll lugnet, tala lugnt

Försök avleda

Välj dina strider. ”Är det verkligen för barnets bästa jag säger nej?”

Acceptera aldrig t ex slag eller bitningar

Ge korta uppmaningar: ”Nej du får inte slå/bita!”

Resonemang/prat får vänta

Bekräfta barnets känsla: ”Jag ser att du är arg. Jag sitter här och väntar tills du har lugnat dig.”

Tala lugnt, lågt, ge tid

Håll aldrig fast barnet, men håll gärna om

Om/när barnet är ledset och söker tröst, trösta alltid: lyssna, sitt nära, ta i famn eller krama

Undvik ”varför-frågor”. Prata om vad som hände, hur det blev och kanske om hur ni kan göra nästa gång

20

21

Man behöver inte känna sig otillräcklig som förälder om man inte lyckas behålla lugnet jämt, för det gör nog INGEN!

Som förälder bryr man sig om sitt barn och därmed framkallar barnet starka känslor hos en. Det är därför naturligt att som förälder tappa humöret, bli arg och höja rösten ibland.

Om man har tappat humöret är det viktigt att försöka göra det bra igen efteråt, förklara varför man som förälder blev arg, säga eller ”göra” förlåt och bli sams igen.

Det är vanligt att man tänker att ”Nu gjorde jag fel igen.”, men lägg istället energin på att tänka på hur du gjorde och hur det blev.

Gör vi på ett sätt så blir det på ett sätt, gör vi annorlunda så blir det annorlunda.

Det gör alltså ingenting om man som förälder blir arg ibland,men det är viktigt att tydliggöra för barnet att det är handlingen man blir arg på, inte på barnet

Exempel på en situation:Barnet kastar saker på golvet.

Ha fokus på handlingen, vilka konsekvenser den får och ge barnet tips på en ny strategi:”Nu blir det ju så stökigt så det inte går att leka här! Kom så lägger vi sakerna i lådan istället.”

Om man uttrycker att man ogillar barnet kan det föra med sig ett ökat negativt beteende: ”Du är hopplös, du gör alltid så, du kastar alltid…”

Barn som ofta får höra negativa omdömen om sig kan få en negativ självbild som de senare lever upp till. Tänk att du ska vattna det du vill ska växa!

Om barnet senare gör exakt samma sak igen kan det ge ökat tålamod att tänka: ”Barnet har ännu inte hunnit lära sig. Jag måste visa barnet igen.” Barn behöver mycket repetition.

Om du på kvällen sammanfattar din dag, ha fokus på de lyckade situationerna. Det ger energi och strategier till nästa dag.

22

Alla situationer ställer krav på förmågor, färdigheter och förkunskaper hos barnet

Om det ofta blir jobbigt i samma situation kan kraven i situationen vara övermäktiga för barnet. Vilka krav blir svåra?

Vilka förutsättningar behöver du ge barnet för att barnet ska kunna lyckas bättre med situationen?

Att klä på sig ställer bl. a krav på planeringsförmåga.Planeringsförmågan börjar att utvecklas vid två års ålder och är fullt utvecklad först vid 25 års ålder!…så barnet kan behöva strategier för att kompensera för förmågan som ännu inte är fullt utvecklad. Strategier vid påklädning kan vara:• att ge barnet ett plagg i taget• att lägga ut kläderna i turordning på golvet • att ha bilder på väggen med plaggen i turordning

23

24

Att behöva vänta kan vara svårt för små barnStrategier kan vara:• att minimera väntan så den inte blir så lång• att hjälpa barnet att mäta sin väntan: ”Jag ska bara duka av bordet först, sedan kan vi…”• att fylla väntan med något: ”Du hinner leka en stund, sedan ska vi…”

Att välja kan också vara svårt för små barnStrategier kan vara:• att låta barnet välja endast då barnet tar initiativ till det• att ge barnet bara två alternativ att välja mellan• om barnet ändå inte kan bestämma sig, tala om vilket alternativ du tycker är bäst

och hjälp barnet att välja. Gör processen kort

Vardagslivet som småbarnsförälder kan ibland vara stressigt och energikrävande

Som förälder har man idag många inre och yttre krav på sig.

Det finns normer i vårt samhälle t ex kring hur vi ska se ut, hur vi ska leva, vilka prylar vi behöver och vad vi ska hinna med.

Det är lätt att känna sig stressad av bilden av det ”perfekta livet”, men tänk då på att det bara är en bild. Periodvis är det jobbigt i alla barnfamiljer, ibland blir det till och med kaos.

Det är inte perfekt hemma hos någon.

Att medvetet prioritera bland allt som ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet kan vara nödvändigt för att få tid till att vara en lyhörd och närvarande förälder i vardagen.

Var ärlig mot dig själv och fundera på vad som verkligen är viktigt för dig och ditt barnoch tänk på att man kan prioritera olika.

25

Vad är verkligen viktigt för dig och ditt barn?

Vad ger dig energi och vad tar din energi?

Går det att prioritera under småbarnstiden?

Mycket av det som är viktigt och bra för små barn är gratis!

26

Att resa

Hem/inredning

Familj/vänner

Bil, hus, prylar

Arbete/karriär

Träning

Sociala medier

Vardagsliv tillsammans

facebook

Snapchat

YouTube

twitter

Instagram

27

Ett sätt att skapa tid för dig och ditt barn kan varaatt tillåta dig själv att stänga av mobil, padda, dator och TV när du är tillsammans med ditt barn

Det avlastar och ger dig förutsättning att vara en närvarande förälder. Det skapar tid och möjlighet till samvaro och samtal i vardagen.

Forskning visar att när TV:n är avstängd pratar föräldrar mer med sina barn. Barnen jollrar, ljudar och pratar också mer, vilket utvecklar barnens språk och språkutvecklingen gynnar i sin tur hjärnans övriga utveckling.

Barn behöver direktkontakt med andra människor för att kunna utveckla sitt språk och sin kommunikation.

Vad gäller barns skärmtid är forskningen inte tillräcklig för att ge exakta riktlinjer, men allmänna rekommendationer är i nuläget:

ingen skärmtid alls för barn under 2 år och högst en timme/dag för barn som är 5 år.

Det kan verka som om barn kopplar av framför skärmen, men det är bara kroppen som vilar för hjärnan arbetar med att ta emot massor av intryck. För lång skärmtid kan ge koncentrationssvårigheter och påverka barns sömn negativt.

Om du väljer att låta ditt barn ha skärmtid vid två års ålder, välj då också vad barnet ska få göra eller titta på. Håll på åldersgränser! De är satta med tanke på ditt barns bästa. Små barn (upp till sex år) har t ex svårt att skilja på

fantasi och verklighet, de tror att det som händer på skärmen är verkligt och på riktigt.

Om små barn ska ha någon behållning av innehållet behöver tal och bild gå ganska långsamt, exempelvis i Alfons-och Tottetempo. Är tempot för högt får barnen inget sammanhang,

utan kan bli stressade och motoriskt oroliga.

Sitt gärna tillsammans med ditt barn, då har barnet möjlighet att fråga och prata med dig om det ni gör eller tittar på.

28

Hur får man till det här i vardagen? Har ni tips till varandra? T ex hur man lyckas sitta och titta på TV

tillsammans med bara ett barn, fast barnet har yngre syskon? Eller hur man får fram middagen

tillsammans med barnen?

29

Det är DU som förälder som är viktigast och bäst på alla sätt för DITT barn.

Var tillsammans i vardagen och lita på dig själv som förälder!

Om du upplever att din situation som förälder är väldigt krävande, finns det många du kan

vända dig till:

Pedagogerna på ditt barns förskola

BVC-sjuksköterskor, Kiruna sjukhus vx 0980-73000

Familjerådgivare, Kiruna sjukhus vx 0980-73000

Individ- och familjeomsorgen, Kiruna Kommun vx 0980-70000

30

Kontakter

31

Böcker

Alfvén, M. & Hofsten, K. (2011). Trotsboken. ([Ny, lätt omarb. och utök. uppl.) Stockholm: Norstedt.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Atterström, H. & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter?: specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Broberg, A. (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm:

Natur & Kultur.

Ellneby, Y. (2008). Stressade barn: och vad vi kan göra åt det. (1. pocketutg.) Stockholm: Natur & kultur.

Forster, M. (2009). Fem gånger mer kärlek: [forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv : en bok till föräldrar med barn

mellan 2 och 12 år]. Stockholm: Natur & kultur.

Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt.

Juul, J. (2007). Konsten att säga nej med gott samvete. (2., rev. utg.) Stockholm: Bonnier.

Juul, J. (2009). Ditt kompetenta barn: på väg mot nya värderingar för familjen. ([Ny utg.]). Stockholm: Månpocket.

Kreutz Wirfelt, A. (2014). Små barns utveckling: [känslomässig, motorisk och social utveckling hos barn 0-4 år]. (1. uppl.) Stockholm:

Gothia fortbildning.

Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.

32

Länkar

www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/

www.psynk.se/barnibehovavsammansattstod/skyddsochriskfaktorer.1988.html

www.unicef.se/barnkonventionen

www.allabarnicentrum.se/

www.rikshandboken-bhv.se

www.ur.se/Produkter/188194-UR-Samtiden-Elevhalsa-De-saknade-eleverna

www.folkhalsan.fi/sv/startsida/Aktuellt/Tidningar/Artiklar-i-urval/Tv-och-datorer-paverkar-barnens-somn/

www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19078

www.fof.se/tidning/2009/6/tvn-tystar-barnets-joller

http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Kriser-och-svarigheter/Sjalvkansla/

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Barn--familj/Sprak/

http://www.folkhalsan.fi/spraklekar

Bilderna är hämtade på www.google.se

33

”Bara vanligt vardagsliv…” hoppas vi kan vara till nytta för dig som småbarnsförälder.

Innehållet är forskningsbaserat och bygger på väl beprövad erfarenhet och är ett resultat av samarbete mellan Kiruna Kommun och Norrbottens Läns Landsting.

Gunilla Stöckel, Specialpedagog på Elevhälsan i Kiruna, har sammanställt innehållet och ritat bilderna.