Datorns

uppbyggnad

Vad står det här?

0100 1001 0101 0100

Agenda

• Historik

• Vad är en dator ?

– Namn/begrepp

• Datorns delar

– Moderkort, Processor

– Minne och hårddisk

• Datorbygge

Den första programmeraren?

• Lady Ada Lovelace

• 1815-1852

• Till Babbages ofärdiga

”Analytical Engine”

Den första datorn?

• Z3

• Konrad Zuse

• Tyskland 1941

Datorn –vad är en dator?

Svenskt ord för computer (beräkningsmaskin)

Synonymer:datamaskin (även, maskin, “burk” (felaktigt: hårddisk, data))

Äldre beteckningar: matematikmaskin, siffermaskin,mm

”Nyare beteckningar”: mac'en, paddan, surfplattan, mobilen

Definition (NE): Automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling.

Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars

operationer styrs av ett i dess minne lagrat program

Dator

• Processor (CPU – Central Processing Unit)

• Minne

Moderkort

• ”Det kort som allt annat sitter fast i/på”

• Har minst följande:

– processors-slot/socket

– minnesplatser

– hårddiskanslutning (SATA/IDE/SCSI)

– Diskettanslutning?

– kontrollkretsar (BIOS, DMA, IDE, cache)

S-ATA hårddisk etc

PCI-platser Grafikkort, ljudkort,

nätverkskort, nästan allt.

Diskettkontakt

IDE-kontakter för hårddisk, CD-ROM, CD-

brännare, DVD

Socket för

processor

Portar Seriellport, parallellport, USB-

port, mus+tgb

Strömkablar till

moderkortet

Minnes-

platser

Batteri för

klocka

Kontakter HD-ljus, resetknapp

etc

A8N-VM CSM/NBP

PCI-express Grafikkort

Processor

• Den del som utför de flesta beräkningarna i

en dator

• Hastigheten mäts ofta i MHz eller GHz

– Inte något bra mått, men oftast är snabbare

bättre för samma sorts processor

• Många beräkningar görs av andra enheter

– Grafikkort, ljudkort, hjälpkretsar

• Bitar? 32/64 bitar?

Moore’s lag

Processor (CPU) • År Intel AMD Cyrix

– 1978 8086

– 1979 8088

– 1982 286

– 1988 386

– 1991 486 486 486

– 1993 Pentium 586 586

– 1997? Pentium II K6-2 686

– 1997? Celeron Duron

– 1999 Pentium III Athlon

– 2000 Pentium 4 Thunderbird

– 2006 Dual core Dual core

– 2008 Quad core Quad core

– 2011-12 core i7 (6C) ”Bulldozer” 8C

Minne och hårddisk

• Register

– inne i processorn, snabbast, ~32 st

• Cache

– i närheten av processorn, ~1MB

• RAM (internminne)

– Arbetsminne, ~1-8 GB

• Hårddisk

– lagring mer permanent, ~60-3000 GB

Utveckling av lagrinskapacitet på HD

kB, MB, GB, TB, … ?

• 1 byte = ett tecken, bokstav

• 1 kilobyte = 1024 bytes (2^10)

• 1 megabyte = 1024*1024 bytes

• 1 gigabyte = 1024*1024*1024 bytes

• 1 terabyte = 1024*1024*1024*1024 bytes

= 1,099,511,627,776 bytes.

• Jämför: 1 kilogram, 1000 kilogram = 1 ton

Datalagring

• All data lagras som bits (bitar) i minnet (=0:or och 1:or)

– 8 bitar = 1 byte ~ ”ett tecken/bokstav”

• Binär form (0 och 1) kan omvandlas till decimal form

(den form vi normalt använder) och kan översättas till

ascii via en tabell.

binär form: decimal form ASCII

0100 1001 = 73 (64 + 8+1) I

0101 0100 = 84 (64+16+4) T

0100 1001 0101 0100 = IT

ASCII Tabell

Problem med ASCII – och lösningen

• ASCII (7 bitar)

− Kan endast hantera engelskt alfabet

− Extended ascii (8 bitar)

− Som ascii men utökat med stöd för extra tecken

som svenska åäö.

− Kräver ett “extended ascii” för varje alfabet

• UNICODE

− Initierat av Apple och Xerox för att kunna hantera hela

världens alfabet

− http://sv.wikipedia.org/wiki/Unicode

− UTF-8 vanligt förekommande

Instickskort

• ISA (svarta) – gammal standard, används inte längre

• EISA, VESA

– äldre standarder, användes till grafikkort

• PCI (vita) – lite nyare och snabbare, används till det mesta

• AGP (bruna) – relativt ny standard, används till grafikkort

• PCI-Express (olika varianter) – Grafikkort, snabba anslutningar

Andra kopplingar

• IDE

– används för hårddisk, CD-ROM, CD-brännare, DVD

• SCSI

– annan standard för samma som IDE. Stabilare, snabbare och tyvärr mycket dyrare

• Firewire – standard för videokort, digital video, hårddisk

• USB (1,2,3)

– standard för videokort, digital video, hårddisk

• S-ATA

– hårddisk, DVD, etc

• E-SATA – Hårddisk, DVD, etc

Syfte med datorbygge

• Att alla ska ha byggt ihop en dator

• Att alla ska våga/kunna byta ut delar i sina

egna datorer

• Att alla ska veta på ett ungefär hur en dator

ser ut inuti och hur data lagras

Datorbygge

• Hantering

– var jordad, antingen med jordarmband eller genom att ta i jord (element eller annat)

– ryck inte i kablarna, risk att något går sönder

– vänd kablarna rätt

– ta så lite som möjligt på kretskort och kopplingsben

– bruka inte våld, ”stern but fair”

Datorbygge (forts)

• Montera delarna på moderkortet först

– det blir lätt trångt när lådan fylls upp

• Minnen

– Passar bara åt ett håll, se till att griparmarna får

tag

• Hårddisk/cd-rom

– vänd kablarna rätt

Datorbygge (forts)

• Strömkablar är tröga att få i och ur. Vicka!

• Processorn

– sätt i processorn i socketen

• Processorn skall hamna på rätt plats av sig själv

• Tryck INTE! Om benen böjs är det ”kört”

– spänn fast den med armen

– sätt på klämman