8-disiplina dhe familja

22
KUPTIMI I DISIPLINËS PREVENTIVAT E MARRA PËR SIGURIMIN E MIRËQENIES DISIPLINA ËSHTË RREGULL ËSHTË MËNYRË JETESE NJERI I DISIPLINUAR AI QË NUK UA LË GJËRAT RASTËSIVE RREGULL QË NË MËNYRË TË SHËNDOSHË REALIZON ËSHTË KUSHT PARËSOR PËR MARRËDHËNIE TË SHËNDOSHA DHE PËR JETESË TË LUMTUR. NË EDUKIMIN DHE ARSIMIMIN E FËMIJËS DISIPLINA NGËRTHEN QËNDRIMIN DHE SJELLJEN E SHËNDOSHË, DHE RREGULLAT. E PËRGATITNI FËMIJËN PËR PËRSHTATJE ME SHOQËRINË DHE PERCEPTIMIN E BOTËS PËRMES RREGULLAVE

Upload: 7days

Post on 26-Sep-2015

65 views

Category:

Documents


1 download

DESCRIPTION

Discipline and the family

TRANSCRIPT

  • KUPTIMI I DISIPLINS

    PREVENTIVAT E MARRA PR SIGURIMIN E MIRQENIES

    DISIPLINA SHT RREGULL SHT MNYR JETESE

    NJERI I DISIPLINUAR AI Q NUK UA L GJRAT RASTSIVE

    RREGULL Q N MNYR T SHNDOSH REALIZON

    SHT KUSHT PARSOR PR MARRDHNIE T SHNDOSHA DHE PR JETES T LUMTUR.

    N EDUKIMIN DHE ARSIMIMIN E FMIJS DISIPLINA NGRTHEN QNDRIMIN DHE SJELLJEN E SHNDOSH, DHE RREGULLAT.

    E PRGATITNI FMIJN PR PRSHTATJE ME SHOQRIN DHE PERCEPTIMIN E BOTS PRMES RREGULLAVE

  • *FAMILJET ME QASJE T NJANSHME RELACIONET ME FMIJT JAN T NJANSHME (Younis 1988).T ORIENTUARA VETM PR TIU DHN MBSHTETET N AUTORITARIZMFMIJT DETYROHEN PR PRANIM T NJ REALITETI.EDHE M VON PRINDI SHIHET SI ORIENTUES DHE DHNS MENDIMI.

  • *QASJE E BAZUAR N NDRVEPRIMKA KOMUNIKIM T NDRSJELL MES PRINDRVE DHE FMIJVE.

    PRINDT NDAJN MENDIMIN SE GJAT FORMSIMIT T SJELLJES S FMIJS EDHE QNDRIMET E TYRE NDRYSHOJN N FORM.

  • * QNDRIMET E PRINDRVEPRINDRIT KAN ROL N ZHVILLIMIN E SJELLJES, NDJENJAVE DHE AFTSIVE INTELEKTUALE SI DHE N FORMSIMIN E PERSONALITETIT.M PAR KAN QEN M ME AUTORITET M T VJETRIT TEK T RINJT DHE BURRAT TEK GRAT.GJAT ZHVILLIMIT T FMIJS VREHEN PRPJEKJET PRINDRORE PR FORMSIMIN E SHUM SJELLJEVE T FMIJS.

  • *PRINDRIT AUTORITAR VENDOSIN STANDARDE T PANDRYSHUARA PR FMIJT.

    T JEN T NNSHTRUAR, T KEN RESPEKT DHE T RESPEKTOJN TRADITN.

    PRINDRIT N KTO RASTE VETEN E SHOHIN SI PRFAQSUES T AUTORITETIT SHOQROR.

    METODA E PREFERUAR N EDUKIM SHT DNIMI DHE NUK PRKON ME FAJIN.

    QNDRIMI AUTORITAR

  • *QNDRIMI TOLERUES

    KONTROLL I ULT E REAGIM I LART I FMIJVE.PRINDRIT PA KURRFAR NORME DHE KRITERI PRANOJN T GJITHA KRKESAT E FMIJVE.EDHE DNIMET JAN JO ADEKUATE DHE FMIJA I MERR ME JOSERIOZITET.SEARS (1980) DY TIPA TOLERUES SHEH: VEPRIMET E FMIJVE Q I PRANOJN SI NORMALE DHE ATA Q EDHE PSE NUK E PRKRAHIN BHEN KINSE NUK E VREJN.M SHUM KA N FAMILJE ME NJ FMIJ.

  • *QNDRIM MBROJTS

    TREGOHET KUJDES M SUM SE SA KA NEVOJ.

    DISA GJRA VET MUND TI BN FMIJA, POR PRINDRIT I REALIZOJN.

    RUTTER (1975), CEK 5 ARSYE: 1. GJAT KOH PA FMIJ, 2. VET NUK KAN PAR DHEMBSHURI PRINDRORE, 3. MARRDHNIE JO T MIRA BURR GRUA,4. PR T VRTETU SE SA E DUAN FMIJN,5. GJENDJE SHPIRTRORE JO T EKUILIBRUAR.

  • *QNDRIM JO I EKUILIBRUAR DHE I PAVENDOSUR

    PRINDRIT, NJRI AUTORITAR E TJETRI DEMOKRAT.NJRI E DNON E TJETRI E SHPRBLEN.VET PRINDI JO I VENDOSUR N VEPRIMET.

    MUND T VAZHDOJN EDHE N ADOLESHENC. NGA NJRA AN NUK E LN N TEATR, KINEMA. NGA ANA TJETR THON SHT PJEKUR, VENDIMET VET DUHET TI MERR.

  • *QNDRIM I PAINTERESUAR (NEGLIZHUES)

    Prindrit nuk kan koh t mjaftueshme.Nuk tregojn mund aq sa duhet.Nn jo e aft pr shtpi, pr mmsi; bab jo i interesuar pr shtpi (Block 1994).Anashkalim i fmijve sht n pyetje dhe njkohsisht keqprdorimi i tyre (Saroufe 1992).

  • QNDRIM DEMOKRATIK

    Edhe kontroll, edhe interesim, edhe ndjeshmri pr nevojat e fmijve.Ju ndihmohet fmijve tiu prshtaten rregullave; nse jo, merren masa.Ju respektohet mendimi prindrve, por edhe fmijs i jepet hapsir shprehjeje.Jepen zgjidhje me solucione n vend t nj kushti.Problemet zgjidhen prmes dialogimit.Synohet respektimi i rregullave me dshir.Mbisundon harmonia, por ka edhe kufizime.

    *

  • NDIKIMI I QND. AUTORITAR

    *Fmija sht i qet, por i izoluar, i hidhruar, leht ngel nn ndikim t tjerve.Coopersmith (1967) ka gjet vetrespekt t ult.Nuk ka sqarim pr urdhrat dhe rregullat.Fmijs i thuhet vetm se si duhet sjell.Jepen dnime fizike, jo tprshtatshme pr nivelin e fajitAinsworth (1983), fmij me ankth bhen.Rnd arrijn n komunikim me tjert.Me q nuk zhvillojn personalitet t veant, bhen t turpshm, skeptik, t nnshtrueshm leht.Te adoleshentt pengon pjekurin shpirtrore.

  • *NDIKIMI I Q. T LIRSHM

    Baumrid (1977) konstatoi se fmijt nuk i kontrollojn dot motivimet dhe nevojat, nuk i mjaftojn vetes.Kan probleme me t msuarit e rregullave shoqrore.Krkesat e tyre nuk kan fund.Mund t tregojn sjellje agresive, t pakontrolluar.

  • *NDIKIMI I QN. MBROJTS

    Kultivohen fmij t varur, pa ego dhe personalitet t dobt.Gjithnj duan t mbshteten tek prindrit.

    Rnd futen n shoqri, edhe nse futen jan antart m pasiv, nuk marrin prgjegjsi.

    Edhe nse bhen kryetar klase, nuk del jasht se e ma i ka thn mos del, se smuret.

    M pas paraqitet fobia ndaj shkolls se ai thot: un bj roje derisa fmijt jan n pushim.

  • *NDIKIMI I QND. JO T EKUILIBRUAR

    Fmija ngel mes qndrimeve t ndryshme t prindrve dhe nuk din si t sillet.

    Nuk e kap dot cili veprim futet n kategorin e t prshtaturve e cili jo.

    Prjetohen prplasje t brendshme.

    Nuk i kupton aftsit dhe kapacitet q i posedon, andaj sht me personalitet t dobt.

  • *NDIKIMI I QN. JO T INTERESUAR

    Pulkkin (1982) n Finland ka hulumtuar fmijt 8, 14 dhe 20 vje.Msuesit, shokt dhe vet ata i ka vzhguar gjat koh.14 vjeart shum impulsiv, pa interes ndaj shkolls, kohn e harxhon bosh, me shok t gabuar.Duhan dhe alkool, ose s paku me kto prirje.20 vjeart jo tolerant ndaj pengesave, si dhe shpesh n krim.Jet pa plan, ashtu si ju vjen rasti.

  • NDIKIMI I QN. DEMOKRATIK

    Bhen fmij m t suksesshm.Zhvillojn ndjenjn e prgjegjsis.Me individualitet t theksuar.Leht shoqrohen.Din t sfidojn gjendjet stresuese.Vet respekt t zhvilluar.

    *

  • *

    FAKTORT Q NDIKOJN N QNDRIMET E PRINDRVE

    MOSHA E FMIJVEPrindrit mendojn se fmijt do ndryshojn kur t Rriten.

    P.sh mos larja e duarve n fmijri mund t shihet si nj neglizhenc nga lodhja, por n adoleshenc shihet si papastrti dhe veprim jo i rregullt.

  • GJINIA E FMIJVE

    Roli i babait n identitetin e seksit t fmijve shum i rndsishmBabai me djemt m i rrept, me angazhime m t lvizshme.

    *

  • GJEND. SOCIO-EKONOMIKE

    Gjendja e leverdishme mundson t kuptuarit q fmija vet mund t zgjidh problemet.Familjet mesatare, m hert i fillojn proeset e prgjegjsive.Vshtirsit ekonomike i japin hapsir m tepr autoritarizmit.

    *

  • BEKRAUNDI I PRINDRVE

    Hulumtimet tregojn se n t shumtn e rasteve prindrit sillen ndaj fmijve njjt si jan sjell prindrit e tyre me ta.Prindr q nuk kan par dashuri prindrore mund t jen shum fanatik dhe me kujdes t teprt.

    *

  • *Nna q sillen ashpr me fmijt, kan problem me bashkshortt e tyre.

    ift i armiqsuar sillet dhunshm ndaj fmijs.

    Edhe marrdhniet e prindrve me shoqrin ndikojn n sjelljen ndaj fmijve.

    Marrdhniet mes babait dhe nns

  • VEORIT KULTURORE

    Studimet mes t rinjve t SHBA dhe Japonis.Japonezt vitet e fundit m intelektual se t tjert.Observimi n erdhet dhe shkollat amnore. Shpejtimi dhe marrja prej atje me koh.N supermarket, shba: mos bn kt; Jpn: nse ti bn kshtu un si do ndjehem, pronari si do mendoj.Pernd. N ushqim: ha se duhet t ritesh. Jpn: nse nuk e han ne ka do ndjejm.Jpn. Zhvillon disiplinn e brendshme, SHBA prshpejton.N traditn ton synohet: jo t pavarur, por t dgjueshm. Q nnshtrohen.

    *

    **********This matrix crosses SETTING with TYPE

    Consider pros & cons for each cell from quiz to C-TAP: quality, feasibility (time, $)

    OPT is the criterion-referenced Ohio Proficiency Test, to be replaced by Ohio Graduation TestMAT7 is the norm-referenced Metropolitan Achievement Test, 7th edition as used by some districts

    TRADITIONAL = CHOICEALTERNATIVE = ABSTRACT CONSTRUCTIONAUTHENTIC = REAL-WORLD CONSTRUCTION

    C-TAP represents large scale authentic assessment (Rabinowitz, 1995)************