8-disiplina dhe familja
DESCRIPTION
Discipline and the familyTRANSCRIPT
-
KUPTIMI I DISIPLINS
PREVENTIVAT E MARRA PR SIGURIMIN E MIRQENIES
DISIPLINA SHT RREGULL SHT MNYR JETESE
NJERI I DISIPLINUAR AI Q NUK UA L GJRAT RASTSIVE
RREGULL Q N MNYR T SHNDOSH REALIZON
SHT KUSHT PARSOR PR MARRDHNIE T SHNDOSHA DHE PR JETES T LUMTUR.
N EDUKIMIN DHE ARSIMIMIN E FMIJS DISIPLINA NGRTHEN QNDRIMIN DHE SJELLJEN E SHNDOSH, DHE RREGULLAT.
E PRGATITNI FMIJN PR PRSHTATJE ME SHOQRIN DHE PERCEPTIMIN E BOTS PRMES RREGULLAVE
-
*FAMILJET ME QASJE T NJANSHME RELACIONET ME FMIJT JAN T NJANSHME (Younis 1988).T ORIENTUARA VETM PR TIU DHN MBSHTETET N AUTORITARIZMFMIJT DETYROHEN PR PRANIM T NJ REALITETI.EDHE M VON PRINDI SHIHET SI ORIENTUES DHE DHNS MENDIMI.
-
*QASJE E BAZUAR N NDRVEPRIMKA KOMUNIKIM T NDRSJELL MES PRINDRVE DHE FMIJVE.
PRINDT NDAJN MENDIMIN SE GJAT FORMSIMIT T SJELLJES S FMIJS EDHE QNDRIMET E TYRE NDRYSHOJN N FORM.
-
* QNDRIMET E PRINDRVEPRINDRIT KAN ROL N ZHVILLIMIN E SJELLJES, NDJENJAVE DHE AFTSIVE INTELEKTUALE SI DHE N FORMSIMIN E PERSONALITETIT.M PAR KAN QEN M ME AUTORITET M T VJETRIT TEK T RINJT DHE BURRAT TEK GRAT.GJAT ZHVILLIMIT T FMIJS VREHEN PRPJEKJET PRINDRORE PR FORMSIMIN E SHUM SJELLJEVE T FMIJS.
-
*PRINDRIT AUTORITAR VENDOSIN STANDARDE T PANDRYSHUARA PR FMIJT.
T JEN T NNSHTRUAR, T KEN RESPEKT DHE T RESPEKTOJN TRADITN.
PRINDRIT N KTO RASTE VETEN E SHOHIN SI PRFAQSUES T AUTORITETIT SHOQROR.
METODA E PREFERUAR N EDUKIM SHT DNIMI DHE NUK PRKON ME FAJIN.
QNDRIMI AUTORITAR
-
*QNDRIMI TOLERUES
KONTROLL I ULT E REAGIM I LART I FMIJVE.PRINDRIT PA KURRFAR NORME DHE KRITERI PRANOJN T GJITHA KRKESAT E FMIJVE.EDHE DNIMET JAN JO ADEKUATE DHE FMIJA I MERR ME JOSERIOZITET.SEARS (1980) DY TIPA TOLERUES SHEH: VEPRIMET E FMIJVE Q I PRANOJN SI NORMALE DHE ATA Q EDHE PSE NUK E PRKRAHIN BHEN KINSE NUK E VREJN.M SHUM KA N FAMILJE ME NJ FMIJ.
-
*QNDRIM MBROJTS
TREGOHET KUJDES M SUM SE SA KA NEVOJ.
DISA GJRA VET MUND TI BN FMIJA, POR PRINDRIT I REALIZOJN.
RUTTER (1975), CEK 5 ARSYE: 1. GJAT KOH PA FMIJ, 2. VET NUK KAN PAR DHEMBSHURI PRINDRORE, 3. MARRDHNIE JO T MIRA BURR GRUA,4. PR T VRTETU SE SA E DUAN FMIJN,5. GJENDJE SHPIRTRORE JO T EKUILIBRUAR.
-
*QNDRIM JO I EKUILIBRUAR DHE I PAVENDOSUR
PRINDRIT, NJRI AUTORITAR E TJETRI DEMOKRAT.NJRI E DNON E TJETRI E SHPRBLEN.VET PRINDI JO I VENDOSUR N VEPRIMET.
MUND T VAZHDOJN EDHE N ADOLESHENC. NGA NJRA AN NUK E LN N TEATR, KINEMA. NGA ANA TJETR THON SHT PJEKUR, VENDIMET VET DUHET TI MERR.
-
*QNDRIM I PAINTERESUAR (NEGLIZHUES)
Prindrit nuk kan koh t mjaftueshme.Nuk tregojn mund aq sa duhet.Nn jo e aft pr shtpi, pr mmsi; bab jo i interesuar pr shtpi (Block 1994).Anashkalim i fmijve sht n pyetje dhe njkohsisht keqprdorimi i tyre (Saroufe 1992).
-
QNDRIM DEMOKRATIK
Edhe kontroll, edhe interesim, edhe ndjeshmri pr nevojat e fmijve.Ju ndihmohet fmijve tiu prshtaten rregullave; nse jo, merren masa.Ju respektohet mendimi prindrve, por edhe fmijs i jepet hapsir shprehjeje.Jepen zgjidhje me solucione n vend t nj kushti.Problemet zgjidhen prmes dialogimit.Synohet respektimi i rregullave me dshir.Mbisundon harmonia, por ka edhe kufizime.
*
-
NDIKIMI I QND. AUTORITAR
*Fmija sht i qet, por i izoluar, i hidhruar, leht ngel nn ndikim t tjerve.Coopersmith (1967) ka gjet vetrespekt t ult.Nuk ka sqarim pr urdhrat dhe rregullat.Fmijs i thuhet vetm se si duhet sjell.Jepen dnime fizike, jo tprshtatshme pr nivelin e fajitAinsworth (1983), fmij me ankth bhen.Rnd arrijn n komunikim me tjert.Me q nuk zhvillojn personalitet t veant, bhen t turpshm, skeptik, t nnshtrueshm leht.Te adoleshentt pengon pjekurin shpirtrore.
-
*NDIKIMI I Q. T LIRSHM
Baumrid (1977) konstatoi se fmijt nuk i kontrollojn dot motivimet dhe nevojat, nuk i mjaftojn vetes.Kan probleme me t msuarit e rregullave shoqrore.Krkesat e tyre nuk kan fund.Mund t tregojn sjellje agresive, t pakontrolluar.
-
*NDIKIMI I QN. MBROJTS
Kultivohen fmij t varur, pa ego dhe personalitet t dobt.Gjithnj duan t mbshteten tek prindrit.
Rnd futen n shoqri, edhe nse futen jan antart m pasiv, nuk marrin prgjegjsi.
Edhe nse bhen kryetar klase, nuk del jasht se e ma i ka thn mos del, se smuret.
M pas paraqitet fobia ndaj shkolls se ai thot: un bj roje derisa fmijt jan n pushim.
-
*NDIKIMI I QND. JO T EKUILIBRUAR
Fmija ngel mes qndrimeve t ndryshme t prindrve dhe nuk din si t sillet.
Nuk e kap dot cili veprim futet n kategorin e t prshtaturve e cili jo.
Prjetohen prplasje t brendshme.
Nuk i kupton aftsit dhe kapacitet q i posedon, andaj sht me personalitet t dobt.
-
*NDIKIMI I QN. JO T INTERESUAR
Pulkkin (1982) n Finland ka hulumtuar fmijt 8, 14 dhe 20 vje.Msuesit, shokt dhe vet ata i ka vzhguar gjat koh.14 vjeart shum impulsiv, pa interes ndaj shkolls, kohn e harxhon bosh, me shok t gabuar.Duhan dhe alkool, ose s paku me kto prirje.20 vjeart jo tolerant ndaj pengesave, si dhe shpesh n krim.Jet pa plan, ashtu si ju vjen rasti.
-
NDIKIMI I QN. DEMOKRATIK
Bhen fmij m t suksesshm.Zhvillojn ndjenjn e prgjegjsis.Me individualitet t theksuar.Leht shoqrohen.Din t sfidojn gjendjet stresuese.Vet respekt t zhvilluar.
*
-
*
FAKTORT Q NDIKOJN N QNDRIMET E PRINDRVE
MOSHA E FMIJVEPrindrit mendojn se fmijt do ndryshojn kur t Rriten.
P.sh mos larja e duarve n fmijri mund t shihet si nj neglizhenc nga lodhja, por n adoleshenc shihet si papastrti dhe veprim jo i rregullt.
-
GJINIA E FMIJVE
Roli i babait n identitetin e seksit t fmijve shum i rndsishmBabai me djemt m i rrept, me angazhime m t lvizshme.
*
-
GJEND. SOCIO-EKONOMIKE
Gjendja e leverdishme mundson t kuptuarit q fmija vet mund t zgjidh problemet.Familjet mesatare, m hert i fillojn proeset e prgjegjsive.Vshtirsit ekonomike i japin hapsir m tepr autoritarizmit.
*
-
BEKRAUNDI I PRINDRVE
Hulumtimet tregojn se n t shumtn e rasteve prindrit sillen ndaj fmijve njjt si jan sjell prindrit e tyre me ta.Prindr q nuk kan par dashuri prindrore mund t jen shum fanatik dhe me kujdes t teprt.
*
-
*Nna q sillen ashpr me fmijt, kan problem me bashkshortt e tyre.
ift i armiqsuar sillet dhunshm ndaj fmijs.
Edhe marrdhniet e prindrve me shoqrin ndikojn n sjelljen ndaj fmijve.
Marrdhniet mes babait dhe nns
-
VEORIT KULTURORE
Studimet mes t rinjve t SHBA dhe Japonis.Japonezt vitet e fundit m intelektual se t tjert.Observimi n erdhet dhe shkollat amnore. Shpejtimi dhe marrja prej atje me koh.N supermarket, shba: mos bn kt; Jpn: nse ti bn kshtu un si do ndjehem, pronari si do mendoj.Pernd. N ushqim: ha se duhet t ritesh. Jpn: nse nuk e han ne ka do ndjejm.Jpn. Zhvillon disiplinn e brendshme, SHBA prshpejton.N traditn ton synohet: jo t pavarur, por t dgjueshm. Q nnshtrohen.
*
**********This matrix crosses SETTING with TYPE
Consider pros & cons for each cell from quiz to C-TAP: quality, feasibility (time, $)
OPT is the criterion-referenced Ohio Proficiency Test, to be replaced by Ohio Graduation TestMAT7 is the norm-referenced Metropolitan Achievement Test, 7th edition as used by some districts
TRADITIONAL = CHOICEALTERNATIVE = ABSTRACT CONSTRUCTIONAUTHENTIC = REAL-WORLD CONSTRUCTION
C-TAP represents large scale authentic assessment (Rabinowitz, 1995)************