I6 år med Jordhammars V äxtkraft

En process från frö till frukt En sammanställning av alla ansökningar, rapporter,

reflektioner och intressant bildmaterial mellan

2007-2013

2

nnehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 4

Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009 ................................... 6

Bakgrund ............................................................................................................................................ 6

Ansökan ............................................................................................................................................. 6

Projektbeskrivning ............................................................................................................................ 7

Mål med projektet ............................................................................................................................. 7

Lärdomar och rekommendationer ................................................................................................ 16

Ansökan om genomförandet augusti 2009 ..................................................................................... 21

Bakgrund till projektet .................................................................................................................... 21

Jämställdhetsintegrering ................................................................................................................ 22

Målgrupper som omfattas av projektet ........................................................................................ 24

Uppföljning, utvärdering och lärande ........................................................................................... 27

Årsrapport 2010 .................................................................................................................................. 39

Från presumtiv till aktiv .................................................................................................................. 41

Grupprocesser ................................................................................................................................ 41

Nivåer i projektet ............................................................................................................................. 41

Utbildningar .......................................................................................................................................... 42

Mentorsutbildning: coach 4 change, Eva Dahlström Theandersson ...................................... 42

Socialt företagsutbildning .............................................................................................................. 45

Ekologisk odling Nösnäsgymnasiet ............................................................................................. 45

Personal i projektet ............................................................................................................................. 46

Frida Ericsson: Hortonom .............................................................................................................. 46

Annika Sörensen: Pedagog .......................................................................................................... 47

Administratör: Maritha Dison......................................................................................................... 48

Handledare: Anette Westerberg & Eivor Nelsing ...................................................................... 49

Medfinansiärer .................................................................................................................................... 49

Arbetsförmedlingen ........................................................................................................................ 49

Försäkringskassan ......................................................................................................................... 50

Stenungsunds kommun Stöd och Försörjning ........................................................................... 50

Samordningsförbundet .................................................................................................................. 50

Resultat ................................................................................................................................................ 51

3

Tillgänglighet ................................................................................................................................... 52

En resa med blogg och hemsida .................................................................................................. 53

Resultat i siffror ............................................................................................................................... 54

Implementering ............................................................................................................................... 55

Verksamhetsberättelse 2012 Jordhammars Växtkraft .................................................................. 56

Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft ......................................................................... 60

Inledning ........................................................................................................................................... 60

Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen ....................................................................... 60

Hur har vi räknat ............................................................................................................................. 62

Socioekonomi .................................................................................................................................. 62

Det sociala företaget ...................................................................................................................... 65

Försörjningsstöd ............................................................................................................................. 66

Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar .................................. 68

Framtiden ......................................................................................................................................... 71

Sammanfattande utvärderingsrapport ............................................................................................. 72

Jordhammars Handelsträdgård ...................................................................................................... 116

Socialt företag, vad är det? ......................................................................................................... 116

Egils föredrag på spridningskonferensen ..................................................................................... 117

Slutrapport till ESF September 2013 Sammanfattning ............................................................... 120

Projektets Resultat ....................................................................................................................... 121

Grupper: ............................................................................................................................................. 127

Personalgrupp ............................................................................................................................... 127

Projektteam .................................................................................................................................... 127

Styrgruppen ................................................................................................................................... 127

Jämställdhetsintegrering .................................................................................................................. 127

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ............................................................ 128

Spridning och påverkansarbete ...................................................................................................... 129

Extern utvärdering ............................................................................................................................ 131

Egenutvärdering ................................................................................................................................ 131

Till slut: ............................................................................................................................................... 139

4

Inledning En vacker morgon i april 2007 skulle innebära startskottet för en process som kom att påverka en hel del människors liv. Den dagen var ingen av oss medvetna över vad som var på väg att hända, vad det skulle leda till eller vem som skulle vara delaktig. Vägen dit skulle påverkas av alla som var inblandade. Denna rapport är en liten glimt över hur man kan gå från frö till planta och så småningom över till frukt. En process med människan i fokus, där vi vågar ifrågasätta oss själva som kommun eller som professionella inom socialt arbete. I våra tappra försök till att hjälpa människor vidare i livet har vi kanske missat en liten men så viktig del i processen. Tillit till att personen har en egen förmåga att vilja, våga och kunna förändra vardagen utifrån sin egen förmåga. De allt högre krav samhället ställer och som spottar ut människor i allt högre hastighet åt fel håll. Om du nu är funktionshindrad, lider av utmattning, har ett missbruk eller har en psykisk ohälsa spelar inte så stort roll. Vi hamnar allt oftare i ett så kallat ”utanförskap” ett uttryck som är ogillat av så många som räknas in i den kategorin. Denna här morgonen skulle bli något annat än vad vi gjort innan. Den 2 april 2007 hade nästan hela Individ och Familjeomsorgen samlats på Fregatten i Stenungsund för en inspirerande workshop om hur vi skulle tackla morgondagens problem med att få ut människor i egen försörjning. Uppemot 150 personer hade samlats och det sprudlade av idéer och initiativ om hur vi skulle kunna göra bättre. Möjligheter diskuterades om sysselsättning för alla och vad som händer när personer har arbetstränat klart. Om detta inte har lett till det ”innanförskap” som samhället eftersträvar. Vad gör man då? En kort omvärldsanalys gav möjligheter på hur andra länder så som Italien men även uppkomsten av olika kooperativ i Göteborg med omnejd. Kan vi bidra med en process där vi avvecklar oss själva? Alla var överens om att detta skulle vara i den bästa av världar när vi inte längre behövs. Workshopen avslutades med att vi i Stenungsund skulle initiera en sådan process där deltagaren själv styr. Samverkan med ESF (den nystartade programperioden) skulle kunna bli en ekonomisk samverkanspartner. Undertecknad fick uppdraget att göra verklighet av den processen. Vi hade en liten initiativgrupp till att börja med. Bilden sammanfattar workshopen. Våren 2008 gjorde ESF sin första utlysning för den nya programperioden. Här söktes förprojektering och genomförande i separata utlysningar, en grupp på 5 personer hade tagit på sig uppdraget att skriva ansökan och efter 6 månader var första steget igång.

5

Open Space 2 och 3 april 2007

6

Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009

Bakgrund Förarbete inför ansökan Redan i april 2007 diskuterades möjligheten att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. En ”openspace” träff med hela Individ och Familjeomsorgen i Stenungsunds kommun resulterade i en initiativgrupp för att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen som koncentrerades på att införskaffa kunskap runt arbetsmetoder och nödvändiga förutsättningar. I februari, 2008 samlades tre avdelningar inom IFO för att hitta ett gemensamt startprojekt runt idéerna. Drivkraften bakom projektet var framförallt att hitta nya former och arbetsmetoder för personer, vilka vi från tidigare erfarenhet visste att våra egna verksamheter inte ”räckte till för”. Individerna var i behov av andra organisationsformer för att uppnå empowerment på individnivå. Den gemensamma projektidén där vi alla kunde se att respektive målgrupp kunde dra nytta av, hamnade på ett växthusprojekt. Under våren 2008 skrev vi en ansökan till ESF för att kunna förprojektera växthusprojektet.

Ansökan 1. Projektdeltagare Under förprojekteringsfasen utgörs projektdeltagarna av projektledning, enhetschefer, handledare m fl. samt representanter från samverkansparter och från den tänkta målgruppen under genomförandefasen. Under förprojekteringsfasen får projektdeltagarna möjlighet att bilda en effektiv projektorganisation som kan forma ett konkret och genomförbart projekt i genomförandefasen. 2. Mottagare av projektresultat Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är arbetsföra, men för dagen inte anställningsbara, på grund av någon form av funktionshinder och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Olika kategorier av funktionshinder handhas idag av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgsenheten och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har gått runt hos olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i reell miljö. Projektdeltagarnas funktionshinder kan exempelvis vara normalbegåvad med Aspergers syndrom, lättare utvecklingsstörning med tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada, personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionshinder. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under Arbetsförmedlingens och de kommunala arbetsmarknadsenheternas ansvarsområde. I det tänkta projektet vill vi förmedla ansvarstagande och bidra till ökad självkänsla för att göra det möjligt för deltagarna att ge sig ut på den öppna marknaden i form av en riktig anställning eller en lönebidragsanställning, allt efter förmåga. Under förprojekteringsfasen får målgruppen i det tänkta projektet möjlighet att vara med och påverka riktningen på projektet och forma det efter sina förutsättningar.

7

Projektbeskrivning Behov och problem I en kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen visar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister. Socialstyrelsen menar att denna samverkan måste utvecklas för att målet skall nås. Med vårt projektförslag vill vi utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder att komma ut i arbete. Vi vill skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning även efter projekttiden. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. Vår idé är att skapa ett växthus som efter projekttidens slut ska drivas som ett socialt företag. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också gärna till lokala handlare och matställen. För att värma upp växthuset vill vi använda biogas från djurhållning i lantbruket. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt förhållningssätt. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa föreningen som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Representanter för målgruppen ska vara med hela vägen, från planering till genomförande. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på olika enheter inom kommunens individ och familjeomsorg - social psykiatri, daglig verksamhet samt arbetsmarknadsenheten. Vi vill arbeta gränsöverskridande för att nå bättre resultat och har fullt stöd för detta hos samtliga enheter inom förvaltningen. I en förprojekteringsfas vill vi undersöka möjligheterna att realisera vårt projekt. Vi vill formera ett partnerskap kring idén, utbyta erfarenheter med befintliga verksamheter inom den sociala ekonomin samt undersöka intresset hos den tänkta målgruppen att vara med i ett kommande genomförande av projektidén. Andra viktiga delar i en förprojektering blir att ta kontakt med nätverk av ekologiska odlare samt undersöka intresset hos, och helst få till en formaliserad överenskommelse med, dem som är ansvariga för kommunens inköp av livsmedel så att vi kan säkra att de inhandlar det som produceras. Även intresset hos lokala livsmedelshandlare, restauranger och matställen ska undersökas. Vi vill också planera för utbildningar för kommande deltagande kooperatörer och odlare både vad gäller socialt företagande och ekologiskt odlande. När det gäller de kommunala handledare som ska arbeta som handledare i sociala företag har Stenungsunds kommun redan nu planerat in anpassade utbildningar under hösten, i samarbete med Coompanion. Vi vill också utforska möjligheterna till samarbete med lokala lantbrukare och högskolan när det gäller energiförsörjningen till odlingarna samt börja titta på den fysiska placeringen av växthuset.

Mål med projektet Förprojekteringen ska resultera i: - ett partnerskap som förstår och stöder idén om socialt företagande - en styrgrupp med representanter för samarbetspartners och framtida kooperatörer - 20 deltagare som vill ingå i den första gruppen för uppbyggnaden av ett socialt företag - en genomarbetad handlingsplan för genomförandet av projektet - en formaliserad överenskommelse med kommunens inköpare av livsmedel om köp av producerade varor från det sociala företaget

8

- en utbildningsplan avseende ekologisk odling och demokratiskt företagande för deltagarna i Kooperativet - ett förslag till hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - en ansökan till ESF om genomförande av projektet

Jämställdhetsintegrering Bakgrund Jämställdhetsfrågorna kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen eftersom vi är övertygade om att det är en förutsättning för att kunna skapa en väl fungerande projektorganisation. Vid ett inledande möte kring projektidén görs en kartläggning med hjälp av en enkätundersökning (SWOT) som besvaras av representanter för samtliga berörda projektpartners för att skapa medvetenhet och uppmärksamhet inom området jämställdhet och för att definiera utvecklingsbehov. Enkäten ska också belysa om det kan finnas skillnader mellan målgruppens kvinnor och män att ta till sig det tänkta projektets resultat och om man i så fall kan parera och ändra inriktning för att ge bägge könen samma förutsättningar. Vi strävar naturligtvis efter att få en jämn könsfördelning bland dem som så småningom ska ingå i det sociala företaget som ska bli slutprodukten av genomförandefasen. Resultaten från kartläggningen utgör dessutom referensvärden för att följa upp och utvärdera resultat och effekter i det fortsatta projektet. Tillgänglighet Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen. Bl. a kommer en SWOT-analys att genomföras bland representanter för samverkansparter och presumtiva deltagare i det tänkta projektet för att belysa eventuella svagheter och hot mot projektets genomförande. Analysen ska ligga till grund för rutiner för att säkra alla aspekter på tillgängligheten i projektet. Syfte Syftet med förprojekteringen är att undersöka förutsättningarna för att genomföra ett projekt som ska resultera i ett socialt företag, kring ett växthus inriktat på ekologisk odling som ska ge sysselsättning och arbetsträning för funktionshindrade som idag är beroende av kommunalt stöd. Under förprojekteringen vill vi: - forma ett partnerskap och förankra projektidén - bilda en styrgrupp med representanter från partnerskap och framtida brukare - informera om projektet och undersöka intresset hos deltagare i målgruppen att delta i ett socialt företag - undersöka utbildningsmöjligheter och behov bland deltagarna avseende ekologisk odling och socialt företagande - ta inledande kontakter med ekologiska odlare för att lära mer om vad som krävs för denna typ av verksamhet - kontakta verksamheter som bedrivs inom social ekonomi och lära mer om dessa - undersöka möjligheterna att sälja producerade varor - bygga upp ett nätverk för det sociala företaget - undersöka möjligheten till en hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - undersöka och dra lärdom av tidigare samarbetsprojekt mellan berörda enheter och deras respektive målgrupper

9

Resultat Projektgruppen: Arbetet med projektgruppen började den 6 november 2008 med en planering för sex projektgruppträffar och fokuserade direkt på vilka samverkanspartners målgruppen har kontakt med idag. En informationsbroschyr sammanställdes och trycktes upp i 1500 exemplar. För att presumtiva deltagare skulle involveras så tidigt som möjligt i utformning av projektet organiserades två informationsträffar i mindre skala där projektidéer presenterades och diskuterades. Broschyrerna distribuerades till olika avdelningar inom socialtjänsten samt psykiatrimottagningar, biblioteket, kommunhusets reception och publicerades även på kommunens hemsida. Broschyren inkluderade en anmälningsblankett. I december 2008 gjorde representanter från Arbetsförmedlingen sitt inträde i projektgruppen. Vi arbetade successivt mot ett gemensamt synsätt runt projektet. Här upptäckte vi framförallt avsaknad av kunskaper runt varandras målgrupper, varför vi beslöt oss att organisera föreläsningar runt teman som Aspergers syndrom och självskadebeteende. Vi utförde en SWOT analys på jämställdhet och koncentrerade oss på förankring hos olika samarbetspartners. Under hela förprojekteringsperioden har ett parallellt arbete pågått med det fysiska växthuset som vid förprojekterings start inte fanns. För att titta närmare på erfarenheter av tidigare samarbete gjordes intervjuer med deltagare, handledare, och enhetschefer, vilka med olika variation varit involverade i verksamheten Mariagården (se nedan).

10

Mariagården Mariagården har med sin idag unika inriktning och uppbyggnadsprocess av verksamheten tillfört en viktig ingrediens avseende kommunens arbete med utveckling och utbildning. Renovering av byggnader efter tidsbestämda metoder har medfört en utbildning i ”att lära sig nya saker” i verksamheten. Detta viktiga moment har fungerat som en motiverande drivkraft samt i hög grad medverkat till personlig utveckling för deltagaren. Samverkan runt målgrupperna har medfört att handledare inte längre arbetar specifikt med den målgrupp de tidigare arbetade med. Detta har medfört en utökad kunskap för handledarna runt andra målgruppers specifika problematik. Grundläggande kunskap i den yrkesinriktning som verksamheten går ut på (snickeri) har varit väsentlig för att verksamheten ska kunna fungera. Samverkan med övriga delar av kommunen (kulturenheten) har varit en positiv erfarenhet för verksamheten både för deltagare, handledare och på ledningsnivå. Att kunna tillgodose deltagarens önskan om en varierad sysselsättning har varit positiv. Dels för att verksamheten dagligverksamhet syns mer i positiv bemärkelse och för att deltagaren lättare får kontakt med andra delar i samhället. Delar så som utbildning inom nya områden (historisk timmerteknik) genom yrkeskunniga handledare, har varit viktigt för arbetet med deltagarnas motivation. Förkunskap om ”nya” deltagares bakgrund har reglerats genom

deras egna berättelser eller från nyfikenhet på den nykomna deltagaren. Här har andra nätverk såsom ”onsdagscafé”

påverkat slutsatsen. I projektet har det varit tydligt vilken aktör som betalat vad, vilket har upplevts som positivt för samverkan. Utifrån deltagarperspektiv har inflytande samt möjligheten till avkoppling upplevts som avgörande inslag i verksamheten. Detta är något som Mariagårdens deltagare rekommenderat oss att ta med i växthusprojektet. Detaljplanering på Mariagården har genomförts vid start på den aktuella arbetsdagen. Detta beror enligt handledare på osäkerhetsfaktorn gällande hur många deltagare som är på plats inför aktuell arbetsdag. Mariagården har en hög närvaro på sina deltagare (över 85%) detta gör att deras arbetsmetoder samt gruppsammanställningar är en bra förebild över fungerande samarbete båda runt målgrupper och respektive avdelningar.

11

Utbildningar För att kunna genomföra projektet behövs en utbildningsplan för deltagarna. Utifrån Mariagårdens intervjuer visade det sig att framförallt utbildningsdelen motiverar deltagare. En översikt gjordes på befintliga utbildningar men eftersom målgruppen är i behov av mer skräddarsydda utbildningar koncentrerade vi arbetet på kontakt med institutioner där detta behov kan säkerställas. Ekologisk odling Geografiskt ligger Dingle naturbruk i ”närheten av” Stenungsund. Behov av utbildning diskuterades med ansvariga på Dingle naturbruk och offert för uppdragsutbildning levererades. Utbildningen är på totalt 80 timmar varav den största delen kan genomföras i egna befintliga växthus. Länsstyrelsen har egna utbildningar i ekologisk odling. Vid studiebesök hos Multikult (se nedan under rubriken studiebesök) diskuterades dessa utbildningar som enligt Multikult ansågs vara lämpligt för målgruppen. Kontakter har funnits mellan länsstyrelsens utbildningsansvariga och projektgruppen om utbildningar. Detta är dock enstaka dagskurser som kan behöva kompletteras. Socialt företagande Här finns två organisationer som har långvarig erfarenhet av att utbilda deltagare till sociala företagare; Kooperatörshuset Göteborg och Coompianion Göteborg. Vi har begärt in offerter från båda. Kontakter har funnits regelbundet med Pär Olofsson Coompanion runt utbildningars innehåll och om vad och hur utbildningen ska se ut vidare. Utbildningen beräknas på 40 veckor med 3 timmar per vecka. Mentorskap Eftersom vi som arbetsmetod kommer att använda oss av mentorskap för deltagare kommer vi att behöva utbilda deltagare i mentorskap. Utbildningar kommer att arrangeras i egen regi i samverkan med vuxenutbildning Stenungsund. Förankringsarbetet hos samverkanspartners För att projektet ska få en så bred spridning som möjligt har arbetet med samarbetspartners haft mycket fokus. Projektpresentationer har tagit plats hos; - Arbetsförmedlingen och dess handläggare - Ledningsgruppen IFO Stenungsund - Enhetschefen IFO med politikerna Stenungsund med medverkan av Coompanion - Öppen psykiatrimottagning Stenungsund VG region - Samordningsförbundets ledningsgrupp FELICIA - Arbetsgrupp enhetschefen arbetsmarknadsenheten GR Överenskommelse om medfinansiering har genomförts med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och IFO Stenungsund. Vid dagens datum pågår förhandling med VG regionen.

12

13

SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till detta hör bland annat att någon grupp kan komma att dominera, såväl utifrån könsperspektiv som i grupperspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp ”tränger ut” den andra, varpå ”tysta” strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning, vilket under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare, samt i vissa fall också ”skräddarsys” för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet, vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställt med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering, kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer, inklusive ”stödgrupperna” (se nedan). Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp osv. avseende dess traditionella hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem, vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas för deltagare i det sociala företaget, dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen, så långt det är möjligt (se bild av tilltänkt organisering sid 20). Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbetet med jämställdhet genom den ”konserverade” effekten detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna (se ovan) vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet, utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhet flertalet svagheter med bland annat skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla osv. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med ”nya miljöer” och ”nya personer”. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer, med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorsprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare

14

nämnda också driftsmässiga sådana, såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med, dock i olika sekvenser och utifrån ett gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis att noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilket dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild. SWOT på tillgänglighet Utfördes vid studiebesöket i Thunbergs Handelsträdgård. Växthusen har som tradition att så mycket utrymme som möjligt ska kunna nyttjas av odlingar detta innebär att rörelsefriheten mellan olika odlingsutrymmen är minimalt. Vid mätningar utgick gångarna mellan borden till 60 cm och att arbetshöjden på borden var 90 cm. För att rörelsehindrade ska få tillgång till växthusen behöver vi anpassa dem till 130 cm gångbred och 70 till 90 cm i bordshöjd. Den handelsträdgård som vi disponerar under genomförandet har totalt sex växthus. Ett av de större växthusen kommer att vara funktionshinderanpassat med gångbredd och bordshöjd på de rätta nivåerna. Information och kommunikation kommer att ske via kommunens webbplats som är anpassad för funktionshindrade. Presumtiva deltagarna Workshops Arbetet med deltagarna påbörjades i december 2008 med de första presentationerna om projektidén. Här hade alla möjlighet att anmäla sig direkt eller vid senare tillfälle. Den 10:e februari 2009 träffades hela gruppen för första gången och nu var 30 personer anmälda. Vi genomförde en workshop om vilka arbetsuppgifter som möjligtvis förekommer i ett växthus och vilka möjligheter som finns för att utveckla verksamheten. Många visioner om framtiden kom fram under workshopen. 27 personer deltog i träffen. Den 10 mars 2009 genomfördes en workshop enligt OPERA modellen med syfte att diskutera ”vad tror du behövs för att projektet ska fungera bra?” Workshopen gav en bra bild angående var deltagarnas fokus ligger i dagsläget. 34 personer deltog.

Studiebesök Ekologisk odling/växthus Den 3:e april 2009 genomfördes ett studiebesök till Thunbergs ekologiska Handelsträdgård. 27 personer deltog samt 4 personer från projektgruppen. Besöket gav en bra bild över hur en vardag på en handelsträdgård ser ut. Sociala företag Totalt besöktes fyra sociala företag i Göteborg i mindre grupper på 6-8 personer. Besöken var väldigt givande för deltagarna som ställde många frågor. De företag som besöktes var:

15

Grimbo Bilvård: Ett företag som har kommit långt på den kommersiella sidan av verksamheten och bedriver bilvårds verksamhet i samverkan med övriga näringslivet. Klippan: Är ett papperstillverknings företag som drivs av fysiskt funktionshindrade. 21ans hörna: Som driver ett café i Majorna med många äldre gäster och diverse kursverksamhet. Multikult: Ett växthus som drivs av psykiskt funktionshindrade. Detta företag har många likheter med projekt Växthus Stenungsund och har i ett tidigt stadium varit en förebild för projektet. Överenskommelse om framtida samarbete manifesterades. Totalt har 40 deltagare anmält sitt intresse att aktivt ta del i projektet. Individuella samtal har hållits med samtliga. Arbetet med att rekrytera personer med Aspergers syndrom pågår fortlöpande.

Produktion av varor Enkäter till restauranger Under januari månad 2009 sammanställde vi sex frågor som vi skickade till restauranger i Stenungsundsområdet där vi frågade om deras inköp av grönsaker och om vad som är viktigt med deras leveranser idag. Vi skickade enkäten till 27 registrerade företag varav 14 driver aktiv näringsverksamhet. 10 företag svarade. Resultatet blev att det finns ett intresse av närproducerade produkter. Det visade sig att priset och kvalitén är avgörande, likaså att alla var intresserade av närproducerade produkter. Hälften var villiga att köpa varor av ett socialt företag och andra hälften var också intresserade med förbehållet för rätt pris och kvalitet. Måltidsenheten Stenungsund Kontakt togs med den ansvarige för måltidsenheten i Stenungsund. I dialog fastställde vi kommunens totala inköpsomfång av grönsaker till skolor och äldreboende. Här blev det tydligt att kommunens samlade behov av grönsaker långt överstiger vad projekt Växthus Stenungsund kan producera på 1000m2. Överenskommelse genomfördes avseende 3 stycken förskolor omgående vid projektets start. Innan projektstarten tar vi åter kontakt med respektive ansvariga på förskolor över vilka produkter som ska odlas. Vi diskuterade vidare krav på leverans, miljö och hälsosynpunkter. För att också förskoleelever ska kunna ha ett utbyte av projektet kommer vi att anordna studiebesök för förskolegrupper under hela genomförandet. Kontakter med andra ekologiska odlare Kontakter har funnits med andra ekologiska odlare. Thunbergs Handelsträdgård i Skepplanda berättade om sin ekologiska bekämpning av skadedjur vid studiebesöket. För övrigt finns det få ekologiska odlare direkt i närheten av Stenungsund. Tjörn har ett nätverk av odlare som vid tiden för undersökningen var relativt inaktiva. Kontakten återupptas senare under året. Likvärdiga projekt håller på att utvecklas i Kungälv och på Tjörn. Ett framtida samarbete har diskuterats vid flera tillfällen. Hållbar Energilösning för projektet Undersökningen gällande hållbar energilösning stannade vid en orientering över vilka lösningar som finns. Detta mycket på grund av geografiska förutsättningar som påverkar möjligheterna av hållbara lösningar. Följande alternativ har studerats: Biogas: Ett bra alternativ men kräver stora anläggningsinvesteringar tekniken är bra utvecklad. Närheten till höga metanhalter är en förutsättning för denna teknik. Vindkraft: Kan sättas upp i mindre anläggningar och tekniken är bra utvecklad, höga investeringskostnader

16

Bergvärme: Ett billigare alternativ som inte är heltäckande för värmekostnader vid Växthusodling men enkelt att komplettera. Fjärvärme: Stenungsund har fjärrvärme, vilken står för 90% av värmeåtervinningen och är ett bra alternativ men den geografiska situationen påverkar då man är beroende av stamledningar till växthuset. Växthusen För att kunna genomföra projektet behöver vi ett fysiskt växthus. Under hela förprojekteringen har arbetet med detta pågått. Det finns tre möjliga alternativ; 1- Att bygga nytt: höga investeringskostnader, mycket förarbete med mark och tillgång till vatten 2- Att köpa begagnat: lägre investeringskostnader, markarbete kvarstår 3- Att köpa befintligt: beroende på tillgång men den billigaste lösning utifrån de andra alternativen. I december 2008 blev en äldre Handelsträdgård i Ödsmål till salu. Fastigheten jämfördes med de andra alternativen. Här diskuterades alternativen även med sakkunniga personer inom länsstyrelse som rekommenderade alternativ nr 3. Förhandlingen har pågått med fastighetsägaren och priset är överenskommet. Kommunen förväntas förvärva fastigheten vid sammanträde den 1 juni 2009 och överlåtelse är planerad till den 1 augusti 2009. Samhällsbyggnad fick redan i mars 2009 uppdraget att skapa förutsättningar för projektet.

Lärdomar och rekommendationer Deltagaren Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bland annat framkommit att vi bör ”skynda långsamt” vad gäller mellanmänskliga gruppkonstellationer och att i avvaktan på projektstart arbetar aktivt och med kontinuitet med olika deltagardemokratiska gruppaktiviteter. Den presumtiva deltagargruppen har visat ett stort engagemang för arbetsmiljöfrågor vilket också låtit sig prioriteras i förhållande till ekonomiska frågor. Samtidigt bör sägas att intresset för marknaden och val av produkt engagerat flera av deltagarna dock inte i samma paritet som intresset för arbetsmiljöfrågor. Vi tolkar därför in stora möjligheter gällande uppbyggnad av strukturer vilka underbygger socialt samspel på arbetsplatsen och tillika viljan att förankra demokratiska processer och dess uppbyggnad för gruppen generellt. Genomförda intervjuer med Mariagårdens deltagare har i högre utsträckning än vi tidigare var medvetna om understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept och om vilken förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social ”avkoppling” tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på ”marknaden” och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende

17

detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsfasens domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet, där vi över förväntan medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall, utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper och dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. En synlig integrering samt medvetenhet kring vikten av den samma i samhällets övriga delar har haft en positiv effekt på verksamheten på Mariagården vilket har medfört upprättande av en handlingsplan över hur verksamheten i projektet ska integreras i samhället och därmed synliggöras. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av den viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken lärde oss att arbetsgruppen inte får bli alltför stor dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagaren hittills bara har träffats en gång i månaden. Studiebesöken har varit bra för att få en inblick i deltagarnas ”dagsform” gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjorde är att kapaciteten i första hand består av engagemanget för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägg samt interna styrsystem – avseende lärandenivå/potential - anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Blandningen av bakgrund och problematik har inte upplevts som ett hinder mer som en tillgång till variation i förutsättningar och skapandet av möjligheter. För att kunna möta individuella behov hos individen kommer vi att införa ett mentorsprogram vilket kommer att utformas såväl efter individuella förutsättningar som efter projektets värdegrund vilken bygger på likaberättigande, mångfald, jämställdhet samt demokrati i såväl organisationsstrukturer som i samhällsinriktning och dagligverksamhet. Mentorskapet bygger på tre lär- och förståelsenivåer, där alla har såväl en uppdragsinriktning som en mottagarinriktning. Genomförandet av såväl utbildning som process kommer att ske parallellt med projektgenomförandet och underbyggas genom formativ utvärdering av såväl deltagare som stödsystemgrupper och externa utvärderare. Modell projektgenomförandes tre faser, enligt nedan; 1-Prova på fasen: Låg tröskel för inträde. Intresse och frivillighet är centralt och deltagaren tilldelas en mentor som befinner sig i fas 2. Arbetar här med enklare trädgårds- och odlingsarbeten. 2-Utbildning och förberedande fas: Utbildning i yrkeskunskap och socialt företagandet ges externt. Övrig tid på växthusen och utbildning i mentorskap. Individen tilldelas en mentor från fas 3 och blir mentor för en deltagare i fas 1. 3-Sociala företagare: Här tar man ett övergripande ansvar för verksamheten och är delaktig i arbetet med ledning och styrgrupp. Dessutom tar aktiv del i planering, ekonomi och företagsprofilerings frågor. Individen blir mentor för någon i fas 2 och har individuell handledning från personal. Har kontakt med näringslivet externt. För att försäkra oss om att deltagarna själva har valt att medverka i projektet kommer det inte finnas någon möjlighet till ”remisser” från samarbetspartners eller övriga myndigheten. Under hela genomförandet kommer vi att stimulera arbetet med utveckling av nya (mindre)sociala företag allt eftersom affärsidéer kommer från deltagarna själva och vilka som upptäcker att de har ett gemensamt intresse samt en affärsidé. Härmed blir projektet en grogrund för nya sociala företag som behåller sitt stöd – under utvecklingsfasen - från den nya organisationen.

18

Produktion av varor Enkäten till restauranger lärde oss att kvalitet och pris är viktiga faktorer i leveransmöjligheterna till närliggande restauranger. En hortonom kommer under genomförandet att ha den kvalitetskontrollerade faktorn i projektet. Produktionsinriktade utbildningsaktiviteter kommer på sådant sätt att skötas inom projektet. Kontakter och överenskommelse med måltidsenheten lärde oss att jordprodukter måste kunna rensas och tvättas innan leverans enligt miljö och hälsovårds krav på produkter. Handelsträdgården i Ödsmål erbjuder bra förutsättningar för att kunna leva upp till kraven. Kontakter med andra ekologiska odlare lärde oss att efterfrågan är betydlig större än tillgången på ekologiska varor. Detta kan delvis bero på lönsamheten men med all sannolikhet mer på att det traditionella jordbruket inte har ställt om till ekologisk odling. Undersökningen till hållbara energilösningar lärde oss att det medför höga investeringskostnader. Växthuset i Ödsmål erbjuder bergvärme som bästa möjlighet och ett borrhål finns på 200m. Det betyder att enbart kostnader för pumpinstallation tillkommer. Kompletteringsenergi kommer på sikt vara ett mindre vindkraft eller fjärrvärme. SWOT på tillgänglighet vid studiebesöken lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionshinderanpassade men med relativ enkla medel kan de anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av ett av växthusen i Ödsmål.

Växthus i befintlig skick augusti 2009

19

Informationsbroschyr som spreds under förprojektering

20

Projekt Jordhammars växtkraft (projekt växthus)

Organisationen

Nivå 3: det Sociala företaget

Är mentor för någon i nivå 2

Nivå 2 : förberedande och utbildningsnivå Har utbildning i

Yrkeskunskap, sociala företagandet, mentorskap Är mentor för någon i nivå 1

Nivå 1: Prova på eller introduktion nivå Har mentor i nivå 2

Utvecklings och strategigrupp

Utvecklings-ledare Projektledning Projektledare

Referens Grupp Repr. från Kommunen Näringslivet Intresseorg

Styrgrupp Samverk. partners ansvariga Projektledare Repr. Soc.företaget

Projekt team Enhetschefer Projektledare Repr. Soc.företaget

Samverkans-grupp

Samverkans Partners handläggare Projektledare Repr. Soc. Föret.

21

Ansökan om genomförandet augusti 2009

Bakgrund till projektet Behov och problem I en kartläggning om dagligverksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade är - att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen också påvisar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och dagligverksamhet brister samt att hänsynstagande avseende avgörande framgångsfaktorer med betoning på lärande miljöer för funktionshindrade ej tillgodoses (FoU i Väst-rapport 1-2009). Socialstyrelsen menar att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionshindrade måste utvecklas för att målet skall nås. Likaså måste en för ändamålet relevant lärande miljö utformas. Såväl Stenungsunds kommuns tidigare erfarenheter i praktiken som via genomförd förprojektering bekräftar det som aktuell forskning samt nationella utredningar och kartläggningar säger enligt ovan. Brister i det flöde vilket förväntas understödja samt öka graden av tillgänglighet till arbetsmarknaden för aktuell målgrupp är avgörande och behov av att utveckla nya inträdesstrukturer samt interna stöd och utvecklingssystem - vilka i första hand bygger på individens förmågor och inte problem samt svårigheter - bör uppfattas som angeläget. Att i realiteten pröva nya strukturer och/eller att luckra upp de rådande samt med individen i fokus är ett av de behov vi vill understryka vikten av, om vi fortfarande står fast vid det övergripande målet (att den enskilde på sikt ska kunna få möjlighet till lönearbete) för dagligverksamhet, vilket vi onekligen gör. Speciellt som diagnoserna tenderar att öka i antal avseende unga funktionshindrade samt att tillgängligheten till dagligverksamhet tycks följa behovet och alltså har ökat, medan kostnaden för dagligverksamhet har sjunkit (enl. socialstyrelsens senaste rapport) med 10% per person mellan 2000 till 2006. Vidare uppmärksammas - i FoU i Väst rapport 1-2009 att arbetsmarknadens krav och behov är det som styr och bestämmer innehållet i begreppet arbetsförmåga och att den samma minimeras i takt med marknadens rationaliserings- och effektiviseringskrav. Detta perspektiv inskränker ytterligare möjligheterna för aktuell målgrupp att enligt det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Med ovan i åtanke vill vi med vårt projektförslag möjliggöra en annorlunda och till sin karaktär innovativ arena för att öka såväl tillgängligheten till arbetsmarknaden för de funktionsnedsatta och/eller arbetshandikappade som att långsiktigt förändra inställningen till arbetshandikapp och istället rikta den samma mot att olikheter och mångfald inom området berikar och ökar den gemensamma kreativa förmågan. Vilket innebär nya och förmodligen mer intressanta förutsättningar för den moderna arbetsmarknaden. Vi bör även ha ett miljörelaterat perspektiv i åtanke då en funktionsnedsättning eller det vi idag definierar som arbetshandikapp i rätt anpassad miljö istället för att vara ett hinder kan vara en avgörande möjlighet för att lyckas. Här vill vi referera till FoU i Västs rapport 1-2009 kring vikten av klimatet och kulturen på arbetsplatsen, att de arbetsplatser som karaktäriseras av att vara vänliga också utvecklar personer från vår målgrupp genom att de bl.a. kännetecknas av öppenhet, tillåtande och vänskaplig kultur dels att olikheter snarare betraktas som en tillgång än en svårighet. Med vårt projektförslag vill vi i samverkan utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder och arbetshandikapp att komma ut i arbete. I syfte att motverka de av socialstyrelsen påvisade samverkansbristerna mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer, marknaden och dagligverksamhet vill vi skapa ett projekt vilket ger direkt access för den funktionshindrade/arbetshandikappade till arbetsmarknaden genom ett socialt företag samt

22

vidare att via ett möjlighetsorienterat förhållningssätt understödja individens förändrings och utvecklingsprocess fram till den reguljära arbetsmarknaden. Detta menar vi kommer att tillförsäkras genom metodologisk formsäkerhet och noga genomtänkt idébas om vad som kan komma att göra skillnad. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. I ett dagligt samarbete mellan människor med sociala, psykiska och fysiska funktionshinder kan en unik, kreativ och reflekterande miljö uppstå. I en sådan miljö växer egenmaktprocesser lättare. En av egenmaktens förutsättningar är insikten om konsekvenserna av den egna situationen i förhållande till en mångfacetterad omgivning. Här nedan vill vi återge ett exempel kring hur känslan av ett arbete har gjort avtryck hos oss kommunala aktörer. Under förprojekteringen har vi om igen kunnat såväl utvärdera som med våra egna ögon bevittna hur väl ovan resonemang stämmer överens med det verkliga livet. Vi har kunnat beskåda en växtkraft utan dess like gällande gruppen brukare/användare och deras engagemang/förmåga att gå från ett till synes reaktivt handlande och flerårig bortavaro från arbetsmarknaden till en definitiv vändning och proaktivitet i sitt agerande. Vår idé är att skapa ett socialt företag i form av ett växthus där personer vilka under lång tid befunnit sig utanför arbetsmarknaden kan växa och utvecklas i sin egen takt med fokus på sina resurser. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också till lokala handlare och restauranger. I förlängningen ser vi naturligtvis även att privata konsumenter på olika sätt kommer att utgöra en del av kundgruppen. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt och prestigelöst förhållningssätt där en person oavsett position är/har en röst. Alla skall enligt demokratins grundprinciper medvetande göras om samt utifrån egna önskemål kunna påverka såväl utveckling som mål med det sociala företaget. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa förening som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på tre olika enheter inom kommunens Individ och Familjeomsorg, social psykiatri, dagligverksamhet samt arbetsmarknadsenhet. Externa samverkansparter och tillika medfinansiärer i projektet är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I dag är vi medvetna om att såväl internt som externt föreligger vad vi skulle benämna stuprörstänkande. Varje enhet/organisation fjärmar sig för den problematik vilken inte hör hemma i den egna organisationen allt förmodligen med goda avsikter men vari individen riskerar att försvinna. Med projektet vill vi skapa annorlunda förutsättningar för att arbeta gränsöverskridande och komma bort från stuprörstänkande samt fullt ut lägga fokus på kunden/brukaren och dennes önskemål/inriktning. Genom att samarbeta via projekt Växthus och för deltagaren dennes underbyggande organisationsstrukturer så kommer även ordinarie verksamheter att lära nytt samt förmodligen också nå bättre resultat och kunna fokusera på lösningar vilka bygger på individens egna mål och tankar om framtiden. Alla ovan nämnda verksamheter har under förprojekteringen visat på kraftfullhet gällande nytänkande och avsaknaden av prestigetänkande har varit ytterst påtagligt.

Jämställdhetsintegrering SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 och med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först förts i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - och då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till

23

detta hör bl.a. att någon grupp kan komma att dominera såväl utifrån könsperspektiv som i grupp perspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp tränger ut den andra varpå tysta strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning vilken under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare samt i vissa fall också skräddarsys för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställa med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer inklusive stödgrupperna. Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan såsom styrgrupp, samverkansgrupp och så vidare avseende dess traditionellt hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas deltagare i det sociala företaget dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen så långt det är möjligt. Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbete med jämställdhet genom den konserverade effekt detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhets SWOTen flertalet svagheter med bl.a. skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla o.s.v. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med nya miljöer och nya personer. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare nämnda också driftsmässiga sådana såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med dock i olika sekvenser och utifrån gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilken dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild.

24

Målgrupper som omfattas av projektet Målgruppen är funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer vilka under lång tid närmat sig den reguljära arbetsmarknaden men ändå inte nått fram. Förutom prioriteringar av ungdomar vill vi också klargöra att en genomgripande prioritering föreligger avseende utländsk härkomst. Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är intresserade av att delta i projektet och som är arbetsföra men för dagen inte anställningsbara på grund av någon form av funktionsnedsättning eller arbetshandikapp och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Prioriteringsordning är enligt följande: Unga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder 18-25 år, övriga ungdomar 18-25 år, övriga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder och som är arbetsföra. Personer med långvarig bortavaro från arbetsmarknaden med olika kategorier av funktionshinder idag hanteras av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgen och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Organisatoriskt ligger arbetsmarknadsenheten inom Individ och Familjeomsorgens verksamhet (IFO) vilket redan i organisationsförändringen våren 2008 skulle underlätta övergången för målgruppen till arbetsmarknad med AME som ny aktör inom IFO organisationen. Vi har sedan nämnd organisationsförändring initierat och i praktiken börjat använda nya strukturer med syfte att förenkla inträdet för IFO:s kunder till arbetsmarknaden. Detta visar sig även som tidigare gällande målgruppen mest bli arbetsmarknadsmässiga konstruktioner vilka under viss tid möjliggör sysselsättning dock inte för dem som idag har dagligverksamhet enligt LSS samt daglig sysselsättning biståndslöst enligt SoL. I första hand vill vi prioritera gruppen unga funktionsnedsatta/funktionshindrade, vilken vi inom IFO upplever har behov av direkta och väl anpassade arbetsplatser och vilken vi upplever blir större och där idag relevanta inkluderingsstrukturer ut på arbetsmarknaden saknas (FoU väst rapport). Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har lotsats runt inom olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov, önskemål och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i rätt miljö. Projektdeltagarnas funktionsnedsättningar kan exempelvis vara en normalbegåvad person med Aspergers syndrom, en person med lättare utvecklingsstörning och tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada eller personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. Men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under arbetsförmedlingens och den kommunala arbetsmarknadsenhetens ansvarsområden likaså de som rör sig inom försäkringskassans domäner. Utöver projektdeltagare som aktörer i projektet kommer kommunen att gå in med en arbetsmarknadskonsulent, handledare samt coacher, vilka initialt kommer att ha en hög medverkandegrad men som efter hand samt ju mer projektet utvecklas kommer att minskas i antal och/eller frekvens. Lika så kommer handledare samt pedagogisk personal att i enlighet med sina ordinarie uppdrag finnas med vissa deltagare också initialt. Det finns ett stort politiskt intresse för projektet och naturligtvis blir de såväl som andra samhällsrepresentanter/aktörer involverade i projektet genom det strategiska påverkansarbetet men även genom kunskapsspridning och organisationsmodell. Redan initierade samverkansparter/målgrupper Vuxenpsykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet VG regionen, Växjö Universitet och lokala privata arbetsgivare där redan etablerade kontakter finns. Kundgrupper, redan definierade och ännu inte definierade. Resonemang samt inriktning gällande övriga målgrupper/samverkansparter Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bl.a. framkommit att vi bör skynda långsamt gällande att strukturera mellanmänskliga relationer varför vi i avvaktan på projektstart väljer att arbeta aktivt och med kontinuitet med olika

25

deltagardemokratiska gruppaktiviteter varför vi förmodligen också utöver redan preciserade deltagare i projektet kan komma att upptäcka fler funktioner som kan vara intressanta för projektets utveckling. Den presumtiva deltagargruppen har visat stort engagemang för hela växthusidén vilket såväl i känsla som i tanke förmodligen redan ägs av flera deltagare. Intresset för marknaden samt val av produkt har engagerat flera av deltagarna. Här av tolkar vi in goda förutsättningar för deltagarna att redan nu vidga vyerna kring flera aktuella privata såväl som offentliga målgrupper i och kring projektet. Genomförda intervjuer med presumtiva deltagare har i hög utsträckning understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept, vilken har förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social avkoppling tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på marknaden och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsarbetets domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet där vi (delvis under förprojekteringen) medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Detta kommer att innebära att fullkomlig överensstämmelse mellan projektidé och de professionella vilka rekryteras in i projektet skall säkerställas. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper med dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken (för projektdeltagarna, till andra kooperativ) har ytterligare bekräftat det vi redan trodde oss veta nämligen att arbetsgruppen/arbetsgrupperna inte får bli alltför stora och att det är enklare att känna gemenskap initialt om gruppen är lite mindre dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagarna hittills bara har träffats en gång i månaden. Längre fram i höst (2009) samt vid starten av genomförandet kommer förutsättningarna att lära känna varandra såväl som att känna delaktighet till hela projektidén att vara annorlunda. Studiebesöken har dessutom varit bra för att få inblick i deltagarnas dagsform gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjort är att kapaciteten i första hand består av engagemang för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägget samt interna styrsystem avseende lärandenivå/potential anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Syfte Att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera tillgängliga strukturer i syfte att förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Likaså att den funktionsnedsatta individen/ungdomen - samt övriga inom målgruppen skall uppfattas utifrån sina kvaliteter i första hand och inte vilket det finns risk för diskvalificeras in i dagligverksamhet vilken långsiktigt har en inlåsningseffekt (SoS 2008-131-22) såväl avseende relationen målgrupp och/eller till det så kallade normsamhället. Att genom demokratiska metoder och handlingssätt understödja utvecklingsprocessen avseende attitydförändring initialt, inom den kunskapsproducerande arenan vilken vi benämner projekt växthus. Vidare förväntar vi oss att resultatet av kunskapsförmedlingen skall inspirera till samt underbygga det mångfald samhälle vilket vi naturligtvis ytterst arbetar för. Vilket vi gör genom att utifrån individperspektiv och med salutogenes (de hälsobringande faktorernas ursprung) som värdegrund vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och

26

lärande och jämställda arbetsplatsen genom att framkalla fler och nya perspektiv att använda - i synen på sig själv - som funktionsnedsatt och arbetshandikappad samt öppna upp för fler individuella förändrings och - utvecklingsmöjligheter av lösningsfokuserad proaktiv karaktär. I praktiken handlar detta om att använda den organisationsmodell vi arbetat fram i förprojekteringen med projekt växthus nivå 3 (se bilaga 3, organisation) som spetsaktör samt avsatt plats i såväl den initialt tillsatta kommunal och regionala styrgrupp, strategi och utvecklingsgruppen och övriga grupper i projektets stödsystem. Vidare har alla deltagare i projektet en röst oavsett var i projektorganiseringen man hör hemma. Att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på morgondagens problem (avseende målgruppen) varför såväl ett kunskapsunderbyggande mentorsprogram (läs mer om mentorprogrammet under bilaga 1, lärande miljöer) vilket i hög grad skall understödja och generera arbete med jämställdhetsintegrering samt övrigt värdegrundsarbete - som att ett internt innovationscenter (för nya projekt och idéer) kommer att planeras och implementeras inom växthuset. Den lärande miljön kommer naturligtvis också i hög grad att understödjas genom planerad grönsaksproduktion och de processer vilka här måste ta form också till stor del inom ramen för mentorsprogrammet. Syftet är med andra ord att under projekttiden parallellt med växthantering och produktion arbeta fram en miljö för varje individ att växa i och vars tydliga kännetecken likaberättigande och jämställdhet mellan män och kvinnor såväl som delaktighet, nyfikenhet, och långsiktigt lärande är det som genererar en god och tillåtande atmosfär och där alla människor fyller en viktig funktion och uppmuntras att växa och vara kreativa i sina dagliga handlingar. Att utvidga/utveckla våra (offentliga strukturer) tankebanor kring begreppet arbetsförmåga och formen är ett växthus med arbete som den viktigaste metoden och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset även efter projekttiden. Att kommunen, regionen samt riket som offentlig aktör anammar samt lär nytt genom all den kunskap som utvecklas genom implementeringen samt arbetet med mentor programmet men även den enkla och understödjande organisationsstrukturen vilken ytterst bör förenkla tillträdet till arbetsmarknaden men även genom sin demokratiska form underbygger alla de hälsofrämjande processer vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. Målsättning Att genom organisatoriska och strukturella förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt och vidare kollektiv social mobilisering och att på individnivå processmäta detta med KASAM (mäter känsla av sammanhang och är utvecklat av Aron Antonowsky) formuläret. Att projektets spjutspets nivå tre skall vara ytterst beslutande vid mitten av år tre och att samverkanspartners samt övriga organisatoriska styrverktyg enbart fyller en understödande funktion i verksamheten (fullt ut) och inte är beslutande. Att kunskapen om utvecklingsprocessen sprids vidare. Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassad men också på rätt nivå utvecklat arbete som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens anställningsbarhet. Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt. Att vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i samverkan vidareutveckla det mentorsprogram vilket kommer att ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna och att använda KASAM-formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte. Att inom ramen för växthuset skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten för

27

att tillvarata alla resurser/möjligheter som finns inom målgruppen och för att understödja utveckling inom den samma. Att vetenskapligt utvärdera (formativ och summativ) alla förekommande demokratiseringsprocesser (såväl organisatoriska som individuella) samt sprida resultatet i samverkan med universitet och högskolor. Att skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning i projektet även efter projekttiden. Mätbara mål är att minst 75% av deltagarna i projektet ska ha ökat sin arbetsförmåga med minst 50%. Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. Att 100% av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag mer meningsfull än innan projektstarten. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta att utveckla nya sociala företag genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggts upp. En SWOT analys på tillgänglighet gjordes vid studiebesöken i Thunbergs Handelsträdgård. Vi lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionsnedsättningsanpassade men kan med relativ enkla medel anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. Handlingsplanen innehåller 47 rekommendationer för åtgärder på parkeringsplats, gångväg mellan parkering och entré, ramp, toalett, och inomhusmiljö. Kommunen kommer att få tillträde till fastigheten från och med den första oktober 2009. Innan projektstart förväntas arbete med anpassningen enligt rekommendationer har kommit igång. Presumtiva deltagare kommer att vara aktivt delaktiga i arbetet med anpassningen vilket förväntas motivera förståelse och medvetenhet av projektdeltagare. Tillgänglig verksamhet: Hela projektet genomsyras av att skapa möjligheter, oavsett funktionsnedsättning, för att kunna delta i arbetet. Arbetet med den förståelse och medvetenhet om andra människors behov kommer att återkomma som ämne i mentorsutbildning under de två första åren av projektet (Bilaga 1 om lärande miljöer och mentorprogram). Under förprojekteringen visade några presumtiva deltagare sitt intresse för arbetsmiljöfrågor och relaterade ämnen. Vi vill under genomförandet utöka möjligheterna att utveckla intresseområdet till ett ansvarsområde som är återkommande och rutinmässigt inlagt i arbetsplatsträffar. Tillgänglig information och kommunikation: Projektet kommer att marknadsföra sig på en egen hemsida och kommunens hemsida. Internationella riktlinjer framtagna av WAI (Web Accessibility Initiative) kommer att tillämpas på båda. Möjligheter om att kunna införa talfunktioner kommer under det första projektåret att undersökas. Information som produceras under projekt tiden kommer i samråd med avdelning funktionshinder verksamhet multimedia att produceras i lättläst exemplar. Uppföljning, utvärdering och lärande Det första av projektets genomgripande mål är att genom organisatoriska förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt att genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. För att såväl utveckla dessa former som söka svar på vilka effekter processen haft avseende individen och kollektivet kommer denna del att utvärderas både formativt och summativt av universitet och/eller högskola. Denna del avser såväl projektets organisering som det mentorprogram vilket finns beskrivet under rubriken lärande miljöer. För att i största möjliga mån hitta forskningsfält där ingången är vidsynt samt förståelsen för deltagardemokrati är självklar och att produkten förväntas bli egenmakt för individen, har kontakt tagits med professor Tapio Salonen på institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete i Växjö. Forskningsfältet är här tvärvetenskapligt och den gemensamma inriktningen är människan och hennes situation i det moderna samhället hennes behov av socialt stöd och

28

samhällets sätt att möta dessa behov vilket är just det fält som projekt Växthus vill synliggöra. Tapio Salonen har även tidigare varit ledamot i granskningskommittén av svenska beviljningar till Equal-programmet och alltså medverkat i svenska ESF-rådet. Tapio finner projektidén väl genomtänkt, seriös samt uthållig varför han gärna medverkar i utvärderingsprocessen och emotser offertförfrågan längre fram i processen. Enligt överenskommelse skall en detaljerad utvärderingsplan göras i samverkan mellan Stenungsunds kommun med såväl utvecklings och strategigruppen för projekt Växthus som ett antal deltagare (brukare) - vilka redan nu är involverade och har arbetat i förprojekteringen - och Tapio Salonen tillsammans med för insatsen utvalda doktorander. Den andra genomgripande målsättningen berör direkt individnivå och innebär att deltagare i projektet oavsett funktionshinder ska kunna genomföra en arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå individuell utveckling och stärka självkänslan i syfte att hela tiden kunna ta sig an högre individuella utmaningar. Produkten skulle kunna sägas vara att vi arbetat med empowerment i syfte att understödja processer som ökar individens egenmakt och därmed också underbygger aktiviteter som ger upphov till ansvarstagande och engagemang kring det vardagliga arbetet. Parallellt med samt som del av mentorprogrammet kommer Kasam-formuläret att användas, med halvårsfrekvens. Här kommer vi att kunna processmäta huruvida känslan av sammanhang ökar med tiden i projektet likaså görs en separat för- och eftermätning. Eftermätningen görs i samband med projektavslut (i vissa fall tidigare) eftersom den sociala entreprenören förväntas driva verksamheten vidare efter projektslut. Mätningen kommer att tillhöra deltagaren och fungera som dennes processdokument med tillhörande portfolio där också övriga meriter samlas. För att även upprätta en gemensam sammanställning av KASAM-formulären kommer dessa att avidentifieras och sammanställas internt för att i kunskapsutvecklingssyfte spridas som ett samlat dokument. Det tredje och sista genomgripande målsättningen är naturligtvis marknadsaspekten med arbete som metod. Målsättningen är att skapa ett socialt företag som odlar på ekologiska grunder i ett växthus med handelsträdgård och som efter projekttidens slut i största möjliga mån skall fungera som ett marknadsmässigt stabilt företag i form av ett socialt företag vilket överlever på sin odlingsverksamhet men också sitt innovationscenter och sin organisationsfilosofi. Genom att internt processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet så säkerställs också den gemensamma värdegrunden för företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Här skall brukaruppföljningar och utvärderingar göras. Tillika skall samverkansforum för utveckling av delverksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som med politiker och med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings - och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorsprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3 vilket också skall implementeras i övriga nivåer och omvärlden. Att inom ramen för projektet skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten är också en målsättning inom projektet. Syftet med detta är att tillvarata de personliga resurser vilka finns hos varje individ samt att använda andra såväl privata som kommunala aktörer vilka är nyfikna på samt kan komplettera växthuset med kunskaper, och som naturligtvis även är intresserade av de kunskapsspektra som växthuset har samt kommer att kunna frammana. Då vi tror att människor som tillåts växa och klara utmaningar också är beredda att genom ökad självkänsla ta mer ansvar och ställa sig inför nya utmaningar. Detta leder till ökad egenmakt samt personlig utveckling vilken förmodligen också ökar chanserna till framtida anställning men kanske viktigast av allt det ökar tilltron till individens egen kapacitet att skapa och lära nytt. Detta vill innovationscentret medverka till likaväl som att utveckla en innovationspolicy för hela växthuset. För att säkerställa samt utvärdera denna specifika process kommer vi att arbeta i framtidsverkstadsform (demokratisk dialogmodell för stora

29

gruppmöten utformad av Robert Jungk framtidsforskare vid universitetet i Wien) och där med dokumentera och tillvarata de viktigaste kreativa processerna samt idéerna. Brukarrevision genom att internt och återkommande (brukarrevision genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget. Här kommer även en skrift om hur praktisk projektutveckling att skapas i syfte att sprida kunskaperna såsom det upplevs inifrån projektet. Externa tjänster Shaping Our Lives National User Network: kunskapsutbyte runt brukarinflytande/workshop 2012 (transnationell) Tapio Salonen/Växjö universitet: utvärdering och uppföljning samt spridning av resultat Coompanion Göteborg: sociala företags utbildning Dingle Naturbrukgymnasiet: utbildning i ekologisk odling. För det första genomsyras projektets fundament av ett innovativt grepp då val av målgrupp förutsätter stora mått av nytänkande. Med socialstyrelsens rapport i åtanke gällande tydliga inlåsnings och tillika konserveringseffekter krävs perspektivbyte såsom att välja bort problemtänkande och istället fokusera på det salutogena perspektivet (Aron Antonowsky) det vill säga det vilket har sitt ursprung i hälsotänkande och friskhet samt inbegriper vikten av ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort och som varje människa härbärgerar oavsett grad av funktionsnedsättning/normalitet. För det andra, bör vi, som offentliga representanter och samhälleliga aktörer, i syfte att underlätta och möjliggöra för målgruppen i högre grad flytta perspektivet från den lilla individen och istället till det strukturskapande offentliga rummet vilket vi inom det offentliga såväl agerar i som utvecklar. Genom att sammanföra dessa två inriktningar och att vi beslutar oss för att det vi frågar efter faktiskt är en generell attitydförändring med inriktning mot ett mångfaldssamhälle så förutsätts också att vi inte bara tänker nytt utan faktiskt vågar göra det samma. Med en sådan övergripande grundsyn samt inriktning ökar också förutsättningarna för att grundlägga innovativa aktiviteter/miljöer vilka kommer att skapas inom ramen för projektet. Med intentioner om att vara del av samt agera i en såväl modern som proaktiv region och tillika ett modernt rike vill vi inifrån Stenungsunds kommun aktivt understödja nytänkande gällande strukturskapande aktiviteter såsom i första hand organisering kring den funktionsnedsatta personen samt fokusera på effekter av professionella och strukturella förväntningar på personen ur ett vardagligt perspektiv. Vi vet, enligt senaste FoU i Väst-rapport 1:2009 att det som offentliga samhällsaktörer förväntar sig av såväl funktionsnedsatta som arbetshandikappade är avgörande för graden av uppnåbar arbetslivsinriktad rehabilitering. Vissa forskare hävdar även att det är arbetsmarknadens behov som styr graden av arbetsförmåga (Michailakis 2002). I syfte att långsiktigt förändra och ännu bättre anpassa rådande system för målgruppen, gällande arbetsmarknadsinträdet, och alltså underlätta inträdet till den samma, samt att genom professionellt understödjande fokusera på målgruppens förtjänster, samt även alla de förtjänster som idag rör sig under ytan, gällande arbetskapacitet vill vi medverka genom att underbygga samt genomsyra hela växthusidén av ett mentorprogram - finns omnämnt detaljerat i projektrapporten, samt i ansökan om genomförande, under lärande miljöer -, som arbetats fram under förprojekteringen och kommer att utvecklas vidare i linje med projektutvecklingen i genomförandefasen, och vilket samtidigt skall säkerställa kriterier såsom värdegrund avseende jämställdhet, likaberättigande, demokratiskt handlande och mångfald. Programidén bygger på att skapa ett socialt företag genom användandet av icke etablerade strukturer och måste hanteras, såväl som utvecklas tillsammans med målgruppen, och där såväl vidsynthet som nyfikenhet måste vara vägledande, i syfte att skapa annorlunda tillvägagångssätt. Vi uppfattar att denna i korthet

30

beskrivna process i allra högsta grad måste sägas vara styrd av vad många skulle uppfatta som innovativa grepp. Vi menar att vi redan i förprojekteringen visat vårt första innovativa inslag genom att i samverka med presumtiva deltagare (under gemensam planering i gruppform med demokratiska modeller såsom framtidsverkstad och dialogmetodik samt i alla lägen, en röst för varje deltagare) vaskat fram embryo samt tillika färdiga strategier för såväl innovativa utbildnings/utvecklingsinslag som förslag på samt implementering av en ny projektorganisationsstruktur i syfte att öka graden av såväl sammanhang som känslan av delaktighet och i slutänden empowerment för deltagaren. Ett Innovativt utvecklingscenter skall säkerställa att de demokratiska processerna förankras genom att möjliggöra ett utlopp för alla de idéer och reflektioner som deltagarna erhåller under i första hand projekttiden. FOU i Väst rapporten (1:2009) säger oss att framförallt funktionsnedsatta personer behöver vistas i miljöer där i detta fall samhälleliga aktörer verkligen tror på dem. Tydliga inslag i samma rapport säger att detta har en avgörande betydelse. Med ett inom ramen för projektet - eget innovations och utvecklingscenter där vi faktiskt letar efter helt annorlunda grepp och resonemang, för att slutligen landa i det unika. Här kommer mångfald att sprudla och här kommer att vara en form av arbete vilket inte heller är så fysiskt ansträngande men är av minst lika stor vikt vilket tydligt kommer att märkas då vi ser till möjligheter och vad personen kan och vill samt är nyfiken på. Som projektaktör är det tänkt att arenan skall användas mer eller mindre, utifrån önskemål, men också om man bara är nyfiken på idé och projektutveckling. Vissa projekt kommer att kunna startas och genomföras inom ramen för växthuset och kanske inriktas på nya grepp kring odling och användande av något av växthusen andra kanske utvecklas men försvinner bort för att genomföras av andra aktörer medan vissa initiativ bara faller ifrån vilket är nödvändigt för att till slut utveckla och genomföra riktigt bra idéer. Främja samverkan Målsättningen att alla ska kunna försörja sig samt kunna delta i samhällets övriga aktiviteter uppfylls inte idag. Detta gäller inte minst människor med någon form av funktionshinder. De insatser som nu görs leder ytterst sällan till ett lönearbete utan riskerar snarare att bidra till en inlåsningseffekt (Socialstyrelsens kartläggning, SoS 2008-131-22) och vi upplever att en stor del av problematiken ligger i att samverkan mellan olika samhälleliga aktörer inte fungerar tillfredsställande. I vårt projekt vill vi öka samverkan, både mellan kommunens olika förvaltningar, och med försäkringskassa, arbetsförmedling, organisationer som samlar sociala företag och nätverk för ekonomiskt och miljömässigt hållbara odlingsmetoder etcetera, i syfte att hitta effektivare sätt att hjälpa människor ut ur bidragsberoende. Då projektet bygger på att skapa ett livskraftigt socialt företag så är det naturligtvis förhoppningen att samverkan mellan de olika parterna ska vara bestående, samt utvecklas progressivt i takt med projektets utveckling. För att kunna möjliggöra samverkan redan initialt i processen har en samverkansgrupp vilken innefattar alla medaktörer vilka medfinansierar eller har annan direkt koppling till projektet inträde till projektet på handläggarnivå och i syfte att tillsammans med varandra och projektledaren samt växthusrepresentant/representanter från nivå tre (kooperatörsnivå) i projektet effektivisera och underlätta samverkan på avsedd nivå. Samverkans gruppen ingår i projektets stödsystem. Likaså har styrgruppen samma konstruktion men agerar tillsammans med projektledaren och representanter från projektets nivå tre på ett mer övergripande och beslutande sätt. Samverkan kommer även att ske regionalt via bägge nämnda grupperingar då regionen finns representerad i dessa. Samverkan med universitet och högskola i samband med utvärdering och kunskapsspridning garanteras med anledning av nämnd process.

31

Strategiskt påverkansarbete Syftet med verksamhet för funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer är att aktiviteten skall förenkla övergången till den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån Stenungsunds perspektiv ser vi att det föreligger svårigheter att nå ända fram. En kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) bekräftar att gapet mellan verksamhet för funktionsnedsatta/hindrade och arbetsmarknaden inte har minskat ur den funktionsnedsattas och arbetshandikappades perspektiv. Vi tror inte att lösningen är fler konstruerade eller avgränsade arbetsuppgifter för arbetsföra funktionsnedsatta/arbetshandikappade personer. Vi anser att det behövs nya grepp för att nå varaktiga resultat varför vi använder ett socialt företag som modell. Detta förväntas i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet leda till att verksamma i projektet är delaktiga i beslutsprocessen och har ansvar och inflytande över arbetets inriktning. Då många i målgruppen har specifika behov och förutsättningar är det viktigt att vara lyhörd och fånga upp dessa samt återknyta dem till projektet för att hela tiden lära av och utveckla arbetsmodellen. I projektet vill vi blanda deltagare från de tre enheterna arbetsmarknadsenheten, socialpsykiatri samt dagligverksamhet enligt LSS, inom Individ- och familjeomsorgen i målgruppen (där individerna sinsemellan kan ha mycket olika funktionsnedsättning/arbetshandikapp). Det innebär att det uppstår kontakt mellan dem som står längst från arbetsmarknaden och dem som bara behöver lite hjälp att ta sig vidare vilket förväntas skapa mervärde för varje individ. De mellanmänskliga processerna skall här underbyggas med värdegrundsskapande utbildnings- utvecklings program vilka genomförs i samverkan mellan alla deltagare varför det också finns ett behov av att alla deltar då alla representerar en för helheten avgörande del. Vidare kommer dessa utbildningsstrukturer att i samverkan med universitet och högskola preciseras och genom mångfaldsforum, distribueras ut till övriga offentliga i projektet involverade aktörer såväl som lokala politiker som regionala och centrala sådana. Det strategiska påverkansarbetet skall inbegripa såväl tjänstemannaorganisationen som den politiska kommunala organisationen. Likaså skall förankring ske tvärsektoriellt inom berörda verksamheter. Förhoppningen är naturligtvis att detta skall avspeglas i framtida verksamhetsplaner och därmed även implementeras i kommunens värdegrundsarbete. Det tvärsektoriella arbetet kommer i praktiken innebära deltagande i Framtidsverkstäder (Modell utvecklad av Robert Jungk) vilka kommer att samla 30-40 personer på tvärs från olika involverade handläggare till kommunala och regionala politiker samt projektaktörer. Arbetet pågår oftast under två dagar. Kompetensen att genomföra Framtidsverkstäderna finns redan inom befintlig projektstruktur. Marknadsföring samt demokratiskt förankringsarbete kommer naturligtvis att pågå under hela projekttiden. Förankringsarbetet kommer att ske via mentorprogrammet och kanaler genom projektets stödsystem/stödgrupper. (Styrgrupp, Samverkansgrupp, Projektgrupp, Utvecklings- och Strategigrupp, Referensgrupper) Genom att internt (via brukarrevision, vilken genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Såväl brukarrevision som brukarutvärderingar kommer att genomföras och utvecklas inom ramen för mentorprogrammet men kommer också att sys in i organisationsformen. Till lika skall samverkansforum för utveckling av nya verksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som politiker som med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings- och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3, vilken också skall implementera detta till övriga nivåer, och omvärlden. Att förändra våra (offentliga strukturer) gällande tankebanor kring begreppet arbetsförmåga, och formen är ett växthus, med arbete som den viktigaste metoden, och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset efter projekttiden. Både kommunen,

32

regionen samt riket som offentlig aktör anammar samt lär nytt genom all den kunskap som utvecklas genom implementeringen samt arbetet med mentorsprogrammet men även den enkla och understödjande organisationsstrukturen vilken ytterst bör förenkla tillträdet till arbetsmarknaden, men även genom sin demokratiska form underbygger alla de hälsofrämjande processer, vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. Transnationalitet När det handlar om utveckling runt processerna som rör egenmakt och brukarinflytande har England kommit mycket längre än flera andra europeiska länder vilken var en motivation för att vi sökte oss dit för eventuellt transnationellt samarbete. Sociala företag har i England en vid spridning och är väl etablerade och integrerade i övriga samhället. Eftersom projektet ska resultera i ett eller flera fungerande och integrerade sociala företag är ett samarbete med England för oss naturligt. Det finns två nätverk i England som har både kunskap och erfarenhet vilka möjligtvis kan bidra till projektets utveckling. Shaping our lives Organisationen Shaping our lives är en rikstäckande organisation som vid flera tillfällen haft en rådgivande roll till Englands social styrelse runt brukarinflytande. Organisationen är brukarstyrd (service users controlled) och har långvarig erfarenhet av brukarinflytande inom olika delar av Englands social care. Deras arbete handlar framförallt om tillgänglighet och jämställdhet utifrån brukarens inflytande och perspektiv. Kontakter har etablerats med Peter Beresford (professor of social work and director of the Centre for Citizen Participation at Brunel University och chairman of Shaping our lives) och Dr.Fran Branfield (director of shaping our lives). Vi har diskuterat att utbyta information och erfarenhet. Vi har även diskuterat överföring eller anpassning av lyckade modeller. Social firm.uk Det är ett nätverk av många sociala företag i England. Nätverket arbetar aktivt med integration av sociala företag i England genom olika former av erkännande av samverkan (Certificat) med sociala företag. Kontakter med social firm.uk har begränsat sig till hänvisning av flera likvärdiga projekt. Under genomförandet skulle vi gärna arbeta mer med Peter Beresford och Fran Branfield runt mentorprogrammet och brukarinflytande. Projektorganisation Nya grepp kring organisering av verksamheten. Då vi är fullt medvetna om svårigheter att tillrättalägga demokratiprocesser i syfte att skapa egenmaktsprocesser och kollektiv social mobilisering vill vi försöka hitta en väg vilken bör falla in i ramen för projekt växthus, och där med också en rimlig väg som underbygger processarbetet kring det samma. Det vi då talar om är ett annorlunda sätt att i första hand strukturera de eventuellt förekommande styrsystem som en organisation för det mesta har att hantera. Här efter, och som direkt effekt av det samma, hur deltagaren ser på sig själv som medverkande projektaktör. Vi som just nu kan säga oss ha kunskaper om problematiken (kvalificeringsstrukturerna i relation till inträde på arbetsmarknaden) bör för all del också medverka till att förändra utkomsten av den samma gällande målgruppen, nämligen att i första hand skapa strukturer vilka underbygger samt ökar individens tilltro till sig själv, som deltagande och arbetande person. Vi vet att de personer som kommer att medverka i projektet, under mycket lång tid varit bortkopplade från arbetsmarknaden, vissa har aldrig haft möjlighet att komma in i den samma. Här behöver vi långsiktigt samt i vissa fall understödjande implementera hur deltagardemokratiska metoder och tillvägagångssätt kan komma att öka såväl självkänslan som tilltron till vad en människa faktiskt kan åstadkomma med gemensamma mål samt coachande (framåtdrivande och stärkande) stöd från såväl medaktörer som från organisatoriska system. Med dessa ovan såväl praktiskt som teoretiskt underbyggda struktureffekter/problem avser vi organisera projektet med en annorlunda form, genom att helt enkelt vända uppochned på en traditionellt hierarkisk modell, och låta projektet själv landa på toppen med dess stödsystem vilket består av

33

styrgrupp (samverkansgrupp på organisationsnivå), projektgrupp, utvecklings och strategigrupp, referensgrupper och samverkansgrupp (på handläggarnivå) alla gruppkonstellationer för fritt användande av och tillsammans med projektet vilket i första hand styrs av projektets nivå 3 (Kooperatörsnivån) i samverkan med projektledaren. Detta innebär att inga beslut kan fattas autonomt av exempelvis styrgruppen. En fråga skall alltid landa i projektets nivå 3 för interna förhandlingar och förslag till beslut vilket sedan formellt och i samverkan mellan nivå 3 i projektet och exempelvis styrgruppen fattas. Mentorprogrammet där alla har egen mentor samt är mentor för någon annan kommer att vara den röda tråden på individnivå. Organisatoriskt i projektet kommer spetsen i hierarkin att vara växthusets nivå tre. Här kommer alla avgörande beslut kring drift och utveckling av verksamheten, att fattas. Nivå tre samlar via deltagardemokratiska metoder upp information och ställningstaganden från nivå två och ett avseende aktuella frågor samt genomförandeförslag. (nivå två fokuserar på utbildning och nivå ett är en prova på fas) Projektets stödsystem som är Styrgrupp, referensgrupp, utvecklings- och strategigrupp, projektteam, samverkansgrupp, samt andra (icke definierade stödsystem) förhandlings och dialogforum med politiker, brukare, samverkansparter och projektdeltagare finns med i periferin som ett smörgåsbord för projektet att använda, valfritt samt inledningsvis också strukturerat. Projektledaren kommer att vara den yttersta sammanlänkande personen mellan projektutvecklingen/driften och projektets stödsystem. Initialt kommer dessa stödsystem/grupper att ha tydliga uppdrag och arbeta för att utvidga och understödja egenmaktsprocesserna samt den sociala mobiliseringen mot att genomföra projektet. Likaså att säkerställa projektets drift. År tre kommer det kommunala organisationssystemet (stödsystemet/grupperna) successivt att ersättas/omformas med det av projektet nyetablerade organisationssystem, vilket man då väljer att använda Det sociala företagets organisation utvecklas med tiden och i samverkan med Växjö universitet, som formativt utvärderar projektet, dess mentorprogram och dess organisering. Denna process kommer med andra ord att formutvärderas vetenskapligt (för att kunna utvecklas efter hand) parallellt med projektdeltagarnas egna individuella/kollektiva formativa, såväl som summativa utvärderingar och uppföljningar.

34

Riskanalys Riskhantering - Åtgärd Dåliga kunskaper om socialt företagande och utanförskap

Utbildningsinsatser

Brist på engagemang hos de inblandande parterna Man får överväga om det är motiverat med informationsinsatser för att höja motivationsnivån eller om man har gjort missbedömning av intresset från början

En projektpart drar sig ur samarbetet och den ekonomiska situationen för projektet förändras

Eventuellt kan man ersätta med en annan projektpartner eller försöka ro iland projektet ändå

Deltagare blir av med ersättning från medfinansiär och ekonomiska situationen runt deltagare förändras

Om deltagare har fått en anställning har vi lyckads med projektmålet om deltagare fortsätter befinna sig i ett bidragsberoende kommer deltagaren med all sannolikhet hamna hos en av övriga samarbetsparterna.

Deltagaren vill inte ta emot utbildningsinsatser eller går vidare till nivå 2 eller 3 i projektet

Motivationsinsatser eventuellt tidsbegränsa nivå 1 för deltagare

Det finns ingen eller dålig efterfrågan efter sociala företags tjänster

Massiva marknadsföringsinsatser

En grupp dominerar i verksamheten andra deltagare hotar att hoppa av

Mentorprogrammet behöver arbete mer med jämställdhetsfrågor. Delar av detta kan tillskrivas naturliga gruppsprocesser.

Samordningsförbundets avtal upphör efter 2010 Övriga medfinansiärer tar på sig medfinansiering eller tillförlitar sig på egen likviditet

För lite arbetsuppgifter för deltagare Utökat samarbete med andra verksamheter i regionen eller kommunen

För mycket personal som arbetar i projektet Om arbetsuppgifter och utrymmen finns kan antalet deltagare utökas. Alternativ är att minimera personalstyrkan

Sammanfattning av projektet Vi vill skapa nya möjligheter till arbete för människor med olika typer av fysiska och psykiska funktionshinder genom ett koncept med hållbar ekologisk odling i växthus där målgruppen kan arbete i ett socialt företag efter projekttidens slut. Genom utbildning och mentorskap vill vi uppnå empowerment. Sammanfattning av projektet på engelska We want to develop new job opportunities for persons with different types of dysfunctions, in a long-term sustainable concept with ecological farming where the target group can be employed in a social firm when the project period is over and by means of education and mentorship reach empowerment

35

DEFINITION AV SOCIALA FÖRETAG enligt tillväxtverket Sociala företag är ett övergripande begrepp för alla företag som kan omfattas av definitionen; Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv återinvesterar sina vinster skapar delaktighet för medarbetarna är fristående från offentlig verksamhet De binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster. De driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. Sociala företag är organiserade på olika sätt; Sociala arbetskooperativ som drivs enligt de kooperativa principerna, (medlemsägt, medlemsstyrt mm) Det vanligaste är att de är organiserade i form av ekonomiska eller ideella föreningar. De kan också vara aktiebolag. Sociala företag organiserade i form av stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller aktiebolag men som inte drivs enligt de kooperativa principerna. För att vara ett socialt företag krävs alltid att man skapar arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden, ett starkt deltagarinflytande och ett emowermentperspektiv i arbetet. Sociala företag har alltså en dubbel affärsidé; att utveckla människan, samtidigt som man producerar och säljer varor och tjänster på marknaden. De sociala företagen bygger oftast på en värdegrund som utgår från den organisation som driver företaget. Den största delen av sociala företag är kooperativa därför finns här en kort beskrivning av den kooperativa värdegrunden. Transnationellt besök från shaping our lives juli 2012

36

Är din önskan att få komma tillbaka i arbete igen? Du kanske står utanför den öppna

arbetsmarknaden eller har ett arbetshandikapp. Vägen tillbaka till ett

arbete kan vara lång och svår. Hos oss kan du bli en del av ett projekt och ingå

i en gemensam arbetsmiljö där vi sätter människan, utveckling och trivsel främst.

Vi blir ett nystartat socialt företag som ska driva en ekologisk handelsträdgård med allt från

odling till försäljning.

Ambitioner, utveckling, trivsel och uppbyggnad av självförtroende är alla viktiga ingredienser i det att skapa en solid grund man behöver för

att gå vidare på vägen mot ett arbete. Vi finns här och kan vara delaktiga i att hitta

den vägen som kan leda dig framåt!

Jordhammars Växtkraft drivs med EU-medel samt stöd

från Stenungsunds kommun.

KKKKontaktinformationontaktinformationontaktinformationontaktinformation Projektledare: Rick Mulder

Tfn: 0303-73 25 24 Mobil: 0732 304940

E-post: info@jordhammarsvaxtkraft.se Tel. direkt: 0303-77 31 20

Hemsida: www.jordhammarsvaxtkraft.se

Arbetsmarknadsenheten Strandvägen 36-38

444 31 Stenungsund

Jordhammars Växtkraft, vi finns i Ödsmål, 3 kilometer utanför Stenungsund.

Se karta inne i broschyren.

Anmälan

Kontakta mig för mer information först Jag vill ha mer info via e-post

Namn: --------------------------------------------------------------- Adress -------------------------------------------------------------- Postadress: -------------------------------------------------------------- Tfn: -------------------------------------------------------------- E-post: -------------------------------------------------------------- Födelseår: 19… Idag har jag min inkomst via:Idag har jag min inkomst via:Idag har jag min inkomst via:Idag har jag min inkomst via:

Försäkringskassa A-kassa Försörjningsstöd Annan:

--------––––------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kontakta mig via:Kontakta mig via:Kontakta mig via:Kontakta mig via:

Telefon Post E-post Min handläggare: ---------------------------------------------

---

Som arbetar på: –------------------------------------------------

Skickas till: Arbetsmarknadsenheten,

Strandvägen 36-38, 444 31 Stenungsund

Står du av någon anledning utanför den öppna arbetsmarknaden? Här hos oss på Jordhammars Växtkraft kan du förverkliga dina drömmar eller ambitioner om att komma igång igen med ett arbete, känna gemenskapen, delaktighet och upparbeta rutiner och ditt eget självförtroende. Vi är till för dig och har kunskapen att kunna leda dig in i en betydelsefull vardag med arbete och utveckling som kan bli en plattform för dig att bygga vidare på. Här hos oss kan du, efter en 3 månaders provtid, få möjligheten att vara en del av det sociala företaget och delta i vårt arbete i en ljus och positiv miljö där vi sätter trivsel och utveckling av varje människa främst. Du får arbeta med odling och skötsel av blommor och grönsaker och även försäljning av dessa produkter i vår butik. På vårt område finns också 6 växthus där mycket av arbetet utförs. Du får alltså möjligheten att delta i en varierad och innehållsrik vardag där trivsel och samarbete sätts högt, men det finns även möjligheter för mer självständiga uppgifter. Hos oss får du intressanta valmöjligheter till ett omväxlande arbete, allt för att trivseln ska vara på topp. Här kan du förverkliga drömmen om en gemensam tillhörighet i en trevlig handelsträdgårds- och växthusmiljö.

Verkar det här intressant så är du välkommen till oss på Jordhammars Växtkraft. Vi finns här för dig, och får du framgångar och utvecklas, så är det också en framgång för alla oss i projektet. Välkommen!

Projektet är delat i tre nivåer: 1: ”prova på att arbete” Här ska du kunna arbeta minst 8 timmar/ vecka, bara för att komma igång och träffa nya arbetskamrater. Under de första sex månaderna ska du kunna gå upp till 20/ timmar vecka. Du få en mentor som hjälper dig med att komma igång. Denna period är max. 6 månader. 2: ”Utbildningar” När du arbetar minst 20 timmar i veckan kan du vara med och ta del av olika utbildningar som anordnas båda i och utanför växthuset. Du kommer nu att få en bättre bild på verksamheten och blir mer delaktig i planeringen. Nu kan du bli mentor för en person som precis har börjat på växthuset. 3: ”Det sociala företaget”

Nu är du delaktig i alla beslut som tas i och runt växthuset. Du arbetar tillsammans med andra mot gemensamma mål.

Vill du veta mer, prata med din handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen,

eller ring oss.

Projektet Jordhammars Växtkraft startade upp den 1:a april 2010 och ska drivas tre år framåt med stöd av Europeiska socialfonden samt medfinansiering av Stenungsunds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samordningsförbundet.

Mer information om oss och projektet kan du läsa på vår hemsida. Besök gärna också vår blogg.

• http://www.jordhammarsvaxtkraft.se • http://blogg.jordhammarsvaxtkraft.se

För mer information om andra sociala företag kan du läsa här:

• http://www.skoopi.coop/ • http://www.coompanion.se

Jordhammars Växtkraft är ett samarbetsprojekt

med:

trygghet, trivsel och se att det finns flera möjligheter att utvecklas inom projektet, något som kan bli din nya väg in på arbetsmarknaden igen. Jordhammars Växtkraft är ett samarbetsprojekt

med:

Vad sägs om att få:

• Så frön och plantera • Arbeta i växthusklimat • Följa plantornas växt • Vattna och sköta • Rensa ogräs! • Skörda fina grönsaker • Sälja direkt till kunder • Känna samhörighet • Ge och ta ansvar • Utveckling och styrka

Stenungsund, 3 km Ödsmål

Jordhammars Herrgård

Jordhammars Växtkraft

Ridhus/stall

Hos oss får du möjligheten att i egen takt börja delta i en vardag full av positivitet och arbetsglädje. Du får träffa nya arbets- kamrater och ingå i den fina gemenskapen vi har upparbetat tillsammans. Allt för att du ska känna

37

Juldekorationer 2011 beskärningskurs del 1 2012

De första tomatplantorna

38

Årsrapport Projekt Jordhammars Växtkraft

2010-04-01 – 2011-04-01

39

Årsrapport 2010 Inledning Det har gått ett år med Projektet Jordhammars Växtkraft och med denna rapport vill vi blicka tillbaka på det som hänt under det gångna året, samt hur vi förvänta oss att 2011/2012 kommer att se ut. Vad som varit bra och fungerat och vilka förbättringspunkter som finns. Jordhammars Växtkraft är ett projekt som är uppbyggt utifrån många personer, både i egenskap av personal, deltagare, finansiärer eller utbildaren. Alla har en egen roll i projektet och det är därför att denna rapport i största mån är skrivet av de personer som under 2010/2011 har varit delaktiga i projektet. Rapporten kommer att vara en del i projektets slutrapport 2013. Idéer runt Jordhammars Växtkraft började redan under 2007 med några initiativ till ny metodutveckling runt arbete och sysselsättning. Resan till förprojektering och projektstart har varit kantat av många positiva reaktioner och viljor att samverka med projektteamet. För det är någonting med växthusprojektet som gör att alla ser och vill samma sak nämligen att det ”växer” och att de själva ska vara en del av det. Både Roger Ulrich och Terry Hartig omskrev detta på deras föreläsningar i augusti 2010 på Göteborgs universitet. (Konferens Grön rehabilitering, 19-20 augusti 2010). Med så många människors goda vilja och inblandning i projektet skulle förväntningar på det goda resultatet inte komma långt efter. Denna rapport kommer att omskriva hur de olika processer och delar av projektet har genomförts hittills och med vilket resultat.

40

Upphandlingar inför projektstart Eftersom det slutliga beskedet om projektmedel från ESF beviljades 26 februari, 2010 kunde upphandlingar utlysas enbart under förbehåll att projektmedel skulle beviljas. I början av februari inleddes detta arbete med projektteamet. Man diskuterade vad, när och hur mycket som skulle upphandlas. Perioden föll olyckligt samman med en svår sjukdom på upphandlingsenheten vilket resulterade i en fördröjd inledning från upphandlingen. Det som var tänkt som en förenklad procedur blev en utdragen process med många hinder på vägen. I turordning var utvärdering och ekologisk odling först ute. Ekologisk odling utbildning eller jordbruksutbildning med ekologisk inriktning regleras inom Västra Götaland av jordbruksgymnasier som kan lämna anbud på uppdragsutbildning vilken vi omskrev i upphandling. Brist på konkurrens runt utbildningar gjorde att prissättningen inte blir utsatt för upphandlingsprinciper ”bästa pris” utan blir istället ”enda pris”. Priset kom långt ifrån vad vi hade budgeterat. I samråd med ESF handläggare och Nösnäsgymnasiet omvandlade vi Ekologisk odling till en baskunskap i Biologi och naturvetenskap samt påfyllde med marknadsinriktade kurser i samverkan med länsstyrelsen. Utvärdering av projektet I vår ansökan påpekade vi vikten av samråd eller samverkan med högskola eller universitet för utvärderare. Tiden dröjde för att upphandling skulle komma igång och efter midsommar hade de flesta högskolor och universitet stängt under perioden. Detta resulterades i en ny omgång efter sommaren. Nu kom det flera intressanta anbud dock visade sig att brister i upphandlingen hade orsakat att oerfarna och nystartade företag kunde lämna ”skambud” som i sin tur ledde till överklagan hos Göteborgs förvaltningsdomstol. Allt medan tiden gick har vi idag (juni 2011) en upphandlad utvärderare. Denna fördröjning har resulterat i att delar av datamaterial runt deltagaren har vi fått samla in på egen hand. Social företagsutbildning Hamnade hos Coompanion efter upphandlingen. Utbildningen startades den 13 januari 2011 och den första delen pågick till 23 juni och skall resultera i att den första gruppen är klart för start av ett socialt företag. Mentorsutbildningen Hamnade hos Coach for Change, ett Stenungsunds baserat ICF certifierat företag som förutom bästa pris lämnade det bästa förslaget på upplägg där framförallt deltagarens inflytande i utbildningens utformning var centralt. Utbildningen startades oktober 2011 och pågår under hela projektet.

41

Projektdeltagare Från presumtiv till aktiv Den 1:a oktober, 2009 hade den grupp som var kvar av förprojekteringen minskat till ungefär 25 personer. Kommunen hade nu köpt in den anrika handelsträdgården från bröderna Henriksson i Ödsmål och på tillträdelse datum befann sig 25 personer på plats för att påbörja det arbetet som skulle bli Jordhammars Växtkraft. Verksamheten pågick under begränsad arbetstid (tisdag, onsdag, torsdag) men visionen och sammanhållning i verksamheten kunde växa under perioder. Många aktiviteter handlade om olika moment i grupp processer med deltagarens nyförvärvade vardag, samt planering i den kommande våren. Under denna period ökade inte antalet deltagaren. Utökning av gruppen, antal deltagare Startgruppen på 25 personer utökades dramatisk under de första 3 månader (april, maj, juni) och den något starkt sammansvetsade gruppen skulle nu bli utsatt för nyinflöde av deltagaren. Här har arbetet med insyn i projektets ekonomiska läge samt inflytande och delaktighet i beslut runt projektets finansiella medel medfört att en ökning av antal deltagare upplevdes som positiv (balans utgifter versers intäkter i medfinansieringsfrågor). Allt eftersom våren gjorde sitt inträde kom behovet att utöka arbetstider naturligt samt att projektens syfte med att individen kan utmana sitt egen arbetsförmåga efter eget initiativ och drivkraft började ta fart. Vid periodens slut fanns 54 deltagaren som aktivt, i snitt arbetade 87 timmar/månad (halvtid.) Inflöde under årets gång. Under april t.o.m. juni ökade arbetsgruppen med 60%. Under sommarmånaderna lugnade vi inflödet pga. minskad personal under semesterperioden. Från mitten av augusti t.o.m. november utökades deltagandet upp till 50 personer. Behovet av arbetskraft är som störst under våren. Vinterhalvåret ska ägnas åt utbildningen och strukturellt arbete med gruppdynamiken. Eftersom projektet har haft framgång med individer som tidigare ansetts befinna sig i en komplicerad livssituation så har nya deltagares förutsättningar att kunna genomföra en arbetsvecka varit sämre. Detta beror delvis på den positiva marknadsföringen av deltagare själva, men också av berörda handläggare på myndigheten. Det låga inträdeskravet på 8 timmars vecka samt att ingen kan misslyckas på arbetsplatsen har bidragit i denna utveckling. Grupprocesser Innan projektstart arbetade vi strukturellt med olika FIRO processer i grupparbetet dock när antalet deltagare ökar och blir oöversiktligt för var och en kommer grupprocessen inte att fungerar smärtfritt. I samband med konstaterandet delade vi gruppen i flera arbetsgrupper runt specifika arbetsuppgifter. (Kök, Bygg, Trädgård & Administration) här uppstått nya FIRO processer som ökade känsla av tillhörighet och sammanhang. Nivåer i projektet Deltagandet i projektet är indelat i 3 olika nivåer. Nivå 1 Lågt inträdeskrav 8 timmar arbetsvecka och det finns inga specifika arbetsuppgifter utan personen arbetar efter eget behov och förmåga flexibilitet när individen önskar arbeta (vi har 60 timmar öppet i veckan). Handledare finns, samt en eventuell mentor. Mycket fokus ligger på de delar som är fungerande hos individen. Arbetstempot och först och främst timmar diskuteras i samråd med handläggare. Regelbundna uppföljningar görs med finansierande myndighet. Deltagare ska uppleva självstyre och därmed ansvar. Nivå 2

42

Deltagaren har på denna nivå arbetat 20 timmar i veckan i minst 3 månader och kan utföra egna arbetsuppgifter samt är intresserad av helheten i projektet. Deltagaren deltar i veckomöten och deltar i beslutprocessen av frågor som rör projektet. Deltar i 3 utbildningar som förekommer under projektens lopp. Deltagare kan efter mentorsutbildningen ta emot en ny deltagare i en mentorsroll. Nivå 3 Deltagaren har övergripande ansvar om olika delar, först och främst det sociala företaget och är med i långsiktiga planeringen, anbud på uppdrag, samt ekonomiska utvecklingen. Är bered att deltar i styrelse arbete för den ekonomiska föreningen. Är mentor för en person i nivå 2.

Utbildningar Mentorsutbildning: coach 4 change, Eva Dahlström Theandersson Från önskad mentor till mentor i verkligheten Ambition med utbildningen: (ur offerten) Efter att haft den stora förmånen att i flera år få arbeta med människor och deras utveckling i arbetslivet är jag beredd att konstatera att möjligheterna för var och en är så mycket större än man inledningsvis kan tro. För att locka människor att se sina möjligeter gäller det att ha en helt igenom positiv människosyn, tro på allas lika värde, ha en förmåga att skapa en trygg miljö och att bygga en relation. Med denna värdegrund på plats vågar människor ta steg i sitt lärande och sin utveckling som är en fröjd att följa. Utifrån denna grund på tillit och förtroende kan man arbeta med olika delmoment i utbildningen beroende på vars och ens individuella behov och förutsättningar. Grundtanken är att de blivande mentorerna utgår från sig själva och idealet är att de själva plockar ihop de byggstenar de tror sig behöva. Detta är den mest motiverande metoden. Som stöd och hjälp i processen finns coachen som hela tiden, bland annat med hjälp av frågor, ser till att alla tänkbara områden täcks in. Med denna teknik kan man få fram en gemensam utgångspunkt i en grupp och där man därefter fyller på beroende på individens specifika behov av utbildning. Detta blir därmed också en övning i att i demokratisk anda få fram vissa gemensamma nämnare i utbildningen. Mål för utbildningen är att mentorerna upplever sig trygga i sin roll dels vad gäller det rent kunskapsförmedlande området, dels vad det gäller att stödja adeptens utveckling i stort.

43

Mentorerna ska också uppleva att de fått tillräckliga ”verktyg” och uppbackning som stödjer dem i sin roll. Mentorsprogrammet bygger på: Projektets värdegrund (från projektbeskrivningen) ”Bygger på likaberättigande, mångfald, jämställdhet mellan män och kvinnor, samt demokrati, i såväl organisationsstrukturer som generell samhällsinriktning och i den dagliga verksamheten/driften.” Deltagarna Antalet deltagare var inledningsvis 20 personer från nivå 2, samt handledare (i viss mån). I slutet av perioden (april) återstod 15 personer, samt handledarna. Anledningen till att handledarna bjöds in till gruppträffarna var att de skulle ha en bättra möjlighet att känna till processen och också kunna stötta deltagarna. Ett coachande förhållningssätt Utbildaren stöttar egenansvar och utveckling, ställer öppna frågor för att söka svar i gruppen samt ser utbildningen som en långsiktig process mot målet. Deltagarnas vision om önskementor Inledningsvis fick samtliga deltagare beskriva sin önskementor genom att ge exempel på egenskaper och färdigheter. Genom så kallad ”pluppning” fick deltagarna vikta färdigheterna. Viktigt att mentorn är: Humoristisk Ärlig, pålitlig, (trygg, håller tyst, ger feed back) Pedagogisk (kan ställa frågor, kan lära ut) Har ett bra bemötande (lyhörd, empatisk, visar hänsyn) Tålmodig (lyssnar, tar sig tid, tänker på att vi är olika) Varje deltagare intervjuades också individuellt för att verkligen alla skulle kunna framför sin syn på en ”önskementor” Önskemålen bildade på så sätt en stomme för de olika utbildningsmomenten. Upplägg: Under utbildningens gång varvas gruppaktiviteter med individuella samtal/mentorcoachning. Likaså varvades teori med praktik under samtliga gruppträffar. Generellt har vi alltid utgått från deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser i praktiska övningar för varje moment och därefter ”knutit ihop” med teori. Träffarna varade 2 timmar per gång, med fikapaus, för att hålla energinivån uppe. Områden gruppen arbetat med: Information – kommunikation – utvecklad kommunikation Bemötande: bra, dåligt, inget En god lyssnare – hur gör man då? Hur lär vi oss nya saker? Lärprocessen Lärstilstest Att sätta mål Att ge feed back

44

Parallellt med att de olika avsnitten gicks igenom framkom behovet att ta fram ”riktlinjer” för hur studiebesök (av potentiella deltagare) och introduktionsprogram skulle se ut. Därav följde att vi vid några tillfällen arbetade med: Upplägg av studiebesök samt checklista Upplägg av introduktion samt checklista För att få en grund i mentorskapet arbetade vi fram ett dokument i form av en överenskommelse mellan mentor adept. Överenskommelsen innehåller bland annat syfte med mentorskapet, tystnadsplikt, roller, förväntningar och mål samt undertecknas av såväl mentor som adept. Gruppen fick via rollspel öva på att formulera förväntningar och mål Implementering av mentorskap I slutet av april hade nio av de återstående 15 i gruppen en adept, även om det inte formaliserats via överenskommelsen ännu. Hinder för att komma igång är bland annat: Hög aktivitetsnivå (verksamhet, utbildningar, studiebesök) 20 gruppdeltagare har blivit 15 (som kommer att behöva ha minst två adepter var för att täcka behovet) Få arbetstiderna stämma överens med adept Upplevs lite jobbigt med överenskommelsen Ansvaret känns stort För att stötta deltagarna i processen började utbildaren att coacha i tre-partsmöten; adept, mentor och coach. Detta för att guida och hjälpa mentorerna när de har sina första adepter. Vad händer framöver? Kontinuerlig stöttning av mentorerna för att komma igång och komma vidare Uppföljning av nya deltagare så att dessa får en mentor En arbetsgrupp planeras som består av handledare plus två av mentorerna. Syftet är att se vilka behov av hjälp som finns, ta fram processbeskrivningar (från studiebesök – introduktion – till att man får en mentor) Ytterligare några möten med hela gruppen – uppföljning och diskussion Efter semesterperioden: Reflektion, lärdomar, utvärdering och diplomering av mentorer Ny grupp startar utbildning i början av hösten

45

Socialt företagsutbildning Coompanion, Pär Olofsson Rapport från utbildning i entreprenörskap Tidsperiod första kvartalet 2011 10 träffar med gruppen ansvarig: Pär Olofsson Coompanion Utbildningen i entreprenörskap har som målsättning att gruppen skall starta ett socialt företag där de själva har möjlighet efter ESF projektets slut att få en anställning med lön i en verksamhet som de själva har byggt upp. Under första kvartalet 2011 har vi inlett denna process. Metoden har varit föreläsningar i kombination med gruppövningar. Det vi har arbetat med är följande: Genomgång av olika bolagsformer och hur ett socialt företag definieras. Vilken bolagsform är mest lämpad för att starta ett socialt företag. Olika roller i ett socialt företag vilka är att vara medlem, styrelseledamot, anställd och arbetsgivare och hur man skall förhålla sig till denna mångfald av roller. Utbildningen är problembaserad, dvs. anpassad efter de frågor som gruppen själva definierar som angelägna för att nå målsättningen – ett socialt företag. Därför har gruppen också haft stort inflytande över utbildningsupplägget. Vi har arbetat mycket med gruppens gemensamma värderingar och hur de förhåller sig till individernas egna önskningar samt hur gruppen gemensamt kan bilda ett företag. Vi har arbetat med affärsidé, dvs. vem är kund, vad skall företaget sälja och hur skall det gå till? Allt detta har gruppen enats om genom gruppövningar och diskussioner. Vidare har vi diskuterat vem som kan bli medlem i företaget, vilka krav som skall ställas och vilka kompetenser som var och en har och hur vi på bästa sätt kan bilda ett företag kring gruppens kompetenser. Gruppen har fått föreläsning om och möjlighet att öva detta med upphandling. Både upphandling gentemot privat såväl som offentlig sektor. Personliga reflektioner En mycket motiverad grupp som verkligen vill skapa sin egen försörjning genom ett gemensamt ägt företag. Alla deltagare, ja just, ALLA, har anmält sig till kurs i bokföring för att bättre få förståelse för företagets ekonomi. Något jag under mina 14 år som utbildare till grupper som skall starta sociala företag aldrig upplevt Utbildningsansvarig för entreprenörskap och företagande Pär Olofsson Ekologisk odling Nösnäsgymnasiet Utbildning i ekologisk odling fick efter upphandlingen en ändring från den ursprungliga idén. När vi i samråd med Hortonom och Länsstyrelse tittade närmare på det planerade innehållet kunde vi se att kunskapen fanns närmare Stenungsund och kunde förvärvas på ett mer

46

kostnadseffektiv sätt . Totalt 30 timmar i biologi och naturvetenskap blev en gemensam kunskapsbas till alla deltagare som genomförde utbildning. Som komplement till detta genomförde några studiebesök på ekologiska odlingar samt en butikssäljutbildning av Peppa. Ämnen som behandlades i den utbildning var: Säljarens uppgift: Så får du kunden att berätta om sin situation (problem behov) Så hjälper du kunden att fatta beslut Grunderna till exponering i butik Utbildningarna upplevdes som praktisk inriktad och positivt. Det var framförallt lärarens personliga lämplighet och förmåga att göra utbildningen intressant som gjorde att utbildningen gav det önskade resultatet.

Personal i projektet

Frida Ericsson: Hortonom TRÄDGÅRD och ODLING 2010 JORDHAMMARS VÄXTKRAFT Året som gått har varit ett händelserikt år för Jordhammars växtkraft. I trädgården och växthusen har utvecklingen gått snabbare än någon kunnat ana. Ett mål för året var att starta en odling av grönsaker på friland och i växthus, en mycket lyckad satsning som bland annat medförde start av grönsaksförsäljning till kommunens förskolor. Ett annat mål var att utvärdera odlingen och använda kunskapen för att planera 2011 års odling. Arbetet krävde mycket tid, kunskap och idéer och har medfört nya mål och tankar om utveckling inför säsongen 2011. Som verktyg för att genomföra utvärderingen användes kundenkäter, deltagarenkäter, samtal och skördestatistik. Arbetet med odlingen började redan under hösten 2009, då planeringen för det kommande året tog form. Fröer och jord köptes in och i februari startade sådden. Frön av bl.a. tomat, paprika, lavendel och persilja sattes i jorden. Eftersom växthusens värmesystem var under reparation så såddes fröna i den varma butikslokalen. Efter ett par veckor sattes plantorna ut i ett av de soluppvärmda växthusen för att växa sig stora. Under året användes tre växthus för odling; Växthus 3 (340m2) för krukodlade växter, Växthus 2 (115m2 plastfolietunnel) för odling av gurkor, bönor och meloner och Växthus 4 (220m2) för odling av tomater, physalis, paprika och chili. Under våren byggdes 14 drivbänkar för odling på friland. Fyra drivbänkar anpassades för rullstolsburna projektdeltagare. Förutom odling i drivbänkar användes en äldre växthusstomme utan glas för odling av kålväxter och örter på friland. Under hösten köptes en jordfräs in och arbetet med att göra om gräsmatta till ny odlingsyta startade. Eftersom ett av målen med projektet är att certifiera odlingen enligt EU:s direktiv för ekologisk odling, så odlas alla växter med organiska gödselmedel, utan kemiska bekämpningsmedel. Odlingen klarade sig från de flesta skadedjur, även om sorkarna åt upp en hel del potatis. Den stallgödsel som används i odlingen hämtas från Jordhammars ridskola. Regelverket som måste följas för att bli ekologiskt certifierad är omfattande och ibland komplicerat. Det är en ständig utmaning för deltagarna att följa alla regler. Under sensommaren och hösten skördades över 450 kg tomater av olika sorter. Även skörden av bönor, salladsgurka och druvgurka var stor.

47

Hösten 2010 bildades en trädgårdsgrupp med syfte att förenkla storgruppens arbete genom att specialisera sig på frågor som har med odling och trädgård att göra. Trädgårdsgruppen träffas en gång i veckan och består idag av omkring 20 deltagare. Trädgårdsgruppen har ett ständigt inflöde av nya deltagare, något som är positivt men också påfrestande för gruppens medlemmar, eftersom det går åt mycket tid till att förklara för nya medlemmar hur arbetet går till. Några av trädgårdsgruppens mål för året 2011 är att utöka odlingen av växter i kruka och på friland, se till att odlingsytorna utnyttjas på bästa möjliga sätt, starta processen med att eko-certifiera odlingen, starta upp odling i Växthus 1 (handikappanpassat växthus) och att göra en ny utvärdering för att utveckla odlingen till år 2012. Ytterligare mål för året är att utöka samarbetet med förskolor och daglig verksamhet i kommunen och att skapa fler ytor för arbete och rekreation (rum och gröna oaser). Förhoppningsvis kommer odlingen 2011 bli lika lyckosam som 2010, om inte bättre.

Frida Ericson, hortonom

Annika Sörensen: Pedagog Årsrapport 2010-08-01 – 2011-03-31 Perioden präglas av högt tempo. Skörden har börjat, många nya deltagare börjar i projektet och de flesta deltagare har kommit tillbaka från semestern. Det myllrar av aktivitet. Jag har fullt upp med att sätta mig in i verksamheten och att skapa goda relationer till personal och deltagare samt medfinansiärer. Ur ett pedagogiskt perspektiv så har gruppindelningen som genomfördes under tidig höst fyllt syftet att skapa delaktighet och tillhörighet. Dessutom har arbetet och mångfalden av sysslor på växthuset fördelats efter deltagarnas egna önskemål och intressen. I grupperna har alla lika inflytande och kan påverka utvecklingen av verksamheten. Den lärande miljön har börjat ta form. Vid sidan av de fyra huvudgrupperna (trädgård, bygg, kök och administration) bildas efter hand nya uppgiftsorienterade grupper som driver och utreder nya frågeställningar, affärsidéer och aktiviteter. Öppna personalmöten har ökat transparensen i verksamheten och kan ses som en kvalitetssäkring när det gäller insyn och öppenhet. Projektets nivåindelning blir tydlig och konkret när deltagare på nivå 2 startar sin utbildning i ekologisk odling. Vikten av att man lär av varandra och att ansvaret fördelas så att verksamheten fungerar blir då än mer påtaglig även då deltagare på nivå 2 är borta på utbildning. Här kan nu de mindre erfarna deltagarna på nivå 1 ta plats med sina nyvunna erfarenheter och blir således mer synliga och viktiga. Något senare under hösten startar mentorskaps utbildningen som löper parallellt med den ekologiska utbildningen. Självförtroende, ansvar, förståelse för andras livsvillkor, vikten av att skapa trygghet på arbetsplatsen och att alla ska känna sig välkomna präglar diskussionerna mellan deltagarna. Klimatet på arbetsplatsen med den tillåtande atmosfären blir något som alla värnar om. Deltagare söker sig både till varandra och personal för stöd och reflektion. Deltagare med LSS-beslut pga. funktionsnedsättning gör avtryck i verksamheten och har fullt ut accepterats och upptagits i gemenskapen. Alla beslut som rör verksamheten berör frågor om anpassning, kompensation och tillgänglighet och här bidrar dessa deltagare med information om sina behov. Grundidén att skapa en relevant lärande miljö som bygger på förmågor håller på att utvecklas. Ett nätverk kring dessa personer är under uppbyggnad och pedagoger från daglig verksamhet träffar UT regelbundet. En arbetsgrupp där deltagare är med är också under uppbyggnad för att säkerställa deltagarinflytandet. Ett annat syfte med nätverket/gruppen är att sprida och utbyta erfarenheter och information så att projektet inte blir en isolerad företeelse. Under perioden har många nya deltagare börjat och de flesta har efter en tid ökat sin veckoarbetstid. Under hösten intensifierades jobbsökar aktiviteten och

48

man bildade en grupp som träffades en gång i veckan där man bl.a. kunde få stöd att i skriva färdigt sitt CV. Många individuella stöd-, kris-, och klargörande samtal har ägt rum. Att få hela sitt liv att gå ihop är för många ett bekymmer man brottas med dagligen. Här fyller den flexibla arbetstiden en viktig funktion, liksom det faktum att varje person styr sin egen utveckling. En självvald arbetsplats där man accepteras för den man är, där arbetsklimatet är tillåtande och stöd finns att tillgå tycks vara en framgångsfaktor. Uppföljningssamtal pågår kontinuerligt ihop med deltagare och samverkanspartners. KASAM-formuläret används i utvärderingssyfte var 6e månad. Första gången i mitten av november och ska följa med hela projekttiden. I den mångfald av deltagare med olika bakgrund och alla de processer som pågår på Jordhammars Växtkraft lägger personalen tyngden på att stödja de goda processerna som gynnar arbetsklimat, mångfald, jämställdhet, egenmakt, demokrati i en salutogen anda för att öka känslan av sammanhang och att hålla målet levande. Det har inneburit en del konflikthantering, behov av att lyfta vissa frågor på gemensamma möten, vara en förebild, förmåga att se och fånga upp aktiviteter som motverkar syftet med projektet. Litteratur, erfarenhet, samarbete, möten och kollegialt stöd har varit viktigt under perioden. Under 2011 planeras en utbildning i lösningsfokuserad korttidsterapi som ökar den gemensamma kunskapsbasen. Som ansvarig pedagog ser jag att vi haft många processer och individer som vi stöttat och ett forum där vi kan samla oss är en nödvändig utveckling för att upprätthålla vår professionalism. Med blicken riktad framåt skymtar konturerna av ett socialt företag, ett mer införlivat mentorskap, en ökad kunskapsbildning, en förändrad syn på människors förmåga till självförsörjning samt att varje individ stärker sin egenmakt i takt med att plantorna växer. 2011-04-15 Annika Sörensen, Pedagog

Administratör: Maritha Dison I stort går mitt arbete går ut på att sammanställa och ta fram underlag på allt som skickas till ESF varje månad; t.ex. tidrapporteringar inkl. lönekostnader för personal i projektet, samtliga projektkostnader, deltar i ekonomiuppföljning och redovisning, sammanställer deltagarnas tid mm., rapporterar deltagarnärvaro till SCB. Jag har även praktikanter från projektet som är hos mig för att fräscha upp gamla kunskaper och även skaffa sig ny. Budgeten speglar hur projektet lever och hur vi ligger i fas. Detta arbete underlättar då kommunen har ett bra fungerande ekonomisystem där Jordhammars växtkraft har försetts med ett eget ansvar. Vilket fungerar väldigt bra. Jag sitter inte fysiskt mitt i verksamheten utan har kontor i Arbetsmarknadsenhetens lokaler. Vilket är bra då jag sitter med mycket person och -inkomst uppgifter vilket inte är transparant som återspeglar hela projektet. Istället har jag några timmar i veckan då jag är med i verksamheten för att kunna svara på frågor och hjälpa till med utbildning t ex. i kassarutiner och bokföring. Då min tid i projektet inte räckte till så gick jag upp från 50 till 60% då jag tagit större ansvar för budget arbete. Att ha bra kontakt med ESF-handläggare hjälper mig mycket. Det är bra att ibland kunna ställa frågor innan så att det inte blir fel i ansökan. Rutiner i mitt daliga arbete underlättar då allt återkommer månad för månad. Maritha Dison, Administratör

49

Handledare: Anette Westerberg & Eivor Nelsing Det är en stor entusiasm bland deltagarna. De är förväntansfyllda över projektet, hur – när – vad är många. Deltagarna har alla lika inflytande och kan påverka utvecklingen av verksamheten. Det börjar forma sig med att en mindre grupp sätter sig in i vad vi ska så. De bläddrar i kataloger och diskuterar. En annan grupp börjar se på renoveringen, vad och hur ska vi renovera. Ett av växthusen kommer att handikappsanpassas, deltagarna med LSS-beslut bidrar med information om sina behov. Under veckomötena som hålls varje vecka börjar det diskuteras om att besöka andra sociala företag för att få ett utbyte på tankar och idéer. Några deltagare sätter sig ner och kollar upp detta. En fyra dagars resa planeras till Gotland. Våra små fröer har blivit till fina plantor, det är nu dags för skörd. Vi vattnar och skördar. En härlig glädje sprids bland deltagarna. Deltagarna har nu delat in sig i fyra grupper (kök, bygg, trädgård och administration). Där kan de lägga mer fokus och delaktighet. Under hösten börjar utbildningarna för deltagna i nivå 2. De får läsa om naturkunskap, biologi och mentorskap. De i nivå 1 håller ställningarna i växthusen under tiden. För deltagare: Vår roll som handledare är att få personer med delaktiga i grupperna och tillåta egna initiativ. Även att personerna i nivå 2, aktivt delta i beslutsprocessen. Stödja till egen utveckling i sin egen process, stärkas som person med ett helhetstänkande. Vi arbetar på ett transparant och medinflytande sätt. För handledarrollen: I början av projekttiden har vår arbetsroll varit mer riktade insatser o belyst vilka konkreta arbetsuppgifter som finns, sorterat ut vilka grupprocesser som finns ”just nu” samt efterhand blivit mer coachande till personer i nivå 2. Eftersom varje person har en egen process har olika stöd funnits, både vad gäller ”privat” och arbetsrelaterat. Jobbar med en helhetssyn. Vi har varit stödjande och rådgivande åt deltagarna att bli delaktiga inom projektets ramar, beslut, idéer, förslag, synpunkter mm. Anette Westerberg Eivor Nelsing Handledare i projektet

Medfinansiärer Ingen av nedanstående medfinansiärer har kunnat remittera till projektet. Deltagandet och anmälan till projektet har enbart kunnat göras av deltagare själva. Handläggare har kunnat rekommendera samt marknadsföra projektet med hjälp av informationsblanketten där en anmälningsblankett ingick. Arbetsförmedlingen Från början var samverkan mellan AF och projektet riktad mot huvudsakligen jobb och utvecklingsgaranti fas 2 och fas 3. Det visade sig under årets lopp att utifrån samverkan (mellan FK och AF) och introduktionsprogrammet fanns det ett större behov av arbetsträningsplatser som passade in med verksamheten ute på Jordhammar. Framförallt det låga inträdeskravet i projektet har gjort att deltagare som började kunde ibland stå långt ifrån arbetsmarknaden och började sin resa tillbaka till arbetslivet på Jordhammar. En förutsättning för att kunna ta emot dessa personer är att projektet har haft tillgång till utbildad pedagogisk personal under hela året.

50

Försäkringskassan Enligt nya regelverk hos försäkringskassan har personer här rört på sig mest under året som gått. Några personer vars dagar var på väg att ta slut har kommit in i god tid så att när introduktionsprogrammet startades upp så var arbetsträningsplatsen redan ordnad. Projektet har arbetat mycket med individuella handlingsplaner och möjligheten att utöka sin arbetstid för att utifrån erfarenheten kunna konstatera hur arbetsförmåga ser ut. Kontakter med försäkringskassa har under det senaste halvåret kommit igång med flera handläggare runt individen. Stenungsunds kommun Stöd och Försörjning Att deltagare själv styr arbetstider och remitterar sig själv till projektet har orsakat en del debatt med social sekreterare som beviljar försörjningsstöd. Detta har varit en motstridig utveckling till villkorade arbetsmarknadsåtgärder som kommunen tidigare använder. Gemensamt kännetecken för personer som har varit delaktig i Jordhammars växtkraft med försörjningsstöd är att tidigare åtgärder har resulterat i passivisering av individen i verksamheten samt en dålig närvaro på arbetsplatser. De egna villkoren och frivillighet i deltagandet har medfört att individen har blivit motiverat i programmen samt verksamheten. Några personer med missbruk bakom sig har kunnat ta fäste på projektens möjligheter och kunnat behålla nykterheten. Samordningsförbundet Coachteamet: Tjörn/Stenungsund/ Kungälv/Ale Geografiskt är det ett stort upptagnings område. I praktiken har Stenungsund och Tjörn varit mest aktiva i samverkan. Platserna kan styras av coachteamet och är tillgängliga inom 10 arbetsdagar. Under första året har vi haft ett antal som började sin arbetsträning hos oss och några har utökad sina arbetstider väsentligt. Medans andra har kommit tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. Samverkan med coachteamet har varit bra och regelbundet under första året.

51

Resultat Genomförde aktiviteter och utbildningar 27/4 Grön Rehab mässa i fregatten, Presentation av projektet 16-19/5 Studiebesök Gotland Suderviljan, och Lövsta Arbetskooperativ 30/5 Studiebesök från bland annat Ale kommun, samordningsförbundet, Kungälvs

kommun, handläggare AF 7/6-8/6 Seminarium runt marknadsföring projektet med projektteamet 7/7 Arbetet med brandtillsyn på arbetsplats 7/7 Sammanträde med Treklöverteamet Stenungsund 8/7 Marknad på Mariagården 13-14/8 Friskvård samt studiebesök i Vättlefjäll 19-20/8 Konferens om grön rehabilitering i Västra Götaland i samverkan med Göteborgs

universitet 2/9 Provsmakning skörd 4-5/9 Backamo bondens dag utställning 8/9 Studiebesök Gunnebo slott 6,13,20,27/9 Utbildning i ekologisk odling, biologi & naturvetenskap 14-15/9 Planeringsdagar personal i projektet med Ann Ekdahl 24/9 Framtidsfunktionen med samordningsförbundet, projektpresentation samt flera

workshops 13/10 Hjärt- och lungräddning 14/10 Deltagande/presentation i konferens Mötesplats IFO 20/10 EU mässa Göteborg ”EU gör nytta för västsverige” 27/10 Start av mentorprogrammet 2/11 Utbildning Peppa (butik) 1-30/11 Mentorsutbildning 10/11 Studiebesök championodling 3/12 Julmarknad Fregatten 6/12 Planteringspresentation 2011 trädgårdsgruppen 24/2 Projektmöte med alla deltagare 28/2 Förberedelse för internationella samarbete 7/3 Projektpresentation för Stenungsund Rotary 11/3 Kurser i betong hantverk 14/3 Kurser i betong hantverk För övrigt har drygt 75 studiebesök genomförts. Under perioden oktober - februari har ekologisk utbildning genomförts av 20 personer 1 gång/vecka. Under perioden oktober – april har mentorsutbildningen genomförts av 20 personer vid 10 tillfälle. Under perioden jan – april har social företagsutbildning genomförts av 16 personer 1 gång i veckan.

52

Tillgänglighet Gert Månsson: Processtöd tillgänglighet Att blanda in deltagare i tillgänglighetsfrågor var en del av en strategi att låta arbete med tillgänglighet pågå under hela projektet. Utgångsläget var en äldre handelsträdgård utan några anpassningar alls. Arbetet med den fysiska tillgängligheten skulle bli det första årets prioritet i arbetsuppgifter. Genom att blanda in deltagare i denna process kom arbetet med jämställdhet med i processen. Under tidigt vår fick vi besök av Gert Manson regioncoach för processtöd tillgänglighet här följer några av hans noteringar av detta besök. 23 mars Stenungsund Projekt Jordhammars Växtkraft Ett som jag tyckte mycket intressant projekt både hur man bedriver det och hur man tänkt på tillgängligheten. Det första som mötte mig på onsdagen var några grabbar som höll på att sätta upp dörröppnare till ena lokalen. Så att man hade med en tanke krig tillgänglighet såg jag direkt. Man arbetar mycket med den fysiska miljön, man håller på och ska flytta huvudentrén till andra sidan av huset så att det blir tillgängligt och alla kan ta sig in samma väg. Stämningen och den sociala miljön kändes väldigt bra, här verkar det finnas plats för alla. Projektet arbetar utifrån varje deltagares förutsättningar, vilket tycker är viktigt att ha som ledstjärna. En annan sak som jag noterade var att projektet sätt att arbeta gav alla chans att vara med och bestämma och påverka vad som kommer att ske i projektet, detta tror jag kommer att bli en framgångsfaktor efter projektets slut, att det kommer att finnas stora möjligheter att driva vidare verksamheten efter projekttiden. Projektet var också intresserat av att öka kompetensen inom tillgänglighet så datum är inbokade för utbildning till hösten. Jag lämnade Jordhammar med ett leende och kände att här tar man deltagarna på allvar och alla har lika värde oavsett funktionsförmåga. Gert Månsson, Processtöd tillgänglighet

53

Ett annat viktig del av arbetet med tillgänglighet planerades genom informations flöde till och från projektet. Här har vi tittat hur England har det med projektinformationen på internet. I England är betydligt mera projekt som är beroende av så kallad ”Fundraising” som gör att informationsfrågor är betydligt mer påtagligt i ekonomiska syften. Eftersom projektet har för avsikt att fortsätta också efter ESF tiden, kunde arbete med tillgänglighet på nätet prioriteras i gruppen. Här följer några ord av Egil Aasgaard som har byggt och underhållit hemsida och bloggen ett enormt arbete som är av stor betydelse i dokumentationssyfte och i marknadsföring. Här följer några av egna ord: En resa med blogg och hemsida Att vi skulle ha en egen hemsida, det var bestämd redan från början. Att vi skulle ha en blogg, det var när sagt en självklarhet. Att få möjligheten att få vara med om dessa två projekt, det har varit, och är, ett sätt att få följa en människas utveckling, dennas resa, glädje och positivitet man märker växer fram i det dagliga arbetet på Jordhammars Växtkraft. Att få skriva bloggen varje dag, det är precis som att ha en premiär, varje dag. Ett projekt som inte tar slut, man börjar om och fortsätter, och varje dag är ju alldeles unik. Att få bygga projektets hemsida, det är en resa som har haft många hållplatser. Man kliver av på några av dem, känner efter och tar med sig upplevelserna. Sen åker man vidare på vägen framåt, och givetvis lär det komma flera hållplatser man kan stanna vid, just för att ta lärdom och skörda nya och viktiga kunskaper. Sen fortsätter man igen. Varje dag, varje minut, och varje människa är också unik. Det är dessa inspirerande stunder som ger drivkraft och kreativitet i vardagen för så många av oss. Egil Aasgaard

54

Resultat i siffror

• Under april2010/april 2011 har 97 deltagare varit aktuellt på Jordhammar • idag är 55 deltagare aktivt, 32 avslutade varav 13 till arbete • 10 personer försörjningsstöd • 21 personer har aktivitetsstöd • 24 personer har sjukersättning • 6 personer har anställning (lönebidrag, OSA, utvecklingsanställning) • 5 personer har ett LSS beslut • 9 personer med neuropsykiatriska funktionshinder • 1 person går på särskola gymnasiet • 5 personer deltar i Grön SFI • Vid projektstarten var könsfördelning 49/51 procent • Idag är den 39/61 procent en ökning med 10% kvinnor

55

Implementering Efter första året med projektet finns några lärdomar

1- Boendestöd i kommunen borde titta på möjligheter att innan andra insatser görs inleda samverkan med Jordhammar. Mycket av stödfunktioner kan finnas hos övriga projektdeltagare och problemfokusering kan skiftas till lösningsfokusering. Arbetet med individens egen handlingsförmåga borde påbörja omgående.

2- Individens egen drivkraft till egna försörjning borde tas tillvara på ett mer strukturerat sätt. Att skapa en arbetsplats där personen är involverad i beslut och delaktig i verksamhetsutveckling stimulerar individens egen förmåga och därmed möjligheter att återvända till den öppna arbetsmarknaden.

3- Att villkoren för försörjningsstöd är att vara delaktig i någon arbetsmarknadsåtgärd inte ger bättre snarare sämre resultat i individens utveckling mot arbetsmarknaden.

4- Att funktionshinder inte påverkar delaktigheten i verksamheten och att allt arbete går att anpassa efter förmåga.

5- Att blandade målgrupper leder till insikt i den egna förmågan att genomföra arbete men också stimulera att prova på nya områden mot ett livslång lärande.

6- Att ett öppet mötesklimat och öppenhet i ekonomiska delar av verksamheten skapar delaktighet och minskar känsla av maktlöshet av deltagare.

Inför 2011/2012 1- Under sommarmånaden inleds den internationella samverkan med England. 2- Renovering av tre växthus har påbörjat. 3- Det sociala företaget är bildat med styrelse och fungerar självständigt. 4- Mentorprogrammet kommer att implementeras i verksamheten fullt ut. 5- Arbetet med den andra gruppen för utbildningen har startats. 6- Butiken har öppnats med ett brett sortiment av ekologiska produkter.

56

Verksamhetsberättelse 2012 Jordhammars Växtkraft Den sista fasen av projektet skulle bli något alldeles speciellt enligt förväntningar. Vi skulle initiera en parallell process mellan projekt och socialt företag. Samtidigt skulle vi skapa förutsättningar för fler initiativ till företagsamhet och säkerställa att en litet del av området för kommunal verksamhet som svarar mot IFO ´s behov. Vid årets inträde befann sig det sociala företaget i en förberedelsefas av att bedriva näringsverksamhet. Projektet skulle odla fram produkter i utbildningssyfte. Företaget skulle ta hand om restprodukter mot inköpspris Förutom egna odlade produkter tillverkades en del betongföremål samt pilflätade produkter. Företaget skulle även ta in egna produkter i sin ny öppnade butik. 2012 skulle också bli det året där värmeförsörjning för växthusen skulle bli mer miljöanpassad. Dessutom skulle den ekologiska certifieringen komma igång. Ett nytt värmesystem blev installerat med pelletsbrännare med en total investeringskostnad på drygt en miljon kronor. Det sociala företaget startade sin verksamhet i april 2012 med 13 medlemmar varav vid årsskiftet 4 personer är anställda (subventionerade anställningar). Företaget lyckades gå med vinst 2012 som återinvesterades i bolaget. En modell samt rutiner för Jordhammars växtkraft framtid (2014) utvecklades i samråd med 3 kommunala enheter. (projektteam) Initiativ till 2 nya sociala företag startades i årets slutskede (ett hantverkskooperativ samt en dataverkstad) detta kommer givetvis att kräva en del resurser av personalen att leda arbetet till det önskade resultatet. Samverkan med respektive myndigheter har fortsätt i oförändrad takt dock har delen av samverkan med Arbetsförmedlingen överlåtits till det sociala företaget. Detta för att kunna skapa en ekonomisk hållbarhet i verksamheten som kan bära flera anställningen. Projektet ligger i fas med måluppfyllelse och vid årets utgång var alla målen som projektet satt vid ansökan uppnådda. Under 2012 har samverkan med utvärderare blivit mer intensiv. Först har projektet utvärderats på individnivå och ett 20 tal intervjuer gav oss svar på det vi redan visste nämligen att individens möjlighet att påverka vardagen på Jordhammar i högst möjliga grad (arbetstider/arbetsuppgifter) medfört en högre upplevelse av meningsfullhet (Antonovski´s KASAM). Personer med försörjningsstöd som inte villkorats har upplevt detta som en förutsättning att hitta motivation och vilja till att förändra sin situation. Under hösten och vintern utvärderades projektet på organisations nivå och resultatet av detta förväntas i slutet av januari. Genom varsamt ekonomiskt styre förväntas projektet gå med överskott i medel av ESF vid projektens slut, detta har medfört en ansökan om förlängning av projektet med 6 månader som beviljades i slutet av november 2012. Projektet slutar nu vid 30 september 2013 och inte 31 mars som initialt planerades. Samverkan med högskolor har lett till en förhandling om samverkan under hösten 2013 mellan projektets deltagare och socionomstudenter dock är det okänt om detta kan genomföras under ESF projektperioden. Resultat i siffror2012 Sedan starten har Jordhammar haft 139 deltagare. Vid årets slut var 49 deltagare aktiva. Sociala företaget har 12 medlemmar varav 4 är anställda av företaget. Deltagare har totalt haft 83 utbildningsdagar som arrangerats i både olika yrkes kunskaper och socialt arbete. Personalgruppen har haft 2 planeringsdagar. Projektteamet haft 4 planeringsdagar. 8 studiebesök och en socialt företagsmässan besöktes med deltagare.

57

Annika Sörensen (pedagog) I början av året genomsyras verksamheten av att väldigt många pratar om och efterfrågar utbildning och kompetens. Deltagare ställer samman en lista över sina önskemål och det handlar främst om grön rehabilitering, ekologisk odling, handledning av nya deltagare samt hantverk. Ett bibliotek skapas och nya grupper bildas. Gröna rum är en av de grupper som aktivt arbetar med informationsinsamling, betonggruppen och pilflätningsgruppen är aktiva och en snickarkurs drar igång. Detta sker parallellt med ordinarie verksamhet. Jag, tillsammans med en deltagare, genomför en 15-poängsutbildning i Trädgårdsterapi vid Alnarps lantbruksuniversitet under vårterminen. Det ger mersmak och Gröna rum-gruppen går tillsammans en veckas utbildning i mindfulness på Ljungskile folkhögskola. Trädgårdsarbetet fokuseras på att bygga upp en rehabiliteringsträdgård på Jordhammars Växtkraft. I slutet av året startas en intern gröna rum utbildning. Mitt bidrag till den kursen är att genomföra rehab aktiviteter. Allt i andan att vi ska skapa en rehabträdgård enligt de forskningsrön som finns idag. Det tycks också vara den naturliga fortsättningen av projektet eftersom det nystartade sociala företaget tar över ansvaret för den kommersiella odlingen och att intresset för grön rehabilitering är så stort. Efterfrågan på att bli bra handledare för nya deltagare möts med kursen ”Stegen vidare” som är en fortsättning på mentorsutbildningen. Mitt bidrag till den kursen är att under tre dagar/utbildningsvecka bidra med den kunskap jag själv använder i mitt eget arbete; självkännedom, empati, reflektion, samtalsstruktur, konflikthantering mm. Efter avslutad kurs erbjöds deltagare att ingå i en kollegial stödgrupp som jag leder tillsammans med några kollegor. Som pedagog fokuserar jag på det stöd som grupper och individer behöver för att komma vidare mot ökad självständighet. Samtidigt bevakar jag att vår värdegrund är levande i de diskussioner som förs och de beslut som fattas. Samarbete med pedagoger inom daglig verksamhet fortsätter som tidigare, dvs. vi träffas ungefär en gång i månaden. Förbättringar för personer som behöver en ökad tillgänglighet har genomförts både vad gäller hygienutrymme och att ta sig fram på området. Dator med touchskärm är på ingående och omklädningsrum är på plats och skall renoveras. Det nystartade företaget blir mer och mer självständigt och de erbjuds stöd i sina nya roller som handledare. Processen ser ut att mer och mer likna en kollegial relation där kollegor stödjer varandra. Jag ingår i ett lärande nätverk med pedagoger och arbetslivscoacher från Ale, Kungälv, Stenungsund och Göteborg. Jag har tillsammans med en deltagare hållit en föreläsning på sociala institutionen i Göteborg på temat makt och brukarinflytande. Under året har vi tagit emot studenter (socialpedagog, aktiveringspedagog). Det har gett oss tillfällen att utbyta erfarenheter och kritiskt granska det vi gör. Vi har även tagit emot en före detta deltagare på praktik som nu går på lantbruksgymnasium. De externa utvärderarna har också kommit med resultat på individnivå som visar att det sker något väldigt viktigt för människor på Jordhammars Växtkraft. Kasam-mätningarna, som jag håller i, fortsätter med de nya deltagarna som kommer till oss. Resor och studiebesök sker regelbundet efter behov. Friskvård organiseras nu av deltagare själva, gym, simning och promenader. Öppet hus och andra aktiviteter planeras också av deltagarna själva. I det mesta som sker på Jordhammars Växtkraft finns jag som ett stöd i bakgrunden, coachande och stöttande i att finna lösningar framåt. Både för deltagare och personal. All personal träffas en gång i veckan för teamsamordning och informationsutbyte. Två planeringsdagar har genomförts och följts upp och nu ser jag fram emot ett 2013 där ett nytt socialt företag ser dagens ljus. I takt med att deltagare antingen blir företagare eller tar andra steg framåt i livet kommer min roll i projektet att bli mer inriktad på kunskapsöverföring, stöd till företagare vid behov och fokuserad på att tillsammans med projektdeltagare utveckla rehabträdgården och de aktiviteter som ska ske där.

58

Arbetsmarknadskonsulent Under första halvåret 2012 fördelades arbetet mellan Johanna Laudon och Nima Faghih, båda hade en anställningsgrad på 20% vardera. Under andra halvåret gick Johanna Laudon vidare till en annan tjänst och jag jobbade vidare med en tjänstgöringsgrad på 20%.Arbetet har under året i huvudsak bestått av två delar; personlig vägledning och stöttning samt gruppverksamheter. Det har pågått två parallella gruppverksamheter, dels en vägledningsgrupp och dels en jobbsökargrupp. Vägledningsgruppen, som startades på initiativ av Johanna Laudon, har varit en välbehövlig insats då många deltagare inte har varit medvetna om sina personliga tillgångar de har och var de kan finna en plats i den öppna arbetsmarknaden. Verksamheten har byggt på många jag-stärkande övningar och diskussioner samt genomgång av verktyg till självhjälp. Jobbsökargruppen har inriktat sig på coachning avseende CV och personligt brev samt varit ett utrymme för att vidga vyerna bortom praktik. Vägledningsgruppen bestod under våren av tre deltagare och jobbsökargruppen har haft elva deltagare. Då jag inte alltid hunnit hjälpa alla i jobbsökargruppen har detta fått en önskvärd bieffekt, nämligen att de deltagare som har varit med en längre tid börjat hjälpa och stötta sina kollegor i större utsträckning. Några deltagare har blivit mer eller mindre självgående och flera behöver mindre stöttning för att kunna söka arbetet på egen hand. En viktig del av vägledningen har varit att öka motivationen hos deltagarna att faktiskt engagera sig i jobbsökningen. Något som är förståeligt då flera av deltagarna sökt otaliga arbeten under månader eller år utan att få någon respons. Under hösten 2012 ville en av deltagarna i den första vägledningsgruppen starta en ny grupp med egna deltagare och ta ett större ansvar för utformning samt ledning av gruppen. Något som visar på den påverkan som innehållet har haft. Detta ledde till två personer ur det sociala företaget starta en ny vägledningsgrupp med fem deltagare. Jag har haft en stöttande roll i den grupp som nu har haft tre vägledningstillfällen och som kommer att fortsätta med ytterligare tre tillfällen under våren 2013. Jag har under det gånga året haft kontakt med 22 deltagare som i olika utsträckning haft funderingar eller konkreta önskemål om att komma vidare. Under 2013 är målsättningen att jag, i allt större utsträckning, lämnar över de arbetsuppgifter som hör till min roll vidare till personer i de sociala företagen. En process som redan har kommit i gång i samband med att jag enbart har en stöttande roll i vägledningsgruppen. Det kan även nämnas att jag till nästa vägledningsgrupp enbart kommer att stötta ledarna mellan deras grupptillfällen och inte vara en medlem i gruppen. Även jobbsökargruppen kommer att lämnas över till de sociala företagen. Detta har mottagits väl av deltagarna och jag är övertygad om de även kommer att tillföra nya element i arbetet mot egen försörjning. De personer som har varit delaktiga har själva framfört önskemål att utöka både insatserna samt finna nya samarbetspartner, däribland lokala företag, för att lättare kunna få ut deltagare i extern praktik och anställning. Optimalt kommer de två sociala företag som finns på området att dela på ansvaret och samarbeta kring sina deltagare för att effektivt kunna hjälpa dem vidare.

59

Frida Törnkvist, Hortonom I år har fokus för trädgårdsarbetet legat på att skapa gröna rum. Tanken om att skapa gröna rum väcktes för flera år sedan och grundar sig i vetenskapen om grön rehabilitering. Grön rehabilitering handlar om att ta hjälp av naturen för att lindra stress och utmattning. Trädgårdsterapi är ingen ny vetenskap. Redan 2000 år före Kristus användes odlad trädgård för att hämta kraft och styrka. På Jordhammars Växtkraft har Alnarpsmetoden anammats. Alnarpsmetoden innebär att tillämpningen av de olika delarna inom trädgårdsterapin har anpassats till en specifikt uppbyggd miljö. Olika trädgårdsrum byggs upp för att passa besökarens unika behov vid varje tillfälle i rehabiliteringsprocessen Man lägger vikt vid samspelet mellan naturrummen, aktiviteterna, samtalen, gruppen och den sociala ordningen och strukturen. Metoden används för att locka fram personens egenläkepotential, där behoven bestämmer villkoren. Alnarps rehabiliteringsträdgård började anläggas 2001 och är inte färdig än. Arbetet med att bygga upp gröna rum på Jordhammars Växtkraft är långsiktigt. Tanken för framtiden är att hela området ska anpassas för att inrymma alla delar enligt Alnarpsmetoden. Intressegruppen ”Gröna rum” planerade utseendet av det första gröna rummet, ett lugnt rum. Där ska besökaren finna en plats för vila och eftertanke. Det lugna rummet är avskärmat med spaljéväggar där det kommer att växa upp gröna växter. Tanken är att besökaren inte ska synas utifrån, men kunna se ut inifrån rummet. I det lugna rummet ska besökare inte känna några krav. Där hörs vinden susa, vattnet porla och man kan känna doften av örter. Det finns växter att smaka på, olika bladtexturer att känna på och lugna pastellfärger att vila ögat på. Det blommar från vinter till sen höst. Alla sinnen stimuleras. Det är en plats för att ”bara vara”. Tanken är att det lugna rummet ska bli färdigt under 2013. Strax utanför spaljéväggarna kommer det att finnas plats för vila och aktivitet i form av en öppen gräsmatta, en lökplantering och perennrabatter. Nya fruktträd har planterats. Ytterligare ett rum har börjat anläggas, denna gång med tanke på aktivt arbete för besökaren. Rummet heter ”köksträdgården”. Tanken med ytan från början var att odla grönsaker till köket. Nu har planerna för köksträdgården vidareutvecklats för att anpassas som aktivitetsrum inom trädgårdsterapin. Köksträdgården ska locka till upptäckter och aktivt arbete. Det är en plats för social samvaro. Sommaren 2012 sattes processen för ekologisk certifiering igång. En kontrollant från SMAK kom på besök och var imponerade. Odlingen fick bara tre anmärkningar. Två är åtgärdade, men den tredje visade sig vara svårare att göra något åt innan årsskiftet – vattenfrågan. Åns vatten, som använts för bevattning av grönsaker och blommor, är otjänligt och får inte längre användas. Jordhammars växtkraft har fått dispens med att lösa frågan till efter årsskiftet, men problemet måste vara löst innan odlingssäsongen startar. För övrigt har arbetet i trädgården under året visat sig vara både ett bakslag och en framgång. Med tanke på kylan och regnet är det inte konstigt att odlingarna under sensommaren drabbades av problem med sjukdomar och skadedjur, men skörden har trots allt varit god. Det var svårt att hålla odlingsytorna ogräsfria under sommaren. Få deltagare fick ta mycket stort ansvar. De deltagarna har efteråt sagt att de kände sig stressade över att så få deltagare arbetade praktiskt i trädgården när det behövdes som mest. Å andra sidan upptäckte de att deras egna förmågor var större än de från början trott. Under hösten slogs grupperna Gröna Rum, Köksträdgårdsgruppen och Trädgårdsgruppen ihop till en ny grupp – Grön Trädgård. Deltagarna kände att de tre grupperna hade svårt att samarbeta. Medlemmarna i varje grupp minskade och eftersom fokus flyttade från kommersiell odling till grön rehabilitering var sammanslagningen välkommen. Medlemmarna i Jordhammars Handelsträdgård har valt att inte vara med i Grön Trädgård. De har tagit över ansvaret för all kommersiell odling. Vi ser fram emot en ny säsong, förhoppningsvis med bättre väderförhållanden.

60

Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft ”Det är underbart att ha hittat rätt väg och att få dela kärleken till en bättre framtid, med alla här på Jordhammar”! Deltagare Jordhammars Växtkraft, sedan 3 år tillbaka i tiden. ”Du frågar vad Jordhammars växtkraft betyder för mig… Hm. Ja, Jordhammar, det är min familj. Utan Jordhammars växtkraft hade jag suttit på bänkarna nere vid torget” Deltagare Jordhammars Växtkraft sedan 4 tillbaka i tiden. ”För första gången någonsin ska jag bjuda ut min dotter på middag, nu när jag kunnat arbeta heltid och därför fått en anställning. Innan Jordhammar levde jag på försörjningsstöd i nio år” Deltagare Jordhammars Växtkraft sedan 2 år tillbaka i tiden.

Inledning Med orden ovan undrar säkert många vad det kan vara för modell som får människor att gå från långvarit utanförskap (långvarig arbetslöshet, långa sjukskrivningar, samt andra långvariga samt kroniska funktionsnedsättningar, vilka försvårar i vardagen) och efter bara ett par veckors tid vilja öka arbetstiden (vilket man ofta inte gjort på flera år), upplever sig ha fått ett helt nytt liv, med tilltalande struktur och med nya goda vänner att skapa en gemensam social tillvaro med. Upplever sig betydelsefull och uppfattar sig göra nytta för andra människor genom projekt Jordhammars växtkraft. Jordhammar är också den lärande plats man alltid vill återvända till, och där alla upplever total acceptans inför varandra. Det mest signifikanta man (deltagaren) nämner avseende sin medverkan samt sina uppenbara framsteg på väg i riktning mot arbetsmarknaden är att frivilligheten har varit helt avgörande. Lika så har det gemensamma målet, att inom projekttiden ha konstruerat samt startat minst ett socialt företag inom området, varit avgörande för de flesta. Så som i alla verksamheter behöver också projektdeltagarna ett gemensamt mål. I detta fall är det ett socialt företag, öppet för alla!

Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen Vi har kommit fram till att projektet gått med vinst från år ett, tack vare projektmedel från ESF. Dessa medel har gett kommunen möjlighet att metodiskt och under drygt tre års tid arbeta fram metoder för personer med behov av att i sin egen takt åter förvärva nya kunskaper och komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. Vi har lyckats väl med detta och idag har 35 av dessa 128 personer arbete. Alla 128 individer har ett långvarit utanförskap bakom sig, ofta längre än 4 år, varför vi också kan säga att resultatet är mycket bra. Gällande gruppen med långvarit utanförskap är rehabiliteringschanserna att erhålla arbete inom den reguljära arbetsmarknaden, minimala, speciellt inom ålderskategorin 35-55, vilken är den mest förekommande inom projektet. Snittåldern ligger mellan dryga fyrtio och fyrtiofem års ålder, skattat från hela populationen. Snittpersonens snittålder är 47,5 år och ska alltså vara representativ för hela projektgruppen. Kostnadsminskningen för kommunen ensam för en av dessa 35 personer är 163 337 per år (se mer längre fram i dok, om snittperson). Beräkningen är gjord utifrån ett snitt av i projektet förekommande former av utanförskap, och i olika grad. Vi har gjort beräkningar utifrån en projektframgång på 50 %. Detta mått tycks vara helt relevant, men kanske lite i överkant, då tidigare framgång har varit svår att spåra (i alla intervjuer och under längre tid, fram till projektstart) Nedan visas årsvärdena för projektgruppen, beräknat på 50 års platser.

61

Nedan visas investeringskostnaden för samtliga aktörer, årsvärden, för hela projektgruppen (50 personer). Även vinst samt uteblivna kostnader. Naturligtvis förändras siffrorna om projektframgången om 50 % förändras, dock ej projektkostnaden.

Grupp

Projekt-kostnad

Kvarv. kostnad

Utebliven kostnad Vinst Prodvärde Summa

Arbetsförmedling -1 000 000 -47 166 471 664 -575 502 Försäkringskassan -2 400 000 -544 799 5 447 993 2 503 194 Kommunen -1 360 000 -171 758 1 717 580 185 822 Landstinget -335 000 -269 713 2 697 130 2 092 417 Rättsväsendet 0 -33 286 332 863 299 576 Övriga -3 320 000 -3 481 34 809 -3 288 672 Summa -8 415 000 -1 070 204 10 702 039 1 216 835 9 576 000 10 792 835

Individ

Projekt-kostnad

Kvarv. kostnad

Utebliven kostnad Vinst Prodvärde Summa

Arbetsförmedling -20 000 -943 9 433 -11 510 Försäkringskassan -48 000 -10 896 108 960 50 064 Kommunen -27 200 -3 435 34 352 3 716 Landstinget -6 700 -5 394 53 943 41 848 Rättsväsendet 0 -666 6 657 5 992 Övriga -66 400 -70 696 -65 773 Summa -168 300 -21 404 214 041 24 337 191 520 215 857

62

Hur har vi räknat Med hjälp av den snittperson vi arbetat fram genom kvalitativa och kvantitativa intervjuer med 5 områdesspecifika inriktningar (representerade i projektet) på ”utanförskap”, och där varje snittperson representerar ett graderat område av utanförskap. Urvalet har initialt processats av projektledaren, och sedan presenterats för de ”utvalda”. Alla utvalda enligt ovan beskriven modell har tackat ja till medverkan. Vi har även inkluderat genderperspektivet i urvalet. De kvalitativa intervjuerna (bilaga 1) har genomförts genom individuella intervjuer och haft en variation på mellan 2 – 5 timmars tidsåtgång avseende genomförandet. Efter de kvalitativa intervjuerna har varje individs utanförskapshistorik matchats i Kalasmodellen, vilken erbjuder de flesta former av utanförskap, såväl långvarit som kortvarit, samt dess redan inräknade/processade samhällsekonomiska effekter av relaterat utanförskap. Vi har – i kalasmodellen - viktat de olika utanförskap som representeras i vår grupp. (Hänsynstaganden har gjorts avseende utanförskapets art, nivå, samt tidsflöde för det samma). Härefter har kalkyleringsprogrammet, utifrån våra fem individer ”format” en snittindivid att göra alla samhällsekonomiskt jämförande/långsiktiga/kortsiktiga beräkningar på. I de avseende då vi i dokumentet endast koncentrerar beräkningarna till kommunen har vi använt alla fem snittpersoner (och deras specifika kostnader) i beräkningen, samt gjort ett snitt direkt i den gruppen. I flödet vid de individuella kvalitativa intervjuerna har såväl tiden innan, ofta 15-20 års tid innan projektet infaller, under projekttiden, samt skattningar av tiden efter projektet gjorts. Dessa scenarier har förts in i Kalas för att värderas i kronor och öre. Vidare har en gemensam snittperson för hela projektet arbetats fram genom att använda kalkyleringsprogrammet. Detta innebär att vi med ganska hög sannolikhet (den högsta som idag finns att tillgå, gällande socioekonomiska beräkningar) kunnat uppskatta framtiden samhällsekonomiskt avseende aktuell grupp. Det finns alltså ett pris på utanförskapet. I vårt fall är detta (mycket lågt räknat) 163.337kr per år och projektindivid i kommunala kostnader. Alla aktörer involverade (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Kommunen samt Rättsväsendet) blir kostnaden för vår snittperson 438.404kr per år. Exempelvis har en av våra snittpersoner en årskostnad om 303.643kr. En annan person på 87.250kr. Vår snittperson saknar helt och hållet ett produktionsvärde (skatteintäkter samt kostnadsminskning)

Socioekonomi Att se kostnader som investeringar i den kommunala ekonomin och att i så hög grad som möjligt ha makt att välja var investeringarna ska göras är grundfilosofin inom det socioekonomiska fältet. Att skapa insikt om att det vi belastar budgeten med avseende exempelvis framtida kostnadsintensiva investeringar (exempel; rehabilitering av tung narkoman á kr 2.000.000 per år) istället skulle kunna läggas på väntjänster inom äldreomsorgen, och så vidare. Pratar vi socioekonomi, ja då pratar vi också om valmöjlighet. Var vill vi/bör vi investera och när, samt hur mycket och på vad, inom den kommunala arenan. Man kan också enkelt säga att socioekonomi är att ha ett ekonomiskt helhetsperspektiv och ett långsiktigt socialt investeringstänkande. Att vi så tidigt som möjligt bör göra sociala investeringar för vår framtid. Praktisk erfarenhet säger att det alltid blir dyrare ju längre vi väntar med investeringarna. Sedan gäller det förstås att investera rätt. Avseende huruvida pricksäkra analyser vi kan genomföra kan inte direkt sägas. Det vi dock kan säga i detta avseende är att man inom den socioekonomiska domänen alltid räknar i underkant.

63

Då jag utifrån socioekonomiska djupintervjuer med snittpersonerna gör beräkningen att personen har ett allvarligt samt långvarit utanförskap och står i begrepp att beräkna enligt kostnadsprofilen till 2.000.000kr eller kanske 700.000kr för ett mera måttligt utanförskap, årligen. Då väljer jag att gå in i den lägsta beräkningsprofilen utan att vi för den skull befinner oss i orimlighetens domäner. Om nu alla ”mina” fem snittpersoner skulle befinna sig på nivån allvarligt utanförskap, ja gå låter jag i alla fall en eller två av dem ”glida” in i nivån måttligt utanförskap istället. I detta scenario kan beräkningen aldrig klandras för att vara någon glädjekalkyl, även om det till och med kan verka så, trots att vi lägger oss i underkant. Å andra sidan är det naturligtvis av största vikt för framförallt politiker och tjänstemän att inse baksidan på detta beräkningssätt genom medvetenheten av att kostnaderna (om vi inte agerar proaktivt), långsiktigt, i realiteten ofta är betydligt högre än vad de kan tyckas vara vid en första anblick. Kostnaderna är ju också det samma som vi idag väljer att investera i de olika kommunala verksamheterna. Inom IFO investeras årligen ett antal miljoner kronor, vilket också bör ge oss i framtida resultat (nöjda kommuninvånare) vad vi förväntar, genom dagens investeringsbeslut. Socioekonomi är långt ifrån bara beräkningar, det är en filosofi om att skapa ett mervärde av humanitära vinster och att låta dessa visa sin allra bästa sida i vårt gemensamma produktionsvärde, så småningom. Ett par användbara socioekonomiska begrepp är; Reala kostnader (kostnader för direkta insatser), samt Finansiella kostnader (kostnader för försörjning/uppehälle). Avseende ”vår” projektgrupp är kostnaderna till största del finansiella. Jordhammars Växtkraft och Stenungsunds kommun I flera års tid innan projekt Jordhammars Växtkraft blev verklighet har kommunens olika representanter och företrädare resonerat om sociala företag samt dess möjliga förtjänster. Inifrån organisationens operativa led har även önskan om en ”annan sorts” verksamhet pockat på. Dels för att man inom de professionella leden uppfattade att de lösningar och tillvägagångssätt man redan använde, inte ”passade” alla individer. Men också i utvecklingssyfte och att tänka framtidsorienterat, samt därmed möta samhällets krav på nytänkande. Likaså fanns tankar och idéer om att låta modellen utgå från individen i ett initialskede och där med att förlägga ”makten” till den person som förmodligen har störst möjlighet att påverka aktuell situation, det vill säga individen själv. Alla dessa utvecklingstankar samt frågetecken ledde slutligen till genomförande av den gemensamma visionen, samt om en plats för alla unika individer att växa och utvecklas på. Projektet konkretiserades i och med att en intern arbetsgrupp från AME/IFO bildades år 2008, med syfte att såväl förarbeta en gemensam projektansökan avseende ESF-medel, som att från grunden involvera den förprojekteringsgrupp som aktivt blev ett parallellspår, samt referensgrupp till arbetsgruppen. Ett drygt halvår senare var vi (intern arbetsgrupp samt projektgrupp) halvvägs i hamn genom ett beviljat förprojekteringsbidrag för 6 månaders tid. Nu blev det full aktivitet i de båda grupperna. Förprojekteringsgruppen satte igång med utbildningar, workshops och planeringsarbete. Projektgruppen fortsatte/påbörjade arbetet med projektansökan för tre verksamhetsår. Allt detta är historia nu, och våren 2009 kunde projektet som redan då var väl förankrat sjösättas med projektstöd om nästan 10.000.000 kronor, i ESF-medel. Stenungsunds kommun är generellt en mycket välmående kommun, speciellt om vi väljer att blicka utåt mot andra regioner eller riket som helhet. Vi är en relativt ung kommun med flera växande framtidsbranscher. Arbetslöshetssiffrorna ligger på 3–4%. Riket ligger på 7%. (SCB statistik slutet 2011) För ”vår” grupp ligger sjuk och aktivitetsersättningsnivån på 13% KV 55-59 år, i jämförelse med riket som ligger på 18% för samma grupp. Med andra ord kan vi

64

väl tillåta oss att inse att vårt utgångsläge är betydligt mer gynnsamt än för flera andra kommuner, vad gäller att skapa hållbara effekter avseende utanförskapets generella svårigheter. Jag vill även i detta sammanhang passa på att ge en bild av hur mycket kommunens olika verksamheter genererar i skattekronor, årligen per invånare, och i jämförelse med riket (SCB statistik slutet 2011). Utbildning (grundskola) genererar 15.000kr per invånare och år medan riket i snitt investerar 14.500kr. Äldre- och Funktionshinder genererar 13.000kr i Stenungsund och 17.000kr i riket. Infrastruktur 3400kr hos oss och 4000kr i riket. Vår IFO verksamhet (som är huvudman för Jordhammars växtkraft) genererar 3300kr årligen per invånare och i riket kostar samma verksamhet 4000kr. Trots att våra investeringar inom IFO (i skattekronor) ligger lägre än riket har vi haft möjlighet att prova nya modeller och idéer tack vare ESF-medel och vi bör även framöver ha utrymme att kunna sprida de kunskaper vi haft möjlighet att förvärva, för att skapa ett mervärde även utanför vår kommun och för att underbygga den generella kunskapsbasen om utanförskap i riket. Vi har nu genomfört snart hela projektarbetet (blivit förlängt i 6 månader) och kan konstatera att 35 personer som tidigare erhöll finansiella medel (kostnader) i bidrag idag kan försörja sig via eget arbete (och i vissa fall studier), samt dessutom bidrar till produktionsvärdet. Med en mycket enkel beräkning kan vi låta oss förstå att om dessa 35 personer försörjer sig via arbete, samt ej ”använder” kommunens övriga skyddsnät görs en kostnadsbesparing på totalt 5.718.195kr. Ambitionen är naturligtvis att många fler av projektdeltagarna snart är i arbete. Denna ambition är inte på något vis osökt, då fler av dem som idag ingår i projekt Jordhammars växtkraft ej har varit inskrivna mer än 6 månader, i projektet. Vi kan även se att de till stor del följer sina inplanerade åtaganden, med glädje, dessutom. ESF-projektet Jordhammars växtkraft Etablerades och genomfördes tack vare de knappt 10 miljoner kronor kommunen erhöll i ESF-bidrag 2009. Syftet med projektet har ytterst varit att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på dagens/morgondagens problem, för projektdeltagarna samt naturligtvis i kunskapsutvecklande- och besparingssyfte, även för kommunen. Tillika ett lärande om att underbygga hälsofrämjande processer, vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. (växthuset) Att under projekttiden skapa samt etablera ett socialt företag har också varit, (som modell) samt är en av de viktigaste målsättningarna. Vid tidigare (2009) individuella samtal med presumtiva deltagare kom det fram att för 80 % av de intervjuade var självstyre, i form av det sociala företaget, ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Likaså har generellt varit en målsättning att varje deltagare skall utvecklas samt närma sig den reguljära arbetsmarknaden enligt en plan konstruerad av individen själv. I projekt Jordhammar är idag knappt 60 personer inskrivna. Årsplatserna uppgår till 50 platser. 128 personer har genomströmmat projektet än så länge. Projekttiden är förlängd till och med september 2013. Målgruppen är funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer, vilka under lång tid närmat sig den reguljära arbetsmarknaden, men ändå inte nått fram. Prioriteringsordning är enligt följande, Unga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder, 18-25 år, samt Övriga ungdomar 18-25 år Övriga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder, och som är arbetsföra. Personer med långvarig bortavaro från arbetsmarknaden.

65

Nu efter snart 3 år ser vi att den största gruppen hör till arbetshandikappade och över 25 år. Många har varit långtidssjukskrivna, och som hittat en framgångsrik väg att ”återvända” till arbetslivet.

Det sociala företaget Jordhammars Växtkraft, socialt företag etablerades av projektdeltagare i april 2012. Idag säljer företaget externa rehabiliteringsplatser. Man har förhandlat fram ett avtal om 7 årliga platser för arbetsförmedlingen. Fyra personer, vilka tidigare hade försörjningsstöd i Stenungsunds kommun är nu anställda i det sociala företaget. Två personer ytterligare är på väg att anställas i det sociala företaget. Företaget bedriver även handelsträdgården på Jordhammar, samt har i dagarna expanderat genom att ”öppna dörrarna” för att ta emot ännu ett nyligen uppstartat socialt företag gm. projekt Jordhammars växtkraft. Då det sociala företaget ännu inte varit etablerat i ett år. Första verksamhetsåret har just passerat och vi kommer vid senare tillfälle att kika på det sociala företagets egen ekonomi, inom ramen för socioekonomi. Idag är företaget näst intill avknoppat från kommunen men är dock medskapare till ett synligt projektresultat genom att engagera så många individer! Från att ha varit 10 aktiva i företaget har man sedan årsskiftet 12/13 expanderat och blivit 20 aktiva personer. Detta innebär naturligtvis en för företaget ovärderlig kunskapsgenerering kring exempelvis biodling, finsnickeri, konstnärligt gjutningsarbete m.fl. Ett överflöd av skapande verksamhet och växtförädling sker med andra ord i rekordfart ute på Jordhammars växtkraft, och då är det naturligtvis i första hand det sociala företaget som står för detta avancemang. Målsättning enligt projektansökan De i projektansökan nedan konkretiserade målsättningarna har uppnåtts, tillsammans med fler målsättningar (ej i detta dok) naturligtvis. Nedan målsättningar berör främst det sociala företaget, som också varit en målsättning med det ESF (Europeiska socialfonden) finansierade projektet. Mål Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. 100% av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag som mer meningsfull än innan projektstart. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta utveckla nya sociala företag, genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggt upp. Sammanfattning investeringskostnader för Projekt Jordhammar Under projekttiden har 128 personer varit involverade i projektet. Enligt mina beräkningar bör 27 personer fortfarande ha sin dagliga tillhörighet gällande arbete i projektets regi. Utöver dessa finns 6 personer närvarande och som idag har sin anställning inom det sociala företaget.

66

De ovan nämnda 27 personerna har alla olika sysselsättningsgrad idag. En variation mellan 20–80% är vanlig. Samhällsekonomiska investeringar idag Fram till idag investerar vi inom kommunen (främst individ och familjeomsorgen) årligen 8.168.850kr avseende projektgruppen (50 personer, främst finansiella kostnader, dvs. kostnader för försörjning) avseende den grupp som är samt varit deltagare i projekt Jordhammar under hela, eller delar av de tre projektåren. Vi räknar på projektpopulationen, 50 personer. Totalt har 128 personer varit/är inskrivna i projektverksamheten. Idag utgår vi helt från kalkyleringarna i programvaran Kalas, konstruerad av nationalekonomerna Ingvar Nilsson samt Anders Wadeskog. De båda har även till viss del fungerat som handledare och utbildare i aktuellt rapportarbete. Alla beräkningar i programmet bygger på interna förhållanden i Stenungsunds kommun och representeras av 5 faktiska snittpersoner samt fördjupat research samarbete med dessa personer. Då ESF (Europeiska socialfonden) står för en årlig investeringskostnad om 3.320.000kr har vi redan under de tre år som gått minskat kommunens investeringskostnad för aktuell grupp, naturligtvis. Resultatet från år 1 och till och med år 3 innebär på årsbasis, enbart för kommunen och enligt kalkyleringsprogrammet kalas en vinst med 349.248kr. Med andra ord har vi inom kommunen uppnått break-even redan i samband med projektstart. De uteblivna kommunala kostnaderna uppgår till 1.899.204kr. De uteblivna kostnaderna bör beräknas som ett investeringskapital i andra verksamheter inom IFO. (Dessa siffror utgår från hela projektgruppen, 50 personer, och med en förväntad projektframgång på 50%) Vänder vi oss istället mot arbetsförmedlingen kan vi se att deras vinst på årsbasis och från år 1 ligger på -585.292kr. Detta är naturligtvis också förväntat med anledning av att försörjningsstödet för ”vår grupp” minskar i takt med projektframgången. Vilket i sin tur med stor säkerhet kan härledas till att alla ”våra” 5 snittpersoner erhållit någon form av utvecklingsanställning via arbetsförmedlingen. I dessa fall bekostas anställningen av statliga medel med upp till 75% av lönekostnaden.

Försörjningsstöd Om vi i detta experiment använder våra 5 snittpersoner för att ta pulsen på projektet så kommer vi att få möta 5 personer som idag alla har anställning via arbetsförmedlingens utvecklingsanställningar och liknande. Här med är deras kostnader upp till 80% just nu statligt subventionerade via Arbetsförmedlingen. Detta innebär konkret att personerna idag medverkar till produktionsvärdet, genom skatteintäkter. De är berättigade till A-kassa vid eventuell arbetslöshet, samt att de inte längre är någon ”belastning” för kommunens försörjningsstöd. Alla dessa personer har tidigare varit långvarigt beroende av försörjningsstöd. Snittpersonens årliga kommunala kostnad är 163.377kr och en stor del av denna summa kan relateras till försörjningsstöd, då alla 5 snittpersoner tidigare var beroende av försörjningsstöd. Ingen av dessa personer är idag föremål för försörjningsstöd. Vi får inte heller glömma att denna grupp är representativ för hela projektpopulationen. Med detta i åtanke måste vi inse att kommunens investeringskostnad för att ”rehabilitera” dessa 50

67

personer, enligt snittpersonen för projektet, är 8.168.850kr per år. Hur vill vi då använda dessa medel på bästa sätt, och för aktuell grupp? Ett försök har gjorts att titta på statistiken för försörjningsstöd avseende ”projektpopulationen”. De flesta personer är mellan 35 och 55 år gamla, varför vi har gjort ålderskategoriseringar som vi studerar tiden innan, under och efter projektet (I den mån det är möjligt). Vi förväntar oss egentligen ingen effekt/större förändring förrän år 2014. Men det kan ju vara intressant att konstatera flödet. År 2008 inleddes 50 utredningar om ekonomi/försörjningsstöd. År 2009; 66, 2010; 58, 2011; 40, 2012; 42. Om vi kikar på snittmånader med försörjningsstöd, för samma grupp så har detta mått ökat, dock marginellt från år 2008 (2.78 månader) och till 2012 (3.19 månader). Antal unika hushåll har sjunkit marginellt det senaste året. Med detta i åtanke är det åtminstone en spännande trend att de ekonomiska utredningarna för ”vår” åldersgrupp tenderar att minska. Diagram Nedan material bygger på uträkningar av snittperson, med modellen Kalas och har som underbyggnad vår snittperson, vars samhällsekonomiska ”värde” är 163.377kr per år avseende kommunen kostnader. Avseende alla aktörer; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunen, Landstinget, Rättsväsendet, ESF (Europeiska socialfonden) ligger samma kostnad för en snittperson på 438.404kr per år. (Inte att förglömma så har vi tagit till i underkant vid beräkningarna) Den totala samhällskostnaden per år beräknat på projektpopulationen är 21.920.200kr. Kommunens totala årskostnad är 8.168.850kr för samma grupp. Om vi istället väljer att tillföra produktionsvärde och kostnadsminskningar generellt möter vi (direkt taget från KALAS) siffrorna nedan. Bilden nedan visar den investering vi gör i aktuell grupp, avseende tid samt kostnader. De kommunala kostnaderna tangerar ju inte exempelvis Försäkringskassans kostnader för gruppen, men står ändå för en ansenlig del av hela kostnaden. Egen finansiering av projektpopulation (utan EU-medel)

0

50000000

100000000

150000000

200000000

250000000

1 4 10 15 20 25 30

Arbetsförmedling

Försäkringskassan

Kommunen

Landstinget

Rättsväsendet

Övriga

Summa

68

Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar Nedan diagram visar oss kostnadsminskningar per aktör (om projektmodellen används), samt totalt och med en 30 årig effekt. Det vi också kan se är att om projektidén Jordhammar löper på med kommunala investeringar och utan EU-bidrag har vi redan år 4 gjort en samhällsekonomisk kostnadsminskning avseende projektpopulationen om 50.000.000kr. Vi ser också att Försäkringskassan, utan att göra mer än att under de tre första åren agera medfinansiär (dolda kostnader; personalkostnader) är en av de största vinnarna. Produktionsvärdet och där med samhället i stort är även vinnare. Men den absolut största vinnaren måste nog sägas vara individen själv, som är en bidragande länk i samhällets produktions och välfärdskedja och vars egenvärde samt egenmakt har mångfaldigats under projekttiden.

-50 000 000

0

50 000 000

100 000 000

150 000 000

200 000 000

250 000 000

300 000 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

År

Kr

- ac

kum

ule

rat/

dis

kon

tera

t

Produktionsvärde

Övriga

Landstinget

Landstinget

Kommunen

Försäkringskassan

Arbetsförmedling

Vinst

Med enkelhet kan vi i diagrammet ovan se att vi redan år 1 erhåller en kostnadsminskning tillsammans med ett redan etablerat produktionsvärde. År 4 med egen satsning motsvarande EU-medel spränger vi 50.000.000 nivån. Utan någon specifik satsning för dessa individer kommer kostnadsminskningarna vi kan se ovan, istället representeras av motsvarande kostnadsökningar, för ovan nämnda aktörer. Avseende målgruppen ser vi, som förväntat, att försäkringskassan är den största vinnaren, eller förloraren om man så vill, tillsammans med samhället i stort. Projekt Jordhammars växtkraft har nu drivits i över 3 år. Tack vare god ekonomisk hushållning i projektet har kommunen kunnat förlänga det samma med 6 månader. Utifrån detta scenario kan vi även reflektera över årskostnaden vilken då minskar ytterligare. Den totala årskostnaden för projektet har varit (alla aktörer inkluderade, inklusive EU-bidrag om 3.320.000kr) 8.415.000kr. Inom socioekonomiska förhållanden brukar man med förkärlek tala om ”dagen som vi når break-even, det är en dag att längta till”. Inom projekt Jordhammars Växtkraft var vi där redan år 1 (gäller främst kommunala kostnader). Med kunskap om att vi också från år 1 erhöll EU-medel, är förmodligen ingen särskilt förvånad. Men det finns dock anledning att lyfta fram valet av modell och metod, vilken dessutom är internt konstruerad och har haft all betydelse i detta sammanhang. Med denna kunskap och erfarenhet vi nu har i projektets (snart) kölvatten ska inte någon behöva gissa sig till att det är mer kostnadseffektivt att gå in i år 4 (enl. diagram ovan)

69

Här nedan kan vi titta på såväl projektkostnader per individ som per grupp. Avseende vinsten längst ned bland tabellerna bör vi låta oss förstå att detta bygger på den förmån vi haft med tillgång till ESF-bidrag. Avseende framtida investeringar i projektet som reguljär verksamhet kommer kostnaden per plats att minska, samt enligt den kalkylerade förhoppning vi har, vinsten att öka än mer. Detta bygger på att vi med EU medel byggt in kunskapsfundament i organisationen, och som kommer att såväl vara varaktigt med tiden, som att ackumuleras av den samma.

Projektkostnader - Individ

1 4 10 15 20 25 45

Arbetsförmedling 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Försäkringskassan 48 000 48 000 48 000 48 000 48 000 48 000 48 000 Kommunen 27 200 27 200 27 200 27 200 27 200 27 200 27 200 Landstinget 6 700 6 700 6 700 6 700 6 700 6 700 6 700 Rättsväsendet 0 0 0 0 0 0 0 Övriga 0 0 0 0 0 0 0 Summa 101 900 101 900 101 900 101 900 101 900 101 900 101 900

Projektkostnaden per plats och år uppgår till 101.900kr. Om vi fortsätter att investera på samma sätt framöver.

Projketkostnader - Grupp

1 4 10 15 20 25 45

Arbetsförmedling 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000

Försäkringskassan 2 400 000 2 400 000 2 400 000 2 400 000 2 400 000 2 400 000 2 400 000

Kommunen 1 360 000 1 360 000 1 360 000 1 360 000 1 360 000 1 360 000 1 360 000

Landstinget 335 000 335 000 335 000 335 000 335 000 335 000 335 000

Rättsväsendet 0 0 0 0 0 0 0

Övriga 0 0 0 0 0 0 0

Summa 5 095 000 5 095 000 5 095 000 5 095 000 5 095 000 5 095 000 5 095 000 Som ovan, avseende grupp.

Uteblivna kostnader - Grupp

1 4 10 15 20 25 45

Arbetsförmedling 471 664 1 780 575 3 978 643 5 453 910 6 666 472 7 663 110 8 842 661 Försäkringskassan 5 447 993

20 566 671

45 955 630

62 995 816

77 001 607

88 513 346

102 137 851

Kommunen 1 717 580 6 484 020 14 488

354 19 860

585 24 276

167 27 905

454 32 200

829

Landstinget 2 697 130 10 181

913 22 751

190 31 187

251 38 121

079 43 820

180 50 565

245

Rättsväsendet 332 863 1 256 587 2 807 806 3 848 931 4 704 660 5 408 006 6 240 439

Övriga 34 809 131 408 293 627 402 503 491 991 565 543 652 595

Summa 10 702

039 40 401

173 90 275

251 123 748

997 151 261

976 173 875

639 200 639

620 Alla aktörers ackumulerade uteblivna kostnader.

70

Uteblivna kostnader - Individ

1 4 10 15 20 25 45

Arbetsförmedling 9 433 35 611 79 573 109 078 133 329 153 262 176 853

Försäkringskassan 108 960 411 333 919 113 1 259 916 1 540 032 1 770 267 2 042 757

Kommunen 34 352 129 680 289 767 397 212 485 523 558 109 644 017

Landstinget 53 943 203 638 455 024 623 745 762 422 876 404 1 011 305

Rättsväsendet 6 657 25 132 56 156 76 979 94 093 108 160 124 809

Övriga 696 2 628 5 873 8 050 9 840 11 311 13 052

Summa 214 041 808 023 1 805 505 2 474 980 3 025 240 3 477 513 4 012 792

Vinst Grupp

Antal år

1 4 10 15 20 25 45

Vinst 9 324 835 54 439 362 143 759 366 207 184 842 240 015 034 262 628 697 289 392 678

Vinst Individ

Antal år

1 4 10 15 20 25 30

Vinst 120 097 1 022 387 2 808 787 4 077 297 4 733 901 5 186 174 5 557 910

71

Framtiden Från januari 2014 kommer projektet att ingå i ordinarie verksamhet. Kostnaden per plats kommer avsevärt att minska. Vid en projektframgång om 50% kommer en plats att kosta 50.000kr och då är platsantalet för kommunens räkning reducerat till 30 årsplatser. Om vi lyckas med nästan alla har vi ändå inom IFO uppnått en kostnadsminskning om 4.890.000kr. Denna kostnadsminskning sjunker dock om vi drar bort investeringskostnaden om 1.500.000kr, till en reell kostnadsminskning om 3.390.000kr. För det första genomsyras projektets fundament av ett innovativt grepp, då val av målgrupp förutsätter stora mått av nytänkande, för att nå framgång. Detta tänkesätt behöver vi ha med oss in i framtiden. Vi behöver fortsätta att fokusera på det salutogena perspektivet (Antonowsky), vilket har sitt ursprung och sin utgångspunkt i hälsofrämjande tänkande och friskhet samt inbegriper vikten av ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort. För det andra, bör alla samhällsaktörer, i syfte att underlätta och möjliggöra för målgruppen, i högre grad flytta perspektivet från den lilla individen och istället till det strukturskapande offentliga rummet, vilket vi inom det offentliga såväl agerar i, som utvecklar. Detta är exakt vad vi gjort i projekt Jordhammars växtkraft, vilket vi tillika använt för att påvisa vikten av nytänkande och utveckling inom de offentliga arenorna. Genom att sammanföra dessa två nämnda inriktningar, och att vi beslutar oss för att det vi frågar efter faktiskt är en generell attitydförändring, med inriktning mot ett mångfaldssamhälle, så förutsätts också att vi inte bara tänker nytt, utan faktiskt vågar göra det samma. Med en sådan övergripande grundsyn, samt inriktning ökar också förutsättningarna för att Jordhammar förblir det vi under projekttiden skapat. Avseende framtida investeringar i projektet som reguljär verksamhet kommer kostnaden per plats att minska, samt enligt den kalkylerade förhoppning vi har, vinsten att öka än mer. Detta bygger på att vi med EU medel byggt in kunskapsfundament i organisationen, och som kommer att, såväl vara varaktigt med tiden, som att ackumuleras av den samma.

72

VOK AB & Näringslivshuset i Sverige AB

Sammanfattande utvärderingsrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 – Ökat arbetskraftutbud/Motverka utanförskap

Projekt ”Jordhammars Växtkraft” – Stenungsund Kommun

September 2013

VOK AB Garvargränden 2-4 523 30 Ulricehamn Tel: 0321 – 121 05 www.vok.se peter.johansson@vok.se

Näringslivshuset i Sverige AB Box 2020 196 02 Kungsängen Tel: 070 – 45 80 670 www.naringslivshuset.se michael.ostrelius@naringslivshuset.se

Sammanfattning Jordhammars Växtkraft har varit ett projekt som ägts av arbetsmarknadsenheten i Stenungsunds

kommun. Projektet har delfinansierats av ESF, Europeiska Socialfonden, inom ramen för

programområde 2 – Motverka utanförskap.

Projektet påbörjades 1 april 2010 och håller på fram till 30 september 2013. Projektets övergripande

syfte har varit att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och att producera tillgängliga strukturer,

för att på så sätt förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Detta har gjorts

genom att arbeta med att utveckla egenmakten ”empowerment” hos individer som står utanför

arbetsmarknaden, etablera sociala företag och förändra stuprörstänkandet mellan IFO, AF och

Försäkringskassan. Utgångspunkten i projektet, varifrån aktiviteterna har genomförts, är en ekologisk

handelsträdgård med tillhörande arbetsuppgifter, från odling till försäljning. Grundstrukturen för hur

projektet har arbetat med målgruppen är uppdelat i en trestegstrappa. Första steget, nivå 1, syftade

främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga, eget ansvar – egen makt

m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I andra steget, nivå 2, skulle

deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20tim/vecka, obligatoriskt att delta

i utbildningar m.m. Det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren förutom vad som tidigare har beskrivits

vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut, samverka med projektet, vara mentor åt

deltagare i nivå 2 m.m.

Under projektperioden har det förekommit uppföljning och utvärderingsinsatser av både kvantitativ

och kvalitativ karaktär. Dessa har utförts av såväl projektpersonalen som extern utförare. Extern

utvärderare upphandlades under våren 2011 och denne har sedan dess arbetat enligt den s.k.

lärande utvärderingsansatsen. Till skillnad från andra utvärderingsansatser innebär den att

utvärderaren kommer in tidigt i projektgenomförandet. Syftet är bl.a. att kunna föra en kontinuerlig

återkoppling på olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys),

studera måluppfyllelse men är medveten om att de kan förändras med tiden och att bidra till allmän

debatt och generell kunskapsutbildning.

Den här rapporten sammanfattar projektets utvärdering och syftar till att ge en övergripande bild av

vilka målsättningar och effekter som har uppnåtts1. Utgångsläget för att forma

utvärderingsinsatserna har varit att skapa en projektlogik som visar på önskvärda resultat utifrån de

tre nivåerna: Individen, kommunen och regionen.

1 Önskas en fördjupning i de specifika utvärderingsresultaten hänvisas läsaren till de enskilda delrapporterna.

74

Resultat/Effekter på individnivå Projektet har haft 155 deltagare inskrivna under projektperioden. Av dessa 155 deltagare har 65

individer gått vidare till egen försörjning i form av ett arbete (både i det sociala företaget och på

övriga arbetsmarknaden). Det motsvarar cirka 42 procent, vilket är ett resultat som ligger väl i linje

med förväntningarna. Av samtliga 155 deltagare har en betydande majoritet haft ett långvarigt

utanförskap. Bland annat har 27 deltagare, som klassificerats som långtidssjukskrivna vid inskrivning

i projektet, kommit i arbete. Åtta deltagare har gått vidare till någon form av reguljär utbildning.

Projektets mätbara mål, att minst 75 procent av deltagarna har ökat sin arbetsförmåga med minst 50

procent, har uppnåtts. Mätningen av dessa är inbyggd i projektmodellens 3-stegstrappa. I och med

att deltagaren ökar sin arbetsinsats med 100 procent vid övergång från steg 1 till steg 2 har

arbetsförmågan per automatik ökats. Nu när projektet summeras har 140 deltagare gått vidare från

stege 1 till antingen steg 2 eller steg 3. I procentuella tal innebär det att 90 procent av 155 deltagare

har ökat sin arbetsförmåga med minst 50 procent. Projektet sociala företag, Jordhammars

Handelsträdgård, har idag (sept-13) ett kundunderlag och inkomster till att finansiera åtta

lönebidragsanställningar. Målsättningen vid projektstarten var att nå upp till åtminstone fem

lönebidragsanställningar. Den sista kvantitativa målsättningen som beslutades initialt vid projektstart

var att 100 procent av samtliga deltagare ska uppleva sin vardag mer meningsfull. Det har främst

följts upp med stöd av KASAM-enkäter, men också genom intervjuer med ett urval av deltagare.

KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa

människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och

ohälsa2. Mätningen har gjorts vid tre tillfällen och har upp till dags datum genomförts av 71 personer

och visar på följande resultat:

Genomsnitt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

3-månaders enkät 43 43 37

6-månaders enkät 45 44 37

12-månaders enkät 46 46 38

Tabell 1: KASAM-värdet, hela projektperioden

KASAM-enkäten har tillsammans med deltagarintervjuer legat till grund för att kunna besvara vilka

effekter som har uppnåtts. KASAM-värdet har kontinuerligt stigit vid varje mätning vilket tyder på att

individen utvecklar sin känsla av att tillhöra ett sammanhang och möjligheterna att kunna påverka

sitt eget liv (egenmakt). Utifrån de samtal externa utvärderare haft med deltagare stärks bilden av att

2 Se vidare avsnitt 1.3.1 för förtydligande angående KASAM och tolkningen av dess värden.

75

projektet är värdeskapande för deltagaren. I samtalen kom det fram att projektet låg väl i fokus vad

gäller målsättningarna/effekterna.

De externa utvärderarna upplevde också en skillnad mellan de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3,

som har varit längst tid i projektet, har gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och

en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och att projektets

delmål med att skapa förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo.

Många upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön.

”Jag vågar ta för mig mer för att jag känner mig trygg och respekterad för den jag är” (kvinna 25-54

år)

”Utan detta hade det säkerligen varit som så att jag hängt på torget … jag ångrar inte en sekund att

jag gick med” (man, 25-54 år)

Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå Ur ett utvärderingsperspektiv uppfyller projektet mer än väl arbetet med att sprida och förmedla

projektlärandet vidare ut till andra verksamheter och organisationer. Flera av de insatser som har

genomförts har också resulterat i andra permanenta insatser, som t.ex. kursverksamheter.

Under projektets gång har också ett transnationellt samarbete ägt rum med verksamheter i

Storbritannien. Detta transnationella samarbete har bl.a. inneburit att projektet tagits sig an nya

former av arbetsmetoder, där främst kvalitetssäkringssystemet ”Cultivating Quality” är en mer

omfattande metod som kommer att anammas. Projektets fastställda plan på att verksamheten

kommer att leva vidare är därtill ett vidare exempel på hur ESF vill att deras projektmedel ska

användas: Prova en idé och se om den fungerar för att sedan anamma den i ordinarie verksamhet.

Slutsats De bakomliggande faktorer ligger till grund för varför projektet har lyckats nå önskvärda

målsättningar och effekter sammanfattas med följande faktorer:

• En drivande projektgrupp

Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Stenungsunds kommun har varit projektägare

76

och dess representanter för styr-/projektgruppen har varit drivande för att vilja få en varaktig

förändring. Ett aktivt projektägarskap och en drivande projektledning är också vad relevant

litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt3.

• Ökad självinsikt/egenmakt hos målgruppen

Genom utbildningar som har stärkt självkänslan/självinsikten hos deltagaren och

möjligheterna att på egen hand forma sin utveckling på handelsträdgården har projektet

kunnat uppnå goda resultat. Känslan av att deltagaren själv har beslutat om den egna

utvecklingen (egenmakt) har varit positiv, vilket bl.a. går att utläsa ur KASAM-enkäterna.

• Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet

Med kommunikation syftas på att projektteamet intensivt arbetat som navet mellan

Arbetsförmedlingen, Stenungssunds kommun, Samordningsförbundet och

Försäkringskassan. De har varit en resurs som tydligt har förmedlat syftet med projektet,

stöttat deltagaren och varit mycket tydlig gentemot såväl deltagaren som berörda aktörer

om hur projektet ska genomföras.

• Projektmodellen (3-stegstrappan – Stenungsundsmodellen)

Projektmodellen och dess struktur som har tagits fram visar hur deltagaren successivt

utvecklas gentemot att komma närmre arbetsmarknaden. Den avskildhet som finns mellan

de tre nivåerna gör att först när vissa kriterier har uppnåtts kan en deltagare gå ett steg i

trappan. Det innebär att metoden i sig har ”inbyggda parametrar” för att utröna deltagarens

utveckling.

3 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur

77

1 Inledning Jordhammars Växtkraft har varit ett projekt som har ägts av arbetsmarknadsenheten i Stenungsunds

kommun. Projektet har delfinansierats av ESF, Europeiska Socialfonden, inom ramen för

programområde 2 – Motverka utanförskap. Inom programområde 2 kan projektägare söka stöd till

insatser som har som målsättning att bidra till en ökad social sammanhållning. Genom att ha

medverkat i något av projekten ska deltagarna ha ökat sina möjligheter att komma in och stanna kvar

på arbetsmarknaden.

Projektets övergripande syfte har varit att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera

tillgängliga strukturer, för att på så sätt förenkla för individen att nå ut på den reguljära

arbetsmarknaden. Det har gjorts genom att arbeta med att utveckla egenmakten ”empowerment”

hos individer som står utanför arbetsmarknaden, etablera sociala företag och förändra

stuprörstänkandet mellan IFO, AF och Försäkringskassan. Utgångspunkten i projektet, varifrån

aktiviteterna har genomförts, är en ekologisk handelsträdgård med tillhörande arbetsuppgifter, från

odling till försäljning. Den heter Jordhammars Handelsträdgård och är etablerad i Ödsmål, cirka 5 km

norr om centrala Stenungsund4. Projektets ordinarie period har varit 2010-04-01 – 2013-03-31.

Under vintern 2012/13 ansökte projektledningen om en förlängning på sex månader fram till 2013-

09-30, vilken också beviljades.

1.1 Bakgrund Projektet har sitt ursprung ur en kartläggning gjord av Socialstyrelsen, som visade på att det

övergripande målet med daglig verksamhet för funktionsnedsatta inte uppfylldes5. Individens

möjligheter till arbete uppfylls inte och övergångarna till lönearbete är näst intill obefintliga. Daglig

verksamhet tenderar att istället bli en inlåsningseffekt, bl.a. då samverkan mellan

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och daglig verksamhet brister. Socialstyrelsen har därför lyft fram

att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionsnedsatta

måste utvecklas för att målet skall kunna uppnås.

Den råda tråden för projektet har därför varit att försöka skapa nya möjligheter till arbete för

människor med olika typer av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar genom ett koncept med

hållbar ekologisk odling i växthus där målgruppen kan arbete i ett socialt företag efter projekttidens

slut. Projektet har ändå valt att inte utesluta någon person som vill delta, men som kanske inte har

4 Jordhammars Handelsträdgård är också namnet på det sociala företaget som har etablerats.

5 SoS 2008-131-22

78

någon form av diagnos. Det har varit öppet för alla som står utanför arbetsmarknaden, även om

målgruppen funktionsnedsatta har varit den primära.

Extern utvärderare upphandlades under våren 2011 och har sedan dess arbetat enligt den s.k.

lärande utvärderingsansatsen. Till skillnad från andra utvärderingsansatser innebär den att

utvärderaren kommer in tidigt i projektgenomförandet. Syftet är bl.a. att kunna föra en kontinuerlig

återkoppling på olika ambitionsnivåer, från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys,

studera måluppfyllelse men är medveten om att de kan förändras med tiden och att bidra till allmän

debatt och generell kunskapsutbildning. För att kunna sätta strukturen utgick utvärderaren från en

s.k. projektlogik. En projektlogik (tillsammans med processer och public debate) är ett centralt

verktyg eller vägledande för den lärande utvärderingen6. Insatsen är viktigt för att analysera och föra

dialog om det inom projektet överhuvudtaget finns en teoretisk möjlighet att nå de tänka målen och

långsiktliga effekterna.

1.2 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det ett stort antal olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna

hantera ett uppdrag som utvärderare. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att

använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen. I relevant litteratur beskrivs ansatsen med stöd av

åtta större karaktärsdrag vilka är7:

1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande

2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande

3. Kräver en närhet till deltagarna

4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda

5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en

ensidig feedback till dialog och gemensam analys)

6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning

7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid

8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning

6 Brulin, G (2010): Seminarium om lärande utvärdering vid Malmö Högskola 15 juni 2010

7 Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur

79

För att förtydliga hur dessa åtta punkter har involverats inom projektet tar utvärderaren stöd av de

två synsätt på utvärdering som går under namnen det planeringsstyrda och utvecklingsstödjande

synsättet på utvärdering, vilka båda beskrivs på följande sätt8.

Utvärderingsmodell/Synsätt Planeringsstyrd Utvecklingsstödjande Inriktning Resultat (summativ) Process (formativ) Mål Mätning/Kontroll Lärande/förståelse Effekter Identifiering av avvikelser Multiplikatoreffekter Rapportering Skriftlig Muntlig och skriftlig Perspektiv Uppifrån Integrerat nedifrån och

uppifrån Kommunikation Envägs Tvåvägs Förhållningssätt Distanserat Närhet Förutsättningar Slutet, förutsägbart Öppet, oförutsägbart Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat

Tabell 2: Utvärderingsmodeller

Utvärderingen för Jordhammars Växtkraft har kombinerat ovanstående två synsätt och de åtta

karaktärsdrag för vad som kännetecknar en lärande utvärdering. I dialog med projektgruppen har

även framgångsfaktorer och hinder som har dykt upp under resans gång diskuterats.

1.3 Metodval för utvärderingen Under projektperioden har det förekommit utvärderingsinsatser av såväl kvalitativ som kvantitativ

karaktär. De har gjorts av både intern och extern utförare.

Med stöd av projektlogiken formades de mer omfattande utvärderingsinsatserna. De har haft till

syfte att kartlägga målsättningar och önskvärda effekter på individ-, kommun- och regionnivå. De

indata som har erhållits har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

1.3.1 En hermeneutisk ansats Hermeneutik är ingen enhetlig skola utan består av ett antal skilda förhållningssätt där den

gemensamma nämnaren är fokus på tolkningens roll för vår kunskap. I grova drag kan man säga att

den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: "Vad är det som visar sig och vad är

innebörden i det?"

Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig

forskningsmetod. Man försöker dock inte söka efter en absolut sanning, eftersom det enligt den

8 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur

80

hermeneutiska kunskapsteorin inte finns någon sådan sanning. Som vetenskapsteoretiskt synsätt

handlar hermeneutiken dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva

förståelsen och dess villkor. Föremål för tolkningen är meningsfulla fenomen, det vill säga fenomen

som är skapade av människor, exempelvis texter, handlingar och yttranden.

Förförståelsens inverkan

Inom hermeneutiken talar man om förförståelse eller fördomar. Med det menas de kunskaper en

uttolkare redan har, som blir bakgrunden till hans/hennes tolkning av ett fenomen. Uttolkaren bör

försöka försätta sig i den intervjuades situation vid tolkningen och sträva efter att förstå detta

förutsättningslöst. Upplevelser och känslor är inte intersubjektivt testbara. Det beror på vem det är

som upplever och känner. Inom psykologin talas det om en projektion när vi tillskriver andra

egenskaper som vi själva har. En kanske mer vanlig projektion är att vi oreflekterat utgår ifrån att

andra människor upplever världen som jag själv gör.

Datainsamling

Med semistrukturerade intervjufrågor menas att intervjuaren har en uppsättning frågor som

generellt kan beskrivas som ett frågeschema, men där frågornas ordningsföljd varierar. Intervjuaren

strävar efter att genomföra intervjun som ett ”vanligt” samtal genom att ställa följdfrågor ”utanför

strukturen” i syfte att förstå. Frågorna brukar då vara mer allmänt formulerade än vad som är fallet

vid strukturerade intervjuer.

Analys och tolkning

Det finns inom hermeneutisk ansats många olika förhållningssätt, metoder och arbetsverktyg för

tolkning av data. Att sätta in det man tolkar i rätt sammanhang, kontext, är mycket viktigt inom den

hermeneutiska forskningen. De slutsatser och lärdomar som dras behöver förtydligas med

utgångspunkt för i vilket sammanhang de kommit till. Det handlar alltså om att förstå och inte bara

begripa intellektuellt. Den utgår ifrån att det finns en viktig kunskapskälla vid sidan av de fem

sinnenas iakttagelser och den logiska analysen. Det handlar om inkännandet och empatin.

De två utvärderarna har löpande haft dialog om tolkningen kring anteckningar från intervjuer och

enkätresultat i syfte att skapa en fördjupad förståelse av den feedback som har kommit dem

tillhanda.

1.3.1 Kvantitativa insatser

81

De uppföljnings- och utvärderingsinsatser under projektperioden av kvantitativ karaktär har främst

varit enkäter i samband med utbildningsinsatser och KASAM-verktyget. Projektet har haft två större

utbildningsblock; socialt företagande och mentorskapsutbildning. Dessa har utvärderats av

respektive leverantör och resultatet har delgetts projektgruppen. Utvärderarna har tagit del av dessa

och vägt in dem i sin totala bedömning av projektet. En sammanfattande bild av enkäterna

presenteras under avsnitt 2.5.

Till stöd för hur individen har utvecklats i projektet genomförde varje deltagare också en KASAM-

enkät vid vardera 3e, 6e och 12e månad. KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av

Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå

strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa. KASAM utvecklades av Aaron Antonvsky

(1923-1994), som var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev,

Beersheba (Israel). Antonvsky ansåg att för att en person ska klara av motgångar och bibehålla en

god hälsa samt tillägna sig de erfarenheter man gör på ett positivt sätt, så behöver tillvaron vara

sammanhängande. Enligt Antonvsky är det möjligt när tillvaron görs Begriplig, Hanterlig och

Meningsfull. Han utvecklade därför ett formulär som mäter graden av KASAM och de tre nämnda

komponenterna. Höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed

en hög förmåga att hantera utmaningar. Detta skulle kunna leda till att de inte upplever stress på

samma sätt som personer med lågt KASAM och därför lyckas de bibehålla en god hälsa9. Riktvärden

för KASAM är som följer10:

Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

KASAM-skala ”Normal värde”

Mellan 120 - 160 >35 >35 >30 Tabell 3: KASAM-beskrivning

Resultatet från KASAM enkäterna har utvärderarna använt i arbetet med att genomföra en

övergripande bedömning över hur projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå har

utvecklats. KASAM-formuläret är utformat efter en skala där svarsalternativen varierar från till

exempelvis mycket sällan eller aldrig som ger 1 poäng till svarsalternativet mycket ofta som ger 7

poäng. Formuläret består av 29 frågor11. En sammanfattande bedömning av KASAM-värdet för

samtliga deltagare presenteras under avsnitt 2.5.

9 Antonvsky, Aaron (1987): Hälsans mysterium, bokförlaget Natur & Kultur: Stockholm 10 Se bilagor för förklaring till KASAM-skalan och redovisning av påståendena 11

Se bilaga 1 och 2 för detaljerad beskrivning av formuläret, resultatet på påstående samt förklaring hur KASAM ska tolkas.

82

1.3.2 Kvalitativa insatser De kvalitativa insatserna har genomförts av både intern personal och de externa utvärderarna.

Projektgruppen har använt muntliga utvärderingar i samband med att det har förekommit

studiebesök, vilka sedan har dokumenterats.

De externa utvärderarna har därtill genomfört intervjuer med projektdeltagare, handläggare och

deras respektive chefer vid IFO, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det har gjorts vid tre

tillfällen. Resultaten har presenterats i form av delrapporter som också har blivit publika inom hela

Stenungsunds kommun.

1.3.3 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring inom ramen utvärderingsuppdraget har handlat om att säkerställa att de indata som

har erhållits utifrån intervjuerna har tolkats korrekt. Det handlar alltså främst om att få feedback på

de genomförda intervjuerna från handläggarna och cheferna.

Efter att intervjuerna hade genomförts sammanställdes de per organisation och skickades sedan

tillbaka per e-post till berörda handläggare vid två olika tillfällen. I korrespondensen förtydligades det

att utebliven feedback efter ett specifikt datum kommer att tolkas som ett godkännande. Cirka två

veckor ställdes till förfogande för att ge feedback på texten vid respektive utskick.

Vad gäller intervjuerna med cheferna valde utvärderarna att göra en enkät med frågor där cheferna

själva fick författa sin text. På så sätt gavs det möjligheter för dem att besvara enkäten när det

passade dem bäst. Varje chef hade cirka två veckor till förfogande. Vad gäller indata som erhölls från

cheferna har återkoppling ägt rum vid ett tillfälle. Utifrån enkätsvaren skapade utvärderarna en

sammanfattande text, som sedan skickades tillbaka för granskning. Även om det i mångt och mycket

är respektive chefs egna ord så har återkopplingen gjorts för att 100 procent säkerställa innehållet.

Varje delrapport har efter delgivning till projektgruppen följts upp med ett möte där det funnits

tillfällen för projektgruppen att få förtydliganden om så har varit fallet. Justeringar som upplevdes

vara relevanta gjordes innan delrapporten blev publik för hela Stenungsunds kommun.

Utvärderarnas eget lärande

Projektets anlitade utvärderare har tidigare utvärderat projekt och aktiviteter av olika slag, från

relativt omfattande projekt inom ESFs båda programområden till utvärderingar av mindre slag, t.ex.

83

attitydpåverkan, medarbetarundersökningar etc. Genom att bli anlitade till att genomföra

utvärderingen av det här projektet, Jordhammars Växtkraft, har också vi själva upplevt ett lärande,

som har tagits med, spridits och använts i andra projektinsatser. Utifrån individperspektivet har t.ex.

utvärderarna lärt sig mer om KASAM och hur det kan användas för att mäta deltagarens känsla av

sammanhang samt också hur dess resultat kan tolkas. Verktygen används nu i ett flertal andra ESF-

relaterade uppdrag.

På kommunnivå dvs. handläggareperspektivet, har utvärderarna fått en kännedom om svårigheterna

med kommunikationen mellan olika myndigheter/förvaltningar och deras regelverk samt att hur

dessa samverkar.

84

2 Sammanfattning av utvärdering under projektperioden Nedan ges en sammanfattning över de utvärderingsinsatser som har genomförts under

projektperioden och som har genererat en delrapport av de externa utvärderarna12. Även en

övergripande beskrivning av de interna utvärderingsinsatser som har ägt rum presenteras.

2.1 Delrapport 1: Projektlogik – Jordhammars Växtkraft Den första insatsen syftade till att samla ihop intrycken av vad som ägt rum under projektets första

18 månader ur ett utvärderingsperspektiv. Av diverse skäl, bl.a. en överklagan av tidigare genomförd

upphandling, inleddes den externa utvärderingen först under augusti/september 2011

(projektledningen har dock på egen hand genomfört utvärderingsinsatser på intern basis).

För att de externa utvärderarna skulle få en tydlig, strukturerad bild av vad projektet ska uppnå och

därefter enkelt kunna förmedla denna till intressenter togs en projektlogik fram13. Det är en modell

som nyttjas för att klargöra sambandet mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter för att

därigenom nå målen, och på sikt visionerna. Beroende på hur detaljerad den ska bli kan modellen

byggas upp med flera olika komponenter. För att skapa en tydlig överblick valde de externa

utvärderarna att bygga den utifrån följande tre beståndsdelar:

Tabell 4: Beskrivning av de olika delarna i projektlogiken

12 För ytterligare information hänvisas till respektive delrapport och specifika enkätresultat 13

Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur

Resurser Aktiviteter Effekter

Resurser är de inom projektets

ramar tillgängliga hjälpmedel

som finns till hand för att kunna

driva projektet.

Aktiviteter är de inom projektet

beslutade insatserna som ska

utföras och på sikt ge resultat i

form av effekter.

Effekter är det tänkta resultatet

av projektets aktiviteter.

85

Figur 1: Projektlogik – Jordhammars Växtkraft

Den övergripande visionen har varit att projektet på sikt ska ha bidragit till att utveckla ett samhälle

där alla individer, oavsett bakgrund, ses som en resurs. Stegen mot visionen är att uppnå projektets

målsättningar och effekter. De har brutits ner på tre nivåer: individ, kommun och region. Förtydligat

innebär dessa:

• Individ: 75 procent av alla deltagare ska ha ökat arbetsförmågan med minst 50 procent.

Med effekter som:

o Upplever sig kommit närmre arbetsmarknaden

o Förändrat syn på jämställdhet, värdegrunder

o Känsla av egenmakt, ser möjligheten att bestämma över sig själv, upplever vardagen

mer meningsfull

o Utveckla processer för att stödja attitydförändringar hos deltagaren

o Ökat intresse för företagande (sociala företag)

86

• Kommun: En modell för etablerande av sociala företag, förändrat samverkan mellan IFO,

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Med effekter som:

o Effektivare användning av samhällets resurser, förståelse mellan IFO, AF och

Försäkringskassan.

o Etablerat ett innovationscentrum för rådgivning/bollplank till personer som vill skapa

ett socialt företag.

o Fler sociala företag har etablerats och det finns en ”bärande” modell för hur de kan

etableras/utvecklas.

• Region: Ett resultat som en del av lärande inom universitet/högskola

Med effekter som:

o En etablerad och regionalt spridd strategi för hur sociala företag kan etableras.

o Erfarenhet som används i lärande syfte vid universitet och högskolor.

Det är utifrån den här projektlogiken som utvärderarna formade frågeguider som har använts vid

intervjuer med deltagarna, handledarna och cheferna.

2.2 Delrapport 2: Individperspektivet Delrapport två lade fokus på projektets utveckling mot målsättningarna och önskvärda effekter som

är på individnivå, dvs. att utröna hur väl projektets insatser och metoder skapar förutsättningar för

att utveckla egenmakten och uppleva den egna vardagen som mer meningsfull.

En deltagare som valde att skriva in sig i projektet utvecklade sitt deltagande i en trestegstrappa.

Första steget, nivå 1, syftade främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga,

eget ansvar – egen makt m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I

andra steget, nivå 2, skulle deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20

tim/vecka, obligatoriskt att delta i utbildningar m.m. Det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren

förutom vad som tidigare har beskrivits vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut,

samverka med projektet, vara mentor åt deltagare i nivå 2 m.m.

Tillvägagångssättet för att få input om hur väl målsättningarna utvecklas i relation till de tre nivåer

har varit att genomföra 22 intervjuer med slumpmässigt utvalda deltagare från respektive nivå – sex

personer från nivå 1 och åtta personer från varje nivå 2, respektive nivå 3. När denna insats

genomfördes har lite drygt 60 personer varit inskrivna i projektet. Därutöver vägdes också KASAM-

87

värdet in i den totala bedömningen av att utvärdera projektets målsättningar och effekter som var på

individnivå.

Resultatet visade på att projektet ligger väl i fokus vad gäller målsättningarna. Utvärderarna

upplevde en skillnad mellan de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3, som hade varit längst tid i

projektet, hade gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och en mer meningsfull

vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och projektets delmål att skapa

förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo av deltagarna. Många

upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön. Samma bild har också fåtts av

KASAM-enkäterna, som vid intervjutillfället hade stigit från första- till tredje enkättillfället.

Genomsnitt Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 3-månaders enkät 123 43 43 37

6-månaders enkät 124 45 44 36

12-månaders enkät 133 47 47 39

Tabell 5: Det sammanlagda KASAM-värdet vid intervjutillfället (feb/mars-12)

Vid intervjutillfället hade 56 deltagare gjort 3-månaders enkät, 6-månaders enkät hade en

svarsfrekvens på 31 deltagare och 12-månades enkät hade 21 deltagare hunnit besvara.

Den input som erhölls från deltagarna visade också på förbättringar. Utvärderarna kunde utröna att

det fanns olika behov utifrån de tre nivåerna. För deltagare i nivå 1 fanns det signaler om bl.a. vikten

av att utveckla mötesstruktur/teknik i syfte att ytterligare stärka trygghet, delaktighet och framförallt

förebygga oro. Detsamma lyftes också fram bland deltagare i nivå 2 medan för deltagare i nivå 3

tycktes det finnas en viss oro över hur det sociala företaget skulle komma att utvecklas.

Delrapporten följdes upp med ett möte med projektgruppen där det fanns möjligheter till frågor. För

vidare information hänvisas till delrapporten.

2.3 Delrapport 3: Handläggare och chefsperspektivet Delrapport 2 hade som syfte att samla in intrycken över projektets insatser i förhållande till

målsättningarna och önskvärda effekter på kommunnivå dvs. de målsättningar som är mer

övergripande för alla som på något sätt arbetar eller är i kontakt med projektet. Fokus var att tolka

hur samverkan mellan myndigheter, organisationer m.fl. som har arbetat med målgruppen har

fungerat under projektperioden. Att främja samverkan har också varit ett av projektets valda

horisontella kriterier. Totalt genomförde utvärderarna intervjuer med 22 handläggare

88

representerande Stenungssund kommun (AME, IFO), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och

Samordningsförbundet. Därtill fick respektive chef besvara en enkät utifrån det resultat som

framkom från intervjuerna med handläggarna.

Resultatet av handläggarintervjuerna visade på att Jordhammars Växtkraft har varit en betydelsefull

resurs och att det är viktigt att kunna erbjuda flera alternativ till insatser för personer som står

utanför arbetsmarknaden/utanförskap. Samtidigt framkom det tydligt att det fanns en konflikt

mellan regelverket och deltagarens frivillighet till att delta i Jordhammars Växtkrafts aktiviteter. T.ex.

är försörjningsstödet villkorat men en potentiell deltagare ska ändå kunna välja att delta i projektets

aktiviteter. Vidare erhölls signaler om att verksamheten inte alltid upplevdes som lämpad för den

vida målgrupp, som projektet har arbetat med.

Utifrån enkätintervjuerna med cheferna gavs liknande signaler om ett behov av ökad samverkan och

dialog rörande Jordhammars Växtkrafts framtida struktur och innehåll. Vid en jämförelse enkäterna

sinsemellan visade det sig att intrycken om hur Jordhammars Växtkraft i framtiden, efter

projektavslut, ska kunna bibehålla sin höga kvalité (avsaknad av ESF-medel) varierade kraftigt.

Projektgruppen satte sig därefter ner för att få formen för hur verksamheten ska kunna drivas vidare

och de planerna har nu fastställts. Stenungsunds kommun och Samordningsförbundet kommer att

avvara medel för att behålla befintlig personal, exklusive administratör och hortonom. Därtill

kommer Samordningsförbundet och lokala Arbetsförmedlingen att vara med och finansiera

verksamheten i form av köp av arbetsträningsplatser. För att bibehålla en hög kvalitet kommer också

ett internationellt erkänt kvalitetssäkringssystem för trädgårdsterapi att införas. Det heter Cultivating

Quality och är utgivet av Thrive. Thrive är en nationell välgörenhetsorganisation i Storbritannien,

som arbetar för att hjälpa människor som lever med ett funktionshinder eller psykisk ohälsa

att förändra sina liv genom trädgårdsarbete. De har tagit fram kvalitetssäkringssystemet,

som kan användas för att påvisa att deltagarna utvecklas och att det är väl investerade

medel14.

Den input som erhölls från handläggarna visade också på förbättringar som var mer på operativ nivå,

som t.ex. att det fanns behov att förtydliga kommunikationsprocessen mellan personalgruppen och

myndighetsrepresentant samt också att fastställa de olika rollerna – dvs. vem som skall ta beslut om

14

http://www.thrive.org.uk/default.aspx

89

t.ex. framtida individuella insatser. För vidare information om intervjuerna och dessa resultat

hänvisas till delrapporten.

2.5 Interna utvärderings- & uppföljningsinsatser Under projektperioden har intern utvärdering och uppföljning skett på flera olika sätt. Det har

används självutvärderingar under projektgruppsmöten där fokus har varit på att reflektera över den

gångna perioden eller över en specifik insats som t.ex. ett studiebesök, utbildningsinsats ”stegen

vidare” m.fl.15 Projektets två större utbildningsblock, mentorskap och socialt företagandet har

utvärderats med enkäter.

KASAM-enkäter har använts kontinuerligt under projektperioden och sammanställts både på individ-

och projektnivå. KASAM har varit ett verktyg för att kunna synliggöra specifika behov utifrån

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan ha kommit fram hos den enskilde individen.

Vid projektets avslut hade 71 personer genomfört KASAM vid tre tillfällen. Sammanställningen visar

på följande resultat:

Genomsnitt Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 3-månaders enkät 123 43 43 37

6-månaders enkät 126 45 44 37

12-månaders enkät 130 46 46 38

Tabell 6: KASAM värdet vid projektavslut (aug/sept-13)

Socialt företagande

Inom ramen för projektet har deltagarna erbjudits en utbildning inom socialt företagande.

Utbildningen genomfördes med två olika grupper. Den har utvärderats med stöd av en enkät,

bestående av fem öppna frågor.

Utbildningen anordnades av Companion i Göteborg och förutom de grundläggande begrepp som

ekonomisk förening, styrelse- och affärsplan diskuterades också hur offentliga upphandlingar

fungerar. Enkäten påvisade att deltagarna har varit engagerade i flera ämnen och att utbildaren har

lyckats förmedla budskapet runt socialt företagande. Deltagarna uttalade sig positivt till utbildningen,

dock noterades att några delar av utbildningen inte innehöll den nödvändiga lagstadgade

information runt styrelse arbeten och stadgar.

15

Se specifika utvärderingsresultat, rapporten belyser endast de två större utbildningsblocket, mentorskap och social företagande.

90

Att en utomstående (opartisk) utbildare anordnades sågs som positivt eftersom kommunen är en

part i den framtida samverkan. Utbildningen var anpassad efter individens förmåga att tillgodogöra

sig kunskap. Den andra gruppen som genomförde utbildningen hade däremot ett annat utgångsläge.

Vid den första gruppens utbildning hade verksamhetsidéerna och grupprocesserna tydligt formats

långt tidigare innan utbildningen startat. Utbildaren behövde enbart fylla på med kunskap som var

aktuell för det färdiga konceptet (det sociala företaget). Den andra gruppen hade ingen tydlig

affärsidé (handelsträdgården var upptagen av den första gruppen) dessutom var förutsättningarna

att tillgodose sig kunskap mer sprid i denna grupp. Resultatet av utbildningen blev också helt annat.

Några sökte sig vidare inom näringslivet, andra till andra sociala företag och några till det befintliga

sociala företaget Jordhammars Handelsträdgård. Vid projektets slutskede fanns endast 2 st av den 15

st stora grupp nr. 2 kvar på Jordhammars Växtkraft.

Mentorskapsutbildning

Mentorskapsutbildningen har använt en enkät. Enkäten bestod av totalt 19 påståenden. 14 av dessa

har haft en bedömningsskala på 1-6 och syftade till att få in deltagarens perspektiv på kursens

innehåll och metodik. Två påståenden hade bedömningsskalan på 1-3 och berörda kursens längd och

antal tillfällen, De tre sista påståendena/frågorna var s.k. öppna frågeställningar. De hade tagits fram

i samråd mellan utbildningsanordnaren och projektgruppen. Under projektperioden har 46 deltagare

fullföljt utbildningen, varav 45 besvarade enkäten16. Utbildningen har genomförts vid tre tillfällen och

har tagits emot väl. De gemensamma värdena för påståendena som har belyst kursens innehåll och

metodik visade på följande resultat:

Påståenden 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Genomsnitt

Omgång 1 4,35 4,75 4,53 4,6 4,53 4 4,07 4,14 3,92 3,64 4 3,57 4,66 5,43 4,30

Omgång 2 4,83 5,16 4,75 4,66 4,5 4,41 4,58 4,33 4,57 5,25 5 4,25 5,16 5,58 4,79

Omgång 3 4,7 5,35 5 4,68 4,58 4,47 4,76 4,52 5,4 4,86 4,57 4,35 4,88 5,52 4,83

Tabell 7: Redovisning av enkäten för mentorskapsutbildningen

Sista kolumnen ”genomsnitt” är genomsnittet för samtliga påståenden. Påstående 14 formulerades

på följande sätt ”vad vill du ge kursens helhetsbedömning”. Kursen har löpande tagits emot väl och

varit omtyckt. Detsamma gäller upplevelsen om kursens längd och antalet kurstillfällen. Några av de

frivilliga kommentarerna som deltagarna har uppgett har varit:

”Man blev uppmärksam på hur man egentligen bemöter andra människor – välkomnande,

respektfullt, m.m.”

16

Under avsnittet bilagor återfinns hela enkäten

91

”Många ’Aha”-upplevelser’, höra hur andra ser på saker och ting + deras behov. Alla är olika vilket

lätt glöms bort.”

”Många deltagare, så att vi alla förstår innebörden med ordet Mentor. Alla lär sig att använda sunt

förnuft.”

2.5.1 ESF-indikatorer för programområde 2 Indikatorerna har tagits fram av ESF inför uppstart av den nuvarande programperioden (2007-2013)

och genomförs av alla ägare till ESF-projekt. Vid projektets avslut visade statistiken på följande

fördelning:

Vid projektavslut)

Indikatorer Totalt antalet

deltagare: 155 %-fördelning

(totalt & inom varje indikator)

Totalt antalet deltagare i arbete 65 Män Kvinnor 41,93 %

Varav Utrikesfödda: 16 9 7 24 %

Långtidssjukskrivna: 27 13 14 42 %

Totalt antalet deltagare i reguljär utbildning 8 Män Kvinnor 5 %

Varav Utrikesfödda: 2 2 0 12,5%

Långtidssjukskrivna: 1 0 1 12,5%

Åldersgruppen 16-24

år: 0 0 0 0,00 %

Totalt antalet deltagare i annan arbetsmarknadspolitisk utbildning 16 Män Kvinnor 11 %

Varav Utrikesfödda: 2 2 0 12,5%

Åldersgruppen 16-24

år: 0 0 0 0 %

Projektet fullföljt 68 Män Kvinnor 43,8 %

Varav Utrikesfödda: 10 3 7 18 %

Långtidssjukskrivna: 8 4 4 14 %

Åldersgruppen 16-24

år: 0 0 0 0,00 %

Tabell 8: Programindikatorer

Av projektets 155 deltagare har 65 personer kommit vidare i arbete. Att notera är att så pass många

som nästan hälften av dessa 65 personer, 27 deltagare, har tagit sig ur en långtidssjukskrivning.

Totalt cirka 42 procent har kommit i arbete vilken är mer än vad som förväntades vid projektstart.

92

Fem procent har börjat reguljär utbildning, elva procent har påbörjat annan arbetsmarknadspolitisk

åtgärd och 43,8 procent har fullföljt projektet.

3 Målsättningar och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål och önskvärda varaktiga effekter är indelade i tre delar: individ-,

projekt- och regionnivå. De beskrivs nedan utifrån respektive del.

3.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå är att 75 procent av alla deltagare ska

ha ökat arbetsförmågan med minst 50 procent. Önskvärda effekter är att deltagaren ska uppleva sig

ha kommit närmre arbetsmarknaden, förändrat och ökat förståelsen om jämställdhet och

värdegrunder. Känna egenmakt, se möjligheten att bestämma över sig själv, uppleva vardagen mer

meningsfull samt öka sitt intresse för företagande (sociala företag).

Resultat på individnivå Projektets kvantitativa målsättning om att 75 procent av alla deltagare ska ha ökat arbetsförmågan

med minst 50 procent är inbyggt i metodiken, som är uppbyggd i en trestegstrappa. Första steget,

nivå 1, syftade främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga, eget ansvar –

egenansvar m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I andra steget,

nivå 2, skulle deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20 tim/veckan,

obligatoriskt delta i utbildningar m.m. I det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren förutom vad som

tidigare har beskrivits vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut, samverka med projektet,

vara mentor åt deltagare i nivå 2 m.m. Av alla som har blivit inskrivna i projektet (totalt 155

personer) har 140 tagit steget och gått vidare till nivå 2. Till nivå 3, har 39 deltagare gått vidare. Det

innebär att projektet mer än väl har uppnått den kvantitativa målsättningen.

För att kunna mäta och utvärdera de önskvärda effekterna har KASAM och intervjuerna med

deltagare används. KASAM, som mäter känslan av sammanhang, har sammanlagt stigit under de tre

mätningarna. Det bekräftades också genom de intervjuer som externa utvärderare har gjort med 22

slumpmässigt utvalda deltagare (se avsnitt 2.2).

3.1.1.1 Utvärdering utifrån individperspektivet

Utvärdering utifrån individperspektivet visar att projektet har haft en påverkan. Resultatet visar att

projektet har legat väl i fokus vad gäller målsättningarna. Utvärderarna upplevde en skillnad mellan

de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3, som har varit längst tid i projektet, har gjort en tydlig resa

av förändringar mot ökad egenmakt och en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde

93

projektet meningsskapande och att projektets delmål med att skapa förutsättningar för

meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo. Många upplevde positiva effekter både

inom och utanför projektmiljön. Samma bild har också fåtts av KASAM-enkäterna, vars värde har

stigit från första- till tredje enkättillfället.

”Hade jag inte hittat det här projektet så hade jag nog gått hemma och skrotat … det känns bra att

man får lära sig något nytt och att vara behövd” (kvinna, 25-54 år).

”Här har jag har en möjlighet att slå av på takten, inte drabbas av prestationsångest och slippa låtsas

må bra”, (man 25-54 år)

3.2 Kommun: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på kommun/projektnivå har varit att projektet ska ha öppnat

upp för ett utvecklat/förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationer och mynnat ut i

en varaktig förändring. Projektet ska kunna bli en del i lösningen med att försöka eliminera eller

åtminstone minska det s.k. ”stuprörsperspektivet” mellan IFO, Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan. Tanken är också att projektet ska ha etablerat ett innovationscentrum för

rådgivning/bollplank till personer som är intresserade av att skapa ett socialt företag, en form av

”bärande” modell för hur ett socialt företag kan etableras.

3.2.1 Resultat på projekt/kommunnivå Projektet har kommit en steg närmre en lösning med att främja samverkansperspektivet och att

försöka minska ner på det s.k. ”stuprörstänkandet”.

Intervjuerna med handläggare och chefer visade att verksamheten har varit en betydelsefull resurs

och att det är viktigt att kunna erbjuda flera alternativ till insatser för personer som står utanför

arbetsmarknaden/utanförskap. Samtidigt har det framkommit att det tydligt finns en konflikt mellan

regelverket och deltagarens frivillighet till att delta i Jordhammars Växtkrafts aktiviteter. T.ex. är

försörjningsstödet villkorat men en potentiell deltagare ska ändå kunna välja att delta i projektets

aktiviteter. Vidare erhölls signaler om att verksamheten inte alltid upplevs som lämpad för den vida

målgrupp, som projektet idag arbetar med. Ett intressant perspektiv är att denna bild inte delas med

deltagarna själva som i samtal med projektgruppen upplevt att deltagarna uppskattar en bredd av

deltagare med olika bakgrunder och behov.

94

Utifrån enkätintervjuerna med cheferna gavs liknande signaler om ett behov av ökad samverkan och

dialog rörande Jordhammars Växtkrafts framtida struktur och innehåll. Vid en jämförelse enkäterna

sinsemellan visar det sig att intrycken om hur Jordhammars Växtkraft i framtiden, efter projektavslut,

ska kunna bibehålla sin höga kvalité (avsaknad av ESF-medel) varierar.

3.2.2 Utvärdering utifrån kommunperspektivet Den sammanfattande analysen av alla intervjuer genomförda hos de berörda parterna visar på en

blandad syn av projektet och verksamheten på Jordhammars Växtkraft. En tydlig skiljelinje som har

uppmärksammats är att ju ”hårdare” en part är styrd av sin egen organisations regelverk desto fler

signaler om att projektet inte riktigt är anpassat för deras respektive målgrupp. Det är svårt att kunna

kombinera projektets syn på att deltagaren är på Jordhammars Växtkraft helt enligt egna önskemål

och premisser, samtidigt som regelverket hos ett par av de involverade parterna kräver vissa

åtaganden på de personer som de arbetar med. Det är en form av organisationskulturskrock som är

svår att övervinna och som i det här fallet bl.a. har inneburit att handläggaren gör en mer fördjupad

analys kring en klient/individ innan förslaget om ett deltagande presenteras. Här delas bilden bland

handläggarna och deras respektive chefer om att en tätare dialog mellan personalgruppen och

förvaltningen/enheten kan vara en väg att gå för att kunna skapa flexiblare förhållningssätt till

regelverket. Mest tydligt visar sig detta hos IFO (försörjningsstöd) men också inom Försäkringskassan

fanns det ett liknande synsätt.

Projektets möjligheter till långsiktlig samverkan såg samtliga positivt på och från Stenungsunds

kommun har det beslutats att verksamheten på Jordhammars Växtkraft ska finnas kvar efter

ordinarie projektperiod. Ett intressant perspektiv att lyfta fram var då hur finansieringen skulle gå till.

Handläggarna för Arbetsförmedlingen lyfte t.ex. fram verksamheten på Jordhammars Växtkraft

kontra offentlig upphandling. För dem är det svårt att kunna ”köpa” platser när projektperioden är

över. Intressant är också att Arbetsförmedlingens chef hellre lyfter fram att projektet behöver arbeta

vidare med att kunna ”stå på egna ben”. Det kan tolkas som att projektet inte bör göra sig alltför

beroende av att Arbetsförmedlingen eventuellt ”köper” platser i framtiden. Ett förslag som lyftes

fram är hur Samordningsförbundet skulle kunna spela en mer aktiv roll efter projektperioden. Vilka

möjligheter finns det att de får utrymme till att ha fler deltagare i aktivitet på Jordhammars

Växtkraft. Det var en frågeställning som behövde lyftas högre upp i organisationshierarkin. I

synnerhet då bilden var mycket varierad. Handläggare lyfter fram det som ett alternativ medan

cheferna hade ett mer restriktivt förhållningssätt till tanken. Det verkade som det fanns en ”rädsla”

för att det kommer att kosta för den respektive organisationen, samtidigt som det har varit tydligt att

insatserna har kommit målgruppen till gagn.

95

Projektgruppen satte sig därefter ner för att få formen för hur verksamheten ska kunna drivas vidare

och de planerna har tidigare beskrivits i rapporten (se avsnitt 2.3). Stenungsunds kommun och

Samordningsförbundet kommer att avvara medel för att behålla befintlig personal, exklusive

administratör och hortonom. Därtill kommer Samordningsförbundet och lokala Arbetsförmedlingen

att vara med och finansiera verksamheten i form av köp av arbetsträningsplatser.

3.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på regionnivå är att projektlärandet blir en del av ett

organisationslärandet inom högskolor och universitet.

3.3.1 Resultat på regionnivå Resultatet härleds till föregående avsnitt om målsättningarna och önskvärda effekterna på

projektnivå men med följande tillägg. Därtill handlar resultatet på regionnivå mycket om strategisk

påverkan.

Under förprojekteringen började det strategiska påverkningsarbetet, då huvudsakligen bland

tilltänkta medfinansiärer med behov och problem som huvudämne. Under projektets genomförande

har därefter en rad av strategiska påverkansinsatser ägt rum, bl.a.

• Föreläsningar inom social-pedagogiskt program på Högskolan i Väst, både på

arbetsmarknads- och psykiatri inriktade ämnen. Föreläsningen ledde till en rad studiebesök

av både studenter och andra kommuners arbetsmarknadsenheter.

• Projektets tydliga struktur har hos både utvärderare och ESF handläggare lett till att andra

projekt, som har varit i behov av en dialog/studiebesök, har kunnat kopiera eller lära sig av

modellen (Stenungsundsmodellen) som har utvecklats under genomförandet.

• Landsbygdsenheten hos Länsstyrelsen har under flera år stimulerat olika projekt eller

näringslivet med ekologisk inriktning samt bevarande av äldre växthus/handelsträdgårdar.

Eftersom Jordhammars Växtkraft faller inom båda kategorierna har vi kunnat förmedla

alternativa finansieringsformer av att bevara gamla handelsträdgårdar med hjälp av socialt

arbete. Flera grannkommuner har under projekttiden startat liknande projekt. Vid flera

tillfällen har vi haft studiebesök och ordnat föreläsningar för dessa grupper.

• Samverkan med Institution för socialt arbete Göteborg har skett genom deltagande i den så

kallade RIO gruppen. Därtill har projektgruppen genomfört flera presentationer och

föreläsningar för studenter på utvalda dagar. Samverkan kommer att leda till att fler

96

deltagare kommer att kunna ta del i en gemensam kurs på högskola med socionomstudenter

under hösten 2014.

• Gemensamma kurser har tidigare genomförts med Fontänhusets medlemmar i både

Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa har efter utvärdering lett till en större förståelse för

varandra. Projektet har under genomförandet vid flera tillfällen noterat att det har funnits

kommunikationssvårigheter mellan socialsekreterare och deltagare. Kursens syfte ska med

detta upplägg öka insikt och kommunikation mellan dessa grupper.

• Under projektets sista två veckor har också en spridningskonferens arrangerats dit personer

från såväl olika kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan som Västra

Götalandsregionen har deltagit. Under spridningskonferensen informerades om projektets

resultat och effekter.

3.3.2 Utvärdering utifrån regionperspektivet Ur ett utvärderingsperspektiv uppfyller projektet mer än väl arbetet med att sprida och förmedla

projektlärandet vidare ut till andra verksamheter och organisationer. Flera av de insatser som

genomförts har också resulterat i andra permanenta insatser, som t.ex. kursverksamheter.

Under projektets gång har också ett transnationellt samarbete ägt rum med verksamheter i

Storbritannien. Detta transnationella samarbete har bl.a. inneburit att projektet har tagits sig an nya

former av arbetsmetoder, där främst kvalitetssäkringssystemet ”Cultivating Quality” är en mer

omfattande metod som kommer att anammas. Projektets fastställda plan på att verksamheten

kommer att leva vidare är därtill ett vidare exempel på hur ESF vill att deras projektmedel ska

användas: Prova en idé och se om den fungerar för att sedan anamma den i ordinarie verksamhet.

3.4 Valda horisontella ESF-kriterier Utlysningen inför projektansökan öppnade upp för att kunna välja mellan tre av de fyra horisontella

kriterier som ESF har tagit fram: Lärande miljöer, Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och

Strategiskt påverkansarbete. Jordhammars Växtkraft valde att fokusera på utlysningens samtliga

valbara kriterier: Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och Strategiskt påverkansarbete.

3.4.1 Främja samverkan Främja samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap. Det är en samverkan som

utgår från att olika aktörer gemensamt driver en utveckling. En bred sammansättning av aktörer är

viktig för att få flera perspektiv och för att kunna genomföra en förändring. Tanken är att varje aktör

ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringskraften i ett

97

projekt. Samverkan handlade alltså om att några gör något tillsammans som man inte skulle göra lika

bra var för sig.

Projektet har arbetat i enlighet med ovanstående. Målsättningen har varit att öka samverkan, både

mellan kommunens olika förvaltningar, och med försäkringskassa, arbetsförmedling samt

organisationer som samlar sociala företag och nätverk för ekonomiskt och miljömässigt hållbara

odlingsmetoder etcetera, i syfte att hitta effektivare sätt att hjälpa människor ut ur bidragsberoende.

Ett sätt har varit den externa utvärderingens intervjuer med handläggare och chefer för att kunna

analysera hur väl projektets intentioner med att förändra ”stuprörstänkandet” har lyckats.

Intervjuerna visade på att projektet har varit en bra resurs men också att ett visst motstånd till att

vilja vara med och finansiera verksamheten framkom. Hur det därefter har lösts har beskrivits under

avsnitt 2.3.

3.4.2 Innovativ verksamhet Innovativa idéer och insatser inom ESF-projekt handlar om att nya strategier, koncept m.m. som

möter olika sorters behov hos målgruppen ska komma till användning och att det ger ett mervärde.

De lyckade idéerna ska spridas för ytterligare användning17. Några frågeställningar ur ett

innovationsperspektiv kan t.ex. vara:

1. Finns det en vidgad syn på vad innovationer kan vara och inom vilka nya områden som de

kan tillämpas?

2. Går det att använda resultatet från innovationen i den egna verksamheten?

3. Sker innovationen i en gemensam process, där nya metoder och samverkansformer prövas?

4. Finns det en omvärldsanalys som visar vad som är innovativt i projektet?

5. Finns det en idé om hur man kan lära av misslyckanden?

För projektet har innovativ verksamhet inneburit två perspektiv. Den första har handlat om att möta

målgruppen på ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort. Den andra har syftat

till att lyfta perspektivet och försöka förändra strukturer i det offentliga rummet. Kortfattat att uppnå

en attitydförändring vilken kan förklaras med följande citerade mening från projektansökan:

”I syfte att långsiktigt förändra och ännu bättre anpassa rådande system för målgruppen, gällande

arbetsmarknadsinträdet, och alltså underlätta inträdet till densamma, samt att genom professionellt

17

http://www.esf.se/sv/Press/Faktatexter

98

understödjande fokusera på målgruppens förtjänster, samt även alla de förtjänster som idag rör sig

under ytan, gällande arbetskapacitet vill vi medverka genom att underbygga samt genomsyra hela

växthusidén av ett mentorprogram - finns omnämnt detaljerat i projektrapporten, samt i ansökan om

genomförande, under lärande miljöer -, som arbetats fram under förprojekteringen och kommer att

utvecklas vidare i linje med projektutvecklingen i genomförandefasen, och vilket samtidigt skall

säkerställa kriterier såsom värdegrund avseende jämställdhet, likaberättigande, demokratiskt

handlande och mångfald” (ur projektansökan, avsnitt innovativ verksamhet).

Det har inneburit att användandet av icke etablerade strukturer där varje deltagare har haft

medbestämmanderätt i allt som berört projektet och dess utveckling. Det syftar också till att etablera

ett innovativt utvecklingscenter som ska ha säkerställt att de demokratiska processerna har

förankrats, genom att möjliggöra ett utlopp för alla de idéer och reflektioner som deltagarna har

erhållit under i första hand projekttiden.

Projektteamet har under projektet arbetat och analyserat en rad innovationer inom verksamhetens

ansvarsområden. Några exempel på den innovativa fronten är:

• Självstyre

Genom ett högre självstyre inom organisationen med deltagare har arbetet kunnat

genomföras med färre pedagogisk personal något som Steungsunds kommun kan komma att

ta med in i den egna verksamheten.

• Blandade målgrupper

Att blanda målgrupper med olika behov och bakgrund har uppfattats av deltagare som

positivt och att det skapar möjligheter att komma vidare ifrån den (ibland diagnostiserade)

arbetshinder. Projektteamet upplever att det framtida samarbetet mellan

Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Dagligverksamhet kommer att vara

utvecklande för IFO organisationen.

• Anpassade utbildningar

Projektet har genomfört en rad anpassade utbildningar som har lett till individens utveckling

och självkänsla. Utbildningsinsatserna är centrala för att personer ska snabbare kunna

komma vidare mot egen försörjning.

• Ej villkorat deltagande

Att inte villkora deltagandet på Jordhammars Växtkraft har lett till högre kontinuitet och en

högre upplevd känsla av meningsfullhet hos individen (KASAM-enkäten). Den låga tröskeln

99

för att överhuvudtaget kunna delta i projektet, har varit avgörande för många individer att

börja på Jordhammars Växtkraft.

• Utveckling efter individens egen förmåga

Att rehabilitering mot arbetsmarknaden får ta tid (veckor-år). Att individen själv styr över

detta gör att en upplevd känsla av tillit på att individens egen förmåga att återställa sig blir

viktiga framgångsfaktorer.

• Nivåstrukturen/3-stegstrappan

Nivåstrukturen (3-stegstrappan) som Stenungsundsmodellen utvecklat har gett tydlig

struktur för deltagaren och även skapat intentionen om att komma vidare i projektet. Det är

ett tankesätt som kan komma att finnas med i befintlig verksamhet.

• Sociala företag

Utveckling av flera sociala företag och en eventuell omvandling från befintliga verksamheter

till sociala företag är att se om det finns förutsättningar. Behovet av en framtida analys av

det kvarstår och kommer att vara en del av projektledarens framtida ansvarsområde.

Projektteamet upplever också att i det finns ett behov och syfte med att behålla deras nuvarande

funktion, inte enbart mot Jordhammars Växtkraft utan också för att upprätthålla samverkan.

Projektteamet kommer att fortsätta under namnet SER (social ekonomisk resurs).

3.4.3 Strategisk påverkan Strategisk påverkan inom Socialfonden handlar om att ta vara på resultat och erfarenheter från

projekt i ordinarie verksamhet. Det gäller såväl berörda arbetsplatser och organisationer som andra

verksamheter där projektresultaten ska bidra till att förändra arbetet på ett varaktigt sätt. Strategisk

påverkan riktar sig därmed mot de relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå som är

viktiga för att resultaten ska tas till vara och bidra till förbättringar inom området. Denna påverkan

syftar till att kommunicera och förankra projektresultaten.

Hur projektet har arbetat med strategisk påverkan har beskrivits utförligare under avsnitt 3.3.1 –

Resultat på regionnivå. Kortfattat har projektet på egen hand arbetat med att sprida projektidén i

form av deltagande i seminarier på bl.a. högskolan i väst, besökt andra projektverksamheter,

genomfört transnationella aktiviteter med bl.a. besökt i England (Shaping our lives) m.fl. Den externa

utvärderingens tredje delrapport har också fungerat i strategiskt påverkanssyfte genom att lyfta upp

och föra fram de olika perspektiven från respektive organisation/myndighet till varaktig förändring.

100

Under projektets avslutande två veckor arrangerades en spridningskonferens. Spridningskonferensen

blev ett forum för lärande och påverkan.

3.5 Jämställdhet och tillgänglighet Jämställdhet har varit som en röd tråd i projektets alla aktiviteter. Projektet har byggt på delaktighet

och demokrati genom principen en person en röst. Att detta också har förekommit framkom tydligt i

de intervjuer som externa utvärderare gjorde med deltagarna. Några av deltagarna kunde nämligen

beskriva hur processen gick till och att det medbestämmande som har förekommit ibland upplevdes

som att det gick långsamt fram.

”På måndagar är det möte och då tar vi beslut, ibland känns det som det tar väldigt lång tid när alla

ska säga sitt (man, 25-54 år).”

Ovanstående citat är positivt, även om deltagaren i sig upplevde det som mindre värdefullt, i den

mening att det ger uttryck för att alla projektdeltagare kontinuerligt har fått möjlighet att ge sin åsikt

om hur projektet och arbetet på handelsträdgården utvecklats, även om just denna specifika individs

intryck var att det upplevdes som långsamt.

Utifrån projektgruppens perspektiv har också de blandade målgrupperna öppnat upp för ökad

jämställdhet. Även om det har funnits deltagare som har stått närmare arbetsmarknaden har alla

haft samma möjligheter. De deltagare som har varit längst bort från arbetsmarknaden har då kunnat

uppleva att inte någon grupp favoriserats. Handläggare från bl.a. daglig verksamhet beskrev också

hur projektet tjänade jämställdhetsintegreringen genom att låta personer med någon form av

funktionsnedsättning inkluderas bland övriga deltagargrupper. På så sätt har projektet också öppnat

upp för att få den här målgruppen att känna sig delaktig på den ordinarie arbetsmarknaden dvs. som

”en i mängden”.

Jämställdhet har även varit en del i utbildningspaketet och då i mentorskapsutbildningen. Projektet

har utformat mötesstrukturerna i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska

mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser, dialogmöten m.m. och alltid under

devisen att en person är att likställa med en röst. Storforum har också ägt rum flera gånger per år, då

viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering, kontinuerligt har hanterats.

Projektet har heller inte använt sig att diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp

och så vidare, avseende dess traditionellt hierarkiska position utan istället låtit dem få agera som

101

stödsystem. Projektdeltagare har också fått möjlighet att medverka i den kommunalt utformade

policyn om kvinnofrid och våld i nära relationer.

Projektets arbete med tillgänglighet har kontinuerligt förbättrats. Utgångspunkten har varit ett

studiebesök vid Thunbergs Handelsträdgård. Utifrån erfarenheterna därifrån upprättades en

handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för

tillgänglighet av fastigheter. En handlingsplan, innehållande bl.a. åtgärder för parkeringsplats,

gångväg mellan parkering för åtgärder m.m., togs fram. Deltagare i projektet har sedan haft

möjlighet att aktivt arbeta med de åtgärder som har ingått i handlingsplanen. Arbetet med den

förståelse och medvetenhet om andra människors behov har därtill varit ett återkommande ämne i

mentorskapsutbildningen.

Inom ramen för projektet har också projektgruppen deltagit i de av ESF framtagna

utbildningsdagarna inom jämställdhet och tillgänglighet.

102

Avslutande kommentarer, analyser och slutsats Projekt Jordhammars Växtkraft har pågått sedan april 2010 och många goda lärdomar och

erfarenheter har kommit fram.

Ett viktigt syfte med projekt som finansieras av ESF är att de ska göra skillnad. Det betyder att

projektresultat, såväl goda som mindre goda, ska visas upp och analyseras. Vad som varit bra/mindre

bra och varför är viktiga aspekter. ESFs program ska ge ett mervärde till den nationella och regionala

politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Det innebär att projektet

inte får finansiera ordinarie verksamheter18. Synsättet kan förklaras med stöd av följande modell.

Figur 2: Lärande miljöer och strategisk påverkan,

fritt efter föreläsning vid Högskolan i Halmstad (2012)19

För att ESF-rådets intentioner ska kunna uppfyllas krävs en ansträngning för att överbrygga distansen

mellan projektlärandet och organisationslärandet. Det lärande som uppstår i projektet bör föras över

till ordinarie organisationer. Ett stort ansvar ligger därigenom hos projektansvariga att bidra till att

bryta linjen mellan projekt och organisationer.

4.1 Analys Vilka är då de främsta lärdomarna utifrån projektet, och vilka signaler ges om att de kommer att

föras över i ordinarie verksamheter? Det finns ett par mer omfattande punkter som är intressanta att

gå vidare med:

• Jordhammars Växtkraft – lämplig för alla?

Med detta syftas det på de indikationer som har erhållits från vissa handläggare om att

verksamheten inte fullt ut är anpassad för så pass bred målgrupp som faktiskt kan ta del av

Jordhammars Växtkrafts utbud. Samtidigt har det framkommit ur deltagarintervjuerna och

18

http://www.esf.se/sv/vara-program/Socialfonden/Om-Socialfonden/ 19

Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p. Arrangerad av Högskolan i Halmstad våren 2012

103

utifrån samtal med projektteamet att de deltagare som har varit inskrivna i projektet har

upplevt det som positivt att det har varit så pass breda målgrupper. Det finns en tydlig

skiljelinje mellan hur deltagaren själv upplever deltagandet och hur handläggaren har

upplevt den breda målgruppen. Om projektet och verksamheten i framtiden kommer att

fortsätta behålla den breda målgruppen är det av relevans att alla berörda också får en tydlig

insikt i varför det har fungerat dvs. att ”alla talar samma språk”.

• Deltagarfrivillighet kontra Svensk lagstiftning

Frågan är hur det ska kunna hanteras. Hos de parter där det egna regelverket ställer krav på

de personer som de arbetar med återfanns en viss eftertanke innan projektets insatser

kommer till fråga för en individ. Det tyder på ett fortsatt önskemål om någon form av

kontroll som kan innebära att känslan av egenmakt motverkas. Utifrån projektgruppens

perspektiv lyfts det fram att de beslutande organisationerna behöver ”släppa på makten” för

att det ska vara möjligt att uppnå en högre tillit på deltagarens egen förmåga att förändra sin

situation.

”När Svensk lagstiftning används som argument kommer Empowerment aldrig att kunna ske

i samråd med handläggare-deltagare (projektteamsmedlem).”

Ett sätt skulle kunna vara att upprätthålla tätare dialog mellan projektet och IFO-handläggare

om varje deltagares utveckling. På så sätt finns frivilligheten kvar samtidigt som det ur ett

myndighetsperspektiv inte är villkorslöst. IFO skulle t.ex. när som helst kunna dra i

”handbromsen”. Externa utvärderare vill dock poängtera att det inte ligger i deras ansvar att

komma med förslag på hur det skulle kunna lösas. Att ge rekommendationer kräver nämligen

både yrkesmässiga och politiska kunskaper inom det specifika området där behovet av någon

form av åtgärd finns. Det är kunskaper som inte kan förutsättas att extern utvärderare har

trots kunskaper om utvärdering20. Rollen är att med stöd av producerat underlag visa att det

finns en konflikt och att det behöver lyftas upp för dialog.

• Deltagarens utvecklingsprocess utifrån personalgruppen – Dokumentation

Utifrån de samtal som har genomförts från de olika involverade parterna har utvärderarna

tolkat det som att det efterfrågas en ökad dokumentation utifrån hur den enskilde individen

utvecklas i projektet. En intressant tanke att lyfta upp för diskussion är att det främst är från

de parter där det finns ett tydligt eget regelverk som önskemålet lyfts, både utifrån

20

Karlsson Vestman, O. (2011) Utvärderarens konst. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl.

104

handläggar- och chefsperspektivet. Det finns två perspektiv av ökad dokumentering om en

deltagare. Först kan det innebära att det rubbas på ”frivilligheten” dvs. deltagaren är i

projektet på egna villkor. En ökad dokumentation kan innebära ett steg tillbaka till att den

enskilde individen upplever ett presterandekrav dvs. en del av frivillighetsperspektivet går

förlorat. Det kan också innebära att deltagarens misstänksamhet gentemot myndigheter

ökar, vilket resulterar i passivitet. Rädslan av att visa arbetsförmågan och då ”bli av med

ersättningen” ökar. Projektteamet lyfter också fram farhågan om att en ökad dokumentation

kan innebära att fokus flyttas från deltagarens egen vilja till att tillfredsställa myndigheterna.

Samtidigt ligger det en poäng i vad vissa parter har lyft fram rörande dokumentationen, dvs.

att det kan ligga till grund för att bättre kunna utveckla gemensamma insatser och utveckla

samverkan mellan myndighetsgränserna, som kan göra att det s.k. ”masknätet” täpps till

ytterligare. En ökad dokumentation kan också underlätta ”införsäljningsprocessen”. Efter att

projektet har avslutats kan externa parter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bli

intresserade av att köpa platser hos dem. Frågan att lyfta är om en ökad dokumentation om

hur en deltagare utvecklas kan underlätta den införsäljningsprocessen. Vilket

tillvägagångssätt personalgruppen väljer är inte upp till externa utvärderarna att bedöma

utan ligger på personalgruppen. En tanke är dock att kanske arbeta utifrån de förslag som

ESF själva ger på hur ett projekt kan skapa lärande miljöer21.

4.2 Slutsats Framgångsfaktorer för varför projektet har utvecklats mycket positivt gentemot önskvärda

målsättningar och effekter anser externa utvärderare bero på följande sammanfattande faktorer:

• En drivande projektgrupp

Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Stenungsunds kommun har varit projektägare

och dess representanter för styr-/projektgruppen har varit drivande i att vilja få en varaktig

förändring. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant

litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt22.

• Ökad självinsikt/egenmakt hos målgruppen

Genom utbildningar som har stärkt självkänslan/självinsikten hos deltagaren och

möjligheterna att på egen hand forma sin utveckling på handelsträdgården har projektet

21 http://www.esf.se/Documents/V%C3%A5ra%20program/Socialfonden/Om%20Socialfonden/Informationsdo kument/Projekthandledningar/Faktablad%20om%20programkriterierna,%20110209.pdf 22

Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur

105

kunnat uppnå goda resultat. Känslan av att deltagaren själv har beslutat om den egna

utvecklingen (egenmakt) har varit positiv, vilket bl.a. går att utläsa ur KASAM-enkäterna.

• Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet

Med kommunikation syftas på projektteamet som intensivt arbetat som navet mellan

Arbetsförmedlingen, Stenungssunds kommun, Samordningsförbundet och

Försäkringskassan. Det har varit en resurs som tydligt har förmedlat syfte med projektet,

stöttat deltagaren och varit mycket tydlig gentemot såväl deltagaren som berörda aktörer

om hur projektet ska genomföras.

• Projektmodellen (3-stegstrappen – Stenungsundsmodellen)

Projektmodellen som har tagits fram visar hur deltagaren successivt utvecklas mot att

komma närmare arbetsmarknaden. Den avskildhet som finns mellan de tre nivåerna gör att

först när vissa kriterier har uppnåtts kan en deltagare gå ett steg i trappan. Det innebär att

metoden i sig har ”inbyggda parametrar” för att utröna deltagarens utveckling.

Referenslitteratur Brulin, Göran & Svensson, Lennart (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl., kap 2-3 ISBN: 978-91-44-07199-2 Karlsson Vestman, Ove (2011). Utvärderarens konst. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl., ISBN: 978-91-44-07534-1 Svensson m.fl. (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl., Kap 3, 6, 8 och 14. ISBN: 978-91-44-05617-3 Antonvsky, Aaron (1987): Hälsans mysterium, bokförlaget Natur & Kultur: Stockholm

Internet www.esf.se http://www.thrive.org.uk/default.aspx Föreläsning

Holmquist, Mats (2012), Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p – arrangerad vid

Högskolan i Halmstad

Brulin, G (2010): Seminarium om lärande utvärdering vid Malmö Högskola 15 juni 2010

Bilagor Bilaga 1 – KASAM-Förklaring Under 100 KASAM indikerar behov av hjälp att på ett strukturerat vis upprätta och påbörja

genomförandet av en personlig handlingsplan, förenkla sitt liv mm.

106

Om B-poängen (begriplighet) är lägre än 35 signalerar det att den vardagliga livssituationen är mer

komplex än man för tillfället har intellektuell kraft att klara av, eller att man har språkliga och/eller

sociala svårigheter i sin nuvarande miljö. Ibland orsakas svag B-värde av alltför många negativa och

oroande tankar, oförmåga att själv styra sina reaktioner, dåligt självförtroende.

Om H-poängen är lägre än 35 (Hanterbarhet) indikerar det en tillitsbrist och resurssvaghet i

förhållande till vardagens krav. Det kan stå för både otillräcklig kompetens, dålig ekonomi, bristande

samhörighet eller att man blivit överrumplad av livets komplexitet när jobb, familj, ekonomi m.m.

ställer större krav än man för närvarande mäktar med. Självförtroende, dvs. förmågan att tro sig om

att kunna påverka och vara stark, är en viktig faktor.

Om M-poängen (Meningsfullhet) är lägre än 30 tyder det på bristande engagemang i de vardagliga

situationer som man befinner sig i. Då bör det satsas på att utveckla perspektivförmågan och oftare

bli försatt i situationer som individen tycker om. Låga poäng kan också bero på depression och

emotionell utmattning.

107

Bilaga 2 – KASAM-formuläret Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och

markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du

instämmer i det som står under 1, så ringa in 1:an om du instämmer i det som står under 7, så ringa

in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge

endast ett svar på varje fråga.

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de förstår dig? (B) [O]

Har aldrig den känslan 1 2 3 4 5 6 7 Har alltid den känslan

2. När du har varit tvungen att göra någonting som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla av att det (H) Kommer säkert inte att bli gjort 1 2 3 4 5 6 7 Kommer säkert att bli gjort

3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem? (B)

Tycker att de är främlingar 1 2 3 4 5 6 7 Känner dem mycket väl

4. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (M) [O]

Mycket sällan eller aldrig 1 2 3 4 5 6 7 Mycket ofta

5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer du trodde du kände väl? (B) [O]

Har aldrig hänt 1 2 3 4 5 6 7 Har ofta hänt

6. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken? (H) [O]

Har aldrig hänt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket ofta

7. Livet är: (M) [O]

Alltigenom intressant 1 2 3 4 5 6 7 Fullständigt enahanda

108

8. Hittills har ditt liv: (M) helt saknat mål och mening

1 2 3 4 5 6 7 genomgående haft mål och mening

9. Känner du dig orättvist behandlad? (H)

Mycket ofta mycket 1 2 3 4 5 6 7 Sällan/Aldrig

10. De senaste tio åren har ditt liv varit: (B) Fullt av förändringar utan att du visste vad som skulle hända härnäst

1 2 3 4 5 6 7 Helt förutsägbart utan överraskande förändringar

11. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara: (M) [O]

Helt fascinerande 1 2 3 4 5 6 7 Fullkomligt urtråkiga

12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? (B)

Mycket ofta mycket 1 2 3 4 5 6 7 Sällan/Aldrig

13. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet? (H) [O] Det går alltid att finna en lösning på livets svårigheter

1 2 3 4 5 6 7 Det finns ingen lösning på livets svårigheter

14. När du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du: (M) [O] Känner hur härligt det är att leva

1 2 3 4 5 6 7 Frågar dig själv varför du över huvud taget finns till

15. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen: (B) Alltid förvirrande och svår att finna

1 2 3 4 5 6 7 Fullständigt solklar

16. Är dina dagliga sysslor en källa till: (M) [O] Glädje och djup tillfredställelse 1 2 3 4 5 6 7 Smärta och leda

109

17. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara: (B) Fullt av förändringar utan att du vet vad som händer här näst

1 2 3 4 5 6 7 Helt förutsägbart och utan överraskande förändringar

18. När något otrevligt hände tidigare brukade du: (H)

Älta det om och om igen 1 2 3 4 5 6 7

Säga »Det var det« och sedan gå vidare

19. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? (B)

Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/Aldrig

20. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods: (H) [O] Kommer du säkert att fortsätta att känna dig väl till mods 1 2 3 4 5 6 7

Kommer det säkert att hända något som förstör den goda känslan

21. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? (B)

Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/Aldrig

22. Du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara: (M)

Helt utan mål och mening 1 2 3 4 5 6 7 Fyllt av mål och mening

23. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan räkna med? (H) [O]

Det är du säker på 1 2 3 4 5 6 7 Det tvivlar du på

24. Händer det att du har en känsla av att du inte exakt vet vad som håller på att hända? (B)

Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/Aldrig

25. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en »olycksfågel«. (H) [O]

Aldrig 1 2 3 4 5 6 7 Mycket ofta

26. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: (B) Du över- eller undervärderade dess betydelse

1 2 3 4 5 6 7 Du såg saken i dess rätta proportion

110

27. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga områden av ditt liv, har du då en känsla av att: (H) [O] Du alltid kommer att lyckas övervinna svårigheterna

1 2 3 4 5 6 7 Du inte kommer att lyckas övervinna svårigheterna

28. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv: (M) Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/Aldrig

29. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (H) Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/Aldrig

111

Bilaga 3 – Enkät för mentorskapsutbildning

1 I vilken grad har utbildningen motsvarat de förväntningar du hade?

Inte alls Helt och hållet 1 2 3 4 5 6

2 I vilken grad tycker du att utbildningen har följt den värdegrund som gäller i projektet?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

3 I vilken grad har du haft möjlighet att påverka utbildningen efter dina behov?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

4 I vilken grad upplever du att du varit delaktig i utformningen av utbildningen?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

5 I vilken grad har kursen inneburit att du utvecklat din förmåga att bemöta människor?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

6 I vilken grad tycker du att utbildningen har förbättrat din förmåga att kommunicera med människor?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

7 I vilken grad upplever du att du utvecklat din förmåga att lyssna på andra människor?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

8 I vilken grad upplever du att du blivit bättre på att ge feedback?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

9 Hur tycker du att upplägget och checklistan för studiebesök fungerar?

Inte bra Mycket bra 1 2 3 4 5 6

10 Hur tycker du att upplägget för introduktion och checklistan för nya deltagare fungerar?

Inte bra Mycket bra 1 2 3 4 5 6

11 Upplever du att det skett någon förändring, när det gäller ditt självförtroende att ta hand om nya deltagare?

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

12 Upplever du att du har en praktisk nytta av processbeskrivningen som hänger på anslagstavlan (den med teckningar)

Inte alls I mycket hög grad 1 2 3 4 5 6

112

13 Vad anser du om längden på varje

kurstillfälle? (2 tim) För korta Lagom För långa

14 Vad anser du om antal kurstillfällen? (9 tillfällen)

För få Lagom För många

15 Vad vill du ge kursen för helhetsbetyg? Inte bra Mycket bra 1 2 3 4 5 6

16 Vad vill du ge kursledaren för betyg? Inte bra Mycket bra 1 2 3 4 5 6

17 Det bästa med mentorsutbildningen har varit:

18 Jag tror att utbildningen blir bättre om man gör följande förändringar:

19 Jag saknar följande fråga i utvärderingen:

113

114

Konstituerande medlemsmöte sociala företag Jordhammars Handelsträdgård juni 2011

115

På besök i London juli 2011

116

Jordhammars Handelsträdgård

Socialt företag, vad är det? Vi skriver sensommar 2008, och vi är ett gäng som har tagit plats i en för mångas tycke- en liten och mörk lokal mitt i Stenungsund. Och där står en för många av oss, en okänd man, och i synnerhet en mycket inspirerande Rick Mulder som ger oss en introduktion om vad ett socialt företag är- och vad det innebär, vad man kan göra, och inte minst- hur går det till? Tanken bakom det hela var att starta upp som ett projekt, som förövrigt fick namnet Jordhammars Växtkraft, och vi hade flera informationsmöten om hur vi på bästa sätt kunna utveckla detta. Några av oss - i alla fall jag- var väl en smula tveksam till det här, det som skulle bli en arbetsplats för oss som av olika anländningar stod utanför den ibland tuffa arbetsmarknaden. Tidig vinter 2009, och vi minns det av två olika anledningar: det var för oss en ny plats, och - det var isande kallt. Men, där stod vi i alla fall ett gäng, och försökte klura ut hur det här kunna bli en arbetsplats. En gammal handelsträdgård med några växthus som såg milt sagt trötta ut i vinterkylan. Vi blev rätt tidigt i projekttiden ett ESF- projekt (Europeiska socialfonden) vilket innebar 3 år med ekonomsikt stöd. Även Stenungsunds kommun och även Samordningsförbundet i distrikten var med på banan under projektets tid som nu inte längre är ett ESF- projekt, men Stenungsund kommun som är ägare av området med mark och byggnader och driften av Växtkraft. Men - det skulle inte stanna där. Målet i 2009 var att vi inom några få år skulle starta just ett socialt företag utifrån ESF- projektet. Under dom kommande åren fick vi flera olika utbildningar, bland annat kurser om socialt företagande, vi fick mentorsutbildning och även en uppföljningskurs inom samma ämne. Nu skriver vi år 2009 och bollen rullar fort, och för många - kanske lite väl fort. Men med en fortsatt inspirerande och drivande projektledare, så kändes det för många av oss att det var riktigt tryggt att segla med skutan. Säsongerna gick sin gilla gång- vi odlade gurka, tomater, som förövrigt blev en favorit till många av våra kunder, och vi utbildades ännu mer, allt från att driva ekologiskt- och även hur man sköter ett socialt företag med allt vad det innebär. Datumet 2 april 2012 står nog för många av oss som en milstolpe utifrån bilden vi hade i huvudet bara några år tidigare. Vi bildade den ekonomiska föreningen, Jordhammars Handelsträdgård. Vi var 13 stycken i möteslokalen på Arbetsmarknadsenheten i Stenungsund, och då klubban tog stopp i bordet applåderade alla och vi avslutade givetvis med tårta till oss själva - nu när vi blev ägare av det sociala företaget, och skulle stå på egna ben.

117

Projektet Jordhammars Växtkraft, numera Växtkraft, blev och är en god kollega och granne med oss då vi utför vårt arbete på samma område, där företaget tar hand om butiken och försäljning av egenproducerande grönsaker och blommor - odlade på ett ekologiskt sätt. Växtkraft finns fortfarande på samma plats och drivs i Stenungsunds kommuns regi. Nu skriver vi januari 2014- och vi är 6 anställda i företaget, 13 medlemmar, vi har en styrelse, vi har våra stadgar, vi är registrerade i Bolagsverket, ja- ett riktigt företag som vi alla är så stolta över. En stor del av intäkterna till företaget är i tillägg till försäljning av grönsaker och blommor - även försäljning av arbetsträningsplatser, där mertalet kommer via Arbetsförmedlingen i Stenungsund. I dagsläget har vi 9 mycket positiva och inspirerade människor som har vald att lägga sin arbetspraktiktid hos oss. Ett plus i kanten, många vill inte därifrån, vilket säger en hel del om miljön och det som ligger till grund för hela verksamheten. Vi driver ett företag, vi får våra löner från företaget, och vi är arbetsgivare, vilket har resulterat i en säker verksamhet som har trivsel, utveckling och positivitet som en solid grund för att vi skall kunna driva Jordhammars Handelsträdgård även i framtiden. / Egil

Egils föredrag på spridningskonferensen ”Jag börjar här och nu, var den första tanken som slog mig. Det var den späda början på ett par vacklande, skakiga och svaga ben, där rädslan för det nya låg som ett tjockt skal kring mina ruttna inälvor som sedan länge slutat fungera optimalt. Det fanns i princip inget hopp, inga möjligheter, inga svar och allra minst- det fanns inte ett enda uns av eget initiativ. Jag andades med stora ansträngningar och kämpade med den ständiga oron som klyvs ner till molekyler och attackerar nerverna inifrån. Tomheten kommer ta över, och ekot från det som en gång var levande, det rinner som en älv ut i det öppna havet och försvinner för alltid.” 1. Mitt boendestöd frågade mig om hon fick berätta om ett projekt som skulle startas i kommunen. Varsågod, tänkte jag, mer eller mindre intresserad. Hon fick ju betalt för att komma hem till mig, prata och lyssna. Men denna dag skulle det visa sig att det var något annat hon ville, något annat än att lyssna på mig och mina mer eller mindre fantasivisioner för framtiden, som säkerligen i hennes öron hördes mer ut som galna idéer som skulle verkställas när jag kammade hem storkovan i Lotto. 2. Hon började berätta, och jag förstod att ”Växthus Stenungsund”, det låg på bädden, och många visste inte så mycket mer än att det skulle bli ett projekt för dom- som det så fint heter; ”För dem som av någon anledning står utanför den öppna arbetsmarknaden” 3. Det lät nog bra i många av de frammöttas öron denna informationsdag, och bollen var nu i rullning med Rick vid rodret. Inte alls så illa, trots att skalet kring mina eländiga inälvor var tjockt och hårt och reporna på fasaden var lika fula som tidigare.

118

Men ja- som sagt, denna dag blev på något sätt en start, en början på något som mitt boendestöd säkerligen såg flera möjligheter med än mina egna miljonbaserade framtidsvisioner. 4. Ett möte blev till fler, gruppen växte, och så småningom fick vi använda lokaler i kommunhuset i Stenungsund. Nu började det verka allvar, och på riktigt! Och jag följde med, mer eller mindre mot min egen vilja - därför att; mina sista krafter ville nämligen dra mig i andra riktningar, dock utan fysiska mål som kunna nås inom närmsta framtid. Och miljonvinsten, den var ju förstås alldeles utom räckhåll, i alla fall den man mäter i svenska kronor. 5. Så- en kall och grå senhöstdag för 3,5 år sen möttes vi i projektet upp ute på gamla Br. Henrikssons Handelsträdgård i Ödsmål, 3 kilometer utanför Stenungsund, huttrande, och vi väntade bara på att Rick skulle prata klart där vi stod ute på gårdsplanen. Vi ville bara komma in i huset och värma oss, något som senare skulle visa sig lite svårt, det var ju i princip bara ett tomt hus. Istället fick vi dela in oss i grupper och börja inventera brödernas gamla butik, och det var ju trots allt- en bra uppgift, det var ju i alla fall lite varmare där inne. Nu kändes det ännu mer overkligt, att det här skulle bli en arbetsplats för flera av oss. 6. Därifrån, och fram tills idag är det många som har fått vara med på resan, och troligtvis ännu fler som har hört talas om det som äntligen blev EU-projektet, Jordhammars Växtkraft i Ödsmål. Och det var här min nya resa började,… och nu var det på riktigt. 7. Så småningom började det hela ta form, vi lade upp planer, gjorde scheman för olika ansvarsområden och skapade en helhetsbild för det som skulle ge oss som var involverade, ”en meningsfylld och utvecklande vardag.” 8. Min resa tog ytterligare fart då det beslutades rätt så tidigt, att vi skulle bygga en egen hemsida för projektet. Med allmänna baskunskaper inom data anmälde jag mig som intresserad till datagruppen, och det visade sig snabbt att det fanns flera olika synpunkter och idéer för hur en sådan webbsida skulle kunna se ut. 9. Så småningom kom bygget igång, men flera av byggarna hade redan då hittat annat arbete så där stod jag, och presenterade projektets nya hemsida. Det var då det inspirerande förslaget från Rick såg dagens ljus. ”Egil- vi måste ju ha en blogg också, eller hur” Där och då blev mina framtidsvisioner vad gällde egna projekt, och fortfarande uteblivande förmögenheter, något som försvann in i en gråvit dimma, och kunde vare sig tas på- eller synas. De var plötsligt utom räckhåll, och det gick sakta upp för mig att- nu skulle jag få uppleva en radikal ändring i min vardag. 10. Som en individ med diagnosen Aspergers syndrom, vilket jag fick i 2006, var det en stor övergång från min så långt- enkla, men ändå starkt inrutade och omtumlande vardag jag sakta lämnade bakom mig. Diagnosen kändes både som en svaghet och styrka. - Svaghet - därför att jag nu skulle bli konfronterad med andra människor och försöka pricka in ”det som är rätt” i det som skulle bli min nya vardag, vilket jag ansåg som mycket svårt.

119

- Styrka - därför att jag nu, med facit i hand- visste mer om varför det jag tidigare hade sagt, gjort eller tänkt - varför det blev som det blev. Det skulle visa sig att båda delarna gick att leva med i min vardag, just för att man kan anpassa arbetet efter egen förmåga, något som är en av grundpelarna i växthusprojektet. 11. Nu fylldes mina dagar mer och mer av ord, bilder och text. Det blev en sådan vitamininjektion som överskuggade och mörklade delar av det som tidigare hade ett stadigt grepp om mig och min vardag. Nu kunde jag skapa något, något som andra kunde ta del av, ha meningar och synpunkter om, ta ställning till, eller rent utav bara titta på, utan att behöva göra så mycket mer än det. Jag fanns, jag levde, och med ständigt sökande efter bilder tagna kring växthusprojektet med därtill aktuella texter, blev dagarna och tillvaron något alldeles unikt, nästan lite surrealistiskt. Det blev så småningom deadlines, varje vardag, vecka efter vecka. Där jag tidigare hade haft dagliga deadlines, alltså - vardagar med destruktivt tänkande och förstörande ovanor, där fick jag nu se hur det mörka skynket som tidigare hängde framför mina ögon, se att det även finns något bakom det, något att satsa på, något värdefullt som vände uppochner på min tidigare så färglösa och kalla vardag. Nu var jag verkligen en del av något. 12. Ord och bilder blev på ett finurligt sätt något av mitt allt, och är det än idag- och efter ca 800 blogginlägg med lika många bilder, så har jag fått en väl fungerande vardag där jag har möjligheten att få arbeta tillsammans med mina kollegor, men även självständigt- vilket ofta kan vara en fördel med diagnosen, Aspergers syndrom. 13. Jag är inte bitter, och inte är jag besviken, vare sig på mig själv eller Asperger - diagnosen jag fick för 6 år den. Jag har gjort flera resor där det har gått både upp och ner, fram och tillbaka, och det får jag ta med i bagaget. Det är inget jag kan påverka nu idag. Det enda jag kan göra - och vill göra, det är att undvika att det bildas ett hårt skal runt mig igen, nu när mina inälvor är på god väg att friskna till. Tack för uppmärksamheten! Egil Aasgaard

120

Slutrapport till ESF September 2013 Sammanfattning Vi ville skapa nya möjligheter till arbete för människor med olika typer av fysiska och psykiska funktionshinder genom ett koncept med hållbar ekologisk odling i växthus där målgruppen kunde arbeta i ett socialt företag efter projekttidens slut. Genom utbildning och mentorskap vill vi uppnå empowerment. Genom självstyre av vardagen förväntades individen uppnå egenmakt och ökad självkänsla och att detta i sin tur skulle bidra till en ökad anställbarhet på den öppna arbetsmarknaden. Individen skulle oavsett sina förutsättningar känna sig behövd och välkommen i den sociala miljö som Jordhammar erbjuder. Delaktighet i alla leden av beslut har viktiga faktorer i att säkerställa den egenmaktsprocess som vi ville initiera. Med den minsta möjliga ”intervention” av myndigheten ville vi se om deltagarens känsla av sammanhang ökade samt om processen främjade deltagarens psykiska välmående som ett steg i vägen tillbaka till arbete. Uppföljningen med deltagare under projektperioden samt i samband med personens avslut i projektet har visat oss att självstyre av vardagen har varit den mest viktiga faktor för deltagare att över huvudtaget börjar sin resa på Jordhammar. Många har haft upprepade erfarenheter av olika arbetsmarknadsåtgärder utan resultat. Tillit i att deltagare har den förmåga att själv kunna/vilja reglera arbetstider har gjort att många har blivit positivt inställd till arbetet. Mångfald i deltagarnas förutsättningar, vare sig det har varit funktionshinder eller arbetsförmåga, har bidraget till att individen inte har känt pressen att vara "fulländad" (det fanns alltid någon som hade det sämre eller likvärdiga erfarenheter eller förutsättningar). Acceptans av alla individers förutsättningar och förmåga att bidra till en helhet i arbetet har medfört att många har känt delaktighet på sin arbetsplats. En grupp om 12 personer har lyckats att genomföra resan från deltagare till företagare och har i den processen lyckats få ytterligare några personer att vilja ansluta sig till företaget. Bolaget har med framgång genomfört en upphandling med upphandlingsenheten samt inlett en samverkan med Arbetsförmedlingen. Genom projektet har vi lyckads att minska stuprörstänkandet hos flera myndigheter. Jordhammars Växtkraft har setts av de inblandade parterna som en ”gemensamma arena”. Den lokala ledningsgruppen för Samordningsförbundet har varit styrgrupp för projektet, vilket har bidragit till en ökad vilja inom ledningen att samverka runt individen. Projektet har under sitt genomförande både utvecklat och prövat nya modeller för individen att bryta sitt utanförskap i olika faser eller nivåer (Trestegsmodellen). Sammanlagt har två sociala företag utvecklats under projekttiden varav ett är kvar på området Jordhammar i Ödsmål. Totalt har 41% av deltagarna återgått till den öppna arbetsmarknaden eller studier. Verksamheten på handelsträdgården fortsätter också efter ESF-perioden. Verksamheten delas upp i ett socialt företag och en mindre kommunal verksamhet med inriktning grön rehabilitering där också Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen består som samverkanspartners.

121

Projektets Resultat I en kartläggning om dagligverksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, - att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen också påvisar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister, samt att hänsynstagande avseende avgörande framgångsfaktorer med betoning på lärande miljöer för funktionshindrade ej tillgodoses (FoU i Väst-rapport 1-2009). Socialstyrelsen menar att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionshindrade måste utvecklas för att målet skall nås. Likaså måste en för ändamålet relevant lärande miljö utformas. Projektets ambitioner var att verka utifrån ett salutogent perspektiv, skapa en meningsfull arbetsplats som är accepterande och inkluderande för individen oavsett funktionshinder eller arbetshinder. Här kunde vi med hjälp av uppbyggnaden av det sociala företaget skapa hållbara arbetsplatser för personer med funktionshinder. Genom att initialt finansiera anställningen inom kommunens Arbetsmarknadsenhet har vi kunnat lyfta personen till ett nytt ansvarsfullt uppdrag och ett erkännande för sin arbetsinsats på Jordhammar. Allt eftersom resultatet i bolaget förbättrades gick anställningen över till det sociala företaget. Deltagare i företaget har kunnat arbeta i egen takt och utifrån sin egen förmåga med utvecklingen av näringsverksamheten. Flera av medfinansiärerna har varit delaktiga i denna metodutveckling, något som också bidragit till den interna samverkan mellan AME och FK samt AF. Att deltagare skulle gå över till att själva vara handledare (i form av blivande mentorer) har inneburit att uppdraget för handledare och pedagogen legat i att avveckla sig själva under dessa tre år som projektet pågått. Ett uppdrag som skulle vara betydlig svårare än vad vi först trodde. Vad vi alla initialt var överens om och som skulle vara självklart, blev allt eftersom projektet fortgick mer och mer ångestfyllt för båda handledare och pedagogen. De nya rollerna ställde höga krav på flexibilitet hos båda parter. Som inspirationskälla och förebild har vi haft några organisationer från ett nätverk i England, "Shaping our Lives". Flera av dessa organisationer besökte Sverige under projekttiden och våra deltagare var i London under juli 2011. Förutsättningar för individer i verksamheterna i England är betydlig sämre än dem i Sverige och utbytet resulterade i diskussioner om innovativa grepp om gemensamma problem såsom finansiering, tillgänglighet och samverkan med myndigheter. Under projektperioden har vi kommit fram att det ligger i den offentliga sektorns intresse att skapa optimala och gynnsamma förutsättningar för utveckling av sociala företag. Stenungsunds kommun gjorde detta genom att i samverkan med AF och ESF stimulera en uppbyggnadsfas för det nystartade företaget (med parallella processer där både projekt och det sociala företaget arbetade sida vid sida och där deltagare långsamt fasades ut från projektet till det sociala företaget). Det andra resultatet som projektet har bidraget till är debatten om villkorat försörjningsstöd kopplat till närvarotimmar. Eftersom vi initialt fasthöll vid grundläggande principer för Empowerment kunde vi vidhålla principen att deltagare med försörjningsstöd inte skulle villkoras utifrån den metodutveckling som Jordhammars Växtkraft förespråkade. Något som

122

visat sig ge väldigt goda resultat, deltagarna har blivit betrodda med att kunna ta eget ansvar för sin närvaro och levt upp till det. Trots att detta medförde ett dilemma för kommunens socialsekreterare om detta kunde skapa hinder för att fatta ”rättssäkra beslut”, har samma sekreterare sett flera deltagare som har haft oväntade framsteg och närmat sig den öppna arbetsmarknaden, kanske för första gången under flera år. Framförallt har detta inneburit att deltagarens själkänsla och känsla av sammanhang har genomgått betydande positiva förändringar. Något som vi redan har konstaterat i projektets KASAM-mätningar vid 3, 6 och 12 månader. Givetvis finns debatten fortfarande kvar inom den strukturella organisationen på båda lokal som nationell nivå. Och både utvärderare och projektledningen har varit inblandade i denna debatt och även på projektets spridningskonferens gavs detta mycket utrymme. Något som blir tydligt i den debatten är den grundläggande värderingen runt individens egna resurser och tilliten till dennes förmåga och ansvarstagande som det tyvärr inte alltid lämnas mycket utrymme för. Något som även återspeglas i de förändringar som skedde i och med ändringarna i Socialtjänstlagen under 2013. Efter snart tre och ett halvårs projekt har Jordhammars Växtkrafts alla inblandade parter varit överens att möjligheten att återgå till en grundläggande värdering runt individens egna resurser gynnat den målgrupp som har haft störst behov av en längre startsträcka än vad befintligt regelverk föreslår. Vi ser också att personer som tidigare befann sig inom dagligverksamhet hittat nya vägar och resurser att sysselsättas i vardagen. Här är det framförallt de som ligger i “gränslandet” mellan arbetsmarknad och traditionell dagligverksamhet som gynnats av blandade grupper. Med utvecklingen av målgruppen inom dagligverksamhet kan man skönja en rörelse i gruppen där fler personer inom framförallt autismspektrat representerats i denna grupp. Både utvärdering och i avslutningssamtalen med deltagare har lärt oss vilken aspekt projektet har haft och att det varit en avgörande faktor för att personen ska kunna gå vidare med antingen en annan praktik, studier eller arbete. I så gott som alla samtal finns den egna styrningen och det sociala samspelet som två av de mest positiva framgångsfaktorerna. En blandad grupp i utanförskap eller en plats där man ”slipper låtsas må bra” som någon uttryckte sig med är de andra viktiga faktorerna. Vi ser här att tillit på personens egna resurser, förmåga att styra själv samt den ändrade vardag och sociala samspelet (brytningen mot en isolering) också har varit viktiga framgångsfaktorer. Projektet har gett en stuktur på vardagen samt har stöttat individen att ”tro på sig själv igen”, många av dessa faktorer har fallit bort under tidigare insatser. Bland annat på grund av att fokus har legat runt krav och regelverk för individen att ställa sig mot eller anpassa sig efter. Den totala bilden av deltagarens självstyre har haft starkt inflytande och gett upphov till en ökad tillit på sin egen förmåga, viljan att lära sig på nytt och hitta nya områden att utforska. Med denna lekfullhet och känslan att åter känna sig behövd, tillföra något positivt till omgivningen, utföra ett meningsfullt arbete och med stoltheten av att se egna resultat. Projektledningen och samverkansparter har haft deltagare med i alla nivåer av beslut och presentation av projektet för att öka denna känsla hos deltagare med gott resultat. Vi talar inte om "dem", vi bjuder in deltagaren att delge sin egen bild. ESFs resurser har gjort satsningen i form av utbildningar möjligt under projekttiden, detta med goda resultat. Vi har konstaterat att nästan 80 % av projektdeltagarna inte har slutfört en gymnasial utbildning. Projektets anpassade utbildningsinsatser bidrog i stor utsträckning till det goda resultatet. Något som också fokuseras på inom Stenungsunds kommun, detta kommer att utforma framtida insatser inom Arbetsmarknadsenheten. Under projekttiden antog även kommunfullmäktiga den nya arbetsmarknads politiska planen för Stenungsund där resultatet av Jordhammar Växtkraft påverkade bl.a. det faktum att Stenungsund också i framtiden kommer att satsa på utvecklingen av socialt företagande (med ett innovationscentrum).

123

Syfte och mål med projektet Att genom organisatoriska och strukturella förändringar, såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen, samt genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt, och vidare kollektiv social mobilisering, och att på individnivå processmäta detta med KASAM (Antonowsky) formuläret. Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassat, men också på rätt nivå utvecklande arbete, som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens anställningsbarhet. Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt. Att vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i samverkan vidareutveckla det mentorprogram vilket kommer att ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna, och att använda KASAM-formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte. Att inom ramen för växthuset skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten, för att tillvarata alla resurser/möjligheter som finns inom målgruppen och för att understödja utveckling inom den samma. Att skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning i projektet även efter projekttiden. Mätbara mål Att minst 75% av deltagarna i projektet har ökat sin arbetsförmåga med minst 50%. Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. Att 100% av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag som mer meningsfull än innan projektstart. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta utveckla nya sociala företag, genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Projektet har haft 155 deltagare inskrivna under projektperioden. Av dessa 155 deltagare har 65 individer gått vidare till egen försörjning i form av ett arbete (både i det sociala företaget och på övriga arbetsmarknaden). Det motsvarar cirka 42%, vilket är ett resultat som ligger väl i linje med förväntningarna. Av samtliga 155 deltagare har en betydande majoritet haft ett långvarigt utanförskap. Bland annat har 27 deltagare, som klassificerats som långtidssjukskrivna vid inskrivning i projektet, kommit i arbete. Åtta deltagare har gått vidare till någon form av reguljär utbildning. Projektets mätbara mål, att minst 75% av deltagarna ska har ökat sin arbetsförmåga med minst 50%, har uppnåtts. Mätningen av dessa är inbyggd i projektmodellens 3-stegstrappa. I och med att deltagaren ökar sin arbetsinsats med 100% vid övergången från steg 1 till steg 2 har arbetsförmågan per automatik ökats. Nu när projektet summeras har 140 deltagare gått vidare från steg 1 till antingen steg 2 eller steg 3. I procentuella tal innebär det att 90% av 155st deltagare har ökat sin arbetsförmåga med minst 50%. Projektets sociala företag, Jordhammars Handelsträdgård, har idag (sept-13) ett kundunderlag och inkomster till att finansiera åtta lönebidragsanställningar. Målsättningen vid projektstarten var att nå upp till åtminstone fem lönebidragsanställningar. Den sista kvantitativa målsättningen som beslutades initialt vid projektstart var att 100% av samtliga deltagare skulle uppleva sin vardag som mer meningsfull. Det har främst följts upp med stöd av KASAM-enkäter, men också genom intervjuer med ett urval av deltagare. KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av

124

Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa. KASAM-enkäten har tillsammans med deltagarintervjuer legat till grund för att kunna besvara vilka effekter som har uppnåtts. KASAM-värdet har kontinuerligt stigit vid varje mätning vilket tyder på att individen utvecklar sin känsla av att tillhöra ett sammanhang och möjligheterna att kunna påverka sitt eget liv (egenmakt). Projektet har lärt oss att individuella satsningar i form av utbildningar och tidbegränsade anställningar på arbetsplatsen har betydande påverkan på resultatet. Utbildningar (anpassade efter individens förmåga att tillgodose sig ny kunskap) har båda varit yrkesrelaterat (odling, snickeri och flera hantverk med estetiska inslag) samt "jagstärkande" utbildningar såsom mentorskap och handledareutbildningar. Kombinationen av dessa inriktningar har positivt påverkat individens självkänsla samt att flera (över 80%) aldrig har genomfört en utbildning med godkänt resultat sedan högstadiet. Tidbegränsade anställningar har visat sig vara avgörande för att deltagare ska kunna behålla motivationen över en period längre än 1 år. Dessa komponenter fanns med i det 3 stegs modellen som utvecklades under projektet. Många handläggare hos flera samverkansparter har sett positiva förändringar i personens liv/tillvaro/inställning till gemenskap och arbetsmarknaden. Det finns inte så många delmål som inte har uppnåtts i projektet. Några kan dock nämnas som fortfarande behöver vidareutvecklas. Kvalitetssäkringsarbetet var inte planerat att ta en sådan stor andel i projektansökan, dock visade det sig att förankring av grön rehabilitering samt skapandet av evidensbaserade arbetsmetoder i det sociala företaget som ska vara hållbara i samverkan med offentliga verksamheter såsom Arbetsförmedlingen, och olika kommunala avdelningen har krävt detta (exempelvis har vissa individer gått från att vara brukare till att bli samverkansparter som förhandlade och sedermera rekvirerade statsbidrag från Arbetsförmedlingen för sina insatser för nya deltagare). Inom vårt transnationella samverkansnätverk fanns organisationen Thrive som förutom att bedriva flera liknande projekt i England, även har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem vid namn Cultivating Quality (CQ) som är hanterbart för målgruppen. Under projektets förlängning med 6 månader genomförde vi översättningen av deras material till svenska samt påbörjade arbetet med implementering av systemet på Jordhammar i samverkan med sociala företaget och kommunen. CQ har fått mycket uppmärksamhet bland regionens övriga projekt kopplade till grön rehabilitering och Jordhammar har fått pilotstatus av Thrive vilket innebär att det framöver när implementeringen är genomförd kommer vi att vara vägledande för andra projekt. Innovationscentret som planerades starta under projekttiden har ägt rum i en betydligt mindre skala än vi förväntade oss. Här har framförallt brist på fysiskt utrymme på området varit avgörande. Dock har vi lyckats genomföra tanken med en ny grupp som startade ytterligare ett företag under augusti 2013 (företaget har idag 4 anställda). Arbetet med innovationscentret kommer att få en bredare form under 2014 eftersom Arbetsmarknadsenheten har avsatt en budget för 2014 att genomföra denna del. Arbetssätt Genom att utgå från den inköpta handelsträdgården har projektet genom en ”learning by doing”-modell skapat förutsättningar för deltagare att själva vara med och skapa sin väg tillbaka till ett arbete. Här har alla demokratiska grundprinciper i projektets framsteg förankrats och på så sätt utvecklat vägen till ett socialt företag med dubbla affärsidéer. Både produkt och människor har fått en likvärdig plats och betydelse. Eftersom majoriteten av deltagare har varit utanför den öppna arbetsmarknaden i 4 och upp till 15 år har fokus till att början varit på en ökad självkänsla. Målgruppen har oftast varit medvetna om sin marginaliserade vardag där olika myndigheter(som också varit samverkanspart i projektet) haft inflytande på deras existens och tillvaro. En stor grupp har dessutom haft en självbild

125

som har varit präglad av oförmåga och en tillvaro präglat av båda psykisk- och fysisk ohälsa. Att använda sig av naturen som redskap i en läkande process har varit en framgångsfaktor för projektet. Kunskapen om evidensbaserad grön rehabilitering har blivit en större del av projektet. Personalen har haft kunskapen som nu skulle omsättas i praktiken. Projektet har utgått från ett 3 stegs-modell där fokus för olika steg varit beroende på individens behov och status i rehabiliteringskedjan. I Nivå 1 har deltagarens behov av handledning varit stort, och deltagandet huvudsakligen varit emotionell med ett inåtriktat engagemang. Här har tillvaron i naturen varit en viktig tillgång samt att arbetet med deltagare oftast varit individuellt med att få till stånd en tillvaro som präglas av ”här och nu”. Intryck från naturen har omvandlats från intryck till uttryck i ord som i sin tur oftast medfört kreativa aktiviteter. Att individen själv har kunnat påverka vardagen såsom när man önskade vara närvara på Jordhammar eller vilka aktiviteter man ansåg vara intressant att delta i har varit en förutsättning för denna nivå. Målet med denna nivå har varit en närvaro av minst 20 timmar på Jordhammar och för denna process var en period på max 6 månader avsatt. I Nivå 2 har deltagaren haft möjlighet till att öka kunskapen i olika områden förutom odling och hantverk har utbildningen funnits på plats i form av socialt företagande och mentorsutbildning. Här har fokus varit på aktivt deltagande. Förväntningen från övriga deltagaren och organisationen var att deltagaren nu skulle ”ta för sig” i ett antal möjligheter till egna ansvarsområden så småningom. Närvaro är fortfarande minst 20 timmar och perioden kan vara upp till 12 månader beroende när utbildningen startar. I Nivå 3 har personen utvecklat ett eget ansvarsområde samt kunnat övergå till tidsbegränsade anställning (om förutsättningen finns) i denna nivå sker den sociala mobiliseringen i form av arbetsgrupper med gemensamma mål och intressen. Här övergår även teori över till handling. Delar av gruppen kanske inte är intresserade av att starta sociala företag dessa kommer att få stöd att nå den öppna arbetsmarknaden eller studier. I denna nivå har deltagare en tydligt utåtriktat engagemang. Modellen har Patrik Grahns pyramid av rehabilitering som sin grundstomme. Aktiviteter i och runt trädgården är anpassad efter individens behov. Vi har förutom Antonowskis salutogena perspektiv haft ett lösningsfokuserat förhållningssätt mot deltagare och i vårt eget kollegiala samverkan. Vid intervjuer och uppföljningen har många deltagare bekräftat att möjligheten till egen styrning av arbetstid och arbetsuppgifter varit en förutsättning att de kommit över den första tröskeln av att befinna sig på en arbetsplats. Att myndigheten i väldigt liten omfattning har påverkat deras vardag har upplevts som positivt och har bidraget att fokus förändrats från "tillfredställande" av en handläggare istället omvandlats till vad de själva vill få ut av sin vistelse på området. Utbildningar såsom mentorskap, handledarskap m.m. har bidragit att flera har öppnat ögonen för hur andra i deras omgivning har känt sig. Utifrån projektets resultat har det framkommit önskemål att implementera trestegs modellen i kommunens övriga verksamheter. Något som behöver diskuteras vidare och kan vara en grund till implementeringsstöd hos ESF. Diskussionen om huruvida försörjningsstöd ska villkoras är av mer komplicerad art som vi behöver arbeta med i ett större sammanhang. Att blanda målgrupper såsom Jordhammars Växtkraft har gjort är någonting som har från deltagarnas sida upplevts som positivt medan det ifrågasatts av vissa handläggare. Beslutet att också i fortsättning arbetar vidare med blandade målgrupper på jordhammar blev naturligt för båda projektledning och deltagaren. Huruvida vi ska fundera på samverkan med andra verksamheter borde föregå av en gemensam diskussion med båda ledningen och personal i berörde enheter. Projektet har utvecklat mentorskap bland personer som innan utbildningen själva var i stort behov av mentor eller handledare. Mentorsprogrammat har lett till att vi med relativt få pedagogisk personal kunnat genomföra projektet. Mentorerna fungerar som hjälphandledare i det dagliga arbetet.

126

Deltagande aktörer i projektet Stenungsunds kommun deltog med 3 enheter. Projektägare Arbetsmarknadsenheten har bidragit med betydligt mer i form av lokalerna som krävdes vid flera tillfället (exempelvis jobbsöknings aktiviteter och mindre samlingslokaler) samt en stor del av förankringsarbetet och spridning regionalt (via GR etc.) Projektledare har haft sin grundanställning här och konsulenter har under hela projektet bidraget med informationsspridning av broschyrer till deltagare. Och som projektägare också finansierat kostnaderna som inte har kunnat finansieras av ESF. Enhetschefen har varit aktiv i det operativa projektteamet där strategier och processledning av projektet har diskuterat. Förutom ett antal projektteams möten har vi haft planeringsdagar där bland annat projektens fortlevnad efter projekttiden har förhandlats fram. Dagligverksamhet har förutom medfinansiering med en handledartjänst och en personlig assistent bidragit med en enhetschef i projektteamet. Social psykiatri/boendestöd har förutom medfinansiering med en handledartjänst bidragit med en enhetschef i projektteamet. Arbetsförmedlingen har haft många deltagare från olika avdelningar i projektet. Huvudsakligen var det så kallade ”Klargöra” samt Introduktionsprogrammet och sius-konsulenterna. I senare skede också inom ramen för Jobb- och utvecklingsgarantin när det sociala företaget startade sin verksamhet. Arbetsförmedlingens enhetschef för Stenungsund/Tjörn/Orust har varit en del av styrgruppen och är den som förankrat projektet inom den egna organisation samt att styrgruppen i visa fall har haft inblick i individens komplexitet i samråd med flera myndigheter. Arbetsförmedlingen har vid anställningar bidragit med statsbidrag för individer med arbetshinder. Försäkringskassan har haft ett fåtal deltagare direkt från sin egen organisation och kontakten har oftast gått via Arbetsförmedlingen. Ett antal deltagare som kom från områden som Göteborg eller Uddevalla har kommit direkt in till projektet. Områdeschef har varit en del av Styrgruppen som har, förutom förankring av projektet i den egna leden, arbetat aktivt inom Samordningsförbundet med projektet. Lokala handläggare har vid flera tillfällen bistått med kunskap angående sjukförsäkringssystemet. VG region psykiatri har spritt information om projektet bland presumtiva deltagare samt har vid ett antal tillfällen delvis remitterat till projektet. Rutiner för psykiatrins remisser förändrades under projekttiden vilket innebar att VG regionen ej har kunnat bistå projektet med något annat. Enhetschefen för öppenvård psykiatri har varit del av Styrgruppen. Samordningsförbundet Har medfinansierat projektet med kontanta medel med ca 900 tkr och har varit värd för styrgruppen Den lokala ledningsgruppen i Samordningsförbundet för Stenungsund valdes till Styrgruppen för projektet något som visade sig var ett bra beslut eftersom samtliga myndigheter var representerade i gruppen med mandat över sina organisationer. Styrgruppen har haft en mer understödjande funktion som blev helt enligt planeringen.

127

Grupper:

Personalgrupp Handledare, pedagog, hortonom, administratör, arbetsmarknadskonsulent, representant från det sociala företaget, mentorsutbildningsansvarige och projektledare har träffats en gång i veckan samt vid ett antal planeringsdagar samt handledartillfällen här förankrade alla aktiviteten hos respektive kollegor samt kollegial handledning. Processinriktat arbete med ett lösningsfokuserat förhållningssätt.

Projektteam Utvecklingsledare, ekonom, 3 kommunala enhetschefer, projektledare och representant från det sociala företaget vid behov. Den operative kommunala gruppen, processinriktat arbete med förändringsarbete som fokusområdet. Gruppen träffades varannan månad och har haft flera planeringskonferenser.

Styrgruppen Lokala ledningsgruppen för samordningsförbundet. Socialchef Stenungsund, områdeschef Försäkringskassan, avdelningschef Arbetsförmedlingen, chef för öppenvård psykiatri VG regionen, folkhälsosamordnare, projektledare och representanter från det sociala företaget vid behov. Strategigruppen med många stödfunktionen, förankring av projektresultat, samverkansfrågor diskuterades frekvent. Gruppen träffades varannan månad. Veckomöten: Alla deltagare, personal och ibland gäster från samverkansparter vid behov. Detta har varit projektets motor, genomgång av aktiviteter, beslutfattande för kostnader för aktiviteter (endast deltagare med rösträtt). Träffades varje vecka.

Jämställdhetsintegrering Könsfördelningen inom deltagargruppen på Jordhammar har varit relativt jämt (50/50) under större delen av projektet. Projektledningen började undersöka möjliga orsaker till detta. Andra trädgårdsprojekt i Sverige består oftast huvudsakligen av kvinnor som dominerar fältet medans i England (hos de transnationella samverkanspartners) är män överrepresenterade. En orsak till detta kan ha varit att inflödet av deltagare skedde genom egen remittering och ej genom någon remissförfarande. Detta har påverkat på så sätt att handläggares eventuella förutfattade mening om trädgårdsprojekt och vem som skulle kunna medverka i projektet uteblivit. Systemet med självremittering har också orsakat att flödet av deltagare varit konstant och inte beroende på handläggare inom respektive myndighet. Något som också har påverkat projektets tillgänglighet. I projektplanen såg vi lösningen i att aktivt utbilda i mentorskap. Denna utbildning är i stor utsträckning baserat på personlig utveckling för individen. Bemötandefrågor (så som jag vill bli bemött, bemöter jag den andra) har stått centralt samt att projektet har haft en utbredd mötesstruktur baserat på demokratiska grunder som har gett samtliga deltagare möjligheten att få sin röst hörd, och på så sätt påverka sin vardag. Vi har vid flera tillfällen ifrågasatt befintligt regelverk hos respektive myndighet till förmån till en mer jämtställd relation mellan handläggare på myndighet och deltagare med oftast goda resultat som följd. Personer med funktionsnedsättning har oftast svårt att få dessa erkänt av myndigheten varpå relationen mellan handläggare och deltagare påverkas. Att se deltagaren som en naturligt aktiv del av samhället med kunskap och tillgångar som tillgodoser

128

projektets behov av humankapital och förankra detta hos samtliga i personalgruppen har varit projektledarens och pedagogens uppgift. Här har det lösningsfokuserade förhållningssättet varit ledande. I projektets första år köpte vi en tredagarsutbildning i kombination med handledning, något som visade sig vara avgörande för personalgruppens uppdrag. Vi har under 2011 och 2012 sökt ESFs processstöd för jämställdhetsfrågor, dock har det varit svårt att få tillstånd ett datum med de ansvariga. Upplägget med blandade målgrupper har medfört att hela projektet har genomsyrats av denna prioritering. Vi noterade att förutom arbetet med deltagare borde vi ha haft mer riktade insatser mot personalen i respektive myndigheter, något som vi i en implementeringsfas definitivt borde ta upp. Den under förprojektering framställda SWOT-analysen förutsåg många faktorer som vi har kunnat påverka och leda i form av aktiviteter och fokusområden. Personalens uppmärksamhet och kunskap runt frågor har varit en förutsättning till en framgångsrik jämställdhet i projektet. I senare skede kom också den så kallade 4R-metoden med och belyste framförallt resursområden mera noggrant.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Fysisk tillgänglighet: Den SWOT analys på tillgänglighet som gjordes vid studiebesöken i Thunbergs Handelsträdgård lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionsnedsättningsanpassade men kan med relativ enkla medel anpassas. Vi hade upprättat en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. Handlingsplanen innehöll 47 rekommendationer för åtgärder på parkeringsplats, gångväg mellan parkering och entré, ramp, toalett, och inomhusmiljö. Deltagare har varit aktiva i arbetet med anpassningen vilket motiverade förståelse och medvetenhet av projektdeltagare. Under projektperioden har tillgänglighet på området förbättrats i sådan omfattning att det numera är 80% av området (6500m2) som är framkomligt med anpassade utrymmen och gångvägen. Psykisk tillgänglighet: projektet har i rekryteringen av deltagare inte gjort någon selektion i form av funktionshinder eller bakgrund. Genom den så kallade ”självremitteringen” har flera individen känt av den tillåtande atmosfären på området där alla, oavsett funktionsnedsättning fått känslan av att de varit välkomna och kunnat se sitt specifika behov på grund av funktionsnedsättning tillgodosett av personal och övriga deltagare. Mångfald i bakgrund samt egen remittering har varit viktiga framgångsfaktorer i denna process. Projektledningen har kunnat arbeta med processtöd av Gert Månsson Under 2011 och 2012 har vi genomfört workshops med ledningen, personal och alla deltagare tillsammans med Gert Månsson något som visade sig ha en för deltagare positiv effekt genom en avdramatisering av olika funktionsnedsättningar samt en trygg miljö att kunna dela med sig eller diskutera ens egen funktionsnedsättning. Workshopen resulterade framförallt i ökad förståelse för den andras behov inom deltagargruppen. Vi har under tre och ett halvt år projekt aldrig behöva avvisa en deltagare p.g.a. att vi inte kunnat bemöta deras behov. Samt att deltagare själv har fått möjlighet att förmedla behovet av stöd. Projektens demokratiska grundprinciper har medfört en ökad tillgänglighet för alla deltagare att kunna påverka vad som händer omkring i deras vardag. Följande kommentar skrevs av Gert Månson efter det första projektbesöket. ”Ett som jag tyckte mycket intressant projekt både hur man bedriver det och hur man tänkt på tillgängligheten. Det första som mötte mig på onsdagen var några grabbar som höll på att sätta upp dörröppnare till ena lokalen. Så att man hade med en tanke krig tillgänglighet såg jag direkt. Man arbetar mycket med den fysiska miljön, man håller på och ska flytta huvudentrén till andra sidan av huset så att det blir tillgängligt och alla kan ta sig in samma väg. Stämningen och den sociala miljön kändes väldigt bra, här verkar det finnas plats för alla. Projektet arbetar utifrån varje deltagares förutsättningar, vilket tycker är viktigt att ha som

129

ledstjärna. En annan sak som jag noterade var att projektet sätt att arbeta gav alla chans att vara med och bestämma och påverka vad som kommer att ske i projektet, detta tror jag kommer att bli en framgångsfaktor efter projektets slut, att det kommer att finnas stora möjligheter att driva vidare verksamheten efter projekttiden. Projektet var också intresserat av att öka kompetensen inom tillgänglighet så datum är inbokade för utbildning till hösten. Jag lämnade Jordhammar med ett leende och kände att här tar man deltagarna på allvar och alla har lika värde oavsett funktionsförmåga.” Gert Månsson Processtöd tillgänglighet. Gert hade alldeles rätt när han förutsåg projektets framgångsfaktor som gav möjligheten till fortsätt drivande av verksamheten också efter projekttiden. Både den kvarvarande kommunala delen av Växtkraft och den numera uppbyggde sociala företag (Jordhammars handelsträdgård) har tillgänglighet och demokratiska grunden som sin ledstjärna, något som blev synligt i arbetet med den gemensamma kvalitetssäkringen enligt Thrives CQ i slutet av projektet. Regionala prioriteringar Projektet har arbetat med flera regionala prioriteringar. I och med spridning av resultat via högskola och övriga nätverk inom grön rehabilitering, genom Samordningsförbundet har samverkan stått centralt under hela projektperioden. Resultat av projektet har varit ett nytt innovativt sätt att kunna metodiskt utveckla arbetet med målgruppen att ta kunna ta klivet tillbaka till den öppna arbetsmarknaden genom att våga starta ett socialt företag med hållbarhet som ledstjärna.

Spridning och påverkansarbete Redan vid starten av projektet börjades påverkansarbetet och spridning genom att delta i en rad av olika konferenser såsom Mötesplats IFO, EU i Västsverige m.fl. Vid dessa tillfällen har alltid deltagare varit med och berättat om arbetet som pågått på Jordhammars Växtkraft. Båda ledningen och deltagare har använt sig av olika nätverk som var relaterade till projektet. Coompanion: Förutom att Coompanion organiserade utbildning för sociala företag så följde hela deras nätverk av övriga företag i Västra Götaland med som nätverk. Här har framförallt deltagare som har genomförd en rad med studiebesök både i och utanför regionen drivit på den strategiska påverkan genom att synas i olika sammanhang. Vilket inneburit att deras existens och resultat mer och mer blivit känt i nätverket. Samordningsförbundet: Eftersom samordningsförbundet är medfinansiär i projektet har kontakter genom projektens styrgrupp (den lokala ledningsgruppen) lett till att flera andra samordningsförbund i regionen också varit på studiebesök. Detta oftast i kombination med ett sammanträde på Jordhammar. Vid ett antal tillfällen har vi varit ute och presenterat projektet och berättat om delresultat runt om i regionen på olika inspirationsdagar. Göteborgskommunens Regionalförbund: GR har haft ett antal EU projekt (ex. GRAF) som har varit på studiebesök hos Jordhammar. Här har intresset varit stort för socialt företagande men även för grön rehabilitering. Inom GR finns bland annat politiska styrelsen för arbetsmarknadsfrågor som var på studiebesök i samband med ett sammanträde. Högskola i Väst: Föreläsningar inom Socialpedagogiska programmet både inom ämnen kopplade till arbetsmarknads- och psykiatri. Föreläsningen ledde till en rad studiebesök av både studenter och andra kommuners arbetsmarknadsenheter. Jordhammars Växtkraft har under tre och halvt år haft ett antal studenter som har genomfört sin praktikperiod på Jordhammar under 12 veckor. Projektledningen har upplevt studenter som utvecklande både för verksamheten och för deltagarna.

130

Landsbygdsenheten hos Länsstyrelsen har under flera år stimulerat olika projekt eller näringslivet med ekologisk inriktning samt bevarande av äldre växthus/handelsträdgårdar. Eftersom Jordhammars Växtkraft faller inom båda kategorierna har vi kunnat förmedla alternativa finansieringsformer av att bevara gamla handelsträdgårdar med hjälp av socialt arbete. Flera grannkommuner har under projekttiden startat liknande projekt. Vid flera tillfällen har vi haft studiebesök och ordnat föreläsningar för dessa grupper. Institution för socialt arbete i Göteborg: Samverkan har skett genom deltagande i den så kallade RIO gruppen. Därtill har projektgruppen och deltagare genomfört flera presentationer och föreläsningar för studenter på utvalda dagar för brukarmedverkan. Inslagen i undervisningen för socionomer har varit uppskattad av institutionen. Samverkan med Göteborgs universitet har lett till ett framtida samverkan under 2014 som kommer att leda till en standardiserad brukarmedverkan inom universitetets undervisning för socionomprogrammet. Hälsans Natur: I detta nätverk samlas framförallt människor som arbetar med eller är intresserad av bland annat forskning kring grön rehabilitering. Nätverket leds av Botaniska trädgården i Göteborg som arbetar efterevidens baserade metoder och modeller. Traditionellt arbetar de flesta trädgårdsprojekt med personer med utmatningssyndrom eller hjärt- och kärlsjuka. Att Jordhammar arbetade med människor med olika bakgrund har medfört att flera projekt har visat viljan att öppna upp för en mer blandad målgrupp. Våra transnationella kontakter från Thrive lärde oss hur trädgårdsarbete och dess mångfald avspeglar samhället med en större variation i utanförskap av olika orsaker. I slutet av projektet lyckades vi samordna ett sammanträde med några större projekt inom grön rehab där också Cathy Rickhuss (utbildningsledaren och forskare på Thrive) kunde delta. Jordhammars kvalitetssäkring har bland annat uppmärksammats av flera institutioner och projekt som numera erkänner Jordhammars växtkraft som ett pilotprojekt inom kvalitetssäkring för trädgårdsprojekt. Diskussonen runt certifiering av grön rehabilitering är i full gång i hela Sverige, Jordhammars CQ (Cultivating Quality) finns med i den som ett möjligt alternativ. Spridningskonferens Stenungsbaden Under projektets sista två veckor har också en spridningskonferens arrangerats dit personer från såväl olika kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan som Västra Götalandsregionen har deltagit. Under spridningskonferensen informerades om projektets resultat och effekter. Projektet har under hela perioden haft för avsikt att få inflytande i att öppna dörrar hos andra verksamhet att pröva den modell som utvecklats inom ramen för Jordhammar. Samtidigts som vi har varit medvetna att också vi utvecklas som verksamhet av detta. Under projektperioden har vi själva utvecklat en modell (3 steg) för återgång till arbetsmarknaden oavsett funktionshinder. Denna modell har aldrig prövats utanför Jordhammar. Det är därför svårt att med säkerhet säga om det är platsen (Jordhammar) eller modellen i sig som har gett så många deltagare en ny framtid borta från utanförskap. Detta borde vi prova genom en applicering på andra verksamheter i Stenungsunds kommun. Det är också med denna anledning som vi lämnade in en ansökan för implementering under 2014 hos ESF (projekt Jordhammar 2.0). Lärdomar från Jordhammar har också visat oss att regelverk (lagstiftning) och Empowerment ibland kolliderar. Vi skulle under en begränsad period vilja pröva om deltagare i arbetsmarknadsåtgärder under en begränsad period inte skulle bli ”villkorade” och beredas plats att delta utifrån sin egen frivillighet. Detta borde givetvis gå i hand med en bredare diskussion där kommunens socionomer och Jordhammars deltagare ingår.

131

Extern utvärdering På grund av den försenade upphandlingen kom den externa utvärderingen inte igång förrän början av 2011 då hade den första processen redan dragit igång. Problemet var i början av samverkan med utvärderarna att personalen i företaget var utbildade inom ekonomi och lärande utvärderingen medan kunskapen inom socialt arbete var mindre. Under 2011 tillsattes en beteendevetare av VOK vilket underlättade kommunikationen. Utvärderarna har kunnat bidra med en sammanställning av den påbörjade egna KASAM utvärdering genom att sammanställa all insamlad data. Intervjuer med deltagare som de genomförde bekräftade det som vi redan visste. Intervjuer med handläggare gav däremot en ny bild av hur verksamheten i vissa fall har upplevts. Det som blev tydligt i jämförelsen mellan deltagare och handläggare var att de hade totalt skilda uppfattningar över vad som var framgångsfaktorer på arbetsplatsen. Några handläggare ifrågasatte mångfalden av deltagare på arbetsplatsen och funderade om verksamheten var lämpligt för just deras klienter, medan deltagare bekräftade fördelen av mångfalden och såg sig inte instängda i ett "fack" utan att kunna påverka. För projektledningen har utvärderarna varit ett stöd i form av en oberoende instans som tittat på projektet och sammanställt data samt intervjuat intressenter och deltagare. Utvärderarna själva såg sig mer som en ”störande” faktor som skulle skapa klarhet i eventuella frågetecken. Huruvida deras metod ”hermeneutisk ansats” var ett lämpligt val kan diskuteras, men resultatet kunde lyfta fram ett antal essentiella punkter där projektet skilde sig från den befintliga verksamheten.

Egenutvärdering Hur mäter man egenmakt? Det närmaste vi kunde komma på var att mäta hur människor mår, deras känsla av sammanhang samt framförallt hur meningsfullhet deras vardag upplevdes av dem själva. Antonovski sammanställning av ett 29 tal (KASAM) frågor som rör sig runt begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Formulären ifylldes av alla deltagaren vid 3, 6 och 12 månaden och den externa utvärderaren analyserade sedan insamlad data. Studiebesöken deltagaren gjorde utvärderades enligt utformat frågeformulär. Även utbildningsinsatserna som genomfördes följdes av en utvärdering. Inom arbetsmarknadsenheten användes databasen som hjälpmedel att få fram statistik runt insatser, här kunde vi se hur Jordhammars växtkraft aktiviteter befann sig i förhållande till övriga verksamheter i Arbetsmarknadsenheten. Statistiken låg sedan till grund för ett beslut till fortsatt verksamhet på Jordhammar. Kommentarer och tips Förankra grundidén och projektet i god tid innan start, detta underlättar bland annat medfinansieringsdelen. Vi hade genom en förprojektering som avslutades ett år innan projektstart, förankrat projektet hos alla parter. Ha en tydlig struktur med flera SMARTA mål. Att målgruppen själv kan ansöka om deltagandet. Härmed får du inte bara en bredare målgrupp, projektet blir heller inte beroende av andra intressenters goda vilja eller synpunkter på projektet eller deltagarna. Vi har haft deltagare med i alla led från beslut till presentation av resultat, detta har skapat en delaktighet bland deltagarna men också en känsla att kunna påverka projektets framgång. Att ha tillräckligt med tid för administration är något som vi vill rekommendera alla framtida projektägare. Om projektet ska fortleva efter projekttid behöver förankringsarbetet pågå i minst ett år innan projektens slut. Vi påbörjade detta under sommar 2012 och fick till det först vid 2014 års budget, förankrat och permanentat.

132

Mentorsutbildning Jordhammar Växtkraft Delrapport 3, juni 2012 – juni 2013 Från önskad mentor till mentor i verkligheten Nedanstående rapport är en direkt fortsättning på delrapport 1 & 2 och omfattar verksamhet kopplad till mentorsutbildningen. Rapporten följer inte helt kronologisk ordning utan är skriven utifrån de olika utbildningsgruppernas aktiviteter. Under semesterperioden 2012 turades de nyutbildade mentorerna från den andra mentorsgruppen om att ta emot nya deltagare för att det inte skulle bli några glapp på grund av ledigheter. De gjorde ett bra arbete och alla nya deltagare fick tillgång till kontaktpersoner. Mentorerna fick också tillgång till handledning som ett stöd i sitt arbete. Tredje mentorsgruppen Då flera av mentorerna från den andra utbildningsgruppen succesivt lämnade Växtkraft för utbildning eller annat arbete krympte antalet tillgängliga mentorer under hösten 2012 och ett beslut togs att köra igång en tredje omgång av mentorsutbildningen. I denna omgång deltog ett 15-tal personer, varav tre från AME:s övriga verksamheter som Datagruppen och Naturvårdslaget (spridning av resultat). Denna omgång blev helt frivillig (något som tidigare grupp önskat, för att öka motivationen för deltagarna). Upplägget följde samma struktur som tidigare grupper haft, med tillägget att gruppen önskade kunskap i motivationsteori, vilket de givetvis fick. Till denna kursomgång nappade också två deltagare från den första kursomgången att vara med som biträdande kursledare med syfte att så småningom själva kunna hålla i mentorsutbildningen. De var till stor hjälp eftersom de tidigare gått samma utbildning. Utvärderingen av den tredje mentorsutbildningen visade att helhetsbetyget blev 4,8 på en sexgradig skala och kursledaren fick betyg 5,5. Det bästa med kursen var enligt deltagarna bland annat:

• Hur man är som person både mot sig själv och andra • Alla diskussioner och reflektioner tillsammans med genomgångar • Bättre insikt i människan • Att man lärt sig lyssna på någon annan människa och bara lyssna på den personen och

inte prata om sig själv • Ett uppvaknande för mig. Hur dåliga människor är på att se andra, förstå och lyssna på

andra • Man ska nog försöka tänka mer positivt. Mentorsutbildningen har varit bra. Många

därute behöver mentorsutbildning • Många deltagare, så att vi alla förstår innebörden med ordet Mentor. Alla lär sig att

använda sunt förnuft • Social träning genom att befinna sig i en grupp som har samma målsättning • Att lära sig en bra kommunikation och introduktion till andra deltagare inom

kommunens verksamhet

Följande kan enligt deltagarna förbättras: • Den skulle vinna på att innehålla grundläggande beteendepsykologi och grundkunskap

om olika typer av sjukdomstillstånd • Mer praktiskt lärande, teoribiten fungerar bra

133

• Ha ännu mindre grupper, mer diskussion om de olika problem som kan uppstå

Även den tredje mentorsgruppen fick erbjudande om att gå fortsättningskursen ”Stegen vidare”. Kursen hölls en vecka i maj 2013 och följde samma upplägg som tidigare kurstillfällen. Från utvärderingen följer ett axplock av vad deltagarna ansåg/fått med sig:

• Bättre insikt om människors tänkande • Bra verktyg att hantera egna känslor

• Lära sig kommunicera, tänka på hur man för samtal på rätt sätt • Hur man går tillväga med studiebesök av ny deltagare och hur olika samtalsroller

fungerar • Att man har olika roller och att samarbeta • Förståelse, lärdom om funktionshinder och psykiska diagnoser • Deltagarna ansåg att alla delat med sig av sig själva och sina egna upplevelser – det

var en anda av att ”ge och ta” • Deltagarna upplevde att de fått mer kunskap och blivit klokare

På en sexgradig skala fick föreläsarna betyg som låg mellan 5,4 och 5,8. Deltagarna bedömde sitt eget engagemang högre för varje kursdag (från 4,8 till 5,6), vilket vi tolkar som ett gradvis ökat intresse för utbildningen, vilket är glädjande. Kursdeltagarna har efter genomförd kurs också fått erbjudande om kollegial handledning med viss frekvens. Reflektioner Vad har fungerat bra?

• Att arbeta med värdegrunden som bas (demokratiskt synsätt, jämställdhet, likaberättigande)

• En positiv projektledning som gav utbildaren frihet att arbeta utifrån tänkt modell • Att arbeta med ett coachande förhållningssätt (lägga ut frågor till deltagarna att

diskutera) samt varva detta med teoriavsnitt • Att deltagarna hade möjlighet att påverka kursinnehållet utifrån sina behov som

blivande mentorer på Jordhammar Växtkraft • Grupperna har varit otroligt tacksamma att arbeta med – positiva, vetgiriga och

underbara att samarbeta med • Att vi har kunnat koppla tillbaka till mentorsutbildningen när det uppstått gnissel

mellan deltagare (lyfta bemötande, att lyssna och att kommunicera) • Möjligheten att dra lärdom av varje grupps utvärdering i planeringen inför nästa

grupp. Exempelvis önskemål om fler övningar, att kurserna skulle vara frivilliga och ytterligare utbildning (Stegen vidare)

• Att varva teori och praktik – både på kurstillfällena och i verkligheten. • En spin-off-effekt var att deltagarna med hjälp av kursledaren arbetade fram en

processbeskrivning och checklistor över hur det ska gå till när en ny deltagare börjar på Växtkraft

134

• Att två deltagare från den första mentorsutbildningen ville vara med som biträdande kursledare vid den sista kursen, med syfte att så småningom själva kunna genomföra utbildningen i det nybildade sociala företaget

Ett stort steg från teori till praktik Vad kan bli bättre?

• Den största utmaningen har varit att gå från teorin om ”önskad mentor” till att leva upp till detta i praktiken. Att ta ansvar för adepter när man nyligen fått möjlighet att växa själv är en stor utmaning. Så här i backspegeln tror jag att mer support behövs i det praktiska arbetet. Kanske skulle utbildaren ha varit med mer i den dagliga verksamheten, eller så kunde handledarna inledningsvis genomgått hela kursen för att lättare kunna stötta deltagarna i det praktiska arbetet. Deltagarna efterlyser också mer praktiskt arbete i sin utvärdering

• Man kan också tänka sig att utbildaren går in som mentor för en första grupp – gärna parallellt med utbildningen. Fördelen med det är att deltagarna får en egen upplevelse av att ha en mentor. Nackdelen är att utbildaren inte har den kunskap om verksamheten som deltagarna har

• Det är också värt att fundera på att bygga mentorskapet på en större frivillighet. Vissa deltagare ”har det bara i sig” andra har bett att få slippa att bli mentorer, av olika personliga skäl. Målet måste givetvis vara att mentorn trivs och är motiverad i sin roll. Samma fenomen som finns på många arbetsplatser där det ofta är svårt att få personal att engagera sig i de nyanställda

Eva Dahlström Theandersson Coach 4 Change i Stenungsund Annika Sörensen Pedagog Jordhammars Växtkraft. Mina reflektioner genom projekt Jordhammars Växtkraft När jag började min tjänst tillbringade jag nästan all min tid i deltagargruppen för att på så sätt forma mitt uppdrag. Vad fanns det för behov, hur ska jag prioritera, hur förhåller jag mig till alla olika situationer som uppstår? En spännande resa som hade varit omöjlig utan det förtroendet jag fick av deltagarna. Att få arbeta med människor i den miljön, en handelsträdgård nära hav och skog, där blommor och människor får växa i sin egen takt är svårslaget. Symboliken är slående. I det lilla fröet finns all växkraft redan. Det vi kan påverka är förutsättningarna; jord, vatten, ljus, temperatur och näring. Vårt utgångsläge och tänk om de människor som varit på Jordhammars Växtkraft är att alla människor har växtkraft och är kapabla. Vi har velat kvalificera människor som av någon anledning blivit diskvalificerade. Det vi kunnat påverka är förutsättningarna; gemenskap, att själv styra beslut som rör ens liv, hitta möjligheter till kunskap och färdigheter, hitta möjligheter att försörja sig själv och en möjlighet till balans i livet. Jag och de allra flesta deltagare utvecklade snabbt en respektfull relation. Våra roller har varit öppna, tydliga och diskuterbara. De har också förändrats över tid. Från att jag varit någon man frågade till att jag är någon man diskuterar och bollar med, som vilken kollega som helst. Alla har vetat att min roll kommer att förändras i takt med att deltagarna själva tar ansvar. Förmågan till att släppa taget men ändå finnas kvar när det krisar tänker jag har betytt att människor känner sig litade på och räknade med. Även deltagarnas roll har förändrats över tid. Från någon som frågar till någon som man frågar, från handledd till handledare, från arbetslös till arbetstagare eller företagare. Här har den öppna dialogen varit oerhört viktig. Så grunden till allt arbete framåt är beroende av graden av tillit i relationerna. Utan den står vi rätt handfallna även med den bästa av idéer. Det är ju också så att det är handlingen som

135

avgör relationens betydelse inte bara orden. Med andra ord något ömsesidigt och något man förtjänar. Något man behöver vara rädd om. Tilltron till individens egen förmåga är också bärande. ”Du styr din egen utveckling/process, vi stöttar dig i detta.” Innebörden i detta är ganska utmanande har jag förstått. Att en person själv bestämmer sina arbetstider, vilka arbetsuppgifter man gör, att det räcker med att vara där, att man kan komma med egna idéer, växa i sin egen takt tar tid att landa i och lita på. Även tilltron till gruppens förmåga att gynna utvecklingen hos individer är bärande. Att få perspektiv på olika erfarenheter i livet, att vara förebild i olika utvecklingsfaser, att få ta del av livsberättelser och att hitta en tillhörighet har betytt mycket för många. Mitt uppdrag har främst varit att stötta de goda processerna och ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Att medla i konflikter och uppmuntra eget ansvar. Att bevaka demokrati, jämställdhet och tillgänglighet. Självklart missar jag ibland men då är det nästan alltid någon deltagare som gör mig uppmärksamma på detta. Jag och handledarna hjälper till att lyfta deltagarnas idéer och tankar när man behöver stöd i det. Vi försöker också vara behjälpliga med att ordna förutsättningar för att idéer ska bli verklighet. Tillsammans har vi upplevt stor glädje och stor sorg. Vi har slitit hårt och vi har haft lugna stunder. Vi har haft tuffa diskussioner och fantastiska samtal. Detta har varit sammansvetsande för hela arbetsplatsen. Några enstaka deltagare har dock lämnat pga. en olöst konflikt, men jag vet ingen arbetsplats där alla alltid är kvar i alla situationer. För att kunna utföra mitt uppdrag har jag haft stöd från ledningen som tillåtit mig att, precis som deltagarna, utforma mitt uppdrag och hitta min väg. Jag har använt hela min kunskapsarsenal och livserfarenhet och brunnit för mitt uppdrag. Det har varit mycket glädje men också kostat mycket energi. Det har inte varit en dans på rosor utan en ständig balansgång i hur jag prioriterat och valt att agera. I vår deltagargrupp finns omättliga behov och om jag fick önska mig något i framtiden så är det tid mer tid för reflektion och mer handledning. För att kunna fortsätta vara professionell och göra ett riktigt bra jobb. I mina avslutningssamtal med deltagare framkommer en tydlig bild av vad som varit viktigt för deltagare under sin tid på Jordhammars Växtkraft för att växa som människa, landa i sig själv och fatta beslut om sin fortsatta utveckling mot egen försörjning. Här följer en kort sammanfattning av det som lyfts fram av ca 25 deltagare. Under samtalen har jag fått tillåtelse att göra stödanteckningar som jag får lov att sammanställa utan att avslöja någons identitet. Citaten får tala för sig själva. I topp kommer det sociala sammanhanget med blandningen av människor med olika erfarenheter i livet vilket följande citat ger en bild av:

• ”Det är uppskattat att det är en sån blandning av olika människor med olika erfarenheter i livet, olika krämpor, olika åldrar, mental och fysisk hälsa. Man hjälps åt med alla sysslor. När man lärt känna folk här så har man lite koll på varandra, alltså kollar hur nån mår, bryr sig.”

• ”Söker lugnet och blir mer och mer social” • ”Relationerna har betytt väldigt mycket. Utbytet av allas olika situation har varit ett

lärande.” • ”Här behöver jag inte låtsas att jag är normal. Här är jag ok som mig själv. Tog lite tid

men jag har fått möjlighet att lära ut saker som jag är duktig på. Trodde jag aldrig.” • ”Upplever att man fått stöd av både personal och deltagare. Det som varit läkande är

sammansättningen av alla människor som deltar i projektet, alla skratt och galna upptåg. Det har varit värdefullt med humor, att kunna skämta om sina tillkortakommanden, med kärlek. Det har gjort något med mig, jag har lärt mig mycket om olika problematik och diagnoser, jag har blivit mer ödmjuk inför personer som är

136

lite kantiga. Det har varit positivt att få andra människors reflektioner på mig och min situation, jag har omvärderat en del saker.”

• ”Känsla av att ”se mycket mera” och inte döma andra människor. Bakom varje konstigt beteende finns någon som inte mår så bra.”

• ”Den sociala sammanhållningen med den generösa stämningen den har betytt mycket.”

• Att vara ute mycket hjälper. Den fysiska miljön har betytt mycket för trivseln.” • ”Det är tack vare människorna här som jag inte sitter instängd i en lägenhet och är

totaldeprimerad. Jag är helt övertygad om att jag inte hade kunnat bli så bra utan Jordhammars Växtkraft. Livet var nattsvart och det hade gått illa om jag inte börjat här. Det är främst alla deltagare som jag ska tacka. Det har varit många jobbiga situationer här men totalt sett tar jag med mig det goda.”

• ”Bra att personalen är lätt att möta och har huvudet på skaft, det är befriande. Jag gillar att det är prestigelöst”

På andra plats kommer känslan av att man fått ett bättre självförtroende, självkänsla och bättre psykisk hälsa

• ”Får tillbaka självförtroende och självkänsla. Känner att man kan något.” • ”All utbildning och kursverksamhet har varit toppen. Jag var lite orolig för det men det

har gått jättebra.” • ”Upplevelse av att kunna slappna av och fokusera på det man behöver jobba med.” • ”Känslan av att ha blivit stärkt på flera sätt. Den tar jag med mig.” • ”Att jag fått vara på Jorhammar har också gjort att inte bara jag märkt skillnad utan

även mina närmaste har sett att jag mår bättre.” • ”Mina barn säger att dom har fått tillbaka sin mamma” • ”Jag hade en diagnos när jag började i projektet. Nu har jag fått en mer nyanserad bild

av mig själv tack vare alla människor här på Jordhammar.” • ”Jag fått använda min kunskap. Det har känts jättebra.” • ”Jag har lärt mig massor om blommor och kompost och människor.”

På tredje plats kommer möjligheten att styra sin egen arbetstid och ta ansvar • ”Att styra sin arbetstid så att man kan få balans i livet. Få jobb och familj att fungera.” • ”Det har varit viktigt att kunna styra sin arbetstid efter sina behov.” • ”Ökar i tid i egen takt. Jag känner själv när jag är redo att gå upp i tid.” • ”Jag hade egentligen inte alls lust att jobba överhuvudtaget. Men efter ett tag här hade

jag fullt upp. Målet var 20 timmar i veckan, nu är mitt mål heltid!” • ”Jag har gått upp och ner i arbetstid men till slut funkade det. Det var ok och det har

betytt mycket för mig.” • ”Det var konstigt att själv välja vad jag skulle göra här. Sen när jag fattade kändes det

mycket bättre” Deltagarnas tankar om förbättringar och tips inför framtiden;

• ”Bättre struktur och fler stormöten så att information når ut bättre. Det kan förebygga en del konflikter och öka känslan av att vi jobbar utifrån samma grund.”

• ”Ibland är det svårt att hitta en lugn plats. Vi är så många här.” • ”Snålt med pengar ibland. Kan vara frustrerande när man behöver nåt basic.” • ”Mer styrning behövs. Jag tycker det är för fritt. Och bättre framförhållning tack.” • ”Kan vara lite tröttande med alla möten. Kan man minska på dem?” • ”Ta vara på all talang och kunskap som människor besitter bättre!” • ”Ordna bättre och fler vinteraktiviteter. Mer friskvård”

Annika Sörensen

137

Nima Faghih, arbetsmarknadskonsulent Jordhammars Växtkraft Mina reflektioner Under de två år som jag varit delaktig inom projektet har det skett väldigt stora förändringar. Dels fysiska förändringar med en handelsträdgård som är i ständig rörelse och växer med nya delar och dels den nästan ofattbara utveckling som många av deltagarna i projektet genomgått. Genom att ha fått äran att släppas in i gruppen och fått möjlighet att bilda relationer med många av deltagarna har jag kunnat följa deras oerhört imponerande resa. Deltagarna har lärt mig vikten av att lyssna på människor och utgå från den punkt i livet som de befinner sig i, och att arbeta med deras önskemål i fokus. Något som ibland glöms bort i socialarbetarens iver att hjälpa, något som kan leda till att man ta över hela processen och börja styra i tro om att det gör gott och ger resultat. Erbjuds männsikan rätt förutsättningar att växa kommer hon att börja växa och det som behövs är stöttning längs vägen. För att nå dit behöver vi lyssna, utan att blanda in egna värderingar och störa goda processer. Tiden läker alla sår sägs det, Jordhammar visar även att en trädgård och samhörighet kan göra under på vägen. Nima Faghih

Dags att så så gör andra

138

Små plantor…….. kräver kunskap :hortonomen Frida förklarar

139

Till slut: Projektet är snart avslutat, och med facit i hand finns det inte många saker som jag skulle vilja ha gjorda annorlunda. Det blev mycket mer än vad jag någonsin kunnat hoppas på. Alldeles i början när projektet stod i startgropen hade jag ett samtal med den nyupphandlade mentorsutbildaren, Eva Theanderson. Och pratar om mina förhoppningar och om rädslan för det som komma skall. ”Detta blir ett stort socialt experiment där vi åsidosätter oss själva och återger makten till individen vi jobbar för och med ”och vi är överens att vi själva behöver reflektera om vår egen roll och betydelse i den här processen. Att så många som 41 procent skulle återta makten om sitt eget liv trots deras förutsättningar kunde ingen av oss förutse 2010 Att projektet skulle skapa den bästa förutsättningen var jag övertygat om men att så många skulle ta chansen och vara med och påverka kunde vi bara drömma om. UC Hedin omskriva i ledarskap i svenska sociala företag de tre typer av ledarskap som kan framträda. Den ”tranformativa ledaren” den ”situations anpassade ledare” och den ”lagledare” I början uppstår nybyggaranda utifrån projektet som skapar den transformativa ledaregenskapen hos flera. Vi har sett ett antal personer göra enorma förändringar i sitt liv genom att vara med om denna process. Här har vi kunnat skapa grundläggande värderingar som avspeglades från projektet. För det nystartade företaget gällde att inom projektets period gå över till en mer lagledarskap där flera personer kunde leda olika arbetsgruppen och där ny kompetens efterfrågades. Processen med detta sociala företag startade 2011 det skulle ta till våren 2013 för att lagledarskap skulle bli ett faktum. Balansen mellan mål, medlemmars egna behov av arbete och dess sociala samspelet och det ekonomiska resultat av företaget är olika prioriterade för olika individer dock är grundläggande stenar såsom demokrati och jämställdhet blivit en viktig framgångsfaktor för just denna balansen. Om den första gruppen något förutbestämt kunde ha sin resa utstakad kunde den andra gruppen nå resultat fram till företagsbyggandet. Då skulle antingen en integrering ske med den första gruppen eller uppstå nya företag dock med en annan affärside. Några gjorde försök till att starta eget lite för tidigt utan att grupps processerna hade genomgått resultat blev ett antal som sökte sig ut på den öppna arbetsmarknaden istället (vilket var vår förhoppning) och andra lyckades komma in i det nya företaget. Arbetsmoralen och prestationskrav ligger relativt högt bland företagets medlemmar när det kommer till anställningar som finansieras av företaget. Den sociala kontrollen skapar en trygghet för medlemmar. Projektet som alltid har arbetat med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ser ett behov att behålla den kommunala verksamheten på samma plats där individen kan växa i egen takt med en möjlighet att vidare utveckla aktivitet mot det sociala företaget båda har ett behov av varandra på sådant sätt. Under det sista halvåret gör vi en insats mot en gemensam kvalitetssäkring som ligger till grund för det gemensamma arbetet. Parallellt med Jordhammars aktiviteter startade det så kallade innovationscentrum för sociala företag. Några utvalda deltagare som hade sin grund i övriga verksamheter fick ta del av informationsmaterial och utbildningsresurser under en begränsad tid för att skapa deras vision av framtida företagande. Projektledaren guidade sedan en grupp genom sin eget process (datagruppen) två medlemmar från detta startade sommaren 2013 sitt eget företag och utvecklade sin verksamhet i snabb takt. (företaget har idag 4 anställda). Som projektledare för Jordhammars Växtkraft har jag lärt mig en hel del om hur människor fungerar när de får möjligheter till att erövra det som de har varit utanför så länge - ett arbete med ett socialt sammanhang och meningsfullt liv.

140

Att det hela börjar med att jag själv tror och har tillit på den andras förmåga att göra, styra och förändra sin situation för det är först då något händer. Jag skulle vilja avsluta med en text som Egil skrev på bloggen den 1 mars 2013 Rick Mulder Projektledare Jordhammars Växtkraft Stenungsunds kommun Arbetsmarknadsenheten

”Ett stängsel behöver inte enbart betyda; hit - men inte längre. Trots det kan man ibland känna att - ska jag våga klättra över eller kanske ta mig runt och förbi? Ibland möter man på hinder i sin väg i livet, det kan inte stickas under en stol - men ett hinder behöver inte alltid vara just ett hinder i den betydelsen att det är omöjligt att ta sig över eller förbi. Ser man på det från ett kreativt sätt, så kan det lika gärna vara en springbräda vidare i livet - eller vardagen, som en ny erfarenhet man kan ta med sig. Då kanske man plötsligt befinner sig på andra sidan stängslet. Kan det verkligen vara så enkelt? Möjligtvis, därför att - det är nog ingen idé att hänga vid stängslet, då har man fastnat.” Egil Aasgaard Webbansvarig och bloggskribent Jordhammars Växtkraft