viktig läsning?

311
Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext MARIA LARSSON Dalarna Doctoral Dissertations 16 Pedagogiskt arbete Institutionen för lärarutbildning Högskolan Dalarna, Falun, Sverige 2021

Upload: others

Post on 01-Feb-2022

7 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Viktig läsning?

Viktig laumlsning

Svensklaumlrare i gymnasiet om laumlsundervisning i en performativ kontext

MARIA LARSSON

Dalarna Doctoral Dissertations 16

Pedagogiskt arbeteInstitutionen foumlr laumlrarutbildningHoumlgskolan Dalarna Falun Sverige2021

Dissertation presented at Dalarna University to be publicly examined in foumlrelaumlsningssal 5 Falun Friday 22 October 2021 at 1300 for the Degree of Doctor of Philosophy The examination will be conducted in Swedish Opponent Professor Marte Blikstad-Balas (Institutet foumlr laumlrarutbildning och skolforskning Universitetet i Oslo)

Abstract Larsson M 2021 Viktig laumlsning Svensklaumlrare i gymnasiet om laumlsundervisning i en performativ kontext Dalarna Doctoral Dissertations 16 Falun Houmlgskolan Dalarna ISBN 978-91-88679-15-4

This study investigates reading instruction in the first year of upper-secondary school in Sweden in the L1-subject Swedish The thesis focuses both on what happens to studentsrsquo reading and teachersrsquo teaching when classroom reading is controlled by assessments examinations and a national reading comprehension test and on what teachers of Swedish want their students to learn when reading and comprehending different types of texts The aim of this study is to contribute knowledge about what didactic challenges teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content for their reading instruction in a policy-laden and performative context Specific focus is on what the teachers consider important for students to learn and what powerful knowledge is made visible in their narrative about their practice

The study draws on qualitative data from interviews with five teachers of Swedish in upper-secondary school The interviews were carried out in a series of four individual interviews with each teacher and a final group interview with all five teachers Also included in the data are all the texts and student assignments the teachers used in the course Swedish 1 during a school year The theoretical framework has three theoretical perspectives where theory of policy enactment is the overarching theory and where theories on reading and the concept powerful knowledge make contributing analytical and theoretical perspectives

The findings indicate that the local context such as resources the culture and the organisation of the school in combination with preferences of students and teachers is important when it comes to what texts teachers can choose Teaching content seems to be quite comparable between the five teachersrsquo courses despite the different local contexts even though there is a large variety in how many texts the students read The five teachers all state that central to their teaching is to encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers and to process basic values and existential questions by reading and working with various types of texts However the teachers say they encounter challenges in the classroom such as growing resistance to read and a lack of focus among students The thesis points out how essential it is that teachers of Swedish have the professional competence to support and develop studentsrsquo reading ability throughout their schooling and that reading instruction should not be regarded as something that ends once students acquire basic reading skills

The findings also indicate that the course knowledge requirements have a major impact on how texts are chosen and how examinations of reading are conducted and that examination of studentsrsquo reading in the classroom is considered more reliable and nuanced than in the national reading comprehension test that forms part of the Swedish 1 course The teachers also criticise the notion that reading can be objectively measured in a test The reading comprehension test seems to have little impact on instruction and the teachers say they pay little attention to test results when setting the final grades for the course The teachers state that they would rather not examine and grade studentsrsquo reading at all as this hinders students from reading for pleasure and from experiencing reading as something that can bring with it great personal value The performative context including the national Swedish 1 test affects teachers and their classroom practices significantly in several ways

Keywords reading instruction reading comprehension upper-secondary school L1-subject of Swedish national test policy enactment powerful knowledge performative context

Maria Larsson School of Teacher Education

copy Maria Larsson 2021

ISBN 978-91-88679-15-4 urnnbnsedu-37971 (httpurnkbseresolveurn=urnnbnsedu-37971)

Till Ella mitt allra viktigaste

Inneharingll

Kapitel 1 Introduktion 11 Inledning 11 Bakgrund 15 Syfte och forskningsfraringgor 22 Studiens kontext 22 Avhandlingens disposition 24

Kapitel 2 Tidigare forskning 26 Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning 26

Textval 29 Nationella prov i aumlmnet svenska 32 Aumlmneskunskap och metaspraringk 34 Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen 35 Laumlrares praktik i relation till policy externa standardiserade prov och

performativt tryck 38

Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk 45 Teoretiska utgaringngspunkter 46 Att goumlra policy 48

Laumlrares dubbla policyroll 50 Betydelsen av den lokala kontexten 51 Att goumlra policy i en performativ kontext 52

Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan 55 Laumlsutveckling i gymnasiearingldern 57 Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process 59 Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse 60

Powerful knowledge 63 Aumlmnesspecifik och viktig kunskap 65 En diskussion om skolans syfte och uppdrag 66 Epistemisk kvalitet 68

Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen 71 Studiens design 71 Urval av deltagande laumlrare 73 Studiens genomfoumlrande 75 Databearbetning och analys 77 Foumlrtrogenhet med faumlltet 80 Etiska oumlvervaumlganden 81

Del I ndash Viktig laumlsning 83

Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess 85 Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text 86

Aumlmnesplanen som vaumlgledning 89 Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt 91 Baringde planerat och spontant utvalda texter 92 Texter som vaumlljs bort 93

Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten 94 Skolans och aumlmneslagets kultur 96 Tillgaumlngliga texter paring skolan 98 Tidspressade laumlrare 101

Avvaumlgningar i relation till elevgruppen 102 Foumlrhindra fusk och stressade elever 104 Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass 105 Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat 107

Sammanfattning 108

Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo 110 rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo 110

Annan text aumln skriven text 114 Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen 117 Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen 121

Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen 122 Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen 124 Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen 127

Sammanfattning 131

Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten 132 Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter 133

Att traumlna upp elevernas laumlskompetens 133 Att oumlva referatskrivande 138

Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp 139 Textaktivitet med fokus paring textsamtal 142 Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten 143

Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare 145 Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden 150 rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning 153

Sammanfattning 156

Kapitel 8 Analys och reflektion Del I 158 Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar 158 Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal 162 En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning 171 Stabil och viktig kunskap 176

Del II ndash I en performativ kontext 181

Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning 183 Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse 183

Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr 184 Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse 186

Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller stickprov 189 Examination av laumlsning i klassrummet 189 Det nationella provet som examination av laumlsning 194

Sammanfattning 198

Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt

tryck 200 Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte 201

Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet 202 Glapp mellan prov och kunskapskrav 205

Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda 209 Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne 213

Svaringr balansgaringng mellan olika krav 215 Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta 217

Sammanfattning 222

Kapitel 11 Analys och reflektion Del II 224 Policy och performativt tryck skapar kluvenhet 224 Behov av metaspraringk om laumlsundervisning 230 Krock mellan prov och praktik 231

Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande

diskussion 237 Metodologiska oumlvervaumlganden 238 Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter 240 Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever 245 Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet 250 Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet 252 Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare 256 Vidare forskning 258 Till sist 259

English summary 261

Referenser 277

Bilagor 295 Bilaga 1 296 Bilaga 2 297

Bilaga 3 298 Bilaga 4 299 Bilaga 5 300 Bilaga 6 301 Bilaga 7 303 Bilaga 8 305 Bilaga 9 306 Bilaga 10 308 Bilaga 11 309 Bilaga 12 310

Foumlrord

rdquoSka du skriva en bok tillrdquo

Det var inte bara min dotter som houmljde paring oumlgonbrynen naumlr jag laumlt meddela att jag blivit

antagen som doktorand i pedagogiskt arbete vid Houmlgskolan Dalarna houmlsten 2018 Det

var flera som undrade om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk eftersom jag

var beredd att utsaumltta mig foumlr aumlnnu en doktorandpaumlrs inklusive jag sjaumllv Resan mot

doktorsexamen paringboumlrjades redan houmlsten 2013 i forskarskolan Skolnaumlra Ungefaumlr

samtidigt boumlrjade jag och min familj ett stort renoveringsprojekt daring huset vi skulle

flytta till i Dala-Floda behoumlvde vaumllkomnas in i 2000-talet I maj 2018 uppnaringddes

slutmaringlet i forskarskolan Skolnaumlra genom att jag fick min licentiatexamen men precis

som renoveringsprojektet aumlnnu inte var riktigt klart saring var jag inte heller riktigt klar

med doktorandprojektet Det fanns rum som hade skissats upp men som fortfarande

var outforskade och oinredda Naumlr jag saring fick moumljlighet att garing vidare mot

doktorsexamen tackade jag ja utan att blinka Och saring blev det en bok till

Paring samma saumltt som ett husrenoveringsprojekt kraumlver specialister i form av olika

hantverkare kraumlver ett avhandlingsprojekt ocksaring olika expertis foumlr att faring en fungerande

helhet Tarja Alatalo och Marie Nordmark som mina handledare har ni fungerat baringde

som roumlrmokare som faringtt rycka in med akut propploumlsning naumlr jag fastnat och som

elektriker som hjaumllpt mig att rikta ljuset mot mindre upplysta houmlrn i avhandlingen

Tarja du var med och la grunden redan under arbetet med licentiatuppsatsen och du

har vid flera tillfaumlllen agerat kranfoumlrare och lyft upp mig igen naumlr det garingtt tungt och

jag tvivlat paring den egna foumlrmaringgan Vi har rdquokolatrdquo maringnga meningar tillsammans nu

Marie du klev in naumlr foumlrsta varingningen redan var paring plats och du har sett till skrivandet

faringtt baringde inre och yttre struktur Tillsammans med er har jag baringde konfronterat troll i

kaumlllaren och skickat ner tomtar fraringn loftet och utan er stoumlttning och uppmuntran aumlr det

tveksamt om jag hade orkat i maringl

I en byggprocess aumlr det viktigt med fungerande ventilation och skicklig och

vaumllvillig hjaumllp med ventilering av olika ideacuteer och textdelar har jag faringtt genom hela

projektet Den allra foumlrsta granskningen av ritningarna naumlr stommen skulle resas stod

Stig-Boumlrje Asplund foumlr vid mitt planeringsseminarium Kenneth Nordgren oumlppnade

foumlnster mot powerful knowledge och ventilerade teorier om kunskap och

kunskapssyn Stor betydelse foumlr teoribygget och aumlven foumlr hela avhandlingens

utformning har Marie Nilsberth haft genom att med vaumll valda fraringgor hjaumllpa mig att se

vilka doumlrrar som behoumlvde oumlppnas och vilka som behoumlvde staumlngas Monika Vinterek

har bidragit med vaumlrdefull ny belysning i de empiriska kapitlen och aumlven tillsammans

med Mats Tegmark hjaumllpt mig att faring ordning i den lite stoumlkiga metodverktygslaringdan

Goda raringd och givande diskussioner har aumlven Anna Lyngfelt samt Houmlgskolan Dalarnas

SO- och laumls- och skrivdidaktiska forskarseminarier bidragit med Snickarglaumldjen i

entreacuten och avhandlingens inledning putsades med hjaumllp av Eva Hultin och Eva-Lena

Embretsen och taklagsfesten som vid 90 kontrollerar att hela bygget haumlnger ihop

leddes av Stefan Lundstroumlm som gav vaumlrdefull vaumlgledning infoumlr faumlrdigstaumlllandet av

avhandlingen

Det sista arbetet i ett renoveringsprojekt handlar om att fixa till ytskiktet med

tapeter och faumlrg Mina ytskiktsspecialister har varit Maria Walla Therese Friberg

Ninni Larsson och Erika Bomstroumlm Aho som har hjaumllpt mig korrekturlaumlsa manus

samt Karen Stormats Anna Henriksson Persson och Michael Persson som har

kontrollerat referenser och referenslista Att naringgra spikar i form av 153 oumlverfloumldiga

rdquosaringledesrdquo behoumlvdes dra ur textbygget uppmaumlrksammade Karolina Pettersson mig paring

Slutbesiktningen gjordes med stor noggrannhet av Aringsa Wedin och Maria Olson och

bilden paring omslaget har tecknats av Hilda Persson Till alla mina specialiserade

hantverkare och taumlnkare som hjaumllpt mig faring avhandlingsprojektet i hamn riktar jag ett

stort och innerligt tack

I den haumlr avhandlingen har materialet tillhandaharingllits av svensklaumlrarna Jenny

Karin Linnea Magnus och Nora som saring generoumlst har delat sitt undervisningsmaterial

och sina tankar om svenskundervisningen med mig Ett saumlrskilt varmt tack riktar jag

till er Det finns aumlven maringnga andra svensklaumlrare som jag moumltt i olika situationer och

som haft stor betydelse foumlr min passion foumlr svenskaumlmnet fraringn Siv Clarin som fick mig

att aumllska att garing till svensklektionerna paring gymnasiet till Christina Monthan Axelsson

vid laumlrarutbildningen och kollegorna paring Lundellska skolan och Lugnetgymnasiet (rum

307) Ett projekt handlar ocksaring om saring mycket mer aumln sjaumllva bygget och som hjaumllper

till att faring perspektiv paring tillvaron Min mamma Elsa-Britta har alltid varit ett stort stoumld

oavsett vilka projekt jag tagit mig foumlr i livet Vid Houmlgskolan Dalarna har

doktorandkollegiet och forskarmiljoumln i pedagogiskt arbete spelat en stor roll foumlr

bibeharingllen arbetsglaumldje Frisk luft och maringnga glada och vaumllbehoumlvliga barn- och

vuxenskratt har jag faringtt tillsammans med Btw-forskare paring utflykt Erika Bomstroumlm

Aho Anna Henriksson Persson Karen Stormats och Maria Karp vi har delat

(forskar)livets moumldor och framgaringngar aumlnda sedan den allra foumlrsta boumlrjan i

forskarskolan Skolnaumlra och med fast hand har ni haringllit i byggstaumlllningen och aldrig

vikt en tum naumlr jag skakat infoumlr naumlsta houmljd Vi har tagit oss an maringnga elefanter

tillsammans vid det haumlr laget

Slutligen finns det saker som aumlr viktiga och saring finns det saker som aumlr viktiga

Medan jag har haft fullt fokus paring att ro mitt viktiga avhandlingsprojekt i land och

maringnga garingnger varit baringde fysiskt och mentalt fraringnvarande har Benke med outtoumlmligt

taringlamod agerat projektledare inte bara foumlr husrenoveringsprojektet utan ocksaring foumlr

familjeprojektet Min doktorsexamen hade aldrig blivit verklighet utan ditt viktiga och

orubbliga stoumld Nu naumlr jag slagit i den sista spiken i mitt avhandlingsprojekt ska jag

aringter ta paring mig maringlarbyxorna och klaumlttra upp paring en stege med dig foumlr att tillsammans

slutfoumlra husrenoveringsprojektet saring att det viktiga familjeprojektet kan faring njuta av

vaumllbehoumlvlig vila i det aumlnnu oinredda glasrummet med utsikt oumlver Vaumlsterdalaumllven Men

viktigast av allt Ella aumlr du och dina projekt fraringn faringgelungeraumlddarprojekt och

haumlstprojekt till bak- och hemmaspaprojekt och annat kreativt du hittar paring och som

staumlndigt paringminner mig om det viktiga haumlr och nu Jag kan inte lova att jag inte kommer

skriva fler viktiga boumlcker eller hoppa paring fler viktiga projekt men Ella och Benke ndash

det kommer alltid var ni som aumlr viktiga

Dala-Floda den sista augusti 2021

Maria Larsson

11

Kapitel 1 Introduktion

Inledning

Att laumlsning aumlr viktigt i varingr tid haringller nog de allra flesta med om oavsett vad de

har foumlr personlig instaumlllning till laumlsning I skolan laumlser elever i alla aumlmnen men

svenskaumlmnet skiljer ut sig fraringn de flesta andra skolaumlmnen naumlr det gaumlller elevers

laumlsning Svenskaumlmnet har som saumlrskilt uppdrag att undervisa elever i laumlsning

av baringde sakprosa och skoumlnlitteratur och att vaumlcka elevers laumlslust Det har ocksaring

kunskapskrav specifikt foumlr laumlsning och innehar uppdraget att testa elevers

laumlsning paring individuell och nationell nivaring Huvudansvaret foumlr elevernas

laumlsutveckling hamnar daumlrmed i svensk skola hos svensklaumlrarna (Tengberg

2019) Utifraringn en offentlig diskurs foumlrvaumlntas alla elever idag utveckla adekvata

laumlsfaumlrdigheter under sin skoltid Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer

desto mer foumlrvaumlntas de ocksaring kunna laumlsa och skriva i olika aumlmnen i fler genrer

och med oumlkande foumlrmaringga samtidigt som laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om

att laumlra sig att laumlsa till att handla om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie Wigfield

Metsala amp Cox 1999) I det sammanhanget spelar svenskaumlmnet en central roll

i att utveckla elevers laumlskompetens

Samtidigt finns en utveckling mot allt mindre laumlsning av sammanhaumlngande

text under skoltid i den svenska skolan (Vinterek 2007 Vinterek Winberg

Tegmark Alatalo amp Liberg 2020) Foumlraumlndrade arbetssaumltt i skolan under de

senaste tvaring decennierna har resulterat i att naumlrmare 40 procent av houmlgstadie-

och gymnasieeleverna redan foumlr femton aringr sedan inte hade laumlst en enda

sammanhaumlngande faktatext under sin skoldag (Vinterek 2007) Denna trend

har visats fortsaumltta vilket lett till att andelen elever i aringrskurs 9 som inte laumlst

naringgon sammanhaumlngande sakprosatext i klassrummet under en skoldag oumlkat

ytterligare till 50 procent (Vinterek et al 2020) Den nedaringtgaringende trenden

gaumlllande skolrelaterad laumlsning garingr i linje med rapporter fraringn Statens medieraringd

(2019) som visar att endast 11 procent av personer mellan 13 och 19 aringr laumlser

boumlcker eller dagstidningar varje dag vilket kan jaumlmfoumlras med oumlver 20 procent

endast sex aringr tidigare Aumlven i den svenska foumlrlaumlggarfoumlreningens metaanalys

(Nordlund amp Svedjedal 2020) framgaringr att andelen personer som tar del av

litteratur sjunkit de senaste 25 aringren framfoumlr allt vad gaumlller den yngre delen av

befolkningen I Nordlund och Svedjedals jaumlmfoumlrelser med laumlrare i andra laumlnder

laumlgger svenska laumlrare betydligt mindre tid paring att arbeta strukturerat med olika

laumlsfaumlrdigheter och att synliggoumlra laumlsstrategier i samtal om laumlsning med

eleverna Dessutom har svenska elever en mer negativ syn paring alla former av

12

laumlsning aumln elever i andra laumlnder (Nordlund amp Svedjedal 2020) Redan 2010

kom varningar om att skolans laumls- och bedoumlmningspraktik har en negativ

inverkan paring elevers intresse foumlr att laumlsa (Gallagher 2010) Gallagher

argumenterade foumlr att elever behoumlver laumlsa laumlngre sammanhaumlngande text och

behoumlver faring laumlsa mer foumlr lustens skull men att skolans laumlspraktik utvecklar rsquotest

takersrsquo snarare aumln laumlsare Detta beror paring att mycket fokus laumlggs paring att foumlrbereda

och skriva prov vilket resulterar i ytligt laumlrande och staringr i vaumlgen foumlr djupare

laumlsning Gallagher konstaterade att skolan daumlrigenom begraumlnsar elevers

moumljligheter att faring autentiska laumlsupplevelser eftersom laumlsningen anpassas till

vad som kan maumltas och betygsaumlttas (Gallagher 2010) Under det decennium

som garingtt sedan Gallagher publicerade sin artikel har fokus paring maumltning och

bedoumlmning i skolan snarare oumlkat aumln minskat

Den minskande laumlsningen i samhaumlllet och i skolan aumlr problematisk eftersom

laumlsmaumlngden har tydligt samband med laumlsfoumlrmaringgan och de som laumlser mer

skriver aumlven baumlttre stavar baumlttre har stoumlrre ordfoumlrraringd och stoumlrre grammatisk

medvetenhet (Krashen 2004) Skolans uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling

genom hela skoltiden blir allt viktigare (Hallesson 2011 Kuhn amp

Schwanenflugel 2018 Liberg 2008 Olin-Scheller amp Tengberg 2016

Rasinski Rikli amp Johnston 2009 Roe 2014) Trots kunskapen om att elevers

laumlsutveckling behoumlver medveten och framaringtsyftande stoumlttning av laumlrare under

hela skoltiden tenderar svensk forskning som intresserar sig foumlr laumlrares arbete

med laumlsundervisning och elevers laumlsfoumlrstaringelse att ensidigt fokusera

grundskolans laumlgre aringldrar (se till exempel Alatalo 2011 Eckerholm 2018

Elweacuter 2014 Sjunnesson 2014 Westlund 2013) Den forskning som handlar

om laumlsundervisning i aumlldre aringldrar har en tendens att antingen ha ett

specialpedagogiskt fokus (Reichenberg 2012) eller att fokusera elever som

laumlser svenska som andraspraringk (se till exempel Economou 2013) Det goumlrs

ocksaring flest satsningar paring kompetensutveckling som riktas mot laumlsundervisning

i tidigare aringrskurser medan laumlsbefraumlmjande insatser foumlr att vidareutveckla

laumlskompetenserna i de houmlgre aringrskurserna saknas naumlstan helt (Olin-Scheller

2014 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Som

exempel paring detta kan naumlmnas att Westlund och Molloy (2017) initierade en

studie om behovet av fortbildning med avseende paring laumlsfoumlrstaringelse foumlr laumlrare i

houmlgstadiet efter att de upptaumlckt att en laumlrarfacklig undersoumlkning om

kompetensutveckling om laumlsfoumlrstaringelse endast gick ut till laumlrare i aringrskurs 1 till

6 och att laumlrare i houmlgstadiet inte ens tillfraringgades Olin-Scheller och Tengbergs

(2016) och Westlund och Molloys (2017) studier fokuserar paring undervisning i

laumlsning och laumlsutveckling foumlr elever och laumlrare paring houmlgstadiet men inte heller

dessa studier tar i beaktande att aumlven svensklaumlrare paring gymnasiet har behov av

fortbildning paring omraringdet (se Larsson 2018)

Goda laumls- och skrivfaumlrdigheter aumlr avgoumlrande foumlr att elever i alla aringldrar ska

klara sin skolgaringng och ha en god kunskapsutveckling (Lonigan amp Shanahan

2009) Samtidigt finns det ocksaring en foumlrestaumlllning om att denna laumlsfaumlrdighet garingr

att maumlta objektivt genom externa standardiserade prov samt att laumlrares

13

undervisning garingr att styra med hjaumllp av dessa prov (Andrews 2004 Ferman

2004 Polesel et al 2014 Tengberg 2014a 2014b 2015) I och med 2011 aringrs

skolreformer foumlr grund- och gymnasieskolan i Sverige oumlkade maumlngden

nationella prov i skolan avsevaumlrt och svenskaumlmnet aumlr ett av de skolaumlmnen som

faringtt fler nationella prov Foumlr gymnasiets del innebar reformen 2011 Gy11 att

ett nationellt prov infoumlrdes redan i aringrskurs 1 varav ett delprov aumlr ett

laumlsfoumlrstaringelseprov som infoumlrts med intentionen att foumlraumlndra svensklaumlrares

undervisning saring att de ska arbeta mer medvetet med laumlsfoumlrstaringelse (Palmeacuter

2011) Det oumlkande antalet nationella prov sammanfaller med ett oumlkat tryck paring

laumlrare i den svenska skolan i form av yttre granskningar av resultaten paring de

nationella proven som svenska laumlrare inte aumlr vana vid (Lundstroumlm 2017) Foumlr

att minska elevers och laumlrares stress paring gymnasiet infoumlrdes 2018 en foumlraumlndring

som innebaumlr att ett nationellt prov endast aumlr obligatoriskt i den sista

obligatoriska kursen paring ett program Sedan foumlraumlndringen genomfoumlrdes aumlr det

daumlrmed rektor paring varje gymnasieskola som bestaumlmmer huruvida till exempel

elever paring de studiefoumlrberedande programmen ska skriva det nationella provet

i kursen Svenska 1 eller inte Samtidigt som vissa av gymnasieskolans

nationella prov blev frivilliga att goumlra infoumlrdes ocksaring en aumlndring i skollagen

som stipulerar att resultaten paring de nationella proven rdquosaumlrskilt ska beaktasrdquo

(Skolverket 2021b) naumlr laumlrare ska saumltta slutbetyg i en kurs

Allt eftersom laumlro- och aumlmnesplaner blivit mindre detaljerade naumlr det gaumlller

undervisningens kunskapsinneharingll i den maringl- och kriteriestyrda skolan har

laumlrares kunskapsarbete foumlraumlndrats till ett mer kvalificerat kunskapsuppdrag i

och med att laumlraren paring ett annat saumltt aumln tidigare maringste utforma ett

undervisningsinneharingll foumlr att uppnaring de foumlreskriva maringlen vilket staumlller oumlkade

krav paring laumlrares forskningsbaserade aumlmnesdidaktiska kunskaper (Carlgren

2015) Daumlrmed foumlrutsaumltter laumlrares uppdrag en houmlg grad av professionell

autonomi (Carlgren 2015) Naumlr svensklaumlrare ska vaumllja inneharingll och iscensaumltta

undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter ska de tolka sitt

undervisningsuppdrag i relation till olika policydokuments skrivningar sin

egen foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara vad syftet med laumlsning i skolan

aumlr och vilka viktiga kunskaper och foumlrmaringgor elever ska utveckla foumlr att kunna

laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal kontext daumlr varje avvaumlgning

som laumlrare goumlr och varje beslut som de fattar naumlr det gaumlller sin undervisning

goumlrs i en kontinuerlig foumlrhandling med de ramar och foumlrutsaumlttningar som

omger dem Svenskaumlmnet har i nu gaumlllande kursplaner foumlr gymnasiet i uppdrag

att se till att maringnga olika typer av texter behandlas i undervisningen

(Skolverket 2011) men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den

enskilda laumlraren att avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i

styrdokumenten om hur textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om

kunskapskraven i naringgon maringn anger de foumlrmaringgor och kunskaper som

undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Detta laumlmnar ett relativt

stort utrymme foumlr den enskilda laumlraren att tolka foumlrstaring och lyfta fram vad som

aumlr viktig kunskap i aumlmnesplanens skrivningar naringgot som sedan ska omsaumlttas

14

i undervisning i en lokal kontext faumlrgad av olika utmaningar och moumljligheter

I varje undervisningssituation behoumlver laumlrare ocksaring foumlrharinglla sig till och i de

fall daring de garingr emot varandra aumlven prioritera mellan olika policyer paring olika

nivaringer i utbildningssystemet (Ball Maguire amp Braun 2012) I den haumlr studien

menas med policy olika riktlinjer foumlr skolan som existerar och iscensaumltts paring

olika nivaringer i utbildningssystemet och som kan vara baringde nationella och

lokala formella och informella skrivna och oskrivna Policyer bestaringr enligt

Ball (1993) av staumlndigt paringgaringende processer de aumlr foumlraumlnderliga och ska

sammanfogas med andra policyer och aumlr naringgot som goumlrs av laumlrare och andra

aktoumlrer i skolan i en staumlndigt paringgaringende tolkningsprocess En policy paringverkar

laumlrares praktik eftersom den skapar omstaumlndigheter daumlr antalet valmoumljligheter

foumlr vad laumlraren kan goumlra begraumlnsas (Ball 1993)

I den haumlr avhandlingen riktas blicken mot paring vilka grunder fem

svensklaumlrare paring gymnasiet vaumlljer inneharingll foumlr sin laumlsundervisning i en

performativ kontext praumlglad av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas examineras

och maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov men ocksaring betygsaumlttas Haumlr ansluter

jag mig till Olin-Scheller och Tengbergs (2016) definition av laumlsundervisning

som med begreppet avser undervisning som syftar till foumlrstaringelse av texter av

olika slag Foumlreliggande avhandling bygger vidare paring fraringgor som uppstod

under arbetet med en licentiatuppsats som riktade fokus mot paringverkan paring

undervisningen fraringn det nationella provet i Svenska 1 paring gymnasiet med ett

saumlrskilt intresse foumlr det delprov som aumlr avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse (se

Larsson 2018) Resultaten i licentiatuppsatsen visade att baringde det muntliga

och skriftliga provet har paringverkat undervisningen dock verkar

laumlsfoumlrstaringelseprovets paringverkan vara begraumlnsad trots att de intervjuade laumlrarna i

huvudsak aumlr positivt instaumlllda till laumlsfoumlrstaringelseprovet Laumlrarnas motstaringnd mot

laumlsfoumlrstaringelseprovet berodde dels paring att de inte ansaringg provresultatet vara

anvaumlndbart vid betygsaumlttningen dels paring att laumlrarna uppfattade att

undervisningen redan behandlade det som provet testar eftersom arbete med

laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr i undervisningen Sammantaget vaumlckte detta

fraringgor om dels vad det aumlr svensklaumlrare paring gymnasiet goumlr i sin laumlsundervisning

dels vilka utmaningar som finns foumlr laumlsundervisningen i gymnasiet Framfoumlr

allt vaumlcktes fraringgor om hur den undervisning i kursen Svenska 1 saringg ut som i

licentiatuppsatsen var saring praumlglad av kursens nationella prov och vad laumlrarna

anser aumlr viktigt att elever laumlr sig naumlr de laumlser olika texter Mot bakgrund av

svensklaumlrares viktiga uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling den minskande

laumlsningen i samhaumlllet och i skolan och den maumltdiskurs som skolan praumlglas av

finns ett intresse att studera hur undervisningen ser ut i den kurs som avslutas

med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Den haumlr avhandlingen aumlr saringledes en

fortsaumlttning paring och sammanflaumltning med den tidigare licentiatuppsatsen

Laumlrarna som medverkar i den haumlr studien ska tolka och goumlra ett

aumlmnesinneharingll i aumlmnet svenska i relation till en styrande policy i form av ett

nationellt prov I fokus staringr de kunskaper som laumlrarna vill att eleverna ska baumlra

med sig ut ur klassrummet naumlr de har laumlst och arbetat med texter av olika slag

15

och hur laumlsning av olika texter stimulerar till olika sorters kunskap Intresset i

studien riktas mot hela det textunderlag som kommer in i de medverkande

laumlrarnas klassrum det vill saumlga all text som vaumlljs foumlr olika

undervisningsaktiviteter och inte bara de skoumlnlitteraumlra texterna utan aumlven de

texter av sakprosakaraktaumlr som laumlrarna vaumlljer som utgaringngspunkt foumlr olika

undervisningsmoment Centralt aumlr ocksaring att laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar

goumlrs i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och daumlr provet

aumlr en del av den performativa kontext som laumlrarna befinner sig i En

performativ kontext praumlglas av ett fokus paring maumltbara prestationer och kontroll

oumlver verksamheten och reglering av skolans praktik genom att skolors resultat

och effektivitet aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och jaumlmfoumlrelser vilka redogoumlrs foumlr

offentligt (Ball 2003 2006 Perryman 2009) I denna kontext har laumlrare krav

paring sig att staumlndigt visa upp maumltbara och foumlrbaumlttrade resultat samtidigt som de

sjaumllva baringde aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och haringlls ansvariga foumlr levererade ndash

eller uteblivna ndash resultat (Ball amp Olmedo 2013)

Laumlrares didaktiska avvaumlgningar och vad som vaumlljs ut som viktig kunskap

naumlr inneharingll i olika skolaumlmnen viktas mot andra inneharingll inom aumlmnet

(Wahlstroumlm 2015) aumlr ett grundlaumlggande fokus i foumlreliggande studie Skolans

styrdokument aumlr ideologiskt utformade dokument som anger vad som ska vara

utbildningens syfte och vad som aumlr vaumlrt att veta (Lundgren 1989) Varje

aumlmnesinneharingll bygger dessutom paring det specifika aumlmnets traditioner om vilken

kunskap som aumlr viktig i just det aumlmnet varfoumlr det inte garingr att begraumlnsa fraringgan

till endast vad som ska undervisas utan aumlven varfoumlr naringgot aumlr viktigt att

undervisa om Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera urvalsprocessen naumlr inneharingll

vaumlljs ut foumlr undervisning eftersom fraringgan om kunskap i skolan aumlr mer aumln en

isolerad akademisk fraringga daring den faringr konsekvenser foumlr vilka kunskaper unga

maumlnniskor faringr moumljlighet att tillaumlgna sig i skolan (Moore amp Young 2001) En

laumlrares viktigaste och svaringraste uppgift aumlr att skapa undervisning och utforma

uppgifter i syfte att utveckla elevers kunskaper samtidigt som undervisningen

ska ge laumlraren underlag foumlr att analysera elevernas kunnande (Carlgren 2015)

Processer i samband med laumlrares didaktiska avvaumlgningar foumlr att goumlra ett

undervisningsinneharingll har i svensk kontext inte synliggjorts i saumlrskilt houmlg

utstraumlckning Det aumlr daumlrmed angelaumlget att faring mer kunskap om hur laumlrare foumlrstaringr

och skapar kunskap av laumlro- och aumlmnesplansinneharingll som i sig resulterar i

olika didaktiska val och gestaltningar av undervisning i klassrummet Saumlrskilt

angelaumlget aumlr detta att belysa naumlr undervisningen sker i en performativ kontext

och om det uppstaringr ett spaumlnningsfaumllt mellan vad laumlrare tolkar som viktigt att

undervisa om och det uppdrag de aumlr aringlagda att utfoumlra

Bakgrund

Vad som aumlr skolans uppdrag och vad som raumlknas som kunskap aumlr fraringgor som

laumlnge har diskuterats och utmanats i debatten om skolan Vilken typ av

16

samhaumlllsmedborgare ska skolan utbilda och vad behoumlver unga maumlnniskor laumlra

sig foumlr att delta fullt ut i ett samhaumllle och kunna vaumllja det liv de vill leva I

samhaumlllsdebatten saringvaumll som i forskningssammanhang aringterfinns olika diskurser

om kunskap och fraringn foumlretagsvaumlrlden och politiker houmlrs ofta uttalanden om

att vi idag lever i ett kunskapssamhaumllle och att vi daumlrfoumlr maringste rusta unga

maumlnniskor med raumltt kunskaper infoumlr framtiden Det aumlr dock relativt tyst om

vilka kunskaper som egentligen avses och inte heller skolans policydokument

ger alltid naringgon tydlig vaumlgledning om vilken kunskap elever ska tillaumlgna sig

under sina aringr i skolan (Englund Forsberg amp Sundberg 2012) I Sverige har

det laumlnge funnits en diskussion om att rdquoflumskolanrdquo maringste bytas ut mot en

skola daumlr kunskaper ndash och daring helst faktakunskaper ndash ska staring i fokus (se till

exempel Wikforss 2017) I augusti 2019 lyfte aumlven utbildningsminister Anna

Ekstroumlm fram att betygskriterierna ska skrivas om saring att faktakunskaper nu

ska betonas mer i skolan framfoumlr allt i de laumlgre aringrskurserna (Letmark 2019)

Tanken aumlr att det ska bli laumlttare foumlr laumlrare att foumlrstaring styrdokumenten och saumltta

betyg och daring lyfts faktakunskaper fram som en vaumlg till en baumlttre och mer

likvaumlrdig skola I samband med offentliggoumlrandet av de reviderade kurs- och

aumlmnesplanerna i grund- och gymnasieskolan i augusti 2020 betonade Anna

Ekstroumlm att fokus i de nya kurs- och aumlmnesplanerna ligger paring kunskap och

bildning (Regeringskansliet 2020) Samtidigt som arbetet kring de reviderade

styrdokumenten med stoumlrre fokus paring faktakunskaper paringgaringr houmlrs ocksaring roumlster

fraringn forskare som ifraringgasaumltter om den saring kallade kunskapsskolan faktiskt leder

till mer kunskaper (se till exempel Hulteacuten amp Lundahl 2019) Daniel Sundberg

(2018a) understryker att aspekter som bildning i skolan foumlrutsaumltter en

pedagogisk frihet och att bildning aumlr ofoumlrenligt med detaljstyrning Skolan

behoumlver laumlrare som kunskapsauktoriteter och boumlr uppmuntra till pedagogiska

omvaumlgar snarare aumln de pedagogiska genvaumlgar som testkulturen tenderar att

generera menar Sundberg Diskussionen om skolans kunskapsuppdrag aumlr

saringledes betydligt mer komplicerad aumln att valet staringr mellan en flumskola och

en kunskapsskola och diskussionen behoumlver nyanseras och saumlttas in i en vidare

kontext

Det svenska utbildningssystemet har de senaste tjugo aringren girat straumlngt aringt

maumltbarhetsharingllet med oumlkat fokus paring resultat och oumlkad maringluppfyllelse i och

med 2011 aringrs skolreformer och det fokus paring standardisering och testning av

elevers kunskaper genom nationella prov som nu raringder Under de senaste tjugo

aringren har daumlrmed provresultat betyg och skolrankningar kommit att i allt houmlgre

grad paringverka undervisningen (Lundstroumlm 2018) Idag laumlggs saring mycket fokus

paring att maumlta maringluppfyllelse och att hitta saumltt att bedoumlma elevers kunskaper att

undervisningens inneharingll och elevers laumlrande har hamnat paring undantag (se till

exempel Loumlfgren amp Peacuterez Prieto 2017 och Sundberg 2018a) I en

performativ kontext daumlr nationella prov baringde lyfts fram som en garanti foumlr en

likvaumlrdig skola och tenderar att bli allt viktigare foumlr betygsaumlttning och foumlr vilka

kunskaper som raumlknas som viktiga behoumlvs en diskussion om hur och varfoumlr

laumlrare vaumlljer inneharingll att undervisa om Vi vet till exempel att externa

17

standardiserade prov paringverkar undervisningen och att laumlrare riktar in sin

undervisning mot nationella prov (Cheng 2004 Hardy 2015 Larsson 2018

Luxia 2007 Polesel et al 2014) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera och

problematisera vilka kunskaper och vilket inneharingll som vaumlljs ut foumlr

undervisningen i skolan eftersom det paringverkar vad elever faringr moumljlighet att laumlra

sig Vad som blir viktig kunskap att undervisa om i denna kontext borde vara

en central fraringga inte bara foumlr forskning om skolan utan aumlven foumlr alla som aumlr

verksamma i skolan Det aumlr saringledes ocksaring naringgot som alla verksamma laumlrare

maringste foumlrharinglla sig till foumlr att kunna goumlra genomtaumlnkta och vaumll underbyggda

didaktiska beslut om vilken kunskap och vilket undervisningsinneharingll som de

ser som viktigt och som de vill att alla deras elever ska faring tillgaringng till (Deng

2018)

I en tid naumlr specialiserad aumlmneskunskap aumlr utsatt foumlr haringrt tryck i saring kallade

kunskapsekonomier som kraumlver global konkurrens finns ett behov foumlr

skolaumlmnen och akademiska discipliner att diskutera och motivera sitt unika

bidrag till unga maumlnniskors utbildning (Holmberg et al 2019) Att ett

skolaumlmne ska byggas upp av ett vetenskapligt grundat inneharingll kan motiveras

med att skolan ska foumlrmedla vetenskapliga insikter till samhaumlllets medborgare

dels foumlr att foumlrbereda enskilda individer foumlr houmlgre studier dels foumlr att det aumlr

gynnsamt foumlr en demokrati att ha maringnga medborgare med en houmlg

kunskapsnivaring (Martinsson 2018) Den specialiserade kunskapen behoumlver

ocksaring didaktiseras (Ongstad 2006) foumlr att svara mot snabbt foumlraumlndrade villkor

och kontexter Det finns ocksaring ett behov av aumlmnesdidaktisk forskning som

inte enbart stoumlder laumlrares professionella praktiker utan ocksaring mer specifikt ser

laumlrares professionella praktiker i ljuset av laumlrare som aumlmnesexperter

(Holmberg et al 2019) I den offentliga debatten om skolan kan det raringda houmlgt

tonlaumlge om behov av betyg i ordning och uppfoumlrande laumlckande nationella

prov den oumlkande bristen paring jaumlmlikhet och huruvida kommunaliseringen och

det fria skolvalet var starten till det som idag kallas foumlr den svenska skolans

rdquoproblemrdquo Det har daumlremot hittills publicerats faring debattartiklar eller

nyhetsinslag som handlar om fraringgor som roumlr undervisningens inneharingll vilka

kunskaper som aumlr viktiga och varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot eller vad ndash eller

vem ndash skolan faktiskt ska vara till foumlr I staumlllet riktas fokus i houmlg grad mot

maumltbarhet resultat och oumlkad maringluppfyllelse i linje med internationell

accountabilityanda

Inte heller foumlr laumlrare som laumlnge varit verksamma i skolan har fraringgor om

undervisningens inneharingll och andra aumlmnesdidaktiska fraringgor faringtt saumlrskilt stort

utrymme Detta aumlr helt enkelt inte naringgot som under mina aringr i skolan har

prioriterats av skolans huvudmaumln Varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot och hur

laumlrare ska vaumllja och prioritera vad det ska laumlggas tid paring i klassrummet borde

vara en ytterst central fraringga men det aumlr naringgot som jag under mina tjugo aringr som

svensklaumlrare i gymnasieskolan saumlllan faringtt naringgon moumljlighet att reflektera oumlver

Daumlremot har mycket tid lagts paring fortbildning om konflikthantering

inkludering hur man skriver aringtgaumlrdsprogram att navigera i olika digitala

18

system som till exempel fraringnvarosystem laumlrplattformar och

provskrivningsprogram klickbara matriser eller att diskutera betyg

bedoumlmning och oumlkad maringluppfyllelse Detta bekraumlftas ocksaring av en paringgaringende

studie vid Houmlgskolan i Borarings som undersoumlker svensklaumlrares

kompetensutveckling paring organisationsnivaring och daumlr preliminaumlra resultat visar

att foumlrsvinnande lite av skolors budget foumlr kompetensutveckling foumlr

svensklaumlrare garingr till aumlmnesfoumlrdjupande fortbildning (Norlund 2020) Paring ett

liknande saumltt visar Erixon och Loumlfgren (2018) att en nationell

kompetensutvecklingsinsats kallad Laumlslyftet som fraringn boumlrjan i foumlrsta hand var

taumlnkt foumlr laumlrare i svenska i staumlllet naumlr materialet var faumlrdigt i huvudsak riktar

sig till laumlrare i alla skolaumlmnen Det tycks dock som om skolan i diskussionen

om oumlkad maringluppfyllelse har gloumlmt bort att foumlr att oumlka maringluppfyllelsen maringste

eleverna laumlra sig mer ndash eller baumlttre ndash och om eleverna ska laumlra sig mer maringste

laumlrarna faring moumljlighet att utveckla foumlrdjupade aumlmnes- och didaktiska kunskaper

Arbetet i skolan handlar ofta om praktisk och konkret problemloumlsning men

aumlven den teoretiska dimensionen av laumlrares arbete aumlr viktig foumlr att diskussionen

om skolan inte bara ska handla om rdquovad som fungerarrdquo Utrymme maringste ocksaring

ges till att problematisera djupare och mer filosofiska fraringgor om vad lektionen

aumlmnet skolan och utbildning faktiskt aumlr till foumlr (Priestley Biesta amp Robinson

2015)

En viktig aspekt i ett skolaumlmne aumlr att unga maumlnniskor har raumltt till stabil och

specialiserad aumlmneskunskap som kan hjaumllpa dem i en snabbt foumlraumlnderlig vaumlrld

(Holmberg et al 2019) Det handlar bland annat om att eleverna genom att de

faringr tillgaringng till logik begrepp och resonemang grundade i aumlmnets disciplinaumlra

kunskap faringr verktyg foumlr att foumlrstaring omvaumlrlden och sig sjaumllva (Holmberg et al

2019) och att foumlrstaring omvaumlrlden genom kunskaper som foumlr eleven bortom egna

erfarenheter (Sundberg 2018a) Detta resonemang ligger i linje med Michael

Youngs projekt foumlr skolan bringing knowledge back in (Young 2008) Det aumlr

dock min uppfattning att den svenska offentliga diskussionen om kunskap i

skolan ofta tenderar att bli fyrkantig och onyanserad med en instrumentell syn

paring kunskap daumlr kunskap blir lika med en lista paring ett faktainneharingll som ska

bockas av i undervisningen vilket ligger ganska laringngt ifraringn den powerful

knowledge som Michael Young och Johan Muller (2016) menar aumlr varje elevs

raumltt att faring laumlra sig i skolan Young (2015) understryker att kunskap maringste vara

i fokus foumlr diskussioner om skolan och om aumlmnes- och laumlroplaner eftersom

det aumlr en demokratisk raumlttighet foumlr alla elever att faring utvecklas och tillaumlgna sig

olika kunskaper Kunskap maringste daumlrfoumlr vara tillgaumlnglig foumlr alla och det aumlr

skolans uppgift att se till att alla elever faringr tillgaringng till den baumlsta kunskap som

foumlr tillfaumlllet finns Powerful knowledge utgoumlrs i Michael Youngs (2011 2013)

retorik av den stabila och viktig kunskap som elever har raumltt att laumlra sig och

aumlr ett teoretiskt perspektiv i min analys av svensklaumlrares tal om laumlsning i

svenskundervisningen i den haumlr avhandlingen

Konceptet powerful knowledge har vaumlckt intresse hos aumlmnesdidaktiska

forskare som foumlrsoumlkt definiera vilket inneharingll i ett skolaumlmne som kan

19

kvalificera sig som aumlmnets powerful knowledge (se till exempel Bertram

2019 (historia) Bladh Stolare amp Kristiansson 2018 (samhaumlllskunskap)

Bouwmans amp Beacuteneker 2018 (geografi) Golding 2018 (matematik)

McPhail 2017 (musik) Wheelahan 2015 (yrkesaumlmnen) Yates amp Millar

2016 (fysik)) och diskussionen hamnar daring paring en teoretisk nivaring eftersom den

utgaringr fraringn den akademiska disciplinens aumlmnesinneharingll Mer saumlllan utgaringr

diskussionen fraringn empiriska exempel (Gericke Hudson Olin-Scheller amp

Stolare 2018) daumlr fokus riktas mot laumlrare som staringr i en konkret

undervisningssituation daumlr de ska vaumllja inneharingll och fatta didaktiska beslut foumlr

sin undervisning Gericke et al (2018) understryker vidare att det inte raumlcker

med endast en akademisk utgaringngspunkt och att powerful knowledge aumlr en

empirisk fraringga som bara kan besvaras i relation till aumlmnets didaktisering

(Ongstad 2006) och de didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr med

stoumlrst betoning paring varfoumlr-fraringgan Vad som aumlr syftet med skolan ett skolaumlmne

eller ett undervisningsmoment aumlr enligt Gericke et al (2018) en fraringga som

saumlllan besvaras i akademin utan snarare behoumlver undersoumlkas i en konkret

undervisningssituation paring klassrumsnivaring Gericke et al (2018) betonar daumlrfoumlr

att paring klassrumsnivaring aumlr laumlraren en aktoumlr i processen att definiera vad powerful

knowledge kan vara i ett aumlmne Aumlven Young (2015) understryker vikten av att

laringta de verkliga aumlmnesexperterna det vill saumlga laumlrare som varje dag undervisar

i de olika skolaumlmnena komma till tals om vilken kunskap som ska vaumlljas ut

som ett viktigt inneharingll att undervisa om

Foumlr att hjaumllpa elever att utveckla powerful knowledge i ett aumlmne kraumlvs

aumlmnesmaumlssiga specialistkunskaper vilket betyder att laumlrare aumlr nyckelpersoner

naumlr det kommer till att utveckla powerful knowledge (Lambert 2017)

Powerful knowledge bygger paring att laumlraren har en foumlrstaringelse foumlr varfoumlr hens

aumlmne aumlr viktigt och vad som aumlr viktig kunskap i aumlmnet och kan daumlrmed inte

reduceras till en uppsaumlttning faktakunskaper som laumlraren maringste hinna med i en

kurs utan maringste ses som ett saumltt att foumlrstaring omvaumlrlden genom aumlmneslinsen

konstaterar Lambert Ett skolaumlmnes inneharingll aumlr dock inte givet och aumlmnets

plats status och utrymme i skolan beror paring de krav det omgivande samhaumlllet

staumlller paring det och paring den akademiska disciplin som aumlmnet aumlr sprunget ur

(Martinsson 2018) Ett aumlmne som aumlr definierat utanfoumlr klassrummet maringste

daumlrfoumlr omformas innan det foumlrs in i klassrummet (Molloy 2007) Stoffet aumlr

bara en del av aumlmnet och det raumlcker inte med att goumlra listor oumlver vilket inneharingll

ett aumlmne ska omfatta foumlr att foumlrstaring vad ett aumlmne aumlr eftersom ett skolaumlmne aumlven

har i uppdrag att baringde utveckla och bedoumlma elevers faumlrdigheter (Martinsson

2018) Ett skolaumlmne motiveras ocksaring av ett syfte som haumlnger ihop med de

didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr och aumlr daumlrmed alltid mer aumln

bara en skolversion av den akademiska disciplinen (Martinsson 2018)

Samtidigt maringste laumlrares didaktiska avvaumlgningar saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang aumln att den undervisning som blir enbart ligger hos den enskilda

laumlraren Undervisningens inre kontext det vill saumlga de val beslut och

foumlrhandlingar som laumlrare goumlr naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning

20

aumlr taumltt sammanvaumlvd med undervisningens yttre lokala nationella och globala

kontext och det garingr egentligen inte att skilja dem aringt (Ball et al 2012

Wahlstroumlm 2015) Paring saring vis blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring

hur utbildning transformeras fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och

laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna

ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm

2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter

den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av

organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens

foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Paring

klassrumsnivaring har laumlrare saringledes en viktig roll naumlr det gaumlller processen att

definiera vilket inneharingll undervisningen ska ha och vilka kunskaper som ska

prioriteras eftersom laumlrarens egen foumlrstaringelse av aumlmnet aumlr avgoumlrande foumlr den

tolkningsprocess som utformar aumlmnet i klassrummet Laumlrare faringr paring saring vis en

dubbel roll som baringde uttolkare och utfoumlrare av policy som de i vaumlldigt laringg

utstraumlckning har varit med att bestaumlmma om (Ball et al 2012)

De standardbaserade laumlroplaner som infoumlrdes i och med 2011 aringrs svenska

skolreformer fraumlmjar i och med laumlroplanens struktur ett fokus paring de olika

aumlmnenas kunskapskrav vilket tillsammans med avreglering decentralisering

och marknadisering av skolan har lett till fokus paring resultat i staumlllet foumlr inneharingll

i skolan (Wahlstroumlm amp Sundberg 2018) Med hjaumllp av standardisering av

utbildning och olika typer av utvaumlrderingar har reformerna medverkat till att

aringterreglera laumlrarna Detta har i sin tur bidragit till att svenska laumlrare har tappat

i autonomi vilket har lett till en avprofessionalisering av laumlrarkaringren (Wermke

amp Forsberg 2017) eftersom uppifraringn staumlllda kontrollkrav krockar med

professionella vaumlrderingar och daumlrmed reducerar laumlrares autonomi

(Lundstroumlm 2018) Lundstroumlm paringpekar vidare att den granskningskultur som

idag dominerar svensk skola innebaumlr en foumlraumlndrad laumlrarroll Utrymmet foumlr

laumlrares professionella avgoumlranden har krympt i och med att laumlrarnas position

har foumlrskjutits genom att makt och kontroll oumlver undervisningen har oumlverfoumlrts

till andra aktoumlrer aumln laumlrarna (Lundstroumlm 2018) Liksom Ball et al (2012)

menar Lundstroumlm (2018) att laumlrares autonomi paringverkas av flera olika policyer

som interagerar saring att summan blir naringgot annat aumln varje intention i sig

Foumlrutom den maringl- och resultatstyrda skola som naumlmnts ovan handlar det aumlven

om policyer om ett distinktare betygssystem tidigare betyg fler och tidigare

nationella prov foumlrstaumlrkta krav paring utvaumlrderingar oumlkade inspektioner med

fokus paring betyg och bedoumlmning offentliggoumlrande av skolors resultat och

infoumlrandet av en laumlrarlegitimation ndash och som alla aumlr policyer som syftar till att

reglera den betygsaumlttande laumlraren och saumlkra laumlrares betygsaumlttning (Lundstroumlm

2018 Mickwitz 2015) Avprofessionaliseringen av svenska laumlrare aumlr daumlrmed

ett resultat av fler olika reformer som sammanfaller i tid och som tillsammans

innebaumlr en begraumlnsning av laumlrares professionella autonomi (Lundstroumlm 2018)

Svenskaumlmnet tillhoumlr tillsammans med matematik och engelska skolans

mest stabila och minst ifraringgasatta aumlmnen vilket bekraumlftas av att aumlmnet har ett

21

nationellt prov som i sin tur signalerar att aumlmnet har houmlg status och aumlr viktigt

foumlr samhaumlllet (Martinsson 2018) I ett historiskt perspektiv har svenskaumlmnet

fram till aringr 1946 setts som ett uttryck foumlr ett nationellt identitetsprojekt

(Elmfeldt 2014) och det har ocksaring laumlnge varit det aumlmne som burit rollen av att

vara skolans bildningsaumlmne (Persson 2012) Aumlven om det inte kan tas foumlr

sjaumllvklart att det aumlr skolans uppgift att ge elever litteraumlr bildning (Thavenius

1991) saring aumlr det i synnerhet laumlsningen av skoumlnlitteratur som fraumlmst anses baumlra

upp bildningstraditionen eftesom den laringngsamma laumlsningen av texter utgoumlr ett

ideal inom de humanistiska vetenskaperna (Elmfeldt 2014) Det finns dock

en risk att stofftraumlngsel i svenskaumlmnet skapar en vattendelare mellan laumlsning

av skoumlnlitteratur och texter av sakprosakaraktaumlr daumlr de skoumlnlitteraumlra texterna

av laumlrarna anses staring foumlr en djupare form av kunskap och erfarenhet som kraumlver

undervisning och textbearbetning under det att laumlsning av sakprosa till stor

del laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand (Erixon 2010)

Laumlngre tillbaka i historien i 1500- och 1600-talens latinskolor var

modersmaringlsundervisningens primaumlra uppdrag att de elever som kom till

latinskolan skulle laumlra sig grundlaumlggande laumls- och skrivfaumlrdigheter paring svenska

Det aumlr foumlrst under boumlrjan paring 1800-talet som svenskaumlmnet boumlrjar konkurrera ut

latinet som det sjaumllvklara bildningsaumlmnet och etablera sig baringde som

sjaumllvstaumlndigt aumlmne och som det skolaumlmne som ska baumlra upp den

litteraturdidaktiska traditionen (Thavenius 1991) Valet av litteratur och

syftet med litteraturlaumlsningen har skiftat genom olika tider Traditioner moral

nationalism idealism litteraumlr socialisation existentiella fraringgor sociala

erfarenheter och elevens personlighetsutveckling har turats om att staring i fokus

foumlr litteraturpedagogiken som ocksaring oftast staringtt i foumlrbund med bredare raringdande

samhaumlllsideologier kulturella normer och vetenskapliga tankemoumlnster

(Thavenius 1991) Nya aumlmnesplaner ett nytt betygssystem och fler nationella

prov parallellt med samhaumllleliga normfoumlraumlndringar kring genus etnicitet och

sexualitet samtidigt som digitaliseringen ger upphov till nya saumltt att laumlsa staumlller

dock nya krav paring svenskaumlmnet och dess inneharingll Svensklaumlrarens uppdrag har

med andra ord de senaste aringren blivit allt mer komplext Erixon och Green

(2020) visar att skolan och daumlrmed aumlven L1-undervisningen det vill saumlga

undervisning i Language 1 och som i den haumlr studien handlar om undervisning

i aumlmnet svenska de senaste decennierna har genomgaringtt stora foumlraumlndringar som

paringverkar baringde undervisningen och laumlrares roll med avseende paring globalisering

maringngkulturalism digitalisering och en foumlrvaumlntning paring att skolan ska ta ansvar

foumlr och loumlsa olika sociala problem Allt detta sker i en nyliberal inramning med

fokus paring ansvarsutkraumlvande och paring att standardisera utbildning genom bland

annat frekvent testande av elevers kunskaper vilket aumlr saumlrskilt utmanande foumlr

L1-aumlmnen (Erixon amp Green 2020) I en foumlraumlnderlig kontext med skolreformer

som avloumlser varandra i ett snabbt floumlde och med foumlraumlndrade synsaumltt paring kunskap

och skolans undervisning samt ett oumlkat performativt tryck mot skolan behoumlvs

det mer kunskap om hur skolans kunskapsuppdrag tolkas av verksamma laumlrare

22

och vad svensklaumlrare lyfter fram som stabil och viktig kunskap i

laumlsundervisningen

Syfte och forskningsfraringgor

I den haumlr avhandlingen undersoumlks hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om

laumlsundervisningen i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Intresset riktar sig mot vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa

och foumlrstaring olika texter och hur de beskriver att undervisningen paringverkas av att

elevernas laumlsning ska bedoumlmas och examineras Den laumlspraktik som studeras

utgoumlrs av fem laumlrares undervisning i kursen Svenska 1 paring fyra olika

studiefoumlrberedande program paring gymnasiet under laumlsaringret 20152016 Syftet

med studien aumlr att bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar

svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till

laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt

fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken

powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken

Forskningsfraringgor

Hur beskriver laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till

sin undervisning

Vilka texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion

har texterna i undervisningen

Vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig

utifraringn den undervisning som genomfoumlrs

Vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal

Vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska

1 synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen

Studiens kontext

Den haumlr avhandlingen riktar intresset mot laumlsning i svenskundervisning paring

gymnasiet i en kurs daumlr laumlsningen ska maumltas i ett avslutande nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov Avhandlingen bestaringr av tvaring delar daumlr Del I kommit till under

forskarstudierna med doktorsexamen som slutmaringl och Del II bygger paring den

licentiatuppsats som publicerades 2018 (Larsson 2018)

Doktorsavhandlingen aumlr saringledes en sammanfogning av tvaring forskningsprojekt

som utgaringr fraringn samma intresse och samma empiriska material men med olika

fokus Den empiriska delen av arbetet med licentiatuppsatsen skapade ett stort

material baringde vad gaumlller laumlrarintervjuerna och det textmaterial som laumlrarna

anvaumlnde i sin undervisning De olika texterna med tillhoumlrande arbetsuppgifter

23

som laumlrarna valde till undervisningen i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr naumlr

intervjuserien paringgick aumlr en del av materialet i licentiatuppsatsen som foumlrblev

outforskat liksom de foumlrteckningar oumlver texter som uppraumlttades under

intervjuerna Redan under arbetet med licentiatuppsatsen fanns ett intresse foumlr

att vidare utforska den haumlr delen av materialet I och med de fortsatta

forskarstudierna uppstod moumljligheten att arbeta med och analysera aumlven det

empiriska material som paring grund av tids- och platsbrist inte kunde innefattas i

licentiatstudien

I licentiatuppsatsen riktades fokus mot paringverkan paring undervisningen av

externa standardiserade prov den saring kallade washbackeffekten (se Alderson

amp Wall 1993) och mot laumlrares uppfattningar om det nationella provet i

Svenska 1 paring gymnasiet Ett saumlrskilt intresse riktades mot det delprov som aumlr

avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse och det nationella provet stod saringledes i

foumlrgrunden i studien I avhandlingsarbetet aumlr det undervisningen i den kurs

som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som staringr i foumlrgrunden och det

nationella provet hamnar daumlrmed mer i bakgrunden i avhandlingsarbetet

Valet att laringta delar av licentiatuppsatsen ingaring som en del i avhandlingen

grundar sig paring att aumlven om fokus i avhandlingen riktas mot undervisningen saring

visade sig baringde undervisningen och laumlrarna under intervjustudien vara starkt

praumlglade av den performativa kontexten som det nationella provet var en del

av Daumlrfoumlr bearbetade jag de delar av licentiatuppsatsen som gav en bild av

den performativa kontexten som laumlrarna talade om och laumlt detta ingaring som

avhandlingens Del II

Konsekvensen av att sammanfoga Del I som bygger paring tidigare outforskat

material och Del II som bygger paring redan publicerat material aumlr att vissa

textdelar i avhandlingen ligger naumlra olika textavsnitt i licentiatuppsatsen Detta

gaumlller i foumlrsta hand Del II men aumlven delar av de kapitel som foumlregaringr

avhandlingens empiriska kapitel Inledningen aumlr skriven med avsikt att

omfamna hela avhandlingen under det att kapitlet om tidigare forskning aumlr en

sammanfogning av relevant och uppdaterad forskning fraringn licentiatuppsatsen

och forskning som relaterar till hela doktorsavhandlingen Eftersom samma

oumlvergripande teori Stephen Balls teori om policy enactment anvaumlnds i baringda

studierna kan vissa textpartier i avhandlingen i det avsnitt i teorikapitlet som

handlar om att goumlra policy ligga naumlra det som skrevs i licentiatuppsatsen

Avsnittet har dock under arbetet med avhandlingen skrivits om efter en ny

laumlsning av Balls texter samt naringgra nya texter som tillkommit efter det att

licentiatuppsatsen publicerades Naumlr det gaumlller de teoretiska utgaringngspunkterna

laumlsundervisning i gymnasieskolan samt powerful knowledge aumlr avsnittet med

teori om laumlsundervisning i gymnasieskolan baringde omskrivet och foumlrdjupat

Daumlremot aumlr powerful knowledge ett perspektiv som tillkommer i avhandlingen

och avsnittet aumlr saringledes helt nytt Kapitlet om studiens design och

forskningsprocessen har skrivits om i avhandlingen men eftersom empirin

samlades in under arbetet med licentiatuppsatsen ligger formuleringarna i

metoddelarna naumlra texten i licentiatuppsatsens metodkapitel

24

Naumlr det gaumlller de empiriska kapitlen aumlr de tre kapitlen i Del I skrivna foumlr

doktorsavhandlingen under det att de tvaring kapitlen i Del II aumlr bearbetade och

omskrivna efter en re-analys av de empiriska kapitlen i licentiatuppsatsen

Naringgra avsnitt som behandlar laumlrarnas tal om den egna laumlsundervisningen har

flyttats fraringn Del II och ingaringr i staumlllet i kapitel fem och kapitel sju daumlr de

bearbetats och integrerats med den nyskrivna texten I licentiatstudien ingick

aumlven intervjuer med fyra fokusgrupper i materialet men daring dessa intervjuer

enbart hade fokus paring det nationella provet i Svenska 1 har de partier som utgaringr

fraringn fokusgrupperna tagits bort Paring naringgra faring staumlllen naumlr inneboumlrden varit

densamma och inneharingllet bedoumlmts vara relevant att beharinglla har citat fraringn

fokusgrupperna ersatts av citat med samma inneboumlrd fraringn de fem laumlrare som

medverkar i avhandlingsstudien men i huvudsak har alltsaring det som utgaringtt fraringn

materialet i fokusgruppintervjuerna lyfts ut Vissa partier i Del II har ocksaring

lagts till med nyskriven text eller faringtt nya citat tillagda foumlr att foumlrtydliga eller

foumlrdjupa textavsnitt som bedoumlmts behoumlva utvecklas och faring en mer

framtraumldande roll i avhandlingen Detta innebaumlr att de empiriska kapitlen i Del

II har faringtt ett annat fokus och en annan retorik aumln de empiriska kapitlen i

licentiatuppsatsen aumlven om stora textpartier ligger naumlra eller aumlr identiska med

licentiatstudiens text Detsamma gaumlller kapitel elva som inneharingller en analys

av och reflektion oumlver resultaten i Del II daumlr texten bestaringr av till oumlvervaumlgande

del av foumlr avhandlingen relevanta delar fraringn licentiatuppsatsens avslutande

kapitel och i viss maringn nyskriven text Texten i kapitel elva aumlr saringledes i flera

avseenden i det naumlrmaste aumlr identisk med diskussionen i licentiatuppsatsen

Aumlven texten i metoddiskussionen aumlr omskriven men ligger i vissa delar naumlra

motsvarande parti i licentiatuppsatsen eftersom det aumlr samma metod i form av

semistrukturerade intervjuer och material som anvaumlnts Det sista kapitlet

bestaringr av en avslutande diskussion som aumlr nyskriven utifraringn avhandlingens

hela inneharingll

Avhandlingens disposition

Avhandlingen bestaringr av tolv kapitel daumlr det foumlrsta kapitlet presenterar studiens

inledning bakgrund syfte forskningsfraringgor samt ett avsnitt som beskriver

studiens kontext I det andra kapitlet redogoumlrs foumlr tidigare forskning och i det

tredje kapitlet presenteras avhandlingens teoretiska utgaringngspunkter Kapitel

fyra redovisar metod material analysprocess och etiska oumlvervaumlganden

Avhandlingens empiriska del aumlr uppdelad i tvaring delar Del I boumlrjar med en kort

inledande text som foumlljs av tre kapitel som inneharingller resultat som svarar paring

studiens tre foumlrsta forskningsfraringgor och ett kapitel med analys av och en

reflektion oumlver resultaten i Del I Det foumlrsta kapitlet i Del I kapitel fem

behandlar hur laumlrarna beskriver de didaktiska avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer

texter till sin undervisning Kapitel sex redovisar vilka texter laumlrarna anger att

de anvaumlnder i kursen Svenska 1 och vilken funktion texterna har i

25

undervisningen och kapitel sju redogoumlr foumlr vad som framtraumlder som viktiga

kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som

genomfoumlrs I kapitel aringtta genomfoumlrs en analys av och reflektion oumlver resultaten

i Del I Aumlven Del II inleds med en kort inledande text som foumlljs av tvaring kapitel

som svarar paring studiens fjaumlrde och femte forskningsfraringga Foumlrsta kapitlet i Del

II kapitel nio skildrar vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av

elevers laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal Det sista empiriska kapitlet

kapitel tio ger en bild av vilka utmaningar i relation till det nationella provet

i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Kapitel

elva avrundar Del II med en analys av och reflektion oumlver resultaten i de tvaring

foumlregaringende kapitlen Avhandlingens avslutande diskussion om studiens

metod resultat och slutsatser aringterfinns i det tolfte kapitlet Daumlrefter foumlljer en

engelsk sammanfattning och bilagor inneharingllande informationsbrev

samtyckesblankett intervjuguider samt foumlrteckningar oumlver de texter som

anvaumlndes i undervisningen

26

Kapitel 2 Tidigare forskning

Den haumlr avhandlingen aumlr en studie i aumlmnet pedagogiskt arbete och har sin

inriktning mot det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet med ett fokus paring

laumlsundervisning i aumlmnet svenska paring gymnasiet Syftet med studien aumlr att bidra

med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls

infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och

performativ kontext Ett saumlrskilt fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt

att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den

beraumlttade praktiken Daumlrmed foumlr avhandlingen samman olika

kunskapsomraringden och utbildningsvetenskapliga forskningsfaumllt De

forskningsfaumllt som avhandlingen beroumlr aumlr omfattande och de studier som

presenteras nedan aumlr daumlrfoumlr ett urval av i huvudsak didaktiska studier som har

tydliga beroumlringspunkter med avhandlingens fokus och som behoumlvs foumlr

avhandlingens kontextuella inramning Litteratursoumlkningen har skett baringde

genom snoumlbollseffekt och med systematiska soumlkningar som framfoumlr allt tagit

sin utgaringngspunkt i aringterkommande nyckelreferenser men ocksaring i databaserna

DiVA Swepub Libris Eric Google Scholar och Houmlgskolan Dalarnas

soumlkmotor Summons

I det haumlr kapitlet presenteras tematiskt tidigare forskning som tar sin

utgaringngspunkt i avhandlingens syftesbeskrivning Inledningsvis ges en kort

oumlversikt av svenskaumlmnesdidaktisk forskning som har laumlsning och textval i

fokus foumlr att placera in foumlreliggande studie i det svenskaumlmnesdidaktiska

forskningsfaumlltet och motivera studiens syfte Sedan foumlljer en redogoumlrelse foumlr

forskning som aumlr relevant foumlr avhandlingens resultat och daumlr nationella prov i

aumlmnet svenska metaspraringk och bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen har

undersoumlkts samt forskning om laumlrares praktik i relation till policy performativt

tryck och externa standardiserade prov

Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning

Forskningen inom det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet har oumlkat betydligt i

omfaringng de senaste tvaring decennierna (Holmberg amp Nordenstam 2016) Naumlr det

gaumlller studier som handlar om undervisningen i svenska paring houmlgstadiet eller

gymnasiet har elevers skrivutveckling eller bedoumlmning av elevers skrivande

aumlgnats uppmaumlrksamhet (se till exempel Andersson Varga 2014 Borgstroumlm

2010 2012 Nordmark 2014 Parmenius Swaumlrd 2008 Skar 2013) Holmberg

27

och Nordenstam (2016) och Skar och Tengberg (2014) visar att det aumlven finns

ett stort intresse inom faumlltet foumlr forskning som undersoumlker litteraturens

funktioner och laumlsning som inneharingll eller som aktivitet i klassrummet

Intresset riktas fraumlmst mot svenskspraringkiga elever paring houmlgstadiet eller gymnasiet

och i viss maringn aumlven mot att undersoumlka konstruktionen av svenskaumlmnet i

styrdokument skolans praktik eller i laumlrarutbildningen (Holmberg amp

Nordenstam 2016) Aumlven i ett nordiskt L1-perspektiv aumlr det litteraturlaumlsning

foumlr aumlldre elever som tilldrar sig forskares intresse och det finns faring studier med

fokus paring laumlsundervisning foumlr aumlldre elever (Holmberg et al 2019)

Naumlrmare haumllften av de studier fraringn de senaste tvaring decennierna som kan

saumlgas tillhoumlra det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har en

litteraturdidaktisk inriktning (Holmberg amp Nordenstam 2016 Reichenberg

2012) och det litteraturdidaktiska faumlltet var redan foumlr tio aringr sedan en snabbt

vaumlxande del av det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Exempel

paring litteraturdidaktiska perspektiv som undersoumlks aumlr identitetsskapande

litteratursamtal med elever paring fordonsprogrammet (Asplund 2010)

litteraturundervisning foumlr gymnasieelever i Sverige och Frankrike (Johansson

2015) svenska gymnasieungdomars attityder till laumlsning av skoumlnlitteratur

(Nordberg 2017a) fantasylitteraturens didaktiska potential i arbetet med

skolans vaumlrdegrund (Alkestrand 2016) den estetiska dimensionen av

gymnasieungdomars laumlsning i klassrummet (Wintersparv 2021) laumlsning av

icke-vaumlsterlaumlndsk litteratur (Gustafsson Nadel 2018) transformativt laumlrande

genom litteraturlaumlsning (Bradling 2020) elevers meningsskapande i relation

till fiktion i tryckt pappersform och i filmadaption (Wessbo 2021) och

litteraturundervisningens koppling till skolans demokratiuppdrag (Borsgaringrd

2021) Aumlven textsamtalets funktion och didaktiska moumljligheter foumlr elevers

foumlrstaringelse av det de laumlst har aumlgnats en del uppmaumlrksamhet (Hallesson 2015

Hultin 2006 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) Ur ett elevperspektiv visar

Tengberg (2011) genom intervjuer med houmlgstadieelever att textsamtalet foumlr

maringnga elever fyller en viktig funktion och upplevs som meningsfullt I en

utvaumlrdering av ett omfattande nationellt laumlsprojekt paring houmlgstadiet och

gymnasiet framkommer att ett stort antal elever som deltog i projektet ansaringg

att en gemensam laumlsning av en hel roman med tillhoumlrande textsamtal gett dem

deras foumlrsta riktiga laumlsupplevelse och utmanat deras tankar (Nordberg 2017b)

En norsk studie med L1-perspektiv visar paring liknande resultat utifraringn

observationer och intervjuer med tre gymnasieelever daumlr eleverna beskrev att

textsamtalen oumlkade elevernas foumlrstaringelse av den laumlsta texten Textsamtalen

hjaumllpte eleverna att till exempel utveckla litteraumlr kompetens genom att de fick

oumlva sig paring att formulera och underbygga den egna tolkningen att de fick

tillgaringng till andras tolkningar och moumljlighet att reflektera oumlver och vaumlrdera en

tolkningsmaringngfald (Fodstad amp Thomassen 2020)

Naumlr det gaumlller forskning som riktar intresset mot elevers laumlsning i

klassrummet ansluter sig ett stort antal studier till ett receptionsteoretiskt

perspektiv med utgaringngspunkt i en diskussion om vad som haumlnder vid elevers

28

moumlte med och meningsskapande utifraringn olika skoumlnlitteraumlra texter (se till

exempel Asplund 2010 Borsgaringrd 2021 Bradling 2020 Johansson 2015

Klementsson 2015 Molloy 2009 Nilsson 2015 Nordberg 2015 Olin-

Scheller 2006 Pettersson 2015 Tengberg 2011 Wennerstroumlm Wohrne

2015 Wessbo 2021) Svenskaumlmnesdidaktiska studier om laumlsning av

skoumlnlitteraumlra texter foumlr aumlldre elever fokuserar ocksaring i stor utstraumlckning hur de

skoumlnlitteraumlra texter som foumlrekommer i undervisningen harmonierar med

laumlrarnas uppfattning om kanon kulturarv och aumlmnesuppfattning och hur

laumlrarnas svenskaumlmnen konstrueras foumlr olika elevgrupper (se till exempel

Bergman 2007 2009 Bommarco 2006 Brink 2006 Graeske amp Lundstroumlm

2015 Hultin 2006 2009 Johansson 2015 Lundstroumlm 2007 Magnusson

2014 Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Nordberg 2017a Norlund 2009 Olin-

Scheller 2006) Tengberg (2019) visar aumlven att tanken om att det inte finns ett

raumltt eller fel saumltt att tolka en text aumlr vanligt foumlrekommande bland studiens

laumlrare Johansson (2019) har undersoumlkt hur gymnasieelever foumlrstaringr och

anvaumlnder litteraumlra begrepp vid analys av litteraumlr text och sett att eleverna har

svaringrt att tillaumlmpa begreppen vid litteraumlr analys Aumlven om eleverna ibland kan

identifiera och ge korrekta definitioner anvaumlnds inte begreppen foumlr att oumlka

foumlrstaringelsen av texten En viktig slutsats i studien aumlr att begreppen maringste saumlttas

in i ett sammanhang foumlr att bli anvaumlndbara och begripliga foumlr eleverna

(Johansson 2019)

Studier som undersoumlker laumlsning av sakprosatexter foumlr aumlldre elever aumlr dock

betydligt mer sparsamma inom faumlltet aumlven om laumlsning av texter som inte

raumlknas som skoumlnlitteraumlra ingaringr i svenskaumlmnet (Holmberg et al 2019) Hur

houmlgpresterande elever med god laumlskompetens goumlr foumlr att foumlrstaring faktatexter

inom gymnasiets svenskaumlmne har dock undersoumlkts (Hallesson 2011) De

studier som undersoumlker elevers laumlsning av sakprosa i en skolkontext aumlr

betydligt faumlrre aumln de studier som fokuserar elevers laumlsning av skoumlnlitteratur

och staringr foumlretraumldesvis att finna utanfoumlr det svenskaumlmnesdidaktiska

forskningsfaumlltet Till exempel har elevers laumlsning av faktatexter inom

gymnasiets historie- och samhaumlllsvetenskapliga aumlmnen i ett multimodalt

perspektiv undersoumlkts (Magnusson 2014) liksom hur stoumlttande textsamtal kan

hjaumllpa elever med deras laumlsning och foumlrstaringelse av faktatexter i historieaumlmnet

(Hallesson 2015) En uppfattning som framkommer i en intervjustudie med

elva svensklaumlrare paring houmlgstadiet aumlr att det fraumlmst aumlr faktatexter som elever har

svaringrt foumlr att laumlsa och foumlrstaring (Westlund amp Molloy 2017) Trots detta finns det

flera studier som visar att eleverna inom svenskaumlmnet moumlter en allt mindre

maumlngd sakprosatexter eftersom svensklaumlrare tenderar att vaumllja bort att arbeta

aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr (Norlund 2009 Liberg amp Eklund 2005

Reichenberg 2012) Enligt Norlund (2009) anvaumlnds sakprosatexter oftast i

svenskaumlmnet som exempeltexter foumlr att identifiera genretypiska drag och foumlr

att inspirera till egen textproduktion Vidare konstaterar Norlund att

handledning i laumlsningen av svaringrare faktatexter paring gymnasiet tenderar att utebli

och svensklaumlrarna i hennes avhandling vaumlljer ofta att moumlta elevers laumlsmotstaringnd

29

mot faktatexter genom att i staumlllet beraumltta om inneharingllet eller genom att ersaumltta

texten med filmer eller bilder Naumlr det gaumlller svenskaumlmnesdidaktiska studier

som undersoumlker aumlldre elevers laumlsning aumlr det saringledes laumlsning av litteratur och

litteraturdidaktik i ett receptionsteoretiskt perspektiv som dragit till sig mest

uppmaumlrksamhet och studier som fokuserar laumlsundervisning paring gymnasiet aumlr

betydligt svaringrare att hitta

Textval

God laumlsundervisning foumlrbereds genom bland annat ett noggrant textval (Olin-

Scheller amp Tengberg 2016) Trots detta har en relativ liten del av

svenskaumlmnesdidaktisk forskning riktat in sig mot valet av texter inom ramen

foumlr undervisningen i aumlmnet svenska och de studier som finns hamnar till

stoumlrsta delen inom det litteraturdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Naumlr det

gaumlller elevers laumlsning av faktatexter och arbetet med sakprosatexter aumlr det faumlrre

forskare som har intresserat sig foumlr vilka texter som kommer in i klassrummet

(Reichenberg 2012) och det aumlr betydligt svaringrare att hitta studier om hur

svensklaumlrare vaumlljer sakprosatexter jaumlmfoumlrt med hur svensklaumlrare vaumlljer

skoumlnlitteraumlra texter Ideacuteer om att litteratur och att laumlra sig laumlsa litteratur hjaumllper

oss att laumlra oss foumlrstaring vaumlrlden runt omkring (Vischer Bruns 2011) och att

laumlsning bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och stoumlrre foumlrstaringelse foumlr andra tycks

vara ett outtalat ideal som genomsyrar baringde litteraturvetenskap

laumlrarutbildning och litteraturdidaktik (Andersson 2010) Daumlrmed foumlrvaumlntas

ocksaring litteraturvalet i skolan oumlverensstaumlmma med det som i laumlroplanen

benaumlmns som samhaumlllets vaumlrdegrund och som aumlven den underfoumlrstaringtt antas

vara god (Persson 2012) Erixon (2010) anvaumlnder Bernsteins (2000) begrepp

det heliga och det profana foumlr att diskutera olika texters status i svenskaumlmnet

Ett aumlmnes heliga handlar om det som aumlr specifikt foumlr aumlmnet och som skiljer

det fraringn andra skolaumlmnen och som inte aumlr foumlrhandlingsbart under det att det

profana utgoumlrs av olika kontextuella krav och tvaringng som ramar in aumlmnets

foumlrutsaumlttningar och saringdant som laumlttare kan foumlraumlndras eller foumlrhandlas bort Det

aumlr framfoumlr allt skoumlnlitteratur och den tryckta boken som representerar

svenskaumlmnets heliga (Elmfeldt 2014 Erixon 2010 2014) Enligt Erixon

(2010) aumlr det inte laumlsning i sig som aumlr heligt utan laumlsningen av skoumlnlitteratur

och allt som inte aumlr laumlsning av skoumlnlitteratur kan saumlgas vara profant och kan

laumlsas paring skaumlrm om situationen saring kraumlver

Forskning om litteratur i laumlroplanen foumlr grundskolan efter reformerna 2011

problematiserar att kursplanerna i Lgr11 speglar ett synsaumltt paring litteratur som

foumlrminskar dess vaumlrde till foumlrmaringn foumlr stabila maumltbara kunskaper som i sig aumlr

en konsekvens av obligatoriska maumltningar i form av nationella prov

(Lundstroumlm Manderstedt amp Palo 2011) I och med detta finns en risk att en

litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv kommer att

dominera undervisningen paring bekostnad av den estetiska litteraturlaumlsningen

som inte ges utrymme i kunskapskraven (Lundstroumlm et al 2011) I laumlroplanen

30

foumlr gymnasiet Gy11 har utrymmet foumlr skoumlnlitteratur och annan fiktionstext

minskat och daring framfoumlr allt i kursen Svenska 1 (Graeske 2015) samtidigt som

traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor som

analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv mer aumln tidigare lyfts fram

(Persson 2012)

Svensklaumlrares val av texter i undervisningen paringverkas av vilka

foumlrutsaumlttningar som styr texturvalet (Lundstroumlm 2009) Utoumlver laumlroplanens

direktiv finns maringnga andra faktorer som styr laumlrares didaktiska textval foumlr

klassrummet (Westlund amp Molloy 2017) Till exempel paringverkar elevers olika

laumlsprofiler laumlrarens laumlsdidaktiska avvaumlgningar med avseende paring baringde textval

och svaringrighetsgrad paring de uppgifter som ska goumlras till texterna i en klass

(Westlund amp Molloy 2017) Aumlven svensklaumlrares aumlmnesuppfattning tycks

spela en stor roll foumlr vilka skoumlnlitteraumlra texter som kommer in i klassrummet

(Brink 2006 Martinsson 2012 Olin-Scheller 2006) Aumlmnets traditioner

skolkulturer aumlmnessynen i laumlromedel konkurrerande pedagogiska

institutionella och inneharingllsorienterade villkor samt laumlrarens vaumlrderingar och

erfarenheter interagerar naumlr laumlrare tolkar styrdokumenten foumlr att vaumllja inneharingll

och texter till sin undervisning (Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009

Molloy 2007) Studier som lyfter vad svensklaumlrare utgaringr fraringn naumlr de goumlr sina

litteraturval naumlmner tillgaringng till litteratur att engagera eleverna och anknyta

till deras verklighet att vaumlcka laumlslust att foumlrmedla ett kulturarv att laumlra

eleverna att taumlnka sjaumllva och att ge historisk foumlrstaringelse foumlr litteratur fraringn olika

tider (Bergman 2007 Borsgaringrd 2021 Hultin 2009 Lundstroumlm 2009

Mossberg Schuumlllerqvist 2008) Laumlsning i gymnasiets svenskundervisning foumlre

Gy11 tycks ocksaring domineras av typografisk skoumlnlitteratur daumlr textvalet

handlar om att saringlla fraringn ett traditionellt kanoniskt utbud eftersom laumlrarna ser

paring svenskaumlmnet som ett litteraturhistoriskt bildningsaumlmne (Lundstroumlm 2007

Olin-Scheller 2006)

Laumlrares textval paringverkas ocksaring till viss del av de texter som finns i de

laumlroboumlcker som finns paring skolan Studier som granskar textval och

arbetsuppgifter i laumlroboumlcker foumlr svenskaumlmnet belyser att trots samma

aumlmnesplan foumlrekommer olika aumlmnestraditioner eller olika laumlsarter i laumlromedel

riktade mot olika program (Dahl 2015 Graeske 2013 2015 Lilja Waltaring

2016) I de laumlromedel som granskats aumlr forskningsanknytningen ringa och det

foumlrekommer inga didaktiska diskussioner om urval eftersom

laumlromedelsfoumlrfattarnas urvalsprincip i stort sett bygger paring egen

klassrumstradition och goda erfarenheter av vad som fungerar i klassrummet

(Graeske 2015) Dahls Graeskes och Lilja Waltarings studier har bland annat

visat att den syn paring elevers laumlsning som speglas i laumlroboumlckerna tyder paring

utveckling av skilda laumlskompetenser foumlr elever paring de yrkesinriktade och paring de

studiefoumlrberedande programmen Naumlmnda studier saumlger dock inget om hur

laumlroboumlckerna anvaumlnds i svenskundervisningen

Sjaumllva processen med att vaumllja ut de texter som tas upp i undervisningen aumlr

inte beforskad i lika houmlg grad som vilka texter som vaumlljs och merparten av de

31

studier som gjorts har ett intresse som uteslutande fokuserar paring urvalet och

arbetet med de skoumlnlitteraumlra texterna (se till exempel Bergman 2007

Bommarco 2006 Brink 2006 Lundstroumlm 2007 Mossberg Schuumlllerqvist

2008 Olin-Scheller 2006) Flera olika aspekter framtraumlder i relation till hur

svensklaumlrare vaumlljer texter till undervisningen Naumlr fyra houmlgstadielaumlrare i

Tengbergs (2011) avhandling fick diskutera vilken novell som skulle

anvaumlndas i interventionsstudien var det fraringgor om texternas spraringk

komposition och intertextuella kopplingar om det historiska avstaringndet mellan

textens tillkomst och elevernas laumlsning av texten och om det fanns moumljlighet

foumlr igenkaumlnning och identifikation foumlr eleverna som dominerade diskussionen

I en jaumlmfoumlrande studie om litteraturundervisning i tre svenska och tre danska

gymnasieklasser (Sjoumlstedt 2013) framkom genom observationer och elev-

och laumlrarintervjuer att de svenska gymnasielaumlrarna i huvudsak valde texter

som de trodde skulle intressera eleverna och att eleverna gavs moumljlighet att

reflektera oumlver etiska och samhaumllleliga fraringgor De danska laumlrarna valde i staumlllet

oumlvervaumlgande texter som var utmanande till form och inneharingll och som

eleverna fick laumlra sig att tolka och analysera utifraringn litteraturvetenskapliga

perspektiv En nyligen genomfoumlrd intervjustudie med svensklaumlrare paring

gymnasiet visar dock att de medverkande laumlrarna i kursen Svenska 1 foumlrsoumlker

vaumllja texter som baringde ska passa eleverna och utmana deras laumlsning och att de

noggrant avvaumlger huruvida texterna ska laumlsas gemensamt eller om eleverna

ska faring vaumllja helt fritt (Bradling 2020) I en storskalig norsk observationsstudie

om textval i norskaumlmnet i houmlgstadiet framkom att de skoumlnlitteraumlra texterna som

anvaumlndes i undervisningen uppvisade liten variation och att de till en klar

majoritet bestod av utdrag i laumlroboumlcker (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020

Gabrielsen Blikstad-Balas amp Tengberg 2020) De faring hela romaner som

eleverna laumlste valdes av eleverna sjaumllva foumlr egen tyst laumlsning utan stoumlttande

textsamtal Dessutom laringg fokus i undervisningen paring att analysera texterna

utifraringn litteraumlra epoker eller genretypisk uppbyggnad och som underlag foumlr

elevers eget skrivande av liknande texttyper (Gabrielsen et al 2020) Att det

kan finnas en foumlrdel foumlr elevers moumljlighet till foumlrstaringelse av ett litteraumlrt verk om

de faringr laumlsa hela texten i staumlllet foumlr endast ett kort utdrag ur texten lyfts vidare

fram av Oumlhman (2015)

I en studie om gymnasielaumlrares textval fraringn 2007 visar Lundstroumlm genom

dokumentstudier observationer och laumlrarintervjuer att svenskaumlmnets

styrdokument under olika tider genom sin retorik paringverkat svensklaumlrares val

av text foumlr undervisningen Ett traditionellt och kanonliknande texturval

speglades i undervisningen trots att aumlmnesplanen i svenska i Lpf94 inte

innehoumlll naringgra foumlreskrivningar om specifika texter utan endast om centrala

verk I praktiken iscensattes en undervisning utifraringn epokstudier och

kanontexter Laumlrarnas uppfattningar om vad som foumlrvaumlntades finnas med i

undervisningen med avseende paring skoumlnlitteraumlr text visade daumlrmed enligt

Lundstroumlm paring ett undervisningsinneharingll som bars fram av en tradition paring

skolorna som foumlrmedlades mellan olika laumlrargenerationer och i olika

32

laumlromedel Svensklaumlrarna i studien valde ocksaring texter utan att reflektera oumlver

den didaktiska fraringgan varfoumlr en viss text ska anvaumlndas och inte heller fraringgan

om vem som ska laumlsa texten var saumlrskilt framtraumldande i urvalsprocessen

Textvalen paringverkades aumlven av att laumlrarna la stor vikt vid det nationella provet

i Svenska B och vid att oumlva paring olika faumlrdigheter infoumlr provet vilket medfoumlrde

att tiden foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet stal tid fraringn annat

textarbete (Lundstroumlm 2007)

I ett L1-perspektiv paringpekar Blikstad-Balas (2015) i en norsk metaanalys

om skolans foumlraumlndrade textpraktiker att skolans digitalisering paringverkar laumlrares

textval genom att en oaumlndlig maumlngd texter finns tillgaumlngliga men att dessa

ligger utanfoumlr laumlrarens och skolkulturens val och tradition Internet ger tillgaringng

till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet och skolaumlmnet vilket ger elever stoumlrre

moumljlighet att vaumllja texter och hitta naringgot som intresserar dem paring ett saumltt de inte

haft moumljlighet att goumlra foumlrut De digitala texterna oumlppnar upp foumlr stoumlrre

valfrihet men leder ocksaring till att det i houmlgre utstraumlckning blir elevens ansvar

att sjaumllv hitta och foumlrstaring texter paring naumltet (Blikstad-Balas 2015) Naumlr det gaumlller

val av skoumlnlitteratur genomfoumlrde Sarland redan 1991 en studie om laumlsning av

romaner i den engelska grundskolan som visade att laumlrarna motiverade sina

textval foumlr litteraturundervisningen med att det som paringverkade deras val var

textens praktiska tillgaumlnglighet anvaumlndbarhet kvalitet och laumlrarens egna

preferenser Viktigt var ocksaring att texten var en god baumlrare av och oumlverfoumlrare

av houmlgkulturella vaumlrden textens moumljlighet att utveckla elevernas laumlsning

spraringk och kommunikationsfoumlrmaringga och att texten skulle tilltala eleverna

Sarland satte aumlven in laumlrarnas textval i tvaring ramverk daumlr det ena aumlr skolan som

ideologisk och statlig institution och det andra det akademiska engelskaumlmnets

funktion som skapare av ett kulturellt kapital tvaring ramverk som i sig kan vara

motsaumlgelsefulla Valet av litteratur styrdes daumlrmed aumlven av skolans

organisation ekonomi och kursplaner och laumlrare hamnade ibland i konflikt

naumlr de ville att eleverna skulle laumlsa en viss roman men tvingades ta en annan

eftersom de maringste anpassa sig till vad som fanns tillgaumlngligt paring skolan

Sarland beskriver ocksaring att elevers laumlslust var ett viktigt syfte med laumlsningen

och att detta syfte kunde skapa en konflikt hos laumlrarna om eleverna ville laumlsa

andra boumlcker aumln de som laumlraren hade valt och ansaringg vara laumlmpliga foumlr att

utmana eleverna i deras laumlsning (Sarland 1991) Ingen av de studier som

naumlmns ovan och som har undersoumlkt textval inkluderar dock val av

sakprosatexter i undervisningen i sina studier utan det aumlr uteslutande valet av

litteraumlra texter som uppmaumlrksammats

Nationella prov i aumlmnet svenska

Sverige foumlljer med i en internationell trend med ett oumlkat tryck paring laumlrarna genom

fler nationella prov som ocksaring granskas av aktoumlrer utanfoumlr skolan

(Wetterstrand Sundhaumlll amp Lundahl 2017) Naumlr det gaumlller de nationella proven

33

i aumlmnet svenska har baringde grundskolans och gymnasiets nationella prov varit

foumlremaringl foumlr olika studier I grundskolan har kvalitatitvt inriktade studier gjorts

exempelvis paring hur laumlrare och elever foumlrharingller sig till och genomfoumlr provet i

aringrskurs 5 (Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010) och pojkars skrivande i

provet i aringrskurs 3 (Andersson 2014) Foumlr aringrskurs 6 och 9 har aumlven laumlrares syn

paring de nationella provens roll vid betygsaumlttningen studerats (Bonnevier

Borgstroumlm amp Yassin Falk 2017) Bonnevier et al (2017) visar i sin

undersoumlkning att laumlrarna i studien aumlr ambivalenta till hur anvaumlndbara resultaten

paring proven aumlr naumlr de ska saumltta betyg Laumlrarna anser att de olika delproven ger

bra information paring individnivaring om vad eleverna kan i relation till

kunskapskraven Daumlremot anser inte laumlrarna att de sammanvaumlgda provbetygen

paring gruppnivaring har naringgot vaumlrde utan de betraktas av laumlrarna som naringgot som bara

aumlr till foumlr aktoumlrer som endast ser till statistik och inte till elevers kunskaper

Laumlrarna menar att det sammanvaumlgda provbetyget aumlr problematiskt eftersom

det aumlr svaringrt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget foumlrharingller sig till

kunskapskraven och slutbetyget Principen foumlr sammanvaumlgning av delproven

till ett provbetyg skiljer sig i alltfoumlr houmlg grad principen fraringn betygsaumlttningen i

oumlvrigt och uppfattas som direkt motstridigt till det maringl- och kriterierelaterade

betygssystemet naringgot aumlven laumlrarna i Joumlnsson och Klapps (2020) studie

paringpekar

Foumlr gymnasiets del aringterfinns forskningen om svenskaumlmnets nationella prov

till oumlvervaumlgande del i studier som behandlar det nationella provet i kursen

Svenska B som fanns i foumlregaringende laumlroplan Lpf94 I viss maringn har forskarna

intresserat sig foumlr skillnader mellan skolor och program vad gaumlller

genomfoumlrande bedoumlmning och betygsaumlttning i relation till provet (Korp

2006) de muntliga delproven (Palmeacuter 2008) eller vilka olika laumlsaktiviteter

med fokus paring laumlsning av sakprosa som provet erbjuder eleverna (Norlund

2009) Mest intresse har de skriftliga uppsatsproven dragit till sig daumlr fokus

tenderar att ligga paring olika bedoumlmningsaspekter av elevtexter (Borgstroumlm

2010 2012 Borgstroumlm amp Ledin 2014 Palmeacuter 2013 Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrdh

2002) De skriftliga proven har ocksaring anvaumlnts foumlr att studera hur elever skriver

om sig sjaumllva (Nilson 2012) och om sin laumlsning (Nordberg 2017a)

De nationella proven i svenska i Gy11 foumlrekommer aumlnnu sparsamt i

forskningsstudier aumlven om tvaring studier om det skriftliga delprovet i Svenska 1

har gjorts Palmeacuter (2013) har studerat olika skrivdidaktiska diskurser i de

skriftliga delproven i Svenska 1 och Svenska 3 och Hallesson och Westman

(2021) har undersoumlkt hur elever anvaumlnder andra texter som resurser naumlr de

skriver det skriftliga delprovet i Svenska 1 Eftersom det under foumlregaringende

laumlroplan Lpf94 inte fanns naringgot laumlsfoumlrstaringelseprov paring gymnasiet finns det faring

studier paring omraringdet med undantag foumlr en studie om de laumlsarter som de

nationella proven under tiden 1968ndash2013 speglar (Nilson 2017) och tvaring

studier om hur det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Gy11 paringverkar

undervisningen (Larsson 2018 Larsson amp Olin-Scheller 2020) Naumlr det

gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 har ocksaring en statistisk

34

analys av samstaumlmmigheten i laumlsbedoumlmningen gjorts (Dalberg Zachiu

Shahsavar Eriksson amp Hussenius 2020) Daumlremot finns det flera studier som

undersoumlker laumlsfoumlrstaringelseproven i aringrskurs 9 och som framfoumlr allt fokuserar

provens konstruktion i form av utformning validitet tillfoumlrlitlighet och

bedoumlmarsamstaumlmmighet (Tengberg 2014a 2014b 2015 2017 Tengberg amp

Skar 2016 2017) Tengberg och Skar (2016) visar bland annat i en mindre

studie med sex deltagande laumlrare att det finns en tillraumlckligt stor variation

mellan laumlrarnas bedoumlmningar av de oumlppna svaren i laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att

det ska kunna faring stora konsekvenser foumlr elevernas slutgiltiga provresultat

Liknande resultat framkom aumlven i en naringgot stoumlrre studie med tjugo deltagande

laumlrare i norska som bedoumlmde oumlppna elevsvar paring ett laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs

8 (Tengberg Roe amp Skar 2018) De studier som undersoumlkt gymnasiets

nationella prov i svenska har i huvudsak utgaringtt antingen fraringn laumlrares

bedoumlmningar provkonstruktionen eller fraringn insamlade elevtexter ur det

riksomfattande arkivet foumlr nationella prov vid Uppsala universitet Det aumlr

saringledes provet i form av produkt som tidigare i huvudsak har faringtt staring i fokus

och inte vilken paringverkan paring undervisningen eller laumlrares praktik som proven

kan ha

Aumlmneskunskap och metaspraringk

Laumlrarens utbildning och kompetens inom laumlsomraringdet aumlr betydelsefull foumlr att

eleverna ska kunna utveckla god laumlskompetens (till exempel Alatalo 2011

2017 Alatalo amp Westlund 2019 Moats 2009 Piasta Connor Fishman amp

Morrison 2009) och vikten av att laumlrare har kunskaper om vilka komponenter

som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse betonas av flera forskare (Braringten 2008 Eckerholm

2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Roe 2014 Westlund 2013 2016) Det

aumlr ocksaring viktigt att laumlrare foumlrstaringr individuella skillnader i elevers laumlskompetens

(Afflerbach Pearson amp Paris 2008 Braringten 2008) Om laumlrare har goda

kunskaper om vad laumlsfoumlrstaringelse kan innebaumlra faringr de ocksaring tillgaringng till teorier

och begrepp ett metaspraringk om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Till exempel visar

Tengberg (2011) paring vikten av att laumlrare utvecklar ett metaspraringk om laumlsning foumlr

att kunna tala om foumlr eleverna vad exempelvis laumlsa mellan raderna innebaumlr

Westlund (2013) har i sin avhandling jaumlmfoumlrt mellanstadielaumlrare i Sverige och

Kanada naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och sett att de

kanadensiska laumlrarna tycks ha ett betydligt mer utvecklat metaspraringk foumlr att

prata om laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse jaumlmfoumlrt med de svenska

laumlrarna

Aumlven Brevik (2014) lyfter fram att laumlrare behoumlver faring ett mer utvecklat spraringk

foumlr att kommunicera om laumlsning och elevers laumlskompetens De norska

gymnasielaumlrarna som deltog i Breviks studie fick delta i fortbildning med

syftet att stoumltta laumlrarna att utveckla sina implicita kunskaper om

laumlsundervisning saring att de blev explicita Resultaten visar att laumlrarna foumlraumlndrade

35

sitt saumltt att tala om sin laumlsundervisning under fortbildningens garingng Till en

boumlrjan hade laumlrarna svaringrt att saumltta ord paring vad de gjorde i laumlsundervisningen och

deras praktik framstod som implicit och outtalad Under intervjuerna som

genomfoumlrdes naumlr fortbildningsinsatsen var klar anvaumlnde laumlrarna i staumlllet ett

explicit och exakt spraringk foumlr att beskriva sin laumlsundervisning Breviks slutsats

aumlr att laumlrarna foumlrvisso hade goda kunskaper om laumlsundervisning och

laumlskompetens men de var inte medvetna om det foumlrraumln de fick tillgaringng till ett

spraringk foumlr att saumltta ord paring vad de gjorde i sin praktik Liknande resultat

framkommer i tvaring svenska studier om bedoumlmning av elevtexter i laringgstadiet

och i en amerikansk studie om andraspraringksinlaumlrning i laringgstadiet Genom att

laumlrarna fick utbildning i bedoumlmning av elevtexter kunde de bredda sin

repertoar av spraringkliga resurser och boumlrjade i houmlgre utstraumlckning anvaumlnda

formellt metaspraringk naumlr de diskuterade elevtexter Detta medfoumlrde att det var

laumlttare foumlr laumlrarna att saumltta ord paring de olika aspekterna av elevernas texter och

att de daumlrmed delvis skiftade fokus i bedoumlmningen till att omfatta fler aspekter

av skrivandet (Folkeryd amp af Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019)

och laumlrarnas metaspraringk hjaumllpte eleverna foumlrstaring och diskutera sina egna och

andras texter (Schleppegrell 2013) Aumlven sambedoumlmning av externa prov har

visats ha en positiv effekt paring laumlrares bedoumlmningspraktik och

professionsutveckling eftersom laumlrarna genom sambedoumlmningen utvecklar ett

spraringk foumlr att tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor (Gilmore 2002)

Det finns dock forskning som tyder paring att laumlrare inte alltid har tillraumlckliga

kunskaper om hur de ska hjaumllpa elever utveckla sin laumlskompetens (till exempel

Adams 2011 Alatalo 2011 Beerwinkle Wijekumar Walpole amp Aguis

2018 Moats 2009) Mycket tyder paring att undervisning i laumlsfoumlrstaringelse aumlr av det

implicita slaget och att explicit och systematisk undervisning i laumlsstrategier

som aumlr integrerad med den oumlvriga laumlsundervisningen och som straumlcker sig oumlver

tid foumlrekommer vaumlldigt lite i skolan (Braringten 2008) Textarbete paring houmlgstadiet

tycks ocksaring sakna strukturerade undervisningsformer foumlr arbete med

foumlrdjupad textfoumlrstaringelse och texttolkning (Tengberg 2019) Skolans

laumlsundervisning tenderar att fokusera resultatet av laumlsningen det vill saumlga

inneharingllet och de kunskaper eleverna faringr genom att laumlsa snarare aumln processen

om hur eleverna kommer fram till kunskapen (Braringten 2008) Det raumlcker inte

heller med att ge en kurs i studieteknik naringgra dagar i boumlrjan paring laumlsaringret (Braringten

2008) utan det aumlr viktigt att eleverna faringr skriva om det laumlsta och aumlgna mycket

tid i undervisningen aringt att samtala om texterna (se till exempel Braringten 2008

Duke amp Pearson 2002)

Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen

Bedoumlmning av laumlsning och bedoumlmning i svenskaumlmnet i stort tycks vara ett

omraringde som i mindre utstraumlckning drar till sig svenska forskares intresse (Skar

amp Tengberg 2014) I de svenskaumlmnesdidaktiska studier som beroumlr laumlsning i

36

klassrummet finns det dock tecken paring att eleverna paringverkas av att laumlsningen

sker i en kontext daumlr den ska bedoumlmas Naumlr eleverna i Nordbergs (2017a)

undersoumlkning talar om skollaumlsning talar de om den som mekanisk att de

foumlrsoumlker uppfylla de svar som laumlraren vill ha och hos flera elever aumlr betyget

den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen Denna attityd till laumlsningen i

skolan haumlmmar laumlsupplevelsen under det att fritidslaumlsningen beskrivs som

baringde lustfylld och meningsfylld (Nordberg 2017a) Samma tendens finns hos

eleverna i Gustafsson Nadels (2018) studie om gymnasieelevers laumlsning och

foumlrstaringelse av en kenyansk novell Ett resultat i studien visar paring att

formuleringen i kunskapskraven foumlr betyget A i kursen Svenska 1 om att

diskutera rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllandenrdquo utifraringn det laumlsta (se Skolverket

2011) goumlr att eleverna styrs att hitta just detta i sin laumlsning av novellen

Gymnasielaumlrarna i Bradlings (2020) studie beskriver att val av fiktionstexter i

kursen Svenska 1 ofta goumlrs med betygsaumlttning och bedoumlmning i aringtanke och att

de tycker att det aumlr svaringrt att hantera laumlsning i relation till svenskaumlmnets

kunskapskrav med fokus paring litteraturvetenskaplig analys Laumlrarna har krav paring

sig att examinera elevernas laumlsning men uttrycker en oumlnskan om att slippa saumltta

betyg paring elevernas laumlsning (Bradling 2020)

Wigfield Gladstone och Turci (2016) visar att maringnga barn blir mindre

positiva till laumlsning ju aumlldre de blir och att laumlsmotstaringndet aumlr tydligt redan bland

elever paring mellanstadiet Aumlven i Bradlings (2020) studie talar laumlrarna om ett

utbrett laumlsmotstaringnd bland gymnasieeleverna Enligt Wigfield et al (2016) aumlr

det tydligt att elevers minskade motivation foumlr laumlsning korrelerar med de

bedoumlmningspraktiker i laumlsning som uppstaringtt paring grund av skolans maumltkultur

som tvingar laumlrare att utvaumlrdera elevers laumlsning paring olika saumltt baringde mer formellt

och oftare aumln foumlrut Laumlsundervisning som fokuserar paring bedoumlmningsaspekter

och som inte uppmuntrar till inre motivation foumlr laumlsning genom att till exempel

lyckas vaumlcka intresse foumlr de texter som ska laumlsas eller genom val av texter som

lockar till laumlsning kan minska laumlsmotivationen (Wigfield et al 2016) Med ett

allt stoumlrre fokus paring maumltbara resultat finns en risk att laumlsstrategier boumlrjar laumlras

ut statiskt kontextloumlst och mekaniskt i staumlllet foumlr att laumlras ut paring ett flexibelt

saumltt i en naturlig kontext (Duke Pearson Strachan amp Billman 2011)

Strategierna riskerar att bli ett maringl i sig sjaumllva och inte ett verktyg foumlr att naring

foumlrstaringelse och ny kunskap vilket gaumlller i synnerhet om laumlsstrategier blir

foumlremaringl foumlr bedoumlmning (Duke et al 2011) Foumlr att kunna konstruera metoder

foumlr att bedoumlma laumlsning aumlr det viktigt att foumlrst definiera vad det innebaumlr att

kunna laumlsa eftersom valet av modell foumlr laumlsning det vill saumlga hur man ser paring

vad laumlsande aumlr faringr konsekvenser foumlr hur man kan bedoumlma laumlsning (Alderson

2000) Elevers foumlrstaringelse av text kan till exempel formas av den typ av fraringgor

de blir vana vid att svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor (Duke amp Pearson 2002)

Om laumlsundervisningen aumlr uppbyggd paring att fraringga efter fakta och detaljer i

texterna tenderar eleverna i framtida laumlsning att fokusera paring fakta och detaljer

och paring samma saumltt fokuserar eleverna sin laumlsning paring att sammanfoumlra det de

37

laumlser med saringdant de kan sen tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana

vid fraringn undervisningen (Duke amp Pearson 2002)

Laumlsfoumlrstaringelsetester kan fylla en viktig funktion men det finns inte ett enda

laumlsprov som ensamt kan maumlta hela komplexiteten i laumlsfoumlrstaringelsen (se

diskussion i Westlund 2015) Det raumlcker inte med att saumlga att en elev har

foumlrstaringtt texten bara om tolkningen oumlverensstaumlmmer med provkonstruktoumlrens

instruktioner (Alderson 2000) Laumlsarens kunskaper om det inneharingll som finns

i texten ordfoumlrraringd och kulturella bakgrund kommer att paringverka vad och hur

laumlsaren foumlrstaringr det hen laumlser (Alderson 2000) Begraumlnsad bakgrundskunskap

kan daumlrfoumlr vara en orsak till att en del elever presterar saumlmre paring

laumlsfoumlrstaringelseprov snarare aumln brister i sjaumllva laumlsfoumlrmaringgan (Adlof Perfetti amp

Catts 2011) Syftet som eleven har foumlr sin laumlsning av en text aumlr ocksaring

avgoumlrande foumlr hur eleven laumlser texten vilket i en provsituation betyder att den

som tolkar provresultaten vid ett laumlsfoumlrstaringelseprov i sin bedoumlmning av elevens

laumlskompetens boumlr beakta att eleven som goumlr provet inte laumlser av eget intresse

utan foumlr att hen maringste (Alderson 2000 Guthrie et al 1999) Daumlrfoumlr kan en

informell bedoumlmning av laumlsning resultera i kvalitativt baumlttre laumlsprestationer aumln

bedoumlmning av laumlsning i en formell provsituation (Alderson 2000)

Naumlr det gaumlller laumlsprov aumlr det viktigt att komma iharingg att olika typer av

laumlsfoumlrstaringelsetest testar baringde olika aspekter av laumlsning och olika foumlrmaringgor Naumlr

det gaumlller testning av foumlrmaringgan att laumlsa och foumlrstaring skoumlnlitteraumlra texter belyser

Tengberg (2015) att det aumlr problematiskt att konstruera provfraringgor vars svar

alla bedoumlmare kan vara helt eniga om eftersom det i den skoumlnlitteraumlra

laumlsningen just aumlr tolkningen av texten som staringr i centrum Valet av texter och

provuppgifter faringr betydelse foumlr vilken del av laumlsfoumlrmaringgan som testas och vilka

slutsatser det garingr att dra av ett provresultat (Tengberg 2015) Lucktexter och

kortare texter paring en till tvaring meningar testar till exempel elevens

avkodningsfoumlrmaringga under det att laumlngre texter och fraringgor med oumlppna svar

testar foumlrstaringelsefoumlrmaringgan (Hjetland et al 2018)

Adams (2011) betonar vidare att det aumlr viktigt foumlr pedagoger att foumlrstaring att

metoder och tester foumlr att bedoumlma elevers laumlsfoumlrmaringga inte aumlr samma sak som

att hjaumllpa eleverna att utveckla laumlsfoumlrmaringgan Undervisningsmaterial och tester

konstrueras av olika orsaker Ett test konstrueras foumlr en bedoumlmningssituation

daumlr en foumlrmaringga ska kontrolleras och maumltas inte foumlr att laumlra ut och utveckla det

som ska testas Daumlrfoumlr paringpekar Adams (2011) att det blir problematiskt att

anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial som undervisningsmaterial eftersom

de konstrueras av olika orsaker och med olika syften Duke et al (2011)

paringpekar aumlven att det kan vara svaringrt att dra naringgra egentliga slutsatser av resultat

paring olika laumlsprov daring resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetest inte talar om varfoumlr en elev har

misslyckats med att svara paring en fraringga Laumlsfoumlrstaringelsetest maringste daumlrfoumlr ge mer

detaljer genom att undersoumlka fler aspekter av laumlsfoumlrstaringelse foumlr att de ska vara

till nytta foumlr laumlrare i undervisningen (Duke et al 2011) Roe och Engdal

Jensen (2017) visar till exempel i en studie av de elever som fick laumlgst resultat

i PISA aringr 2009 att ju laumlgre resultat en elev hade paring laumlsprovet desto mindre

38

kunde eleven svara paring vilken laumlsstrategi som var den mest laumlmpliga att

anvaumlnda foumlr att loumlsa uppgiften Roe och Engdal Jensen kunde ocksaring konstatera

att de elever som fick allra saumlmst resultat var de elever som svarade att de laumlste

allra minst paring fritiden och som inte identifierade sig som laumlsare naringgot som

sjaumllva provresultatet inte gav naringgon indikation om Magnusson Roe och

Blikstad-Balas (2019) jaumlmfoumlrde i en studie klassrumsobservationer av

strategiundervisning med resultaten paring laumlsfoumlrstaringelsetest men kunde inte se

naringgon tydlig koppling mellan att elever faringtt explicit undervisning i

laumlsfoumlrstaringelsestrategier och houmlgre resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetester Goda resultat

paring laumlsfoumlrstaringelsetestet hade aumlven elever som inte faringtt naringgon explicit

strategiundervisning men daumlr laumlraren aumlgnade mycket tid aringt textsamtal och

explicit undervisning om texters uppbyggnad och olika litteraumlra

verkningsmedel vilket tyder paring att aumlven saringdan undervisning tycks vara viktig

foumlr att foumlrbaumlttra elevers laumlsfoumlrstaringelse

Laumlrares praktik i relation till policy externa

standardiserade prov och performativt tryck

Ball och Olmedo (2013) intar en kritisk position till dagens skolreformer som

med ett performativt tryck styr laumlrares undervisning och hur laumlrare kan agera i

klassrummet Enligt Ball och Olmedo svarar en del laumlrare paring denna press

genom att goumlra motstaringnd mot dominerande diskurser fraringn policyskapare om

maumltbarhet Det finns dock lite kunskap om vad som ligger bakom laumlrares

benaumlgenhet att anpassa sig till eller visa motstaringnd mot policyfoumlraumlndringar (Ball

et al 2012) Mickwitz (2015) har i en studie med fokusgruppintervjuer med

betygsaumlttande laumlrare visat att det ocksaring i svensk kontext finns ett tryck paring laumlrare

att anpassa sig till skolpolitiska reformer och foumlrvaumlntningar fraringn

skolledningen Detta kan skapa etiska dilemman foumlr laumlrarna vid till exempel

betygsaumlttning om det finns en press paring lokal nivaring att saumltta houmlga betyg som

strider mot laumlrarnas uppfattning om vad ett korrekt betyg boumlr vara Mickwitz

pekar i studien paring en motstridighet i laumlrares uppdrag mellan statlig styrning

foumlr kvalitet och likvaumlrdighet och laumlrares autonomi foumlr ett professionellt arbete

och beskriver hur laumlrarna formulerar en motdiskurs mot krav paring maumltbara

skolresultat daumlr laumlraruppdragets professionella autonomi betonas Hur

policybeslut paringverkar vad det innebaumlr att vara elev i ett performativt system

har studerats av Loumlfgren och Peacuterez Prieto (2017) och Tanner och Peacuterez Prieto

(2019) Baringda studierna intar ett elevperspektiv daumlr Tanner och Peacuterez Prieto

genom gruppintervjuer med elever i aringrskurs 6 visar att den performativa

kontexten paringverkar den dagliga verksamheten i skolan paringtagligt En viktig

slutsats i studien aumlr att kunskap om hur man navigerar i det performativa

systemet har blivit viktigt foumlr att bli en framgaringngsrik elev och att elever i Lgr11

foumlrvaumlntas ha kompetens i hur deras kunskaper ska bedoumlmas naringgot som foumlrut

39

endast var laumlrarens ansvar (Tanner amp Peacuterez Prieto 2019) Samma tendens

framtraumlder i Loumlfgrens och Peacuterez Prietos (2017) stoumlrre projekt om betyg och

nationella prov i aringrskurs 6 daumlr baringde klassrumsobservationer och intervjuer

med elever genomfoumlrdes Naringgra viktiga resultat i studien visar att svenska

elever redan i mellanstadiet har blivit skickliga paring att navigera i skolans

bedoumlmningspraktiker och att mycket lektionstid anvaumlnds till att diskutera

grunderna foumlr bedoumlmning i undervisningen dock paring bekostnad av foumlrdjupade

aumlmneskunskaper Studien vaumlcker viktiga fraringgor om vad det innebaumlr att vara

elev i ett skolsystem daumlr elever staumlndigt kaumlnner sig bedoumlmda (Loumlfgren amp Peacuterez

Prieto 2017)

I Samuelsson Brismark och Loumlfgrens (2016) intervjuundersoumlkning

framgaringr att genomslaget foumlr formativ bedoumlmning aumlr paringtagligt hos laumlrarna som

deltar i studien Lundahl och Tveit (2014) haumlvdar att bedoumlmningar i skolan aumlr

utsatta foumlr olika professionsstrider daumlr fokus ligger vid olika anspraringk paring

maumltbarhet och anvaumlndbarhet Enligt Lundahl och Tveit tappar nationella

bedoumlmningsinstrument som till exempel nationella prov i foumlrtroende om de

hindrar elevers laumlrande och laumlrares undervisning Laumlrares fokus paring formativ

bedoumlmning kan daumlrfoumlr ses som ett motstaringnd fraringn laumlrarkaringren mot

policystyrningar som kommer utifraringn i ett foumlrsoumlk att aringtereroumlvra foumlrlorad mark

som kunskapsbedoumlmande profession Samtidigt visar Sundberg (2018b) i en

stoumlrre svensk studie med klassrumsobservationer enkaumlter och intervjuer med

elever och laumlrare i grundskolan att summativa bedoumlmningar har blivit betydligt

mer naumlrvarande i svenska klassrum paring houmlgstadiet i och med att de allt mer

utgoumlr utgaringngspunkten foumlr hur inneharingll foumlr undervisningen vaumlljs ut och

organiseras i klassrummet Trots att det finns professionella foumlrvaumlntningar paring

att laumlrare ska aumlgna sig aringt formativ bedoumlmning styrs laumlrarna mot att utveckla

en repertoar foumlr bedoumlmningskompetens med fokus paring summativa

bedoumlmningar konstaterar Sundberg Det i sin tur paringverkar

undervisningsmoumlnstren i klassrummen eftersom fokus paring jaumlmfoumlrbara och

maumltbara resultat tenderar att begraumlnsa undervisningen och elevers laumlrande

Summativ och formativ bedoumlmning staringr aumlven i fokus i en australiensisk studie

om hur tvaring motstridiga policyer gaumlllande bedoumlmning paringverkar laumlrares praktik

naumlr laumlrarna genom policy aumlr aringlagda att samtidigt arbeta med baringda typerna av

bedoumlmning (Cumming Van Der Klei amp Adie 2017) Studien visar att en

spaumlnning uppstaringr mellan de baringda bedoumlmningspraktikerna eftersom ett stort

fokus paring att redovisa testresultat saumltter press paring laumlrare och elever att prestera

vilket daumlrmed goumlr att den formativa bedoumlmningen med fokus paring elevers

laumlrande hamnar i skymundan (Cumming et al 2017) I en mindre norsk studie

fraringn 2019 intervjuas laumlrare i norskaumlmnet om ett foumlrsoumlk paring flertalet

gymnasieskolor i Norge med betygsfria terminer foumlr att eleverna ska fokusera

mer paring att foumlrbaumlttra och utveckla sina kunskaper och foumlrmaringgor utifraringn laumlrarnas

formativa bedoumlmning (Eriksen amp Elstad 2019) Resultaten visar att laumlrarna

upplever en positiv paringverkan paring undervisningen och att elevernas stress och

fokus paring betyg minskar samtidigt som de aumlgnar laumlrarnas aringterkoppling mer

40

uppmaumlrksamhet Laumlrarna skiftar ocksaring fokus fraringn att vaumlrdera betygsaumltta och

dokumentera foumlr betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att utveckla

elevernas foumlrmaringgor

Under 2000-talet har svensk skola genomgaringtt en policyfoumlraumlndring med en

foumlrskjutning fraringn maringlstyrning med resultatansvar till resultatstyrning med

maringlansvar (Forsberg amp Lundahl 2006) I och med ett allt stoumlrre fokus paring

maumltbara resultat har policy i form av nationella prov i den svenska skolan baringde

oumlkat i antal och faringtt en allt mer framtraumldande roll i skolans och laumlrares arbete

(Lundstroumlm 2017) Till exempel vittnar svensklaumlrarna i Ewalds (2015) studie

om en prestationskultur som har utvecklats i skolan och som har paringverkat dem

i deras litteraturundervisning eftersom de upplever att svenskaumlmnet i Lgr11

blivit mer byraringkratiserat och mindre maumlnskligt orienterat paring grund av de starka

kraven paring maumltbara laumlsfaumlrdigheter Liknande utsagor aringterfinns hos svensklaumlrare

paring gymnasiet som menar att ett foumlr omfattande centralt inneharingll och fokus paring

det vetenskapliga skrivandet i Gy11 goumlr att det finns mindre utrymme foumlr

kreativa undervisningsmoment i svenskundervisningen (Borsgaringrd 2021

Bradling 2020) I en norsk-svensk studie med arton intervjuade

gymnasielaumlrare i svenska och norska var skrivningarna fraringn styrdokumenten

paringtagligt mer naumlrvarande i talet hos de svenska laumlrarna aumln hos de norska

laumlrarna och de svenska laumlrarna tycktes ocksaring mer styrda av att de maringste

rdquobocka avrdquo de detaljerade kunskapskraven i Gy11 i undervisningen (Brante amp

Lund 2017)

I laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem aumlr det vanligt att anvaumlnda

nationella prov som ett verktyg foumlr att introducera oumlnskade foumlraumlndringar i

utbildningssystemet och ofta goumlrs en koppling mellan prov och laumlrande trots

att det finns faring bevis paring att ett saringdant orsakssamband verkligen existerar

(Shohamy Donitsa-Schmidt amp Ferman 1996) En rad studier indikerar att

politiker och utbildningsansvariga ser proven som ett effektivt verktyg foumlr att

kontrollera utbildningssystemet och daumlrmed styra och foumlraumlndra laumlrares

beteende (Andrews 2004 Ferman 2004 Polesel et al 2014 Shohamy et al

1996) Foumlrsoumlk att foumlrbaumlttra elevers resultat genom att styra laumlrares

undervisning via infoumlrande eller foumlraumlndringar av nationella prov har dock

misslyckats lika ofta som de har lyckats (Chapman amp Snyder 2000) Huruvida

en foumlraumlndring i undervisningen kommer till staringnd verkar till stor del bero paring

om de som instiftat reformen har lyckats foumlrstaring de villkor som dikterar laumlrarnas

moumljligheter att foumlraumlndra sin undervisning (Chapman amp Snyder 2000)

Resultaten i Grants (2001) och Cimbriczs (2002) studier visar att det finns en

oumlvertro hos policyskapare om hur mycket det garingr att styra laumlrares arbete genom

att endast infoumlra externa prov De paringvisar att prov aumlr en mycket osaumlker form

av styrning foumlr att faring till en foumlraumlndring i undervisningen eftersom det

foumlrutsaumltter dels att alla laumlrare tolkar proven paring exakt samma saumltt dels att alla

laumlrare prioriterar proven i sin undervisning

Den internationella forskningen ger en ganska splittrad bild av vilken

paringverkan externa standardiserade prov faktiskt har paring undervisningen

41

Nationella prov och foumlraumlndringar av utformningen av nationella prov kan vara

ett effektivt saumltt att faring laumlrare att aumlndra sitt saumltt att undervisa men det finns inte

naringgra entydiga kopplingar till att saring maringste vara fallet (Andrews 2004

Chapman amp Snyder 2000) eftersom undervisningen paringverkas av olika

omstaumlndigheter och ibland paringverkas undervisningen inte alls (Spratt 2005)

Foumlr att faring till staringnd oumlnskad foumlraumlndring i praktiken maringste saringledes flera faktorer

tas under beaktande som till exempel laumlrarnas instaumlllning till undervisning och

prov laumlrarnas erfarenhet och behov av fortbildning samt kommunikationen

mellan de som goumlr proven och de som ska genomfoumlra dem (Luxia 2004

Watanabe 2004) Det finns aumlven en risk att laumlrare inte aumlr helt medvetna om

hur mycket de externa proven paringverkar deras undervisning och att de boumlrjar

undervisa mot proven taumlmligen oreflekterat eftersom de kaumlnner sig tvungna

att houmlja elevernas resultat (Hardy 2015)

Att oumlva paring gamla prov och undervisa foumlr att eleverna ska klara prov har

dock blivit en saring framtraumldande kultur i laumlnder med skolsystem som saumltter stor

tilltro till att testa elevers foumlrmaringga ofta under skoltiden att det faringtt ett eget

begrepp rsquoteaching to the testrsquo att undervisa foumlr provet Naumlr laumlrare anser att det

mest effektiva saumlttet foumlr eleverna att lyckas baumlttre paring ett prov aumlr att laumlra ut

strategier foumlr att klara provet och laringta eleverna oumlva paring uppgifter som liknar de

som kommer paring provet aumlgnar de sig aringt att undervisa foumlr provet (Bailey 1996

Menken 2006) Det finns dock faring belaumlgg i forskningslitteraturen foumlr att denna

form av vaumlgledning infoumlr ett prov faktiskt goumlr att eleverna faringr baumlttre resultat

paring proven (Bailey 1996 Stobart 2008) Tvaumlrtom kan det finnas en risk att

eleverna faringr ytligare kunskaper om provresultat behandlas som ett maringl foumlr

undervisningen (Stobart 2008) Popham (2001) goumlr en distinktion mellan

rsquoitem-teachingrsquo och rsquocurriculum-teachingrsquo i relation till begreppet rsquoteaching to

the testrsquo Naumlr laumlrare aumlgnar sig aringt rsquoitem-teachingrsquo laumlgger de upp undervisningen

genom att oumlva paring autentiska eller imiterade provuppgifter rsquoCurriculum-

teachingrsquo aring andra sidan fordrar att laumlraren i staumlllet riktar in undervisningen

mot specifika kunskapsomraringden eller foumlrmaringgor som behoumlvs foumlr att klara

provuppgifterna vilket houmljer elevernas resultat eftersom det utvecklar deras

kunskaper och foumlrmaringgor (Popham 2001)

Prov som faringr stor betydelse foumlr elevers betyg och slutexamen och daumlrmed

deras framtid kallas i den internationella forskningen foumlr rsquohigh-stakes tests

(Madaus 1988) Ett rsquolow-stakes testrsquo aumlr i kontrast till detta ett prov som inte

uppfattas som att det har naringgon stoumlrre eller till och med ingen betydelse alls

foumlr elevernas studieresultat (Madaus 1988) Ju mer som upplevs staring paring spel

med ett specifikt prov desto stoumlrre paringverkan paring undervisningen har provet

(Madaus 1988) Forskning fraringn laumlnder daumlr externa standardiserade prov spelar

en avgoumlrande roll foumlr elevers framtid rsquohigh-stakes testrsquo saringsom Nordamerika

Australien Storbritannien och Kina visar att externa prov saumlllan medfoumlr en

bestaringende foumlraumlndring av laumlrares undervisning oumlver tid (Andrews 2004 Luxia

2004 Shohamy 1993) Aumlven om ett nytt inneharingll kommer in i undervisningen

betyder det inte noumldvaumlndigtvis att nya undervisningsmetoder ocksaring kommer

42

in (Cheng 2004 Luxia 2004) Cheng (2004) visar ocksaring att om vissa delar

av ett prov ndash ett saumlrskilt delprov eller vissa typer av uppgifter ndash lyfts upp och

faringr stoumlrre betydelse aumln tidigare saring oumlkar laumlrarnas benaumlgenhet att ocksaring undervisa

mot de delarna Trots detta aumlr ett rsquohigh-stakes testrsquo inte i sig en garanti foumlr att

den oumlnskade foumlraumlndringen i undervisningen verkligen kommer till staringnd

eftersom maringnga andra faktorer spelar in aumln just sjaumllva provkonstruktionen

(Luxia 2007 Spratt 2005) Till exempel sker lite eller ingen foumlraumlndring om

laumlrarna inte sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas (Cheng 2004 Luxia

2007 Shohamy 1993)

Infoumlrandet av ett nytt nationellt prov kan goumlra laumlrare och elever mer

medvetna om att de behoumlver arbeta mer med de foumlrmaringgor som provet testar

(Ferman 2004 Polesel et al 2014) Samtidigt finns det en risk i att

undervisningen fokuseras saring mycket paring de aspekter som anses hjaumllpa eleverna

att lyckas paring provet att andra aspekter som till exempel viktiga moment i

kursplanen som inte testas i provet eller som fokuserar ett foumlrdjupat laumlrande

tenderar att faring lite eller inget utrymme alls i undervisningen (Ferman 2004

Hardy 2015 Menken 2006 Pizarro 2010 Polesel et al 2014) Detta medfoumlr

en risk att de externa provens fokus paring det som garingr enkelt att maumlta daumlrmed

bidrar till en saumlnkning av kvaliteten i undervisningen (Hardy 2015 Menken

2006 Volante 2004)

De svenska nationella proven har flera syften (Lundahl 2009) varav ett aumlr

att kontrollera professionen (Forsberg amp Lundahl 2006 Lundahl amp Tveit

2014) Svenska studier som har ett laumlrarperspektiv paring relationen mellan policy

och nationella prov tenderar att fokusera de nationella proven i grundskolan

(Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Persson 2017 Wetterstrand et al

2017) Lunneblad och Asplund Carlsson (2010) menar att policy i form av

nationella prov och kunskapsbedoumlmningar paringverkar vardagen i grundskolans

mellanaringr paring saring vis att proven reglerar paring vilket saumltt laumlraren ska houmlra tolka se

och laumlsa elevernas prestationer Aumlven historielaumlrarna i Perssons (2017) studie

vittnar om en arbetssituation med ett performativt tryck orsakat av de

nationella proven Trots att SO-laumlrarna i Arensmeier och Lennqvist Lindeacutens

(2017) intervjustudie till oumlvervaumlgande del aumlr positiva till de nationella proven

som anses bekraumlfta att laumlrarna rdquogoumlr raumlttrdquo ser de det som problematiskt att

proven styr undervisningen foumlr mycket Wetterstrand et al (2017) i sin tur har

undersoumlkt hur laumlrare i matematik paringverkas av Skolverkets granskningar av

deras bedoumlmningar av de nationella proven i aringrskurs 6 och 9 Detta saumltts sedan

i relation till laumlrarnas betygsaumlttning daumlr laumlrarna uttrycker en oro foumlr att

resultaten paring de nationella proven ska ges en alltfoumlr framskjutande roll vid

betygsaumlttningen (Wetterstrand et al 2017) Att laumlrare vaumlrderar resultaten paring

de nationella proven olika naumlr det gaumlller att saumltta slutbetyg paring enskilda elever

visas i en intervjustudie med laumlrare i engelska och historia i aringrskurs 9 och paring

gymnasiet (Vallberg-Roth Gunnemyr Londos amp Lundahl 2016) Joumlnsson

och Klapp (2020) har undersoumlkt laumlrares motiv till varfoumlr det finns skillnader

mellan nationella provresultat och aumlmnesbetyg i en intervjustudie med fysik-

43

och engelsklaumlrare i aringrskurs 9 Den mest framtraumldande anledningen som gavs

till varfoumlr provresultat och betyg kan skilja sig aringt var att laumlrarna ansaringg att

provresultaten aumlr missvisande paring grund av hur proven aumlr konstruerade hur

anvisningarna ser ut och att proven testar detaljkunskaper Andra anledningar

som lyftes fram var att proven inte riktigt visar vad elever kan och inte testar

kursplanens hela bredd (Joumlnsson amp Klapp 2020) Behovet att kontrollera

laumlrares bedoumlmningspraktik genom nationella prov riskerar att undergraumlva

allmaumlnhetens foumlrtroende foumlr laumlrare och medverkar till att hota laumlrares

professionella autonomi (Tveit 2018) Den performativa kontexten riskerar

paring saring vis att minska laumlrares professionalism daring den policystyrda summativa

bedoumlmningen saumltts i foumlrgrunden och den formativa bedoumlmningen daumlr laumlrarna

har stoumlrre utrymme foumlr egna professionella bedoumlmningar hamnar i bakgrunden

(Cumming et al 2017) Laumlrare riskerar daumlrmed att bli mindre autonoma om

de riktar in undervisningen mot att bara klara proven (Stobart 2008)

Det finns ett antal svenska studier daumlr laumlrare beskriver en foumlraumlndrad laumlrarroll

i och med att de har krav paring sig att vara synliga och att synliggoumlrandet allt mer

har kommit att genomsyra laumlrares arbete paring olika saumltt Det handlar om till

exempel att skriva aringtgaumlrdsprogram daumlr tid prioriteras fraringn vad som benaumlmns

som osynlig undervisning som arbetar med aringtgaumlrderna till att skriva synliga

aringtgaumlrdsprogram (Mickwitz 2015) eller om att laumlrare har en kaumlnsla av att de

maringste kunna visa upp en bra dokumentation foumlr foumlraumlldrar och huvudmaumln

(Samuelsson et al 2016) Aumlven i Borsgaringrds (2021) studie haumlnvisar laumlrarna till

att det tar tid att konstant vara synlig utaringt Ytterligare en foumlraumlndring i laumlrares

praktik i relation till policy aumlr ett allt stoumlrre fokus paring betyg och bedoumlmning i

2011 aringrs skolreformer (Lundstroumlm 2018) Mickwitzs (2015) houmlgstadielaumlrare

anser att betygen tar fokus fraringn undervisningen och att det finns en motsaumlttning

mellan fokus paring betyg och viljan att vaumlcka lusten att laumlra hos eleverna eftersom

laumlrarna vill undervisa men i staumlllet faringr laumlgga tid paring att saumltta betyg Detta aumlr

naringgot som aumlven uttrycks i Borsgaringrds (2021) studie daumlr gymnasielaumlrarna

beskriver att det aumlr mycket fokus paring bedoumlmning och maumltbara kriterier och att

nationella prov och utvaumlrderingar paringverkar och styr verksamheten och stjaumll

laumlrares tid Houmlgstadielaumlrarna i Alvungers (2018) studie talar aring sin sida om

dilemman mellan att uppfylla utbildningens maringl och krav paring likvaumlrdighet och

deras personliga uppfattning om vad som aumlr viktigt i undervisningen och att

kraven paring att hinna med allt centralt inneharingll och att examinera alla

kunskapskrav goumlr att deras pedagogiska utrymme krymper Wermke och

Forsberg (2017) garingr ett steg laumlngre och menar att skolreformerna 2011 med

deras fokus paring att aringterreglera laumlrarna med hjaumllp av standards utvaumlrderingar

och ansvarsutkraumlvande har gjort att svenska laumlrare har tappat i autonomi vilket

leder till en avprofessionalisering av laumlrare I en studie med ett longitudinellt

perspektiv mellan aringren 2002ndash2014 visar Lundstroumlm (2018) att laumlrarnas

position har foumlrskjutits under perioden paring grund av flera olika reformer som

sammanfaller Granskningskulturen i en maringl- och resultatstyrd skola har lett

till att arbetet med inriktning mot laumlroplanens allmaumlnna maringl har minskat

44

kraftigt och att oumlkade krav paring dokumentation oumlkar arbetsbelastningen vilket

hindar laumlrare fraringn att foumlrverkliga den undervisning de verkligen vill

aringstadkomma Daumlrmed begraumlnsas deras autonomi och handlingsfriheten

reduceras (Lundstroumlm 2018)

45

Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk

Den haumlr studiens intresse riktar sig mot det som haumlnder innan en laumlrare garingr in

i klassrummet och iscensaumltter en planerad undervisning Naumlr svensklaumlrare ska

iscensaumltta undervisning som utgaringr fraringn olika textaktiviteter ska de tolka sitt

undervisningsuppdrag i relation till styrdokumentens skrivningar sin egen

foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara och vilka kunskaper och foumlrmaringgor

elever ska utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal

kontext som haumlnger samman med baringde en nationell och en global kontext

Daumlrmed blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring hur utbildning

omformas fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och

laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna

ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm

2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter

den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av

organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens

foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Naumlr laumlrare

vaumlljer inneharingll till sin undervisning sker det alltsaring inte i ett isolerat tomrum

eftersom varje enskild undervisningssituation samtidigt utgoumlr en del av skolan

som institution och av samhaumlllet i stort Laumlrare aumlr daumlrmed alltid mer aumln bara

utfoumlrare av naringgon annans policy eftersom de aktivt maringste tolka och oumlversaumltta

de policyer som ska omsaumlttas i handling naringgot som Ball et al (2012)

benaumlmner laumlrares dubbla policyroll Centralt foumlr den haumlr studien blir saringledes

begreppet policy och att goumlra policy foumlr att foumlrstaring hur de deltagande laumlrarna

tolkar och oumlversaumltter sitt undervisningsuppdrag och hur de vaumlljer ut och formar

vad som framtraumlder som ett viktigt aumlmnesinneharingll

De teoretiska utgaringngspunkterna foumlr den haumlr avhandlingen utgoumlrs av

Stephen Ball och kollegors teori om hur policy goumlrs i skolor policy enactment

teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan samt ett

teoretiskt perspektiv i form av Young och Mullers koncept powerful

knowledge Balls teori om policy enactment faringr i den haumlr studien rollen av den

oumlvergripande teorin mot vilken fond studiens empiriska material ska tolkas

och foumlrstarings De oumlvriga tvaring teoretiska utgaringngspunkterna bidrar med ytterligare

perspektiv genom att rikta fokus dels mot laumlsning och laumlsundervisning dels

mot vad som framtraumlder som stabil och viktig kunskap naumlr det gaumlller laumlsning i

aumlmnet svenska i en baringde foumlraumlnderlig policybemaumlngd och performativ kontext

I det haumlr kapitlet presenteras och diskuteras studiens tre teoretiska

utgaringngpunkter

46

Teoretiska utgaringngspunkter

Det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har beforskats utifraringn flera olika

teoretiska perspektiv Tvaring genomlysningar som har gjorts av den forskning

som bedrivs i faumlltet (Holmberg amp Nordenstam 2016 Skar amp Tengberg

2014) visar att exempel paring ofta foumlrekommande teoretiska perspektiv inom

faumlltet aumlr sociokulturell och socialkonstruktivistisk teoribildning Holmberg

och Nordenstam (2016) visar aumlven att receptionsteorier som till exempel

textteorier om litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar (Langer 19952005) om

texternas tomrum (Iser 1980) om texters och laumlsares repertoarer

(McCormick 1994) om litteraturlaumlsarens olika kompetenser (Torell 2002)

eller Rosenblatts (1978) transaktionella och interaktionella perspektiv paring

laumlsning aumlr flitigt anvaumlnda Naumlr det gaumlller forskning med fokus paring laumlsdidaktik

lyfter Roe och Tengberg (2017) fram att aumlven socialsemiotisk multimodal

teoribildning anvaumlnds av maringnga forskare

Den svenskaumlmnesdidaktiska forskning som behandlar laumlsning i

svenskundervisningen foumlr aumlldre elever tenderar att analysera svensklaumlrares

undervisning och textval utifraringn olika aumlmneskonceptioner (se till exempel

Bergman 2007 2009 Hultin 2009 Norlund 2009 Mossberg Schuumlllerqvist

2008 Brink 2006 Olin-Scheller 2006) med motiveringen att svensklaumlrare

vaumlljer texter utifraringn de traditioner de sjaumllva baumlr inom sig (Bergman 2009

2007 Brink 2006) Den undervisning som studeras har under laringng tid belysts

genom Malmgrens (1988) aumlmneskonceptioner om svenska som

faumlrdighetsaumlmne litteraturhistoriskt bildningsaumlmne eller

erfarenhetspedagogiskt aumlmne Enligt Andersson (2010) praumlglas den

svenskaumlmnesdidaktiska forskningen baringde av en teoretisk likformighet och av

synen att erfarenhetspedagogiken aumlr naringgot positivt eftersom den med laumltthet

kan kombineras med socialkonstruktivistiska och sociokulturella ideacuteer och

receptionsteorier Som tillaumlgg till Malmgrens aumlmneskonceptioner har svenska

som ett demokratiaumlmne daumlr fostran av goda samhaumlllsmedborgare staringr i fokus

ocksaring tydligt framtraumltt (Graeske 2015 Hultin 2009 Molloy 2009)

Det finns dock en risk att beskrivningen av individuella laumlrares baringde

varierade och komplexa uppfattning om svenskaumlmnet riskerar att foumlrenklas naumlr

de ska sorteras in i Malmgrens tre konceptioner varfoumlr foumlrslag till nya

analyskategorier av svensklaumlrares undervisning presenterats av till exempel

baringde Lundstroumlm (2009) och Mossberg Schuumlllerqvist (2008) Lundstroumlm

(2009) anvaumlnder sig i staumlllet av retorikbegreppet och menar att det hos varje

laumlrarindivid garingr att tala om aumlmneskonceptioner i praktiken och i retoriken

beroende paring om laumlraren talar om svenskaumlmnet i allmaumlnhet sitt eget

svenskaumlmne eller hur det ser ut i undervisningspraktiken Mossberg

Schuumlllerqvists (2008) aring sin sida laumlgger fokus vid att diskutera klassrummets

tolkningsgemenskaper med begreppen inom litteratur genom litteratur och

kombinationsstrategier foumlr litteraturlaumlsning Aumlven om baringde Lundstroumlms och

Mossberg Schuumlllerqvists kategoriseringar av dem sjaumllva framharinglls som

47

laumlmpliga att anvaumlnda paring alla sorters litteraumlra verk saring begraumlnsar aumlven de sig till

den delen av svenskundervisningen som utgaringr fraringn laumlsning av skoumlnlitteratur

och inte hela det laumlsdidaktiska sammanhanget

I den haumlr studien knyter jag i staumlllet an till tre olika teoretiska perspektiv

som hittills har varit foumlrharingllandevis outforskade naumlr det gaumlller det

svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet Det aumlr min uppfattning att det finns

en tendens bland de svenskaumlmnesdidaktiska studierna som anvaumlnder olika

aumlmneskonceptioner som analysverktyg att stanna vid den enskilda laumlraren och

hens aumlmnesuppfattning eller en samhaumlllelig diskurs om laumlsning av

skoumlnlitteratur eller resultat i PISA som foumlrklaringar till den undervisning som

blir ndash eller som motivering till studien ndash utan att staumllla fraringgor om vilka villkor

och moumljligheter den individuella laumlraren har att vaumllja inneharingll foumlr

undervisningen Det aumlr inte heller helt ovanligt i studier inom faumlltet att

aumlmnesplanens skrivningar citeras initialt ofta som naringgon sorts facit foumlr hur det

boumlr vara och daumlr styrdokumenten ses som en normativ och given premiss foumlr

undervisningen i staumlllet foumlr en riktningsgivare som behoumlver problematiseras

Jag anser dock att laumlrares didaktiska avvaumlgningar behoumlver saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang aumln att den undervisning som blir bara ligger hos den enskilda

laumlraren Laumlrare har ett uppdrag som innebaumlr saring mycket mer aumln att vaumllja

skoumlnlitteraumlra texter till undervisningen och laumlrares praktik behoumlver diskuteras

utifraringn de villkor som styr laumlrares moumljligheter att genomfoumlra sitt uppdrag Foumlr

att tolka och foumlrstaring det empiriska materialet i den haumlr studien har jag daumlrfoumlr

valt att haumlmta de teoretiska perspektiven utanfoumlr de foumlr det

svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltets mer traditionella teorierna En del av

resultaten i foumlreliggande studie ligger i linje med tidigare forskning och de

valda teoretiska perspektiven kan saumltta nytt ljus paring och bidra med ytterligare

foumlrstaringelse foumlr de resultat som baringde forskning och praktik redan belyst

I den haumlr avhandlingen anvaumlnds Balls teori om att goumlra policy foumlr att rikta

ljuset mot laumlrarnas undervisning som en del av skolan som en

samhaumlllsinstitution och ingaringende i ett stoumlrre utbildningssystem Det aumlr i detta

sammanhang som laumlrare ska goumlra sina val av aumlmnesinneharingll och utforma sin

undervisning Policyperspektivet goumlr det moumljligt att foumlrstaring de ramar inom vilka

laumlrarna navigerar och daumlr undervisning bara aumlr en del av det arbete laumlrare goumlr

Ett policyperspektiv synliggoumlr ocksaring den performativa kontext som laumlrares

verksamhet praumlglas av i dag I sin praktik maringste de laumlrare som deltar i den haumlr

studien foumlrharinglla sig till styrande policy i form av till exempel laumlroplan

aumlmnesplan kunskapskrav betygsaumlttning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Navet i studien utgoumlrs av laumlrarnas beraumlttade praktik om aumlmnesinneharingllet i den

del av undervisningen som utgaringr fraringn att eleverna ska laumlsa och foumlrstaring olika

texter Laumlrarna har i uppdrag att utveckla elevernas laumlsning och samtidigt att

maumlta och betygsaumltta laumlsningen Det andra teoretiska perspektivet som utgoumlrs

av teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan blir i den

haumlr studien ett verktyg foumlr att foumlrstaring och analysera vad laumlsundervisning som

stoumlttar elevers laumlsfoumlrstaringelse kan vara och foumlr att saumltta ord paring laumlsrelaterade

48

utsagor som hos laumlrarna framtraumlder som outtalat och intuitivt Powerful

knowledge slutligen aumlr ett teoretiskt perspektiv som lyfter fram ett

aumlmnesinneharingll som trots en foumlraumlnderlig och komplex praktik framtraumlder som

stabil och viktig kunskap som eleverna behoumlver laumlra sig i gymnasieskolans

svenskaumlmne Det aumlr ett perspektiv som tydligt fokuserar de aumlmnesdidaktiska

perspektiven i diskussionen om undervisningens inneharingll och som ger de

medverkande laumlrarna moumljlighet att vara med och definiera vilken viktig

kunskap som laumlsning inom svenskaumlmnet ska bidra med naumlr det gaumlller unga

maumlnniskors utbildning och bildning De teoretiska perspektiven diskuteras och

saumltts in i sitt sammanhang i de foumlljande avsnitten

Att goumlra policy

I min laumlsning av Ball (2013) handlar policy om styrning utifraringn en ideacute eller en

ideologi om vad som skulle kunna foumlrbaumlttra skolans praktik och som tar sig

uttryck som en riktlinje eller en rekommendation Ball (2013) beskriver policy

som olika saumltt att redogoumlra foumlr och legitimera politiska beslut med avsikten att

saker ska goumlras paring ett annat saumltt i en oumlnskan om att faring till staringnd foumlraumlndring i

skolan Enligt Ball et al (2012) infoumlrs policy i utbildningssystem och i skolor

som ett svar paring och ett saumltt att loumlsa ett upplevt problem och policy ses daumlrmed

som en normativ riktningsgivare foumlr skolan som saumlllan problematiseras Naumlr

policyskapare utformar policy goumlrs det ofta med en vision av en ideal skola

som foumlrebild och Ball et al (2012) menar att det saumlllan tas haumlnsyn till hur

verkligheten faktiskt ser ut i olika skolor med avseende paring till exempel

ekonomiska och materiella foumlrutsaumlttningar eller hur personal- och

elevsammansaumlttningen ser ut det vill saumlga det som utgoumlr varje unik skolas

foumlrutsaumlttningar att utbilda unga maumlnniskor Daumlrmed faringr policy enligt Ball et al

(2012) karaktaumlren av ett rdquoen-storlek-passar-alla-receptrdquo men Ball et al

paringpekar att samma storlek dock passar olika bra naumlr policy moumlter

verklighetens skolor och de maumlnniskor som arbetar i skolan

Policyer kan vara skrivna saring vaumll som oskrivna de aumlr komplext utformade

och kontextuellt foumlrhandlade och houmlr till en institutionell praktik En del

policyer bestaringr av officiella dokument som till exempel lagstiftning

nationella strategier och skolans styrdokument andra bestaringr av trender och

pedagogiska modeflugor som till exempel att elevers resultat ska redovisas i

matriser i laumlrplattformar eller att entreprenoumlriellt laumlrande ska genomsyra all

undervisning Policytexter aumlr textuella interventioner i praktiken som foumlr med

sig en maktdimension in i praktiken vilket i sig bidrar till en komplex relation

mellan avsikter med policy policytexter tolkning och handlande (Ball 1993)

Policy talar inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar omstaumlndigheter inom

vilka de val foumlr vad som aumlr moumljligt att goumlra begraumlnsas eller aumlndras foumlr de som

ska goumlra policy (Ball 1993 Braun Maguire amp Ball 2010) Policy baumlr med

sig foumlrestaumlllningar om vad som aumlr oumlnskvaumlrt ndash och vad som inte aumlr oumlnskvaumlrt ndash

49

och aumlr i skolsammanhang avsedda att foumlraumlndra baringde skolors och laumlrares praktik

(Braun et al 2010)

Ball et al (2012) understryker att policygoumlrande alltid aumlr mer aumln bara

implementering Att goumlra policy sammanlaumlnkar klassrummet med abstrakta

politiska prioriteringar och i alla utbildningssystem finns policy som arbetar

paring olika nivaringer i systemet Det finns policy som aumlr politiskt drivna paring

makronivaring andra roumlr sig i huvudsak paring klassrumsnivaring Ball et al (2012)

paringpekar att policy inte bara aumlr av ideologisk art utan aumlven i houmlgsta grad

beroende av konkreta faktorer som skolans materiella och maumlnskliga resurser

Ju laumlngre avstaringndet aumlr mellan tillkomsten av en policy och den praktik daumlr den

ska goumlras och ju mer ideologiskt abstrakt en policy aumlr desto mer paringverkas

policyn av olika faktorer och av den lokala kontexten paring sin vaumlg till praktiken

(Ball 1993) Foumlr att kunna foumlrstaring hur policy faktiskt goumlrs i verkliga skolor och

av verkliga maumlnniskor pekar Ball et al (2012) paring vikten av att policy och

policygoumlrande maringste ses som processer som involverar dels alla nivaringer i

utbildningssystemet dels alla individer och grupper av personer som ska vara

med och tolka och oumlversaumltta olika policyer till handling

Att goumlra policy bestaringr av kreativa tolkningsprocesser daumlr abstrakta

policyideacuteer ska tolkas i kontextualiserade praktiker och daumlr policydokument

och andra former av policy ska foumlrstarings foumlrhandlas och oumlversaumlttas till handling

(Braun et al 2010) Alla maumlnniskor baumlr paring olika erfarenheter baringde personliga

och professionella och alla laumlrare baumlr med sig erfarenheter av tidigare

policyer Daumlrfoumlr kommer policy alltid att tolkas olika av olika individer och

grupper av laumlrare vilket foumlrklarar varfoumlr policy kan ta sig olika uttryck i olika

klassrum (Ball et al 2012) Att tolka policy innebaumlr enligt Ball et al (2012)

att goumlra kompromisser och olika avvaumlgningar i en process av

meningsskapande som ska laumlnka ihop de mindre delarna de olika (och ibland

helt nya) enskilda policyerna till den stora helheten med annan redan

existerande policy i en lokal kontext betingad av skolans och personalens

foumlrutsaumlttningar

Ball (2019) understryker att det aumlr viktigt att alla som arbetar med

utbildning foumlrstaringr inneboumlrden effekten och konsekvensen av varje enskild

policy samtidigt som de behoumlver foumlrstaring relationen mellan olika policyer som

samtidigt existerar inom hela systemet och vilken effekt och konsekvens den

totala maumlngden policyer faringr i den lokala kontexten Ball et al (2012) beskriver

aumlven policy som naringgot dynamiskt och icke-linjaumlrt som boumlrjar och slutar vid

olika tidpunkter och som revideras och aumlndrar form En del policy formas paring

nationell nivaring andra paring regional eller lokal nivaring saring att olika policyer existerar

paring olika nivaringer i utbildningssystemet samtidigt och det aumlr inte alltid de

samspelar med varandra som till exempel om policy om elevdemokrati eller

omtanke om elevens vaumllbefinnande krockar med nationella utformade

standards och krav paring oumlkad maringluppfyllelse I vissa fall kan olika policyer som

existerar vid en och samma tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga Vid

varje tidpunkt har varje enskild skola hundratals olika policyer i omlopp

50

samtidigt aumlven om de har olika status och i olika houmlg grad paringverkar den

dagliga praktiken och de utgoumlr daumlrmed ett ramverk av hinder och moumljligheter

foumlr vad varje individuell laumlrare kan och inte kan goumlra

Naumlr svensklaumlrarna som deltar i den haumlr studien ska vaumllja inneharingll foumlr sin

undervisning goumlr de det i en kontext daumlr deras undervisningsval omgaumlrdas av

flertalet olika policyer som behoumlver genomgaring tolkningsprocesser och daumlr

laumlrarna behoumlver goumlra olika avvaumlgningar foumlr sina val naumlr de foumlrhandlar och

kompromissar med de olika policyerna Regering och riksdag har beslutat om

laumlroplaner och aumlmnesplaner och laumlrare har formats av den egna

laumlrarutbildningen och erfarenheter huvudmaumlns beslut om

kompetensutveckling och prioriterade uppdrag samt den egna skolans

foumlrutsaumlttningar Det aumlr saringledes en maumlngd olika faktorer som paringverkar vilka val

som blir moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra I samband med att laumlrarna ska omsaumltta

policydokumentens intentioner staringr laumlrarna infoumlr maumlngder av olika val som

till exempel vilka kunskaper och foumlrmaringgor som eleverna genom att laumlsa olika

texter ska utveckla och hur laumlsundervisningen ska se ut Dessa didaktiska

avvaumlgningar styrs i sin tur av laumlrarnas tolkningar av aumlmnesplanen och

oumlversaumlttning av densamma till en praktik formad av baringde en nationell och en

lokal kontext

Laumlrares dubbla policyroll

Skolans policyer aumlr skapade och planerade av olika aktoumlrer paring olika nivaringer i

utbildningssystemet men det aumlr laumlrarna som aumlr ansvariga foumlr att genomfoumlra

dem (Braun et al 2010) Samtidigt har laumlrare ett aktivt handlingsutrymme

naumlr de tolkar och goumlr policy och aumlr daumlrmed inte bara objekt foumlr policy Alla

laumlrare faringr daumlrmed den dubbla rollen av att baringde vara objekt foumlr och aktoumlr av

policy rdquoPolicy is done by and done to teachers they are actors and subjects

subject to and objects of policyrdquo skriver Ball et al (2012 s 3) Detta innebaumlr

att laumlrare i det dagliga arbetet i skolan ska goumlra policy som har planerats

skrivits och bestaumlmts av andra men som det aumlr laumlrarna som haringlls ansvariga foumlr

trots att faring policyskapare tar haumlnsyn till den komplexa verklighet som policyn

ska goumlras i Laumlrare foumlrvaumlntas saringledes vara foumlrtrogna med och utfoumlra flera olika

policyer samtidigt som de planerar och foumlljer upp undervisningen (Braun et

al 2010) vilket paringverkar vilka val laumlrare har moumljlighet att goumlra foumlr sin

undervisning I denna process foumlraumlndrar laumlrare policy men policy foumlraumlndrar

aumlven laumlrare och vad laumlrare goumlr (Ball 2016) Att goumlra policy aumlr inte en rak och

rationell process och hur det blir i praktiken garingr inte att foumlrutsaumlga utifraringn hur

policyn ursprungligen utformats

Ball Maguire Braun amp Hoskins (2011) skiljer paring disciplinaumlr och

utvecklande policy och menar att olika typer av policy positionerar laumlrare paring

olika saumltt Disciplinaumlr policy ger lite eller inget utrymme foumlr alternativa

tolkningar och aumlr till exempel saringdan policy som laumlgger fokus vid krav paring oumlkad

maringluppfyllelse och paring att maumlta och foumlrbaumlttra elevers resultat Den haumlr typen av

51

policy kraumlver inte att laumlraren reflekterar eller goumlr egna etiska

staumlllningstaganden i naringgon stoumlrre utstraumlckning Hur policy ska goumlras aumlr i

princip definierat paring foumlrhand och laumlrare positioneras som passiva mottagare av

faumlrdigtolkad policy och laumlrarnas praktik bestaumlms till stor del av att leverera

goda resultat under ett performativt tryck Nationella prov aumlr exempel paring

policy som i svensk skolkontext kan ses som disciplinaumlr policy Utvecklande

policy kraumlver aring andra sidan att laumlrare aktivt tolkar och oumlversaumltter policy och

positionerar dem som aktoumlrer som engagerar sig i policyprocessen genom att

skapa mening av policy och vaumlrdera bedoumlma och goumlra olika kreativa

didaktiska avvaumlgningar Skolans styrdokument aumlr exempel paring utvecklande

policy Utvecklande policy kan moumljliggoumlra en kaumlnsla av att kunna goumlra policy

till sin egen men kan ocksaring vara laumlttare att saumltta aringt sidan omforma till att passa

den egna praktiken i en kreativ ompaketering eller till och med ignorera Ball

et al (2011) noterar aumlven att det aumlr vanligt att laumlrare taumlmligen obekymrat roumlr

sig mellan dessa tvaring olika positioner utan att till synes naumlrmare reflektera oumlver

det

Betydelsen av den lokala kontexten

Laumlrare och skolor maringste goumlra noggranna och ibland svaringra avvaumlgningar av vilka

policyer som ska prioriteras under omstaumlndigheter som de inte alltid vaumlljer

eller kan paringverka sjaumllva Hur policy kommer att goumlras beror paring hur den passar

in i eller har moumljlighet att foumlraumlndra praktiken i den lokala kontext daumlr den ska

goumlras Ball et al (2012 se aumlven Braun Ball Maguire amp Hoskins 2011)

betonar att laumlrare har olika foumlrutsaumlttningar att tolka oumlversaumltta och goumlra policy

beroende paring hur den lokala kontexten ser ut paring varje enskild skola Varje

skolkontext aumlr unik och skolor formas lika mycket av sin egen historia och

kultur som av andra omstaumlndigheter som skolans fysiska byggnader lokalt

styre ekonomiska foumlrutsaumlttningar personal elevsammansaumlttning ledarskap

och de samlade erfarenheter som aringterfinns paring alla nivaringer Skolor befinner sig

ocksaring idag baringde i Sverige och internationellt i en kontext daumlr elevers resultat

spelar allt stoumlrre roll liksom extern testning skolrankningar och nationella

inspektioner Tillsammans utgoumlr dessa faktorer olika utmaningar vad gaumlller

undervisningens villkor och elevers laumlrande och den lokala kontexten formar

hur policy goumlrs genom de moumljligheter krav eller begraumlnsningar som finns daumlr

Ball et al (2012) diskuterar fyra olika kontextuella dimensioner av

policygoumlrande den situerade kontexten den materiella kontexten den externa

kontexten och den professionella kontexten Ball et al (2012 se aumlven Braun

et al 2011) visar ocksaring hur skolor som verkar vara vaumlldigt lika varandra paring

ytan kan skilja sig aringt vaumlsentligt genom sammansaumlttningen av den lokala

kontexten och saringledes i hur policy uppfattas tolkas och goumlrs Den lokala

kontexten bestaringr av fyra olika kontextuella dimensioner i form av den externa

kontexten den situerade kontexten den materiella kontexten och den

professionella kontexten Den externa kontexten ligger som en konstant

52

bakgrund och har stor paringverkan paring hur policy goumlrs Haumlr handlar det om skolans

lagliga krav och ansvar styrdokument och nationella prov om relationer till

andra skolor och till den lokala huvudmannen men ocksaring om det stoumld och de

krav som skolor och laumlrare faringr fraringn yttre aktoumlrer som kommunala politiker

Skolverket och nationella inspektioner Skolrankningar fokus paring testresultat

och andra performativa uttryck aumlr ocksaring en del av en skolas externa kontext

Den situerade kontexten bestaringr av skolans fysiska laumlge och omgivningar

skolans historia och rykte Hit raumlknas aumlven skolans elevunderlag som kan vara

en del i hur skolor baringde blir definierade av externa aktoumlrer och hur de definiera

sig sjaumllva genom till exempel uttryck som rdquoeleverna paring varingr skolardquo Den

situerade kontexten aumlr inte bara en bakgrund daumlr policy raringkar goumlras utan den

aumlr en aktiv kraft som paringverkar policyprocesser Den materiella kontexten

utgoumlrs av baringde de ekonomiska resurserna liksom fysiska aspekter som skolans

byggnader tillgaringng till laumlromedel datorer och annan teknologi

Den professionella kontexten slutligen har ofta byggts upp paring en skola

under en laumlngre tid och inbegriper perspektiv som personalens utbildning och

vaumlrderingar filosofi om utbildning tillit och lojalitet Laumlrares engagemang

och erfarenheter har stor betydelse foumlr hur policy tolkas och hanteras i skolor

och Ball et al (2012) understryker att som policyaktoumlrer blir laumlrare alltid

positionerade paring olika saumltt eller vaumlljer att positionera sig sjaumllva i foumlrharingllande

till policy Det finns daumlrmed ett starkt samband mellan den lokala

professionella kontexten och vilka policyer som prioriteras paring en skola och

vilka svar paring policy som blir mer eller mindre moumljliga Den professionella

kontexten aumlr dock inte noumldvaumlndigtvis samstaumlmmig eller konsekvent inom en

skola eftersom olika enheter arbetslag eller aumlmneslag kan verka relativt

autonoma inom skolan och skapa olika professionella kulturer som kan garing

tvaumlrs emot den raringdande kulturen paring skolan Detsamma gaumlller aumlven individuella

laumlrare Relationen mellan policy och dess aktoumlrer aumlr inte alltid smaumlrtfri och det

kan enligt Ball et al (2012) uppstaring situationer daring inbaumlddade institutionella

vaumlrderingar kommer i konflikt baringde med nationella policytrender och olika

enheter inom skolan eller enskilda laumlrare Aumlven om alla laumlrarna i min studie

har samma aumlmnesplan att foumlrharinglla sig till i kursen Svenska 1 saring faumlrgas deras

undervisningsval baringde av den egna skolans aumlmneskultur av laumlrarnas egen

utbildning och av personliga preferenser naumlr det till exempel gaumlller hur laumlrarna

vaumlljer texter och de didaktiska avvaumlgningar de goumlr med avseende paring

laumlsundervisning De externa situerade och materiella kontexterna paringverkar

ocksaring laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar paring ett paringtagligt saumltt Ingen kurs i

Svenska 1 blir daumlrmed den andra helt lik

Att goumlra policy i en performativ kontext

Naumlr laumlrarna i min studie ska goumlra policy i en konkret undervisningspraktik goumlr

de det i en tid daumlr den svenska skolan praumlglas av ett allt stoumlrre performativt

tryck Foumlr Ball et al (2012) blir ocksaring det performativa trycket som laumlrare

53

arbetar under viktigt foumlr att foumlrklara hur policy goumlrs I den haumlr studien anvaumlnds

begreppet performativitet i linje med Perrymans (2009) och Balls (2003

2006) definition av performativitet som en disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder

sig av bedoumlmningar jaumlmfoumlrelser och inspektioner av verksamheters ndash i den

haumlr studien skolors ndash effektivitet som ett saumltt att utoumlva kontroll Effektivitet ses

i detta sammanhang som en underfoumlrstaringtt god sak ndash oavsett den maumlnskliga

kostnaden En disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder sig av frekventa

inspektioner i olika former som till exempel besoumlk av Skolinspektionen eller

omraumlttning av nationella prov kan leda till att de som inspekteras upplever en

kaumlnsla av att vara staumlndigt oumlvervakade och Perryman (2009) menar att risken

aumlr oumlverhaumlngande att fokus foumlr skolor och laumlrare riktas mer mot att klara

inspektioner aumln att utveckla undervisningen och elevers laumlrande En

performativ kultur leder vidare enligt Perryman (2006 2009) till ett fokus paring

prestationer som ska maumlta effektivitet och som sedan rapporteras offentligt

och daumlrmed ocksaring aumlr taumltt sammanlaumlnkad med framvaumlxten av en

accountabilitykultur naumlr det gaumlller utbildningspolicy Perryman (2009)

understryker att det aumlr genom ansvarsutkraumlvande och ett oumlkat performativt

tryck som utbildningssystemet kan saumlkerstaumllla konformitet disciplin och

normalisering av en praktik

Ball (2003 2006) beskriver performativitet som en kultur och en metod att

reglera skolan foumlr att kontrollera och foumlraumlndra skolans praktik I en performativ

kontext prioriteras resultat foumlre laumlrandeprocesser siffror framfoumlr erfarenheter

procedurer foumlre ideacuteer produktivitet framfoumlr kreativitet och det som blir viktigt

aumlr det som fungerar (Ball amp Olmedo 2013) I utbildningssammanhang innebaumlr

de performativa kraven en foumlrskjutning fraringn utbildningsfilosofiska ideacuteer som

autonomi bildning eller frigoumlrelse till ett inordnande av utbildning i kraven paring

effektivitet i hela det sociala samhaumlllssystemet (Marshall 1999) Skolan styrs

daumlrmed in i ett kontrollsystem som medfoumlr att fokus foumlr skolan flyttats fraringn

visioner och ideal foumlr utbildning till metoder och tekniker foumlr att hitta de mest

effektiva saumltten att anvaumlnda skolans resurser och daumlrmed foumlrbaumlttra skolans

resultat (Marshall 1999 Perryman 2009) Laumlrare ska producera maumltbara och

staumlndigt foumlrbaumlttrade resultat i ett floumlde av konstant foumlraumlnderliga krav och

foumlrvaumlntningar daumlr laumlrare haringlls ansvariga och aumlven sjaumllva aumlr foumlremaringl foumlr

utvaumlrderingar och dokumentation (Ball amp Olmedo 2013) Ball och Olmedo

(2013) menar att det performativa trycket i allra houmlgsta grad paringverkar hur

laumlrare har moumljlighet att agera och vara i klassrummet Daumlrfoumlr understryker Ball

(2003 2006) att de senaste decenniernas utbildningsreformer inte bara

paringverkar vad laumlrare goumlr utan de paringverkar aumlven vilka de aumlr eftersom maringnga

laumlrare lever med en kaumlnsla av att konstant bli bedoumlmda paring olika saumltt mot olika

kriterier med olika metoder och av olika personer och instanser

Ball et al (2012) menar vidare att i den performativa kontexten ingaringr det

att varje nivaring inom utbildningssystemet maringste staring till svars foumlr sina handlingar

54

infoumlr de oumlvriga nivaringerna i en saring kallad en hierarkisk leveranskedja1 som staringr

foumlr en oumlverfoumlring av ett performativt tryck fraringn en nivaring till en annan i hierarkin

Leveranskedjan binder samman politiska maringl och laumlrares handlingar i

klassrummet via internationella jaumlmfoumlrelser utbildningsdepartement lokala

myndigheter skolrankningar resultatrapportering av standardiserade prov

och betyg den lokala skolan den enskilda laumlrarens handlingar och elevers

resultat Varje nivaring maringste staring till svars foumlr sina handlingar infoumlr de oumlvriga

nivaringerna och daumlr blir olika verktyg som till exempel bedoumlmningsmatriser och

laumlrplattformar viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera

policy (Ball Maguire Braun Perryman amp Hoskins 2012) Att fylla i

formulaumlr matriser databaser och delta i inspektioner blir allt mer en del av

den dagliga skolpraktiken och blir ocksaring allt mer styrande foumlr praktiken i en

jakt paring baumlttre resultat staumlndiga krav paring foumlrbaumlttringar och oumlkad maringluppfyllelse

(Ball 2016) Ball et al (2012) paringpekar dock att dessa artefakter bara blir

meningsfulla i kombination med skrivna texter praktiker och samtal I en

performativ kontext bedoumlms skolor vara framgaringngsrika naumlr de anpassar och

raumlttar in sig efter paring foumlrhand externt bestaumlmda kriterier till effektiv framgaringng

som saumlllan tar haumlnsyn till den lokala kontexten och skolors olika

foumlrutsaumlttningar (Perryman 2006)

Skolrankningar fokus paring testresultat och andra performativa uttryck spelar

en stor roll och skapar enligt Ball et al (2012) en kultur av att staumlndigt se sig

oumlver axeln vilket i sig paringverkar policygoumlrandet Det performativa samhaumlllets

krav paring att hela tiden foumlrbaumlttra resultaten kan leda till att laumlrare medvetet trots

en annan inre oumlvertygelse aumlndrar sin undervisning foumlr att leva upp till

performativa krav och yttre inspektion Detta kan leda till att laumlrare paring samma

garingng agerar med baringde anpassning och motstaringnd mot dominerande diskurser

(Ball 2003) Enligt Ball kan detta bli problematiskt om laumlrare hamnar i

dilemman daumlr de tvingas prioritera mellan vad som anses vara i skolans baumlsta

intresse och som uppfyller de performativa kraven paring houmljda prestationer och

baumlttre provresultat aring ena sidan och vad laumlraren anser vara god undervisning

som ligger i den enskilda elevens baumlsta intresse aring den andra sidan Situationer

kan daring uppstaring daumlr laumlrare spelar med i spelet mot en inre oumlvertygelse och till en

inre kostnad foumlr den enskilde individen och risken aumlr att det som blir drivande

i utvecklingen av laumlrarnas undervisningspraktik aumlr kravet paring foumlrbaumlttrade

resultat (Ball 2006) Ball och Olmedo (2013) understryker ocksaring att det inte

aumlr ovanligt att laumlrare paring olika saumltt uttrycker ett motstaringnd mot hur det

performativa trycket med dess fokus paring maumltbarhet och konkurrens foumlrsoumlker

forma baringde laumlrarna och deras undervisning Att goumlra motstaringnd mot ett

performativt tryck i skolan aumlr dock enligt Perryman (2009) allt annat aumln laumltt

eftersom performativitetskulturen inom skolan idag inte bara aumlr allmaumlnt

accepterad utan aumlven djupt rotad i utbildningssystemet och eftersom de som

1 Begreppet leveranskedja har Ball et al (2012) haumlmtat fraringn Barber M (2007) Instruction to Deliver Tony Blair the Public Services and the Challenge of Delivery London Methuen

55

sitter paring makten ofta aumlr de som foumlrsvarar denna diskurs (Perryman 2009)

Ball Maguire Braun Perryman et al (2012) understryker ocksaring att

betydelsen av den performativa kulturens kontrollfunktion inte ska

underskattas liksom betydelsen av att maringnga laumlrare aumlr skeptiska till den

performativa kulturen

Ball och kollegor skriver utifraringn en engelsk kontext men Sverige foumlljer idag

med i en stoumlrre internationell utbildningstrend med allt stoumlrre fokus paring maumltbara

resultat och mycket av det Ball skriver om utifraringn den engelska kontexten garingr

idag att oumlverfoumlra till en svensk kontext I en tid naumlr mycket fokus laumlggs vid att

maumlta elevers kunskaper aumlr det intressant att notera att foumlrharingllandevis lite

intresse riktas mot undervisningens inneharingll och daumlrmed val av kunskaper som

elever ska laumlra sig Det som blir viktigt aumlr vad som fungerar och vad som laringter

sig maumltas snarare aumln att diskutera vad som aumlr god utbildning (Ball 2003 2006

Ball amp Olmedo 2013)

Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i

gymnasieskolan

I den haumlr avhandlingen spelar policy i form av aumlmnesplan kunskapskrav som

relaterar till laumlsning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen Svenska 1 paring

gymnasiet en saumlrskild roll De svensklaumlrare som deltar i studien har i uppdrag

att stoumltta maumlta och betygsaumltta elevernas laumlsning inom ramen foumlr sin

undervisning Foumlr att det ska kunna bli naringgon laumlsundervisning det vill saumlga

undervisning som syftar mot foumlrstaringelse av texter av olika slag (Olin-Scheller

amp Tengberg 2016) i ett klassrum maringste det finnas texter att laumlsa och det aumlr

viktigt att betona att gymnasiets laumlsundervisning inte aumlr detsamma som

laumlsundervisningen i grundskolans laumlgre aringrskurser i och med att den foumlrsta

grundlaumlggande laumlsinlaumlrningen aumlr avklarad Foumlr att kunna analysera och foumlrstaring

laumlrarnas utsagor i relation till den laumlsundervisning som beskrivs och till det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet redogoumlr jag nedan foumlr teoretiska perspektiv om

laumlsundervisning med fokus paring elever i gymnasiearingldern

Laumls- och skrivfaumlrdigheter har under senare aringrtionden garingtt fraringn att betraktas

som naringgot som endast aumlr en kognitiv foumlrmaringga som bestaringr av mentala

processer naringgot som i foumlrsta hand haumlnder inne i laumlsarens huvud (Gee 2002)

till att betraktas som faumlrdigheter som utvecklas i ett socialt sammanhang daumlr

texter fyller en viktig funktion (Barton 2000 Christie 2005) Seidenberg

(2013) konstaterar att det inom samtida forskning om laumlsning finns en relativt

stark konsensus om hur laumlsning garingr till och vad som ger elever en god

laumlskompetens Det betyder att laumlrare behoumlver ha kunskaper baringde om kognitiva

processer som sker i elevers laumlsutveckling och om hur laumlrandet sker i social

interaktion eftersom det har betydelse foumlr undervisningen (Cummins 2011

Davidson 2010 Seidenberg 2013) Mycket av den laumlsforskning som relateras

56

till i det haumlr avsnittet aumlr genomfoumlrd i en anglosaxisk kontext men jag uppfattar

dem som generella teorier som i stort kan oumlverfoumlras till svenska foumlrharingllanden

Aumlven om de internationella studierna har gjorts med elever i andra skolsystem

aumln det svenska och som talar andra spraringk saring aumlr de laumlsprocesser som studerats

desamma foumlr svenska elever

Det foumlrekommer en maumlngd olika begrepp foumlr att beskriva elevers

laumlskompetens baringde i forskningslitteraturen och i den didaktiska litteraturen foumlr

laumlrarutbildning I min laumlsning av litteraturen ser jag att begrepp som

laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens laumlsstrategier laumlsfoumlrstaringelsestrategier laumlskunnighet

laumlsprocesser avkodning laumlsfoumlrstaringelse textfoumlrstaringelse fiktionsfoumlrstaringelse

texttolkning textroumlrlighet och literacy anvaumlnds parallellt och ibland

synonymt men beroende av sammanhanget kan helt olika aspekter paring laumlsande

avses I den haumlr avhandlingen kommer jag att anvaumlnda mig av begreppen

laumlsfaumlrdighet laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens Laumlsfaumlrdighet kan relateras till

den tekniska delen av laumlsningen (ordavkodning grundlaumlggande foumlrstaringelse

laumlsning med flyt och sammanhang) och kan beskrivas som handlingar som naumlr

de har blivit automatiserade resulterar i att foumlrstaringelse av en laumlst text uppnarings

fort och effektivt (Afflerbach et al 2008) Naumlr olika laumlsstrategier integreras

med den oumlvriga laumlsfoumlrmaringgan och automatiseras slutar de att vara medvetna

laumlsstrategier och har i staumlllet blivit en del av laumlsarens laumlskompetens (Afflerbach

et al 2008 Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse i sin tur handlar om att saumltta

foumlrstaringelsen av det laumlsta i fokus och om att finna och skapa mening med

utgaringngspunkt i skriven text paring papper eller skaumlrm (Paris amp Hamilton 2009)

Laumlskompetens omfattar baringde laumlsfaumlrdighet och laumlsfoumlrstaringelse och handlar om

foumlrstaringelse av texter laumlsstrategier instaumlllning till laumlsande och foumlrmaringga att

anvaumlnda laumlsningen i olika sammanhang (Duke et al 2011 Roe 2014)

Att kunna laumlsa aumlr en grundfoumlrutsaumlttning foumlr att kunna delta i det moderna

samhaumlllet (Cunningham amp Stanovich 1997 Krashen 2009 Taboada amp

Buehl 2012) Att laumlra sig laumlsa och skriva ses idag som fundamentalt foumlr att

kunna delta i samhaumlllslivet och aumlr kanske daumlrfoumlr en av skolans viktigaste

uppgifter (Christie 2005) Foumlr att kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter och

daumlrmed kunna utveckla goda aumlmneskunskaper i skolan aumlr det noumldvaumlndigt att

elever utvecklar en god laumlskompetens (Lonigan amp Shanahan 2009) Daumlrfoumlr aumlr

det viktigt att elever baringde ges maringnga tillfaumlllen att laumlsa sammanhaumlngande text

(Hammerschmidt-Snidarich Maki amp Adams 2019 Kuhn 2005) och att deras

laumlsutveckling stoumlttas inte bara i de yngre skolaringldrarna utan aumlven aumlnda upp i

gymnasiet (Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009) En god

laumlskompetens aumlr ocksaring en foumlrutsaumlttning foumlr ett livslaringngt laumlrande varfoumlr det aumlr

av stor betydelse att laumlsundervisning inte aumlr naringgot som bara foumlrknippas med

skolans laumlgre aringrskurser utan fortsaumltter genom elevernas hela skolgaringng

(Alexander 2006)

Enligt Gough och Tunmers (1986) laumlsteori kallad rsquothe simple view of

readingrsquo raumlcker det inte med att kunna avkoda en text foumlr att laumlsning ska ske

aumlven om avkodning aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr laumlsning Om det inte finns foumlrstaringelse

57

saring aumlger inte laumlsning rum Foumlr Gough och Tunmer aumlr laumlsfoumlrmaringga ett resultat av

kombinationen avkodning och foumlrstaringelse och de tvaring begreppen aumlr avhaumlngiga

varandra paring saring vis att utan avkodning kan inte foumlrstaringelse ske och utan foumlrstaringelse

aumlr det inte laumlsning Laumlsare text och kontext aumlr daumlrigenom tre

huvudkomponenter i laumlsfoumlrstaringelse Naumlr avkodningen automatiseras saring att

laumlsflyt uppstaringr sker laumlsningen med god hastighet korrekt ordigenkaumlnning och

laumlmplig prosodi men innefattar ocksaring en grundlaumlggande foumlrstaringelse av det laumlsta

(Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse fordrar ett samspel mellan laumlsare och text

daumlr laumlsaren letar upp och faringr fram en mening som foumlrfattaren lagt in i texten

och som redan paring foumlrhand existerar i texten (Whitaker Gambrell amp Morrow

2004) Detta meningsskapande kommer av att laumlsaren initialt goumlr en texttrogen

laumlsning som bygger paring textens bokstavliga mening och undersoumlker texten

mycket noggrant foumlr att daumlrigenom faring fram textens budskap (Whitaker et al

2004 se ocksaring Braringten 2008) Den talspraringkliga kompetensen ordfoumlrraringdet den

morfologiska medvetenheten (foumlrstaringelse foumlr hur ord byggs upp) arbetsminnet

och foumlrmaringgan att goumlra inferenser har visats vara viktigare foumlr laumlsfoumlrstaringelsen ju

aumlldre eleverna blir (Hjetland et al 2018 Lervaringg Hulme amp Melby-Lervaringg

2017)

Det aumlr avgoumlrande foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att processen med att faring foumlrfattarens och

textens mening klar foumlr sig fungerar men det raumlcker inte med det Dessutom

maringste laumlsaren kunna skapa mening med utgaringngspunkt i texten foumlr att faring en

djupare foumlrstaringelse av texten Foumlr detta kraumlvs att laumlsaren inte laumlmnar texten utan

interagerar med den paring olika saumltt och att laumlsaren skapar mening av texten i sitt

huvud genom att koppla samman det som staringr i texten med det laumlsaren vet om

textens tema och om vaumlrlden i stort (Braringten 2008 Paris amp Hamilton 2009)

Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr bland annat att laumlsaren foumlrstaringr textens ord och kan

sammankoppla texten med sina tidigare kunskaper samtidigt som laumlsaren

skapar betydelse av det som staringr i texten (Paris amp Hamilton 2009) I avsnitten

nedan ges en teoretisk foumlrstaringelse oumlver vad god laumlskompetens innebaumlr i

gymnasiearingldern och hur det paringverkar laumlrares didaktiska avvaumlgningar

Laumlsutveckling i gymnasiearingldern

Forskning visar tydligt att det finns ett stort behov av att stoumltta elevers

laumlsutveckling genom hela skoltiden (Cunningham amp Stanovich 1997 Kuhn

amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017)

Trots detta aumlgnas elevers laumlsutveckling mindre och mindre uppmaumlrksamhet ju

houmlgre upp i skolaringldrarna de kommer och det goumlrs mest satsningar paring

laumlsutveckling foumlr yngre elever (Adams 2011 Goldman Snow amp Vaughn

2016 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Detta

trots att en god laumlskompetens aumlr avgoumlrande foumlr elevers moumljlighet till framgaringng

inom alla akademiska domaumlner och i synnerhet i gymnasiekurser som

fokuserar laumlsning och litteratur (Lervaringg et al 2017 Wigfield et al 2016) Foumlrmaringgan att foumlrstaring ord aumlr starkt positivt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (Pearson

58

Hiebert amp Kamil 2007) Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer desto

mer oumlkar maumlngden text som elever ska laumlsa liksom texternas komplexitet och

antalet nya ord eller ord som anvaumlnds paring ett nytt saumltt (Goldman et al 2016

Guthrie et al 1999 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Framfoumlr allt oumlkar

maumlngden informationstexter som inneharingller baringde aumlmnesspecifika ord och

begrepp och nytt eller mer komplext tankegods och vars textstrukturer ofta

avviker fraringn skoumlnlitteraturen De laumlses daumlrfoumlr generellt med mindre flyt aumln

beraumlttande texter (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Eleverna foumlrvaumlntas ocksaring

kunna laumlsa och skriva i olika skolaumlmnen med oumlkande foumlrmaringga flexibilitet och

insikt och laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om att laumlra sig att laumlsa till att handla

om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie et al 1999 van den Broek Rapp amp

Kendeau 2005) I gymnasieskolan aumlr laumlsning ett verktyg foumlr att utveckla nya

kunskaper Eftersom texterna i skolan blir allt mer komplexa och svaringrare att

laumlsa houmlgre upp i skolaringldern (Guthrie et al1999 Kuhn amp Schwanenflugel

2018 Viseacuten 2015) maringste eleverna hela tiden utoumlka sitt ordfoumlrraringd (jaumlmfoumlr

Norlund 2009) och sina kunskaper (Hirsch 2006) laumlra sig att anvaumlnda olika

kognitiva strategier foumlr att foumlrstaring texter goumlra inferenser och analysera texter

kritiskt (Swanson Howard amp Saacuteez 2006) Goldman et al (2016) menar att

det inte i de houmlgre skolaringldrarna garingr att skilja paring att laumlra sig att laumlsa och att laumlsa

foumlr att laumlra daring processerna aumlr taumltt sammanlaumlnkande ju mer komplexa texter och

inneharingll eleverna ska ta till sig Eftersom baringde inneharingllet i texterna och saumlttet

de aumlr skrivna paring ndash baringde med ett mer akademiskt spraringk och mer akademisk

uppbyggnad av textens struktur ndash aumlr nytt foumlr eleverna staumlller det krav paring att

eleverna kan laumlsa texterna med andra strategier aumln de varit vana vid i de laumlgre

aringldrarna naumlr laumlsningen mer handlar om att laumlra sig att laumlsa (Goldman et al

2016) Eleverna foumlrvaumlntas saringledes baringde kunna laumlsa paring ett nytt saumltt och ta till

sig och foumlrstaring ett nytt inneharingll paring samma garingng Laringngt ifraringn alla elever klarar

den oumlvergaringngen i laumlsningen med de verktyg som de faringtt med sig fraringn

laumlsundervisningen i de laumlgre aringldrarna (Goldman et al 2016)

Relationen mellan kunskap och laumlsfoumlrstaringelse aumlr oumlmsesidig ndash ju mer en elev

kan om ett aumlmne desto mer kan eleven foumlrstaring av en laumlst text och ju mer eleven

foumlrstaringr desto mer laumlr eleven sig (Adlof Perfetti amp Catts 2011) Elevens

kunskaper om ett visst aumlmne blir daumlrmed centralt foumlr att eleven ska kunna

skapa mening utifraringn en laumlst text (Hirsch 2006 Learned Stockdill amp Birr

Moje 2011) Dessutom visar Kuhn och Schwanenflugel (2018) att det aumlr

viktigt foumlr elever om de ska kunna klara av den oumlkande maumlngden av mer

komplicerade texter som de ska laumlsa att de oumlvar upp sin laumlsutharingllighet foumlr att

orka ta sig igenom svaringrare texter som de aumlr ovana att laumlsa Eftersom elever

med gott laumlsflyt ofta laumlser med god hastighet saring har de ocksaring baumlttre chans att

haringlla ut och orka igenom de textmaumlngder som de foumlrvaumlntas laumlsa och foumlr att faring

utveckla laumlsflytet aumlr det viktigt att utveckla foumlrtrogenhet med aumlmnets texter

och att faring oumlva mycket paring att laumlsa den typen av texter Att foumlrbaumlttra laumlsflytet

leder aumlven till baumlttre foumlrstaringelse och daumlrfoumlr aumlr det viktigt att stoumltta aumlven aumlldre

elever att laumlsa i olika genrer och olika aumlmnen (Kuhn amp Schwanenflugel 2018)

59

Kuhn och Schwanenflugel understryker daumlrfoumlr betydelsen av att laumlrare aumlr

medvetna om att elever kan ha mer eller mindre laumlsflyt beroende paring vilket

aumlmne de laumlser om och att det garingr fortare att laumlsa om naringgot bekant och tvaumlrtom

Aumlven elevers uppfattning om sig sjaumllva som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan

(Katzir Lesaux amp Kim 2009) till exempel fann Retelsdorf Schwartz och

Asbrock (2015) en oumlmsesidig relation mellan gymnasieelevers uppfattning om

sig sjaumllva som laumlsare och deras laumlsfoumlrmaringga

Det aumlr en utmaning i undervisningen att uppeharinglla elevernas intresse och

engagemang foumlr att laumlsa och ta sig igenom komplexa texter (Goldman et al

2016) Enligt Kuhn och Schwanenflugel (2018) och Goldman et al (2016)

haumlnder det alltfoumlr ofta att laumlrare naumlr de maumlrker att elever har svaringrt foumlr att ta sig

igenom komplexa texter befriar eleverna fraringn laumlsningen genom att laumlrarna i

staumlllet laumlser houmlgt beraumlttar visar film eller foumlrelaumlser om inneharingllet vilket inte

hjaumllper eleverna att bli baumlttre paring att laumlsa mer komplexa texter eller utveckla en

djupare foumlrstaringelse foumlr aumlmnet Liknande tendenser fann forskarna i en svensk

studie om laumlsundervisning i aringrskurs 6 och 9 (Vinterek 2021) Foumlr att hjaumllpa

elever utveckla sin spraringkliga foumlrmaringga och daumlrmed ocksaring sin laumlskompetens

behoumlver eleverna i houmlgre grad faring moumlta kognitivt utmanande samtal och texter

om olika aumlmnen i olika genrer av baringde talat och skrivet spraringk (Duke et al

2011 Gee 2001) Foumlr baumlsta moumljliga laumlsutveckling boumlr elever aumlven faring det som

Rasinski (2014) och Paige Rasinski och Magpuri-Lavell (2012) kallar rsquowide

readingrsquo daumlr elever faringr laumlsa maringnga olika texter av varierande texttyper Det aumlr

viktigt att elever i undervisningen faringr laumlsa och bearbeta baringde skoumlnlitteraumlra

texter och sakprosatexter eftersom de kraumlver olika saumltt att laumlsa och foumlrstaring text

(Fisher amp Frey 2018) Trots detta visar forskning att undervisningen tenderar

att relativt ensidigt fokusera att stoumltta elevers laumlsning av antingen det ena eller

det andra (Fisher amp Frey 2018) Hur laumlsning undervisas och stoumlttas aumlr en

viktig fraringga foumlr hur elever lyckas i sin laumlsutveckling Elever som kommer fraringn

hem som inte stoumlttar utveckling av laumlsfoumlrstaringelse kan genom god

laumlsundervisning i skolan utveckla sin laumlskompetens (Duke et al 2011) Detta

staumlller dock krav paring att laumlrare har goda kunskaper om laumlsning och elevers

laumlskompetens (Alatalo 2011 Duke et al 2011 Goldman et al 2016 Kuhn

amp Schwanenflugel 2018 Tengberg 2019) foumlr att kunna uppfylla skolans

kompensatoriska uppdrag

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process

Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr en meningsskapande process som kraumlver koordination

av olika foumlrmaringgor kunskaper och strategier (Paris amp Paris 2003)

Laumlsfoumlrstaringelse omfattar flera olika komponenter som ordavkodning laumlsflyt

spraringk ordfoumlrraringd kognitiva foumlrmaringgor metakognition foumlrkunskaper kunskap

om skriftspraringk laumlsstrategier kritisk laumlsning och laumlsmotivation och som paring

olika saumltt bidrar till laumlsfoumlrstaringelse (Adams 2011 Lervaringg et al 2017) Guthrie

och Scafiddi (2004) beskriver laumlsfoumlrstaringelse i skolsammanhang som en

60

foumlrmaringga att bygga kunskap under interaktion med en text det vill saumlga en

foumlrmaringga att bygga kunskap genom att laumlsa en text Foumlr informationstexter

bestaringr den kunskapen av inneharingllsinformation relaterad till en viss

kunskapsdomaumln (Guthrie amp Scafiddi 2004) och naumlr det gaumlller sakprosatexter

aumlr det av extra stor vikt att eleven har och kan aktivera en omvaumlrldskunskap

foumlr att foumlrstaring texterna (Duke et al 2011) Foumlr narrativa texter bestaringr kunskapen

av litteraumlra principer som till exempel textens tema och Guthrie och Scafiddi

(2004) betonar vidare att undervisning som bygger ny kunskap aumlr helt

avgoumlrande foumlr meningsfull laumlsfoumlrstaringelseundervisning Det aumlr ocksaring viktigt att

eleven kan aktivera tidigare kunskap om ett aumlmne foumlr att kunna foumlrstaring en text

(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) I foumlrstaringelseprocessen anvaumlnder

laumlsaren sina tidigare kunskaper om vaumlrlden och om ett aumlmne tillsammans med

sin kunskap om hur spraringk och texter fungerar och goumlr de inferenser paring olika

nivaringer i texten som behoumlvs foumlr att foumlrstaring texten (Duke et al 2011)

Tillsammans med sin uppfattning om vad texten foumlrmedlar kan laumlsaren sedan

tolka vad texten betyder Naumlr laumlsaren har foumlrstaringtt och tolkat texten integreras

den nya informationen i texten med den kunskap laumlsaren redan har och laumlsaren

vet bokstavligen mer aumln hen gjorde innan hen laumlste texten (Duke et al 2011)

Att en elev har en god spraringkfoumlrstaringelse och kunskap om skriftspraringk aumlr av

grundlaumlggande betydelse foumlr att eleven ska kunna foumlrstaring inneboumlrden i en text

(Paris amp Paris 2003 Pearson et al 2007) Att ha kunskap om skriftspraringk

innebaumlr bland annat att ha kunskap om vad som karakteriserar olika texttyper

och genrer vad gaumlller spraringk och struktur vilket i sin tur goumlr att laumlsaren kan dra

slutsatser foumlr att foumlrstaring textens budskap och vet vad hen kan foumlrvaumlnta sig att

hitta i textens olika delar (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Det

aumlr ocksaring viktigt foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att laumlsaren baringde kan identifiera och foumlrstaring

texters bildspraringk baringde i skoumlnlitteraumlra texter och i faktatexter (Fisher amp Frey

2018 Roe 2014) En laumlsare som har god laumlsfoumlrstaringelse vet ocksaring naumlr hen

behoumlver laumlsa om ett stycke foumlr att foumlrtydliga vad det handlar om eller vad som

aumlr viktig eller mindre viktig information att bevara i minnet under den fortsatta

laumlsningen (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018 se ocksaring Olin-Scheller

amp Tengberg 2016)

Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse

Elevers kunskaper om laumlsstrategier haumlnger tydligt ihop med deras

laumlskompetens En laumlsstrategi aumlr ett verktyg som en laumlsare medvetet anvaumlnder

foumlr att foumlrstaring en text (Afflerbach et al 2008 Duke amp Martin 2018

Magnusson et al 2019) Exempel paring naringgra av de viktigaste laumlsstrategierna aumlr

att kunna foumlrutsaumlga vad som kommer att haumlnda i texten aktivera

bakgrundskunskaper goumlra inferenser mellan textens olika delar och mellan

texter kunna identifiera texters genretypiska strukturer och att reda ut

oklarheter i texten (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Magnusson

et al (2019) understryker dock att en laumlsstrategi inte aumlr en undervisningsmetod

61

aumlven om en metod behoumlvs foumlr att visa hur man anvaumlnder en strategi Att

undervisa explicit om laumlsstrategier kan vara ett effektivt saumltt att foumlrbaumlttra

elevers laumlsfoumlrstaringelse (Spoumlrer Brunstein amp Kieschke 2009) Ju svaringrare texten

aumlr foumlr laumlsaren desto fler strategier behoumlver hen anvaumlnda foumlr att foumlrstaring texten

Det har ocksaring visats i en rad studier och under en laringng tidsperiod att elever

behoumlver vaumllstrukturerad och tydlig undervisning om hur de kan anvaumlnda

strategier foumlr att foumlrstaring inneharingllet i det laumlsta (Almasi amp Hart 2018 Hougen

2015) Magnusson et al (2019) betonar vidare att undervisning i laumlsstrategier

boumlr integreras i undervisningen och att det ger baumlst effekt om man undervisar

om varje strategi explicit och foumlr sig i ett sammanhang och oumlver laringng tid Att

bara mekaniskt anvaumlnda strategier utan sammanhang daumlr

strategiundervisningen blir ett maringl i sig sjaumllv snarare aumln en uppsaumlttning verktyg

foumlr att foumlrstaring text har inte samma effekt paring elevers foumlrstaringelse av hur

laumlsstrategierna ska anvaumlndas ndash saumlrskilt inte om det sker paring bekostnad av att

utveckla aumlmneskunskaper (Almasi amp Hart 2018 Duke et al 2011

Magnusson et al 2019) Undervisningen boumlr i staumlllet riktas mot anvaumlndning

av strategier som behoumlvs foumlr att foumlrstaring inneharingllet i olika texttyper (Duke amp

Pearson 2002) Roe och Engdal Jensen (2017) paringpekar att elever aumlven i de

houmlgre skolaringldrarna har nytta av att laumlra sig goda laumlsstrategier om de ska kunna

bli kritiska och reflekterande laumlsare och att det aumlr viktigt att alla laumlrare tar

ansvar foumlr elevers textfoumlrstaringelse i sina aumlmnen Foumlr att effektivt kunna anvaumlnda

laumlmpliga laumlsstrategier aumlr dock eleven beroende av att aumlven ha god kaumlnnedom

om ord spraringket omvaumlrlden olika texttyper och den kunskapsdomaumln som

texten roumlr sig i (Adlof et al 2011 Hougen 2015 Learned et al 2011) Daumlrfoumlr

menar Learned et al (2011) att undervisning om laumlsstrategier handlar lika

mycket om kunskapsutveckling som om att laumlra elever att anvaumlnda

laumlsstrategier paring ett effektivt saumltt

Att undervisa explicit om laumlsstrategier aumlr dock bara en del av en

undervisning som visat sig vara baringde gynnsam och effektiv foumlr att utveckla

elevers laumlsfoumlrstaringelse Duke et al (2011) lyfter fram att undervisning som

arbetar med sammanhang foumlr laumlsning samtidigt som den bygger upp baringde

specifik aumlmneskunskap och omvaumlrldskunskap undervisar explicit om texters

strukturer och uppbyggnad och som laringter elever moumlta baringde en stor maumlngd

texter och maringnga olika typer av texter har betydelse naumlr det gaumlller att stoumltta

elevers laumlsfoumlrstaringelse Detta gaumlller under hela skoltiden och inte bara

undervisning i L1 utan i alla aumlmnen (Shanahan amp Shanahan 2012) Naumlr elever

laumlr sig aumlmnesspecifika ord laumlr de sig inte bara nya ord utan ocksaring nya baumlrande

ideacuteer som aumlr konceptuella och domaumlnspecifika Daumlrfoumlr behoumlver

undervisningen moumljliggoumlra foumlr elever att bygga upp kunskap baringde om aumlmnet

och om omvaumlrlden foumlr att aumlven kunna utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al

2011) Aktiviteter som att engagera elever i diskussioner om texter

tillsammans med en laumlrare och med andra elever i grupper och i helklass

hjaumllper elever att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey

2018) Genom olika typer av textsamtal daumlr varierade aspekter av texten tas

62

upp saring som till exempel texttypiska drag textens struktur ords betydelse och

hur man goumlr inferenser kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin

laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Att laumlsa och skriva

foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och haumlnger delvis ihop med samma kognitiva

processer varfoumlr en undervisning som syftar till att staumlrka elevers

laumlskompetens kan bli mer effektiv om laumlraren regelbundet integrerar laumlsning

och skrivande i klassrummet Elever som faringr laumlra sig att anvaumlnda strategier foumlr

att foumlrstaring textinneharingll utvecklar sin laumlsfoumlrstaringelse baumlttre aumln de som inte faringr saringdan

undervisning (Duke amp Pearson 2002 Tengberg Olin-Scheller amp Lindholm

2015)

Maumlngden laumlsning av sammanhaumlngande text har betydelse foumlr en elevs

laumlsutveckling baringde vad gaumlller laumlsflyt och laumlsfoumlrstaringelse (Kuhn et al 2006) God

laumlsfoumlrstaringelse oumlverfoumlrs inte heller noumldvaumlndigtvis mellan olika texttyper saring

laumlraren behoumlver skapa moumljligheter foumlr elever att laumlsa mycket (Taylor Frye amp

Maruyama 1990) Det aumlr ocksaring viktigt att elever inte laumlmnas ensamma i sin

laumlsprocess utan att de faringr stoumld i samband med laumlsningen genom att till exempel

samtala om textens inneharingll och form och om specifika ord och uttryck (Duke

et al 2011 Nichols Rupley amp Rasinski 2009) Guthrie et al (1999) paringpekar

att textfoumlrstaringelse handlar om en kapacitet hos laumlsaren att skapa ny kunskap

genom att laumlsa skriven text De som laumlser mycket foumlr med sig kunskaper om

maringnga olika saker som de laumlst om i andra sammanhang in i den nya texten

vilket goumlr att de har baumlttre utgaringngspunkt att foumlrstaring texten aumln de som inte laumlser

mycket (Guthrie et al 1999) Oumlvningar i att sammanfatta texter paring olika saumltt

aumlr ocksaring naringgot som baringde foumlrbaumlttrar elevens foumlrmaringga att sammanfatta text och

foumlrmaringgan att foumlrstaring text (Duke amp Pearson 2002)

Foumlr att behaumlrska de noumldvaumlndiga foumlrmaringgorna som behoumlvs i laumlsningen maringste

elever aumlgna mycket tid aringt att utveckla dem daumlrfoumlr behoumlver de ocksaring vara

motiverade att laumlsa (Wigfield et al 2016) vilket aumlr saumlrskilt viktigt att beakta

om texten som ska laumlsas aumlr utmanande foumlr eleverna (Duke et al 2011) Det aumlr

vidare laumlttare att laumlsa och foumlrstaring text som knyter an till laumlsarens

intresseomraringden eftersom intresse och foumlrfoumlrstaringelse aumlr de fraumlmsta

komponenterna foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009) varfoumlr det aumlr viktigt foumlr

laumlsintresset och laumlsmotivationen att elever faringr laumlsa texter som de tycker aumlr

intressanta (Morgan amp Fuchs 2007) Laumlsmotivationen kan ocksaring oumlka betydligt

om eleven faringr reella moumljligheter att vaumllja text vilket inte betyder att eleverna

ska vaumllja texter helt fritt hela tiden men att de till exempel faring moumljlighet att

kunna vaumllja mellan naringgra av laumlraren vaumll valda texter (Ivey amp Johnston 2013

Braringten 2008) Att vaumllja autentiska texter har visat sig vara gynnsamt foumlr

elevers laumlsutveckling (Duke amp Pearson 2002 Perry 2012) eftersom eleverna

daring kan uppleva att de deltar i vaumlrlden utanfoumlr skolan och laumlsningen daumlrmed blir

mer relevant och meningsfull (Perry 2012) Att hjaumllpa elever att utveckla

denna foumlrmaringga utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa aumlr enligt

Seidenberg (2013) en av undervisningens stora utmaningar I en nyligen

genomfoumlrd studie intervjuades elever i aringrskurs 6 och 9 om skolrelaterad

63

laumlsning (Tegmark Alatalo Vinterek amp Winberg 2021) Daumlr framkommer att

en viktig faktor foumlr laumlsning i skolans olika aumlmnen enligt eleverna aumlr att laumlraren

planerar in laumlsning paring lektionerna vilket aumlr en central didaktisk poaumlng De

teoretiska utgaringngspunkterna foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan utgoumlr i den

haumlr studien en grund foumlr att foumlrstaring och analysera laumlrarnas utsagor om dels sin

laumlsundervisning dels om laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1

Powerful knowledge

All undervisning maringste ha ett inneharingll och det aumlr viktigt att foumlrstaring hur inneharingll

till undervisning vaumlljs ut eftersom det paringverkar vad elever laumlr sig Till skillnad

fraringn de studier som anvaumlnder laumlrares aumlmneskonceptioner som teoretiskt raster

foumlr att beskriva undervisningen i svenska anvaumlnds i den haumlr studien konceptet

powerful knowledge foumlr att rikta fokus fraringn laumlrarnas personliga

aumlmnesuppfattningar till vilken kunskap som deras undervisning moumljliggoumlr foumlr

eleverna Fokus hamnar daumlrmed inte paring de enskilda laumlrarna men deras utsagor

aumlr viktiga foumlr att faring syn paring och foumlrstaring vad som haumlnder paring klassrumsnivaring naumlr

policy ska tolkas och goumlras och elever ska faring tillgaringng till viktiga kunskaper

Svensklaumlrarna i foumlreliggande studie kan inte vaumllja inneharingll till sina kurser efter

eget huvud utan maringste foumlrharinglla sig baringde till policy i form av laumlroplan

aumlmnesplan och aumlmnets nationella prov och till aumlmnestraditioner forskning

kollegor elever och tidigare undervisningserfarenheter Naumlr laumlrarna tolkar

styrdokumenten och planerar och genomfoumlr sin undervisning innebaumlr det att

de samtidigt som de navigerar i en policybemaumlngd och lokal kontext med olika

foumlrutsaumlttningar ocksaring maringste foumlrharinglla sig till ett visst kunskapsinneharingll Naumlr det

gaumlller olika aumlmnen i skolan maringste ett urval av ett kunskapsinneharingll som det

ska undervisas om goumlras paring ett eller annat saumltt (Nordgren 2017) och konceptet

powerful knowledge anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att diskutera de val och den

viktiga kunskap som de deltagande laumlrarna vaumlljer att prioritera i sin

undervisning Nedan redogoumlr jag foumlr min foumlrstaringelse av powerful knowledge

I baringde debatt och forskning om skolan anser Michael Young och Johan

Muller att det inte diskuteras tillraumlckligt hur kunskap vaumlljs ut organiseras och

omsaumltts fraringn laumlroplan till praktisk undervisning i klassrummet Young och

Muller har daumlrfoumlr skrivit ett flertal artiklar och boumlcker daumlr de diskuterar

kunskap i skolan och presenterar konceptet powerful knowledge (se till

exempel Muller amp Young 2019 Young 2011 2013 2015 Young amp Muller

2016) Young och Mullers ideacute om powerful knowledge har vaumlckt stort intresse

baringde hos aumlmnesdidaktiker och laumlroplansteoretiker och konceptet aumlr foumlremaringl

foumlr en livlig diskussion inom det internationella utbildningsvetenskapliga

forskningsfaumlltet Young och Muller (2016) menar att fokus i skolan under en

laumlngre internationell trend har skiftat fraringn att diskutera undervisningens

inneharingll och vilken kunskap som ska raumlknas som viktig foumlr alla elever att laumlra

64

sig till att handla om oumlkad maringluppfyllelse maumltbara resultat och

ansvarsutkraumlvande I staumlllet foumlr att diskutera vad skolor boumlr undervisa om

diskuteras allmaumlnna foumlrmaringgor nyckelkompetenser och externa

standardiserade prov (Deng 2018) och konceptet powerful knowledge ska i

det sammanhanget ses som en del av ett stoumlrre argument foumlr betydelsen av

aumlmneskunskaper i skolans laumlroplan (Maude 2016 2018) Foumlr Young och

Muller blir det problematiskt med policyskapares fokus vid rsquolearning

outcomesrsquo daring ett saringdant fokus tenderar att resultera i att ett led i utbildningen

hoppas oumlver Young och Muller menar att en elev inte kan utveckla sina

foumlrmaringgor och kompetenser i ett aumlmne om hen inte foumlrst har faringtt kunskaper i

aumlmnet Young och Muller paringpekar daumlrmed att det aumlr viktigt att skilja mellan

att veta hur och att veta att eftersom det senare aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det foumlrra

Kunskap paringpekar Young och Muller (2016) vidare har i olika

sammanhang betraktats som naringgot elitistiskt rsquoa knowledge of the powerfulrsquo

daumlr fokus ligger paring vem som innehar kunskapen naringgot de kritiserar och

paringpekar att i staumlllet boumlr fokus ligga paring vad som kaumlnnetecknar powerful

knowledge Daumlrmed flyttas fokus fraringn att diskutera vem som ska ha en viss

kunskap till vilken kunskap som aumlr viktig foumlr alla att laumlra sig Powerful

knowledge aumlr enligt Young (2013) kunskap rsquowith powersrsquo och den aumlr

rsquopowerfulrsquo paring grund av att den finns tillgaumlnglig foumlr alla och paring grund av den

foumlrstaringelse foumlr omvaumlrlden som den moumljliggoumlr foumlr de personer som tillaumlgnar sig

den kunskapen Muller och Young (2019) understryker daumlrmed att powerful

knowledge aumlr fundamentalt demokratiskt till sin natur eftersom det aumlr fullt

moumljligt foumlr alla som vill att ta del av den kraft den makt ndash rsquopowerrsquo ndash som

kunskapen ger Foumlr Young (2018) handlar det ocksaring om att det aumlr en viktig

kunskap som alla elever oavsett bakgrund har raumltt att faring tillgaringng till genom

skolan varfoumlr ideacuten om en likvaumlrdig och kompensatorisk skola aumlr starkt

inneboende i konceptet Daumlrfoumlr understryker Young (2012 2013) boumlr

powerful knowledge vara grunden foumlr hur vi taumlnker om aumlmnen laumlroplaner och

skolans och laumlrares uppdrag

Powerful knowledge aumlr inte heller naringgot som kan appliceras som en ny

metod eller en konkret aringtgaumlrd foumlr undervisning menar Young (2018)

Powerful knowledge ska i staumlllet ses som en oumlvergripande tankefigur om ett

kunskapsinneharingll och som naringgot som staumlller den grundlaumlggande fraringgan om

vad skolan ska vara till foumlr Powerful knowledge ska daumlrmed snarare ses som

ett saumltt att taumlnka om vad syftet med skola utbildning och aumlmnesundervisning

aumlr Till syvende och sist handlar powerful knowledge om det som ska vara

utbildningens hjaumlrta ndash om vad som aumlr viktigt att undervisa om och vad det aumlr

foumlr viktig kunskap som elever ska faring moumljlighet att laumlra sig i skolan foumlr att

utveckla foumlrmaringgor att kunna paringverka sina liv i oumlnskad riktning (Young 2013)

Young och Muller (2016) betonar ocksaring att efter avslutad utbildning kanske

inte elever kommer iharingg saring mycket specifika kunskaper eller detaljer fraringn

undervisningens inneharingll ndash men det aumlr genom moumltet med undervisningens

inneharingll som de faringr tillgaringng till ideacuteer begrepp och nya saumltt att taumlnka som de

65

kan bygga vidare paring som vuxna och i arbetslivet Powerful knowledge aumlr paring

saring saumltt inte noumldvaumlndigtvis en kaumllla foumlr att kunna dra generella slutsatser om

vaumlrlden utan snarare kunskap som moumljliggoumlr foumlr oss att utveckla varingr

foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom den vi sjaumllva kaumlnner till (Young amp

Muller 2016) och som utvecklar varingr foumlrmaringga att taumlnka det otaumlnkbara och det

som aumlnnu inte har taumlnkts (Bernstein 2000)

Eftersom mitt avhandlingsprojekt i huvudsak ligger inom det

svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet straumlvar jag efter att saring laringngt det aumlr moumljligt anvaumlnd

svenska begrepp i min studie Naumlr det gaumlller begreppet powerful knowledge

har det visat sig att det inte aumlr helt enkelt att hitta en adekvat svensk

oumlversaumlttning Det aumlr paring svenska svaringrt att komma aringt de maringnga inneboende

betydelserna av ordet rsquopowerfulrsquo med ett enda ord Det engelska begreppet aumlr

ocksaring taumltt sammanbundet med de engelska orden rsquoempowerrsquo och

rsquoempowermentrsquo som signalerar vad powerful knowledge goumlr med den person

som har foumlrvaumlrvat kunskapen Muller och Young (2019) framharingller att naumlr

laumlrare lyckas vaumll med sin undervisning och elever laumlr sig paring ett framgaringngsrikt

saumltt blir eleverna rsquoempoweredrsquo genom att de kan foumlrstaring nya samband faring nya

insikter och generera nya ideacuteer naringgot som aumlr svaringrt att beskriva genom en

svensk oumlversaumlttning av uttrycket Maktdimensionen i konceptet aumlr viktig det

visar inte minst Young (2008) naumlr han goumlr en distinktion mellan begreppen

knowledge of the powerful och powerful knowledge I brist paring en baumlttre

oumlversaumlttning av begreppet som aumlven faringngar upp de olika maktdimensionerna

anvaumlnder jag det engelska begreppet i den haumlr avhandlingen

Aumlmnesspecifik och viktig kunskap

Enligt Young och Muller (2016) utmaumlrker sig powerful knowledge genom tvaring

viktiga karaktaumlristiska drag den aumlr differentierad och den aumlr specialiserad

Den aumlr differentierad genom att den skiljer sig fraringn vardagslivet och de

erfarenheter som elever upplever utanfoumlr skolan och som de baumlr med sig in i

klassrummet Att det aumlr en kunskap som aumlr naringgot annat aumln den vardagliga

kunskapen aumlr det som goumlr den rsquopowerfulrsquo eftersom elever inte garingr i skolan foumlr

att moumlta mer vardagsliv Skolan maringste erbjuda elever naringgot som de inte har

tillgaringng till hemma och ge dem moumljlighet att roumlra sig foumlrbi den egna

erfarenheten (Young 2012) Till skillnad fraringn personliga erfarenheter saring aumlr

powerful knowledge inte knutet till en specifik kontext och tillgaringng till den

sortens kunskap hjaumllper elever att ta sig bortom den specifika kontexten som

deras egen erfarenhet utgoumlr Hudson (2019) menar vidare att ny kunskap

foumlraumlndrar hur vi upplever vaumlrlden genom att vaumlrlden daumlrmed blir mer

differentierad

Young och Muller (2016) beskriver ocksaring powerful knowledge som

specialiserad eftersom den inte aumlr naringgon allmaumln kunskap utan en specialiserad

aumlmneskunskap som i foumlrsta led skapas i specialiserade miljoumler paring houmlgskolor

och universitet Specialiserad akademisk kunskap aumlr inte oomtvistlig utan

66

staumlndigt oumlppen foumlr kritik och den aumlr inte heller statisk utan revideras och

utvecklas hela tiden allt eftersom ny kunskap formas och bygger vidare paring

tidigare kunskap menar Young och Muller (2016) Ett skolaumlmne i sin tur

baseras enligt Young och Muller (2016) paring ett urval av och ett ordnande av

inneharingllet utifraringn universitetsdisciplinens sammanhang i kombination med

kunskap om vad elever i olika aringldrar kan foumlrvaumlntas kunna laumlra sig Laumlrares

undervisningspraktik bygger paring saring vis paring den kunskap som laumlraren har om och

i sitt aumlmne och som laumlraren sjaumllv har tillaumlgnat sig i akademiska sammanhang i

kombination med didaktiska kunskaper undervisningserfarenheter och

laumlrarens tolkning av varje individuell elevs foumlrmaringga till laumlrande och vad eleven

behoumlver laumlra sig Laumlro- och aumlmnesplaner i skolan bestaringr till stoumlrsta delen av

olika ofta flervetenskapliga aumlmnen och skolaumlmnen skiljer sig daumlrfoumlr fraringn

akademiska discipliner men bygger paring koncept och specialiserade begrepp

fraringn de akademiska disciplinerna (Young 2012) Muller och Young (2019)

understryker vidare att det aumlr viktigt att diskussionen om powerful knowledge

inte fastnar i detaljer och reduceras till att handla om listor paring faktabaserat

inneharingll som kan bockas av i undervisningen Ett saringdant synsaumltt riskerar att

foumlrytliga och fragmentisera aumlmneskunskaperna i staumlllet foumlr att se powerful

knowledge ur ett holistiskt perspektiv (Muller amp Young 2019) Enskilda fakta

som laumlrs in isolerat och utan att problematiseras systematiseras och saumlttas in i

ett sammanhang kan aldrig bli rsquopowerfulrsquo (Lambert 2018b)

I ett flervetenskapligt aumlmne som svenska aumlr det inte givet vad som aumlr aumlmnets

kaumlrna och vad som aumlr vaumlrt att undervisa om och didaktiseringen (Ongstad

2006) av det akademiska aumlmnet till skolaumlmnet aumlr laringngt ifraringn sjaumllvklar liksom

vilken powerful knowledge som eleverna faringr moumljlighet att utveckla Genom

att i den haumlr studien relatera laumlrarnas utsagor till det som lyfts fram som

svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskaper i en i oumlvrigt snabbt foumlraumlnderlig

kontext hjaumllper konceptet till att rikta ljuset inte bara mot varfoumlr elever ska garing

i skolan utan ocksaring mot varfoumlr elever ska laumlsa svenska varfoumlr elever ska arbeta

med laumlsning av olika texter och vad de ska laumlra sig genom laumlsning i

svenskaumlmnet

En diskussion om skolans syfte och uppdrag

Young och Mullers koncept powerful knowlegde har baringde vaumllkomnats och

starkt ifraringgasatts av utbildningsvetenskapliga forskare Enligt Nordgren

(2017) provocerar deras ideacuteer eftersom de lyfter fraringgor om vad som boumlr vara

hjaumlrtat i all utbildning naumlmligen fraringgor om vad som aumlr vaumlrt att undervisa om

att laumlra sig och vad vi ska ha skolan till Aringtskillnaden mellan vardagskunskap

och skolkunskap och att powerful knowledge endast aumlr naringgot som elever kan

faring tillgaringng till genom formell undervisning i skolan aumlr dock naringgot som

ifraringgasaumltts av flera forskare (se till exempel McEneaney 2015 Platt 2018

White 2018 Wrigley 2018) Att en socialt raumlttvis laumlroplan maringste ha med

vardagskunskapen fraringn marginaliserade grupper likvaumll som akademisk

67

kunskap foumlr att elever och deras kontext annars laumlmnas utanfoumlr betonas

(Wrigley 2018) liksom synpunkter om att konceptet aumlven boumlr omfatta den

tysta dimensionen av kunskap och elevers kunnande (Carlgren 2020) En

central fraringga som ocksaring lyfts fram aumlr inte bara vilken kunskap utan aumlven vems

kunskap skolan ska undervisa om (McPhail 2017) och om samma kunskap aumlr

rsquopowerfulrsquo foumlr alla elever (Reiss 2018) Uppfattningen att skolan handlar om

saring mycket mer aumln att elever bara ska tillaumlgna sig teoretisk aumlmneskunskap utan

att skolan aumlven ska fraumlmja personlig utveckling utveckla elevers fantasi och

empati och fostra eleverna till demokratiska medborgare framfoumlrs ocksaring av

kritiker (Brown amp White 2012 White 2018)

Kritiska synpunkter lyfter aumlven fram att det inte enbart garingr att ta haumlnsyn till

vad som det ska undervisas om utan att aumlven varfoumlr naringgot ska undervisas om

maringste tas i beaktande (Gericke et al 2018) Med sitt fokus paring vilka kunskaper

som ska vaumlljas ut foumlr att undervisas om i skolan kritiseras Young och Muller

foumlr att taumlmligen ensidigt utgaring fraringn en anglosaxisk tradition och de daumlrmed

bortser fraringn till exempel den tradition som utgaringr fraringn tysk eller nordisk

didaktik Flera forskare menar daumlrfoumlr att ideacuten om powerful knowledge skulle

ha mycket att vinna paring att knyta konceptet naumlrmare samman med den tyska

didaktiska traditionen som har vaumll utarbetade fraringgor foumlr att diskutera vad hur

och varfoumlr naringgot ska undervisas om (se till exempel Bladh et al 2018 Deng

2018 Gericke et al 2018 Lambert 2018a) Att skolaumlmnen aumlr saring mycket mer

aumln bara en rekontextualisering (Bernstein 2000) av den akademiska

disciplinaumlra kunskapen understryks ocksaring (Gericke et al 2018 Nordgren

2017) Det aumlr en foumlrenkling av verkligheten att skolaumlmnen endast skulle vara

en kondenserad version av den akademiska disciplinen eftersom alla aumlmnen i

skolan aumlr baringde disciplinaumlrt akademiskt och politiskt paringverkade (Gericke et al

2018 Nordgren 2017) Det garingr inte att bortse fraringn det inflytande som politiska

maringl foumlr och externa krav paring skola och utbildning har oumlver den undervisning

som blir moumljlig naringgot som de akademiska disciplinerna i betydligt laumlgre grad

behoumlver ta haumlnsyn till (Nordgren 2017)

Ett flertal roumlster instaumlmmer dock i Youngs och Mullers resonemang om att

kunskapsfraringgan har marginaliserats i diskussionen om skolan genom att alltfoumlr

stort fokus ndash oavsett laumlroplanens inneharingll ndash lagts vid perspektiv som metoder

undervisningsstrategier makt politik identitet koumln ras sexualitet

postmodernism och poststrukturalism istaumlllet foumlr att intressera sig foumlr fraringgor

om urval och organisation av inneharingll foumlr utbildning och vad elever ska laumlra

sig i skolan (se till exempel Deng 2015 2018 Hoadley 2015 Lundgren

2015 McEneaney 2015 Wheelahan 2015) Lambert (2018b) paringpekar att en

laumlroplan som handskas ofoumlrsiktigt med kunskap och laumlgger foumlr mycket fokus

vid specifika kompetenser och allmaumlnna foumlrmaringgor kan hindra elever fraringn att

laumlra sig powerful knowledge och daumlrmed utveckla den rsquopowerrsquo eller foumlrmaringga

till foumlraumlndring som denna kunskap ger den som har tillaumlgnat sig den Vidare

anser Gericke et al (2018) att styrkan med powerful knowledge aumlr att det

betonar vikten av akademisk aumlmneskunskap inom utbildningsvetenskap

68

aumlmnesdidaktik och att undervisning alltid maringste ha ett inneharingll Powerful

knowledge riktar daumlrmed ljuset mot att undervisningens inneharingll borde vara

den mest centrala fraringgan i skolan eftersom det aumlr viktigt foumlr elevernas framtid

och borde genomsyra vad som aumlr det oumlvergripande syftet med skolan aumlmnet

eller momentet som ska undervisas (Gericke et al 2018)

Precis som Young och Muller understryker att powerful knowledge inte aumlr

naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet behoumlver synen paring vad Young och

Mullers koncept powerful knowlegde aumlr inte heller vara foumlrutbestaumlmd och

ofoumlraumlnderlig (McLean Davies 2020) Paring saring vis kan powerful knowledge som

ett teoretiskt perspektiv oumlppna foumlr att aumlven konceptet i sig kan vara en del av

det som utforskas i dialog med en paringgaringende diskussion om vad som aumlr viktigt

att undervisa om I den haumlr studien riktas intresset mot laumlrares didaktiska

avvaumlgningar i relation till ett kunskapsinneharingll som definieras av

styrdokument laumlrarens uppfattning av detta inneharingll och didaktiseringen

(Ongstad 2006) av samma inneharingll i en lokal kontext Det finns ocksaring ett

intresse foumlr att utforska laumlrarnas foumlrstaringelse av ett kunskapsinneharingll och deras

uppfattningar om vad som aumlr moumljligt betydelsefullt och relevant foumlr eleverna

att laumlra sig i kursen Svenska 1 vad laumlrarna anser aumlr viktiga kunskaper foumlr

elevernas framtid och vad som aumlr det oumlvergripande syftet med de enskilda

moment som undervisas i kursen Svenska 1 I den haumlr studien aumlr det de

didaktiska vad- vem- hur- och varfoumlr-fraringgorna paring klassrumsnivaring som

studeras och genom att tillfoumlra konceptet powerful knowledge som teoretiskt

perspektiv aumlr det moumljligt att med hjaumllp av de laumlrare som deltar i studien faring syn

paring viktiga kunskaper i Gy11s svenskaumlmne genom att studera vad som goumlrs i

relation till olika texter Paring saring vis hjaumllper Young och Mullers teori till med att

flytta fokus fraringn laumlrarna som studieobjekt till undervisningens inneharingll och hur

den vaumlljs ut

Epistemisk kvalitet

Powerful knowledge aumlr enligt Young och Muller (2016) ett saumltt att taumlnka om

utbildning och undervisningens syfte och laumlrares utformning av sin

undervisning foumlr att moumljliggoumlra powerful knowledge hos eleverna aumlr en viktig

aspekt av laumlrares arbete (Hudson 2019) Som teoretiskt perspektiv behoumlver

konceptet powerful knowlege dock kombineras med ett mer konkret begrepp

foumlr att kunna belysa en undervisningspraktik I den haumlr studien kommer daumlrfoumlr

begreppet epistemisk kvalitet anvaumlndas foumlr att diskutera moumljligheten till

powerful knowledge i de deltagande laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik

Hudson (2017 2018) betonar att powerful knowledge aumlr en aumlmnesspecifik

kunskap som aumlr taumltt sammanvaumlvt med begreppet epistemisk kvalitet och som

utgaringr fraringn spaumlnningsfaumlltet houmlg ndash laringg epistemisk kvalitet (Hudson 2017 2018)

Hudson beskriver att undervisning med houmlg epistemisk kvalitet utgaringr fraringn

oumlppenhet och kreativitet i undervisningen som uppmuntrar till kritiskt

taumlnkande kreativt resonerande utvecklande av en stoumlrre medvetenhet och

69

multipla loumlsningar Det aumlr till exempel viktigt att eleverna tillaringts staumllla egna

fraringgor Houmlg epistemisk kvalitet uppnarings ocksaring genom ett foumlrharingllningssaumltt som

praumlglas av low-stakes formativ bedoumlmning foumlr laumlrande daumlr elever ges moumljlighet

att laumlra sig av fel och misstag Undervisning av houmlg epistemisk kvalitet praumlglas

vidare av ett holistiskt synsaumltt daumlr olika undervisningsmoment i ett aumlmne

integreras till en meningsfull helhet och syftar till att ge elever kunskaper som

hjaumllper dem att lyfta blicken och se bortom den specifika uppgiften och den

egna erfarenheten

Undervisning med laringg epistemisk kvalitet menar Hudson (2017 2018

2019) praumlglas i staumlllet av en fragmenterad aumlmnessyn med betoning paring ett

inneharingll som ses som naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet och som aumlr

ofelbart och obestridligt Aumlmnets inneharingll delas upp i olika enheter och

faumlrdigheter som undervisas taumlmligen isolerat Vidare saumltter undervisningen

faumlrdighetstraumlning i fokus och garingr till stor del ut paring att det finns raumltt och fel svar

och eleverna uppmuntras att laumlra sig saker utantill utan att reflektera Laringg

epistemisk kvalitet foumlrknippas aumlven med ett foumlrharingllningssaumltt praumlglat av

bedoumlmning av laumlrande Enligt Hudson (2018) finns det en stor risk att ett yttre

performativt tryck i form av till exempel inspektioner eller en betoning paring

externa rsquohigh-stakesrsquo standardiserade prov och maumltbara resultat kan paringverka

laumlrares undervisning i riktning mot laringg epistemisk kvalitet om fokus i

undervisningen hamnar paring att eleverna ska klara proven eller laumlra sig laumltt

maumltbara faktakunskaper som memoreras utan att saumlttas in i ett sammanhang

Diskussionen om powerful knowledge och undervisning av houmlg respektive

laringg epistemisk kvalitet riktar ocksaring ljuset mot vilken typ av kunskap eller

kunnande som finns inbyggt i ett skolaumlmne eftersom powerful knowledge aumlr

aumlmnesspecifik (McLean Davies Yates Sawyer amp Buzacott 2021) McLean

Davis et al understryker att laumlrare spelar en nyckelroll i hur powerful

knowledge kan skapas i ett klassrum genom att laringta undervisningen praumlglas av

houmlg epistemisk kvalitet I undervisning i L1-aumlmnen ndash som i den haumlr studien

handlar om undervisning i aumlmnet svenska ndash faringr elever moumlta maringnga olika typer

av texter McLean Davies (2020) lyfter fram att textval i L1-undervisningen

handlar om mer aumln texten som artefakt det handlar ocksaring om vilken kunskap

och vilket kunnande elever kan utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter

Daumlrmed blir laumlrarens textval en stark baumlrare av powerful knowledge eftersom

den text laumlraren vaumlljer och vad eleverna goumlr med texten i undervisningen blir

viktigt foumlr vad eleverna laumlr sig (McLean Davies 2020 Yates et al 2019)

I relation till L1-undervisningen lyfter McLean Davies et al (2021) fram

att laringg epistemisk kvalitet utmaumlrks av undervisning som fokuserar olika

faumlrdigheter som stannar vid att till exempel identifiera olika texttyper och

genrer eller att klara av den tekniska sidan av laumlsprocessen Undervisning av

houmlg epistemisk kvalitet praumlglas av att den aumlven moumljliggoumlr foumlr elever att skapa

mening av det laumlsta och tillaumlgna sig kunskaper som goumlr att de kan koppla

samman det laumlsta med kunskap om omvaumlrlden Den text som laumlraren vaumlljer

laumlses i en klassrumskontext men undervisningen syftar till att sammanbinda

70

laumlsaren med omvaumlrlden genom att ge laumlsaren foumlrmaringgan att kunna foumlrestaumllla sig

sjaumllv i andra kontexter (McLean Davies 2020) Som exempel ger McLean

Davies laumlsning av litteraumlra texter daumlr undervisningen naringr houmlg epistemisk

kvalitet naumlr den inte stannar vid att eleven ska laumlra sig litteraumlra kunskaper utan

ocksaring inbjuder elever till att moumlta det okaumlnda och foumlrstaring att det finns naringgot

bortom texten som ska laumlras och som kommer till liv genom texten och genom

samtal om texten Det handlar med andra ord om att ge eleven kunskaper som

foumlr eleven bortom texten bortom klassrummet och bortom den egna

erfarenheten Resonemangen ovan om epistemisk kvalitet i relation till laumlsning

i L1-aumlmnet engelska bedoumlms som oumlverfoumlrbara till den haumlr avhandlingen som

har ett fokus paring laumlsning i L1-aumlmnet svenska Begreppen laringg respektive houmlg

epistemisk kvalitet anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att belysa de deltagande

laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik och den powerful knowledge som

moumljliggoumlrs i undervisningen

71

Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen

Intresset i den haumlr studien riktar sig mot vilka didaktiska utmaningar

svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till

laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt

fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken

powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring

studiens syfte behoumlvde jag faring kunna ta del av svensklaumlrares uppfattningar och

resonemang om deras undervisning och de texter som anvaumlndes i

undervisningen varfoumlr jag valde att goumlra en intervjustudie med verksamma

svensklaumlrare paring gymnasiet Intervjuerna aumlr avsedda att utgoumlra en grund foumlr att

ge en bild av de uppfattningar som raringder kring laumlsning hos de deltagande

laumlrarna Foumlr den empiriska delen av studien utgoumlr aumlven undervisningens texter

och de arbetsuppgifter som houmlr till texterna en central kaumllla foumlr analys I

materialet ingaringr ocksaring de foumlrteckningar oumlver undervisningstexter som laumlrarna

och jag uppraumlttade tillsammans under intervjustudiens garingng

Halvstrukturerade intervjuer (Kvale amp Brinkmann 2014) med de

undervisande laumlrarna kompletteras saringledes med material bestaringende av texter

uppgifter och textfoumlrteckningar

Studiens design

Foumlr att kunna ta del av de fem deltagande laumlrarnas tankar kring de didaktiska

avvaumlgningar de gjorde och vilka motiv som laringg bakom deras utformning av

undervisningen designades studien i form av en intervjuserie under ett laumlsaringr

Intervjuserien bestod av fyra individuella intervjuer med varje deltagande

laumlrare under laumlsaringret och intervjuerna foumlrdelades med jaumlmna mellanrum under

studiens garingng Avslutningsvis samlades alla laumlrarna till en gemensam

gruppintervju i slutet av laumlsaringret Varje laumlrare deltog paring saring vis i fem intervjuer

fyra individuella och en i grupp Foumlr att aumlven kunna ta del av de texter som

anvaumlndes i laumlrarnas klassrum samlades ocksaring alla texter med tillhoumlrande

arbetsuppgifter in Loumlpande under laumlsaringrets garingng uppraumlttade jag aumlven

tillsammans med varje laumlrare en foumlrteckning av de texter som laumlraren anvaumlnde

i undervisningen med kolumner foumlr textens titel foumlrfattare och genre samt vad

syftet med texten var Studiens empiri bestaringr saringledes av transkriberade

72

intervjuer textfoumlrteckningarna och de texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter

som laumlrarna anvaumlnde i undervisningen i kursen Svenska 1 under laumlsaringret

20152016 Intervjuerna redovisas i kapitel 5 6 7 9 och 10 och de uppgifter

som eleverna arbetade med presenteras daumlr de diskuteras i de empiriska

kapitlen Textfoumlrteckningarna aringterfinns i bilaga 8ndash12

Forskningsprocessen har i maringnga avseenden varit en iterativ process

eftersom den hela tiden varit oumlppen foumlr foumlraumlndring och kunnat utformas efter

de behov och fraringgor som uppstaringtt under studiens garingng Ett exempel paring detta

aumlr att de teoretiska perspektiven har tillkommit under studiens garingng och paring saring

vis har det empiriska materialet och de teoretiska perspektiven utvecklats

parallellt (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) vilket laumlmnat utrymme foumlr att

analysera tolka och omtolka det som kommit fram under

forskningsprocessen Intervjuguiderna (se bilaga 3ndash7) var inte heller

faststaumlllda med faumlrdigformulerade fraringgor i foumlrvaumlg vid studiens boumlrjan utan

formulerades utifraringn de fraringgor som vaumlcktes vid det tidigare intervjutillfaumlllet

Intervjuguiderna utformades paring saring vis att de inledande fraringgorna handlade om

vad som hade haumlnt sedan vi senast traumlffades och vilka texter eleverna hade

arbetat med och varfoumlr foumlr att sedan garing oumlver till att beroumlra olika teman som

var gemensamma foumlr alla fem laumlrarna Intervjuerna avslutades med en

individuell uppfoumlljning paring saringdant som kommit upp under den tidigare

intervjun och med fraringgor som gjorde det moumljligt foumlr laumlrarna att ta upp saringdant

som de sjaumllva ville dela med sig av Ett tydligt exempel aumlr att det nationella

provet som avslutar kursen Svenska 1 inte var i fokus naumlr studien inleddes

men eftersom laumlrarna sjaumllva flera garingnger aringterkom till det nationella provet som

tema under intervjuerna saring inkluderades fraringgor roumlrande det nationella provet i

de senare intervjuerna Att laumlrarna i sin undervisning saring tydligt behoumlvde

foumlrharinglla sig till det nationella provet var ocksaring anledningen till att teori om

policy och performativt tryck (se Ball et al 2012) kom att bli studiens

oumlvergripande teoretiska perspektiv

Styrkan med intervjun som metod aumlr att den ger forskaren moumljlighet till en

god inblick i de intervjuade personernas situation (Kvale amp Brinkmann 2014)

Foumlr detta var den kvalitativa halvstrukturerade intervjun laumlmplig som metod

eftersom laumlrarna daring gavs moumljlighet att resonera om varfoumlr de valde att arbeta

med olika texter och vad de ville att eleverna skulle laumlra sig genom att laumlsa och

arbeta med dem En halvstrukturerad intervju foumlljer en foumlrberedd intervjuguide

som riktar in sig paring vissa teman och som aumlven inneharingller foumlrslag paring oumlppna

fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) I en halvstrukturerad intervju finns det

ocksaring ett tydligt fokus foumlr intervjun samtidigt som intervjuprocessen blir mer

flexibel i och med att det finns utrymme foumlr de personer som intervjuas att

lyfta fram egna synpunkter och fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014)

Valet av den halvstrukturerade intervjun var laumlmplig daring jag genom

intervjuerna ville ge laumlrarna moumljlighet att ta upp saker roumlrande deras praktik

som jag kanske inte foumlrutsett samtidigt som jag ville kunna beharinglla fokus paring

de fraringgor som var mitt fokus foumlr varje intervjutillfaumllle Formen foumlr den

73

halvstrukturerade intervjun passade ocksaring bra eftersom jag i intervjuerna ville

foumlrsoumlka uppnaring ett samtalsklimat som i saring stor utstraumlckning som moumljligt liknade

ett vanligt samtal Aumlven om jag hade en intervjuguide med specifika fraringgor

och teman som jag ville ta upp under intervjuerna hade laumlrarna som deltog

fortfarande stor frihet att formulera sina svar och aumlven att ta upp saker som

inte stod i intervjuguiden Genom att foumllja upp de teman och samtalsaumlmnen

som laumlrarna sjaumllva initierade fick jag ocksaring en moumljlighet att komma naumlrmare

laumlrarnas arbete med att utforma sin undervisning Eftersom det kan paringverka

intervjuns inneharingll om informanterna aumlr vaumll infoumlrstaringdda med vad forskaren vill

faring syn paring (Kvale 2006) valde jag att inte laringta laumlrarna ta del av intervjuguiderna

i foumlrvaumlg Vid varje intervju kom vi dock oumlverens om att goumlra en uppfoumlljning

paring en eller flera fraringgor vid naumlsta intervjutillfaumllle varvid laumlrarna paring saring vis fick

en chans att taumlnka igenom och omformulera sina svar

Den sista intervjun i den haumlr studien genomfoumlrdes i form av en

gruppintervju med alla fem laumlrarna I en gruppintervju finns det utrymme foumlr

flera teman aumlven teman som forskaren sjaumllv inte initierat att faring ta plats och

utforskas av de medverkande laumlrarna under intervjutillfaumlllet (Wibeck 2010)

En foumlrdel med en gruppintervju aumlr att laumlrarna i gruppen kan kaumlnna sig tryggare

och mindre exponerade aumln i individuella intervjuer vilket ger moumljlighet foumlr en

stoumlrre maringngfald av ideacuteer att traumlda fram under samtalet (Repstad 2007)

Nackdelarna med intervjuer i grupper kan vara att forskaren inte kommer aringt

de enskilda individernas aringsikter om deltagarna upplever att deras aringsikter

avviker fraringn normen eller fraringn de andra gruppmedlemmarnas aringsikter (Wibeck

2010) Det aumlr dock min uppfattning att alla laumlrarna kom till tals och fick

naringgorlunda likvaumlrdigt talutrymme och att en tillaringtande atmosfaumlr raringdde som gav

de olika deltagarna utrymme att aumlven uttala motsatta aringsikter

Urval av deltagande laumlrare

De fem laumlrare som medverkar i foumlreliggande studie arbetade vid den tidpunkt

daring studien genomfoumlrdes paring fyra olika gymnasieskolor paring olika orter i

Mellansverige Samtliga aumlr behoumlriga laumlrare i svenska foumlr gymnasiet och har

vid tiden foumlr studiens genomfoumlrande tjaumlnstgjort som laumlrare i svenska mellan 7

och 25 aringr Detta betyder att alla fem baringde fick sin utbildning i en annan

laumlrarutbildning aumln den som gaumlller i skrivande stund och att utbildningen

skedde foumlre 2011 aringrs laumlroplansreform och daumlrmed i relation till aumlldre

laumlroplaner aumln den som gaumlllde laumlsaringret 20152016 Ett maringlinriktat urval

(Bryman 2011) skedde eftersom studiens intresse riktar sig mot svensklaumlrares

undervisning och val av inneharingll i kursen Svenska 1 paring gymnasiet De

urvalskriterier som staumllldes upp foumlr att delta i studien var att alla laumlrare skulle

vara verksamma svensklaumlrare paring gymnasiet med erfarenhet av att undervisa i

kursen Svenska 1 Dessutom skulle laumlrarna uppfylla kriteriet att de under hela

det laumlsaringr som studien paringgick skulle ha undervisning i minst en klass i kursen

74

Svenska 1 Inga oumlnskemaringl specificerades om att laumlrarna skulle undervisa paring i

foumlrvaumlg saumlrskilt utvalda program

Initialt kontaktade jag samtliga svensklaumlrare paring elva olika gymnasieskolor

paring tio olika orter antingen genom att skicka ett mejl direkt till hela aumlmneslaget

eller genom att via mejl kontakta en svensklaumlrare som vidarebefordrade mitt

mejl till oumlvriga svensklaumlrare paring skolan Tillvaumlgagaringngssaumlttet styrdes av

moumljligheten att laumltt faring tillgaringng till laumlrarnas mejladresser och kan paring saring saumltt saumlgas

vara ett bekvaumlmlighetsurval I mejlet beskrev jag kortfattat studien och skrev

att jag ville komma i kontakt med svensklaumlrare som kunde taumlnka sig att delta

Samtliga skolor som kontaktades erbjoumld en blandning av studiefoumlrberedande

program och yrkesprogram2 Fraringn en del skolor fick jag aldrig naringgot svar trots

upprepade kontaktfoumlrsoumlk varfoumlr jag fortsatte att kontakta skolor tills jag hade

faringtt ihop det antal laumlrare som jag bedoumlmde var laumlmpligt och som uppfyllde

urvalskriterierna Slumpen gjorde att alla fem laumlrarna som deltog i studien

under det laumlsaringret som studien paringgick undervisade i kursen Svenska 1 paring ett

studiefoumlrberedande program Det aumlr daumlrfoumlr troligt att det har paringverkat studiens

resultat liksom det faktum att laumlrarna utgoumlr ett positivt urval i saring maringtto att de

ville delta i studien eftersom de hade ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning och att

arbeta med laumlsning inom ramarna foumlr gymnasiets svenskaumlmne

Att det blev just fem laumlrare som deltog i studien berodde paring en kombination

av planeringen av studien och en tillfaumlllighet Till en boumlrjan bestaumlmdes det att

tre laumlrare var ett laumlmpligt antal att foumllja under ett aringr Jag bestaumlmde mig dock

snabbt foumlr att jag ville ha med ytterligare en laumlrare eftersom studien skulle

paringgaring under en saring pass laringng tid som ett helt laumlsaringr och det finns mycket som kan

haumlnda under ett aringr som kan paringverka en laumlrare att vilja avbryta sin medverkan

Med endast tre laumlrare skulle studien bli mycket saringrbar om en av laumlrarna skulle

byta tjaumlnst eller bli sjukskriven Naumlr jag soumlkte efter en fjaumlrde laumlrare till studien

fick jag samtidigt kontakt med tvaring laumlrare som arbetade paring samma skola och

som gaumlrna ville medverka Jag bestaumlmde mig foumlr att inkludera baringda laumlrarna i

studien daring jag bedoumlmde att det skulle kunna berika studien med fler nyanser

Laumlrarnas rektorer kontaktades ocksaring och informerades baringde om studiens syfte

och att laumlrare paring deras skola ville delta i studien Samtliga rektorer uttryckte

sig positivt till att jag kom till deras skolor och intervjuade laumlrare Jag valde

att kontakta laumlrarna direkt och inte garing genom deras rektorer foumlrst eftersom jag

ville skapa en direkt relation mellan mig och laumlrarna saring att de skulle kaumlnna att

deltagande i studien helt och haringllet var deras eget val och inte var naringgot som

lades paring dem uppifraringn

De laumlrare som medverkar i studien har tilldelats de fiktiva namnen Jenny

Karin Linnea Magnus och Nora Jenny har vid tiden daring studien genomfoumlrs

2 Studiefoumlrberedande program aumlr de gymnasieprogram som foumlrbereder foumlr houmlgskolestudier till

exempel de naturvetenskapliga och samhaumlllsvetenskapliga programmen Yrkesprogram aumlr de

program som foumlrbereder eleverna foumlr en yrkesexamen till exempel bygg- och

anlaumlggningsprogrammet och varingrd- och omsorgsprogrammet

75

arbetat som laumlrare i 25 aringr och hon har arbetat paring samma skola under hela sin

karriaumlr och med elever fraringn i stort sett alla skolans program Skolan aumlr en

mindre skola i en glesbygdskommun som erbjuder de flesta av de nationella

programmen och klassen Jenny undervisar i Svenska 1 bestaringr av elever fraringn

natur- och teknikprogrammen Karin har arbetat som laumlrare i tolv aringr och hon

arbetar paring en stor skola som endast erbjuder houmlgskolefoumlrberedande program

skolan ligger i en stoumlrre stad Hon har erfarenhet fraringn flera olika skolor och av

att arbeta paring baringde studiefoumlrberedande och yrkesfoumlrberedande program

Klassen hon undervisar i Svenska 1 det aringr studien genomfoumlrs garingr det

naturvetenskapliga programmet Linnea och Magnus tjaumlnstgoumlr paring samma stora

skola paring en mellanstor ort som erbjuder de flesta av de nationella programmen

Linnea har arbetat som laumlrare paring den haumlr skolan i sju aringr och har daring undervisat

paring olika program Naumlr studien genomfoumlrs undervisar hon en klass paring det

samhaumlllsvetenskapliga programmet i Svenska 1 Magnus har arbetat som

laumlrare i sju aringr varav de tvaring senaste paring den nuvarande skolan och har tidigare

erfarenhet av att undervisa paring det individuella programmet Aumlven han

undervisar i Svenska 1 paring det samhaumlllsvetenskapliga programmet Linnea och

Magnus samarbetar taumltt ihop och foumlrsoumlker se till att de tvaring parallellklasserna

faringr en saring likvaumlrdig undervisning i svenska som moumljligt Nora slutligen arbetar

paring en relativt stor skola i en stoumlrre stad Skolan erbjuder i huvudsak fyra

nationella program varav ett aumlr yrkesfoumlrberedande och klassen som Nora

undervisar i Svenska 1 garingr paring ekonomiprogrammet Nora har arbetat som

laumlrare i sexton aringr varav det senaste aringret paring den nuvarande skolan och hon har

erfarenhet av att undervisa paring flera olika program

Studiens genomfoumlrande

Alla deltagare i studien fick efter en inledande kontakt via mejl ett

informationsbrev som beskrev studiens upplaumlgg och vad som foumlrvaumlntades av

dem som deltagare (bilaga 1) Denna information upprepades aumlven muntligt

vid den foumlrsta traumlffen med laumlrarna Daring laumlrarna tackat ja till att medverka

skickades aumlven en samtyckesblankett via mejl som skrevs under och samlades

in innan intervjuerna aumlgde rum (bilaga 2) De individuella intervjuerna

genomfoumlrdes i ett avskilt rum paring respektive laumlrares skola utom foumlr en laumlrare

daumlr den foumlrsta intervjun i augusti genomfoumlrdes paring skolan men resterande tre

intervjuer aumlgde rum utanfoumlr skolan eftersom det inte fanns naringgot tillgaumlngligt

rum paring skolan daumlr intervjuerna kunde genomfoumlras ostoumlrt

Intervjuerna med de fem deltagande svensklaumlrarna genomfoumlrdes i en serie

av fyra individuella intervjuer som aumlgde rum vid skolstarten i augusti i

november i mars och i maj under ett laumlsaringr naumlr de alla undervisade i kursen

Svenska 1 paring gymnasiet I en tid daring laumlrares arbetstid aumlr haringrt pressad av olika

krav och arbetsuppgifter var det inte helt enkelt att bestaumlmma hur mycket av

laumlrarnas tid jag kunde begaumlra att ta i anspraringk foumlr intervjuer Aumlven om jag gaumlrna

76

hade traumlffat dem alla fler garingnger saring bedoumlmde jag det som rimligt att vi skulle

kunna ses vid fyra tillfaumlllen utan att det skulle paringverka laumlrarnas arbetsboumlrda

alltfoumlr mycket Vid den foumlrsta intervjun i augusti hade laumlrarna boumlrjat planera

foumlr kursen men de hade aumlnnu inte hunnit traumlffa eleverna som kom till skolan

veckan efter Den foumlrsta intervjun fick daumlrmed ett fokus som roumlrde sig paring ett

mer generellt plan och som var framaringtblickande till sin natur De foumlljande tvaring

intervjuerna genomfoumlrdes jaumlmnt foumlrdelade under laumlsaringret under den paringgaringende

kursen varfoumlr fokus hamnade paring det som rent konkret haumlnde i kursen Den

sista individuella intervjun genomfoumlrdes saring naumlra slutet paring kursen som laumlrarnas

tid tillaumlt och fick en tillbakablickande och sammanfattande karaktaumlr

Intervjumaterialet redovisas nedan i Tabell 1

Tabell 1 Intervjuoumlversikt

Enskilda

intervjuer Jenny Karin Linnea Magnus Nora

Intervju 1

Augusti 2015

47 min

62 min

63 min

71 min

58 min

Intervju 2

November 2015

68 min

65 min

67 min

74 min

64 min

Intervju 3

Mars 2016

62 min

64 min

50 min

61 min

61 min

Intervju 4

Maj 2016

74 min

79 min

53 min

77 min

74 min

Total

samtalstid 251 min 270 min 223 min 283 min 257 min

Gemensam

gruppintervju

Juni 2016

94 min

Varje intervjutillfaumllle tog cirka en timme i anspraringk och alla intervjuer

spelades in med en diktafon I intervjuerna beraumlttade laumlrarna om vilka

didaktiska avvaumlgningar som laringg till grund foumlr undervisningen genom att

redogoumlra foumlr sina urvalsprinciper vilket syfte som laringg bakom varje textval och

vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig genom att arbeta med texterna

Efter varje intervjutillfaumllle reflekterade jag oumlver och antecknade mina

spontana tankar om och reaktioner paring vad som hade utspelat sig under

intervjun Under laumlsaringret fick jag aumlven ta del av laumlrarnas fullstaumlndiga

textunderlag och tillhoumlrande arbetsuppgifter foumlr undervisningen i Svenska 1

Varje intervjutillfaumllle inleddes med att jag och laumlraren gick igenom vilka texter

som anvaumlnts i undervisningen sedan det foumlrra intervjutillfaumlllet och laumlraren fick

beraumltta om vad som laringg bakom just de textvalen hur eleverna hade arbetat

med texterna och vilka foumlrmaringgor och kunskaper laumlrarna ville att eleverna

77

skulle utveckla naumlr de arbetade med texterna Paring saring vis skapade vi gemensamt

de foumlrteckningar oumlver undervisningens texter som ingaringr i materialet (se bilaga

8ndash12) och som laumlrarna ocksaring loumlpande under aringret fick ta del av foumlr att faring

moumljlighet att korrigera eventuella felaktigheter eller missuppfattningar fraringn

min sida Texterna staringr i foumlrteckningarna i den ordning som de anvaumlndes i

kursen Textfoumlrteckningarna fungerade aumlven som samtalsunderlag vid

inledningen av intervjuerna och gav en bild av det arbete laumlrarna utfoumlrde

mellan de garingnger vi traumlffades foumlr intervjuerna Under insamlingen av empirin

utgick jag fraringn ett vidgat textbegrepp det visade sig dock under studiens garingng

att det i huvudsak var typografisk skriftlig text som laumlrarna anvaumlnde sig av I

min studie kommer saringledes begreppet text i foumlrsta hand att fokusera och

referera till skrivna texter paring papper eller skaumlrm

I slutet av laumlsaringret samlades alla fem laumlrarna foumlr en gemensam avslutande

gruppintervju som varade i en och en halv timme Syftet med att sammanfoumlra

de fem laumlrarna i slutet av intervjuserien var att laringta dem tillsammans reflektera

oumlver de olika teman som jag under laumlsaringret uppfattat att de i deras tal ofta

aringterkom till I den avslutande gruppintervjun fick laumlrarna daumlrfoumlr reflektera oumlver

vad de sjaumllva trodde de bakomliggande orsakerna till att de uttalade sig som

de gjorde under intervjuserien kunde vara

Databearbetning och analys

Det empiriska materialet i den haumlr studien bestaringr av 21 transkriberade

intervjuer alla texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter fraringn fem kurser i

Svenska 1 samt de textfoumlrteckningar som jag och laumlrarna uppraumlttade

tillsammans under studiens garingng Det aumlr saringledes ett taumlmligen omfattande

material och i analysen av materialet har jag daumlrfoumlr prioriterat saringdant som varit

relevant i relation till studiens intresse och forskningsfraringgor Naumlr det gaumlller

intervjuerna har en re-analys av materialet som ingaringr i min licentiatuppsats

(Larsson 2018) gjorts Intervjumaterialet analyserades foumlrsta garingngen i

samband med arbetet med licentiatuppsatsen utifraringn det syfte och de

fraringgestaumlllningar som ingick i den studien Detta medfoumlrde att det fanns en

foumlrtrogenhet med materialet redan infoumlr den analys som gjordes i samband

med avhandlingsarbetet Under arbetet med avhandlingen analyserades hela

intervjumaterialet igen med fokus paring det syfte och de fraringgestaumlllningar som

gaumlller foumlr avhandlingen vilket innebar en re-analys av intervjumaterialet foumlr

de delar som tidigare ingick i licentiatuppsatsen Under analysprocessen har

jag anvaumlnt mig av programmet NVivo12 som aumlr ett verktyg foumlr analys av data

och som moumljliggoumlr tematiska inneharingllsanalyser Baringde transkriberingarna och

textfoumlrteckningarna har saringledes kodats och kategoriserats utifraringn en

inneharingllsanalys med hjaumllp av NVivo12

Arbetet med transkriberingarna skedde fortloumlpande under hela det aringr

datainsamlingen paringgick Efter varje intervjuomgaringng lyssnade jag igenom och

78

transkriberade intervjuerna dels foumlr att det underlaumlttade arbetet med

transkriberingen att intervjusituationerna fortfarande var faumlrska i minnet dels

foumlr att intervjuguiden foumlr den foumlljande intervjuomgaringngen till stor del tog sin

utgaringngspunkt i det som samtalet handlat om i den foumlregaringende intervjun Foumlr

att underlaumltta foumlr laumlsningen baringde vid analysen och vid presentationen av citat

kan det vara en foumlrdel om transkriberingarna av intervjumaterialet har en

skriftspraringklig inriktning (Kvale amp Brinkmann 2014) I den haumlr studien har

fokus foumlr intervjumaterialet varit att goumlra en inneharingllsanalys av laumlrarnas

utsagor daumlr ljuset riktats mot vad laumlrarna har sagt snarare aumln hur de har sagt

naringgot (Kvale amp Brinkmann 2014) Alla intervjuerna transkriberades saringledes

med ett inneharingllsfokus och samtliga transkriberingar ligger daumlrmed naumlra

skriftspraringket vilket aumlven underlaumlttar foumlr laumlsning och foumlrstaringelse av citat som

anvaumlnds i de empiriska kapitlen Aumlven om det aumlr ett vardagligt spraringk som

uttrycks i transkriberingarna har upprepningar omtagningar stakningar

harklingar och ord som rdquotyprdquo och rdquoliksomrdquo staumldats bort foumlr laumlsbarhetens skull

Av samma skaumll har inte heller pauser markerats annat aumln naumlr det gaumlller laumlngre

pauser som markerats med [ hellip ] I citaten som finns med i avhandlingstexten

innebaumlr markeringar med hellip att citatet har kortats ned och markeringar

med hellip visar att den som talar inte fullfoumlljer satsen Enkla citattecken runt ord

eller satser som till exempel rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquo markerar att laumlrarna

aumlndrar roumlsten foumlr att illustrera att de aringterger vad naringgon annan person har sagt

Ord i standardtext inom hakparentes till exempel [kanondebatten] aumlr ord som

jag har lagt till foumlr att foumlrtydliga naringgot som kan uppfattas som otydligt i citatet

Ord i kursiv inom hakparentes till exempel [skrattar] innebaumlr att den som

talar goumlr naringgot samtidigt till exempel skrattar I en intervjustudie blir det extra

viktigt att laringta de deltagande laumlrarna komma till tals eftersom det aumlr deras

utsagor som utgoumlr underlaget foumlr analys och diskussion Daumlrfoumlr har jag i de

empiriska kapitlen valt att foumlrsoumlka faring fram laumlrarnas erfarenheter genom att i

texten laringta deras roumlster houmlras genom foumlrharingllandevis maringnga citat

Analysen av intervjuerna och textfoumlrteckningarna skedde parallellt under

databearbetningen Intervjuerna analyserades i form av en tematisk

inneharingllsanalys i en stegvis process enligt Braun och Clarkes (2006) modell

Analysen inleddes redan under arbetet med transkriberingarna daring detta arbete

i sig innebaumlr en tolkande process (Kvale amp Brinkmann 2014) Eftersom

transkriberingsarbetet utfoumlrdes under arbetet med licentiatuppsatsen boumlrjade

analysprocessen foumlr avhandlingsarbetet med att jag aringterigen lyssnade igenom

hela intervjumaterialet samt laumlste igenom transkriberingarna och

textfoumlrteckningarna flera garingnger I ett foumlrsta skede organiserades laumlrarnas

utsagor i relation till de teman som aringterfinns i intervjuguiderna som till

exempel textarbete laumlsning och kunskapskrav samt aumlmnesuppfattning

Daumlrefter laumlste jag igenom laumlrarnas svar igen och foumlrde anteckningar om olika

moumlnster som kunde identifieras Exempel paring saringdana moumlnster var textval syfte

med laumlsning bedoumlmning av laumlsning det nationella provet och en performativ

kontext Nyckelord som jag noterade var till exempel laumlsutharingllighet

79

laumlsmotstaringnd sakprosa skoumlnlitteratur examination av laumlsning metaspraringk det

oumlnskansvaumlrda och praktisk realitet Daumlrefter fortsatte analysarbetet med hjaumllp

av dataprogrammet NVivo12 daumlr materialet kodades

Kodningen av materialet var baringde datastyrd och begreppsstyrd (jaumlmfoumlr

Kvale amp Brinkmann 2014) Att kodningen var datastyrd innebar att jag

anvaumlnde koder som utvecklades genom analys av materialet som till exempel

avvaumlgningar i relation till elevgruppen aumlmnesspecifika kunskaper och

begrepp laumlslust textsamtal vaumlrdegrund textaktivitet nationellt prov och

paringverkan paring undervisningen Den begreppsstyrda kodningen utgaringr fraringn redan

utvecklade begrepp fraringn litteratur och teori och haumlr utgick jag dels fraringn de

didaktiska fraringgorna vad vem hur och varfoumlr (Wahlstroumlm 2015) dels de

teoretiska perspektiv som utgoumlr avhandlingens teoretiska ramverk som

analysverktyg (se kapitel 3) Teoretiskt grundande begrepp som anvaumlndes vid

kodningen aumlr till exempel lokal och professionell kontext policy

laumlsfoumlrstaringelse epistemisk kvalitet och performativt tryck

Naumlsta steg blev att sortera koderna i olika teman och underteman Tvaring

huvudteman identifierades laumlsundervisning och laumlsning i en performativ

kontext vilka blev utgaringngspunkten foumlr uppdelningen av de empiriska kapitlen

i avhandlingens Del I och Del II Foumlr varje del identifierades stoumlrre

oumlvergripande teman som har utgjort grunden foumlr vart och ett av de fem

empiriska kapitlen i avhandlingen textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess

de andra texterna och de riktiga texterna fraringn faumlrdighet till kunskap bortom

texten bedoumlmning och examination av elevers laumlsning samt anpassning och

motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck Varje tema har ocksaring olika

underteman som representeras av de olika kapitlens underrubriker till

exempel avvaumlgningar foumlr att vaumllja raumltt text i kapitel 5 samt examination av

laumlsning i klassrummet och det nationella provet som examination av laumlsning i

kapitel 9

Aumlven textfoumlrteckningarna analyserades utifraringn ett inneharingllsfokus med hjaumllp

av NVivo12 och kodades utifraringn nyckelord som sakprosa och skoumlnlitteratur

olika texttyper som till exempel roman novell dikt argumenterande text och

laumlrobokstext samt textens medium som till exempel papper digital eller film

Texterna kodades aumlven med avseende paring foumlrfattarens koumln och geografiska

hemvist tidsperiod foumlr texternas publicering om texterna laumlstes gemensamt i

grupp eller enskilt om laumlraren eller eleverna valde texten och vilken typ av

aktivitet i form av skrivande talande eller endast laumlsning som texterna var

utgaringngspunkt foumlr Aumlven om ingen regelraumltt kvantitativ analys gjordes av

textfoumlrteckningarna gav analysen i NVivo en oumlversikt aumlven av kvantitativa

inslag i form av till exempel hur maringnga texter i undervisningen som var av

skoumlnlitteraumlr eller sakprosakaraktaumlr antalet romaner eller laumlrobokstexter

andelen texter paring papper eller i digital form samt hur maringnga texter fraringn olika

tidsperioder och geografiska omraringden som anvaumlndes Analysen av

textfoumlrteckningarna gjordes baringde paring alla textfoumlrteckningar som helhet och paring

enskild kursnivaring

80

Foumlrtrogenhet med faumlltet

Studiens intresse har sitt ursprung baringde i en samhaumlllelig debatt om laumlsning i

skolan och i min egen laumlrarpraktik Under det laumlsaringr som materialet samlades

in var jag sjaumllv verksam som svensklaumlrare paring gymnasiet parallellt med mina

forskarstudier Att beforska ett faumllt som forskaren sedan tidigare aumlr foumlrtrogen

med innebaumlr att balansera paring en graumlns mellan lagom stor identifikation och

engagemang foumlr det som sker och ett uppraumlttharingllande av en distanserad

forskarroll (Repstad 2007) Det faktum att jag sjaumllv undervisade i svenska

samtidigt som jag intervjuade andra svensklaumlrare kan ha bidragit till att laumlttare

ge mig tilltraumlde till faumlltet och till att ge mig legitimitet hos de medverkande

laumlrarna Det underlaumlttade troligtvis aumlven foumlr att kunna genomfoumlra intervjuerna

med en god samtalston Att ha god kaumlnnedom om faumlltet och kunskaper om

aumlmnet som intervjuerna ska utforska aumlr ocksaring noumldvaumlndigt foumlr att kunna staumllla

relevanta fraringgor och foumlr att kunna foumllja upp intervjupersonernas svar med

andrafraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) Samtidigt som denna dubbla roll kan

ge forskaren en foumlrdel saring finns det ocksaring en risk att forskaren identifierar sig

foumlr mycket med intervjupersonerna Om saring sker kan det kritiska perspektivet

garing foumlrlorat om resultaten beskrivs ensidigt ur intervjupersonernas perspektiv

utan att bilden nyanseras (Kvale amp Brinkmann 2014) Daumlrfoumlr har jag medvetet

straumlvat efter att distansera mig och foumlrharinglla mig neutral under

forskningsprocessen

Det aumlr ocksaring viktigt att baringde se och erkaumlnna den foumlrfoumlrstaringelse som forskaren

har foumlr det som ska undersoumlkas (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) Den dubbla

rollen som verksam svensklaumlrare och doktorand i pedagogiskt arbete kraumlvde

att jag hela tiden var tvungen att fundera paring min egen foumlrfoumlrstaringelse av fraringgorna

som skulle diskuteras i intervjuerna Detsamma gaumlllde under analysen av

materialet daring det gaumlller att inte identifiera sig foumlr mycket med de deltagande

laumlrarna och riskera att tappa den akademiska distansen Det aumlr annars laumltt haumlnt

att en forskarstuderande laumlrare utgaringr fraringn ett foumlrutfattat samfoumlrstaringnd som

kanske inte finns daumlr och daumlrmed hamnar i ett foumlrgivettagande eftersom den

som intervjuar och de som blir intervjuade har samma referensramar och

aumlmneskultur I den haumlr studien har jag till exempel blivit varse att alla

svensklaumlrare vaumlljer att bli svensklaumlrare av olika anledningar och att inte alla

aumlmneslag i svenska har samma foumlrutsaumlttningar eller praumlglas av den anda som

jag sjaumllv har skolats in i Under hela forskningsprocessen baringde vad gaumlller

insamlandet av empirin och under skrivprocessen har det daumlrfoumlr varit

betydelsefullt att jag har faringtt hjaumllp med att faring syn paring foumlrgivettanden som jag

burit med mig fraringn min egen laumlrarbakgrund Detta har skett baringde i formella

seminarier och i informella situationer tillsammans med seniora forskare och

doktorandkollegor

81

Etiska oumlvervaumlganden

Under hela avhandlingsarbetet har det varit viktigt foumlr mig att foumlrvalta de

medverkande laumlrarnas foumlrtroende Foumlr att saring laringngt som det aumlr moumljligt foumlrsoumlka

saumlkerstaumllla att laumlrarna avidentifierats har daumlrfoumlr baringde laumlrarna och deras skolor

faringtt fingerade namn redan i transkriberingsprocessen Jag oumlvervaumlgde aumlven

initialt att inte laringta laumlrarna framtraumlda med fingerade namn utan att till exempel

kalla dem Laumlrare 1 och Laumlrare 2 foumlr att inte genom namnen avsloumlja laumlrarnas

biologiska koumlnstillhoumlrighet Jag beslutade dock att aumlven om laumlrarnas identitet

behoumlver skyddas genom en avidentifiering saring ville jag inte avpersonifiera dem

utan laringta dem framtraumlda som verkliga personer ndash om aumln tolkade genom min

forskningslins ndash varfoumlr jag houmlll fast vid att tilldela laumlrarna fiktiva namn Aumlven

andra detaljer som till exempel vilka orter laumlrarna var verksamma paring vilka

andra aumlmnen som laumlrarna undervisade i och vilken laumlrplattform skolorna

anvaumlnde har avidentifierats

Studien har i alla avseenden foumlljt Vetenskapsraringdets etiska raringd foumlr

samhaumlllsvetenskaplig forskning (Vetenskapsraringdet 2011 senare aumlven 2017)

De deltagande laumlrarna fick skriva paring samtyckesblanketter innan studien

boumlrjade och de informerades samtidigt om vad materialet skulle anvaumlndas till

Skriftligt och muntligt samtycke inhaumlmtades aumlven foumlr inspelning av

intervjuerna med hjaumllp av diktafon samtidigt som laumlrarna informerades om att

ingen obehoumlrig kommer att ha tillgaringng till det insamlade materialet som

foumlrvaras enligt det ansvariga laumlrosaumltets riktlinjer De medverkande laumlrarna fick

aumlven information om att de skulle avidentifieras baringde vid transkribering av

intervjuerna och vid den slutliga publiceringen Laumlrarna informerades ocksaring

om att deras medverkande i studien skedde helt och haringllet paring frivillig basis

och att de naumlr som kunde avbryta sitt deltagande utan att ange orsak och utan

naringgra konsekvenser foumlr den egna personen

Naumlr det gaumlller de fem laumlrarnas medverkan i den sammanflaumltade licentiat-

och avhandlingsstudien vaumlcks fraringgan om vad laumlrarna tackade ja till att delta i

eftersom intervjumaterialet anvaumlnts till tvaring studier med olika fokus Eftersom

intresset foumlr intervjustudien redan fraringn boumlrjan var laumlrarnas tal om textval och

sin undervisning som utgick fraringn laumlsning av olika texter aumlr det egentligen den

foumlreliggande studien som var det ursprungliga syftet med intervjustudien I

licentiatuppsatsen var det dock det nationella provet i Svenska 1 som kom att

staring i fokus naumlr studien behoumlvde avgraumlnsas Efter att licentiatuppsatsen

publicerats kontaktade jag de fem laumlrarna och beraumlttade att arbetet med studien

skulle fortsaumltta men nu med fokus paring undervisningen och det material som

inte faringtt plats i licentiatstudien Laumlrarna bjoumlds daring in att houmlra av sig om de hade

naringgra synpunkter paring detta Ingen av dem har dock haft naringgra synpunkter och

paring saumltt och vis aumlr det den studie som var taumlnkt fraringn boumlrjan som nu har faringtt ta

form

Merparten av materialet har kommit till genom kvalitativa intervjuer med

fem laumlrare Det aumlr viktigt att komma iharingg att en intervjusituation i en

82

forskningsstudie i princip aldrig kan betraktas som jaumlmlik (Kvale 2006) En

forskningsintervju aumlr en enkelriktad dialog daring det aumlr intervjuarens roll att staumllla

fraringgor och intervjupersonens roll aumlr att besvara fraringgorna (Kvale amp Brinkmann

2014) I en intervjustudie paringverkar forskaren processen redan i val av

forskningsomraringde och det aumlr alltid forskaren som styr oumlver intervjuns inneharingll

genom att avgoumlra vilka fraringgor som ska diskuteras och som sitter paring

tolkningsfoumlretraumldet vid analysen av intervjun (Kvale amp Brinkmann 2014) Jag

som intervjuare behoumlvde daumlrfoumlr under intervjuserien vara medveten om att jag

innehade en maktposition gentemot laumlrarna Maktrelationen komplicerades

aumlven genom att laumlrarna visste att jag under tiden foumlr studiens genomfoumlrande

ocksaring var verksam som gymnasielaumlrare i svenska Samtidigt som vi var

jaumlmlika aumlmneskollegor i varingrt yrkesutoumlvande var vi ojaumlmlika i ett

forskningsprojekt daumlr jag styrde projektet som laumlrarna deltog i Det gaumlllde

saringledes att balansera mellan att skapa en intervjusituation daumlr

intervjupersonerna kaumlnde sig tillraumlckligt trygga och fria foumlr att varingga dela med

sig av sina tankar och foumlrestaumlllningar samtidigt som allt som kom fram i

intervjun syftade till att bli foumlremaringl foumlr analys med maringlet att utgoumlra grund foumlr

offentlig publicering Kvale och Brinkmann (2014) paringpekar att denna

balansgaringng foumlrsaumltter forskaren i ett etiskt dilemma daring det om

intervjusituationen praumlglas av oumlppenhet och ett gott samtalsklimat foumlreligger

en risk att intervjupersonen under intervjun avsloumljar foumlr mycket och uttalar sig

om saker som hen sedan aringngrar att hen har sagt Det fanns i foumlreliggande studie

en risk att laumlrare som under intervjuerna uttalade sig kritiskt om det

performativa trycket de upplevde genom skolledning huvudman eller lokala

politiker skulle kunna oroa sig foumlr obehagliga konsekvenser om de skulle

kunna identifieras Detta har hanterats genom att jag som naumlmnts ovan varit

noggrann med att avidentifiera de fem laumlrarna redan fraringn boumlrjan i

forskningsprocessen

I kvalitativa forskningsstudier finns det alltid en risk att de personer som

deltar i studien kan komma att kaumlnna stress eller ett obehag om det visar sig

att de till exempel i en intervju raringkat visa upp personliga tillkortakommanden

eller inkonsekvenser I den haumlr studien riskerade de deltagande laumlrarna att

kaumlnna sig utsatta om det visade sig att de i intervjuerna blottade naringgot som

skulle kunna uppfattas som brister i undervisningen En intervju kan dock

ocksaring vara en laumlrprocess (Kvale amp Brinkmann 2014) och risken foumlr att de

deltagande laumlrarna skulle kaumlnna obehag har troligtvis uppvaumlgts av moumljligheten

att i lugn och ro faring reflektera oumlver den egna undervisningen och utifraringn detta

faring en moumljlighet att utveckla baringde undervisningen och den egna laumlrarrollen

83

Del I ndash Viktig laumlsning

De tre empiriska kapitlen i Del I aumlr skrivna i samband med doktorsprojektet

och utgoumlr den del av avhandlingen som har fokus paring laumlrarnas beraumlttade praktik

naumlr det gaumlller hur de iscensaumltter sin laumlsundervisning i kursen Svenska 1 I Del

I ges en bild av de didaktiska oumlvervaumlganden laumlrarna goumlr utifraringn vad de vill att

eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter i undervisningen

Kapitel 5 redogoumlr foumlr laumlrarnas beraumlttelser om hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter

till sin undervisning och vilka avvaumlgningar och foumlrhandlingar som aumlger rum

innan de olika texterna hamnar i klassrummet Kapitel 6 redovisar vilka texter

laumlrarna vaumlljer och vilken funktion de olika texterna faringr i undervisningen

Kapitel 7 handlar om vad laumlrarna saumlger om varfoumlr texterna ska laumlsas ndash vad som

aumlr syftet och vad det aumlr laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de arbetar med

texterna I kapitel 8 sker en analys och reflektion oumlver den bild av

undervisningen som framtraumltt i de tre foumlregaringende kapitlen

84

85

Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess

rdquoJa vad man aumln vaumlljer saring vaumlljer man bort massor

med viktigt Den kaumlnslan faringr jag hela tidenrdquo

(Nora intervju 1)

Textarbete aumlr naringgot som aumlr centralt i svenskaumlmnet Oavsett om man med ordet

text endast menar det skrivna ordet eller det vidgade textbegreppet saring aumlr just

texten naringgot av ett nav foumlr de aktiviteter som sker i ett svenskklassrum I nu

gaumlllande aumlmnesplaner foumlr gymnasiet Gy11 (Skolverket 2011) finns foumlrvisso

skrivningar som anger att olika typer av texter ska behandlas i undervisningen

men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den enskilda laumlraren att

avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i styrdokumenten om hur

textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om kunskapskraven anger de

foumlrmaringgor som undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Eftersom

aumlmnesplanen i svenska i Gy11 laumlmnar helt oumlppet foumlr den enskilda laumlraren att

vaumllja texter som kan kopplas till det centrala inneharingllet finns det en oaumlndlig

maumlngd texter som svensklaumlrare kan vaumllja mellan som undervisningstexter

Varfoumlr valet faller just paring vissa texter och inte paring andra handlar det haumlr kapitlet

om

I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens foumlrsta forskningsfraringga om hur laumlrarna

beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning som

staringr i fokus Ljuset riktas i huvudsak mot laumlrarnas beraumlttelser om paring vilka

grunder de goumlr sina didaktiska avvaumlgningar naumlr de vaumlljer texter till sin

undervisning Genom laumlrarnas beskrivningar av hur de motiverar sina textval

och hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter foumlr sin undervisning framtraumlder en bild

av en baringde enkel och samtidigt komplex urvalsprocess Enkel i bemaumlrkelsen

att tidspress och den lokala kontexten ibland tvingar fram snabba och

oreflekterade beslut komplex paring saring vis att daring omstaumlndigheterna medger det saring

behoumlver laumlrarna beakta ta staumlllning till och foumlrhandla med en rad olika faktorer

paring olika nivaringer innan de vaumlljer en text

86

Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text

Laumlrarna som deltar i studien foumlrmedlar ett intryck av att de oftast laumlgger ner

mycket tid och tankeverksamhet paring att vaumllja raumltt text foumlr sin undervisning i

kursen Svenska 1 De paringpekar att det finns maringnga faktorer som de som

svensklaumlrare behoumlver foumlrharinglla sig till naumlr de ska arbeta med olika texter i en

klass Nora lyfter fram att det finns en utmaning i att vaumllja texter som taumlcker

allt det som hon vill uppnaring med undervisningen saring att eleverna laumlr sig det de

ska samtidigt som texterna ska vaumlcka elevernas intresse Hon resonerar aumlven i

termer av kvalitet och saumlger att hon tidigare var vaumlldigt bestaumlmd med att alla

texter maringste haringlla en viss kvalitet enligt hennes standard men att hon paring senare

aringr backat fraringn den staringndpunkten Om en elevs intresse foumlr att laumlsa vaumlcks av en

bok som Nora egentligen inte tycker tillfoumlr naringgot till kursen saring faringr hon

foumlrhandla med sig sjaumllv om vad det egentliga syftet med laumlsningen aumlr

Nora Det haumlr kanske aumlr enda ingaringngen Man kan vaumll ha sina principer men man faringr inte vara saring principfast att det inte garingr att rucka paring det (Intervju 1)

Nora ger uttryck foumlr att det aumlr viktigare att faring igaringng eleverna att laumlsa aumln att de

blir bevandrade i en litteraturvetenskaplig kanon en synpunkt som aumlven de

andra fyra laumlrarna framharingller i intervjuerna Karin lyfter fram att hon anser att

friheten att vaumllja texter aumlr stoumlrre i aringrskurs 1 aumln i de andra gymnasiekurserna

eftersom de inte behoumlver vara knutna till naringgon speciell litteraturhistorisk

epok Hon fortsaumltter med att foumlrklara att det i hennes undervisning egentligen

inte aumlr texterna i sig som aumlr undervisningens roumlda traringd utan att de texter hon

tar in i klassrummet styrs dels av de uppgifter som hon vill att eleverna ska

arbeta med och vad hon vill att eleverna ska laumlra sig dels av vad hon tror kan

vara intressant foumlr eleverna att laumlsa saring att de kan faring en positiv upplevelse av

laumlsning redan fraringn boumlrjan av gymnasiet Magnus uttrycker att han trots att han

foumlrsoumlker foumlrharinglla sig till de didaktiska fraringgorna naumlr han vaumlljer texter saring kan han

inte alltid svara paring varfoumlr han vaumlljer vissa texter och inte andra Ibland handlar

det helt enkelt bara om en erfarenhet av att en text aumlr bra och har fungerat bra

tillsammans med elever Baringde Magnus och Linnea saumlger vidare att de tycker

att det aumlr svaringrt att vaumllja text eftersom det aumlr saring maringnga olika saker de behoumlver

ta haumlnsyn till som till exempel att baringde de sjaumllva och eleverna ska tycka att

texten aumlr intressant att laumlsa och diskutera och att den ska garing att rdquosaumllja inrdquo till

eleverna

Linnea Karin och Nora resonerar ocksaring i termer av att de hellre prioriterar

kvalitet aumln kvantitet naumlr det gaumlller textarbete i klassrummet och att de hellre

arbetar med som Karin uttrycker det rdquolite faumlrre texter och jobbar djupare med

dem aumln att man ska hasta igenom flera texter varje lektionrdquo (Intervju 1) Det

aumlr inte alltid som laringngt och mycket aumlr att foumlredra paringpekar Linnea och

understryker att hur man laumlser och arbetar med en text aumlr viktigt

87

Linnea Hellre kvalitet aumln kvantitet Att laumlsa bra texter men goumlra det ganska grundligt och laringta dem faring gott om tid och inte bara oumlsa paring dem uppgifter och texter som de ska laumlsa och en massa saker Utan hellre att man faringr kanske sjunka in i naringgonting (Intervju 4)

Nora uttrycker sig i liknande ordalag och lyfter fram vikten av att eleverna

kaumlnner att det blir meningsfullt att laumlsa rdquoDet aumlr ju ocksaring en avvaumlgning det

maringste ge naringgontingrdquo saumlger hon och fortsaumltter med att saumlga att rdquodet aumlr baumlttre att

laumlsa lite mindre men saring har det gett naringgonting en kaumlnsla av att jag vill laumlsa

igen i staumlllet foumlr att det bara laumlggs paring och laumlggs paringrdquo (Intervju 2) Karin Linnea

och Nora lyfter fram att det aumlr viktigt att vaumllja texter som ska utgoumlra underlag

foumlr olika undervisningsmoment med omsorg baringde vad gaumlller inneharingll och

maumlngden texter som eleverna ska laumlsa De menar att det aumlr viktigare att

laumlsningen blir meningsfull aumln att den blir omfattande Gemensamt foumlr de fem

laumlrarna naumlr det gaumlller hur de vaumlljer undervisningstexter aumlr att de vill att eleverna

i undervisningen ska faring moumljlighet att stifta bekantskap med olika texttyper att

de texter som vaumlljs helst ska ge upphov till intressanta diskussioner och att

eleverna ska stimuleras till att vilja laumlsa mer

Aumlven om laumlrarna ger uttryck foumlr en oumlnskan om att de didaktiska aspekterna

ska vara ledande i planeringen av undervisningen sker det hela tiden olika

sorters foumlrhandlingar om vad som aumlr moumljligt eller inte moumljligt att ta in

klassrummet Det aumlr dock i de didaktiska fraringgorna laumlrarna boumlrjar naumlr de

beraumlttar om sina textval En ledande princip hos alla fem laumlrarna aumlr att eleverna

ska faring moumlta en variation av texter

Jenny Men jag menar att bredden maringste vara det som goumlr att du kan oumlppna nya doumlrrar och faring en maringngfald (Intervju 4)

Jenny pekar haumlr paring vikten av att eleverna faringr moumlta maringnga olika perspektiv

genom de texter de faringr moumlta i undervisningen foumlr att paring saring saumltt vidga elevernas

vyer

Ett saumltt att faring moumlta maringnga olika perspektiv menar laumlrarna aumlr att laringta eleverna

laumlsa texter av saring maringnga olika typer och foumlrfattare som moumljligt Som exempel

naumlmner laumlrarna att eleverna ska moumlta texter av manliga och kvinnliga

foumlrfattare och texter fraringn olika tider och olika kulter formuleringar som ocksaring

staringr tydligt utskrivna i aumlmnesplanen Nora beskriver hur hon aumlven foumlrsoumlker

variera mellan faktatexter och skoumlnlitteratur och att om bokvalet till exempel

tidigare under terminen foumlll paring en modern roman plockas noveller in fraringn lite

aumlldre tider Nora beraumlttar vidare att hon ibland vill ta in lite provocerande texter

i klassrummet foumlr att eleverna ska kunna ta staumlllning i en saumlrskild fraringga Karins

tolkning av aumlmnesplanen i Svenska 1 aumlr att kursen aumlr mer inriktad paring att

eleverna ska faring bekanta sig med olika texttyper reflektera oumlver det laumlsta och

fundera paring texters budskap samt relatera texterna till sig sjaumllva Hon laumlgger

88

stor vikt vid att eleverna ska kaumlnna att laumlsning av olika texter inte aumlr naringgot

farligt att de ska kunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa mer Linnea resonerar

ocksaring om betydelse av att vaumllja texter med raumltt omfaringng

Linnea Vi har ju hela spannet i en klass oftast de som inte laumlser alls och de som laumlser en bok i veckan om jag oumlverdriver lite Men det finns ju alla varianter saring att saumlga Saring daumlrfoumlr aumlr det ju saring viktigt att variera textlaumlngd och vilken typ av text man jobbar med och inte jobbar med foumlr svaringra texter i aringrskurs ett saring att de tappar tron paring sig sjaumllv som laumlsare (Intervju 1)

Att baringde texttyperna och laumlngden paring texterna behoumlver variera aumlr enligt Linnea

ett viktigt led i att stoumltta elevernas laumlsning Baringde Linnea och Karin lyfter aumlven

fram som naumlmnts ovan att de hellre arbetar med lite faumlrre texter och garingr lite

mer paring djupet med dem aumln att de stressar igenom textarbetet foumlr att hinna saring

mycket som moumljligt Linnea naumlmner ocksaring att hon aumlven foumlredrar att laumlsa hela

texter hellre aumln utdrag ur laumlngre texter foumlr att eleverna baumlttre ska faring en full

foumlrstaringelse av texten och foumlr att alla elever daring faringr foumlrutsaumlttningar att hinna laumlsa

hela texten

I fraringgan om texturval i svenskundervisningen ligger aumlven en fraringga om

svenskaumlmnets litteraumlra kanon inbyggd De laumlrare som deltar i den haumlr studien

menar att de aumlr kritiska till att det ska finnas en faststaumllld litteraumlr kanon foumlr

svenskaumlmnet eftersom det skulle begraumlnsa deras valmoumljligheter Jenny som

har arbetat med utgaringngspunkt i tre olika laumlroplaner paringpekar att i praktiken

finns det ju redan en inofficiell kanon i och med det texturval som finns i

laumlroboumlcker och som inte tenderar att foumlraumlndras saumlrskilt mycket oumlver tid oavsett

laumlroplan Aumlven om hon sjaumllv inte anvaumlnder naringgon specifik laumlrobok saring menar

hon att hon som laumlrare aumlndaring blir rdquoindoktrinerad utifraringn detrdquo som finns i

laumlroboumlckerna (Intervju 3) Laumlrarna menar att de i och med det urval som aumlr

gjort i laumlroboumlckerna paringverkas av en traditionell kanon som fortfarande

genomsyrar laumlrobokstraditionen i svenskaumlmnet och som de behoumlver foumlrharinglla

sig till naumlr de goumlr sina egna textval Karin resonerar om varfoumlr hon aumlr kritisk

till en faststaumllld kanon

Karin Jag aumlr ganska kritisk till den [kanondebatten] faktiskt foumlr att ibland aumlr det saring himla godtyckligt vilka foumlrfattare som har raringkat hamna daumlr naumlr man ser tillbaka hellip Det finns jaumlttemaringnga kvinnliga foumlrfattare fraringn 1800-talet till exempel som blivit helt undanskuffade som ingen houmlrt talas om (Intervju 4)

Foumlr Karin aumlr hennes starkaste invaumlndning mot att ha en faststaumllld kanon foumlr

svenskaumlmnet att urvalet av foumlrfattare i en traditionell litteraturvetenskaplig

kanon inte aumlr representativt till exempel ur ett genusperspektiv Aumlven Magnus

resonerar om problemet med vilka foumlrfattare som har hamnat i en traditionell

litteraumlr kanon Han beraumlttar om hur han i samtal med skolans bibliotekarie faringtt

89

upp oumlgonen foumlr hur han i sina textval ofta omedvetet faller tillbaka paring en

traditionell kanon

Magnus Man maumlrker ju [ hellip ] hur ensidig jag kan vara i mina val som man Jag naumlmner det foumlr bibliotekarien brukar ju saumlga rsquohur taumlnker du nursquo Hon vill ju gaumlrna foumlra in det haumlr andra ocksaring som jag kanske inte har i min referens men som faktiskt finns hellip hellip Ja vad heter hon som skrev pjaumlser paring 1800-talet samtidigt som Strindberg gjorde det Var det Leffler Och att hon var stoumlrre daring aumln Strindberg var men det har ju inte jag en aning om foumlrraumln hellip hellip Jag aumlr faringngad i en kanon fast jag foumlrsoumlker goumlra uppror mot den [skrattar] (Intervju 3)

Magnus pekar i citatet ovan paring en medvetenhet om att han som man aumlven om

det kanske snarare aumlr som svensklaumlrare aumlr starkt faumlrgad av den

litteraturvetenskapliga tradition han sjaumllv aumlr skolad i Paring saring vis blir hans textval

ocksaring ett resultat av den utbildningstradition som format hans

svensklaumlrarutbildning Han ger ocksaring uttryck foumlr en vilja att frigoumlra sig fraringn en

traditionell litteraturvetenskaplig kanon

Aumlmnesplanen som vaumlgledning

Aumlmnesplanen i svenska aumlr av naturliga skaumll naringgot som laumlrarna hela tiden maringste

tolka och foumlrharinglla sig till naumlr de planerar sin undervisning Linnea paringpekar att

texterna hon vaumlljer maringste baringde vara relevanta foumlr just det kunskapsomraringde

eleverna ska arbeta med och garing att koppla till kursmaringlen och kunskapskraven

Som exempel naumlmner hon att elever ska kunna anpassa sig i tal och skrift efter

maringlgrupp och att hon daring kan vaumllja att laringta eleverna laumlsa olika texter som till

exempel en bloggtext en tidningsartikel eller ett brev som tar upp samma

aumlmne och daumlr eleverna kan se hur aumlmnet anpassas till olika laumlsare Magnus

lyfter fram att aumlmnesplanens skrivningar faktiskt har hjaumllpt honom att faring syn

paring olika saker som aumlr viktiga att faring med i undervisningen som han annars

kanske inte skulle ha taumlnkt paring

Magnus Jag tror inte jag hade haft samma fokus [utan aumlmnesplanen] Det hjaumllper nog i mina diskussioner att man inte blir saring inskraumlnkt Det aumlr ju laumltt haumlnt att man bara taumlnker paring de gamla manliga foumlrfattarna fastaumln det finns en hel del andra [kvinnor] som har varit populaumlra under tidens lopp Och jag tror att det daumlr hjaumllper till hellip Och den diskussionen tror jag att jag aumlr mer oumlppen foumlr foumlr att det finns skrivet i styrdokumenten (Gruppintervju)

Foumlr Magnus del har saringledes aumlmnesplanen i svenska gjort honom mer medveten

om vikten av att vaumllja texter med ett mer representativt urval som till exempel

att anlaumlgga ett genusperspektiv i valet av text

Karin och Nora beraumlttar att de vaumlljer texter med stor omsorg foumlr att foumlrankra

arbetsuppgifterna i kursens centrala inneharingll och foumlr att ge eleverna moumljlighet

90

att naring kunskapskraven Nora understryker flera garingnger i intervjuerna att hon

taumlnker utifraringn kunskapskraven naumlr hon vaumlljer text saring att eleverna rdquofaringr vara med

om allt det som kunskapskraven saumlger att de ska vara med omrdquo (Intervju 1)

samtidigt som det ska vara texter som eleverna rimligtvis kan intressera sig

foumlr Karin beskriver ocksaring hur hon foumlregaringende laumlsaringr taumlnkte naumlr hon skulle vaumllja

ut romaner att laumlsa med klassen saring att eleverna fick moumljlighet att uppnaring vissa

kunskapskrav

Karin Jag foumlrsoumlkte koppla ihop tvaring av boumlckerna saring att de hade lite samma tema just foumlr att de skulle kunna hellip Ett kunskapskrav aumlr att de kan se gemensamma teman och motiv i de olika boumlckerna saring vi skulle kunna ha det och diskutera det Saring i den klassen daumlr jag laumlste Utvandrarna laumlste vi en bok som heter Ru av en vietnamesisk foumlrfattare som handlar om en baringtflykt ocksaring och som aumlr lite mer modern ocksaring Saring saringg vi likheterna mellan de boumlckerna Jo men saring jaumlmfoumlrde vi daring Ett UFO goumlr entreacute med Norwegian Wood ocksaring det aumlr ju saringna personer som vaumlxer upp och blir vuxna Jag taumlnkte lite vad laumlste vi foumlr bok sist saring man ska kunna foumlrharinglla dem till varandra ocksaring (Intervju 1)

I beskrivningen ovan ger Karin uttryck foumlr att hennes textval paring ett vaumlldigt

konkret saumltt styrs av att eleverna i arbetet med romanlaumlsningen ska kunna

redogoumlra foumlr sin laumlsning paring ett saumltt som goumlr att de baringde faringr moumljlighet att visa

vad de kan och kan bedoumlmas i enlighet med kursens kunskapskrav Aumlven om

Karin och Nora resonerar om att kunskapskraven i houmlg utstraumlckning styr hur

de taumlnker kring sina textval menar de ocksaring att de aumlndaring i viss maringn foumlrsoumlker

frigoumlra sig fraringn styrdokumenten foumlr att det inte ska bli foumlr traringkigt

Aumlven om det centrala inneharingllet och kunskapskraven i Svenska 1 ger

ramarna som till exempel att texterna ska vara skrivna av foumlrfattare av olika

koumln och representera olika tider och olika kulturer saring laumlmnar styrdokumenten

oumlppet foumlr laumlrarna att goumlra maringnga egna textval Detta ser de fem laumlrarna baringde

som en stor moumljlighet att forma sin egen kurs efter baringde gruppers och

individers behov och intressen och som en stressande faktor att de ska goumlra

det raumltta ultimata textvalet Att de texter som kommer in i klassrummet maringste

engagera baringde laumlrarna och eleverna aumlr en urvalsprincip som aumlr mycket

framtraumldande i intervjuerna Paring saring vis blir textvalet ocksaring en personlig

handling Alla laumlrarna lyfter fram att texterna maringste kaumlnnas aktuella och

angelaumlgna och att de behoumlver kaumlnna sig trygga med texterna och att de kan

foumlrmedla naringgot viktigt

Linnea menar att det aumlr viktigt att hon som laumlrare har taumlnkt igenom textvalet

ordentligt och att hon kan identifiera sig med att baringde laumlsa texten och goumlra

tillhoumlrande uppgifter sjaumllv Hon saumlger flera garingnger att hon maringste kaumlnna sig

trygg med texten hon vaumlljer saring att hon bottnar i den och kan vaumlgleda eleverna

i deras laumlsning Aumlven Karin aumlr inne paring samma sparingr

91

Karin Samtidigt tycker jag det aumlr viktigt att man sjaumllv gillar det foumlr jag vet att det haumlr med fantasy aumlr inte riktigt min grej och de garingngerna jag har haft med det daring blir inte lektionerna saring himla hellip Eller jag goumlr inte det paring ett bra saumltt saring daring hoppar jag hellre oumlver det faktiskt Jag taumlnker man ska brinna foumlr det (Gruppintervju)

Precis som Karin uttrycker sig aumlven Magnus i termer av att han sjaumllv behoumlver

rdquobrinna foumlr det paring naringt houmlrn saring att man kan foumlrmedla det paring naringt bra saumlttrdquo

(Intervju 1) Det personliga engagemanget i de valda texterna blir daumlrmed en

nyckel foumlr att motivera eleverna att laumlsa

Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt

Naringgot som laumlrarna resonerar mycket om aumlr huruvida alla elever ska laumlsa

samma text eller om de ska laumlsa olika texter om laumlraren ska vaumllja text eller om

eleverna ska faring vara med och vaumllja eller till och med vaumllja helt fritt De lyfter

fram att det finns foumlr- och nackdelar med att laringta eleverna vaumllja fritt liksom

det aumlven finns foumlr- och nackdelar med att laumlsa gemensamma texter Enligt

laumlrarna brukar eleverna uppskatta och bli mer motiverade att laumlsa naumlr de faringr

vaumllja sjaumllva ett val som ofta styrs i viss maringn genom att det ska passa in i ett

gemensamt tema som till exempel ett framtidstema hos Nora eller

ungdomslitteratur hos Magnus och Linnea Ett uppskattat inslag enligt Jenny

aumlr naumlr hennes elever under varingrterminen faringr garing till bokhandeln och vaumllja en

pocketbok helt fritt att laumlsa och som svenskinstitutionen bekostar och som

sedan behandlas i svenskundervisningen

Baringde Magnus och Karin lyfter att naringgot som kan vara problematiskt med

att eleverna faringr vaumllja helt fritt aumlr att de tenderar att antingen vaumllja att laumlsa naringgot

som de redan har laumlst foumlr att spara tid eller att de vaumlljer boumlcker som egentligen

aumlr foumlr laumltta och daumlrmed varken stimuleras eller utmanar sig sjaumllva i sin laumlsning

Det blir ocksaring svaringrare foumlr laumlraren att kontrollera att eleverna verkligen har laumlst

det de ska laumlsa och inte till exempel sett filmen i staumlllet Jenny motiverar sitt

val att alltid boumlrja houmlstterminen i aringrskurs 1 med en gemensam roman med att

hon och klassen ska ha ett gemensamt utgaringngslaumlge infoumlr kommande

romanlaumlsningar Magnus lyfter ocksaring att det blir svaringrare att diskutera

litteraturen med eleverna om de alltid ska laumlsa efter eget val eftersom han

omoumljligt hinner laumlsa alla titlar som vaumlljs Aumlven Linnea resonerar i samma

banor och saumlger att rdquovisst man kan slaumlppa det fritt och laringta eleverna vaumllja texter

men det aumlr ju ocksaring bra foumlr en sjaumllv att man aumlr inlaumlst paring de texterna som

eleverna ska foumlrharinglla sig tillrdquo Hon fortsaumltter

Linnea Jag tycker att det aumlr saring bra naumlr man sjaumllv kan foumlrharinglla sig till texterna saring att jag vet vad det aumlr jag foumlrvaumlntar mig lite att eleverna ska faring ut utav det Att jag kan texterna saring att man kan bemoumlta deras texter eller i seminarium saring man kan lyfta fram saker och hellip Saring att inte alla elever har olika texter (Intervju 4)

92

Laumlrarna pekar paring ett dilemma mellan att laringta eleverna vaumllja texter fritt foumlr att

oumlka motivationen att laumlsa och att det genom de fria valen blir svaringrare foumlr dem

att hjaumllpa eleverna att foumlrstaring och tolka det de laumlser om eleverna vaumlljer att laumlsa

texter som laumlrarna sjaumllva inte har laumlst Laumlrarna menar aumlven att de garingr miste om

moumljligheten att foumlra en gemensam diskussion med eleverna om texterna om

alla har laumlst olika En gyllene medelvaumlg kan daring bli att laringta eleverna vaumllja mellan

naringgra olika texter som laumlraren valt ut en sorts styrd valmoumljlighet

Baringde planerat och spontant utvalda texter

Friheten att vaumllja texter foumlr kursen Svenska 1 lyfts fram som naringgot positiv daring

det ger utrymme baringde foumlr att foumllja en genomtaumlnkt planering och foumlr att plocka

in texter lite mer spontant under kursens garingng Karin beskriver hur hennes

textval under laumlsaringret varit en blandning mellan saringdant som hon planerat i

foumlrvaumlg och texter som hon spontant lyft in Hon uttrycker att hon uppskattar

moumljligheten att under kursens garingng plocka in texter som anknyter till aktuella

haumlndelser eller som utforskar ett intressant perspektiv som lyfts av eleverna i

klassrummet

Karin Vi laumlste ju den haumlr insaumlndaren garingngen innan och saring pratade vi om att var hittar man argumenterande texter naringgonstans Sen naumlsta dag saring laumlste jag den haumlr i tidningen och daring kom jag att taumlnka paring dem [klassen] saring daring tog jag med mig den till lektionen den dagen foumlr att ha en aktuell text ocksaring Och saring sa jag att den haumlr var i tidningen i dag saring det var helt spontant saring (Intervju 2)

Flexibiliteten att kunna agera baringde efter ett planerat upplaumlgg och att spontant

kunna vaumllja texter som anknyter till aktuella haumlndelser eller dyker upp i ett

oplanerat sammanhang aumlr en moumljlighet som uppskattas aumlven av de oumlvriga

laumlrarna rdquoEftersom vi aumlr ett samhaumlllsprogram saring vill man ju gaumlrna ta upp saker

som aumlr aktuella artiklar som skrivs som kanske behandlar naringt aumlmne som aumlr

aktuellt och daring blir det ju lite mer i stunden saring att saumlgardquo saumlger Linnea (Intervju

1) och framharingller vikten av att haringlla sig ajour med vad som haumlnder utanfoumlr

skolan Nora ger som exempel att hon tar in textutdrag av Svetlana Aleksijevitj

naringgra dagar efter att foumlrfattaren tilldelats Nobelpriset i litteratur Senare under

varingren bestaumlmmer hon sig ocksaring foumlr att arbeta naringgra lektioner med Shakespeare

naumlr hon upptaumlcker att klassens engelsklaumlrare inte uppmaumlrksammar 400-

aringrsminnet av Shakespeares doumld Karin beraumlttar vidare om hur hon av en slump

kom oumlver biljetter till en foumlrestaumlllning av Kristina fraringn Duvemaringla till klassen

Eftersom eleverna blev vaumlldigt entusiastiska av teaterbesoumlket bestaumlmde sig

Karin foumlr att lyfta ut den bok hon hade taumlnkt laumlsa tillsammans med eleverna

och valde i staumlllet att foumllja upp foumlrestaumlllningen genom att ta in Utvandrarna av

Wilhelm Moberg Karin menar dock att hon inte skulle laumlsa den romanen med

93

vilken klass som helst men att hon i det haumlr fallet taumlnkte att det borde kunna

fungera eftersom de hade det gemensamma teaterbesoumlket som utgaringngspunkt

att referera tillbaka till Under det laumlsaringr den haumlr studien paringgick foumlll det sig

ocksaring saring i Karins klass att poeten Athena Farrokhzad av en slump blev lite av

ett tema i undervisningen naringgot som Karin inte alls hade planerat fraringn boumlrjan

Vid starten av houmlstterminen arbetade klassen med tema identitet och Karin

valde daring en dikt av Athena Farrokhzad som klassen fick laumlsa och diskutera

Kort daumlrefter fick eleverna moumljlighet att se en teaterfoumlrestaumlllning baserad paring

Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit och ytterligare naringgra maringnader senare

fick Karin en inbjudan om att paring lektionstid vara publik under inspelningen av

bokprogrammet Babel daumlr just Athena Farrokhzad skulle vara en av gaumlsterna

Genom att vaumlxla mellan planerade och spontana textval ger laumlrarna paring saring vis

uttryck foumlr att uppskatta och ta till vara det friutrymme att vaumllja texter som

ryms inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1

Texter som vaumlljs bort

Egentligen finns det inte saumlrskilt maringnga texter som inte ryms i

svenskundervisningen enligt de fem laumlrarna men de ger naringgra exempel paring

texter som de aktivt vaumlljer bort daring de anser att texterna inte skulle fungera eller

som skulle vara direkt olaumlmpliga i undervisningen Texterna faringr till exempel

inte ligga paring en foumlr kursen Svenska 1 foumlr houmlg svaringrighetsgrad saumlger Linnea

eftersom hennes erfarenhet aumlr att eleverna daring tappar intresset foumlr att laumlsa klart

dem Som exempel paring texter daumlr eleverna behoumlver mycket stoumlttning foumlr att ta

sig igenom laumlsningen naumlmner hon avancerade akademiska texter essaumler eller

artiklar fraringn de stora dagstidningarna som kan inneharinglla foumlr mycket

fraumlmmande ord eller budskap som aumlr svaringra att faring syn paring Aumlven Karin och Jenny

resonerar i samma banor och saumlger att allt foumlr akademiska texter aumlr baumlttre att

vaumlnta med till aringrskurs 3

Jenny Karin och Nora saumlger ocksaring att de inte heller skulle vaumllja texter med

en rdquokonstig kvinnosynrdquo eller som befaumlster en negativ genusbild och som

kanske foumlrstaumlrker typiska patriarkala strukturer eller en raringdande machokultur

i en klass Nora tillaumlgger aumlven att hon aldrig skulle laumlsa porrnoveller med en

klass under det att Karin lyfter fram att hon vaumlljer bort texter som eleverna kan

uppfatta som foumlr barnsliga eller som ger uttryck foumlr rasism eller andra

diskriminerande eller odemokratiska yttringar Karin saumlger vidare att hon inte

skulle vaumllja boumlcker eller genrer som hon vet att eleverna aumlndaring laumlser eftersom

skolan boumlr tillfoumlra naringgot nytt Hon skulle inte heller vaumllja att arbeta med en

foumlrfattare som hon inte sjaumllv gillar eller texter som eleverna inte kan kaumlnna

igen sig i Karin naumlmner till exempel Agneta Pleijel som en foumlrfattare vars

boumlcker hon inte skulle vaumllja att laumlsa med elever daring hon anser att de portraumltterar

en vaumlldigt vuxen vaumlrld och vuxna reflektioner som sextonaringringar kan ha svaringrt

att relatera till

94

Nora och Jenny naumlmner vidare att de inte vill ta in texter som de anser har

ett undermaringligt spraringk rdquodet finns ingen anledning att de ska laumlsa det med migrdquo

saumlger Nora (Intervju 1) Undantaget skulle i saring fall vara om syftet aumlr att visa

just paring det undermaringliga spraringket I ett liknande resonemang lyfter Karin fram

att aumlven om hon helst vaumlljer bort texter som foumlrmedlar en daringlig kvinnosyn saring

kan saringdana texter aumlndaring tjaumlna ett syfte

Karin Foumlr aumlven om det kan vara saringnt i vissa boumlcker hellip Synen paring tjejerna i Norwegian Wood kanske aumlr lite speciell men det kan man ju diskutera daring Och daring kan de haumlr eleverna i klassen det brukar finnas naringgra stycken som aumlr lite feministiskt medvetna och daring kan de faring lyfta fram det och daring brukar det bli ett bra samtal aumlndaring (Intervju 1)

Det blir alltsaring enligt laumlrarna syftet med att laumlsa texten och vad man sedan goumlr

med texten som avgoumlr om den aumlr laumlmplig eller olaumlmplig att anvaumlnda i

undervisningen Daumlrmed kan i princip naumlstan vilka texter som helst fungera

som utgaringngspunkt foumlr en undervisningsaktivitet saring laumlnge eleverna faringr

moumljlighet att bearbeta och diskutera dem tillsammans med laumlraren

Foumlrutom de avvaumlgningar vid val av undervisningstexter som laumlrarna goumlr

och som redovisas ovan saring framtraumlder ocksaring en bild av en maumlngd olika faktorer

som paring ett mycket konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval i den faktiska

undervisningssituationen Det handlar om faktorer som vid foumlrsta anblick

kanske inte uppfattas som renodlat didaktiska men som blir det eftersom

laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn till och foumlrhandla med dem naumlr de planerar

undervisningen Faktorer som till exempel den lokala kontexten som laumlrarna

aumlr verksamma i saumltter ramar foumlr vad som blir moumljligt att vaumllja liksom vilka

eleverna aumlr som ska laumlsa texterna Hur laumlrarna foumlrharingller sig till och foumlrhandlar

med dessa faktorer redogoumlrs foumlr i foumlljande avsnitt

Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten

Naumlr laumlrarna talar om olika faktorer paring den egna skolan som paringverkar dem naumlr

de vaumlljer texter till undervisningen framtraumlder en bild av hur den lokala

kontexten faringr reell betydelse foumlr undervisningen I planeringen av

undervisningen uppstaringr situationer som paringverkar laumlrarna mer eller mindre

medvetet och som kraumlver olika foumlrhandlingar Olika typer av tidstjuvar och

lektioner som foumlrsvinner paring grund av studiebesoumlk studieresor friluftsdagar

temadagar andra typer av schemabrytande aktiviteter liksom att laumlrare i andra

aumlmnen ber om att faring lektionstid fraringn svenskaumlmnet kraumlver omstrukturering av

undervisningen rdquoMen nu fick jag laumlmna ifraringn mig den timmen foumlr det aumlr en

biologilaumlrare som har varit sjuk saring mycket saring jag sa att vi skippar novellerna

faring se om jag kommer tillbaka till det senrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 3) Som en

95

foumlljd av detta kan laumlrarna faring lov att goumlra helt andra textval naumlr saker maringste

vaumlljas bort foumlr att de helt enkelt tar foumlr mycket tid

Laumlrarna beskriver ocksaring att det aumlr mer arbetsro paring houmlstterminen aumln paring

varingrterminen som beskrivs som rdquosoumlnderhackadrdquo baringde av lov och av att

genomfoumlra och raumltta nationella prov

Jenny Sen har varingrterminen inte varit alls saring i alla fall inte andra halvan saring bra som jag hade taumlnkt foumlr att det har garingtt bort saring himla mycket tid hellip Saring att jag kaumlnner att jag har tappat baringde kontakt och fokus och ja hellip Jag har inte haft dem [klassen] helt enkelt (Intervju 4)

Det blir med andra ord svaringrt att haringlla en tydlig roumld traringd i undervisningen naumlr

lektioner av olika anledningar staumllls in Foumlr Jennys del blev loumlsningen denna

garingng att laringta eleverna laumlsa en roman paring egen hand foumlr att de trots att Jenny och

eleverna inte skulle traumlffas som vanligt i klassrummet under en period skulle

ha naringgot att goumlra under tiden som gick mellan svensklektionerna Textvalet

kan paring saring vis vara rent strategiskt gentemot var naringgonstans i laumlsaringret elever och

laumlrare befinner sig och hur elevernas arbetsboumlrda ser ut just daring Magnus anser

att laumlngre texter som romaner fungerar baumlst paring houmlsten eftersom eleverna

under varingrterminen aumlr saring stressade i andra kurser att det inte aumlr naringgon ideacute att

laumlgga naringgon rdquolaringnglaumlsningrdquo (Gruppintervju) daring

Organisatoriska foumlrharingllanden paring den egna skolan som till exempel vilka

andra aumlmnen eleverna laumlser och i vilken aringrskurs olika kurser ligger oumlppnar

eller foumlrsvaringrar foumlr att samarbeta med andra aumlmnen och paringverkar daumlrmed ocksaring

vilka texter som vaumlljs Alla laumlrarna i studien naumlmner olika samarbeten de goumlr

fraumlmst med elevernas karaktaumlrsaumlmnen och hur de i dessa samarbeten vaumlljer

text tillsammans med laumlrare som undervisar eleverna i andra aumlmnen aumln

svenska Paring saring vis kommer texter baringde skoumlnlitteratur och sakprosa in i

undervisningen som laumlrarna normalt kanske inte skulle vaumllja sjaumllva

Linnea Svenskaumlmnet jobbar ju inte isolerat utan vi jobbar ju tillsammans med olika aumlmnen fraumlmst samhaumlllskunskap och historia daring Det aumlr ju svaringrt att knyta an till alla kurser hela tiden saring ibland goumlr man ju eget och sen ingaringr man i det haumlr lite stoumlrre emellanaringt daring (Intervju 1)

Foumlr Linnea aumlr det viktigt att svenskaumlmnet ingaringr i ett stoumlrre sammanhang foumlr

eleven naringgot som ocksaring Magnus aringterkommer till i flera intervjuer Han

beraumlttar om en ambition han har men inte alltid lyckas haringlla om att foumlrharinglla

sig till vad eleverna laumlser i andra kurser och sen foumlrsoumlka hitta texter som passar

in i en helhet foumlr eleverna Han ger som exempel att det aumlr tacksamt att ta upp

Kung Oidipus samtidigt som eleverna laumlser om maumlnskligt beteende i till

exempel psykologi eller naturkunskap Andra aumlmnesoumlvergripande samarbeten

som naumlmns och som paring ett konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval aumlr Karins

96

samarbete med biologin som resulterat i att elever faringtt laumlsa Margaret Atwoods

Oryx och Crake eller Jenny som tillsammans med klassens laumlrare i de

naturvetenskapliga aumlmnena laringter eleverna vaumllja naturvetenskapliga texter som

underlag foumlr muntliga anfoumlranden

Att samarbeta med andra aumlmnen lyfts av alla fem laumlrarna som naringgot

positivt men de naumlmner ocksaring att de tycker att det raringder en tidskonkurrens

mellan aumlmnena som aumlr staumlndigt naumlrvarande Naumlr de planerar undervisningen

saumlger de att de hela tiden maringste foumlrharinglla sig till elevernas arbetsboumlrda i de andra

aumlmnena

Linnea Ja matte och spraringk tar jaumlttemycket energi foumlr varingra elever om jag nu bara koncentrerar mig paring varingra som vi har paring samhaumlllsprogrammet och daring aumlr det viktigt att man inte spaumlr paring den haumlr stressnivaringn mer [ hellip ] och bombarderar dem med texter Utan man faringr vara lite foumlrsiktig och ha lite koll paring hur de maringr faktiskt (Intervju 1)

Aumlven om Linnea som naumlmnts ovan beskriver att hon foumlredrar att arbeta med

hela texter saring haumlnder det ofta att hon aumlndaring vaumlljer kortare textutdrag om klassen

till exempel arbetar med klassiker daring hon anser att det kan bli foumlr tungt foumlr

eleverna att laumlsa hela verk naumlr de har mycket att goumlra i maringnga olika aumlmnen

Skolans och aumlmneslagets kultur

Skolornas olika kulturer har ocksaring direkt eller indirekt betydelse foumlr laumlrarnas

textval Jenny saumlger att hon upplever en stor trygghet och samhoumlrighet med

aumlmneslaget i svenska paring den egna skolan De har arbetat maringnga aringr tillsammans

och stoumlttar och hjaumllper varandra Karin som har arbetat baringde paring en nystartad

friskola och paring ett klassiskt gammalt laumlroverk ndash skolor med sinsemellan

mycket olika kulturer daumlr den foumlrra prioriterade entreprenoumlrskap och den

senare en mer klassisk bildningstradition ndash menar att det paring olika skolor staumllls

olika foumlrvaumlntningar paring eleverna naumlr de kommer in i klassrummet fast de garingr i

samma aringrskurs och laumlser samma kurs Hon beraumlttar att det paring hennes

nuvarande skola staumllls houmlga foumlrvaumlntningar paring vilken sorts litteratur eleverna

ska klara av att laumlsa vilket inte var fallet paring hennes foumlrra skola Karin menar

att de traditioner som finns paring olika skolor aumlr viktiga foumlr vilka texter som

kommer in i klassrummet och jaumlmfoumlr sina erfarenheter med den skola hon

arbetar paring nu och den skola hon arbetade paring tidigare

97

Karin Paring den haumlr skolan saring finns det ju ett otroligt stort intellektuellt kapital bland laumlrarna som jobbar haumlr och det aumlr maringnga som aumlr jaumltteintresserade av litteratur Paring en skola som startade upp foumlr fem aringr sen daumlr alla aumlr nyexade aumlr det en helt annan sak att undervisa Haumlr kan man ju faring hjaumllp och inspiration rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquohellip hellip Nej det aumlr vaumlldigt olika paring olika skolor Och vad svenskaumlmnet har foumlr status ocksaring Haumlr har det ganska houmlg status en gammal skola traditionellt orienterad Paring en annan skola daumlr jag har jobbat daring har UF varit det aumlmne som haft houmlgst status entreprenoumlrskap och [ hellip ] det haumlr intellektuella har liksom inte varit naringn jaumltte hellip Och det har ju ocksaring haft sina foumlrdelar foumlr daring kanske man kan taumlnka mer modernt och knyta an till de nya tankarna naumlr man vaumlljer litteratur ocksaring (Intervju 1)

Foumlr Karin har saringledes de olika kulturerna paring skolorna daumlr hon har arbetat

paringverkat henne paring olika saumltt naumlr det gaumlller vilken inspiration till att vaumllja texter

hon har faringtt fraringn kollegorna Hon beskriver att hon tack vare skolkulturen paring

hennes nuvarande skola rdquodaumlr maringnga kollegor aumlr vaumlldigt litterata och goumlr

jaumlttedjupa analyser med sina eleverrdquo (Gruppintervju) saring har hon utvecklats

mycket som laumlrare Karin menar vidare att hon tycker att det aumlr laumlttare att

motivera eleverna att laumlsa paring den nuvarande skolan aumln den hon arbetade paring

foumlrut eftersom eleverna har foumlraumlldrar som sjaumllva laumlser mycket och aumlr laumlsande

foumlrebilder

Ett annat exempel paring hur den egna skolans kultur och traditioner paringverkar

den enskilde laumlrarens textval aumlr naumlr aumlmneslaget i svenska beslutat att

genomfoumlra gemensamma skrivningar foumlr alla elever i en aringrskurs Baringde Karin

och Nora beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har beslutat att de i

Svenska 1 ska genomfoumlra en gemensam skrivning i alla klasserna som en

foumlrberedelse infoumlr den skriftliga delen av kursens nationella prov

Utgaringngspunkten paring baumlgge skolorna aumlr att eleverna faringr ett antal texter paring ett

gemensamt tema och att de sedan ska skriva en uppsats daumlr de foumlrharingller sig till

och refererar till texterna I detta arbete klev baringde Karin och Nora in i ett

faumlrdigt koncept naumlr de foumlr naringgra aringr sedan boumlrjade paring sina respektive skolor

och aumlven om de i viss maringn kan paringverka de texter som vaumlljs till uppgiften saring

upplever de inte att de egentligen kan vaumllja om de vill vara med paring den

gemensamma skrivningen eller inte Paring saring vis kommer det i deras klasser in

texter som ligger utanfoumlr deras eget val Nora beraumlttar om den gemensamma

skrivuppgift i spraringksociologi som svensklaumlrarna paring hennes skola beslutat om

Nora Det fanns ett batteri [av texter] ja hellip Men daring har jag tagit ut naringgra texter som jag tyckte var lite mera relevanta ur olika synvinklar ocksaring att de var lite mer laumlsbara och saring Och Fredrik Lindstroumlms bok Jordens smartaste ord den har jag tagit sjaumllv foumlr jag ville ha en annan typ av text hellip hellip Alltsaring den aumlr helt bra den haumlr uppgiften men dels boumlrjar artiklarna bli lite gamla tycker jag nu och sen saring kan man ju taumlnka sig att man kanske behoumlver diskutera andra aumlmnen inom spraringksociologi (Intervju 3)

98

Nora aumlr inte helt noumljd med det urval av texter som aumlmneslaget bestaumlmt att de

ska anvaumlnda foumlr den gemensamma skrivningen men genomfoumlr plikttroget

uppgiften med viss modifiering Det aumlr dock tydligt i intervjuerna att hon inte

goumlr den gemensamma uppgiften med samma entusiasm som hon har foumlr de

uppgifter i undervisningen hon sjaumllv styr oumlver

Aumlven paring en och samma skola kan det finnas olika traditioner som ibland

kolliderar med varandra Magnus beraumlttar att svensklaumlrarna paring hans skola har

olika syn paring vilken sorts litteratur som eleverna boumlr laumlsa och daumlrmed ocksaring

vilken litteratur aumlmneslaget boumlr prioritera att koumlpa in ndash klassiker staumllls mot

samtida litteratur vuxenlitteratur mot ungdomstillvaumlnda genrer som till

exempel fantasy Litteratur som det anses att eleverna maringste laumlsa foumlr att bli

bildade staumllls mot litteratur som kan motivera eleverna att vilja laumlsa

Magnus Nej alltsaring naumlr de [kollegorna] saumlger att jo men det aumlr klart att man maringste laumlsa Hjalmar Soumlderberg Ja jo men det aumlr de [eleverna] det De haumlr daring Hur goumlr vi hellip Foumlr att daring kan det ju vara att jag tycker att jag vill faring eleverna med mig men naringn annan kan ju tycka att nej men aumlmnet i sig har ett stoumlrre vaumlrde man maringste laumlsa det haumlr Och daring vet man ju inte riktigt vad som aumlr viktigast (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Karin och Jenny som upplever att de faringr stoumld och inspiration

fraringn aumlmneslaget i svenska verkar Magnus mer kluven till den diskussion om

litteratur som paringgaringr i aumlmneslaget paring hans skola Daring han aumlr mer instaumllld paring att

det aumlr viktigt att motivera eleverna och faring dem med sig i laumlsningen blir han

fundersam oumlver kollegornas instaumlllning om att det finns litteratur som eleverna

maringste laumlsa eftersom det tillhoumlr svenskaumlmnets stoff

Tillgaumlngliga texter paring skolan

Vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form av bibliotek antologier

och romaner och huruvida skolan har raringd att koumlpa in nya laumlroboumlcker eller om

laumlrarna faringr noumlja sig med att leta texter i gamla laumlroboumlcker aumlr ocksaring en

betydande faktor foumlr vilka texter som till slut kommer in i laumlrarnas klassrum

Ingen av de laumlrare som ingaringr i den haumlr studien anvaumlnder sig i saumlrskilt stor grad

av en gemensam laumlrobok i undervisningen Paring Jennys skola koumlper de in varsitt

exemplar av olika laumlroboumlcker till svensklaumlrarna som sedan plockar det de

tycker aumlr bra ur de olika boumlckerna Paring Karins och Noras skolor har daumlremot

aumlmneslaget i svenska koumlpt in en gemensam laumlrobok som alla elever i aringrskurs

1 har faringtt rdquoJag anvaumlnder laumlrobok saring vaumlldigt lite jag har liksom inte vant mig

vid detrdquo saumlger Nora (Intervju 1) men bara det faktum att det nu finns en

laumlrobok som skolan har koumlpt in kan paringverka textvalet anser hon Hon kaumlnner

att hon ibland borde anvaumlnda boken lite pliktskyldigt eftersom alla eleverna

tar med sig den till varje lektion men hon aumlr noga med att understryka att om

hon inte tycker att det som finns i laumlroboken aumlr bra saring tar hon naringgot annat

99

eftersom rdquojag har ju inte valt texterna daumlrirdquo (Intervju 1) Baringde Karin och Nora

aumlr dock paring det stora hela noumljda med den bok som koumlpts in paring skolan och

anvaumlnder under kursens garingng med jaumlmna mellanrum naringgra texter ur laumlroboken

i synnerhet naumlr det gaumlller kortare textutdrag eller informationstexter som till

exempel hur man skriver ett referat eller bygger upp en argumentation Nora

beraumlttar dock att hon staumlndigt maringste paringminna sig sjaumllv om att hon kan anvaumlnda

sig av boken lika gaumlrna som att klippa och klistra foumlr att goumlra eget material och

dela ut en massa papper Karin brukar oftast ha genomgaringngar daumlr hon skriver

paring tavlan och sen faringr eleverna laumlsa i boken som ett stoumld om de vill eller om det

aumlr naringgot de har missat Foumlr Karins del fungerar laumlroboken mer som en handbok

som kompletterar undervisningen

Aumlven paring Magnus och Linneas skola har aumlmneslaget i svenska koumlpt in en

gemensam laumlrobok foumlr alla elever i aringrskurs 1 men de aumlr mer kritiska till

aumlmneslagets val av bok eftersom de dels inte aumlr saring foumlrtjusta i den bok som

koumlptes in dels anser att det inte fungerar att ha samma bok paring alla program

De har daumlrfoumlr valt att inte laringta sina elever ha en specifik laumlrobok i kursen

Ibland tar de in naringgon antologi som eleverna kan laringna under naringgon period och

Magnus understryker att det finns mycket som aumlr anvaumlndbart paring internet naumlr

det gaumlller till exempel instruktioner foumlr hur man skriver olika texter och som

han hellre anvaumlnder Magnus menar att det oftast bara aumlr naringgot kapitel som

han tycker aumlr bra i en laumlrobok naringgot som aumlven Linnea uttrycker

Linnea Och foumlr min egen personliga del saring kan jag titta och faring inspiration ur olika boumlcker och saring men sen i slutaumlndan saring blir det liksom ett eget som man goumlr aumlndaring Ett eget material (Intervju 1)

I staumlllet foumlr att binda upp sig vid en och samma bok anvaumlnder Linnea olika

laumlroboumlcker foumlr att haumlmta inspiration till att goumlra ett eget laumlromedel vilket tycks

vara naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna Magnus poaumlngterar att det

visserligen kan vara bekvaumlmt med en laumlrobok med faumlrdiga uppgifter men att

det inte alltid aumlr saring att han rdquoharmonierarrdquo (Intervju 1) med de oumlvningar och

uppgifter som finns i laumlroboumlckerna Daring tycker han att det blir svaringrt att

genomfoumlra oumlvningarna eftersom han inte bara vill goumlra dem foumlr goumlrandets

skull Liksom Nora ovan understryker han att det inte aumlr han som har valt

texterna i laumlroboken men naumlr klassen arbetar med dikter med tillhoumlrande

uppgifter som han plockat ur en laumlrobok saumlger han att det visserligen aumlr

laumlrobokens val rdquomen jag godkaumlnner demrdquo (Intervju 2)

Ingen av laumlrarna i studien saumlger sig alltsaring ha foumlr vana att arbeta med en

laumlrobok utan de har som naumlmnts ovan ett relativt fritt foumlrharingllande till

laumlroboumlcker Trots detta paringverkas aumlndaring deras textval av vilka laumlromedel som

finns paring skolan paring saring vis att texterna via laumlroboumlckerna blir mer laumlttillgaumlngliga

saring att laumlrarna inte behoumlver leta efter texter naumlr det konstant aumlr ont om tid Nora

paringpekar ocksaring att bara det faktum att det finns en laumlrobok som alla elever har

100

blivit tilldelade kan fungera som en urvalsprincip eftersom hon kaumlnner sig

ansvarig foumlr att eleverna faringr anvaumlndning foumlr boken och daumlrmed vaumlljer en text

ur boken som hon annars kanske inte skulle ha valt

Naumlr laumlrarna pratar om vilken tillgaringng de har till skoumlnlitteratur paring sina skolor

framtraumlder en tydlig bild av att det ser vaumlldigt olika ut paring de olika skolorna

Alla fem lyfter fram skolbiblioteken som viktiga resurser aumlven om Karin har

erfarenhet av ett mycket begraumlnsat bibliotek paring sin tidigare skola Nora menar

att hon aumlr ganska noumljd med det urval som finns paring hennes skola det finns

maringnga klassuppsaumlttningar av romaner och olika typer av boumlcker svenska och

internationella skrivna av maumln och kvinnor unga och gamla Aumlven Karin aumlr

noumljd med sin skolas bokbestaringnd och beraumlttar att skolans svenskinstitution har

ett 40-tal olika klassuppsaumlttningar av olika romaner och att skolan tilldelar

stora resurser varje laumlsaringr foumlr att koumlpa in litteratur Paring Jennys skola finns det faring

klassuppsaumlttningar av romaner och Jenny beskriver en staumlndigt krympande

aumlmnesbudget under hennes tid som laumlrare daumlr prioriteringar maringste goumlras Paring

hennes skola vaumlljer laumlrarna daumlrfoumlr att satsa paring att komplettera befintliga

klassuppsaumlttningar eller koumlpa in naringgra exemplar av olika romaner i staumlllet foumlr

att koumlpa in dyra laumlroboumlcker till alla elever

Linnea och Magnus aumlr de som ger uttryck foumlr stoumlrst missnoumlje med vad som

finns tillgaumlngligt paring skolan i form av litteratur Baringde Magnus och Linnea

aringterkommer i intervjuerna till att de skulle vilja arbeta mer med att laumlsa en

gemensam bok foumlr att kunna bearbeta en gemensam laumlsupplevelse men de

saumlger att det finns rent praktiska problem som goumlr att det aumlr svaringrt att

genomfoumlra Dels finns det faring klassuppsaumlttningar paring skolan dels anser de att de

faring uppsaumlttningar som finns aumlr litteratur som inte fungerar saumlrskilt bra att laumlsa

med gymnasieungdomar Linnea beskriver ett tillfaumllle naumlr hon ville laumlsa en

gemensam bok i en laumlsovan klass och att det hon valde daring styrdes av vad som

fanns att tillgaring paring skolan i form av en hel klassuppsaumlttning snarare aumln av en

ideacute om vad som var laumlmpligast foumlr elevgruppen eller vad hon kunde

aringstadkomma med laumlsningen Resultatet blev enligt Linnea mindre lyckat

Magnus beraumlttar ocksaring om en liknande situation

Magnus Och det haumlr aumlr ju litteratur jag har valt foumlr att det finns en klassuppsaumlttning Hon [foumlrfattaren] skriver om sig sjaumllv i lite droumlmmande form och nittio procent av eleverna fattade ingenting av henne naumlr jag tog den Intervjuare Men [ hellip ] du sa rsquojag tog den foumlr att vi hade den bokenrsquo Magnus Ja en klassuppsaumlttning Intervjuare Aumlr det saring valen blir ibland Magnus Ja (Intervju 1)

Foumlr baringde Magnus och Linnea betydde skolans begraumlnsade tillgaringng paring romaner

i klassuppsaumlttning att den gemensamma laumlsupplevelsen som de efterstraumlvade

inte blev vad de hade oumlnskat Magnus fortsaumltter sitt resonemang med

foumlrdelarna han ser med att laumlsa en gemensam roman men att skolans

101

ekonomiska prioriteringar faringr konsekvenser foumlr svenskaumlmnets moumljligheter till

inkoumlp

Magnus Foumlr daring kan man ju jobba med samma litteratur med roman ocksaring Vi aumlr lite handikappade foumlr det koumlps inte in det garingr aringt saring mycket pengar till laumlroboumlcker och datorer saring man har inte raringd med att koumlpa romaner (Intervju 1)

I citatet ovan blir det tydligt att skolans policy om att eleverna paring skolan ska

ha varsin baumlrbar dator faringr konsekvenser foumlr skolans oumlvriga verksamheter som

till exempel svenskaumlmnets moumljlighet att koumlpa in foumlr aumlmnet relevant

undervisningsmaterial I en senare intervju beraumlttar Magnus dock att han

tillsammans med skolans bibliotekarie foumlrsoumlker ordna saring att eleverna ska

kunna laringna e-boumlcker via biblioteket och laumlsa i sina datorer vilket han tror

kommer att underlaumltta foumlr honom och ge honom fler valmoumljligheter

Tidspressade laumlrare

Naringgonting som alla fem laumlrarna aringterkommande uppeharingller sig vid under

intervjuserien aumlr den egna tidspressen rdquoDaring skulle jag ju oumlnska mig tid det aumlr

nog det jag oumlnskar mig mest av allt att kunna i lugn och ro faring jobba med detrdquo

saumlger Nora (Intervju 1) naumlr hon resonerar om vad hon oumlnskar sig mest naumlr det

gaumlller arbetet med att vaumllja texter Enligt Nora paringverkar tidsaspekten henne

baringde vad gaumlller textvalen och vad gaumlller textarbetet i klassrummet

Nora Ibland aumlr det ju tidsbrist som styr att jag tar den haumlr boken som jag laumlste foumlrra aringret foumlr den har jag laumlst Saring krasst aumlr det ju ibland ocksaring Jag maringste goumlra det foumlr jag kan inte saumltta mig in i naringt nytt nu foumlr att nu maringste jag prioritera naringt annat (Intervju 1)

Nora paringpekar att hennes textval paring grund av tidspress inte alltid aumlr medvetet

didaktiskt grundade utan att det ocksaring kan handla om att de maringste vara

praktiska som ett led i en oumlverlevnadsstrategi

I det laumlget landar textvalet kanske hellre paring naringgot som aumlr bekvaumlmt

laumlttillgaumlngligt och som Nora vet har fungerat foumlrut Hon saumlger vidare att hon

kaumlnner att hon inte hinner garing in paring djupet med textarbetet paring det saumltt som hon

skulle vilja och som hon vet att hon skulle kunna goumlra om hon hade haft mera

tid Aumlven Linnea beskriver hur tidspressen vid flera tillfaumlllen har paringverkat

henne naumlr hon ska vaumllja text Hon beskriver hur hon ibland rdquohuggit naringgonting

barardquo

102

Linnea Men ocksaring lite tidspressen att ja men jag maringste ju ha det haumlr materialet till paring maringndag Nu kan jag inte fundera laumlngre Nu maringste jag verkstaumllla paring naringgot saumltt Och daring raringkar det daring blev det den daumlr Det hade kanske lika gaumlrna kunnat bli en som handlade om cyklar [skrattar] (Intervju 2)

Att tidspressen upplevs som en faktor som paringverkar laumlrarnas val av texter mer

aumln de skulle vilja blir tydligt i intervjuerna De talar om baringde en egen press att

de som svensklaumlrare behoumlver rdquoha kollrdquo och staumlndigt vara uppdaterade paring ny

litteratur eller passande aktuella artiklar och att ndash bland en oaumlndlig maumlngd

fiktiva och icke-fiktiva gamla och nya texter ndash leta raumltt paring och saumltta sig in

texter som aumlr laumlmpliga att ta in i klassrummet Det handlar ocksaring om att de

tycker att varken planeringstiden eller lektionstiden raumlcker till Magnus

beraumlttar att det ibland haumlnder att han paring grund av sin egen och elevernas

tidspress vaumlljer att visa film i staumlllet foumlr att laumlsa en laumlngre text till exempel naumlr

de behandlar klassiker

Magnus Men foumlrra aringret daring saringg vi den [filmen Troja] i svenskan foumlr att faring lite namnen att vi fick Akilles och Odysseus och fick lite ordning paring Agamemnon och allihop Daring saringg vi filmen i staumlllet foumlr att laumlsa paring om tiden hellip Men daumlr hade det varit roligare kanske att laumlsa paring hexameter lite grand och gjort en liten mer hellip Hade jag inte behoumlvt vaumllja saring tror jag vi hade laumlst och pratat kanske om daringtidens saumltt att skriva Kanske laumlst Oidipus (Intervju 2)

Haumlr ger Magnus ett exempel paring ett tillfaumllle daring han paring grund av tidsbrist valde

att visa film foumlr eleverna i staumlllet foumlr att arbeta med att laumlsa texter Laumlrarna

beskriver saringledes en arbetssituation som de upplever som stressande och daumlr

viljan och straumlvan efter att goumlra ett reflekterat och vaumllgrundat textval staumllls mot

en verklighet daumlr andra val goumlrs foumlr att spara tid

Avvaumlgningar i relation till elevgruppen

Alla fem laumlrarna i studien aringterkommer ofta i intervjuerna till att naumlr de goumlr sina

textval maringste de ta stor haumlnsyn till vilket elevunderlag de har i klassen

huruvida texten kommer att fungera med just de haumlr eleverna och om de

kommer tycka att det aumlr roligt att laumlsa texten Det har stor betydelse vilka olika

kulturer som framtraumlder i klasserna och hur instaumlllningen till laumlsning i

allmaumlnhet och laumlsning av skoumlnlitteratur i synnerhet ser ut Linnea saumlger att om

eleverna aumlr med paring noterna saring garingr det att mata paring med mycket text i en annan

grupp kanske hon faringr stanna upp taumlnka om och fundera oumlver vilken nivaring

undervisningen ska laumlggas paring och aumlndra i planeringen Laumlrarna saumlger ocksaring att

de behoumlver foumlrharinglla sig till hur homogen eller heterogen gruppen aumlr utifraringn

olika aspekter om det finns maringnga elever i klassen som har dyslexi eller andra

103

laumls- och skrivsvaringrigheter eller som behoumlver olika typer av anpassningar om

de har olika modersmaringl eller om individerna i klassen befinner sig paring vaumlldigt

olika nivaringer i sin laumlsutveckling

Jenny Foumlr det aumlr ju heller inte saring att man kan koumlra exakt lika i varje elevgrupp Det var jag ju emot i den foumlrra reformen att de sa att det skulle vara exakt lika kurs ja men det aumlr det inte Ja vi har samma moment men det material jag anvaumlnder maringste skilja sig aringt daumlrfoumlr att jag har en helt annan maringlgrupp en helt annan elevgrupp med olika styrkor och foumlrmaringgor och intressen och det aumlr mycket som styr (Intervju 1)

Det kan med andra ord vara en mycket stor spridning inom samma klass vad

gaumlller kunskaper instaumlllning motivation och foumlrmaringga Magnus paringpekar att i

en klass daumlr spridningen aumlr mycket stor finns det en risk att han anpassar sig

mer efter de som behoumlver mycket hjaumllp och daumlrmed kanske gloumlmmer bort de

elever som behoumlver utmanas och sporras lite mer Naumlr mycket energi och

lektionstid garingr aringt till att faring de mindre motiverade eleverna att oumlver huvud taget

laumlsa klart en text medger han att det aumlr laumltt haumlnt att det ofta faller bort att

foumlrsoumlka stimulera de mer motiverade eleverna som behoumlver utmanas i sin

laumlsning

Vad eleverna garingr paring foumlr program har aumlven betydelse i saring maringtto att laumlrarna

saumlger att de gaumlrna vill foumlrsoumlka hitta texter som anknyter till elevernas

programinriktning foumlr att vaumlcka deras intresse Foumlrutom Nora som arbetar paring

ekonomiprogrammet som skaumlmtsamt saumlger att hon varken kan naringgot om eller

aumlr intresserad av ekonomi och daumlrfoumlr inte vet hur hon ska knyta an till sina

elevers studieinriktning lyfter laumlrarna fram programinfaumlrgning som ett viktigt

saumltt att skapa motivation hos eleverna att laumlsa texterna Karin ger som exempel

att hon paring sin foumlrra skola daumlr ekonomi och ungt foumlretagande hade en

framtraumldande roll relaterade laumlsningen av Utvandrarna till entreprenoumlrskap

Foumlr en klass paring det naturvetenskapliga programmet brukar hon naumlr klassen ska

traumlna att skriva referat vaumllja en text som knyter an till de naturvetenskapliga

aumlmnena och foumlr elever med estetisk inriktning anvaumlnder hon en novell av

Tove Jansson

Karin Den haumlr Svart-vitt av Tove Jansson det aumlr ett ganska estetiskt perspektiv paring den ocksaring det handlar om ett konstnaumlrspar kan man saumlga och hur man ska faring inspiration och saring Och det aumlr ju naringgonting som de kan relatera till ocksaring eftersom de aumlr esteter och sjaumllva ritar och skapar musik Saring det var maringnga som tyckte att den var intressant av den anledningen aumlven om den aumlr ganska abstrakt och lite speciell att tolka Foumlr det var ocksaring den tanken att jag valde den foumlr att de aumlr esteter (Intervju 3)

Tanken om programinfaumlrgning av de gymnasiegemensamma aumlmnena som

skrevs fram vaumlldigt tydligt i den foumlrra laumlroplanen Lpf94 aumlr saringledes naringgot som

104

fortfarande aumlr levande hos fyra av de fem laumlrarna i den haumlr studien Jenny

paringpekar vidare att det foumlrvisso finns stora foumlrdelar med att knyta an till

elevernas karaktaumlrsaumlmnen naumlr det gaumlller textvalen i svenskaumlmnet men att det

ocksaring finns en risk att eleverna troumlttnar paring att moumlta sina karaktaumlrsaumlmnen aumlven

i de gymnasiegemensamma aumlmnena

Jenny Men sen ibland och det aumlr lite roligt foumlr att naumlr man goumlr det vaumlldigt mycket saring i trean saring kan de naumlstan vara fed up Daring saumlger de rsquonej men laringt oss bara faring laumlsa litteraturenrsquo Det ska inte behoumlva vara naringgonting med inriktning paring biolog eller fysik till exempel saumlger de daring hellip Saring det aumlr ocksaring att daring kaumlnns det mer som att svenskan faringr ett egenvaumlrde paring slutet (Intervju 4)

Det gaumlller med andra ord att hitta en balansgaringng mellan att vaumlcka elevernas

intresse genom att knyta an texterna till deras studieinriktning och att laringta

svenskaumlmnets eget inneharingll staring i fokus

Foumlrhindra fusk och stressade elever

Behovet att staumlvja fusk aumlr en aspekt av att vaumllja text som enligt laumlrarna paringverkar

dem mer aumln de skulle vilja Karin Jenny och Nora tar upp elevers fuskande

med laumlsning som en urvalsprincip en rdquoganska traringkig urvalsprinciprdquo som Nora

benaumlmner det i gruppintervjun men aumlndock en urvalsprincip

Nora Och daring blir det saring att man ocksaring taumlnker att man vill helst vaumllja naringgon bok som inte finns filmatiserad eller som aumlr saring tunn att man kanske kan laumlsa vaumlldigt mycket paring lektionstid och diskutera (Gruppintervju)

Det gaumlller saringledes att hitta texter och arbetssaumltt som inte inbjuder till fusk Att

vaumllja en roman som inte har filmatiserats blir paring saring vis ett saumltt att foumlrsoumlka

undvika att eleverna vaumlljer att se filmen i staumlllet foumlr att laumlsa boken eller att

avsloumlja vilka som faktiskt har laumlst boken Att vaumllja texter som aumlr saring korta att

eleverna hinner baringde laumlsa diskutera och skriva om dem under samma lektion

naumlmns ocksaring som ett saumltt att motverka att eleverna laumlmnar in en analys de

haumlmtat fraringn till exempel internet Karin och Nora beskriver ocksaring hur de

foumlrsoumlker staumllla specifikt riktade fraringgor till texten som eleverna bara kan svara

paring om de har laumlst texten Karin paringpekar dock att detta skapar naringgot av ett

dilemma i de fall daumlr hon vill att eleverna ska faring moumljlighet att vaumllja litteratur

fritt daring viljan att motivera eleverna att laumlsa staumllls mot behovet att kontrollera

att de verkligen har laumlst ndash och i foumlrlaumlngningen att goumlra en raumlttvis bedoumlmning

av elevernas laumlsning

Ytterligare naringgot som laumlrarna ofta aringterkommer till aumlr elevernas arbetsboumlrda

och hur stressade eleverna aumlr av att laumlsa maringnga olika kurser samtidigt Linnea

105

menar att elever paring gymnasiet i allmaumlnhet har en vaumlldigt houmlg arbetsbelastning

och Magnus saumlger att han hela tiden faringr anpassa sig efter omstaumlndigheterna

Om eleverna laumlser mycket i andra aumlmnen faringr han backa lite och visa film i

staumlllet och vice versa om andra laumlrare visar mycket film kan han laumlgga paring lite

mer laumlsning i sina kurser Det kan ocksaring vara svaringrt att motivera eleverna att de

ska prioritera att laumlsa en roman i staumlllet foumlr att till exempel plugga till ett

kemiprov eller laumlmna in en skriftlig rapport i samhaumlllskunskap menar laumlrarna

Elevernas stress aumlr naringgot laumlrarna saumlger att de staumlndigt maringste foumlrharinglla sig till

och de menar att det paringverkar deras egna textval

Magnus Taumlnk naumlr man laumlmnar ut en uppgift och saring helt ploumltsligt ska de laumlsa en bok rsquoja men vi laumlser ju en i engelskanrsquo saumlger de Karin Ja just det Precis Jenny Ja Nora Och daring taumlnker man rsquojust det jag borde ha mejlat engelsklaumlraren jag gloumlmdersquo [Gemensamt skratt] (Gruppintervju)

Laumlrarna aumlr oumlverens om att naumlr det gaumlller att laumlsa laumlngre texter som till exempel

hela romaner saring faringr de ofta anpassa sig till vad elever goumlr i de andra aumlmnena

Laumlser de till exempel en roman i engelskan saring faringr de kanske planera om Karin

beraumlttar om hur hon i sin klass under varingrterminen hade taumlnkt att eleverna skulle

laumlsa en novell av Nam Le som heter rdquoBaringtenrdquo och som hon hade taumlnkt skulle

passa bra att laumlsa och jaumlmfoumlra med romanen Utvandrarna Naumlr hon sedan saringg

att novellen var cirka 80 sidor laringng aumlndrade hon sig och valde en novell som

var kortare Novellen var helt enkelt foumlr laringng foumlr att de skulle kunna laumlsa den

paring lektionen och hon visste att eleverna var stressade och misstaumlnkte att de

inte skulle laumlsa novellen om hon gav dem i uppgift att laumlsa den hemma daring de

troligtvis hade prioriterat att goumlra uppgifter i naringgot annat aumlmne Karin fick

alltsaring taumlnka om och valet foumlll i staumlllet paring en kortare text som de kunde laumlsa

tillsammans paring lektionstid

Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass

Karin Nora och Linnea beraumlttar aumlven om textval som kraumlver laumlraren paring en hel

del fingertoppskaumlnsla och kunskap om relationerna mellan eleverna i klassen

De paringpekar att det gaumlller att haumlnga med i vad som haumlnder mellan eleverna i

klassen eller om det finns elever i klassen som aumlr eller har varit med om svaringra

saker Som exempel ger Linnea en situation som hon har i en av de klasser

hon undervisar i

106

Linnea I en av klasserna saring har jag en tjej som jag vet har blivit varingldtagen I den klassen laumlgger jag ju aldrig in en saringn text som tar upp det aumlmnet foumlr jag vet att daring skulle hon klappa ihop helt enkelt Men vet inte jag det daring kanske man goumlr det aumlndaring hellip Och daring maringste jag ju hantera den situationen och prata med den eleven hellip Men vet man om saringna saker att man har ett saring pass foumlrtroget foumlrharingllande med eleverna att de toumlrs beraumltta saker foumlr en saring kan man ju foumlrsoumlka undvika det (Intervju 2)

Det blir med andra ord en svaringr balansgaringng mellan att ta upp olika problem till

diskussion genom att laumlsa olika texter naringgot Linnea saumlger att hon gaumlrna vill

goumlra och riskera att riva upp olaumlkta saringr hos enskilda elever Om Linnea vet att

en elev varit med om svaringra saker oavsett om det som i fallet ovan gaumlller ett

oumlvergrepp eller om det handlar om ett annat trauma som till exempel att

nyligen ha foumlrlorat en naumlra anhoumlrig saring innebaumlr det att hon paringverkas i sina

textval paring saring vis att hon undviker texter som tar upp saringdana aumlmnen Samtidigt

saumlger hon vet man som laumlrare inte alltid vad eleverna varit med om och det

garingr inte alltid att veta vad man triggar igaringng genom valet av en text som ska

laumlsas som en del i undervisningen Linnea beraumlttar aumlven om en erfarenhet med

en tidigare klass daumlr eleverna i aringrskurs 1 skrivit elaka saker om varandra i en

saring kallad rsquoburn bookrsquo3 Detta resulterade i att Linnea fick vara uppmaumlrksam paring

vilket material och vilka texter hon tog in i klassrummet eftersom det fanns

kaumlnsliga saker som laringg och tryckte under ytan i klassen och hon inte ville saumltta

igaringng naringgot som hon kaumlnde att hon inte hade kontroll oumlver och som kunde

goumlra saken vaumlrre foumlr de utsatta eleverna

Nora beraumlttar om en liknande erfarenhet daumlr hon noggrant fick oumlvervaumlga

vilka texter som var laumlmpliga att laringta klassen laumlsa

Nora Jag hade ett gaumlng paring min foumlrra skola de var vaumlldigt raumldda foumlr fraumlmmande kulturer och ett vaumlldigt motstaringnd hellip Jag ska inte saumlga att de var fientliga men de var saring vaumlldigt hellip hellip Daring kommer jag iharingg att jag hade den haumlr kaumlnslan av att vad ska jag vaumllja foumlr text nu vaumlljer jag naringn som aumlr foumlr laringngt ifraringn daring kommer de bara saumlga rsquovad aumlr det haumlr foumlr skitrsquo Jag maringste moumlta dem daumlr de aumlr och aumlndaring foumlrsoumlka att jobba mot en diskussion i de haumlr fraringgorna Foumlr att boumlrja maumlstra och saumltta sig paring det kommer ju aldrig att utvecklas paring naringt saumltt Saring just daumlr saring vet jag att jag hade vaumlldigt mycket funderingar vad kan man vaumllja utan att det haumlr blir vaumlldigt jobbigt men aumlndaring kan vaumlcka en debatt (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Linneas exempel handlade det i Noras fall inte om elever i

klassen som var utsatta utan om attityder hos eleverna gentemot andra kulturer

som hon tyckte var bekymmersamma Vilka texter hon vid detta tillfaumllle valde

att ta in i klassrummet naumlmner hon inte men exemplen ovan illustrerar hur

3 En lsquoburn bookrsquo aumlr en sorts bok oftast online daumlr det skrivs kommentarer om andra maumlnniskor som till exempel vaumlnner och skolkamrater Kommentarerna aumlr ofta vassa och elaka och syftar till att sprida rykten

107

laumlrare staumllls infoumlr olika avvaumlgningar vid valet av inneharingll till sin undervisning

daumlr till exempel uppdraget att arbeta med skolans vaumlrdegrund staumllls mot

uppdraget att vaumlrna om att ingen elev ska kaumlnna sig utsatt eller kraumlnkt

Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat

De kanske tvaring viktigaste aspekterna av att vaumllja texter till undervisningen som

lyfts fram av laumlrarna i intervjuerna aumlr att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner

sig i sin laumlsning och att vaumlgleda dem vidare Moumlter eleverna goumlr de till exempel

genom programinfaumlrgning som beskrivs ovan och genom att se till att vara

uppdaterade paring vilka genrer som foumlr tillfaumlllet aumlr populaumlra hos eleverna som

till exempel fantasy och dystopier Att intressera sig foumlr de genrer som

eleverna tycker om blir ett saumltt att vaumlcka laumlslust och att foumlrsoumlka motivera

laumlsovilliga elever att vilja laumlsa en bok Jenny beraumlttar om hur hon foumlljer med i

ungdomarnas laumlstrender och inte bara laringter dem laumlsa fantasy och dystopier utan

att hon aumlven sjaumllv laumlser in sig paring till exempel populaumlra fantasy- och

dystopiserier foumlr att kunna baringde tipsa om och diskutera dem och daumlrmed faring en

gemensam referenspunkt i samtalet med eleverna Naumlsta steg menar hon blir

att koppla samman den nya litteraturen med aumlldre litteratur paring samma tema

och paring saring vis laringta eleverna stifta bekantskap med till exempel baringde Karin Boye

och George Orwell som tidiga dystopier Jenny understryker att det hela tiden

gaumlller att finna nya vaumlgar foumlr att hitta litteratur som lockar ungdomar till

laumlsning och som motiverar dem att ta sig igenom en hel bok

Av samma anledning menar Linnea och Magnus att de brukar inleda sina

kurser i aringrskurs 1 med att laringta eleverna laumlsa ungdomsromaner eftersom det aumlr

en genre som tar upp aumlmnesomraringden som ligger naumlra eleverna och att det

daumlrfoumlr aumlr laumlttare att faring dem motiverade till att laumlsa en hel bok Det blir saringledes

viktigt foumlr laumlrarna att kaumlnna av vad som kan passa i en viss klass och till vissa

elever och att hitta texter som eleverna kan relatera till Magnus anser att det

aumlr viktigt att om svensklaumlrare vill att eleverna ska laumlsa saring behoumlver laumlrarna ocksaring

intressera sig foumlr vad eleverna tycker om att laumlsa Aumlven Jenny uttrycker samma

staringndpunkt som Magnus och hon anger det som anledningen till att hon

medvetet garingtt in i elevernas laumlsvaumlrld paring ett saumltt som hon inte tror hon hade gjort

om hon inte varit svensklaumlrare

Samtidigt som alla laumlrarna paringpekar hur viktigt det aumlr att moumlta eleverna daumlr

de aumlr betonar de ocksaring att det aumlr deras uppgift att se till att eleverna ocksaring faringr

moumlta naringgonting annat De talar om att de vill utmana eleverna i sin laumlsning och

oumlppna nya vaumlrldar foumlr dem Eleverna ska faring se att det finns annan litteratur

hitta andra genrer som de annars inte skulle komma i kontakt med och de kan

behoumlva hjaumllp att lotsas vidare in i vuxenlitteraturen Det aumlr viktigt att texterna

aumlven ska erbjuda eleverna tillfaumllle att utforska naringgot annat aumln det som ligger

inom elevernas egna textrepertoarer

108

Nora Sen kan jag som laumlrare saumlga att skolans uppgift det aumlr att vaumllja texter som ni kanske aldrig hade stoumltt paring annars Och ni vet inte vad ni dissar om ni inte blir presenterade foumlr det Det haumlr aumlr min uppgift att visa paring det haumlr saring det brukar jag ju ocksaring kunna saumlga till dem (Intervju 1)

Det aumlr enligt Nora hennes roll som svensklaumlrare att se till att tillfoumlra eleverna

naringgot utoumlver det de aumlr vana vid och vaumlljer sjaumllva och att de maringste faring prova paring

att laumlsa olika saker eftersom de annars inte vet vad de missar Hon fortsaumltter

Nora Jag ska moumlta eleverna daumlr de aumlr hellip Men jag ska ocksaring tillfoumlra naringnting mer och jag maringste tillfoumlra dem paring ett saringnt saumltt saring att jag moumlter dem daumlr de aumlr men stoffet [ hellip ] jag ska inte vara raumldd foumlr stoffet hellip Foumlr ibland saring kommer beloumlningen naumlr de har kaumlmpat ett tag saring kommer beloumlningen haumlr borta rsquoja nu fattar jag vad roligt det var att jag tog mig igenom denrsquo (Intervju 1)

Foumlr Nora blir det viktigt att inte backa foumlr det som kan tyckas vara svaringrt foumlr

eleverna utan att de faringr moumljlighet att ta sig igenom ett ovant stoff med

vaumlgledning av en van laumlsare Karin pekar ocksaring paring vikten av att eleverna ska

faring prova paring och se lite olika saker foumlr att hitta vad de gillar att laumlsa Om hon

lyckas visa vad som finns att erbjuda utoumlver det som eleverna vanligtvis vaumlljer

saring kanske de kan bli rdquomer sugna paring att laumlsardquo resonerar hon Karin vill gaumlrna

utmana sina elever lite i laumlsningen saring att rdquode ska bygga sin repertoar lite grann

och faring se lite nyttrdquo (Intervju 2) och kanske upptaumlcka att en text kan vara

spaumlnnande aumlven om den raringkar ha ganska maringnga aringr paring nacken

Sammanfattning

Den bild som framtraumlder i det haumlr kapitlet aumlr att laumlrarna uppskattar det

friutrymme de har att vaumllja texter daring det ger dem moumljlighet att baringde foumllja en

planering och spontant ta in texter i klassrummet naumlr det garingr att knyta

undervisningen till naringgot aktuellt aumlmne utanfoumlr skolan Samtidigt beskriver

laumlrarna att det inte alltid aumlr helt laumltt att vaumllja texter daring det finns maringnga olika

faktorer som de maringste ta haumlnsyn till och foumlrhandla med och som de anser

paringverkar dem naumlr de goumlr sina textval Den lokala kontexten som skolans och

aumlmneslagets kultur och vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form

av laumlroboumlcker antologier och klassuppsaumlttningar av romaner lyfts fram som

faktorer som i houmlg grad paringverkar vilka texter som vaumlljs Den egna tidspressen

vilka andra aumlmnen och kurser eleverna laumlser olika tidstjuvar som till exempel

friluftsdagar och studiebesoumlk samarbeten med andra aumlmne och gemensamma

skrivningar inom aumlmneslaget aumlr ocksaring saringdant som laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn

till Ingen av laumlrarna som deltar i studien saumlger sig anvaumlnda en laumlrobok i saumlrskilt

stor utstraumlckning utan foumlredrar att goumlra ett eget material till exempel genom

109

att haumlmta inspiration fraringn flera olika laumlroboumlcker eller fraringn olika websidor paring

internet Laumlrarna talar aumlven om att de behoumlver ha en personlig relation till

texterna de vaumlljer de ska rdquobrinna foumlr detrdquo eller aringtminstone gilla de texter de

tar in i klassrummet

Innan texter kan vaumlljas behoumlver laumlrarna ocksaring goumlra en bedoumlmning av hur

elevgruppen ser ut med avseende paring elevernas behov och vilka anpassningar

som kan behoumlva goumlras i relation till laumls- och skrivsvaringrigheter olika modersmaringl

och intressen utifraringn programinriktning Laumlrarna lyfter ocksaring fram att de

behoumlver kaumlnna av elevernas arbetsbelastning och hur stressade de aumlr

relationerna mellan eleverna i klassen huruvida det finns eleverna som har

varit med om naringgot svaringrt och vilka attityder som finns till baringde laumlsning och till

omgivningen Laumlsningen ska vara meningsfull foumlr eleverna och att det aumlr

viktigt att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner sig i sin laumlsning och utmana dem

och visa naringgot annat som de inte skulle upptaumlcka om de inte fick moumlta det i

skolan Det aumlr ocksaring viktigt att eleverna faringr moumlta maringnga olika typer av texter

baringde vad gaumlller faktatexter och skoumlnlitteratur med olika omfaringng och med

foumlrankring i aumlmnesplanen saring att eleverna baringde faringr visa kunskaper i enlighet

med och kan bedoumlmas efter de skrivningar som staringr i kursens kunskapskrav

Texter som anses vara foumlr svaringra till exempel paring grund av att de aumlr alltfoumlr

akademiska eller som har ett undermaringligt spraringk eller olaumlmpligt inneharingll vaumlljs

bort Laumlrarna behoumlver ocksaring ta staumlllning till om eleverna ska laumlsa texter

gemensamt som laumlraren har valt eller om de ska faring vaumllja fritt och huruvida de

kan vaumllja texter som minskar risken foumlr att eleverna fuskar med laumlsningen eller

med redovisningen av laumlsningen

Det haumlr kapitlet visar vad laumlrarna i studien saumlger har betydelse foumlr dem naumlr

de ska vaumllja texter till sin undervisning Naringgot laumlrarna uttrycker i intervjuerna

aumlr att de aumlr kritiska till att ha en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet dels foumlr att

det skulle inskraumlnka deras frihet att sjaumllva faring vaumllja texter foumlr sin undervisning

dels foumlr att de aumlr kritiska till vilka foumlrfattare som har hamnat i kanon Mot

bakgrund av detta vaumlcks daring fraringgan hur deras textval faktiskt ser ut I det

foumlljande kapitlet aumlr det de texter som laumlrarna faktiskt valde till undervisningen

i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien genomfoumlrdes som staringr i fokus

110

Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo

rdquoDe andra texterna de bara finns daumlr medan skoumlnlitteratur

fokuserar man paring som de riktiga texternardquo

(Magnus gruppintervju)

Det foumlregaringende kapitlet visade vilka olika avvaumlgningar laumlrarna talade om att

de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter till undervisningen I det haumlr

kapitlet aumlr det avhandlingens andra forskningsfraringga om vilka texter laumlrarna

anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har i

undervisningen som aumlr i fokus Ljuset riktas daumlrmed mot de texter som laumlrarna

faktiskt valde att anvaumlnda i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien

genomfoumlrdes varfoumlr laumlrarna ville att eleverna skulle arbeta med just dessa

texter samt vilken typ av aktivitet texterna blev utgaringngspunkt foumlr i

klassrummet Ett saumlrskilt fokus ligger vid hur laumlrarna talar om skoumlnlitteraumlra

texter och om texter av sakprosakaraktaumlr och vad de olika texttyperna faringr foumlr

funktion i undervisningen

I bilaga 8ndash12 aringterfinns foumlrteckningar paring de texter som laumlrarna uppgav att de

anvaumlnde i sin undervisning under det laumlsaringr som de deltog i den haumlr studien

Under intervjuerna beraumlttade laumlrarna ocksaring om varfoumlr de valde de olika

texterna vad texterna anvaumlndes till och vad laumlrarna ville att eleverna skulle

laumlra sig naumlr de arbetade med texterna Det haumlr kapitlet bygger baringde paring en analys

av intervjuerna och en analys av textfoumlrteckningarna och beskriver vilka

moumlnster som traumlder fram naumlr det gaumlller laumlrarnas val och anvaumlndning av

undervisningens texter Textfoumlrteckningarna har inte varit foumlremaringl foumlr naringgon

utfoumlrlig kvantifierad analys men vissa tendenser garingr aumlndaring att urskilja i de fem

laumlrarnas kurser

rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo

Under insamlingen av material till den haumlr studien valde jag att utgaring fraringn ett

vidgat textbegrepp utan naringgra saumlrskilda definitioner eller avgraumlnsningar foumlr att

se vilka texter som anvaumlnds i de fem laumlrarnas klassrum Intresset riktades mot

all text som laumlrarna valde som utgaringngspunkt foumlr olika undervisningsmoment

111

Det blev dock tidigt i studien tydligt att jag och laumlrarna hade delvis olika

ingaringngar till vad som raumlknades som text Redan under de foumlrsta minuterna av

den foumlrsta intervjun saumlger till exempel Jenny

Jenny Jag aumlr lite daringlig paring att ha den daumlr stora banken just med texter i ettan Det kommer vaumlldigt mycket texter i tvaringan och trean Men det faringr bli det det blir daring men hellip Bara saring att du vet det (Intervju 1)

Eftersom Jenny visste att studiens intresse riktade sig mot texter och laumlsning i

kursen Svenska 1 ville hon foumlrvarna om att det nog inte skulle bli saring mycket

att haumlmta i hennes textval Naumlr saring Jenny boumlrjar beraumltta om sin undervisning i

aringrskurs 1 upptaumlcker hon att hon faktiskt tar med maringnga olika typer av skrivna

texter i sin undervisning men som hon inte taumlnkt paring som text eftersom det hon

egentligen vaumlrderar som text aumlr skoumlnlitteraumlr text Det visar sig saringledes att hon

har mycket mer text i sin undervisning aumln vad hon sjaumllv tror och hon blir glatt

oumlverraskad oumlver att upptaumlcka detta

Det aumlr inte bara Jenny som likstaumlller begreppet text med skoumlnlitteraumlr text

utan inledningsvis i intervjuserien resonerar alla fem laumlrarna utifraringn

undervisningens skoumlnlitteraumlra texter tills jag boumlrjar staumllla fraringgor aumlven om texter

av sakprosakaraktaumlr Att betrakta de skoumlnlitteraumlra texterna som de rdquoriktigardquo

texterna aumlr naringgot som aumlr mer framtraumldande i boumlrjan av studien aumln under slutet

av studien daring laumlrarna under ett helt laumlsaringr har beraumlttat om de texter de arbetar

med under kursens garingng

Magnus Man pratar om svenskan daring pratar man om skoumlnlitteratur men lik foumlrbaskat saring har du [nickar mot intervjuaren] satt oumlgonen paring att vi har mycket andra texter I det hela Tidningsartiklar och instruktionstexter och det aumlr massor med grejer och man pratar inte om hur de texterna aumlr uppbyggda eller jag goumlr inte det Vilken skillnad det aumlr paring en informationstaumlt text eller en mycket faktatyngd text eller om man har en som mest beskriver hur vaumldret aumlr ute eller naringgonting Man kan ju jaumlmfoumlra och se svaringrigheter och laumlttnader i olika texter men det har man inte gjort eller har inte jag gjort (Gruppintervju)

Naumlr Magnus i gruppintervjun reflekterar oumlver den kurs i Svenska 1 som han

precis har avslutat saring resonerar han om att han skulle kunna arbeta mer med

sjaumllva laumlsningen av sakprosatexter men att han tidigare inte taumlnkt saring mycket

paring att han skulle kunna goumlra det Magnus saumlger vidare att han tror att det inte

bara aumlr han som laumlrare som upplever att svenskaumlmnet aumlr skoumlnlitteraumlrt till sin

karaktaumlr utan att aumlven eleverna goumlr det Han tillaumlgger dock att han genom att

delta i studien har faringtt upp oumlgonen foumlr sin syn paring olika texter

112

Magnus Saring nu naumlr jag laumlser om laumlsning och om olika texttyper saring faringr man ju upp oumlgonen foumlr det daumlr mer Hur olika det aumlr Och daring kaumlnner man naumlstan att man har missat det foumlr man har naumlstan varit fastnaglad vid skoumlnlitteratur i sin skalle Men alla texter aumlr ju texter (Gruppintervju)

Magnus fokus paring skoumlnlitteratur aumlr alltsaring naringgot som han inte sjaumllv varit helt

medveten om till skillnad fraringn Nora som saumlger att hennes fokus paring de

skoumlnlitteraumlra texterna har varit naringgot medvetet redan fraringn boumlrjan Hon

foumlrklarar att det handlar om att hon vill ge extra plats aringt skoumlnlitteraturen

eftersom hon tycker att det aumlr saring viktig i svenskaumlmnet Hon motiverar det med

att eleverna laumlser saring mycket av andra typer av texter i de andra skolaumlmnena

och att det finns saring lite skoumlnlitteratur i deras liv Ett liknande resonemang foumlr

aumlven Jenny som saumlger att hon ser svenskaumlmnet och de skoumlnlitteraumlra texterna

som elevernas chans att komma in i litteraturen och rdquobli laumlsare foumlr gottrdquo

(Gruppintervju) Linnea aring sin sida understryker att hon tycker att alla texttyper

aumlr lika viktiga oavsett om det handlar om skoumlnlitteratur eller sakprosa men

reflekterar sedan oumlver att hon nog tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon

vill belysa ett samhaumlllsproblem ndash som eleverna kanske laumlser om i en roman ndash

eller naumlr hon garingr in i samarbeten med andra aumlmne

Foumlr Karins del handlar det daumlremot mer om vilken roll hon tycker att olika

texter har i undervisningen Hon foumlrklarar att hon ser de skoumlnlitteraumlra texterna

som relaterade till bildningsaspekterna av svenskaumlmnet under det att

sakprosatexterna foumlrknippas med aumlmnets faumlrdighetsaspekter

Karin Skoumlnlitteraturen paring naringgot saumltt har den kanske lite houmlgre status i samhaumlllet inte bara bland svensklaumlrare kanske Foumlr det aumlr aumlndaring ett konstnaumlrligt uttryck och de andra sakprosatexterna blir mer som ett medel Exempeltexter anvaumlnder jag dem som ganska mycket Det aumlr inte saring att de ska komma iharingg den haumlr debattartikeln som de fick laumlsa utan det aumlr mer de ska faring se hur den aumlr uppbyggd Medan om de laumlser Ett halvt ark papper eller vilken text man nu vaumlljer hellip hellip Men daring aumlr det foumlr att de ska komma iharingg just den texten Att den ska ge dem en insikt eller naringgonting som ett konstverk Saring tycker jag lite om jag haringrdrar det (Gruppintervju)

Foumlr Karin blir sakprosatexterna saringledes mer som en sorts mallar daumlr eleverna

till exempel faringr laumlsa en debattartikel foumlr att laumlra sig hur man bygger upp en

argumenterande text under det att de skoumlnlitteraumlra texterna faringr ett vaumlrde i sig

sjaumllva

Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att laumlrarna anvaumlnder

ungefaumlr lika stor andel sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i sina Svenska

1-kurser aumlven om deras eget fokus ndash aringtminstone till en boumlrjan av studien ndash i

huvudsak aumlr riktat mot de skoumlnlitteraumlra texterna Det garingr ocksaring att se att i alla

kurser faringr eleverna moumlta en variation av texter baringde vad gaumlller sakprosa och

skoumlnlitteratur och vad gaumlller olika genrer Eleverna faringr moumlta noveller dikter

113

och hela romaner i alla kurser liksom insaumlndare debattartiklar artiklar och

informationstexter Variationen mellan laumlrarna ligger snarare i maumlngden texter

och vilket laumlrande som texterna aumlr utgaringngspunkt foumlr till exempel anvaumlnder

Jenny minst lyrik i sin kurs och naumlr det gaumlller att laumlsa hela romaner faringr eleverna

i Linneas och Magnus kurser laumlsa en roman eleverna i Jennys och Noras

kurser laumlser tvaring romaner och Karins elever hinner med tre romaner under

laumlsaringret

Naumlr laumlrarna resonerar om hur de ser paring sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra

texter i svenskaumlmnet framtraumlder en bild av att texterna anvaumlnds foumlr olika syften

och tycks faring olika funktion i undervisningen Fokus foumlr sakprosatexterna

handlar som foumlr Karin i citatet ovan mycket om form och att texterna i houmlg

grad anvaumlnds som utgaringngspunkt och modell foumlr elevernas eget skrivande som

till exempel naumlr eleverna ska laumlra sig skriva referat och argumenterande texter

Att laumlra sig behaumlrska referat och citatteknik tycks vara centralt och laumlsning av

insaumlndare och debattartiklar handlar om att identifiera tes argument samt

retoriska begrepp som etos patos logos ndash men texterna anvaumlnds inte foumlr att

till exempel diskutera etiska dilemman eller vaumlrdegrundsfraringgor De

skoumlnlitteraumlra texterna tycks daumlrfoumlr i houmlgre grad staring foumlr inneharingll det handlar om

att foumlrstaring budskap i texterna som till exempel i Jonas Karlssons novell rdquoDet

andra maringletrdquo och att laumlra sig att laumlsa mellan raderna naringgot alla laumlrarna talar

om i relation till laumlsning av till exempel dikter som rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo av

Eeva Kilpi eller noveller som till exempel rdquoKoumlksklockanrdquo av Wolfgang

Borchert och August Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo Det aumlr ocksaring i foumlrsta

hand de skoumlnlitteraumlra texterna som anvaumlnds med motiveringen att eleverna ska

laumlra sig foumlrstaring sig sjaumllva och omvaumlrlden eller att arbeta med skolans

vaumlrdegrund som till exempel genom att laumlsa ur Athena Farrokhzads

diktsamling Vitsvit eller romanerna Ett ufo goumlr entreacute av Jonas Gardell

Utvandrarna av Vilhelm Moberg eller Joyce Carol Oates Vilda groumlna oumlgon

Naringgot alla fem laumlrarna i intervjuerna saumlger att de har tagit fasta paring fraringn det

centrala inneharingllet foumlr svenskaumlmnet aumlr att eleverna ska faring moumlta texter skrivna

av kvinnor och maumln och fraringn olika tider och kulturer Trots detta dominerar

svenska och nutida foumlrfattare av alla texttyper stort i materialet I

textfoumlrteckningarna aumlr det sett till hela textunderlaget fler manliga foumlrfattare

aumln kvinnliga aumlven om skillnaden inte aumlr betydande Naumlr det gaumlller nutida4

foumlrfattare aumlr det naumlstan lika maringnga kvinnliga som manliga foumlrfattare som faringr

utrymme i kurserna aumlven om det fortfarande aumlr naringgot fler manliga Naumlr det

gaumlller den aumlldre litteratur som foumlrekommer i kurserna ser bilden annorlunda ut

och det aumlr i princip bara manliga foumlrfattare som finns representerade foumlrutom

naringgra dikter av modernisterna Karin Boye och Edith Soumldergran Den aumlldre

litteraturen aringterfinns i form av en dikt av Gustaf Froumlding novellerna rdquoPaumllsenrdquo

4 Jag goumlr haumlr en foumlrenklad tidsindelning och inte en litteraturhistorisk epokindelning av foumlrfattare Med nutida foumlrfattare menar jag foumlrfattare som aumlr verksamma fraringn cirka 1945 och framaringt och med aumlldre litteratur menar jag foumlrfattare som varit verksamma foumlre 1945

114

av Hjalmar Soumlderberg rdquoEtt halvt ark papperrdquo av August Strindberg och rdquoDet

spraumlckliga bandetrdquo av Sir Arthur Conan Doyle samt de citat av William

Shakespeare och utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo som Nora avslutar sin kurs med Foumlr

kursen Svenska 1 tycks laumlrarna alltsaring laumlgga ett fokus vid att anvaumlnda texter av

nutida foumlrfattare av textfoumlrteckningarna att doumlma Att inte fler aumlldre texter

foumlrekommer kan med stoumlrsta sannolikhet foumlrklaras med att kursen Svenska 1

inte i foumlrsta hand har ett tydligt litteraturhistoriskt fokus naringgot laumlrarna paringpekar

att kursen Svenska 2 daumlremot har och att det daumlrmed ocksaring aumlr i den kursen de

anvaumlnder mer texter som knyter an till olika litteraturhistoriska epoker Som

redovisades i det foumlregaringende kapitlet saumlger sig laumlrarna vara kritiska till att det

ska finnas en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet men som syns ovan saring faller

samtliga av de aumlldre texterna som vaumlljs ut inom ramen foumlr en etablerad

traditionell kanon De romaner som vaumlljs ut aumlr daumlremot alla av nutida slag

liksom en stor del av den lyrik som anvaumlnds vilket ger laumlrarna moumljlighet att

inta en friare position i foumlrharingllande till en kanoniserad litteratur

Som beskrivits ovan laumlgger laumlrarna i intervjuerna stor vikt vid att eleverna

ska faring stifta bekantskap med texter skrivna av foumlrfattare som representerar

olika koumln tider och kulturer Minst representerat av detta aumlr i det haumlr materialet

foumlrfattare som representerar olika kulturer eller geografiska omraringden Det aumlr

foumlrfattare och skribenter som aumlr verksamma i Sverige som helt dominerar

oavsett texttyp Naumlr det gaumlller sakprosatexterna foumlrekommer inga skribenter

som aumlr verksamma utanfoumlr Sverige oumlver huvud taget De skoumlnlitteraumlra texterna

har i viss maringn naringgra andra kulturer representerade genom foumlrfattare som aumlr

verksamma i Sverige USA eller Australien som Arkan Asaad Khaled

Hosseini och Nam Le vars romaner och noveller utspelar sig i Irak

Afghanistan respektive Vietnam men daumlr foumlrfattarna sjaumllva raumlknas till den

vaumlsterlaumlndska sfaumlren Den enda texten som foumlrekommer i materialet och som

inte kommer fraringn en europeisk eller anglosaxisk kontext aumlr daumlrmed

Chimamanda Ngozi Adichies essauml rdquoAlla borde vara feministerrdquo Att texter

fraringn olika kulturer och geografiska omraringden foumlrekommer i saring liten

utstraumlckning kan ha olika foumlrklaringar Det kan till exempel bero paring vad som

finns att tillgaring paring den egna skolan men det kan ocksaring bero paring att laumlrarna aumlr

starkt paringverkade av sin egen laumlrarutbildning daumlr de litteraturvetenskapliga

kurserna aumlr starkt praumlglade av en vaumlsterlaumlndsk kanon naringgot som Magnus

paringpekar i det foumlregaringende kapitlet

Annan text aumln skriven text

Under intervjuerna utgick laumlrarna fraringn ett vidgat textbegrepp daumlr aumlven film

bild och ljud raumlknades som text och aumlven om det finns en viss variation av

texter i undervisningen aumlr det skriven text paring tryckt papper ndash eller i viss maringn

digitala webbtexter ndash som dominerar stort i materialet Film ljud och bild

foumlrekommer men i sparsam utstraumlckning Nora anvaumlnder till exempel ett

program fraringn UR om studieteknik och en diktupplaumlsning av en dikt av Bruno

115

K Oumlijer paring Youtube naumlr hon arbetar med dikter Karins elever faringr stifta

bekantskap med naringgra texter i form av konstverk av Olafur Eliason vid en

konstutstaumlllning och tvaring radioprogram varav ett aumlr ett sommarprat med David

Batra och det andra ett inslag om att foumlrbaumlttra skolresultaten i P1 morgon i

Svergies radio Karins elever faringr dessutom moumljlighet att se foumlrestaumlllningar av

musikalen Kristina fraringn Duvemaringla och en dramatisering av Athena

Farrokhzads diktsamling Vitsvit

I textfoumlrteckningarna visar det sig aumlven att laumlrarna inte heller visar film i

sina Svenska 1-kurser i naringgon stoumlrre utstraumlckning Det aumlr bara Nora och Karin

som anvaumlnder spelfilm i kursen under laumlsaringret En anledning kan vara hur

laumlrarna tolkar fiktionstexters roll i kursen Svenska 1 Jenny saumlger att hon inte

brukar ha saumlrskilt mycket film i undervisningen i aringrskurs 1

Jenny Nej inte just i ettan I tvaringan aumlr det mycket mera Daumlr goumlr jag ju alltid saring till exempel att vi ser en film knuten till litteraturhistorien Saring idag ska vi se Gullivers resor till exempel (Intervju 3)

Foumlr Jenny verkar det saringledes som att film aumlr naringgot som hon anvaumlnder i

undervisningen mer foumlr att illustrera de litteraturhistoriskt klassiska verken aumln

som texter i sin egen raumltt Jenny beraumlttar ocksaring att hon anvaumlnde mer film i

undervisningen foumlrut naumlr hon hann haumlnga med i vad som var aktuellt och att

hon mest anvaumlnder sig av olika filmklipp och inte visar saring mycket hel film

Naringgra av foumlrdelarna med att anvaumlnda film i undervisningen som Jenny lyfter

fram aumlr att det kan vara en tidsvinst att se till exempel en filmatisering av ett

klassiskt verk i staumlllet foumlr att laumlsa texten men ocksaring att det ger en gemensam

referensram att ha sett en film tillsammans rdquoibland aumlr det bra att samlas ju och

daring aumlr filmen ett bra saumltt foumlr att faring en tidsfoumlrkortningrdquo resonerar hon (Intervju

3) Hon foumlrklarar vidare att det kan vara ett saumltt att locka eleverna in i

skoumlnlitteraturen genom att garing via filmen in i litteraturen och att filmmediet paring

saring saumltt blir ett saumltt foumlr eleverna att baringde bekanta sig med litteratur och att laumlra

sig olika begrepp

Magnus resonerar i liknande banor och anser att film i undervisningen

foumlrutom att vara en tidsvinst ocksaring kan underlaumltta foumlr stressade elever

Magnus Foumlr vi konkurrerar med raumltt maringnga aumlmnen i skolan och man faringr ju se upp ibland saring att man inte ger dem foumlr mycket uppgifter Och daring fungerar tv och film tycker jag vaumlldigt bra (Intervju 1)

Vidare foumlrklarar Magnus att det haumlnder att han ger eleverna i uppgift att se en

film eller ett tv-program hemma som de senare diskuterar tillsammans paring

lektion Det haumlnder ocksaring aumlven om det aumlr saumlllan att Linnea Jenny och

Magnus vaumlljer att visa en film i staumlllet foumlr att laumlsa en text foumlr att de kaumlnner

tidspress eller foumlr att ge eleverna rdquoen breakrdquo som Jenny uttrycker det (Intervju

116

3) Film kan ocksaring vara ett alternativ om laumlrarna kaumlnner att eleverna inte orkar

ta sig igenom den skrivna texten En vinst med att anvaumlnda film i

undervisningen kan saringledes vara att faring med de elever som inte saring gaumlrna laumlser

laumlngre texter

Linnea Vi har varit inne paring att vi ska ha saringna haumlr boumlcker som ungdomarna tycker om typ Hungergames eller naringt saringnt och saring har man ett tema som man kopplar till det och saring faringr alla laumlsa den boken Och de som inte orkar laumlsa hela boken kan se filmen Och daring kan man aumlndaring haumlnga med och jobba med det haumlr arbetsomraringdet (Intervju 1)

I det avseendet som Linnea beskriver ovan saring blir det stoffet det vill saumlga

beraumlttelsen som staringr i fokus snarare aumln sjaumllva laumlsningen Samtidigt menar

Linnea att hon saumlllan anvaumlnder film i undervisningen bara foumlr att visa film att

anvaumlnda film i undervisningen behoumlver foumlr hennes del vara vaumll motiverat och

genomtaumlnkt

Linnea Jag tittar ju inte saring jaumlttemycket paring film Det har jag inte gjort naumlstan naringgonting med ettorna hellip Utan film om det aumlr relevant verkligen om det fyller naringgon funktion saring Om det tillfoumlr naringgonting Annars saring tycker jag inte det (Intervju 4)

Alla fem laumlrarna saumlger att de aumlr positiva till att anvaumlnda film i

undervisningen men i de fem kurser som studeras haumlr aumlr det bara som naumlmnts

ovan Karin och Nora som visar film under kursens garingng Karin visar en film

Nawals hemlighet som hon inte sjaumllv har valt men som ingaringr i det

gemensamma tema som laumlrarna i aringrskurs 1 genomfoumlr och daumlr eleverna ska laumlsa

olika texter foumlr att sedan skriva en argumenterande text I det sammanhanget

utgoumlr filmen ett diskussionsunderlag foumlr att eleverna ska saumltta sig in i det valda

temat Nora visar ocksaring en film Equlibrium i samband med att klassen arbetar

med ett framtidstema och daumlr ingaringr filmen inte bara som diskussionsunderlag

utan aumlven som en del av den avslutande uppgiften daumlr eleverna ska skriva en

jaumlmfoumlrelse mellan filmen och en roman som de har valt sjaumllva och som ocksaring

har ett framtidstema Nora framharingller att hon valde filmen foumlr att den dels aumlr

upplagd som en klassisk dystopi som passar bra in i temat dels foumlr att den aumlr

tydligt dramaturgiskt upplagd Dessutom paringpekar Nora att filmen i princip

bara visar vita maumln vilket gav upphov till bra diskussioner om jaumlmstaumllldhet

och vilka som faringr synas paring film och varfoumlr det ser ut som det goumlr i

filmbranschen utifraringn olika jaumlmlikhetsaspekter

Som naumlmnts ovan kan en foumlrklaring till att laumlrarna inte anvaumlnder film i

undervisningen i kursen Svenska 1 i naringgon stoumlrre utstraumlckning vara att filmen

till stor del kopplas samman med behandling av litteraturhistoriska verk naringgot

som mer foumlrknippas med kursen Svenska 2 som eleverna laumlser i aringrskurs 2 Men

117

i intervjuerna ges ocksaring en annan moumljlig foumlrklaring till att laumlrarna vaumlljer att

inte visa saring mycket film i sina kurser rdquoVi tittar inte paring saring mycket film foumlr det

aumlr ju raumltt saring blaseacute det goumlr de ju hela dagarna annarsrdquo slaringr Magnus fast (Intervju

1) och aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr

Linnea Det aumlr inte saring jaumltteroligt att se paring film i skolan laumlngre [skrattar] Foumlrr var det kanske jaumlttefraumlnt att se paring lite stoumlrre skaumlrm och saring daumlr Nu tittar de paring saring mycket hemma saring att jag tror inte att de ser det som naringgon avlastning eller vad man ska saumlga att se paring en film (Intervju 2)

I staumlllet resonerar Magnus om att det idag kan vara saring att det aumlr laumlsning och

litteratur som kan bli det som aumlr det som aumlr annorlunda i elevernas textvaumlrldar

rdquolaumlsning aumlr ju lite mera saringnt som man kan vaumlcka folk med nu tror jagrdquo saumlger

Magnus (Intervju 3) I en tid daring film har blivit naringgot laumlttillgaumlngligt och som

eleverna konsumerar i stora maumlngder paring liten och stor skaumlrm till vardags menar

Magnus och Linnea att ett av incitamenten med att anvaumlnda film i

undervisningen har foumlrsvunnit

Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen

Naringgot som aumlr slaringende vid analysen av textfoumlrteckningarna aumlr att det oumlverlag aumlr

relativt faring informationstexter det vill saumlga faktatexter eller texter som

beskriver hur naringgot ska utfoumlras som anvaumlnds aumlven om andelen sakprosatexter

aumlr ungefaumlr lika stor som andelen skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen Den lilla

maumlngden informationstexter speglar att laumlrarna precis som de saumlger i det

foumlregaringende kapitlet inte anvaumlnder laumlrobokstexter i naringgon stoumlrre utstraumlckning

Det aumlr endast aumlr Karins och Noras elever som har en laumlrobok i svenska

Svenska impulser 1 aumlven om Linnea Magnus och Jenny vid naringgra tillfaumlllen

anvaumlnder utdrag baringde ur samma bok men ocksaring fraringn andra laumlromedel Karin

och Nora anvaumlnder laumlroboken som ett komplement i kursen som ger eleverna

moumljlighet att laumlsa informationstexter om hur man skriver referat och bygger

upp en bra argumentation I Karins fall handlar det dock mest om att eleverna

faringr laumlsa i laumlroboken om de av naringgon anledning missat genomgaringngen av

momentet paring lektionstid Aumlven om laumlroboken eller utdrag ur laumlroboumlcker i viss

maringn anvaumlnds foumlr laumlsning och analys av dikter och noveller saring tycks det i

huvudsak vara texter om referat argumentation hur man goumlr kaumlllhaumlnvisningar

och i viss maringn aumlven retorik det vill saumlga instruktioner som syftar till att

utveckla faumlrdigheter i skrivande och talande som anvaumlnds

118

Linnea Och daumlr anvaumlnde vi oss utav den [laumlroboken] foumlr att vi tycker att de har lite svaringrt att plocka ut referat naumlr de boumlrjar alltsaring naumlr de kommer hit ifraringn nian Det aumlr naringgonting som de behoumlver traumlna paring en hel del Och jag tycker att den daumlr instruktionen aumlr ganska saring tydlig och bra Och daring letar jag helt enkelt i tidningarna och paring naumltet foumlr att hitta naringgon text som de maringste referera till naringgon person i texten Och som hade en text som kanske kunde vara intressant foumlr eleverna (Intervju 2)

Precis som Linnea beskriver aumlven Magnus hur han anvaumlnder utdrag ur en

laumlrobok foumlr att eleverna ska kunna laumlsa paring om retorik infoumlr muntliga debatter

och foumlr att laumlsa och analysera argumenterande exempeltexter Nora aring sin sida

anvaumlnder laumlroboken vid naringgot tillfaumllle foumlr att eleverna ska se hur man kan goumlra

en novellanalys Hon anvaumlnder ocksaring laumlrobokens exempeltexter som

insaumlndare och debattartikel foumlr att diskutera med eleverna hur man bygger upp

en oumlvertygande argumentation och foumlr att visa paring argumenterande texter som

fungerar baringde bra och lite mindre bra Karin som anvaumlnder samma laumlrobok

som Nora i sin undervisning anvaumlnder aumlven hon avsnittet om

argumentationsteknik i laumlroboken Hon beraumlttar att syftet aumlr att laumlra eleverna

skillnaden mellan att informera och argumentera Daumlrfoumlr vaumlljer hon att arbeta

med laumlrobokens texter eftersom hon tycker att argumenten framgaringr tydligt och

eleverna daumlrfoumlr faringr god hjaumllp att analysera hur en argumenterande text byggs

upp med inledning och avslutning samt etos patos och logos

I den foumlrsta intervjun diskuterar Magnus hur han ser paring de texter han

anvaumlnder i undervisningen och saumlger att foumlr hans del saring tycker han att det aumlr

intressantare att diskutera skoumlnlitteraumlra texter och att tolka och foumlrstaring det som

inte saumlgs rakt ut i en text och det nog aumlr daumlrfoumlr han arbetar mer medvetet med

de skoumlnlitteraumlra texterna Han tycker inte att faktatexter kan erbjuda

intressanta diskussioner i samma omfattning vilket goumlr att han inte laumlgger

samma fokus paring sakprosatexter rdquooch daring blir det lite mer fyrkantigt och man

kanske inte jobbar saring mycket med inneharinglletrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) Paring

samma saumltt foumlrklarar Nora att hon medvetet laumlgger ett tydligt fokus paring

skoumlnlitteratur i undervisningen samtidigt som hon paringpekar att hennes elever

tycker att faktatexter aumlr viktiga och att de kopplar ihop dem med saringdant som

de maringste laumlra sig Nora saumlger att hon anvaumlnder sakprosatexter om de beroumlr

aumlmnen som tas upp inom svenskundervisningen och de kan utgoumlra underlag

foumlr till exempel skrivande av utredande eller argumenterande texter Nora

understryker att hon ser sakprosatexterna som ett komplement till

skoumlnlitteraturen i undervisningen och som ett instrument som inte alltid aumlgnas

saring stor uppmaumlrksamhet

119

Nora Alltsaring de aumlr mera ett redskap foumlr att komma vidare i hellip Foumlr mig i alla fall jag tror att jag behandlar dem lite styvmoderligt Alltsaring jag anvaumlnder dem om jag hittar ett intressant aumlmne eller foumlr att de ska laumlsa in sig paring naringgon foumlrfattare eller saring Men jag vet med mig sjaumllv att jag kanske borde aumlgna mig lite mer aringt oumlvning att laumlsa sakprosa Hur laumlser man Hur tar man ut nyckelord (Intervju 4)

Foumlr Nora aumlr arbetet med att laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter naringgot som hon aumlr

medveten om att hon inte arbetar med paring samma saumltt som med de skoumlnlitteraumlra

texterna Aumlven om hon anvaumlnder en del artiklar i undervisningen och saumlger att

aumlven sakprosatexterna aumlr viktiga saring uttrycker hon precis som Magnus att hon

inte tycker att de aumlr rdquolika roliga att prata omrdquo (Intervju 4) aumlven om hon laringter

sina elever soumlka reda paring bokbloggar som handlar om de boumlcker som eleverna

laumlser Vid ett tillfaumllle under kursens garingng utarbetar Nora inneharinglls- och

laumlsfoumlrstaringelsefraringgor till artiklar inom omraringdet spraringksociologi foumlr att hjaumllpa

eleverna laumlsa och foumlrstaring texterna men hon saumlger aumlndaring att hon taumlnker att hon

borde oumlva mer med eleverna och lotsa dem stegvis till en baumlttre laumlsfoumlrstaringelse

naumlr det gaumlller sakprosatexter Det aumlr dock naringgot Nora menar tar mycket

lektionstid och hon har daumlrfoumlr prioriterat bort att arbeta med laumlsningen av

artiklarna under kursens garingng

Precis som Nora understryker Karin att hon tycker att baringde sakprosa och

skoumlnlitteratur aumlr viktigt i svenskaumlmnet Hon saumlger att naumlr hon planerar sin

undervisning foumlrsoumlker hon se till att faring med en blandning av olika texter saring att

eleverna faringr laumlsa flera olika typer av texter Aumlven Karin talar dock i termer av

att sakprosan i svenskaumlmnet aumlr mer som ett verktyg och naringgot hon har ett annat

maringl med aumln foumlr laumlsningen av de skoumlnlitteraumlra texterna

Karin Men maringlet aumlr att man vill att de ska kunna i alla fall i Svenska 1 ta till sig information Foumlr att kunna bli samhaumlllsmedborgare och foumlrstaring vad de laumlser och foumlrstaring att det haumlr aumlr en argumenterande text och det haumlr aumlr en informerande text och skillnaden daumlr emellan (Gruppintervju)

Laumlsning av sakprosa aumlr alltsaring foumlr Karin mer inriktat paring att foumlrstaring skillnaden

mellan olika typer av texter foumlr att eleverna ska kunna delta och fungera i ett

samhaumlllsperspektiv

Linnea paringpekar liksom baringde Nora och Karin att hon tycker att

skoumlnlitteratur och sakprosa aumlr lika viktigt i svenskaumlmnet Samtidigt saumlger hon

ocksaring att hon sjaumllv tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon samarbetar med

andra aumlmnen Hon ger som exempel att hon gaumlrna goumlr samarbeten med laumlrare

i samhaumlllskunskap och historia vilket brukar innebaumlra att texterna ofta vaumlljs

utifraringn de andra aumlmnena och att svenskan daring faringr staring lite mer foumlr formen aumln foumlr

inneharingllet Under det laumlsaringr som den haumlr studien paringgick kunde Linnea av olika

anledningar inte genomfoumlra naringgot aumlmnesoumlvergripande samarbete foumlr eleverna

120

som laumlste Svenska 1 vilket i Linneas fall skulle kunna foumlrklara varfoumlr det inte

aumlr fler sakprosatexter i hennes kurs

I det foumlregaringende kapitlet resonerade laumlrarna om att det program som

eleverna garingr paring kan ha betydelse foumlr vilka texter de vaumlljer att de arbetar med

saring kallad programinfaumlrgning Detta foumlr att knyta an till det program som

eleverna garingr paring och daumlrmed elevernas intressen och foumlr att foumlrsoumlka skapa en

helhet i en i oumlvrigt splittrad gymnasietillvaro Aumlven om samarbeten med andra

aumlmnen foumlrekommer saring aumlr det inte naringgot som under det laumlsaringr som studien paringgick

aumlr saumlrskilt framtraumldande i textvalen och i textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa

att det inte sker saring mycket infaumlrgning i just de haumlr kurserna i Svenska 1 Med

endast ett undantag i form av novellen rdquoSvart-vittrdquo av Tove Jansson som

foumlrekommer i Karins kurs saring aumlr det i huvudsak sakprosatexter som vaumlljs utifraringn

elevernas programinriktning Jenny aumlr den laumlrare som i intervjuerna mest talar

om programinfaumlrgning och att eleverna ska faring rdquosaring mycket koumltt paring benen runt

omkring sina aumlmnen som moumljligtrdquo (Intervju 1) och hon aumlr ocksaring den som enligt

textfoumlrteckningarna i stoumlrst utstraumlckning tar in texter som tydligt knyter an till

elevernas programinriktning

Jenny Men den sakprosan jag anvaumlnder aumlr ofta programinfaumlrgad Jag tycker att de maringste komma in i Forskning och framstegs artiklar till exempel foumlr att de ska kunna laumlsa saringnt och arbeta med saringnt i biologin eller fysiken eller naringgonting saringnt saring smaringningom Saring vi goumlr mycket referatoumlvningar vi goumlr mycket muntliga oumlvningar som aumlr presenterat utifraringn vetenskapliga artiklar saring att de tidigt i ettan ska bekanta sig med det spraringket (Gruppintervju)

Genom att anvaumlnda texter med naturvetenskapligt och tekniskt inneharingll fraringn

tidskrifter som till exempel Forskning och framsteg och Illustrerad vetenskap

som underlag foumlr laumlstraumlning och foumlr muntliga presentationer om till exempel

stridsmyror dinosauriernas utveckling klimatfoumlraumlndringar eller svarta haringl

anser Jenny att eleverna baringde faringr hjaumllp i sina karaktaumlrsaumlmnen och en

foumlrberedelse infoumlr studier paring houmlgskolan Men tillaumlgger hon det hon

personligen brinner foumlr aumlr aumlndaring trots allt att eleverna ska laumlsa skoumlnlitteratur

Den bild som framtraumlder i det haumlr materialet aumlr att laumlsning av sakprosatexter

ofta foumlrekommer i undervisningen i samband med att eleverna ska soumlka

information infoumlr redovisningar av olika slag som till exempel vid

grupparbeten i spraringksociologi eller foumlr muntliga uppgifter som att haringlla ett tal

eller att oumlva paring att argumentera i muntliga debatter Naumlr det gaumlller arbetet med

sakprosatexter beskriver Karin att eleverna faringr leta efter information paring

internet naumlr de ska traumlna sig paring att argumentera muntligt och behoumlver hitta

fakta att underbygga sina argument med Det blir daring inga specifikt av laumlraren

utvalda texter utan eleverna faringr leta paring egen hand

121

Karin Och sen saring har vi debatterat och daring har de faringtt foumlrbereda hellip De har faringtt olika debattaumlmnen och sen har de faringtt laumlsa paring Saring daring har de ju ocksaring laumlst fast paring egen hand mer och kollat paring naumltet och haumlmtat exempel (Intervju 3)

Samma moumlnster som hos Karin aringterfinns hos alla laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsning

av sakprosa Eleverna faringr foumlretraumldesvis leta reda paring och vaumllja texter fritt utan

mer handledning fraringn laumlraren aumln lite tips om var man kan hitta olika typer av

information och att de ska vara noggranna med att skriva ner och spara de

olika kaumlllorna Eleverna laumlser ocksaring texterna paring egen hand och inga

organiserade textsamtal foumlrekommer Det aumlr ocksaring i huvudsak i dessa

sammanhang som olika webbtexter anvaumlnds daring eleverna soumlker efter

information paring internet och arbetet sker ofta i grupp Naumlr eleverna ska

argumentera skriftligt och individuellt aumlr det dock oftast laumlraren som vaumlljer ut

de texter som eleverna ska anvaumlnda och foumlrharinglla sig till i skrivuppgiften och

fokus laumlggs daring ofta vid att eleverna ska traumlna sig paring att referera till texterna

med korrekta referatmarkoumlrer och kaumlllhaumlnvisningar

I undervisningsmoment som bygger paring att eleverna ska utveckla sina

faumlrdigheter som presentationsteknik eller muntlig och skriftlig argumentation

eller som behandlar ett mer spraringkvetenskapligt inneharingll som till exempel

spraringksociologi utgaringr undervisningen i huvudsak fraringn olika sakprosatexter Det

tycks ocksaring som att naumlr det gaumlller den delen av undervisningen saring aumlr det inte

texternas inneharingll som aumlr det primaumlra utan de aumlr just verktyg foumlr de faumlrdigheter

som ska utvecklas och det aumlr ocksaring texternas form som aumlgnas mer

uppmaumlrksamhet aumln deras inneharingll Att eleverna aumlven i stor utstraumlckning faringr leta

raumltt paring texterna paring egen hand gaumlrna paring internet kan aumlven det tolkas som att

texterna anses vara mindre viktiga ur inneharingllslig synpunkt Detta staringr i

kontrast till undervisningens skoumlnlitteraumlra texter daumlr laumlrarna i mycket houmlgre

grad vaumlljer texterna Naumlr inneharingllet aumlr viktigt skapas ocksaring en undervisning

daumlr laumlrare och elever laumlser och diskuterar texterna tillsammans

Undervisningens skoumlnlitteraumlra texter behandlas i avsnittet nedan

Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i

undervisningen

Om texterna av sakprosakaraktaumlr blir lite styvmoderligt behandlade i

undervisningen och mest foumlrknippas med form foumlrmaringgor och faumlrdigheter saring

laumlgger laumlrarna ner betydligt mer tid och engagemang i att vaumllja och att arbeta

med de skoumlnlitteraumlra texterna Alla laumlrarna beskriver ocksaring hur de varierar

mellan att vaumllja texter som alla laumlser gemensamt och texter daumlr eleverna

antingen faringr vaumllja mellan naringgra texter som laumlraren valt eller helt fritt eventuellt

inom ett gemensamt tema Liksom med sakprosatexterna som redogjordes foumlr

ovan saring garingr det i materialet att urskilja vissa tendenser naumlr det gaumlller vilka

122

texter laumlrarna vaumlljer foumlr olika undervisningsmoment aumlven naumlr det gaumlller de

skoumlnlitteraumlra texterna beroende paring om kaumlnsla och kreativitet litteraumlra analyser

eller sjaumllva laumlsningen staringr i fokus

Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen

Textfoumlrteckningarna visar att dikter anvaumlnds i alla kurserna men att det aumlr stor

skillnad i hur maringnga dikter eleverna faringr moumlta i de olika kurserna I Jennys kurs

aumlr dikt den texttyp som foumlrekommer allra minst Hon har ett tillfaumllle daring

eleverna laumlser och analyserar dikt och som aumlr en ren foumlrberedelse infoumlr det

nationella provet baringde vad gaumlller att goumlra en diktanalys och det dataprogram

som provet ska skrivas i Aumlven Linnea resonerar i viss maringn om att arbetet med

dikter ocksaring aumlr en oumlvning infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom hon

vet att det brukar vara en diktanalys med i provet och hon paringpekar att det

laumlggs stor vikt i provet vid att eleverna ska kunna tolka bildspraringk Nora

daumlremot beraumlttar att hon sjaumllv tycker att det vaumlldigt roligt att arbeta med lyrik

i klassrummet och om hon maumlrker att klassen aumlr med paring noterna saring vaumlljer hon

att ta in mer lyrik aumln om hon maumlrker att klassen verkar helt ointresserad Nora

saumlger vidare att hon vaumlljer dikter efter foumlrfattare hon anser att eleverna ska

kaumlnna till eller foumlr att eleverna ska laumlra kaumlnna genren Hon understryker ocksaring

att det aumlven naumlr det gaumlller lyrik aumlr viktigt att texterna har ett inneharingll som

eleverna kan relatera till samtidigt som hon vill att eleverna ska utmanas lite

i sin laumlsning

Nora Jag har foumlrsoumlkt att taumlnka paring att inte ha foumlr laumltt Det maringste vara naringgon form utav utmaning och det aumlr de haumlr dikterna [eleverna] tyckte ju de var svaringra Men daring aumlr de ju korta istaumlllet Saring daring kan man aumlgna sig aringt att bena upp naumlr de aumlr riktigt korta daring kan man aumlgna sig rsquovad menar de saring haumlrrsquo rsquosaring haumlr kan man skrivarsquo det aumlr en problemloumlsning lite (Intervju 2)

Nora betonar vikten av att hjaumllpa eleverna oumlppna upp dikterna saring att de kan

foumlrstaring vad de laumlser naringgot som goumlr att hon i viss maringn betraktar diktlaumlsning i

klassrummet som en gemensam problemloumlsning

Laumlrarna lyfter aumlven fram dikter som saumlrskilt laumlmpliga foumlr undervisningen i

Svenska 1 eftersom det oftast aumlr korta texter som ocksaring fungerar bra foumlr att

prata om hur man kan laumlsa mellan raderna Dessutom aumlr dikterna viktiga naumlr

det gaumlller att arbeta med att eleverna ska laumlra sig om bildspraringk baringde vad gaumlller

att identifiera olika stilfigurer och att laumlra sig att tolka bildspraringk

123

Magnus Foumlr att jag tycker bildspraringket aumlr saring viktigt att foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring laumlsning det haumlr mellan-raderna-laumlsningen Det aumlr ett vaumlldigt bra saumltt att illustrera det paring att det aumlr inte det som staringr som kanske aumlr sjaumllva essensen utan det aumlr det man upplever (Intervju 2)

Magnus menar vidare att bildspraringk och att laumlsa mellan raderna aumlr laumlttare att

komma aringt genom att laumlsa dikter aumln andra texter och han saumlger att arbetet med

bildspraringk aumlr viktigt foumlr att laumlra eleverna att rdquofoumlrstaring det som inte saumlgsrdquo (Intervju

3) Linnea lyfter ocksaring fram att dikten som form aumlr tacksam att arbeta med

eftersom det aumlr en foumlrdel att arbeta med korta texter naumlr eleverna aumlr ovana vid

texttypen rdquoJag tror inte man kan laumlsa foumlr laringnga grejer alltid utan man maringste

ha lite saringna haumlr korta saker ocksaringrdquo saumlger hon (Intervju 2) Linnea och Magnus

beraumlttar baringda att de laringter saringngtexter omfattas av lyrikmomentet eftersom

laringttexter rdquoocksaring aumlr en form av poesirdquo (Linnea Intervju 3) och aumlr rdquoden moderna

poesin i stora dragrdquo (Magnus Intervju 2) och naringgot som eleverna har laumlttare

att relatera till

Linnea De laumlser ju inte dikter men alla lyssnar ju paring musik Och de daumlr sakerna garingr ju lite hand i hand Vi pratade om lyrics och att man kan lyssna paring dikter i musiken ocksaring Men naumlr man laumlser det saring blir det kanske paring ett lite annorlunda saumltt (Intervju 2)

Enligt Linnea brukar eleverna saringledes bli mer intresserade av att laumlsa lyrik om

hon garingr vaumlgen till poesin via deras musikintresse Linnea och Magnus beraumlttar

vidare att de laringter eleverna vaumllja en favoritlaringt som de sedan faringr presentera och

eventuellt spela upp lite av och sedan beraumltta varfoumlr de tycker om just den

laringten Paring saring vis blir momentet ocksaring en del i att oumlva muntlig framstaumlllning

samtidigt som eleverna faringr tolka texterna

Naumlr laumlrarna talar om hur de vaumlljer texter tycks det som om valet av dikt

kanske i aumlnnu houmlgre grad aumln vad gaumlller valet av andra texter praumlglas av att hitta

texter som eleverna kan knyta an till paring ett personligt plan och helst ocksaring bli

beroumlrda av paring naringgot saumltt Arbetet med dikterna i klassrummet handlar mer om

att kaumlnna och foumlrstaring laringta eleverna diskutera vad de tycker att dikterna handlar

om och fundera oumlver vilken dikt de tycker baumlst om och varfoumlr aumln att goumlra

traditionella diktanalyser efter konstens alla regler Karin beraumlttar

Karin Men det haumlr har varit ganska mycket att de har faringtt relatera dem till sig sjaumllva fraringgorna i den haumlr diktanalysen hellip Men mer utifraringn aumlr det naringgonting som du kommer att taumlnka paring naumlr du [ hellip ] eller kaumlnner igen dig naumlr du laumlser den haumlr dikten Mer av den karaktaumlren att relatera till sig sjaumllva (Intervju 2)

124

Aumlven om Karin beraumlttar att hon i klassrummet ocksaring tar upp aspekter av

dikterna som handlar om metaforer och vilket diktjag som framtraumlder i

texterna saring aumlr det aumlndaring elevernas upplevelse av dikterna som staringr i fokus

Arbetet med dikter aumlr ocksaring den texttyp som tycks vara den som mest

oumlppnar upp foumlr lite mer kreativa arbetssaumltt i undervisningen och som

involverar eleverna paring ett annat saumltt aumln naumlr de arbetar med andra texttyper I

slutet av kursen laringter till exempel Nora eleverna laumlsa utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo

foumlr att eleverna ska faring prova paring att baringde laumlsa en kulturhistoriskt viktig text och

faring inspiration till att skriva egna kaumlrleksdikter med egna liknelser och

metaforer Aumlven Linnea och Magnus laringter liksom Nora sina elever haumlmta

inspiration ur diktlaumlsningen foumlr att sedan under naringgra lektioner prova paring att

skriva egna dikter Karin har ett lite stoumlrre moment i sin kurs daumlr eleverna i

samarbete med de estetiska aumlmnena bild och musik faringr tolka dikterna de

arbetat med i klassrummet utifraringn lite mer kreativa former

Karin Haumllften av eleverna laumlser musik ocksaring och haumllften bild och daring har de faringtt gestalta de haumlr i musik och bild De har valt ett citat ur naringgon av dikterna och sen ska de goumlra en bild om det som de presenterar sen paring en utstaumlllning Och sen musikeleverna faringr tonsaumltta daring och spela upp vid naringgot tillfaumllle (Intervju 2)

Genom att laringta eleverna tolka dikter och uttrycka dem i bild och musik

anknyter Karin till elevernas estetiska intressen samtidigt som de faringr goumlra en

personlig tolkning av dikterna och diktmomentet blir daumlrmed ocksaring ett

tillfaumllle daring eleverna faringr moumljlighet att uttrycka sig paring olika kreativa saumltt Utifraringn

laumlrarnas beraumlttelse om poesins roll i undervisningen tycks det saringledes som om

arbetet med lyrik i kursen Svenska 1 lite motsaumlgelsefullt aumlr foumlrknippat med

lite mer kreativa arbetsformer samtidigt som det ocksaring naumlmns som en

foumlrberedelse infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen

Noveller anvaumlnds i undervisningen av alla laumlrarna och naumlmns som saumlrskilt

laumlmpliga naumlr det gaumlller att laumlra eleverna att analysera skoumlnlitteraumlr text och att

laumlra sig laumlsa mellan raderna och hitta underliggande budskap Nora beskriver

till exempel att hon arbetar med noveller tidigt i kursen foumlr att eleverna ska

laumlra sig hur man tolkar en text och hur man goumlr en litteraumlr analys och ger som

exempel att hennes klass arbetat med en novell av Jonas Karlsson som heter

rdquoDet andra maringletrdquo med syftet att rdquouppleva hur goumlr man en tolkning hur goumlr

man en analys hur laumlser man mellan radernardquo (Intervju 2) Aumlven novellens

kaumlnnetecken som genre aumlgnas en hel del uppmaumlrksamhet liksom att laumlra

eleverna litteraturvetenskapliga begrepp som motiv och tema naringgot som

eleverna ocksaring ska kunna identifiera i texterna

125

Karin Saring daring laumlste vi tre noveller och pratade om teman vad det aumlr foumlr naringgonting motiv och saring tittade vi igen paring de haumlr stilgreppen metaforer och besjaumllning framfoumlr allt Och hur en novell ser ut hur den aumlr uppbyggd att den ofta boumlrjar in medias res att den har en begraumlnsad tid och plats och saring daumlr jaumlmfoumlrt med en roman och vad som skiljer dem aringt och saring (Intervju 3)

Karin saumlger ocksaring att hon gaumlrna anvaumlnder noveller foumlr att prata om olika

beraumlttarperspektiv och foumlr att eleverna ska kunna se moumlnster och upptaumlcka

likheter mellan olika texter Foumlr Karin Nora och Jenny framstaringr det

huvudsakliga syftet med att arbeta med noveller i klassrummet att eleverna

ska laumlra sig att laumlsa och analysera texter samt att kunna laumlsa mellan raderna

men Linnea och Magnus anvaumlnder aumlven noveller som inspiration foumlr eget

novellskrivande

Arbetet med noveller laringter sig ocksaring vaumll paketeras inom ramarna foumlr en

enskild lektion vilket lyfts fram som en foumlrdel av laumlrarna rdquoDet aumlr raumltt bra

litteratur att jobba med foumlr maringnga garingnger maringste man ju laumlsa naringnting och man

maringste kunna prata om det paring en garingngrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) och Nora aumlr

ocksaring inne paring samma sparingr

Nora Och noveller aumlr vaumlldigt bra att anvaumlnda paring enskilda lektioner om man ska foumlrsoumlka titta paring speciella stildrag till exempel eller diskutera ett speciellt tema (Intervju 1)

Laumlrarna pekar paring att det finns stora foumlrdelar med en text som aumlr kort nog att

laumlsas och diskuteras vid ett och samma tillfaumllle Dels vet de daring att alla elever

faktiskt har laumlst texten de ska diskutera till skillnad fraringn om de faringr med sig att

laumlsa en text hemma i laumlxa dels underlaumlttar en gemensam laumlsning naumlr texten

ska analyseras och diskuteras eftersom eleverna faringr gemensamma

referensramar och har texten faumlrskt i minnet Korta texter som noveller aumlr

ocksaring laumlmpliga att anvaumlnda om det blir ett litet mellanrum i kursplaneringen

Nora Vi hade naringgra lektioner daumlr jag inte kunde dra igaringng naringgonting stort men daumlr jag tyckte att laumlsning laumlsning aumlr alltid [bra] i olika form saring daring laumlste vi en novell och en saga hellip Och jag tycker den aumlr saring bra daumlrfoumlr det aumlr saring mycket som ligger mellan raderna Den aumlr ganska kort och saring ligger det vaumlldigt mycket mellan raderna (Intervju 4)

Nora beskriver ovan hur hon fick en saring kallad mellanlektion daring ett

arbetsomraringde aumlr avslutat och det av olika anledningar inte aumlr naringgon ideacute att

starta naringgot nytt moment och daring valde hon att arbeta med tvaring kortare texter

daumlr hela momentet kunde startas och avslutas under en och samma lektion

I textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att det ocksaring i huvudsak aumlr i samband

med laumlsning av noveller som laumlrarna i den haumlr kursen vaumlljer att ta in lite aumlldre

126

texter i undervisningen Jenny arbetar till exempel med rdquoPaumllsenrdquo av Hjalmar

Soumlderberg och Linnea och Magnus lyfter fram rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo av Sir

Arthur Conan Doyle som en laumlngre novell som fungerar bra att arbeta med

eftersom det hela tiden kommer nya ledtraringdar som goumlr att eleverna vill laumlsa

vidare Linnea beraumlttar om varfoumlr hon valde just den novellen att arbeta med

Linnea Ja dels att faring dem att laumlsa Och faring dem att faring lite nys om den haumlr genren deckare att det var en utav de foumlrsta deckartexterna som skrevs Och sen hellip Den aumlr aumlndaring ganska saring enkel att analysera utifraringn miljouml och karaktaumlrer hur man beskriver karaktaumlrer och om de foumlraumlndras under tidens garingng och saring vidare Den aumlr ganska tacksam att jobba med foumlr den aumlr inte saring svaringr och aumlndaring saring aumlr den ju lite klurig eftersom det aumlr lite annorlunda spraringk (Intervju 3)

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr saringledes inte bara representera novellen som

texttyp utan aumlven deckargenren samtidigt som texten faringr utgoumlra underlag foumlr

olika litteraumlra analyser Magnus lyfter aumlven fram att han genom att arbeta med

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr in foumlrfattare fraringn olika tidsaringldrar i undervisningen

Han beraumlttar att han upplever att eleverna blir engagerade naumlr de laumlser texten

eftersom det handlar om Sherlock Holmes och att de daring gloumlmmer bort att de

laumlser en aumlldre text Magnus konstaterar att texten fungerar bra eftersom

eleverna inte tappar traringden som han upplever att de ofta goumlr naumlr de ska laumlsa

laumlngre texter Magnus naumlmner ocksaring att novellen aumlr tacksam att anvaumlnda foumlr

att prata om beraumlttarperspektiv och hur man i en beraumlttelse kan laumlra kaumlnna

karaktaumlrerna paring olika saumltt i Sherlock Holmes fall genom hans handlingar

En novell som alla laumlrarna utom Jenny anvaumlnder under kursens garingng aumlr rdquoEtt

halvt ark papperrdquo av August Strindberg Novellen anges som ett bra exempel

paring en klassiker och Linnea paringpekar att det aumlr en saring kaumlnd text att det aumlr troligt

att eleverna kommer att stoumlta paring den paring naringgot vis senare i livet och daring aumlr det

bra att de kaumlnner igen den Magnus anser att novellen aumlr ett bra exempel paring en

aumlldre foumlrfattare som haft stor betydelse och lyfter fram att en saringdan text kan

hjaumllpa eleverna att kaumlnna att de kan laumlsa aumlven aumlldre texter och foumlrstaring dess

inneboumlrd Linnea resonerar vidare att eleverna luras att tro att novellen aumlr laumltt

att foumlrstaring eftersom texten aumlr saring kort men att de snart upptaumlcker att saring aumlr inte

fallet

Linnea Och sen aumlr den ju vaumlldigt tacksam ocksaring att analysera foumlr att det finns ju saringna haumlr dolda smaring ledtraringdar i den som du maringste foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring vad det aumlr som har haumlnt Men han uttalar ju inte det saring daumlr jaumlttetydligt aumlndaring Om man inte vet vad tuberkolosfri mjoumllk aumlr saring foumlrstaringr man ju inte kanske vad som egentligen har haumlnt Saring att det blir en ganska bra diskussion kring den Det aumlr ju just daumlrfoumlr den aumlr saring bra skriven foumlr att den aumlr lite saring daumlr klurig (Intervju 3)

Precis som Linnea menar ocksaring Nora att texten verkligen behoumlver diskuteras

tillsammans i klassrummet foumlr att hjaumllpa eleverna att tolka och foumlrstaring vad det

127

aumlr som haumlnder i novellen naringgot som aumlven Magnus och Karin naumlmner naumlr de

beraumlttar hur de har arbetat med texten Naumlr Karin arbetar med rdquoEtt halvt ark

papperrdquo beraumlttar hon att hon aumlven brukar visa en filmatisering av novellen

eftersom eleverna daring kan jaumlmfoumlra text och film Novellernas huvudsakliga

funktion i undervisningen tycks utifraringn laumlrarnas beraumlttelser vara av mer

analytisk karaktaumlr daring de i houmlg grad anvaumlnds foumlr att laumlra eleverna att goumlra

litteraumlra analyser och att laumlsa mellan raderna

Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen

Alla laumlrarna som deltar i den haumlr studien laringter sina elever laumlsa minst en hel

roman under kursens garingng Daumlremot varierar det som naumlmnts ovan mellan

hur maringnga romaner de olika laumlrarnas eleverna laumlser i kurserna Foumlr Jenny Nora

och Karin tycks det ocksaring som om romanlaumlsning med eleverna aumlr det som de

aumlr extra engagerade i I den maringn elever faringr vara med och paringverka valet av

skoumlnlitteraumlra texter fritt saring handlar det till stoumlrsta del om att de faringr vaumllja

romaner aumlven om Linnea och Magnus ocksaring har naringgot moment daumlr eleverna

faringr vaumllja baringde dikter och noveller fritt som inspiration foumlr ett eget skrivande I

alla kurser faringr emellertid eleverna vid naringgot tillfaumllle vaumllja romaner fritt

antingen helt fritt som hos Jenny och Karin eller inom ett tema som hos Nora

Linnea och Magnus Nora laringter aumlven eleverna vid foumlrsta romanlaumlsningen i

kursen vaumllja mellan fem olika romaner som hon har valt ut Naumlr det gaumlller hur

laumlrarna arbetar med romaner i klassrummet saring finns det en viss variation i

arbetssaumltt men skillnaderna aumlr foumlrharingllandevis smaring

Att skriva laumlsloggar i samband med romanlaumlsning tycks vara ett populaumlrt

saumltt att bearbeta den laumlsta texten Nora Karin Magnus och Linnea laringter

eleverna skriva laumlsloggar aringtminstone en garingng under kursens garingng en

redovisningsform de tycker faringngar upp maringnga olika aspekter Eleverna faringr

vaumllja ut citat ur boken och sedan resonera om sin laumlsning av romanen utifraringn

de citat de har valt ut Fokus ligger vid vad eleverna taumlnker tycker och kaumlnner

om det de har laumlst och om de kan relatera sig sjaumllva och sin egen erfarenhet till

det laumlsta Foumlr Nora blir laumlsloggen en foumlrberedelse foumlr en skriftlig analys av

boken under det att Karin laringter laumlsloggen fungera som en utgaringngspunkt i ett

examinerande boksamtal daumlr eleverna faringr vaumllja ut en laumlslogg som de vill lyfta

fram och diskutera Karin ser aumlven uppgiften som ett tillfaumllle att traumlna paring att

samtala om litteratur och att kunna relatera sina egna erfarenheter till andras

Foumlr Linneas del handlar laumlsloggsskrivandet ocksaring om att hjaumllpa eleverna att

laumlsa mer fokuserat

128

Linnea Saring att du foumlrsoumlker uppmana dem att laumlsa med pennan i handen att foumlrsoumlka laumlsa aktivt och skriva ned tankar under tiden som de laumlser Saring att tanken aumlr att de verkligen ska laumlsa och saumltta sig in i boken och faring lov att motivera valet av citat med egna reflektioner och egna ord (Intervju 2)

Linnea tillaumlgger att hon hoppas att detta goumlr saring att eleverna laumlser paring ett annat

saumltt aumln de annars brukar goumlra och att laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att saumltt sig

in i karaktaumlrerna och vad boken handlar om

Aumlven Jenny integrerar laumlsning med skrivande med en uppgift som paringminner

om att skriva laumlsloggar men daumlr fokus ligger vid att eleverna arbetar med saring

kallade nyckelord naumlr de laumlser romaner

Jenny Det garingr ut ifraringn att du vaumlljer sjaumllv tre ord som du skulle vilja karaktaumlrisera boken utifraringn inte att den var spaumlnnande rolig eller saring utan manipulation skulle kunna vara ett ord Vad staringr titeln foumlr det aumlr ocksaring alltid ett bra nyckelord eller det kan vara nyckelmeningar ocksaring saring Vilda groumlna oumlgon varfoumlr heter den just det daring Och sen saring ska de paring en halv sida utveckla det sjaumllva (Intervju 1)

I staumlllet foumlr att vaumllja ut citat i boken som vid laumlsloggsskrivande faringr Jennys

elever saumltta ord paring naringgot som de tycker aumlr saumlrskilt karaktaumlriserande foumlr boken

de laumlser Vid redovisningstillfaumlllet faringr sedan eleverna skiva sina nyckelord paring

post-it-lappar som Jenny samlar paring tavlan i en mindmap och daring menar hon att

olika teman som framtraumlder i romanerna utkristalliserar sig Aumlven om fokus

ligger vid att diskutera de teman som eleverna hittar i romanerna saring beraumlttar

Jenny att de aumlven diskuterar annat som personskildring miljoumlskildring

symboler och beraumlttarteknik Jenny menar att foumlrdelen med nyckelorden aumlr

eleverna maringste ha laumlst texten foumlr att faring fram nyckelorden och sedan kunna

diskutera dem

Jenny Jag tycker liksom det haumlr maringnga elever har sagt det att det haumlr aumlr ett jaumlttebra saumltt att laumlra sig att taumlnka sjaumllv att man inte styrs (Intervju 1)

Jenny menar att det haumlr saumlttet att arbeta med romaner frigoumlr eleverna foumlr eget

taumlnkande eftersom diskussionen utgaringr fraringn elevernas laumlsning av boken och inte

styrs utifraringn en foumlrutfattad ideacute om vad eleverna ska uppmaumlrksamma och

diskutera Hon saumlger ocksaring att hon inte brukar dela upp laumlsningen i kortare

avsnitt och diskutera efter varje laumlsning eftersom hon dels tycker att elever paring

gymnasiet ska klara av att laumlsa en hel bok innan de diskuterar den dels inte

vill styra deras laumlsning genom att garing in och kommentera medan eleverna laumlser

Karin daumlremot saumlger att hon gaumlrna skulle vilja dela upp laumlsning mer och

diskutera det laumlsta med eleverna men att hon prioriterar bort det eftersom det

tar foumlr mycket tid

129

Foumlrutom att laumlrarna anser att laumlsloggen och nyckelorden som metod goumlr det

svaringrare foumlr eleverna att fuska med laumlsningen aumln om de till exempel ska skriva

recensioner eftersom eleverna maringste redovisa sin personliga laumlsning i

laumlsloggarna saring ses uppgiften som en bra oumlvning foumlr eleverna att traumlna sig paring

citat- och referatteknik Laumlrarna menar ocksaring att uppgiften ger bra information

inte bara om hur eleverna uppfattar det de laumlser utan aumlven om deras laumls- och

skrivfoumlrmaringga

Magnus Ja vi brukar ha ett gaumlng lektioner saring faringr de laumlsa halva lektionen och daring ser man ju hur de skriver Man garingr ju runt hos eleverna och det aumlr ju en form av diagnos tycker jag Foumlr daring ser vi ju vad de klarar av hellip Saring det aumlr ett saumltt att utkristallisera var de flesta ligger Och aumlven de som har laumls- och skrivsvaringrigheter saring faringr man ju se det ocksaring (Intervju 1)

Eftersom Magnus laringter eleverna baringde laumlsa i boken och skriva paring laumlsloggen

under lektionstid saring tycker han att han faringr en bra uppfattning om baringde hur

eleverna skriver och hur de foumlrstaringr det de laumlser naumlr de arbetar med sina

laumlsloggar

Laumlrarna varierar ocksaring mellan att laringta eleverna laumlsa en gemensam roman

laumlsa i grupper och att laringta eleverna vaumllja romaner fritt ibland inom ett visst

tema Jenny och Karin vaumlljer att laumlsa gemensamma romaner i boumlrjan av

kurserna och avslutar sedan med att eleverna faringr vaumllja romaner helt fritt och

Magnus och Linnea inleder sina kurser med att laringta eleverna vaumllja fritt inom

temat ungdomsromaner Foumlr Noras del saring saumlger hon att det aumlr vaumlldigt saumlllan

som hon laringter sina elever laumlsa en gemensam roman eftersom hon vill att

eleverna ska faring rdquovaumllja saring fritt saring att de verkligen kaumlnner att nu har jag faringtt vaumllja

en egen bokrdquo (Intervju 1) Nora avslutar ocksaring kursen med att under

varingrterminen laringta eleverna vaumllja fritt inom ett tema om framtidsberaumlttelser daumlr

eleverna sedan faringr skriva en jaumlmfoumlrande analys med fokus paring typiska drag och

teman mellan den bok de laumlst och en film som klassen sett tillsammans Nora

inleder dock kursen med att laringta eleverna vaumllja mellan fem olika romaner som

hon har valt ut

Nora Ibland om jag har olika att de har kanske fyra boumlcker att vaumllja mellan daring foumlrsoumlker jag ocksaring taumlnka att om jag vaumlljer boumlcker som har liknande teman saring kan vi ju goumlra naringnting tillsammans De kan diskutera i tvaumlrgrupper eller skriva naringnting paring samma tema fast de har laumlst olika boumlcker (Intervju 1)

Trots att eleverna laumlst olika boumlcker saring kan de aumlndaring ha gemensamma

diskussioner eftersom Nora har valt romaner som behandlar samma teman

Nora foumlrklarar vidare att hon valde ut de fem romaner som eleverna fick vaumllja

mellan foumlr att hon visste att maringnga elever tidigare har uttryckt att de tyckt om

att laumlsa de boumlckerna Eleverna fick arbeta med romanerna i olika laumlsgrupper

130

daumlr de varje vecka fick diskutera sin laumlsning Momentet avslutades sedan med

en skriftlig analys utifraringn en nyckelscen i varje bok Eleverna skrev sina texter

i skolan och fick laumlmna in i tvaring omgaringngar med moumljlighet till att bearbeta

texterna efter aringterkoppling av Nora paring texterna mellan de tvaring versionerna

Naumlr det gaumlller romanlaumlsning i kurserna verkar fokus i houmlg grad laumlggas vid

inneharingllet och att eleverna kan relatera det de har laumlst till sig sjaumllva och sin

egen erfarenhet aumlven om saker som person- och miljoumlskildringar och

beraumlttarteknik ocksaring ges ett visst utrymme Det handlar ocksaring om att kunna

inspirera eleverna till laumlsning och motivera dem att laumlsa undervisningens

texter Att bearbeta det laumlsta tillsammans framstaringr ocksaring som naringgot som aumlr

viktigt foumlr laumlrarna och detta goumlrs genom att baringde skriva och tala om texterna

varefter laumlsningen ocksaring ska examineras antingen muntligt eller skriftligt Alla

laumlrarna lyfter ocksaring fram vikten av att diskutera romanerna med eleverna i

olika former av litteratursamtal

Naumlr laumlrarna talar om att det i textvalen aumlr viktigt att foumlrsoumlka moumlta elevernas

intresse saring tycks det som om det naumlr det gaumlller val av romaner i relativt liten

utstraumlckning handlar om att knyta an till deras studieinriktning aumlven om det

aumlr fullt moumljligt Karin talar visserligen om ett tidigare samarbete med biologin

daring eleverna fick laumlsa Margaret Atwoods Oryx och Crake ndash som handlar om

klonade och genmanipulerade maumlnniskor och djur i en post-pandemisk vaumlrld

ndash som ett saumltt att sammankoppla laumlsningen av skoumlnlitteratur med elevernas

naturvetenskapliga studieinriktning men det aringret studien paringgaringr goumlr hon andra

val foumlr sina elever Talet om att moumlta eleverna daumlr de befinner sig verkar

snarare handla mer om att knyta an till ungdomars livsfraringgor och textvaumlrldar

aumln den studieinriktning de garingr som till exempel att Magnus och Linneas elever

faringr laumlsa en valfri ungdomsbok och att Karin inleder kursen med Jonas Gardells

roman Ett ufo goumlr entreacute Aumlven Nora och Jenny vaumlljer ungdomsboumlcker som

foumlrsta roman i kursen Jennys elever faringr laumlsa Joyce Carol Oates Vilda groumlna

oumlgon och Nora laringter eleverna bland annat vaumllja mellan boumlcker som Jenny

Downhams Innan jag doumlr Per Nilssons Svenne och Michelle Magorians God

natt Mr Tom Jenny uppmuntrar dessutom eleverna att vaumllja populaumlra

ungdomsgenrer som fantasy och dystopier naumlr de faringr vaumllja bok helt fritt under

varingrterminen och exempel paring boumlcker som eleverna daring vaumlljer aumlr Marie Lus

Legend och Veronica Roths Divergent

I det foumlregaringende kapitlet beskriver laumlrarna maringnga olika perspektiv som de

maringste ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning Det handlar

baringde om nationella styrdokument och olika aspekter bundna till laumlrarnas

arbetsplatser I det haumlr kapitlet framgaringr det att trots foumlrharingllandevis stora

skillnader mellan de lokala kontexter som laumlrarna aumlr verksamma i saring tycks det

aumlndaring som om det utifraringn de texter som vaumlljs till kursen Svenska 1 inte aumlr

naringgon vaumlsentlig skillnad paring inneharingllet i de fem kurserna som beskrivs haumlr

Daumlremot garingr det att urskilja en skillnad i hur maringnga texter som eleverna faringr

laumlsa i de olika kurserna

131

Sammanfattning

Naumlr laumlrarna i den haumlr studien beraumlttar om vilka texter de valt till sin

undervisning i kursen Svenska 1 och vilka aktiviteter som arbetet med texterna

aumlr utgaringngspunkt foumlr framtraumlder en bild av att det aumlr skriven text tryck paring papper

och som aumlr skrivna av foumlrfattare som aumlr verksamma i Sverige som dominerar

Det aumlr ocksaring oumlvervaumlgande texter skriva av nutida foumlrfattare som foumlrekommer

i undervisningen aumlven om naringgra aumlldre noveller och dikter ocksaring vaumlljs Digitala

texter anvaumlnds i liten utstraumlckning och naumlr de foumlrekommer goumlr de det till stoumlrsta

del i samband med att eleverna paring egen hand faringr leta efter information som

underlag foumlr debatter eller gruppredovisningar i spraringksociologi Film och

andra texttyper inom det vidgade textbegreppet foumlrekommer men i liten

utstraumlckning

Aumlven om texter av sakprosakaraktaumlr anses vara viktiga saring framgaringr det ocksaring

att laumlrarna ser dem som verktyg som uppmaumlrksammas mer foumlr sin form aumln foumlr

sitt inneharingll och som ofta faringr fungera som mallar foumlr elevernas eget skrivande

De skoumlnlitteraumlra texterna aumlr foumlrvisso ocksaring foumlremaringl foumlr litteraumlra analyser av

genre spraringk och form men vaumlljs mer omsorgsfullt med tanke paring inneharingll och

ett mervaumlrde som de ska tillfoumlra eleverna Att vaumllja kortare men hela texter

att arbeta med i klassrummet lyfts ocksaring fram som en foumlrdel daring laumlrarna dels

vet att eleverna faktiskt har laumlst texten de ska arbeta med dels understryker

betydelsen av att gemensamt kunna laumlsa och diskutera en hel text vid ett och

samma lektionstillfaumllle Alla laumlrarna lyfter aumlven fram att de tycker att det aumlr

viktigt med olika typer av textsamtal foumlr att eleverna baumlttre ska foumlrstaring det de

laumlser men dessa textsamtal foumlrekommer naumlstan bara vid laumlsning av

skoumlnlitteratur Laumlrarna aumlr ocksaring noga med att eleverna ska moumlta en variation

av texter i undervisningen vilket eleverna ocksaring faringr goumlra Inneharingllet i de fem

studerade kurserna aumlr trots de olika lokala kontexterna som laumlrarna aumlr

verksamma i taumlmligen likvaumlrdigt Maumlngden texter i respektive laumlrares kurs

varierar dock stort framfoumlr allt naumlr det gaumlller hur maringnga hela romaner som

eleverna faringr laumlsa under kursens garingng

132

Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten

rdquoJag vill ju att de ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa Det aumlr nog naumlstan det

viktigaste att man kan foumlrsoumlka faring dem att tycka att det aumlr kul att laumlsardquo

(Linnea intervju 1)

I de tvaring foumlregaringende kapitlen redovisades vilka olika avvaumlgningar laumlrarna lyfter

fram att de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter vilken funktion de olika

texttyperna har i undervisningen och vilka texter laumlrarna faktiskt valde att

anvaumlnda i klassrummet under det aringr som studien genomfoumlrdes Det haumlr kapitlet

riktar ljuset mot avhandlingens tredje forskningsfraringga som fokuserar vad som

framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den

undervisning som genomfoumlrs

Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om sin undervisning som utgaringr fraringn laumlsning

av texter av olika slag framkommer det att de vill att eleverna ska utveckla

sina faumlrdigheter klara kursen och klara kursens nationella prov5 samtidigt som

de alla talar om att undervisningen ska ge eleverna kunskaper som foumlr dem

bortom texten och bortom klassrummet Laumlrarna har flera syften med den

undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter i klassrummet Det handlar

om att eleverna ska laumlra sig det som aumlr aumlmnesspecifikt foumlr svenskaumlmnet som

till exempel faumlrdigheterna laumlsa skriva och tala Eleverna ska ocksaring laumlra sig

olika aumlmnesbegrepp texttolkning goumlra litteraumlra analyser laumlsa mellan raderna

och utveckla en foumlrstaringelse foumlr texters bildspraringk Men det handlar ocksaring om

naringgot som ses som stoumlrre aumln att bara haringlla sig till kursens aumlmnesplan och det

som ska betygsaumlttas enligt aumlmnesplanens kunskapskrav som att vaumlcka

elevernas laumlslust arbeta med vaumlrdegrundsfraringgor och att foumlrbereda eleverna foumlr

livet efter skolan Det aumlr dock inte alltid som laumlrarnas laumlsagenda samsas

friktionsfritt med den performativa kontext som de befinner sig i naringgot som

diskuteras mer utfoumlrligt i avhandlingens Del II Det haumlr kapitlet visar vad

laumlrarna anser vara viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika

texter i svenskundervisningen

5 Studien gjordes naumlr det nationella provet i Svenska 1 var obligatoriskt paring alla program

133

Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter

Naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna som deltar i studien aumlr att

samtliga framharingller att det aumlr viktigt att baringde laumlrarna och eleverna tidigt i

kursen faringr en god uppfattning om elevernas laumlskompetens Detta goumlrs tidigt i

kursen baringde genom formella diagnostiska tester och genom faumlrdighetstraumlning

som bestaringr av laumlstraumlning med olika oumlvningar som laumlrarna goumlr utifraringn laumlsning

av olika texter i klassrummet Alla laumlrarna laumlgger ocksaring en hel del fokus vid

att laringta eleverna oumlva sig paring att skriva referat en faumlrdighet som lyfts fram som

viktig inte bara foumlr svenskaumlmnet utan aumlven foumlr allt skolarbete och foumlr ett arbets-

eller studieliv efter avslutad skolgaringng

Att traumlna upp elevernas laumlskompetens

Paring Jennys Noras och Karins skolor genomfoumlr skolan diagnostiska prov med

alla elever i aringrskurs 1 i syfte att faringnga upp elever som kan vara i behov av olika

typer av stoumld och som proumlvar laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och

raumlttstavning Laumlrarna talar om att det handlar om att skanna av elevernas

stavnings- och laumlsfoumlrmaringga och att det i huvudsak aumlr skolans speciallaumlrare som

ansvarar foumlr proven Svensklaumlrarna paring skolorna meddelas vilka elever som har

faringtt laringga resultat paring de diagnostiska proven och de saumlger att de brukar haringlla ett

extra oumlga paring de eleverna Baringde Nora och Karin menar att de i oumlvrigt inte goumlr

saring mycket med resultaten fraringn proven

Karin Det aumlr liksom naringt som aumlr mer kopplat till alla aumlmnen Men det aumlr bara svensklaumlrarna som faringr listan paring vilka elever som ligger laringgt saring det aumlr vaumll lite knutet till svenskan Men man laumlr saring snabbt kaumlnna eleverna tycker jag man kollar paring den daumlr listan och saring [ hellip ]ja jo men det staumlmmer ju oumlverens lite med den uppfattning jag redan har faringtt brukar det vara Saring jag vet inte vi anvaumlnder det kanske inte saring daumlr jaumlttemycket (Intervju 1)

Aumlven om Karin inte saumlger sig anvaumlnda resultaten paring de diagnostiska proven

foumlr naringgon uppfoumlljning saring bekraumlftar de den uppfattning om elevernas

laumlskompetens som hon faringr genom undervisningen

Linnea och Magnus har valt att inte goumlra naringgra diagnostiska prov med sina

elever i aringrskurs 1 Magnus saumlger att han upplever att den typen av tester inte

blir rdquoriktigt raumlttvisa provrdquo (Intervju 2) eftersom eleverna aumlr osaumlkra och nya paring

skolan och aumlnnu inte kaumlnner sig bekvaumlma med laumlraren Linnea menar att hon

har valt bort att goumlra proven med eleverna i aringrskurs 1 eftersom hon anser att

de prov som skolan anvaumlnder kaumlnns foumlrlegade

134

Linnea Men laumlstest tycker jag i och foumlr sig inte aumlr fel men det laumlstestet som vi har haft haumlr paring skolan staumlller jag mig lite skeptisk till faktiskt och jag har inte anvaumlnt det hellip Jag kaumlnner mig inte riktigt bekvaumlm med det foumlr jag tycker att de texterna har ett lite foumlr aringlderdomligt spraringk hellip Jag tycker att man borde kunna hitta ett annat modernare som kanske passar varingra ungdomar baumlttre Saring jag anvaumlnder faktiskt inte det Men jag aumlr inte emot det som saring (Intervju 2)

Eftersom Linnea staumlller sig kritisk till skolans val av diagnostiskt laumlstest vaumlljer

hon att inte laringta sina elever genomfoumlra det aumlven om hon inte anser att det

egentligen aumlr fel att laringta eleverna genomfoumlra diagnostiska prov i laumlsning Det

raringder saringledes lite olika instaumlllning till nyttan av diagnostiska prov i laumlsning

som eleverna goumlr i boumlrjan av aringrskurs 1 hos de fem laumlrarna Naumlr de resonerar

om de diagnostiska proven goumlr de det i en taumlmligen obekymrad ton vilket

indikerar att de inte ser den typen av laumlstest som problematisk i relation till

deras uppdrag som svensklaumlrare

Oavsett hur skolan goumlr som helhet naumlr det gaumlller att laringta eleverna goumlra

diagnostiska prov i laumlsning saring verkar det som om laumlrarna aumlndaring kaumlnner ett

behov av att snabbt faring ett grepp om elevernas laumlskomptens naumlr de boumlrjar i

aringrskurs 1 De beraumlttar alla fem att de startar kursen Svenska 1 med att

genomfoumlra olika oumlvningar som syftar till att baringde faring en uppfattning om var

eleverna befinner sig i sin laumlsning men framfoumlr allt foumlr att eleverna sjaumllva baringde

ska faring laumlstraumlning och naring insikter om sin egen laumlsfoumlrmaringga Laumlrarna kallar de haumlr

oumlvningarna lite olika saker Jenny kallar dem foumlrstaumlrkningsoumlvningar Nora foumlr

laumlsoumlvningar Linnea Magnus och Karin benaumlmner det studieteknik Linnea

beraumlttar att hon har ett oumlvningsmaterial som hon anvaumlnder daumlr eleverna faringr en

text som de ska laumlsa samtidigt som de tar tid paring sig sjaumllva De faringr ocksaring traumlna

paring vad hon kallar att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och laumlsa i olika

hastigheter foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa paring olika saumltt och reflektera oumlver sig

sjaumllva som laumlsare

Linnea Laumlser jag laringngsamt laumlser jag snabbt laumlser jag noggrant laumlser jag slarvigt eller hur laumlser jag Och saring brukar vi diskutera lite hur kan det haumlr paringverka studierna hur man laumlser Vilka texter tycker jag aumlr svaringra Laumlser jag tidningar eller laumlser jag paring naumltet och saring (Intervju 1)

Linnea menar att syftet aumlr att eleverna ska foumlrstaring att rdquolaumlsning kan var mycket

mer aumln att bara laumlsa rakt upp och nerrdquo och att det aumlr bra att eleverna faringr rdquolite

studieteknik kring laumlsningrdquo (Intervju 1) Inspiration till oumlvningarna har Linnea

haumlmtat fraringn laumlrarhandledningen till en laumlrobok och syftet aumlr att skapa

medvetenhet hos eleverna om hur man laumlser och att man laumlser olika texter paring

olika saumltt beroende paring vad syftet med laumlsningen aumlr

Aumlven Magnus arbetar med laumlstraumlning i boumlrjan av sin kurs och han aring sin sida

menar att han i staumlllet foumlr att goumlra ett diagnostiskt prov anvaumlnder de romaner

135

som eleverna laumlser foumlr att faringnga upp hur eleverna laumlser eftersom han

rdquodiskuterar med dem under tiden de laumlserrdquo

Magnus Jo men daring laumlste de i sina egna boumlcker i boumlrjan daumlr Och daring goumlr vi det bara foumlr att de sjaumllva ska bli medvetna om att de har olika laumlshastighet Nu aumlr inte det naringgot annat syfte aumln det Att laumlra sig om sig sjaumllv Hur man studerar naumlr laumlr man sig baumlst hur laumlser jag (Intervju 2)

Baringde Magnus och Linnea aumlr saringledes ute efter att skapa naringgon sorts

metakunskap hos eleverna naumlr det gaumlller deras egen laumlskompetens Baringda tvaring

menar ocksaring att laumlsloggen som eleverna skriver i boumlrjan av aringrskurs 1 fungerar

som en bra metod att faring en god uppfattning om var eleverna befinner sig i sin

laumlsutveckling Linnea lyfter fram att genom att laumlsa elevernas laumlsloggar saring kan

hon se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst samtidigt som hon faringr en god

uppfattning om hur de skriver och om det aumlr naringgon elev som verkar ha problem

med stavningen

Karin beraumlttar att hon brukar ta ansvar foumlr att garing igenom studieteknik med

de nya ettorna paring det program daumlr hon arbetar men ocksaring att hon brukar arbeta

med laumlsstrategier med eleverna Hon beraumlttar att det aumlr naringgot hon boumlrjat arbeta

mer aktivt med under det senaste aringret och att hon paring egen hand har laumlst in sig

paring omraringdet eftersom hon aumlr intresserad av att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse och att

hon tycker att det aumlr viktigt att ge eleverna rdquolite verktyg foumlr att laumlsa paring ett lite

mer medvetet saumlttrdquo (Intervju 4) naumlr de ska ta sig igenom lite svaringrare texter

Karin Saring det har kommit oumlver mig under det haumlr aringret att man laumlser om det paring olika forum och saring daumlr Det aumlr inte naringgon paring skolan som jobbar med det speciellt aktivt men jag vill foumlrsoumlka faring in det nu hellip De klarar av att laumlsa en roman de allra flesta och ta till sig den men jag tror att de sitter daumlr med maringnga texter i kemi eller historia alltsaring tuffa saringna texter och daumlr passar verkligen laumlsstrategier bra Saring att vi aumlr intresserade av det daumlr med laumlsning och det aumlr saring himla viktigt ocksaring foumlr ja alla aumlmnen och spraringkfoumlrstaringelse och spraringkutveckling (Intervju 4)

Foumlr Karin handlar det inte bara om att eleverna ska kunna laumlsa och foumlrstaring texter

i svenskaumlmnet utan det aumlr naringgot som hon som svensklaumlrare tar paring sig att arbeta

med foumlr att eleverna ska klara laumlsningen i alla skolans aumlmnen Karin saumlger

vidare att aumlven om hon inte arbetar med laumlsstrategier saumlrskilt ofta i

undervisningen saring tycker hon att det aumlr saumlrskilt laumlmpligt att goumlra det i aringrskurs

1 Hon ger som exempel att hon har anvaumlnt laumlsstrategier naumlr klassen har laumlst

debattartiklar texter som Karin bedoumlmde var relativt svaringra foumlr eleverna att laumlsa

och foumlrstaring Hon beraumlttar att hon daumlrfoumlr tillsammans med klassen laumlste texten

houmlgt gick igenom svaringra begrepp staumlllde fraringgor om texten och visade paring olika

laumlsstrategier som eleverna kunde anvaumlnda sig av

136

Aumlven Nora beskriver hur hon och hennes elever vid terminsstarten boumlrjade

med vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr syftet var rdquoatt se var jag hade dem saring

daumlr redan fraringn boumlrjanrdquo (Intervju 2) Hon beraumlttar att de foumlrst gick in paring URs

hemsida om studieteknik och tittade paring ett program om hur man kan taumlnka naumlr

man goumlr en litteraturanalys och efter det fick eleverna tillsammans laumlsa och

arbeta med att analysera korta noveller Nora saumlger att hon tycker att det aumlr

viktigt att oumlva laumlsning och att hon ser all laumlsning som en oumlvning i laumlsning

eftersom oavsett om eleverna laumlser houmlgt tillsammans eller tyst foumlr sig sjaumllva

rdquosaring oumlvar man ju det varje garingng man laumlser paring naringt saumltt saring oumlvar man ju flytetrdquo

(Intervju 1) Laumlsoumlvningarna goumlr Nora som ett komplement till det diagnostiska

provet foumlr att faring en baumlttre uppfattning om elevernas laumlskompetens eftersom

hon anser att en del elever blir stressade av att laumlsa paring tid Daumlrfoumlr vill Nora att

eleverna genomfoumlr oumlvningar under vanlig lektionstid foumlr att paring saring saumltt baumlttre

kunna bilda sig en uppfattning om hur eleverna laumlser Dessutom menar Nora

brukar hon tidigt se till att eleverna faringr arbeta med texter i lite olika genrer rdquosaring

att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring

med olika syftenrdquo (Intervju 2) Nora beraumlttar ocksaring i slutet av laumlsaringret att hon

brukar arbeta lite rdquostegvisrdquo med laumlstraumlning och med laumlsstrategier och att hon

har rdquoen hel power point med detrdquo (Intervju 4) som hon brukar garing igenom med

eleverna och diskutera hur man kan taumlnka naumlr man ska foumlrstaring en text Hon

tillaumlgger dock att hon under aringret som den haumlr studien paringgick inte hunnit med

att goumlra det rdquojag har beraumlttat lite hur man kan goumlra men vi har liksom inte oumlvat

paring detrdquo (Intervju 4) saumlger hon och tillaumlgger

Nora Jag tycker det aumlr jaumltteviktigt Och sen saring mitt i stundens hetta naumlr man haringller paring saring gloumlmmer man ju bort vissa delar hellip Det aumlr ingen styrka hos mig saring att jag lite grand ja men laumls den haumlr texten och saring hellip Instruktioner och saringnt laumlser vi alltid tillsammans men [ hellip ] jag har inte riktigt kollat hur bra de aumlr paring att laumlsa sakprosa faktiskt (Intervju 4)

Trots att Nora uttrycker att hon tycker att det aumlr viktigt att eleverna faringr oumlva upp

sin laumlskompetens saring aumlr den haumlr typen av laumlstraumlning inte naringgot som Nora under

laumlsaringret har prioriterat saumlrskilt houmlgt i undervisningen

Jenny aumlr den av laumlrarna som laumlgger stoumlrst fokus vid att laringta eleverna arbeta

med olika laumlsoumlvningar Hon beraumlttar att hon foumlljer upp de diagnostiska proven

i laumlsning som skolan goumlr med rdquofoumlrstaumlrkningsoumlvningarrdquo Hon beskriver att hon

inleder sin kurs i Svenska 1 med att under en maringnads tid laringta eleverna arbeta

individuellt med rdquode bitarna som de hade svagast paringrdquo (Intervju 1) naumlr det

gaumlllde provresultaten Eleverna faringr bland annat laumlsa och arbeta med texter med

olika lix6

6 Lix aumlr en foumlrkortning foumlr laumlsbarhetsindex som aumlr ett maringtt paring hur svaringr en text aumlr att laumlsa

137

Jenny Och sen saring faringr de traumlna sig att garing fraringn den laumlttare texten till den svaringrare texten Och aumlr man daring en duktig laumlsare enligt stanine daring att de hade aringtta eller nio till exempel saring saumlger jag rsquotraumlna att laumlsa saring snabbt som moumljligt och aumlndaring svara paring fraringgornarsquo hellip Saring att de fokuserar paring olika saker de som har ett vaumlldigt risigt ordfoumlrraringd de traumlnar jag mycket ordkunskap med i boumlrjan och raumlttstavning hellip Men just eftersom jag har ganska goda laumlsare fraringn boumlrjan saring foumlrsoumlker jag aumlndaring faring dem att foumlrstaring att man kan traumlna upp en hastighet daring och aumlndaring bibeharinglla foumlrstaringelsen (Intervju 1)

I Jennys foumlrstaumlrkningsoumlvningar ingaringr ocksaring att utifraringn laumlsning av olika

tidningsartiklar diskutera till exempel vilken funktion olika textdelar som

ingress diagram och bilder har foumlr texten som helhet och hur texten

organiseras med hjaumllp av styckeindelning Eleverna faringr traumlna sig paring att laumlsa

maringnga olika typer av texter dock med betoning paring faktatexter med olika

svaringrighetsgrad Materialet haumlmtar Jenny ur ett faumlrdigt laumlromedel som aumlr

utformat foumlr laumlstraumlning och daumlr texternas lix aumlr angivet Jenny saumlger att hon goumlr

oumlvningarna foumlr att hon tycker att eleverna behoumlver traumlna upp sin laumlskompetens

infoumlr de kommande tre aringren paring gymnasiet

Jenny Ja att de ska goumlras medvetna om att laumlsfoumlrstaringelse och laumlshastighet haumlnger ihop och att det aumlr viktigt eftersom jag brukar ju prata med dem ocksaring om att rsquook ni garingr natur eller teknik och det aumlr mycket abstraktare sakerrsquo och det kanske ofta aumlr det de aumlr haumlr foumlr ocksaring rsquoMen ni kommer aumlndaring att ha baringde historia och religion daumlr det aumlr mycket stoff Du maringste orka igenom stoffet ocksaringrsquo (Intervju 2)

Paring samma saumltt som Karin ovan ser det som en del av sitt ansvar att eleverna

kan laumlsa och foumlrstaring texter i alla skolans aumlmnen saring motiverar aumlven Jenny sin

laumlstraumlning med att det hjaumllper eleverna lyckas med studierna oumlverlag Arbetet

med foumlrstaumlrkningsoumlvningarna organiserar Jenny paring saring vis att eleverna faringr vaumllja

fritt mellan olika texter paring olika nivaringer med tillhoumlrande oumlvningar och att de

arbetar med uppgifterna individuellt De elever som behoumlver arbeta med

stavning faringr goumlra det och de elever som enligt Jenny har rdquolaringg ordfoumlrstaringelserdquo

(Intervju 2) arbetar med det De elever som kommit laringngt i sin laumlsning kan faring

garing oumlver till att laumlsa noveller eller eventuellt ocksaring romaner naumlr de aumlr klara med

faktatexterna och daring foumlrklarar Jenny att det handlar om att eleverna rdquobara faringr

sitta och laumlsardquo (Intervju 2) Samtidigt som foumlrstaumlrkningsoumlvningarna paringgaringr laumlser

eleverna ocksaring en roman utanfoumlr lektionstid och de arbetar aumlven med

studieteknik

Jenny Och daring tog jag en annan text haumlr som handlar om att intensivlaumlsa och hur man i garingngen daring kan laumlgga upp det att man laumlser igenom och sen laumlser man med pennan i hand och sen kanske man plockar ut stoumldord och saring vidare Och saring har vi traumlnat paring att goumlra mindmaps och saring daumlr ocksaring plocka ut viktiga delar (Intervju 2)

138

Jenny beraumlttar ocksaring att dessa foumlrstaumlrkningsoumlvningar aumlr naringgot som hon har

anvaumlnt i boumlrjan av aringrskurs 1 under maringnga aringr eftersom hon anser att eleverna

behoumlver det foumlr att klara av sina studier och att det inte aumlr naringgot som har

tillkommit i och med Gy11-reformen eller foumlr att det har infoumlrts ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen

Att oumlva referatskrivande

Naringgot som alla fem laumlrarna tycks laumlgga saumlrskilt stor vikt vid aumlr att laringta eleverna

arbeta med att skriva referat av olika texter och daring framfoumlr allt texter av

sakprosakaraktaumlr Naumlr eleverna ska traumlna paring att skriva referat anvaumlnder laumlrarna

sig i huvudsak av sakprosatexter aumlven om Nora Magnus och Linnea ocksaring

anvaumlnder romanlaumlsning foumlr att laringta sina elever skriva till exempel laumlsloggar daumlr

de faringr oumlva paring att skriva citat och kaumlllhaumlnvisningar I referaten lyfter laumlrarna

fram att eleverna ska laumlra sig att sammanfatta en text objektivt med egna ord

utan att skriva av originalet de ska aumlven laumlra sig behaumlrska att goumlra

kaumlllhaumlnvisningar med korrekt citat- och kaumlllhaumlnvisningsteknik och anvaumlnda

varierade referatmarkoumlrer Aumlven om laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt att

eleverna laumlr sig skriva referat saring aumlr det kanske inte den texttyp i svenskaumlmnet

som de trots allt brinner mest foumlr

Magnus Referat det aumlr saring jaumlkla traringkigt men det aumlr en viktig skrivform att man laumlr sig referera riktigt Men jag tycker inte om att sitta och traggla med det naringgot laumlngre utan man goumlr ett nedslag och laumlmnar in och sen garingr vi tillbaks (Intervju 2)

Foumlr Magnus aumlr referatet naringgot som ses som viktigt i undervisningen samtidigt

som det aumlr en oumlvning han genomfoumlr mer av plikt aumln av lust Magnus paringpekar

vidare att det aumlr grundlaumlggande i alla aumlmnen i skolan att eleverna behaumlrskar att

skriva ett korrekt referat Daumlrfoumlr tycker han att det aumlr viktigt att redan i aringrskurs

1 se till att eleverna laumlr sig behaumlrska texttypen eftersom de daring har nytta av det

i allt de goumlr under sin gymnasietid aumlven om det inte aumlr naringgot som han tycker

om att aumlgna saumlrskilt mycket tid aringt Aumlven Jenny talar om att eleverna behoumlver

laumlra sig behaumlrska referattekniken eftersom det aumlr viktigt foumlr kommande kurser

i houmlgre aringrskurser och foumlr vidare studier

Jenny Jag tycker ju att det [att skriva referat] aumlr utgaringngspunkten foumlr baringde argumenterande uppsatser vetenskapliga rapporter och gymnasiearbetet och houmlgskolefoumlrberedande studier och saring daumlr Och daumlrfoumlr tar jag ganska mycket tid just paring referaten (Intervju 3)

Det som vaumlntar eleverna i aringrskurs 2 och 3 aumlr enligt Jenny att det staumllls krav paring

eleverna att de ska skriva mer avancerade texter och daring aumlr det noumldvaumlndigt att

139

eleverna vet hur man goumlr korrekta kaumlllhaumlnvisningar naringgot som aumlven de andra

laumlrarna menar aumlr viktigt

Att skriva referat aumlr ocksaring en oumlvning som laumlrarna anser vara ett bra saumltt att

faring syn paring hur det aumlr staumlllt med elevernas laumlsfoumlrstaringelse rdquoDaring maringste de ju foumlrstaring

texten foumlr att kunna ta ut det viktigasterdquo paringpekar Karin (gruppintervju)

Referatskrivande lyfts saringledes fram som ett viktigt moment i kursen Svenska

1 och anses vara en bra maringttstock baringde paring elevernas laumlsfoumlrstaringelse och deras

skrivfoumlrmaringga

Karin Jag tycker det aumlr bra att boumlrja med att traumlna paring att skriva referat foumlr daring traumlnar man liksom baringde laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringgan lite grand (Intervju 1)

Karin fortsaumltter med att foumlrklara att naumlr eleverna skriver referat saring saumlger det

naringgot om elevernas laumlskompetens eftersom rdquodaring kan man se om de fastnar vid

detaljerna eller om de kan sammanfatta helhetenrdquo (Intervju 1) Paring saring vis blir

referatskrivande ocksaring en del av laumlrarnas instrument foumlr att bedoumlma hur det

staringr till med elevernas laumlskompetens Laumlrarna lyfter aumlven fram att

referatskrivande av sakprosatexter aumlr ett slags foumlrberedelse infoumlr det nationella

provet baringde naumlr det gaumlller det skriftliga provet och naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Naumlr det gaumlller referatskrivandet tycks det dock som om

undervisningsmomentet i de flesta fall stannar vid en taumlmligen isolerad oumlvning

daumlr eleverna instrueras i hur ett referat ska skrivas och sedan faringr traumlna paring att

skriva referat och sedan laumlggs oumlvningen aringt sidan utan att saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang foumlrutom naumlr faumlrdigheterna repeteras igen som en foumlrberedelse

infoumlr det nationella provet

Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp

Alla skolaumlmnen bidrar utifraringn sitt aumlmnesinneharingll och sina traditioner till unga

maumlnniskors utbildning och saring aumlven svenskaumlmnet Svenskaumlmnet aumlr

maringngdisciplinaumlrt och har fokus paring att eleverna ska utveckla baringde faumlrdigheter

och kunskaper Utifraringn vad laumlrarna beraumlttar i intervjuerna om vad de anser aumlr

viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter framtraumlder

flera aspekter av vad de ser som svenskaumlmnets aumlmnesspecifika kunskaper och

paring vilket saumltt svenskan saumlrskiljer sig gentemot andra skolaumlmnen rdquoJag taumlnker

att svenskaumlmnet staringr foumlr sig sjaumllvt paring det saumlttet att vi har varingrt stoff som aumlr viktigt

foumlr ossrdquo saumlger Nora (Intervju 2) och Karin aumlr inne paring samma sparingr

140

Karin Jobbet aumlr inte att foumlrbereda dem foumlr att [ hellip ] eller att studera litteraturvetenskap paring universitetet eller naringgonting saringnt egentligen utan det aumlr att de ska klara sig bra i samhaumlllet Men det aumlr aumlndaring lite mer saring att man vill inte bara vara ett verktyg foumlr att alla andra kunskaper ska falla paring plats utan man vill vara ett eget aumlmne (Intervju 4)

Samtidigt som undervisningen i svenska baringde ska stoumltta eleverna i de andra

skolaumlmnena och foumlr ett samhaumlllsliv efter skolan saring menar baringde Karin och Nora

att det ocksaring handlar om att hitta ett inneharingll som aumlr unikt foumlr svenskaumlmnet

En sak som laumlrarna lyfter fram som naringgot som aumlr viktigt att eleverna laumlr sig

i svenskundervisningen aumlr att de utvecklar en saumlker genrekunskap Eleverna

ska kunna skilja paring och veta hur olika skoumlnlitteraumlra genrer och andra texttyper

som argumenterande och utredande texter aumlr uppbyggda

Nora Jag brukar foumlrsoumlka kaumlnna paring olika genrer saring att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring med olika syften hellip Det aumlr ju olika typer av skrivande Att kunna anpassa texten efter kommunikationssituation och vad det nu staringr men att anpassa sig efter olika typer Kunna baringde laumlsa och skriva paring olika saumltt (Intervju 2)

Nora lyfter ovan att eleverna ska kunna identifiera skillnader mellan olika

texttyper och baringde laumlra sig att laumlsa och skriva olika typer av texter sjaumllva varfoumlr

det aumlr viktigt med kunskap om texters uppbyggnad och olika stildrag

De aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om i relation till

undervisningen aumlr i huvudsak relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva och

tala Lyssna naumlmns bara i foumlrbifarten och aumlgnas lite uppmaumlrksamhet i

intervjuerna De begrepp som framkommer och som relaterar till att skriva

handlar mest om olika genrer och texters disposition men aumlven om retorikens

begrepp som tes argument etos patos och logos De retoriska begreppen

anvaumlnds baringde i relation till att eleverna ska analysera eller producera

argumenterande texter och naumlr eleverna ska arbeta med muntlig framstaumlllning

som till exempel muntliga debatter Begrepp som relaterar till att laumlsa kommer

i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren och det aumlr framfoumlr allt de

begrepp som finns med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar

om sin undervisning Foumlr de skoumlnlitteraumlra texterna talar laumlrarna om att eleverna

ska kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som beraumlttarteknik

beraumlttarperspektiv konflikter symboler miljoumlndash och personskildringar tema

motiv fabel protagonist antagonist karaktaumlrsutveckling kronologi

vaumlndpunkter dramaturgiska modellen och olika versmaringtt Den bild som

framtraumlder aumlr dock att naumlr laumlrarna talar om att eleverna ska laumlra sig om begrepp

och hur texter aumlr uppbyggda saring aumlr det inte fraumlmst foumlr att faring hjaumllp att foumlrstaring

texternas inneharingll som begreppen aumlr viktiga Det aumlr snarare formen det vill

141

saumlga att kunna identifiera och exemplifiera de olika begreppen foumlr att anlaumlgga

ett analytiskt perspektiv paring texterna som staringr i fokus foumlr laumlsningen

Att kunna identifiera och foumlrstaring texters bildspraringk lyfter laumlrarna saumlrskilt fram

som viktiga kunskaper foumlr att kunna foumlrstaring olika texters budskap De begrepp

som de naumlmner handlar om att eleverna ska laumlra sig behaumlrska olika stilfigurer

som till exempel metafor liknelse besjaumllning och anafor och de exempel som

laumlrarna ger haumlmtas uteslutande fraringn skoumlnlitteraumlra texter trots att sakprosatexter

ocksaring kan inneharinglla bildspraringk Paring ett liknande saumltt handlar resonemangen om

att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig tolka och analysera text till stoumlrsta del om

tolkning och analys av skoumlnlitteraumlra texter Aumlven om elevernas textarbete utgaringr

fraringn att de foumlrstaringr de texter de laumlser saring aumlr det foumlr det mesta inte laumlsfoumlrstaringelsen

i sig som aumlr den foumlrmaringga som staringr i undervisningens fokus naumlr det gaumlller

kortare skoumlnlitteraumlra texter som dikter och noveller

Karin Till exempel Ett halvt ark papper saring naumlr man jobbar med den daring kan man ju se den haumlr dramaturgiska kurvan hur den garingr och hur den aumlr uppbyggd och man kopplar det till de olika begreppen hellip Och sen att man diskuterar baringde inneharingllet kanske utifraringn naringgra fraringgor som jag har foumlrberett och sen tittar paring formen utifraringn begrepp Litteraturvetenskapliga begrepp och saring (Intervju 1)

Karin visar ovan paring att det som undervisningen syftar till i den situation som

hon beskriver aumlr att eleverna ska laumlra sig att foumlrstaring hur texten aumlr uppbyggd och

laumlra sig att goumlra en litteraumlr analys med hjaumllp av litteraturvetenskapliga begrepp

Ytterligare naringgot som alla laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt foumlr eleverna

att kunna och som det aumlr svenskundervisningens uppgift att laumlra dem aumlr att

laumlsa mellan raderna

Magnus Att laumlsa mellan raderna foumlrstaring vad menar man egentligen Att det aumlr inte bara det som staringr utan det aumlr naringnting mer hellip Det aumlr jaumlttebra att kunna laumlsa mellan raderna och framfoumlr allt saring aumlr det ju den haumlr fingertoppskaumlnslan han har i den novellen [Ett halvt ark papper] att man kan saumlga saring mycket med saring faring ord Det finns saring mycket som ligger under ytan och naumlr vi jobbar med en saringn text daring aumlr det ju de flesta har ju naringgra aha-moment naumlr de maumlrker att rsquoaringh ja just det det haumlr handlar det ju om aringh det saringg man ju daumlrrsquo Att de ser att det finns mer aumln bara det som staringr (Intervju 1)

Magnus ger ovan exempel paring hur arbetet med en novell i det haumlr fallet August

Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo syftar till att uppmaumlrksamma eleverna paring

att foumlr att kunna foumlrstaring en text behoumlver de kunna goumlra inferenser och foumlrstaring det

som inte staringr direkt uttalat i texten Att hjaumllpa elever att foumlrstaring hur de kan laumlsa

mellan raderna aumlr med andra ord naringgot som aumlr angelaumlget foumlr laumlrarnas

svenskundervisning liksom att eleverna oumlvar upp en god genrekunskap baringde

vad gaumlller att kunna laumlsa och skriva olika typer av texter

142

Textaktivitet med fokus paring textsamtal

Det som framfoumlr allt framharinglls av alla fem laumlrarna som det viktigaste saumlttet att

arbeta med en text aumlr att samtala tillsammans om texterna paring olika saumltt rdquoMen

sen foumlrsoumlker man ju ocksaring vaumllja texter som i alla fall de gemensamma

texterna foumlrsoumlker jag alltid ha ett aumlmne som det verkligen garingr att samtala

kringrdquo saumlger Jenny (Intervju 1) och detta aumlr naringgot som alla laumlrarna

aringterkommer till i intervjuerna Textsamtalet lyfts fram baringde som viktigt foumlr att

eleverna ska traumlnga in i och foumlrstaring olika texter men ocksaring som ett saumltt att

examinera elevernas laumlsning Linnea och Magnus aringterkommer ofta till vad de

kallar seminarieformen daumlr eleverna i mindre grupper faringr diskutera en text

Linnea saumlger flera garingnger baringde att textseminarierna aumlr naringgot som fungerar

vaumlldigt bra men ocksaring att hon inte kan genomfoumlra seminarier saring ofta som hon

skulle vilja eftersom det tar mycket lektionstid Magnus upplever att

textsamtalen goumlr att han faringr rdquomycket baumlttre genomslagskraft foumlr att man

diskuterar i smaring grupperrdquo (Intervju 4) Han foumlrordar att dela upp laumlsningen av

laumlngre texter och laringta eleverna diskutera vad de laumlst under ledning av laumlraren

Magnus Foumlr naumlr vi laumlser Fadren eller I vaumlntan paring Godot eller naringgot saringnt haumlr det aumlr ju fantastiska diskussioner vi faringr Folk garingr ju igaringng paring det haumlr Man tror ju inte det foumlrst man tror att folk ska spy paring saringnt haumlr men de goumlr ju inte det Utan naumlr man foumlrstaringr daring blir folk vaumlldigt eller eleverna blir vaumlldigt engagerade blir de (Intervju 3)

Magnus lyfter ocksaring fram att i textsamtalen kan det ploumltsligt taumlndas ett intresse

hos eleverna foumlr texten eftersom de faringr lyssna till varandras upplevelser och

de faringr olika infallsvinklar att foumlrstaring texten Karin aumlr inne paring samma sparingr och

saumlger att det ibland kan kaumlnnas rdquotroumlgtrdquo (Intervju 3) naumlr hon delar ut en bok

men att naumlr de sedan diskuterar boken tillsammans paring en lektion tycker hon

att eleverna brukar uppleva textsamtalen som vaumlldigt positiva

Karin Bland de baumlsta lektionerna brukar ju vara de daumlr man har ett samtal kring en bok i en lite mindre grupp hellip Samtalet det tycker jag aumlr viktigt Saring aumlven om man har en skriftlig uppgift kanske en skriftlig examination som aumlr kopplad till en bok saring tycker jag att det aumlr viktigt att ha naringn form utav samtal ocksaring naumlr man bearbetar det man laumlst tillsammans Det aumlr ju det som aumlr vinsten ocksaring naumlr alla har laumlst samma bok daring aumlr det ju vaumlrdeloumlst att inte utnyttja det haumlr boksamtalet foumlr det aumlr ofta daumlr de kaumlnner att aha nu ser jag helt annorlunda paring boken jaumlmfoumlrt med naumlr jag laumlste den sjaumllv (Intervju 1)

Det baringde Karin och Magnus lyfter fram som vaumlrdefullt i de gemensamma

textsamtalen aumlr baringde att eleverna faringr moumljlighet att bearbeta och foumlrstaring det de

har laumlst och att faring perspektiv paring det laumlsta genom att dela laumlsupplevelsen med

andra som laumlst samma text Allra roligast foumlrklarar Karin tycker hon att det

143

aumlr att ha boksamtal med elever som inte laumlser saumlrskilt mycket rdquofoumlr de brukar

verkligen faring en aha-upplevelse naumlr man pratar om en bok iblandrdquo (Intervju 2)

Nora lyfter ocksaring fram att hon tycker att det aumlr viktigt att samtala om

texterna och att hon i samband med romanlaumlsning ser till att eleverna faringr

diskutera sin laumlsning paring olika saumltt ibland i helklass ibland i smaringgrupper och

ibland i biblioteket med skolans bibliotekarier foumlr att komma ifraringn kaumlnslan av

att textsamtalen ocksaring utgoumlr foumlremaringl foumlr bedoumlmning Naumlr laumlrarna talar om

vikten av textsamtal aumlr det naumlstan uteslutande skoumlnlitteraumlr text de talar om

aumlven om det faktiskt skulle garing att samtala paring samma saumltt om andra typer av

text Men som det foumlregaringende kapitlet visade saring tas den dimensionen av

sakprosatexterna saumlllan till vara i undervisningen

Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten

Laumlrarna som aumlr med i den haumlr studien har tackat ja till att medverka foumlr att de

har ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning naringgot som kan saumlgas vara hjaumlrtat i deras

undervisning Samtidigt framkommer det att laumlsningen inte foumlr naringgon av

laumlrarna aumlr ett sjaumllvaumlndamaringl utan det aumlr vad laumlsningen kan ge och hur laumlsningen

kan vara en utgaringngspunkt foumlr arbete med fraringgor som kan foumlra eleverna bortom

texterna som aumlr det centrala Genom laumlsning av olika texter och daring framfoumlr

allt undervisningens skoumlnlitteraumlra texter vill laumlrarna att eleverna ska faring med

sig baringde kunskaper som aumlr svenskaumlmnets unika bidrag till en ung maumlnniskas

utbildning och samhaumlllsmedborgarskap Paring en nivaring handlar

svenskundervisningen saringledes ganska konkret om vad eleverna behoumlver kunna

i ett kommande yrkesliv och om de vill garing vidare till houmlgre studier Eleverna

ska daumlrfoumlr utrustas med kunskaper och faumlrdigheter saring att de kan klara de

moment som de kommer att staumlllas infoumlr naumlr de till exempel studerar vid

universitet och houmlgskolor som till exempel som naumlmns ovan att kunna goumlra

korrekta kaumlllhaumlnvisningar och skriva referat Men laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr

att de vill att eleverna genom laumlsningen ska faring med sig kunskaper som foumlr dem

bortom texten

Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om maringlet med sin svenskundervisning saumlger

Jenny att hennes viktigaste uppdrag som svensklaumlrare aumlr att se till att eleverna

faringr rdquoverktygen med sig i livetrdquo (Intervju 4) naumlr det gaumlller att laumlsa skriva och

tala Aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr

Linnea Du ska ju kunna laumlsa saringlla ut och saring skriva naringgonting Det aumlr ju grunden egentligen naumlr du laumlser paring houmlgskola eller universitet Kan du det saring har du ju med dig naringgonting nycklar du kan anvaumlnda (Intervju 4)

Linnea fortsaumltter resonemanget med att foumlr henne som arbetar med elever paring

ett studiefoumlrberedande program saring kaumlnns uppdraget att foumlrbereda foumlr vidare

144

studier mycket tydligt rdquoDe ska inte bli anstaumlllningsbara utan de ska bli

utbildningsbarardquo resonerar hon (Intervju 4) och fortsaumltter

Linnea Man pratar saring mycket i skolan idag att de ska goumlra skarpa uppdrag och de ska ut hellip Men varingra skarpa uppdrag det kanske aumlr att skriva ett PM saring att man ska veta hur man goumlr det naumlr man kommer paring houmlgskolan och hur man foumlrharingller sig till text och hellip Att man ser vad skribenten vill med sin text Lite kaumlllkritik vem skriver vad till vem och varfoumlr (Intervju 4)

Linnea kommenterar haumlr skillnaden i att paring olika program i undervisningen

knyta an till den verklighet som vaumlntar eleverna efter att de har garingtt ut

gymnasiet och daumlr det foumlr hennes elever foumlrvaumlntas att de ska fortsaumltta med

studier vid universitet och houmlgskolor

Paring fraringgan om vad som aumlr mest centralt i deras undervisning svarar baringde

Karin och Nora att det handlar om kommunikation och Nora foumlrklarar vidare

hur hon ser paring svenskaumlmnets uppgift i elevers utbildning

Nora Jag taumlnker kommunikation jag taumlnker att spraringket modersmaringlethellip hellip Det aumlr ett kommunikationsmedel som aumlr noumldvaumlndigt foumlr oss maumlnniskor som vi har Saring det aumlr mycket djupare aumln bara det grammatiska naturligtvis Och i den kommunikationen saring laumlr vi oss att foumlrstaring oss sjaumllva och omvaumlrlden och den vaumlrld vi lever Vi laumlr oss empati genom den kommunikationen Daumlr aumlr ju skoumlnlitteratur en moumljlighet att saumltta sig in i andras perspektiv jaumltteviktigt Tycker jag Sen aumlr det ju naturligtvis det haumlr aumlr ju naumlstan det existentiella med svenskan som aumlr liksom grunden i varingr identitet att vi kan uttrycka oss att vi kan kommunicera att vi foumlrstaringr att vi lyssnar att vi laumlser mellan raderna Det aumlr det existentiella planet Sen har vi ju det andra att de sjaumllvklart ska kunna hantera texter i samhaumlllet och laumlra sig muntlig presentation saring att de kan klarar sig paring jobbet Det aumlr ju ocksaring foumlrberedande foumlr jobbet Det aumlr ju paring olika plan kan man saumlga (Intervju 4)

Det Nora beskriver ovan aumlr de olika nivaringerna av faumlrdigheter och kunnande som

ligger i hennes svenskaumlmne och som baringde syftar till att foumlrbereda eleverna foumlr

ett arbete och till att bli baumlttre medmaumlnniskor

Under intervjuserien framtraumlder aumlven en bild av laumlrarnas egentliga

laumlsagenda det som de tycker aumlr det riktigt viktiga som eleverna ska laumlra sig

naumlr de arbetar med att laumlsa olika texter i svenskundervisningen Jenny

aringterkommer flera garingnger till att vad eleverna rdquoverkligen tycker att de har laumlrt

sig paring svenskan det aumlr taumlnka frittrdquo (Intervju 3) och foumlr Magnus handlar att laumlsa

och skriva om naringgot mer aumln att eleverna bara ska utveckla olika faumlrdigheter

145

Magnus Just symbiosen med att skriva om saker och daring behandla sina egna tankar Och sen laumlsa och sen kanske goumlra saker daring skarpt att det haumlr haumlnger ihop alltihop Och att man inte faringr gloumlmma bort att alla delarna haumlnger ihop paring naringgot vis Det garingr inte bara att laumlsa utan att anvaumlnda sina egna tankar och saumltta dem paring papper Och det garingr inte bara att skriva och laumlsa utan att goumlra saker ocksaring (Intervju 4)

Magnus ser de tvaring foumlrmaringgorna laumlsande och skrivande som foumlrutsaumlttningar foumlr

och redskap foumlr taumlnkandet Han resonerar aumlven om laumlsning som naringgot som kan

hjaumllpa eleverna att se bortom det som aumlr haumlr och nu och kunna rdquofoumlrstaring att

litteratur handlar om det som man droumlmmer om lite grandrdquo (Intervju 3) Att

notera aumlven haumlr aumlr att de texter som laumlrarna pratar om naumlstan uteslutande

handlar om laumlsning av skoumlnlitteratur aumlven om artiklar och andra

sakprosatexter ocksaring foumlrekommer Det tycks dessutom framfoumlr allt vara

utifraringn laumlsning av romaner som de djupa och existentiella diskussionerna ska

aumlga rum

Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare

Ett genomgaringende tema hos de fem laumlrare som deltar i den haumlr studien aumlr att de

anser att en av deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen aumlr att vaumlcka

elevernas intresse foumlr att laumlsa Detta tycks vara sprunget baringde ur det uppdrag

om att vaumlcka elevers lust att laumlsa som staringr skrivet i aumlmnets syfte och ur laumlrarnas

egen oumlvertygelse om vad litteraturen kan goumlra foumlr att berika en maumlnniska

tillsammans med en erfarenhet av att moumlta ett laumlsmotstaringnd hos elever som de

undervisar Nora och Jenny beraumlttar om elever som kommer till gymnasiet och

som saumlger sig aldrig ha laumlst en bok sedan de gick i mellanstadiet en bild som

bekraumlftas av Linnea som aumlven lyfter fram att det finns en stor spaumlnnvidd i

klasserna mellan elever som laumlser mycket och flera som aldrig laumlser oumlver

huvud taget Jenny beskriver att hon ofta faringr houmlra fraringn elever att de inte tycker

om att laumlsa och beraumlttar att hon upplevde ett stort laumlsmotstaringnd fraringn flera elever

i den klass hon undervisar i Svenska 1 under studiens genomfoumlrande Detta

laumlsmotstaringnd kom fraumlmst fraringn de elever som hon kallar foumlr rdquogamersrdquo (Intervju

1) och det kom saumlrskilt till uttryck naumlr de skulle boumlrja arbeta med den foumlrsta

romanen i kursen Det aumlr svaringrt att faring de eleverna att ersaumltta dataspelandet med

en bok menar Jenny Hon paringpekar dock att det brukar vara laumlttare att motivera

eleverna att laumlsa faktatexter och att det aumlr rdquoromanerna som blir det jobbiga

och det haumlr daring att laumlsa mellan raderna kanske och foumlrstaring subtila sakerrdquo

(Intervju 2)

De andra fyra laumlrarna i studien delar Jennys erfarenheter av att moumlta ett

laumlsmotstaringnd fraringn elever i de klasser de undervisar Magnus menar dock att det

aumlr svaringrt att veta vad motstaringndet beror paring och att eleverna inte brukar ha naringgot

problem med inlevelsefoumlrmaringgan men att de aumlndaring ger uttryck foumlr att de inte

tycker om att laumlsa Karin aumlr inne paring samma sparingr

146

Karin Det aumlr vaumll mest det [laumlsa laumlngre texter] de behoumlver traumlna paring Foumlr att faring dem att laumlsa en novell behoumlver ju inte vara saring svaringrt det kan man ju laumlsa houmlgt paring lektionen till och med och daring brukar de ju rsquoja men vad kulrsquo tycker de De tycker jaumlttemycket om att lyssna naumlr man laumlser naumlr de har texten framfoumlr sig Daring blir det ju knaumlpptyst i klassrummet aumlven om det varit lite roumlrigt innan Saring de tycker ju om beraumlttelser Det aumlr ju inte det (Intervju 1)

Enligt Karin handlar saringledes inte elevernas laumlsmotstaringnd noumldvaumlndigtvis om ett

motstaringnd att laumlsa skoumlnlitteratur utan kanske mer om ett motstaringnd mot att ta sig

an sjaumllva laumlsningen och laumlsa paring egen hand Nora beraumlttar att hon naumlstan bara

har erfarenhet av klasser som uttrycker ett stort laumlsmotstaringnd oavsett om det aumlr

elever paring teoretiska eller paring praktiska program och hon menar att

laumlsmotstaringndet aumlr i princip lika stort oumlverallt nufoumlrtiden Laumlsmotstaringndet saumlger

Nora rdquodet tycker jag aumlr min stoumlrsta fienderdquo och hon fortsaumltter

Nora Romanlaumlsning framfoumlr allt men att laumlsa naringgra sidor i laumlroboken det aumlr jobbigt det ocksaring fast det goumlr de ju hellre Om det aumlr naringgra sidor och saring vet de att de har prov eller foumlrhoumlr daring aumlr det laumlttare hellip En funktionell laumlsning som de direkt kan koppla till betyg till exempel eller bedoumlmning Men det aumlr ett motstaringnd mot litteraturlaumlsning i mina grupper generellt hellip De intalar sig sjaumllva och varandra lite grand att rsquodet haumlr aumlr inget foumlr ossrsquo Och det aumlr det jag slaringss mest emot och det utmanar mig ocksaring (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Karin ovan saring upplever dock Nora att laumlsmotstaringndet aumlr som

stoumlrst naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur och att eleverna har laumlttare att

foumlrstaring meningen med att laumlsa saringdant som laumlttare kan relateras till bedoumlmning

och betygsaumlttning Nora beraumlttar vidare att hon brukar faring laumlgga en hel del

energi foumlr att motivera eleverna att laumlsa och att hon ofta faringr svara paring fraringgor

som rdquovarfoumlr kan vi inte i staumlllet bara faring laumlra oss hur man startar bankkontonrdquo

(Intervju 1)

Laumlrarna verkar ocksaring ha en gemensam upplevelse av att allt fler elever

saknar vad de kallar laumlsutharingllighet vilket Jenny tycker aumlr en av

undervisningens stoumlrsta utmaningar Hon saumlger att eleverna inte orkar laumlsa en

laumlngre sakprosatext och att det blir aumlnnu tydligare naumlr de ska laumlsa en hel roman

att de inte orkar vaumlnta 50ndash100 sidor i en bok innan det boumlrjar haumlnda naringgonting

Eleverna foumlrvaumlntar sig att det ska haumlnda naringgot paring en garingng i boken annars

tycker de att det aumlr rdquodoumltraringkigtrdquo och att rdquodet aumlr en daringlig bokrdquo (Jenny

gruppintervju) Baringde Karin och Nora aumlr inne paring samma sak och tycker att det

aumlr svaringrt att faring elever att laumlsa laumlngre texter

Karin Ja men det svaringra aumlr ju att maringnga elever laumlser ju inte laumlngre textsjok utan de laumlser vaumlldigt mycket korta snuttar de laumlser paring naumltet och jag tror att de laumlser ganska mycket men inte paring det saumlttet som man traditionellt har gjort Det aumlr ju en utmaning att faring dem att saumltta sig och koncentrera sig saring pass laumlnge (Intervju 1)

147

Karin understryker att det hon upplever att eleverna har svaringrt med aumlr att

fokusera och koncentrera sig en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att se

vaumlrdet i att laumlsa en laumlngre text Nora delar samma uppfattning att maringnga elever

saknar laumlsutharingllighet och har svaringrt att beharinglla fokus naumlr de ska laumlsa

Nora Alltsaring mina elever saumlger rsquomen vi laumlser hela tidenrsquo det aumlr lite haumlr och lite daumlr och saring faringr de en snapchat och saring aumlr det liksom saring haumlr Men den haumlr utharinglligheten den upplever jag absolut paringfallande tunn (Gruppintervju)

Nora foumlrklarar ocksaring att hon tycker att maringnga elever har skapat en sjaumllvbild av

att de inte kan rdquolaumlsa mer aumln tvaring sidor aringt garingngenrdquo och att rdquodet aumlr liksom som att

de har satt ett stopp daumlrrdquo (Intervju 1) vilket goumlr det svaringrt att faring dem att vilja

laumlsa laumlngre texter Aumlven om Nora uttrycker att det aumlr lite utopiskt att tro att alla

elever ska boumlrja tycka att det aumlr kul och intressant att laumlsa skoumlnlitteratur saring goumlr

hon aumlndaring allt hon kan foumlr att eleverna ska tycka att laumlsning ger dem naringgonting

Nora Jag har det problemet att de inte aumlr saumlrskilt laumlssugna mina elever Och daring att det aumlr lite utmanande men det ska ocksaring vara naringgot som hellip Jag vill inte presentera naringgonting som bekraumlftar deras vaumlrldsbild naumlmligen den att det aumlr traringkigt att laumlsa (Gruppintervju)

Att visa eleverna att laumlsning inte behoumlver vara traringkigt aumlr saringledes en av

anledningarna till att Nora saumlger att hon laumlgger ner mycket energi paring att vaumllja

texter till undervisningen

Karin aring sin sida talar i termer av att eleverna ska kaumlnna att rdquodet inte aumlr naringgot

farligtrdquo att laumlsa skoumlnlitteratur och att hon daumlrfoumlr vaumlljer texter foumlr att de ska

rdquokunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa merrdquo (Intervju 2) Precis som de andra

laumlrarna understryker Karin att det aumlr viktigt att eleverna faringr en positiv

upplevelse av laumlsningen och blir rdquosugna paring att laumlsa merrdquo (Intervju 1) och att

hon brukar foumlrsoumlka inspirera eleverna genom att beraumltta om vad hon sjaumllv laumlser

och prata om att man alltid ska ha en bok paring garingng Aumlven Linnea aumlr inne paring

samma sparingr och pratar om att faring igaringng de elever som inte laumlser alls att vilja

rdquolaumlsa lite aringtminstonerdquo och att hon vill rdquoatt det blir en grej att vi laumlser en stund

paring lektionenrdquo (Intervju 2) Linnea reflekterar ocksaring oumlver att hon skulle vilja

utmana eleverna mer i deras laumlsning och arbeta mer med lite svaringrare texter

som eleverna inte vanligtvis vaumlljer att laumlsa

148

Linnea Saring det tycker jag aumlr en lite rolig tanke att man inte som laumlrare taumlnker nej men gud hur ska man faring dem att laumlsa det daumlr det kommer ju inte att garing Utan att man hellre taumlnker att ja men de kanske egentligen tycker att det aumlr ganska bra Och att det kan bli baringde jobbigt och roligt att de faringr sucka och stoumlna lite oumlver att det aumlr naringgon svaringr text men att man aumlndaring liksom tar sig igenom den tillsammans (Intervju 4)

Det gaumlller alltsaring enligt Linnea att laumlraren lyckas motivera eleverna till att laumlsa

mer avancerade texter aumlven om eleverna till en boumlrjan visar upp ett motstaringnd

mot att laumlsa texterna Magnus talar ocksaring om att motivera eleverna saring att de

ska vilja laumlsa mer Han resonerar om att han som laumlrare inte bara ska arbeta

med kursens kunskapskrav utan aumlven hitta saumltt att entusiasmera eleverna Han

har maringlet att eleverna rdquoska komma ur ettan och ha naringgon form av intresse foumlr

litteratur och vilja undersoumlka den lite grandrdquo (Intervju 1) Baringde Jenny och Nora

understryker flera garingnger i intervjuerna att de ser det som ett viktigt uppdrag

och som sin stora utmaning att faring eleverna att identifiera sig som laumlsare

Nora Men jag vill ju att de ska ha med sig hela romaner ocksaring just paring grund av den haumlr utharinglligheten och kaumlnslan av att rsquojag varinggar laumlsa en bok jag kanske aumlr en laumlsarersquo Man kanske kan se sig som en laumlsare naumlr man laumlst ut hela (Intervju 1)

Precis som Nora ovan saumlger Jenny att hennes rdquostoumlrsta maringl med undervisningen

oumlverhuvudtaget det aumlr att faring elever att laumlsardquo (Intervju 1) Hon menar ocksaring att

hon under sina aringr som laumlrare lyckats faring maringnga elever att bli laumlsare genom att

ofta prata om laumlsning med eleverna och att hon rdquomatar paringrdquo (Intervju 1) saring fort

hon ser att en elev aumlr intresserad och foumlrsoumlker inspirera dem att fortsaumltta laumlsa

och se till att de alltid har en bok paring garingng Foumlr baringde Jenny och Nora handlar

det ocksaring om att det blir en identitetsfraringga att eleverna kan plocka upp en bok

och kaumlnna att de kan foumlrstaring vad de laumlser och identifiera sig sjaumllva som laumlsare

och Nora saumlger att hon ser det som sin uppgift som svensklaumlrare att uppmuntra

eleverna till laumlsning paring saring maringnga saumltt som moumljligt Infoumlr jullovet beraumlttar hon

att hon planerar att ta med klassen till skolans bibliotek foumlr att eleverna ska faring

laringna varsin bok att laumlsa oumlver lovet Nora understryker att det aumlr viktigt att ha

som en rutin att garing till biblioteket och laringna boumlcker och faring eleverna att kaumlnna

att rdquodet aumlr klart att man ska ha en bok paring jullovetrdquo saumlger hon Hon fortsaumltter

med att foumlrklara att lovlaumlsningen inte ska ha naringgon koppling till

undervisningen rdquodet haumlr ska inte ha naringgonting med mig att goumlra utan bara

den faringr ligga paring deras nattduksbord och saring ska de varingga klappa den literdquo saumlger

hon och skrattar (Intervju 2)

Naumlr Nora motiverar varfoumlr hon inleder sin Svenska 1-kurs med att laringta

eleverna vaumllja mellan fem olika romaner saumlger hon att det finns en genomtaumlnkt

poaumlng med att inte laringta eleverna vaumllja helt fritt den haumlr garingngen

149

Nora Syftet var verkligen att faring in dem paring att de skulle tycka att det var kul och intressant att laumlsa en roman Det var huvudsyftet och saring skulle det finnas fem att vaumllja mellan och inte fler daumlrfoumlr att jag ville att de skulle bilda laumlsgrupper som skulle kunna jobba med romanerna under laumlsningens garingng hellip Saring var det mycket det haumlr med laumlslust det var det som jag taumlnkte paring (Intervju 2)

Det var viktigt foumlr Nora att elevernas foumlrsta romanlaumlsning skulle bli en positiv

upplevelse och daumlrfoumlr laumlt hon eleverna vaumllja mellan olika boumlcker som hon

visste att elever uttryckt att de tyckt om att laumlsa tidigare samtidigt som eleverna

fick moumljlighet att vaumllja en bok som intresserade dem Naumlr Nora sedan i slutet

av laumlsaringret blickar tillbaka paring kursens foumlrsta romanlaumlsning menar hon att det

nog var det mest lyckade momentet i kursen naumlr det gaumlllde att vaumlcka laumlslust

hos eleverna och hon beraumlttar att eleverna blev vaumlldigt engagerade i laumlsningen

och att flera elever kommenterade att de aldrig laumlst saring mycket foumlrut Hon

foumlrklarar framgaringngen med att hon baringde laumlt momentet faring ta tid och att hon la

upp undervisningen som en helhet

Nora Man kan anvaumlnda litteraturen som stoff paring ett annat saumltt naumlr de till exempel ska laumlra sig kaumlllhaumlnvisningar Att man har det haumlr som ett naturligt stoff Naumlr vi gjorde foumlrsta referatoumlvningarna och kaumlllhaumlnvisningsoumlvningarna daring fick de jaumlmfoumlra sin egen uppfattning om sin bok med en recensent paring naumltet Och saring fick de rsquosaring haumlr skriver hen och saring haumlr tycker jag och jag haringller med daumlr men jag haringller inte med daumlrrsquo och saring var det liksom ett litet referat Och att anvaumlnda boumlckerna saring det gjorde ocksaring att jag tyckte att de tog det paring lite stoumlrre allvar (Intervju 4)

I staumlllet foumlr att genomfoumlra en isolerad referatskrivning av en text vald enkom

foumlr att skriva referat av vilket ovan framstaringr som det vanligaste saumlttet naumlr det

gaumlller att laumlra eleverna att skriva referat beskriver Nora hur hon laumlt laumlsning

och referatskrivande bilda en helhet utifraringn elevernas romanlaumlsning Nora

beraumlttar vidare att elevernas utvaumlrderingar visade att hon faktiskt lyckades

engagera eleverna i laumlsningen under momentet och hon tror sjaumllv att det beror

paring att hon satsade paring att ge laumlsningen tid och arbetade med att faring in andra

kursmaringl och kunskapskrav samtidigt i laumlsningen rdquoAnnars finns det en risk att

man har boklaumlsningen vid sidan avrdquo (Intervju 2) understryker Nora och

beskriver hur romanlaumlsningen blev undervisningens huvudtema och att hon

under momentet integrerade laumlsningen med andra uppgifter Eleverna fick

baringde samtala i mindre grupper om boumlckerna foumlrst med de som laumlst samma bok

och sedan med andra som laumlst andra boumlcker och skriva om boumlckerna Till

exempel fick eleverna oumlva sig paring att goumlra kaumlllhaumlnvisningar och referatmarkoumlrer

genom att leta raumltt paring en blogg paring internet som handlade om deras bok och

sedan skriva en liten text daumlr de refererade till vad andra har tyckt om boken

Syftet med den oumlvningen var att oumlva paring att skriva referat i ett meningsfullt

sammanhang samt att eleverna skulle faring uppleva att de sjaumllva ingick i ett

150

laumlsande sammanhang med andra som laumlst samma bok utanfoumlr klassrummet

Nora lyfter ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna vet att hon har laumlst romanerna

som de arbetar med och att de blir ivriga att diskutera boumlckerna med henne

Nora beraumlttar vidare att hon foumlrsoumlker inspirera eleverna genom att foumlregaring med

gott exempel och foumlrsoumlka vara en laumlsande foumlrebild foumlr eleverna rdquoNaumlr de laumlser

saring laumlser jagrdquo beraumlttar Nora och fortsaumltter rdquoJag goumlr aldrig annat naumlr de laumlser

utan jag laumlser ocksaring Bara foumlr att vi goumlr det haumlr tillsammansrdquo (Intervju 2)

Mycket av det som laumlrarna talar om naumlr de beskriver vikten av att laumlsa med

eleverna tycks till stor del handla om den goda laumlsningen som ska vaumlcka

elevernas engagemang och kittla igaringng elevernas nyfikenhet och lust att laumlsa

Det aumlr ocksaring framfoumlr allt naumlr laumlrarna motiverar laumlsning av hela romaner med

att vaumlcka elevernas laumlslust som eleverna faringr moumljlighet att vaumllja skoumlnlitteratur

fritt naumlr fokus vid romanlaumlsning i staumlllet ligger vid att till exempel att utmana

eleverna i deras laumlsning eller att arbeta med viktiga vaumlrdegrundsfraringgor beharingller

laumlrarna kontrollen oumlver textvalen och vaumlljer romaner aringt eleverna

Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden

Laumlsningen i skolan oavsett om det handlar om sakprosa eller skoumlnlitteraumlra

texter ska enligt studiens laumlrare bidra till att eleverna faringr nya perspektiv paring

egna erfarenheter och paring omvaumlrlden I undervisningen vill laumlrarna att eleverna

ska faring moumljlighet att relatera laumlsningen till sig sjaumllva och kunna kaumlnna igen sig

i de personer som figurerar i texterna och i det som beraumlttas Paring saring vis kan

eleverna ocksaring faring syn paring sig sjaumllva genom att saumltta sina egna erfarenheter i

relation till en till stora delar okaumlnd omvaumlrld

Magnus Dels aumlr det ju att laumlsandet ska vara kul men sen aumlr det ju den haumlr delen daumlr man ska om man aumlr inne paring identitet men att man paring naringt vis ska foumlrstaring att litteratur aumlr ett saumltt att laumlra kaumlnna maumlnniskor och att man paring saring vis laumlr kaumlnna sig sjaumllv (Intervju 1)

Magnus beraumlttar vidare att det aumlr viktigt foumlr honom att undervisningen ger

tillfaumlllen att utmana eleverna i deras saumltt att taumlnka Han beraumlttar om en

teaterfoumlrestaumlllning av Anton Tjechovs Maringsen som han tidigare sett med sina

elever och att flera av elevernas foumlrsta spontana reaktion direkt efter

foumlrestaumlllningen var att de inte alls tyckte om pjaumlsen Men naumlr de sedan

diskuterade den paring den efterfoumlljande lektionen aumlndrade eleverna uppfattning

Magnus De tyckte den var jaumlttedaringlig maringnga utav dem Men sen naumlr man pratar om den saring tycker de daring var den aumlndaring intressant foumlr att den kan utmana till tankar Och det aumlr daumlr naringgonstans naumlr vi hittar den litteraturen som paring naringgot vis man kan analysera och fundera oumlver (Intervju 2)

151

Trots att eleverna alltsaring inte tyckte om teaterfoumlrestaumlllningen saring ledde det

efterfoumlljande samtalet till att de kunde faring nya perspektiv baringde paring Tjechovs verk

och paring livet i stort menar Magnus och saumlger att detta aumlr naringgot han efterstraumlvar

i sin undervisning daring det kan utmana elevernas tankevaumlrldar

Karin ger uttryck foumlr liknande tankegaringngar och beraumlttar om arbetet med

novellen rdquoCartagenardquo ur novellsamlingen Baringten av Nam Le Hon foumlrklarar att

eleverna genom att laumlsa novellen baringde faringr laumlra sig hur det aumlr att leva i slummen

och hur en person kan ta sig ifraringn en punkt i sitt liv och trots svaringra motgaringngar

komma vidare vilket ger eleverna nya perspektiv

Karin Ja foumlr jag tycker att det aumlr en av de viktigaste sakerna med litteraturen att ge ett annat perspektiv aumln det man vanligtvis faringr Foumlr att man ska foumlrstaring kanske rsquoja men jaha var det saring det var att leva paring 40-taletrsquo eller rsquoaumlr det saring det aumlr att vara fattigrsquo eller vad det nu kan vara Saring att man inte bara laumlser om det som man redan vet (Intervju 4)

Alla fem laumlrarna naumlmner ocksaring skolans vaumlrdegrundsarbete som en viktig del

av svenskundervisningen Magnus lyfter fram att laumlsningen av skoumlnlitteratur

har en stoumlrre nytta aumln att det bara aumlr naringgot som staringr i aumlmnesplanen Han pekar

paring att det aumlr ett viktigt saumltt att laumlra eleverna att foumlrstaring andra maumlnniskor och att

alla maumlnniskor reagerar olika paring olika saker och att vi behoumlver foumlrstaring hur olika

sammanhang och haumlndelser paringverkar oss som individer Linnea lyfter aumlven

fram att skoumlnlitteratur aumlr tacksamt att anvaumlnda foumlr att eleverna ska foumlrstaring olika

samhaumlllsfenomen Jenny beraumlttar att hon alltid foumlrsoumlker vaumllja texter som ska

vaumlcka tankar och kaumlnslor faring eleverna att grubbla oumlver olika fraringgestaumlllningar

och gaumlrna visa paring olika etiska dilemman

Jenny Det ska inte bara kanske vara en text som vilken som helst utan att det ska verkligen finnas saker som de grubblar oumlver blir arga paring eller ledsna oumlver eller naringnting saringnt daumlr Det ska vara kaumlnslovaumlckande tycker jag (Intervju 1)

Jenny menar vidare att det maumlrks att eleverna gaumlrna vill prata om etiska fraringgor

och att de behoumlver faring moumljlighet att ventilera rdquojobbiga sakerrdquo och saringdant som

kan vara lite kaumlmpigt att prata om rdquojag har ofta baringde aumlmnen och moment daumlr

elever graringterrdquo foumlrklarar Jenny (Intervju 1) Aumlmnen hon naumlmner som hon gaumlrna

laringter eleverna arbeta med eller diskutera aumlr doumldsstraff doumldshjaumllp terror

genteknik raumltten att bestaumlmma oumlver andras liv ny teknik som kan orsaka krig

och droger

152

Jenny Svenskan blir lite grand av ett saringnt aumlmne tycker jag daumlr man faringr diskutera faringr skriva faringr laumlsa om jobbiga saker Och saring aumlr ju livet Saring ibland saring naumlstan tycker jag att svenska kanske aumlr ett livskunskapsaumlmne riktigt Och jag tycker om det hellip rsquoFaringr man spela gud Faringr vi bestaumlmma oumlver andra maumlnniskors livrsquo Mycket saringnt (Intervju 1)

Foumlr Jenny aumlr ett oumlvergripande syfte med undervisningen i svenska att eleverna

ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som har laumlrt sig att reflektera och att taumlnka

sjaumllva naringgot som hon understryker kanske aumlr det viktigaste hon som laumlrare

kan bidra med i en ung maumlnniskas utbildning Hon beraumlttar om tidigare elever

som efter att de har tagit studenten kommer fram till henne och saumlger rdquoDu fick

mig att bli en sjaumllvstaumlndigt taumlnkande individrdquo (Intervju 2) vilket Jenny tolkar

som ett houmlgt betyg paring sin undervisning

Precis som Jenny aringterkommer Karin i flera intervjuer till litteraturens

inneboende potential foumlr att vaumlcka elevernas lust till diskussion och hon menar

att vaumlrdegrundsdimensionen aumlr central naumlr hon vaumlljer texter

rdquoVaumlrdegrundsfraringgorna brinner jag vaumlldigt mycket foumlr att jobba medrdquo saumlger

Karin (Intervju 4) Hon paringpekar att eftersom elever idag laumlser saring pass faring boumlcker

aumlr det viktigt att det aumlven finns naringgon etisk eller vaumlrdegrundsdimension med

naumlr de vaumll laumlser en bok Karin beskriver att hon gaumlrna vaumlljer texter som tar upp

olika teman som identitet mobbning utanfoumlrskap hur man ska vara mot

varandra i en klass asylsituationen i Europa dagens baringtflyktingar och hur det

aumlr att ha sina roumltter naringgon annanstans aumln i Sverige Hon betonar att det i de

texter hon vaumlljer rdquomaringste finnas naringgot merrdquo

Karin Det aumlr viktigt tycker jag naumlr jag vaumlljer litteratur att det finns naringn slags vaumlrdegrundsdimension i boken ocksaring foumlr daring kan man faring till det haumlr samtalet efteraringt eller reflektionen och saring paring ett annat saumltt Daring faringr man ut det ocksaring foumlr det tycker jag naumlstan aumlr bland det viktigaste med laumlsandet att man kan laumlra sig hur andra maumlnniskor taumlnker och faring andra perspektiv paring saker och ting (Intervju 1)

I samtalet om laumlsningen faringr eleverna en moumljlighet att laumlra sig hur andra

maumlnniskor taumlnker vilka erfarenheter och livsvillkor de har Genom att laumlsa och

tolka olika texter menar Karin att eleverna faringr upp oumlgonen foumlr att laumlsning kan

baringde vara personlighetsutvecklande och ge dem nya perspektiv Enligt Karin

skjuts den sidan av laumlraruppdraget som handlar om att arbeta med skolans

vaumlrdegrund ofta aringt sidan rdquooch naumlr man laumlser litteratur det aumlr ett av de baumlsta

saumltten att komma aringt det och kunna diskutera detrdquo saumlger hon (Intervju 2) Foumlr

Karin garingr saringledes en viktig del av hennes uppdrag som svensklaumlrare utanfoumlr

aumlmnesplanens givna graumlnser Foumlr Nora aumlr arbetet med skoumlnlitteratur centralt i

undervisningen och aumlven hon resonerar i termer av att laumlsning av skoumlnlitteratur

med eleverna aumlr viktigt eftersom det finns saring mycket man kan goumlra med

laumlsningen allt fraringn att bygga upp elevernas identitet som laumlsare till att komma

153

aringt att diskutera livets svaringra fraringgor Nora understryker aumlven vikten av att

eleverna kan rdquohantera baringde laumlsningen och skriftspraringket paring ett saumltt saring att de

kaumlnner sig trygga och saumlkra i samhaumllletrdquo och att de muntligen rdquoska varingga och

kunna uttrycka sigrdquo (Intervju 2)

Den bild som framtraumlder aumlr saringledes att det inte raumlcker foumlr laumlrarna att eleverna

i svenskundervisningen eroumlvrar goda faumlrdigheter i att laumlsa tala och skriva I

gruppintervjun diskuterar Karin Nora och Jenny vad de ser som helt centralt

i svenskaumlmnet

Karin Om vi pratar om ideologi saring foumlr mig aumlr det jaumltteviktigt att det finns naringgon slags vaumlrdegrundsdimension om vi pratar skoumlnlitteratur daring att man kan diskutera naringgonting djupare och kommer in paring existentiella fraringgor eller man kan prata om relationer efteraringt eller naringgonting som har den dimensionen ocksaring Inte bara det litteraturvetenskapliga eller de litteraturvetenskapliga begreppen Jag vet inte om det aumlr bara jag som goumlr saring haumlr Jenny Nej Nora Nej nej absolut inte Jenny Nej det aumlr svenskans kaumlrna tycker jag naumlstan hellip Nora Ja Karin Ja hela skolan ska ha det dubbla uppdraget och det aumlr inte alltid som det tas upp i alla aumlmnen men daumlr har man verkligen chansen Jenny Och vi har gyllene tillfaumllle och hittar man de daumlr bra boumlckerna som verkligen tar upp saringna saring kan man faring hur bra diskussioner som helst Nora Och daring faringr de ocksaring se vad skoumlnlitteratur kan ge dem Karin Ja exakt (Gruppintervju)

Foumlr Karin Jenny och Nora innebaumlr det ett mervaumlrde foumlr undervisningen att

kunna ge eleverna naringgot som garingr bortom det som aumlmnesplanen paringbjuder Att

arbeta med skolans vaumlrdegrund aumlr ett uppdrag som staringr i laumlroplanen och som

alla laumlrare aumlr aringlagda att arbeta med men foumlr Karin Nora och Jenny aumlr det ocksaring

naringgot som faringngar svenskaumlmnets rdquokaumlrnardquo och som staringr houmlgt paring deras laumlsagenda

Genom att laumlsa och arbeta med olika texter i undervisningen hoppas laumlrarna

att eleverna ska faring kunskaper som foumlr dem bortom texten genom att de faringr en

foumlrdjupad sjaumllvinsikt och daumlrmed kan staumlrka sin egen identitet samtidigt som

de aumlven ska utmanas i sina foumlrestaumlllningar om vaumlrlden och laumlra sig mer om vad

det aumlr att vara maumlnniska i olika tider och paring olika platser

rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning

Om laumlstraumlningen som beskrevs ovan och som laumlrarna boumlrjar kursen Svenska 1

med faringr staring foumlr faumlrdighetssidan av undervisningen saring aumlr det ocksaring tydligt att

laumlrarna anser att eleverna genom svenskaumlmnet och daring framfoumlr allt genom

laumlsningen av skoumlnlitteratur ocksaring ska faring moumljlighet till baringde bildning och

allmaumlnbildning Magnus menar att han hos sina elever kan utlaumlsa en oumlnskan

om att de vill bilda sig och ta del av kulturarvet som en kontrast till de rdquolaumltta

154

mediernardquo som till exempel film att de vill kunna kaumlnna till viktiga boumlcker

och kaumlnda foumlrfattare det som han kallar rdquoviktig kulturrdquo (Intervju 4) Han

beskriver att han upplever att eleverna ser svenskaumlmnet rdquosom naringgon form av

intellektuellt aumlmnerdquo och att de i svenskaumlmnet gaumlrna rdquovill moumlta det haumlr lite

svaringrarerdquo och uppnaring naringgon sorts bildningsideal (Gruppintervju) Magnus

foumlrklarar ocksaring hur laumlsning och gemensamma referensramar goumlr att eleverna

boumlrjar foumlrstaring att rdquodet mesta som vi laumlr oss bygger ju paring naringgonting annat att det

finns en liten vinkning haumlr och daumlrrdquo och att naumlr eleverna boumlrjar kunna se vissa

moumlnster saring boumlrjar de foumlrstaring att rdquoallt haumlnger ihop paring naringgot saumlttrdquo (Intervju 3)

Jenny beraumlttar att hon upplever att i slutet av aringrskurs 1 boumlrjar hennes elever

foumlrstaring i och med att de boumlrjar kunna se samband mellan olika verk som de

laumlser att det aumlr viktigt med laumlsningen eftersom den aumlr allmaumlnbildande och ger

eleverna insikter om livet och den egna tankefoumlrmaringgan Aumlven Nora uttrycker

sig i liknande ordalag

Nora Jag skulle vilja att de har med sig en liten kulturskatt ocksaring hellip Saring att det inte blir saring historieloumlst att de kaumlnner till hellip Det handlar ocksaring om deras sjaumllvfoumlrtroende kunna delta kunna se paring tv-program och kaumlnna till saring daumlrrdquo (Intervju 1)

Nora ser det som ett viktigt uppdrag som hon har som laumlrare att eleverna faringr

med sig naringgot fraringn undervisningen som garingr utanfoumlr det som kan maumltas och

vaumlgas och som goumlr att de faringr foumlrutsaumlttningar att delta mer aktivt i samhaumlllslivet

I gruppintervjun resonerar laumlrarna om svenskaumlmnets faumlrdighets- och

bildningsaspekter och kommenterar unisont att svenskaumlmnet handlar baringde om

att traumlna upp faumlrdigheter och att bilda sig och att det egentligen inte garingr att

saumlrskilja det ena fraringn det andra Laumlrarna ger i gruppintervjun uttryck foumlr att

vara oumlverens om att baringda aspekterna aumlr lika viktiga och behoumlvs i

undervisningen

Karin Men bildning har ju med faumlrdighet att goumlra om vi pratar om vaumlrdegrund till exempel taumlnker jag Maringnga till exempel av litteraumlra kanon har ju en dimension som goumlr att man kanske utvecklas som maumlnniska i faumlrdigheten att vara maumlnniska om man saumlger saring Nora Och sen bildning har ocksaring med en djupare foumlrstaringelse att goumlra Jag kan plugga paring ett prov sen kan jag sitta och rabbla aringrtal och grejer men en bildning aumlr naringgon form av kanske inte faumlrdighet men djupare foumlrstaringelse av naringgonting och samband och liksom hellip Jenny Det haumlnger ihop med saring mycket annat ja Nora Ja det goumlr det Det garingr inte att ta ut det direkt En foumlrstaringelse foumlr hur saker och ting fungerar i kombination med att man faktiskt har naringgon kunskap om vaumlrlden (Gruppintervju)

Foumlr laumlrarna i den haumlr studien handlar bildning om fler aspekter aumln att laumlrarna

vill att eleverna ska ha houmlrt talas om och moumltt till exempel vissa klassiska

155

texter eller nobelpristagare i litteratur Det handlar ocksaring om att ge eleverna

en gemensam grund att staring paring saring att eleverna ska kunna kaumlnna sig delaktiga i

samhaumlllet och trygga i att de har kaumlnnedom om den kultur de lever i samt ge

dem en moumljlighet att delta i diskussioner utanfoumlr skolan

Nora Det aumlr en demokratisk fraringga att faring ta del De vet inte vad de dissar om inte jag presenterar det foumlr dem De faringr gaumlrna saumlga att de inte vill laumlsa Selma Lagerloumlf men daring ska de veta vem hon aumlr Vad de vaumlljer bort (Intervju 2)

Nora menar vidare att kaumlnnedom om det gemensamma kulturarvet dels aumlr en

tillhoumlrighetsfraringga och daumlrmed i foumlrlaumlngningen en identitetsfraringga dels handlar

om att kunna koppla ihop olika saker dra slutsatser utifraringn det man vet och se

samband saring att rdquoman kan roumlra sig lite fritt mellan olika omraringdenrdquo eftersom rdquoju

mer man kan desto laumlttare blir det med nya sakerrdquo (Intervju 2) Trots att Nora

aumlr den av de fem laumlrarna som tydligast saumltter skoumlnlitteraturen i centrum i sin

undervisning saumlger hon att bara laumlsa skoumlnlitteratur i sig inte ger naringgon

bildning

Nora Laumlsning ger inte alls automatiskt naringgon bildning eller allmaumlnbildning man maringste foumlrvalta det man maringste laumlra dem hur de ska hellip Ge dem hantverk och redskap foumlr hur de ska kunna ta till sig de haumlr sakerna Och daumlr kommer ju det haumlr med olika genrer in Ja men en dikt varfoumlr faringr man skriva saring daumlr i en dikt och varfoumlr faringr man inte skriva saring i en formell text Till exempel (Intervju 2)

Det gaumlller saringledes enligt Nora att inte tro att det garingr att luta sig tillbaka och

taumlnka att bara foumlr att eleverna laumlser saring blir de per automatik bildade utan baringde

laumlsning och bildning handlar om ett arbete som laumlsaren behoumlver goumlra och

daumlrmed ocksaring faring verktyg foumlr att kunna utfoumlra Karin resonerar paring ett likande

saumltt men utifraringn perspektivet att hon upplever att det idag finns ett fokus paring att

allting maringste ha en nytta direkt och att elever ofta vill veta varfoumlr de till

exempel ska skriva en viss text och vad det kan ha foumlr nytta i verkligheten

foumlrutom betygen

Karin Just naumlr det gaumlller svenskaumlmnet och laumlsningen saring kaumlnns det som att det aumlr inte alltid det ger naringnting direkt i samma oumlgonblick som man goumlr det utan ibland saring kanske man faringr fokusera mer paring sjaumllva upplevelsen av laumlsningen till exempel aumln att den ska ha naringgon nytta Men att det faringr garanterat en nytta laumlngre fram i livet tror jag (Intervju 1)

Det aumlr med andra ord inte alltid som de laumlrdomar som eleverna faringr naumlr de laumlser

olika texter i svenskundervisningen aumlr helt uppenbara foumlr dem paring en garingng I

staumlllet kan kunskapen och laumlrdomarna komma laringngt senare bortom

svenskundervisningens slut och genom insikter som kan foumlra eleverna bortom

156

texterna Naumlr laumlrarna faringr fundera oumlver hur deras undervisning skulle se ut i en

ideal skolvaumlrld daumlr de inte behoumlver foumlrharinglla sig till tidsaspekter andra aumlmnen

eller olika foumlrutsaumlttningar som den lokala kontexten ger utan bara genomfoumlra

den baumlsta undervisningen de kan aringstadkomma svarar de alla att de skulle vilja

arbeta mer med laumlsning

Karin Ja men daring skulle jag vilja att de laumlste om de inte hade naringgra andra aumlmnen och saring daumlr daring skulle det vara fantastiskt om de laumlste en bok i maringnaden till exempel som vi diskuterade Att vi hade samtal om dem daring i mindre grupper varje garingng Som en liten bokcirkel Och daring vet jag att de hade ju kunnat utvecklas jaumlttemycket och alla hade kunnat uppnaring A-kraven utan problem (Intervju 2)

Nora resonerar i samma banor om att hon skulle ha mycket mer laumlsning och

att hon skulle goumlra mer av laumlsningen Fraumlmst skulle hon vilja ha moumljlighet att

laumlsa fler romaner med eleverna rdquodet aumlr klart att i en droumlmvaumlrld saring har man

alltid en bok paring garingngrdquo saumlger hon (Intervju 2)

Naumlr Magnus i slutet av laumlsaringret blickar tillbaka paring sin kurs i Svenska 1 saring

saumlger aumlven han att rdquomen oumlverlag saring tycker jag att det vi har gjort foumlr lite det aumlr

att laumlsa vi skulle haft lite mer laumlsningrdquo (Intervju 4) Om det inte hade varit

konkurrens med andra aumlmnen och om elevernas tid saumlger han att han gaumlrna

hade rdquooumlst paring lite haringrdare med laumlsningrdquo (Intervju 1) Jenny saumlger att hon hade

oumlnskat att hon hade mer tid att rdquogoumlra naringgonting roligtrdquo och lite mer kreativt

(Intervju 4) och hon hade gaumlrna arbetat mer med att laumlsa romaner Det som

framstaringr som den ideala och den oumlnskansvaumlrda svenskundervisningen handlar

foumlr de haumlr fem laumlrarna om en undervisning daumlr laumlsning baringde aumlr centralt och

foumlrekommer mycket mer aumln vad som aumlr moumljligt i den kontext de befinner sig

Sammanfattning

Laumlrarna boumlrjar houmlstterminen i aringrskurs 1 med olika faumlrdighetsoumlvningar foumlr att

eleverna ska faring moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens och foumlr att laumlrarna ska

kunna bilda sig en uppfattning om var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling

Mest fokus verkar Jenny laumlgga paring att laringta eleverna traumlna paring att utveckla sina

laumlsfaumlrdigheter och hon beskriver att hon aumlgnar naumlstan hela den foumlrsta maringnaden

aringt vad hon kallar foumlrstaumlrkningsoumlvningar med syftet att eleverna ska oumlva upp

sin laumlsteknik Paring ett liknande saumltt beskriver Nora hur hon tidigt under houmlsten i

aringrskurs 1 goumlr vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr eleverna faringr prova att laumlsa texter

i olika genrer och sen svara paring fraringgor till texterna Aumlven Linnea Magnus och

Karin vaumlljer att i boumlrjan av kursen arbeta med studieteknik daumlr det ingaringr att

eleverna ska foumlrstaring att man laumlser olika texter paring olika saumltt och med olika

hastighet Karin beraumlttar att hon dessutom diskuterar olika laumlsstrategier med

sina elever under ett studieteknikmoment

157

Alla laumlrarna talar aumlven om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig skriva

korrekta referat Aumlven om de inte tycker att det aumlr det roligaste momentet i

svenskundervisningen lyfter de fram att referatet aumlr viktigt ur flera synpunkter

Dels handlar det om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig citat- och

kaumlllhaumlnvisningsteknik infoumlr kommande svenskkurser och eftersom det aumlr

naringgot som de anses behoumlva i alla andra skolaumlmnen dels saumlger laumlrarna att de

genom elevernas referatskrivande faringr en god uppfattning baringde om elevernas

laumls- och skrivfoumlrmaringga De aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp som laumlrarna

paringpekar att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig behaumlrska aumlr i huvudsak relaterade

till foumlrmaringgorna laumlsa skriva och tala Det handlar om att eleverna ska utveckla

saumlker genrekunskap kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som till stoumlrsta

del kommer fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren laumlra sig foumlrstaring bildspraringk

och kunna laumlsa mellan raderna Alla laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt

att eleverna stoumlttas i sin laumlsning genom olika typer av textsamtal men det aumlr i

princip uteslutande undervisningens skoumlnlitteraumlra texter som laumlrarna talar om

Det laumlrarna framharingller som det mest centrala i deras uppdrag som

svensklaumlrare aumlr att bidra till att vaumlcka elevernas laumlslust att motivera eleverna

till att se sig som laumlsare och att genom att laumlsa och arbeta med olika texter

arbeta med vaumlrdegrunden och olika existentiella fraringgor Stora utmaningar som

naumlmns aumlr att laumlrarna upplever att det baringde finns ett stort laumlsmotstaringnd hos

eleverna och att de saknar laumlsutharingllighet Det laumlrarna pekar paring som

svenskaumlmnets bidrag till unga maumlnniskors utbildning relateras till tvaring olika

nivaringer som handlar om baringde faumlrdigheter och den personliga utvecklingen

Eleverna ska genom svenskundervisningen faring goda faumlrdigheter i att tala laumlsa

och skriva saring att de aumlr vaumll foumlrberedda foumlr houmlgre studier och ett liv som goda

samhaumlllsmedborgare Samtidigt ska de ocksaring goumlra en bildningsresa och

utveckla kunskaper om sig sjaumllva och om omvaumlrlden och vad det kan innebaumlra

att vara maumlnniska genom att via laumlsningen eroumlvra kunskaper som foumlr dem

bortom texten

158

Kapitel 8 Analys och reflektion Del I

I avhandlingens Del I aumlr det laumlrarnas beraumlttade praktik om hur de vaumlljer texter

och vad de vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika

undervisningstexter som staringr i fokus Trots att de fem laumlrarna utgaringr fraringn

sinsemellan taumlmligen olika lokala kontexter och daumlrmed olika foumlrutsaumlttningar

foumlr undervisningen pekar resultaten i Del I mot att det tycks finnas en stabil

och viktig kunskap i svenskaumlmnet utifraringn begreppet powerful knowledge

som oavsett vilka texter som vaumlljs och hur laumlrarna vaumlljer att arbeta med

texterna aumlr det kunnande och de foumlrmaringgor som laumlrarna anser att det aumlr viktigt

att eleverna laumlr sig Det aumlr denna stabila och viktiga kunskap som kan betraktas

som svenskundervisningens unika bidrag till de viktiga kunskaper som alla

elever har raumltt att utveckla i skolan Foumlr att saumltta ord paring och synliggoumlra laumlrarnas

didaktiska avvaumlgningar och laumlsundervisning sker i det haumlr kapitlet en analys

av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del I i relation till

avhandlingens foumlrsta tre fraringgestaumlllningar Dessa saumltter fokus paring hur laumlrarna

beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka

texter laumlrarna anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har

i undervisningen samt vad som framtraumlder som viktiga kunskaper som

eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs Analys och

reflektion goumlrs med stoumld i tidigare forskning och i studiens teoretiska

utgaringngspunkter som utgoumlrs av policy enactment teori om laumlsundervisning

och powerful knowledge

Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar

Sett ur ett policyperspektiv aumlr att vaumllja text en aktiv policyhandling daumlr laumlrarna

ska omvandla skrivningar i en nationell policy som aumlmnesplanen foumlr Svenska

1 till en undervisningshandling Laumlrarna behoumlver tolka och oumlversaumltta

skrivningarna i aumlmnesplanen till ett konkret undervisningsinneharingll och i denna

tolkningsprocess framgaringr det i avhandlingens Del I att den lokala kontexten

faringr stor betydelse foumlr vilka val som de enskilda laumlrarna goumlr liksom att

undervisning i klassrummet bara aumlr en del av laumlrarnas uppdrag Ball (1993)

och Braun et al (2010) understryker att aumlven om policy aumlr styrande foumlr laumlrares

praktik saring talar policy inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar ramar foumlr vilka

didaktiska val som aumlr moumljliga att goumlra foumlr laumlrarna Aumlmnesplanen i svenska aumlr

exempel paring policy som inte talar om hur naringgot ska goumlras utan laumlmnar oumlver till

159

laumlrarna att tolka till exempel vilka och hur maringnga texter som ska ingaring i

undervisningen och hur eleverna ska arbeta med texterna Detta blir tydligt i

den haumlr studien naumlr det gaumlller hur den lokala kontexten faringr betydelse foumlr vilka

texter som kommer in i de fem laumlrarnas klassrum Styrningen i form av de

nationella styrdokumenten och det nationella provet positionerar laumlrarna som

objekt foumlr policy och ger dem ramarna foumlr undervisningen genom att policy

visar vad som aumlr att oumlnska av svenskundervisningen paring gymnasiet I moumltet

med den unika skolkontexten som de medverkande laumlrarna aumlr verksamma i

blir laumlrarna aktoumlrer i policy men med olika foumlrutsaumlttningar att tolka och goumlra

policy och daumlrmed att iscensaumltta en undervisning som ligger inom ramarna foumlr

den nationella styrningen (Ball et al 2012) I spaumlnningsfaumlltet mellan det som

aumlr oumlnskvaumlrt och det som aumlr moumljligt behoumlver laumlrarna hela tiden foumlrharinglla sig till

den nationella styrningen samtidigt som de kontinuerligt maringste foumlrhandla med

den lokala kontexten som de befinner sig i Naumlr laumlrarna talar om att det aumlr

viktigt att faring en variation av texter och att de behoumlver beakta att texterna

representerar kvinnor och maumln samt olika tider och olika kulturer ligger de ndash

medvetet eller omedvetet ndash mycket naumlra formuleringarna i det centrala

inneharingllet foumlr gymnasiets svenskaumlmne (se Skolverket 2011) Paring samma saumltt

aumlr det nationell policy i form av kursens kunskapskrav som framtraumlder som en

reell paringverkan paring undervisningen naumlr laumlrarna beraumlttar hur de vaumlljer texter saring att

eleverna ska faring moumljlighet att visa att de kan jaumlmfoumlra tema och motiv i olika

texter och foumlr att laumlrarna ska kunna bedoumlma elevernas kunskaper i relation till

kunskapskraven

Den situerade kontexten i form av skolans geografiska placering och den

enskilda skolans elevunderlag har ocksaring betydelse foumlr undervisningen baringde

vad gaumlller vilka texter som laumlrarna kan vaumllja och hur texterna bearbetas i

klassrummet Skolans elevunderlag som styrs av var skolan aumlr belaumlgen

skapar foumlrvaumlntningar om vilka krav som kan staumlllas ndash eller inte staumlllas ndash paring

eleverna Aumlven svenskaumlmnets och laumlsningens status paring den egna skolan

paringverkar laumlrarna i deras avvaumlgningar I och med att det finns en skillnad vad

gaumlller det kulturella utbudet som finns i det omgivande samhaumlllet utanfoumlr

skolan och som laumlrarna kan knyta an till i undervisningen paringverkas

undervisningen av skolans geografiska laumlge Som exempel kan naumlmnas att

Karins elever kan ta del av teaterbesoumlk och konstutstaumlllningar och Karin kan

goumlra dem till en del av undervisningen i kursen Svenska 1 paring ett saumltt som inte

aumlr moumljligt paring de skolor som befinner sig paring orter med ett mer begraumlnsat

kulturellt utbud Paring samma vis kan Jennys elever som garingr paring en mindre skola

paring en liten ort faring moumljlighet att garing till bokhandeln och vaumllja varsin roman paring

svenskaumlmnets bekostnad naringgot som foumlrmodligen aumlr betydligt svaringrare att

genomfoumlra paring en stoumlrre skola med ett stort antal elever

Laumlrarnas textval paringverkas ocksaring houmlgst paringtagligt av den materiella kontexten

i form av vad som finns paring skolan vad gaumlller laumlromedel laumlroboumlcker antologier

och skoumlnlitteratur Aumlven lokala policyer om prioriteringar i form av datorinkoumlp

till eleverna framfoumlr till exempel satsningar paring skoumlnlitteratur som paring Magnus

160

och Linneas skola tillsammans med skolans budget styr vad som finns att

tillgaring paring den enskilda skolan Naumlr det gaumlller moumljligheten att kunna laumlsa en

laumlngre gemensam text faringr det ocksaring betydelse vad som finns tillgaumlngligt paring

skolan i form av hela klassuppsaumlttningar av skoumlnlitteratur daumlr Karin och Nora

har god tillgaringng till en stor variation av klassuppsaumlttningar under det att Jenny

Magnus och Linnea har ett betydligt mer begraumlnsat urval att tillgaring Laumlrarna i

den haumlr studien ger ocksaring uttryck foumlr att de tydligt foumlredrar att eleverna ska

laumlsa en fysisk bok tryckt paring papper Detta tyder paring att ideacuten om den rdquoheliga

bokenrdquo tryckt paring papper i svenskundervisningen (Erixon 2010 2014) i allra

houmlgsta grad fortfarande lever Aumlven skolans organisation vad gaumlller till

exempel vilka kurser och aumlmnen som laumlggs i vilka aringrskurser paring de olika

programmen oumlppnar eller staumlnger foumlr aumlmnesoumlvergripande samarbeten och

daumlrmed foumlr texter som vaumlljs foumlr att laumlsas i samarbeten med andra aumlmnen

Den professionella kontexten handlar om baringde de aumlmneslag som laumlrarna

ingaringr i och de enskilda laumlrarna vilka lyfts fram som betydande faktorer naumlr det

gaumlller laumlrarnas textval Aumlmneslagets kultur i synnerhet vad gaumlller huruvida

laumlrarna upplever sig faring stoumld och inspiration fraringn sina aumlmneskollegor paringverkar

baringde vad som koumlps in paring skolorna och vilket stoumld laumlrarna anser sig faring fraringn sina

kollegor Aumlven haumlr visar de medverkande laumlrarna paring en skillnad i den

professionella kontexten som de ingaringr i Det aumlr framfoumlr allt Jenny och Karin

som spontant lyfter fram att de faringr mycket stoumld och hjaumllp fraringn aumlmneskollegorna

paring den egna skolan och de anger att de kaumlnner sig trygga i aumlmneslaget och att

de tillsammans med kollegorna genom aringren har utvecklat en relativt stor

samsyn kring svenskundervisningen Magnus och Linnea daumlremot upplever

en mer splittrad aumlmneslagsmaumlssig kultur paring sin skola och menar att de inte

alltid tycker att de faringr naringgot stoumld fraringn sina aumlmneskollegor och att de har olika

syn paring till exempel vilken litteratur som eleverna boumlr laumlsa inom ramarna foumlr

svenskundervisningen Nora aring sin sida intar en foumlrharingllandevis sjaumllvstaumlndig

position i relation till sin skolas aumlmneskultur Aumlven om hon till exempel

genomfoumlr den gemensamma uppgiften i aringrskurs 1 goumlr hon den till sin innan

hon tar in den i klassrummet Gemensamma skrivningar eller prov som

skolans aumlmneslag har arbetat fram faringr ocksaring en konkret inverkan paring vilka

texter eleverna faringr moumlta i undervisningen liksom den enskilda laumlrarens syn paring

texter och laumlsning och haumlr spelar den egna erfarenheten och laumlsrepertoaren en

stor roll Laumlrarnas upplevda tidspress ett resultat av hur skolans huvudman

har tolkat laumlrarnas uppdrag lyfts ocksaring fram som naringgot som faringr en reell

paringverkan paring undervisningen daring kloka och mer genomtaumlnkta val av

undervisningsinneharingll ibland ersaumltts av hastiga beslut foumlr att kunna leverera

naringgot som fungerar och haringller eleverna sysselsatta i klassrummet

Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ligger deras formuleringar ofta naumlra

skrivningarna i aumlmnesplanens centrala inneharingll och kunskapskrav som till

exempel att de texter de vaumlljer ska representera manliga och kvinnliga

foumlrfattare fraringn olika tider och kulturer och att eleverna ska kunna identifiera

beraumlttelsers tema och motiv samt kunna dra paralleller mellan olika texter

161

Laumlrarna aumlr med andra ord starkt faumlrgade av att laumlsningen sker i en kontext som

houmlr ihop med policydokument och en bedoumlmningspraktik daumlr undervisningen

samtidigt syftar till att ge eleverna moumljlighet att utveckla olika faumlrdigheter och

foumlrmaringgor men ocksaring till att ge ett adekvat betygsunderlag som ska garing att

relatera till kursens kunskapskrav Talet om att ett av deras viktigaste uppdrag

aumlr att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr ocksaring ett exempel paring naumlr laumlrarnas egen

oumlvertygelse staringr i naumlra samspel med utvecklande policy (Ball et al 2011) haumlr

representerad av svenskaumlmnets aumlmnesplan I denna process blir laumlrarna tydligt

aktoumlrer som aktivt tolkar och skapar mening av policy och daumlr laumlrarna ger

uttryck foumlr att ha gjort denna policy till sin egen (Ball et al 2012) Ball (2016)

understryker att det inte bara aumlr laumlrare som i sitt tolkningsarbete foumlraumlndrar

policy saring att den fungerar ihop med den lokala kontexten utan att policy paring

flera saumltt ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad laumlrare goumlr Naumlr Magnus beskriver att

han genom svenskaumlmnets aumlmnesplan blivit mer medveten om sina textval och

hur han tidigare inte har reflekterat saring mycket oumlver att de texter han anvaumlnt i

stort sammanfallit med ett traditionellt kanonurval med maringnga vaumlsterlaumlndska

manliga foumlrfattare saring aumlr det ett tydligt exempel paring hur policy har foumlraumlndrat

Magnus saumltt att taumlnka om sin undervisning i en viss oumlnskad riktning Haumlr blir

aumlmnesplanen i Svenska 1 ocksaring ett exempel paring en utvecklande policy som

kraumlver en aktiv tolkning av laumlraren i en meningsskapande process som ger

laumlraren moumljlighet att vaumlrdera aumlmnesplanens skrivningar foumlr att sedan goumlra olika

kreativa didaktiska avvaumlgningar

Att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr naringgot som alla fem laumlrarna ofta

aringterkommer till under intervjuerna det ska vara kul att laumlsa och eleverna ska

genom laumlsningen upptaumlcka nya saker baringde om sig sjaumllva och om omvaumlrlden

Att faring elever att baringde vilja och tycka om att laumlsa betraktar laumlrarna som en av

deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen och haumlr samspelar deras

uppfattning med den skrivning i aumlmnesplanens syfte som anger att

undervisningen i svenska ska vaumlcka elevernas lust att laumlsa (Skolverket 2011)

Samtidigt som laumlslust aumlr en del av policy saring framgaringr det av laumlrarnas tal att

laumlslusten ocksaring staringr foumlr vaumlrden som inte garingr att maumlta utan som naringgot som ska

ge eleverna upplevelser och insikter foumlr livet Med tanke paring den performativa

kontext som laumlrarna befinner sig i och som faringr en mer framtraumldande roll i

avhandlingens Del II kan detta fokus tolkas som naringgot av en

motstaringndshandling (Ball 2003 2006) medveten eller omedveten till raringdande

policyfokus i skolan daumlr allt ska maumltas vaumlgas och bedoumlmas Ball et al (2012)

skriver att i vissa fall kan olika policyer som existerar vid en och samma

tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga I aumlmnesplanen i svenska finns det

en inbyggd motstridighet i en och samma policy daumlr undervisningen aring ena

sidan ska vaumlcka laumlslust hos eleverna och som aring andra sidan har kunskapskrav

som tydligt anger att elevernas laumlsning ska examineras Satt i relation till det

laumlsmotstaringnd hos eleverna som laumlrarna vittnar om baringde i den haumlr och i Bradlings

(2020) studie vaumlcks daumlrmed fraringgor om vad det goumlr med elevernas laumlslust och

motivation att laumlsa naumlr detta ska goumlras mot en bakgrund daumlr laumlsningen ska

162

bedoumlmas och betygsaumlttas och aumlven maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Wigfield et al (2016) visar i en studie att elevers minskade motivation foumlr

laumlsning tydligt korrelerar med de bedoumlmningspraktiker av laumlsning som

uppstaringtt i den performativa kontext daumlr laumlrare aumlr aringlagda att maumlta och bedoumlma

elevers laumlsning baringde mer formellt och oftare aumln tidigare Med tanke paring att

svenska elever sedan skolreformerna 2011 enbart i aumlmnet svenska utvaumlrderas

i fem olika nationella prov ndash i aringrskurs 3 6 och 9 i grundskolan och i aringrskurs 1

och 3 i gymnasieskolan ndash inneharingllandes inte mindre aumln sammanlagt 21 olika

delprov varav flera delprov testar elevernas laumlsning aumlr det fullt moumljligt att

elevers laumlsmotstaringnd aumlven i den svenska kontexten sammanfaller med ett oumlkat

fokus paring bedoumlmning av elevers laumlsning Fraringgan aumlr om det ens aumlr moumljligt att

vaumlcka elevers lust att laumlsa i ett saringdant sammanhang

De olika kontextuella dimensionerna har sammanfattningsvis stor

betydelse foumlr hur nationell policy tar sig uttryck i den konkreta

undervisningssituationen daring de styr oumlver vilka tolkningar av policy som aumlr

moumljliga foumlr laumlrarna att genomfoumlra vad som behoumlver omfoumlrhandlas och vad

som helt enkelt behoumlver prioriteras bort Det aumlr inte alltid saring att saringdant som aumlr

oumlnskvaumlrt ur laumlrarnas perspektiv blir moumljligt vilket leder till att de faringr foumlrhandla

baringde med sin tolkning av policy och den lokala kontexten foumlr att faring ett

meningsfullt ndash eller i alla fall fungerande ndash undervisningsinneharingll Vad som

aumlr oumlnskvaumlrt ur policyskapares perspektiv blir inte heller alltid moumljligt om den

lokala kontexten inneharingller hinder foumlr genomfoumlrandet Det kan till exempel bli

svaringrt att leva upp till aumlmnesplanens skrivningar om manliga och kvinnliga

foumlrfattare och texter fraringn olika tider och kulturer om inga eller faring laumlmpliga

saringdana texter finns tillgaumlngliga paring skolan om till exempel skolans budget eller

professionella kontext inneburit att annat har prioriterats Laumlrarnas stora fokus

paring kursens kunskapskrav i tolkningen av vilken undervisning som ska

genomfoumlras riskerar ocksaring i en performativ kontext att bidra till ett fokus paring

att leverera resultat i form av houmlgre betyg snarare aumln goda kunskaper

Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal

Naumlr det gaumlller de textval som laumlrarna goumlr foumlr undervisningen i Svenska 1 saring

framgaringr det i resultatet i studiens Del I att textvalen goumlrs utifraringn laumlrarnas

tolkningar av policy under kontinuerligt paringgaringende kompromisser och

foumlrhandlingar med den lokala kontexten Yates et al (2019) anser att

diskussioner om textval i L1-undervisningen tenderar att laumlgga fokus paring texten

som artefakt och vilka texter som undervisningen av olika anledningar boumlr

omfatta oftast i relation till en kanondiskussion Daumlrmed osynliggoumlrs laumlrares

betydelse foumlr vilket pedagogiskt vaumlrde som finns i laumlsningen av olika texter

naumlr fokus riktas mot texten som om den viktiga kunskapen ligger goumlmd i sjaumllva

texten och inte i vad man kan laumlra sig av att laumlsa texten Yates et al paringpekar

vidare att det inte aumlr texten i sig som har den viktiga kunskapen utan det som

163

aumlr viktigt aumlr vad laumlraren och eleverna goumlr med texten Kunskap utvecklas i

klassrummet genom de aumlmneskunskaper erfarenheter och syften med

laumlsningen som laumlraren tar med sig in i klassrummet och genom laumlrarens arbete

med att iscensaumltta en undervisning som moumljliggoumlr att eleverna laumlr sig powerful

knowledge De avvaumlgningar som laumlrarna i den haumlr studien goumlr infoumlr varje text

som tas in i klassrummet baringde vad gaumlller vilken text som vaumlljs och hur laumlrarna

vaumlljer att arbeta med texten blir daumlrmed betydelsefulla foumlr vad eleverna faringr

moumljlighet att laumlra sig Naumlr Young och Muller (2016) lyfter fram att powerful

knowlegde handlar om att elever genom moumltet med undervisningens inneharingll

faringr laumlra sig begrepp ideacuteer och nya saumltt att taumlnka som ger dem kunskaper som

moumljliggoumlr foumlr dem att se och foumlrstaring vaumlrlden utanfoumlr deras egen erfarenhet ligger

detta i linje med det bildningsideal som framtraumlder hos laumlrarna i den haumlr

studien och som fraumlmst enligt laumlrarna uppnarings genom laumlsning av skoumlnlitteratur

Genom att vaumllja skoumlnlitteraumlra texter som laringter eleverna baringde kaumlnna igen sig

sjaumllva och moumlta maumlnniskor med olika vaumlrderingar och i andra livssituationer

aumln de som eleverna sjaumllva kaumlnner till vill laumlrarna bygga en brygga mellan

eleverna och vaumlrlden utanfoumlr klassrummet Haumlr ansluter sig laumlrarna ocksaring till

vanligt foumlrekommande ideacuteer inom litteraturdidaktik laumlrarutbildning och i

laumlroplaner (Andersson 2010 Persson 2012) om att litteraturlaumlsning baringde

bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och kan hjaumllpa maumlnniskor att foumlrstaring sin omvaumlrld

(Vischer Bruns 2011)

Det som laumlrarna i den haumlr studien lyfter fram som viktiga avvaumlgningar de

goumlr naumlr de vaumlljer texter till undervisningen i Svenska 1 ligger ocksaring i flera

avseenden i linje med vad svensklaumlrare i andra studier ndash och aumlven

engelsklaumlrarna i Sarlands (1991) studie ndash har lyft fram som viktig paringverkan

foumlr deras textval som till exempel vad som finns tillgaumlngligt paring skolan

elevanpassning kvalitet moumljlighet att vaumlcka elevernas intresse och laumlslust

samt att faring reflektera oumlver vaumlrdegrundsfraringgor (se till exempel Borsgaringrd 2021

Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Sjoumlstedt 2013 Tengberg 2011) Liksom

svensklaumlrarna i Bradlings (2020) och dansklaumlrarna i Sjoumlstedts (2013) studier

vill svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att eleverna ska utmanas i sin laumlsning

genom undervisningens texter Mycket av det som i tidigare studier visats

utgoumlra grunden foumlr laumlrares motiv till textval tycks daumlrmed fortfarande gaumllla och

daumlrmed visar den haumlr studien paring en stabilitet i L1-laumlrares motiv foumlr val av

litteratur i klassrummet Det tycks dock som om vissa foumlrskjutningar aumlndaring har

skett oumlver tid Till exempel resonerar laumlrarna i Sarlands (1991) studie om att

texter som ska vaumlcka elevernas laumlslust inte faringr krocka med laumlrarnas egna

preferenser under det att laumlslusten i den haumlr studien snarare krockar med att

laumlsningen maringste betygsaumlttas Laumlrarna i den haumlr studien haumlnvisar ocksaring i

betydligt mindre utstraumlckning aumln i tidigare studier (se till exempel Bergman

2007 Lundstroumlm 2007 Olin-Scheller 2006 Sarland 1991) till att texterna

ska oumlverfoumlra bildning och ett kanoniskt litteraturhistoriskt arv till eleverna Det

aumlr troligt att detta har att goumlra med att kursen Svenska 1 inte har ett

litteraturhistoriskt fokus och att skoumlnlitteraturen i Gy11 har en mindre

164

framtraumldande roll aumln i Lpf94 (Graeske 2015) som var den laumlroplan som gaumlllde

daring de tidigare studierna genomfoumlrdes Det kan ocksaring bero paring att laumlrarna i Gy11

i houmlgre grad aumln i Lpf94 foumlr att kunna uppfylla krav paring att examinera elevers

laumlsning i klassrummet vaumlljer undervisningsinneharingll efter kursens

kunskapskrav vilka foumlr kursen Svenska 1 naumlr det gaumlller laumlsning framfoumlr allt

betonar traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor

som analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv snarare aumln

litteraturhistoriska bildningsperspektiv (Persson 2012) I viss maringn kan det

ocksaring handla om att laumlrarna i den haumlr studien aumlr mer fokuserade paring att faring

eleverna att laumlsa oumlverhuvudtaget aumln som var fallet i de tidigare studierna

Ytterligare naringgot som vaumlcker funderingar aumlr varfoumlr bland saring maringnga olika

faktorer som naumlmns som styrande foumlr vilka textval som goumlrs elevernas

foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse foumlr texterna inte aumlr mer framtraumldande i vad som

beaktas i textvalen Foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse har visat sig vara av

betydelse foumlr baringde motivation att laumlsa (Morgan amp Fuchs 2007) och foumlrstaringelsen

av texter (Kamhi 2009) Kanske aumlr det naringgot som aumlr saring foumlrgivettaget att laumlrarna

inte talar om det men det aumlr i alla fall inget som framgaringr av intervjuerna trots

att laumlrarna i oumlvrigt anger att de i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i centrum

och tar stor haumlnsyn till vilka det aumlr som ska laumlsa texterna

Den materiella kontexten i form av skolornas resurser och tillgaumlnglighet

gaumlllande laumlroboumlcker faringr betydelse foumlr om en laumlrobok anvaumlnds i undervisningen

i svenska eller inte vilket aumlr naringgot som houmlgst konkret paringverkar vilka texter

eleverna faringr moumljlighet att moumlta i undervisningen Det ser olika ut vad gaumlller

huruvida laumlrarnas skolor satsar paring att koumlpa in till exempel romaner eller

laumlroboumlcker till alla elever Karin och Nora har en gemensam laumlrobok i svenska

foumlr hela klassen under det att paring Jennys skola saring prioriteras de begraumlnsade

resurserna till att koumlpa in varsitt laumlrarexemplar av olika laumlroboumlcker ur vilka

laumlrarna sedan kopierar upp de sidor till eleverna som de vill anvaumlnda Paring

Magnus och Linneas skola aumlr det en kombination av den materiella kontexten

och den professionella kontexten som paringverkar laumlroboksanvaumlndandet daring dels

huvudmannen och skolledningen beslutat att satsa resurser paring datorer till

eleverna saring att budgeten inte raumlcker till att koumlpa in de boumlcker som

svensklaumlrarna oumlnskar dels har aumlmneslaget i svenska beslutat att alla elever i

aringrskurs 1 ska anvaumlnda samma laumlrobok oavsett vilket program de garingr paring ndash naringgot

som baringde Linnea och Magnus aumlr kritiska till Till skillnad fraringn norsklaumlrarna i

studierna genomfoumlrda av Gabrielsen amp Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen

et al (2020) tycks det ocksaring finnas en praxis bland svensklaumlrarna i den haumlr

studien att vaumllja bort att anvaumlnda laumlrobok foumlr att i staumlllet goumlra ett eget material

vilket alla fem laumlrarna i den haumlr studien tydligt uttalar att de goumlr och att de har

gjort under stoumlrre delen av sin undervisningspraktik Detta kan tolkas som att

laumlrarna aktivt utnyttjar det friutrymme som finns inom aumlmnesplanen att vaumllja

text daring ju policy i det haumlr fallet i form av aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 endast

talar om vad som ska goumlras men inte hur (Ball 1993 Braun et al 2010)

Motstaringndet mot att anvaumlnda laumlroboumlcker kan ocksaring ses som ett kritiskt

165

foumlrharingllningssaumltt fraringn laumlrarna till det traditionellt kanonbundna texturval som

de anser att laumlroboumlcker i svenska praumlglas av vilket de ocksaring ger uttryck foumlr

Foumlr den som ser anvaumlndandet av laumlroboumlcker som en garant foumlr kvalitet och

likvaumlrdighet i utbildningen kan det uppfattas som problematiskt att laumlrarna i saring

liten utstraumlckning anvaumlnder laumlroboumlcker i undervisningen Laumlroboumlcker aumlr dock

dyra att koumlpa in oavsett om det aumlr fysiska exemplar eller digitala licenser och

de fysiska boumlckerna aringteranvaumlnds daumlrfoumlr av flera generationer av elever paring en

skola varvid texterna kan komma att tappa i aktualitet Det kan innebaumlra att de

texter som laumlrarna i den haumlr studien vaumlljer baringde aumlr mer aktuella daring laumlrarna i

staumlllet haumlmtar texter fraringn tidningar tidskrifter och webbplatser naumlr det gaumlller

sakprosatexter och mer inriktade mot elevernas intresse naringgot som laumlrarna i

sina resonemang om textval visar att de tycker aumlr viktigt Eftersom intresse

och foumlrfoumlrstaringelse aumlr viktiga komponenter foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009)

kan laumlrarnas val av texter som aumlr aktuella och anpassade till elevernas

intresseomraringden bidra till att stoumltta elevernas textfoumlrstaringelse och laumlsutveckling

Dessutom betyder valet att inte anvaumlnda laumlroboumlcker sannolikt att det i

undervisningen kommer in fler autentiska texter som inte aumlr tillraumlttalagda och

som laumlnkar till vaumlrlden utanfoumlr skolan vilket skulle tala foumlr att oumlka elevernas

motivation att laumlsa texterna daring det goumlr att eleverna daumlrigenom faringr delta i

vaumlrlden utanfoumlr (Perry 2012) Till skillnad fraringn studierna om norsklaumlrares

textval i norskaumlmnet (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020 Gabrielsen et al

2020) saumlger svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att de i undervisningen

foumlredrar att laringta eleverna laumlsa hela texter snarare aumln utdrag ur texter eftersom

det goumlr att det blir laumlttare foumlr eleverna att skapa mening av texten om den har

en riktig boumlrjan och ett slut naringgot som aumlven foumlrordas av en del

litteraturdidaktiker (se till exempel Oumlhman 2015) Att laumlsa utdrag av texter

kraumlver mycket mer foumlrarbete infoumlr laumlsningen eftersom laumlraren inte kan foumlrvaumlnta

sig att eleverna har samma kunskaper om texten och dess sammanhang som

laumlraren har som baringde har laumlst texten flera garingnger och kanske aumlven har laumlst hela

den text som utdraget kommer fraringn Detta kan ocksaring vara en anledning till att

jaumlmfoumlrt med ovan naumlmnda norska studier saring anvaumlnds faring laumlroboumlcker i

undervisningen i den haumlr studien daring maringnga antologier i svenska aumlr uppbyggda

av just utdrag ur laumlngre texter Trots att laumlrarna i den haumlr studien till stor del

utnyttjar det friutrymme som finns i aumlmnesplanen att vaumllja texter saring visar

textfoumlrteckningarna att det aumlr ett relativt likartat texturval de fem laumlrarnas

elever moumlter i kursen Svenska 1 vilket talar foumlr att kurserna aumlndaring visar paring en

relativt houmlg grad av likvaumlrdighet naumlr det gaumlller texturvalet

Det finns dock en annan anledning aumln likvaumlrdighetsfraringgan att fundera paring

vad det innebaumlr att laumlrarna i studien i saring liten omfattning vaumlljer att anvaumlnda en

laumlrobok i undervisningen Naumlr det gaumlller det textunderlag som redovisas i

textfoumlrteckningarna saring aumlr det slaringende hur faring informationstexter som

undervisningen omfattar vilket kan ses som en konsekvens av laumlrarnas val att

inte anvaumlnda laumlroboumlcker i naringgon houmlgre utstraumlckning Det betyder att den typ

av informationstexter som ofta brukar foumlrekomma i laumlroboumlcker i form av

166

bakgrundstexter om till exempel olika aumlmnen foumlrfattare kulturella

sammanhang och annan aumlmnesspecifik kunskap och som kan hjaumllpa eleverna

med en foumlrfoumlrstaringelse foumlr de texter de laumlser tappas ndash eller vaumlljs ndash bort i

undervisningen Som tidigare beskrivits har foumlrfoumlrstaringelse i form av att kunna

aktivera tidigare kunskaper om ett aumlmne visats vara av betydelse foumlr att elever

ska kunna foumlrstaring en text (Kamhi 2009) saumlrskilt viktigt aumlr det att eleverna har

och kan aktivera en omvaumlrldskunskap naumlr de ska laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter

(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) Valet att inte laringta elever laumlsa den

typen av bakgrundstexter kan daumlrfoumlr paringverka elevernas moumljlighet att foumlrstaring de

texter de moumlter i undervisningen Foumlrfoumlrstaringelse kan visserligen aumlven byggas

genom att laumlraren beraumlttar eller visar en film om det som eleverna behoumlver veta

foumlr att kunna ta till sig och foumlrstaring en text men samtidigt blir ocksaring maumlngden

sakprosatexter och det totala antalet sidor sammanhaumlngande text som eleverna

laumlser i samband med undervisningen mindre Detta i sin tur paringverkar ocksaring

elevers moumljligheter att utveckla sin laumlskompetens eftersom det aumlr viktigt att

elever faringr moumljlighet att laumlsa rikligt med sammanhaumlngande text

(Hammerschmidt-Snidarich et al 2019 Kuhn et al 2006 Taylor et al

1990) och faring stoumlttning i att laumlsa baringde skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter

(Fisher amp Frey 2018 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Genom laumlsning av text

av olika typer moumlter eleverna en variation av ord och textstrukturer vilket ger

ett stoumld foumlr dem att oumlka sin laumlskompetens Fraringgan aumlr om detta perspektiv

kompenseras foumlr naumlr laumlroboken vaumlljs bort i samma utstraumlckning som naumlr det

gaumlller oumlvriga val av texter

Laumlrarna motiverar ocksaring sina textval med att de sjaumllva behoumlver rdquobrinnardquo foumlr

de texter som de anvaumlnder i undervisningen foumlr att de ska kunna engagera

eleverna i laumlsningen men tycks daumlrmed laumlgga mer fokus paring sitt eget intresse

aumln paring elevernas intresse aumlven om de ofta aringterkommer till att de vill hitta texter

som kan skapa ett intresse hos eleverna Laumlrarna beskriver ocksaring att de precis

som laumlrarna i Bradlings (2020) studie upplever att det aumlr en balansgaringng naumlr de

vaumlljer texter mellan att eleverna faringr vaumllja texter fritt och att visa paring naringgot nytt

i gemensam laumlsning foumlr att hjaumllpa eleverna komma vidare med sin laumlsning Haumlr

faringr laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar betydelse foumlr elevernas moumljlighet att

utveckla sin laumlskompetens och syftet med laumlsningen maringste avgoumlra vilken

metod som aumlr laumlmpligast att anvaumlnda Laumlsning av en gemensam text som

diskuteras tillsammans med laumlraren och andra elever stoumldjer och utvecklar

elevers laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et al 2011 Duke amp Pearson

2002) Aring andra sidan att laringta eleverna vaumllja fritt till exempel naumlr det gaumlller att

vaumllja romaner att laumlsa kan oumlka deras motivation att laumlsa (Ivey amp Johnston

2013 Krashen 2004 Wigfield et al 2016) vilket i sin tur kan leda till att

eleverna laumlser mer (Guthrie et al 1999 se ocksaring Tegmark et al 2021) Om

eleverna vaumlljer att laumlsa texter som laumlraren inte kaumlnner till eller inte har laumlst finns

det dock en risk att de laumlmnas ensamma med laumlsningen och daumlrmed inte faringr

det stoumld i form av samtal om textens inneharingll och form och om specifika ord

167

och uttryck som Duke et al (2011) och Nichols et al (2009) ser som

grundlaumlggande foumlr laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen

Sett till inneharingllet i de fem laumlrarnas undervisning aumlr det ett relativt likartat

textutbud som eleverna i de olika klasserna moumlts av Alla fem laumlrarna anger

att de aumlr noggranna med att eleverna genom svenskundervisningen faringr laumlsa

baringde maringnga texter och maringnga olika typer av texter naringgot som visats fraumlmja

elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Paige et al 2012 Rasinski 2014)

Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det dock att utlaumlsa att det skiljer sig

ganska mycket mellan laumlrarna hur maringnga texter de anvaumlnder i undervisningen

i sina Svenska 1-kurser Karin anvaumlnder naumlstan dubbelt saring maringnga texter i sin

kurs jaumlmfoumlrt med Linnea och Magnus trots att till exempel baringde Karin och

Linnea ger uttryck foumlr att de hellre arbetar med lite faumlrre texter i

undervisningen och garingr in paring djupet i texterna aumln att de stressar igenom maringnga

texter foumlr att hinna laumlsa saring mycket som moumljligt Att eleverna faringr laumlsa olika

mycket i samma kurs skulle kunna ses som problematiskt ur

likvaumlrdighetssynpunkt daring forskning visar att maumlngden laumlsning framfoumlr allt av

sammanhaumlngande text har betydelse foumlr elevers laumlsutveckling vilket

diskuterats ovan Utifraringn det haumlr materialet talar det i saring fall foumlr att Karins

elever som faringr laumlsa fler texter i undervisningen skulle gynnas naumlr det gaumlller

moumljligheten att utveckla sin laumlskompetens jaumlmfoumlrt med Magnus och Linneas

elever Det garingr dock inte genom att enbart titta paring maumlngden texter att dra naringgra

slutsatser om elevernas moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens eftersom hur

arbetet med laumlsningen av texterna genomfoumlrs ocksaring har stor betydelse foumlr

elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Om en stor del

av laumlsningen sker i klassrummet finns det en moumljlighet foumlr laumlraren att diskutera

texterna med eleverna under laumlsningens garingng Att baringde Magnus och Linnea

anger att de laringter eleverna laumlsa mycket paring lektionstid kan foumlrklara varfoumlr de

hinner med faumlrre texter i kursen aumln till exempel Karins elever Tegmark et al

(2021) visar i sin studie att eleverna anger att de skulle laumlsa mer om de

uppmanades att laumlsa paring lektionerna vilket oumlverfoumlrt till den haumlr studien i saring fall

skulle betyda att Linneas och Magnus elever skulle gynnas av att mycket av

laumlsningen sker paring lektionstid Vad maumlngden texter i undervisningen faringr foumlr

betydelse foumlr elevernas utveckling av laumlskompetens blir saringledes avhaumlngigt hur

eleverna faringr arbeta med texterna I en ideal skolvaumlrld skulle laumlrarna hinna med

baringde att laumlsa maringnga texter och att ge mycket stoumld under laumlsprocessen men naumlr

det ndash som laumlrarna ofta aringterkommer till i den haumlr studien ndash alltid aumlr ont om tid

faringr laumlrarna prioritera mellan det ena och det andra saumlttet att laumlsa Eftersom

laumlrare tolkar och genomfoumlr sitt uppdrag olika beroende paring vilken kontext de

befinner sig i (Ball et al 2012) kommer det saringledes att se olika ut naumlr laumlrare

maringste prioritera mellan olika delar av sitt uppdrag

Laumlrarna beskriver att det egentligen aumlr vaumlldigt faring texter som vaumlljs bort foumlr

att de anses vara olaumlmpliga Aumlven texter som kanske egentligen inte anses

tillfoumlra undervisningen naringgot kan ha didaktiska poaumlnger vilket satt i relation

till resonemangen ovan hos Yates et al (2019) understryker att en texts

168

pedagogiska vaumlrde ligger i vad laumlrarna vaumlljer att goumlra med texten i

undervisningen I kursen Svenska 1 vaumlljs aumlndaring texter som betraktas som

svaringrare och mer akademiska bort med motiveringen att det aumlr baumlttre att spara

de texterna till houmlgre aringrskurser naringgot som tyder paring att aumlven laumlrarna i den haumlr

studien vaumlljer bort att arbeta aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr och att

stoumltta elevers laumlsning av mer komplicerade sakprosatexter (jaumlmfoumlr till exempel

Norlund 2009 Fisher amp Frey 2018 Liberg amp Eklund 2005 Reichenberg

2012) Det kan tyckas vara laumlmpligt att vaumlnta med det som naringgra av laumlrarna

menar aumlr svaringrare texter tills eleverna har mognat och kommit laumlngre i sin

kunskapsutveckling Samtidigt infinner sig fraringgan om vad som skulle haumlnda

med elevernas laumlskompetens om de redan i aringrskurs 1 paring gymnasiet fick ta sig

an svaringrare texter med adekvat stoumlttning som ett led i att stoumltta och utveckla

deras laumlskompetens vilket diskuteras av exempelvis Duke et al (2011) Naumlr

det gaumlller undervisningens sakprosatexter saring visar textfoumlrteckningarna att det

foumlrekommer ungefaumlr lika maringnga sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i

undervisningen I intervjuerna framkommer dock att i relation till

sakprosatexterna och daring i synnerhet naumlr det gaumlller webbtexter saring foumlrekommer

vaumlldigt lite laumlsning under handledning av laumlraren och aumlven vaumlldigt faring

textsamtal Ett av faring exempel som ges aumlr naumlr Karin beskriver att hon vid ett

tillfaumllle lotsar eleverna genom en svaringrare sakprosatext som hon bedoumlmt som

svaringr foumlr eleverna att klara paring egen hand Karin visar haumlr att det alltsaring aumlr fullt

moumljligt att laumlsa svaringrare texter med eleverna i aringrskurs 1 med raumltt stoumlttning

Sakprosatexterna anvaumlnds inte heller till skillnad fraringn de skoumlnlitteraumlra

texterna foumlr att till exempel diskutera etiska dilemman eller

vaumlrdegrundsfraringgor trots att det skulle vara moumljligt att diskutera flyktingars

situation utifraringn ett journalistiskt reportage eller en debattartikel likvaumll som

utifraringn laumlsning av Nam Les novell rdquoBaringtenrdquo eller Vilhelm Mobergs roman

Utvandrarna

De webbtexter som foumlrekommer i undervisningen oumlppnar upp foumlr att baringde

ge eleverna stoumlrre valmoumljlighet att hitta texter som intresserar dem och foumlr att

laumlnka undervisningen till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet (jaumlmfoumlr Blikstad-Balas

2015) ndash tvaring viktiga motiv som laumlrarna anger vid val av texter till

undervisningen men som inte tas tillvara naumlr det gaumlller undervisningens

sakprosatexter I staumlllet blir eleverna mer eller mindre haumlnvisade till att paring egen

hand baringde finna och foumlrstaring framfoumlr allt de digitala texterna naringgot som aumlven

Blikstad-Balas (2015) tidigare noterat i norsk L1-undervisning Detta

signalerar att statusen foumlr baringde sakprosatexterna och de kunskapsomraringden som

texterna relaterar till aumlr laumlgre aumln foumlr oumlvriga texter och kunskapsomraringden daumlr

laumlrarna tydligt anger att det aumlr viktigt att eleverna ges handledning foumlr att foumlrstaring

texterna Liksom svensklaumlrarna i Norlunds (2009) studie anvaumlnder aumlven

svensklaumlrarna i den haumlr studien sakprosatexterna i huvudsak som

exempeltexter foumlr elevernas eget skrivande

Om naumlrvaro i undervisningen av policy i form av ett nationellt prov

signalerar vad i ett aumlmne eller ett aumlmnesomraringde som policyskapare anser aumlr

169

viktigt saring gaumlller foumlr svenskaumlmnet att det som aumlr viktigt aumlr att tala laumlsa och

skriva ndash de aumlmnesomraringden som det nationella provet omfattar Fraringnvaro av

moment i det nationella provet som behandlar spraringkvetenskap det ena av

svenskaumlmnets tvaring inneboende vetenskapliga discipliner maringste daring tolkas som

att aumlmnets spraringkvetenskapliga dimensioner av policymakare inte ses som

saumlrskilt viktiga daring de inte testas i naringgot av gymnasiesvenskans nationella prov

Med tanke paring att forskning tydligt visar att laumlrare styrs av externa

standardiserade prov i sin undervisning (se till exempel Hardy 2015 Luxia

2007 Menken 2006 Polesel et al 2014) kan detta vara en foumlrklaring till att

laumlsning av de texter som framfoumlr allt gaumlller det spraringkvetenskapliga omraringdet

som omfattas av kursen Svenska 1 det vill saumlga spraringksociologi av laumlrarna i

den haumlr studien laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand Det aumlr helt

enkelt inte lika viktigt att eleverna verkligen foumlrstaringr de texterna och med

Erixons (2010) begrepp kan sakprosatexterna med ett spraringkvetenskapligt

inneharingll saumlgas tillhoumlra svenskaumlmnets profana del

Naumlr laumlrarna beraumlttar om de avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer texter till

undervisningen aumlr det slaringende hur stor haumlnsyn de tycks visa foumlr vilka det aumlr

som ska laumlsa texterna och att laumlrarna i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i

centrum Jaumlmfoumlrt med laumlrarna i Lundstroumlms (2007) studie som inte tycktes

reflektera saumlrskilt mycket oumlver vare sig varfoumlr en viss text ska laumlsas eller vem

som ska laumlsa texten laumlgger saringledes laumlrarna i den haumlr studien stor vikt vid

didaktikens vem-fraringga Det aumlr moumljligt att aumlven denna foumlrskjutning som paring ett

tydligare saumltt staumlller eleven och inte stoffet i centrum foumlr undervisningen ocksaring

haumlnger ihop med det oumlkande laumlsmotstaringndet Laumlrarnas tal om att moumlta elevernas

intresse genom att till exempel knyta an textvalen till de program som eleverna

garingr paring visar sig i de foumlregaringende kapitlen i huvudsak handla om att det aumlr

sakprosatexter snarare aumln litteraumlra texter som gaumlrna faringr vara programinfaumlrgade

Detta kan aring ena sidan tolkas som att det ligger i linje med den laumlgre status som

sakprosan tycks ha i undervisningen och att det daumlrfoumlr inte spelar saring staringr roll

vad texterna har foumlr inneharingll De skoumlnlitteraumlra texterna daumlremot foumlrhandlar

laumlrarna inte med i samma utstraumlckning vilket kan tolkas som att de texterna

har ett houmlgt egenvaumlrde och daumlrmed aumlr foumlr rdquoheligardquo foumlr att anvaumlnda Erixons

(2010 2014) begrepp foumlr att programinfaumlrgas Enligt den haumlr studiens laumlrare

aumlr det ocksaring de skoumlnlitteraumlra texterna som ses som rdquode riktiga texternardquo Aring

andra sidan kan det ocksaring tolkas som att laumlrarna vaumlrnar sitt aumlmnesstoff och de

kunskaper som aumlr aumlmnesspecifika foumlr svenskaumlmnet genom att inte

kompromissa om de skoumlnlitteraumlra texterna som saumlrskiljer svenskaumlmnets texter

fraringn andra aumlmnens texter

Textaktiviteter med poesi i centrum syftar naringgot motstridigt baringde till att

foumlrbereda eleverna foumlr kursens nationella prov eftersom laumlrarna vet att provet

brukar inneharinglla en diktanalys och till att ge eleverna moumljlighet till mer

kreativa inslag naumlr det gaumlller texttolkning Textvalen naumlr det gaumlller lyrik

praumlglas i houmlg grad av att laumlrarna vaumlljer samtida lyriker som till exempel finns

tillgaumlngliga att se paring Youtube eller daumlr det paring annat saumltt finns

170

foumlrfattarupplaumlsningar att tillgaring Det tycks ocksaring som om laumlrarna laumlgger extra

stor vikt vid att hitta dikter som eleverna kan foumlrstaring och relatera till och att

arbeta med dikterna under mer kreativa former aumln vad som gaumlller foumlr de andra

texterna Kanske handlar det om att laumlrarna aumlr mer instaumlllda paring att laumlsning av

dikter ska vaumlcka motstaringnd hos eleverna aumln de andra skoumlnlitteraumlra texterna

eftersom de aumlr mindre vana att laumlsa poesi Daumlrmed bemoumldar sig laumlrarna mer

om att hitta vaumlgar foumlr eleverna att bekanta sig och arbeta med texttypen paring ett

saumltt som inte ska skraumlmma bort dem vilket i saring fall leder till att de vaumlljer en

mindre analytisk och maumltbar vaumlg foumlr arbetet aumln med till exempel noveller och

romaner som ska analyseras och examineras paring olika saumltt I staumlllet foumlr mer

formella och kanske naringgot svaringrtillgaumlngliga diktanalyser laumlggs fokus vid att

eleverna ska kaumlnna uppleva och foumlrstaring texterna foumlr att sedan gestalta det de

upplever att dikterna handlar om i olika uttrycksformer naringgot som

uppenbarligen aumlr kvaliteter som aumlr svaringra att maumlta objektivt Det kan ocksaring

tolkas som ett utslag av att policydokumentens styrning naumlr det gaumlller lyrik

inte blir lika tydlig i och med att laumlsning och examination av dikter som

specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens kunskapskrav och daumlrmed inte

specifikt behoumlver examineras Avsaknaden av kunskapskrav relaterat till dikt

tycks daumlrmed oumlppna upp foumlr ett mer kreativt foumlrharingllningssaumltt till arbetet med

dikter

Sammanfattningsvis tyder laumlrarnas resonemang om didaktiska avvaumlgningar

i samband med de textval de goumlr paring att de verkligen goumlr allt de kan foumlr att

skapa en undervisning som vaumlcker elevernas intresse och engagemang foumlr att

laumlsa och genomfoumlra laumlsrelaterade uppgifter Laumlrarna soumlker efter texter som de

sjaumllva kaumlnner ett stort engagemang foumlr foumlr att daumlrigenom kunna vaumlcka

elevernas intresse foumlr textinneharingllet Svenskaumlmnets styrdokument tillsammans

med aumlmnets traditioner framstaringr som naringgot som i houmlg grad paringverkar laumlrarnas

didaktiska avvaumlgningar vilket ocksaring lyfts fram av tidigare svenskdidaktisk

forskning (se till exempel Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009 Molloy

2007) men aumlven den lokala kontexten har stor betydelse foumlr vilken

undervisning som iscensaumltts i klassrummet Laumlrarna goumlr ocksaring avvaumlgning

utifraringn texternas svaringrighet och resultaten visar att laumlrarna daring ofta vaumlljer att

undvika eller spara till houmlgre aringrskurser texter som anses vara foumlr svaringra foumlr

eleverna i staumlllet foumlr att laringta eleverna utmanas i sin laumlsning med adekvat

stoumlttning under laumlsprocessen En del av laumlrarnas undervisningsval garingr i mindre

grad i samma riktning som forskningen men de undervisningsval som de goumlr

har maringnga garingnger stoumld i forskningen aumlven om de inte alltid tycks vara

medvetna om det sjaumllva Intuitivt beslutade didaktiska avvaumlgningar aumlr inte

alltid det som gynnar elevers laumlrande mest utan laumlrare behoumlver saringvaumll kunna

grunda sina undervisningsval utifraringn det som i forskningen visats staumlrka

elevernas laumlskompetens som att kunna uttrycka sig och motivera sina val med

stoumld i en retorik som kommer fraringn vetenskapligt underbyggd kunskap och

beproumlvad erfarenhet

171

En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning

Laumlrarna i den haumlr studien talar inte i termer av att de bedriver naringgon explicit

laumlsfoumlrstaringelseundervisning och mycket av den laumlsning som foumlrekommer i

undervisningen beskrivs i staumlllet i relation till aumlmnesplanens och

kunskapskravens begrepp och skrivningar Utifraringn ett laumlsteoretiskt perspektiv

framtraumlder dock en bild av att det som laumlrarna saumlger att de goumlr i klassrummet

aumlr saringdant som forskning visat stoumlttar och utvecklar elevernas laumlsfoumlrstaringelse Det

tycks dock som om laumlrarna inte sjaumllva aumlr helt medvetna om detta De

diagnostiska prov som genomfoumlrs paring saring skolorna i boumlrjan av aringrskurs 1 och som

proumlvar elevernas laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och raumlttstavning

erbjuder laumlrarna moumljligheter att ta reda paring om eleverna har utvecklad

avkodningsfoumlrmaringga och laumlsflyt naringgot som aumlr av betydelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsen

men som det inte riktigt tycks vara tradition att uppmaumlrksamma eller undervisa

om i gymnasiet Det aumlr egentligen bara Jenny som foumlljer upp resultaten paring det

diagnostiska provet genom att laringta eleverna arbeta med att staumlrka upp de

foumlrmaringgor som visat sig vara i behov av utveckling I oumlvrigt handlar det mest

om att laumlrarna noumljer sig med att de noterar om resultaten staumlmmer oumlverens med

deras uppfattning om elevernas laumlskompetens och att laumlrarna haringller ett extra

oumlga paring de elever som har faringtt laringga resultat Trots detta tycks det finnas ett

behov hos laumlrarna att faring veta mer om hur det staringr till med elevernas

laumlskompetens eftersom samtliga laumlrare inleder kursen med olika laumlsoumlvningar i

syfte att goumlra eleverna till mer medvetna laumlsare Fraringgan aumlr om oumlnskan att veta

mer om elevernas laumlskompetens uppstaringr utifraringn laumlrarnas behov om att faring

kunskap om hur eleverna laumlser kanske som en del i ett kommande

betygsunderlag snarare aumln utifraringn kunskaper om hur elevernas laumlskompetens

kan utvecklas genom undervisningen

Den laumlstraumlning som laumlrarna pratar om att de genomfoumlr i boumlrjan av kursen

Svenska 1 saumltter fokus paring laumlsning som en faumlrdighet och daumlr laumlsfoumlrstaringelse

handlar om att foumlrstaring en text paring ord- och meningsnivaring Genom att aktivt arbeta

med elevernas ordfoumlrraringd visar laumlrarna en medvetenhet om att ordkunskap aumlr

betydelsefullt och att ordfoumlrraringdet aumlr starkt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (se

Pearson et al 2007) Seidenberg (2013) ser undervisning som stoumlttar elevers

foumlrmaringga att laumlsa och foumlrstaring ord utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa

som en av undervisningens stora utmaningar vilket ocksaring framtraumlder i den haumlr

studien naumlr laumlrarna talar om sin laumlsundervisning Alla fem laumlrarna laringter

eleverna goumlra olika typer av oumlvningar som syftar till att i foumlrsta hand goumlra

eleverna medvetna om hur de laumlser och foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa texter paring

olika saumltt Laumlrarna talar om att eleverna ska oumlva upp laumlsflytet och

laumlshastigheten genom att visa eleverna att de kan anvaumlnda olika strategier och

tekniker foumlr att laumlsa olika texter som att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och

laumlsa i olika hastigheter Att aumlven aumlldre elever faringr traumlna upp laumlsflytet aumlr viktigt

eftersom ett gott laumlsflyt aumlr noumldvaumlndigt foumlr att laumlsaren ska foumlrstaring vad det staringr i

texten vilket i sin tur underlaumlttar infoumlr gymnasiets laumlsning av allt mer

172

avancerade texter i olika aumlmnen (Goldman et al 2016 Kuhn amp

Schwanenflugel 2018) Laumlrarna anger att oumlvningarna syftar till att ge eleverna

konkreta metoder och strategier foumlr att ta sig igenom avancerade texter men

de syftar aumlven till att eleverna ska reflektera oumlver sig sjaumllva som laumlsare

Undervisningen syftar haumlr till att eleverna ska utveckla metakognition (se till

exempel Adams 2011 Lervaringg et al 2017) och bli medvetna om hur de laumlser

och i foumlrlaumlngningen hur de laumlr sig saker Genom att uppmaumlrksamma eleverna

paring hur de laumlser och vilka texttyper de tycker aumlr svaringra att laumlsa visar laumlrarna en

medvetenhet om att eleverna behoumlver laumlra sig att laumlsa olika texttyper paring olika

saumltt och att man laumlser olika beroende paring syftet med laumlsningen Att skapa

mening utifraringn laumlsandet aumlr inte det som staringr i fokus i de haumlr oumlvningarna och

det verkar inte ske naringgon form av integrerad faumlrdighetstraumlning oumlver tid Ingen

av laumlrarna kallar heller det de goumlr med eleverna foumlr oumlvningar i laumlsfoumlrstaringelse

utan oumlvningarna benaumlmns som laumls- eller foumlrstaumlrkningsoumlvningar och

studieteknik Det laumlrarna talar om i termer av studieteknik handlar dock i stor

utstraumlckning om att ge eleverna verktyg foumlr att utveckla laumlsfoumlrstaringelse genom

att till exempel laumlra sig anvaumlnda olika laumlsstrategier (jaumlmfoumlr Adlof et al 2011

Hougen 2015 Learned et al 2011)

Faumlrdighetstraumlningen ses inte som oviktig eftersom laumlrarna vill att eleverna

ska traumlna upp sin laumlskompetens foumlr att underlaumltta foumlr deras gymnasiestudier

men den aumlr inte heller naringgot som prioriteras framfoumlr andra laumlsaktiviteter eller

som foumlrekommer i relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Det aumlr endast

Karin och Nora som talar i termer av att de undervisar om laumlsstrategier och

beraumlttar att de brukar ha naringgra moment i kursen daumlr de explicit undervisar om

olika laumlsstrategier foumlr att eleverna ska faring med sig verktyg foumlr att laumlsa paring ett

medvetet saumltt Det aumlr dock tydligt att alla fem laumlrarna i naringgon maringn faktiskt

undervisar sina elever i laumlsstrategier aumlven om de inte sjaumllva anvaumlnder

begreppet Laumlrarna talar till exempel om att de oumlvar paring att ta ut det viktigaste

i en text laumlsa med pennan i handen och stryka under plocka ut stoumldord och att

laumlsa texten flera garingnger vilket aumlr vanliga laumlsstrategier (se till exempel Almasi

amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Karin beraumlttar ocksaring att hon vid ett

tillfaumllle i kursen vaumlljer att laumlsa en text som hon bedoumlmer som lite svaringrare foumlr

eleverna att foumlrstaring houmlgt tillsammans med eleverna i klassrummet Under

laumlsningen reder hon och eleverna tillsamman ut svaringra ord och begrepp staumlller

fraringgor om texten samtidigt som Karin modellerar olika laumlsstrategier vilket

visar paring en mycket explicit laumlsundervisning i klassrumssituationen Genom en

saringdan undervisning kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse

(Spoumlrer et al 2009) Foumlrutom det nyss beskriva exemplet och de inledande

oumlvningarna naumlr kursen Svenska 1 boumlrjar tycks det dock som om en explicit

laumlsundervisning som aumlr integrerad i den oumlvriga undervisningen och oumlver tid

vilket aumlr det som enligt Magnusson et al (2019) aumlr det som mest effektivt

staumlrker elevers laumlskompetens aumlr naringgot som prioriteras bort Detta trots att den

laumlsundervisning som beskrivs ovan visar paring att laumlrarna baringde aumlr medvetna om

vikten av att stoumltta elevernas laumlsutveckling och att de har foumlrmaringgan att goumlra

173

det Goldman et al (2016) har visat att alla elever inte klarar de houmlgre krav

som staumllls paring laumlsningen i de houmlgre skolaringldrarna med de verktyg de har faringtt med

sig fraringn de laumlgre skolaringldrarna varfoumlr de laumlsoumlvningar som laumlrarna i den haumlr

studien talar om att de goumlr i boumlrjan av laumlsaringret kan ha potential att stoumltta

elevernas laumlskompetens paring ett betydande saumltt Det raumlcker dock inte som

Braringten (2008) paringpekar att endast ge en kurs i studieteknik eller laumlsstrategier

naringgra dagar i boumlrjan paring ett laumlsaringr utan det aumlr oumlvningar som behoumlver integreras

med oumlvrig undervisning och som behoumlver ske oumlver en laumlngre tid (se aumlven

Magnusson et al 2019)

Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ger de flera exempel paring att de

integrerar skrivandet och laumlsandet till exempel genom olika typer av

skrivaktiviteter som laumlsloggar romananalyser och att laringta eleverna oumlva paring att

skriva referat kopplas till laumlsning av olika texter Duke amp Pearson (2002)

paringpekar att laumlsning och skrivande foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och att

elevers laumlskompetens utvecklas mer effektivt om laumlsning och skrivande

regelbundet integreras i klassrummet daring skrivandet oumlkar foumlrstaringelse foumlr hur en

text aumlr skriven foumlr vem den aumlr skriven och med vilket inneharingll Att laringta

eleverna skriva om det laumlsta ger laumlrarna en uppfattning om huruvida eleverna

har foumlrstaringtt det de laumlser och elevernas skrivande ger ocksaring en god indikation

paring hur vaumllutvecklat deras ordfoumlrraringd och spraringk aumlr vilket i sin tur aumlr taumltt

foumlrknippat med elevers laumlskompetens Att skriva referat aumlr en saringdan foumlreteelse

som vid en foumlrsta anblick kan tyckas vara en mekanisk faumlrdighetsoumlvning

Referatskrivande lyfts dock fram av studiens laumlrare som naringgot som visar baringde

att eleven kan skriva och goumlra korrekta kaumlllhaumlnvisningar men framfoumlr allt som

ett saumltt foumlr att se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst och kan sammanfatta

det laumlsta paring ett korrekt saumltt Kan en elev inte sammanfatta en text paring raumltt saumltt

har hen foumlrmodligen inte foumlrstaringtt vad hen har laumlst vilket ocksaring diskuteras i

Duke et al (2011) Referatet blir daumlrmed baringde en del av laumlrarnas

betygsunderlag samtidigt som det aumlr ett verktyg foumlr laumlrarna att faring viktig

kunskap om de enskilda elevernas laumlskompetens och vad de behoumlver faring traumlna

paring i undervisningen Att skriva referat aumlr daumlrfoumlr en vaumlg till att oumlka elevers

laumlsfoumlrstaringelse eftersom sammanfattning aumlr exempel paring en laumlsstrategi som

anvaumlnds foumlr att foumlrstaring en text (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Pearson 2002)

Naringgot samtliga laumlrare beskriver att de aumlgnar en hel del uppmaumlrksamhet aringt

aumlr att laringta eleverna faring laumlra kaumlnna olika genrer och alla laumlrarna undervisar ocksaring

eleverna explicit om hur olika texttyper aumlr uppbyggda baringde naumlr det gaumlller

sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra texter Olika texttyper kraumlver olika saumltt att laumlsa

och foumlrstaring text varfoumlr en saringdan undervisning aumlr stoumldjande foumlr elevernas

laumlskompetens (Fisher amp Frey 2018) Aumlmnesplanen stipulerar visserligen att

undervisningen ska ta upp olika texters uppbyggnad men laumlrarna visar ocksaring

att de aumlr angelaumlgna om att eleverna ska faring oumlkad textkunskap De saumlger att de

till exempel garingr igenom hur en debattartikel aumlr uppbyggd lika noggrant som

de garingr igenom vad som karaktaumlriserar en novell som texttyp Att laumlsa och

analysera noveller handlar inte bara om att laumlra eleverna att goumlra en

174

litteraturvetenskaplig analys genom analyserna ger laumlrarna ocksaring eleverna

strategier foumlr hur de kan foumlrstaring den typen av text Det kan tyckas som sjaumllvklara

inslag i svenskundervisningen men det aumlr ocksaring en del i att staumlrka elevers

laumlsfoumlrstaringelse i och med att kunskap om texters strukturer visar hur en text kan

foumlrstarings daring en texts form samarbetar med inneharingllet och textens kommunikativa

funktion Laumlsning av olika slags texter utvecklar ordfoumlrraringd textfoumlrstaringelse och

laumlsflyt (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) och behoumlver traumlnas aktivt (Kuhn

2005) Kunskaper om texters strukturer och specifika stildrag gynnar

laumlsfoumlrstaringelsen samtidigt som moumltet med maringnga olika typer av texter ocksaring blir

en del av den wide reading som foumlrespraringkas av till exempel Rasinski (2014)

och Paige et al (2012) foumlr att elever ska faring saring bra laumlsutveckling som moumljligt

Laumlrarna framharingller aumlven textsamtalets betydelse foumlr bearbetningen av

laumlsningen framfoumlr allt naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter Flera

tidigare studier visar ocksaring att textsamtal kan fylla en viktig funktion och vara

meningsfullt foumlr elever (Tengberg 2011) oumlka foumlrstaringelsen foumlr texten och den

litteraumlra kompetensen (Fodstad amp Thomassen 2020) och att textsamtal kan

vara vaumlgen till elevers foumlrsta riktiga laumlsupplevelse (Nordberg 2017b) I den

haumlr studien menar laumlrarna att textsamtalen fyller tvaring funktioner i och med att

de kan stoumltta eleverna baringde naumlr det gaumlller att foumlrstaring det laumlsta och vaumlcka deras

intresse samt att de faringr baumlttre chanser naumlr det gaumlller att naring de houmlgre

kunskapskraven foumlr litteraturanalys Baringda aspekterna ligger inom laumlrarnas

policyuppdrag men det aumlr framfoumlr allt att hjaumllpa eleverna skapa mening av

den laumlsta texten som laumlrarna talar om som textsamtalets stora foumlrtjaumlnst I ett

textsamtal daumlr laumlsarna det vill saumlga baringde elever och laumlrare moumlts och samtalar

om texten genom att diskutera laumlsarnas fraringgor om texten faringr eleverna moumljlighet

att utveckla sitt taumlnkande (Nordberg 2017b Olin-Scheller amp Tengberg

2016) naringgot alla laumlrarna tydligt saumlger att deras textsamtal i huvudsak syftar

till Att diskutera och samtala om texters inneharingll och uppbyggnad aumlr ocksaring

en viktig komponent inte bara naumlr det gaumlller att laringta eleverna vidga sina

perspektiv och foumlrdjupa sin foumlrstaringelse foumlr det som aumlr djupt maumlnskligt utan

ocksaring naumlr det gaumlller att staumlrka elevernas laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et

al 2011 Fisher amp Frey 2018 Fodstad amp Thomassen 2020 Roe 2014) Som

exemplet med debattartikeln ovan visar gaumlller detta inte bara laumlsning av

skoumlnlitteratur utan aumlven naumlr det gaumlller foumlrstaringelse av texter av sakprosakaraktaumlr

Det finns dock en fin balansgaringng som laumlrarna behoumlver navigera genom naumlr det

gaumlller textsamtalen Aring ena sidan har laumlrarna ett behov av att i textsamtalet staumllla

paring foumlrhand formulerade kontrollfraringgor foumlr att faring information om huruvida

eleverna foumlrstaringtt texten foumlr att sedan kunna goumlra en bedoumlmning av elevernas

laumlskompetens vilket i foumlrlaumlngningen ska leda till en korrekt betygsaumlttning Ett

saringdant textsamtal kan styra elevernas laumlsning aringt ett foumlrutbestaumlmt haringll Aring andra

sidan uttrycker laumlrarna en vilja att eleverna genom textsamtalen ska upptaumlcka

nya sidor av sig sjaumllva och omvaumlrlden vilket i saring fall underlaumlttas av ett mindre

reglerat samtal som laumlmnar utrymme foumlr elevernas egna funderingar Laumlrarnas

175

behov och deras oumlnskan blir daumlrmed inte alltid en helt laumltt akt att utfoumlra inom

ramen foumlr ett och samma tidsbegraumlnsade textsamtal

Naumlr laumlrarna talar om laumlsundervisningen naumlmner de ocksaring tvaring stora

utmaningar naumlr det gaumlller laumlsningen i kursen Svenska 1 Den ena utmaningen

handlar om att elevernas laumlsutharingllighet maringste traumlnas upp och den andra

utmaningen handlar om att faring eleverna att se sig sjaumllva som laumlsare

Laumlsutharingllighet aumlr beroende av laumlsflytet vilket diskuterats ovan och

uppfattningen av sig sjaumllv som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan (Katzir et al

2009 Retelsdorf et al 2015) saring det aumlr tvaring viktiga utmaningar i

undervisningen som laumlrarna pekar ut Laumlrarna talar om att det aumlr viktigt att

vaumlcka elevernas intresse foumlr laumlsning och litteratur foumlr att motivera eleverna att

se att laumlsning kan ge eleverna naringgot aumlven paring ett personligt plan naringgot som

aumlven det stoumlds av forskning om laumlsmotivation (Morgan amp Fuchs 2007) Naumlr

laumlrarna vittnar om ett utbrett laumlsmotstaringnd bland eleverna handlar motstaringndet i

houmlg grad om att laumlsa laumlngre texter och daring i synnerhet laumlngre skoumlnlitteraumlra

texter Laumlrarna upplever att det aumlr svaringrt att faring eleverna att fokusera paring att laumlsa

under en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att ta sig igenom laumlngre texter

Trots detta vaumlljer laumlrarna till skillnad fraringn norsklaumlrarna hos Gabrielsen och

Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen et al (2020) aringtminstone i kursen

Svenska 1 att i houmlg utstraumlckning laumlsa hela texter i staumlllet foumlr utdrag ur laumlngre

texter Det visar paring en medvetenhet om att elevernas laumlsutharingllighet maringste

traumlnas upp och laumlrarna talar haumlr om vikten av att eleverna faringr laumlsa

sammanhaumlngande text naringgot som aumlr grundlaumlggande foumlr att utveckla

laumlsfoumlrstaringelsen Utmaningen att traumlna upp elevers laumlsutharingllighet kan ocksaring

sammankopplas med utmaningen i att faring eleverna att bli intresserade av att

laumlsa ndash om laumlsaren kaumlnner sig intresserad av texten oumlkar motivationen att laumlsa

den och om laumlsaren aumlr motiverad att laumlsa en text aumlr det ocksaring laumlttare att hitta

orken att laumlsa hela texten aumlnda till slutet (jaumlmfoumlr Morgan amp Fuchs 2007)

Tegmark et al (2021) visar i sin studie att elever i aringrskurs 6 och 9 vill laumlsa

i skolan ndash om laumlraren saumlger att de ska laumlsa och om de faringr tid att laumlsa i skolan

samt moumljlighet att vaumllja vad de ska laumlsa I den haumlr studien synliggoumlrs ett

exempel paring detta genom Noras beskrivning av naumlr hon under kursens foumlrsta

laumlsprojekt baringde laumlt eleverna faring vaumllja mellan naringgra olika romaner och aumlven gav

laumlsprojektet ordentligt med tid vilket resulterade i att hon upplevde att hon fick

med sig eleverna som blev engagerade i laumlsningen trots ett tidigare uppvisat

laumlsmotstaringnd Laumlrarna saumlger sig alla vilja arbeta mer med laumlsningen baringde vad

gaumlller maumlngden texter och att arbeta mer paring djupet med texterna i kursen

Svenska 1 De anger dock baringde egen tidspress och elevers stress som ett hinder

foumlr att laumlsa mer sammanhaumlngande text som till exempel romaner Laumlrares och

elevers arbetssituation kan daumlrmed utgoumlra ett reellt hot mot arbetet med att

utveckla elevers laumlskompetens i skolan naumlr elevernas stress goumlr att laumlrarna

vaumlljer kortare texter trots att de aumlr medvetna om att eleverna behoumlver traumlna paring

laumlsutharingllighet Nora paringpekar att kunskap och laumlrande tar tid att det tar tid att

utveckla kunskap Det tar aumlven tid och idogt arbete att utveckla god

176

laumlskompetens (Duke et al 2011) det finns inga genvaumlgar utan kraumlver mycket

laumlsning av sammanhaumlngande text och olika typer av texter Daumlrfoumlr aumlr det

bekymmersamt att svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner

garing paring djupet med textarbetet och att de inte hinner laumlsa saring mycket med eleverna

som de skulle vilja och som de anser att eleverna behoumlver foumlr att bli goda

laumlsare

Sammanfattningsvis framkommer det i avhandlingens Del I att laumlrarna i

houmlg grad genomfoumlr undervisning som utvecklar elevers laumlskompetens men att

de inte alltid har ord och begrepp foumlr att beskriva sin laumlsundervisning till

skillnad fraringn naumlr de talar om den litteraturvetenskapliga aspekten av elevernas

laumlsning i klassrummet Samtidigt framgaringr det att laumlrarna skulle kunna goumlra mer

foumlr att stoumltta eleverna att utveckla laumlskompetens aumln att rdquoharinglla ett extra oumlga paringrdquo

elever som ligger laringgt i de diagnostiska proven eller laringta elever med

laumlssvaringrigheter lyssna paring ljudboumlcker i staumlllet foumlr att laumlsa En fraringga som dock

vaumlcks i analysen av resultatet aumlr om laumlrarnas laumlsundervisning hindras av en

tradition av att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och

att gymnasieelever daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning foumlr att oumlka deras

laumlskompetens

Stabil och viktig kunskap

Vad gaumlller de aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om aumlr de i huvudsak

relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva tala och de begrepp som laumlrarna

talar om och som relaterar till att laumlsa kommer i huvudsak fraringn den

litteraturvetenskapliga sfaumlren Haumlr aumlr det framfoumlr allt de begrepp som finns

med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar om sin

undervisning Liksom eleverna i Johanssons (2019) studie tycks fokus hos

laumlrarna i den haumlr studien ligga vid att kunna identifiera och beskriva de olika

begreppen och inte saring mycket vid hur begreppen och foumlrstaringelse foumlr begreppen

kan hjaumllpa eleverna att foumlrstaring en text paring ett foumlrdjupat saumltt I aumlmnesplanen

synliggoumlrs en foumlr svenskaumlmnet tydlig begreppsapparat men den inneharingller faring

begrepp som relaterar till saringdant som har att goumlra med hur man laumlser och

foumlrstaringr texter utan haumlmtas i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren

Trots de oumlvningar och den laumlstraumlning som laumlrarna genomfoumlr i boumlrjan av kursen

saring foumlrekommer faring begrepp fraringn laumlsforskningsfaumlltet i deras tal och de som

foumlrekommer stannar i princip vid samlingsbegreppet laumlsstrategier

I avhandlingens Del I ger laumlrarna uttryck foumlr att textvalen i

svenskundervisningen ofta aumlr en personlig handling De pekar aumlven paring en

maumlngd olika faktorer i den lokala kontexten som laumlrarna maringste ta haumlnsyn till

och som paringverkar dem naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning vilket

vaumlcker fraringgor om moumljlighet till likvaumlrdighet i svenskundervisningen Trots stor

variation i den lokala kontexten och trots att laumlrarna till stor del goumlr

foumlrharingllandevis personliga textval tycks det dock utifraringn den undervisning som

177

laumlrarna diskuterar haumlr som om det inte aumlr naringgon vaumlsentlig skillnad paring

inneharingllet i de fem laumlrarnas kurser som beskrivs i den haumlr studien och att det

aumlr i houmlg grad likvaumlrdiga texter som eleverna moumlter i undervisningen Att det

ser saring lika ut kan ha flera olika foumlrklaringar eller vara en kombination av flera

olika faktorer En foumlrklaring kan vara att laumlrarna aumlr mer styrda av nationella

policydokument aumln de sjaumllva aumlr medvetna om och daumlrfoumlr vaumlljer likartat aumlven

om det inte finns naringgon faststaumllld kanon eller att naringgra specifika texter anges

i styrdokumenten Detta skulle i saring fall tala foumlr att skolans likvaumlrdighetstanke

genom de nationella styrdokumenten faktiskt fungerar som det aumlr taumlnkt En

annan foumlrklaring kan vara att kursens nationella prov hjaumllper till att saumltta fokus

paring vad som ska prioriteras i undervisningen Det skulle ocksaring kunna foumlrklaras

med att det i svenskaumlmnet finns en inneharingllsmaumlssig stabilitet som staringr sig oumlver

tid vilket flera av resultaten i den haumlr avhandlingen tyder paring Det som

framtraumlder som svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskap och som ska bidra

till unga maumlnniskors utveckling till goda samhaumlllsmedborgare och till ett liv

bortanfoumlr skolan kan saumlgas representera aumlmnets powerful knowledge

I relation till konceptet powerful knowledge resonerar Hudson (2018) och

McLean Davies et al (2021) om vilket kunnande och vilka kunskaper som

ligger inneboende i ett skolaumlmne utifraringn begreppen laringg och houmlg epistemisk

kvalitet Laringg epistemisk kvalitet foumlrknippas med undervisning som fokuserar

paring faumlrdigheter rsquoknowing thatrsquo under det att houmlg epistemisk kvalitet handlar

om ett kunnande rsquoknowing howrsquo som syftar till att goumlra det moumljligt foumlr elever

att utveckla sin foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom skolan och bortom

det de redan kaumlnner till (McLean Davies et al 2021 Young amp Muller 2016)

Det aumlr dock viktigt att paringpeka att rsquoknowing thatrsquo och rsquoknowing howrsquo haumlnger

ihop eftersom elever inte kan utveckla sina foumlrmaringgor och kompetenser i ett

aumlmne om de inte foumlrst har faringtt kunskaper i aumlmnet (Young amp Muller 2016)

McLean Davies et al (2021) diskuterar att L1-undervisningen det vill saumlga

engelskaumlmnet i den australiensiska kontexten och svenskaumlmnet i den haumlr

studiens svenska kontext har sin egen distinkta form av kunskap som elever

bygger genom att laumlsa och garing i naumlrkamp med olika texter Genom att arbeta

med undervisningens texter utvecklar eleverna en kunskap som tar med

eleverna rdquointo a broader and more powerful way of knowing the worldrdquo

(McLean Davies et al 2021 s 2) det aumlr med andra ord kunskaper och

kunnande som foumlr eleverna bortom texten I den haumlr studien kan houmlg

epistemisk kvalitet handla om att kunna sammanbinda till exempel laumlsning av

litteratur med kunskap om omvaumlrlden eller att laumlsa och skriva referat eller

debattartiklar i ett sammanhang Laringg epistemisk kvalitet aring andra sidan kan

exemplifieras av en undervisning daumlr elevernas faumlrdigheter stannar vid att till

exempel veta hur man laumlser eller skriver i olika former och genrer Om

undervisningen i staumlllet garingr vidare till att saumltta in detta i ett meningsfullt

sammanhang genom att sammanlaumlnka texten laumlsaren och laumlsningen med

vaumlrlden utanfoumlr skolan oumlvergaringr den till houmlg epistemisk kvalitet

178

Trots att laumlrarna i den haumlr studien naumlmner att laumlsning av sakprosa ska

foumlrbereda eleverna foumlr vidare studier och foumlr ett samhaumlllsmedborgarskap saring

tycks den undervisningen inte i naringgon houmlgre grad praumlglas av houmlg epistemisk

kvalitet Naumlr det gaumlller laumlsning av sakprosa aumlr det inte bara vanligt att eleverna

faringr leta raumltt paring och vaumllja texter sjaumllva utan att de ocksaring faringr laumlsa dem helt paring

egen hand utan handledning i hur de ska laumlsa och foumlrstaring texterna Undantag

fraringn detta goumlrs naumlr texterna ska analyseras foumlr att fungera som mallar foumlr det

egna skrivandet Det aumlr ocksaring oftast formen snarare aumln inneharingllet i

sakprosatexterna som uppmaumlrksammas Detta trots att det aumlr fullt moumljligt att

likavaumll som att anvaumlnda en skoumlnlitteraumlr text som inspiration foumlr att skriva en

argumenterande text om till exempel barnarbete eller migration saring garingr det

ocksaring att laringta en debattartikel om doumldshjaumllp eller rasism bli utgaringngspunkt foumlr

en vaumlrdegrundsdiskussion Haumlr finns en moumljlig utvecklingspotential i

undervisningen

I den undervisning som beskrivs i den haumlr studien aumlr houmlg epistemisk kvalitet

till stoumlrsta delen foumlrknippad med de delar av undervisningen som behandlar

skoumlnlitteratur Vilka texter som av laumlrarna anses viktiga och mindre viktiga

blir ocksaring tydligt naumlr laumlrarna lyfter fram att det aumlr viktigt att samtala med

eleverna om de texter de laumlser och att eleverna inte laumlmnas ensamma med sin

laumlsning vilket naumlstan bara tycks gaumllla de skoumlnlitteraumlra texterna De

skoumlnlitteraumlra texterna bearbetas tillsammans paring olika saumltt och det aumlr tydligt att

eleverna faringr mer handledning i att laumlsa de skoumlnlitteraumlra texterna aumln texterna

som aumlr av sakprosakaraktaumlr Laumlsningen av skoumlnlitteratur syftar ocksaring i houmlgre

grad till att foumlra eleverna bortom texten (McLean Davies et al 2021) Ett

exempel aumlr Jennys arbete med nyckelord i samband med romanlaumlsning och

daumlr uppgiften inte bara syftar till att laumlra eleverna att goumlra litteraumlra analyser

utan aumlven till att eleverna ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som kan taumlnka sjaumllva

Ett annat exempel aumlr hur Nora skapar en helhet i undervisningen vid den foumlrsta

romanlaumlsningen daring hon anvaumlnder romanerna baringde foumlr faumlrdighetsoumlvningar och

foumlr att faring omvaumlrldskunskap Eleverna faringr baringde oumlva sig att skriva referat med

korrekt citat- och kaumlllhanteringsteknik och goumlra skriftliga litteraumlra analyser i

en kontext daumlr de ska kunna saumltta in sig sjaumllva som laumlsare i ett stoumlrre laumlsande

sammanhang aumln det som klassrumslaumlsningen utgoumlr Paring ett liknande saumltt praumlglas

vaumlrdegrundsdimensionen och de foumlrdjupande textsamtalen som alla laumlrarna

framharingller som en viktig del av laumlsningen av skoumlnlitteratur av houmlg epistemisk

kvalitet daring maringlet med undervisningen aumlr att eleverna ska faring kunskaper om sig

sjaumllva och vaumlrlden runt omkring Om faumlrdighetsoumlvningarna och laumlsning och

bearbetning av sakprosa behandlades med samma epistemiska kvalitet som

laumlsning och bearbetning av skoumlnlitteratur aumlr det moumljligt att elevernas

laumlskompetens oumlverlag skulle foumlrbaumlttras Samtidigt skulle nog ocksaring

undervisningen praumlglas av en mer sammanharingllen helhet i en i oumlvrigt splittrad

skolkontext

I intervjuerna roumlr sig laumlrarna mellan olika teman om vad de anser att laumlsning

aumlr och boumlr vara beroende av vad som foumlr tillfaumlllet staringr i fokus foumlr

179

undervisningen Det handlar baringde om laumlsning som faumlrdighet och som naringgot

som ska ge baringde laumlsningen och eleven ett mervaumlrde Det senare handlar om att

det aumlr den goda och meningsfulla laumlsningen som kan ge eleverna baringde bildning

och insikter om vad det aumlr att vara maumlnniska som staringr i centrum Laumlsningen

syftar haumlr till att eleverna ges moumljlighet att reflektera oumlver vad de taumlnker och

kaumlnner om olika existentiella fraringgor och ska fostra eleverna till att bli goda

medmaumlnniskor med foumlrstaringelse foumlr maumlnniskors utsatthet och alla maumlnniskors

lika vaumlrde Yates et al (2019) menar att begreppet powerful knowledge staumlller

en houmlgst relevant fraringga om vilken kunskap som aumlr viktig att bygga upp oumlver

tid i ett specifikt aumlmne Naumlr laumlrarna i den haumlr studien talar om sin

undervisningspraktik framstaringr det som om svaret paring den fraringgan aumlr att det

handlar om den laumlsning som ska foumlra eleverna bortom texten och bortom

klassrummets fyra vaumlggar Samtidigt betonar Almasi och Hart (2018) att god

undervisning som stoumlttar elevers utveckling av laumlsfoumlrstaringelse syftar till att goumlra

elever till strategiska laumlsare som foumlrmaringr fatta sjaumllvstaumlndiga beslut under tiden

de laumlser och som daumlrmed ger dem en laumlskompetens som aumlr oberoende av den

enskilda laumlssituationen Paring saring vis blir laumlsfoumlrstaringelse baringde ett medel foumlr att eroumlvra

kunskaper och ocksaring ett maringl i sig sjaumllvt Satt i relation till konceptet powerful

knowledge kan daumlrfoumlr aumlven laumlsfoumlrstaringelse i den undervisning som staringr i fokus i

den haumlr studien saumlgas vara powerful knowledge daring god laumlsfoumlrstaringelse kraumlvs foumlr

att laumlsningen av olika texter ska kunna moumljliggoumlra att foumlra eleverna bortom

enskilda kontextberoende situationer och moumljliggoumlra att eleverna kan faring en

foumlrstaringelse foumlr vaumlrlden bortom den de sjaumllva kaumlnner till

Avslutningsvis kan laumlrarnas val av texter saumlgas vara resultatet av en maumlngd

olika avvaumlgningar paring olika nivaringer allt ifraringn att de ska passa in med

styrdokumentens skrivningar och kraven paring att maumlta elevers kunskaper till att

de texter som eleverna ska laumlsa ska kunna vaumlcka baringde laumlslust och ge eleverna

en personlig utveckling Laumlrarna maringste aumlven ta haumlnsyn till en rad olika faktorer

i den lokala kontexten som hindrar eller moumljliggoumlr de oumlnskade textvalen Haumlr

navigerar laumlrarna i ett spaumlnningsfaumllt mellan ett bildningsideal och maumltbara

kunskaper Aumlven om undervisningen inneharingller ungefaumlr lika stor del

skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter och laumlrarna anger att laumlsning av

skoumlnlitteratur och sakprosatexter aumlr lika viktigt saring laumlgger laumlrarna stoumlrst vikt vid

laumlsningen av skoumlnlitteratur Behandlingen av sakprosatexter laumlgger

huvudfokus vid texternas form under det att de skoumlnlitteraumlra texterna foumlrst och

fraumlmst har sitt vaumlrde i sitt inneharingll och de moumljligheter till att ge eleverna nya

perspektiv paring livet som de erbjuder De kunskaper som framtraumlder som viktiga

att eleverna tillaumlgnar sig genom undervisningen aumlr aumlmnesspecifika kunskaper

och begrepp relaterade till svenskaumlmnets specifika kunskapsomraringden men

aumlven kunskaper och faumlrdigheter som eleverna ska ha nytta av i sitt liv efter

skolan Det som framtraumlder som det allra viktigaste aumlr att elever ska staumlrkas i

sin syn paring sig sjaumllva som laumlsare att de ska faring lust att laumlsa att de genom

laumlsningen i svenskundervisningen ska faring kunskaper om vaumlrlden utanfoumlr och

vad det innebaumlr att vara maumlnniska

180

181

Del II ndash I en performativ kontext

Trots att fokus i den haumlr studien aumlr laumlsning och olika textaktiviteter i kursen

Svenska 1 och vad som ligger bakom laumlrarnas val av texter till sin

undervisning och vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig naumlr de arbetade

med texter var kursens nationella prov paringtagligt naumlrvarande i laumlrarnas tal om

undervisningen under hela laumlsaringret Naumlr studien genomfoumlrdes var det nationella

provet i Svenska 1 obligatoriskt paring alla program och det blev snabbt uppenbart

att provet utgjorde en tydlig fond foumlr den undervisning som laumlrarna talade om

i intervjuerna Daumlrfoumlr kom fraringgor om provet att laumlggas till i de senare

intervjuerna Det nationella provet som samtalsaumlmne initierades inte av mig

som intervjuare under de inledande samtalen men Jenny Linnea och Magnus

lyfte aumlmnet redan under inledningen av den foumlrsta intervjun naumlr de beskrev att

deras maringlsaumlttning foumlr kursen var att de ville mer aumln att eleverna bara skulle

klara det nationella provet Aumlven Karin och Nora aringterkom flera garingnger till

aumlmnet under studiens garingng Laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar det vill saumlga det

som Del I i den haumlr avhandlingen handlar om aumlger rum i en tydligt performativ

kontext daumlr baringde laumlrarna och undervisningen paringverkas av att kursen inneharingller

ett nationellt prov Under intervjuerna maringlades ett spaumlnningsfaumllt upp mellan

den oumlnskvaumlrda laumlsningen och laumlrarnas vilja att genom laumlsning av olika texter

foumlra elever bortom texten klassrummet och den egna erfarenheten och en

kontext som kraumlver att laumlsningen ska bedoumlmas examineras betygsaumlttas och

testas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Det aumlr denna kontext som

avhandlingens Del II handlar om I kapitel 9 beskrivs hur laumlrarna ser paring

bedoumlmning och examination av elevers laumlsning och i kapitel 10 fokuseras det

nationella provet i Svenska 1 som en del av ett performativt tryck Resultaten

i kapitlen analyseras i kapitel 11

182

183

Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning

rdquoDet aumlr saring himla svaringrt att utvaumlrdera laumlsningen tycker jagrdquo

(Karin intervju 4)

Del I i avhandlingen visar att laumlrarna formar undervisningen med omsorg

utifraringn de didaktiska avvaumlgningarna om vad som ska laumlsas vem som ska laumlsa

och varfoumlr en text ska laumlsas Detta sker i en inramning som utgoumlrs av

laumlroplanen aumlmnesplanen och den lokala kontexten Laumlrarna visar ocksaring att de

har en laumlsagenda som syftar till att ge eleverna baringde faumlrdigheter foumlr ett

kommande samhaumlllsliv och kunskaper som ger eleverna moumljlighet att

utvecklas som individer och som foumlr dem bortom texten och klassrummet

Men undervisningen sker ocksaring i en performativ kontext och daumlrfoumlr behoumlver

laumlrarna baringde utvaumlrdera och bedoumlma elevernas laumlskompetens och examinera

elevernas laumlsning under kursens garingng I den kurs Svenska 1 paring gymnasiet

som studeras haumlr ingaringr det att eleverna ska skriva ett nationellt prov varav ett

delprov aumlr ett laumlsfoumlrstaringelseprov vilket aumlr naringgot som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla

sig till naumlr de planerar genomfoumlr och foumlljer upp undervisningen

I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens fjaumlrde forskningsfraringga om vilka

uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers laumlsning som

framtraumlder i laumlrarnas tal som utforskas Nedan beskriver laumlrarna vad de tycker

att laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur de goumlr foumlr att bedoumlma vilken laumlskompetens

eleverna har De beraumlttar ocksaring hur de sjaumllva ser paring examination av laumlsning

baringde naumlr det gaumlller att examinera eleverna i den egna undervisningen och naumlr

det gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse

Ordet laumlsfoumlrstaringelse staringr foumlrvisso inte i aumlmnesplanen foumlr kursen Svenska 1 men

det finns baringde skrivningar i det centrala inneharingllet och kunskapskrav som

relaterar till arbetet med laumlsning och daring fraumlmst naumlr det gaumlller laumlsning och

analys av skoumlnlitteratur (Skolverket 2011) Naumlr laumlrarna som deltar i studien

diskuterar hur de vet vad en elev kan naumlr det gaumlller laumlsning och hur de goumlr foumlr

184

att kunna bedoumlma elevers laumlskompetens behoumlver de ocksaring resonera om vad

laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr naringgot som visar sig vara svaringrare aumln laumlrarna foumlrst trodde

Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr

I intervjuerna foumlrekommer resonemang hos laumlrarna daumlr de beskriver vad

laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr foumlr dem Linnea foumlrklarar att god laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr att

eleven kan ta ut det viktigaste i en text utan foumlr stor anstraumlngning och laumlgger

till att eleven ocksaring vet hur man ska laumlsa vet skillnaden mellan skumlaumlsning

och naumlrlaumlsning vet hur en text aumlr strukturerad och att eleven kan hitta den roumlda

traringden i texten och har rdquolite studieteknik kring laumlsandetrdquo (Intervju 1) Jenny

beskriver att laumlsfoumlrstaringelse inbegriper att kunna laumlsa med en viss hastighet och

aumlven hon anvaumlnder begreppen att kunna skumlaumlsa och naumlrlaumlsa Precis som

Linnea tycker hon att det aumlr viktigt att veta skillnaden mellan dessa och veta

vilken typ av laumlsning som behoumlvs till vilken typ av textfoumlrstaringelse samt att veta

att man maringste laumlsa paring flera staumlllen i en text foumlr att faring en helhet och ett djup

Magnus saumlger att det blir tydligt i undervisningssituationen vilka elever som

haumlnger med i laumlsningen och vilka som inte goumlr det Han undervisar i en liten

klass och anser att aumlven om rdquodet aumlr svaringrt att ha koll paring alltrdquo (Intervju 2) saring

hinner han med att prata med alla elever om det de laumlser och att han daring faringngar

upp om eleverna kan laumlsa och foumlrstaring de texter de laumlser

Magnus [Det] aumlr ju paring naringt vis deras inlevelse i det som haumlnder och sker i litteraturen daring En god laumlsare de aumlr ju med de lever ju sig in det daumlr de accepterar ju de haumlr foumlrestaumlllningsvaumlrldarna medan den mindre duktiga laumlsaren de kommer aldrig in i de daumlr vaumlrldarna paring naringt vis (Intervju 1)

Naumlr Magnus talar om vad en elev kan som aumlr en god laumlsare saring handlar det

saringledes om elevens foumlrmaringga att ta till sig och leva sig in i det som haumlnder i en

text Karin aumlr inne paring samma sparingr och saumlger att hon maumlrker huruvida eleverna

har laumlsfoumlrstaringelse om de kan associera vidare utifraringn naringgonting de har laumlst och

om de har foumlrstaringtt inte bara delar av texten utan ocksaring helheten Hon resonerar

om vad en elev kan som har god laumlsfoumlrstaringelse

Karin Ja men om man har det saring kan man ju laumlsa en text och beraumltta vad den handlar om efteraringt med sina egna ord som naumlr man skriver ett referat Man kan ju ha laumlsfoumlrmaringga och kunna laumlsa en text flytande men sen inte ha foumlrstaringtt alls vad den handlar om hellip Foumlrstaringelse handlar om att laumlsa mellan raderna till exempel och hellip Kunna kanske dra paralleller till sig sjaumllv och sitt eget liv eller annat som man har laumlst eller sett paring film (Intervju 1)

Haumlr pekar Karin paring att det kraumlvs mer aumln att bara kunna avkoda en text och laumlsa

paring ytan foumlr att en elev ska kunna saumlgas ha laumlsfoumlrstaringelse Karin saumlger ocksaring att

185

hon maumlrker ganska fort i aringrskurs 1 vad eleverna har foumlr spraringklig foumlrmaringga naumlr

de skriver olika texter men att det aumlr svaringrare att faring ett grepp om hur de faktiskt

laumlser aumlven om skriv- och laumlsfoumlrmaringga ofta haumlnger ihop rdquoDe som har svaringrt att

uttrycka sig och skriva ett referat vilket vi goumlr ganska tidigt de har ocksaring svaringrt

foumlr laumlsfoumlrstaringelsenrdquo saumlger hon (Intervju 1) Nora beskriver att laumlsfoumlrstaringelse

handlar om att kunna foumllja den roumlda traringden i texten att foumlrstaring sammanhang och

se hur olika saker som finns paring olika staumlllen i texten kan haumlnga ihop Eleverna

behoumlver ocksaring ha ett gott ordfoumlrraringd kaumlnna till ordstaumlv och fasta spraringkliga

uttryck och foumlrstaring nyanser i spraringket samtidigt som det aumlr viktigt att de har ett

gott laumlsflyt saring att de inte fastnar paring enskilda ord i texten foumlrklarar Nora

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr ocksaring naringgot som finns paring olika nivaringer

Nora Men sen laumlsfoumlrmaringga kan man ha paring olika nivaringer Jag kan ha jaumlttebra konkret laumlsfoumlrmaringga och foumlrstaring exakt vad som staringr men kanske inte laumlsa mellan raderna alltsaring vad menar den haumlr personen naumlr den goumlr saring haumlr Det kanske bara gestaltas det kanske inte beskrivs rakt ut Och daring innefattar ju tycker jag laumlsfoumlrmaringgan att kunna utifraringn det haumlr se att rsquohon beter sig saring haumlr hon aumlr nog vaumlldigt besviken paring sin kompisrsquo eller vad det nu kan vara Det tycker jag aumlr en stor del av laumlsfoumlrmaringgan om man ska komma vidare i laumlsningen att det inte bara aumlr paring det konkreta planet (Intervju 1)

Nora goumlr en aringtskillnad mellan att konkret kunna foumlrstaring det som staringr i en text

och att kunna foumlrstaring det som staringr outtalat genom att sjaumllv kunna dra slutsatser

Enligt Nora handlar ocksaring laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning delvis om olika saker

Hon resonerar om att tolka text foumlr henne innebaumlr att kunna foumlrstaring rdquovad som

menas paring en djupare nivaring medan laumlsfoumlrstaringelse aumlr att foumlrstaring vad man laumlser och

att kunna laumlsa mellan radernardquo (Intervju 2) Nora goumlr en aringtskillnad mellan

laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning daumlr laumlsfoumlrstaringelsen stannar vid att laumlsa mellan

raderna under det att texttolkning garingr vidare genom att relatera det laumlsta till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden och till att dra paralleller mellan olika litteraumlra

verk

Till skillnad fraringn Magnus uttrycker baringde Karin och Nora att det aumlr svaringrt att

faring en god uppfattning om elevernas laumlsfoumlrmaringga paring individnivaring eftersom de

undervisar i stora klasser Nora foumlrklarar att hon tycker att det aumlr svaringrt att uttala

sig om elevernas laumlsfoumlrmaringga rdquoman [har] inte riktigt koll paring varenda individ i

alla laumlgenrdquo eftersom rdquoallting man goumlr runt laumlsning bokdiskussioner och annat

det tar ganska mycket tidrdquo (Intervju 2) saumlger hon Aumlven Karin uttrycker sig

paring ett liknande saumltt

186

Karin Det garingr ju inte att haringlla koll paring varje elevs personliga laumlsutveckling Det goumlr det faktiskt inte Jag kan ju inte foumllja varje elev eller jag kan inte haringlla dem i huvudet ens Utan det faringr jag ju dokumentera och sen saring faringr vi prata om det i klassrummet och sen faringr de laumlsa flera texter och foumlrhoppningsvis daring saring sker det ju en utveckling hellip Men var en elev var naringgonstans i boumlrjan och vart den har kommit det kan ju jag egentligen bara hellip (Intervju 3)

Det tycks daumlrmed som om laumlrarna upplever att moumljligheterna att bedoumlma och

bilda sig en god uppfattning om elevernas laumlskompetens i

undervisningssituationen till viss del aumlr knutet till den lokala kontexten i det

haumlr fallet hur maringnga elever som garingr i klassen

Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse

Ytterligare en bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarna tycks uppleva en

brist paring kompetens naumlr de pratar om att arbeta med elevernas laumlsfoumlrstaringelse och

om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet De beraumlttar att naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse saring har de rdquointe faringtt saring mycket utbildning i [det] kanskerdquo (Karin

gruppintervju) i sin svensklaumlrarutbildning Magnus saumlger under den sista

intervjun att han upplever en brist paring kompetens naumlr det gaumlller arbetet med

laumlsning i klassrummet

Magnus Det aumlr raumltt svaringrt det haumlr jag tycker att naumlr vi sitter och pratar saring maumlrker jag att vi har ju inte kunskap om olika texttyper hellip Man skulle vilja laumlsa paring lite (Intervju 4)

Det tycks som om Magnus under intervjuerna identifierat att det finns

omraringden naumlr det gaumlller laumlsning daumlr han skulle behoumlva faring fler verktyg foumlr att

arbeta med olika texter och elevernas laumlsutveckling rdquoOch saring ska man ge sig

in i det och foumlrklara och daring garingr man tillbaka till sina gamla boumlcker man har

laumlst och jag hittar inte alla svar som jag behoumlver foumlr att kaumlnna mig trygg daumlr irdquo

foumlrklarar han senare i gruppintervjun Magnus faringr medharingll fraringn Karin som

konstaterar att rdquovissa saker kanske inte garingr att foumlrklara foumlr det kan man inte

teoretiskt laumlra sigrdquo (Gruppintervju)

Naumlr laumlrarna under gruppintervjun diskuterar sin egen laumlrarutbildning drar

de sig till minnes en kurs i textanalys som ingick i utbildningen men ingen av

dem minns att de fick naringgon teoretisk eller didaktisk kunskap om hur elever

tillaumlgnar sig texter av olika typer eller hur man undervisar elever i hur man

laumlser

187

Nora Ja vi hade naumlstan ingenting heller Vi hade i princip ingenting om betygsaumlttning och raumlttning eller laumlsstrategier Jenny Nej laumlsstrategier det minns inte jag att jag hade hellip Linnea Nej Karin Jag tror inte det begreppet ens fanns daring Jag tror jag hade den haumlr kursen vad heter den Textanalys hellip Inget saring haumlr didaktiskt hur man tillaumlgnar sig en text och saring det var det ingenting om (Gruppintervju)

Karin beraumlttar dock att hon sjaumllv av eget intresse laumlst om laumlsstrategier sedan

hon boumlrjat arbeta som laumlrare Linnea och Magnus beraumlttar vidare att det de

minns tydligast fraringn sin laumlrarutbildning var den litteraturvetenskapliga delen

som de tyckte var mycket engagerande och intressant naringgot som de

konstaterar har praumlglat dem i deras svensklaumlrarskap Liknande resonemang

aringterfinns aumlven hos Jenny Karin och Nora Enligt laumlrarna har saringledes deras

egen svensklaumlrarutbildning inte gett saumlrskilt tydliga verktyg foumlr att arbeta med

att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse Nora efterfraringgar tydligare verktyg naumlr det

gaumlller att arbeta med elevernas laumlskompetens

Nora Och sen kanske vi alla skulle behoumlva faring de haumlr redskapen Vi pratar om Laumlslyftet och laumlsstrategier och saring haumlr men vi har inte faringtt naringgon alltsaring allmaumlnt sett har vi inte faringtt naringgon utbildning i det Vi har inte faringtt med oss det fraringn varingr utbildning och nu aumlr det nya tider och ny forskning och daring kanske alla laumlrare borde hellip (Gruppintervju)

Den upplevda bristen paring kompetens som framkommer naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse kan inte enbart foumlrklaras med brist paring utbildning i aumlmnet Karin

och Magnus diskuterar att detta till viss del ocksaring kan foumlrklaras utifraringn laumlrarnas

egen relation till laumlsning

Karin Men jag tror hellip svensklaumlrare sjaumllva har kanske hittat egna laumlsstrategier och det aumlr kanske daumlrfoumlr man blir svensklaumlrare foumlr att man tycker om att laumlsa och inte har naringgra problem att foumlrstaring vad det staringr i en text Och daring har man ocksaring svaringrt att foumlrstaring att andra maumlnniskor inte har det med sig automatiskt Och daumlrfoumlr saring missar man att undervisa i laumlsstrategier Magnus Mattelaumlrarsyndromet Karin Ja precis det finns hos svensklaumlrare ocksaring (Gruppintervju)

Karin och Magnus saumltter fingret paring utmaningen i att som svensklaumlrare med ett

intresse foumlr spraringk litteratur och laumlsning lyfta blicken fraringn sin egen laumlshorisont

som i de flesta fall inte aumlr kantad av svaringrigheter att foumlrstaring olika typer av texter

De menar att det daring kan bli svaringrt att relatera till de svaringrigheter eleverna har

med att ta sig igenom olika texter eftersom svensklaumlraren sjaumllv alltid haft laumltt

foumlr laumlsning och kommit underfund med olika laumlsstrategier och daumlrfoumlr aldrig

upplevt att det kan vara svaringrt att ta sig igenom en text Risken aumlr daring att laumlraren

188

hoppar oumlver steget med att medvetet undervisa i hur man oumlppnar en text foumlr

foumlrstaringelse och garingr direkt till att diskutera olika upplevelser tolkningar och

analyser av texten Hur man eroumlvrar vaumlgen dit blir saringledes naringgot som blir

outtalat eftersom laumlrarna kanske inte har fokuserat paring att synliggoumlra foumlr sig

sjaumllva hur man stoumlttar eleverna i deras laumlsutveckling Laumlsning och tal om

laumlsning blir paring saring vis naringgot som tillhoumlr den intuitiva sfaumlren

Linnea Men det aumlr lite svaringrt att saumltta precis fingret paring faktiskt nu naumlr du saumlger det Det aumlr inte helt solklart Men paring naringgot vis saring maumlrker man ju om eleverna foumlrstaringr det de laumlser tycker jag med deras saumltt att resonera och skriva (Intervju 2)

Citatet ovan illustrerar att Linnea har en erfarenhet av hur hon kan veta om en

elev foumlrstaringr vad hen laumlser eller inte men att hon har svaringrt att uttrycka rent

konkret vad det innebaumlr Aumlven Karin aringterkommer till samma aumlmne i flera

intervjuer daumlr hon uttalar att hon inte faringr naringgot riktigt stoumld naumlr hon ska tolka

styrdokumenten naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelse och sedan omsaumltta skrivningarna i

praktiska bedoumlmningsmoment och i detta inkluderar hon aumlven bedoumlmningen

av de nationella proven Eftersom stoumldet uteblir resonerar Karin att det enda

hon daring har att garing paring aumlr den egna magkaumlnslan

Karin Saring det aumlr jaumlttesvaringrt att vara konkret kring vad det [laumlsfoumlrstaringelse] verkligen aumlr Daumlr faringr man garing paring sin magkaumlnsla naumlr man goumlr den bedoumlmningen ofta hellip Men det aumlr svaringrt att saumlga vad det aumlr egentligen Det aumlr paring naringgot saumltt saringnt daumlr som man har byggt upp en erfarenhet kring tror jag Och att det aumlr egentligen det som aumlr saring himla laumlskigt ibland naumlr man goumlr bedoumlmningar att man ja man maringste lita paring sin kaumlnsla naumlstan (Intervju 2)

Det Karin ger uttryck foumlr ovan aumlr naringgot som aringterfinns i talet hos de laumlrare som

deltar i studien naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsning Det finns en erfarenhet

av elevers laumlsfoumlrstaringelse och vad det aumlr och bedoumlmningen av laumlskompetensen

utgaringr fraringn att som till exempel Jenny uttrycker sig laumlraren rdquobara vetrdquo vilken

betygsnivaring laumlsprestationen motsvarar eller som Karin uttrycker det att de faringr

garing paring sin magkaumlnsla I citatet nedan aumlr det detta som Karin beskriver naumlr hon

resonerar om att hon tycker att bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och elevers

laumlskompetens aumlr naringgot som aumlr svaringrt

189

Karin Det aumlr lite lurigt och det aumlr naumlstan ett av de omraringden som aumlr mest intuitiva tror jag naumlr det gaumlller bedoumlmning i svenskaumlmnet Daumlr det finns minst att ta paring hellip Och sen tror jag man diskuterar det vaumlldigt lite ocksaring svensklaumlrare emellan Man har inte ett spraringk foumlr det riktigt sjaumllv heller kanske Utan jag tror att man har en erfarenhet och en kaumlnsla som man faringr garing paring Men vad det aumlr foumlr komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och hur man kollar att de har foumlrstaringtt det de har laumlst det aumlr ju svaringrt att saumltta ord paring det Aumlven om jag tror att de flesta svensklaumlrare vet vad det aumlr baringde genom erfarenhet och foumlr att man laumlser mycket sjaumllv Det aumlr verkligen svaringra fraringgor (Intervju 2)

Karin lyfter i citatet ovan att hon upplever att bedoumlmningen av elevers

laumlskompetens aumlr naringgot som svensklaumlrarna paring gymnasiet pratar vaumlldigt lite om

och att det kan bero paring att de inte har ett spraringk foumlr att prata om vad laumlsfoumlrstaringelse

och laumlskompetens innebaumlr och hur man kan bedoumlma var eleverna befinner sig

i sin laumlsutveckling

Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller

stickprov

Aumlven om laumlrarna i Del I beskriver att maringlet med laumlsundervisningen aumlr att

eleverna ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa att eleverna ska kunna se sig sjaumllva

som laumlsare och att laumlsningen ska ge eleverna kunskaper bortom texten aumlr

laumlrarna ocksaring hela tiden medvetna om att laumlsningen samtidigt maringste

examineras och betygsaumlttas I slutet av kursen ska eleverna aumlven skriva ett

nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla sig till I foumlljande

avsnitt resonerar laumlrarna om hur de vaumlljer att goumlra naumlr de examinerar laumlsning i

klassrummet och hur de ser paring det nationella provet som examination av

elevers laumlsning

Examination av laumlsning i klassrummet

I intervjuerna lyfter laumlrarna aringterkommande att de i sin undervisning

kontinuerligt traumlnar eleverna paring att kunna laumlsa olika typer av texter att kunna

se vilken typ av spraringk som passar foumlr vilken typ av text vilka krav olika typer

av texter staumlller paring laumlsningen och paring att goumlra litteraumlra analyser Laumlrarna menar

att arbete med laumlsfoumlrstaringelse egentligen ingaringr i allt arbete som utgaringr fraringn text

Linnea foumlrklarar att i och med att undervisningen hela tiden utgaringr fraringn att

eleverna laumlser olika texter saring faringr de en oumlkad foumlrstaringelse foumlr text samtidigt som

de ocksaring traumlnas i att foumlrstaring och analysera vad de laumlser Hon naumlmner laumlsloggarna

daumlr eleverna skriver om ungdomsromaner och referatskrivande som tvaring saumltt

att examinera laumlsning i klassrummet Hon menar att eleverna genom att skriva

ner sina reflektioner maringste baringde summera texten och taumlnka sjaumllva kring olika

haumlndelser i boken Laumlsloggen tjaumlnar paring saring vis syftet att baringde kontrollera att

190

eleverna har laumlst hela boken och att de har foumlrstaringtt vad de har laumlst Linnea

naumlmner ocksaring att det aumlr en foumlrdel att arbeta tillsammans med andra aumlmnen som

till exempel historia eller samhaumlllskunskap saring rdquoatt man inte alltid har saumlrskilda

texter bara foumlr svenskan utan att man kan se att de har foumlrstaringtt historietexterna

som de laumlserrdquo (Intervju 3) Att bedoumlma hur eleverna laumlser handlar ocksaring enligt

Linnea om att se hur eleverna kan rdquofoumlrharinglla sig till olika texter och goumlra en

egen text och daring maringste de ju kunna foumlrstaring inneboumlrden i textenrdquo (Intervju 2)

Baringde Linnea och Magnus foumlrklarar vidare att laumlsfoumlrstaringelse inte aumlr naringgot som

de sjaumllva specifikt examinerar i klassrummet men att det samtidigt aumlr just

elevernas foumlrstaringelse av text som staringr i fokus foumlr deras examinationer Magnus

paringpekar ocksaring att han i sin undervisning inte laumlgger naringgon vikt vid att laringta

eleverna goumlra som i det nationella provet och rdquosoumlklaumlsardquo efter svar i texten och

sedan skriva ner dem

Magnus Alltsaring att laumlsa och taumlnka det tycker jag aumlr fullt naturligt Men sen att goumlra de haumlr skrivuppgifterna det goumlr man inte sjaumllv paring lektionerna Det behoumlver man inte traumlna lika mycket menar jag Men vi laumlser ju och pratar om texterna Men vi goumlr inga skriftliga prov till dem (Gruppintervju)

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr med andra ord inte naringgot som Magnus testar specifikt med

riktade textfraringgor utan det handlar mer om att tillsammans diskutera de olika

texter som eleverna har laumlst Karin och Nora resonerar i liknande ordalag och

understryker att laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr naringgot man kan plugga sig till under

ett par lektioner

Karin Och att laumlsa mellan raderna det aumlr ju saringnt som vi har gjort naumlr vi har pratat om novellerna och naumlr vi har haft de haumlr romansamtalen Och det finns ju ingen quick fix foumlr att de ska laumlra sig utan det handlar ju om en foumlrmaringga som man faringr traumlna paring naumlr det gaumlller kursen hellip Det aumlr ju inte foumlr att man ska klara nationella provet (Intervju 3)

Citatet ovan illustrerar ett foumlrharingllningssaumltt gentemot elevers laumlsning som

laumlrarna i studien ger uttryck foumlr naumlmligen att arbetet med laumlsning aumlr naringgot som

sker oumlver tid under hela kursens garingng och detta gaumlller aumlven examination av

elevernas laumlsning

Naumlr laumlrarna i intervjuerna beskriver hur de examinerar laumlsning talar de om

att det aumlr viktigt att eleverna faringr moumljlighet att goumlra baringde muntliga och skriftliga

examinationer under kursens garingng Muntliga examinationer genomfoumlrs i form

av diskussioner eller seminarier och de skriftliga examinationerna bestaringr av

referatskrivande att eleverna skriver laumlsloggar eller goumlr olika typer av

textanalyser I staumlllet foumlr laumlsloggarna som Linnea beskriver talar Jenny om

nyckelordsanalyser daumlr eleverna faringr diskutera och dra slutsatser av det de har

laumlst Analyserna anser Jenny ger en god bild av huruvida eleverna har foumlrstaringtt

191

det de har laumlst eller inte och eleverna faringr sedan en bedoumlmning paring hur vaumll de

har utfoumlrt analysen Nora aring sin sida anvaumlnder sig till exempel av skriftliga

analyser utifraringn nyckelscener som hon har valt ut i boken eleverna laumlst

Eleverna faringr ett konkret exempel paring en specifik sida i boken och ska beskriva

vad som haumlnder i den scenen vad som har haumlnt innan och vad som haumlnder

sedan De faringr aumlven resonera om paring vilket saumltt nyckelscenen har betydelse foumlr

handlingen Nora menar liksom Linnea ovan att den haumlr sortens examination

fungerar som en kontrollfunktion foumlr att kontrollera att eleven verkligen har

laumlst boken samtidigt som det ger eleven moumljlighet att visa att hen kan baringde

foumlrstaring en text och skriva egna texter i anslutning till det naringgot som behoumlvs foumlr

att kunna relatera laumlsningen till kursens kunskapskrav

Magnus foumlrklarar vidare att han tycker att det aumlr enklare att examinera

elevernas laumlsning muntligt foumlr att se om eleverna kan laumlsa en text och dra

paralleller till sitt eget liv och rdquodaumlr naringgonstans saring aumlr ju samtalet mycket

enklare naumlr vi samtalar om litteratur att examinera de delarnardquo (Intervju 2)

Dessutom lyfter Magnus fram att han tycker att det muntliga kan vara en

ganska trevlig examinationsform Karin och Nora anser att huruvida eleverna

har god laumlsfoumlrstaringelse naumlr de laumlser en text faringr komma till uttryck i elevens egen

textproduktion som till exempel att skriva ett referat av en laumlst text eller olika

typer av analyser Foumlr Linneas del ser hon helst att eleverna redovisar sin

laumlsning baringde muntligt och skriftligt

Linnea Ja daring maringste de skriva eller att man har seminarieform och foumlrmodligen baringde och Det garingr ju inte bara att ha seminarier utan det maringste mynna ut i en skrivuppgift ocksaring tycker jag (Intervju 2)

Aumlven om Linnea lyfter fram muntliga seminarier som ett bra saumltt foumlr eleverna

att redovisa sin laumlsning saring vill hon i examinationssituationen aumlven ha ett

skriftligt underlag Nora lyfter aumlven att en examination av laumlsning ska ge

eleverna tillfaumllle att visa att de kan jaumlmfoumlra flera texter samt ta ut budskap

tema motiv och fabel i en text eftersom rdquodet aumlr det som aumlr svenskans prov

ofta den haumlr typen av uppgifterrdquo (Intervju 2) Precis som Jenny Linnea

Magnus och Nora beskriver ocksaring Karin att textsamtalet aumlr centralt i

undervisningen baringde vad gaumlller elevernas bearbetning av det laumlsta och naumlr det

gaumlller att examinera elevers laumlsning eftersom det ger goda moumljligheter foumlr

eleverna att kunna dra paralleller mellan olika verk och haumlnvisa till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden naringgot kursens kunskapskrav tydligt

efterfraringgar Karin menar ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna kan se moumlnster

mellan olika texter eftersom de daring bearbetar vad texterna faktiskt handlar om

och daumlrmed kan faring ut mycket mer av sin laumlsning Karin beraumlttar vidare om att

bedoumlmningen i ett textsamtal kan garing till paring saring saumltt att hon har med sig ett

bedoumlmningsmanus med de kunskapskrav som ska examineras och sen kryssar

hon foumlr eller antecknar hur vaumll eleven uppnaringr det som ska examineras I

192

boksamtalet garingr det ocksaring att staumllla kontrollfraringgor som goumlr att det garingr att bilda

sig en god uppfattning om huruvida eleven har foumlrstaringtt vad hen har laumlst

Karin Ja men om man pratar om en bok saring kan man ju hela tiden staumllla foumlljdfraringgor hur menar du daring varfoumlr tror duhellip Hur hade du gjort om du hade varit i den situationen Hur tolkar ni det avsnittet daumlr naumlr de goumlr det haumlr och hellip Ja och till exempel naumlr vi pratade om de haumlr novellerna saring kan man ju ocksaring staumllla fraringgor om olika smaringsaker i texten helt enkelt om hur de upplever det eller hur de tolkar det och saring (Intervju 3)

Dessutom resonerar Karin kan man genom att staumllla raumltt fraringgor till eleverna

lotsa dem fram saring att de ges moumljlighet att knyta an till aumlven de houmlgre

kunskapskraven i kursen genom att kunna dra slutsatser av det de har laumlst dra

paralleller till andra verk och kunna koppla den aktuella texten till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden rdquoSaring att det aumlr naumlstan lite saring att just det haumlr

kunskapskravet eller det haumlr brukar jag uppleva att de i samtalet kommer fram

tillrdquo saumlger Karin (Intervju 2) Aumlven Nora uttrycker sig i liknande ordalag som

Karin i citatet ovan och beskriver hur hon laumlgger upp examinationer av laumlsning

saring att uppgifterna kopplas till baringde kursens centrala inneharingll och

kunskapskrav Som exempel ger hon att eleven ska ha kunskap om

beraumlttarteknik och kunna identifiera ett verks tema och motiv

Karin saumlger vidare att examinationer av laumlsning saumlllan staringr helt foumlr sig sjaumllva

utan att de oftast kombineras med examination av elevens muntliga eller

skriftliga foumlrmaringga

Karin Ibland saring kan man ju baka ihop dem lite daring Foumlr om vi har de boksamtalen till exempel saring tittar jag baringde paring hur de har tolkat boken men ocksaring om de kan samtala i grupp haringlla ett foumlrberett samtal lite Eller om de skriver en examination av en roman daring tittar jag baringde paring hur de skriver och inneharingllet Sen tar man ut de kunskapskrav som aumlr aktuella och saring bedoumlmer man baringda de tvaring sen Sen saring foumlrsoumlker man taumlcka in alla kunskapskrav tvaring tre garingnger under kursens garingng (Intervju 1)

Karin foumlrklarar ocksaring att hon alltid utgaringr fraringn kursens kunskapskrav naumlr hon

planerar en examination vilket blir tydligt i resonemanget ovan Aumlven Nora

reflekterar oumlver att laumlsning ofta examineras i kombination med en annan

foumlrmaringga rdquooch daumlrfoumlr saring maumlter ocksaring naumlr de goumlr bokanalyser saring aumlr det

ofraringnkomligt att skrivfoumlrmaringgan foumlrmaringgan att uttrycka sig kommer att komma

i vaumlgen eller hjaumllper demrdquo saumlger hon (Intervju 3) Naumlr laumlrarna bedoumlmer en

elevs laumlsfoumlrmaringga goumlrs detta saringledes genom ett raster av elevens foumlrmaringga att

uttrycka sig muntligt eller skriftligt vilket enligt Nora goumlr det svaringrare att

avgoumlra vad som beror paring god laumlskompetens och vad som handlar om att kunna

kommunicera om det laumlsta paring ett bra saumltt

193

Den bild som framtraumlder i materialet aumlr saringledes att textsamtalet gaumlrna i

form av ett seminarium aumlven intar en central roll naumlr det gaumlller att bedoumlma och

examinera elevernas laumlsning Det aumlr ocksaring tydligt att laumlrarna i intervjuerna

naumlstan uteslutande talar om laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter naumlr de talar om hur

de examinerar elevernas laumlsning under det att texter av sakprosakaraktaumlr

endast naumlmns i foumlrbifarten och daring i huvudsak i samband med referatskrivande

Laumlrarna resonerar ocksaring i termer av textanalys och texttolkning snarare aumln om

laumlsfoumlrstaringelse Karin och aumlven Nora paringtalar att naumlr det gaumlller examination av

laumlsning saring aumlr det i houmlg grad kopplat till olika typer av texter som eleverna

producerar utifraringn det de har laumlst Karin saumlger att hon tycker att hon ganska

snabbt maumlrker en elevs spraringkliga foumlrmaringga naumlr de skriver olika texter och att

det ofta haumlnger ihop med elevens laumlskompetens Hon foumlrklarar att de som har

svaringrt att uttrycka sig och skriva ett referat oftast aumlven brukar ha problem med

laumlsfoumlrstaringelsen aumlven om det kanske inte aumlr just laumlsfoumlrstaringelsen som staringr i fokus

vid laumlsning av sakprosatexter

Karin Men naumlr vi laumlste den haumlr debattartikeln till exempel daring examinerade ju inte jag dem paring foumlrstaringelsen egentligen Utan det aumlr mer som att man traumlnar dem och hjaumllper dem och visar hur man ska laumlsa en text men man examinerar kanske inte foumlrstaringelsen egentligen mer aumln indirekt (Intervju 3)

Att laumlsfoumlrstaringelsen examineras indirekt saumlger Karin har att goumlra med att hon

saumlllan delar ut till exempel en tidningsartikel och laringter eleverna svara paring fraringgor

som visar om eleverna har foumlrstaringtt den eftersom rdquoman tittar ju inte bara paring

laumlsningen som en isolerad del naumlr det gaumlller faktatexter utan man anvaumlnder

dem alltid till naringgontingrdquo (Intervju 3) Laumlsning av sakprosa i hennes

undervisning examineras oftast genom att eleverna faringr skriva ett referat och

daring aumlr det snarare hur eleverna skriver som hamnar i fokus foumlr bedoumlmningen

uttrycker Karin

Samtidigt som laumlrarna talar om att de behoumlver examinera elevernas laumlsning

paring olika saumltt uttrycker de ocksaring att det baumlsta vore om de slapp taumlnka paring

kunskapskraven oumlver huvud taget naumlr det gaumlller laumlsningen rdquoDet optimala vore

om man skulle slippa saumltta betygsgradering paring laumlsandet foumlr lustens skullrdquo

saumlger Nora (Intervju 2) och Linnea saumlger att hon vill rdquokanske inte bara [ha]

fokus paring prov utan mer fokus paring samtal och diskussionerrdquo (Intervju 4) och

aumlven Magnus aumlr inne paring samma sparingr

Magnus Det kaumlnns ju inte som det viktigaste att bara jobba med kunskapskraven utan det kaumlnns ju aumlven att jobba med individerna saring att de faringr verktyg att hantera pennan och laumlsningen hellip Man brottas daumlr lite grand (Intervju 4)

Laumlrarna ger ovan en bild av svaringrigheten i att kombinera det dubbla uppdraget

av att baringde vaumlcka elevernas lust att laumlsa och samtidigt behoumlva bedoumlma och

194

examinera elevernas laumlsning Nora beraumlttar om ett tillfaumllle naumlr hon under

kursens garingng laumlt eleverna redovisa sina boumlcker i biblioteket med

skolbibliotekarierna foumlr att rdquoeleverna skulle faring komma ut ur klassrummet och

prata med varandra om sin laumlsning och med naringgon annanrdquo aumln med Nora

(Intervju 1) Hon beraumlttar att i staumlllet foumlr diskussionsfraringgor paring ett papper saring fick

eleverna dra lappar ur en burk och diskutera det som stod paring lapparna vilket

var allt fraringn bokomslag till bokens tema och att dra paralleller till andra

boumlcker Efteraringt beraumlttade bibliotekarierna att flera elever satt kvar och

diskuterade boumlckerna aumlven sedan lektionen var slut och att de blev inspirerade

att laumlsa varandras boumlcker rdquoDet var saring bra att inte Nora var med foumlr daring kan vi

inte faring naringgot betyg paring det haumlr daring kan vi bara pratardquo beraumlttar Nora att eleverna

hade sagt efteraringt (Intervju 2) Det tycks saringledes som om aumlven eleverna i Noras

klass upplever att laumlsningen blir mer lustfylld och givande naumlr den inte sker

inom ramen foumlr examination och betygsaumlttning

Det nationella provet som examination av laumlsning

Naumlr laumlrarna jaumlmfoumlr hur de examinerar elevernas laumlsning i klassrummet med

hur de tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet fungerar som ett instrument foumlr att

examinera laumlsning aumlr det en naringgot kluven bild som framtraumlder Laumlrarna tycks

vara relativt oumlverens om att provet i de flesta fall bekraumlftar deras bild av en

elevs laumlskompetens Samtidigt lyfts aumlven en upplevd diskrepans mellan

provets utformning och vad som aumlr vaumlsentligt att examinera naumlr det gaumlller

laumlsning

Nora Alltsaring instrument foumlr att kanske att det saumlger mig en del om att de borde oumlva paring att laumlsa eller inte oumlva paring det Ja men den haumlr har fattat och saring men som examination tycker jag inte att laumlsfoumlrstaringelsen ger alls samma sak som en annan typ av text daumlr de skriver egna texter och reflekterar hellip Foumlr visst reflekterar de vaumlldigt lite om de kan faring ett B naumlr de skriver rsquohan laumlmnadersquo hellip Alltsaring det aumlr tvaring tre ord saring daumlr daring tycker jag nog inte riktigt att det aumlr hellip Ja aumlr det en reflektion (Intervju 4)

Nora aringterkommer till temat vid flera intervjutillfaumlllen och saumlger daring att i ett

laumlsfoumlrstaringelseprov saring kanske man i viss maringn kan komma aringt om en elev kan laumlsa

mellan raderna men att det inte garingr att jaumlmfoumlra laumlsningen i provet med att

kunna relatera det laumlsta till rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden eller till paralleller

med andra verk och gemensamma tankarrdquo (Intervju 3) Aumlven Karin resonerar

om att hon inte tycker att provet aumlr tillfoumlrlitligt naumlr det gaumlller att faring information

om elevernas laumlskompetens rdquoJag tycker det aumlr baumlttre eller laumlttare att testa i ett

samtal med eleverna egentligenrdquo saumlger hon (Intervju 3) Magnus resonerar paring

ett liknande saumltt

195

Magnus Foumlr om man inte klarar av att sammanfatta en text ja daring aumlr det ju naringgonting Daring behoumlver man inte goumlra ett laumlsfoumlrstaringelseprov foumlr det utan daring vet vi det (Intervju 2)

Magnus och Karin ifraringgasaumltter med andra ord nyttan med ett laumlsfoumlrstaringelseprov

eftersom undervisningen ger baumlttre information om hur det staringr till med

elevernas laumlskompetens

Karin naumlmner ocksaring att hon ibland kan bli foumlrvaringnad oumlver en elevs resultat

paring laumlsfoumlrstaringelseprovet om eleven verkar ha missuppfattat en fraringga eller en text

trots att samma elev i klassrummet flera garingnger visat att hen kan foumlrstaring olika

texter och laumlsa mellan raderna Resultatet paring provet blir daumlrmed enligt Karin

inte helt tillfoumlrlitligt och vid flera tillfaumlllen under intervjuerna kallar hon det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr ett rdquostickprovrdquo

Karin Jag tycker att det haumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet det aumlr bra att det finns men problemet med det aumlr att det aumlr ett litet stickprov bara Det visar egentligen inte vad vi hellip Alltsaring om man jaumlmfoumlr det med andra delar vi faringr in fraringn kursen och daumlr vi kan se vad eleverna kan saring ger det vi faringr under kursen mycket mer information om elevens kunskaper aumln vad det haumlr lilla stickprovstestet ger (Gruppintervju)

Karin haumlnvisar haumlr precis som de oumlvriga laumlrarna i studien till hur viktigt

arbetet med laumlsning aumlr under hela kursen och att det aumlr den information om

elevens kunskapsutveckling som samlas in under kursens garingng som verkligen

saumlger naringgot om elevens kompetens vad gaumlller laumlsning Hon menar vidare att

provet paring ett baumlttre saumltt skulle visa paring elevers laumlskompetens om de fick laumlsa tvaring

romaner och resonera om dem i staumlllet foumlr hur provet nu aumlr utformat men saumlger

samtidigt att det nog inte skulle vara praktiskt genomfoumlrbart att ha en saringdan

examinationsform som ett nationellt prov

Karin fortsaumltter sitt resonemang med att eleverna kan faring baringde baumlttre och

saumlmre resultat paring provet aumln vad de uppvisat i klassrummet I ett saringdant fall

understryker Karin att ett prov med ett litet urval av texter inte kan saumlga lika

mycket som det arbete som sker kontinuerligt under kursens garingng

Karin Saring daumlrfoumlr aumlr det kanske lite konstigt om man misslyckas paring nationella provets den haumlr delen och har skrivit kanske jaumlttebra referat och haft jaumlttemycket goda reflektioner om litteraumlra texter naumlr vi haft boksamtal och naumlr man har skrivit om texterna hellip Och sen helt ploumltsligt saring laumlser man naringgon novell i laumlsfoumlrstaringelseprovet som man inte foumlrstaringr Vad saumlger daring det om hela ens laumlsfoumlrstaringelse Ja kanske inte jaumlttemycket foumlr att hellip Helhetsbilden aumlr viktigare aumln resultatet paring nationella provet (Intervju 3)

196

Om resultatet paring provet skiljer sig mycket fraringn vad eleven har presterat paring

olika uppgifter i kursen saring tvekar Karin saringledes inte att laringta det som hon har

upplevt i klassrummet vara det som faringr betydelse vid betygsaumlttningen

Ett annat exempel paring hur laumlrarna kan uppleva en konflikt mellan sin egen

klassrumspraktik och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet lyfts av Nora som

anser att provkonstruktoumlren foumlrsoumlker maumlta naringgot som inte garingr att maumlta genom

att laringta eleverna bara kryssa i olika svarsalternativ Foumlr Nora orsakar detta en

krock mellan vad hon har faringtt laumlra sig om bedoumlmning av litteraturlaumlsning och

litteraturanalys hennes tolkning av kursens kunskapskrav och det som

maumltningen av elevernas laumlsning enligt henne staringr foumlr i det nationella provet

Nora Jag tycker inte att det aumlr samma sak hellip Och just naumlr det gaumlller laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse saring tycker jag ju att en laumlsning av skoumlnlitteratur och egna slutsatser tema motiv kunna koppla det till allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden som det staringr foumlr betyget A Det kan man ju inte naringgonsin komma upp till egentligen naumlr man har fyra svarsalternativ och kryssar Och daring blir det liksom en liten poaumlng hellip rsquoAringh haumlr har du tjugoaringtta raumltt av trettio det blir ett Arsquo Saring man har aringtergaringtt lite till en poaumlng hellip Det aumlr nog det som aumlr hela grejen och sen naumlr man ska kryssa i daring ja det haumlr blev ett A hellip Fast hur vet jag att det haumlr aumlr ett A Naumlr det vi har laumlrt oss aumlr att det maringste vara saring mycket stoumlrre aumln saring Daumlr kan jag se att det aumlr ett problem (Intervju 3)

Foumlr Nora blir det motsaumlgelsefullt att en elev genom att saumltta ett kryss i raumltt

svarsruta i laumlsfoumlrstaringelseprovet ska kunna uppnaring samma kvalitet paring

kunskapskraven om laumlsning som i hennes tolkning av samma kunskapskrav

rdquoSom examination av laumlsning tycker jag inte att det funkar saring bra just

laumlsfoumlrstaringelsebitenrdquo konstaterar Nora (Intervju 3) Precis som Nora tycker

Jenny att det aumlr naringgot som skaver med laumlsfoumlrstaringelseprovet och hon anser att

provet handlar alldeles foumlr mycket om detaljer Jenny aringterkommer ofta under

intervjuerna till hur arg hon aumlr paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon foumlrklarar att det aumlr

provets detaljfraringgor som irriterar henne eftersom de omoumljligt kan ge samma

djup som naumlr eleverna visar att de har hittat kaumlrnan i en roman som naumlr de till

exempel arbetar med nyckelord

Jenny Och det aumlr det som aumlr saring himla beloumlnande naumlr man ser utvecklingen hur de har faringtt djupet Och det aumlr det jag ofta saumlger att de haumlr detaljfraringgorna som jag tycker att det blir i nationella proven de ger inte alls lika mycket som det haumlr paring djupet att de hittar kaumlrnan i boken (Intervju 4)

Foumlr Jenny blir det liksom foumlr Karin och Nora ovan en krock mellan provets

utformning foumlr att bedoumlma elevernas laumlsning och den egna undervisningens

fokus Jenny saumlger vidare att hon aumlr noga med att foumlrmedla till eleverna att det

inte finns naringgot raumltt eller fel i deras texttolkningar och saumlger att eleverna

uppskattar detta daring det tvingar dem att taumlnka sjaumllva Jenny foumlrklarar att hon

197

genom elevernas skriftliga textanalyser ser helt andra kvaliteter hos eleverna

och som hon vaumlrderar mycket houmlgre aumln rdquoprovets detaljfraringgorrdquo och paring foumlrhand

faumlrdiga svar rdquoJag kanske inte bryr mig lika mycket om de har foumlrstaringtt allting

utan jag vill att de ska foumlrstaring helheter eller goumlra det till sittrdquo foumlrklarar Jenny

(Intervju 3) Jenny talar vidare om provet i termer av att det aumlr oraumlttvist

eftersom hon upplever att det slaringr saring haringrt mot elevens provbetyg om de raringkat

missa naringgon detaljfraringga paring provet rdquoDaring blir det inte en morot daring blir det inte

en uppmuntran att vilja laumlsa foumlr saring goumlr man inte naumlr man laumlserrdquo slaringr Jenny fast

och fortsaumltter med att saumlga att lustlaumlsning inte har med detaljer att goumlra utan

laumlsningen ska fokusera vad eleverna har upplevt och kaumlnt i moumltet med texten

(Intervju 4) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och saumltter laumlsfoumlrstaringelseprovet i

relation till uppdraget att oumlka lusten till laumlsning och konstaterar att rdquoman kan

ju maumlta hur man foumlrstaringr men man kan inte riktigt maumlta lusten foumlr man vet ju

inte hur mycket de hade foumlre och hur mycket de fickrdquo (Intervju 3)

Laumlrarna i studien ger aumlven uttryck foumlr en tveksamhet till om det verkligen

paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse paring det saumltt som det

nationella provet aumlr taumlnkt att goumlra De paringpekar att det aumlr svaringrt att maumlta hur vaumll

elever tolkar text rdquoDet aumlr ju jaumlttesvaringrt foumlr att man tolkar texter saring olikardquo

konstaterar Magnus (Intervju 3) Han aringtervaumlnder till samma tankegaringng i den

foumlljande intervjun och saumlger att han aumlr tveksam om han rdquogillar alla fraringgor som

staumllls i provetrdquo och att rdquodet aumlr naringgon som har valt vad som aumlr raumltt och felrdquo

(Intervju 4) Han kan foumlrstaring att eleverna svarar fel paring vissa fraringgor eftersom det

aumlr fullt moumljligt att baringde foumlrstaring fraringgorna och texterna paring olika saumltt

Magnus Jag ser ju att de har foumlrstaringtt texterna sen har de tolkat fraringgan olika beroende paring deras egen erfarenhetsbakgrund tror jag Men de har aumlndaring gjort ett staumlllningstagande Att de har svarat fel kan bero paring det beror ju inte paring att de inte foumlrstaringr texten tror jag utan det beror vaumll paring att de tolkar annorlunda (Intervju 4)

Magnus visar haumlr paring hur han tycker sig se att elever kan ha gjort bra tolkningar

av texterna de laumlst aumlven om svaren inte faller inom de godkaumlnda graumlnserna i

provets bedoumlmningsanvisningar Karin lyfter ocksaring att hon och hennes

kollegor paring skolan anser att bedoumlmningsanvisningarna till laumlsfoumlrstaringelseprovet

aumlr foumlr snaumlva rdquoDe skulle kunna svara saring haumlr och haft raumltt ocksaring till exempelrdquo

saumlger Karin (Intervju 4) och Jenny naumlmner att hon brukar goumlra provet

tillsammans med eleverna men att inte ens hon brukar ha alla raumltt enligt

bedoumlmningsanvisningarna Laumlrarna naumlmner ocksaring att de tycker att sjaumllva

provsituationen aumlr en pressad och onaturlig situation daumlr eleverna tvingas laumlsa

okaumlnda texter under tidspress och sedan svara paring textfraringgor utan att hinna

reflektera och taumlnka efter De menar att maringnga elever laringser sig i en saring konstlad

situation och att det daumlrmed inte aumlr saumlkert att det aumlr just elevernas laumlskompetens

som proumlvas och maumlts i laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin resonerar om det

198

problematiska med att testa och maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse med ett skriftligt

prov

Karin Och sen laumlsning blir aldrig naringgonting heller foumlrraumln man goumlr naringgonting med det man har laumlst Antingen pratar om det eller skriver om det eller hellip hellip Och daring kan man fraringga sig hur ska man maumlta laumlsningen Det kanske lika mycket handlar om ens muntliga foumlrmaringga eller skriftliga foumlrmaringga (Gruppintervju)

I detta uttalande ger Karin uttryck foumlr en uppfattning som alla laumlrarna i studien

uttalar De anser att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till

provsituationen som laumlrarna verkligen kan faring en uppfattning om varje elevs

foumlrmaringga att laumlsa och tolka text Resultatet paring det nationella provet motsvarar

bara en maumltpunkt och kan inte ersaumltta det arbete med laumlsning som sker under

hela kursen Det verkar saringledes som att det uppstaringr en krock mellan laumlrarnas

klassrumspraktik och yttre policykrav paring maumltbara resultat representerat av det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Sammanfattning

Naumlr laumlrarna resonerar om vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr anvaumlnder de uttryck som

att eleverna ska kunna ta ut det viktigaste i en text foumllja den roumlda traringden laumlsa

mellan raderna och kunna laumlsa med inlevelse Eleverna ska ocksaring veta att det

finns olika saumltt att laumlsa paring som till exempel att skumlaumlsa och att naumlrlaumlsa och

de ska veta naumlr de behoumlver laumlsa paring olika saumltt Laumlrarna pratar ocksaring om att

eleverna behoumlver kunna sammanfatta en text och foumlrstaring baringde delar av texter

och helheter Aumlven om laumlrarna i stort naumlmner olika faktorer som ingaringr i

laumlsfoumlrstaringelse visar de upp en osaumlkerhet kring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och

vilka komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarna lyfter fram att de inte

anser att de har faringtt verktyg vad gaumlller teorier eller begrepp om laumlsfoumlrstaringelse

med sig fraringn sin laumlrarutbildning

Laumlrarna resonerar ocksaring om hur de goumlr naumlr de examinerar laumlsning i

klassrummet och lyfter fram att det ofta goumlrs i kombination med att testa

elevernas skriftliga och muntliga foumlrmaringga Det aumlr aumlven tydligt att kursens

kunskapskrav faringr stor paringverkan paring hur examinationerna genomfoumlrs till

exempel saumlger laumlrarna att eleverna ska kunna dra paralleller mellan olika laumlsta

verk eller resonera om texterna utifraringn saring kallade allmaumlnmaumlnskliga

foumlrharingllanden formuleringar som aumlr direkt haumlmtade fraringn kursens

kunskapskrav I relation till kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov menar laumlrarna

att de inte traumlnar specifikt foumlr att eleverna ska klara det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet som av Karin benaumlmns som ett stickprov utan laumlrarna

arbetar med laumlsningen under hela kursen garingng Laumlrarna upplever att den

examination av laumlsning som speglas i det nationella provet skiljer sig fraringn hur

199

de sjaumllva examinerar laumlsning under kursens garingng eftersom de saumlllan

examinerar laumlsningen isolerad fraringn muntliga och skriftliga foumlrmaringgor utan laringter

de olika foumlrmaringgorna integreras vid examinationerna till en helhet Provet anses

i staumlllet fokusera paring detaljer Laumlrarna lyfter daumlrmed fram att det som goumlrs paring

lektioner daumlrfoumlr faringr stoumlrre tyngd vid betygsaumlttning aumln resultatet paring det

nationella provet Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr att de helst skulle vilja slippa

bedoumlma och examinera elever naumlr det gaumlller laumlsning eftersom det staringr i vaumlgen

foumlr att vaumlcka elevernas laumlslust och moumljlighet att uppleva laumlsningen som

givande

200

Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck

rdquoJag tycker nog att de senaste aringren saring har jag blivit mindre frirdquo

(Jenny intervju 3)

Naumlr laumlrarna som deltar i studien i avhandlingens Del I talar om sin

undervisningspraktik i relation till laumlsning och syftet med laumlsning i

undervisningen i kursen Svenska 1 aumlr kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov

taumlmligen avlaumlgset i deras tal Den bild som framtraumlder aumlr att textarbetet i

undervisningen har ett stoumlrre maringl aumln att eleverna ska klara ett nationellt prov

Detta staringr i kontrast till hur naumlrvarande det nationella provet aumlr i intervjuerna

naumlr laumlrarna talar om undervisningen i kursen Svenska 1 som helhet Ball

(2003) menar att utbildningsreformer som till exempel gymnasiereformen

2011 inte bara paringverkar laumlrares undervisning utan aumlven laumlrarna sjaumllva I sitt

uppdrag som svensklaumlrare behoumlver laumlrarna navigera mellan olika krav som

staumllls paring dem varav ett krav aumlr att hantera nationella prov i sina kurser Den

paringverkan av det nationella provet i Svenska 1 paring laumlrarna och undervisningen i

kursen som framtraumlder naumlr laumlrarna talar om sin praktik handlar om olika

foumlrberedelser infoumlr provet om hur de upplever att provet ger dem ramar foumlr

undervisningen som baringde stoumlder och begraumlnsar deras handlingsutrymme

Laumlrarna uppvisar baringde motstaringnd och anpassning till dessa ramar Dessutom

framtraumlder en bild av de nationella proven som en del av det performativa

trycket som finns i skolan idag

Det foumlregaringende kapitlet visade att laumlrarna tycker att de inte har faringtt

tillraumlcklig med verktyg foumlr att utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse i undervisningen

och att examinationer av elevers laumlsning i klassrummet ger en mer raumlttvis bild

av elevers laumlskompetens aumln det nationella laumlsfoumlrstaringselprovet I foumlljande kapitel

staringr avhandlingens femte forskningsfraringga om vilka utmaningar i relation till

det nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om

undervisningen i fokus

201

Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte

Som naumlmnts tidigare innebar reformen Gy11 att ett nationellt prov i svenska

infoumlrdes paring gymnasiet redan i aringrskurs 1 en ny reform och en policystyrning

som de fem laumlrarna varit tvungna att foumlrharinglla sig till i sin undervisning Laumlrarna

tycks vara relativt oumlverens om att provet rent inneharingllsmaumlssigt kaumlnns relevant

i relation till aumlmnesplanens centrala inneharingll Om man ser till hela det

nationella provet i kursen Svenska 1 det vill saumlga alla de tre delproven som

proumlvar skriftlig och muntlig framstaumlllning samt laumlsfoumlrstaringelse aumlr laumlrarna ocksaring

relativt noumljda med provet och naumlmner flera olika aspekter av provet som de

tycker aumlr bra Av de tre delproven aumlr det framfoumlr allt det muntliga provet som

laumlrarna talar om i positiva ordalag De framharingller att det delprovet kaumlnns

relevant aumlr vaumllkonstruerat med bra material och att det brukar ha ett bra och

angelaumlget tema Det kan till och med vara roligt baringde att oumlva infoumlr och att

genomfoumlra provet och laumlrarna paringpekar att eleverna oftast brukar lyckas riktigt

bra paring det muntliga delprovet rdquoDet muntliga [provet] det tycker jag aumlr

jaumlttebra och det skriftligardquo saumlger Jenny (Intervju 3) och Nora resonerar paring ett

liknande saumltt

Nora Jag tycker att den muntliga delen aumlr jaumlttebra just ocksaring foumlr att de tar det paring allvar och de foumlrbereder sig och de oumlvar och den delen kan jag tycka att den tillfoumlr ju bara Och sen som sagt den typen av uppsatsskrivande aumlr bra

(Intervju 4)

Trots att Nora tycker att baringde det muntliga och skriftliga delprovet aumlr bra goumlr

hon dock tillaumlgget att hon inte ser att hon noumldvaumlndigtvis behoumlver goumlra den

typen av uppgifter inom ramarna foumlr ett nationellt prov Hon menar att hon

skulle kunna testa elevernas foumlrmaringgor lika vaumll genom andra uppgifter som hon

goumlr inom ramen foumlr undervisningen

Provet i skriftlig framstaumlllning aumlr det delprov som anses vara det som

eleverna har svaringrast foumlr men aumlven det delprovet talar laumlrarna om i termer av

att det aumlr relevant foumlr kursen och att det ger god information om elevernas

skrivutveckling Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet tycks laumlrarna dock vara mer

ambivalenta i sin instaumlllning De har en hel del synpunkter paring

provkonstruktionen och paring sjaumllva provsituationen som naumlmns som konstlad

och onaturlig Linnea lyfter till exempel fram att det aumlr ett stressmoment att

eleverna oftast sitter i en skrivsal tillsammans med maringnga andra elever och paring

en kort tid ska laumlsa och foumlrstaring texter som de varken har stiftat bekantskap med

tidigare eller faringr moumljlighet att bearbeta foumlr att skapa en foumlrstaringelse foumlr Aumlven

Jenny naumlmner tidspressen vid skrivsituationen som ett stressande moment

Under intervjuerna lyfter dock laumlrarna aumlven fram aspekter som de anser vara

mer bekymmersamma med laumlsfoumlrstaringelseprovet som till exempel att provet aumlr

loumlst foumlrankrat i kursens aumlmnesplan och att det finns ett glapp mellan provets

resultatredovisning och kursens kunskapskrav Nora lyfter fram att hon anser

202

att foumlrfarandet i och med infoumlrandet av laumlsfoumlrstaringelseprovet inte anses ha varit

tillraumlckligt omgaumlrdat med information och det tycks som om syftet med att

infoumlra ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 paring gymnasiet inte aumlr helt

tydligt foumlr laumlrarna Karin haumlnvisar till att det staringr i laumlrarmaterialet att det

nationella provet ska stoumldja laumlrarna i betygsaumlttning men saumlger samtidig att det

aumlr tydligare att laumlrarna faringr ett stoumld naumlr det gaumlller de muntliga och skriftliga

delarna Jenny och Nora saumlger att de tror att laumlsfoumlrstaringelseprovets infoumlrande har

med de foumlrsaumlmrade resultaten i PISA-undersoumlkningen att goumlra och en oumlnskan

om att oumlka kontrollen oumlver skolan Linnea resonerar i liknande ordalag

Linnea Men att det aumlr laumlsfoumlrstaringelse i Svenska 1 men inte i Svenska 3 taumlnker jag att det maringste vara att man taumlnker att de aumlr daringliga att laumlsa naumlr de kommer fraringn grundskolan Att det finns en saringn samhaumlllstanke i det Och daumlrfoumlr slaumlnger man in ett naumlstan likadant prov som de har i aringrskurs nio (Gruppintervju)

Jenny och Linnea ger uttryck foumlr att laumlsfoumlrstaringelseprovet har infoumlrts foumlr att det

nationellt finns en nedaringtgaringende trend naumlr det gaumlller aumlldre elevers laumlsfoumlrmaringga

men goumlr inte samma koppling till att de muntliga och skriftliga delproven

ocksaring aumlr nya i aringrskurs 1

I sina resonemang om nyttan med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger

laumlrarna ocksaring uttryck foumlr att de har ett formativt foumlrharingllningssaumltt till sin

undervisning och till elevernas laumlsutveckling och baringde Nora och Jenny lyfter

det problematiska med att de inte faringr moumljlighet att arbeta vidare med eleverna

efter att de faringtt resultatet paring det nationella provet De skulle hellre se att provet

laringg i boumlrjan av kursen som ett diagnostiskt test utifraringn vilket de sedan kan

arbeta vidare med elevernas laumlskompetens Detta anser de skulle ge provet ett

tydligare syfte

Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet

Naumlr det gaumlller att foumlrbereda eleverna infoumlr det nationella provet i Svenska 1

haumlnvisar laumlrarna till det foumlrberedelsematerial fraringn Skolverket som aringterfinns i

laumlrarmaterialet som medfoumlljer provet (Skolverket 2014) och som alla saumlger

sig plikttroget garing igenom med eleverna naringgon vecka foumlre sjaumllva provtillfaumlllet

i enlighet med instruktionerna Dessutom talar laumlrarna med eleverna om hur

provet aumlr uppbyggt vilken typ av fraringgor som kan komma och att antalet rader

i skrivhaumlftet indikerar hur laringngt svar provkonstruktoumlren taumlnker sig att fraringgan

kraumlver Ingen av laumlrarna saumlger dock att de medvetet arbetar mot

laumlsfoumlrstaringelseprovet i sin undervisning genom att till exempel konstruera naringgra

foumlrberedelseoumlvningar som explicit har laringtit eleverna oumlva paring samma typ av

uppgifter som kan taumlnkas komma paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin och Nora anser

att det aumlr svaringrt att direkt foumlrbereda eleverna foumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom

det aldrig garingr att veta vilka texter eller vilken typ av fraringgor som kommer paring

203

provet rdquoJag tycker det svaringrt att foumlrbereda dem foumlr det mer aumln att saumlga att de

ska laumlsa fraringgorna nogardquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet finns egentligen inget

saumltt att plugga sig till det egentligen det aumlr liksom vad vi har gjort under hela

kursen i saring fallrdquo (Intervju 3) Det hon som undervisande laumlrare kan goumlra som

en sorts foumlrberedelse menar Karin aumlr att oumlva referatskrivande av sakprosa och

att laumlsa olika texter och diskutera och sammanfatta dem Just referatskrivandet

framharinglls av studiens laumlrare som en gynnsam foumlrberedelse infoumlr

laumlsfoumlrstaringelseprovet De naumlmner dock att detta inte aumlr naringgot man goumlr specifikt

foumlr att oumlva infoumlr provet utan naringgot som anses vara en del av den ordinarie

svenskundervisningen som laumlrarna alltid har aumlgnat sig aringt Men tillaumlgger de

referatskrivandet aumlr ett bra saumltt att faring en uppfattning om elevernas

laumlskompetens om eleven inte foumlrstaringtt texten kan hen inte heller skriva ett

fungerande referat av den

Laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt att eleverna har faringtt laumlra sig om

bildspraringk och att laumlsa mellan raderna innan de skriver provet Aumlven arbete med

diktanalys och analys av annan skoumlnlitteratur fraumlmst romaner och noveller

anges som viktiga moment foumlr att foumlrbereda eleverna infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet

Alla fem laumlrarna framharingller ocksaring vikten av att laumlsa och diskutera flera olika

texttyper under hela kursen som en god grund infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet men

att det inte aumlr naringgot de goumlr som en foumlrberedelse foumlr provet utan naringgot som ingaringr

som en naturlig del i svenskaumlmnet Nora saumlger till exempel

Nora Men just laumlsfoumlrstaringelsen taumlnker jag nog inte saring mycket paring hellip Det aumlr ingenting som jag kan foumlrbereda dem foumlr en lektion menar jag Utan det aumlr naringgonting som de maringste oumlva sig och jobba med och laumlsa mycket och saring daumlr (Intervju 3)

Nora aumlr noga med att understryka att aktiviteter som att laumlsa tolka och samtala

om olika texter aumlr naringgot som laumlrare och elever goumlr hela tiden i svenskaumlmnet

Att just laumlsa och tolka skoumlnlitteratur och att detta aumlr naringgot som aumlr centralt i

svenskaumlmnet och som svensklaumlrare kontinuerligt arbetar med oavsett

laumlsfoumlrstaringelseprov framfoumlr laumlrarna som ett argument foumlr att deras undervisning

inte har paringverkats av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts i aringrskurs 1 I stort sett

verkar laumlrarnas handlingar i direkt anslutning till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr provet handla om att garing

igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och eventuellt lite referatskrivning

av olika texter

Naumlr det gaumlller paringverkan paring undervisningen av det nationella provet i

Svenska 1 aumlr det dock tydligt att delproven i muntlig och skriftlig

framstaumlllning faringr en direkt paringverkan paring vad som haumlnder i klassrummet Jenny

beraumlttar till exempel att hon infoumlr det muntliga provet laringter eleverna oumlva genom

att de faringr goumlra en muntlig presentation som utgaringr fraringn laumlsning av faktatexter

med anknytning till det program som eleverna garingr och som aumlr mer eller mindre

en exakt kopia av delprovet i muntlig framstaumlllning Naumlr det gaumlller det

204

skriftliga delprovet foumlrekommer aumlven daumlr tydligt inriktade uppgifter i kursen

som liknar hur uppgiften aumlr utformad i det nationella provet Paring Jennys skola

konstruerar laumlrarna en gemensam uppgift i diktanalys som baringde ska foumlrbereda

eleverna paring hur man goumlr en diktanalys men framfoumlr allt paring hur de ska hantera

det dataprogram som det nationella provet ska skrivas i Baringde Karin och Nora

beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har en gemensam skrivning foumlr

aringrskurs 1 daumlr eleverna faringr laumlsa ett flertal texter som sedan anvaumlnds som

underlag foumlr en stoumlrre skriftlig uppgift Karin beraumlttar att uppgiften paring hennes

skola rdquoliknar lite nationella provuppgiften paring varingrenrdquo (Intervju 1) och Nora

beskriver en liknande uppgift som de goumlr paring hennes skola

Nora Den aumlr upplagd paring ett liknande saumltt som det nationella provet aumlr upplagt och maumlter samma kunskapskrav Den aumlr kopplad till samma kunskapskrav och daring aumlr det ett saumltt ocksaring att kunna faring goumlra det haumlr tvaring garingnger Dels foumlr oumlvning men dels foumlr att i fall man misslyckas en garingng saring ska det finnas hellip (Intervju 3)

Jenny Karin och Nora beskriver ovan hur de inom aumlmneslaget hjaumllps aringt paring

skolan att konstruera gemensamma uppgifter som liknar det skriftliga

delprovet i det nationella provet dels foumlr att eleverna ska vara vaumll foumlrberedda

foumlr de tvaring delproven dels foumlr att det aumlr viktigt att eleverna haumlr faringr visa sina

foumlrmaringgor aumlven utanfoumlr provsituationen Detta foumlrfarande staringr dock i kontrast

till laumlsfoumlrstaringelseprovet som faringr betydligt mindre direkta foumlrberedelser aumln de

andra tvaring delproven

Karin Jenny Linnea och Nora menar att aumlven om det nationella provet

finns i deras medvetande naumlr de planerar kursen taumlnker de inte specifikt paring det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de i augusti planerar sin kurs i Svenska 1

infoumlr det kommande laumlsaringret De understryker att det faktum att det nu finns ett

laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 inte har paringverkat undervisningen i saumlrskilt houmlg

grad eftersom de arbetar med laumlsningen i stort sett paring samma saumltt som innan

provet infoumlrdes rdquoJa min Svenska 1 ser nog ganska lika ut aumlndaringrdquo konstaterar

Jenny (Gruppintervju) Karin uttrycker sig i liknande ordalag

Karin Nej jag taumlnker inte paring det faktiskt Det kommer [ hellip ] eller det aumlr vaumll saring sjaumllvklart att det ingaringr i svenskaumlmnet paring naringgot saumltt hellip Ja naumlr vi pratar om syfte med olika texter saring aumlr det ju egentligen en foumlrberedelse foumlr det fast jag taumlnker nog mer att det aumlr en foumlrberedelse foumlr livet mer aumln en foumlrberedelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsedelen paring nationella provet (Intervju 3)

Aumlven om Linnea saumlger att hon inte planerar sin kurs efter det nationella provet

saring medger hon att hennes kurs nog aumlndaring hade sett annorlunda ut om det inte

funnits ett nationellt prov i kursen rdquoDet hade det naturligtvis gjort jag hade

ju inte gjort ett nationellt prov om jag hade faringtt vaumllja sjaumllvrdquo resonerar Linnea

(Intervju 1) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och konstaterar att han tror att

205

hans kurs nog hade sett annorlunda ut om det inte funnits ett nationellt prov i

kursen Aumlven om han saumlger att han inte bygger sin undervisning paring det

nationella provet saring kaumlnner han att han nog fokuserar mer paring faumlrdigheterna

med det formella skrivandet infoumlr det skriftliga provet aumln han skulle gjort om

provet inte funnits och att han nog annars hade aumlgnat mer tid aringt att laumlsa och

foumlrstaring texter Magnus aumlr inte ensam om att oumlnska att det funnits mer utrymme

foumlr att laumlsa fler texter med eleverna under laumlsaringret utan Linnea Jenny Nora och

Karin uttrycker samma sak naumlr de talar om vad de skulle vilja goumlra mer av i

kursen De anger dock baringde tidsbrist och fokus paring det vetenskapliga

skrivandet vilket goumlr att de behoumlver aumlgna mycket tid aringt att foumlrbereda eleverna

foumlr det skriftliga delprovet som anledning till att det inte blir lika mycket

laumlsning i kursen som de skulle vilja

Naumlr det gaumlller laumlrarnas tal om hur de uppfattar det nationella provet i

Svenska 1 och hur provet paringverkar deras undervisning aumlr det saringledes en kluven

bild som vaumlxer fram Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de arbetar med laumlsning i

stort sett som de alltid har gjort aring andra sidan styrs de mot att explicit

foumlrbereda eleverna foumlr de muntliga och skriftliga delproven genom att till

exempel konstruera uppgifter som aumlr mer eller mindre kopior paring uppgifterna i

det nationella provet Aumlven om laumlrarna paring det stora hela inte anser att de har

laringtit sin undervisning paringverkas naumlmnvaumlrt av infoumlrandet av ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov saring aumlr det nationella provets naumlrvaro mycket paringtagligt genom

hela intervjuserien Under den avslutande gruppintervjun med alla fem laumlrarna

staumllldes daumlrfoumlr fraringgan till laumlrarna om hur de saringg paring att det nationella provet

varit saring naumlrvarande i deras tal under hela laumlsaringret Linnea foumlrklarar att det nog

blivit saring eftersom de nationella proven rdquohaussas upprdquo (Gruppintervju) saring

mycket i skolan idag och att de faringr ett stort utrymme baringde i kursen och vad

gaumlller den tid laumlrarna faringr aumlgna aringt att raumltta proven Aumlven de andra laumlrarna ger

uttryck foumlr samma staringndpunkt och Karin foumlrklarar att eftersom provet tar in

maringnga delar av kursen saring aumlr det ganska omfattande Om laumlrarna dessutom vill

foumlrbereda eleverna infoumlr provet genom att laringta dem goumlra naringgonting liknande

en garingng foumlre sjaumllva skrivtillfaumlllet saring har provet lagt beslag paring tre fyra maringnader

av kursen menar Karin

Glapp mellan prov och kunskapskrav

Naringgot som framfoumlr allt Karin Nora och Jenny lyfter i relation till det

nationella provet i Svenska 1 aumlr hur provet korrelerar med kursens

kunskapskrav Resultatet paring de tvaring delproven i muntlig och skriftlig

framstaumlllning anser de vara laumltt att hantera eftersom de betygsaumltts med hjaumllp

av matriser och kriterier som aringterfinns i kursens kunskapskrav Haumlr anser

laumlrarna att korrelationen mellan delprovens inneharingll och kursens

kunskapskrav staumlmmer vaumll oumlverens med varandra och resultaten paring delproven

laumlggs till kursens oumlvriga betygsunderlag rdquoDet muntliga aumlr ganska tydligt

kopplat eller vaumlldigt tydligt kopplat till det och det skriftliga ocksaring aumlr det ju

206

faktisktrdquo saumlger Karin (Intervju 3) Saring aumlr inte fallet med resultatet paring

laumlsfoumlrstaringelseprovet som i staumlllet anges med summan av de poaumlng som elevens

svar genererat paring de olika provfraringgorna och som sedan i en tabell anger vilket

av de sex olika betygsstegen en viss summa poaumlng motsvarar Detta uppfattas

av laumlrarna som att det finns ett glapp mellan provet och kursens styrdokument

Karin uttrycker det som att rdquolaumlsfoumlrstaringelsedelen aumlr lite luddigt kopplad till

kunskapskravenrdquo (Intervju 4) och Magnus konstaterar att rdquoaumlven fast nationella

provet bygger paring laumlsta texter saring tycker jag att nej det kaumlnns inte som att man

faringr samma draghjaumllprdquo (Intervju 3) Nora pekar paring det problematiska med att

oumlversaumltta ett kvantitativt poaumlngprov till kvalitativa kunskapskrav

Nora Det var det jag staumllldes infoumlr naumlr jag skulle omsaumltta laumlsfoumlrstaringelseprovet jag skulle omsaumltta de haumlr poaumlngen till kunskapskrav Det var daring som jag staumllldes infoumlr men vaumlnta stopp ett tag var det inte det haumlr vi skulle komma ifraringn (Intervju 3)

Nora tycker att det aumlr motsaumlgelsefullt att laumlsfoumlrstaringelseprovet bedoumlms medelst

ett poaumlngprov eftersom ideacuten med de nya kunskapskraven i Gy11 enligt hennes

tolkning aumlr att just se till kvaliteten i elevernas foumlrmaringgor Karin garingr ett steg

laumlngre och ifraringgasaumltter vem provet egentligen aumlr till foumlr och hon aumlr den som i

intervjumaterialet tydligast tar avstaringnd fraringn provets poaumlngkonstruktion

Karin Den poaumlngen aumlr bara foumlr att Uppsala universitet ska faring in statistik saring att de kan jaumlmfoumlra sen Det aumlr ingenting foumlr oss (Gruppintervju)

Paring nationell nivaring menar Karin att den kvantitativa poaumlngsaumlttningen i

laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr till foumlr att jaumlmfoumlra resultat mellan olika skolor och

kommuner vilket enligt henne inte samspelar med att hon paring lokal nivaring

behoumlver kunna anvaumlnda resultatet i sin betygsaumlttning I sin praktik behoumlver

Karin foumlrharinglla sig till och tolka kursens kunskapskrav som hon baserar sitt

betygsunderlag paring naringgot som hon ska staring till svars foumlr infoumlr sina elever Den

kvantitativa poaumlngsaumlttningen i laumlsfoumlrstaringelseprovet blir i och med detta inte

anvaumlndbar foumlr henne menar hon

Det finns saringledes hos studiens laumlrare en uppfattning om att

laumlsfoumlrstaringelseprovets foumlrankring i kursen Svenska 1 aumlr otydlig eftersom de anser

att det finns ett glapp mellan kursens kunskapskrav och resultatet paring

laumlsfoumlrstaringelseprovet Detta aumlr naringgot som laumlrarna vid flera tillfaumlllen ger uttryck

foumlr och som de anser aumlr en kaumllla till foumlrvirring och frustration Konsekvensen

blir att de anser att resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr anvaumlndbart i

betygsunderlaget paring samma saumltt som de oumlvriga tvaring delproven Eftersom

laumlrarna menar att de har svaringrt att hitta en koppling mellan kursens

kunskapskrav och laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det ocksaring problematiskt foumlr dem att

hantera provresultatet Karin beskriver hur hon i slutet av laumlsaringret brukar sitta

med elevernas kursmatriser och ska sammanstaumllla deras prestationer i kursen

207

till ett slutbetyg Hon paringpekar att det daring aumlr tydligast att hon faringr hjaumllp med

betygsaumlttningen i de tvaring andra delproven eftersom de aumlr laumltta att oumlversaumltta till

kursmatrisen Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet vet hon inte vad hon ska goumlra

med det resultatet rdquoOkej var ska jag stoppa in det naringgonstansrdquo saumlger Karin

(Gruppintervju) om resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon utvecklar

resonemangen vidare om vad hon tycker aumlr problematiskt med

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Karin Om man jaumlmfoumlr muntliga och skriftliga delen det finns ganska mycket att haumlmta daumlr foumlr det visar verkligen det haumlr kan den haumlr eleven muntligt och skriftligt Laumlsfoumlrstaringelsen visar ju inte riktigt vad eleven kan Det aumlr ju det som aumlr problemet tycker jag (Gruppintervju)

Karins slutsats blir att eftersom resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte ger henne

som laumlrare naringgon riktig information om elevernas laumlskompetens saring kan hon

inte laumlgga saring mycket vikt vid det delprovet Haumlr faringr Karin medharingll fraringn baringde

Jenny och Nora som paringpekar att de inte heller tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet

visar vad eleverna egentligen kan eftersom de ofta visar upp baringde baumlttre och

saumlmre laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet aumln vid provet

Nora visar ocksaring ett tydligt motstaringnd mot skrivningarna i

laumlrarinformationen som medfoumlljer det nationella provet i Svenska 1 daumlr

provkonstruktoumlren beskriver vilka kunskapskrav i kursen som

laumlsfoumlrstaringelseprovet avser att testa Under hela intervjuserien med Nora

aringterkommer hon till att hon tycker att det aumlr naringgot som skaver just med det

delprovet I den sista intervjun faringr hon fatt i vad det aumlr som stoumlr henne Hon

pekar i laumlrarmaterialet och laumlser att provet bland annat ska maumlta det

kunskapskrav i kursen Svenska 1 daumlr det staringr att eleven kan skriva egna texter

som anknyter till det laumlsta (Skolverket 2011) Hon pekar sedan i

bedoumlmningsanvisningarna och reagerar paring att som svar paring en textfraringga i provet

kan eleven skriva en kort ibland ofullstaumlndig mening eller till och med ett

meningsfragment med endast tvaring eller tre ord och aumlndaring faring full pott Nora

ifraringgasaumltter starkt om ett svar paring bara naringgra ord kan anses vara en text

Nora rsquoSkriver egna texter som anknyter till det laumlstarsquo och daring tycker jag att det aumlr ju C-delen [skriftlig framstaumlllning] eller jag goumlr en romananalys eller jag utvecklar naringgonting hellip Och det blir saring otroligt missvisande hellip Jag stoumlr mig jaumlttemycket paring det daumlrfoumlr att de texterna aumlr saring hellip hellip Men det daumlr kan jag inte acceptera jag kan inte koumlpa det faktiskt riktigt (Intervju 4)

Nora jaumlmfoumlr med de texter hennes elever faringr skriva i anslutning till laumlsningen

i undervisningen saring som till exempel roman- novell- och diktanalyser daumlr

eleverna faringr jaumlmfoumlra dra paralleller mellan olika verk och utforska verkens

tema och motiv Nora anser att det finns naringgot skevt i att en elev ska kunna

208

uppfylla samma kunskapskrav med bara naringgra faring ord paring laumlsfoumlrstaringelseprovet

som en annan elev som bemoumldat sig att garing mer paring djupet i sin textfoumlrstaringelse

och skriver bra texter I citatet ovan ger Nora uttryck foumlr att det uppstaringr en

kollision mellan hennes tolkning av skrivningarna i kunskapskraven foumlr

Svenska 1 och den tolkning av samma kunskapskrav som hon menar att

provkonstruktoumlren staringr foumlr I detta tar hon starkt avstaringnd fraringn den senare

tolkningen

Det tycks saringledes hos studiens laumlrare finnas flera konflikter mellan den

undervisning laumlrarna menar sig sjaumllva staring foumlr och som beskrivs i

avhandlingens Del I och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta

krockar en uppfattning om att det inte kan finnas raumltt och fel tolkning av

skoumlnlitteraumlr text med provets raumlttningsmall daumlr foumlrutbestaumlmda moumljliga svar

anges och daumlr en viss tolkning av en text kan vara raumltt eller fel Aumlven haumlr lyfter

Nora ett kritiskt perspektiv och foumlrklarar att hon ibland uppfattar att

bedoumlmningsmallen aumlr foumlr snaumlv och att elevers svar trots att de enligt Noras

bedoumlmning inte faller inom bedoumlmningsmallens ramar foumlr ett korrekt svar kan

vara helt rimliga Hon konstaterar att vissa elever visat baringde paring djup och bra

inneharingll i vissa svar och att hon daring gjort en extra notering om att eleverna visat

paring en god foumlrmaringga trots att svaret enligt mallen bedoumlms som felaktigt rdquoOch

saring kan man notera vid sidan avrdquo saumlger Nora (Intervju 3) Paring saring vis kan den

elev som enligt Nora paring provet gjort en bra texttolkning men som inte staumlmmer

in med provets bedoumlmningsanvisningar aumlndaring faring tillgodogoumlra sig sin tolkning

naumlr hon ska summera kursen och saumltta slutbetyg Det blir ett betyg paring provet

enligt bedoumlmningsanvisningarna och kanske ett annat i bedoumlmningsunderlaget

foumlr hela kursen Daumlrmed loumlser Nora den konflikt som uppstaringr i glappet mellan

laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav

Den andra konflikten som framtraumlder aumlr att det blir svaringrt foumlr laumlrarna att

hantera provresultatet eftersom laumlrarna upplever att det inte garingr att foumlrankra i

kursens kunskapskrav Konsekvensen blir att laumlrarna hamnar i svaringra dilemman

inte bara naumlr de ska oumlversaumltta provresultatet till ett sammanfattande slutbetyg

paring kursen utan aumlven naumlr de ska diskutera provresultatet med sina elever I

gruppintervjun diskuterar laumlrarna svaringrigheten i att foumlrklara foumlr eleverna vad

resultatpoaumlngen i laumlsfoumlrstaringelseprovet staringr foumlr och hur den ska relateras till

kursens kunskapskrav

Karin Jag brukar inte prata saring mycket om det Magnus Nej [Gemensamt skratt] Jenny Nej inte jag heller Linnea Nej inte jag heller Nora Jag visslar och garingr vidare rsquoSaring saring garingr vi vidarersquo Magnus Man goumlmmer sig i det haumlr att man slaringr ihop dem ocksaring (Gruppintervju)

209

Eftersom laumlrarna har svaringrt att foumlrklara foumlr sig sjaumllva hur de ska hantera och

tolka resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det aumlnnu svaringrare att foumlrklara foumlr

eleverna vilket resulterar i att de helst undviker den diskussionen eller ndash som

Magnus saumlger ndash goumlmmer resultatet i det sammanvaumlgda provbetyget Samtidigt

paringpekar Nora att det sammanvaumlgda provbetyget inte heller aumlr helt enkelt att

hantera

Nora Det blir ju ett sammanvaumlgt betyg ocksaring vilket aumlr jaumlttekonstig [Skrattar] Det aumlr ju ocksaring saring sjukt jag tycker faktiskt det Jag jaumlmfoumlr det muntliga daumlr jag har pratat om FN med min laumlsfoumlrstaringelse och saring min uppsats daumlr jag har skrivit om naringgonting Och sen saring hellip A plus E blir C paring naringgot saumltt Och vad saumlger det sammanvaumlgda betyget egentligen Jaa du hellip Det aumlr naumlstan existentiella fraringgor tycker jag hellip Nej men det aumlr det faktiskt hur taumlnker man naumlr man jaumlmfoumlr och vaumlger samman saring olika saker (Intervju 3)

Laumlrarna upplever att de inte faringr naringgot stoumld av provresultatet och att det finns

svaringrigheter att koppla samman resultatet och det sammanvaumlgda provbetyget

med kursens kunskapskrav vilket blir problematiskt foumlr laumlrarna De foumlrklarar

att konsekvensen av att de inte riktigt vet hur de ska hantera resultatet fraringn det

nationella provet i Svenska 1 blir att de i praktiken inte laumlgger saumlrskilt stor vikt

vid det naumlr de saumltter slutbetyg i kursen

Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda

Alla laumlrarna i studien aumlr oumlverens om att det paringverkar baringde svenskaumlmnet och

dem sjaumllva som svensklaumlrare att svenska i Gy11 har blivit ett aumlmne med maringnga

nationella prov Magnus lyfter fram att det finns foumlrdelar med att ha ett

nationellt prov i svenskaumlmnet och jaumlmfoumlr med det andra aumlmnet han undervisar

i daumlr det inte finns naringgra nationella prov Han tycker att det aumlr positivt att faring

baringde vaumlgledning om vad som aumlr viktigt att prioritera i ett saring stofftyngt aumlmne

som svenska och att det aumlr bra att faring hjaumllp med bedoumlmningen Andra

synpunkter som lyfts fram av laumlrarna aumlr att de uppskattar att provet hjaumllper till

i straumlvan mot att haringlla samma bedoumlmningsstandard baringde nationellt och paring den

egna skolan och att raumlttningen av det skriftliga delprovet ses som ett bra

tillfaumllle foumlr gemensam fortbildning naringgot som underlaumlttar foumlr det kollegiala

samtalet Liksom Magnus resonerar Karin i termer av att det aumlr bra foumlr

likvaumlrdigheten att det finns nationella prov och att hon ser det som positivt att

Skolverket rdquostyr upprdquo och tillhandaharingller ramar foumlr undervisningen saring att det

blir rdquolite ordning aumlndaring i vad som tas upp ute i skolornardquo (Intervju 4) Hon

taumlnker att det annars finns en risk att det blir lite rdquokaosaktigtrdquo om alla laumlrare

ska ha sin egen tolkning av vad som aumlr viktigt foumlr eleverna att kunna Eftersom

210

svenskaumlmnet rdquoaumlr ett ganska oumlppet aumlmne ocksaring saring paring naringgot saumltt styr ju det lite

inneharingllet om vad man tar upp i kursen paring ett bra saumlttrdquo saumlger Karin (Intervju

4) och framharingller att det aumlr bra att det inte blir alltfoumlr olika kurser som erbjuds

eleverna Karin betonar att hon trots allt inte tycker att styrdokumenten och

det nationella provet styr foumlr mycket utan framharingller att hon aumlndaring har stor

frihet att vaumllja texter och hur hon vill arbeta med texterna i undervisningen

Magnus och Karins resonemang stoumlds aumlven av Nora Linnea och Jenny

Den senare resonerar paring ett liknande saumltt om att det nationella provet paring naringgot

saumltt aumlndaring paringverkar saring att svensklaumlrarna straumlvar mot en gemensam

bedoumlmningsstandard naringgot som Jenny anser aumlr en stor foumlrdel jaumlmfoumlrt med

andra aumlmnen som inte har naringgra nationella prov

Jenny Men jag kan aumlndaring tycka att det saumlkerstaumlller ju att vi faringr en likvaumlrdigare skola med de nationella proven helt klart Foumlr jaumlmfoumlr jag med en laumlrare som inte har det [i sitt aumlmne] saring kan det vara vaumlldigt varierade betyg beroende paring vem man har och vilken undervisning Aumlven upplaumlgget kan vara saring vaumlldigt varierat daring Men haumlr har vi liksom tydligare riktlinjer och man vet vad det aumlr som ska testas saring att man haringller sig inom ganska hellip Aumlven om det aumlr vaumlldigt fria ramar saring har man ramar (Intervju 3)

Liksom Jenny i citatet ovan anvaumlnder Nora ordet riktlinjer naumlr hon pratar om

svenskaumlmnets styrdokument och nationella prov och hon understryker att det

aumlr viktigt att det finns ett tydligt uppdrag och att laumlrare inte kan goumlra som de

vill Det aumlr viktigt att det blir naringgorlunda likvaumlrdigt ute i landet paringpekar hon

rdquoMenrdquo tillaumlgger hon rdquoman ska ju ocksaring foumlrstaring varfoumlrrdquo Hon fortsaumltter

Nora Om vi vet varfoumlr vi goumlr det haumlr och kan jobba med det och varfoumlr vi ska ta tid till det i staumlllet foumlr naringgot annat Daring aumlr det en annan sak Men det har verkligen slaumlngts paring saring helt ploumltsligt kommer det ett prov (Gruppintervju)

I citatet ovan haumlnvisar Nora till det upplevda otydliga syftet med det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet samtidigt som hon ger uttryck foumlr att hon vill hitta en

mening med det uppdrag hon aumlr aringlagd att utfoumlra

Aumlven om laumlrarna framharingller att de tycker att det aumlr bra att det finns

gemensamma riktlinjer i form av nationella prov saring anser de ocksaring att det aumlr

problematiskt om laumlrare blir foumlr styrda av de nationella proven rdquoAlltsaring

nationella proven kan ju vara bra paring ett saumltt men de faringr inte styra foumlr mycketrdquo

saumlger Linnea (Intervju 1) Nora aumlr den av laumlrarna som visar paring stoumlrst kluvenhet

infoumlr de nationella proven i svenska Hon intar genom hela intervjuserien en

tydligt kritisk haringllning gentemot det nationella provsystemet i stort samtidigt

som hon anser att hon som tjaumlnsteman sjaumllvklart ska genomfoumlra de nationella

proven och att det aumlr hennes plikt att se till att eleverna aumlr saring vaumll foumlrberedda

som moumljligt naumlr de ska goumlra proven Hon menar att de nationella proven blir

211

en ram som hjaumllper henne att se att hon rdquoaumlr paring raumltt sparingrrdquo och att elevernas

prestationer kan faring en likvaumlrdig bedoumlmning

Nora Men i stort sett saring tycker jag nog att jag kan acceptera de haumlr formerna som vi har Jag kan tycka att vi har foumlr mycket nationella prov det tycker jag nog men annars saring tycker jag att ja [ hellip ] att det funkar (Intervju 4)

Trots sin kritiska instaumlllning till de nationella proven i svenska har Nora

anpassat sig till raringdande nationell skolpolicy om att Sverige ska ha ett

nationellt provsystem och hon accepterar de ramar som systemet ger henne

eftersom det rdquofunkarrdquo Nora ger dock uttryck foumlr ett motstaringnd oumlver att bli styrd

foumlr mycket av de nationella proven i sin undervisning rdquoAlltsaring nationella

proven i all aumlra men det aumlr ju inte daumlrfoumlr de [eleverna] garingr i skolanrdquo saumlger hon

och skrattar (Intervju 4) Hon fortsaumltter

Nora Jag laringter naumlstan som om att jag aumlr helt emot alla de haumlr det aumlr jag inte men det som ska styra oss laumlrarehellip Jag tror att foumlr att faring med oss eleverna saring maringste vi ha naringgon form av kaumlrna som brinner foumlr nyfikenheten kunskap eller vad vi nu ska kalla det foumlr hellip Det maringste vara det som driver mig som laumlrare annars blir jag ingen bra laumlrare Naumlr jag tappar den lusten hellip Jag vet ju vad jag ska goumlra jag kan kopiera upp hur maringnga oumlvningar som helst om referat och kaumlllhaumlnvisningar olika typer Men om jag inte vet varfoumlr jag goumlr det sjaumllv hellip Ja daring kan det ju bli en konflikt (Intervju 4)

Nora pekar i citatet ovan paring vad hon ser som ett problem om laumlrare laringter sig

styras foumlr mycket av prov och yttre krav utan att reflektera kritiskt oumlver vad

det aumlr som styr deras undervisning

Under den avslutande gruppintervjun diskuterar laumlrarna vad de anser om

ideacuten med att styra laumlrares undervisning genom att infoumlra ett nationellt prov

Karin saumlger foumlrst spontant att det vaumll aumlr bra om det aumlr saring att det finns laumlrare

som inte sysslar med att diskutera laumlsning i sina kurser och att de daring faringr en

paringminnelse om att laumlsningen maringste lyftas in i undervisningen Men naumlr hon

har funderat lite mer paring fraringgan tillsammans med de andra deltagande laumlrarna

utifraringn deras egen laumlrarerfarenhet modifierar hon sitt svar och framharingller att

det nog hade varit baumlttre om de som fattar beslut om skolans policy i staumlllet

hade talat klarspraringk direkt till laumlrarna

212

Karin Men jag taumlnker liksom om politikerna har en agenda att man vill att det ska vara paring ett visst saumltt daring aumlr det mycket baumlttre att de presenterar den tydligt foumlr daring tror jag att de kan faring med sig laumlrare som vill samma sak Nora Precis Karin Ja som vill goumlra sitt jobb Foumlr det aumlr vaumll inget konstigt egentligen hellip Alltsaring det aumlr inte saring haumlr att det aumlr naringgon jaumlttekonstig ideologi som hellip Utan det handlar aumlndaring om att alla ska kunna uttrycka sig och kommunicera och hellip Egentligen i grund och botten Foumlr det aumlr ingen som skulle opponera sig mot att laumlsning aumlr viktigt i Svenska 1 Nora Nej Karin Men om de bara foumlrklarar hur de har taumlnkt saring blir det fler som ja men jag maringste goumlra som det staringr i styrdokumenten Jag goumlr inte bara som jag sjaumllv kaumlnner foumlr just nu foumlr att jag tycker om den haumlr hellip (Gruppintervju)

I en uppfoumlljande diskussion om nationella prov som ett saumltt att styra laumlrares

undervisning reflekterar laumlrarna oumlver vad de tycker att de som fattar beslut om

skolans policy skulle kunna goumlra annorlunda om de vill paringverka svensklaumlrare

paring gymnasiet saring att de boumlrjar arbeta mer aktivt med laumlsfoumlrstaringelse i

undervisningen Haumlr naumlmner laumlrarna enhaumllligt foumlrst att det aumlr viktigt att faring mer

tid foumlr planering och uppfoumlljning foumlljt av Laumlslyftet7 och en satsning paring saumlrskild

fortbildning inom omraringdet laumlsning som ett baumlttre alternativ aumln ett nytt

nationellt prov Vidare lyfter laumlrarna fram att de gaumlrna hade tagit del av till

exempel forskning som visar att det aumlr viktigt med laumlsfoumlrstaringelse foumlr att eleverna

ska lyckas med sin skolgaringng och att det daumlrfoumlr aumlr viktigt att just svensklaumlrarna

ska undervisa i laumlsfoumlrstaringelse

Magnus Ja men daring skulle man ju vilja faring det introducerat saring att man foumlrstaringr vikten av det hela Inte om man bara faringr ett laumlsfoumlrstaringelseprov Nu aumlr jag ute och spekulerar lite grand hellip Men om jag ska vilja ta till mig naringgonting att jag ska harmonisera in i det daumlr och boumlrja foumlrstaring varfoumlr det aumlr viktigt ndash och jag vill inte ha PISA som ett svar foumlr varfoumlr det aumlr viktigt ndash utan man vill att det aumlr ett saumltt foumlr dem att laumlra sig att laumlsa aumlven i andra aumlmnen eller naringgonting Och saring har man en forskning som bygger paring det daumlr och saring foumlrstaringr man och taumlnker att rsquoja ja det haumlr koumlper jag ju direktrsquo (Gruppintervju)

Som den som ska tolka och goumlra policy efterlyser Magnus baumlttre

kommunikation fraringn dem som beslutar om skolans policy och han faringr medharingll

fraringn Karin som liksom Magnus tycker att en tydligare kommunikation om

avsikterna med olika policybeslut skulle underlaumltta hennes arbete Mer tid foumlr

planering och uppfoumlljning adekvat kompetensutveckling och

forskningsanknytning aumlr medel som laumlrarna lyfter fram som viktiga

komponenter som ger dem en position som aktoumlrer medan det nationella

provet snarare positionerar dem som objekt foumlr policy

7 Laumlslyftet aumlr en nationell fortbildningsinsats foumlr laumlrare fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet som syftar till att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringga

213

Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne

Nora lyfter vidare fram att hon tycker att svenskaumlmnet i Gy11 har blivit

mycket mer styrt mer prestationsbetonat och mer fyrkantigt sedan det

infoumlrdes ett nationellt prov i aringrskurs 1 Nora beraumlttar att flera av hennes

kollegor paring skolan aumlr positivt instaumlllda till det nationella provet i Svenska 1

eftersom de ser en trygghet i att ha faringtt ett maumltinstrument foumlr kursen Sjaumllv

upplever Nora snarare provet som ett hinder som begraumlnsar hennes frihet att

kunna anpassa undervisningen efter varje elevgrupps specifika behov Hon

tycker att provet faringr foumlr stort utrymme i slutet av kursen daumlr hon hellre hade

velat laumlgga tid paring att ge eleverna en chans att arbeta med de foumlrmaringgor som hon

ser att de skulle behoumlva staumlrka upp infoumlr slutbetyget eller infoumlr naumlsta aringrskurs

Nora menar att hon hamnar i klaumlm mellan att som tjaumlnsteman foumllja det som

hon aumlr aringlagd att goumlra och det hon med sin laumlrarerfarenhet anser att eleverna

skulle ha baumlttre nytta av vilket foumlr henne orsakar vad hon kallar foumlr en

moralisk stress

Aumlven Linnea resonerar i termer av att hon skulle vilja avsluta kursen med

att arbeta intensivt med naringgot som eleverna behoumlver bli baumlttre paring hellre aumln att

laumlgga ner saring mycket tid paring genomfoumlrande sambedoumlmning och raumlttning av det

nationella provet Detta trots att hon aumlr positivt instaumllld baringde till skolans policy

om sambedoumlmning och till det stoumld hon tycker att hon faringr foumlr att utveckla sin

textbedoumlmning genom provets bedoumlmningsanvisningar Vid flera tillfaumlllen

under intervjuserien betonar Linnea att resultatet paring det nationella provet

enligt raringdande policy aumlr betygsstoumldjande men inte betygsstyrande och att

resultatet paring det nationella provet inte aumlr avgoumlrande foumlr slutbetyget Samtidigt

beskriver hon att det nationella provet i kursen Svenska 1 finns med i hennes

planering av undervisningen i saring maringtto att hon anser att eleverna ska kunna

kaumlnna sig trygga naumlr de ska genomfoumlra provet och att det daumlrfoumlr aumlr hennes

ansvar att se till att eleverna kommer vaumll foumlrberedda till skrivtillfaumlllet

Linnea Jag ser min egen roll i det att jag har ju ett ansvar att se till att eleverna har faringtt moumljlighet att laumlra sig det som kraumlvs Foumlr att paring naringgot vis ska ju det vara en summa utav delar av kursen aringtminstone Saring taumlnker jag att har man aldrig houmlrt talas om bildspraringk hur ska de naringgonsin kunna veta det daring (Intervju 3)

I citatet ovan visar Linnea en medvetenhet om att de val hon goumlr foumlr sin

undervisning har betydelse baringde foumlr elevernas trygghet i provsituationen och

foumlr deras moumljlighet att prestera saring goda resultat som moumljligt paring provet Paring saring

vis hamnar Linnea i en position daumlr den dubbla rollen av att vara baringde objekt

foumlr och aktiv aktoumlr av policy blir paringtaglig Hon ska genomfoumlra policy som hon

inte varit med att bestaumlmma om men naumlr hon genomfoumlr proven vaumlljer hon att

aktivt garing in i foumlrberedelsearbetet foumlr att eleverna ska faring moumljlighet att lyckas paring

det nationella provet Magnus lyfter vidare att han tycker att det aumlr

problematiskt att de nationella proven styr laumlrarna saring pass mycket som de goumlr

214

Magnus Ja om man tittar paring hur vi goumlr saring styrs vi mot att vi tror att det aumlr kaumlrnan i aumlmnet Fast det aumlr ju bara eller bara men det aumlr ju inte det som aumlr kaumlrnan utan kaumlrnan staringr ju i kursplanen Men vi formas ju och saring blir man saring raumldd oumlver att eleverna ska bli saring daringliga att skriva eller laumlsa att man traumlnar gamla nationella prov typ mer aumln att jobba med stoumlrre oumlvergripande saker saring att man laumlr sig det daumlr aumlndaring (Intervju 4)

I citatet ovan menar Magnus att hans tolkning av vad som aumlr svenskaumlmnets

kaumlrna utgaringr fraringn hans egen oumlversaumlttning av aumlmnesplanens beskrivning av vad

som aumlr centralt i aumlmnet och vad det aumlr han som svensklaumlrare ska undervisa om

Denna tolkning staumlmmer inte oumlverens med den bild av aumlmnets kaumlrna som

Magnus upplever att det nationella provet signalerar om Daumlrfoumlr menar

Magnus att det blir problematiskt om laumlrare boumlrjar fokusera mer paring att eleverna

ska klara det nationella provet aumln att laumlra sig det som aumlr kursens kaumlrna Foumlr

Magnus framtraumlder aumlmnesplanen som den policy som staringr i foumlrgrunden foumlr

hans undervisning samtidigt som han i den foumlrsta intervjun beskriver hur

policy runt svenskaumlmnet begraumlnsar honom i undervisningen I staumlllet foumlr att

foumllja med i en impulsiv handling eller ett mer kreativt upplaumlgg av

undervisningen kaumlnner han sig ofta tvungen att goumlra andra val aumln han foumlrst

spontant hade taumlnkt goumlra foumlr att det baumlttre ska passa in med kunskapskraven

Han foumlrklarar att spontana och impulsiva handlingar vaumlljs bort om han inte

kaumlnner att han tydligt kan foumlrankra dem i kursens kunskapskrav Resultatet

kan bli att en text som paring olika saumltt inspirerar vaumlljs bort om det taumlnkta

textarbetet aumlr svaringrt att foumlrankra i kursens kunskapskrav I staumlllet kanske som

Magnus uttrycker det en rdquofyrkantig argumenterande insaumlndarerdquo (Intervju 1)

vaumlljs foumlr att den aumlr enklare att faring att passa in i formen

Magnus Men det aumlr vaumlldigt enkelt det passar in i formen vaumlldigt bra det goumlr det Man tappar kanske lite utav hellip Man behoumlver inte jobba med fyrkantiga saker eller planeringar men det blir gaumlrna det hellip Och daring ibland tappar man kontakten daring med kunskapskraven och det centrala inneharingllet Det aumlr svaringrare att anknyta man kaumlnner sig stressad och daring slaumlpper man paring de haumlr kreativa sidorna (Intervju 1)

Magnus fortsaumltter sitt resonemang med att han hela tiden maringste taumlnka paring att

uppraumlttharinglla raumlttssaumlkerheten i betygssaumlttningen rdquosom kan drabbas av

impulserna i att man goumlr saker som man inte foumlrankrar alltid i bra taumlnkt

betygsmatristaumlnkanderdquo (Intervju 1) naringgot som kan begraumlnsa hans kreativitet i

planeringen av undervisningen

Nora Karin och Jenny aumlr de laumlrare i studien som tydligast uttrycker att de

upplevde en stoumlrre frihet inom svenskaumlmnet foumlre infoumlrandet av Gy11 och det

nationella provet i Svenska 1 De naumlmner att de bland annat upplevde att de

hade ett helt annat svaumlngrum att anpassa sin undervisning efter olika

elevgrupper Nora Karin och Jenny aringterkommer dessutom i flera intervjuer

215

till att de upplever att det aumlr mycket mindre utrymme foumlr att goumlra roliga och

kreativa saker i undervisningen i aringrskurs 1 nu aumln tidigare en styrning som de

anser att det nya nationella provet tydligt har bidragit till Nora saumlger att hon

saknar den frihet som hon upplevde fanns i den foumlregaringende laumlroplanen att i

slutet av aringk 1 kunna vaumllja naringgot som klassen behoumlvde arbeta extra med eller

laumlgga in naringgot som blivit lite styvmoderligt behandlat tidigare under kursen

Hon upplevde ocksaring att det fanns stoumlrre utrymme foumlr att laumlgga in naringgot kreativt

som att saumltta upp en teaterfoumlrestaumlllning eller naringgot liknande rdquoJag goumlr mycket

faumlrre saringna haumlr roliga kreativa saker nurdquo saumlger Nora (Gruppintervju) och aumlven

Jenny uttrycker samma sak naumlr hon saumlger att rdquonu kaumlnns det som att jag hinner

aldrig goumlra naringgonting roligt paring slutet utan nu aumlr det bara att samla ihop alla

resultat och sen aumlr det betygssnack punktrdquo (Intervju 4) Jenny och Karin aumlr

inne paring samma linje som Nora och Karin naumlmner novellskrivande som ett

exempel paring naringgot mer kreativt som eleverna efterlyser men saumlger sedan att det

inte finns naringgot utrymme foumlr den typen av oumlvningar i nuvarande aumlmnesplan i

och med att kunskapskraven fokuserar det vetenskapliga skrivandet redan i

aringrskurs 1 Det kreativa skrivandet blir daumlrmed naringgot som prioriteras ner och

faringr ge plats till referat analyser och vetenskapliga texttyper rdquoDet skulle vara

kul att goumlra det [skriva noveller] mer men det aumlr ju saringnt som daring kanske inte

maumlts naumlr det gaumlller examinationer och saring utan det aumlr ju egentligen mest det

formella skrivandet som bedoumlms daringrdquo resonerar Karin Hon saumlger att

svenskaumlmnet i och med Gy11 har blivit rdquolite torrarerdquo (Intervju 1) och uttrycker

att baringde hon och eleverna kan sakna de mer kreativa inslagen i

undervisningen

Svaringr balansgaringng mellan olika krav

De fem laumlrarna som deltar i studien uttrycker en stark vilja att rdquogoumlra raumlttrdquo De

ger uttryck foumlr att de vill rdquogoumlra raumlttrdquo baringde vad gaumlller att ge undervisningen en

utformning som ligger i linje med styrdokumentens intentioner och vad gaumlller

att leva upp till de yttre foumlrvaumlntningar som staumllls paring dem Det tycks ocksaring som

om det hos laumlrarna finns en foumlrestaumlllning om att det finns ett raumltt saumltt att tolka

styrdokumenten och att de som laumlrare kan goumlra paring raumltt eller fel saumltt Magnus

uttrycker sig i termer av att rdquodet finns ju en viss tillfredsstaumlllelse i att goumlra raumltt

ocksaringrdquo (Intervju 4) naumlr han resonerar om att han ibland kan kaumlnna sig noumljd naumlr

han har gjort ett visst textval foumlr sin undervisning som han upplever som raumltt i

foumlrharingllande till hur han tolkar aumlmnesplanens intentioner Paring ett liknande saumltt

resonerar Jenny naumlr hon beskriver att hon kaumlnner sig mer styrd i Gy11 aumln under

tidigare laumlroplaner Hon talar om det centrala inneharingllet i svenskans

aumlmnesplan som naumlst intill betvingande som naringgot som hon upplever ska

bockas av

216

Jenny Det aumlr just att man kaumlnner att ja men jag maringste hinna alla de haumlr grejerna Annars har jag inte gjort raumltt (Intervju 4)

Jenny och Magnus uttrycker en kaumlnsla av att det finns ett raumltt saumltt att tolka och

undervisa i foumlrharingllande till aumlmnesplanen De foumlrmedlar aumlven en kaumlnsla av att

de kan staumlllas till svars om de inte levererar rdquoraumlttrdquo undervisning Magnus

paringtalar att det haumlnder att han paring grund av tidsbrist inte alltid hinner goumlra allt

som han borde goumlra rdquoDaring brister man i det uppdraget [tjaumlnstemannautoumlvandet]

det staringr ju att man ska goumlra allt det haumlrrdquo saumlger han och fortsaumltter rdquoOch saring

hamnar man i det laumlget att man kanske inte har maumltt allting som man ska maumltardquo

(Gruppintervju) Magnus faringr medharingll fraringn Nora som foumlrklarar rdquoIbland aumlr

uppdraget naumlstan omoumljligt jag tycker det Jag kan ligga vaken paring naumltterna av

stress just foumlr att jag vill goumlra mitt jobb brardquo (Gruppintervju)

Nora resonerar aumlven om genomfoumlrandet av det nationella provet i Svenska

1 som ett saumltt att rdquogoumlra raumlttrdquo Hon beraumlttar att hon efterlyser en gemensam

diskussion med sina aumlmneskollegor paring skolan om provet men foumlrklarar att

kollegorna inte riktigt vill ge sig in i den diskussionen Enligt Nora noumljer sig

kollegorna med att det finns en policy om att de ska genomfoumlra de nationella

proven och daring aumlr det bara att goumlra det eftersom det daring blir raumltt

Nora Jag tror att man taumlnker men nu har vi aumlntligen riktlinjer Vi bara goumlr det foumlr vi har saring himla mycket annat att raumltta nu Och naumlr det staringr saring haumlr saring goumlr vi det foumlr daring blir det raumltt Och det blir det ju rent administrativt saring blir det ju (Intervju 3)

Nora menar att eftersom de aumlr aringlagda att genomfoumlra nationella prov i svenska

saring goumlr de raumltt naumlr de rdquobara goumlrrdquo proven men hon fortsaumltter med att efterlysa en

diskussion och en vaumlrdering av de nationella provens vara eller icke vara

I gruppintervjun diskuterar laumlrarna att det staumllls krav paring dem att snabbt

anpassa sin undervisning efter nya reformer policyer och trender som

kommer och garingr i skolan och att det inte alltid aumlr helt laumltt att navigera mellan

de olika policyer som de baringde behoumlver saumltta sig in i och implementera

Nora Sen har det varit vaumlldigt mycket saringna haumlr snabba hellip Helt ploumltsligt saring skulle vi alla haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande Jag har laumlrt mig att saumlga det i alla fall [Skrattar] Vi skulle haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande och daring var det det och sen saring rsquopoffrsquo saring aumlr det ingen som pratar om det laumlngre Och saringna daumlr saker kan man bli lite foumlrvirrad av (Gruppintervju)

Nora lyfter fram att det kan svaumlnga fort mellan vilka olika krav paring vad hon ska

fokusera i sin undervisning Jenny tar ocksaring upp samma tema i den andra

intervjun och foumlrklarar att hon naringgra aringr tidigare upplevt att hon var rdquoute paring ett

gungflyrdquo och rdquohelt rotloumlsrdquo naumlr hennes skola paring kort tid digitaliserades i och

med att laumlrare och elever fick baumlrbara datorer och allt material skulle laddas

217

upp digitalt i skolans laumlrplattform eftersom de inte fick anvaumlnda papper

rdquoAllting skulle laddas upp och de ska vara saring hippt och det skulle vara flipped

classroom och allt vad det var foumlr naringgontingrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 2) I

gruppintervjun aringterkommer hon till aumlmnet och understryker att hon inte

springer paring alla nya bollar utan att hon haringller sig till det som hon tycker aumlr

viktigt i undervisningen och det hon sjaumllv kaumlnner sig trygg med

Jenny Fast jag tror att jag aumlr raumltt saring cool naumlr det gaumlller foumlraumlndringar Jag taumlnker att rsquoja jarsquohellip Pendeln kan inte ha slagit saring haringrt utan det aumlr fortfarande det haumlr som aumlr kaumlrnan Och jag vet vad jag tycker fungerar och inte fungerar och jag maringste haringlla mig till det jag aumlr trygg i foumlr annars saring tappar jag fotfaumlstet och daring tappar eleverna fotfaumlstet (Gruppintervju)

Naumlr laumlrarna balanserar mellan de olika krav som staumllls paring dem i en

policybemaumlngd kontext lyfter Jenny fram att hon haringller sig till det som hon av

erfarenhet anser aumlr viktigt Karin resonerar i liknande drag men framharingller att

det enda laumlrarna tryggt kan luta sig mot naumlr olika policyer kommer och garingr aumlr

de styrdokument som omgaumlrdar svenskaumlmnet rdquoVad aumlr det vi har att haringlla oss

till det aumlr typ aumlmnesplanen och de formuleringarna som staringr daumlr som man kan

klamra sig fast vidrdquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet aumlr det enda man kan utgaring

ifraringnrdquo (Gruppintervju) Foumlr Karin blir det alltsaring liksom foumlr Magnus ovan det

som staringr i kursens aumlmnesplan som aumlr den policy som staringr i foumlrgrunden Nora

foumlrklarar att i en pressad situation saring gaumlller det att prioritera vad hon tycker aumlr

viktigast i undervisningen

Nora Foumlr att vi har hela tiden en tidspress Vi maringste foumlrsoumlka hinna hellip hellip Man ska foumlrsoumlka hinna med kunskap Bara det tycker jag krockar i min hjaumlrna naumlr jag taumlnker paring det Och daring maringste man kanske bestaumlmma sig foumlr vad man tycker aumlr viktigast (Gruppintervju)

Noras Jennys och Karins uttalanden ovan kan ses som en kommentar till

laumlrarnas behov av att hitta stabilitet i en snabbt foumlraumlnderlig kontext De kan

aumlven tolkas som en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna vaumlrderar den laumlsning och den

examination som sker i klassrummet och den bedoumlmning av elevernas laumlsning

som goumlrs utifraringn kursens kunskapskrav houmlgre aumln resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta

Det som framtraumlder tydligt i materialet aumlr att det paringverkar de laumlrare som deltar

i studien paring flera saumltt att de i sin undervisning aumlr aringlagda att hantera nationella

prov rdquoDet aumlr klart att det finns i mitt medvetande jag har ju jobbat naumlr det

inte var nationellt prov i Svenska Ardquo saumlger Nora och fortsaumltter med att beraumltta

218

att hon har rdquostramat upp det haumlr med kaumlllhaumlnvisning och referatteknik och egna

och andras aringsikterrdquo (Intervju 3) Hon foumlrklarar ocksaring att hon kaumlnner sig rdquolite

laringstrdquo av det nationella provet och konstaterar att rdquojag aumlr inte glad aringt att det har

kommit ett nationellt prov i Svenska 1rdquo (Intervju 3) Paring Noras skola aumlr laumlrarna

aumlven aringlagda att redovisa sina bedoumlmningar och elevernas resultat paring de

nationella proven i de gemensamma kursmatriserna i skolans laumlrplattform

Nora haringller med om att laumlrarna behoumlver vara tydliga och transparenta i sina

bedoumlmningar men hon upplever samtidigt att hon hela tiden blir ifraringgasatt

eftersom hon maringste bevisa sin betygssaumlttning foumlr baringde skolledning och

foumlraumlldrar rdquoParing varingr skola ska vi visa hela tiden foumlraumlldrar och elever ska hela

tiden kunna se var prickarna finns i matrisenrdquo saumlger hon (Intervju 4) Nora

aringterkommer flera garingnger under intervjuserien till skolans laumlrplattform och att

det finns krav paring henne att hon ska rdquoklicka irdquo sina bedoumlmningar i kursmatrisen

daumlr naringgot som kan tolkas som ett tecken paring den press hon upplever Paring Noras

skola har laumlrarna ocksaring krav paring sig fraringn skolledningen att det ska finnas minst

tvaring ifyllda kriterier i varje aumlmnesmatris foumlre laumlsaringrets foumlrsta utvecklingssamtal

paring houmlstterminen Nora utvecklar resonemanget kring de rdquoklickbarardquo

matriserna med att hon tycker att naringgot som aumlr taumlnkt att vara en kvalitativ och

allsidig bedoumlmning av elevernas kunskaper i staumlllet i laumlrplattformen har blivit

till naringgot kvantitativt daumlr elever och foumlraumlldrar raumlknar antal rdquoklickrdquo och sen drar

slutsatser om vilket slutbetyg eleven ska faring

Nora Det aumlr som att den [laumlrplattformen] styr oss i staumlllet foumlr att vi styr den Den ska ju vara ett instrument vilket den ocksaring aumlr jag naringr ju till eleverna jag kan skriva in alla de haumlr formativa bedoumlmningarna som man inte hinner hellip Det skriver jag in daumlr Det blir oumlverskaringdligt och saring Saring det finns maringnga foumlrdelar med det men det blir ocksaring vaumlldigt fyrkantigt och vaumlldigt klumpigt (Intervju 4)

Nora saumlger att det aumlr vad hon kallar ett aumlngslighetstecken fraringn skolledningen

att foumlraumlldrarna hela tiden maringste se precis allt vad laumlrarna goumlr rdquovi maringste vara

synligardquo saumlger hon (Intervju 4) vilket i sin tur saumltter press paring laumlrarna paring skolan

vad gaumlller examinationer bedoumlmningar och nationella prov rdquoJag pratar mer

och mer med eleverna om det haumlr med matriser och kunskapskrav och saringrdquo

saumlger Nora (Gruppintervju) Hon beraumlttar ocksaring om krocken som uppstaringr

mellan den lokala policyn om att visa var i kunskapskraven i den digitala

laumlrplattformen som resultaten fraringn de nationella proven houmlr hemma och hennes

egen tolkning av aumlmnesplanens kunskapskrav Eftersom det enligt Noras

tolkning inte finns naringgra tydliga skrivningar om laumlsfoumlrstaringelse i kursens

kunskapskrav blir rdquoklickenrdquo i laumlrplattformen problematiska

219

Nora Det blir saring konstigt Ja daring ska vi goumlra lika saring att vi skulle laumlgga ut det paring laumlrplattformen med nationella prov Jag maringste saumlga att jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med det paring baumlsta saumltt hellip Och paring naringgot saumltt blir den haumlr kontrollfunktionen naumlr allting blir praumlntat svart paring vitt saring blir det som att det daumlr aumlr sanningen hellip Det kan ju komma foumlraumlldrar ocksaring som saumlger rsquomen min son fick helliprsquo Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska hantera det haumlr Och nu aumlr det ju saring att nationella proven aumlr ju naringgonting som alla goumlr och daumlrfoumlr saring finns det en policy hur vi ska goumlra med det haumlr (Intervju 3)

I citatet ovan blir det tydligt att Nora hamnar mellan flera olika

policystraumlvanden Hon ska tolka och foumlrharinglla sig till kursens aumlmnesplan och

kunskapskrav och hon ska genomfoumlra nationella prov och oumlversaumltta resultaten

till kunskapskraven samtidigt som hon ska uppfylla den lokala policyn att

redovisa alla resultat i skolans laumlrplattform Naumlr dessa tre olika policyer inte

helt och haringllet drar aringt samma haringll blir det svaringrt foumlr Nora att navigera mellan

de olika kraven vilket hon ger tydligt uttryck foumlr

Foumlrutom lokala policyer som exemplet med Noras laumlrplattform ovan om

transparens gentemot elever och foumlraumlldrar vad gaumlller redovisning av resultaten

av de nationella proven finns det aumlven idag paring nationell nivaring en policy som

uttalat uppmanar skolor och laumlrare att samraumltta och sambedoumlma de nationella

proven Detta foumlr att saring laringngt det aumlr moumljligt saumlkerstaumllla en likvaumlrdig bedoumlmning

av elevernas prestationer Aumlven om laumlrarna i studien uttrycker att de tycker att

det aumlr bra med sambedoumlmning saring kan det ocksaring upplevas som ett inre tryck

fraringn kollegorna paring den egna skolan Paring Noras och Karins skolor har

svensklaumlrarna som naumlmnts ovan gemensamma skrivningar baringde i aringrskurs 1

och 2 som oumlvningar infoumlr de nationella proven i svenska och aumlven i dessa

sammanhang sambedoumlms elevernas texter Karin beskriver att det styr henne

ganska mycket i hur hon har lagt upp sin kurs sedan hon boumlrjade arbeta paring

skolan och daumlrmed faringr sambedoumlmningen betydelse foumlr hennes undervisning

Hon fortsaumltter med att saumlga att det nog blir lite prestige i att veta att hennes

elever kommer att jaumlmfoumlras med andra laumlrares elever paring skolan

I den avslutande gruppintervjun beraumlttar baringde Magnus och Karin att de kan

kaumlnna sig styrda i sitt arbete med svenskkurserna eftersom de vet att deras

elevers resultat paring det nationella provet kommer att jaumlmfoumlras med andra

laumlrares elevresultat paring den egna skolan Detta gaumlller foumlrst och fraumlmst de

nationella proven men aumlven naumlr det gaumlller till exempel de lokala gemensamma

proven som foumlregaringr de nationella proven I likhet med Karin beskriver Magnus

att han kan uppleva en press naumlr laumlrarna paring skolan sitter och sambedoumlmer de

nationella proven i svenska

220

Magnus Jag undrar om inte jag har paringverkats av den haumlr samraumlttningen vi koumlr paring den skriftliga delen Den goumlr att man vill inte ha en klass som har bara skrivit En Att det finns naringgon form av press eller taumlvlingsmoment och prestige i det hela att man drivs av det ocksaring Foumlr just det haumlr skriftliga Laumlsfoumlrstaringelsen den aumlr ju fast det aumlr ju ett facit till den Och den muntliga koumlr man sjaumllv i ett klassrum oftast Men det haumlr skriftliga daring sitter man bredvid och saring saumlger naringgon rsquodet daumlr aumlr ingen adverbialfrasrsquo och daring boumlrjar jag kaumlnna mig osaumlker [skrattar] hellip Och daring kaumlnner jag att men saumltter jag dispositionen raumltt och den haumlr referattekniken raumltt daring klarar man sig och daring faringr jag ett gott renommeacute i gruppen (Gruppintervju)

Magnus ger uttryck foumlr att det kan uppstaring en press laumlrarna emellan under

sambedoumlmningen av de nationella proven om laumlrarnas elever jaumlmfoumlrs med

varandra Men Magnus vittnar aumlven om ett performativt tryck som kommer

fraringn den egna skolledningen och som paringverkar honom rdquoJag tror att i och med

att det finns daumlr hela tiden saring paringverkas man av det aumlven fast man foumlrsoumlker

frigoumlra sig fraringn detrdquo beraumlttar Magnus (Intervju 4) Precis som Jenny och Nora

beskriver aumlven Magnus att han upplever en press i samband med de nationella

proven eftersom den egna skolledningen laumlgger stor vikt vid resultaten

Magnus De vill ju ha listor paring hellip Det aumlr ju vaumlldigt viktigt att fylla i naringgra listor med vilket betyg som NP ger och vilket betyg de faringr i kursen Det tas inte haumlnsyn till omstaumlndigheter kring det haumlr Men det ska fyllas i naringgra listor och sen ska det diskuteras varfoumlr det inte korrelerar helt och haringllet och saringnt daumlr Men man diskuterar ju inte om NP var bra Foumlrra aringrets aringrskurs tre NP var ju vaumlldigt daringligt och daring kan det ju mycket vaumll vara saring att maringnga faringr vaumlldigt daringligt betyg men de aumlr inte daringliga Men det finns inte Saringnt paringverkar nog oss (Intervju 4)

Baringde Jenny och Magnus lyfter att de tycker att det aumlr problematiskt att den

offentliga debatten om resultaten paring de nationella proven ofta foumlrs av personer

som inte aumlr kunniga varken om svenskaumlmnet provens utformning eller den

policy proven staringr foumlr Laumlrarna foumlljer direktiven om att proven ska vara

betygsstoumldjande och inte betygsstyrande men naumlr de goumlr det ifraringgasaumltts de av

andra nivaringer i utbildningssystemet som staringr foumlr andra policystraumlvanden vad

gaumlller syftena med de nationella proven Magnus pekar ocksaring paring att det finns

maringnga omstaumlndigheter som maringste beaktas i relation till elevernas resultat paring

de nationella proven naringgot som den lokala och den offentliga debatten enligt

honom inte heller tar haumlnsyn till I intervjuerna framtraumlder saringledes en bild av

ett tydligt performativt tryck i relation till de nationella proven som paringverkar

laumlrarna och deras handlingsutrymme

Laumlrarna beskriver aumlven att de upplever att det finns ett tryck mot dem i

relation till de nationella proven att leverera resultat och betyg paring ett saumltt som

goumlr media kommun skolledning och foumlraumlldrar noumljda samtidigt som de inte

alltid kaumlnner sig bekvaumlma med de krav som staumllls paring dem i deras yrkesroll Ett

221

av de krav som naumlmns aumlr att det finns en press paring laumlrarna att hela tiden kunna

motivera sin betygsaumlttning rdquoDet aumlr vaumlldigt viktigt foumlr mig att ha paring foumltterna

naumlr jag ska saumltta betygrdquo saumlger Nora och tillaumlgger att rdquoaring enda sidan det tycker

jag aumlr ett inre krav men det aumlr ju ocksaring ett yttre krav samtidigt som vi har paring

ossrdquo (Intervju 4) Samtidigt som Nora beraumlttar att hon har krav paring sig att

rdquoexaminera och faring paring foumltternardquo (Intervju 4) saring saumlger hon ocksaring att det finns

motstridiga krav fraringn elever foumlraumlldrar och skolledning paring att inte examinera

foumlr mycket paring grund av baringde elevernas och hennes egen arbetsboumlrda naringgot

Nora upplever som en svaringr balansgaringng Aumlven Karin understryker att det aumlr

viktigt att kontinuerligt dokumentera elevers prestationer i relation till

kunskapskraven och att vara tydlig gentemot eleverna hur bedoumlmningen garingr

till

Karin Men det som styr mycket aumlr ju att man aumlr vaumlldigt hellip Det aumlr viktigt att man dokumenterar kunskapskraven hela tiden och att man aumlr tydlig med eleverna det haumlr det haumlr och det haumlr visar paring och saring hellip Och det goumlr ju att man laumlgger mycket fokus paring just bedoumlmning Och att vara tydlig med den Och att ha dokumenterat allting som de goumlr (Intervju 1)

Eftersom Karin kaumlnner krav paring sig att alltid vara tydlig medfoumlr det att hon

kaumlnner att hon maringste dokumentera allt som eleverna goumlr naringgot som i sig faringr

konsekvensen att hon laumlgger mycket fokus paring examinationer och bedoumlmning

i kursen rdquoJa men det aumlr lite saring allt som vi goumlr aumlr ju examinerande egentligen

saring taumlnker jag literdquo foumlrklarar Karin (Intervju 3)

Den av laumlrarna i studien som mest oumlppet talar om ett yttre performativt tryck

i relation till de nationella proven aumlr Jenny Hon beraumlttar att hon kaumlnner det

som ett personligt misslyckande om naringgon av hennes elever inte lyckas paring det

nationella provet och att det aumlr viktigt foumlr henne att ingen elev faringr ett F paring

provet Hon aringterkommer baringde i intervju 3 och 4 till den press som hon och

hennes kollegor paring skolan kaumlnner fraringn kommun och media att de maringste raumltta

in sina slutbetyg mot att oumlverensstaumlmma med det nationella provets provbetyg

Jenny beraumlttar hur de lokala skolpolitikerna noggrant jaumlmfoumlr resultaten paring de

nationella proven med slutbetygen i kurserna De laumlrare som goumlr foumlr stora

avsteg fraringn de nationella proven i sin betygsaumlttning ifraringgasaumltts och faringr staring till

svars infoumlr baringde politiker och skolledning

Jenny Det aumlr bara det att jag tycker att baringde Skolverket men framfoumlr allt kommunen anvaumlnder sig hela tiden av de haumlr jaumlmfoumlrelsesiffrorna Jag skulle inte bry mig utan jag litar paring min foumlrmaringga att aumlndaring se att enligt min erfarenhet saring aumlr den haumlr eleven paring en saring pass houmlg nivaring Saring jag skulle inte bry mig om jag diffade ett eller kanske till och med tvaring steg Men just det haumlr att man hela tiden ifraringgasaumltts att det aumlr houmlgre betyg aumln det kanske aumlr paring nationella rsquohur kan det komma sigrsquo (Intervju 3)

222

Jenny vittnar haumlr liksom Nora ovan om att kaumlnna sig ifraringgasatt i sin yrkesroll

samtidigt som hon visar paring ett motstaringnd mot att fraringngaring sin yrkeserfarenhet och

den professionella bedoumlmning hon goumlr om individuella elevers prestationer

rdquoSka jag behoumlva saumlnka eleven daring daumlrfoumlr att jag tror att Skolverket annars

hackar ner paring mig eller politikerna eller media eller vad det nu aumlr Nejrdquo

saumlger Jenny med eftertryck (Intervju 4) Karin resonerar paring ett liknande saumltt

som Jenny och saumlger att aumlven om hon upplever att det kan finnas krav paring att

hennes slutbetyg ska staumlmma oumlverens med resultaten paring de nationella proven

saring har hon sjaumllv rdquoingen tanke om att det maringste staumlmma oumlverensrdquo Hon

foumlrklarar

Karin Jag bryr mig inte saring mycket om den [pressen] foumlr jag brukar garing efter det som jag har sett som en helhet under hela kursen Jag tittar paring hellip rsquoEleven kan laumlsa reflektera och goumlra sammanfattningar och lyfta fram huvudtanken i det laumlstarsquo Kan Maumlrta det Saring taumlnker jag hellip Men oftast saring vet man aumlndaring i slutet av kursen jo men hon kan det hon kan faktiskt ge nya relevanta perspektiv (Intervju 4)

Precis som Jenny haumlnvisar Karin till att hon rdquofoumlrsoumlker se paring hela min kunskap

om elevenrdquo (Intervju 3) och goumlr en helhetsbedoumlmning av elevens prestationer

under hela kursen Hon beaktar daumlrmed hela bedoumlmningsunderlaget vid

betygsaumlttningen daumlr resultatet paring det nationella provet ingaringr som en del

Det aumlr ett reellt performativt tryck som laumlrarna ger uttryck foumlr naumlr de

beskriver hur de balanserar mellan olika krav som att till exempel vara

transparent och kunna foumlrklara sin betygsaumlttning foumlr den som begaumlr det att

dokumentera och examinera allt eleverna goumlr men samtidigt inte examinera

foumlr mycket att foumllja policy och se till hela betygsunderlaget naumlr kursbetyg saumltts

samtidigt som det finns en press paring dem att raumltta in slutbetygen mot resultatet

paring det nationella provet

Sammanfattning

Den bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarnas relation till svenskaumlmnets

nationella prov aumlr ambivalent De nationella proven uppfattas baringde som ett

stoumld foumlr den egna undervisningen och som naringgot som begraumlnsar laumlrarnas

handlingsutrymme Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de aumlr relativt noumljda med det

nationella provet i Svenska 1 som helhet och att de kan acceptera dess former

aring andra sidan tycker de att det aumlr problematiskt naumlr laumlrare och undervisningen

styrs foumlr mycket av ett nationellt prov Det skriftliga delprovet aumlr det som anses

vara svaringrast och som behoumlver mest foumlrberedelser och mest noumljda aumlr laumlrarna

med det muntliga delprovet Vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr laumlrarnas

instaumlllningar till det delprovet mer kluvet Laumlrarna lyfter att det aumlr svaringrt att

foumlrbereda eleverna foumlr det provet och menar att allt de goumlr som utgaringr fraringn

223

laumlsning i kursen aumlr en sorts foumlrberedelse Laumlrarna tycker ocksaring att de inte har

saring stor anvaumlndning av resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de saumltter slutbetyg

eftersom de anser att det finns en diskrepans mellan det delprovet och kursens

kunskapskrav De muntliga och skriftliga delproven laumlggs dock utan stoumlrre

reflektion till kursens betygsunderlag och anses var mer anvaumlndbara

Laumlrarna vittnar aumlven om att de upplever att det aumlr en svaringr balansgaringng mellan

olika krav som staumllls paring dem och de nationella proven i svenska lyfts fram

som en del i ett stoumlrre performativt tryck Att det aumlr viktigt att examinera och

framfoumlr allt dokumentera allt eleverna goumlr i kursen foumlr att kunna foumlrsvara sin

betygsaumlttning lyfts fram och Jenny och Magnus vittnar aumlven om att behoumlva

foumlrklara sin betygsaumlttning i relation till resultaten paring det nationella provet foumlr

skolledning och till och med lokala politiker Nora visar ocksaring paring problem

med att vara aringlagd att visa elevernas alla resultat i klickbara matriser i skolans

laumlrplattform Sambedoumlmning av de nationella proven lyfts fram som naringgot

som baringde utvecklar och ger den egna bedoumlmningspraktiken stoumld men som

ocksaring saumltter viss press paring laumlrarna naumlr elevers prestationer jaumlmfoumlrs paring den egna

skolan Laumlrarna naumlmner ocksaring att det nationella provet i Svenska 1 tar mycket

utrymme i slutet av terminen baringde vad gaumlller undervisningstid och den tid

laumlrarna behoumlver laumlgga paring att raumltta de nationella proven tid som de hellre skulle

laumlgga paring att antingen laringta eleverna arbeta med naringgot som laumlrarna anser att de

behoumlver utveckla eller lite mer fria och kreativa uppgifter Aringsikter lyfts aumlven

fram om att svenskaumlmnet har blivit mer styrt i Gy11 aumln i den tidigare

laumlroplanen och laumlrarna anser att det faktum att aumlmnet faringtt fler nationella prov

aumlr en starkt bidragande orsak till att aumlmnets kreativa delar har faringtt staring tillbaka

224

Kapitel 11 Analys och reflektion Del II

I avhandlingens Del II framgaringr att laumlrarna tycker att det aumlr svaringrt att bedoumlma

var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling och att de kaumlnner sig osaumlkra paring

vad som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse De anser att de inte har tillraumlckligt med verktyg

foumlr att stoumldja och utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse Det verkar ocksaring finnas en

diskrepans mellan laumlrarnas tolkningar av hur laumlsning och examination av

laumlsning ska operationaliseras i den egna undervisningen i jaumlmfoumlrelse med hur

de tolkar att laumlsning examineras i laumlsfoumlrstaringelseprovet Provet anses inte vara

ett tillraumlckligt bra instrument foumlr att examinera elevers laumlskompetens annat aumln

paring ytan under det att den kontinuerliga utvaumlrderingen av elevernas laumlsning

som sker inom ramen foumlr den egna undervisningen saumlgs ge en mer raumlttvis bild

av elevernas laumlskompetens I kapitel 9 och 10 aumlr det tydligt att den

performativa kontext daumlr det nationella provet i Svenska 1 ingaringr som en del

som omgaumlrdar laumlrarnas laumlsundervisning paringverkar baringde laumlrarna och deras

undervisning paring flera saumltt (se Ball 2003 Ball et al 2012) Med stoumld i tidigare

forskning och i studiens teoretiska utgaringngspunkter ndash som utgoumlrs av policy

enactment teori om laumlsundervisning och powerful knowledge ndash sker i det haumlr

kapitlet en analys av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del II

Detta sker i relation till avhandlingens fjaumlrde och femte forskningsfraringgor som

handlar om vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal och vilka utmaningar i relation till det

nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om

undervisningen

Policy och performativt tryck skapar kluvenhet

Ball et al (2012) anser att laumlrare inte alltid kan foumlrvaumlntas ha full politisk insikt

naumlr de goumlr policy eftersom de saumlllan har tid eller moumljlighet att reflektera oumlver

politiska motiv bakom olika policyer Samtidigt paringpekar Ball et al att laumlrare

vill hitta en mening med den policy som de ska iscensaumltta i sin undervisning

vilket i den haumlr studien blir saumlrskilt tydligt naumlr de medverkande laumlrarna talar

om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Enligt Lundahl (2009) har

de svenska nationella proven flera olika syften som svarar mot olika parallella

policystraumlvanden Proven ska daumlrmed fylla olika behov och ideal som kan

hamna i konflikt med varandra Lundahl lyfter fram att proven ska bidra till

oumlkad maringluppfyllelse och att de har en diagnostisk funktion samtidigt som de

225

ska konkretisera kursmaringl och betygskriterier Vidare ska proven stoumldja en

likvaumlrdig betygsaumlttning och fungera som utvaumlrdering och uppfoumlljning av

skolan paring baringde lokal och nationell nivaring De nationella proven ska aumlven hjaumllpa

till vid implementering av kursplaner och med att utveckla undervisningen

Att de nationella proven har flera olika syften verkar dock i den haumlr studien

bidra till att foumlrvirra mer aumln vaumlgleda laumlrarna naumlr det gaumlller hanteringen av det

nationella provet i Svenska 1

Ball et al menar vidare att rdquopolicy is done by and is done to teachersrdquo

(2012 s 3) och detta blir synligt i relationen mellan laumlrarna i den haumlr studien

och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Att foumlrbereda elever foumlr ett

externt standardiserat prov som till exempel ett nationellt prov aumlr en tydlig

undervisningshandling som laumlrare och elever inte skulle ha aumlgnat sig aringt om

inte provet hade funnits (se Alderson amp Wall 1993) Paring saring vis kan processen

med att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet i Svenska 1 raumlknas som

en konkret och direkt paringverkan av policy paring undervisningen Naumlr laumlrare

genomfoumlr nationella prov som de inte kan vaumllja om de vill goumlra blir de

positionerade som objekt foumlr nationell policy paring houmlgre nivaring Ett nytt nationellt

prov av en typ som laumlrarna inte har behoumlvt hantera foumlrut har infoumlrts i och med

gymnasiereformen 2011 Laumlrarna har inte varit med och bestaumlmt om denna

policy paring nationell nivaring och anser att de som mottagare av detta prov inte faringtt

tillraumlckligt med information om syftet med provet trots att det aumlr de som paring

lokal nivaring ska genomfoumlra provet De svenska nationella provens maringnga olika

syften som naumlmns ovan kan ge en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna i den haumlr studien

anser att provets syfte aumlr otydligt Det aumlr ocksaring laumlrarna som faringr staring till svars foumlr

resultaten paring de nationella proven trots att proven inte aumlr naringgot de kan vaumllja

om de vill genomfoumlra eller inte Naumlr laumlrarna talar i termer av att syftet med

infoumlrandet av det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr oklart foumlr dem och att det

har rdquoslaumlngts paringrdquo dem intar de en position som objekt foumlr policy Om laumlrarna

ska staring till svars foumlr resultaten i det nationella provet vill de ha en tydligare

motivering till och veta varfoumlr det aumlr viktigt att eleverna skriver det och varfoumlr

de som laumlrare ska ta tid i undervisningen fraringn annat som de tycker aumlr angelaumlget

foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr och genomfoumlra provet

I relation till det nationella provet spelar den externa kontexten i form av

styrdokument och det nationella provet samt den lokala professionella

kontexten en stor roll eftersom de olika kontexterna positionerar laumlrarna som

objekt foumlr eller aktoumlrer av policy Den professionella kontexten faringr betydelse

naumlr laumlrarna talar om hur de definierar svenskaumlmnet gentemot aumlmnen som inte

har nationella prov och menar att den externa kontexten som det nationella

provet utgoumlr aumlr bra foumlr likvaumlrdigheten Svenskaumlmnets nationella prov

tillsammans med aumlmnesplanen drar upp riktlinjer och ger laumlrarna

gemensamma ramar saring att undervisningen inte blir alltfoumlr beroende av den

lokala kontexten vilket laumlrarna ser som naringgot positivt Daumlrmed ansluter de sig

till visionen om en jaumlmlik och likvaumlrdig skola Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr

att de baringde finner sig i de gemensamma riktlinjerna och tycker att de

226

fyrkantiga ramarna blir lite foumlr strama Trots de strikta ramarna upplever

laumlrarna att de inom dem aumlndaring har en foumlrharingllandevis stor frihet att skapa sin

egen undervisning i linje med vad de sjaumllva anser vara viktigt Aumlven haumlr blir

det tydligt att laumlrarna baringde aumlr objekt foumlr och aktoumlrer av policy de aumlr baringde styrda

av policy som de inte har varit med att sjaumllva bestaumlmma om och fria att goumlra

egen policy i sin klassrumspraktik

Det finns hos laumlrarna i studien aumlven en dubbelhet gentemot

sambedoumlmningen av de nationella proven som baringde lyfts som ytterligare en

faktor som orsakar stress kring de nationella proven och som ett bra tillfaumllle

foumlr gemensam fortbildning Gilmore (2002) visar i sin studie att policy om

kollegial sambedoumlmning av externa prov kan ha en positiv inverkan paring laumlrares

bedoumlmningspraktik och professionsutveckling I Gilmores studie utvecklade

laumlrarna genom den kollegiala sambedoumlmningen ett effektivare spraringk foumlr att

tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor och detta aumlr naringgot som aumlven

laumlrarna i den haumlr studien beskriver som naringgot de uppskattar Det som framgaringr

i den haumlr studien aumlr dock att det endast aumlr det skriftliga provet som sambedoumlms

paring skolorna Tengberg och Skar (2016) och Tengberg et al (2018) visar i sina

studier att variationen mellan laumlrares bedoumlmningar av oumlppna elevsvar paring

laumlsfoumlrstaringelseprov aumlr tillraumlckligt stor foumlr att det ska faring konsekvenser foumlr

elevernas provresultat och daumlrmed i foumlrlaumlngningen aumlven foumlr elevernas

slutbetyg Tillsammans med diskussionen om vikten av att laumlrarna faringr tillgaringng

till ett metaspraringk om laumlsutveckling och laumlsundervisning som framgaringr nedan

vaumlcker det fraringgor om varfoumlr inte sambedoumlmning aumlven uppmuntras och

organiseras paring skolorna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Det performativa

tryck som Nora Magnus och Karin beskriver i relation till sambedoumlmningen

aumlr ett resultat av baringde den professionella kontexten och den externa kontexten

daumlr den externa kontexten staumlller krav paring likvaumlrdiga resultat och den

professionella kontexten ger moumljlighet baringde att tillmoumltesgaring den externa

kontextens krav samtidigt som sambedoumlmningen ses som ett givande

fortbildningstillfaumllle Samtidigt anger laumlrarna att i den professionella

kontexten vill de inte avvika fraringn aumlmneslagets kultur genom att ha elever som

inte staringr sig i den interna maumltningen av de nationella proven eller andra

aumlmnesgemensamma skrivningar Den professionella kontexten har paring saring vis

paringverkats av en extern kontext daumlr nationella prov och hanteringen av dessa

aumlr en del av det performativa trycket

Att laumlrarna befinner sig i en performativitetskultur tar sig aumlven andra

uttryck Det handlar om till exempel den kaumlnsla som laumlrarna foumlrmedlar om att

vilja att goumlra raumltt daumlr Magnus menar att han kan goumlra rdquoraumlttrdquo textval och Jenny

kaumlnner att hon kan goumlra rdquoraumlttrdquo eller rdquofelrdquo i sin undervisning i foumlrharingllande till

kursens styrdokument Det handlar aumlven om att laumlrarna upplever att de

ifraringgasaumltts naumlr det gaumlller deras bedoumlmning och betygsaumlttning av elevers

foumlrmaringgor och att de hela tiden maringste vara beredda paring att staring till svars foumlr den

bedoumlmning de goumlr I den ansvarskultur som Ball et al (2012) menar raringder i

dagens vaumlsterlaumlndska utbildningssystem blir detta ett uttryck foumlr den

227

leveranskedja (se Ball et al 2012) som laumlrarna befinner sig i och daumlr den ena

nivaringn i utbildningssystemet hela tiden staringr till svars infoumlr de andra nivaringerna I

denna leveranskedja oumlverfoumlrs information mellan olika nivaringer och Ball et al

(2012) betonar att artefakter som laumlrplattformar och bedoumlmningsmatriser aumlr

viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera policy Paring Noras

skola har dessa artefakter blivit en del av det performativa trycket eftersom

denna visualisering av policy goumlr att Nora kaumlnner att hon staumlndigt aumlr ifraringgasatt

och behoumlver staring till svars foumlr sina bedoumlmningar av elevernas prestationer i

skolans laumlrplattform Leverenskedjan goumlr haumlr att Nora dels positioneras som

objekt foumlr policy dels hamnar i ett dilemma i hur hon ska hantera resultaten

fraringn det nationella provet eftersom resultaten ska rdquoklickas irdquo i laumlrplattformen

mot Noras inre oumlvertygelse om hur kunskapskraven och resultatet fraringn det

nationella provet boumlr tolkas och hanteras Ball (2016) paringpekar att det inte bara

aumlr laumlrare som foumlraumlndrar policy utan att policy ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad

laumlrare goumlr Att hantera nya nationella prov i undervisningen att resultat maringste

redovisas i laumlrplattformar liksom att laumlrare kaumlnner sig pressade att rikta in

undervisningen mot att eleverna ska klara de nationella proven rsquoteaching to

the testrsquo aumlr tydliga bevis paring att policy har foumlraumlndrat vad laumlrarna i den haumlr

studien goumlr

Naumlr laumlrarna goumlr sina didaktiska avvaumlgningar foumlr undervisningen blir de i

staumlllet aktoumlrer och kan vaumllja att laringta sig paringverkas i riktning mot det nationella

provet eller inte Laumlrarna i den haumlr studien menar att de i mycket liten

utstraumlckning laringtit sin undervisning paringverkas av det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1 och paringverkan av det delprovet tycks

daumlrmed i det haumlr materialet vara mycket begraumlnsad I kontrast till detta staringr

delproven i muntlig och skriftlig framstaumlllning som i relativt houmlg grad verkar

ha paringverkat undervisningen aumlven om laumlrarna precis som i Hardys (2015)

studie inte verkar medvetna om det Delproven tycks saringledes ha faringtt olika

status och olika prioritet i undervisningen naringgot som i linje med Grants (2001)

och Cimbriczs (2002) studier bekraumlftar att nationella prov aumlr ett osaumlkert saumltt

att foumlraumlndra laumlrares undervisning Naumlr en saring tydlig styrning fraringn politiskt haringll

som ett nytt nationellt prov kommer in i klassrummet blir det daumlrfoumlr relevant

att staumllla fraringgan varfoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet inte tycks ha faringtt

stoumlrre paringverkan paring undervisningen i synnerhet som de andra tvaring delproven

tycks ha faringtt det

I avhandlingens Del II finns det flera exempel paring vad som med Balls

terminologi (Ball 2006) kan ses som ett sorts motstaringnd och anpassning paring

samma garingng naumlr laumlrare fogar sig i de spelregler som gaumlller samtidigt som de

kan vara oumlppet kritiska och visa ett tydligt motstaringnd mot en enskild policy och

hitta egna vaumlgar foumlr att goumlra undervisningen meningsfull Extra tydligt blir det

i relation till det nationella provet i Svenska 1 Samtidigt som laumlrarna anpassar

sig och infogar sig i policyn om de nationella proven och foumlrklarar att det aumlr

bra att det finns gemensamma riktlinjer och tydliga ramar saring motsaumltter de sig

att bli alltfoumlr styrda av det nationella provet Aring ena sidan uppskattar laumlrarna att

228

de faringr moumljlighet till en kalibrering av det egna bedoumlmarinstrumentet och de

vill gaumlrna ha det stoumld som ett nationellt prov kan ge naumlr det gaumlller bedoumlmningen

av elevers prestationer och vid betygsaumlttningen Aring andra sidan vill laumlrarna

styra sjaumllva oumlver sin undervisning och inte behoumlva anpassa den till att handla

om att eleverna ska klara det nationella provet och de vill fatta egna autonoma

beslut vad gaumlller inneharingll i undervisningen och betygsaumlttning

Denna kluvenhet speglas aumlven i hur de olika delproven foumlrbereds och ges

plats i undervisningen Naumlr det gaumlller foumlrberedelser infoumlr det nationella provet

i Svenska 1 anpassar laumlrarna undervisningen till det muntliga och skriftliga

provet och eleverna foumlrbereds genom olika oumlvningar och uppgifter som mer

eller mindre aumlr kopior paring de uppgifter som kommer i provet Laumlrarna vittnar

ocksaring om att till exempel det formella skrivandet har faringtt ett betydligt stoumlrre

utrymme i aringrskurs 1 sedan det nationella provet i Svenska 1 infoumlrdes De tvaring

delprovens utformning och bedoumlmningsmodeller anses staumlmma vaumll oumlverens

och ligga i linje med det som staringr i baringde aumlmnesplanen och i kursens

kunskapskrav Shohamy et al (1996) visar att en styrning genom ett nationellt

prov faringr olika paringverkan paring undervisningen beroende paring i vilken kontext provet

befinner sig Med detta ifraringgasaumltter Shohamy et al huruvida det finns

rsquoconstructive alignmentrsquo ndash paring svenska konstruktiv laumlnkning ndash eller inte Med

laumlnkning menas i vilken grad olika komponenter i ett skolsystem som policy

styrdokument nationella prov bedoumlmning undervisning och laumlrande staumlmmer

oumlverens med varandra (Lundahl 2014) Graden av oumlverensstaumlmmelse mellan

till exempel nationella provs utformning och vad som uttrycks i skolans

kursplaner innebaumlr olika paringverkan paring undervisningen ju stoumlrre

oumlverensstaumlmmelse desto stoumlrre blir den positiva paringverkan paring undervisningen

(Andrews 2004 Turner 2006 Popham 2001) Eftersom laumlrarna i den haumlr

studien anser att de muntliga och skriftliga delprovens laumlnkning aumlr houmlg upplevs

de daumlrmed ocksaring som mer meningsfulla att baringde foumlrbereda foumlr och att ta med

i bedoumlmningen som ett stoumld infoumlr att slutbetyg ska saumlttas i kursen Laumlrarna

anpassar daumlrmed sin undervisning till de tvaring delproven och undervisningen

kan saumlgas praumlglas av det som Popham (2001) kallar rsquocurriculum-teachingrsquo det

vill saumlga det finns en laumlnkning som staumlmmer vaumll oumlverens mellan aumlmnesplan

undervisning provens utformning kunskapskrav och bedoumlmning och

betygsaumlttning Samtidigt finns det tydliga sparingr av saring kallad rsquoteaching to the

testrsquo (Menken 2006) i och med att laumlrarna aumlgnar sig aringt att konstruera

oumlvningsuppgifter som paringminner om eller aumlr mer eller mindre exakta kopior av

hur uppgifterna ser ut paring provet Dessa uppgifter laumlggs tillsammans med

resultaten fraringn det nationella provet till elevens samlade betygsunderlag och

har saringledes en direkt paringverkan paring elevens slutbetyg Det finns dock ingen

egentlig motsaumlttning i rsquoteaching to the testrsquo saring laumlnge det finns god laumlnkning

vilket laumlrarna i den haumlr studien ger uttryck foumlr att det finns naumlr det gaumlller de

muntliga och skriftliga delproven I svensk kontext skulle laumlsfoumlrstaringelseprovet

kunna kategoriseras som ett rsquolow-stakes testrsquo (se Madaus 1988) till skillnad

fraringn de andra tvaring delproven i det nationella provet foumlr Svenska 1 som enligt

229

laumlrarna faringr betydligt stoumlrre betydelse foumlr slutbetyget och som daumlrfoumlr kan

kategoriseras som rsquohigh-stakes testrsquo (se Madaus 1988) Detta ligger ocksaring i

linje med resultaten i Shohamy et al (1996) naumlr det gaumlller graden av paringverkan

paring undervisningen i relation till rsquolow-stakes testrsquo och rsquohigh-stakes testrsquo daumlr det

senare faringr betydligt stoumlrre paringverkan paring undervisningen eftersom det faringr stoumlrre

betydelse foumlr elevernas framtid

Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet ser det annorlunda ut Haumlr handlar

foumlrberedelserna infoumlr provet i staumlllet till stoumlrsta delen om saring kallad rsquoitem-

teachingrsquo (Popham 2001) daumlr laumlrarna i staumlllet foumlrbereder eleverna genom att

garing igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och talar om hur provet aumlr

konstruerat hur fraringgorna brukar formuleras och hur laringnga eller korta svar

eleverna boumlr skriva paring fraringgorna Det verkar finnas flera orsaker till att laumlrarna

goumlr som de goumlr naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta goumlr laumlrarna

detta med haumlnvisning till att det aumlr svaringrt att foumlrbereda specifikt foumlr

laumlsfoumlrstaringelseprovet och att de aumlndaring arbetar med laumlsning hela tiden i kursen

Naringgra saumlrskilda foumlrberedelser foumlr det delprovet behoumlvs daumlrmed inte Samma

argument det vill saumlga att eleverna arbetar med skrivande och talande i kursen

Svenska 1 hela tiden och att de daumlrmed inte behoumlver foumlrberedas saumlrskilt foumlr det

nationella provet houmlrs inte om de andra tvaring delproven Detta trots att elever

har skrivit och talat inom svenskaumlmnets ramar lika laumlnge som de har laumlst

En annan orsak till att laumlrarna inte aumlgnar laumlsfoumlrstaringelseprovet samma

uppmaumlrksamhet som de andra tvaring delproven handlar om att det garingr att urskilja

ett motstaringnd hos laumlrarna mot just det delprovet Motstaringndet tar sig bland annat

uttryck genom kritik mot bedoumlmningsanvisningarna som anses var foumlr snaumlva

och daumlr elevers svar kan falla utanfoumlr ramarna trots att laumlrarna tycker att de har

gjort fullt rimliga tolkningar av texten Ett exempel paring hur Nora visar upp baringde

motstaringnd och anpassning i den situationen aumlr naumlr hon beraumlttar att om hon ser

att eleverna gjort en bra tolkning av en text men inte hamnar raumltt gentemot

det nationella provets bedoumlmningsanvisningar saring noterar hon detta vid sidan

av resultatet Eleven faringr paring saring vis ett resultat foumlr det nationella provet men

samtidigt bygger Nora upp sitt betygsunderlag foumlr hela kursen med de

byggstenar som hon sjaumllv tolkar aumlr relevanta foumlr slutbetyget inklusive ett

enligt hennes bedoumlmning bra svar men som inte bedoumlms som korrekt i relation

till bedoumlmningsanvisningarna Motstaringndet mot att anpassa undervisningen till

laumlsfoumlrstaringelseprovet kan ocksaring ses i ljuset av laumlrarnas uppfattning om att laumlsning

inte aumlr maumltbart och att de anser liksom laumlrarna i Tengbergs (2019) studie att

det inte kan finnas ett objektivt raumltt eller fel saumltt att tolka en text Motstaringndet

handlar aumlven om att laumlrarna ger uttryck foumlr att laumlsning som kan foumlra eleverna

bortom texten klassrummet och skolan aumlr den laumlsning som laumlrarna vaumlrdesaumltter

houmlgst Detta faringr betydelse foumlr laumlrarnas relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom laumlsning som syftar till att vaumlcka elevernas laumlslust

eller till att diskutera existentiella vaumlrdegrundsfraringgor ndash det som laumlrarna i

avhandlingens Del I anger som ett viktigt syfte med laumlsningen i klassrummet

230

ndash aumlr naringgot som ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i vaumlldigt liten utstraumlckning kan

erbjuda

Behov av metaspraringk om laumlsundervisning

Den dubbelhet som framtraumlder i laumlrarnas relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet framtraumlder aumlven naumlr laumlrarna talar om att de upplever att de

saknar verktyg naumlr det gaumlller arbetet med laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet Laumlrarna

lyfter fram laumlngre skriftliga analyser och framfoumlr allt textsamtalet som de

centrala verktyg som de anvaumlnder foumlr att baringde examinera laumlsning och foumlr att

bilda sig en uppfattning om hur det staringr till med elevernas laumlskompetens Naumlr

laumlrarna talar om laumlsning i klassrummet talar de inte i termer av att de arbetar

med laumlsfoumlrstaringelse utan de anvaumlnder hellre begreppen texttolkning och litteraumlra

analyser Detta kan tolkas som ett uttryck foumlr att laumlrarna foumlrutom att de inte

fullt ut bottnar i de teorier och begrepp som underlaumlttar naumlr de ska tala om vad

som utvecklar elevers laumlsfoumlrstaringelse anvaumlnder sig av de skrivningar som staringr i

aumlmnesplanen och i kunskapskraven och som ligger mer i linje med de begrepp

de faringtt med sig fraringn den egna laumlrarutbildningens litteraturvetenskapliga kurser

Ett exempel paring detta aumlr naumlr Nora talar om olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga Nora

beskriver de olika nivaringerna som att en nivaring aumlr att konkret foumlrstaring vad som staringr

paring raderna i en text laumlsfoumlrstaringelse ligger paring en annan nivaring som handlar om att

foumlrstaring det man laumlser och kunna laumlsa mellan raderna och ytterligare en nivaring blir

daring texttolkning som handlar om att foumlrstaring texten paring ett djupare plan Det Nora

kallar foumlr olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga aumlr egentligen en aringtskillnad av begrepp

daumlr laumlsfaumlrdighet inbegriper ordavkodning laumlsfoumlrstaringelse aumlr den aktivitet daumlr

foumlrstaringelse av den laumlsta texten fokuseras och daumlr laumlskompetens aumlr det som kraumlvs

foumlr att tolka till exempel en litteraumlr text

Begrepp som laumlsfaumlrdighet laumlsstrategi laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens finns

inte med i aumlmnesplanen foumlr svenska i gymnasiet vilket laumlmnar stort utrymme

foumlr den enskilda laumlraren att tolka vad det innebaumlr att kunna laumlsa Aumlven om

laumlrarna i viss maringn kan beskriva vad om ingaringr i att ha en god laumlsfoumlrstaringelse saring

tycks de aumlndaring ha svaringrt att tydligt definiera vad som ingaringr i begreppet Laumlrarna

konstaterar aring ena sidan att laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr och aumlr naringgot de alltid

har arbetat med aring andra sidan saumlger de naumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet kommer paring tal

att de saknar utbildning i att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Detta vaumlcker fraringgor om

vad det aumlr de anser att de behoumlver kompetensutveckling i Satt i relation till

avhandlingens Del I daumlr laumlrarna beskriver sin undervisning som utgaringr fraringn

laumlsning av olika texter och daumlr det framkommer att laumlrarna laumlgger stor vikt vid

att undervisa om till exempel betydelsen av bildspraringk och att kunna laumlsa

mellan raderna saring tyder detta paring att de knappast saknar kunskaper om laumlsning

eller om laumlsfoumlrstaringelse Tvaumlrtom saring ligger mycket av det de beskriver i Del I i

linje med teorier om processer i laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen och vilken

undervisning som gynnar elevernas laumlsfoumlrstaringelse och utvecklar deras

231

moumljlighet att laumlsa och foumlrstaring olika texter (se till exempel Duke et al 2011

Guthrie amp Scafiddi 2004 Paige et al 2012 Rasinski 2014)

I avhandlingens Del II bekraumlftas den bild som framtraumlder i Del I att naumlr

laumlrarna talar om sin undervisning visar de att de kan mycket om laumlsning och

om elevers laumlskompetens men det tycks vara en implicit kunskap Att laumlrarna

har svaringrt att uttrycka vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr behoumlver alltsaring inte automatiskt betyda

att de inte vet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr eller hur man anvaumlnder laumlsstrategier

foumlr att foumlrstaring en text Denna sida av undervisningen tycks dock som Karin

uttrycker det och som synliggoumlrs i Del I vara en del av laumlrarerfarenheten som

aumlr mer intuitiv Det som snarare verkar vara problematiskt foumlr laumlrarna aumlr att de

saknar begreppen och teorierna bakom vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur det

kan utvecklas Om svensklaumlrare saknar teoretisk foumlrstaringelse och daumlrmed ocksaring

ett metaspraringk foumlr att kunna prata om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse blir de som

Karin paringtalar haumlnvisade till sin magkaumlnsla och sin erfarenhet naumlr de ska tala

om elevers laumlskompetens Konsekvensen blir daring att det blir svaringrare baringde att

undervisa i laumlsfoumlrstaringelse foumlr att till exempel som Tengberg (2011) paringpekar

kunna foumlrklara foumlr eleverna vad det innebaumlr att laumlsa mellan raderna och att goumlra

en adekvat bedoumlmning av var en elev befinner sig i sin laumlsutveckling Det blir

aumlven svaringrare att kommunicera baringde med kollegor och med elever och deras

varingrdnadshavare vad det innebaumlr att ha god laumlskompetens och vad som ligger

till grund foumlr bedoumlmningen av elevernas laumlskompetens Liksom laumlrarna i

Alatalos (2011) och Westlunds (2013) studier skulle aumlven laumlrarna i den haumlr

studien behoumlva faring en foumlrdjupad laumlsteoretisk grund att staring paring foumlr att faring tillgaringng

till begreppen och teorierna om laumlsfoumlrstaringelse eftersom det kan moumljliggoumlra foumlr

dem att kanske goumlra fler och andra didaktiska val foumlr undervisningen naringgot

som aumlr viktigt att beakta baringde foumlr laumlrarutbildningar och foumlr olika

fortbildningssatsningar som skolans huvudmaumln genomfoumlr Forskning har visat

att hos laumlrare som faringtt fortbildning med syftet att goumlra laumlrarnas implicita

kunskaper om laumlsning och skrivande explicita saring sker en tydlig foumlraumlndring i

hur laumlrarna talar om sin laumlsundervisning (Brevik 2014 Folkeryd amp af

Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019 Schleppegrell 2013) De

foumlraumlndringar som i Breviks (2014) studie kunde noteras i relation till

laumlsundervisningen i klassrummet var visserligen av taumlmligen obetydlig art

men den stora skillnaden laringg i att laumlrarna efter fortbildningen kunde saumltta ord

paring vad de gjorde i undervisningen

Krock mellan prov och praktik

Skolkommissionen har i sin utredning Samling foumlr skolan (SOU 201735)

kommit fram till att det finns en stor risk att kunskapskraven har blivit foumlr

styrande under nuvarande laumlroplaner i Lgr 11 (Skolverket 2017) och Gy11

(Skolverket 2011) och att laumlrare daumlrfoumlr tenderar att hoppa oumlver skrivningarna

om aumlmnets syfte (SOU 201735) I den haumlr studien hoppar laumlrarna inte oumlver

232

syftet foumlr aumlmnet svenska men de framstaringr som taumlmligen styrda av aumlmnets

kunskapskrav vilket framtraumlder i hur laumlrarna ser paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet som ett instrument foumlr att betygsaumltta elevers laumlskompetens

En del av det performativa trycket kan vara att laumlrarna raumlttar in sig mot

skrivningarna i aumlmnesplanen foumlr att inte bli ifraringgasatta och om styrdokumenten

blir foumlr styrande skulle det faktiskt kunna vara saring att det inte raringder saring stor

variation mellan laumlrarnas undervisning Detta skulle i saring fall kunna ses som

naringgot positivt ur en likvaumlrdighetssynpunkt men aumlven som naringgot oroande om

det betyder att laumlrarna styrs foumlr mycket av kunskapskraven saring att

undervisningens bedoumlmningsaspekter faringr prioritet oumlver undervisningens

inneharingll Laumlrarna beskriver hur de utformar egna examinationer av laumlsning i

klassrummet utifraringn kunskapskraven med avseende paring att eleverna till

exempel ska kunna resonera om texters tema och allmaumlnmaumlnskliga drag samt

dra paralleller till andra texter de laumlst Laumlrarnas foumlrstaringelse av vad laumlsfoumlrstaringelse

innebaumlr tycks ocksaring paringverka deras foumlrharingllande till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet paring saring vis att de framharingller att examination av laumlsning sker

baumlst inom ramen foumlr den ordinarie undervisningen Det aumlr sedan dessa

examinationer som blir viktiga naumlr laumlrarna saumltter slutbetyg i kursen Samtidigt

ger laumlrarna tydligt uttryck foumlr att helst inte behoumlva maumlta och betygsaumltta

elevernas laumlsning alls utan bara behoumlva fokusera paring att vaumlcka laumlslust och

motivation till att laumlsa en oumlnskan som aumlven laumlrarna i Bradlings (2020) studie

ansluter sig till Att laumlrarna helst inte vill bedoumlma och betygsaumltta elevers

laumlsning oumlver huvud taget aumlr ocksaring naringgot som kan taumlnkas paringverka deras relation

till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet vars fokus aumlr just det som laumlrarna minst

av allt vill goumlra i sin undervisning

Diskussionerna om diskrepansen mellan resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav ligger i linje med de tvaring studier

(Joumlnsson amp Klapp 2020 Vallberg-Roth et al 2016) som visar att laumlrare ofta

vaumlrderar resultaten paring de nationella proven olika vid betygsaumlttningen Det

visar aumlven paring en kritisk instaumlllning fraringn laumlrarna i den haumlr studien till

Skolverkets bedoumlmningspraktik Det finns tvaring nivaringer i denna kritik Den ena

nivaringn handlar om diskrepansen brist paring laumlnkning mellan laumlsfoumlrstaringelseprovets

betygssystem och det allmaumlnna betygssystemet som laumlrarna maringste anvaumlnda sig

av foumlr betygsaumlttning i kursen Diskrepansen bestaringr i att provets betygssystem

dels anvaumlnder mellanbetyg paring enskilda uppgifter dels kvantitativa poaumlng foumlr

motsvarande kvalitativa vaumlrdeord i kursens kunskapskrav Detta menar laumlrarna

blir problematiskt foumlr praktiken att hantera Den andra nivaringn handlar om

laumlrarnas uppfattningar om att det aumlr svaringrt att relatera provets resultat till

kursens kunskapskrav I aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 staringr inte begreppen

laumlsfoumlrstaringelse laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens eller laumlsstrategier utskrivna utan det

aumlr ett mer allmaumlnt rdquofoumlrmaringga att laumlsardquo (Skolverket 2011) som faringr staring foumlr vad

laumlsning kan vara Denna skrivning laumlmnar ett stort utrymme foumlr tolkning av

vad det innebaumlr att kunna laumlsa Den bokstavliga tolkningen kan saringledes saumlgas

staumlmma oumlverens med laumlrarnas uppfattning om att det inte staringr naringgot om

233

laumlsfoumlrstaringelse i kunskapskraven Det aumlr dock inte orimligt att dra slutsatsen att

det kraumlvs laumlsfoumlrstaringelse foumlr att en elev ska kunna aringterge inneharingllet sammanfatta

och reflektera oumlver en text samt lyfta fram textens huvudtanke och goumlra

inferenser mellan olika texter (se till exempel Almasi amp Hart 2018 Duke amp

Martin 2018) Den bild som haumlr framtraumlder aumlr att det aumlr otydligt foumlr laumlrarna

vad som avses med laumlsfoumlrstaringelse i relation till skrivningarna i aumlmnesplanens

kunskapskrav Kunskapskraven blir daring foumlremaringl foumlr en tolkningsfraringga daumlr

laumlrarna i studien tycks laumlgga naringgot annat i begreppet laumlsfoumlrstaringelse aumln det som

aumlr moumljligt att laumlsa in i kunskapskravens skrivningar och daumlrmed drar laumlrarna

slutsatsen att laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr loumlst foumlrankrat i relation till kursens

styrdokument Detta aumlr troligtvis en av anledningarna till att laumlrarna upplever

att det finns ett glapp mellan det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens

kunskapskrav

Ytterligare en anledning till att det aumlr naringgot som skaver i laumlrarnas relation

till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr att de menar att resultatet fraringn

delprovet inte aumlr anvaumlndbart foumlr dem naumlr de ska saumltta slutbetyg Uppfattningen

som uttrycks i den haumlr studien att provets resultat inte aumlr naringgot foumlr laumlrarna utan

enbart foumlr statistiker vid Uppsala universitet delas av gymnasielaumlrarna i den

haumlr studien och grundskolelaumlrarna i den undersoumlkning som genomfoumlrdes av

Bonnevier et al (2017) Laumlrarna pekar haumlr paring att de anser att det saknas

laumlnkning mellan provets utformning och bedoumlmningsmodell med kvantitativ

poaumlngsaumlttning och kursens kvalitativt skrivna kunskapskrav Daumlrfoumlr menar de

att det blir svaringrt foumlr dem att hantera resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet och

bristen paring laumlnkning blir haumlr ett exempel paring hur laumlrarna hamnar i vad Ball et al

(2012) kallar att hamna mellan olika policystraumlvanden i skolsystemet Det

nationella provet i Svenska 1 representerar en policy paring nationell nivaring som

handlar om att det svenska skolsystemet ska ha nationella prov och maumltbara

resultat Genom att kunna maumlta kunskaper finns en straumlvan efter att faring en oumlkad

maringluppfyllelse och oumlkad likvaumlrdighet i betygsaumlttningen samtidigt som ett av

det nationella provets syften ocksaring aumlr att kunna jaumlmfoumlra elevers prestationer

paring nationell nivaring Nationell policy om att skolan ska ha maringlrelaterade betyg

som maumlter kvaliteter med hjaumllp av vaumlrdeord i ett betygssystem utan kriterier

foumlr mellanbetygen D och B krockar med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovets

kvantifierade poaumlngskala som motsvarar alla de sex betygsstegen inklusive

mellanbetygen Den kvantifierade provpoaumlngen hamnar sedan i konflikt med

den lokala nivaringn naumlr laumlrarna ska tala om foumlr eleverna vilket kvalitativt

formulerat kunskapskrav deras resultat paring provet motsvarar och vad resultatet

faktiskt saumlger om elevernas laumlskompetens Det blir med andra ord

problematiskt foumlr praktiken att i den lokala kontexten hantera provresultatet

och resultatet blir att laumlrarna inte laumlgger saumlrskilt stor vikt vid det delprovet naumlr

elevernas prestationer ska sammanfattas infoumlr slutbetyget Naumlr provresultatet

inte blir ett stoumld eller ens anvaumlndbart naumlr det ska saumlttas slutbetyg foumlrsvinner

ocksaring incitamenten till att laumlgga tid paring att foumlrbereda eleverna foumlr provet eller

att foumlraumlndra undervisningen Detta ligger ocksaring i linje med resultaten i studier

234

fraringn grundskolan (Bonnevier et al 2017 Joumlnsson amp Klapp 2020) daumlr laumlrarna

ger uttryck foumlr att det aumlr problematiskt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget

foumlrharingller sig till kunskapskraven och slutbetyget Detta saumlger kanske mer om

de nationella provens konstruktion i relation till formuleringarna i

styrdokumenten aumln om laumlrarnas kompetens och visar paring att dilemman uppstaringr

i praktiken naumlr laumlrare maringste hantera och prioritera mellan motstridiga policyer

Sjaumllva provkonstruktionen med vad som beskrivs som en fokusering paring

detaljfraringgor i provet aumlr ocksaring naringgot som skapar irritation hos laumlrarna med

motiveringen att det aumlr maringnga elever som foumlrlorar poaumlng i provet foumlr att de

inte lyckas svara paring de enkla detaljfraringgorna naringgot som aumlven laumlrarna i Joumlnsson

och Klapps (2020) studie uttrycker Duke och Pearson (2002) skriver att

elevers foumlrstaringelse av text kan formas av den typ av fraringgor de blir vana vid att

svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor Om undervisningen eleverna aumlr vana vid

fraringgar efter fakta och detaljer tenderar de i framtida laumlsning att fokusera paring

fakta och detaljer Paring samma saumltt fokuserar elever sin laumlsning paring strukturer och

helheter i texterna och paring att sammanfoumlra det de laumlser med saringdant de kan sedan

tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana vid fraringn undervisningen Daring

aumlr det troligt att de missar saringdant som befinner sig paring detaljnivaring i texten Om

daring undervisningen hos de laumlrare som deltar i studien fokuserar paring att foumlrstaring

texter i sin helhet saring skulle man kunna anta att det finns en risk att eleverna

missar de fraringgor i provet som ligger paring detaljnivaring vilket blir ytterligare en

kaumllla till frustration hos laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet

Naumlr laumlrarna talar om hur de examinerar laumlsning i klassrummet talar de hellre

i termer av analyser och texttolkning aumln om testning av elevers laumlsfoumlrstaringelse

och examinationerna kan goumlras baringde muntligt och skriftligt Muntliga

examinationer i form av textsamtal lyfts ocksaring fram som en foumlrdel naumlr det

gaumlller att examinera med fokus paring elevernas laumlsning Det finns flera studier

som lyfter fram litteratursamtalets viktiga funktion naumlr det gaumlller att foumlrdjupa

elevers foumlrstaringelse av texter (se till exempel Braringten 2008 Duke et al 2011

Roe 2014 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) men det aumlr knappast naringgot som det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet bjuder in till Den bild som framtraumlder i Del II

aumlr att laumlrarna anser att deras saumltt att examinera laumlsning skiljer sig fraringn provets

saumltt att examinera laumlsning samtidigt som inledningen av detta kapitel visar att

laumlrarna faringr bekymmer naumlr de ska definiera vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr Det tycks

saringledes som om laumlrarna uppfattar att de och provet staringr foumlr olika diskurser om

vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr och hur laumlsfoumlrstaringelse kan maumltas som inte riktigt moumlts

Laumlsning i provet uppfattas som naringgot som anses vara kvantitativt maumltbart

under det att laumlsning i laumlrarnas undervisning aumlr en del av det som ger eleverna

kunskaper bortom texten Detta bidrar ytterligare till att laumlrarna upplever att

det aumlr naringgot som skaver med provet och till att resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet inte blir saumlrskilt viktigt foumlr laumlrarna

Laumlrarnas laumlsagenda i kursen Svenska 1 grundar sig i ambitionen att

laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att bli mer aumln bara goda laumlsare deras laumlslust ska

vaumlckas de ska ocksaring bli mer bildade och utveckla kunskaper som foumlr dem

235

bortom texten och bortom klassrummets vaumlggar Laumlrarna anser dock att denna

typ av laumlsning inte omfattar laumlsning som paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta och

saumltta poaumlng paring Detta paringverkar ocksaring deras relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom provet inte kan erbjuda den typ av laumlsning som

intar en saringdan central plats i laumlrarnas undervisning Den laumlsning som

genomfoumlrs i klassrummet blir paring saring vis viktigare baringde foumlr elevernas personliga

utveckling och foumlr betygsaumlttningen i kursen aumln resultatet paring provet vilket

paringverkar den betydelse laumlsfoumlrstaringelseprovet faringr foumlr undervisningen Laumlrarna

menar att provet inte saumlger saring mycket om elevernas foumlrstaringelse av text och

eftersom de i klassrumssituationen arbetar med laumlsning paring ett annat saumltt faringr

laumlrarna genom undervisningen betydligt rikare och mer vaumlrdefull information

om elevernas laumlskompetens aumln vad det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger I

detta avseende bottnar laumlrarnas uppfattningar om provet i det som baringde

Tengberg (2015) och Alderson (2000) lyfter fram som problematiskt naumlr det

gaumlller att konstruera laumlsfoumlrstaringelseprov daumlr laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter ingaringr

Tengberg och Alderson menar baringda att naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur

saring aumlr det just tolkning av texten som aumlr det centrala och att det daumlrmed inte garingr

att uttala sig om huruvida en elev har foumlrstaringtt en text endast utifraringn om elevens

svar staumlmmer oumlverens med provkonstruktoumlrens anvisningar Det aumlr detta som

laumlrarna i denna studie beskriver naumlr de talar om att det aumlr foumlr snaumlva

tolkningsramar i provets bedoumlmningsanvisningar Laumlrarna menar ocksaring i det

haumlr avseendet att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till

provsituationen som de paring ett mer nyanserat vis kan avgoumlra vilken

laumlskompetens en enskild elev visar Haumlr faringr de stoumld av dels Westlund (2015)

som paringpekar att det inte finns ett enda laumlsprov som kan maumlta hela

komplexiteten vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelse dels av Roe och Engdal Jensen (2017)

och Duke et al (2011) som visar att resultat paring laumlsfoumlrstaringelseprov inte saumlger

naringgot om vad det aumlr i elevernas laumlskompetens som behoumlver stoumlttas Vidare

understryker Alderson (2000) att laumlsning i en formell provsituation kan verka

haumlmmande och att elever daumlrfoumlr kan prestera kvalitativt baumlttre naumlr

bedoumlmningen av laumlsningen goumlrs i en mer informell situation

Samtidigt som laumlrarna som diskuterats tidigare tycks vaumlldigt styrda av

kursens kunskapskrav naumlr de planerar och genomfoumlr sin laumlsundervisning och

daumlrmed bekraumlftar de farharinggor som Lundstroumlm et al (2011) uttrycker om att

nationella laumlsfoumlrstaringelseprov och skrivningar i svenskaumlmnets kursplaner i 2011

aringrs laumlroplaner riskerar att paringverka undervisningen i riktning mot en

litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv saring visar laumlrarna

i den haumlr studien ocksaring paring det motsatta De motsaumltter sig att laumlsning kan maumltas

objektivt och visar tydligt att de vill naringgot helt annat med laumlsundervisningen

som aumlr mycket stoumlrre aumln att svara paring standardiserade kontrollfraringgor Paring saring vis

kan de farharinggor som Lundstroumlm et al formulerar saumlgas baringde ha infriats och

kommit paring skam i den haumlr studien eftersom laumlrarna baringde anpassar sig till och

visar motstaringnd mot att rikta in laumlsundervisningen mot det enkelt maumltbara

236

Analysen av materialet i den haumlr studien visar ovan att det aumlr naringgot som

skaver i laumlrarnas relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Satt i relation

till Young och Mullers koncept powerful knowledge kan skavet ocksaring ses som

olika tolkningar av vad som aumlr svenskaumlmnets powerful knowledge och som

inte riktigt moumlts i hanteringen av det nationella provet De tre delproven i det

nationella provet i kursen Svenska 1 kan ses som policy uppifraringn som ger en

signal om vad som aumlr viktigt att kunna i kursen Svenska 1 Provet kan daumlrmed

saumlgas representera en tolkning av svenskaumlmnets powerful knowledge som aumlr

gjord paring en nivaring ovanfoumlr de laumlrare som ska vaumllja inneharingll foumlr undervisning i

kursen och som ska genomfoumlra det nationella provet Naumlr det gaumlller de

muntliga och skriftliga delproven tycks laumlrarnas tolkning staumlmma oumlverens med

ndash eller ha oumlvertagits av laumlrarna i linje med ndash den styrande policyn men naumlr det

gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet motsaumltter sig laumlrarna i staumlllet styrande policy De

foumlrmaringgor och kunskaper som studiens laumlrare vill att eleverna ska utveckla

genom att laumlsa och arbeta med olika texter och som beskrivs och diskuteras i

avhandlingens Del I aumlr laumlrarnas tolkning och foumlrstaringelse av vad som aumlr powerful

knowledge i aumlmnet svenska I Del II framgaringr det att aumlven i olika

bedoumlmningssituationer vill laumlrarna saumltta in laumlsningen i ett stoumlrre sammanhang

och goumlra mer med laumlsningen aumln bara maumlta elevernas laumlsfoumlrstaringelse i en isolerad

haumlndelse Ball (1993) framharingller att vissa policyer som infoumlrs i skolan

misslyckas med att knyta an till laumlrarna som ska goumlra policyn Som

diskussionen ovan visar tycks detta vara fallet med laumlrarna som medverkar i

denna studie och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1

Avslutningsvis framtraumlder i avhandlingens Del II att det finns ett

spaumlnningsfaumllt mellan hur laumlrarna ser paring bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning i undervisningssituationen kontra det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Laumlrarna lyfter fram att elevers laumlsning baumlst utvaumlrderas oumlver tid i olika former

och vid flera tillfaumlllen vilket inte aumlr moumljligt om fokus laumlggs vid ett enda

examinerande provtillfaumllle som det nationella provet Trots att avhandlingens

Del I visar att laumlrarna goumlr mycket i undervisningen som gynnar elevernas

utveckling av laumlsfoumlrstaringelse upplever laumlrarna att de saknar kompetens och

verktyg att stoumltta elevernas laumlskompetens Laumlrarna har dock mycket kunskaper

men saknar det teoretiska metaspraringk som behoumlvs foumlr att kunna goumlra en adekvat

bedoumlmning av elevers laumlskompetens Laumlrarna uppvisar aumlven olika grad av

anpassning och motstaringnd mot baringde det nationella provet som saringdant och det

performativa trycket som provet aumlr en del av Det aumlr inte saring att samma laumlrare

ensidigt staringr foumlr det ena eller andra utan varje enskild laumlrare visar upp olika

stort motstaringnd och olika grad av anpassning beroende paring hur olika delar av det

performativa tycket samspelar eller garingr paring tvaumlrs med laumlrarens egen ideologi

om laumlsning bedoumlmning och undervisning Det nationella provet och dess

kringeffekter i form av till exempel sambedoumlmning och av resultatredovisning

ses som baringde en moumljlighet till fortbildning och kalibrering av den egna

bedoumlmningsfoumlrmaringgan och som ett intraringng i den autonoma laumlrarens

undervisningspraktik

237

Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande diskussion

Den haumlr avhandlingen har visat hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om

laumlsundervisning i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och

vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter

samt hur undervisningen paringverkas av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och

examineras Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om vilka

didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja

inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext

och ett saumlrskilt fokus har riktats mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever

laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade

praktiken Utifraringn syftet formulerades fem forskningsfraringgor hur beskriver

laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka

texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion har texterna

i undervisningen vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska

tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs vilka uppfattningar om

bedoumlmning och examination av elevers laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal samt

vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska 1

synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Forskningsfraringgorna har sedan

staringtt i fokus foumlr vart och ett av de fem empiriska kapitlen Fem svensklaumlrare

paring gymnasiet har deltagit i studien och delat med sig av sina reflektioner om

sitt arbete med kursen Svenska 1 paring gymnasiet under ett laumlsaringr

I avhandlingens Del I har laumlrarnas beraumlttelser synliggjort en

laumlsundervisning som i maringnga delar garingr i linje med det som forskning visat

fraumlmjar elevers laumlsutveckling aumlven om laumlrarna i Del II ger uttryck foumlr att de

inte anser att de har faringtt tillraumlckligt med verktyg foumlr att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse

utifraringn forskningsbaserad kunskap Laumlsundervisningen tycks daumlrmed i houmlg

grad vara intuitivt grundad Dessutom framtraumlder en bild av att den lokala

kontexten har stor betydelse foumlr vilken undervisning som iscensaumltts samt vad

laumlrarna lyfter fram som viktiga kunskaper i svenskundervisningen Det

handlar om att stoumltta elever att utveckla foumlr svenskaumlmnet aumlmnesspecifika

faumlrdigheter foumlrmaringgor och kunskaper men ocksaring om att skapa moumljligheter foumlr

eleverna att faring kunskaper som foumlr dem bortom texterna och bortom

klassrummet I laumlrarnas tal om sin laumlsundervisning finns exempel paring

fragmenterad undervisning av laumlgre epistemisk kvalitet men ocksaring paring flera

undervisningsmoment av houmlg epistemisk kvalitet som syftar till att eleverna

238

ska kunna utveckla powerful knowledge som inte aumlr enkelt maumltbar I

avhandlingens Del II blir det dock tydligt att den performativa kontexten som

laumlrarna navigerar i goumlr att utrymmet foumlr det de oumlnskar med sin undervisning

krymper naumlr laumlrarna ska leva upp till kraven paring maumltbara resultat och ett

performativt tryck Motstridiga policyer som till exempel att vaumlcka laumlslust

samtidigt som elevernas laumlsning ska betygsaumlttas och ett nationellt prov som

ska hanteras paringverkar baringde laumlrarna och deras undervisning paring ett paringtagligt saumltt

Fokus paring den del av provet och undervisningen som laumlttare laringter sig maumltas

som till exempel det vetenskapliga skrivandet goumlr att laumlrarna kaumlnner att de har

mindre frihet att genomfoumlra kreativa inslag i undervisningen och att de arbetar

mindre med laumlsning i undervisningen aumln innan ett nationellt prov infoumlrdes i

gymnasiets aringrskurs 1 Genom att studera laumlrarnas beraumlttade praktik har den haumlr

avhandlingen synliggjort den komplexa situation som laumlrare befinner sig i och

att det de vill goumlra inte alltid aumlr foumlrenligt med det som de aumlr aringlagda att goumlra

Metodologiska oumlvervaumlganden

Den haumlr studien har genomfoumlrts i pedagogiskt arbete som

forskarutbildningsaumlmne vilket innebaumlr att studiens syfte formulerades foumlr att

generera kunskap som aumlr betydelsefull foumlr den pedagogiska verksamheten Foumlr

att uppnaring syftet var det viktigt att faring tillgaringng till laumlrares reflektioner oumlver de

didaktiska avvaumlgningar de staringr infoumlr naumlr de planerar sin undervisning och aumlven

att faring tillgaringng till det textunderlag som anvaumlndes i klassrummet Daumlrfoumlr valde

jag att genomfoumlra en intervjustudie daumlr jag aumlven samlade in allt textmaterial

med tillhoumlrande arbetsuppgifter under studiens garingng Studiens

halvstrukturerade intervjuer har gett mig tillgaringng till laumlrarnas beskrivningar av

och uppfattningar om deras undervisningspraktik vilket tillsammans med det

insamlade textmaterialet och arbetsuppgifterna moumljliggjorde foumlr mig att faring syn

paring och analysera laumlrarnas tal om laumlsundervisningens inneharingll och den egna

bedoumlmningspraktiken i relation till elevernas laumlsning Genom intervjuerna och

genom att studera laumlrarnas val av undervisningstexter blev det moumljligt att

synliggoumlra laumlrarnas foumlrstaringelse av vad som aumlr viktigt att undervisa om och hur

de vaumlljer att prioritera naumlr det gaumlller undervisningens inneharingll Behovet av

kompetensutveckling naumlr det gaumlller laumlrares metaspraringk i relation till elevers

laumlskompetens aumlr ocksaring naringgot som hade varit svaringrt att faring syn paring om jag hade

gjort ett annat metodval Laumlrares uppfattningar om hur styrdokument och

andra policyer ska oumlversaumlttas fraringn en abstrakt policy till en konkret

undervisningshaumlndelse blir ocksaring mer komplicerat att belysa paring annat saumltt aumln

genom att anvaumlnda intervjuer som forskningsmetod Genom att samla in och

goumlra foumlrteckningar oumlver alla de texter som laumlrarna valde att anvaumlnda i sin

undervisning i kursen Svenska 1 fick jag ocksaring moumljlighet till en unik inblick i

ett komplett textmaterial foumlr en gymnasiekurs i svenska naringgot som tidigare

svenskaumlmnesdidaktiska studier inte i saumlrskilt stor utstraumlckning har visat

239

eftersom de tenderar att fokusera antingen skoumlnlitteraumlra texter eller texter av

sakprosakaraktaumlr I kombination med intervjuerna har ocksaring

textfoumlrteckningarna gett en god inblick i hur undervisning skapas och kan se

ut naumlr det gaumlller att planera och genomfoumlra en hel kurs i svenska paring gymnasiet

Att vaumllja intervjuer som forskningsmetod betyder att forskarens tillgaringng till

praktiken blir begraumlnsad till en beraumlttad praktik I en intervjustudie aumlr det

daumlrfoumlr viktigt att vara medveten om att det finns en moumljlighet att laumlrarna i talet

om sin undervisning medvetet eller omedvetet vaumlljer att framstaumllla sig sjaumllva

enligt en oumlnskvaumlrd idealversion Det aumlr laringngt ifraringn saumlkert att det laumlrare saumlger

att de goumlr i klassrummet staumlmmer oumlverens med vad de faktiskt goumlr Det aumlr

moumljligt att observationer av samma praktik hade visat andra nyanser eller till

och med en helt annan sida av praktiken Detsamma gaumlller foumlr om det i staumlllet

hade varit elever som hade intervjuats om undervisningen vilket hade kunnat

bidra med andra perspektiv paring den studerade praktiken och visa andra resultat

Om fokus i studien hade varit att belysa vad som sker i klassrummet i den

unika undervisningssituationen eller hur elever uppfattar undervisningen

hade daumlrfoumlr observationer eller elevintervjuer varit att foumlredra I den haumlr

avhandlingen har dock fokus legat vid vad som haumlnder innan laumlrare kliver in i

klassrummet Endast observationer hade daumlrfoumlr inte gett mig tillgaringng till

laumlrarnas reflektioner om det de goumlr i praktiken vilket hade gjort det svaringrare att

uppnaring studiens syfte Klassrumsobservationer kan inte heller synliggoumlra de

delar av laumlrares arbete som sker utanfoumlr klassrummet och utan laumlrarnas roumlster

hade det varit svaringrt att faring syn paring de spaumlnningsfaumllt de navigerar i naumlr de ska

utfoumlra sitt uppdrag och belysa komplexiteten i laumlrares uppdrag

Naumlr policy i relation till arbetet i skolan ska studeras kan dokumentstudier

ge vaumlrdefull information om de skriftliga policyer som styr skolan och vilka

diskurser som raringder i olika styrdokument I en dokumentstudie blir det dock

svaringrt att faringnga dels oskrivna policyer som kan finnas paring en skola dels hur de

olika policyerna paringverkar praktiken och laumlrares dagliga arbete Det

performativa trycket aumlr inte heller naringgot som garingr att se varken i

policydokument eller i observationer och aumlr naringgot som intervjumetoden gjorde

moumljligt att faringnga upp eftersom det aumlr naringgot som upplevs av de som verkar i

praktiken En del av studiens syfte har ocksaring varit att belysa vad laumlrarna anser

vara viktigt att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i

den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring den delen av syftet har laumlrarintervjuer

varit en foumlrutsaumlttning Detta i synnerhet som att det har varit viktigt att i linje

med den poaumlng som Michael Young (2015) goumlr laringta de verkliga

aumlmnesexperterna som dagligen undervisar i ett skolaumlmne ndash laumlrarna ndash faring goumlra

sina roumlster houmlrda om vilket inneharingll i ett aumlmne som aumlr viktigt att undervisa om

och varfoumlr

Resultaten i den haumlr studien maringste aumlven foumlrstarings utifraringn att laumlrarna naumlr de

talar om sin undervisning uttalar sig utifraringn ett helhetsperspektiv paring sin

professionella roll Aumlven om de beskriver sin undervisningspraktik i relation

till en viss kurs och till en viss klass garingr det inte att helt frigoumlra och isolera de

240

erfarenheterna fraringn laumlrarnas samlade erfarenheter fraringn andra klasser och andra

kurser i aumlmnet svenska Det aumlr ocksaring troligt att resultaten i den haumlr

avhandlingen har paringverkats av att samtliga laumlrare som tackade ja till att

medverka i studien var verksamma paring studiefoumlrberedande program Med

andra laumlrare som aumlr verksamma paring andra gymnasieprogram eller som saumltter

andra delar av svenskaumlmnet aumln laumlsningen i fokus foumlr undervisningen kanske

helt andra resultat gaumlllande laumlsning hade framtraumltt Till exempel aumlr det

sannolikt att textmaterialet undervisningens uppgifter och syftet med

laumlsningen hade sett annorlunda ut om andra laumlrare hade medverkat i studien

Att alla fem laumlrarna som deltar i studien representerar ett positivt urval i saring

maringtto att de har ett saumlrskilt intresse just foumlr laumlsning har baringde varit en

foumlrutsaumlttning foumlr studien och kan ocksaring moumljligen vara en svaghet eftersom till

exempel laumlsning lyfts fram av laumlrarna som naringgot centralt i den oumlnskansvaumlrda

svenskundervisningen Att laumlrare som valts ut foumlr att delta i studien uttrycker

att laumlsning aumlr viktigt och boumlr staring i fokus foumlr svenskundervisningen kan tyckas

som sjaumllvklart Samtidigt hade det varit svaringrt att faring veta mer om vad som ses

som viktiga kunskaper i relation till laumlsning av olika texter i undervisningen

om helt andra saker aumln laumlsning hade staringtt i centrum av laumlrarnas

svenskundervisning

Utifraringn den haumlr studien garingr det daumlrfoumlr inte att haumlvda att laumlrarna eller

resultaten aumlr representativa foumlr alla svensklaumlrare paring gymnasiet eller att studien

paring naringgot saumltt aumlr heltaumlckande foumlr all svenskundervisning som sker paring gymnasiet

Givet studiens design garingr det daumlrmed inte att goumlra anspraringk paring att de slutsatser

som dras utifraringn laumlrarnas tal om sin undervisning och om undervisningens

texter aumlr generaliserbara Daumlremot kan resultaten ses som mer aumln enbart fem

enskilda laumlrares beraumlttelser om sin undervisning daring resultat fraringn kvalitativa

intervjustudier kan bidra till att oumlverfoumlra kunskap fraringn en situation till en annan

(Kvale amp Brinkmann 2014) De bilder som framtraumlder i den haumlr studien kan

saringledes dels bidra till en didaktisk diskussion om hur laumlsundervisning foumlr aumlldre

elever paring gymnasiet har potential att se ut dels belysa den komplexa process

av olika didaktiska avvaumlgningar och de utmaningar och moumljligheter som det

innebaumlr naumlr laumlrare ska vaumllja inneharingll till sin undervisning i en performativ

kontext

Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter

Alla laumlrare som arbetar i svensk skola aumlr tjaumlnstemaumln med ett uppdrag de ska

utfoumlra vilket betyder att de inte kan hitta paring vad de vill naumlr de utfoumlr sitt arbete

Uppdraget aumlr styrt av olika policyer som saumltter ramarna foumlr vilka olika val som

aumlr moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning

Laumlrare behoumlver vara insatta i och foumllja de policyer som styr deras verksamhet

saring att de inte riskerar att begaring tjaumlnstefel Samtidigt visar laumlrarna i den haumlr

studien att de ocksaring har ambitioner och en vilja att goumlra mer ndash eller andra saker

241

ndash aumln vad som stipuleras inom deras uppdrag Ibland sammanfaller laumlrarnas

ambitioner med styrande policy men ibland krockar laumlrarnas oumlnskan med det

som de i sitt uppdrag aumlr aringlagda att goumlra Det som laumlrarna anser vara viktigt i

undervisningen och det som de har i uppdrag att maumlta aumlr med andra ord inte

alltid helt foumlrenliga med varandra

I en tid daumlr maringnga laumlrare vittnar om att deras laumlrargaumlrning allt mer paringverkas

av yttre styrningar (se till exempel Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017

Lundstroumlm 2018 Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Mickwitz 2015

Persson 2017) visar laumlrarna i den haumlr studien att det aumlr moumljligt att hitta

strategier foumlr att frigoumlra sig fraringn styrningen genom att goumlra egna tolkningar av

policy saring att det laumlttare passar in med den egna oumlvertygelsen och det egna

laumlrarintresset Att inta ett policyperspektiv vid studiet av hur en performativ

kontext och hur nationella prov paringverkar laumlrare och deras undervisning

innebaumlr vidare att hela den komplexa policyprocessen tas i beaktande Foumlr att

foumlrstaring vad en laumlrare goumlr som ska hantera en praktik faumlrgad av en performativ

och policybemaumlngd kontext daumlr nationella prov ingaringr saring maringste med andra ord

handlandet saumlttas i relation till den lokala kontexten Enligt Ball et al (2012)

omgaumlrdas laumlrares praktik samtidigt av hundratals olika policyer paring olika nivaringer

i utbildningssystemet och det aumlr inte alltid alla policyer samspelar med

varandra ibland aumlr de till och med motstridiga Naumlr detta sker staumllls laumlrarna i

en situation daumlr de maringste hitta saumltt att navigera i en komplex praktik och

prioritera mellan olika syften och maringl foumlr undervisningen Den haumlr

avhandlingen har synliggjort naringgra saringdana krockar i svensklaumlrarnas praktik

och visar paring flera spaumlnningsfaumllt som uppstaringr mellan vad laumlrarna aumlr aringlagda att

goumlra och vad de vill goumlra i en undervisning som inramas av en performativ

kontext

En krock framkommer i samband med policy om skolans digitalisering i

kombination med haringrda ekonomiska prioriteringar daumlr inkoumlp av datorer till

alla elever staumllls mot inkoumlp av laumlroboumlcker och i svenskaumlmnets fall aumlven inkoumlp

av skoumlnlitteratur Ett annat tydligt exempel paring en krock som laumlrarna maringste

hantera aumlr aumlmnesplanens skrivning om att undervisningen i svenska ska vaumlcka

elevernas laumlslust samtidigt som det finns krav paring att elevernas laumlsning ska

examineras och betygsaumlttas ndash ett exempel paring motstridiga policyer som finns

inbyggd i en och samma policy Dessutom ska elevernas laumlsning ocksaring maumltas

i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Vad goumlr dessa policykrockar med laumlrarnas

moumljlighet att locka eleverna till laumlslust och vad ska laumlrarna prioritera i

undervisningen Garingr det att kombinera laumlslust med en maumltning och

betygsaumlttning av laumlsningen

Ytterligare ett exempel paring en krock mellan policyer kan illustreras av

dikten som texttyp som en didaktisk moumljlighet att skapa houmlg epistemisk

kvalitet i undervisningen samtidigt som den kan ha en funktion av direkt

foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Aring ena sidan utmaumlrker sig

alltsaring arbetet med dikter i undervisningen genom att det praumlglas av betydligt

friare och mer kreativa inslag aumln annan laumlsning i kursen Aring andra sidan blir

242

diktanalys en viktig foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

eftersom laumlrarna vet att uppgifter av det slaget brukar foumlrekomma i provet

Laumlrarna beraumlttar om flera kreativa saumltt som eleverna kan redovisa sin

diktlaumlsning paring som till exempel att skriva egna dikter att saumltta kaumlnslan och

upplevelsen av det laumlsta i centrum och att tolka dikterna i till exempel bilder

och toner Att laumlrarna verkligen anstraumlnger sig foumlr att faring med sig eleverna i

laumlsningen av dikter kan bero paring olika saker Det kan handla om att dikten som

form av laumlrarna anses vara mer fraumlmmande foumlr unga maumlnniskor i synnerhet

idag naumlr barn och unga laumlser allt mindre (Statens medieraringd 2019) under det

att laumlsning och analys av romaner och noveller aumlr naringgot som det tas mer foumlr

givet att eleverna kan sedan svenskundervisningen i houmlgstadiet

Min tolkning aumlr dock att laumlrarna i det sammanhanget skapar en

bedoumlmningsfri zon som ger moumljlighet till ett kravloumlst utforskande av

skoumlnlitteraumlra texter I den policybemaumlngda skolkontexten ser laumlrarna en

moumljlighet till ett friutrymme inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 daumlr laumlsning och

examination av dikter som specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens

kunskapskrav och daumlrmed inte saumlrskilt behoumlver examineras aumlven om lyrik

ingaringr som texttyp naumlr de gaumlller skoumlnlitteratur Haumlr visar laumlrarna att de tydligt

frigoumlr sig fraringn kraven paring en maumltbar laumlsning och i staumlllet moumljliggoumlr lustfyllda

moumlten med texttyper som kanske normalt inte ingaringr i elevernas laumlsrepertoarer

Daumlrmed saumltter laumlrarna den delen av aumlmnesplanen som lyfter laumlslusten i

centrum Naumlr det gaumlller laumlsning av romaner och noveller i undervisningen slits

laumlrarna mer tydligt mellan en oumlnskan om att eleverna ska tycka om att laumlsa och

se sig sjaumllva som laumlsare och kraven paring att examinera och saumltta betyg paring

elevernas laumlsning Undervisningen styrs ocksaring betydligt mer av

kunskapskravens skrivningar och krav paring att eleverna ska kunna goumlra litteraumlra

analyser och kunna anvaumlnda litteraumlra begrepp trots att laumlrarna uttrycker att de

helst inte skulle vilja behoumlva betygsaumltta elevernas laumlsning oumlver huvud taget

Laumlrarnas beraumlttelser visar ocksaring att det garingr att skapa bedoumlmningsfria zoner

vid till exempel romanlaumlsning exempelvis genom att laringta eleverna samtala om

sina boumlcker med skolbibliotekarierna utan naumlrvaro av den betygsaumlttande

laumlraren Satt i relation till forskning om laumlrande bedoumlmning (se till exempel

Joumlnsson 2020) aumlr det rimligt att anta att fler liknande bedoumlmningsfria zoner i

undervisningen skulle gynna elevers laumlslust och lust att laumlra Eriksen och

Elstads (2019) studie visar i foumlrsoumlken med betygsfria terminer i naringgra norska

gymnasieskolor paring positiva resultat med bedoumlmningsfria zoner Studien visar

att laumlrarnas fokus skiftande fraringn att dokumentera elevers prestationer infoumlr

betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att eleverna skulle utveckla

sina foumlrmaringgor och att eleverna boumlrjade aumlgna laumlrarnas aringterkoppling mer

uppmaumlrksamhet samtidigt som deras stress minskade Utan bedoumlmningsfria

zoner i undervisningen faringr examinationer och kunskapskrav ett allt stoumlrre

utrymme vilket kan hindra elevers kunskapsutveckling eftersom de varken

faringr moumljlighet att oumlva och utveckla sina foumlrmaringgor eller anser sig ha raringd att blotta

sina brister foumlr laumlraren eller att misslyckas (Joumlnsson 2020) Hudson (2017

243

2018) framharingller att en undervisning av houmlg epistemisk kvalitet och daumlrmed

en foumlrutsaumlttning foumlr powerful knowledge praumlglas av formativ bedoumlmning foumlr

laumlrande av rsquolow-stakes-rsquokaraktaumlr daumlr elever ges moumljlighet att laumlra sig av fel och

misstag Om undervisningen i staumlllet i alltfoumlr houmlg grad styrs av maumltbara

kunskapskrav och summativa bedoumlmningar som faringr stor betydelse foumlr

slutbetyget riskerar moumljligheten foumlr eleverna att tillaumlgna sig powerful

knowledge att minska Fraringgan blir daring vad det finns foumlr plats foumlr powerful

knowledge i en utpraumlglad bedoumlmningskultur

Ytterligare ett exempel paring en krock i praktiken aumlr utsagorna om att alla

elever behoumlver laumlra sig skriva korrekta referat Referatskrivande saumlger sig

samtliga laumlrare i studien ge foumlrharingllandevis stor plats trots att de egentligen inte

anser att det aumlr ett saumlrskilt roligt inslag i undervisningen Kursen Svenska 1

har tydliga kunskapskrav foumlr elevernas skrivande och daumlrfoumlr lyfts

referenshantering och referatet fram som en viktig oumlvning infoumlr det nationella

provet Provperspektivet bidrar troligtvis till att referatskrivandet praumlglas av

en faumlrdighetstraumlning av laringg epistemisk kvalitet och som av laumlrarna benaumlmns

som rdquotraringkigtrdquo och rdquofyrkantigtrdquo Ingen av laumlrarna uttrycker heller tidsbrist som

ett hinder i samband med referatskrivandet trots att de laumlgger taumlmligen stor

vikt vid elevernas foumlrmaringga att skriva referat vilket ocksaring tyder paring att oumlvningen

ses som viktig

Textsamtalet daumlremot beskrivs som roligt att genomfoumlra med eleverna

intressant meningsfullt och som naringgot som moumljliggoumlr nya erfarenheter

Laumlrarna uttrycker att baringde de sjaumllva och eleverna engageras naumlr de tillsammans

faringr diskutera olika texter och haumlr synliggoumlrs ett formativt foumlrharingllningssaumltt hos

laumlrarna i bedoumlmningarna I textsamtalen aumlr laumlrarna inte enbart ute efter att

kontrollera vad eleverna kan utan de vill aumlven stoumltta eleverna att komma

laumlngre i sin foumlrstaringelse av texten och baringde kunna naring ett houmlgre betyg paring

examinationen och samtidigt sammanlaumlnka laumlsningen till vaumlrlden utanfoumlr

klassrummet Samtidigt framkommer att textsamtalen ses som svaringrare att

bedoumlma aumln exempelvis referatskrivandet och att laumlrarna oumlnskar att de kunde

ge mer tid till den typen av textaktiviteter eftersom det skulle kunna hjaumllpa

eleverna att utvecklas i sitt laumlsande Haumlr lyfts tidsbristen tillsammans med

kravet paring bedoumlmning av laumlsningen som hinder foumlr laumlrarna att kunna hjaumllpa

eleverna vidare i deras laumlsutveckling Referatet och textsamtalet representerar

daumlrmed ytterligare exempel paring motstridigheter mellan vad laumlrarna kaumlnner att

de maringste goumlra och vad de egentligen vill goumlra Haumlr synliggoumlrs en svaringrighet i

att navigera mellan de policyer som aring ena sidan uppmanar laumlrarna att skapa en

undervisning i svenska som ger eleverna lust att laumlsa samtidigt som samma

styrdokument inneharingller krav paring att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och

betygsaumlttas Den performativa kontexten blir ett hinder foumlr laumlrarna eftersom

den tvingar dem att laumlgga ett stort fokus vid det som aumlr rdquofyrkantigtrdquo men laumlttare

laringter sig maumltas och betygsaumlttas och som ger eleverna baumlttre chans att klara det

nationella provet

244

I relation till talet om examination av laumlsning framtraumlder en bild av att

laumlsundervisningen examineras i enlighet med aumlmnesplanens skrivningar baringde

vad gaumlller det centrala inneharingllet och vad gaumlller kunskapskraven

Bedoumlmningen verkar inte i foumlrsta hand fokusera elevernas laumlsfoumlrstaringelse eller

hur deras laumlskompetens utvecklas utan laumlsfoumlrmaringga tycks vara naringgot outtalat

och foumlrgivettaget Snarare framstaringr det som viktigt foumlr laumlrarna att kunna

bedoumlma om eleverna till exempel kan relatera textinneharingllet till

allmaumlnmaumlnskliga perspektiv och dra paralleller till andra texter som de laumlst

det vill saumlga faktorer som foumlrvisso bygger paring laumlsfoumlrstaringelse men som hos laumlrarna

mest foumlrknippas med kursens kunskapskrav Det aumlr ocksaring i princip uteslutande

de skoumlnlitteraumlra texterna som tycks omfattas av bedoumlmningspraktiken naumlr det

gaumlller laumlsning trots att det aumlr fullt moumljligt att aumlven naumlr det gaumlller sakprosatexter

reflektera oumlver textens inneharingll och form med hjaumllp av beraumlttartekniska och

stilistiska begrepp termer som naumlmns i aumlmnesplanen (Skolverket 2011)

Laumlrarna bygger examinationerna paring att eleverna ska kunna identifiera olika

beraumlttartekniker tema motiv dra paralleller till allmaumlnmaumlnskliga

foumlrharingllanden jaumlmfoumlra med andra texter och de ska kunna skriva egna texter

som relaterar till det de har laumlst allt saringdant som aumlr direkt haumlmtat fraringn kursens

kunskapskrav (se Skolverket 2011) Sundberg (2018b) har visat att

summativa bedoumlmningar har blivit allt mer naumlrvarande i svenska

houmlgstadieklassrum i och med att de paring ett paringtagligt saumltt utgoumlr utgaringngspunkten

foumlr hur undervisningen vaumlljs ut och organiseras Detta tycks aumlven staumlmma foumlr

gymnasiet daring laumlrarna i den haumlr studien ligger vaumlldigt naumlra policydokumenten i

sin tolkning av hur laumlsning ska examineras och examinationerna tycks i foumlrsta

hand ha som fokus att kunna ge ett betygsunderlag foumlr elevernas prestationer

i kursen Att summativa bedoumlmningar aumlr naringgot som blivit mer naumlrvarande i

gymnasiets svenskundervisning framtraumlder ocksaring i Bradlings (2020)

Gustafsson Nadels (2018) och Nordbergs (2017a) undersoumlkningar Studierna

visar att de medverkande svensklaumlrarnas textval ofta goumlrs med betygsaumlttning

och bedoumlmning i aringtanke (Bradling 2020) att elever styrs mot att leta efter till

exempel allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden i laumlsningen av skoumlnlitteratur eftersom

det aumlr ett av kraven foumlr att uppnaring A i Svenska 1 (Gustafsson Nadel 2018) och

att foumlr maringnga elever aumlr betyget den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen i

skolan (Nordberg 2017a) Detta visar ytterligare paring de utmaningar som

svensklaumlrare moumlter i sitt uppdrag att skapa lustfylld laumlsning i en kontext med

krav paring litteraturvetenskaplig analys examination och betygsaumlttning

Om laumlrares fokus riktas mot att endast maumlta och bedoumlma det som staringr i

aumlmnesplanens kunskapskrav finns det en risk att aumlven undervisningen

utformas foumlr att maumlta och bedoumlma kunskaper och foumlrmaringgor snarare aumln att

utveckla dessa Kunskapskraven aumlr naumlmligen skrivna med fokus paring att bedoumlma

och inte paring att utveckla kunskap (Carlgren 2015) Det finns aumlven en risk att

det som staringr i laumlroplanens allmaumlnna del om skolans oumlvergripande maringl och

riktlinjer som till exempel bildning vaumlrdegrund maumlnskliga raumlttigheter lust till

ett livslaringngt laumlrande och fraringgor om vad som aumlr viktigt att veta som maumlnniska

245

(Skolverket 2011) och som aumlr en del av alla laumlrares uppdrag hamnar i

skymundan Den performativa kontexten riskerar daring att bli till ett hinder foumlr

laumlrarna att foumllja hela laumlroplanen eftersom det blir viktigt att eleverna lyckas paring

nationella prov att laumlrarna kan klicka i synliga resultat i skolans laumlrplattform

och att de kan bocka av i aumlmnesplanen att de har rdquogjort raumlttrdquo Laumlrarna i den haumlr

studien visar emellertid att det aumlr fullt moumljligt att bedriva en undervisning som

ger eleverna moumljlighet att faumlrdas bortom texten och bortom klassrummet och

att laringta detta faring ta mer plats i undervisningen Det aumlr inte noumldvaumlndigtvis

styrdokumenten i sig som utgoumlr hindret foumlr att laringta bildning och vaumlrdegrund faring

en mer framtraumldande roll i undervisningen men laumlrarna faringr inte ett formellt

stoumld i realiteten eftersom fokus i houmlgre grad ligger paring det maumltbara och eftersom

det nationella provet tar saring stor del av laumlrarnas tid och fokus samt plats i

undervisningen I en tid daring mycket tid och energi i debatten om skolan laumlggs

vid att kunskaper aumlr lika med skolkunskaper bestaringende av fakta som kan vara

raumltt eller fel aumlr det laumltt att gloumlmma bort att det finns andra typer av kunskaper

som till exempel att vara empatisk kreativ och att kunna taumlnka nya tankar

som ocksaring aumlr viktiga aumlven om de inte aumlr direkt maumltbara

Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever

Svenskaumlmnet har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det gaumlller laumlsning eftersom

svenskaumlmnet baringde hanterar laumlsning av skoumlnlitteratur och sakprosa och

eftersom svenskaumlmnet har i uppdrag att testa och betygsaumltta elevers laumlsning

Med anledning av detta specifika uppdrag naumlr det gaumlller elevers laumlsning aumlr det

anmaumlrkningsvaumlrt att de laumlrare som har detta uppdrag inte faringr tillraumlcklig

utbildning saring att de kan foumlrvalta uppdraget Som tidigare beskrivits verkar den

laumlsundervisning som framtraumlder i den haumlr studien i stor utstraumlckning bygga paring

intuition och magkaumlnsla Laumlrarnas utsagor om didaktiska avvaumlgningar i

laumlsundervisningen vittnar om att de kan mycket om textval och

litteraturdidaktik vilket aumlr ett stoumld foumlr dem i laumlsundervisningen men att de i

sin utbildning inte har faringtt med sig en forskningsbaserad teoretisk grund som

kan hjaumllpa dem att foumlrstaring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur elevers

laumlsutveckling kan stoumlttas paring baumlsta saumltt Eftersom laumlrarna inte har

forskningsgrundade kunskaper om laumlsfoumlrstaringelse har de heller inte tillgaringng till

ett metaspraringk om laumlsutveckling Detta kan vara en foumlrklaring till att laumlrarna

upplever att de saknar vaumlgledning naumlr de ska tolka styrdokumenten med

avseende paring laumlsfoumlrstaringelse och elevers laumlskompetens Denna osaumlkerhet goumlr att

det ocksaring blir svaringrare foumlr dem att tolka styrdokumenten och sedan omsaumltta

skrivningarna i praktiska undervisnings- och bedoumlmningsmoment Laumlrarnas

osaumlkerhet om den egna kompetensen avseende laumlsfoumlrstaringelse uppstaringr saumlrskilt i

relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Fraringgan aumlr om laumlrarna skulle ha

upplevt samma dilemma om provet i staumlllet hade benaumlmnts som ett prov i

litteratur- eller textkunskap Det verkar med andra ord vara begreppet

246

laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella provet som goumlr laumlrarna osaumlkra paring om

de har tillraumlckliga kunskaper att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarnas kaumlnsla av

att de inte faringtt med sig verktygen foumlr att hjaumllpa sina elever att utveckla god

laumlsfoumlrstaringelse indikerar saringlunda att det saknas naringgot i deras utbildning och det

visar ocksaring paring att laumlrare behoumlver teoretiska kunskaper foumlr att tolka policy och

omsaumltta policy i handling och goumlra fler didaktiska val naumlr de navigerar inom

styrdokumentens friutrymme Implikationerna foumlr de som baumlr ansvaret foumlr

utbildning och fortbildning av laumlrare blir saringledes att laumlrares aumlmneskunskaper

och yrkesspraringk inom laumlsundervisningsomraringdet aumlr ett omraringde som behoumlver

lyftas upp och staumlrkas

I svensklaumlrares viktiga aumlmneskunskaper behoumlver foumlrutom didaktiska

spraringkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga kunskaper aumlven kunskaper om

hur elever utvecklar sin laumlskompetens ingaring Dessutom behoumlver laumlrarna faring

tillgaringng till ett utvecklat metaspraringk om laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens

Westlund (2013) framharingller betydelsen av att laumlrare har ett metaspraringk foumlr att

tala om de olika komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av

elevers laumlsfoumlrstaringelse eftersom det moumljliggoumlr foumlr dem att saumltta ord paring elevers

laumlskompetens i samtal med eleverna sjaumllva men ocksaring med foumlraumlldrar och

kollegor Naumlr laumlrare har tillgaringng till ett metaspraringk underlaumlttar det foumlr dem att

kalibrera sina bedoumlmningsverktyg vilket oumlkar deras moumljligheter att goumlra flera

och kanske aumlven foumlr eleverna mer gynnsamma didaktiska avvaumlgningar foumlr sin

undervisning (jaumlmfoumlr Westlund 2013 2016) Liknande diskussion foumlrs i

Breviks (2014) studie daumlr laumlrare fortbildades och fick tillgaringng till begreppen

och teorierna om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Naumlr laumlrare kan utforma sin

undervisning utifraringn en teoretisk och didaktisk grund har de baumlttre

foumlrutsaumlttningar att bli aktoumlrer av policy genom att de kan agera medvetet

utifraringn sina kunskaper och aumlven foumlrstaring och tolka vad en skrivning i

styrdokumenten kan innebaumlra i praktiken Foumlljaktligen aumlr det ocksaring av vikt att

blivande svensklaumlrares utbildning inte ensidigt stannar vid till exempel

kunskaper om litteraturdidaktiska receptionsteorier utan att utbildningen

ocksaring fokuserar kunskap fraringn kognitivt inriktad forskning om faumlrdigheter och

foumlrmaringgor i laumlsutvecklingen foumlr att ge blivande laumlrare en grund foumlr att kunna

hjaumllpa eleverna att utveckla god laumlskompetens Laumlrarstudenterna behoumlver

ocksaring kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse i en

undervisningspraktik daumlr texter fyller en viktig funktion (Barton 2000

Christie 2005) till exempel genom textsamtal i klassrummet Det aumlr

betydelsefullt att utbildningen foumlr svensklaumlrare paring gymnasiet inte ensidigt

vaumlljer det ena eller andra perspektivet utan att blivande laumlrare faringr kunskaper

om flera aspekter av laumlsning och laumlsundervisning (Cummins 2011 Davidson

2010 Seidenberg 2013) Foumlr det aumlndamaringlet aumlr det moumljligt att aumlven

laumlrarutbildare paring laumlrosaumltena behoumlver uppdatera sina kunskaper foumlr att kunna

skapa kurser som moumljliggoumlr foumlr laumlrarstuderande att bygga en kunskapsbas som

aumlr tillraumlcklig i det blivande yrket Dessutom behoumlver forskningen om aumlldre

elevers laumlsundervisning breddas och staumlrkas

247

Min tolkning aumlr vidare att laumlrarna i min studie aumlven i houmlg grad utgaringr fraringn

aumlmnesdidaktiska traditioner naumlr det vaumlljer inneharingll till sin undervisning Olin-

Scheller och Tengberg (2016) paringpekar att begreppet laumlsundervisning

traditionellt i foumlrsta hand syftar paring den undervisning som sker i skolans foumlrsta

aringr och som aumlgnas aringt att laumlra elever att knaumlcka laumlskoden De pekar paring att det av

tradition tagits foumlr givet att det inte behoumlvs undervisas i laumlsning i de houmlgre

skolaringldrarna eftersom det anses att elevers laumlsutveckling aumlr faumlrdig eller tar

hand om sig sjaumllvt saring fort eleverna utvecklat laumlsfaumlrdigheter En fraringga som

vaumlcks i den haumlr studien aumlr om gymnasielaumlrares laumlsundervisning hindras av en

tradition att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och

daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning Fraringgan vaumlcks utifraringn att de

diagnostiska prov i laumlsning som genomfoumlrs i boumlrjan av aringrskurs 1 och som

syftar till att kartlaumlgga elevernas laumlsfaumlrdigheter infoumlr gymnasiestudierna aumlr det

endast en av laumlrarna i den haumlr studien som foumlljer upp i undervisningen De

diagnostiska proven genomfoumlrs eftersom det aumlr tradition att genomfoumlra dem i

boumlrjan av gymnasiet och de har snarare funktionen att ge laumlrarna information

om elevernas laumlskompetens och vilka elever som kan behoumlva anpassningar av

olika slag aumln att fungera som ett underlag foumlr hur laumlrarna kan undervisa foumlr att

stoumltta elevernas laumlsutveckling Proven tycks saringlunda vara till foumlr laumlrarna mer

aumln foumlr eleverna Fraringgan aumlr ocksaring hur stark aumlmnestraditionen aumlr naumlr det gaumlller

hur svenskaumlmnets aumlmnesplaner foumlr gymnasiet skrivs eftersom elevers

laumlsutveckling inte aumlr mer synligt i aumlmnesplanerna trots att kursen Svenska 1

inneharingller ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Att saring faring svenskaumlmnesdidaktiska

studier intresserar sig foumlr aumlldre elevers laumlskompetens skulle ocksaring kunna tyda

paring att aumlmnestraditionen aumlr stark inom forskningsfaumlltet

Den haumlr studien vill aumlven bidra till diskussionen om laumlsning i gymnasiets

svenskaumlmne som laumlsundervisning som ett komplement till de

litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga termer som traditionellt

anvaumlnds Paring saring vis vidgas ocksaring perspektivet till att aumlven inkludera

undervisningens sakprosatexter och inte enbart de skoumlnlitteraumlra texterna Som

laumlrarna i den haumlr studien saumlger aumlr baringda lika viktiga men baringde laumlrarna och

forskningen (se till exempel Holmberg et al 2019) har en tendens att fokusera

de skoumlnlitteraumlra texterna naumlr det gaumlller laumlsning i svenskaumlmnet Laumlsundervisning

som didaktiskt inneharingll finns i styrdokumenten foumlr aumlmnet svenska foumlr

grundskolan Lgr11 (Skolverket 2017) daumlr det anges tydligt att eleven ska

utveckla laumlsflyt och foumlrmaringga att anvaumlnda olika laumlsstrategier Hur laumlmpligt det

aumlr att elevers laumlsflyt och anvaumlndande av laumlsstrategier staringr med i

kunskapskraven saring som det goumlr i Lgr11 aumlr dock en fraringga som ocksaring behoumlver

problematiseras (se till exempel diskussion i Duke et al 2011) men liknande

formuleringar saknas i aumlmnesplanen foumlr svenska i Gy11 Detta signalerar aumlven

fraringn policyskapare att laumlsundervisningen anses ta slut efter grundskolan trots

att forskning visar att det aumlr viktigt att laumlsundervisning med syftet att elever

ska kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter aumlr naringgot som maringste fortsaumltta genom hela

skoltiden fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet (Cunningham amp Stanovich 1997

248

Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Rasinski et

al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017) Nationell forskning indikerar att

maringnga svenska laumlrare saknar aumlmnesteoretisk och aumlmnesdidaktisk kunskap om

hur elevers laumlsutveckling kan stoumldjas genom en explicit undervisning oavsett

vilken aringldersgrupp laumlrarna ska undervisa Till exempel visar Alatalo och

Westlund (2019) och Alatalo (2017) att foumlrskollaumlrares och

foumlrskoleklasslaumlrares kunskap om barns tidiga laumls- och skrivutveckling behoumlver

staumlrkas Vidare visar Alatalo (2011) att laumlrare i laringgstadiet saknar

grundlaumlggande kunskaper om elevers laumlsinlaumlrning Westlund (2013) att laumlrare

i mellanstadiet saknar ett utvecklat metaspraringk foumlr att prata om elevers

laumlsutveckling och bedoumlmning av elevers laumlsfoumlrstaringelse och Westlund och

Molloy (2017) att houmlgstadielaumlrare i svenska aumlr i behov av riktad fortbildning

foumlr att stoumltta houmlgstadieelevers laumlsutveckling Den haumlr studien visar att samma

behov av kompetensutveckling aumlven finns hos svensklaumlrare paring gymnasiet

Sammantaget finns det tecken paring att svenska elever redan i foumlrskoleklass och

genom alla skolaringr moumlter laumlrare som inte aumlr helt saumlkra paring hur de ska undervisa

foumlr att hjaumllpa alla elever att utveckla en god laumlskompetens

Under de senaste aringren har stora nationella insatser gjorts i form av

laumlsbefraumlmjande insatser och foumlr att stoumldja laumlrares laumlsundervisning dock utifraringn

relativt ensidiga teoretiska perspektiv (Roe amp Tengberg 2017) och med fokus

fraumlmst paring laumlrare i grundskolan (Olin-Scheller 2014 Olin-Scheller amp

Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Ett undantag aumlr de moduler om

laumlsning foumlr gymnasiet som finns inom Laumlslyftet (Skolverket 2021a) Mot

bakgrund av de studier som visar att svenska elever under det senaste

decenniet laumlser allt mindre sammanhaumlngande text i skolan (Vinterek 2007

Vinterek et al 2020) blir det aumlnnu viktigare att den laumlsning som goumlrs i skolan

sker i en kontext daumlr laumlsundervisningen aumlr medveten explicit och av houmlg

epistemisk kvalitet fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet Samtliga laumlrare i den haumlr

studien lyfter fram att det som de oumlnskar allra mest om de faringr oumlnska helt fritt i

relation till svenskundervisningen aumlr att faring arbeta mer och djupare med

laumlsning Det tar tid och kraumlver idogt arbete i form av mycket laumlsning av baringde

sammanhaumlngande text och olika typer av texter foumlr att utveckla en god

laumlskompetens och det finns inga genvaumlgar Daumlrfoumlr aumlr det bekymmersamt att

svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner garing paring djupet med

laumlsning och textarbete paring det saumltt som de skulle vilja

Laumlrare i grundskolan har vidare under laringng tid testat elevers laumlsfoumlrstaringelse

men inte undervisat eleverna explicit i laumlsfoumlrstaringelse (se Westlund 2016)

Samma tendens tycks nu aumlven finnas i gymnasiet och i den haumlr studien vittnar

laumlrarna om att de foumlrvaumlntas hantera ett nationellt prov som testar laumlsfoumlrstaringelse

trots att de saknar didaktiska kunskaper om undervisning i laumlsfoumlrstaringelse Detta

konstaterande kan relateras till teorierna som lyfts i Shohamy et al (1996) om

att laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem anvaumlnder nationella prov

som ett verktyg foumlr att paringverka olika aktoumlrer i utbildningssystemet I dessa

system finns en tilltro till att infoumlrandet av nya standardiserade prov ska utloumlsa

249

oumlnskade foumlraumlndringar i utbildningssystemet utan att behoumlva aumlndra andra stoumlrre

och mer kostsamma komponenter som till exempel laumlrarutbildning eller

laumlroplaner Forskning visar dock att den oumlnskade foumlraumlndringen som ett nytt

externt standardiserat prov aumlr taumlnkt att ge upphov till saumlllan aumlger rum om inte

laumlrarna sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas i provet (Cheng 2004

Luxia 2007 Shohamy 1993) Gymnasiets nationella laumlsfoumlrstaringelseprov kan

mot bakgrund av ovan naumlmnda studier saumlgas vara ett tydligt svenskt exempel

paring hur ett land med ett starkt decentraliserat utbildningssystem infoumlr ett

nationellt prov som ett verktyg foumlr att paringverka laumlrares praktik ndash som haumlr

handlar om att paringverka gymnasielaumlrare att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse ndash utan att

foumlrst se till att de som ska hantera provet inom ramarna foumlr sin undervisning

faringtt adekvat kompetensutveckling eller att provet har konstruktiv laumlnkning i

relation till laumlroplanen Resultaten i den haumlr studien visar ocksaring paring att laumlrarna

paringtalar att de inte faringtt adekvat kompetensutveckling naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse och att de framharingller att de inte laringtit sin undervisning paringverkas

av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts

Det aumlr med andra ord tveksamt om endast infoumlrandet av ett nationellt prov

leder till att laumlrare automatiskt foumlraumlndrar sin undervisning saringvida de inte

samtidigt ges foumlrutsaumlttningar att genomfoumlra foumlraumlndringen genom

kompetensutveckling (Chapman amp Snyder 2000 Watanabe 2004) Risken aumlr

daring att laumlrare hemfaller till att foumlrbereda eleverna foumlr provet genom att laringta dem

oumlva paring gamla frislaumlppta prov snarare aumln att utveckla de foumlrmaringgor som ska

testas i provet saring kallad rsquoteaching to the testrsquo (Bailey 1996 Menken 2006)

Det aumlr dock tveksamt om den typen av oumlvning infoumlr ett prov goumlr att eleverna

lyckas baumlttre paring provet eller att de laumlr sig naringgot mer aumln hur provet aumlr uppbyggt

(Bailey 1996) Det aumlr ocksaring viktigt att saumlrskilja metoder foumlr att utveckla en

foumlrmaringga och metoder foumlr att bedoumlma en foumlrmaringga eftersom

undervisningsmaterial och tester konstrueras av olika orsaker

Undervisningsmaterial aumlr konstruerade foumlr att utveckla en foumlrmaringga och tester

aumlr konstruerade foumlr att kontrollera och maumlta den foumlrmaringga som utvecklats

varfoumlr det kan bli problematiskt att anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial

som undervisningsmaterial (Adams 2011) Mot bakgrund av att laumlrarna i den

haumlr studien tydligt uttrycker att de hellre hade sett att de faringtt adekvat utbildning

om laumlsfoumlrstaringelse aumln att ett nationellt prov rdquokastats paring demrdquo finns det anledning

att fundera paring hur laumlrares arbetstid baumlst anvaumlnds och vad som ska prioriteras

Ska laumlrares arbete styras genom nationella prov eller genom att genomfoumlra en

gedigen satsning paring kompetensutveckling foumlr laumlrare av de kunskaper och

foumlrmaringgor som policyskapare oumlnskar att elever ska foumlrbaumlttra Detta aumlr en

angelaumlgen fraringga foumlr svensklaumlrare eftersom de har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det

gaumlller att utveckla elevers laumlskompetens i och med att de i sin undervisning

baringde har saumlrskilda kunskapskrav foumlr laumlsning att beakta och har faringtt uppdraget

att testa elevers laumlsning

250

Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet

Laumlrarna i den haumlr studien upplever att svenskaumlmnet i Gy11 har blivit

rdquofyrkantigtrdquo och mer styrt aumln tidigare att aumlmnets inneharingll praumlglas av

undervisningsmoment som ska rdquobockas avrdquo och att det inte laumlngre finns

utrymme foumlr foumlrdjupning eller foumlr kreativa och lustfyllda inslag som kreativt

skrivande eller att spela teater Samma upplevelser aringterfinns hos svensklaumlrarna

i Brante och Lunds (2017) studie som uppger att de aumlr styrda av de detaljerade

kunskapskraven i Gy11 som ska rdquobockas avrdquo och laumlrarna i Borsgaringrds (2021)

avhandling som uttrycker att svenskaumlmnet i Gy11 har ett foumlr omfattande

centralt inneharingll och foumlr lite utrymme foumlr kreativitet De medverkande laumlrarna

i den haumlr studien har dock visat att det aumlven inom denna performativa kontext

garingr att navigera paring ett saumltt som oumlppnar upp foumlr det kreativa det utforskande

det lustfyllda och det icke maumltbara aumlven om de saumlger att de goumlr det i mycket

mindre utstraumlckning aumln i tidigare laumlroplaner Det vaumlcker fraringgor om vad som

goumlr att svensklaumlrare paring gymnasiet baringde i den haumlr avhandlingen och i Borsgaringrds

(2021) och Bradlings (2020) studier upplever att svenskaumlmnet stramats upp

och att det inte laumlngre finns utrymme foumlr kreativa inslag i

svenskundervisningen

Trots att vetenskapligt skrivande inte aumlr naringgot som naumlmns specifikt i

aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 framharingller laumlrarna det vetenskapliga skrivandet

som ett skaumll till att kreativa inslag faringr staring tillbaka vilket indikerar att hindret

foumlr kreativitet egentligen inte ligger i skrivningarna foumlr Gy11s styrdokument

Om laumlrarnas upplevelse av ett minskat utrymme foumlr lustfyllda och kreativa

undervisningsmoment i staumlllet saumltts i relation till deras utsagor om att de

kaumlnner en press att de maringste goumlra raumltt att de blir ifraringgasatta i sin professionella

roll och att de maringste dokumentera foumlrsvara och synliggoumlra sin

bedoumlmningspraktik garingr det att dra slutsatsen att det inte i huvudsak aumlr

styrdokumenten i sig som aumlr problemet utan ett resultat av skolsystemets

sammantagna performativa tryck daumlr fokus ligger paring effektivitet maumltbarhet

och foumlrbaumlttrade resultat I ett saringdant system blir det svaringrare foumlr laumlrare att

hantera inslag i undervisningen som aumlr svaringra att objektivt bedoumlma och

betygsaumltta Ett kaumlnnetecken och en utgaringngspunkt foumlr undervisning med houmlg

epistemisk aumlr enligt Hudson (2017 2018) att det finns kreativitet i

undervisningen Daumlrfoumlr aumlr det ett orovaumlckande tecken paring att den performativa

kontexten boumlrjar faring bekymmersamma konsekvenser och bli ett hot mot elevers

moumljlighet att utveckla powerful knowledge naumlr laumlrare trots att moumljligheten

finns inom befintliga styrdokument saumlger att de i houmlg utstraumlckning har slutat

att goumlra mycket av det som var kreativt utforskande och lustfyllt och som de

brukade goumlra innan reformen 2011 traumldde i kraft

Det finns i den haumlr studien beraumlttelser om hur laumlrare maringste redovisa

provresultat utaringt i skolans laumlrplattform vilket blir problematiskt naumlr ett enkelt

rdquoklickrdquo ska motsvara en hel komplex bedoumlmningsprocess av en elevs

251

laumlskompetens Det finns ocksaring beraumlttelser om laumlrare som staumllls till svars av

skolledning och lokala politiker om slutbetyg paring kursen inte staumlmmer oumlverens

med resultatet paring det nationella provet Andra beraumlttelser i studien vittnar om

att laumlrare kaumlnner en press naumlr de samraumlttar de skriftliga proven och naumlr deras

elevers resultat jaumlmfoumlrs med andra elever paring skolan Dessa exempel tyder paring

ett reellt performativt tryck som finns i relation till de nationella proven i

svenska och som visar att proven inte bara paringverkar undervisningen i olika

houmlg grad utan aumlven paringverkar laumlrarna paring olika saumltt vilket aumlven Ball et al (2012)

beskriver i sin studie Jag tolkar detta som ytterligare en bidragande orsak till

att delproven i skriftlig och muntlig framstaumlllning faringr stoumlrre paringverkan paring

undervisningen aumln laumlsfoumlrstaringelseprovet Den del som sambedoumlms av laumlrarna

och som faringr betydelse foumlr slutbetyget blir det delprov som faringr stoumlrst

uppmaumlrksamhet i undervisningen

Vidare framtraumlder haumlr aumlven en beraumlttelse om en kaumlnsla av en foumlrlust av frihet

och om att laumlrarna paring olika saumltt kaumlnna sig kontrollerade och ifraringgasatta i sin

laumlrarroll I staumlllet foumlr att lita paring sin erfarenhet och sina didaktiska kunskaper

ger de uttryck foumlr en aumlngslighet foumlr att inte rdquogoumlra raumlttrdquo Aumlven om mycket av

inneharingllet i undervisningen och aumlven om flera av laumlrarnas motiv foumlr att vaumllja

texter till undervisningen tycks vara stabilt oumlver tid (se till exempel Sarland

1991 Lundstroumlm 2007) paringvisar laumlrarna att de maringste anpassa sig till en

foumlraumlndrad laumlrarroll ndash aumlven om de i olika houmlg grad och paring olika saumltt goumlr motstaringnd

mot det I baringde den haumlr och flera andra studier (Borsgaringrd 2021 Mickwitz

2015 Samuelsson et al 2016) vittnar laumlrare om att de har krav paring sig att rdquovara

synligardquo saring att elever foumlraumlldrar och skolledning hela tiden kan se vad laumlrarna

goumlr och hur de bedoumlmer elevernas prestationer Det ska laumlmnas in listor till

rektorer som visar paring oumlverensstaumlmmelse mellan slutbetyg och resultat paring

nationella prov och det ska foumlrklaras om det skiljer sig aringt bedoumlmningar och

resultat ska redovisas i klickbara matriser i laumlrplattformar och allt mer tid

aumlgnas aringt att examinera dokumentera bedoumlmningar och diskutera matriser och

kunskapskrav med eleverna Laumlrarnas utsagor antyder att det performativa

trycket medverkar till att avprofessionalisera laumlrarna Att allt mer tid aumlgnas aringt

att dokumentera och diskutera grunderna foumlr betygsaumlttningen med eleverna i

klassrummet ligger i linje med resultaten fraringn flera nyligen genomfoumlrda

svenska studier (Lundstroumlms 2018 Loumlfgren amp Peacuterez Prietos 2017 Tanner amp

Peacuterez Prieto 2019) Loumlfgren och Peacuterez Prieto (2017) konstaterar att mycket

lektionstid laumlggs paring att resonera om bedoumlmning och att svenska elever paring

mellanstadiet foumlljaktligen blivit skickliga i att navigera mellan aumlmnesplaner

kunskapskrav matriser och nationella prov men att detta har skett paring

bekostnad av foumlrdjupade aumlmneskunskaper Den haumlr studiens resultat vaumlcker en

oro om att en liknande utveckling paringgaringr i gymnasieskolan och att den

performativa kontexten som omgaumlrdar undervisningen riskerar att laumlgga fokus

paring att synliggoumlra bedoumlmningsgrunder och att leverera baumlttre resultat snarare

aumln ge eleverna foumlrdjupade kunskaper och moumljlighet att utveckla powerful

knowledge

252

I det haumlr sammanhanget aumlr det relevant att jaumlmfoumlra laumlrarnas relation till det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet och de diagnostiska prov och laumlsoumlvningar som

inleder undervisningen i aringrskurs 1 Ingen av laumlrarna uttrycker naringgot motstaringnd

mot att testa elevernas laumlsfoumlrstaringelse genom diagnostiska prov eller genom de

egna oumlvningarna eller saumlger sig i sammanhanget vara emot laumlstest som saringdana

Som diskuterats ovan tycks det tvaumlrtom finnas ett behov hos laumlrarna att tidigt

i kursen faring en uppfattning om elevernas laumlskompetens och laumlrarna tycks inte

ha naringgot emot att inleda laumlsaringret med laumlsoumlvningar och diagnostiska prov i

laumlsning Det aumlr med andra ord inte testning av elevernas laumlsfoumlrstaringelse i sig som

ifraringgasaumltts Naumlr det kommer till hanteringen av det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det dock uppenbart att det aumlr naringgot som skaver och det

finns ett tydligt motstaringnd mot provet Det vaumlcker fraringgor om varfoumlr den ena

sortens laumlstest vaumlcker motstaringnd men inte det andra En foumlrklaring kan vara att

laumlrarna aumlr tydligt aringlagda att goumlra det nationella provet men att de sjaumllva kan

vaumllja om de vill goumlra de diagnostiska proven Det kan ocksaring taumlnkas bero paring att

de diagnostiska laumlsproven ligger i boumlrjan av laumlsaringret och daumlrmed kan utgoumlra en

utgaringngspunkt foumlr formativ undervisning daring resultaten inte ska betygsaumlttas och

relateras till kursens kunskapskrav Det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aring sin

sida utgoumlr en summativ maumltpunkt i kursen som ligger saring sent att det inte garingr

att goumlra naringgot aringt resultaten och det blir daumlrmed en slutpunkt De diagnostiska

proven ses inte heller som exklusivt svenskaumlmnets angelaumlgenhet utan naringgot

som relateras till laumlsning i alla skolaumlmnen varfoumlr det inte ligger paring

svensklaumlrarna att ta ansvar foumlr och staring till svars foumlr resultaten Min tolkning av

laumlrarnas skilda instaumlllning till de olika laumlstesten handlar om vem som har

kontroll oumlver provet och hur laumlrarna positioneras i relation till laumlstesten daumlr de

aring ena sidan aumlr aktoumlrer som kan vaumllja sjaumllva aring andra sidan objekt som inte faringr

vaumllja sjaumllva ndash ytterligare ett exempel paring att det finns ett spaumlnningsfaumllt mellan

vad laumlrare aumlr aringlagda att goumlra och vad de vill goumlra Paring saring vis blir det nationella

provet ocksaring en del av den avprofessionalisering av laumlrarrollen som framtraumlder

i studien i relation till det performativa trycket Om policyskapare och andra

yttre aktoumlrer anvaumlnder de nationella proven foumlr att kontrollera professionen

och laumlrares bedoumlmningspraktik finns det en stor risk foumlr att laumlrares autonomi

hotas om det signaleras att laumlrarna inte klarar av att bedoumlma elevers kunskaper

och foumlrmaringgor paring egen hand (Tveit 2018)

Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Att studera laumlsundervisning i relation till infoumlrandet av ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i aumlmnet svenska i aringrskurs 1 paring gymnasiet har synliggjort flera

saker Laumlrarna som deltar i studien anser att det finns ett glapp mellan det de

upplever att provet testar och kursens kunskapskrav Provet verkar inte heller

253

ha paringverkat undervisningen hos studiens laumlrare i saumlrskilt stor utstraumlckning

Vidare framtraumlder en bild av att laumlsning inte anses vara naringgot som aumlr maumltbart

utan att det aumlr naringgot som ska vaumlcka elevernas laumlslust och engagemang och att

laumlsningen ska vara utgaringngspunkt foumlr arbete med den egna identiteten

vaumlrdegrunden och elevernas bildning Dessutom tycks det som om provet i

laumlrarnas oumlgon har misslyckats med syftet att operationalisera och konkretisera

skrivningarna om laumlsning i kursens styrdokument Policy kan vara ett medel

foumlr att aringstadkomma foumlraumlndringar i system och organisationer och foumlr att

foumlraumlndra laumlrare och deras undervisning (Ball et al 2012) De nationella proven

i Sverige har bland annat som syfte att konkretisera aumlmnesplaner (Skolverket

2014) och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet har infoumlrts med intentionen att

foumlraumlndra svensklaumlrares undervisning (Palmeacuter 2011) Jag har i denna studie

visat att i moumltet med den lokala kontexten sker inte denna foumlraumlndring om inte

provet blir anvaumlndbart foumlr laumlrarna

De nationella proven i Sverige har oumlkat baringde i antal och i betydelse foumlr

laumlrares arbete (Lundstroumlm 2017) Med maringlet att foumlrbaumlttra den svenska skolans

resultat raringder i Sverige idag ett utbildningsklimat som bygger paring att

kontrollera reglera och bedoumlma olika skolaktoumlrers handlingar i linje med det

som Ball (2006) beskriver som performativa krav I den haumlr studien finns det

tydliga sparingr av spaumlnningen mellan ett performativt tryck med fokus paring maumltbara

resultat i samhaumlllet och laumlrarnas undervisningspraktik Ett exempel paring det aumlr

moumltet mellan den syn paring laumlsning och examination av laumlsning som studiens

laumlrare ger uttryck foumlr och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Enligt Ball et al

(2012) aumlr den lokala kontexten det vill saumlga de enskilda laumlrarna avgoumlrande

foumlr hur nationell policy baringde tas emot och goumlrs De laumlrare som deltar i den haumlr

studien verkar egentligen inte ha naringgot emot laumlsfoumlrstaringelseprovets inneharingll men

opponerar sig samtidigt mot att laumlsning ska kunna maumltas paring det saumltt som det

maumlts i provet och de anser att provet och framfoumlr allt provresultatet inte aumlr

foumlrankrat i kursens styrdokument Ifraringgasaumlttandet av provet som en tillfoumlrlitlig

examination av laumlsning aumlr ett exempel paring hur den lokala kontexten det vill

saumlga de enskilda laumlrarna som ska hantera provet i praktiken reagerar paring

nationell policy som inte staumlmmer oumlverens med laumlrarnas uppfattningar

Laumlrarna aumlr som skolans tjaumlnstemaumln aringlagda att genomfoumlra vissa uppgifter som

till exempel att undervisa eleverna i linje med aumlmnesplanen och att genomfoumlra

nationella prov i Svenska 1 I relationen mellan det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 och laumlrarnas tal om sin undervisning i samma

kurs framtraumlder den komplexa processen av att tolka och goumlra policy i en

situation daumlr utbildningssystemets policyer inte alltid samspelar med varandra

(se Ball et al 2012)

I den haumlr studien ger laumlrarna uttryck foumlr en ambivalens gentemot det

nationella provet daumlr de som Ball (2006) och Bailey (1996) beskriver slits

mellan aring ena sidan sin egen uppfattning om vad god laumlsundervisning aumlr och

yttre krav paring houmljda prestationer och baumlttre provresultat aring den andra sidan Detta

tar sig uttryck i att laumlrarna liksom laumlrarna hos Samuelsson et al (2016) lyfter

254

formativ bedoumlmning som det efterstraumlvansvaumlrda saumlttet att arbeta med laumlsning

och daumlrmed staumlller sig kritiska till laumlsfoumlrstaringelseprovets summativa karaktaumlr

Detta tolkar jag som en del av det som Lundahl och Tveit (2014) ser som en

motdiskurs paring policykrav om maumltbara resultat och paring att summativa

bedoumlmningar blivit allt mer naumlrvarande i svenska klassrum (Sundberg 2018b)

Tidigare studier har visat att laumlrare i grundskolan kaumlnner en oro oumlver att de

nationella proven haringller paring att faring en allt foumlr framtraumldande roll i svensk skola

(Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017 Lunneblad amp Asplund Carlssons

2010 Wetterstrand et al 2017) Detta aumlr en oro som aumlven gymnasielaumlrarna i

den haumlr studien ger uttryck foumlr

Motstaringndet mot det performativa trycket blir tydligt i den haumlr studien naumlr

laumlrarna nogsamt understryker att provresultatet inte betyder allt foumlr slutbetyget

utan aumlr en del av hela betygsunderlaget Laumlrarna haumlnvisar till det medfoumlljande

laumlrarmaterialet (Skolverket 2014) daumlr det vid tiden foumlr studiens genomfoumlrande

tydligt staringr att det nationella provet ska vara ett stoumld foumlr laumlraren vid

betygsaumlttningen och det finns inga likhetstecken mellan provresultat och

slutbetyg I Mickwitzs (2015) studie vill laumlrarna haumlvda sin autonoma raumltt att

saumltta slutbetyg utifraringn den egna undervisningen och sitt eget betygsunderlag

naringgot som aumlven laumlrarna i min studie framharingller naumlr de inte vill vika sig foumlr

trycket fraringn rektorer lokala politiker och medier om att resultatet paring det

nationella provet borde vara detsamma som slutbetyget i kursen

Aringr 2021 naumlr den haumlr avhandlingen garingr till tryck har Skolverket sedan naringgra

aringr tillbaka utfaumlrdat en ny policy foumlr hur resultaten paring de nationella proven ska

hanteras Policyn anger att provresultaten ska rdquosaumlrskilt beaktasrdquo (Skolverket

2021b) och daumlrmed faring stoumlrre betydelse foumlr elevernas slutbetyg aumln andra

bedoumlmningar och examinationer som goumlrs inom ramen foumlr ordinarie

undervisning Denna policy aumlr ytterligare ett uttryck foumlr ett behov hos

policyskapare att reglera laumlrares bedoumlmningspraktik och satt i relation till

resultaten i den haumlr studien blir den ocksaring ett exempel paring att det kan bli

problematiskt naumlr policyskapare inte beaktar den lokala kontexten naumlr de vill

kontrollera praktiken och implementera ny policy som ska samspela med

andra redan existerande policyer Laumlrarna i den haumlr studien pekar paring en brist

paring konstruktiv laumlnkning mellan aumlmnesplan kunskapskrav och nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen Svenska 1 vilket i kombination med den nya

policyn goumlr att det blir aumln mer problematiskt foumlr laumlrarna att hantera

provresultatet fraringn det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Hur goumlr man foumlr att

rdquosaumlrskilt beaktardquo ett provresultat som testar ett faumlrdighetsomraringde ndash

laumlsfoumlrstaringelse ndash som laumlrarna inte faringtt utbildning om som inte naumlmns i

aumlmnesplanen och som genererar en kvantitativ poaumlngsumma som ska relateras

till kvalitativt skrivna kunskapskrav som inte heller naumlmner begreppet

laumlsfoumlrstaringelse Haumlr blir laumlrarna tvungna att aringterigen navigera mellan motstridiga

policyer daumlr nationell policy krockar med den lokala kontextens praktik och

laumlrarna maringste prioritera mellan olika policyer i en situation daumlr det egentligen

blir omoumljligt foumlr dem att goumlra raumltt hur de aumln goumlr Om de rdquosaumlrskilt beaktarrdquo

255

provresultatet vid betygsaumlttningen fraringngaringr de den policy som stipulerar att

laumlrare vid betygsaumlttning utifraringn ett brett och varierat underlag ska utvaumlrdera

elevernas kunskaper i foumlrharingllande till aumlmnets syfte centrala inneharingll och

kunskapskrav samt goumlra en allsidig bedoumlmning och ta haumlnsyn till all

tillgaumlnglig information om elevens kunnande (Skolverket 2018) Om laumlrarna

i staumlllet utgaringr fraringn den policy som anger att de vid betygsaumlttningen ska ta

haumlnsyn till all tillgaumlnglig information utifraringn ett brett och varierat underlag blir

det svaringrt att rdquosaumlrskilt beaktardquo resultatet fraringn ett enda provtillfaumllle Saumlrskilt

problematiskt blir det att rdquosaumlrskilt beaktardquo provresultatet i relation till aumlmnets

syfte centrala inneharingll och kunskapskrav om dessa inte inneharingller naringgra

skrivningar om de testade foumlrmaringgorna Haumlr finns det en tydlig risk ur

likvaumlrdighetsperspektiv att laumlrare kommer att goumlra olika beroende paring vilken

policy den enskilda laumlraren bestaumlmmer sig foumlr att prioritera Moumljligen finns haumlr

ocksaring ytterligare en foumlrklaring till varfoumlr det skiljer mellan elevers provresultat

och slutbetyg (Skolverket 2021c) Genom att lyfta andra vaumlrden foumlr laumlsningen

aumln de som kan taumlnkas vara maumltbara och genom att staring emot trycket om att

provbetyg och slutbetyg maringste staumlmma oumlverens visar den haumlr studiens laumlrare

foumlr att anvaumlnda Ball och Olmedos (2013) saumltt att uttrycka det att de goumlr

motstaringnd mot en maumltbarhetsdiskurs genom att de i staumlllet tar ansvar foumlr sitt

eget samvete och sin undervisning

Ytterligare en konsekvens av infoumlrandet av ett nationellt prov i svenska i

aringrskurs 1 paring gymnasiet som behoumlver lyftas och som med fokus paring elevers

laumlsande innebaumlr en negativ paringverkan paring undervisningen aumlr det omfattande

utrymme som laumlrarna baringde i den haumlr och i Borsgaringrds (2021) studie menar att

provet tar i kursen Laumlrarna som medverkar i den haumlr studien beraumlttar att de

arbetar mindre med laumlsning i aringrskurs 1 sedan Gy11 infoumlrdes aumln tidigare Det

nationella provet i Svenska 1 har dels satt ett performativt fokus paring det

formella skrivandet som goumlr att laumlrarna aumlgnar mycket tid aringt att oumlva eleverna

infoumlr det skriftliga delprovet dels tar provet saring mycket tid och kraft att

foumlrbereda genomfoumlra och raumltta under varingrterminen att annan undervisning faringr

staring tillbaka Alla fem laumlrarna uppger att de skulle vilja laumlsa mer med sina elever

men saumlger ocksaring att de hindras av tidsbrist elevernas stress och

arbetsbelastning och att det nationella provet tar saring mycket utrymme i kursen

Foumlr dessa laumlrare har saringledes det nationella provet i Svenska 1 vars delprov

med fokus paring laumlsfoumlrstaringelse infoumlrts med foumlrhoppningen om att faring svensklaumlrare

paring gymnasiet att arbeta mer med elevernas laumlsning (Palmeacuter 2011) paradoxalt

nog faringtt konsekvensen att de i praktiken arbetar mindre med laumlsning Paring saring vis

kan infoumlrandet av ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i svenska i aringrskurs 1 paring

gymnasiet saumlgas ha blivit kontraproduktivt vad gaumlller gymnasieelevers

laumlsundervisning

Jag tolkar laumlrarnas stora fokus paring kursens kunskapskrav som en del i det

performativa trycket daumlr det aumlr viktigt foumlr laumlrarna att rdquogoumlra raumlttrdquo och kunna

redovisa paring vilka grunder de saumltter betyg Det foumlrklarar ocksaring att naumlr det gaumlller

att betygsaumltta laumlsning saring laumlgger laumlrarna stoumlrre vikt vid examinationerna i

256

klassrummet som de enklare kan matcha mot kursens kunskapskrav aumln det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Aumlven detta ligger i linje med beskrivningen hos

Ball et al (2012) av hur den prestationskultur som formas i det performativa

samhaumlllet pressar skolor och laumlrare att fokusera verksamheten paring att houmlja

standarden och leverera baumlttre resultat Ball et al understryker att det finns en

risk med detta om fokus laumlggs paring strategiskt laumlrande och ytkunskaper med

syfte att klara olika typer av prov i staumlllet foumlr att laumlgga fokus paring djupare

foumlrstaringelse och kunskaper Naumlr det gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i

Svenska 1 tycks laumlrarna i den haumlr studien vaumllja att laumlgga sitt fokus paring det som

de uppfattar som en vaumlg till djupare kunskaper och foumlrstaringelse av laumlsning

Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare

Naumlr laumlrarna i min studie ska vaumllja inneharingll till sin undervisning ska de foumlrharinglla

sig till ett aumlmne som de inte sjaumllva har skapat och daumlri filtrera fram vad som aumlr

det viktiga inneharingllet Textval och didaktiska avvaumlgningar blir daumlrmed olika

medel som laumlrarna vaumlljer utifraringn styrdokument och den lokala kontexten foumlr

att iscensaumltta sin undervisning Haumlr lyfter de medverkande laumlrarna de viktiga

kunskaper som de anser att eleverna ska utveckla genom undervisningens

textarbete och som daumlrmed blir svenskundervisningens unika bidrag till unga

maumlnniskors utbildning Det handlar om aumlmnesspecifika kunskaper som till

exempel olika begrepp och genrekunskap och om att utveckla goda

faumlrdigheter som att laumlsa tala och skriva Men det handlar ocksaring om kunskaper

som inte aumlr direkt maumltbara och som innebaumlr om att eleverna ska faring med sig

naringgot utoumlver det som kan maumltas och vaumlgas och daumlrmed ge foumlrutsaumlttningar foumlr

ett aktivt samhaumlllsliv Daring roumlr det sig om allmaumlnbildning och bildning att vaumlcka

laumlslust faring elever att varingga se sig sjaumllva som laumlsare att genom laumlsning moumlta nya

perspektiv och existentiella fraringgor laumlra kaumlnna andra vaumlrldar aumln den de sjaumllva

kaumlnner till och faring insikter om vad det aumlr vara maumlnniska Naumlr de haumlr

faumlrdigheterna och kunskaperna saumltts in i ett holistiskt och meningsfullt

sammanhang i en undervisning som praumlglas av houmlg epistemisk kvalitet kan de

utgoumlra exempel paring powerful knowledge som elever kan utveckla genom

svenskundervisningen paring gymnasiet Powerful knowledge blir powerful

knowledge naumlr kunskaperna inte stannar vid att bli skolkunskaper som ska

redovisas paring ett prov utan naumlr undervisningen faringr en inneboumlrd som betyder

naringgot i livet efter skolan och som foumlr att tala med Young och Muller (2016)

ger eleverna kunskaper och insikter som ger dem moumljlighet att vaumllja vaumlg i livet

Det finns flera poaumlnger med att diskutera ett skolaumlmnes powerful

knowledge En poaumlng aumlr att laumlrare behoumlver faring diskutera vad som aumlr powerful

knowledge i deras aumlmnen foumlr att faring klart foumlr sig varfoumlr naringgot aumlr viktigt att

undervisa om (Maude 2016 2018) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att laumlrare faringr

moumljlighet att reflektera oumlver sin undervisning och identifiera de delar som

praumlglas av houmlg respektive laringg epistemisk kvalitet saring att de kan utveckla

257

undervisningen och houmlja kvaliteten paring undervisningen Paring saring vis kan laumlrare

staumlrkas i de olika didaktiska avvaumlgningar som de kan goumlra foumlr att naring syftet med

undervisningen En annan poaumlng aumlr enligt Maude (2016 2018) att verksamma

laumlrare ska kunna identifiera moumljligheter i laumlroplanen att laringta elever moumlta ett

aumlmnes baumlrande ideacuteer och begrepp i undervisningen och att de ska kunna kaumlnna

igen att de redan arbetar med powerful knowledge i sin undervisning I en

kontext daumlr den offentliga debatten om skolan ofta inleds med uttryck som

rdquoden svenska skolans problemrdquo aumlr det viktigt att laumlrare ocksaring faringr veta att de

goumlr mycket bra saker trots den anstraumlngda situation de befinner sig i Satt i

relation till begreppet epistemisk kvalitet har den haumlr studien visat att de

medverkande laumlrarna paring flera saumltt arbetar med powerful knowledge I

avhandlingens empiriska kapitel finns det goda exempel paring en medveten

laumlsundervisning av houmlg epistemisk kvalitet som det holistiskt uppbyggda

moment ndash som beskrivs i kapitel 6 ndash med laumlsning av skoumlnlitteratur och

sakprosa integrerat med meningsskapande faumlrdighetstraumlning med syftet att

eleverna ska kunna se sig sjaumllva som en del av ett laumlsande sammanhang foumlr

att lyfta fram ett exempel Laumlrarna i den haumlr studien visar daumlrmed att det aumlr

fullt moumljligt att arbeta med powerful knowledge inom befintliga

styrdokument aumlven om det inte sker utan utmaningar Laumlrarna straumlvar efter en

undervisning som siktar mot houmlg epistemsik kvalitet och som garingr ut paring att

eleverna ska faring kunskaper som garingr bortom undervisningens texter men

hamnar ofta paring grund av det nationella provet och det performativa trycket

med krav paring att redovisa goda resultat i en fragmenterad faumlrdighetstraumlning av

laumlgre epistemisk kvalitet

Den haumlr studien visar ocksaring paring vikten av foumlrdjupade aumlmneskunskaper hos

laumlrare naringgot som Young och Mullers (2016) koncept powerful knowledge

ocksaring riktar ljuset mot Det aumlr med andra ord essentiellt att aumlven laumlrare har

tillgaringng till powerful knowledge om de ska ha moumljlighet att skapa

undervisningssituationer foumlr eleverna som ger eleverna moumljlighet att utveckla

powerful knowledge Om policyskapare vill faring elever som presterar baumlttre

maringste fokus foumlrst riktas mot att eleverna laumlr sig mer Om eleverna ska laumlra sig

mer maringste det finnas laumlrare som baringde har raumltt kunskaper att foumlrdjupa elevers

laumlrande och som har foumlrutsaumlttningar att arbeta med det Detta kan saumlttas i

relation till forskning som visar att en mycket liten del av skolors budget foumlr

kompetensutveckling foumlr svensklaumlrare garingr till aumlmnesfoumlrdjupande fortbildning

(Norlund 2020) Laumlrares raumltt till utveckling av powerful knowledge har med

andra ord blivit satt paring undantag naringgot som sammanfaller i tid med ett oumlkande

fokus paring bedoumlmningar och maumltbara resultat i svensk i skola Naringgot som tycks

ha gloumlmts bort i den performativa skolkulturen aumlr dock att det inte garingr att goumlra

adekvata bedoumlmningar av elevers prestationer om laumlraren som ska goumlra

bedoumlmningen inte sjaumllv har goda aumlmneskunskaper och daumlrmed har kunskaper

baringde om vad som ska bedoumlmas och hur det ska bedoumlmas Utan djupa

aumlmneskunskaper blir det svaringrt foumlr laumlraren att urskilja bedoumlma och

kommunicera om olika nivaringer i elevers kunnande vilket diskuterats av en rad

258

forskare (se till exempel Adams 2011 Alatalo 2011 Beerwinkle et al 2018

Moats 2009 Piasta et al 2009 Westlund 2013)

Mot bakgrund av detta aumlr det djupt oroande att det kommer signaler om

foumlraumlndringar i laumlrarutbildningen som syftar till att snabbare faring fler behoumlriga

laumlrare genom att dels paringtagligt luckra upp behoumlrighetskraven till

laumlrarutbildningarna dels foumlrkorta laumlrarutbildningen genom att foumlrslagsvis

minska tiden foumlr specifika aumlmneskunskaper (Utbildningsdepartementet

2021) Aumlven om det rent praktiskt garingr att loumlsa bristen paring utbildade vuxna i

skolan genom att utbilda fler laumlrare i kortare utbildningar saring aumlr det knappast

raumltt vaumlg att garing om vi samtidigt vill att eleverna ska faring foumlrdjupade kunskaper

och laumlra sig mer i skolan Vaumlgen till houmlgre maringluppfyllelse och foumlrbaumlttrade

resultat i skolan maringste garing genom laumlrare med djupa aumlmnesspecifika och

didaktiska kunskaper och som har ett handlingsutrymme att agera

professionellt utan att bli ifraringgasatta (se diskussion i till exempel Moats

2009)

Laumlrare har en nyckelroll i hur powerful knowledge kan skapas i ett klassrum

genom att laringta undervisningen praumlglas av houmlg epistemisk kvalitet (McLean

Davis et al 2021) Ett viktigt bidrag fraringn den haumlr studien aumlr att det

framkommer att det finns moumljligheter att utveckla undervisningen och

daumlrmed elevers laumlrande utan stora och genomgripande reformer genom att ge

laumlrarna foumlrutsaumlttningar att bygga en genomtaumlnkt undervisning med houmlg

epistemisk kvalitet I det perspektivet behoumlver laumlrares tid prioriteras mot att

bygga en undervisning av epistemiskt houmlg kvalitet snarare aumln mot

dokumentation resultatredovisningar och andra arbetsuppgifter som stjaumll tid

fraringn laumlrares huvuduppdrag Men det kraumlver ocksaring vaumllutbildade laumlrare med baringde

goda didaktiska kunskaper och foumlrdjupade aumlmneskunskaper Mest av allt

kraumlvs det ett skifte i vad som ska staring i foumlrgrunden i skolan elevers kunskaper

eller elevers resultat Om elever ska laumlra sig mer och faring med sig powerful

knowledge fraringn skolan aumlr det noumldvaumlndigt att laumltta paring det performativa trycket

mot skolan och laumlrarna saring att laumlrare tillaringts vara professionella policyaktoumlrer

med fokus paring undervisningens inneharingll och elevers laumlrande Det som ocksaring

behoumlvs foumlrutom att laumlrare ges moumljlighet att bedriva ett reellt

utvecklingsarbete aumlr ett utbildningssystem som boumlrjar intressera sig foumlr

kvalitet i undervisningen och skiftar fokus fraringn att rapportera resultat i

laumlrplattformar till att diskutera hur elevers laumlrande kan foumlrdjupas fraringn oumlkad

maringluppfyllelse till undervisningens inneharingll fraringn det enkelt maumltbara till att ge

eleverna kunskaper bortom texten bortom klassrummet och bortom skolan

Vidare forskning

Den haumlr avhandlingen ger inga svar paring hur elever upplever att det paringverkar

dem att deras laumlsning och lust att laumlsa har krav paring sig att examineras och

betygsaumlttas Vi vet inte heller om deras laumlslust paringverkas av att i undervisningen

259

faring moumljlighet till bedoumlmningsfria zoner och mer kreativa arbetsformer utan krav

paring en maumltbar laumlsning Elevperspektivet paring den maumltbara laumlsningen och hur det

aumlr att vara elev i en performativ kontext paring gymnasiet aumlr naringgot som vi

fortfarande vet foumlrharingllandevis lite om och som skulle behoumlva beforskas vidare

Vidare finns det ett behov av att analysera de arbetsuppgifter i relation till

laumlsning som elever faringr foumlr att se vilka moumljligheter att utveckla deras

laumlskompetens som undervisningen skapar liksom att faring djupare kunskaper om

vilken roll laumlroboumlcker spelar i dagens svenskundervisning Det skulle aumlven

vara vaumlrdefullt att observera undervisning foumlr att kunna identifiera

framgaringngsfaktorer foumlr laumlsundervisning av houmlg epistemisk kvalitet Ett viktigt

resultat i avhandlingen aumlr ocksaring att gymnasielaumlrare behoumlver faring tillgaringng till

metaspraringk om laumlsning och i svensk kontext har detta perspektiv aumlnnu

utforskats i liten utstraumlckning Det finns oumlver huvud taget en taumlmligen

begraumlnsad kunskap om verksamma laumlrares kompetensutveckling och det finns

inte heller saumlrskilt mycket kunskap om hur det ser ut i

aumlmneslaumlrarutbildningarna naumlr det gaumlller att foumlrbereda blivande laumlrare foumlr att

stoumltta och utveckla aumlldre elevers laumlskompetens Avhandlingen saumltter ocksaring

ljuset paring att det aumlr viktigt att faring mer didaktisk kunskap om laumlsutveckling foumlr

elever i de houmlgre aringrskurserna Aumlven om den haumlr avhandlingen har initierat en

diskussion om sakprosans funktion i svenskundervisningen saring aringterstaringr mycket

att ta reda paring om laumlsning av sakprosa i svenskaumlmnet

Till sist

Den haumlr studien har inte haft som avsikt att rikta fokus mot enskilda laumlrare

eller texten som artefakt utan mot vad man kan laumlra sig i svenskundervisningen

genom att laumlsa olika texter och vad som aumlr svenskundervisningens viktiga

kunskap och daumlrmed viktiga laumlsning Laumlrarna i den haumlr studien visar att de vill

mer med sin undervisning aumln att bara uppnaring oumlkad maringluppfyllelse och att de

har en ambition att eleverna ska faring med sig kunskaper fraringn

svenskundervisningen som paringverkar dem paring ett saumltt saring att de ska kunna taumlnka

stort och vaumllja sin vaumlg i livet Det handlar med andra ord om att faring moumljlighet

att utveckla viktiga kunskaper som garingr bortom de enkelt maumltbara resultaten i

nationella prov eller i studier som PISA Vilken laumlsning aumlr det som egentligen

aumlr den som aumlr viktig ndash den laumlsning som enkelt garingr att maumlta i ett prov eller den

laumlsning som kan foumlra eleven bortom texten bortom klassrummet och bortom

skolan

I svensk kontext har det tidigare gjorts faring studier som har undersoumlkt laumlrares

arbete utifraringn ett performativt perspektiv och hur externa standardiserade prov

paringverkar undervisningen Den haumlr avhandlingen har daumlrmed genom att inta ett

policyperspektiv bidragit med att synliggoumlra en del av laumlrares arbete som ofta

foumlrsummas naumlr arbetet med nya skolreformer diskuteras Paring saring vis framtraumlder

aumlven laumlrarnas aktiva aktoumlrskap naumlr de goumlr policy Den haumlr studien har daumlrmed

260

bidragit till att baringde laumlgga ytterligare en pusselbit till vad det innebaumlr att vara

laumlrare i dagens svenska utbildningssystem och gett laumlrare en moumljlighet att se

att det inte aumlr givet hur laumlrare ska agera i olika situationer utan att det finns

olika handlingsalternativ vid olika vaumlgskaumll

Det finns en risk i diskussionen om powerful knowledge att skolans

komplexitet foumlrenklas om foumlrespraringkare foumlr avskaffandet av den saring kallade

rdquoflumskolanrdquo boumlrjar anvaumlnda sig av begreppet paring fel saumltt foumlr att saumltta kunskap

i fokus foumlr debatten Detta kan resultera i styrdokument med en instrumentell

syn paring kunskap daumlr listor med specificerade faktakunskaper mekaniskt ska

bockas av Det finns inget i nuvarande styrdokument foumlr skolan som hindrar

att laumlrare laumlr ut faktakunskaper men som Young och Muller (2016)

understryker kan faktakunskaper som inte saumltts in i ett meningsfullt

sammanhang aldrig bli powerful knowledge Den haumlr studien visar ocksaring att

diskussionen om kunskap i skolan inte aumlr saring enkel som att det handlar om en

rdquoflumskolardquo kontra en rdquokunskapsskolardquo Elevers kunskap blir i slutaumlndan ett

resultat av laumlrares arbetsprocess (Carlgren 2015) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att

laumlrare faringr foumlrutsaumlttningar att skapa undervisning med houmlg epistemisk kvalitet

och moumljlighet att reflektera kring sin undervisning Till syvende och sist

handlar det om att foumlr att faring svar paring vad som aumlr viktiga kunskaper foumlr eleverna

att faring med sig fraringn skolan saring maringste vi garing tillbaka till och soumlka svar paring de

grundlaumlggande och utbildningsfilosofiska fraringgorna om varfoumlr elever ska garing i

skolan varfoumlr laumlrare ska undervisa om naringgot och vilken viktig kunskap som

alla elever har raumltt att faring laumlra sig Foumlr svensklaumlrare handlar det ocksaring om att

staumllla fraringgor om och diskutera varfoumlr elever ska laumlsa svenska varfoumlr de ska

laumlsa vissa texter vad elever ska laumlra sig naumlr de laumlser och vad som aumlr

svenskundervisningens viktiga laumlsning

261

English summary

Powerful Reading Upper-Secondary School Teachers of Swedish on Reading Instruction

in a Performative Context

Chapter 1 Introduction Most people would probably agree that the ability to read is important in our

day and age regardless of their own relationship to reading At school

students read in all subjects but in Sweden the L1-subject Swedish has a

distinct position compared to other subjects when it comes to studentsrsquo

reading The L1-subject Swedish specifically aims to instruct students in how

to read both non-literary and literary texts and to encourage reading for

pleasure It also has knowledge requirements specifically relating to reading

and that tests studentsrsquo reading at both an individual and national level As

such the main responsibility for studentsrsquo reading development in the

Swedish school system lies in the hands of teachers of Swedish (Tengberg

2019) As students move from one level to the next in the school system they

are expected to read and write more difficult texts and to enhance their ability

as they progress from learning to read to reading to learn (Guthrie et al 1999)

In this context the subject of Swedish plays a central part in developing

studentsrsquo reading competence

Research shows that Swedish studentsrsquo reading of coherent texts is

decreasing in school (Vinterek 2007 Vinterek et al 2020) and that young

people in Sweden are reading less in general (Nordlund amp Svedjedal 2020

Statens medieraringd 2019) This means that it is becoming even more important

to support studentsrsquo reading development throughout their schooling

(Hallesson 2011 Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Olin-Scheller amp Tengberg

2016 Roe 2014) However Swedish research on teachersrsquo professional

development on the subject of reading instruction tends to focus on the reading

of students at an early age (see for instance Alatalo 2011 Eckerholm 2018

Elweacuter 2014 Olin-Scheller 2014 Olin-Scheller amp Tengberg 2016

Sjunnesson 2014 Westlund 2013 Westlund amp Molloy 2017)

Sweden also follows the international trend with a focus on testing

studentsrsquo reading on the assumption that reading competence can be tested in

an objective way through the use of external standardised tests and that

teachersrsquo work can be controlled by these tests (Andrews 2004 Ferman

262

2004 Polesel et al 2014 Tengberg 2014a 2014b 2015) Previous research

indicates that external standardised tests such as the Swedish national tests

impact classroom practices and that teachers often teach to the test (Cheng

2004 Hardy 2015 Larsson 2018 Luxia 2007 Polesel et al 2014) Over

the past twenty years test results grades and school rankings have had an

increasing impact on classroom practices (Lundstroumlm 2018) Today there is

so much focus on assessing students and comparing results that teaching

content and studentsrsquo knowledge tend to fall by the wayside (see for example

Loumlfgren amp Peacuterez Prieto 2017 and Sundberg 2018a) The Swedish school

reforms of 2011 brought about an increase in national testing especially in the

subject of Swedish This resulted in the introduction of a national test

including a reading comprehension test in the first year of upper-secondary

school that intended to steer Swedish teachers into working more with reading

comprehension (Palmeacuter 2011) In a performative context in which external

standardised tests are seen as a guarantee of school equality in which they

tend to increase in significance for final grades and in which they point to what

teaching content is considered essential there is a need to discuss how and

why teachers choose certain content since their choice affects what students

learn The focus of this thesis is the grounds on which five teachers of Swedish

at upper-secondary school choose content for their reading instruction in a

performative context where studentsrsquo reading competence is to be assessed

examined graded and measured in a national reading comprehension test In

this performative context it is important to know more about how teachersrsquo

didactic choices are affected and what effect this has on classroom practices

especially in those cases when teachers feel that what they are duty-bound to

do does not correspond with what they believe they ought to do

Aim and Research Questions The aim of this study is to contribute knowledge about the didactic challenges

teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content

for their reading instruction in a policy-ridden and performative context

Specific focus is on what the teachers believe is important for their students

to learn and what powerful knowledge is made visible in the teachersrsquo

narrative about their teaching practices

Research questions

How do the teachers describe their didactical choices when choosing

texts for classroom instruction

What texts do the teachers say they use in their classes and what

function do the texts have in classroom instruction

What emerges as important knowledge for the students to acquire

from classroom instruction

263

What views on the assessment and examination of studentsrsquo reading

become apparent in the teachersrsquo narrative

In relation to the national test in the course Swedish 1 what

challenges become apparent in the teachersrsquo narrative about teaching

practices

Chapter 2 Prior Research In chapter two research relevant to this thesis provides a context for this study

Chapter two also provides an outline of research both on the subject of

Swedish didactics relating to reading and teachersrsquo text selection as well as on

national tests in the subject of Swedish Research on the importance of

teachersrsquo subject-specific knowledge metalinguistic competence aspects of

assessment in reading instruction and teachersrsquo work in relation to policy

external standardised tests and performative pressure are also presented

Chapter 3 Theoretical Framework The theoretical framework of this thesis has three theoretical perspectives

where Stephen Ballrsquos theory of policy enactment (Ball et al 2012) is the

overarching theory and where theories on reading instruction and Michael

Young and Johan Mullerrsquos concept powerful knowledge (Young amp Muller

2016) contribute with additional analytical and theoretical perspectives

Policy enactment situates the study in a context where the individual school

and the practices of the individual teacher cannot be separated from the

education system as a whole When teachers teach they have to interpret

abstract policies and translate them into concrete actions in the classroom

Thus in every teaching situation teachers must consider the existence of

multiple education policies ndash policies that do not always support each other

and that sometimes even contradict each other Every school is unique in terms

of its finances staff student population and traditions which is why the local

context plays an important part in how policy is interpreted and enacted The

education and experiences of each individual teacher also have an impact on

how policy is interpreted and enacted which is why policy may take on

different shapes in different classrooms In their role teachers enact policies

that have been drawn up and planned by different actors at different levels in

the education system at the same time as they are left with room to make active

choices in the process of their interpretation of the policy and their choice of

teaching activity Consequently teachers have the dual role of being subjects

and actors of policy The performative pressure teachers work under also plays

an important role in how they enact policy In this thesis performative

pressure is used to refer to a culture of accountability that focuses on publicly

measuring student performance and comparing school results thus making

both schools and teachers objects of inspection as a way to control the

264

profession In a performative context each level of the education system is

held accountable for its actions by the other levels in the system

Theoretical perspectives on reading comprehension and reading instruction

are used in the thesis in order to understand and discuss the teachersrsquo narrative

of their teaching practices when it comes to reading instruction In this chapter

a picture is drawn of theories on reading instruction for students at upper-

secondary school the complex process of reading comprehension and

didactics for developing reading comprehension The third theoretical

perspective of this thesis is based on Michael Young and Johan Mullerrsquos

(2016) concept of powerful knowledge Powerful knowledge focuses on the

importance of subject-specific knowledge in the curriculum and in the

discussion on educational content Powerful knowledge has two specific

traits it is differentiated because it is different from everyday life and the

experiences students acquire outside school and it is specialised because it is

not general knowledge but is instead subject-specific knowledge generated

from specialised environments in higher education It is knowledge that

according to Young and Muller is stable and is the best knowledge we have

at a specific point in time however it is not fixed and it is renegotiated as

new and better knowledge emerges Powerful knowledge shines light on how

knowledge is selected organised and translated from curricular to classroom

instruction and it raises questions about what school is for and what is the

important knowledge for students to acquire in school that they cannot access

elsewhere To Young and Muller (2016) powerful knowledge is powerful

because of the understanding of the world it offers the person who acquires it

Such understanding students need so that they can make good life decisions

after school as powerful knowledge helps them envision the world beyond

their own experience Therefore powerful knowledge is also a fundamentally

democratic question since all students regardless of background should have

access to it

In his discussion about powerful in relation to actual teaching practices

Hudson (2017 2018) uses the terms low and high epistemic quality

Instruction of low epistemic quality is characterised by a fragmented view of

subject-specific knowledge where skills and abilities are taught and practised

in isolated exercises and have a content that is given static and not open to

negotiation Instruction of low epistemic quality is also associated with high-

stakes assessment of learning Instruction of high epistemic quality on the

other hand is characterised by low-stakes assessment for learning where

students are given the opportunity to learn from their mistakes and are

encouraged to ask questions and think critically and creatively Classroom

practices emphasise a holistic view on teaching where skills abilities and

knowledge are practised in a meaningful setting the aim being that students

acquire knowledge that will help them see beyond the specific assignment and

their own experience McLean Davies et al (2021) emphasise how teachers

hold a key position in developing powerful knowledge in the classroom by

265

creating classroom practices characterised by high epistemic quality In L1

education terms McLean Davies (2020) points to the text as being more than

just an artefact as L1 teachersrsquo choice of text determines what knowledge and

what type of knowing students develop In a reading context it is thus

essential that the reading of a text is meaningful gives students opportunity to

connect with the outside world and invites them to meet the unknown and

realise that there is something to be learned beyond the text which comes to

life through the text Powerful reading knowledge is knowledge that will take

students beyond the text the classroom and their own experience (McLean

Davies 2020)

Chapter 4 Data Collection Method and Ethical Considerations This study was designed in the form of a series of semi-structured interviews

with five teachers of the L1-subject Swedish at upper-secondary school Each

teacher was interviewed four times individually during the school year

20152016 and each interview lasted approximately one hour At the end of

the school year all five teachers took part in a group interview that lasted

about 90 minutes Parallel to the interviews all texts that were used in the

classroom were collected and registered along with all the student assignments

relating to the texts Thus the data for this thesis consists of 21 interviews

totaling about 23 hours of recordings as well as all the texts and assignments

that were used in the classroom The five teachers have been given the

fictitious names Jenny Karin Linnea Nora and Magnus and while the study

was being conducted they worked at four different upper-secondary schools

in four different municipalities in central Sweden All five teachers are

qualified to teach Swedish at upper-secondary school and at the time of the

study they had between seven and twenty-five years of teaching experience

While participating in this study they were teaching the course Swedish 1 in

university preparatory programmes

All interviews were recorded and transcribed with a focus on content

analysis therefore all transcripts use a language that is closer to written

language than spoken language The interviews were analysed using thematic

content analysis in a step-by-step process using Braun and Clarkersquos (2006)

model The analysis was conducted using NVivo12 software where the data

was coded Coding was both data-oriented and concept-oriented (Kvale amp

Brinkmann 2014) The different patterns that emerged during the analysis

were organised according to five overarching themes with sub-themes that

form the five empirical chapters of the thesis Each answers one of the five

research questions In every possible way this study was conducted in

accordance with the ethical guidelines of The Swedish Research Council

(Vetenskapsraringdet 2011 see also Vetenskapsraringdet 2017) for social sciences

research

266

Part I Powerful Reading Chapter 5 Choosing Texts in an Ongoing Process of Negotiations Chapter five focuses on the narratives of the five teachers on the didactic

choices they make when choosing texts to work with in the classroom It

seems as if the teachers appreciate the freedom they have when choosing texts

as this allows them the opportunity both to follow a set plan and to use texts

spontaneously in the classroom in order to connect classroom instruction to a

current topic being discussed outside school At the same time the teachers

describe how it is difficult to choose texts as there are many factors they have

to take into consideration and negotiate factors that can have a considerable

impact on the choices they are able to make The local context such as the

culture of the school and of the subject teaching team in combination with

what is available at the school with regards to textbooks anthologies and

novels is an important factor when it comes to what choices are possible

Time pressure studentsrsquo schedules and courses field trips and study visits

cooperation with other subjects along with school-wide tests that the team of

subject teachers decide on are also mentioned as important factors that need

to be negotiated upon the choosing of texts None of the five teachers say they

use a textbook more than occasionally rather they prefer to develop their own

teaching material that is inspired by for example textbooks or websites The

teachers also mention the importance of personal interest in the texts they

choose

Before choosing a text teachers need to assess their studentsrsquo needs in

terms of their reading and writing ability or impairment mother tongue and

academic interests The studentsrsquo workload stress level relationship with

peers in the same class past traumatic experience and attitudes towards

reading and fellow human beings are also considerations the teachers claim

play an important role in their text choice Reading has to be a meaningful

exercise for students and it is important both to meet students at their reading

level and to challenge them when reading and show them something that they

would not discover outside school It is also important that students are given

the opportunity to read many types of texts of varying length both non-fiction

and fiction and that the texts they read are well-established within the course

syllabus so that students can demonstrate the required knowledge and be

assessed according to the course knowledge requirements Texts that are

considered too difficult ndash for example if they are too academic are

substandard linguistically or are inappropriate in terms of content ndash are

excluded The teachers also describe having to decide whether students will

read the text together as a class or whether they will allow students to make

their own choices and read on their own They must also choose texts that will

prevent students from cheating

267

This chapter focuses on what the participating teachers say has an

important impact on how and why they choose certain texts In the interviews

they are critical of a fixed canon for the subject Swedish because this would

restrict the freedom they have to choose texts they are also critical in terms

of the authors that feature in the traditional canon In light of what the teachers

say guides their choice of texts questions are raised as to what texts they

actually do use in the classroom The next chapter therefore focuses on the

texts that the teachers used in the course Swedish 1 in the school year during

which this study was conducted

Chapter 6 ldquoThe Other Textsrdquo and ldquoThe Real Textsrdquo In the interviews the five teachers discuss their text choice and the activities

they assign their students that relate to the chosen texts Dominating their

choice it would seem are texts written mainly by writers in Sweden

Contemporary authors also dominate although some short stories and poems

from earlier literary periods feature as well Digital texts are seldom used and

when they are it is most often when students are searching the Internet for

facts to support arguments in a debate or to use in group presentations on

sociolinguistics On occasion film and other types of non-written texts are

used but this is rare

Even though the teachers consider non-literary texts important the teachers

view them as tools rather than texts in their own right and pay more attention

to their form rather than content Non-fiction texts often serve as models for

the students own writing Even though the teachers also use literary texts for

literary analysis with focus on genre form and language they give more

thought to their choice of literary text and consider their content and value

The teachers describe choosing shorter but complete texts for classroom

instruction as being useful because they can be sure students read them in their

entirety and there is a didactic advantage that comes with being able to read

and discuss a complete text together during a lesson All five teachers claim

that various text discussions are important as these help the students

understand what they are reading however such text discussions are with

few exceptions only organised for the reading of literary texts The teachers

also describe how it is important that students read many different varieties of

texts An analysis of the lists of the texts used in the courses shows that course

content is relatively comparable despite the difference in local context

However there is great discrepancy between the number of texts the students

read and this is most apparent when it comes to the number of complete

novels which varies from one to three novels over the school year

268

Chapter 7 From Skills to Knowledge Beyond the Text The five teachers explain how they start the autumn term of the first year of

upper-secondary school by giving students exercises that aim to develop their

reading skills while at the same time providing the teachers with information

about studentsrsquo reading ability The exercises relate to vocabulary

comprehension reading strategies different types of texts reading techniques

and study technique The teachers talk about the importance of teaching

students how to write correct text summaries and even though they do not

particularly enjoy teaching how to write summaries they recognise that this

is important for students to master The teachers also state that writing

summaries is a good way to evaluate studentsrsquo reading and writing skills and

that it is important for studentsrsquo future studies that they learn how to cite and

reference correctly in all subjects at upper-secondary school The subject-

specific knowledge and concepts the teachers point out as being essential for

students to master relate mainly to reading writing and speaking ability such

as being able to identify read and write in different genres being able to

identify and use terminology from mainly the field of literary science

learning how to understand imagery and learning how to read between the

lines All five teachers also talk about the importance of scaffolding studentsrsquo

reading through different types of text discussions however this seems to

relate solely to the reading of literary texts

The five teachers all state that central to their teaching is their ability to

encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers

and to process basic values and existential questions by reading and working

with various types of texts Two of the greatest challenges they encounter is a

growing resistance to reading and a lack of focus among students The

teachers believe that the subject of Swedish contributes in two ways to a

studentrsquos education it enhances both their language skills and their personal

development During Swedish lessons students are to develop their oral

reading and writing skills so that they are prepared for higher education and

for life as active citizens At the same time the teachers want their students

both to develop cultural and personal maturation (Bildung) as well as insight

into themselves the world and what it means to be human in a complex world

and by reading different texts to acquire knowledge that will take them

beyond the texts

Chapter 8 Analysis and Reflection Part I Part I of the thesis shows that even though the teachers operate in very

different local contexts and therefore have different conditions for enacting

policy in their classrooms there seems to be some subject-specific knowledge

the teachers hold important for the students to learn regardless of which texts

they choose The teachers point to subject-specific knowledge like specific

terminology knowledge about texts and different genres and the development

269

of good reading oral and writing skills However they also mention

knowledge that is not measurable which relates to both general education and

Bildung and that should give students a firm basis for future active

participation within society as well as personal development With regards to

this the Swedish subject should provide students with opportunities to evoke

pleasure of reading to encourage students to regard themselves as readers to

meet new perspectives and existential issues through reading to get to know

other worlds beyond their own experience and to find insight into what it

means to be human ndash in other words to develop knowledge beyond the text

In relation to the concept powerful knowledge this can be perceived of as the

powerful knowledge of the Swedish subject as it portrays the unique

contribution of the subject to the powerful knowledge that all students have

the right to access and develop in school

The local context has a great impact on how national policy is enacted

within the classroom as the local context determines what interpretations and

actions are possible for the teachers what needs to be renegotiated and what

needs to be deprioritised What is desirable from the teachersrsquo point of view

is not always possible which means that the teachers have to negotiate both

with their own interpretation of policy and with the local context in order to

create a meaningful ndash or at least functional ndash classroom practice On the other

hand what is desirable from the point of view of policymakers might not

always be possible if the local context hinders teachers from enacting policy

as intended If for instance the school budget or the professional context of

the school means that other things are prioritised it may be difficult for

teachers of Swedish to enact a policy that requires that students read texts by

both male and female writers that represent different cultures and different

time periods if no such texts are available at the school In a performative

context there is also a risk that teachersrsquo focus on course knowledge

requirements when interpreting what and why something should be taught

contributes to a general focus on delivering results in the form of better grades

rather than increased knowledge At the same time as the teachers clearly have

a strong focus on the course knowledge requirements they also state that they

would rather not measure and grade studentsrsquo reading at all This shows that

the teachers have to navigate between external pressures for measurable

results and their own notions of Bildung when teaching

The teachersrsquo discussions about their didactic choices in terms of how and

why they choose different texts for classroom instruction indicate that they put

a lot of effort into creating classroom activities that will interest the students

and engage them with the texts they read The syllabus for the subject of

Swedish along with subject traditions and the local context seems to be

highly significant when it comes to the didactic choices the teachers make

Even though they appear to avoid choosing texts that they think are too

difficult for the students rather than providing support in the reading much of

their reading instruction seems to be supported by research on how to develop

270

studentsrsquo reading competence However the teachers seem unaware of this

When it comes to developing studentsrsquo reading competence the teachers seem

to lack proper terminology to describe what they are doing which contrasts

with aspects of reading related to literary science This indicates that teachers

can do more to support their students in their reading skills development

The results also show that even though the teachers use just as many literary

texts as non-literary texts in their courses and that they say these are equally

important they clearly focus on literary texts in their teaching When it comes

to non-literary texts the focus is on the form whereas the focus of the literary

texts is on the content and a higher value that literary texts are felt to afford

students by giving them new perspectives on life Teaching of low epistemic

quality is mainly related to teaching activities in connection with non-literary

texts whereas teaching of high epistemic quality often is related to teaching

activities in connection with literary texts Knowledge that the teachers point

to as important for the students to acquire refers to subject-specific knowledge

and terminology as well as knowledge and skills that will benefit students in

their lives after school What seems most important to the teachers is that

students learn to view themselves as readers and that as a result of the Swedish

lessons they acquire knowledge of the world beyond school and what it means

to be a human being

Part II In a Performative Context Chapter 9 Assessment and Examination of Studentsrsquo Reading When the teachers reason about what reading comprehension is they use such

expressions as the following students need to be able pick out what is most

important in a text follow the general line of thought read between the lines

involve their feelings in their reading Students are to know that it is possible

to read in different ways ndash for instance skimming and close reading ndash and also

when to use which reading technique The teachers also speak about students

having to be able to summarise a text and to understand a text both in parts

and in its entirety Even though the teachers generally mention different

factors that comprise reading comprehension they still exhibit uncertainty

about what components actually form reading comprehension With regards

to reading comprehension the teachers claim that their teacher training did

not equip them to teach and support studentsrsquo reading comprehension

development On the subject of how to administer examinations of reading in

the classroom the teachers describe doing this mainly in combination with

testing studentsrsquo oral and writing skills It is also clear that the course

knowledge requirements have a major impact on what is focused in the

examinations for example the students have to be able to draw parallels

between different texts or to reason about the texts in terms of general human

271

conditions Both these examples stem directly from how the course knowledge

requirements are written

In relation to the national reading comprehension test included in the course

Swedish 1 the five teachers say they do not specifically prepare their students

for that particular test since they work with reading throughout the course The

test is described as a random sample test by one of the teachers and the

teachers say that the way studentsrsquo reading is examined in the national test is

quite different from how they examine studentsrsquo reading in their own

classrooms The teachers feel the test to be too focused on details and they

claim to take a more holistic view in their own examinations that are often

combined with text discussions or some kind of written analysis According

to the teachers because the test does not provide them with adequate

information about studentsrsquo reading ability and because they think they

acquire a better basis on which to assess studentsrsquo reading in the classroom

the teachers say they do not pay a lot of attention to the test results when

setting the final grades for the course However the teachers also say that they

would rather not examine and grade students at all when it comes to reading

as they think this hinders students from reading for pleasure and from

experiencing reading as something that can bring with it great personal value

Chapter 10 Adaptation and Resistance ndash Navigating under Performative Pressure In this study the teachers seem to be ambivalent where the national tests in

the subject of Swedish are concerned The national tests are felt both to

support teachersrsquo classroom practices and to restrict their freedom in terms of

didactic choice On the one hand the teachers state that on the whole they

consider the national test in Swedish 1 to be well-designed and that they can

accept the concept on the other hand the fact that teachers and classroom

practices can be too governed by national tests they find problematic The

teachers consider the writing test to be the most difficult for students and the

one that requires the most preparation while the oral test is the test the teachers

are most satisfied with When it comes to the reading comprehension test the

teachers are clearly ambivalent They say that it is difficult to prepare the

students for this test and yet they claim that everything they do that involves

reading in the course is a form of test preparation The teachers also criticise

the notion that reading can be objectively measured and they claim that they

do not have much use for the test results since it is their opinion that there is a

gap between the reading comprehension test and the course knowledge

requirements This is not the case with the writing and oral tests and the

results of these two tests are considered useful and are used when setting

grades without further consideration

The teachers also state that they find it hard to balance between different

demands and pressures and the national tests are described as adding to a wide

272

level of performative pressure They feel pressured to examine and document

everything students do in the classroom in order to defend their grading if

questioned Two of the teachers even testify to having to explain their course

grading in relation to the results of the national tests to school boards and even

local politicians One teacher also discusses the problems that come with being

ordered to account for studentsrsquo results in clickable grids in the schoolrsquos digital

learning platform thus reducing a complex grading process to a simple click

Joint assessment of the national tests is also mentioned as something that helps

teachers in their ability to assess at the same time as it puts pressure on the

teachers as their studentsrsquo results are compared with those of other students at

the school The teachers also mention how the national test takes up a lot of

time towards the end of the school year ndash both class time and teacher time

This is time the teachers say they would rather spend with students that would

help them develop their skills or that would involve something creative The

teachers also state how they think that the subject of Swedish is more governed

in the Gy11 curriculum than in the previous curriculum and that the fact that

the subject now has more national tests contributes to less creativity in the

subject

Chapter 11 Analysis and Reflection Part II In part II of the thesis the teachers describe how they find it difficult to assess

studentsrsquo reading development and feel uncertain about what components

constitute reading comprehension They explain how they have not been given

the tools to support and develop studentsrsquo reading comprehension skills

despite the expectation that they be able to both teach reading comprehension

and measure it in the national reading comprehension test It also seems as if

the teachers think there is a difference between how they interpret assessment

and examination of studentsrsquo reading is best administered compared to how

this is done in the national test The teachers do not consider the test to be

good enough for the assessment of studentsrsquo reading abilities beyond the

superficial level whereas continuous assessment of these during classroom

interaction they consider to be much more reliable and nuanced Part II also

shows that the performative context of which the national test in Swedish 1

is a part that frames the teachersrsquo instruction and didactic choices affects both

the teachers and their classroom practice substantially in several ways

Ball et al write that ldquopolicy is done by and is done to teachersrdquo (2012 p

3) and this becomes evident in the relationship between the participating

teachers and the national reading comprehension test in the course Swedish 1

When teachers administer national tests that they have not had a chance to

decide on themselves they are positioned as subjects of national policy The

school reforms of 2011 resulted in a new national test that covers content that

teachers did not previously have to assess in this way and as subjects of this

imposed policy they describe not being properly prepared to work with the

273

test Yet teachers are held responsible for test results and they have to take

time from other things they consider more important in order to administer the

test When teachers make their didactic choices they are positioned as actors

of policy and can let the national test more or less influence their teaching

The teachers in this study claim to have only let the national reading

comprehension test influence their teaching to a small extent This stands in

contrast to the oral and writing tests which seem to have had a much greater

impact on their teaching even if the teachers do not appear fully aware of this

This is in line with the results of the studies by Grant (2001) and Cimbricz

(2002) studies that highlight how external standardised tests are a very

insecure basis on which teachers are to change their classroom practice The

teachers also point to difficulties in dealing with the test results due to a lack

of constructive alignment between how the results are presented in the test and

the wording of the knowledge requirements on reading that do not mention

reading comprehension The teachers also show examples of resistance and

adaptation (Ball 2006) as far as the national test is concerned because they let

the oral and writing tests influence their teaching without question while on

the other hand they are very critical of the reading comprehension test

claiming that reading cannot be objectively measured

The performative pressure the teachers experience also positions them as

subject to different policies Ball (2016) emphasises that not only do teachers

change policy but policy also changes teachers and what teachers do In this

study the teachers talk about working with new national tests about being

questioned about assessment and grading about always being prepared to

account for the assessments they make and about the requirements of making

visible all that they do to students parents and school boards for example on

the schoolrsquos digital learning platform All these examples show that policy has

changed the practices of the teachers It therefore seems as if the performative

context in which the teachers find themselves diminishes both their autonomy

and their space to act because the teachers have to live up to the demands of

better and measurable results Contradictory policies that state for instance

that the teachers must encourage students to read for pleasure at the same time

as they must assess and grade that reading has a great impact on how the

teachers navigate between them

Chapter 12 Powerful Reading in a Performative Context ndash Final Discussion This thesis shows that teaching is very complex and that what teachers want

to do is not always compatible with what they are duty-bound to do The

teachers express feeling restricted by the 2011 curriculum and both controlled

and questioned in their professional role The results also indicate that the

focus on knowledge requirements is substantial when it comes to their didactic

choices Yet at a time when many teachers describe feeling the pressure of

274

external demands (see for example Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017

Lundstroumlm 2018 Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Mickwitz 2015

Persson 2017) the teachers in this study also show that it is still possible even

with the current curriculum to find strategies that resist the performative

pressure and that allow them to teach according to their own convictions in

terms of what is best for students and to strive for high epistemic quality in

their teaching They find ways to work creatively with reading texts and to

create assessment-free zones even if these are few Research shows that

assessment-free zones (Eriksen amp Elstad 2019 Joumlnsson 2020) may affect

studentsrsquo learning in a positive way as the students focus less on grades and

more on how to develop their abilities according to teachersrsquo formative

feedback The question is what will happen if teachers begin feeling there to

be less and less room for creative teaching and formative assessment when

there is an increase in demands on teachers to deliver measurable results If

teachersrsquo classroom practices increasingly focus on what in the curriculum is

easy to assess and measure there is a risk that this focus will steer teaching

towards measuring and assessing studentsrsquo knowledge and abilities rather than

developing them There is also a risk that the parts in the curriculum about

common values Bildung human rights lifelong learning and what is

important knowledge to us as human beings will be given a backseat role since

they are more difficult to measure

According to the five teachers in this study external demands that students

improve their formal writing as expressed in the national writing test has

resulted in them working less on reading with their students than they did

when there was no national test in the first year of upper-secondary school In

this sense it can be argued that the national test in Swedish 1 is

counterproductive The reading comprehension test aimed to encourage

teachers of Swedish to work more with reading comprehension in class

instead they work less with reading in class as a result of their focus on the

writing test A focus on what is easy to measure and on delivering better results

also makes the five teachers feel that there is less room for creativity in the

classroom than was the case with previous curricula this is a disquieting sign

that the performative context is threatening the opportunity students have to

acquire powerful knowledge as the teachers say they have stopped doing

creative things in their classrooms

This study indicates that reading instruction is important throughout the

school years and not solely when students are learning the basics of reading

and writing Studies show there to be less reading of coherent texts in the

Swedish classroom (Vinterek 2007 Vinterek et al 2020) As such it is even

more important to make sure that reading instruction in school takes place in

a context where instruction is intentional explicit and high in epistemic

quality from pre-school to upper-secondary school All five teachers in this

study say that they wished they had both more time to read with their students

and better opportunity to work more in-depth with the texts they read in class

275

It takes time and a lot of effort to develop good reading competence and there

are no shortcuts In light of this it is troublesome that the five teachers say

that they cannot support their studentsrsquo reading development in the way they

would like It is therefore important that teachers of Swedish at all school

stages are trained to support students to develop their reading competence and

that teacher training for teachers of Swedish does not focus solely on literary

science and literary didactics since reading as a skill has many aspects all of

which teachers must address if their students are to reach their full reading

potential In this context the concept of powerful knowledge also puts a

spotlight on the importance of powerful knowledge for teachers ndash that is to

say that teachers have profound subject-specific knowledge Apart from

didactic knowledge for teachers of Swedish this involves knowledge of

literary science and linguistics as well as of how students develop their reading

competence In other words if we want students to learn more it is essential

that their teachers possess subject-specific powerful knowledge This is

something that has unfortunately been overlooked in Sweden for many years

as subject-specific competence development for teachers has long been

neglected and it also raises questions about worrying changes in teacher

education that involve reducing time for subject-specific education which is

a recent proposal put forth by the Swedish Ministry of Education

There are several points to the discussion about the powerful knowledge of

a school subject One is that teachers need the opportunity to discuss what is

the powerful knowledge of their subject so that it becomes clear why

something should be taught (Maude 2016 2018) This means that it is

important for teachers to reflect upon their own teaching and to identify

elements of low and high epistemic quality so that they can improve their

teaching which in turn can strengthen their didactic choices and show them

that other choices are possible Another point according to Maude (2016

2018) is to show teachers that they already work with powerful knowledge

This aspect becomes more significant in a performative context as it is

important to acknowledge that teachers do a lot of good things despite their

difficult and complex situation The teachers in this study demonstrated that

they can create powerful knowledge in their classrooms even if that involves

a lot of challenges They strive to achieve high epistemic quality in their

teaching that will take students beyond the text however the national test and

performative pressure both lead to fragmented skills training of low epistemic

quality instead

Teachers hold a central role in the creation of powerful knowledge in their

classroom by striving for classroom instruction that bears the stamp of high

epistemic quality (McLean Davis et al 2021) It is therefore essential that the

teachers in this study show that it is possible to achieve epistemic quality

under the current curriculum without new and radical reforms From this

perspective it is important that teachers are given the opportunity to prioritise

work that can raise the quality of their classroom practice rather than spending

276

time documenting and explaining results and completing other such tasks that

steal teaching time Well-educated teachers are required who have in-depth

didactic and subject-specific knowledge Furthermore policymakers need to

shift their attention from studentsrsquo results to studentsrsquo knowledge If students

are to learn more at school there needs to be less performative pressure on

teachers and students Teachers need to be allowed to become professional

enactors of policy who can focus on what they are teaching and how to

develop studentsrsquo knowledge This requires an education system that is

attentive to teaching quality and that shifts focus from reporting results in

digital learning platforms to discussing how to further studentsrsquo knowledge

from learning outcomes to teaching content and from what is easy to measure

to what develops studentsrsquo knowledge beyond the text beyond the classroom

and beyond the school

277

Referenser

Adams M (2011) The relation between alphabetic basics word recognition and reading I S Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 1ndash24 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Adlof S Perfetti C amp Catts H (2011) Developmental changes in reading comprehension Implications for assessment and instruction I J Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 186ndash214 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Afflerbach P Pearson D amp Paris S (2008) Clarifying differences between reading skills and reading strategies The Reading Teacher 61(5) 364ndash373 doi101598RT6151

Alatalo T (2011) Skicklig laumls- och skrivundervisning i aringk 1ndash3 Om laumlrares moumljligheter och hinder (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Alatalo T (2017) rdquoKalle du kan ju laumlsardquo Foumlrskoleklasslaumlrare synliggoumlr foumlrskoleklasselevers skriftspraringksutveckling Nordic Journal of Literacy Research 3(2) 1ndash18

Alatalo T amp Westlund B (2019) Preschool teachersrsquo perceptions about read-alouds as a means to support childrenrsquos early literacy and language development Journal of Early Childhood Literacy doi1011771468798419852136

Alderson C (2000) Assessing reading Edinburgh Cambridge University Press Alderson C amp Wall D (1993) Does washback exist Applied Linguistics 14(2)

115ndash129 Alexander P (2006) The path to competence A lifespan developmental perspective

on reading Journal of Literacy Research 37(4) 413ndash36 Alkestrand M (2016) Magiska moumljligheter Harry Potter Artemis Fowl och Cirkeln

i skolans vaumlrdegrundsarbete Goumlteborg Makadam foumlrlag Almasi J amp Hart S (2018) Best practice in narrative text comprehension instruction

I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 222ndash249 6 uppl) New York Guilford Publications

Alvesson M amp Kaumlrreman D (2011) Qualitative research and theory development Mystery as method London SAGE Publications Ltd

Alvunger D (2018) Teachersrsquo curriculum agency in teaching a standards-based curriculum The Curriculum Journal 29(4) 479ndash498 doi1010800958517620181486721

Andersson P-Y (2010) Tid foumlr litteraturdidaktiskt paradigmskifte Tidskrift for litteraturvetenskap Litteraturvetenskap och didaktik nr 3ndash4 91ndash106

Andersson K (2014) Pojkar kan visst skriva Skrivkompetenser paring nationellt prov i svenska i aringrskurs tre i Sverige (Doktorsavhandling) Aringbo Aringbo Akademins foumlrlag

Andersson Varga P (2014) Skrivundervisning i gymnasieskolan Svenskaumlmnets roll i den sociala reproduktionen (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

278

Andrews S (2004) Washback and curriculum innovation I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 37ndash50) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Arensmeier C amp Lennqvist Lindeacuten A-S (2017) Bemyndigande eller granskning Nationella prov som styrinstrument Utbildning amp Demokrati 26(2) 49ndash74

Asplund S-B (2010) Laumlsning som identitetsskapande handling Gemenskapande och utbrytningsfoumlrsoumlk i fordonspojkars litteratursamtal (Doktorsavhandling) Karlstad Karlstads universitet

Bailey K (1996) Working for washback A review of the washback concept in language testing Language Testing 13(3) 257ndash279

Ball S (1993) What is policy Texts trajectories and toolboxes Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 13(2) 10ndash17 doi1010800159630930130203

Ball S (2003) The teacherrsquos soul and the terrors of performativity Journal of Education Policy 18(2) 215ndash228

Ball S (2006) Performativities and fabrications in the education economy Towards the performative society I H Lauder P Brown J-O Dillabough amp A-H Halsey (Red) Education Globalization amp Social Change (ss 692ndash701) Oxford Oxford University Press

Ball S (2013) The education debate (2 uppl) Bristol The Policy Press Ball S (2016) Neoliberal education Confronting the slouching beast Policy

Futures in Education 14(8) 1046ndash1059 doi1011771478210316664259 Ball S (2019) Australian education policy A case of global education reform

hyperactivity Journal of Education Policy 34(6) 747ndash747 doi1010800268093920191668651

Ball S Maguire M amp Braun A (2012) How schools do policy Policy enactments in secondary schools Abingdon Routledge

Ball S Maguire M Braun A amp Hoskins K (2011) Policy subjects and policy actors in schools Some necessary but insufficient analyses Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 32(4) 611ndash624 doi101080015963062011601564

Ball S Maguire M Braun A Perryman J amp Hoskins K (2012) Assessment technologies in schools lsquoDeliverologyrsquo and the lsquoplay of dominationsrsquo Research Papers in Education 27(5) 513ndash533 doi101080026715222010550012

Ball S amp Olmedo A (2013) Care of the self resistance and subjectivity under neoliberal governmentalities Critical Studies in Education 54(1) 85ndash96 doi101080 175084872013740678

Barton D (2000) Introduction I D Barton M Hamilton amp R Ivanic (Red) Situated literacies Reading and writing in context (ss 1ndash15) London Routledge

Beerwinkle A Wijekumar K Walpole S amp Aguis R (2018) An analysis of the ecological components within a text structure intervention Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 31(9) 2041ndash2064 doiorg101007s11145-018-9870-5

Bergman L (2007) Gymnasieskolans svenskaumlmnen En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml Houmlgskola

Bergman L (2009) Varfoumlr gloumlmmer man pennan I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 53ndash105) Stockholm Liber

Bernstein B (2000) Pedagogy symbolic control and identity Theory research critique Lanham MD Rowman and Littlefield Publishers Inc

279

Bertram C (2019) What is powerful knowledge in school history Learning from the South African and Rwandan school curriculum documents The Curriculum Journal doi 1010800958517620181557536

Bladh G Stolare M amp Kristiansson M (2018) Curriculum principles didactic practice and social issues Thinking through teachersrsquo knowledge practices in collaborative work London Review of Education 16 (3) 398ndash413 doi1018546LRE16304

Blikstad-Balas M (2015) Skolens nye literacy Hvordan endres skolens tekstpraksiser naringr digital teknologi er tilgjengelig i klasserommet Learning Tech Tidsskrift for laeligremidler didaktik og teknologi Haumlmtad 2020ndash01ndash19 fraringn httpswwwduouionobitstreamhandle10852489984Skolens-nye-literacy-learningtech-EGENARKIVpdf

Bommarco B (2006) Texter i dialog En studie i gymnasieelevers litteraturlaumlsning (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml Houmlgskola

Bonnevier J Borgstroumlm E amp Yassin Falk D (2017) Normers roll i ett maringl- och kriterierelaterat bedoumlmningssystem Utbildning amp Demokrati 26(2) 21ndash47

Borgstroumlm E (2010) Att skriva prov Om normer och textstrukturer i gymnasieskolans skriftliga nationella prov Spraringk amp Stil 20 132ndash164

Borgstroumlm E (2012) Vad raumlknas som belaumlgg foumlr skrivfoumlrmaringga Ett textkulturellt perspektiv paring skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov Sakprosa 6(1) 1ndash34

Borgstroumlm E amp Ledin P (2014) Bedoumlmarvariation Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedoumlmning av skrivprov Spraringk amp Stil 24 133ndash165

Borsgaringrd G (2021) Litteraturens maringtt Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och vaumlrdegrundsarbete (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Bouwmans M amp Beacuteneker T (2018) Identifying powerful geographical knowledge in integrated curricula in Dutch schools London Review of Education 16 (3) 445ndash459 doi1018546LRE16307

Bradling B (2020) Laringt romanen komma in Transformativt laumlrande i gymnasieskolans litteraturundervisning (Licentiatuppsats) Joumlnkoumlping Joumlnkoumlping University

Brante E amp Lund E (2017) Undervisning i en sammansatt textvaumlrld En intervjustudie med svenska och norska gymnasielaumlrare om undervisning i kritisk laumlsning och kritisk vaumlrdering av kaumlllinformation Nordic Journal of Literacy Research 3 1ndash18 doi1023865njlrv3671

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research in Psychology 3(2) 77ndash101 doi1011911478088706qp063oa

Braun A Maguire M amp Ball S (2010) Policy enactments in the UK secondary school Examining policy practice and school positioning Journal of Education Policy 25(4) 547ndash560 doi10108002680931003698544

Braun A Ball S Maguire M amp Hoskins K (2011) Taking context seriously Towards explaining policy enactments in the secondary school Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 32(4) 585ndash596 doi101080 015963062011601555

Brevik L (2014) Making implicit practice explicit How do upper secondary teachers describe their reading comprehension strategies instruction International Journal of Education Research 67 52ndash66

Brink L (2006) Konsensus om kanon Kanonbild och aumlmnesuppfattning hos 75 litteraturlaumlrare I L Brink amp L Nilsson (Red) Kanon och tradition Aumlmnesdidaktiska studier om fysik- historie- och litteraturundervisning Gaumlvle Houmlgskolan i Gaumlvle

280

Broek P van den Rapp D amp Kendeau P (2005) Integrating memorybased and constructionist processes in accounts of reading comprehension Discourse Processes 39(2) 299ndash316

Brown M amp White J (2012) An unstable framework Critical perspectives on the framework for the national curriculum Haumlmtad 2019ndash07ndash02 fraringn httpswwwnewvisionsforeducationorguk20120405anndashunstablendashframework

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapiga metoder (2 uppl) Stockholm Liber Braringten I (Red) (2008) Laumlsfoumlrstaringelse i teori och praktik Lund Studentlitteratur Carlgren I (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker Goumlteborg

Daidalos Carlgren I (2020) Powerful knowns and powerful knowings Journal of Curriculum

Studies 52(3) 323ndash336 doi 1010800022027220201717634 Chapman D amp Snyder C (2000) Can high stakes national testing improve

instruction Reexamining conventional wisdom International Journal of Educational Development 20 457ndash474

Cheng L (2004) The washback effect of a public examination change on teachersrsquo perceptions toward their classroom teaching I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 147ndash170) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Christie F (2005) Language and education in the primary years Australia University of New South Wales Press

Cimbricz S (2002) State-mandated testing and teachers beliefs and practice Education Policy Analysis Archives 10(2) 1ndash21

Cumming J Van Der Kleij F amp Adie L (2017) Contesting educational assessment policies in Australia Journal of Education Policy (34)6 836-857 doi1010800268093920191608375

Cummins J (2011) The intersection of cognitive and sociocultural factors in the development of reading comprehension among immigrant students Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 25(8) 1973ndash1990

Cunningham A amp Stanovich K (1997) Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later Developmental Psychology 33(6) 934ndash945

Dahl C (2015) Litteraturstudiets legitimeringar Analys av skrift och bild i fem laumlromedel i litteratur foumlr gymnasieskolan (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Dalberg T Zachiu M Shahsavar N Eriksson K amp Hussenius S (2020) Samstaumlmmighet i laumlsbedoumlmning Statistisk analys vid bedoumlmning av ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Svenska i utveckling nr 37 Uppsala universitet Uppsala Trycksaksbolaget

Davidson K (2010) The integration of cognitive and sociocultural theories of literacy development Why How The Alberta Journal of Educational Research 56(3) 246ndash256

Degerman P (2012) rsquoLitteraturen det aumlr vad man undervisar omrsquo Det svenska litteraturdidaktiska faumlltet i foumlrvandling (Doktorsavhandling) Aringbo Aringbo akademi

Deng Z (2015) Content Joseph Schwab and German Didaktik Journal of Curriculum Studies 47(6) 773ndash786 doi1010800022027220151090628

Deng Z (2018) Rethinking teaching and teachers Bringing content back into conversation London Review of Education 16 (3) 371ndash383 doi1018546LRE16302

281

Duke N amp Martin N (2018) Best practices in informational text comprehension instruction I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 250ndash270 6 uppl) New York Guilford Publications

Duke N amp Pearson D (2002) Effective practices for developing reading comprehension Journal of Education 189(12) (20082009) 107ndash122

Duke N Pearson D Strachan S amp Billman A (2011) Essential elements of fostering and teaching reading comprehension I J Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 51ndash93 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Eckerholm L (2018) Laumlrarperspektiv paring laumlsfoumlrstaringelse En intervjustudie om undervisning i aringrskurs 4ndash6 (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Economou C (2013) Svenska och svenska som andraspraringk i Gy11 Tvaring jaumlmboumlrdiga aumlmnen Forskning om undervisning och laumlrande nr 11 s 44ndash60

Englund T Forsberg E amp Sundberg D (2012) Introduktion ndash vad raumlknas som kunskap I T Englund E Forsberg amp D Sundberg (Red) Vad raumlknas som kunskap Laumlroplansteoretiska utsikter och inblickar i laumlrarutbildning och skola (ss 5ndash17) Stockholm Liber

Elmfeldt J (2014) Det heliga i svenskaumlmnet En oaringterkallelig reflektion I P-O Erixon (Red) Skolaumlmnen i digital foraumlndring En medieekologisk undersokning (ss203ndash224) Lund Studentlitteratur

Elweacuter Aring (2014) Early predictors of reading comprehension difficulties (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Eriksen H amp Elstad E (2019) Norsklaeligreres erfaringer med karakterfritt semester Rom for forbedringsinnsats hos eleven og stoslashrre fokus paring laeligringsfremmende tilbakemelding fra laeligreren Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 13(2) 4ndash20 doi1023865upv131968

Erixon P-O (2010) Svenskaumlmnet i skaumlrmkulturen Tidskrift foumlr litteraturvetenskap TFL 20103ndash4153ndash163

Erixon P-O (Red) (2014) Skolaumlmnen i digital foumlraumlndring En medieekologisk undersoumlkning Lund Studentlitteratur

Erixon P-O amp Green B (2020) Rethinking L1 education in a global era The subject in focus I B Green amp P-O Erixon (Red) Rethinking L1 education in a global era Understanding the (post-)national L1 subjects in new and difficult times (ss 1ndash14) Cham Springer

Erixon P-O amp Loumlfgren M (2018) Ett demokratilyft foumlr Sverige Om relationen mellan literacy skoumlnlitteratur och demokrati i Laumlslyftet Utbildning amp Demokrati (27)3 7ndash33

Ewald A (2015) Litteraturdidaktiska utmaningar och dilemman i systemskiftenas tid I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 183ndash195) Malmouml Gleerups

Ferman I (2004) The washback of an EFL national oral matriculation test to teaching and learning I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 191ndash210) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Fisher D amp Frey N (2018) Best practices in adolescent literacy instruction I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 150ndash172 6 uppl) New York Guilford Publications

Fodstad L amp Thomassen M (2020) I litteraturlaboratoriet Didaktisk praksis for litteraeligr kompetanse Nordic Journal of Literacy Research 6(1) 86ndash106 doi1023865njlrv62042

282

Folkeryd J amp af Geijerstam Aring (2019) Formal and informal metalanguage in primary teachersrsquo talk about informational student texts Nordic Journal of Literacy Research 5(3) 123ndash134 doi1023865njlrv52020

Forsberg E amp Lundahl C (2006) Kunskapsbedoumlmningar som styrmedia Utbildning amp Demokrati 3(15) 7ndash29

Gabrielsen I amp Blikstad-Balas M (2020) Hvilken litteratur moslashter elevene i norskfaget En analyse av hvilke skjoslashnnlitteraeligre verk som inngaringr i 178 norsktimer paring aringttende trinn Edda (107)2 85ndash99 doi1018261issn1500-1989-2020-02-02

Gabrielsen I Blikstad-Balas M amp Tengberg M (2020) The role of literature in the classroom How and for what purposes do teachers in lower secondary school use literary texts L1-Educational Studies in Language and Literature 19 1ndash32 doi1017239L1ESLL- 2019190113

Gallagher K (2010) Reversing readicide Educational Leadership 67(6) 36ndash41 Gee J (2001) Reading as situated language A sociocognitive perspective Journal

of Adolescent amp Adult Literacy 44(8) 714ndash725 doi101598JAAL4483 Gee J (2002) Social linguistics and literacies Ideology in discourses London

Routledge amp Falmer Gericke N Hudson B Olin-Scheller C amp Stolare M (2018) Powerful knowledge

transformations and the need for empirical studies across school subjects London Review of Education 16 (3) 428ndash444 doi1018546LRE16306

Gilmore A (2002) Large-scale assessment and teachers assessment capacity Learning opportunities for teachers in the National Education Monitoring Project in New Zealand Assessment in Education Principles Policy amp Practice 9(3) 343ndash361 doi1010800969594022000027663

Golding J (2018) Mathematics education in the spotlight Its purpose and some implications London Review of Education 16(3) 460ndash473 doi1018546LRE16308

Goldman S Snow C amp Vaughn S (2016) Common themes in teaching reading for understanding Lessons from three projects Journal of Adolescent amp Adult Literacy 60(3) 255ndash264 doi101002jaal586

Gough P amp Tunmer W (1986) Decoding reading and reading disability Remedial and special education 7(1) 6ndash10

Graeske C (2013) Vidgade kunskapsklyftor Fiktionernas funktioner i laumlromedel efter gymnasiereformen 2011 Utbildning amp Laumlrande 1(7) 32ndash47

Graeske C (2015) Fiktionens maringngfald Om laumlromedel laumlsarter och didaktisk design Lund Studentlitteratur

Graeske C amp Lundstroumlm S (2015) Naumlsa foumlr att laumlsa och kaumlnsla foumlr att glaumlnsa I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 83ndash94) Malmouml Gleerups

Grant S (2001) An uncertain lever Exploring the influence of state-level testing in New York State on teaching social studies Teachers College Record 103(3) 398ndash426

Gustafsson Nadel T (2018) Att se den andre Texten eller vaumlrlden Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Guthrie J amp Scafiddi N (2004) Reading comprehension for informative text Theoretical meanings developmental patterns and benchmarks for instruction I J Guthrie A Wigfield amp K Perencevich (Red) Motivating reading comprehension Concept- oriented reading instruction (ss 192ndash211) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

283

Guthrie J Wigfield A Metsala J amp Cox K (1999) Motivational and cognitive predictors of text comprehension and reading amount Scientific Studies of Reading 3(3) 231ndash256

Hallesson Y (2011) Houmlgpresterande gymnasieelevers laumlskompetenser (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Hallesson Y (2015) Textsamtal som laumlsstoumlttande aktivitet Fallstudier om textsamtals moumljligheter och begraumlnsningar i gymnasieskolans historieundervisning (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Hallesson Y amp Westman M (2021) rdquoTalskraumlckrdquo och rdquosopdykarerdquo Intertextuella resurser i gymnasieelevers skrivande paring det nationella provet i svenska foumlr gymnasieskolan I L Joslashlle A Larsen H Otnes amp L Aa (Red) Morsmaringlsfaget som fag og forskningsfelt i Norden (ss 244ndash266) Oslo Universitetsforlaget doi10182619788215050997-2021-13

Hammerschmidt-Snidarich S Maki K amp Adams S (2019) Evaluating the effects of repeated reading and continuous reading using a standardized dosage of words read Psychology in the Schools 56(5) 635ndash651 doi101002pits22241

Hardy I (2015) A logic of enumeration The nature and effects of national literacy and numeracy testing in Australia Journal of Education Policy 30(3) 335ndash362 doi101080 026809392014945964

Hirsch E (2006) Building knowledge The case for bringing content into the language arts block and for a knowledge-rich curriculum core for all children American Educator 30(1) 8ndash17

Hjetland H Lervaringg A Lyster A Hagtvet B Hulme C amp Melby-Lervaringg M (2018) Pathways to reading comprehension A longitudinal study from 4 to 9 years of age Journal of Educational Psychology 111(5) 751ndash763 doi101037edu0000321

Hoadley U (2015) Michael Young and the curriculum field in South Africa Journal of Curriculum Studies 47(6) 733ndash749 doi1010800022027220151065912

Holmberg P Krogh E Nordenstam A Penne S Skarstein D Karlskov Skyggbjerg A Taino L amp Heliauml-Yllikalio R (2019) On the emergence of the L1 research field A comparative study of PhD abstracts in the Nordic countries 2000ndash2017 L1ndashEducational Studies in Language and Literature vol 19 1ndash27 doi1017239L1ESLL-2019190105

Holmberg P amp Nordenstam A (2016) Svenska med didaktisk inriktning Ett forskningsomraringde i roumlrelse I H Houmlglund amp R Heiliauml-Ylikallio (Red) Framtida beraumlttelser Perspektiv paring nordisk modermaringlsdidaktisk forskning och praktik Rapport fraringn fakulteten foumlr pedagogik och vaumllfaumlrdsstudier nr 39 (ss 47ndash62) Vasa Aringbo Akademi

Hougen M (2015) Evidence-based reading instruction for adolescents grades 6ndash12 (CEEDAR IC-13) Gainesville Collaboration for Effective Educator Development Accountability and Reform Center University of Florida httpsceedareducationufleduwp-contentuploads201505IC-13_FINAL_05-26-15pdf

Hudson B (2017) High epistemic quality for equitable access to high quality language learning in a primary classroom in Germany Paper presenterat vid WERA 2017 Focal MeetingHong Kong Education Research Association International Conference The Education University of Hongkong November 30 ndash December 2

Hudson B (2018) Powerful knowledge and epistemic quality in school mathematics London Review of Education 16(3) 384ndash397 doi1018546LRE16303

284

Hudson B (2019) Epistemic quality for equitable access to quality education in school mathematics Journal of Curriculum Studies 51(4) 437ndash456 doi1010800022027220191618917

Hulteacuten M amp Lundahl C (2019 30 september) Tveksamt om rsquokunskapsskolanrsquo leder till mer kunskaper Dagens Nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Hultin E (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning En aumlmnesdidaktisk studie (Doktorsavhandling) Oumlrebro Oumlrebro universitet

Hultin E (2009) Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 106ndash142) Stockholm Liber

Iser W (1980) The Act of Reading Baltimore Johns Hopkins University Press Ivey G amp Johnston P (2013) Engagement with young adult literature Outcomes

and processes Reading Research Quarterly 48(3) 255ndash275 doi101002rrq46 Johansson M (2015) Laumlsa foumlrstaring analysera En komparativ studie om svenska och

franska gymnasieelevers reception av en narrativ text (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Johansson M (2019) Att foumlrstaring begrepp eller foumlrstaring med begrepp En studie av litteraumlr begreppsanvaumlndning tolkning och analys Forskning om undervisning och laumlrande 7(2) 50ndash66

Joumlnsson A (2020) Laumlrande bedoumlmning Malmouml Gleerups Joumlnsson A amp Klapp A (2020) Svenska laumlrares syn paring avvikelser mellan resultat paring

nationella prov och aumlmnesbetyg Educare Vetenskapliga skrifter nr 4 88ndash108 doi1024834educare202044

Kamhi A (2009) The case for the narrow view of reading Language Speech and hearing Services in school 40(2) 174ndash177

Katzir T Lesaux N amp Kim Y (2009) The role of reading self-concept and home literacy practices in fourth grade reading comprehension Reading and Writing 22(3) 261ndash276

Klementsson M (2015) Icke laumlrarledda litteratursamtal i grupp I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 55ndash67) Malmouml Gleerups

Korp H (2006) Lika chanser i gymnasiet En studie om betyg nationella prov och social reproduktion (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Krashen S (2004) The power of reading Insights from the research Westport Libraries Unlimited

Krashen S (2009) Anything but reading Knowledge Quest 37(5) 18ndash25 Kvale S (2006) Dominance through interviews and dialogues Qualitative Inquiry

12(3) 480ndash500 Kvale S amp Brinkmann S (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl)

Lund Studentlitteratur Kuhn M (2005) A comparative study of small group fluency instruction Reading

Psychology 26(2) 127ndash146 doi10108002702710590930492 Kuhn M amp Schwanenflugel P (2018) Prosody pacing and situational fluency (or

why fluency matters for older readers) Journal of Adolescent amp Adult Literacy 62(4) 363ndash368 doi101002jaal867

Kuhn M amp Stahl S (2003) Fluency A review of developmental and remedial practices Journal of Educational Psychology 95(3) 3ndash22

Kuhn M Schwanenflugel P Morris R Morrow L Woo D Meisinger E amp Stahl S (2006) Teaching children to become fluent and automatic readers Journal of Literacy Research 38(4) 357ndash387

285

Lambert D (2017) Powerful disciplinary knowledge and curriculum futures I N Pyyry L Tainio K Juuti R Vasquez amp M Paananen (Red) Changing subjects changing pedagogies Diversities in school and education (ss 14ndash31) Helsingfors Publications of the Finnish Research Association for Subject Didactics

Lambert D (2018a) Teaching as a research-engaged profession Uncovering a blind spot and revealing new possibilities London Review of Education 16(3) 357ndash370 doi1018546LRE16301

Lambert D (2018b) The road to Future 3 The case of geography I D Guile D Lambert amp M J Reiss (Red) Sociology curriculum studies and professional knowledge New perspectives in the work of Michael Young (ss 132ndash145) Abingdon Routledge

Langer J (19952005) Litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar Litteraturundervisning och litteraumlr foumlrstaringelse Goumlteborg Daidalos

Larsson M (2018) Resultatet av ett prov Svensklaumlrare om washbackeffekter av nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov paring gymnasiet (Licentiatuppsats) Karlstad Karlstads universitet

Larsson M amp Olin-Scheller C (2020) Adaptation and resistance Washback effects of the national test on upper-secondary Swedish teaching The Curriculum Journal 31(4) 687ndash703 doi101002curj31

Learned J Stockdill D amp Birr Moje E (2011) Integrating reading strategies and knowledge building in adolescent literacy instruction I S Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (s 159ndash185 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Lervaringg A Hulme C amp Melby-Lervaringg M (2017) Unpicking the developmental relationships between oral language skills and reading comprehension Itrsquos simple but complex Child Development 89(5) 1821ndash1838 doi101111cdev

Letmark P (2019 15 augusti) Betygssystemet goumlrs om Ska bli mer raumlttvist och begripligt Dagens Nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Liberg C (2008) Laumls- och skrivutveckling och ett utoumlkat laumlraruppdrag I A Engstroumlm (Red) Att eroumlvra vaumlrlden Dokumentation av konferensen Grundlaumlggande faumlrdigheter i laumlsning skrivning och matematik 26ndash27 november 2007 (ss 53ndash68) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Liberg C amp Eklund H (2005) Rapport om skolornas stoumld foumlr elevernas laumls- och skrivutveckling i skolaringr 4 till 9 och gymnasiet Uppsala kommun 2005 Uppsala Institutionen foumlr laumlrarutbildning Uppsala universitet

Liberg C amp Nordlund A (2019) Laumlrares samtal om elevers skrivande av beraumlttande texter i tidiga skolaringr Nordic Journal of Literacy Research (5)2 120ndash139

Lilja Waltaring K (2016) Aumlger du en skruvmejselrdquo Litteraturstudiets roll i laumlromedel foumlr gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011 (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Lonigan C amp Shanahan T (2009) Developing early literacy Report of the National Early Literacy Panel Executive summary A scientific synthesis of early literacy development and implications for intervention Washington National Institute for Literacy

Lundahl C (2009) Varfoumlr nationella prov Framvaumlxt dilemman moumljligheter Lund Studentlitteratur

Lundahl C (2014) Bedoumlmning foumlr laumlrande Lund Studentlitteratur Lundahl C amp Tveit S (2014) Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge

En fraringga om profession och tradition Pedagogisk forskning i Sverige 4ndash5 298ndash323

286

Lundgren U (1989) Att organisera omvaumlrlden En introduktion till laumlroplansteori (4 uppl) Stockholm Utbildningsfoumlrlaget paring uppdrag av Gymnasieutredningen

Lundgren U (2015) Whatrsquos in a name That which we call a crisis A commentary on Michael Youngrsquos article lsquoOvercoming the crisis in curriculum theoryrsquo Journal of Curriculum Studies 47(6) 787ndash801 doi1010800022027220151095354

Lundstroumlm S (2007) Textens vaumlg Om foumlrutsaumlttningar foumlr texturval i gymnasieskolans svenskundervisning (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Lundstroumlm S (2009) Skuggspel Om svenskaumlmnets texturval I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 143ndash182) Stockholm Liber

Lundstroumlm S Manderstedt L amp Palo A (2011) Den maumltbara litteraturlaumlsaren En tendens i Lgr11 och en konsekvens foumlr svensklaumlrarutbildningen Utbildning amp Demokrati 20(2) 7ndash26

Lundstroumlm U (2017) Att maumlta det vi vaumlrderar eller vaumlrdera det vi kan maumlta Resultatindikatorer som grund foumlr skolval Utbildning amp Demokrati 26(1) 43ndash66

Lundstroumlm U (2018) Laumlrares professionella autonomi under New Public Managementepoken Utbildning amp Demokrati 27(1) 35ndash59

Lunneblad J amp Asplund Carlsson M (2010) En proumlvningens tid Om det nationella provet i svenska i skolaringr 5 Pedagogisk forskning i Sverige 2ndash3 81ndash96

Luxia Q (2004) Has a high-stakes test produced the intended changes I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 171ndash 190) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Luxia Q (2007) Is testing an efficient agent for pedagogical change Examining the intended washback of the writing task in a high-stakes English test in China Assessment in Education Principles Policy amp Practice 14(1) 51ndash74 doi101080 09695940701272856

Loumlfgren H amp Peacuterez Prieto H (2017) (Red) Att staumlndigt bli bedoumlmd Lund Studentlitteratur

Madaus G (1988) The influence of testing on curriculum I L Tanner (Red) Critical issues in curriculum 87th yearbook of the NSSE part 1 (ss 83ndash121) Chicago University of Chicago Press

Magnusson C Roe A amp Blikstad-Balas M (2019) To what extent and how are reading comprehension strategies part of language arts instruction A study of lower-secondary classrooms Reading Research Quarterly 54(2) 187ndash212 doi101002rrq231

Magnusson P (2014) Meningsskapandets mojligheter Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Malmgren L-G (1988) Svenskundervisning i grundskolan (2 uppl) Lund Studentlitteratur

Marshall J (1999) Performativity Lyotard and Foucault through Searle and Austin Studies in Philosophy and Education 18(5) 309ndash317

Martinsson B-G (2012) Litteraturundervisning som motstaringndets estetik Om foumlrharingllandet universitetsaumlmne aumlmnesdidaktik och skolaumlmne I S Ongstad (Red) Nordisk morsmalsdidaktik Forskning felt og fag (ss 185ndash202) Oslo Novus Forlag

Martinsson B-G (2018) Litteratur i skola och samhaumllle Lund Studentlitteratur Maude A (2016) What might powerful geographical knowledge look like

Geography 101(2) 70ndash76

287

Maude A (2018) Geography and powerful knowledge A contribution to the debate International Research in Geographical and Environmental Education 27(2) 179ndash190 doi1010801038204620171320899

McCormick K (1994) The culture of reading and the teaching of English Manchester Manchester United Press

McEneaney E (2015) Finding knowledge on the Internet Implications for the knowledge-driven curriculum Journal of Curriculum Studies 47(6) 802ndash819 doi1010800022027220151089941

McLean Davies L (2020) Investigating powerful literary knowledge Paper presenterat vid KOSS (Knowledge and Quality across School Subjects) KOSS IV network meeting Karlstads universitet Oktober 6-7

McLean Davies L Yates L Sawyer W amp Buzacott L (2021) Literature as knowledge Investigating the making of English teachers Under utgivning

McPhail G (2017) Powerful knowledge Insights from musics case The Curriculum Journal 28(4) 524ndash538 doi1010800958517620171358196

Menken K (2006) Teaching to the test How no child left behind impacts language policy curriculum and instruction for English language learners Bilingual Research Journal The Journal of the National Association for Bilingual Education 30(2) 521ndash546

Mickwitz L (2015) Den professionella laumlrarens moumljlighetsvillkor Utbildning amp Demokrati 24(2) 33ndash54

Moats L (2009) Knowledge foundations for teaching reading and spelling Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 22(4) 379ndash399 doi101007s11145-009-9162-1

Molloy G (2007) Skolaumlmnet svenska En kritisk aumlmnesdidaktik Lund Studentlitteratur

Molloy G (2009) Om litteraturlaumlsning som foumlrfoumlrelse och maktkamp I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 21ndash52) Stockholm Liber

Moore R amp Young M (2001) Knowledge and the curriculum in the sociology of education Towards a reconceptualisation British Journal of Sociology of Education 22(4) 445ndash461

Morgan P amp Fuchs D (2007) Is there a bidirectional relationship between childrenrsquos reading skills and reading motivation Exceptional Children 73(2) 165ndash183

Mossberg Schuumlllerqvist I (2008) Laumlsa texten eller rsquoverklighetenrsquo Tolkningsgemenskaper paring en litteraturdidaktisk bro (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Muller J amp Young M (2019) Knowledge power and powerful knowledge re-visited The Curriculum Journal doi1010800958517620191570292

Nichols W Rupley W amp Rasinski T (2009) Fluency in learning to read for meaning Going beyond repeated reading Literacy Research and Instruction 48(1) 1ndash13

Nilson E (2012) Elevers skrivande som identitetsskapande aktivitet i skolan Inneharingll och begraumlnsningar (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Nilsson E (2017) Att skapa en laumlsare Laumlsarter och laumlsare av litteraumlr text i svenskaumlmnets nationella examination paring gymnasiet ndash aringren 1968 till 2013 (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Nilsson Skans K (2015) Internetgenerationens syn paring fiktionslaumlsning Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 129ndash141) Malmouml Gleerups

288

Nordberg O (2015) Myt och verklighet om svenska 18-aringringars fiktionslaumlsande I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 111ndash127) Malmouml Gleerups

Nordberg O (2017a) Avkoppling och analys Empiriska perspektiv paring laumlsarattityder och litteraumlr kompetens hos svenska 18-aringringar (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

Nordberg O (2017b) En utvaumlrdering Beraumlttelser som foumlraumlndrar Stockholm Laumlsroumlrelsen

Nordgren K (2017) Powerful knowledge intercultural learning and history education Journal of Curriculum Studies 49(5) 663ndash682 doi1010800022027220171320430

Nordlund A amp Svedjedal J (2020) Laumlsandets aringrsringar Rapport och reflektioner om laumlsningens aktuella tillstaringnd i Sverige Stockholm Svenska Foumlrlaumlggarefoumlreningen Ek Foumlr

Nordmark M (2014) Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning En aumlmnesdidaktisk studie av skrivprocessen (Doktorsavhandling) Oumlrebro Oumlrebro universitet

Norlund A (2009) Kritisk sakprosalaumlsning i gymnasieskolan Didaktiska perspektiv paring laumlroboumlcker laumlrare och nationella prov (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Norlund A (2020) Projektet Fakturan fortbildningen och forskningen Ett svensklaumlrarfokus Paper presenterat vid SMDI 14 (Den fjortonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv paring spraringk och litteratur i en globaliserad vaumlrld) Malmouml Universitet November 18-19

Olin-Scheller C (2006) Mellan Dante och Big Brother En studie om gymnasieelevers textvaumlrldar (Doktorsavhandling) Karlstad Karlstads universitet

Olin-Scheller C (2014) Laumlsroumlrelser Om laumlsande laumlsundervisning och nya medier i PISA-undersoumlkningarnas tidevarv Kapet Karlstads universitets pedagogiska tidskrift 10(1) 24ndash37

Olin-Scheller C amp Tengberg M (Red) (2016) Laumlsa mellan raderna Malmouml Gleerups

Ongstad S (2006) Fag i endring Om didaktisering av kunskap I S Ongstad (Red) Fag og didaktikk i laeligerutdanning Kunnskap i grenseland (ss 19ndash57) Oslo Universitetsforlaget

Paige D Rasinski T amp Magpuri-Lavell T (2012) Is fluent expressive reading important for high school readers Journal of Adolescent amp Adult Literacy 56(1) 67ndash76 doi101002JAAL00103

Palmeacuter A (2008) Samspel och solostaumlmmor Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

Palmeacuter A (2011) Vad ska bedoumlmas Gymnasiets nationella prov i svenska och svenska som andraspraringk I M Ellvin G Skar amp M Tengberg (Red) Svenskaumlmnet i foumlraumlndring Perspektiv paring de nya kurs- och aumlmnesplanerna (ss 143ndash155) Svensklaumlrarfoumlreningens aringrsskrift 2011 Svensklaumlrarserien 234

Palmeacuter A (2013) Skrivdidaktiska diskurser bakom gymnasieskolans nationella prov Genre kommunikationssituation och skrivdidaktiska diskurser I J-A Chrystal amp M Lim Falk (Red) Genre Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Stockholm 18ndash19 oktober 2012 (ss 72ndash83) Stockholm Stockholms universitets foumlrlag

Paris S amp Hamilton E (2009) The development of childrenrsquos reading comprehension I S Israel amp B Duffy (Red) Handbook of Research on reading comprehension (ss 32ndash53) New York Guilford Publications

289

Paris A amp Paris S (2003) Assessing narrative comprehension in young children Reading Research Quarterly 38(1) 36ndash76

Parmenius Swaumlrd S (2008) Skrivande som handling och moumlte Gymnasieelever om skrivuppgifter tidsvillkor och bedoumlmning i svenskaumlmnet (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Pearson P Hiebert E amp Kamil M (2007) Vocabulary assessment What we know and what we need to learn Reading Research Quarterly 42(2) 282ndash296

Perry K (2012) What is literacy A critical overview of sociocultural perspectives Journal of Language amp Literacy Education 8(1) 50ndash71

Perryman J (2006) Panoptic performativity and school inspection regimes Disciplinary mechanisms and life under special measures Journal of Education Policy 21(2) 147ndash161 doi10108002680930500500138

Perryman J (2009) Inspection and the fabrication of professional and performative processes Journal of Education Policy 24(5) 611ndash631 doi10108002680930903125129

Persson A (2017) Laumlrartillvaro och historieundervisning Inneboumlrder av ett nytt uppdrag i de maumltbara resultatens tid (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Persson M (2012) Den goda boken Samtida forestaumlllningar om litteratur och laumlsning Lund Studentlitteratur

Pettersson T (2015) Att laumlra sig naringgot av det som inte aumlr sant ndash 72 gymnasisters instaumlllning till fiktionellt och dokumentaumlrt beraumlttande I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 143ndash156) Malmouml Gleerups

Piasta S Connor C Fishman B amp Morrison F (2009) Teachersrsquo knowledge of literacy concepts classroom practices and student reading growth Scientific Studies of Reading 13(3) 224ndash248

Pizarro M (2010) Exploring the washback effects of a high-stakes English test on the teaching of English in Spanish upper-secondary schools Revista Alicantina de Estudios Ingleses nr 23 149ndash170 doiorg1014198raei20102309

Platt N (2018) Powerful knowledge and the textbook London Review of Education 16(3) 414ndash427 doi 1018546LRE16305

Polesel J Rice S amp Dulfer N (2014) The impact of high-stakes testing on curriculum and pedagogy A teacher perspective from Australia Journal of Education Policy 29(5) 640ndash657 doi101080026809392013865082

Popham J (2001) Teaching to the test Educational Leadership 58(6) 16ndash20 Priestley M Biesta G amp Robinson S (2015) Teacher Agency An ecological

approach London Bloomsbury Rasinski T (2014) Fluency matters International Electronic Journal of Elementary

Education 7(1) 3ndash12 Rasinski T Rikli A Johnston S (2009) Reading fluency More than automaticity

More than a concern for the primary grades Literacy Research and Instruction 48(4) 350ndash361 doi10108019388070802468715

Regeringskansliet (2020) Fokus paring kunskap och bildning i nya kurs- och aumlmnesplaner Haumlmtad fraringn httpswwwregeringensepressmeddelanden 202008fokus-pa-kunskap-och-bildning-i-nya-kurs--och-amnesplaner

Reichenberg M (2012) Texter laumlsfoumlrstaringelse och laumlsundervisning i Norge och Sverige En oumlversikt Acta Didactica Norge 6(1) 1ndash24

Reiss M (2018) The curriculum arguments of Michael Young and John White I D Guile D Lambert amp M Reiss (Red) Sociology curriculum studies and professional knowledge New perspectives in the work of Michael Young (ss 121ndash131) Abingdon Routledge

290

Repstad P (2007) Naumlrhet och distans Kvalitativa metoder i samhaumlllsvetenskap (4 uppl) Lund Studentlitteratur

Retelsdorf J Schwartz K amp Asbrock F (2015) rsquoMichael canrsquot readrsquo Teachersrsquo gender stereotypes and boysrsquo reading self-concept Journal of Educational Psychology 107(1) 186ndash194

Roe A (2014) Laumlsdidaktik Efter den foumlrsta laumlsinlaumlrningen Malmouml Gleerups Roe A amp Engdal Jensen R (2017) Hva kjennetegner de svakeste elevenes

lesekompetanse lesevaner og strategikunnskap naringr de garingr ut av grunnskolen Nordic Journal of Literacy Research 3(2) 1ndash21

Roe A amp Tengberg M (2017) Utvaumlrdering av Laumlslyftet Delrapport 3 14 nya moduler Umearing Umearing universitet

Rosenblatt L (1978) The reader the text the poem Carbondale Southern Illinois University Press

Samuelsson J Brismark A amp Loumlfgren H (2016) rsquoNu har vi Dexterrsquo Laumlrares foumlraumlndrade arbete med administration i reformernas och digitaliseringens tidevarv Kapet Karlstads universitets pedagogiska tidskrift 12(1) 38ndash59

Sarland C (1991) Young people reading Culture and response Philadelphia Open University Press

Schleppegrell M (2013) The role of metalanguage in supporting academic language development Language Learning 63(1) 153ndash170 doi1023865njlrv52020

Seidenberg M (2013) The science of reading and its educational implications Language Learning and Development The Official Journal of the Society for Language Development 9(4) 331ndash360

Shanahan T amp Shanahan C (2012) What is disciplinary literacy and why does it matter Topics in Language Disorders 32(1) 7ndash18 doi101097TLD0b013e318244557a

Shohamy E (1993) The power of tests The impact of language tests on teaching and learning NFLC Occasional Papers nr 6 1ndash19

Shohamy E Donitsa-Schmidt S amp Ferman I (1996) Test impact revisited Washback effect over time Language Testing 13(3) 298ndash317

Sjunnesson H (2014) Bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse Och sen daring Pedagogers meningsskapande i en kommunoumlvergripande bedoumlmningsprocess (Licentiatuppsats) Malmouml Malmouml houmlgskola

Sjoumlstedt B (2013) Aumlmneskonstruktioner i ekonomismens tid Om undervisning och styrmedel i modersmaringlsaumlmnet i svenska och danska gymnasier (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Skar G (2103) Skrivbedoumlmning och validitet Fallstudier av skrivbedoumlmning i svenskundervisning paring gymnasiet (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Skar G amp Tengberg M (2014) Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfaumlltet Svenska med didaktisk inriktning I P Andersson P Holmberg A Lyngfelt A Nordenstam amp O Widhe (Red) Maringngfaldens moumljligheter Litteratur- och spraringkdidaktik i Norden Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Goumlteborg 5-6 december 2013 (ss 354ndash373) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Skolverket (2011) Laumlroplan examensmaringl och gymnasiegemensamma aumlmnen foumlr gymnasieskola 2011 Stockholm Fritzes

Skolverket (2014) Laumlrarinformation till kursprov i Svenska 1Svenska som andraspraringk 1 VT 2014 Stockholm Skolverket

Skolverket (2017) Laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketselaroplaner-amnen-och-kursergrundskoleutbildninggrundskolalaroplan

291

Skolverket (2018) Betyg och betygsaumlttning Skolverkets allmaumlnna raringd med kommentarer Stockholm Skolverkets publikationsservice

Skolverket (2021a) Laumlslyftet i skolan Moduler om spraringk- laumls- och skrivutveckling Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketsedownload 18645f1c0e17821f1d15c9d71619676050420Moduloversikt-Laslyftet-skolan-2019-20-2pdf

Skolverket (2021b) Provresultatets betydelse foumlr betyget Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketseundervisninggymnasieskolannationella-prov-i-gymnasieskolangenomfora-och-bedoma-prov-i-gymnasieskolan

Skolverket (2021c) Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2018 Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketsepublikationsserierrapporter 2019skillnader-mellan-provresultat-och-betyg-i-gymnasieskolan-2018

SOU 201735 Samling foumlr skolan Nationell strategi foumlr kunskap och likvaumlrdighet Slutbetaumlnkande av 2015 aringrs skolkommission Haumlmtad fraringn httpwwwregeringense498092contentassetse94a1c61289142bfbcfdf54a 44377507samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735pdf

Spratt M (2005) Washback and the classroom The implications for teaching and learning of studies of washback from exams Language Teaching Research 9(1) 5ndash29

Spoumlrer N Brunstein J amp Kieschke U (2009) Improving studentsrsquo reading comprehension skills Effects of strategy instruction and reciprocal teaching Learning and Instruction 19(3) 272ndash286

Statens medieraringd (2019) Ungar amp medier 2019 Haumlmtad fraringn httpswwwstatensmedieradsedownload181ecdaa0017633a0d66661071607510806657Ungar20och20medier20201920tillganglighetsanpassadpdf

Stobart G (2008) Testing times The uses and abuses of assessment Abingdon Routledge

Sundberg D (2018a) Laumlrande i framtidens skola Aumlmneskunskaper kompetenser eller bildning I J Krantz amp D Sundberg (Red) Att leda laumlrande En vaumlnbok till Per Gerrevall (ss 193ndash210) Vaumlxjouml Linnaeus University Press

Sundberg D (2018b) Curriculum standardization What does it mean for classroom teaching and assessment practices I N Wahlstroumlm amp D Sundberg (Red) Transnational curriculum standards and classroom practices The new meaning of teaching (ss 116ndash132) New York Routledge

Swanson H Howard C amp Saacuteez L (2006) Do different components of working memory underlie different subgroups of reading disabilities Journal of Learning Disabilities 39(3) 252ndash269 doi 10117700222194060390030501

Taboada A amp Buehl M (2012) Teachersrsquo conceptions of reading comprehension and motivation to read Teachers and Teaching 18(1) 101ndash122 doi101080135406022011622559

Tanner M amp Peacuterez Prieto H (2019) lsquohellip When it is us the tests are made forrsquo Studentsrsquo argumentations in a performative education system Scandinavian Journal of Educational Research 64(6) 886ndash900 doi1010800031383120191639812

Taylor B Frye B amp Maruyama G (1990) Time spent reading and reading growth American Educational Research Journal 27(2) 351ndash362 doi10310200028312027002351

Tegmark M Alatalo T Vinterek M amp Winberg M (2021) What motivates students to read at school Student views on reading practices in middle and lower-secondary school Under utgivning

292

Tengberg M (2011) Samtalets moumljligheter Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan Houmloumlr Brutus Oumlstlings bokfoumlrlag Symposion

Tengberg M (2014a) Att proumlva elevers laumlsfoumlrmaringga i aringrskurs nio En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska delprov A Att laumlsa och foumlrstaring Utbildning amp Demokrati 23(2) 109ndash132

Tengberg M (2014b) Konstruktion och bedoumlmning av foumlrmaringgan att laumlsa (och foumlrstaring) skoumlnlitteraumlr text Tvaring nedslag i det nationella provets laumlsfoumlrstaringelsedel aringk 9 Educare nr 1 79ndash97

Tengberg M (2015) Konsten att maumlta konsten att laumlsa Domaumlnbeskrivningar och uppgiftsformat i det nationella provets laumlsfoumlrstaringelsedel I M Joumlnsson amp A Oumlhman (Red) Litteratur och laumlsning Litteraturdidaktikens nya moumljligheter (ss 107ndash127) Lund Studentlitteratur

Tengberg M (2017) National reading tests in Denmark Norway and Sweden A comparison of construct definitions cognitive targets and response formats Language Testing 34(1) 83ndash100 doi1011770265532215609392

Tengberg M (2019) Textanvaumlnding och texttolkning i svenskundervisningen paring houmlgstadiet Nordic Journal of Literacy Research 5(1) 18ndash37

Tengberg M Olin-Scheller C amp Lindholm A (2015) Improving studentsrsquo narrative comprehension through a multiple strategy approach Effects of dialogic strategy instruction in secondary school L1-Educational Studies in Language and Literature 15(1) 1ndash21

Tengberg M amp Skar G (2016) Samstaumlmmighet i laumlrares bedoumlmning av nationella prov i laumlsfoumlrstaringelse Nordic Journal of Literacy Research vol 2 1ndash18 doi1017585njlrv2230

Tengberg M amp Skar G (2017) Hur tillfoumlrlitligt aumlr det nationella provet i laumlsning i aringk 9 Utbildning amp Demokrati 26(2) 113ndash137

Tengberg M Roe A amp Skar G (2018) Interrater reliability of constructed response items in standardized tests of reading reliability Nordic Studies in Education 38(2) 118ndash137 doi1018261issn1891-5949-2018-02-03

Thavenius J (1991) Klassbildning och folkuppfostran Om litteraturundervisningens traditioner Stockholm Symposion

Torell Ouml (Red) (2002) Hur goumlr man en litteraturlaumlsare Om skolans litteraturundervisning i Sverige Ryssland och Finland Haumlrnoumlsand Institutionen foumlr humaniora vid Mitthoumlgskolan i Haumlrnoumlsand

Turner C (2006) Professionalism and high-stakes tests Teachersrsquo perspectives when dealing with educational change introduced through provincial exams TESL Canada Journal 23(2) 54ndash76

Tveit S (2018) Ambitious and ambiguous Shifting purposes of national testing in the legitimation of assessment policies in Norway and Sweden (2000ndash2017) Assessment in Education Principles Policy amp Practice (25)3 327ndash350 doi1010800969594X20171421522

Utbildningsdepartementet (2021) Oumlkad kvalitet i laumlrarutbildningen och fler laumlrare i skolan Utbildningsdepartementet Universitets- och houmlgskoleenheten

Vallberg Roth A-C Gunnemyr P Londos M amp Lundahl B (2016) Laumlrares foumlrtrogenhet med betygssaumlttning Malmouml Malmouml houmlgskola

Vetenskapsraringdet (2011) God forskningssed Stockholm Vetenskapsraringdet Vetenskapsraringdet (2017) God forskningssed (Rev uppl) Stockholm

Vetenskapsraringdet Vinterek M (2007) Svenska elevers laumlsning av undervisningstexter Helhet eller

fragment I V Knudsen D Skjelbred amp B Aamotsbakken (Red) Tekst i vekst Teoretiske historiske og analytiske perspektiver paring pedagogiske texter (ss 221ndash230) Oslo Novus

293

Vinterek M (2021) Whatrsquos going on in the history classroom Content-area reading and teachersrsquo instruction in grades 6 and 9 in compulsory school (Opublicerat manuskript)

Vinterek M Winberg M Tegmark M Alatalo T amp Liberg C (2020) The decrease of school related reading in Swedish compulsory school Trends between 2007 and 2017 Scandinavian Journal of Educational Research doi1010800031383120201833247

Vischer Bruns C (2011) Why literature The value of literary reading and what it means for teaching New York Continuum

Viseacuten P (2015) Att samtala om texter Fraringn traumlteknik och svetsteori till antikens myter Textsamtalets moumljligheter som naumlrmaste zon foumlr laumlsutveckling i en klass paring gymnasiets industritekniska program (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Volante L (2004) Teaching to the test What every educator and policy-maker should know Canadian Journal of Educational Administration and Policy nr 35 1ndash6

Wahlstroumlm N (2015) Laumlroplansteori och didaktik Malmouml Gleerup Wahlstroumlm N amp Sundberg D (2018) (Red) Transnational curriculum standards

and classroom practices The new meaning of teaching New York Routledge Watanabe Y (2004) Teacher factors mediating washback I L Cheng amp Y

Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 129ndash146) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Wennerstroumlm Wohrne M (2015) Samspelet mellan tolkning och sjaumllvreflektion i unga vuxnas laumlsning av skoumlnlitteratur I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 97ndash110) Malmouml Gleerups

Wermke W amp Forsberg E (2017) The changing nature of autonomy Transformations of the late Swedish teaching profession Scandinavian Journal of Educational Research (61)2 155ndash168 doi1010800031383120151119727

Wessbo S (2021) Fiktion genom tvaring medier En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifran Hjalmar Soderbergs novell ldquoPaumllsenrdquo och dess adaption till film (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpingsuniversitet

Westlund B (2013) Att bedoumlma elevers laumlsfoumlrstaringelse En jaumlmfoumlrelse mellan svenska och kanadensiska bedoumlmningsdiskurser i grundskolans mellanaringr (Doktorsavhandling) Stockholm Natur amp Kultur

Westlund B (2015) Aktiv laumlskraft Att undervisa i laumlsstrategier foumlr foumlrstaringelse Stockholm Natur amp Kultur

Westlund B (2016) Att laumlsa och foumlrstaring Laumlsfoumlrstaringelse av vad och foumlr vad Stockholm Skolverket

Westlund B amp Molloy G (2017) Olika bedoumlmningsdiskurser I B Egeland C Olin-Scheller M Tanner amp M Tengberg (Red) Textkulturer Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Karlstad 24ndash25 november 2016 (ss 277ndash300) Karlstad Universitetstryckeriet

Wetterstrand F Sundhaumlll M amp Lundahl C (2017) Att faring sina bedoumlmningar granskade Utbildning amp Demokrati 26(2) 75ndash94

Wheelahan L (2015) Not just skills What a focus on knowledge means for vocational education Journal of Curriculum Studies 47(6) 750ndash762 doi1010800022027220151089942

Whitaker C Gambrell L amp Morrow L (2004) Reading comprehension instruction for all students I E Silliman amp L Wilkinson (Red) Language and literacy learning in schools (ss 130ndash150) New York The Guilford Press

White J (2018) The weakness of lsquopowerful knowledgersquo London Review of Education 16(2) 325ndash335 doi1018546LRE16211

294

Wibeck V (2010) Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersoumlkningsmetod (2 uppl) Lund Studentlitteratur

Wigfield A Gladstone J amp Turci L (2016) Beyond cognition Reading motivation and reading comprehension Child Development Perspectives 10(3) 190ndash195 doi101111cdep12184

Wikforss Aring (2017 9 december) Svenska elever aumlr foumlr daringligt rustade mot falska nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Wintersparv S (2021) Teaching the reading experience Upper-secondary teachersrsquo perspectives on aesthetic aspects of literature teaching (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Wrigley T (2018) lsquoKnowledgersquo curriculum and social justice The Curriculum Journal 29(1) 4ndash24 doi1010800958517620171370381

Yates L amp Millar V (2016) lsquoPowerful knowledgersquo curriculum theories and the case of physics The Curriculum Journal 27(3) 298ndash312 doi1010800958517620161174141

Yates L McLean Davies L Buzacott L Doecke B Mead P amp Sawyer W (2019) School English literature and the knowledge-base question The Curriculum Journal 30(1) 51ndash68 doi1010800958517620181543603

Young M (2008) Bringing knowledge back in From social constructivism to social realism in the sociology of education Abingdon Routledge

Young M (2011) The return to subjects A sociological perspective on the UK Coalition governments approach to the 14ndash19 curriculum The Curriculum Journal 22(2) 265ndash278 doi101080095851762011574994

Young M (2012) The Curriculum lsquoAn entitlement to powerful knowledgersquo A response to John White Haumlmtad 2019ndash07ndash02 fraringn httpswwwnewvisionsforeducationorguk20120503the-curriculum-E28098an-entitlement-to-powerful-knowledgeE28099-a-response-to-john-white

Young M (2013) Overcoming the crisis in curriculum theory A knowledge-based approach Journal of Curriculum Studies 45(2) 101ndash118 doi101080002202722013764505

Young M (2015) Curriculum theory and the question of knowledge A response to the six papers Journal of Curriculum Studies 47(6) 820ndash837 doi1010800022027220151101493

Young M (2018) A knowledge-led curriculum Pitfalls and possibilities Pacific-Asian Education vol 30 1ndash6

Young M amp Muller J (2016) Curriculum and the specialization of knowledge Studies in the sociology of education London Routledge

Oumlhman A (2015) Litteraturdidaktik fiktioner och intriger Malmouml Gleerups Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrdh E (2002) Godkaumlnd i svenska Bedoumlmning och analys av

gymnasieelevers texter (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

295

Bilagor

296

Bilaga 1

Information om ett forskningsprojekt i Svenska 1 paring gymnasiet

Gy11 har inneburit nya kunskapskrav foumlr kurserna i svenska paring gymnasiet vilket i sin tur staumlller nya krav paring svensklaumlrarna I en paringgaringende studie intresserar jag mig foumlr textinneharingllet i Svenska 1 och undersoumlker vilka didaktiska val svensklaumlrare paring gymnasiet goumlr naumlr de vaumlljer texter Under laumlsaringret 20152016 planerar jag att samla data genom att genomfoumlra enskilda intervjuer med fyra laumlrare vid fyra till fem olika tillfaumlllen Intervjuserien avslutas med en gemensam gruppintervju och detta informationsbrev avser denna studie Jag aumlr intresserad av att ta del av laumlrares planeringar och tankar om textval i undervisningen och vill daumlrfoumlr traumlffa laumlrare som undervisar i kursen Svenska 1 under laumlsaringret 20152016 Intervjuerna genomfoumlrs av mig Maria Larsson doktorand paring din arbetsplats vid fyra till fem tillfaumlllen spridda under laumlsaringret Varje intervjutillfaumllle tar ca 1 timme och spelas in som ljudfil Allt material kommer att avidentifieras och ingen obehoumlrig kommer att ta del av dina svar Det kommer inte heller att garing att sparingra det du sagt naumlr resultatet publiceras Du kan naumlr som helst avbryta ditt deltagande Karlstads universitet aumlr ansvarigt foumlr uppgifterna och du har raumltt att faring ta del av dina uppgifter och vid behov faring eventuella fel raumlttade Ansvariga forskare i projektet aumlr Doktorand i pedagogiskt arbete Maria Larsson Karlstads universitetHoumlgskolan Dalarna endashpost malrduse telefon XXXXndashXX XX XX Professor i pedagogiskt arbete Christina OlinndashScheller Karlstads universitet endashpost christinaolinndashschellerkause telefon XXXndashXX XX XX Lektor i pedagogiskt arbete Tarja Alatalo Houmlgskolan Dalarna

endashpost taoduse telefon XXXndashXX XX XX

297

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Denna blankett skall vara ifylld och laumlmnas till forskaren innan

intervjun paringboumlrjas

Jag har tagit del av information om forskningsprojektet om texturval och

textarbete i kursen Svenska 1 paring gymnasiet aumlr medveten om mina

raumlttigheter naumlr det gaumlller att medverka i forskningsprojektet och samtycker

till att medverka

Ort____________________________ Datum ________________

Namn__________________________________________________

298

Bilaga 3

Intervjuguide intervjutillfaumllle 1 ndash vid skolstarten

Uppvaumlrmning Vilka aumlmnen undervisar du i Hur laumlnge har du arbetat som

laumlrare Vilka program undervisar du paring nu Vilka program har du erfarenhet

av sen tidigare

Inledning Det haumlr ska handla om kursen Svenska 1 och arbetet med

laumlsning texter och texturval i kursen Jag aumlr intresserad av att faring veta hellip

Hur taumlnker du infoumlr det kommande laumlsaringret vad gaumlller undervisningens

inneharingll med avseende paring laumlsning och val av texter

Vad har du faringr maringl med undervisningen i Svenska 1 under det haumlr laumlsaringret

Vilka utmaningar tycker du att du som laumlrare staringr infoumlr naumlr du ska planera

kursen med avseende paring laumlsning och textarbete

Kan du beskriva vad laumlsfoumlrstaringelse och laumlsfoumlrmaringga innebaumlr foumlr dig

Hur taumlnker du om vad eleverna ska kunna naumlr det gaumlller laumlsning

Vilken laumlskompetens anser du att eleverna behoumlver utveckla

Vilka typer av texter brukar du vaumllja i din undervisning i Svenska 1 och paring

vilket saumltt arbetar du med dem

Naumlr du vaumlljer texter till undervisningen i Svenska 1 hur taumlnker du daring Vilka

avvaumlgningar ndash didaktiska och praktiska ndash goumlr du naumlr du vaumlljer texter

Kan du beraumltta om vad det kan finnas foumlr svaringrigheter naumlr man ska vaumllja texter

till kursen

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra

med det vi pratat om

299

Bilaga 4

Intervjuguide intervjutillfaumllle 2 ndash mitten av november

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv den klass som du har i

Svenska 1 Hur aumlrfungerar klassen

Uppfoumlljning paring foumlrsta intervjutillfaumlllet + individuell uppfoumlljning Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist Har du valt bort texter

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna

Vilka kunskaper vill du att eleverna ska utveckla genom att arbeta med just

den haumlr texten

Vad haumlnder framoumlver och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Om textarbete

Vilka texter har du anvaumlnt sen vi sist saringgs och hur har du anvaumlnt dem i

klassrummet

Hur taumlnkte du naumlr du valde just de texterna

Vilka didaktiska och praktiska avvaumlgningar ligger bakom dina val

Vad aumlr bra med att arbeta med just den texten Nackdelar

Vilka foumlrmaringgor vill du att eleverna ska utveckla genom att vaumllja just de haumlr

texterna

I vilken utstraumlckning anvaumlnder du film i undervisningen Vad aumlr daring syftet

Hur taumlnker du om skoumlnlitteratur i relation till sakprosa i svenskaumlmnet

Har du valt bort texter Varfoumlr daring

Hur taumlnker du kring bildning och svenskaumlmnet

Om laumlsning och kunskapskrav

Kan du beskriva vad laumlsfoumlrstaringelse och laumlsfoumlrmaringga innebaumlr foumlr dig

Hur taumlnker du om vad eleverna ska kunna naumlr det gaumlller laumlsning

Hur examinerar du laumlsning

Hur foumlrankrar du laumlsningen i kunskapskraven

Hur aringterkopplar du till eleverna hur det staringr till med deras laumlsning och vad de

behoumlver utveckla

Laumlsstrategier

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

300

Bilaga 5

Intervjuguide intervjutillfaumllle 3 ndash mars

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv laumlget just nu i den klass

som du har i Svenska 1

Uppfoumlljning paring andra intervjutillfaumlllet Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist Har du valt bort texter

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna Vilka

kunskaper vill du att eleverna ska utveckla genom att arbeta med just den haumlr

texten

Vad haumlnder framoumlver och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Om laumlsning bedoumlmning och kunskapskrav

Brukar du arbeta med laumlsstrategier och laumlsfoumlrstaringelse i din undervisning

Hur stor del av undervisningen skulle du saumlga handlar om skrivande och hur

stor del tycker du handlar om laumlsning respektive om muntlig presentation

Hur mycket taumlnker du paring bedoumlmning och examination naumlr du goumlr dina textval

Hur examinerar du laumlsning och vad aumlr det du examinerar naumlr du examinerar

laumlsning Hur taumlnker du kring det i relation till kursens kunskapskrav

Hur taumlnker du kring examination och bedoumlmning av laumlsning vs examination

och bedoumlmning av laumlsning av skoumlnlitteratur

Hur taumlnker du kring laumlsningens plats i svenskaumlmnet I relation till

styrdokument

Om NP

Nu kommer det ett NP haumlr ganska snart ndash hur taumlnker du kring det Hur ser du

paring det nationella laumlsprovet i Svenska 1

Hur foumlrbereder du eleverna foumlr NP (de olika delproven)

Hur viktigt aumlr provet naumlr du planerar din undervisning och goumlr dina textval

Vilket delprov paringverkar din undervisning mest Varfoumlr

Hur ser du paring NP som examination av laumlsning Vad aumlr det provet maumlter

tycker du

Hur taumlnker du kring provet i relation till ditt uppdrag som svensklaumlrare

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

301

Bilaga 6

Intervjuguide intervjutillfaumllle 4 ndash maj

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv laumlget just nu i den klass

som du har i Svenska 1

Uppfoumlljning paring tredje intervjutillfaumlllet Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna Hur

taumlnkte du naumlr du valde just de texterna Vilka kunskaper vill du att eleverna ska

utveckla genom att arbeta med just den haumlr texten

Vad haumlnder sista tiden och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Aringterblick och sammanfattning

Jaumlmfoumlr med inledningen du sa att maringlet med undervisningen i kursen var hellip

naumlr du nu summerar laumlsaringret blev det som du taumlnkte Har du uppnaringtt de maringl du

staumlllde upp i boumlrjan paring kursen

Hur taumlnker du nu naumlr du blickar tillbaka paring det haumlr laumlsaringret vad gaumlller

undervisningens inneharingll med avseende paring laumlsning och val av texter

Vad har paringverkat dig mest i dina textval det haumlr aringret

Vad har varit glada oumlverraskningar Saker du aumlr noumljd med

Finns det undervisning du skulle ha velat goumlra detta aringr men som du inte haft

moumljlighet till Vad har varit hindren

Om du skulle gjort naringgot annorlunda vad skulle det vara och hur skulle du gjort

i staumlllet

Aumlr det naringgot i din egen undervisning du har faringtt syn paring under det haumlr aringret

Om NP

Uppfoumlljning NP Hur foumlrberedde du eleverna

Hur ser du paring det nationella laumlsprovet i Svenska 1

Hur ser du paring NP som examination av laumlsning Vad aumlr det provet maumlter tycker

du

Vad goumlr du med resultatet Hur stor vikt laumlgger du vid resultatet

Kursen avslutas med ett nationellt prov som inneharingller en laumlsfoumlrstaringelsedel Hur

tycker du att din undervisning har paringverkats av det

Om inte NP hade varit haumlr nu hade din undervisning i kursen sett annorlunda

ut daring

Goumlr du naringgot annorlunda nu i aringrskurs ett jaumlmfoumlrt med tidigare

302

Upplever du att det finns en press att saumltta ett slutbetyg paring kursen som staumlmmer

oumlverens med resultatet paring NP Var kommer i saring fall den pressen ifraringn Hur

foumlrharingller du dig till det

Hur taumlnker du kring de nationella proven i Svenska och att du som svensklaumlrare

ska genomfoumlra dem i dina kurser Vad goumlr det med aumlmnet att det finns NP i tvaring

av kurserna

Om aumlmnesuppfattning

Kan du beskriva vad svenskaumlmnet aumlr foumlr dig Vad handlar svenskaumlmnet om

Vad aumlr kaumlrnan i svenskaumlmnet foumlr dig Aumlmnets viktigaste uppgift

Vad aumlr det viktigaste i ditt uppdrag som svensklaumlrare Varfoumlr aumlr du

svensklaumlrare

Hur taumlnker du om din roll som svensklaumlrare i relation till den allmaumlnna debatten

om laumlsning och elevers laumlsfoumlrmaringga

Vad finns det foumlr yttre och inre (lokala) krav paring aumlmnet och paring dig som

svensklaumlrare

Hur taumlnker du kring svenskaumlmnet i Gy11 Om du jaumlmfoumlr svenskaumlmnet i gamla

gymnasiet och i Gy11 hur taumlnker du daring Vilka utmaningar staringr man infoumlr som

svensklaumlrare i de nya svenskkurserna

Hur taumlnker du kring ditt uppdrag som svensklaumlrare ndash som tjaumlnsteman som ska

utfoumlra de kursplaner som Gy11 innebaumlr Som utfoumlrare av nationella prov

Hur taumlnker du kring svenskaumlmnet och aumlmnets styrdokument

Hur ser du paring relationen bildning och svenskaumlmnet I relation till Gy11

Hur ser du paring kanon Aumlr kanon viktigt foumlr dig

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

303

Bilaga 7

Intervjuguide intervjutillfaumllle 5 Avslutande gruppintervju ndash juni

Inledning Kort presentationsrunda ndash namn skola ort undervisar i vilka aumlmnen

program aringr i yrket Det haumlr samtalet ska handla om lite olika teman som har kommit

upp under varingra traumlffar det haumlr aringret

Tema 1 Texturval och laumlsning

Hur taumlnker ni kring val av texter och textarbete finns det naringgon ledande

princip vid val av texter

Vad har paringverkat er mest i era textval det haumlr laumlsaringret

Vad styr vad som kommer in i klassrummet

Ni sa alla i boumlrjan att ni har erfarenhet av att eleverna inte aumlr utharinglliga laumlsare

att de inte orkar laumlsa laringnga texter Hur taumlnker ni kring det nu

Har ni i er laumlrarutbildning faringtt verktygen foumlr att jobba med laumlsfoumlrstaringelse och

laumlsstrategier

Hur taumlnker ni om skoumlnlitteratur i relation till sakprosa i svenskaumlmnet

Anvaumlnder ni skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter till samma typ av aktivitet

eller har de olika funktion i undervisningen

Vad har sakprosan foumlr status i svenskaumlmnet

Naumlr jag i boumlrjan fraringgade er vilka texter ni brukar anvaumlnda i Svenska 1 och hur

ni brukar arbeta med dem boumlrjade ni alla boumlrjat prata om skoumlnlitteratur Foumlrst

naumlr jag specifikt fraringgade efter andra texttyper pratade ni om det Varfoumlr tror

ni att er spontana reaktion var att likstaumllla ordet text med skoumlnlitteraumlr text

Tema 2 Nationella provet ndash laumlsfoumlrstaringelsedelen

Provet har varit mycket naumlrvarande vid varingra samtal (aumlven om jag inte har

fraringgat efter det) naringgra av er sa redan efter naringgra minuter att maringlet med kursen

var att eleverna ska klara mer aumln NP Varfoumlr tror ni att det aumlr saring naumlrvarande

trots att flera av er saumlger att ni inte taumlnker saring mycket paring det eller att ni laringter er

styras och paringverkas saring mycket av det Hur taumlnker ni kring det

Varfoumlr kom provet Vad ska vi ha det till

Vad tycker ni att provet maumlter

Hur viktigt aumlr provet naumlr ni planerar undervisningen

Om ni jaumlmfoumlr med NP i Svenska 3 vilken paringverkan paring undervisningen har

det provet haft Vad aumlr syftet med det provet

Ni goumlr alla uppgifter i muntlig och skriftlig framstaumlllning som foumlrbereder foumlr

och paringminner om NP men inte motsvarande med laumls Hur taumlnker ni kring

det

Vad goumlr ni med resultatet Hur viktigt aumlr det foumlr slutbetyget

Aumlr laumlsning maumltbart

304

Tema 4 Svenskaumlmnet

Hur taumlnker ni kring svenskaumlmnet i Gy11 I jaumlmfoumlrelse med Lpf94

Naringgra av er har naumlmnt att ni upplever att svenskan aumlr mer styrd nu mer

fyrkantigt Hur taumlnker ni om det

Hur taumlnker ni kring att ni som tjaumlnstemaumln ska vara genomfoumlrare av svenskans

kursplaner och utfoumlrare av NP Att ni baringde aumlr foumlremaringl foumlr reformer och

samtidigt de som ska genomfoumlra reformer som t ex nya NP

Vad finns det foumlr yttre och inre krav paring aumlmnet Vad finns det foumlr press paring er

som svensklaumlrare

Aumlr svenska ett bildningsaumlmne eller ett faumlrdighetsaumlmne

Aumlr svenskaumlmnet maumltbart

Svenskan har faringtt tvaring nya NP laumlsfoumlrstaringelseprovet i aringk 1 och PMndashprovet i aringk

3 Vad tror ni att de som har infoumlrt proven vill med proven

Det verkar som om ni egentligen inte jobbar saring mycket med just laumlsfoumlrstaringelse

som de som infoumlrde provet har uttryckt Vad tror ni det beror paring

Hur taumlnker ni kring hur man skulle ha gjort foumlr att faring gymnasielaumlrare i svenska

att arbeta mer med laumlsfoumlrstaringelse i staumlllet foumlr att infoumlra ett laumlsprov Hur skulle

man ha kunnat goumlra i staumlllet

Hur taumlnker ni kring ideacuten att styra laumlrares undervisning genom att infoumlr nya

nationella prov Aumlr det ett effektivt saumltt att faring laumlrare att aumlndra sin

undervisning Hur kan man annars goumlra

Avslutning Finns det naringgot mer som ni kommer paring och som har att goumlra med det vi pratat

om

Egna funderingar eller naringgot ni vill passa paring att diskutera med de andra

305

Bilaga 8

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Jenny Titel Foumlrfattare Texttyp

Vilda groumlna oumlgon Joyce Carol Oates Roman

rdquoAtt intensivlaumlsardquo Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter t ex

rdquoAumlr datorer till foumlr pojkar eller

flickorrdquo

En text om giftgrodor

Olika foumlrfattare Artiklar

Utdrag ur Haumlxkonster Terry Pratchett Roman

rdquoVid vetenskapens graumlnserrdquo Artikel

Ur En vampyrs bekaumlnnelse Anne Rice Utdrag ur roman

Olika titlar (underlag foumlr

muntligt anfoumlrande)

Olika foumlrfattare Artiklar (fraringn t ex

Forskning och framsteg

Illustrerad vetenskap)

Diverse titlar (underlag foumlr

muntligt anfoumlrande)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Dikt

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

rdquoSamarbeta foumlr att oumlverlevardquo

ur Vaumlrldens daringligaste spraringk

Fredrik Lindstroumlm Utdrag ur

populaumlrvetenskaplig bok

Olika titlar t ex rdquoVarfoumlr aumlr

universum saring perfektrdquo (skriva

referat)

Joanna Rose Artikel i Forskning och

framsteg

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoPaumllsenrdquo Hjalmar Soumlderberg Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

SweDia 2000

Varingra svenska dialekter

swedialingguse Artiklar

Webbtext

Olika filmklipp paring Youtube Olika kaumlllor Ljudfilmer

rdquoFem studenter avstaumlngda efter

fuskrdquo

Karin Sundin Artikel

306

Bilaga 9

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Karin Titel Foumlrfattare Texttyp

ldquoSommar med David

Batrardquo

David Batra Radioprogram

rdquoAlla behoumlver naringgon att se

upp tillrdquo

Thomas Lerner Artikel

Laumlrobokstext

rdquoSjaumllvbild och identitetrdquo bupse Informationstext

Webbtext

rdquoFlygresor hotar miljoumlnrdquo Niklas Nyberg Artikel

Laumlrobokstext

rdquoTotalfoumlrbud mot roumlkningrdquo Flera cancerlaumlkare Debattartikel

Kristina fraringn Duvemaringla Benny Andersson och Bjoumlrn

Ulvaeus

Musikal

rdquoEn Ghaselrdquo Gustaf Froumlding Dikt

rdquoVierge Modernerdquo

Edith Soumldergran Dikt

rdquoJag vill moumltahelliprdquo Karin Boye Dikt

rdquoLaringt mig bli en trumpetrdquo Artur Lundkvist Dikt

rdquoEn vaumlrld aumlr varje maumlnniskardquo Gunnar Ekeloumlf Dikt

rdquoRomanska baringgarrdquo Tomas Transtroumlmer Dikt

rdquoRotaryrdquo Annika Norlin Dikt

rdquoMin mormor sardquo Athena Farrokhzad Dikt

rdquoLa Belle Epoquerdquo Jocke Berg Laringttext

Vitsvit Athena Farrokhzad Drama

Olika konstverk Olafur Eliasons Bild

Ett ufo goumlr entreacute Jonas Gardell Roman

Nawals hemlighet Regissoumlr

Denis Villeneuve

Spelfilm

Utdrag ur Vad aumlr litteratur

och 100 andra jaumltteviktiga

fraringgor

Ulrika Kaumlrnborg Essauml

rdquoNobelpriset i litteratur till

Svetlana Aleksijevitjrdquo

Kaisa Haidl och Hanna Fahl Artikel

rdquoDet haumlr ska du laumlsa av

Svetlana Aleksijevitjrdquo

Jonas Thente Artikel

rdquoAlla inblandade har foumlrlorat i

kriget i Syrienrdquo

Aron Lund Artikel

(Elevtext) Anonym Argumenterande text

Utvandrarna Vilhelm Mobergs Roman

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoSvart-vittrdquo Tove Jansson Novell

rdquoCartagenardquo Nam Le Novell

307

Titel Foumlrfattare Texttyp

rdquoTalmanusrdquo Talmanus

Laumlrobokstext

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson

Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoMaumlnsklig laumlngtan till

omaumlnskligt prisrdquo

Hanne Kjoumlller Ledare

Olika titlar (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

Elevtext - anonym Anonym Inlaumlgg

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

rdquoJag aumlr oumlppen foumlr att byta

kursbetyg mot aumlmnesbetygrdquo

Aida Hadzialic Debattartikel

rdquoFoumlrbaumlttra resultaten i skolan

genom att kasta ut datorerna

fraringn lektionernardquo

Haringkan Danielsson Debattartikel

rdquoNya foumlrslag ska raumldda

skolresultatenrdquo

Radioprogram

308

Bilaga 10

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Linnea Titel Foumlrfattare Texttyp

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

rdquoHjaumlrnan begraumlnsar antalet

Facebookvaumlnnerrdquo

Maria Gunther Artikel

rdquoReferat och recensionrdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

Text om debatt och retorik Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Laringttext

rdquoOm poesirdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

rdquoEn trappuppgaringng med

portkodrdquo

Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergdahl Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

Olika titlar Olika foumlrfattare Dikt

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo Arthur Conan Doyle Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Novell

ldquoAlla borde vara feministerrdquo Chimamanda Ngozi

Adichie

Essauml

Olika artiklar (underlag foumlr

skriftlig argumentation)

Olika foumlrfattare

Artiklar

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

309

Bilaga 11

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Magnus Titel Foumlrfattare Texttyp

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

rdquoHjaumlrnan begraumlnsar antalet

Facebookvaumlnnerrdquo

Maria Gunther Artikel

rdquoReferat och recensionrdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

Text om debatt och retorik Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Laringttext

rdquoOm poesirdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

rdquoEn trappuppgaringng med

portkodrdquo

Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergdahl Dikt

Olika titlar Olika foumlrfattare Dikt

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo Arthur Conan Doyle Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Novell

ldquoAlla borde vara feministerrdquo Chimamanda Ngozi

Adichie

Essauml

Olika artiklar (underlag foumlr

skriftlig argumentation)

Olika foumlrfattare

Artiklar

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

310

Bilaga 12

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Nora Titel Foumlrfattare Texttyp

rdquoDet andra maringletrdquo Jonas Karlsson Novell

Orka plugga Urse Instruktionsfilm

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

Innan jag doumlr

Flyga drake

Svenne

Stjaumlrnloumlsa naumltter

God natt Mr Tom

Jenny Downham

Khaled Hosseini

Per Nilsson

Arkan Asaad

Michelle Magorian

Roman

Olika titlar Olika foumlrfattare Bloggar med

bokrecensioner

Webbtext

rdquoDuktig flickardquo Kerstin Thorvall Dikt

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

Bruno K Oumlijer Dikt

Youtube

rdquoEn trappuppgaringng med portkodrdquo Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergendahl Dikt

Utdrag ur De sista vittnena

Solo foumlr barnroumlst

Svetlana Aleksijevitj Roman

Olika titlar (underlag foumlr

muntlig

presentation om spraringksociologi)

Olika foumlrfattare Artiklar

Webbtexter

Laumlrobokstexter

rdquoDoumlende bransch tack vare

fildelningrdquo

Lionface Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson

Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoTrendiga svordomarrdquo Agneta Slonawski Artikel

rdquoFult spraringk tar plats i

finrummetrdquo

Jonatan Sverker Artikel

rdquoAtt svaumlra aumlr kreativt och

faktiskt jligt brardquo

Maria Schultz Artikel

rdquoAlla aumlr hororrdquo

ur Jordens smartaste ord

Fredrik Lindstroumlm Utdrag ur

populaumlrvetenskaplig bok

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

Cubic Regissoumlr Kurt Wimmer Spelfilm

rdquoKoumlksklockanrdquo Wolfgang Borchert Novell

rdquoSpelar min lind sjunger min

naumlktergalrdquo

Astrid Lindgren Novellsaga

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

311

Titel Foumlrfattare Texttyp

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

Shakespeare in love Regissoumlr

John Madden

Spelfilm

Citat av Shakespeare William Shakespeare Lyrik

rdquoHoumlga visanrdquo Okaumlnd Lyrik

  • Abstract
  • Kapitel 1 Introduktion
    • Inledning
    • Bakgrund
    • Syfte och forskningsfraringgor
    • Studiens kontext
    • Avhandlingens disposition
      • Kapitel 2 Tidigare forskning
        • Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning
          • Textval
            • Nationella prov i aumlmnet svenska
            • Aumlmneskunskap och metaspraringk
            • Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen
            • Laumlrares praktik i relation till policy externa standardiserade prov och performativt tryck
              • Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk
                • Teoretiska utgaringngspunkter
                • Att goumlra policy
                  • Laumlrares dubbla policyroll
                  • Betydelsen av den lokala kontexten
                  • Att goumlra policy i en performativ kontext
                    • Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan
                      • Laumlsutveckling i gymnasiearingldern
                      • Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process
                      • Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse
                        • Powerful knowledge
                          • Aumlmnesspecifik och viktig kunskap
                          • En diskussion om skolans syfte och uppdrag
                          • Epistemisk kvalitet
                              • Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen
                                • Studiens design
                                • Urval av deltagande laumlrare
                                • Studiens genomfoumlrande
                                • Databearbetning och analys
                                • Foumlrtrogenhet med faumlltet
                                • Etiska oumlvervaumlganden
                                  • Del I ndash Viktig laumlsning
                                  • Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess
                                    • Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text
                                      • Aumlmnesplanen som vaumlgledning
                                      • Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt
                                      • Baringde planerat och spontant utvalda texter
                                      • Texter som vaumlljs bort
                                        • Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten
                                          • Skolans och aumlmneslagets kultur
                                          • Tillgaumlngliga texter paring skolan
                                          • Tidspressade laumlrare
                                            • Avvaumlgningar i relation till elevgruppen
                                              • Foumlrhindra fusk och stressade elever
                                              • Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass
                                              • Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat
                                                • Sammanfattning
                                                  • Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo
                                                    • rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo
                                                      • Annan text aumln skriven text
                                                        • Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen
                                                        • Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen
                                                          • Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen
                                                          • Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen
                                                          • Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen
                                                            • Sammanfattning
                                                              • Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten
                                                                • Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter
                                                                  • Att traumlna upp elevernas laumlskompetens
                                                                  • Att oumlva referatskrivande
                                                                    • Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp
                                                                    • Textaktivitet med fokus paring textsamtal
                                                                    • Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten
                                                                      • Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare
                                                                      • Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden
                                                                      • rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning
                                                                        • Sammanfattning
                                                                          • Kapitel 8 Analys och reflektion Del I
                                                                            • Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar
                                                                            • Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal
                                                                            • En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning
                                                                            • Stabil och viktig kunskap
                                                                              • Del II ndash I en performativ kontext
                                                                              • Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning
                                                                                • Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse
                                                                                  • Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr
                                                                                  • Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse
                                                                                    • Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller stickprov
                                                                                      • Examination av laumlsning i klassrummet
                                                                                      • Det nationella provet som examination av laumlsning
                                                                                        • Sammanfattning
                                                                                          • Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck
                                                                                            • Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte
                                                                                              • Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet
                                                                                              • Glapp mellan prov och kunskapskrav
                                                                                                • Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda
                                                                                                  • Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne
                                                                                                    • Svaringr balansgaringng mellan olika krav
                                                                                                      • Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta
                                                                                                        • Sammanfattning
                                                                                                          • Kapitel 11 Analys och reflektion Del II
                                                                                                            • Policy och performativt tryck skapar kluvenhet
                                                                                                            • Behov av metaspraringk om laumlsundervisning
                                                                                                            • Krock mellan prov och praktik
                                                                                                              • Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande diskussion
                                                                                                                • Metodologiska oumlvervaumlganden
                                                                                                                • Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter
                                                                                                                • Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever
                                                                                                                • Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet
                                                                                                                • Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
                                                                                                                • Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare
                                                                                                                • Vidare forskning
                                                                                                                • Till sist
                                                                                                                  • English summary
                                                                                                                  • Referenser
                                                                                                                  • Bilagor
                                                                                                                    • Bilaga 1
                                                                                                                    • Bilaga 2
                                                                                                                    • Bilaga 3
                                                                                                                    • Bilaga 4
                                                                                                                    • Bilaga 5
                                                                                                                    • Bilaga 6
                                                                                                                    • Bilaga 7
                                                                                                                    • Bilaga 8
                                                                                                                    • Bilaga 9
                                                                                                                    • Bilaga 10
                                                                                                                    • Bilaga 11
                                                                                                                    • Bilaga 12
Page 2: Viktig läsning?

Dissertation presented at Dalarna University to be publicly examined in foumlrelaumlsningssal 5 Falun Friday 22 October 2021 at 1300 for the Degree of Doctor of Philosophy The examination will be conducted in Swedish Opponent Professor Marte Blikstad-Balas (Institutet foumlr laumlrarutbildning och skolforskning Universitetet i Oslo)

Abstract Larsson M 2021 Viktig laumlsning Svensklaumlrare i gymnasiet om laumlsundervisning i en performativ kontext Dalarna Doctoral Dissertations 16 Falun Houmlgskolan Dalarna ISBN 978-91-88679-15-4

This study investigates reading instruction in the first year of upper-secondary school in Sweden in the L1-subject Swedish The thesis focuses both on what happens to studentsrsquo reading and teachersrsquo teaching when classroom reading is controlled by assessments examinations and a national reading comprehension test and on what teachers of Swedish want their students to learn when reading and comprehending different types of texts The aim of this study is to contribute knowledge about what didactic challenges teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content for their reading instruction in a policy-laden and performative context Specific focus is on what the teachers consider important for students to learn and what powerful knowledge is made visible in their narrative about their practice

The study draws on qualitative data from interviews with five teachers of Swedish in upper-secondary school The interviews were carried out in a series of four individual interviews with each teacher and a final group interview with all five teachers Also included in the data are all the texts and student assignments the teachers used in the course Swedish 1 during a school year The theoretical framework has three theoretical perspectives where theory of policy enactment is the overarching theory and where theories on reading and the concept powerful knowledge make contributing analytical and theoretical perspectives

The findings indicate that the local context such as resources the culture and the organisation of the school in combination with preferences of students and teachers is important when it comes to what texts teachers can choose Teaching content seems to be quite comparable between the five teachersrsquo courses despite the different local contexts even though there is a large variety in how many texts the students read The five teachers all state that central to their teaching is to encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers and to process basic values and existential questions by reading and working with various types of texts However the teachers say they encounter challenges in the classroom such as growing resistance to read and a lack of focus among students The thesis points out how essential it is that teachers of Swedish have the professional competence to support and develop studentsrsquo reading ability throughout their schooling and that reading instruction should not be regarded as something that ends once students acquire basic reading skills

The findings also indicate that the course knowledge requirements have a major impact on how texts are chosen and how examinations of reading are conducted and that examination of studentsrsquo reading in the classroom is considered more reliable and nuanced than in the national reading comprehension test that forms part of the Swedish 1 course The teachers also criticise the notion that reading can be objectively measured in a test The reading comprehension test seems to have little impact on instruction and the teachers say they pay little attention to test results when setting the final grades for the course The teachers state that they would rather not examine and grade studentsrsquo reading at all as this hinders students from reading for pleasure and from experiencing reading as something that can bring with it great personal value The performative context including the national Swedish 1 test affects teachers and their classroom practices significantly in several ways

Keywords reading instruction reading comprehension upper-secondary school L1-subject of Swedish national test policy enactment powerful knowledge performative context

Maria Larsson School of Teacher Education

copy Maria Larsson 2021

ISBN 978-91-88679-15-4 urnnbnsedu-37971 (httpurnkbseresolveurn=urnnbnsedu-37971)

Till Ella mitt allra viktigaste

Inneharingll

Kapitel 1 Introduktion 11 Inledning 11 Bakgrund 15 Syfte och forskningsfraringgor 22 Studiens kontext 22 Avhandlingens disposition 24

Kapitel 2 Tidigare forskning 26 Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning 26

Textval 29 Nationella prov i aumlmnet svenska 32 Aumlmneskunskap och metaspraringk 34 Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen 35 Laumlrares praktik i relation till policy externa standardiserade prov och

performativt tryck 38

Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk 45 Teoretiska utgaringngspunkter 46 Att goumlra policy 48

Laumlrares dubbla policyroll 50 Betydelsen av den lokala kontexten 51 Att goumlra policy i en performativ kontext 52

Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan 55 Laumlsutveckling i gymnasiearingldern 57 Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process 59 Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse 60

Powerful knowledge 63 Aumlmnesspecifik och viktig kunskap 65 En diskussion om skolans syfte och uppdrag 66 Epistemisk kvalitet 68

Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen 71 Studiens design 71 Urval av deltagande laumlrare 73 Studiens genomfoumlrande 75 Databearbetning och analys 77 Foumlrtrogenhet med faumlltet 80 Etiska oumlvervaumlganden 81

Del I ndash Viktig laumlsning 83

Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess 85 Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text 86

Aumlmnesplanen som vaumlgledning 89 Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt 91 Baringde planerat och spontant utvalda texter 92 Texter som vaumlljs bort 93

Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten 94 Skolans och aumlmneslagets kultur 96 Tillgaumlngliga texter paring skolan 98 Tidspressade laumlrare 101

Avvaumlgningar i relation till elevgruppen 102 Foumlrhindra fusk och stressade elever 104 Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass 105 Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat 107

Sammanfattning 108

Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo 110 rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo 110

Annan text aumln skriven text 114 Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen 117 Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen 121

Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen 122 Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen 124 Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen 127

Sammanfattning 131

Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten 132 Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter 133

Att traumlna upp elevernas laumlskompetens 133 Att oumlva referatskrivande 138

Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp 139 Textaktivitet med fokus paring textsamtal 142 Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten 143

Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare 145 Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden 150 rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning 153

Sammanfattning 156

Kapitel 8 Analys och reflektion Del I 158 Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar 158 Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal 162 En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning 171 Stabil och viktig kunskap 176

Del II ndash I en performativ kontext 181

Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning 183 Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse 183

Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr 184 Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse 186

Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller stickprov 189 Examination av laumlsning i klassrummet 189 Det nationella provet som examination av laumlsning 194

Sammanfattning 198

Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt

tryck 200 Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte 201

Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet 202 Glapp mellan prov och kunskapskrav 205

Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda 209 Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne 213

Svaringr balansgaringng mellan olika krav 215 Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta 217

Sammanfattning 222

Kapitel 11 Analys och reflektion Del II 224 Policy och performativt tryck skapar kluvenhet 224 Behov av metaspraringk om laumlsundervisning 230 Krock mellan prov och praktik 231

Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande

diskussion 237 Metodologiska oumlvervaumlganden 238 Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter 240 Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever 245 Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet 250 Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet 252 Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare 256 Vidare forskning 258 Till sist 259

English summary 261

Referenser 277

Bilagor 295 Bilaga 1 296 Bilaga 2 297

Bilaga 3 298 Bilaga 4 299 Bilaga 5 300 Bilaga 6 301 Bilaga 7 303 Bilaga 8 305 Bilaga 9 306 Bilaga 10 308 Bilaga 11 309 Bilaga 12 310

Foumlrord

rdquoSka du skriva en bok tillrdquo

Det var inte bara min dotter som houmljde paring oumlgonbrynen naumlr jag laumlt meddela att jag blivit

antagen som doktorand i pedagogiskt arbete vid Houmlgskolan Dalarna houmlsten 2018 Det

var flera som undrade om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk eftersom jag

var beredd att utsaumltta mig foumlr aumlnnu en doktorandpaumlrs inklusive jag sjaumllv Resan mot

doktorsexamen paringboumlrjades redan houmlsten 2013 i forskarskolan Skolnaumlra Ungefaumlr

samtidigt boumlrjade jag och min familj ett stort renoveringsprojekt daring huset vi skulle

flytta till i Dala-Floda behoumlvde vaumllkomnas in i 2000-talet I maj 2018 uppnaringddes

slutmaringlet i forskarskolan Skolnaumlra genom att jag fick min licentiatexamen men precis

som renoveringsprojektet aumlnnu inte var riktigt klart saring var jag inte heller riktigt klar

med doktorandprojektet Det fanns rum som hade skissats upp men som fortfarande

var outforskade och oinredda Naumlr jag saring fick moumljlighet att garing vidare mot

doktorsexamen tackade jag ja utan att blinka Och saring blev det en bok till

Paring samma saumltt som ett husrenoveringsprojekt kraumlver specialister i form av olika

hantverkare kraumlver ett avhandlingsprojekt ocksaring olika expertis foumlr att faring en fungerande

helhet Tarja Alatalo och Marie Nordmark som mina handledare har ni fungerat baringde

som roumlrmokare som faringtt rycka in med akut propploumlsning naumlr jag fastnat och som

elektriker som hjaumllpt mig att rikta ljuset mot mindre upplysta houmlrn i avhandlingen

Tarja du var med och la grunden redan under arbetet med licentiatuppsatsen och du

har vid flera tillfaumlllen agerat kranfoumlrare och lyft upp mig igen naumlr det garingtt tungt och

jag tvivlat paring den egna foumlrmaringgan Vi har rdquokolatrdquo maringnga meningar tillsammans nu

Marie du klev in naumlr foumlrsta varingningen redan var paring plats och du har sett till skrivandet

faringtt baringde inre och yttre struktur Tillsammans med er har jag baringde konfronterat troll i

kaumlllaren och skickat ner tomtar fraringn loftet och utan er stoumlttning och uppmuntran aumlr det

tveksamt om jag hade orkat i maringl

I en byggprocess aumlr det viktigt med fungerande ventilation och skicklig och

vaumllvillig hjaumllp med ventilering av olika ideacuteer och textdelar har jag faringtt genom hela

projektet Den allra foumlrsta granskningen av ritningarna naumlr stommen skulle resas stod

Stig-Boumlrje Asplund foumlr vid mitt planeringsseminarium Kenneth Nordgren oumlppnade

foumlnster mot powerful knowledge och ventilerade teorier om kunskap och

kunskapssyn Stor betydelse foumlr teoribygget och aumlven foumlr hela avhandlingens

utformning har Marie Nilsberth haft genom att med vaumll valda fraringgor hjaumllpa mig att se

vilka doumlrrar som behoumlvde oumlppnas och vilka som behoumlvde staumlngas Monika Vinterek

har bidragit med vaumlrdefull ny belysning i de empiriska kapitlen och aumlven tillsammans

med Mats Tegmark hjaumllpt mig att faring ordning i den lite stoumlkiga metodverktygslaringdan

Goda raringd och givande diskussioner har aumlven Anna Lyngfelt samt Houmlgskolan Dalarnas

SO- och laumls- och skrivdidaktiska forskarseminarier bidragit med Snickarglaumldjen i

entreacuten och avhandlingens inledning putsades med hjaumllp av Eva Hultin och Eva-Lena

Embretsen och taklagsfesten som vid 90 kontrollerar att hela bygget haumlnger ihop

leddes av Stefan Lundstroumlm som gav vaumlrdefull vaumlgledning infoumlr faumlrdigstaumlllandet av

avhandlingen

Det sista arbetet i ett renoveringsprojekt handlar om att fixa till ytskiktet med

tapeter och faumlrg Mina ytskiktsspecialister har varit Maria Walla Therese Friberg

Ninni Larsson och Erika Bomstroumlm Aho som har hjaumllpt mig korrekturlaumlsa manus

samt Karen Stormats Anna Henriksson Persson och Michael Persson som har

kontrollerat referenser och referenslista Att naringgra spikar i form av 153 oumlverfloumldiga

rdquosaringledesrdquo behoumlvdes dra ur textbygget uppmaumlrksammade Karolina Pettersson mig paring

Slutbesiktningen gjordes med stor noggrannhet av Aringsa Wedin och Maria Olson och

bilden paring omslaget har tecknats av Hilda Persson Till alla mina specialiserade

hantverkare och taumlnkare som hjaumllpt mig faring avhandlingsprojektet i hamn riktar jag ett

stort och innerligt tack

I den haumlr avhandlingen har materialet tillhandaharingllits av svensklaumlrarna Jenny

Karin Linnea Magnus och Nora som saring generoumlst har delat sitt undervisningsmaterial

och sina tankar om svenskundervisningen med mig Ett saumlrskilt varmt tack riktar jag

till er Det finns aumlven maringnga andra svensklaumlrare som jag moumltt i olika situationer och

som haft stor betydelse foumlr min passion foumlr svenskaumlmnet fraringn Siv Clarin som fick mig

att aumllska att garing till svensklektionerna paring gymnasiet till Christina Monthan Axelsson

vid laumlrarutbildningen och kollegorna paring Lundellska skolan och Lugnetgymnasiet (rum

307) Ett projekt handlar ocksaring om saring mycket mer aumln sjaumllva bygget och som hjaumllper

till att faring perspektiv paring tillvaron Min mamma Elsa-Britta har alltid varit ett stort stoumld

oavsett vilka projekt jag tagit mig foumlr i livet Vid Houmlgskolan Dalarna har

doktorandkollegiet och forskarmiljoumln i pedagogiskt arbete spelat en stor roll foumlr

bibeharingllen arbetsglaumldje Frisk luft och maringnga glada och vaumllbehoumlvliga barn- och

vuxenskratt har jag faringtt tillsammans med Btw-forskare paring utflykt Erika Bomstroumlm

Aho Anna Henriksson Persson Karen Stormats och Maria Karp vi har delat

(forskar)livets moumldor och framgaringngar aumlnda sedan den allra foumlrsta boumlrjan i

forskarskolan Skolnaumlra och med fast hand har ni haringllit i byggstaumlllningen och aldrig

vikt en tum naumlr jag skakat infoumlr naumlsta houmljd Vi har tagit oss an maringnga elefanter

tillsammans vid det haumlr laget

Slutligen finns det saker som aumlr viktiga och saring finns det saker som aumlr viktiga

Medan jag har haft fullt fokus paring att ro mitt viktiga avhandlingsprojekt i land och

maringnga garingnger varit baringde fysiskt och mentalt fraringnvarande har Benke med outtoumlmligt

taringlamod agerat projektledare inte bara foumlr husrenoveringsprojektet utan ocksaring foumlr

familjeprojektet Min doktorsexamen hade aldrig blivit verklighet utan ditt viktiga och

orubbliga stoumld Nu naumlr jag slagit i den sista spiken i mitt avhandlingsprojekt ska jag

aringter ta paring mig maringlarbyxorna och klaumlttra upp paring en stege med dig foumlr att tillsammans

slutfoumlra husrenoveringsprojektet saring att det viktiga familjeprojektet kan faring njuta av

vaumllbehoumlvlig vila i det aumlnnu oinredda glasrummet med utsikt oumlver Vaumlsterdalaumllven Men

viktigast av allt Ella aumlr du och dina projekt fraringn faringgelungeraumlddarprojekt och

haumlstprojekt till bak- och hemmaspaprojekt och annat kreativt du hittar paring och som

staumlndigt paringminner mig om det viktiga haumlr och nu Jag kan inte lova att jag inte kommer

skriva fler viktiga boumlcker eller hoppa paring fler viktiga projekt men Ella och Benke ndash

det kommer alltid var ni som aumlr viktiga

Dala-Floda den sista augusti 2021

Maria Larsson

11

Kapitel 1 Introduktion

Inledning

Att laumlsning aumlr viktigt i varingr tid haringller nog de allra flesta med om oavsett vad de

har foumlr personlig instaumlllning till laumlsning I skolan laumlser elever i alla aumlmnen men

svenskaumlmnet skiljer ut sig fraringn de flesta andra skolaumlmnen naumlr det gaumlller elevers

laumlsning Svenskaumlmnet har som saumlrskilt uppdrag att undervisa elever i laumlsning

av baringde sakprosa och skoumlnlitteratur och att vaumlcka elevers laumlslust Det har ocksaring

kunskapskrav specifikt foumlr laumlsning och innehar uppdraget att testa elevers

laumlsning paring individuell och nationell nivaring Huvudansvaret foumlr elevernas

laumlsutveckling hamnar daumlrmed i svensk skola hos svensklaumlrarna (Tengberg

2019) Utifraringn en offentlig diskurs foumlrvaumlntas alla elever idag utveckla adekvata

laumlsfaumlrdigheter under sin skoltid Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer

desto mer foumlrvaumlntas de ocksaring kunna laumlsa och skriva i olika aumlmnen i fler genrer

och med oumlkande foumlrmaringga samtidigt som laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om

att laumlra sig att laumlsa till att handla om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie Wigfield

Metsala amp Cox 1999) I det sammanhanget spelar svenskaumlmnet en central roll

i att utveckla elevers laumlskompetens

Samtidigt finns en utveckling mot allt mindre laumlsning av sammanhaumlngande

text under skoltid i den svenska skolan (Vinterek 2007 Vinterek Winberg

Tegmark Alatalo amp Liberg 2020) Foumlraumlndrade arbetssaumltt i skolan under de

senaste tvaring decennierna har resulterat i att naumlrmare 40 procent av houmlgstadie-

och gymnasieeleverna redan foumlr femton aringr sedan inte hade laumlst en enda

sammanhaumlngande faktatext under sin skoldag (Vinterek 2007) Denna trend

har visats fortsaumltta vilket lett till att andelen elever i aringrskurs 9 som inte laumlst

naringgon sammanhaumlngande sakprosatext i klassrummet under en skoldag oumlkat

ytterligare till 50 procent (Vinterek et al 2020) Den nedaringtgaringende trenden

gaumlllande skolrelaterad laumlsning garingr i linje med rapporter fraringn Statens medieraringd

(2019) som visar att endast 11 procent av personer mellan 13 och 19 aringr laumlser

boumlcker eller dagstidningar varje dag vilket kan jaumlmfoumlras med oumlver 20 procent

endast sex aringr tidigare Aumlven i den svenska foumlrlaumlggarfoumlreningens metaanalys

(Nordlund amp Svedjedal 2020) framgaringr att andelen personer som tar del av

litteratur sjunkit de senaste 25 aringren framfoumlr allt vad gaumlller den yngre delen av

befolkningen I Nordlund och Svedjedals jaumlmfoumlrelser med laumlrare i andra laumlnder

laumlgger svenska laumlrare betydligt mindre tid paring att arbeta strukturerat med olika

laumlsfaumlrdigheter och att synliggoumlra laumlsstrategier i samtal om laumlsning med

eleverna Dessutom har svenska elever en mer negativ syn paring alla former av

12

laumlsning aumln elever i andra laumlnder (Nordlund amp Svedjedal 2020) Redan 2010

kom varningar om att skolans laumls- och bedoumlmningspraktik har en negativ

inverkan paring elevers intresse foumlr att laumlsa (Gallagher 2010) Gallagher

argumenterade foumlr att elever behoumlver laumlsa laumlngre sammanhaumlngande text och

behoumlver faring laumlsa mer foumlr lustens skull men att skolans laumlspraktik utvecklar rsquotest

takersrsquo snarare aumln laumlsare Detta beror paring att mycket fokus laumlggs paring att foumlrbereda

och skriva prov vilket resulterar i ytligt laumlrande och staringr i vaumlgen foumlr djupare

laumlsning Gallagher konstaterade att skolan daumlrigenom begraumlnsar elevers

moumljligheter att faring autentiska laumlsupplevelser eftersom laumlsningen anpassas till

vad som kan maumltas och betygsaumlttas (Gallagher 2010) Under det decennium

som garingtt sedan Gallagher publicerade sin artikel har fokus paring maumltning och

bedoumlmning i skolan snarare oumlkat aumln minskat

Den minskande laumlsningen i samhaumlllet och i skolan aumlr problematisk eftersom

laumlsmaumlngden har tydligt samband med laumlsfoumlrmaringgan och de som laumlser mer

skriver aumlven baumlttre stavar baumlttre har stoumlrre ordfoumlrraringd och stoumlrre grammatisk

medvetenhet (Krashen 2004) Skolans uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling

genom hela skoltiden blir allt viktigare (Hallesson 2011 Kuhn amp

Schwanenflugel 2018 Liberg 2008 Olin-Scheller amp Tengberg 2016

Rasinski Rikli amp Johnston 2009 Roe 2014) Trots kunskapen om att elevers

laumlsutveckling behoumlver medveten och framaringtsyftande stoumlttning av laumlrare under

hela skoltiden tenderar svensk forskning som intresserar sig foumlr laumlrares arbete

med laumlsundervisning och elevers laumlsfoumlrstaringelse att ensidigt fokusera

grundskolans laumlgre aringldrar (se till exempel Alatalo 2011 Eckerholm 2018

Elweacuter 2014 Sjunnesson 2014 Westlund 2013) Den forskning som handlar

om laumlsundervisning i aumlldre aringldrar har en tendens att antingen ha ett

specialpedagogiskt fokus (Reichenberg 2012) eller att fokusera elever som

laumlser svenska som andraspraringk (se till exempel Economou 2013) Det goumlrs

ocksaring flest satsningar paring kompetensutveckling som riktas mot laumlsundervisning

i tidigare aringrskurser medan laumlsbefraumlmjande insatser foumlr att vidareutveckla

laumlskompetenserna i de houmlgre aringrskurserna saknas naumlstan helt (Olin-Scheller

2014 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Som

exempel paring detta kan naumlmnas att Westlund och Molloy (2017) initierade en

studie om behovet av fortbildning med avseende paring laumlsfoumlrstaringelse foumlr laumlrare i

houmlgstadiet efter att de upptaumlckt att en laumlrarfacklig undersoumlkning om

kompetensutveckling om laumlsfoumlrstaringelse endast gick ut till laumlrare i aringrskurs 1 till

6 och att laumlrare i houmlgstadiet inte ens tillfraringgades Olin-Scheller och Tengbergs

(2016) och Westlund och Molloys (2017) studier fokuserar paring undervisning i

laumlsning och laumlsutveckling foumlr elever och laumlrare paring houmlgstadiet men inte heller

dessa studier tar i beaktande att aumlven svensklaumlrare paring gymnasiet har behov av

fortbildning paring omraringdet (se Larsson 2018)

Goda laumls- och skrivfaumlrdigheter aumlr avgoumlrande foumlr att elever i alla aringldrar ska

klara sin skolgaringng och ha en god kunskapsutveckling (Lonigan amp Shanahan

2009) Samtidigt finns det ocksaring en foumlrestaumlllning om att denna laumlsfaumlrdighet garingr

att maumlta objektivt genom externa standardiserade prov samt att laumlrares

13

undervisning garingr att styra med hjaumllp av dessa prov (Andrews 2004 Ferman

2004 Polesel et al 2014 Tengberg 2014a 2014b 2015) I och med 2011 aringrs

skolreformer foumlr grund- och gymnasieskolan i Sverige oumlkade maumlngden

nationella prov i skolan avsevaumlrt och svenskaumlmnet aumlr ett av de skolaumlmnen som

faringtt fler nationella prov Foumlr gymnasiets del innebar reformen 2011 Gy11 att

ett nationellt prov infoumlrdes redan i aringrskurs 1 varav ett delprov aumlr ett

laumlsfoumlrstaringelseprov som infoumlrts med intentionen att foumlraumlndra svensklaumlrares

undervisning saring att de ska arbeta mer medvetet med laumlsfoumlrstaringelse (Palmeacuter

2011) Det oumlkande antalet nationella prov sammanfaller med ett oumlkat tryck paring

laumlrare i den svenska skolan i form av yttre granskningar av resultaten paring de

nationella proven som svenska laumlrare inte aumlr vana vid (Lundstroumlm 2017) Foumlr

att minska elevers och laumlrares stress paring gymnasiet infoumlrdes 2018 en foumlraumlndring

som innebaumlr att ett nationellt prov endast aumlr obligatoriskt i den sista

obligatoriska kursen paring ett program Sedan foumlraumlndringen genomfoumlrdes aumlr det

daumlrmed rektor paring varje gymnasieskola som bestaumlmmer huruvida till exempel

elever paring de studiefoumlrberedande programmen ska skriva det nationella provet

i kursen Svenska 1 eller inte Samtidigt som vissa av gymnasieskolans

nationella prov blev frivilliga att goumlra infoumlrdes ocksaring en aumlndring i skollagen

som stipulerar att resultaten paring de nationella proven rdquosaumlrskilt ska beaktasrdquo

(Skolverket 2021b) naumlr laumlrare ska saumltta slutbetyg i en kurs

Allt eftersom laumlro- och aumlmnesplaner blivit mindre detaljerade naumlr det gaumlller

undervisningens kunskapsinneharingll i den maringl- och kriteriestyrda skolan har

laumlrares kunskapsarbete foumlraumlndrats till ett mer kvalificerat kunskapsuppdrag i

och med att laumlraren paring ett annat saumltt aumln tidigare maringste utforma ett

undervisningsinneharingll foumlr att uppnaring de foumlreskriva maringlen vilket staumlller oumlkade

krav paring laumlrares forskningsbaserade aumlmnesdidaktiska kunskaper (Carlgren

2015) Daumlrmed foumlrutsaumltter laumlrares uppdrag en houmlg grad av professionell

autonomi (Carlgren 2015) Naumlr svensklaumlrare ska vaumllja inneharingll och iscensaumltta

undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter ska de tolka sitt

undervisningsuppdrag i relation till olika policydokuments skrivningar sin

egen foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara vad syftet med laumlsning i skolan

aumlr och vilka viktiga kunskaper och foumlrmaringgor elever ska utveckla foumlr att kunna

laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal kontext daumlr varje avvaumlgning

som laumlrare goumlr och varje beslut som de fattar naumlr det gaumlller sin undervisning

goumlrs i en kontinuerlig foumlrhandling med de ramar och foumlrutsaumlttningar som

omger dem Svenskaumlmnet har i nu gaumlllande kursplaner foumlr gymnasiet i uppdrag

att se till att maringnga olika typer av texter behandlas i undervisningen

(Skolverket 2011) men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den

enskilda laumlraren att avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i

styrdokumenten om hur textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om

kunskapskraven i naringgon maringn anger de foumlrmaringgor och kunskaper som

undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Detta laumlmnar ett relativt

stort utrymme foumlr den enskilda laumlraren att tolka foumlrstaring och lyfta fram vad som

aumlr viktig kunskap i aumlmnesplanens skrivningar naringgot som sedan ska omsaumlttas

14

i undervisning i en lokal kontext faumlrgad av olika utmaningar och moumljligheter

I varje undervisningssituation behoumlver laumlrare ocksaring foumlrharinglla sig till och i de

fall daring de garingr emot varandra aumlven prioritera mellan olika policyer paring olika

nivaringer i utbildningssystemet (Ball Maguire amp Braun 2012) I den haumlr studien

menas med policy olika riktlinjer foumlr skolan som existerar och iscensaumltts paring

olika nivaringer i utbildningssystemet och som kan vara baringde nationella och

lokala formella och informella skrivna och oskrivna Policyer bestaringr enligt

Ball (1993) av staumlndigt paringgaringende processer de aumlr foumlraumlnderliga och ska

sammanfogas med andra policyer och aumlr naringgot som goumlrs av laumlrare och andra

aktoumlrer i skolan i en staumlndigt paringgaringende tolkningsprocess En policy paringverkar

laumlrares praktik eftersom den skapar omstaumlndigheter daumlr antalet valmoumljligheter

foumlr vad laumlraren kan goumlra begraumlnsas (Ball 1993)

I den haumlr avhandlingen riktas blicken mot paring vilka grunder fem

svensklaumlrare paring gymnasiet vaumlljer inneharingll foumlr sin laumlsundervisning i en

performativ kontext praumlglad av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas examineras

och maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov men ocksaring betygsaumlttas Haumlr ansluter

jag mig till Olin-Scheller och Tengbergs (2016) definition av laumlsundervisning

som med begreppet avser undervisning som syftar till foumlrstaringelse av texter av

olika slag Foumlreliggande avhandling bygger vidare paring fraringgor som uppstod

under arbetet med en licentiatuppsats som riktade fokus mot paringverkan paring

undervisningen fraringn det nationella provet i Svenska 1 paring gymnasiet med ett

saumlrskilt intresse foumlr det delprov som aumlr avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse (se

Larsson 2018) Resultaten i licentiatuppsatsen visade att baringde det muntliga

och skriftliga provet har paringverkat undervisningen dock verkar

laumlsfoumlrstaringelseprovets paringverkan vara begraumlnsad trots att de intervjuade laumlrarna i

huvudsak aumlr positivt instaumlllda till laumlsfoumlrstaringelseprovet Laumlrarnas motstaringnd mot

laumlsfoumlrstaringelseprovet berodde dels paring att de inte ansaringg provresultatet vara

anvaumlndbart vid betygsaumlttningen dels paring att laumlrarna uppfattade att

undervisningen redan behandlade det som provet testar eftersom arbete med

laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr i undervisningen Sammantaget vaumlckte detta

fraringgor om dels vad det aumlr svensklaumlrare paring gymnasiet goumlr i sin laumlsundervisning

dels vilka utmaningar som finns foumlr laumlsundervisningen i gymnasiet Framfoumlr

allt vaumlcktes fraringgor om hur den undervisning i kursen Svenska 1 saringg ut som i

licentiatuppsatsen var saring praumlglad av kursens nationella prov och vad laumlrarna

anser aumlr viktigt att elever laumlr sig naumlr de laumlser olika texter Mot bakgrund av

svensklaumlrares viktiga uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling den minskande

laumlsningen i samhaumlllet och i skolan och den maumltdiskurs som skolan praumlglas av

finns ett intresse att studera hur undervisningen ser ut i den kurs som avslutas

med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Den haumlr avhandlingen aumlr saringledes en

fortsaumlttning paring och sammanflaumltning med den tidigare licentiatuppsatsen

Laumlrarna som medverkar i den haumlr studien ska tolka och goumlra ett

aumlmnesinneharingll i aumlmnet svenska i relation till en styrande policy i form av ett

nationellt prov I fokus staringr de kunskaper som laumlrarna vill att eleverna ska baumlra

med sig ut ur klassrummet naumlr de har laumlst och arbetat med texter av olika slag

15

och hur laumlsning av olika texter stimulerar till olika sorters kunskap Intresset i

studien riktas mot hela det textunderlag som kommer in i de medverkande

laumlrarnas klassrum det vill saumlga all text som vaumlljs foumlr olika

undervisningsaktiviteter och inte bara de skoumlnlitteraumlra texterna utan aumlven de

texter av sakprosakaraktaumlr som laumlrarna vaumlljer som utgaringngspunkt foumlr olika

undervisningsmoment Centralt aumlr ocksaring att laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar

goumlrs i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och daumlr provet

aumlr en del av den performativa kontext som laumlrarna befinner sig i En

performativ kontext praumlglas av ett fokus paring maumltbara prestationer och kontroll

oumlver verksamheten och reglering av skolans praktik genom att skolors resultat

och effektivitet aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och jaumlmfoumlrelser vilka redogoumlrs foumlr

offentligt (Ball 2003 2006 Perryman 2009) I denna kontext har laumlrare krav

paring sig att staumlndigt visa upp maumltbara och foumlrbaumlttrade resultat samtidigt som de

sjaumllva baringde aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och haringlls ansvariga foumlr levererade ndash

eller uteblivna ndash resultat (Ball amp Olmedo 2013)

Laumlrares didaktiska avvaumlgningar och vad som vaumlljs ut som viktig kunskap

naumlr inneharingll i olika skolaumlmnen viktas mot andra inneharingll inom aumlmnet

(Wahlstroumlm 2015) aumlr ett grundlaumlggande fokus i foumlreliggande studie Skolans

styrdokument aumlr ideologiskt utformade dokument som anger vad som ska vara

utbildningens syfte och vad som aumlr vaumlrt att veta (Lundgren 1989) Varje

aumlmnesinneharingll bygger dessutom paring det specifika aumlmnets traditioner om vilken

kunskap som aumlr viktig i just det aumlmnet varfoumlr det inte garingr att begraumlnsa fraringgan

till endast vad som ska undervisas utan aumlven varfoumlr naringgot aumlr viktigt att

undervisa om Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera urvalsprocessen naumlr inneharingll

vaumlljs ut foumlr undervisning eftersom fraringgan om kunskap i skolan aumlr mer aumln en

isolerad akademisk fraringga daring den faringr konsekvenser foumlr vilka kunskaper unga

maumlnniskor faringr moumljlighet att tillaumlgna sig i skolan (Moore amp Young 2001) En

laumlrares viktigaste och svaringraste uppgift aumlr att skapa undervisning och utforma

uppgifter i syfte att utveckla elevers kunskaper samtidigt som undervisningen

ska ge laumlraren underlag foumlr att analysera elevernas kunnande (Carlgren 2015)

Processer i samband med laumlrares didaktiska avvaumlgningar foumlr att goumlra ett

undervisningsinneharingll har i svensk kontext inte synliggjorts i saumlrskilt houmlg

utstraumlckning Det aumlr daumlrmed angelaumlget att faring mer kunskap om hur laumlrare foumlrstaringr

och skapar kunskap av laumlro- och aumlmnesplansinneharingll som i sig resulterar i

olika didaktiska val och gestaltningar av undervisning i klassrummet Saumlrskilt

angelaumlget aumlr detta att belysa naumlr undervisningen sker i en performativ kontext

och om det uppstaringr ett spaumlnningsfaumllt mellan vad laumlrare tolkar som viktigt att

undervisa om och det uppdrag de aumlr aringlagda att utfoumlra

Bakgrund

Vad som aumlr skolans uppdrag och vad som raumlknas som kunskap aumlr fraringgor som

laumlnge har diskuterats och utmanats i debatten om skolan Vilken typ av

16

samhaumlllsmedborgare ska skolan utbilda och vad behoumlver unga maumlnniskor laumlra

sig foumlr att delta fullt ut i ett samhaumllle och kunna vaumllja det liv de vill leva I

samhaumlllsdebatten saringvaumll som i forskningssammanhang aringterfinns olika diskurser

om kunskap och fraringn foumlretagsvaumlrlden och politiker houmlrs ofta uttalanden om

att vi idag lever i ett kunskapssamhaumllle och att vi daumlrfoumlr maringste rusta unga

maumlnniskor med raumltt kunskaper infoumlr framtiden Det aumlr dock relativt tyst om

vilka kunskaper som egentligen avses och inte heller skolans policydokument

ger alltid naringgon tydlig vaumlgledning om vilken kunskap elever ska tillaumlgna sig

under sina aringr i skolan (Englund Forsberg amp Sundberg 2012) I Sverige har

det laumlnge funnits en diskussion om att rdquoflumskolanrdquo maringste bytas ut mot en

skola daumlr kunskaper ndash och daring helst faktakunskaper ndash ska staring i fokus (se till

exempel Wikforss 2017) I augusti 2019 lyfte aumlven utbildningsminister Anna

Ekstroumlm fram att betygskriterierna ska skrivas om saring att faktakunskaper nu

ska betonas mer i skolan framfoumlr allt i de laumlgre aringrskurserna (Letmark 2019)

Tanken aumlr att det ska bli laumlttare foumlr laumlrare att foumlrstaring styrdokumenten och saumltta

betyg och daring lyfts faktakunskaper fram som en vaumlg till en baumlttre och mer

likvaumlrdig skola I samband med offentliggoumlrandet av de reviderade kurs- och

aumlmnesplanerna i grund- och gymnasieskolan i augusti 2020 betonade Anna

Ekstroumlm att fokus i de nya kurs- och aumlmnesplanerna ligger paring kunskap och

bildning (Regeringskansliet 2020) Samtidigt som arbetet kring de reviderade

styrdokumenten med stoumlrre fokus paring faktakunskaper paringgaringr houmlrs ocksaring roumlster

fraringn forskare som ifraringgasaumltter om den saring kallade kunskapsskolan faktiskt leder

till mer kunskaper (se till exempel Hulteacuten amp Lundahl 2019) Daniel Sundberg

(2018a) understryker att aspekter som bildning i skolan foumlrutsaumltter en

pedagogisk frihet och att bildning aumlr ofoumlrenligt med detaljstyrning Skolan

behoumlver laumlrare som kunskapsauktoriteter och boumlr uppmuntra till pedagogiska

omvaumlgar snarare aumln de pedagogiska genvaumlgar som testkulturen tenderar att

generera menar Sundberg Diskussionen om skolans kunskapsuppdrag aumlr

saringledes betydligt mer komplicerad aumln att valet staringr mellan en flumskola och

en kunskapsskola och diskussionen behoumlver nyanseras och saumlttas in i en vidare

kontext

Det svenska utbildningssystemet har de senaste tjugo aringren girat straumlngt aringt

maumltbarhetsharingllet med oumlkat fokus paring resultat och oumlkad maringluppfyllelse i och

med 2011 aringrs skolreformer och det fokus paring standardisering och testning av

elevers kunskaper genom nationella prov som nu raringder Under de senaste tjugo

aringren har daumlrmed provresultat betyg och skolrankningar kommit att i allt houmlgre

grad paringverka undervisningen (Lundstroumlm 2018) Idag laumlggs saring mycket fokus

paring att maumlta maringluppfyllelse och att hitta saumltt att bedoumlma elevers kunskaper att

undervisningens inneharingll och elevers laumlrande har hamnat paring undantag (se till

exempel Loumlfgren amp Peacuterez Prieto 2017 och Sundberg 2018a) I en

performativ kontext daumlr nationella prov baringde lyfts fram som en garanti foumlr en

likvaumlrdig skola och tenderar att bli allt viktigare foumlr betygsaumlttning och foumlr vilka

kunskaper som raumlknas som viktiga behoumlvs en diskussion om hur och varfoumlr

laumlrare vaumlljer inneharingll att undervisa om Vi vet till exempel att externa

17

standardiserade prov paringverkar undervisningen och att laumlrare riktar in sin

undervisning mot nationella prov (Cheng 2004 Hardy 2015 Larsson 2018

Luxia 2007 Polesel et al 2014) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera och

problematisera vilka kunskaper och vilket inneharingll som vaumlljs ut foumlr

undervisningen i skolan eftersom det paringverkar vad elever faringr moumljlighet att laumlra

sig Vad som blir viktig kunskap att undervisa om i denna kontext borde vara

en central fraringga inte bara foumlr forskning om skolan utan aumlven foumlr alla som aumlr

verksamma i skolan Det aumlr saringledes ocksaring naringgot som alla verksamma laumlrare

maringste foumlrharinglla sig till foumlr att kunna goumlra genomtaumlnkta och vaumll underbyggda

didaktiska beslut om vilken kunskap och vilket undervisningsinneharingll som de

ser som viktigt och som de vill att alla deras elever ska faring tillgaringng till (Deng

2018)

I en tid naumlr specialiserad aumlmneskunskap aumlr utsatt foumlr haringrt tryck i saring kallade

kunskapsekonomier som kraumlver global konkurrens finns ett behov foumlr

skolaumlmnen och akademiska discipliner att diskutera och motivera sitt unika

bidrag till unga maumlnniskors utbildning (Holmberg et al 2019) Att ett

skolaumlmne ska byggas upp av ett vetenskapligt grundat inneharingll kan motiveras

med att skolan ska foumlrmedla vetenskapliga insikter till samhaumlllets medborgare

dels foumlr att foumlrbereda enskilda individer foumlr houmlgre studier dels foumlr att det aumlr

gynnsamt foumlr en demokrati att ha maringnga medborgare med en houmlg

kunskapsnivaring (Martinsson 2018) Den specialiserade kunskapen behoumlver

ocksaring didaktiseras (Ongstad 2006) foumlr att svara mot snabbt foumlraumlndrade villkor

och kontexter Det finns ocksaring ett behov av aumlmnesdidaktisk forskning som

inte enbart stoumlder laumlrares professionella praktiker utan ocksaring mer specifikt ser

laumlrares professionella praktiker i ljuset av laumlrare som aumlmnesexperter

(Holmberg et al 2019) I den offentliga debatten om skolan kan det raringda houmlgt

tonlaumlge om behov av betyg i ordning och uppfoumlrande laumlckande nationella

prov den oumlkande bristen paring jaumlmlikhet och huruvida kommunaliseringen och

det fria skolvalet var starten till det som idag kallas foumlr den svenska skolans

rdquoproblemrdquo Det har daumlremot hittills publicerats faring debattartiklar eller

nyhetsinslag som handlar om fraringgor som roumlr undervisningens inneharingll vilka

kunskaper som aumlr viktiga och varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot eller vad ndash eller

vem ndash skolan faktiskt ska vara till foumlr I staumlllet riktas fokus i houmlg grad mot

maumltbarhet resultat och oumlkad maringluppfyllelse i linje med internationell

accountabilityanda

Inte heller foumlr laumlrare som laumlnge varit verksamma i skolan har fraringgor om

undervisningens inneharingll och andra aumlmnesdidaktiska fraringgor faringtt saumlrskilt stort

utrymme Detta aumlr helt enkelt inte naringgot som under mina aringr i skolan har

prioriterats av skolans huvudmaumln Varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot och hur

laumlrare ska vaumllja och prioritera vad det ska laumlggas tid paring i klassrummet borde

vara en ytterst central fraringga men det aumlr naringgot som jag under mina tjugo aringr som

svensklaumlrare i gymnasieskolan saumlllan faringtt naringgon moumljlighet att reflektera oumlver

Daumlremot har mycket tid lagts paring fortbildning om konflikthantering

inkludering hur man skriver aringtgaumlrdsprogram att navigera i olika digitala

18

system som till exempel fraringnvarosystem laumlrplattformar och

provskrivningsprogram klickbara matriser eller att diskutera betyg

bedoumlmning och oumlkad maringluppfyllelse Detta bekraumlftas ocksaring av en paringgaringende

studie vid Houmlgskolan i Borarings som undersoumlker svensklaumlrares

kompetensutveckling paring organisationsnivaring och daumlr preliminaumlra resultat visar

att foumlrsvinnande lite av skolors budget foumlr kompetensutveckling foumlr

svensklaumlrare garingr till aumlmnesfoumlrdjupande fortbildning (Norlund 2020) Paring ett

liknande saumltt visar Erixon och Loumlfgren (2018) att en nationell

kompetensutvecklingsinsats kallad Laumlslyftet som fraringn boumlrjan i foumlrsta hand var

taumlnkt foumlr laumlrare i svenska i staumlllet naumlr materialet var faumlrdigt i huvudsak riktar

sig till laumlrare i alla skolaumlmnen Det tycks dock som om skolan i diskussionen

om oumlkad maringluppfyllelse har gloumlmt bort att foumlr att oumlka maringluppfyllelsen maringste

eleverna laumlra sig mer ndash eller baumlttre ndash och om eleverna ska laumlra sig mer maringste

laumlrarna faring moumljlighet att utveckla foumlrdjupade aumlmnes- och didaktiska kunskaper

Arbetet i skolan handlar ofta om praktisk och konkret problemloumlsning men

aumlven den teoretiska dimensionen av laumlrares arbete aumlr viktig foumlr att diskussionen

om skolan inte bara ska handla om rdquovad som fungerarrdquo Utrymme maringste ocksaring

ges till att problematisera djupare och mer filosofiska fraringgor om vad lektionen

aumlmnet skolan och utbildning faktiskt aumlr till foumlr (Priestley Biesta amp Robinson

2015)

En viktig aspekt i ett skolaumlmne aumlr att unga maumlnniskor har raumltt till stabil och

specialiserad aumlmneskunskap som kan hjaumllpa dem i en snabbt foumlraumlnderlig vaumlrld

(Holmberg et al 2019) Det handlar bland annat om att eleverna genom att de

faringr tillgaringng till logik begrepp och resonemang grundade i aumlmnets disciplinaumlra

kunskap faringr verktyg foumlr att foumlrstaring omvaumlrlden och sig sjaumllva (Holmberg et al

2019) och att foumlrstaring omvaumlrlden genom kunskaper som foumlr eleven bortom egna

erfarenheter (Sundberg 2018a) Detta resonemang ligger i linje med Michael

Youngs projekt foumlr skolan bringing knowledge back in (Young 2008) Det aumlr

dock min uppfattning att den svenska offentliga diskussionen om kunskap i

skolan ofta tenderar att bli fyrkantig och onyanserad med en instrumentell syn

paring kunskap daumlr kunskap blir lika med en lista paring ett faktainneharingll som ska

bockas av i undervisningen vilket ligger ganska laringngt ifraringn den powerful

knowledge som Michael Young och Johan Muller (2016) menar aumlr varje elevs

raumltt att faring laumlra sig i skolan Young (2015) understryker att kunskap maringste vara

i fokus foumlr diskussioner om skolan och om aumlmnes- och laumlroplaner eftersom

det aumlr en demokratisk raumlttighet foumlr alla elever att faring utvecklas och tillaumlgna sig

olika kunskaper Kunskap maringste daumlrfoumlr vara tillgaumlnglig foumlr alla och det aumlr

skolans uppgift att se till att alla elever faringr tillgaringng till den baumlsta kunskap som

foumlr tillfaumlllet finns Powerful knowledge utgoumlrs i Michael Youngs (2011 2013)

retorik av den stabila och viktig kunskap som elever har raumltt att laumlra sig och

aumlr ett teoretiskt perspektiv i min analys av svensklaumlrares tal om laumlsning i

svenskundervisningen i den haumlr avhandlingen

Konceptet powerful knowledge har vaumlckt intresse hos aumlmnesdidaktiska

forskare som foumlrsoumlkt definiera vilket inneharingll i ett skolaumlmne som kan

19

kvalificera sig som aumlmnets powerful knowledge (se till exempel Bertram

2019 (historia) Bladh Stolare amp Kristiansson 2018 (samhaumlllskunskap)

Bouwmans amp Beacuteneker 2018 (geografi) Golding 2018 (matematik)

McPhail 2017 (musik) Wheelahan 2015 (yrkesaumlmnen) Yates amp Millar

2016 (fysik)) och diskussionen hamnar daring paring en teoretisk nivaring eftersom den

utgaringr fraringn den akademiska disciplinens aumlmnesinneharingll Mer saumlllan utgaringr

diskussionen fraringn empiriska exempel (Gericke Hudson Olin-Scheller amp

Stolare 2018) daumlr fokus riktas mot laumlrare som staringr i en konkret

undervisningssituation daumlr de ska vaumllja inneharingll och fatta didaktiska beslut foumlr

sin undervisning Gericke et al (2018) understryker vidare att det inte raumlcker

med endast en akademisk utgaringngspunkt och att powerful knowledge aumlr en

empirisk fraringga som bara kan besvaras i relation till aumlmnets didaktisering

(Ongstad 2006) och de didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr med

stoumlrst betoning paring varfoumlr-fraringgan Vad som aumlr syftet med skolan ett skolaumlmne

eller ett undervisningsmoment aumlr enligt Gericke et al (2018) en fraringga som

saumlllan besvaras i akademin utan snarare behoumlver undersoumlkas i en konkret

undervisningssituation paring klassrumsnivaring Gericke et al (2018) betonar daumlrfoumlr

att paring klassrumsnivaring aumlr laumlraren en aktoumlr i processen att definiera vad powerful

knowledge kan vara i ett aumlmne Aumlven Young (2015) understryker vikten av att

laringta de verkliga aumlmnesexperterna det vill saumlga laumlrare som varje dag undervisar

i de olika skolaumlmnena komma till tals om vilken kunskap som ska vaumlljas ut

som ett viktigt inneharingll att undervisa om

Foumlr att hjaumllpa elever att utveckla powerful knowledge i ett aumlmne kraumlvs

aumlmnesmaumlssiga specialistkunskaper vilket betyder att laumlrare aumlr nyckelpersoner

naumlr det kommer till att utveckla powerful knowledge (Lambert 2017)

Powerful knowledge bygger paring att laumlraren har en foumlrstaringelse foumlr varfoumlr hens

aumlmne aumlr viktigt och vad som aumlr viktig kunskap i aumlmnet och kan daumlrmed inte

reduceras till en uppsaumlttning faktakunskaper som laumlraren maringste hinna med i en

kurs utan maringste ses som ett saumltt att foumlrstaring omvaumlrlden genom aumlmneslinsen

konstaterar Lambert Ett skolaumlmnes inneharingll aumlr dock inte givet och aumlmnets

plats status och utrymme i skolan beror paring de krav det omgivande samhaumlllet

staumlller paring det och paring den akademiska disciplin som aumlmnet aumlr sprunget ur

(Martinsson 2018) Ett aumlmne som aumlr definierat utanfoumlr klassrummet maringste

daumlrfoumlr omformas innan det foumlrs in i klassrummet (Molloy 2007) Stoffet aumlr

bara en del av aumlmnet och det raumlcker inte med att goumlra listor oumlver vilket inneharingll

ett aumlmne ska omfatta foumlr att foumlrstaring vad ett aumlmne aumlr eftersom ett skolaumlmne aumlven

har i uppdrag att baringde utveckla och bedoumlma elevers faumlrdigheter (Martinsson

2018) Ett skolaumlmne motiveras ocksaring av ett syfte som haumlnger ihop med de

didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr och aumlr daumlrmed alltid mer aumln

bara en skolversion av den akademiska disciplinen (Martinsson 2018)

Samtidigt maringste laumlrares didaktiska avvaumlgningar saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang aumln att den undervisning som blir enbart ligger hos den enskilda

laumlraren Undervisningens inre kontext det vill saumlga de val beslut och

foumlrhandlingar som laumlrare goumlr naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning

20

aumlr taumltt sammanvaumlvd med undervisningens yttre lokala nationella och globala

kontext och det garingr egentligen inte att skilja dem aringt (Ball et al 2012

Wahlstroumlm 2015) Paring saring vis blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring

hur utbildning transformeras fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och

laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna

ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm

2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter

den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av

organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens

foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Paring

klassrumsnivaring har laumlrare saringledes en viktig roll naumlr det gaumlller processen att

definiera vilket inneharingll undervisningen ska ha och vilka kunskaper som ska

prioriteras eftersom laumlrarens egen foumlrstaringelse av aumlmnet aumlr avgoumlrande foumlr den

tolkningsprocess som utformar aumlmnet i klassrummet Laumlrare faringr paring saring vis en

dubbel roll som baringde uttolkare och utfoumlrare av policy som de i vaumlldigt laringg

utstraumlckning har varit med att bestaumlmma om (Ball et al 2012)

De standardbaserade laumlroplaner som infoumlrdes i och med 2011 aringrs svenska

skolreformer fraumlmjar i och med laumlroplanens struktur ett fokus paring de olika

aumlmnenas kunskapskrav vilket tillsammans med avreglering decentralisering

och marknadisering av skolan har lett till fokus paring resultat i staumlllet foumlr inneharingll

i skolan (Wahlstroumlm amp Sundberg 2018) Med hjaumllp av standardisering av

utbildning och olika typer av utvaumlrderingar har reformerna medverkat till att

aringterreglera laumlrarna Detta har i sin tur bidragit till att svenska laumlrare har tappat

i autonomi vilket har lett till en avprofessionalisering av laumlrarkaringren (Wermke

amp Forsberg 2017) eftersom uppifraringn staumlllda kontrollkrav krockar med

professionella vaumlrderingar och daumlrmed reducerar laumlrares autonomi

(Lundstroumlm 2018) Lundstroumlm paringpekar vidare att den granskningskultur som

idag dominerar svensk skola innebaumlr en foumlraumlndrad laumlrarroll Utrymmet foumlr

laumlrares professionella avgoumlranden har krympt i och med att laumlrarnas position

har foumlrskjutits genom att makt och kontroll oumlver undervisningen har oumlverfoumlrts

till andra aktoumlrer aumln laumlrarna (Lundstroumlm 2018) Liksom Ball et al (2012)

menar Lundstroumlm (2018) att laumlrares autonomi paringverkas av flera olika policyer

som interagerar saring att summan blir naringgot annat aumln varje intention i sig

Foumlrutom den maringl- och resultatstyrda skola som naumlmnts ovan handlar det aumlven

om policyer om ett distinktare betygssystem tidigare betyg fler och tidigare

nationella prov foumlrstaumlrkta krav paring utvaumlrderingar oumlkade inspektioner med

fokus paring betyg och bedoumlmning offentliggoumlrande av skolors resultat och

infoumlrandet av en laumlrarlegitimation ndash och som alla aumlr policyer som syftar till att

reglera den betygsaumlttande laumlraren och saumlkra laumlrares betygsaumlttning (Lundstroumlm

2018 Mickwitz 2015) Avprofessionaliseringen av svenska laumlrare aumlr daumlrmed

ett resultat av fler olika reformer som sammanfaller i tid och som tillsammans

innebaumlr en begraumlnsning av laumlrares professionella autonomi (Lundstroumlm 2018)

Svenskaumlmnet tillhoumlr tillsammans med matematik och engelska skolans

mest stabila och minst ifraringgasatta aumlmnen vilket bekraumlftas av att aumlmnet har ett

21

nationellt prov som i sin tur signalerar att aumlmnet har houmlg status och aumlr viktigt

foumlr samhaumlllet (Martinsson 2018) I ett historiskt perspektiv har svenskaumlmnet

fram till aringr 1946 setts som ett uttryck foumlr ett nationellt identitetsprojekt

(Elmfeldt 2014) och det har ocksaring laumlnge varit det aumlmne som burit rollen av att

vara skolans bildningsaumlmne (Persson 2012) Aumlven om det inte kan tas foumlr

sjaumllvklart att det aumlr skolans uppgift att ge elever litteraumlr bildning (Thavenius

1991) saring aumlr det i synnerhet laumlsningen av skoumlnlitteratur som fraumlmst anses baumlra

upp bildningstraditionen eftesom den laringngsamma laumlsningen av texter utgoumlr ett

ideal inom de humanistiska vetenskaperna (Elmfeldt 2014) Det finns dock

en risk att stofftraumlngsel i svenskaumlmnet skapar en vattendelare mellan laumlsning

av skoumlnlitteratur och texter av sakprosakaraktaumlr daumlr de skoumlnlitteraumlra texterna

av laumlrarna anses staring foumlr en djupare form av kunskap och erfarenhet som kraumlver

undervisning och textbearbetning under det att laumlsning av sakprosa till stor

del laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand (Erixon 2010)

Laumlngre tillbaka i historien i 1500- och 1600-talens latinskolor var

modersmaringlsundervisningens primaumlra uppdrag att de elever som kom till

latinskolan skulle laumlra sig grundlaumlggande laumls- och skrivfaumlrdigheter paring svenska

Det aumlr foumlrst under boumlrjan paring 1800-talet som svenskaumlmnet boumlrjar konkurrera ut

latinet som det sjaumllvklara bildningsaumlmnet och etablera sig baringde som

sjaumllvstaumlndigt aumlmne och som det skolaumlmne som ska baumlra upp den

litteraturdidaktiska traditionen (Thavenius 1991) Valet av litteratur och

syftet med litteraturlaumlsningen har skiftat genom olika tider Traditioner moral

nationalism idealism litteraumlr socialisation existentiella fraringgor sociala

erfarenheter och elevens personlighetsutveckling har turats om att staring i fokus

foumlr litteraturpedagogiken som ocksaring oftast staringtt i foumlrbund med bredare raringdande

samhaumlllsideologier kulturella normer och vetenskapliga tankemoumlnster

(Thavenius 1991) Nya aumlmnesplaner ett nytt betygssystem och fler nationella

prov parallellt med samhaumllleliga normfoumlraumlndringar kring genus etnicitet och

sexualitet samtidigt som digitaliseringen ger upphov till nya saumltt att laumlsa staumlller

dock nya krav paring svenskaumlmnet och dess inneharingll Svensklaumlrarens uppdrag har

med andra ord de senaste aringren blivit allt mer komplext Erixon och Green

(2020) visar att skolan och daumlrmed aumlven L1-undervisningen det vill saumlga

undervisning i Language 1 och som i den haumlr studien handlar om undervisning

i aumlmnet svenska de senaste decennierna har genomgaringtt stora foumlraumlndringar som

paringverkar baringde undervisningen och laumlrares roll med avseende paring globalisering

maringngkulturalism digitalisering och en foumlrvaumlntning paring att skolan ska ta ansvar

foumlr och loumlsa olika sociala problem Allt detta sker i en nyliberal inramning med

fokus paring ansvarsutkraumlvande och paring att standardisera utbildning genom bland

annat frekvent testande av elevers kunskaper vilket aumlr saumlrskilt utmanande foumlr

L1-aumlmnen (Erixon amp Green 2020) I en foumlraumlnderlig kontext med skolreformer

som avloumlser varandra i ett snabbt floumlde och med foumlraumlndrade synsaumltt paring kunskap

och skolans undervisning samt ett oumlkat performativt tryck mot skolan behoumlvs

det mer kunskap om hur skolans kunskapsuppdrag tolkas av verksamma laumlrare

22

och vad svensklaumlrare lyfter fram som stabil och viktig kunskap i

laumlsundervisningen

Syfte och forskningsfraringgor

I den haumlr avhandlingen undersoumlks hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om

laumlsundervisningen i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Intresset riktar sig mot vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa

och foumlrstaring olika texter och hur de beskriver att undervisningen paringverkas av att

elevernas laumlsning ska bedoumlmas och examineras Den laumlspraktik som studeras

utgoumlrs av fem laumlrares undervisning i kursen Svenska 1 paring fyra olika

studiefoumlrberedande program paring gymnasiet under laumlsaringret 20152016 Syftet

med studien aumlr att bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar

svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till

laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt

fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken

powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken

Forskningsfraringgor

Hur beskriver laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till

sin undervisning

Vilka texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion

har texterna i undervisningen

Vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig

utifraringn den undervisning som genomfoumlrs

Vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal

Vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska

1 synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen

Studiens kontext

Den haumlr avhandlingen riktar intresset mot laumlsning i svenskundervisning paring

gymnasiet i en kurs daumlr laumlsningen ska maumltas i ett avslutande nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov Avhandlingen bestaringr av tvaring delar daumlr Del I kommit till under

forskarstudierna med doktorsexamen som slutmaringl och Del II bygger paring den

licentiatuppsats som publicerades 2018 (Larsson 2018)

Doktorsavhandlingen aumlr saringledes en sammanfogning av tvaring forskningsprojekt

som utgaringr fraringn samma intresse och samma empiriska material men med olika

fokus Den empiriska delen av arbetet med licentiatuppsatsen skapade ett stort

material baringde vad gaumlller laumlrarintervjuerna och det textmaterial som laumlrarna

anvaumlnde i sin undervisning De olika texterna med tillhoumlrande arbetsuppgifter

23

som laumlrarna valde till undervisningen i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr naumlr

intervjuserien paringgick aumlr en del av materialet i licentiatuppsatsen som foumlrblev

outforskat liksom de foumlrteckningar oumlver texter som uppraumlttades under

intervjuerna Redan under arbetet med licentiatuppsatsen fanns ett intresse foumlr

att vidare utforska den haumlr delen av materialet I och med de fortsatta

forskarstudierna uppstod moumljligheten att arbeta med och analysera aumlven det

empiriska material som paring grund av tids- och platsbrist inte kunde innefattas i

licentiatstudien

I licentiatuppsatsen riktades fokus mot paringverkan paring undervisningen av

externa standardiserade prov den saring kallade washbackeffekten (se Alderson

amp Wall 1993) och mot laumlrares uppfattningar om det nationella provet i

Svenska 1 paring gymnasiet Ett saumlrskilt intresse riktades mot det delprov som aumlr

avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse och det nationella provet stod saringledes i

foumlrgrunden i studien I avhandlingsarbetet aumlr det undervisningen i den kurs

som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som staringr i foumlrgrunden och det

nationella provet hamnar daumlrmed mer i bakgrunden i avhandlingsarbetet

Valet att laringta delar av licentiatuppsatsen ingaring som en del i avhandlingen

grundar sig paring att aumlven om fokus i avhandlingen riktas mot undervisningen saring

visade sig baringde undervisningen och laumlrarna under intervjustudien vara starkt

praumlglade av den performativa kontexten som det nationella provet var en del

av Daumlrfoumlr bearbetade jag de delar av licentiatuppsatsen som gav en bild av

den performativa kontexten som laumlrarna talade om och laumlt detta ingaring som

avhandlingens Del II

Konsekvensen av att sammanfoga Del I som bygger paring tidigare outforskat

material och Del II som bygger paring redan publicerat material aumlr att vissa

textdelar i avhandlingen ligger naumlra olika textavsnitt i licentiatuppsatsen Detta

gaumlller i foumlrsta hand Del II men aumlven delar av de kapitel som foumlregaringr

avhandlingens empiriska kapitel Inledningen aumlr skriven med avsikt att

omfamna hela avhandlingen under det att kapitlet om tidigare forskning aumlr en

sammanfogning av relevant och uppdaterad forskning fraringn licentiatuppsatsen

och forskning som relaterar till hela doktorsavhandlingen Eftersom samma

oumlvergripande teori Stephen Balls teori om policy enactment anvaumlnds i baringda

studierna kan vissa textpartier i avhandlingen i det avsnitt i teorikapitlet som

handlar om att goumlra policy ligga naumlra det som skrevs i licentiatuppsatsen

Avsnittet har dock under arbetet med avhandlingen skrivits om efter en ny

laumlsning av Balls texter samt naringgra nya texter som tillkommit efter det att

licentiatuppsatsen publicerades Naumlr det gaumlller de teoretiska utgaringngspunkterna

laumlsundervisning i gymnasieskolan samt powerful knowledge aumlr avsnittet med

teori om laumlsundervisning i gymnasieskolan baringde omskrivet och foumlrdjupat

Daumlremot aumlr powerful knowledge ett perspektiv som tillkommer i avhandlingen

och avsnittet aumlr saringledes helt nytt Kapitlet om studiens design och

forskningsprocessen har skrivits om i avhandlingen men eftersom empirin

samlades in under arbetet med licentiatuppsatsen ligger formuleringarna i

metoddelarna naumlra texten i licentiatuppsatsens metodkapitel

24

Naumlr det gaumlller de empiriska kapitlen aumlr de tre kapitlen i Del I skrivna foumlr

doktorsavhandlingen under det att de tvaring kapitlen i Del II aumlr bearbetade och

omskrivna efter en re-analys av de empiriska kapitlen i licentiatuppsatsen

Naringgra avsnitt som behandlar laumlrarnas tal om den egna laumlsundervisningen har

flyttats fraringn Del II och ingaringr i staumlllet i kapitel fem och kapitel sju daumlr de

bearbetats och integrerats med den nyskrivna texten I licentiatstudien ingick

aumlven intervjuer med fyra fokusgrupper i materialet men daring dessa intervjuer

enbart hade fokus paring det nationella provet i Svenska 1 har de partier som utgaringr

fraringn fokusgrupperna tagits bort Paring naringgra faring staumlllen naumlr inneboumlrden varit

densamma och inneharingllet bedoumlmts vara relevant att beharinglla har citat fraringn

fokusgrupperna ersatts av citat med samma inneboumlrd fraringn de fem laumlrare som

medverkar i avhandlingsstudien men i huvudsak har alltsaring det som utgaringtt fraringn

materialet i fokusgruppintervjuerna lyfts ut Vissa partier i Del II har ocksaring

lagts till med nyskriven text eller faringtt nya citat tillagda foumlr att foumlrtydliga eller

foumlrdjupa textavsnitt som bedoumlmts behoumlva utvecklas och faring en mer

framtraumldande roll i avhandlingen Detta innebaumlr att de empiriska kapitlen i Del

II har faringtt ett annat fokus och en annan retorik aumln de empiriska kapitlen i

licentiatuppsatsen aumlven om stora textpartier ligger naumlra eller aumlr identiska med

licentiatstudiens text Detsamma gaumlller kapitel elva som inneharingller en analys

av och reflektion oumlver resultaten i Del II daumlr texten bestaringr av till oumlvervaumlgande

del av foumlr avhandlingen relevanta delar fraringn licentiatuppsatsens avslutande

kapitel och i viss maringn nyskriven text Texten i kapitel elva aumlr saringledes i flera

avseenden i det naumlrmaste aumlr identisk med diskussionen i licentiatuppsatsen

Aumlven texten i metoddiskussionen aumlr omskriven men ligger i vissa delar naumlra

motsvarande parti i licentiatuppsatsen eftersom det aumlr samma metod i form av

semistrukturerade intervjuer och material som anvaumlnts Det sista kapitlet

bestaringr av en avslutande diskussion som aumlr nyskriven utifraringn avhandlingens

hela inneharingll

Avhandlingens disposition

Avhandlingen bestaringr av tolv kapitel daumlr det foumlrsta kapitlet presenterar studiens

inledning bakgrund syfte forskningsfraringgor samt ett avsnitt som beskriver

studiens kontext I det andra kapitlet redogoumlrs foumlr tidigare forskning och i det

tredje kapitlet presenteras avhandlingens teoretiska utgaringngspunkter Kapitel

fyra redovisar metod material analysprocess och etiska oumlvervaumlganden

Avhandlingens empiriska del aumlr uppdelad i tvaring delar Del I boumlrjar med en kort

inledande text som foumlljs av tre kapitel som inneharingller resultat som svarar paring

studiens tre foumlrsta forskningsfraringgor och ett kapitel med analys av och en

reflektion oumlver resultaten i Del I Det foumlrsta kapitlet i Del I kapitel fem

behandlar hur laumlrarna beskriver de didaktiska avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer

texter till sin undervisning Kapitel sex redovisar vilka texter laumlrarna anger att

de anvaumlnder i kursen Svenska 1 och vilken funktion texterna har i

25

undervisningen och kapitel sju redogoumlr foumlr vad som framtraumlder som viktiga

kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som

genomfoumlrs I kapitel aringtta genomfoumlrs en analys av och reflektion oumlver resultaten

i Del I Aumlven Del II inleds med en kort inledande text som foumlljs av tvaring kapitel

som svarar paring studiens fjaumlrde och femte forskningsfraringga Foumlrsta kapitlet i Del

II kapitel nio skildrar vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av

elevers laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal Det sista empiriska kapitlet

kapitel tio ger en bild av vilka utmaningar i relation till det nationella provet

i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Kapitel

elva avrundar Del II med en analys av och reflektion oumlver resultaten i de tvaring

foumlregaringende kapitlen Avhandlingens avslutande diskussion om studiens

metod resultat och slutsatser aringterfinns i det tolfte kapitlet Daumlrefter foumlljer en

engelsk sammanfattning och bilagor inneharingllande informationsbrev

samtyckesblankett intervjuguider samt foumlrteckningar oumlver de texter som

anvaumlndes i undervisningen

26

Kapitel 2 Tidigare forskning

Den haumlr avhandlingen aumlr en studie i aumlmnet pedagogiskt arbete och har sin

inriktning mot det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet med ett fokus paring

laumlsundervisning i aumlmnet svenska paring gymnasiet Syftet med studien aumlr att bidra

med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls

infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och

performativ kontext Ett saumlrskilt fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt

att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den

beraumlttade praktiken Daumlrmed foumlr avhandlingen samman olika

kunskapsomraringden och utbildningsvetenskapliga forskningsfaumllt De

forskningsfaumllt som avhandlingen beroumlr aumlr omfattande och de studier som

presenteras nedan aumlr daumlrfoumlr ett urval av i huvudsak didaktiska studier som har

tydliga beroumlringspunkter med avhandlingens fokus och som behoumlvs foumlr

avhandlingens kontextuella inramning Litteratursoumlkningen har skett baringde

genom snoumlbollseffekt och med systematiska soumlkningar som framfoumlr allt tagit

sin utgaringngspunkt i aringterkommande nyckelreferenser men ocksaring i databaserna

DiVA Swepub Libris Eric Google Scholar och Houmlgskolan Dalarnas

soumlkmotor Summons

I det haumlr kapitlet presenteras tematiskt tidigare forskning som tar sin

utgaringngspunkt i avhandlingens syftesbeskrivning Inledningsvis ges en kort

oumlversikt av svenskaumlmnesdidaktisk forskning som har laumlsning och textval i

fokus foumlr att placera in foumlreliggande studie i det svenskaumlmnesdidaktiska

forskningsfaumlltet och motivera studiens syfte Sedan foumlljer en redogoumlrelse foumlr

forskning som aumlr relevant foumlr avhandlingens resultat och daumlr nationella prov i

aumlmnet svenska metaspraringk och bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen har

undersoumlkts samt forskning om laumlrares praktik i relation till policy performativt

tryck och externa standardiserade prov

Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning

Forskningen inom det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet har oumlkat betydligt i

omfaringng de senaste tvaring decennierna (Holmberg amp Nordenstam 2016) Naumlr det

gaumlller studier som handlar om undervisningen i svenska paring houmlgstadiet eller

gymnasiet har elevers skrivutveckling eller bedoumlmning av elevers skrivande

aumlgnats uppmaumlrksamhet (se till exempel Andersson Varga 2014 Borgstroumlm

2010 2012 Nordmark 2014 Parmenius Swaumlrd 2008 Skar 2013) Holmberg

27

och Nordenstam (2016) och Skar och Tengberg (2014) visar att det aumlven finns

ett stort intresse inom faumlltet foumlr forskning som undersoumlker litteraturens

funktioner och laumlsning som inneharingll eller som aktivitet i klassrummet

Intresset riktas fraumlmst mot svenskspraringkiga elever paring houmlgstadiet eller gymnasiet

och i viss maringn aumlven mot att undersoumlka konstruktionen av svenskaumlmnet i

styrdokument skolans praktik eller i laumlrarutbildningen (Holmberg amp

Nordenstam 2016) Aumlven i ett nordiskt L1-perspektiv aumlr det litteraturlaumlsning

foumlr aumlldre elever som tilldrar sig forskares intresse och det finns faring studier med

fokus paring laumlsundervisning foumlr aumlldre elever (Holmberg et al 2019)

Naumlrmare haumllften av de studier fraringn de senaste tvaring decennierna som kan

saumlgas tillhoumlra det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har en

litteraturdidaktisk inriktning (Holmberg amp Nordenstam 2016 Reichenberg

2012) och det litteraturdidaktiska faumlltet var redan foumlr tio aringr sedan en snabbt

vaumlxande del av det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Exempel

paring litteraturdidaktiska perspektiv som undersoumlks aumlr identitetsskapande

litteratursamtal med elever paring fordonsprogrammet (Asplund 2010)

litteraturundervisning foumlr gymnasieelever i Sverige och Frankrike (Johansson

2015) svenska gymnasieungdomars attityder till laumlsning av skoumlnlitteratur

(Nordberg 2017a) fantasylitteraturens didaktiska potential i arbetet med

skolans vaumlrdegrund (Alkestrand 2016) den estetiska dimensionen av

gymnasieungdomars laumlsning i klassrummet (Wintersparv 2021) laumlsning av

icke-vaumlsterlaumlndsk litteratur (Gustafsson Nadel 2018) transformativt laumlrande

genom litteraturlaumlsning (Bradling 2020) elevers meningsskapande i relation

till fiktion i tryckt pappersform och i filmadaption (Wessbo 2021) och

litteraturundervisningens koppling till skolans demokratiuppdrag (Borsgaringrd

2021) Aumlven textsamtalets funktion och didaktiska moumljligheter foumlr elevers

foumlrstaringelse av det de laumlst har aumlgnats en del uppmaumlrksamhet (Hallesson 2015

Hultin 2006 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) Ur ett elevperspektiv visar

Tengberg (2011) genom intervjuer med houmlgstadieelever att textsamtalet foumlr

maringnga elever fyller en viktig funktion och upplevs som meningsfullt I en

utvaumlrdering av ett omfattande nationellt laumlsprojekt paring houmlgstadiet och

gymnasiet framkommer att ett stort antal elever som deltog i projektet ansaringg

att en gemensam laumlsning av en hel roman med tillhoumlrande textsamtal gett dem

deras foumlrsta riktiga laumlsupplevelse och utmanat deras tankar (Nordberg 2017b)

En norsk studie med L1-perspektiv visar paring liknande resultat utifraringn

observationer och intervjuer med tre gymnasieelever daumlr eleverna beskrev att

textsamtalen oumlkade elevernas foumlrstaringelse av den laumlsta texten Textsamtalen

hjaumllpte eleverna att till exempel utveckla litteraumlr kompetens genom att de fick

oumlva sig paring att formulera och underbygga den egna tolkningen att de fick

tillgaringng till andras tolkningar och moumljlighet att reflektera oumlver och vaumlrdera en

tolkningsmaringngfald (Fodstad amp Thomassen 2020)

Naumlr det gaumlller forskning som riktar intresset mot elevers laumlsning i

klassrummet ansluter sig ett stort antal studier till ett receptionsteoretiskt

perspektiv med utgaringngspunkt i en diskussion om vad som haumlnder vid elevers

28

moumlte med och meningsskapande utifraringn olika skoumlnlitteraumlra texter (se till

exempel Asplund 2010 Borsgaringrd 2021 Bradling 2020 Johansson 2015

Klementsson 2015 Molloy 2009 Nilsson 2015 Nordberg 2015 Olin-

Scheller 2006 Pettersson 2015 Tengberg 2011 Wennerstroumlm Wohrne

2015 Wessbo 2021) Svenskaumlmnesdidaktiska studier om laumlsning av

skoumlnlitteraumlra texter foumlr aumlldre elever fokuserar ocksaring i stor utstraumlckning hur de

skoumlnlitteraumlra texter som foumlrekommer i undervisningen harmonierar med

laumlrarnas uppfattning om kanon kulturarv och aumlmnesuppfattning och hur

laumlrarnas svenskaumlmnen konstrueras foumlr olika elevgrupper (se till exempel

Bergman 2007 2009 Bommarco 2006 Brink 2006 Graeske amp Lundstroumlm

2015 Hultin 2006 2009 Johansson 2015 Lundstroumlm 2007 Magnusson

2014 Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Nordberg 2017a Norlund 2009 Olin-

Scheller 2006) Tengberg (2019) visar aumlven att tanken om att det inte finns ett

raumltt eller fel saumltt att tolka en text aumlr vanligt foumlrekommande bland studiens

laumlrare Johansson (2019) har undersoumlkt hur gymnasieelever foumlrstaringr och

anvaumlnder litteraumlra begrepp vid analys av litteraumlr text och sett att eleverna har

svaringrt att tillaumlmpa begreppen vid litteraumlr analys Aumlven om eleverna ibland kan

identifiera och ge korrekta definitioner anvaumlnds inte begreppen foumlr att oumlka

foumlrstaringelsen av texten En viktig slutsats i studien aumlr att begreppen maringste saumlttas

in i ett sammanhang foumlr att bli anvaumlndbara och begripliga foumlr eleverna

(Johansson 2019)

Studier som undersoumlker laumlsning av sakprosatexter foumlr aumlldre elever aumlr dock

betydligt mer sparsamma inom faumlltet aumlven om laumlsning av texter som inte

raumlknas som skoumlnlitteraumlra ingaringr i svenskaumlmnet (Holmberg et al 2019) Hur

houmlgpresterande elever med god laumlskompetens goumlr foumlr att foumlrstaring faktatexter

inom gymnasiets svenskaumlmne har dock undersoumlkts (Hallesson 2011) De

studier som undersoumlker elevers laumlsning av sakprosa i en skolkontext aumlr

betydligt faumlrre aumln de studier som fokuserar elevers laumlsning av skoumlnlitteratur

och staringr foumlretraumldesvis att finna utanfoumlr det svenskaumlmnesdidaktiska

forskningsfaumlltet Till exempel har elevers laumlsning av faktatexter inom

gymnasiets historie- och samhaumlllsvetenskapliga aumlmnen i ett multimodalt

perspektiv undersoumlkts (Magnusson 2014) liksom hur stoumlttande textsamtal kan

hjaumllpa elever med deras laumlsning och foumlrstaringelse av faktatexter i historieaumlmnet

(Hallesson 2015) En uppfattning som framkommer i en intervjustudie med

elva svensklaumlrare paring houmlgstadiet aumlr att det fraumlmst aumlr faktatexter som elever har

svaringrt foumlr att laumlsa och foumlrstaring (Westlund amp Molloy 2017) Trots detta finns det

flera studier som visar att eleverna inom svenskaumlmnet moumlter en allt mindre

maumlngd sakprosatexter eftersom svensklaumlrare tenderar att vaumllja bort att arbeta

aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr (Norlund 2009 Liberg amp Eklund 2005

Reichenberg 2012) Enligt Norlund (2009) anvaumlnds sakprosatexter oftast i

svenskaumlmnet som exempeltexter foumlr att identifiera genretypiska drag och foumlr

att inspirera till egen textproduktion Vidare konstaterar Norlund att

handledning i laumlsningen av svaringrare faktatexter paring gymnasiet tenderar att utebli

och svensklaumlrarna i hennes avhandling vaumlljer ofta att moumlta elevers laumlsmotstaringnd

29

mot faktatexter genom att i staumlllet beraumltta om inneharingllet eller genom att ersaumltta

texten med filmer eller bilder Naumlr det gaumlller svenskaumlmnesdidaktiska studier

som undersoumlker aumlldre elevers laumlsning aumlr det saringledes laumlsning av litteratur och

litteraturdidaktik i ett receptionsteoretiskt perspektiv som dragit till sig mest

uppmaumlrksamhet och studier som fokuserar laumlsundervisning paring gymnasiet aumlr

betydligt svaringrare att hitta

Textval

God laumlsundervisning foumlrbereds genom bland annat ett noggrant textval (Olin-

Scheller amp Tengberg 2016) Trots detta har en relativ liten del av

svenskaumlmnesdidaktisk forskning riktat in sig mot valet av texter inom ramen

foumlr undervisningen i aumlmnet svenska och de studier som finns hamnar till

stoumlrsta delen inom det litteraturdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Naumlr det

gaumlller elevers laumlsning av faktatexter och arbetet med sakprosatexter aumlr det faumlrre

forskare som har intresserat sig foumlr vilka texter som kommer in i klassrummet

(Reichenberg 2012) och det aumlr betydligt svaringrare att hitta studier om hur

svensklaumlrare vaumlljer sakprosatexter jaumlmfoumlrt med hur svensklaumlrare vaumlljer

skoumlnlitteraumlra texter Ideacuteer om att litteratur och att laumlra sig laumlsa litteratur hjaumllper

oss att laumlra oss foumlrstaring vaumlrlden runt omkring (Vischer Bruns 2011) och att

laumlsning bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och stoumlrre foumlrstaringelse foumlr andra tycks

vara ett outtalat ideal som genomsyrar baringde litteraturvetenskap

laumlrarutbildning och litteraturdidaktik (Andersson 2010) Daumlrmed foumlrvaumlntas

ocksaring litteraturvalet i skolan oumlverensstaumlmma med det som i laumlroplanen

benaumlmns som samhaumlllets vaumlrdegrund och som aumlven den underfoumlrstaringtt antas

vara god (Persson 2012) Erixon (2010) anvaumlnder Bernsteins (2000) begrepp

det heliga och det profana foumlr att diskutera olika texters status i svenskaumlmnet

Ett aumlmnes heliga handlar om det som aumlr specifikt foumlr aumlmnet och som skiljer

det fraringn andra skolaumlmnen och som inte aumlr foumlrhandlingsbart under det att det

profana utgoumlrs av olika kontextuella krav och tvaringng som ramar in aumlmnets

foumlrutsaumlttningar och saringdant som laumlttare kan foumlraumlndras eller foumlrhandlas bort Det

aumlr framfoumlr allt skoumlnlitteratur och den tryckta boken som representerar

svenskaumlmnets heliga (Elmfeldt 2014 Erixon 2010 2014) Enligt Erixon

(2010) aumlr det inte laumlsning i sig som aumlr heligt utan laumlsningen av skoumlnlitteratur

och allt som inte aumlr laumlsning av skoumlnlitteratur kan saumlgas vara profant och kan

laumlsas paring skaumlrm om situationen saring kraumlver

Forskning om litteratur i laumlroplanen foumlr grundskolan efter reformerna 2011

problematiserar att kursplanerna i Lgr11 speglar ett synsaumltt paring litteratur som

foumlrminskar dess vaumlrde till foumlrmaringn foumlr stabila maumltbara kunskaper som i sig aumlr

en konsekvens av obligatoriska maumltningar i form av nationella prov

(Lundstroumlm Manderstedt amp Palo 2011) I och med detta finns en risk att en

litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv kommer att

dominera undervisningen paring bekostnad av den estetiska litteraturlaumlsningen

som inte ges utrymme i kunskapskraven (Lundstroumlm et al 2011) I laumlroplanen

30

foumlr gymnasiet Gy11 har utrymmet foumlr skoumlnlitteratur och annan fiktionstext

minskat och daring framfoumlr allt i kursen Svenska 1 (Graeske 2015) samtidigt som

traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor som

analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv mer aumln tidigare lyfts fram

(Persson 2012)

Svensklaumlrares val av texter i undervisningen paringverkas av vilka

foumlrutsaumlttningar som styr texturvalet (Lundstroumlm 2009) Utoumlver laumlroplanens

direktiv finns maringnga andra faktorer som styr laumlrares didaktiska textval foumlr

klassrummet (Westlund amp Molloy 2017) Till exempel paringverkar elevers olika

laumlsprofiler laumlrarens laumlsdidaktiska avvaumlgningar med avseende paring baringde textval

och svaringrighetsgrad paring de uppgifter som ska goumlras till texterna i en klass

(Westlund amp Molloy 2017) Aumlven svensklaumlrares aumlmnesuppfattning tycks

spela en stor roll foumlr vilka skoumlnlitteraumlra texter som kommer in i klassrummet

(Brink 2006 Martinsson 2012 Olin-Scheller 2006) Aumlmnets traditioner

skolkulturer aumlmnessynen i laumlromedel konkurrerande pedagogiska

institutionella och inneharingllsorienterade villkor samt laumlrarens vaumlrderingar och

erfarenheter interagerar naumlr laumlrare tolkar styrdokumenten foumlr att vaumllja inneharingll

och texter till sin undervisning (Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009

Molloy 2007) Studier som lyfter vad svensklaumlrare utgaringr fraringn naumlr de goumlr sina

litteraturval naumlmner tillgaringng till litteratur att engagera eleverna och anknyta

till deras verklighet att vaumlcka laumlslust att foumlrmedla ett kulturarv att laumlra

eleverna att taumlnka sjaumllva och att ge historisk foumlrstaringelse foumlr litteratur fraringn olika

tider (Bergman 2007 Borsgaringrd 2021 Hultin 2009 Lundstroumlm 2009

Mossberg Schuumlllerqvist 2008) Laumlsning i gymnasiets svenskundervisning foumlre

Gy11 tycks ocksaring domineras av typografisk skoumlnlitteratur daumlr textvalet

handlar om att saringlla fraringn ett traditionellt kanoniskt utbud eftersom laumlrarna ser

paring svenskaumlmnet som ett litteraturhistoriskt bildningsaumlmne (Lundstroumlm 2007

Olin-Scheller 2006)

Laumlrares textval paringverkas ocksaring till viss del av de texter som finns i de

laumlroboumlcker som finns paring skolan Studier som granskar textval och

arbetsuppgifter i laumlroboumlcker foumlr svenskaumlmnet belyser att trots samma

aumlmnesplan foumlrekommer olika aumlmnestraditioner eller olika laumlsarter i laumlromedel

riktade mot olika program (Dahl 2015 Graeske 2013 2015 Lilja Waltaring

2016) I de laumlromedel som granskats aumlr forskningsanknytningen ringa och det

foumlrekommer inga didaktiska diskussioner om urval eftersom

laumlromedelsfoumlrfattarnas urvalsprincip i stort sett bygger paring egen

klassrumstradition och goda erfarenheter av vad som fungerar i klassrummet

(Graeske 2015) Dahls Graeskes och Lilja Waltarings studier har bland annat

visat att den syn paring elevers laumlsning som speglas i laumlroboumlckerna tyder paring

utveckling av skilda laumlskompetenser foumlr elever paring de yrkesinriktade och paring de

studiefoumlrberedande programmen Naumlmnda studier saumlger dock inget om hur

laumlroboumlckerna anvaumlnds i svenskundervisningen

Sjaumllva processen med att vaumllja ut de texter som tas upp i undervisningen aumlr

inte beforskad i lika houmlg grad som vilka texter som vaumlljs och merparten av de

31

studier som gjorts har ett intresse som uteslutande fokuserar paring urvalet och

arbetet med de skoumlnlitteraumlra texterna (se till exempel Bergman 2007

Bommarco 2006 Brink 2006 Lundstroumlm 2007 Mossberg Schuumlllerqvist

2008 Olin-Scheller 2006) Flera olika aspekter framtraumlder i relation till hur

svensklaumlrare vaumlljer texter till undervisningen Naumlr fyra houmlgstadielaumlrare i

Tengbergs (2011) avhandling fick diskutera vilken novell som skulle

anvaumlndas i interventionsstudien var det fraringgor om texternas spraringk

komposition och intertextuella kopplingar om det historiska avstaringndet mellan

textens tillkomst och elevernas laumlsning av texten och om det fanns moumljlighet

foumlr igenkaumlnning och identifikation foumlr eleverna som dominerade diskussionen

I en jaumlmfoumlrande studie om litteraturundervisning i tre svenska och tre danska

gymnasieklasser (Sjoumlstedt 2013) framkom genom observationer och elev-

och laumlrarintervjuer att de svenska gymnasielaumlrarna i huvudsak valde texter

som de trodde skulle intressera eleverna och att eleverna gavs moumljlighet att

reflektera oumlver etiska och samhaumllleliga fraringgor De danska laumlrarna valde i staumlllet

oumlvervaumlgande texter som var utmanande till form och inneharingll och som

eleverna fick laumlra sig att tolka och analysera utifraringn litteraturvetenskapliga

perspektiv En nyligen genomfoumlrd intervjustudie med svensklaumlrare paring

gymnasiet visar dock att de medverkande laumlrarna i kursen Svenska 1 foumlrsoumlker

vaumllja texter som baringde ska passa eleverna och utmana deras laumlsning och att de

noggrant avvaumlger huruvida texterna ska laumlsas gemensamt eller om eleverna

ska faring vaumllja helt fritt (Bradling 2020) I en storskalig norsk observationsstudie

om textval i norskaumlmnet i houmlgstadiet framkom att de skoumlnlitteraumlra texterna som

anvaumlndes i undervisningen uppvisade liten variation och att de till en klar

majoritet bestod av utdrag i laumlroboumlcker (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020

Gabrielsen Blikstad-Balas amp Tengberg 2020) De faring hela romaner som

eleverna laumlste valdes av eleverna sjaumllva foumlr egen tyst laumlsning utan stoumlttande

textsamtal Dessutom laringg fokus i undervisningen paring att analysera texterna

utifraringn litteraumlra epoker eller genretypisk uppbyggnad och som underlag foumlr

elevers eget skrivande av liknande texttyper (Gabrielsen et al 2020) Att det

kan finnas en foumlrdel foumlr elevers moumljlighet till foumlrstaringelse av ett litteraumlrt verk om

de faringr laumlsa hela texten i staumlllet foumlr endast ett kort utdrag ur texten lyfts vidare

fram av Oumlhman (2015)

I en studie om gymnasielaumlrares textval fraringn 2007 visar Lundstroumlm genom

dokumentstudier observationer och laumlrarintervjuer att svenskaumlmnets

styrdokument under olika tider genom sin retorik paringverkat svensklaumlrares val

av text foumlr undervisningen Ett traditionellt och kanonliknande texturval

speglades i undervisningen trots att aumlmnesplanen i svenska i Lpf94 inte

innehoumlll naringgra foumlreskrivningar om specifika texter utan endast om centrala

verk I praktiken iscensattes en undervisning utifraringn epokstudier och

kanontexter Laumlrarnas uppfattningar om vad som foumlrvaumlntades finnas med i

undervisningen med avseende paring skoumlnlitteraumlr text visade daumlrmed enligt

Lundstroumlm paring ett undervisningsinneharingll som bars fram av en tradition paring

skolorna som foumlrmedlades mellan olika laumlrargenerationer och i olika

32

laumlromedel Svensklaumlrarna i studien valde ocksaring texter utan att reflektera oumlver

den didaktiska fraringgan varfoumlr en viss text ska anvaumlndas och inte heller fraringgan

om vem som ska laumlsa texten var saumlrskilt framtraumldande i urvalsprocessen

Textvalen paringverkades aumlven av att laumlrarna la stor vikt vid det nationella provet

i Svenska B och vid att oumlva paring olika faumlrdigheter infoumlr provet vilket medfoumlrde

att tiden foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet stal tid fraringn annat

textarbete (Lundstroumlm 2007)

I ett L1-perspektiv paringpekar Blikstad-Balas (2015) i en norsk metaanalys

om skolans foumlraumlndrade textpraktiker att skolans digitalisering paringverkar laumlrares

textval genom att en oaumlndlig maumlngd texter finns tillgaumlngliga men att dessa

ligger utanfoumlr laumlrarens och skolkulturens val och tradition Internet ger tillgaringng

till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet och skolaumlmnet vilket ger elever stoumlrre

moumljlighet att vaumllja texter och hitta naringgot som intresserar dem paring ett saumltt de inte

haft moumljlighet att goumlra foumlrut De digitala texterna oumlppnar upp foumlr stoumlrre

valfrihet men leder ocksaring till att det i houmlgre utstraumlckning blir elevens ansvar

att sjaumllv hitta och foumlrstaring texter paring naumltet (Blikstad-Balas 2015) Naumlr det gaumlller

val av skoumlnlitteratur genomfoumlrde Sarland redan 1991 en studie om laumlsning av

romaner i den engelska grundskolan som visade att laumlrarna motiverade sina

textval foumlr litteraturundervisningen med att det som paringverkade deras val var

textens praktiska tillgaumlnglighet anvaumlndbarhet kvalitet och laumlrarens egna

preferenser Viktigt var ocksaring att texten var en god baumlrare av och oumlverfoumlrare

av houmlgkulturella vaumlrden textens moumljlighet att utveckla elevernas laumlsning

spraringk och kommunikationsfoumlrmaringga och att texten skulle tilltala eleverna

Sarland satte aumlven in laumlrarnas textval i tvaring ramverk daumlr det ena aumlr skolan som

ideologisk och statlig institution och det andra det akademiska engelskaumlmnets

funktion som skapare av ett kulturellt kapital tvaring ramverk som i sig kan vara

motsaumlgelsefulla Valet av litteratur styrdes daumlrmed aumlven av skolans

organisation ekonomi och kursplaner och laumlrare hamnade ibland i konflikt

naumlr de ville att eleverna skulle laumlsa en viss roman men tvingades ta en annan

eftersom de maringste anpassa sig till vad som fanns tillgaumlngligt paring skolan

Sarland beskriver ocksaring att elevers laumlslust var ett viktigt syfte med laumlsningen

och att detta syfte kunde skapa en konflikt hos laumlrarna om eleverna ville laumlsa

andra boumlcker aumln de som laumlraren hade valt och ansaringg vara laumlmpliga foumlr att

utmana eleverna i deras laumlsning (Sarland 1991) Ingen av de studier som

naumlmns ovan och som har undersoumlkt textval inkluderar dock val av

sakprosatexter i undervisningen i sina studier utan det aumlr uteslutande valet av

litteraumlra texter som uppmaumlrksammats

Nationella prov i aumlmnet svenska

Sverige foumlljer med i en internationell trend med ett oumlkat tryck paring laumlrarna genom

fler nationella prov som ocksaring granskas av aktoumlrer utanfoumlr skolan

(Wetterstrand Sundhaumlll amp Lundahl 2017) Naumlr det gaumlller de nationella proven

33

i aumlmnet svenska har baringde grundskolans och gymnasiets nationella prov varit

foumlremaringl foumlr olika studier I grundskolan har kvalitatitvt inriktade studier gjorts

exempelvis paring hur laumlrare och elever foumlrharingller sig till och genomfoumlr provet i

aringrskurs 5 (Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010) och pojkars skrivande i

provet i aringrskurs 3 (Andersson 2014) Foumlr aringrskurs 6 och 9 har aumlven laumlrares syn

paring de nationella provens roll vid betygsaumlttningen studerats (Bonnevier

Borgstroumlm amp Yassin Falk 2017) Bonnevier et al (2017) visar i sin

undersoumlkning att laumlrarna i studien aumlr ambivalenta till hur anvaumlndbara resultaten

paring proven aumlr naumlr de ska saumltta betyg Laumlrarna anser att de olika delproven ger

bra information paring individnivaring om vad eleverna kan i relation till

kunskapskraven Daumlremot anser inte laumlrarna att de sammanvaumlgda provbetygen

paring gruppnivaring har naringgot vaumlrde utan de betraktas av laumlrarna som naringgot som bara

aumlr till foumlr aktoumlrer som endast ser till statistik och inte till elevers kunskaper

Laumlrarna menar att det sammanvaumlgda provbetyget aumlr problematiskt eftersom

det aumlr svaringrt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget foumlrharingller sig till

kunskapskraven och slutbetyget Principen foumlr sammanvaumlgning av delproven

till ett provbetyg skiljer sig i alltfoumlr houmlg grad principen fraringn betygsaumlttningen i

oumlvrigt och uppfattas som direkt motstridigt till det maringl- och kriterierelaterade

betygssystemet naringgot aumlven laumlrarna i Joumlnsson och Klapps (2020) studie

paringpekar

Foumlr gymnasiets del aringterfinns forskningen om svenskaumlmnets nationella prov

till oumlvervaumlgande del i studier som behandlar det nationella provet i kursen

Svenska B som fanns i foumlregaringende laumlroplan Lpf94 I viss maringn har forskarna

intresserat sig foumlr skillnader mellan skolor och program vad gaumlller

genomfoumlrande bedoumlmning och betygsaumlttning i relation till provet (Korp

2006) de muntliga delproven (Palmeacuter 2008) eller vilka olika laumlsaktiviteter

med fokus paring laumlsning av sakprosa som provet erbjuder eleverna (Norlund

2009) Mest intresse har de skriftliga uppsatsproven dragit till sig daumlr fokus

tenderar att ligga paring olika bedoumlmningsaspekter av elevtexter (Borgstroumlm

2010 2012 Borgstroumlm amp Ledin 2014 Palmeacuter 2013 Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrdh

2002) De skriftliga proven har ocksaring anvaumlnts foumlr att studera hur elever skriver

om sig sjaumllva (Nilson 2012) och om sin laumlsning (Nordberg 2017a)

De nationella proven i svenska i Gy11 foumlrekommer aumlnnu sparsamt i

forskningsstudier aumlven om tvaring studier om det skriftliga delprovet i Svenska 1

har gjorts Palmeacuter (2013) har studerat olika skrivdidaktiska diskurser i de

skriftliga delproven i Svenska 1 och Svenska 3 och Hallesson och Westman

(2021) har undersoumlkt hur elever anvaumlnder andra texter som resurser naumlr de

skriver det skriftliga delprovet i Svenska 1 Eftersom det under foumlregaringende

laumlroplan Lpf94 inte fanns naringgot laumlsfoumlrstaringelseprov paring gymnasiet finns det faring

studier paring omraringdet med undantag foumlr en studie om de laumlsarter som de

nationella proven under tiden 1968ndash2013 speglar (Nilson 2017) och tvaring

studier om hur det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Gy11 paringverkar

undervisningen (Larsson 2018 Larsson amp Olin-Scheller 2020) Naumlr det

gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 har ocksaring en statistisk

34

analys av samstaumlmmigheten i laumlsbedoumlmningen gjorts (Dalberg Zachiu

Shahsavar Eriksson amp Hussenius 2020) Daumlremot finns det flera studier som

undersoumlker laumlsfoumlrstaringelseproven i aringrskurs 9 och som framfoumlr allt fokuserar

provens konstruktion i form av utformning validitet tillfoumlrlitlighet och

bedoumlmarsamstaumlmmighet (Tengberg 2014a 2014b 2015 2017 Tengberg amp

Skar 2016 2017) Tengberg och Skar (2016) visar bland annat i en mindre

studie med sex deltagande laumlrare att det finns en tillraumlckligt stor variation

mellan laumlrarnas bedoumlmningar av de oumlppna svaren i laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att

det ska kunna faring stora konsekvenser foumlr elevernas slutgiltiga provresultat

Liknande resultat framkom aumlven i en naringgot stoumlrre studie med tjugo deltagande

laumlrare i norska som bedoumlmde oumlppna elevsvar paring ett laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs

8 (Tengberg Roe amp Skar 2018) De studier som undersoumlkt gymnasiets

nationella prov i svenska har i huvudsak utgaringtt antingen fraringn laumlrares

bedoumlmningar provkonstruktionen eller fraringn insamlade elevtexter ur det

riksomfattande arkivet foumlr nationella prov vid Uppsala universitet Det aumlr

saringledes provet i form av produkt som tidigare i huvudsak har faringtt staring i fokus

och inte vilken paringverkan paring undervisningen eller laumlrares praktik som proven

kan ha

Aumlmneskunskap och metaspraringk

Laumlrarens utbildning och kompetens inom laumlsomraringdet aumlr betydelsefull foumlr att

eleverna ska kunna utveckla god laumlskompetens (till exempel Alatalo 2011

2017 Alatalo amp Westlund 2019 Moats 2009 Piasta Connor Fishman amp

Morrison 2009) och vikten av att laumlrare har kunskaper om vilka komponenter

som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse betonas av flera forskare (Braringten 2008 Eckerholm

2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Roe 2014 Westlund 2013 2016) Det

aumlr ocksaring viktigt att laumlrare foumlrstaringr individuella skillnader i elevers laumlskompetens

(Afflerbach Pearson amp Paris 2008 Braringten 2008) Om laumlrare har goda

kunskaper om vad laumlsfoumlrstaringelse kan innebaumlra faringr de ocksaring tillgaringng till teorier

och begrepp ett metaspraringk om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Till exempel visar

Tengberg (2011) paring vikten av att laumlrare utvecklar ett metaspraringk om laumlsning foumlr

att kunna tala om foumlr eleverna vad exempelvis laumlsa mellan raderna innebaumlr

Westlund (2013) har i sin avhandling jaumlmfoumlrt mellanstadielaumlrare i Sverige och

Kanada naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och sett att de

kanadensiska laumlrarna tycks ha ett betydligt mer utvecklat metaspraringk foumlr att

prata om laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse jaumlmfoumlrt med de svenska

laumlrarna

Aumlven Brevik (2014) lyfter fram att laumlrare behoumlver faring ett mer utvecklat spraringk

foumlr att kommunicera om laumlsning och elevers laumlskompetens De norska

gymnasielaumlrarna som deltog i Breviks studie fick delta i fortbildning med

syftet att stoumltta laumlrarna att utveckla sina implicita kunskaper om

laumlsundervisning saring att de blev explicita Resultaten visar att laumlrarna foumlraumlndrade

35

sitt saumltt att tala om sin laumlsundervisning under fortbildningens garingng Till en

boumlrjan hade laumlrarna svaringrt att saumltta ord paring vad de gjorde i laumlsundervisningen och

deras praktik framstod som implicit och outtalad Under intervjuerna som

genomfoumlrdes naumlr fortbildningsinsatsen var klar anvaumlnde laumlrarna i staumlllet ett

explicit och exakt spraringk foumlr att beskriva sin laumlsundervisning Breviks slutsats

aumlr att laumlrarna foumlrvisso hade goda kunskaper om laumlsundervisning och

laumlskompetens men de var inte medvetna om det foumlrraumln de fick tillgaringng till ett

spraringk foumlr att saumltta ord paring vad de gjorde i sin praktik Liknande resultat

framkommer i tvaring svenska studier om bedoumlmning av elevtexter i laringgstadiet

och i en amerikansk studie om andraspraringksinlaumlrning i laringgstadiet Genom att

laumlrarna fick utbildning i bedoumlmning av elevtexter kunde de bredda sin

repertoar av spraringkliga resurser och boumlrjade i houmlgre utstraumlckning anvaumlnda

formellt metaspraringk naumlr de diskuterade elevtexter Detta medfoumlrde att det var

laumlttare foumlr laumlrarna att saumltta ord paring de olika aspekterna av elevernas texter och

att de daumlrmed delvis skiftade fokus i bedoumlmningen till att omfatta fler aspekter

av skrivandet (Folkeryd amp af Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019)

och laumlrarnas metaspraringk hjaumllpte eleverna foumlrstaring och diskutera sina egna och

andras texter (Schleppegrell 2013) Aumlven sambedoumlmning av externa prov har

visats ha en positiv effekt paring laumlrares bedoumlmningspraktik och

professionsutveckling eftersom laumlrarna genom sambedoumlmningen utvecklar ett

spraringk foumlr att tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor (Gilmore 2002)

Det finns dock forskning som tyder paring att laumlrare inte alltid har tillraumlckliga

kunskaper om hur de ska hjaumllpa elever utveckla sin laumlskompetens (till exempel

Adams 2011 Alatalo 2011 Beerwinkle Wijekumar Walpole amp Aguis

2018 Moats 2009) Mycket tyder paring att undervisning i laumlsfoumlrstaringelse aumlr av det

implicita slaget och att explicit och systematisk undervisning i laumlsstrategier

som aumlr integrerad med den oumlvriga laumlsundervisningen och som straumlcker sig oumlver

tid foumlrekommer vaumlldigt lite i skolan (Braringten 2008) Textarbete paring houmlgstadiet

tycks ocksaring sakna strukturerade undervisningsformer foumlr arbete med

foumlrdjupad textfoumlrstaringelse och texttolkning (Tengberg 2019) Skolans

laumlsundervisning tenderar att fokusera resultatet av laumlsningen det vill saumlga

inneharingllet och de kunskaper eleverna faringr genom att laumlsa snarare aumln processen

om hur eleverna kommer fram till kunskapen (Braringten 2008) Det raumlcker inte

heller med att ge en kurs i studieteknik naringgra dagar i boumlrjan paring laumlsaringret (Braringten

2008) utan det aumlr viktigt att eleverna faringr skriva om det laumlsta och aumlgna mycket

tid i undervisningen aringt att samtala om texterna (se till exempel Braringten 2008

Duke amp Pearson 2002)

Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen

Bedoumlmning av laumlsning och bedoumlmning i svenskaumlmnet i stort tycks vara ett

omraringde som i mindre utstraumlckning drar till sig svenska forskares intresse (Skar

amp Tengberg 2014) I de svenskaumlmnesdidaktiska studier som beroumlr laumlsning i

36

klassrummet finns det dock tecken paring att eleverna paringverkas av att laumlsningen

sker i en kontext daumlr den ska bedoumlmas Naumlr eleverna i Nordbergs (2017a)

undersoumlkning talar om skollaumlsning talar de om den som mekanisk att de

foumlrsoumlker uppfylla de svar som laumlraren vill ha och hos flera elever aumlr betyget

den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen Denna attityd till laumlsningen i

skolan haumlmmar laumlsupplevelsen under det att fritidslaumlsningen beskrivs som

baringde lustfylld och meningsfylld (Nordberg 2017a) Samma tendens finns hos

eleverna i Gustafsson Nadels (2018) studie om gymnasieelevers laumlsning och

foumlrstaringelse av en kenyansk novell Ett resultat i studien visar paring att

formuleringen i kunskapskraven foumlr betyget A i kursen Svenska 1 om att

diskutera rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllandenrdquo utifraringn det laumlsta (se Skolverket

2011) goumlr att eleverna styrs att hitta just detta i sin laumlsning av novellen

Gymnasielaumlrarna i Bradlings (2020) studie beskriver att val av fiktionstexter i

kursen Svenska 1 ofta goumlrs med betygsaumlttning och bedoumlmning i aringtanke och att

de tycker att det aumlr svaringrt att hantera laumlsning i relation till svenskaumlmnets

kunskapskrav med fokus paring litteraturvetenskaplig analys Laumlrarna har krav paring

sig att examinera elevernas laumlsning men uttrycker en oumlnskan om att slippa saumltta

betyg paring elevernas laumlsning (Bradling 2020)

Wigfield Gladstone och Turci (2016) visar att maringnga barn blir mindre

positiva till laumlsning ju aumlldre de blir och att laumlsmotstaringndet aumlr tydligt redan bland

elever paring mellanstadiet Aumlven i Bradlings (2020) studie talar laumlrarna om ett

utbrett laumlsmotstaringnd bland gymnasieeleverna Enligt Wigfield et al (2016) aumlr

det tydligt att elevers minskade motivation foumlr laumlsning korrelerar med de

bedoumlmningspraktiker i laumlsning som uppstaringtt paring grund av skolans maumltkultur

som tvingar laumlrare att utvaumlrdera elevers laumlsning paring olika saumltt baringde mer formellt

och oftare aumln foumlrut Laumlsundervisning som fokuserar paring bedoumlmningsaspekter

och som inte uppmuntrar till inre motivation foumlr laumlsning genom att till exempel

lyckas vaumlcka intresse foumlr de texter som ska laumlsas eller genom val av texter som

lockar till laumlsning kan minska laumlsmotivationen (Wigfield et al 2016) Med ett

allt stoumlrre fokus paring maumltbara resultat finns en risk att laumlsstrategier boumlrjar laumlras

ut statiskt kontextloumlst och mekaniskt i staumlllet foumlr att laumlras ut paring ett flexibelt

saumltt i en naturlig kontext (Duke Pearson Strachan amp Billman 2011)

Strategierna riskerar att bli ett maringl i sig sjaumllva och inte ett verktyg foumlr att naring

foumlrstaringelse och ny kunskap vilket gaumlller i synnerhet om laumlsstrategier blir

foumlremaringl foumlr bedoumlmning (Duke et al 2011) Foumlr att kunna konstruera metoder

foumlr att bedoumlma laumlsning aumlr det viktigt att foumlrst definiera vad det innebaumlr att

kunna laumlsa eftersom valet av modell foumlr laumlsning det vill saumlga hur man ser paring

vad laumlsande aumlr faringr konsekvenser foumlr hur man kan bedoumlma laumlsning (Alderson

2000) Elevers foumlrstaringelse av text kan till exempel formas av den typ av fraringgor

de blir vana vid att svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor (Duke amp Pearson 2002)

Om laumlsundervisningen aumlr uppbyggd paring att fraringga efter fakta och detaljer i

texterna tenderar eleverna i framtida laumlsning att fokusera paring fakta och detaljer

och paring samma saumltt fokuserar eleverna sin laumlsning paring att sammanfoumlra det de

37

laumlser med saringdant de kan sen tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana

vid fraringn undervisningen (Duke amp Pearson 2002)

Laumlsfoumlrstaringelsetester kan fylla en viktig funktion men det finns inte ett enda

laumlsprov som ensamt kan maumlta hela komplexiteten i laumlsfoumlrstaringelsen (se

diskussion i Westlund 2015) Det raumlcker inte med att saumlga att en elev har

foumlrstaringtt texten bara om tolkningen oumlverensstaumlmmer med provkonstruktoumlrens

instruktioner (Alderson 2000) Laumlsarens kunskaper om det inneharingll som finns

i texten ordfoumlrraringd och kulturella bakgrund kommer att paringverka vad och hur

laumlsaren foumlrstaringr det hen laumlser (Alderson 2000) Begraumlnsad bakgrundskunskap

kan daumlrfoumlr vara en orsak till att en del elever presterar saumlmre paring

laumlsfoumlrstaringelseprov snarare aumln brister i sjaumllva laumlsfoumlrmaringgan (Adlof Perfetti amp

Catts 2011) Syftet som eleven har foumlr sin laumlsning av en text aumlr ocksaring

avgoumlrande foumlr hur eleven laumlser texten vilket i en provsituation betyder att den

som tolkar provresultaten vid ett laumlsfoumlrstaringelseprov i sin bedoumlmning av elevens

laumlskompetens boumlr beakta att eleven som goumlr provet inte laumlser av eget intresse

utan foumlr att hen maringste (Alderson 2000 Guthrie et al 1999) Daumlrfoumlr kan en

informell bedoumlmning av laumlsning resultera i kvalitativt baumlttre laumlsprestationer aumln

bedoumlmning av laumlsning i en formell provsituation (Alderson 2000)

Naumlr det gaumlller laumlsprov aumlr det viktigt att komma iharingg att olika typer av

laumlsfoumlrstaringelsetest testar baringde olika aspekter av laumlsning och olika foumlrmaringgor Naumlr

det gaumlller testning av foumlrmaringgan att laumlsa och foumlrstaring skoumlnlitteraumlra texter belyser

Tengberg (2015) att det aumlr problematiskt att konstruera provfraringgor vars svar

alla bedoumlmare kan vara helt eniga om eftersom det i den skoumlnlitteraumlra

laumlsningen just aumlr tolkningen av texten som staringr i centrum Valet av texter och

provuppgifter faringr betydelse foumlr vilken del av laumlsfoumlrmaringgan som testas och vilka

slutsatser det garingr att dra av ett provresultat (Tengberg 2015) Lucktexter och

kortare texter paring en till tvaring meningar testar till exempel elevens

avkodningsfoumlrmaringga under det att laumlngre texter och fraringgor med oumlppna svar

testar foumlrstaringelsefoumlrmaringgan (Hjetland et al 2018)

Adams (2011) betonar vidare att det aumlr viktigt foumlr pedagoger att foumlrstaring att

metoder och tester foumlr att bedoumlma elevers laumlsfoumlrmaringga inte aumlr samma sak som

att hjaumllpa eleverna att utveckla laumlsfoumlrmaringgan Undervisningsmaterial och tester

konstrueras av olika orsaker Ett test konstrueras foumlr en bedoumlmningssituation

daumlr en foumlrmaringga ska kontrolleras och maumltas inte foumlr att laumlra ut och utveckla det

som ska testas Daumlrfoumlr paringpekar Adams (2011) att det blir problematiskt att

anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial som undervisningsmaterial eftersom

de konstrueras av olika orsaker och med olika syften Duke et al (2011)

paringpekar aumlven att det kan vara svaringrt att dra naringgra egentliga slutsatser av resultat

paring olika laumlsprov daring resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetest inte talar om varfoumlr en elev har

misslyckats med att svara paring en fraringga Laumlsfoumlrstaringelsetest maringste daumlrfoumlr ge mer

detaljer genom att undersoumlka fler aspekter av laumlsfoumlrstaringelse foumlr att de ska vara

till nytta foumlr laumlrare i undervisningen (Duke et al 2011) Roe och Engdal

Jensen (2017) visar till exempel i en studie av de elever som fick laumlgst resultat

i PISA aringr 2009 att ju laumlgre resultat en elev hade paring laumlsprovet desto mindre

38

kunde eleven svara paring vilken laumlsstrategi som var den mest laumlmpliga att

anvaumlnda foumlr att loumlsa uppgiften Roe och Engdal Jensen kunde ocksaring konstatera

att de elever som fick allra saumlmst resultat var de elever som svarade att de laumlste

allra minst paring fritiden och som inte identifierade sig som laumlsare naringgot som

sjaumllva provresultatet inte gav naringgon indikation om Magnusson Roe och

Blikstad-Balas (2019) jaumlmfoumlrde i en studie klassrumsobservationer av

strategiundervisning med resultaten paring laumlsfoumlrstaringelsetest men kunde inte se

naringgon tydlig koppling mellan att elever faringtt explicit undervisning i

laumlsfoumlrstaringelsestrategier och houmlgre resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetester Goda resultat

paring laumlsfoumlrstaringelsetestet hade aumlven elever som inte faringtt naringgon explicit

strategiundervisning men daumlr laumlraren aumlgnade mycket tid aringt textsamtal och

explicit undervisning om texters uppbyggnad och olika litteraumlra

verkningsmedel vilket tyder paring att aumlven saringdan undervisning tycks vara viktig

foumlr att foumlrbaumlttra elevers laumlsfoumlrstaringelse

Laumlrares praktik i relation till policy externa

standardiserade prov och performativt tryck

Ball och Olmedo (2013) intar en kritisk position till dagens skolreformer som

med ett performativt tryck styr laumlrares undervisning och hur laumlrare kan agera i

klassrummet Enligt Ball och Olmedo svarar en del laumlrare paring denna press

genom att goumlra motstaringnd mot dominerande diskurser fraringn policyskapare om

maumltbarhet Det finns dock lite kunskap om vad som ligger bakom laumlrares

benaumlgenhet att anpassa sig till eller visa motstaringnd mot policyfoumlraumlndringar (Ball

et al 2012) Mickwitz (2015) har i en studie med fokusgruppintervjuer med

betygsaumlttande laumlrare visat att det ocksaring i svensk kontext finns ett tryck paring laumlrare

att anpassa sig till skolpolitiska reformer och foumlrvaumlntningar fraringn

skolledningen Detta kan skapa etiska dilemman foumlr laumlrarna vid till exempel

betygsaumlttning om det finns en press paring lokal nivaring att saumltta houmlga betyg som

strider mot laumlrarnas uppfattning om vad ett korrekt betyg boumlr vara Mickwitz

pekar i studien paring en motstridighet i laumlrares uppdrag mellan statlig styrning

foumlr kvalitet och likvaumlrdighet och laumlrares autonomi foumlr ett professionellt arbete

och beskriver hur laumlrarna formulerar en motdiskurs mot krav paring maumltbara

skolresultat daumlr laumlraruppdragets professionella autonomi betonas Hur

policybeslut paringverkar vad det innebaumlr att vara elev i ett performativt system

har studerats av Loumlfgren och Peacuterez Prieto (2017) och Tanner och Peacuterez Prieto

(2019) Baringda studierna intar ett elevperspektiv daumlr Tanner och Peacuterez Prieto

genom gruppintervjuer med elever i aringrskurs 6 visar att den performativa

kontexten paringverkar den dagliga verksamheten i skolan paringtagligt En viktig

slutsats i studien aumlr att kunskap om hur man navigerar i det performativa

systemet har blivit viktigt foumlr att bli en framgaringngsrik elev och att elever i Lgr11

foumlrvaumlntas ha kompetens i hur deras kunskaper ska bedoumlmas naringgot som foumlrut

39

endast var laumlrarens ansvar (Tanner amp Peacuterez Prieto 2019) Samma tendens

framtraumlder i Loumlfgrens och Peacuterez Prietos (2017) stoumlrre projekt om betyg och

nationella prov i aringrskurs 6 daumlr baringde klassrumsobservationer och intervjuer

med elever genomfoumlrdes Naringgra viktiga resultat i studien visar att svenska

elever redan i mellanstadiet har blivit skickliga paring att navigera i skolans

bedoumlmningspraktiker och att mycket lektionstid anvaumlnds till att diskutera

grunderna foumlr bedoumlmning i undervisningen dock paring bekostnad av foumlrdjupade

aumlmneskunskaper Studien vaumlcker viktiga fraringgor om vad det innebaumlr att vara

elev i ett skolsystem daumlr elever staumlndigt kaumlnner sig bedoumlmda (Loumlfgren amp Peacuterez

Prieto 2017)

I Samuelsson Brismark och Loumlfgrens (2016) intervjuundersoumlkning

framgaringr att genomslaget foumlr formativ bedoumlmning aumlr paringtagligt hos laumlrarna som

deltar i studien Lundahl och Tveit (2014) haumlvdar att bedoumlmningar i skolan aumlr

utsatta foumlr olika professionsstrider daumlr fokus ligger vid olika anspraringk paring

maumltbarhet och anvaumlndbarhet Enligt Lundahl och Tveit tappar nationella

bedoumlmningsinstrument som till exempel nationella prov i foumlrtroende om de

hindrar elevers laumlrande och laumlrares undervisning Laumlrares fokus paring formativ

bedoumlmning kan daumlrfoumlr ses som ett motstaringnd fraringn laumlrarkaringren mot

policystyrningar som kommer utifraringn i ett foumlrsoumlk att aringtereroumlvra foumlrlorad mark

som kunskapsbedoumlmande profession Samtidigt visar Sundberg (2018b) i en

stoumlrre svensk studie med klassrumsobservationer enkaumlter och intervjuer med

elever och laumlrare i grundskolan att summativa bedoumlmningar har blivit betydligt

mer naumlrvarande i svenska klassrum paring houmlgstadiet i och med att de allt mer

utgoumlr utgaringngspunkten foumlr hur inneharingll foumlr undervisningen vaumlljs ut och

organiseras i klassrummet Trots att det finns professionella foumlrvaumlntningar paring

att laumlrare ska aumlgna sig aringt formativ bedoumlmning styrs laumlrarna mot att utveckla

en repertoar foumlr bedoumlmningskompetens med fokus paring summativa

bedoumlmningar konstaterar Sundberg Det i sin tur paringverkar

undervisningsmoumlnstren i klassrummen eftersom fokus paring jaumlmfoumlrbara och

maumltbara resultat tenderar att begraumlnsa undervisningen och elevers laumlrande

Summativ och formativ bedoumlmning staringr aumlven i fokus i en australiensisk studie

om hur tvaring motstridiga policyer gaumlllande bedoumlmning paringverkar laumlrares praktik

naumlr laumlrarna genom policy aumlr aringlagda att samtidigt arbeta med baringda typerna av

bedoumlmning (Cumming Van Der Klei amp Adie 2017) Studien visar att en

spaumlnning uppstaringr mellan de baringda bedoumlmningspraktikerna eftersom ett stort

fokus paring att redovisa testresultat saumltter press paring laumlrare och elever att prestera

vilket daumlrmed goumlr att den formativa bedoumlmningen med fokus paring elevers

laumlrande hamnar i skymundan (Cumming et al 2017) I en mindre norsk studie

fraringn 2019 intervjuas laumlrare i norskaumlmnet om ett foumlrsoumlk paring flertalet

gymnasieskolor i Norge med betygsfria terminer foumlr att eleverna ska fokusera

mer paring att foumlrbaumlttra och utveckla sina kunskaper och foumlrmaringgor utifraringn laumlrarnas

formativa bedoumlmning (Eriksen amp Elstad 2019) Resultaten visar att laumlrarna

upplever en positiv paringverkan paring undervisningen och att elevernas stress och

fokus paring betyg minskar samtidigt som de aumlgnar laumlrarnas aringterkoppling mer

40

uppmaumlrksamhet Laumlrarna skiftar ocksaring fokus fraringn att vaumlrdera betygsaumltta och

dokumentera foumlr betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att utveckla

elevernas foumlrmaringgor

Under 2000-talet har svensk skola genomgaringtt en policyfoumlraumlndring med en

foumlrskjutning fraringn maringlstyrning med resultatansvar till resultatstyrning med

maringlansvar (Forsberg amp Lundahl 2006) I och med ett allt stoumlrre fokus paring

maumltbara resultat har policy i form av nationella prov i den svenska skolan baringde

oumlkat i antal och faringtt en allt mer framtraumldande roll i skolans och laumlrares arbete

(Lundstroumlm 2017) Till exempel vittnar svensklaumlrarna i Ewalds (2015) studie

om en prestationskultur som har utvecklats i skolan och som har paringverkat dem

i deras litteraturundervisning eftersom de upplever att svenskaumlmnet i Lgr11

blivit mer byraringkratiserat och mindre maumlnskligt orienterat paring grund av de starka

kraven paring maumltbara laumlsfaumlrdigheter Liknande utsagor aringterfinns hos svensklaumlrare

paring gymnasiet som menar att ett foumlr omfattande centralt inneharingll och fokus paring

det vetenskapliga skrivandet i Gy11 goumlr att det finns mindre utrymme foumlr

kreativa undervisningsmoment i svenskundervisningen (Borsgaringrd 2021

Bradling 2020) I en norsk-svensk studie med arton intervjuade

gymnasielaumlrare i svenska och norska var skrivningarna fraringn styrdokumenten

paringtagligt mer naumlrvarande i talet hos de svenska laumlrarna aumln hos de norska

laumlrarna och de svenska laumlrarna tycktes ocksaring mer styrda av att de maringste

rdquobocka avrdquo de detaljerade kunskapskraven i Gy11 i undervisningen (Brante amp

Lund 2017)

I laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem aumlr det vanligt att anvaumlnda

nationella prov som ett verktyg foumlr att introducera oumlnskade foumlraumlndringar i

utbildningssystemet och ofta goumlrs en koppling mellan prov och laumlrande trots

att det finns faring bevis paring att ett saringdant orsakssamband verkligen existerar

(Shohamy Donitsa-Schmidt amp Ferman 1996) En rad studier indikerar att

politiker och utbildningsansvariga ser proven som ett effektivt verktyg foumlr att

kontrollera utbildningssystemet och daumlrmed styra och foumlraumlndra laumlrares

beteende (Andrews 2004 Ferman 2004 Polesel et al 2014 Shohamy et al

1996) Foumlrsoumlk att foumlrbaumlttra elevers resultat genom att styra laumlrares

undervisning via infoumlrande eller foumlraumlndringar av nationella prov har dock

misslyckats lika ofta som de har lyckats (Chapman amp Snyder 2000) Huruvida

en foumlraumlndring i undervisningen kommer till staringnd verkar till stor del bero paring

om de som instiftat reformen har lyckats foumlrstaring de villkor som dikterar laumlrarnas

moumljligheter att foumlraumlndra sin undervisning (Chapman amp Snyder 2000)

Resultaten i Grants (2001) och Cimbriczs (2002) studier visar att det finns en

oumlvertro hos policyskapare om hur mycket det garingr att styra laumlrares arbete genom

att endast infoumlra externa prov De paringvisar att prov aumlr en mycket osaumlker form

av styrning foumlr att faring till en foumlraumlndring i undervisningen eftersom det

foumlrutsaumltter dels att alla laumlrare tolkar proven paring exakt samma saumltt dels att alla

laumlrare prioriterar proven i sin undervisning

Den internationella forskningen ger en ganska splittrad bild av vilken

paringverkan externa standardiserade prov faktiskt har paring undervisningen

41

Nationella prov och foumlraumlndringar av utformningen av nationella prov kan vara

ett effektivt saumltt att faring laumlrare att aumlndra sitt saumltt att undervisa men det finns inte

naringgra entydiga kopplingar till att saring maringste vara fallet (Andrews 2004

Chapman amp Snyder 2000) eftersom undervisningen paringverkas av olika

omstaumlndigheter och ibland paringverkas undervisningen inte alls (Spratt 2005)

Foumlr att faring till staringnd oumlnskad foumlraumlndring i praktiken maringste saringledes flera faktorer

tas under beaktande som till exempel laumlrarnas instaumlllning till undervisning och

prov laumlrarnas erfarenhet och behov av fortbildning samt kommunikationen

mellan de som goumlr proven och de som ska genomfoumlra dem (Luxia 2004

Watanabe 2004) Det finns aumlven en risk att laumlrare inte aumlr helt medvetna om

hur mycket de externa proven paringverkar deras undervisning och att de boumlrjar

undervisa mot proven taumlmligen oreflekterat eftersom de kaumlnner sig tvungna

att houmlja elevernas resultat (Hardy 2015)

Att oumlva paring gamla prov och undervisa foumlr att eleverna ska klara prov har

dock blivit en saring framtraumldande kultur i laumlnder med skolsystem som saumltter stor

tilltro till att testa elevers foumlrmaringga ofta under skoltiden att det faringtt ett eget

begrepp rsquoteaching to the testrsquo att undervisa foumlr provet Naumlr laumlrare anser att det

mest effektiva saumlttet foumlr eleverna att lyckas baumlttre paring ett prov aumlr att laumlra ut

strategier foumlr att klara provet och laringta eleverna oumlva paring uppgifter som liknar de

som kommer paring provet aumlgnar de sig aringt att undervisa foumlr provet (Bailey 1996

Menken 2006) Det finns dock faring belaumlgg i forskningslitteraturen foumlr att denna

form av vaumlgledning infoumlr ett prov faktiskt goumlr att eleverna faringr baumlttre resultat

paring proven (Bailey 1996 Stobart 2008) Tvaumlrtom kan det finnas en risk att

eleverna faringr ytligare kunskaper om provresultat behandlas som ett maringl foumlr

undervisningen (Stobart 2008) Popham (2001) goumlr en distinktion mellan

rsquoitem-teachingrsquo och rsquocurriculum-teachingrsquo i relation till begreppet rsquoteaching to

the testrsquo Naumlr laumlrare aumlgnar sig aringt rsquoitem-teachingrsquo laumlgger de upp undervisningen

genom att oumlva paring autentiska eller imiterade provuppgifter rsquoCurriculum-

teachingrsquo aring andra sidan fordrar att laumlraren i staumlllet riktar in undervisningen

mot specifika kunskapsomraringden eller foumlrmaringgor som behoumlvs foumlr att klara

provuppgifterna vilket houmljer elevernas resultat eftersom det utvecklar deras

kunskaper och foumlrmaringgor (Popham 2001)

Prov som faringr stor betydelse foumlr elevers betyg och slutexamen och daumlrmed

deras framtid kallas i den internationella forskningen foumlr rsquohigh-stakes tests

(Madaus 1988) Ett rsquolow-stakes testrsquo aumlr i kontrast till detta ett prov som inte

uppfattas som att det har naringgon stoumlrre eller till och med ingen betydelse alls

foumlr elevernas studieresultat (Madaus 1988) Ju mer som upplevs staring paring spel

med ett specifikt prov desto stoumlrre paringverkan paring undervisningen har provet

(Madaus 1988) Forskning fraringn laumlnder daumlr externa standardiserade prov spelar

en avgoumlrande roll foumlr elevers framtid rsquohigh-stakes testrsquo saringsom Nordamerika

Australien Storbritannien och Kina visar att externa prov saumlllan medfoumlr en

bestaringende foumlraumlndring av laumlrares undervisning oumlver tid (Andrews 2004 Luxia

2004 Shohamy 1993) Aumlven om ett nytt inneharingll kommer in i undervisningen

betyder det inte noumldvaumlndigtvis att nya undervisningsmetoder ocksaring kommer

42

in (Cheng 2004 Luxia 2004) Cheng (2004) visar ocksaring att om vissa delar

av ett prov ndash ett saumlrskilt delprov eller vissa typer av uppgifter ndash lyfts upp och

faringr stoumlrre betydelse aumln tidigare saring oumlkar laumlrarnas benaumlgenhet att ocksaring undervisa

mot de delarna Trots detta aumlr ett rsquohigh-stakes testrsquo inte i sig en garanti foumlr att

den oumlnskade foumlraumlndringen i undervisningen verkligen kommer till staringnd

eftersom maringnga andra faktorer spelar in aumln just sjaumllva provkonstruktionen

(Luxia 2007 Spratt 2005) Till exempel sker lite eller ingen foumlraumlndring om

laumlrarna inte sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas (Cheng 2004 Luxia

2007 Shohamy 1993)

Infoumlrandet av ett nytt nationellt prov kan goumlra laumlrare och elever mer

medvetna om att de behoumlver arbeta mer med de foumlrmaringgor som provet testar

(Ferman 2004 Polesel et al 2014) Samtidigt finns det en risk i att

undervisningen fokuseras saring mycket paring de aspekter som anses hjaumllpa eleverna

att lyckas paring provet att andra aspekter som till exempel viktiga moment i

kursplanen som inte testas i provet eller som fokuserar ett foumlrdjupat laumlrande

tenderar att faring lite eller inget utrymme alls i undervisningen (Ferman 2004

Hardy 2015 Menken 2006 Pizarro 2010 Polesel et al 2014) Detta medfoumlr

en risk att de externa provens fokus paring det som garingr enkelt att maumlta daumlrmed

bidrar till en saumlnkning av kvaliteten i undervisningen (Hardy 2015 Menken

2006 Volante 2004)

De svenska nationella proven har flera syften (Lundahl 2009) varav ett aumlr

att kontrollera professionen (Forsberg amp Lundahl 2006 Lundahl amp Tveit

2014) Svenska studier som har ett laumlrarperspektiv paring relationen mellan policy

och nationella prov tenderar att fokusera de nationella proven i grundskolan

(Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Persson 2017 Wetterstrand et al

2017) Lunneblad och Asplund Carlsson (2010) menar att policy i form av

nationella prov och kunskapsbedoumlmningar paringverkar vardagen i grundskolans

mellanaringr paring saring vis att proven reglerar paring vilket saumltt laumlraren ska houmlra tolka se

och laumlsa elevernas prestationer Aumlven historielaumlrarna i Perssons (2017) studie

vittnar om en arbetssituation med ett performativt tryck orsakat av de

nationella proven Trots att SO-laumlrarna i Arensmeier och Lennqvist Lindeacutens

(2017) intervjustudie till oumlvervaumlgande del aumlr positiva till de nationella proven

som anses bekraumlfta att laumlrarna rdquogoumlr raumlttrdquo ser de det som problematiskt att

proven styr undervisningen foumlr mycket Wetterstrand et al (2017) i sin tur har

undersoumlkt hur laumlrare i matematik paringverkas av Skolverkets granskningar av

deras bedoumlmningar av de nationella proven i aringrskurs 6 och 9 Detta saumltts sedan

i relation till laumlrarnas betygsaumlttning daumlr laumlrarna uttrycker en oro foumlr att

resultaten paring de nationella proven ska ges en alltfoumlr framskjutande roll vid

betygsaumlttningen (Wetterstrand et al 2017) Att laumlrare vaumlrderar resultaten paring

de nationella proven olika naumlr det gaumlller att saumltta slutbetyg paring enskilda elever

visas i en intervjustudie med laumlrare i engelska och historia i aringrskurs 9 och paring

gymnasiet (Vallberg-Roth Gunnemyr Londos amp Lundahl 2016) Joumlnsson

och Klapp (2020) har undersoumlkt laumlrares motiv till varfoumlr det finns skillnader

mellan nationella provresultat och aumlmnesbetyg i en intervjustudie med fysik-

43

och engelsklaumlrare i aringrskurs 9 Den mest framtraumldande anledningen som gavs

till varfoumlr provresultat och betyg kan skilja sig aringt var att laumlrarna ansaringg att

provresultaten aumlr missvisande paring grund av hur proven aumlr konstruerade hur

anvisningarna ser ut och att proven testar detaljkunskaper Andra anledningar

som lyftes fram var att proven inte riktigt visar vad elever kan och inte testar

kursplanens hela bredd (Joumlnsson amp Klapp 2020) Behovet att kontrollera

laumlrares bedoumlmningspraktik genom nationella prov riskerar att undergraumlva

allmaumlnhetens foumlrtroende foumlr laumlrare och medverkar till att hota laumlrares

professionella autonomi (Tveit 2018) Den performativa kontexten riskerar

paring saring vis att minska laumlrares professionalism daring den policystyrda summativa

bedoumlmningen saumltts i foumlrgrunden och den formativa bedoumlmningen daumlr laumlrarna

har stoumlrre utrymme foumlr egna professionella bedoumlmningar hamnar i bakgrunden

(Cumming et al 2017) Laumlrare riskerar daumlrmed att bli mindre autonoma om

de riktar in undervisningen mot att bara klara proven (Stobart 2008)

Det finns ett antal svenska studier daumlr laumlrare beskriver en foumlraumlndrad laumlrarroll

i och med att de har krav paring sig att vara synliga och att synliggoumlrandet allt mer

har kommit att genomsyra laumlrares arbete paring olika saumltt Det handlar om till

exempel att skriva aringtgaumlrdsprogram daumlr tid prioriteras fraringn vad som benaumlmns

som osynlig undervisning som arbetar med aringtgaumlrderna till att skriva synliga

aringtgaumlrdsprogram (Mickwitz 2015) eller om att laumlrare har en kaumlnsla av att de

maringste kunna visa upp en bra dokumentation foumlr foumlraumlldrar och huvudmaumln

(Samuelsson et al 2016) Aumlven i Borsgaringrds (2021) studie haumlnvisar laumlrarna till

att det tar tid att konstant vara synlig utaringt Ytterligare en foumlraumlndring i laumlrares

praktik i relation till policy aumlr ett allt stoumlrre fokus paring betyg och bedoumlmning i

2011 aringrs skolreformer (Lundstroumlm 2018) Mickwitzs (2015) houmlgstadielaumlrare

anser att betygen tar fokus fraringn undervisningen och att det finns en motsaumlttning

mellan fokus paring betyg och viljan att vaumlcka lusten att laumlra hos eleverna eftersom

laumlrarna vill undervisa men i staumlllet faringr laumlgga tid paring att saumltta betyg Detta aumlr

naringgot som aumlven uttrycks i Borsgaringrds (2021) studie daumlr gymnasielaumlrarna

beskriver att det aumlr mycket fokus paring bedoumlmning och maumltbara kriterier och att

nationella prov och utvaumlrderingar paringverkar och styr verksamheten och stjaumll

laumlrares tid Houmlgstadielaumlrarna i Alvungers (2018) studie talar aring sin sida om

dilemman mellan att uppfylla utbildningens maringl och krav paring likvaumlrdighet och

deras personliga uppfattning om vad som aumlr viktigt i undervisningen och att

kraven paring att hinna med allt centralt inneharingll och att examinera alla

kunskapskrav goumlr att deras pedagogiska utrymme krymper Wermke och

Forsberg (2017) garingr ett steg laumlngre och menar att skolreformerna 2011 med

deras fokus paring att aringterreglera laumlrarna med hjaumllp av standards utvaumlrderingar

och ansvarsutkraumlvande har gjort att svenska laumlrare har tappat i autonomi vilket

leder till en avprofessionalisering av laumlrare I en studie med ett longitudinellt

perspektiv mellan aringren 2002ndash2014 visar Lundstroumlm (2018) att laumlrarnas

position har foumlrskjutits under perioden paring grund av flera olika reformer som

sammanfaller Granskningskulturen i en maringl- och resultatstyrd skola har lett

till att arbetet med inriktning mot laumlroplanens allmaumlnna maringl har minskat

44

kraftigt och att oumlkade krav paring dokumentation oumlkar arbetsbelastningen vilket

hindar laumlrare fraringn att foumlrverkliga den undervisning de verkligen vill

aringstadkomma Daumlrmed begraumlnsas deras autonomi och handlingsfriheten

reduceras (Lundstroumlm 2018)

45

Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk

Den haumlr studiens intresse riktar sig mot det som haumlnder innan en laumlrare garingr in

i klassrummet och iscensaumltter en planerad undervisning Naumlr svensklaumlrare ska

iscensaumltta undervisning som utgaringr fraringn olika textaktiviteter ska de tolka sitt

undervisningsuppdrag i relation till styrdokumentens skrivningar sin egen

foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara och vilka kunskaper och foumlrmaringgor

elever ska utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal

kontext som haumlnger samman med baringde en nationell och en global kontext

Daumlrmed blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring hur utbildning

omformas fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och

laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna

ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm

2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter

den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av

organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens

foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Naumlr laumlrare

vaumlljer inneharingll till sin undervisning sker det alltsaring inte i ett isolerat tomrum

eftersom varje enskild undervisningssituation samtidigt utgoumlr en del av skolan

som institution och av samhaumlllet i stort Laumlrare aumlr daumlrmed alltid mer aumln bara

utfoumlrare av naringgon annans policy eftersom de aktivt maringste tolka och oumlversaumltta

de policyer som ska omsaumlttas i handling naringgot som Ball et al (2012)

benaumlmner laumlrares dubbla policyroll Centralt foumlr den haumlr studien blir saringledes

begreppet policy och att goumlra policy foumlr att foumlrstaring hur de deltagande laumlrarna

tolkar och oumlversaumltter sitt undervisningsuppdrag och hur de vaumlljer ut och formar

vad som framtraumlder som ett viktigt aumlmnesinneharingll

De teoretiska utgaringngspunkterna foumlr den haumlr avhandlingen utgoumlrs av

Stephen Ball och kollegors teori om hur policy goumlrs i skolor policy enactment

teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan samt ett

teoretiskt perspektiv i form av Young och Mullers koncept powerful

knowledge Balls teori om policy enactment faringr i den haumlr studien rollen av den

oumlvergripande teorin mot vilken fond studiens empiriska material ska tolkas

och foumlrstarings De oumlvriga tvaring teoretiska utgaringngspunkterna bidrar med ytterligare

perspektiv genom att rikta fokus dels mot laumlsning och laumlsundervisning dels

mot vad som framtraumlder som stabil och viktig kunskap naumlr det gaumlller laumlsning i

aumlmnet svenska i en baringde foumlraumlnderlig policybemaumlngd och performativ kontext

I det haumlr kapitlet presenteras och diskuteras studiens tre teoretiska

utgaringngpunkter

46

Teoretiska utgaringngspunkter

Det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har beforskats utifraringn flera olika

teoretiska perspektiv Tvaring genomlysningar som har gjorts av den forskning

som bedrivs i faumlltet (Holmberg amp Nordenstam 2016 Skar amp Tengberg

2014) visar att exempel paring ofta foumlrekommande teoretiska perspektiv inom

faumlltet aumlr sociokulturell och socialkonstruktivistisk teoribildning Holmberg

och Nordenstam (2016) visar aumlven att receptionsteorier som till exempel

textteorier om litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar (Langer 19952005) om

texternas tomrum (Iser 1980) om texters och laumlsares repertoarer

(McCormick 1994) om litteraturlaumlsarens olika kompetenser (Torell 2002)

eller Rosenblatts (1978) transaktionella och interaktionella perspektiv paring

laumlsning aumlr flitigt anvaumlnda Naumlr det gaumlller forskning med fokus paring laumlsdidaktik

lyfter Roe och Tengberg (2017) fram att aumlven socialsemiotisk multimodal

teoribildning anvaumlnds av maringnga forskare

Den svenskaumlmnesdidaktiska forskning som behandlar laumlsning i

svenskundervisningen foumlr aumlldre elever tenderar att analysera svensklaumlrares

undervisning och textval utifraringn olika aumlmneskonceptioner (se till exempel

Bergman 2007 2009 Hultin 2009 Norlund 2009 Mossberg Schuumlllerqvist

2008 Brink 2006 Olin-Scheller 2006) med motiveringen att svensklaumlrare

vaumlljer texter utifraringn de traditioner de sjaumllva baumlr inom sig (Bergman 2009

2007 Brink 2006) Den undervisning som studeras har under laringng tid belysts

genom Malmgrens (1988) aumlmneskonceptioner om svenska som

faumlrdighetsaumlmne litteraturhistoriskt bildningsaumlmne eller

erfarenhetspedagogiskt aumlmne Enligt Andersson (2010) praumlglas den

svenskaumlmnesdidaktiska forskningen baringde av en teoretisk likformighet och av

synen att erfarenhetspedagogiken aumlr naringgot positivt eftersom den med laumltthet

kan kombineras med socialkonstruktivistiska och sociokulturella ideacuteer och

receptionsteorier Som tillaumlgg till Malmgrens aumlmneskonceptioner har svenska

som ett demokratiaumlmne daumlr fostran av goda samhaumlllsmedborgare staringr i fokus

ocksaring tydligt framtraumltt (Graeske 2015 Hultin 2009 Molloy 2009)

Det finns dock en risk att beskrivningen av individuella laumlrares baringde

varierade och komplexa uppfattning om svenskaumlmnet riskerar att foumlrenklas naumlr

de ska sorteras in i Malmgrens tre konceptioner varfoumlr foumlrslag till nya

analyskategorier av svensklaumlrares undervisning presenterats av till exempel

baringde Lundstroumlm (2009) och Mossberg Schuumlllerqvist (2008) Lundstroumlm

(2009) anvaumlnder sig i staumlllet av retorikbegreppet och menar att det hos varje

laumlrarindivid garingr att tala om aumlmneskonceptioner i praktiken och i retoriken

beroende paring om laumlraren talar om svenskaumlmnet i allmaumlnhet sitt eget

svenskaumlmne eller hur det ser ut i undervisningspraktiken Mossberg

Schuumlllerqvists (2008) aring sin sida laumlgger fokus vid att diskutera klassrummets

tolkningsgemenskaper med begreppen inom litteratur genom litteratur och

kombinationsstrategier foumlr litteraturlaumlsning Aumlven om baringde Lundstroumlms och

Mossberg Schuumlllerqvists kategoriseringar av dem sjaumllva framharinglls som

47

laumlmpliga att anvaumlnda paring alla sorters litteraumlra verk saring begraumlnsar aumlven de sig till

den delen av svenskundervisningen som utgaringr fraringn laumlsning av skoumlnlitteratur

och inte hela det laumlsdidaktiska sammanhanget

I den haumlr studien knyter jag i staumlllet an till tre olika teoretiska perspektiv

som hittills har varit foumlrharingllandevis outforskade naumlr det gaumlller det

svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet Det aumlr min uppfattning att det finns

en tendens bland de svenskaumlmnesdidaktiska studierna som anvaumlnder olika

aumlmneskonceptioner som analysverktyg att stanna vid den enskilda laumlraren och

hens aumlmnesuppfattning eller en samhaumlllelig diskurs om laumlsning av

skoumlnlitteratur eller resultat i PISA som foumlrklaringar till den undervisning som

blir ndash eller som motivering till studien ndash utan att staumllla fraringgor om vilka villkor

och moumljligheter den individuella laumlraren har att vaumllja inneharingll foumlr

undervisningen Det aumlr inte heller helt ovanligt i studier inom faumlltet att

aumlmnesplanens skrivningar citeras initialt ofta som naringgon sorts facit foumlr hur det

boumlr vara och daumlr styrdokumenten ses som en normativ och given premiss foumlr

undervisningen i staumlllet foumlr en riktningsgivare som behoumlver problematiseras

Jag anser dock att laumlrares didaktiska avvaumlgningar behoumlver saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang aumln att den undervisning som blir bara ligger hos den enskilda

laumlraren Laumlrare har ett uppdrag som innebaumlr saring mycket mer aumln att vaumllja

skoumlnlitteraumlra texter till undervisningen och laumlrares praktik behoumlver diskuteras

utifraringn de villkor som styr laumlrares moumljligheter att genomfoumlra sitt uppdrag Foumlr

att tolka och foumlrstaring det empiriska materialet i den haumlr studien har jag daumlrfoumlr

valt att haumlmta de teoretiska perspektiven utanfoumlr de foumlr det

svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltets mer traditionella teorierna En del av

resultaten i foumlreliggande studie ligger i linje med tidigare forskning och de

valda teoretiska perspektiven kan saumltta nytt ljus paring och bidra med ytterligare

foumlrstaringelse foumlr de resultat som baringde forskning och praktik redan belyst

I den haumlr avhandlingen anvaumlnds Balls teori om att goumlra policy foumlr att rikta

ljuset mot laumlrarnas undervisning som en del av skolan som en

samhaumlllsinstitution och ingaringende i ett stoumlrre utbildningssystem Det aumlr i detta

sammanhang som laumlrare ska goumlra sina val av aumlmnesinneharingll och utforma sin

undervisning Policyperspektivet goumlr det moumljligt att foumlrstaring de ramar inom vilka

laumlrarna navigerar och daumlr undervisning bara aumlr en del av det arbete laumlrare goumlr

Ett policyperspektiv synliggoumlr ocksaring den performativa kontext som laumlrares

verksamhet praumlglas av i dag I sin praktik maringste de laumlrare som deltar i den haumlr

studien foumlrharinglla sig till styrande policy i form av till exempel laumlroplan

aumlmnesplan kunskapskrav betygsaumlttning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Navet i studien utgoumlrs av laumlrarnas beraumlttade praktik om aumlmnesinneharingllet i den

del av undervisningen som utgaringr fraringn att eleverna ska laumlsa och foumlrstaring olika

texter Laumlrarna har i uppdrag att utveckla elevernas laumlsning och samtidigt att

maumlta och betygsaumltta laumlsningen Det andra teoretiska perspektivet som utgoumlrs

av teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan blir i den

haumlr studien ett verktyg foumlr att foumlrstaring och analysera vad laumlsundervisning som

stoumlttar elevers laumlsfoumlrstaringelse kan vara och foumlr att saumltta ord paring laumlsrelaterade

48

utsagor som hos laumlrarna framtraumlder som outtalat och intuitivt Powerful

knowledge slutligen aumlr ett teoretiskt perspektiv som lyfter fram ett

aumlmnesinneharingll som trots en foumlraumlnderlig och komplex praktik framtraumlder som

stabil och viktig kunskap som eleverna behoumlver laumlra sig i gymnasieskolans

svenskaumlmne Det aumlr ett perspektiv som tydligt fokuserar de aumlmnesdidaktiska

perspektiven i diskussionen om undervisningens inneharingll och som ger de

medverkande laumlrarna moumljlighet att vara med och definiera vilken viktig

kunskap som laumlsning inom svenskaumlmnet ska bidra med naumlr det gaumlller unga

maumlnniskors utbildning och bildning De teoretiska perspektiven diskuteras och

saumltts in i sitt sammanhang i de foumlljande avsnitten

Att goumlra policy

I min laumlsning av Ball (2013) handlar policy om styrning utifraringn en ideacute eller en

ideologi om vad som skulle kunna foumlrbaumlttra skolans praktik och som tar sig

uttryck som en riktlinje eller en rekommendation Ball (2013) beskriver policy

som olika saumltt att redogoumlra foumlr och legitimera politiska beslut med avsikten att

saker ska goumlras paring ett annat saumltt i en oumlnskan om att faring till staringnd foumlraumlndring i

skolan Enligt Ball et al (2012) infoumlrs policy i utbildningssystem och i skolor

som ett svar paring och ett saumltt att loumlsa ett upplevt problem och policy ses daumlrmed

som en normativ riktningsgivare foumlr skolan som saumlllan problematiseras Naumlr

policyskapare utformar policy goumlrs det ofta med en vision av en ideal skola

som foumlrebild och Ball et al (2012) menar att det saumlllan tas haumlnsyn till hur

verkligheten faktiskt ser ut i olika skolor med avseende paring till exempel

ekonomiska och materiella foumlrutsaumlttningar eller hur personal- och

elevsammansaumlttningen ser ut det vill saumlga det som utgoumlr varje unik skolas

foumlrutsaumlttningar att utbilda unga maumlnniskor Daumlrmed faringr policy enligt Ball et al

(2012) karaktaumlren av ett rdquoen-storlek-passar-alla-receptrdquo men Ball et al

paringpekar att samma storlek dock passar olika bra naumlr policy moumlter

verklighetens skolor och de maumlnniskor som arbetar i skolan

Policyer kan vara skrivna saring vaumll som oskrivna de aumlr komplext utformade

och kontextuellt foumlrhandlade och houmlr till en institutionell praktik En del

policyer bestaringr av officiella dokument som till exempel lagstiftning

nationella strategier och skolans styrdokument andra bestaringr av trender och

pedagogiska modeflugor som till exempel att elevers resultat ska redovisas i

matriser i laumlrplattformar eller att entreprenoumlriellt laumlrande ska genomsyra all

undervisning Policytexter aumlr textuella interventioner i praktiken som foumlr med

sig en maktdimension in i praktiken vilket i sig bidrar till en komplex relation

mellan avsikter med policy policytexter tolkning och handlande (Ball 1993)

Policy talar inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar omstaumlndigheter inom

vilka de val foumlr vad som aumlr moumljligt att goumlra begraumlnsas eller aumlndras foumlr de som

ska goumlra policy (Ball 1993 Braun Maguire amp Ball 2010) Policy baumlr med

sig foumlrestaumlllningar om vad som aumlr oumlnskvaumlrt ndash och vad som inte aumlr oumlnskvaumlrt ndash

49

och aumlr i skolsammanhang avsedda att foumlraumlndra baringde skolors och laumlrares praktik

(Braun et al 2010)

Ball et al (2012) understryker att policygoumlrande alltid aumlr mer aumln bara

implementering Att goumlra policy sammanlaumlnkar klassrummet med abstrakta

politiska prioriteringar och i alla utbildningssystem finns policy som arbetar

paring olika nivaringer i systemet Det finns policy som aumlr politiskt drivna paring

makronivaring andra roumlr sig i huvudsak paring klassrumsnivaring Ball et al (2012)

paringpekar att policy inte bara aumlr av ideologisk art utan aumlven i houmlgsta grad

beroende av konkreta faktorer som skolans materiella och maumlnskliga resurser

Ju laumlngre avstaringndet aumlr mellan tillkomsten av en policy och den praktik daumlr den

ska goumlras och ju mer ideologiskt abstrakt en policy aumlr desto mer paringverkas

policyn av olika faktorer och av den lokala kontexten paring sin vaumlg till praktiken

(Ball 1993) Foumlr att kunna foumlrstaring hur policy faktiskt goumlrs i verkliga skolor och

av verkliga maumlnniskor pekar Ball et al (2012) paring vikten av att policy och

policygoumlrande maringste ses som processer som involverar dels alla nivaringer i

utbildningssystemet dels alla individer och grupper av personer som ska vara

med och tolka och oumlversaumltta olika policyer till handling

Att goumlra policy bestaringr av kreativa tolkningsprocesser daumlr abstrakta

policyideacuteer ska tolkas i kontextualiserade praktiker och daumlr policydokument

och andra former av policy ska foumlrstarings foumlrhandlas och oumlversaumlttas till handling

(Braun et al 2010) Alla maumlnniskor baumlr paring olika erfarenheter baringde personliga

och professionella och alla laumlrare baumlr med sig erfarenheter av tidigare

policyer Daumlrfoumlr kommer policy alltid att tolkas olika av olika individer och

grupper av laumlrare vilket foumlrklarar varfoumlr policy kan ta sig olika uttryck i olika

klassrum (Ball et al 2012) Att tolka policy innebaumlr enligt Ball et al (2012)

att goumlra kompromisser och olika avvaumlgningar i en process av

meningsskapande som ska laumlnka ihop de mindre delarna de olika (och ibland

helt nya) enskilda policyerna till den stora helheten med annan redan

existerande policy i en lokal kontext betingad av skolans och personalens

foumlrutsaumlttningar

Ball (2019) understryker att det aumlr viktigt att alla som arbetar med

utbildning foumlrstaringr inneboumlrden effekten och konsekvensen av varje enskild

policy samtidigt som de behoumlver foumlrstaring relationen mellan olika policyer som

samtidigt existerar inom hela systemet och vilken effekt och konsekvens den

totala maumlngden policyer faringr i den lokala kontexten Ball et al (2012) beskriver

aumlven policy som naringgot dynamiskt och icke-linjaumlrt som boumlrjar och slutar vid

olika tidpunkter och som revideras och aumlndrar form En del policy formas paring

nationell nivaring andra paring regional eller lokal nivaring saring att olika policyer existerar

paring olika nivaringer i utbildningssystemet samtidigt och det aumlr inte alltid de

samspelar med varandra som till exempel om policy om elevdemokrati eller

omtanke om elevens vaumllbefinnande krockar med nationella utformade

standards och krav paring oumlkad maringluppfyllelse I vissa fall kan olika policyer som

existerar vid en och samma tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga Vid

varje tidpunkt har varje enskild skola hundratals olika policyer i omlopp

50

samtidigt aumlven om de har olika status och i olika houmlg grad paringverkar den

dagliga praktiken och de utgoumlr daumlrmed ett ramverk av hinder och moumljligheter

foumlr vad varje individuell laumlrare kan och inte kan goumlra

Naumlr svensklaumlrarna som deltar i den haumlr studien ska vaumllja inneharingll foumlr sin

undervisning goumlr de det i en kontext daumlr deras undervisningsval omgaumlrdas av

flertalet olika policyer som behoumlver genomgaring tolkningsprocesser och daumlr

laumlrarna behoumlver goumlra olika avvaumlgningar foumlr sina val naumlr de foumlrhandlar och

kompromissar med de olika policyerna Regering och riksdag har beslutat om

laumlroplaner och aumlmnesplaner och laumlrare har formats av den egna

laumlrarutbildningen och erfarenheter huvudmaumlns beslut om

kompetensutveckling och prioriterade uppdrag samt den egna skolans

foumlrutsaumlttningar Det aumlr saringledes en maumlngd olika faktorer som paringverkar vilka val

som blir moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra I samband med att laumlrarna ska omsaumltta

policydokumentens intentioner staringr laumlrarna infoumlr maumlngder av olika val som

till exempel vilka kunskaper och foumlrmaringgor som eleverna genom att laumlsa olika

texter ska utveckla och hur laumlsundervisningen ska se ut Dessa didaktiska

avvaumlgningar styrs i sin tur av laumlrarnas tolkningar av aumlmnesplanen och

oumlversaumlttning av densamma till en praktik formad av baringde en nationell och en

lokal kontext

Laumlrares dubbla policyroll

Skolans policyer aumlr skapade och planerade av olika aktoumlrer paring olika nivaringer i

utbildningssystemet men det aumlr laumlrarna som aumlr ansvariga foumlr att genomfoumlra

dem (Braun et al 2010) Samtidigt har laumlrare ett aktivt handlingsutrymme

naumlr de tolkar och goumlr policy och aumlr daumlrmed inte bara objekt foumlr policy Alla

laumlrare faringr daumlrmed den dubbla rollen av att baringde vara objekt foumlr och aktoumlr av

policy rdquoPolicy is done by and done to teachers they are actors and subjects

subject to and objects of policyrdquo skriver Ball et al (2012 s 3) Detta innebaumlr

att laumlrare i det dagliga arbetet i skolan ska goumlra policy som har planerats

skrivits och bestaumlmts av andra men som det aumlr laumlrarna som haringlls ansvariga foumlr

trots att faring policyskapare tar haumlnsyn till den komplexa verklighet som policyn

ska goumlras i Laumlrare foumlrvaumlntas saringledes vara foumlrtrogna med och utfoumlra flera olika

policyer samtidigt som de planerar och foumlljer upp undervisningen (Braun et

al 2010) vilket paringverkar vilka val laumlrare har moumljlighet att goumlra foumlr sin

undervisning I denna process foumlraumlndrar laumlrare policy men policy foumlraumlndrar

aumlven laumlrare och vad laumlrare goumlr (Ball 2016) Att goumlra policy aumlr inte en rak och

rationell process och hur det blir i praktiken garingr inte att foumlrutsaumlga utifraringn hur

policyn ursprungligen utformats

Ball Maguire Braun amp Hoskins (2011) skiljer paring disciplinaumlr och

utvecklande policy och menar att olika typer av policy positionerar laumlrare paring

olika saumltt Disciplinaumlr policy ger lite eller inget utrymme foumlr alternativa

tolkningar och aumlr till exempel saringdan policy som laumlgger fokus vid krav paring oumlkad

maringluppfyllelse och paring att maumlta och foumlrbaumlttra elevers resultat Den haumlr typen av

51

policy kraumlver inte att laumlraren reflekterar eller goumlr egna etiska

staumlllningstaganden i naringgon stoumlrre utstraumlckning Hur policy ska goumlras aumlr i

princip definierat paring foumlrhand och laumlrare positioneras som passiva mottagare av

faumlrdigtolkad policy och laumlrarnas praktik bestaumlms till stor del av att leverera

goda resultat under ett performativt tryck Nationella prov aumlr exempel paring

policy som i svensk skolkontext kan ses som disciplinaumlr policy Utvecklande

policy kraumlver aring andra sidan att laumlrare aktivt tolkar och oumlversaumltter policy och

positionerar dem som aktoumlrer som engagerar sig i policyprocessen genom att

skapa mening av policy och vaumlrdera bedoumlma och goumlra olika kreativa

didaktiska avvaumlgningar Skolans styrdokument aumlr exempel paring utvecklande

policy Utvecklande policy kan moumljliggoumlra en kaumlnsla av att kunna goumlra policy

till sin egen men kan ocksaring vara laumlttare att saumltta aringt sidan omforma till att passa

den egna praktiken i en kreativ ompaketering eller till och med ignorera Ball

et al (2011) noterar aumlven att det aumlr vanligt att laumlrare taumlmligen obekymrat roumlr

sig mellan dessa tvaring olika positioner utan att till synes naumlrmare reflektera oumlver

det

Betydelsen av den lokala kontexten

Laumlrare och skolor maringste goumlra noggranna och ibland svaringra avvaumlgningar av vilka

policyer som ska prioriteras under omstaumlndigheter som de inte alltid vaumlljer

eller kan paringverka sjaumllva Hur policy kommer att goumlras beror paring hur den passar

in i eller har moumljlighet att foumlraumlndra praktiken i den lokala kontext daumlr den ska

goumlras Ball et al (2012 se aumlven Braun Ball Maguire amp Hoskins 2011)

betonar att laumlrare har olika foumlrutsaumlttningar att tolka oumlversaumltta och goumlra policy

beroende paring hur den lokala kontexten ser ut paring varje enskild skola Varje

skolkontext aumlr unik och skolor formas lika mycket av sin egen historia och

kultur som av andra omstaumlndigheter som skolans fysiska byggnader lokalt

styre ekonomiska foumlrutsaumlttningar personal elevsammansaumlttning ledarskap

och de samlade erfarenheter som aringterfinns paring alla nivaringer Skolor befinner sig

ocksaring idag baringde i Sverige och internationellt i en kontext daumlr elevers resultat

spelar allt stoumlrre roll liksom extern testning skolrankningar och nationella

inspektioner Tillsammans utgoumlr dessa faktorer olika utmaningar vad gaumlller

undervisningens villkor och elevers laumlrande och den lokala kontexten formar

hur policy goumlrs genom de moumljligheter krav eller begraumlnsningar som finns daumlr

Ball et al (2012) diskuterar fyra olika kontextuella dimensioner av

policygoumlrande den situerade kontexten den materiella kontexten den externa

kontexten och den professionella kontexten Ball et al (2012 se aumlven Braun

et al 2011) visar ocksaring hur skolor som verkar vara vaumlldigt lika varandra paring

ytan kan skilja sig aringt vaumlsentligt genom sammansaumlttningen av den lokala

kontexten och saringledes i hur policy uppfattas tolkas och goumlrs Den lokala

kontexten bestaringr av fyra olika kontextuella dimensioner i form av den externa

kontexten den situerade kontexten den materiella kontexten och den

professionella kontexten Den externa kontexten ligger som en konstant

52

bakgrund och har stor paringverkan paring hur policy goumlrs Haumlr handlar det om skolans

lagliga krav och ansvar styrdokument och nationella prov om relationer till

andra skolor och till den lokala huvudmannen men ocksaring om det stoumld och de

krav som skolor och laumlrare faringr fraringn yttre aktoumlrer som kommunala politiker

Skolverket och nationella inspektioner Skolrankningar fokus paring testresultat

och andra performativa uttryck aumlr ocksaring en del av en skolas externa kontext

Den situerade kontexten bestaringr av skolans fysiska laumlge och omgivningar

skolans historia och rykte Hit raumlknas aumlven skolans elevunderlag som kan vara

en del i hur skolor baringde blir definierade av externa aktoumlrer och hur de definiera

sig sjaumllva genom till exempel uttryck som rdquoeleverna paring varingr skolardquo Den

situerade kontexten aumlr inte bara en bakgrund daumlr policy raringkar goumlras utan den

aumlr en aktiv kraft som paringverkar policyprocesser Den materiella kontexten

utgoumlrs av baringde de ekonomiska resurserna liksom fysiska aspekter som skolans

byggnader tillgaringng till laumlromedel datorer och annan teknologi

Den professionella kontexten slutligen har ofta byggts upp paring en skola

under en laumlngre tid och inbegriper perspektiv som personalens utbildning och

vaumlrderingar filosofi om utbildning tillit och lojalitet Laumlrares engagemang

och erfarenheter har stor betydelse foumlr hur policy tolkas och hanteras i skolor

och Ball et al (2012) understryker att som policyaktoumlrer blir laumlrare alltid

positionerade paring olika saumltt eller vaumlljer att positionera sig sjaumllva i foumlrharingllande

till policy Det finns daumlrmed ett starkt samband mellan den lokala

professionella kontexten och vilka policyer som prioriteras paring en skola och

vilka svar paring policy som blir mer eller mindre moumljliga Den professionella

kontexten aumlr dock inte noumldvaumlndigtvis samstaumlmmig eller konsekvent inom en

skola eftersom olika enheter arbetslag eller aumlmneslag kan verka relativt

autonoma inom skolan och skapa olika professionella kulturer som kan garing

tvaumlrs emot den raringdande kulturen paring skolan Detsamma gaumlller aumlven individuella

laumlrare Relationen mellan policy och dess aktoumlrer aumlr inte alltid smaumlrtfri och det

kan enligt Ball et al (2012) uppstaring situationer daring inbaumlddade institutionella

vaumlrderingar kommer i konflikt baringde med nationella policytrender och olika

enheter inom skolan eller enskilda laumlrare Aumlven om alla laumlrarna i min studie

har samma aumlmnesplan att foumlrharinglla sig till i kursen Svenska 1 saring faumlrgas deras

undervisningsval baringde av den egna skolans aumlmneskultur av laumlrarnas egen

utbildning och av personliga preferenser naumlr det till exempel gaumlller hur laumlrarna

vaumlljer texter och de didaktiska avvaumlgningar de goumlr med avseende paring

laumlsundervisning De externa situerade och materiella kontexterna paringverkar

ocksaring laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar paring ett paringtagligt saumltt Ingen kurs i

Svenska 1 blir daumlrmed den andra helt lik

Att goumlra policy i en performativ kontext

Naumlr laumlrarna i min studie ska goumlra policy i en konkret undervisningspraktik goumlr

de det i en tid daumlr den svenska skolan praumlglas av ett allt stoumlrre performativt

tryck Foumlr Ball et al (2012) blir ocksaring det performativa trycket som laumlrare

53

arbetar under viktigt foumlr att foumlrklara hur policy goumlrs I den haumlr studien anvaumlnds

begreppet performativitet i linje med Perrymans (2009) och Balls (2003

2006) definition av performativitet som en disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder

sig av bedoumlmningar jaumlmfoumlrelser och inspektioner av verksamheters ndash i den

haumlr studien skolors ndash effektivitet som ett saumltt att utoumlva kontroll Effektivitet ses

i detta sammanhang som en underfoumlrstaringtt god sak ndash oavsett den maumlnskliga

kostnaden En disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder sig av frekventa

inspektioner i olika former som till exempel besoumlk av Skolinspektionen eller

omraumlttning av nationella prov kan leda till att de som inspekteras upplever en

kaumlnsla av att vara staumlndigt oumlvervakade och Perryman (2009) menar att risken

aumlr oumlverhaumlngande att fokus foumlr skolor och laumlrare riktas mer mot att klara

inspektioner aumln att utveckla undervisningen och elevers laumlrande En

performativ kultur leder vidare enligt Perryman (2006 2009) till ett fokus paring

prestationer som ska maumlta effektivitet och som sedan rapporteras offentligt

och daumlrmed ocksaring aumlr taumltt sammanlaumlnkad med framvaumlxten av en

accountabilitykultur naumlr det gaumlller utbildningspolicy Perryman (2009)

understryker att det aumlr genom ansvarsutkraumlvande och ett oumlkat performativt

tryck som utbildningssystemet kan saumlkerstaumllla konformitet disciplin och

normalisering av en praktik

Ball (2003 2006) beskriver performativitet som en kultur och en metod att

reglera skolan foumlr att kontrollera och foumlraumlndra skolans praktik I en performativ

kontext prioriteras resultat foumlre laumlrandeprocesser siffror framfoumlr erfarenheter

procedurer foumlre ideacuteer produktivitet framfoumlr kreativitet och det som blir viktigt

aumlr det som fungerar (Ball amp Olmedo 2013) I utbildningssammanhang innebaumlr

de performativa kraven en foumlrskjutning fraringn utbildningsfilosofiska ideacuteer som

autonomi bildning eller frigoumlrelse till ett inordnande av utbildning i kraven paring

effektivitet i hela det sociala samhaumlllssystemet (Marshall 1999) Skolan styrs

daumlrmed in i ett kontrollsystem som medfoumlr att fokus foumlr skolan flyttats fraringn

visioner och ideal foumlr utbildning till metoder och tekniker foumlr att hitta de mest

effektiva saumltten att anvaumlnda skolans resurser och daumlrmed foumlrbaumlttra skolans

resultat (Marshall 1999 Perryman 2009) Laumlrare ska producera maumltbara och

staumlndigt foumlrbaumlttrade resultat i ett floumlde av konstant foumlraumlnderliga krav och

foumlrvaumlntningar daumlr laumlrare haringlls ansvariga och aumlven sjaumllva aumlr foumlremaringl foumlr

utvaumlrderingar och dokumentation (Ball amp Olmedo 2013) Ball och Olmedo

(2013) menar att det performativa trycket i allra houmlgsta grad paringverkar hur

laumlrare har moumljlighet att agera och vara i klassrummet Daumlrfoumlr understryker Ball

(2003 2006) att de senaste decenniernas utbildningsreformer inte bara

paringverkar vad laumlrare goumlr utan de paringverkar aumlven vilka de aumlr eftersom maringnga

laumlrare lever med en kaumlnsla av att konstant bli bedoumlmda paring olika saumltt mot olika

kriterier med olika metoder och av olika personer och instanser

Ball et al (2012) menar vidare att i den performativa kontexten ingaringr det

att varje nivaring inom utbildningssystemet maringste staring till svars foumlr sina handlingar

54

infoumlr de oumlvriga nivaringerna i en saring kallad en hierarkisk leveranskedja1 som staringr

foumlr en oumlverfoumlring av ett performativt tryck fraringn en nivaring till en annan i hierarkin

Leveranskedjan binder samman politiska maringl och laumlrares handlingar i

klassrummet via internationella jaumlmfoumlrelser utbildningsdepartement lokala

myndigheter skolrankningar resultatrapportering av standardiserade prov

och betyg den lokala skolan den enskilda laumlrarens handlingar och elevers

resultat Varje nivaring maringste staring till svars foumlr sina handlingar infoumlr de oumlvriga

nivaringerna och daumlr blir olika verktyg som till exempel bedoumlmningsmatriser och

laumlrplattformar viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera

policy (Ball Maguire Braun Perryman amp Hoskins 2012) Att fylla i

formulaumlr matriser databaser och delta i inspektioner blir allt mer en del av

den dagliga skolpraktiken och blir ocksaring allt mer styrande foumlr praktiken i en

jakt paring baumlttre resultat staumlndiga krav paring foumlrbaumlttringar och oumlkad maringluppfyllelse

(Ball 2016) Ball et al (2012) paringpekar dock att dessa artefakter bara blir

meningsfulla i kombination med skrivna texter praktiker och samtal I en

performativ kontext bedoumlms skolor vara framgaringngsrika naumlr de anpassar och

raumlttar in sig efter paring foumlrhand externt bestaumlmda kriterier till effektiv framgaringng

som saumlllan tar haumlnsyn till den lokala kontexten och skolors olika

foumlrutsaumlttningar (Perryman 2006)

Skolrankningar fokus paring testresultat och andra performativa uttryck spelar

en stor roll och skapar enligt Ball et al (2012) en kultur av att staumlndigt se sig

oumlver axeln vilket i sig paringverkar policygoumlrandet Det performativa samhaumlllets

krav paring att hela tiden foumlrbaumlttra resultaten kan leda till att laumlrare medvetet trots

en annan inre oumlvertygelse aumlndrar sin undervisning foumlr att leva upp till

performativa krav och yttre inspektion Detta kan leda till att laumlrare paring samma

garingng agerar med baringde anpassning och motstaringnd mot dominerande diskurser

(Ball 2003) Enligt Ball kan detta bli problematiskt om laumlrare hamnar i

dilemman daumlr de tvingas prioritera mellan vad som anses vara i skolans baumlsta

intresse och som uppfyller de performativa kraven paring houmljda prestationer och

baumlttre provresultat aring ena sidan och vad laumlraren anser vara god undervisning

som ligger i den enskilda elevens baumlsta intresse aring den andra sidan Situationer

kan daring uppstaring daumlr laumlrare spelar med i spelet mot en inre oumlvertygelse och till en

inre kostnad foumlr den enskilde individen och risken aumlr att det som blir drivande

i utvecklingen av laumlrarnas undervisningspraktik aumlr kravet paring foumlrbaumlttrade

resultat (Ball 2006) Ball och Olmedo (2013) understryker ocksaring att det inte

aumlr ovanligt att laumlrare paring olika saumltt uttrycker ett motstaringnd mot hur det

performativa trycket med dess fokus paring maumltbarhet och konkurrens foumlrsoumlker

forma baringde laumlrarna och deras undervisning Att goumlra motstaringnd mot ett

performativt tryck i skolan aumlr dock enligt Perryman (2009) allt annat aumln laumltt

eftersom performativitetskulturen inom skolan idag inte bara aumlr allmaumlnt

accepterad utan aumlven djupt rotad i utbildningssystemet och eftersom de som

1 Begreppet leveranskedja har Ball et al (2012) haumlmtat fraringn Barber M (2007) Instruction to Deliver Tony Blair the Public Services and the Challenge of Delivery London Methuen

55

sitter paring makten ofta aumlr de som foumlrsvarar denna diskurs (Perryman 2009)

Ball Maguire Braun Perryman et al (2012) understryker ocksaring att

betydelsen av den performativa kulturens kontrollfunktion inte ska

underskattas liksom betydelsen av att maringnga laumlrare aumlr skeptiska till den

performativa kulturen

Ball och kollegor skriver utifraringn en engelsk kontext men Sverige foumlljer idag

med i en stoumlrre internationell utbildningstrend med allt stoumlrre fokus paring maumltbara

resultat och mycket av det Ball skriver om utifraringn den engelska kontexten garingr

idag att oumlverfoumlra till en svensk kontext I en tid naumlr mycket fokus laumlggs vid att

maumlta elevers kunskaper aumlr det intressant att notera att foumlrharingllandevis lite

intresse riktas mot undervisningens inneharingll och daumlrmed val av kunskaper som

elever ska laumlra sig Det som blir viktigt aumlr vad som fungerar och vad som laringter

sig maumltas snarare aumln att diskutera vad som aumlr god utbildning (Ball 2003 2006

Ball amp Olmedo 2013)

Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i

gymnasieskolan

I den haumlr avhandlingen spelar policy i form av aumlmnesplan kunskapskrav som

relaterar till laumlsning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen Svenska 1 paring

gymnasiet en saumlrskild roll De svensklaumlrare som deltar i studien har i uppdrag

att stoumltta maumlta och betygsaumltta elevernas laumlsning inom ramen foumlr sin

undervisning Foumlr att det ska kunna bli naringgon laumlsundervisning det vill saumlga

undervisning som syftar mot foumlrstaringelse av texter av olika slag (Olin-Scheller

amp Tengberg 2016) i ett klassrum maringste det finnas texter att laumlsa och det aumlr

viktigt att betona att gymnasiets laumlsundervisning inte aumlr detsamma som

laumlsundervisningen i grundskolans laumlgre aringrskurser i och med att den foumlrsta

grundlaumlggande laumlsinlaumlrningen aumlr avklarad Foumlr att kunna analysera och foumlrstaring

laumlrarnas utsagor i relation till den laumlsundervisning som beskrivs och till det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet redogoumlr jag nedan foumlr teoretiska perspektiv om

laumlsundervisning med fokus paring elever i gymnasiearingldern

Laumls- och skrivfaumlrdigheter har under senare aringrtionden garingtt fraringn att betraktas

som naringgot som endast aumlr en kognitiv foumlrmaringga som bestaringr av mentala

processer naringgot som i foumlrsta hand haumlnder inne i laumlsarens huvud (Gee 2002)

till att betraktas som faumlrdigheter som utvecklas i ett socialt sammanhang daumlr

texter fyller en viktig funktion (Barton 2000 Christie 2005) Seidenberg

(2013) konstaterar att det inom samtida forskning om laumlsning finns en relativt

stark konsensus om hur laumlsning garingr till och vad som ger elever en god

laumlskompetens Det betyder att laumlrare behoumlver ha kunskaper baringde om kognitiva

processer som sker i elevers laumlsutveckling och om hur laumlrandet sker i social

interaktion eftersom det har betydelse foumlr undervisningen (Cummins 2011

Davidson 2010 Seidenberg 2013) Mycket av den laumlsforskning som relateras

56

till i det haumlr avsnittet aumlr genomfoumlrd i en anglosaxisk kontext men jag uppfattar

dem som generella teorier som i stort kan oumlverfoumlras till svenska foumlrharingllanden

Aumlven om de internationella studierna har gjorts med elever i andra skolsystem

aumln det svenska och som talar andra spraringk saring aumlr de laumlsprocesser som studerats

desamma foumlr svenska elever

Det foumlrekommer en maumlngd olika begrepp foumlr att beskriva elevers

laumlskompetens baringde i forskningslitteraturen och i den didaktiska litteraturen foumlr

laumlrarutbildning I min laumlsning av litteraturen ser jag att begrepp som

laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens laumlsstrategier laumlsfoumlrstaringelsestrategier laumlskunnighet

laumlsprocesser avkodning laumlsfoumlrstaringelse textfoumlrstaringelse fiktionsfoumlrstaringelse

texttolkning textroumlrlighet och literacy anvaumlnds parallellt och ibland

synonymt men beroende av sammanhanget kan helt olika aspekter paring laumlsande

avses I den haumlr avhandlingen kommer jag att anvaumlnda mig av begreppen

laumlsfaumlrdighet laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens Laumlsfaumlrdighet kan relateras till

den tekniska delen av laumlsningen (ordavkodning grundlaumlggande foumlrstaringelse

laumlsning med flyt och sammanhang) och kan beskrivas som handlingar som naumlr

de har blivit automatiserade resulterar i att foumlrstaringelse av en laumlst text uppnarings

fort och effektivt (Afflerbach et al 2008) Naumlr olika laumlsstrategier integreras

med den oumlvriga laumlsfoumlrmaringgan och automatiseras slutar de att vara medvetna

laumlsstrategier och har i staumlllet blivit en del av laumlsarens laumlskompetens (Afflerbach

et al 2008 Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse i sin tur handlar om att saumltta

foumlrstaringelsen av det laumlsta i fokus och om att finna och skapa mening med

utgaringngspunkt i skriven text paring papper eller skaumlrm (Paris amp Hamilton 2009)

Laumlskompetens omfattar baringde laumlsfaumlrdighet och laumlsfoumlrstaringelse och handlar om

foumlrstaringelse av texter laumlsstrategier instaumlllning till laumlsande och foumlrmaringga att

anvaumlnda laumlsningen i olika sammanhang (Duke et al 2011 Roe 2014)

Att kunna laumlsa aumlr en grundfoumlrutsaumlttning foumlr att kunna delta i det moderna

samhaumlllet (Cunningham amp Stanovich 1997 Krashen 2009 Taboada amp

Buehl 2012) Att laumlra sig laumlsa och skriva ses idag som fundamentalt foumlr att

kunna delta i samhaumlllslivet och aumlr kanske daumlrfoumlr en av skolans viktigaste

uppgifter (Christie 2005) Foumlr att kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter och

daumlrmed kunna utveckla goda aumlmneskunskaper i skolan aumlr det noumldvaumlndigt att

elever utvecklar en god laumlskompetens (Lonigan amp Shanahan 2009) Daumlrfoumlr aumlr

det viktigt att elever baringde ges maringnga tillfaumlllen att laumlsa sammanhaumlngande text

(Hammerschmidt-Snidarich Maki amp Adams 2019 Kuhn 2005) och att deras

laumlsutveckling stoumlttas inte bara i de yngre skolaringldrarna utan aumlven aumlnda upp i

gymnasiet (Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009) En god

laumlskompetens aumlr ocksaring en foumlrutsaumlttning foumlr ett livslaringngt laumlrande varfoumlr det aumlr

av stor betydelse att laumlsundervisning inte aumlr naringgot som bara foumlrknippas med

skolans laumlgre aringrskurser utan fortsaumltter genom elevernas hela skolgaringng

(Alexander 2006)

Enligt Gough och Tunmers (1986) laumlsteori kallad rsquothe simple view of

readingrsquo raumlcker det inte med att kunna avkoda en text foumlr att laumlsning ska ske

aumlven om avkodning aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr laumlsning Om det inte finns foumlrstaringelse

57

saring aumlger inte laumlsning rum Foumlr Gough och Tunmer aumlr laumlsfoumlrmaringga ett resultat av

kombinationen avkodning och foumlrstaringelse och de tvaring begreppen aumlr avhaumlngiga

varandra paring saring vis att utan avkodning kan inte foumlrstaringelse ske och utan foumlrstaringelse

aumlr det inte laumlsning Laumlsare text och kontext aumlr daumlrigenom tre

huvudkomponenter i laumlsfoumlrstaringelse Naumlr avkodningen automatiseras saring att

laumlsflyt uppstaringr sker laumlsningen med god hastighet korrekt ordigenkaumlnning och

laumlmplig prosodi men innefattar ocksaring en grundlaumlggande foumlrstaringelse av det laumlsta

(Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse fordrar ett samspel mellan laumlsare och text

daumlr laumlsaren letar upp och faringr fram en mening som foumlrfattaren lagt in i texten

och som redan paring foumlrhand existerar i texten (Whitaker Gambrell amp Morrow

2004) Detta meningsskapande kommer av att laumlsaren initialt goumlr en texttrogen

laumlsning som bygger paring textens bokstavliga mening och undersoumlker texten

mycket noggrant foumlr att daumlrigenom faring fram textens budskap (Whitaker et al

2004 se ocksaring Braringten 2008) Den talspraringkliga kompetensen ordfoumlrraringdet den

morfologiska medvetenheten (foumlrstaringelse foumlr hur ord byggs upp) arbetsminnet

och foumlrmaringgan att goumlra inferenser har visats vara viktigare foumlr laumlsfoumlrstaringelsen ju

aumlldre eleverna blir (Hjetland et al 2018 Lervaringg Hulme amp Melby-Lervaringg

2017)

Det aumlr avgoumlrande foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att processen med att faring foumlrfattarens och

textens mening klar foumlr sig fungerar men det raumlcker inte med det Dessutom

maringste laumlsaren kunna skapa mening med utgaringngspunkt i texten foumlr att faring en

djupare foumlrstaringelse av texten Foumlr detta kraumlvs att laumlsaren inte laumlmnar texten utan

interagerar med den paring olika saumltt och att laumlsaren skapar mening av texten i sitt

huvud genom att koppla samman det som staringr i texten med det laumlsaren vet om

textens tema och om vaumlrlden i stort (Braringten 2008 Paris amp Hamilton 2009)

Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr bland annat att laumlsaren foumlrstaringr textens ord och kan

sammankoppla texten med sina tidigare kunskaper samtidigt som laumlsaren

skapar betydelse av det som staringr i texten (Paris amp Hamilton 2009) I avsnitten

nedan ges en teoretisk foumlrstaringelse oumlver vad god laumlskompetens innebaumlr i

gymnasiearingldern och hur det paringverkar laumlrares didaktiska avvaumlgningar

Laumlsutveckling i gymnasiearingldern

Forskning visar tydligt att det finns ett stort behov av att stoumltta elevers

laumlsutveckling genom hela skoltiden (Cunningham amp Stanovich 1997 Kuhn

amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017)

Trots detta aumlgnas elevers laumlsutveckling mindre och mindre uppmaumlrksamhet ju

houmlgre upp i skolaringldrarna de kommer och det goumlrs mest satsningar paring

laumlsutveckling foumlr yngre elever (Adams 2011 Goldman Snow amp Vaughn

2016 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Detta

trots att en god laumlskompetens aumlr avgoumlrande foumlr elevers moumljlighet till framgaringng

inom alla akademiska domaumlner och i synnerhet i gymnasiekurser som

fokuserar laumlsning och litteratur (Lervaringg et al 2017 Wigfield et al 2016) Foumlrmaringgan att foumlrstaring ord aumlr starkt positivt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (Pearson

58

Hiebert amp Kamil 2007) Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer desto

mer oumlkar maumlngden text som elever ska laumlsa liksom texternas komplexitet och

antalet nya ord eller ord som anvaumlnds paring ett nytt saumltt (Goldman et al 2016

Guthrie et al 1999 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Framfoumlr allt oumlkar

maumlngden informationstexter som inneharingller baringde aumlmnesspecifika ord och

begrepp och nytt eller mer komplext tankegods och vars textstrukturer ofta

avviker fraringn skoumlnlitteraturen De laumlses daumlrfoumlr generellt med mindre flyt aumln

beraumlttande texter (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Eleverna foumlrvaumlntas ocksaring

kunna laumlsa och skriva i olika skolaumlmnen med oumlkande foumlrmaringga flexibilitet och

insikt och laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om att laumlra sig att laumlsa till att handla

om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie et al 1999 van den Broek Rapp amp

Kendeau 2005) I gymnasieskolan aumlr laumlsning ett verktyg foumlr att utveckla nya

kunskaper Eftersom texterna i skolan blir allt mer komplexa och svaringrare att

laumlsa houmlgre upp i skolaringldern (Guthrie et al1999 Kuhn amp Schwanenflugel

2018 Viseacuten 2015) maringste eleverna hela tiden utoumlka sitt ordfoumlrraringd (jaumlmfoumlr

Norlund 2009) och sina kunskaper (Hirsch 2006) laumlra sig att anvaumlnda olika

kognitiva strategier foumlr att foumlrstaring texter goumlra inferenser och analysera texter

kritiskt (Swanson Howard amp Saacuteez 2006) Goldman et al (2016) menar att

det inte i de houmlgre skolaringldrarna garingr att skilja paring att laumlra sig att laumlsa och att laumlsa

foumlr att laumlra daring processerna aumlr taumltt sammanlaumlnkande ju mer komplexa texter och

inneharingll eleverna ska ta till sig Eftersom baringde inneharingllet i texterna och saumlttet

de aumlr skrivna paring ndash baringde med ett mer akademiskt spraringk och mer akademisk

uppbyggnad av textens struktur ndash aumlr nytt foumlr eleverna staumlller det krav paring att

eleverna kan laumlsa texterna med andra strategier aumln de varit vana vid i de laumlgre

aringldrarna naumlr laumlsningen mer handlar om att laumlra sig att laumlsa (Goldman et al

2016) Eleverna foumlrvaumlntas saringledes baringde kunna laumlsa paring ett nytt saumltt och ta till

sig och foumlrstaring ett nytt inneharingll paring samma garingng Laringngt ifraringn alla elever klarar

den oumlvergaringngen i laumlsningen med de verktyg som de faringtt med sig fraringn

laumlsundervisningen i de laumlgre aringldrarna (Goldman et al 2016)

Relationen mellan kunskap och laumlsfoumlrstaringelse aumlr oumlmsesidig ndash ju mer en elev

kan om ett aumlmne desto mer kan eleven foumlrstaring av en laumlst text och ju mer eleven

foumlrstaringr desto mer laumlr eleven sig (Adlof Perfetti amp Catts 2011) Elevens

kunskaper om ett visst aumlmne blir daumlrmed centralt foumlr att eleven ska kunna

skapa mening utifraringn en laumlst text (Hirsch 2006 Learned Stockdill amp Birr

Moje 2011) Dessutom visar Kuhn och Schwanenflugel (2018) att det aumlr

viktigt foumlr elever om de ska kunna klara av den oumlkande maumlngden av mer

komplicerade texter som de ska laumlsa att de oumlvar upp sin laumlsutharingllighet foumlr att

orka ta sig igenom svaringrare texter som de aumlr ovana att laumlsa Eftersom elever

med gott laumlsflyt ofta laumlser med god hastighet saring har de ocksaring baumlttre chans att

haringlla ut och orka igenom de textmaumlngder som de foumlrvaumlntas laumlsa och foumlr att faring

utveckla laumlsflytet aumlr det viktigt att utveckla foumlrtrogenhet med aumlmnets texter

och att faring oumlva mycket paring att laumlsa den typen av texter Att foumlrbaumlttra laumlsflytet

leder aumlven till baumlttre foumlrstaringelse och daumlrfoumlr aumlr det viktigt att stoumltta aumlven aumlldre

elever att laumlsa i olika genrer och olika aumlmnen (Kuhn amp Schwanenflugel 2018)

59

Kuhn och Schwanenflugel understryker daumlrfoumlr betydelsen av att laumlrare aumlr

medvetna om att elever kan ha mer eller mindre laumlsflyt beroende paring vilket

aumlmne de laumlser om och att det garingr fortare att laumlsa om naringgot bekant och tvaumlrtom

Aumlven elevers uppfattning om sig sjaumllva som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan

(Katzir Lesaux amp Kim 2009) till exempel fann Retelsdorf Schwartz och

Asbrock (2015) en oumlmsesidig relation mellan gymnasieelevers uppfattning om

sig sjaumllva som laumlsare och deras laumlsfoumlrmaringga

Det aumlr en utmaning i undervisningen att uppeharinglla elevernas intresse och

engagemang foumlr att laumlsa och ta sig igenom komplexa texter (Goldman et al

2016) Enligt Kuhn och Schwanenflugel (2018) och Goldman et al (2016)

haumlnder det alltfoumlr ofta att laumlrare naumlr de maumlrker att elever har svaringrt foumlr att ta sig

igenom komplexa texter befriar eleverna fraringn laumlsningen genom att laumlrarna i

staumlllet laumlser houmlgt beraumlttar visar film eller foumlrelaumlser om inneharingllet vilket inte

hjaumllper eleverna att bli baumlttre paring att laumlsa mer komplexa texter eller utveckla en

djupare foumlrstaringelse foumlr aumlmnet Liknande tendenser fann forskarna i en svensk

studie om laumlsundervisning i aringrskurs 6 och 9 (Vinterek 2021) Foumlr att hjaumllpa

elever utveckla sin spraringkliga foumlrmaringga och daumlrmed ocksaring sin laumlskompetens

behoumlver eleverna i houmlgre grad faring moumlta kognitivt utmanande samtal och texter

om olika aumlmnen i olika genrer av baringde talat och skrivet spraringk (Duke et al

2011 Gee 2001) Foumlr baumlsta moumljliga laumlsutveckling boumlr elever aumlven faring det som

Rasinski (2014) och Paige Rasinski och Magpuri-Lavell (2012) kallar rsquowide

readingrsquo daumlr elever faringr laumlsa maringnga olika texter av varierande texttyper Det aumlr

viktigt att elever i undervisningen faringr laumlsa och bearbeta baringde skoumlnlitteraumlra

texter och sakprosatexter eftersom de kraumlver olika saumltt att laumlsa och foumlrstaring text

(Fisher amp Frey 2018) Trots detta visar forskning att undervisningen tenderar

att relativt ensidigt fokusera att stoumltta elevers laumlsning av antingen det ena eller

det andra (Fisher amp Frey 2018) Hur laumlsning undervisas och stoumlttas aumlr en

viktig fraringga foumlr hur elever lyckas i sin laumlsutveckling Elever som kommer fraringn

hem som inte stoumlttar utveckling av laumlsfoumlrstaringelse kan genom god

laumlsundervisning i skolan utveckla sin laumlskompetens (Duke et al 2011) Detta

staumlller dock krav paring att laumlrare har goda kunskaper om laumlsning och elevers

laumlskompetens (Alatalo 2011 Duke et al 2011 Goldman et al 2016 Kuhn

amp Schwanenflugel 2018 Tengberg 2019) foumlr att kunna uppfylla skolans

kompensatoriska uppdrag

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process

Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr en meningsskapande process som kraumlver koordination

av olika foumlrmaringgor kunskaper och strategier (Paris amp Paris 2003)

Laumlsfoumlrstaringelse omfattar flera olika komponenter som ordavkodning laumlsflyt

spraringk ordfoumlrraringd kognitiva foumlrmaringgor metakognition foumlrkunskaper kunskap

om skriftspraringk laumlsstrategier kritisk laumlsning och laumlsmotivation och som paring

olika saumltt bidrar till laumlsfoumlrstaringelse (Adams 2011 Lervaringg et al 2017) Guthrie

och Scafiddi (2004) beskriver laumlsfoumlrstaringelse i skolsammanhang som en

60

foumlrmaringga att bygga kunskap under interaktion med en text det vill saumlga en

foumlrmaringga att bygga kunskap genom att laumlsa en text Foumlr informationstexter

bestaringr den kunskapen av inneharingllsinformation relaterad till en viss

kunskapsdomaumln (Guthrie amp Scafiddi 2004) och naumlr det gaumlller sakprosatexter

aumlr det av extra stor vikt att eleven har och kan aktivera en omvaumlrldskunskap

foumlr att foumlrstaring texterna (Duke et al 2011) Foumlr narrativa texter bestaringr kunskapen

av litteraumlra principer som till exempel textens tema och Guthrie och Scafiddi

(2004) betonar vidare att undervisning som bygger ny kunskap aumlr helt

avgoumlrande foumlr meningsfull laumlsfoumlrstaringelseundervisning Det aumlr ocksaring viktigt att

eleven kan aktivera tidigare kunskap om ett aumlmne foumlr att kunna foumlrstaring en text

(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) I foumlrstaringelseprocessen anvaumlnder

laumlsaren sina tidigare kunskaper om vaumlrlden och om ett aumlmne tillsammans med

sin kunskap om hur spraringk och texter fungerar och goumlr de inferenser paring olika

nivaringer i texten som behoumlvs foumlr att foumlrstaring texten (Duke et al 2011)

Tillsammans med sin uppfattning om vad texten foumlrmedlar kan laumlsaren sedan

tolka vad texten betyder Naumlr laumlsaren har foumlrstaringtt och tolkat texten integreras

den nya informationen i texten med den kunskap laumlsaren redan har och laumlsaren

vet bokstavligen mer aumln hen gjorde innan hen laumlste texten (Duke et al 2011)

Att en elev har en god spraringkfoumlrstaringelse och kunskap om skriftspraringk aumlr av

grundlaumlggande betydelse foumlr att eleven ska kunna foumlrstaring inneboumlrden i en text

(Paris amp Paris 2003 Pearson et al 2007) Att ha kunskap om skriftspraringk

innebaumlr bland annat att ha kunskap om vad som karakteriserar olika texttyper

och genrer vad gaumlller spraringk och struktur vilket i sin tur goumlr att laumlsaren kan dra

slutsatser foumlr att foumlrstaring textens budskap och vet vad hen kan foumlrvaumlnta sig att

hitta i textens olika delar (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Det

aumlr ocksaring viktigt foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att laumlsaren baringde kan identifiera och foumlrstaring

texters bildspraringk baringde i skoumlnlitteraumlra texter och i faktatexter (Fisher amp Frey

2018 Roe 2014) En laumlsare som har god laumlsfoumlrstaringelse vet ocksaring naumlr hen

behoumlver laumlsa om ett stycke foumlr att foumlrtydliga vad det handlar om eller vad som

aumlr viktig eller mindre viktig information att bevara i minnet under den fortsatta

laumlsningen (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018 se ocksaring Olin-Scheller

amp Tengberg 2016)

Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse

Elevers kunskaper om laumlsstrategier haumlnger tydligt ihop med deras

laumlskompetens En laumlsstrategi aumlr ett verktyg som en laumlsare medvetet anvaumlnder

foumlr att foumlrstaring en text (Afflerbach et al 2008 Duke amp Martin 2018

Magnusson et al 2019) Exempel paring naringgra av de viktigaste laumlsstrategierna aumlr

att kunna foumlrutsaumlga vad som kommer att haumlnda i texten aktivera

bakgrundskunskaper goumlra inferenser mellan textens olika delar och mellan

texter kunna identifiera texters genretypiska strukturer och att reda ut

oklarheter i texten (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Magnusson

et al (2019) understryker dock att en laumlsstrategi inte aumlr en undervisningsmetod

61

aumlven om en metod behoumlvs foumlr att visa hur man anvaumlnder en strategi Att

undervisa explicit om laumlsstrategier kan vara ett effektivt saumltt att foumlrbaumlttra

elevers laumlsfoumlrstaringelse (Spoumlrer Brunstein amp Kieschke 2009) Ju svaringrare texten

aumlr foumlr laumlsaren desto fler strategier behoumlver hen anvaumlnda foumlr att foumlrstaring texten

Det har ocksaring visats i en rad studier och under en laringng tidsperiod att elever

behoumlver vaumllstrukturerad och tydlig undervisning om hur de kan anvaumlnda

strategier foumlr att foumlrstaring inneharingllet i det laumlsta (Almasi amp Hart 2018 Hougen

2015) Magnusson et al (2019) betonar vidare att undervisning i laumlsstrategier

boumlr integreras i undervisningen och att det ger baumlst effekt om man undervisar

om varje strategi explicit och foumlr sig i ett sammanhang och oumlver laringng tid Att

bara mekaniskt anvaumlnda strategier utan sammanhang daumlr

strategiundervisningen blir ett maringl i sig sjaumllv snarare aumln en uppsaumlttning verktyg

foumlr att foumlrstaring text har inte samma effekt paring elevers foumlrstaringelse av hur

laumlsstrategierna ska anvaumlndas ndash saumlrskilt inte om det sker paring bekostnad av att

utveckla aumlmneskunskaper (Almasi amp Hart 2018 Duke et al 2011

Magnusson et al 2019) Undervisningen boumlr i staumlllet riktas mot anvaumlndning

av strategier som behoumlvs foumlr att foumlrstaring inneharingllet i olika texttyper (Duke amp

Pearson 2002) Roe och Engdal Jensen (2017) paringpekar att elever aumlven i de

houmlgre skolaringldrarna har nytta av att laumlra sig goda laumlsstrategier om de ska kunna

bli kritiska och reflekterande laumlsare och att det aumlr viktigt att alla laumlrare tar

ansvar foumlr elevers textfoumlrstaringelse i sina aumlmnen Foumlr att effektivt kunna anvaumlnda

laumlmpliga laumlsstrategier aumlr dock eleven beroende av att aumlven ha god kaumlnnedom

om ord spraringket omvaumlrlden olika texttyper och den kunskapsdomaumln som

texten roumlr sig i (Adlof et al 2011 Hougen 2015 Learned et al 2011) Daumlrfoumlr

menar Learned et al (2011) att undervisning om laumlsstrategier handlar lika

mycket om kunskapsutveckling som om att laumlra elever att anvaumlnda

laumlsstrategier paring ett effektivt saumltt

Att undervisa explicit om laumlsstrategier aumlr dock bara en del av en

undervisning som visat sig vara baringde gynnsam och effektiv foumlr att utveckla

elevers laumlsfoumlrstaringelse Duke et al (2011) lyfter fram att undervisning som

arbetar med sammanhang foumlr laumlsning samtidigt som den bygger upp baringde

specifik aumlmneskunskap och omvaumlrldskunskap undervisar explicit om texters

strukturer och uppbyggnad och som laringter elever moumlta baringde en stor maumlngd

texter och maringnga olika typer av texter har betydelse naumlr det gaumlller att stoumltta

elevers laumlsfoumlrstaringelse Detta gaumlller under hela skoltiden och inte bara

undervisning i L1 utan i alla aumlmnen (Shanahan amp Shanahan 2012) Naumlr elever

laumlr sig aumlmnesspecifika ord laumlr de sig inte bara nya ord utan ocksaring nya baumlrande

ideacuteer som aumlr konceptuella och domaumlnspecifika Daumlrfoumlr behoumlver

undervisningen moumljliggoumlra foumlr elever att bygga upp kunskap baringde om aumlmnet

och om omvaumlrlden foumlr att aumlven kunna utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al

2011) Aktiviteter som att engagera elever i diskussioner om texter

tillsammans med en laumlrare och med andra elever i grupper och i helklass

hjaumllper elever att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey

2018) Genom olika typer av textsamtal daumlr varierade aspekter av texten tas

62

upp saring som till exempel texttypiska drag textens struktur ords betydelse och

hur man goumlr inferenser kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin

laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Att laumlsa och skriva

foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och haumlnger delvis ihop med samma kognitiva

processer varfoumlr en undervisning som syftar till att staumlrka elevers

laumlskompetens kan bli mer effektiv om laumlraren regelbundet integrerar laumlsning

och skrivande i klassrummet Elever som faringr laumlra sig att anvaumlnda strategier foumlr

att foumlrstaring textinneharingll utvecklar sin laumlsfoumlrstaringelse baumlttre aumln de som inte faringr saringdan

undervisning (Duke amp Pearson 2002 Tengberg Olin-Scheller amp Lindholm

2015)

Maumlngden laumlsning av sammanhaumlngande text har betydelse foumlr en elevs

laumlsutveckling baringde vad gaumlller laumlsflyt och laumlsfoumlrstaringelse (Kuhn et al 2006) God

laumlsfoumlrstaringelse oumlverfoumlrs inte heller noumldvaumlndigtvis mellan olika texttyper saring

laumlraren behoumlver skapa moumljligheter foumlr elever att laumlsa mycket (Taylor Frye amp

Maruyama 1990) Det aumlr ocksaring viktigt att elever inte laumlmnas ensamma i sin

laumlsprocess utan att de faringr stoumld i samband med laumlsningen genom att till exempel

samtala om textens inneharingll och form och om specifika ord och uttryck (Duke

et al 2011 Nichols Rupley amp Rasinski 2009) Guthrie et al (1999) paringpekar

att textfoumlrstaringelse handlar om en kapacitet hos laumlsaren att skapa ny kunskap

genom att laumlsa skriven text De som laumlser mycket foumlr med sig kunskaper om

maringnga olika saker som de laumlst om i andra sammanhang in i den nya texten

vilket goumlr att de har baumlttre utgaringngspunkt att foumlrstaring texten aumln de som inte laumlser

mycket (Guthrie et al 1999) Oumlvningar i att sammanfatta texter paring olika saumltt

aumlr ocksaring naringgot som baringde foumlrbaumlttrar elevens foumlrmaringga att sammanfatta text och

foumlrmaringgan att foumlrstaring text (Duke amp Pearson 2002)

Foumlr att behaumlrska de noumldvaumlndiga foumlrmaringgorna som behoumlvs i laumlsningen maringste

elever aumlgna mycket tid aringt att utveckla dem daumlrfoumlr behoumlver de ocksaring vara

motiverade att laumlsa (Wigfield et al 2016) vilket aumlr saumlrskilt viktigt att beakta

om texten som ska laumlsas aumlr utmanande foumlr eleverna (Duke et al 2011) Det aumlr

vidare laumlttare att laumlsa och foumlrstaring text som knyter an till laumlsarens

intresseomraringden eftersom intresse och foumlrfoumlrstaringelse aumlr de fraumlmsta

komponenterna foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009) varfoumlr det aumlr viktigt foumlr

laumlsintresset och laumlsmotivationen att elever faringr laumlsa texter som de tycker aumlr

intressanta (Morgan amp Fuchs 2007) Laumlsmotivationen kan ocksaring oumlka betydligt

om eleven faringr reella moumljligheter att vaumllja text vilket inte betyder att eleverna

ska vaumllja texter helt fritt hela tiden men att de till exempel faring moumljlighet att

kunna vaumllja mellan naringgra av laumlraren vaumll valda texter (Ivey amp Johnston 2013

Braringten 2008) Att vaumllja autentiska texter har visat sig vara gynnsamt foumlr

elevers laumlsutveckling (Duke amp Pearson 2002 Perry 2012) eftersom eleverna

daring kan uppleva att de deltar i vaumlrlden utanfoumlr skolan och laumlsningen daumlrmed blir

mer relevant och meningsfull (Perry 2012) Att hjaumllpa elever att utveckla

denna foumlrmaringga utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa aumlr enligt

Seidenberg (2013) en av undervisningens stora utmaningar I en nyligen

genomfoumlrd studie intervjuades elever i aringrskurs 6 och 9 om skolrelaterad

63

laumlsning (Tegmark Alatalo Vinterek amp Winberg 2021) Daumlr framkommer att

en viktig faktor foumlr laumlsning i skolans olika aumlmnen enligt eleverna aumlr att laumlraren

planerar in laumlsning paring lektionerna vilket aumlr en central didaktisk poaumlng De

teoretiska utgaringngspunkterna foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan utgoumlr i den

haumlr studien en grund foumlr att foumlrstaring och analysera laumlrarnas utsagor om dels sin

laumlsundervisning dels om laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1

Powerful knowledge

All undervisning maringste ha ett inneharingll och det aumlr viktigt att foumlrstaring hur inneharingll

till undervisning vaumlljs ut eftersom det paringverkar vad elever laumlr sig Till skillnad

fraringn de studier som anvaumlnder laumlrares aumlmneskonceptioner som teoretiskt raster

foumlr att beskriva undervisningen i svenska anvaumlnds i den haumlr studien konceptet

powerful knowledge foumlr att rikta fokus fraringn laumlrarnas personliga

aumlmnesuppfattningar till vilken kunskap som deras undervisning moumljliggoumlr foumlr

eleverna Fokus hamnar daumlrmed inte paring de enskilda laumlrarna men deras utsagor

aumlr viktiga foumlr att faring syn paring och foumlrstaring vad som haumlnder paring klassrumsnivaring naumlr

policy ska tolkas och goumlras och elever ska faring tillgaringng till viktiga kunskaper

Svensklaumlrarna i foumlreliggande studie kan inte vaumllja inneharingll till sina kurser efter

eget huvud utan maringste foumlrharinglla sig baringde till policy i form av laumlroplan

aumlmnesplan och aumlmnets nationella prov och till aumlmnestraditioner forskning

kollegor elever och tidigare undervisningserfarenheter Naumlr laumlrarna tolkar

styrdokumenten och planerar och genomfoumlr sin undervisning innebaumlr det att

de samtidigt som de navigerar i en policybemaumlngd och lokal kontext med olika

foumlrutsaumlttningar ocksaring maringste foumlrharinglla sig till ett visst kunskapsinneharingll Naumlr det

gaumlller olika aumlmnen i skolan maringste ett urval av ett kunskapsinneharingll som det

ska undervisas om goumlras paring ett eller annat saumltt (Nordgren 2017) och konceptet

powerful knowledge anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att diskutera de val och den

viktiga kunskap som de deltagande laumlrarna vaumlljer att prioritera i sin

undervisning Nedan redogoumlr jag foumlr min foumlrstaringelse av powerful knowledge

I baringde debatt och forskning om skolan anser Michael Young och Johan

Muller att det inte diskuteras tillraumlckligt hur kunskap vaumlljs ut organiseras och

omsaumltts fraringn laumlroplan till praktisk undervisning i klassrummet Young och

Muller har daumlrfoumlr skrivit ett flertal artiklar och boumlcker daumlr de diskuterar

kunskap i skolan och presenterar konceptet powerful knowledge (se till

exempel Muller amp Young 2019 Young 2011 2013 2015 Young amp Muller

2016) Young och Mullers ideacute om powerful knowledge har vaumlckt stort intresse

baringde hos aumlmnesdidaktiker och laumlroplansteoretiker och konceptet aumlr foumlremaringl

foumlr en livlig diskussion inom det internationella utbildningsvetenskapliga

forskningsfaumlltet Young och Muller (2016) menar att fokus i skolan under en

laumlngre internationell trend har skiftat fraringn att diskutera undervisningens

inneharingll och vilken kunskap som ska raumlknas som viktig foumlr alla elever att laumlra

64

sig till att handla om oumlkad maringluppfyllelse maumltbara resultat och

ansvarsutkraumlvande I staumlllet foumlr att diskutera vad skolor boumlr undervisa om

diskuteras allmaumlnna foumlrmaringgor nyckelkompetenser och externa

standardiserade prov (Deng 2018) och konceptet powerful knowledge ska i

det sammanhanget ses som en del av ett stoumlrre argument foumlr betydelsen av

aumlmneskunskaper i skolans laumlroplan (Maude 2016 2018) Foumlr Young och

Muller blir det problematiskt med policyskapares fokus vid rsquolearning

outcomesrsquo daring ett saringdant fokus tenderar att resultera i att ett led i utbildningen

hoppas oumlver Young och Muller menar att en elev inte kan utveckla sina

foumlrmaringgor och kompetenser i ett aumlmne om hen inte foumlrst har faringtt kunskaper i

aumlmnet Young och Muller paringpekar daumlrmed att det aumlr viktigt att skilja mellan

att veta hur och att veta att eftersom det senare aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det foumlrra

Kunskap paringpekar Young och Muller (2016) vidare har i olika

sammanhang betraktats som naringgot elitistiskt rsquoa knowledge of the powerfulrsquo

daumlr fokus ligger paring vem som innehar kunskapen naringgot de kritiserar och

paringpekar att i staumlllet boumlr fokus ligga paring vad som kaumlnnetecknar powerful

knowledge Daumlrmed flyttas fokus fraringn att diskutera vem som ska ha en viss

kunskap till vilken kunskap som aumlr viktig foumlr alla att laumlra sig Powerful

knowledge aumlr enligt Young (2013) kunskap rsquowith powersrsquo och den aumlr

rsquopowerfulrsquo paring grund av att den finns tillgaumlnglig foumlr alla och paring grund av den

foumlrstaringelse foumlr omvaumlrlden som den moumljliggoumlr foumlr de personer som tillaumlgnar sig

den kunskapen Muller och Young (2019) understryker daumlrmed att powerful

knowledge aumlr fundamentalt demokratiskt till sin natur eftersom det aumlr fullt

moumljligt foumlr alla som vill att ta del av den kraft den makt ndash rsquopowerrsquo ndash som

kunskapen ger Foumlr Young (2018) handlar det ocksaring om att det aumlr en viktig

kunskap som alla elever oavsett bakgrund har raumltt att faring tillgaringng till genom

skolan varfoumlr ideacuten om en likvaumlrdig och kompensatorisk skola aumlr starkt

inneboende i konceptet Daumlrfoumlr understryker Young (2012 2013) boumlr

powerful knowledge vara grunden foumlr hur vi taumlnker om aumlmnen laumlroplaner och

skolans och laumlrares uppdrag

Powerful knowledge aumlr inte heller naringgot som kan appliceras som en ny

metod eller en konkret aringtgaumlrd foumlr undervisning menar Young (2018)

Powerful knowledge ska i staumlllet ses som en oumlvergripande tankefigur om ett

kunskapsinneharingll och som naringgot som staumlller den grundlaumlggande fraringgan om

vad skolan ska vara till foumlr Powerful knowledge ska daumlrmed snarare ses som

ett saumltt att taumlnka om vad syftet med skola utbildning och aumlmnesundervisning

aumlr Till syvende och sist handlar powerful knowledge om det som ska vara

utbildningens hjaumlrta ndash om vad som aumlr viktigt att undervisa om och vad det aumlr

foumlr viktig kunskap som elever ska faring moumljlighet att laumlra sig i skolan foumlr att

utveckla foumlrmaringgor att kunna paringverka sina liv i oumlnskad riktning (Young 2013)

Young och Muller (2016) betonar ocksaring att efter avslutad utbildning kanske

inte elever kommer iharingg saring mycket specifika kunskaper eller detaljer fraringn

undervisningens inneharingll ndash men det aumlr genom moumltet med undervisningens

inneharingll som de faringr tillgaringng till ideacuteer begrepp och nya saumltt att taumlnka som de

65

kan bygga vidare paring som vuxna och i arbetslivet Powerful knowledge aumlr paring

saring saumltt inte noumldvaumlndigtvis en kaumllla foumlr att kunna dra generella slutsatser om

vaumlrlden utan snarare kunskap som moumljliggoumlr foumlr oss att utveckla varingr

foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom den vi sjaumllva kaumlnner till (Young amp

Muller 2016) och som utvecklar varingr foumlrmaringga att taumlnka det otaumlnkbara och det

som aumlnnu inte har taumlnkts (Bernstein 2000)

Eftersom mitt avhandlingsprojekt i huvudsak ligger inom det

svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet straumlvar jag efter att saring laringngt det aumlr moumljligt anvaumlnd

svenska begrepp i min studie Naumlr det gaumlller begreppet powerful knowledge

har det visat sig att det inte aumlr helt enkelt att hitta en adekvat svensk

oumlversaumlttning Det aumlr paring svenska svaringrt att komma aringt de maringnga inneboende

betydelserna av ordet rsquopowerfulrsquo med ett enda ord Det engelska begreppet aumlr

ocksaring taumltt sammanbundet med de engelska orden rsquoempowerrsquo och

rsquoempowermentrsquo som signalerar vad powerful knowledge goumlr med den person

som har foumlrvaumlrvat kunskapen Muller och Young (2019) framharingller att naumlr

laumlrare lyckas vaumll med sin undervisning och elever laumlr sig paring ett framgaringngsrikt

saumltt blir eleverna rsquoempoweredrsquo genom att de kan foumlrstaring nya samband faring nya

insikter och generera nya ideacuteer naringgot som aumlr svaringrt att beskriva genom en

svensk oumlversaumlttning av uttrycket Maktdimensionen i konceptet aumlr viktig det

visar inte minst Young (2008) naumlr han goumlr en distinktion mellan begreppen

knowledge of the powerful och powerful knowledge I brist paring en baumlttre

oumlversaumlttning av begreppet som aumlven faringngar upp de olika maktdimensionerna

anvaumlnder jag det engelska begreppet i den haumlr avhandlingen

Aumlmnesspecifik och viktig kunskap

Enligt Young och Muller (2016) utmaumlrker sig powerful knowledge genom tvaring

viktiga karaktaumlristiska drag den aumlr differentierad och den aumlr specialiserad

Den aumlr differentierad genom att den skiljer sig fraringn vardagslivet och de

erfarenheter som elever upplever utanfoumlr skolan och som de baumlr med sig in i

klassrummet Att det aumlr en kunskap som aumlr naringgot annat aumln den vardagliga

kunskapen aumlr det som goumlr den rsquopowerfulrsquo eftersom elever inte garingr i skolan foumlr

att moumlta mer vardagsliv Skolan maringste erbjuda elever naringgot som de inte har

tillgaringng till hemma och ge dem moumljlighet att roumlra sig foumlrbi den egna

erfarenheten (Young 2012) Till skillnad fraringn personliga erfarenheter saring aumlr

powerful knowledge inte knutet till en specifik kontext och tillgaringng till den

sortens kunskap hjaumllper elever att ta sig bortom den specifika kontexten som

deras egen erfarenhet utgoumlr Hudson (2019) menar vidare att ny kunskap

foumlraumlndrar hur vi upplever vaumlrlden genom att vaumlrlden daumlrmed blir mer

differentierad

Young och Muller (2016) beskriver ocksaring powerful knowledge som

specialiserad eftersom den inte aumlr naringgon allmaumln kunskap utan en specialiserad

aumlmneskunskap som i foumlrsta led skapas i specialiserade miljoumler paring houmlgskolor

och universitet Specialiserad akademisk kunskap aumlr inte oomtvistlig utan

66

staumlndigt oumlppen foumlr kritik och den aumlr inte heller statisk utan revideras och

utvecklas hela tiden allt eftersom ny kunskap formas och bygger vidare paring

tidigare kunskap menar Young och Muller (2016) Ett skolaumlmne i sin tur

baseras enligt Young och Muller (2016) paring ett urval av och ett ordnande av

inneharingllet utifraringn universitetsdisciplinens sammanhang i kombination med

kunskap om vad elever i olika aringldrar kan foumlrvaumlntas kunna laumlra sig Laumlrares

undervisningspraktik bygger paring saring vis paring den kunskap som laumlraren har om och

i sitt aumlmne och som laumlraren sjaumllv har tillaumlgnat sig i akademiska sammanhang i

kombination med didaktiska kunskaper undervisningserfarenheter och

laumlrarens tolkning av varje individuell elevs foumlrmaringga till laumlrande och vad eleven

behoumlver laumlra sig Laumlro- och aumlmnesplaner i skolan bestaringr till stoumlrsta delen av

olika ofta flervetenskapliga aumlmnen och skolaumlmnen skiljer sig daumlrfoumlr fraringn

akademiska discipliner men bygger paring koncept och specialiserade begrepp

fraringn de akademiska disciplinerna (Young 2012) Muller och Young (2019)

understryker vidare att det aumlr viktigt att diskussionen om powerful knowledge

inte fastnar i detaljer och reduceras till att handla om listor paring faktabaserat

inneharingll som kan bockas av i undervisningen Ett saringdant synsaumltt riskerar att

foumlrytliga och fragmentisera aumlmneskunskaperna i staumlllet foumlr att se powerful

knowledge ur ett holistiskt perspektiv (Muller amp Young 2019) Enskilda fakta

som laumlrs in isolerat och utan att problematiseras systematiseras och saumlttas in i

ett sammanhang kan aldrig bli rsquopowerfulrsquo (Lambert 2018b)

I ett flervetenskapligt aumlmne som svenska aumlr det inte givet vad som aumlr aumlmnets

kaumlrna och vad som aumlr vaumlrt att undervisa om och didaktiseringen (Ongstad

2006) av det akademiska aumlmnet till skolaumlmnet aumlr laringngt ifraringn sjaumllvklar liksom

vilken powerful knowledge som eleverna faringr moumljlighet att utveckla Genom

att i den haumlr studien relatera laumlrarnas utsagor till det som lyfts fram som

svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskaper i en i oumlvrigt snabbt foumlraumlnderlig

kontext hjaumllper konceptet till att rikta ljuset inte bara mot varfoumlr elever ska garing

i skolan utan ocksaring mot varfoumlr elever ska laumlsa svenska varfoumlr elever ska arbeta

med laumlsning av olika texter och vad de ska laumlra sig genom laumlsning i

svenskaumlmnet

En diskussion om skolans syfte och uppdrag

Young och Mullers koncept powerful knowlegde har baringde vaumllkomnats och

starkt ifraringgasatts av utbildningsvetenskapliga forskare Enligt Nordgren

(2017) provocerar deras ideacuteer eftersom de lyfter fraringgor om vad som boumlr vara

hjaumlrtat i all utbildning naumlmligen fraringgor om vad som aumlr vaumlrt att undervisa om

att laumlra sig och vad vi ska ha skolan till Aringtskillnaden mellan vardagskunskap

och skolkunskap och att powerful knowledge endast aumlr naringgot som elever kan

faring tillgaringng till genom formell undervisning i skolan aumlr dock naringgot som

ifraringgasaumltts av flera forskare (se till exempel McEneaney 2015 Platt 2018

White 2018 Wrigley 2018) Att en socialt raumlttvis laumlroplan maringste ha med

vardagskunskapen fraringn marginaliserade grupper likvaumll som akademisk

67

kunskap foumlr att elever och deras kontext annars laumlmnas utanfoumlr betonas

(Wrigley 2018) liksom synpunkter om att konceptet aumlven boumlr omfatta den

tysta dimensionen av kunskap och elevers kunnande (Carlgren 2020) En

central fraringga som ocksaring lyfts fram aumlr inte bara vilken kunskap utan aumlven vems

kunskap skolan ska undervisa om (McPhail 2017) och om samma kunskap aumlr

rsquopowerfulrsquo foumlr alla elever (Reiss 2018) Uppfattningen att skolan handlar om

saring mycket mer aumln att elever bara ska tillaumlgna sig teoretisk aumlmneskunskap utan

att skolan aumlven ska fraumlmja personlig utveckling utveckla elevers fantasi och

empati och fostra eleverna till demokratiska medborgare framfoumlrs ocksaring av

kritiker (Brown amp White 2012 White 2018)

Kritiska synpunkter lyfter aumlven fram att det inte enbart garingr att ta haumlnsyn till

vad som det ska undervisas om utan att aumlven varfoumlr naringgot ska undervisas om

maringste tas i beaktande (Gericke et al 2018) Med sitt fokus paring vilka kunskaper

som ska vaumlljas ut foumlr att undervisas om i skolan kritiseras Young och Muller

foumlr att taumlmligen ensidigt utgaring fraringn en anglosaxisk tradition och de daumlrmed

bortser fraringn till exempel den tradition som utgaringr fraringn tysk eller nordisk

didaktik Flera forskare menar daumlrfoumlr att ideacuten om powerful knowledge skulle

ha mycket att vinna paring att knyta konceptet naumlrmare samman med den tyska

didaktiska traditionen som har vaumll utarbetade fraringgor foumlr att diskutera vad hur

och varfoumlr naringgot ska undervisas om (se till exempel Bladh et al 2018 Deng

2018 Gericke et al 2018 Lambert 2018a) Att skolaumlmnen aumlr saring mycket mer

aumln bara en rekontextualisering (Bernstein 2000) av den akademiska

disciplinaumlra kunskapen understryks ocksaring (Gericke et al 2018 Nordgren

2017) Det aumlr en foumlrenkling av verkligheten att skolaumlmnen endast skulle vara

en kondenserad version av den akademiska disciplinen eftersom alla aumlmnen i

skolan aumlr baringde disciplinaumlrt akademiskt och politiskt paringverkade (Gericke et al

2018 Nordgren 2017) Det garingr inte att bortse fraringn det inflytande som politiska

maringl foumlr och externa krav paring skola och utbildning har oumlver den undervisning

som blir moumljlig naringgot som de akademiska disciplinerna i betydligt laumlgre grad

behoumlver ta haumlnsyn till (Nordgren 2017)

Ett flertal roumlster instaumlmmer dock i Youngs och Mullers resonemang om att

kunskapsfraringgan har marginaliserats i diskussionen om skolan genom att alltfoumlr

stort fokus ndash oavsett laumlroplanens inneharingll ndash lagts vid perspektiv som metoder

undervisningsstrategier makt politik identitet koumln ras sexualitet

postmodernism och poststrukturalism istaumlllet foumlr att intressera sig foumlr fraringgor

om urval och organisation av inneharingll foumlr utbildning och vad elever ska laumlra

sig i skolan (se till exempel Deng 2015 2018 Hoadley 2015 Lundgren

2015 McEneaney 2015 Wheelahan 2015) Lambert (2018b) paringpekar att en

laumlroplan som handskas ofoumlrsiktigt med kunskap och laumlgger foumlr mycket fokus

vid specifika kompetenser och allmaumlnna foumlrmaringgor kan hindra elever fraringn att

laumlra sig powerful knowledge och daumlrmed utveckla den rsquopowerrsquo eller foumlrmaringga

till foumlraumlndring som denna kunskap ger den som har tillaumlgnat sig den Vidare

anser Gericke et al (2018) att styrkan med powerful knowledge aumlr att det

betonar vikten av akademisk aumlmneskunskap inom utbildningsvetenskap

68

aumlmnesdidaktik och att undervisning alltid maringste ha ett inneharingll Powerful

knowledge riktar daumlrmed ljuset mot att undervisningens inneharingll borde vara

den mest centrala fraringgan i skolan eftersom det aumlr viktigt foumlr elevernas framtid

och borde genomsyra vad som aumlr det oumlvergripande syftet med skolan aumlmnet

eller momentet som ska undervisas (Gericke et al 2018)

Precis som Young och Muller understryker att powerful knowledge inte aumlr

naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet behoumlver synen paring vad Young och

Mullers koncept powerful knowlegde aumlr inte heller vara foumlrutbestaumlmd och

ofoumlraumlnderlig (McLean Davies 2020) Paring saring vis kan powerful knowledge som

ett teoretiskt perspektiv oumlppna foumlr att aumlven konceptet i sig kan vara en del av

det som utforskas i dialog med en paringgaringende diskussion om vad som aumlr viktigt

att undervisa om I den haumlr studien riktas intresset mot laumlrares didaktiska

avvaumlgningar i relation till ett kunskapsinneharingll som definieras av

styrdokument laumlrarens uppfattning av detta inneharingll och didaktiseringen

(Ongstad 2006) av samma inneharingll i en lokal kontext Det finns ocksaring ett

intresse foumlr att utforska laumlrarnas foumlrstaringelse av ett kunskapsinneharingll och deras

uppfattningar om vad som aumlr moumljligt betydelsefullt och relevant foumlr eleverna

att laumlra sig i kursen Svenska 1 vad laumlrarna anser aumlr viktiga kunskaper foumlr

elevernas framtid och vad som aumlr det oumlvergripande syftet med de enskilda

moment som undervisas i kursen Svenska 1 I den haumlr studien aumlr det de

didaktiska vad- vem- hur- och varfoumlr-fraringgorna paring klassrumsnivaring som

studeras och genom att tillfoumlra konceptet powerful knowledge som teoretiskt

perspektiv aumlr det moumljligt att med hjaumllp av de laumlrare som deltar i studien faring syn

paring viktiga kunskaper i Gy11s svenskaumlmne genom att studera vad som goumlrs i

relation till olika texter Paring saring vis hjaumllper Young och Mullers teori till med att

flytta fokus fraringn laumlrarna som studieobjekt till undervisningens inneharingll och hur

den vaumlljs ut

Epistemisk kvalitet

Powerful knowledge aumlr enligt Young och Muller (2016) ett saumltt att taumlnka om

utbildning och undervisningens syfte och laumlrares utformning av sin

undervisning foumlr att moumljliggoumlra powerful knowledge hos eleverna aumlr en viktig

aspekt av laumlrares arbete (Hudson 2019) Som teoretiskt perspektiv behoumlver

konceptet powerful knowlege dock kombineras med ett mer konkret begrepp

foumlr att kunna belysa en undervisningspraktik I den haumlr studien kommer daumlrfoumlr

begreppet epistemisk kvalitet anvaumlndas foumlr att diskutera moumljligheten till

powerful knowledge i de deltagande laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik

Hudson (2017 2018) betonar att powerful knowledge aumlr en aumlmnesspecifik

kunskap som aumlr taumltt sammanvaumlvt med begreppet epistemisk kvalitet och som

utgaringr fraringn spaumlnningsfaumlltet houmlg ndash laringg epistemisk kvalitet (Hudson 2017 2018)

Hudson beskriver att undervisning med houmlg epistemisk kvalitet utgaringr fraringn

oumlppenhet och kreativitet i undervisningen som uppmuntrar till kritiskt

taumlnkande kreativt resonerande utvecklande av en stoumlrre medvetenhet och

69

multipla loumlsningar Det aumlr till exempel viktigt att eleverna tillaringts staumllla egna

fraringgor Houmlg epistemisk kvalitet uppnarings ocksaring genom ett foumlrharingllningssaumltt som

praumlglas av low-stakes formativ bedoumlmning foumlr laumlrande daumlr elever ges moumljlighet

att laumlra sig av fel och misstag Undervisning av houmlg epistemisk kvalitet praumlglas

vidare av ett holistiskt synsaumltt daumlr olika undervisningsmoment i ett aumlmne

integreras till en meningsfull helhet och syftar till att ge elever kunskaper som

hjaumllper dem att lyfta blicken och se bortom den specifika uppgiften och den

egna erfarenheten

Undervisning med laringg epistemisk kvalitet menar Hudson (2017 2018

2019) praumlglas i staumlllet av en fragmenterad aumlmnessyn med betoning paring ett

inneharingll som ses som naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet och som aumlr

ofelbart och obestridligt Aumlmnets inneharingll delas upp i olika enheter och

faumlrdigheter som undervisas taumlmligen isolerat Vidare saumltter undervisningen

faumlrdighetstraumlning i fokus och garingr till stor del ut paring att det finns raumltt och fel svar

och eleverna uppmuntras att laumlra sig saker utantill utan att reflektera Laringg

epistemisk kvalitet foumlrknippas aumlven med ett foumlrharingllningssaumltt praumlglat av

bedoumlmning av laumlrande Enligt Hudson (2018) finns det en stor risk att ett yttre

performativt tryck i form av till exempel inspektioner eller en betoning paring

externa rsquohigh-stakesrsquo standardiserade prov och maumltbara resultat kan paringverka

laumlrares undervisning i riktning mot laringg epistemisk kvalitet om fokus i

undervisningen hamnar paring att eleverna ska klara proven eller laumlra sig laumltt

maumltbara faktakunskaper som memoreras utan att saumlttas in i ett sammanhang

Diskussionen om powerful knowledge och undervisning av houmlg respektive

laringg epistemisk kvalitet riktar ocksaring ljuset mot vilken typ av kunskap eller

kunnande som finns inbyggt i ett skolaumlmne eftersom powerful knowledge aumlr

aumlmnesspecifik (McLean Davies Yates Sawyer amp Buzacott 2021) McLean

Davis et al understryker att laumlrare spelar en nyckelroll i hur powerful

knowledge kan skapas i ett klassrum genom att laringta undervisningen praumlglas av

houmlg epistemisk kvalitet I undervisning i L1-aumlmnen ndash som i den haumlr studien

handlar om undervisning i aumlmnet svenska ndash faringr elever moumlta maringnga olika typer

av texter McLean Davies (2020) lyfter fram att textval i L1-undervisningen

handlar om mer aumln texten som artefakt det handlar ocksaring om vilken kunskap

och vilket kunnande elever kan utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter

Daumlrmed blir laumlrarens textval en stark baumlrare av powerful knowledge eftersom

den text laumlraren vaumlljer och vad eleverna goumlr med texten i undervisningen blir

viktigt foumlr vad eleverna laumlr sig (McLean Davies 2020 Yates et al 2019)

I relation till L1-undervisningen lyfter McLean Davies et al (2021) fram

att laringg epistemisk kvalitet utmaumlrks av undervisning som fokuserar olika

faumlrdigheter som stannar vid att till exempel identifiera olika texttyper och

genrer eller att klara av den tekniska sidan av laumlsprocessen Undervisning av

houmlg epistemisk kvalitet praumlglas av att den aumlven moumljliggoumlr foumlr elever att skapa

mening av det laumlsta och tillaumlgna sig kunskaper som goumlr att de kan koppla

samman det laumlsta med kunskap om omvaumlrlden Den text som laumlraren vaumlljer

laumlses i en klassrumskontext men undervisningen syftar till att sammanbinda

70

laumlsaren med omvaumlrlden genom att ge laumlsaren foumlrmaringgan att kunna foumlrestaumllla sig

sjaumllv i andra kontexter (McLean Davies 2020) Som exempel ger McLean

Davies laumlsning av litteraumlra texter daumlr undervisningen naringr houmlg epistemisk

kvalitet naumlr den inte stannar vid att eleven ska laumlra sig litteraumlra kunskaper utan

ocksaring inbjuder elever till att moumlta det okaumlnda och foumlrstaring att det finns naringgot

bortom texten som ska laumlras och som kommer till liv genom texten och genom

samtal om texten Det handlar med andra ord om att ge eleven kunskaper som

foumlr eleven bortom texten bortom klassrummet och bortom den egna

erfarenheten Resonemangen ovan om epistemisk kvalitet i relation till laumlsning

i L1-aumlmnet engelska bedoumlms som oumlverfoumlrbara till den haumlr avhandlingen som

har ett fokus paring laumlsning i L1-aumlmnet svenska Begreppen laringg respektive houmlg

epistemisk kvalitet anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att belysa de deltagande

laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik och den powerful knowledge som

moumljliggoumlrs i undervisningen

71

Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen

Intresset i den haumlr studien riktar sig mot vilka didaktiska utmaningar

svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till

laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt

fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken

powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring

studiens syfte behoumlvde jag faring kunna ta del av svensklaumlrares uppfattningar och

resonemang om deras undervisning och de texter som anvaumlndes i

undervisningen varfoumlr jag valde att goumlra en intervjustudie med verksamma

svensklaumlrare paring gymnasiet Intervjuerna aumlr avsedda att utgoumlra en grund foumlr att

ge en bild av de uppfattningar som raringder kring laumlsning hos de deltagande

laumlrarna Foumlr den empiriska delen av studien utgoumlr aumlven undervisningens texter

och de arbetsuppgifter som houmlr till texterna en central kaumllla foumlr analys I

materialet ingaringr ocksaring de foumlrteckningar oumlver undervisningstexter som laumlrarna

och jag uppraumlttade tillsammans under intervjustudiens garingng

Halvstrukturerade intervjuer (Kvale amp Brinkmann 2014) med de

undervisande laumlrarna kompletteras saringledes med material bestaringende av texter

uppgifter och textfoumlrteckningar

Studiens design

Foumlr att kunna ta del av de fem deltagande laumlrarnas tankar kring de didaktiska

avvaumlgningar de gjorde och vilka motiv som laringg bakom deras utformning av

undervisningen designades studien i form av en intervjuserie under ett laumlsaringr

Intervjuserien bestod av fyra individuella intervjuer med varje deltagande

laumlrare under laumlsaringret och intervjuerna foumlrdelades med jaumlmna mellanrum under

studiens garingng Avslutningsvis samlades alla laumlrarna till en gemensam

gruppintervju i slutet av laumlsaringret Varje laumlrare deltog paring saring vis i fem intervjuer

fyra individuella och en i grupp Foumlr att aumlven kunna ta del av de texter som

anvaumlndes i laumlrarnas klassrum samlades ocksaring alla texter med tillhoumlrande

arbetsuppgifter in Loumlpande under laumlsaringrets garingng uppraumlttade jag aumlven

tillsammans med varje laumlrare en foumlrteckning av de texter som laumlraren anvaumlnde

i undervisningen med kolumner foumlr textens titel foumlrfattare och genre samt vad

syftet med texten var Studiens empiri bestaringr saringledes av transkriberade

72

intervjuer textfoumlrteckningarna och de texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter

som laumlrarna anvaumlnde i undervisningen i kursen Svenska 1 under laumlsaringret

20152016 Intervjuerna redovisas i kapitel 5 6 7 9 och 10 och de uppgifter

som eleverna arbetade med presenteras daumlr de diskuteras i de empiriska

kapitlen Textfoumlrteckningarna aringterfinns i bilaga 8ndash12

Forskningsprocessen har i maringnga avseenden varit en iterativ process

eftersom den hela tiden varit oumlppen foumlr foumlraumlndring och kunnat utformas efter

de behov och fraringgor som uppstaringtt under studiens garingng Ett exempel paring detta

aumlr att de teoretiska perspektiven har tillkommit under studiens garingng och paring saring

vis har det empiriska materialet och de teoretiska perspektiven utvecklats

parallellt (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) vilket laumlmnat utrymme foumlr att

analysera tolka och omtolka det som kommit fram under

forskningsprocessen Intervjuguiderna (se bilaga 3ndash7) var inte heller

faststaumlllda med faumlrdigformulerade fraringgor i foumlrvaumlg vid studiens boumlrjan utan

formulerades utifraringn de fraringgor som vaumlcktes vid det tidigare intervjutillfaumlllet

Intervjuguiderna utformades paring saring vis att de inledande fraringgorna handlade om

vad som hade haumlnt sedan vi senast traumlffades och vilka texter eleverna hade

arbetat med och varfoumlr foumlr att sedan garing oumlver till att beroumlra olika teman som

var gemensamma foumlr alla fem laumlrarna Intervjuerna avslutades med en

individuell uppfoumlljning paring saringdant som kommit upp under den tidigare

intervjun och med fraringgor som gjorde det moumljligt foumlr laumlrarna att ta upp saringdant

som de sjaumllva ville dela med sig av Ett tydligt exempel aumlr att det nationella

provet som avslutar kursen Svenska 1 inte var i fokus naumlr studien inleddes

men eftersom laumlrarna sjaumllva flera garingnger aringterkom till det nationella provet som

tema under intervjuerna saring inkluderades fraringgor roumlrande det nationella provet i

de senare intervjuerna Att laumlrarna i sin undervisning saring tydligt behoumlvde

foumlrharinglla sig till det nationella provet var ocksaring anledningen till att teori om

policy och performativt tryck (se Ball et al 2012) kom att bli studiens

oumlvergripande teoretiska perspektiv

Styrkan med intervjun som metod aumlr att den ger forskaren moumljlighet till en

god inblick i de intervjuade personernas situation (Kvale amp Brinkmann 2014)

Foumlr detta var den kvalitativa halvstrukturerade intervjun laumlmplig som metod

eftersom laumlrarna daring gavs moumljlighet att resonera om varfoumlr de valde att arbeta

med olika texter och vad de ville att eleverna skulle laumlra sig genom att laumlsa och

arbeta med dem En halvstrukturerad intervju foumlljer en foumlrberedd intervjuguide

som riktar in sig paring vissa teman och som aumlven inneharingller foumlrslag paring oumlppna

fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) I en halvstrukturerad intervju finns det

ocksaring ett tydligt fokus foumlr intervjun samtidigt som intervjuprocessen blir mer

flexibel i och med att det finns utrymme foumlr de personer som intervjuas att

lyfta fram egna synpunkter och fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014)

Valet av den halvstrukturerade intervjun var laumlmplig daring jag genom

intervjuerna ville ge laumlrarna moumljlighet att ta upp saker roumlrande deras praktik

som jag kanske inte foumlrutsett samtidigt som jag ville kunna beharinglla fokus paring

de fraringgor som var mitt fokus foumlr varje intervjutillfaumllle Formen foumlr den

73

halvstrukturerade intervjun passade ocksaring bra eftersom jag i intervjuerna ville

foumlrsoumlka uppnaring ett samtalsklimat som i saring stor utstraumlckning som moumljligt liknade

ett vanligt samtal Aumlven om jag hade en intervjuguide med specifika fraringgor

och teman som jag ville ta upp under intervjuerna hade laumlrarna som deltog

fortfarande stor frihet att formulera sina svar och aumlven att ta upp saker som

inte stod i intervjuguiden Genom att foumllja upp de teman och samtalsaumlmnen

som laumlrarna sjaumllva initierade fick jag ocksaring en moumljlighet att komma naumlrmare

laumlrarnas arbete med att utforma sin undervisning Eftersom det kan paringverka

intervjuns inneharingll om informanterna aumlr vaumll infoumlrstaringdda med vad forskaren vill

faring syn paring (Kvale 2006) valde jag att inte laringta laumlrarna ta del av intervjuguiderna

i foumlrvaumlg Vid varje intervju kom vi dock oumlverens om att goumlra en uppfoumlljning

paring en eller flera fraringgor vid naumlsta intervjutillfaumllle varvid laumlrarna paring saring vis fick

en chans att taumlnka igenom och omformulera sina svar

Den sista intervjun i den haumlr studien genomfoumlrdes i form av en

gruppintervju med alla fem laumlrarna I en gruppintervju finns det utrymme foumlr

flera teman aumlven teman som forskaren sjaumllv inte initierat att faring ta plats och

utforskas av de medverkande laumlrarna under intervjutillfaumlllet (Wibeck 2010)

En foumlrdel med en gruppintervju aumlr att laumlrarna i gruppen kan kaumlnna sig tryggare

och mindre exponerade aumln i individuella intervjuer vilket ger moumljlighet foumlr en

stoumlrre maringngfald av ideacuteer att traumlda fram under samtalet (Repstad 2007)

Nackdelarna med intervjuer i grupper kan vara att forskaren inte kommer aringt

de enskilda individernas aringsikter om deltagarna upplever att deras aringsikter

avviker fraringn normen eller fraringn de andra gruppmedlemmarnas aringsikter (Wibeck

2010) Det aumlr dock min uppfattning att alla laumlrarna kom till tals och fick

naringgorlunda likvaumlrdigt talutrymme och att en tillaringtande atmosfaumlr raringdde som gav

de olika deltagarna utrymme att aumlven uttala motsatta aringsikter

Urval av deltagande laumlrare

De fem laumlrare som medverkar i foumlreliggande studie arbetade vid den tidpunkt

daring studien genomfoumlrdes paring fyra olika gymnasieskolor paring olika orter i

Mellansverige Samtliga aumlr behoumlriga laumlrare i svenska foumlr gymnasiet och har

vid tiden foumlr studiens genomfoumlrande tjaumlnstgjort som laumlrare i svenska mellan 7

och 25 aringr Detta betyder att alla fem baringde fick sin utbildning i en annan

laumlrarutbildning aumln den som gaumlller i skrivande stund och att utbildningen

skedde foumlre 2011 aringrs laumlroplansreform och daumlrmed i relation till aumlldre

laumlroplaner aumln den som gaumlllde laumlsaringret 20152016 Ett maringlinriktat urval

(Bryman 2011) skedde eftersom studiens intresse riktar sig mot svensklaumlrares

undervisning och val av inneharingll i kursen Svenska 1 paring gymnasiet De

urvalskriterier som staumllldes upp foumlr att delta i studien var att alla laumlrare skulle

vara verksamma svensklaumlrare paring gymnasiet med erfarenhet av att undervisa i

kursen Svenska 1 Dessutom skulle laumlrarna uppfylla kriteriet att de under hela

det laumlsaringr som studien paringgick skulle ha undervisning i minst en klass i kursen

74

Svenska 1 Inga oumlnskemaringl specificerades om att laumlrarna skulle undervisa paring i

foumlrvaumlg saumlrskilt utvalda program

Initialt kontaktade jag samtliga svensklaumlrare paring elva olika gymnasieskolor

paring tio olika orter antingen genom att skicka ett mejl direkt till hela aumlmneslaget

eller genom att via mejl kontakta en svensklaumlrare som vidarebefordrade mitt

mejl till oumlvriga svensklaumlrare paring skolan Tillvaumlgagaringngssaumlttet styrdes av

moumljligheten att laumltt faring tillgaringng till laumlrarnas mejladresser och kan paring saring saumltt saumlgas

vara ett bekvaumlmlighetsurval I mejlet beskrev jag kortfattat studien och skrev

att jag ville komma i kontakt med svensklaumlrare som kunde taumlnka sig att delta

Samtliga skolor som kontaktades erbjoumld en blandning av studiefoumlrberedande

program och yrkesprogram2 Fraringn en del skolor fick jag aldrig naringgot svar trots

upprepade kontaktfoumlrsoumlk varfoumlr jag fortsatte att kontakta skolor tills jag hade

faringtt ihop det antal laumlrare som jag bedoumlmde var laumlmpligt och som uppfyllde

urvalskriterierna Slumpen gjorde att alla fem laumlrarna som deltog i studien

under det laumlsaringret som studien paringgick undervisade i kursen Svenska 1 paring ett

studiefoumlrberedande program Det aumlr daumlrfoumlr troligt att det har paringverkat studiens

resultat liksom det faktum att laumlrarna utgoumlr ett positivt urval i saring maringtto att de

ville delta i studien eftersom de hade ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning och att

arbeta med laumlsning inom ramarna foumlr gymnasiets svenskaumlmne

Att det blev just fem laumlrare som deltog i studien berodde paring en kombination

av planeringen av studien och en tillfaumlllighet Till en boumlrjan bestaumlmdes det att

tre laumlrare var ett laumlmpligt antal att foumllja under ett aringr Jag bestaumlmde mig dock

snabbt foumlr att jag ville ha med ytterligare en laumlrare eftersom studien skulle

paringgaring under en saring pass laringng tid som ett helt laumlsaringr och det finns mycket som kan

haumlnda under ett aringr som kan paringverka en laumlrare att vilja avbryta sin medverkan

Med endast tre laumlrare skulle studien bli mycket saringrbar om en av laumlrarna skulle

byta tjaumlnst eller bli sjukskriven Naumlr jag soumlkte efter en fjaumlrde laumlrare till studien

fick jag samtidigt kontakt med tvaring laumlrare som arbetade paring samma skola och

som gaumlrna ville medverka Jag bestaumlmde mig foumlr att inkludera baringda laumlrarna i

studien daring jag bedoumlmde att det skulle kunna berika studien med fler nyanser

Laumlrarnas rektorer kontaktades ocksaring och informerades baringde om studiens syfte

och att laumlrare paring deras skola ville delta i studien Samtliga rektorer uttryckte

sig positivt till att jag kom till deras skolor och intervjuade laumlrare Jag valde

att kontakta laumlrarna direkt och inte garing genom deras rektorer foumlrst eftersom jag

ville skapa en direkt relation mellan mig och laumlrarna saring att de skulle kaumlnna att

deltagande i studien helt och haringllet var deras eget val och inte var naringgot som

lades paring dem uppifraringn

De laumlrare som medverkar i studien har tilldelats de fiktiva namnen Jenny

Karin Linnea Magnus och Nora Jenny har vid tiden daring studien genomfoumlrs

2 Studiefoumlrberedande program aumlr de gymnasieprogram som foumlrbereder foumlr houmlgskolestudier till

exempel de naturvetenskapliga och samhaumlllsvetenskapliga programmen Yrkesprogram aumlr de

program som foumlrbereder eleverna foumlr en yrkesexamen till exempel bygg- och

anlaumlggningsprogrammet och varingrd- och omsorgsprogrammet

75

arbetat som laumlrare i 25 aringr och hon har arbetat paring samma skola under hela sin

karriaumlr och med elever fraringn i stort sett alla skolans program Skolan aumlr en

mindre skola i en glesbygdskommun som erbjuder de flesta av de nationella

programmen och klassen Jenny undervisar i Svenska 1 bestaringr av elever fraringn

natur- och teknikprogrammen Karin har arbetat som laumlrare i tolv aringr och hon

arbetar paring en stor skola som endast erbjuder houmlgskolefoumlrberedande program

skolan ligger i en stoumlrre stad Hon har erfarenhet fraringn flera olika skolor och av

att arbeta paring baringde studiefoumlrberedande och yrkesfoumlrberedande program

Klassen hon undervisar i Svenska 1 det aringr studien genomfoumlrs garingr det

naturvetenskapliga programmet Linnea och Magnus tjaumlnstgoumlr paring samma stora

skola paring en mellanstor ort som erbjuder de flesta av de nationella programmen

Linnea har arbetat som laumlrare paring den haumlr skolan i sju aringr och har daring undervisat

paring olika program Naumlr studien genomfoumlrs undervisar hon en klass paring det

samhaumlllsvetenskapliga programmet i Svenska 1 Magnus har arbetat som

laumlrare i sju aringr varav de tvaring senaste paring den nuvarande skolan och har tidigare

erfarenhet av att undervisa paring det individuella programmet Aumlven han

undervisar i Svenska 1 paring det samhaumlllsvetenskapliga programmet Linnea och

Magnus samarbetar taumltt ihop och foumlrsoumlker se till att de tvaring parallellklasserna

faringr en saring likvaumlrdig undervisning i svenska som moumljligt Nora slutligen arbetar

paring en relativt stor skola i en stoumlrre stad Skolan erbjuder i huvudsak fyra

nationella program varav ett aumlr yrkesfoumlrberedande och klassen som Nora

undervisar i Svenska 1 garingr paring ekonomiprogrammet Nora har arbetat som

laumlrare i sexton aringr varav det senaste aringret paring den nuvarande skolan och hon har

erfarenhet av att undervisa paring flera olika program

Studiens genomfoumlrande

Alla deltagare i studien fick efter en inledande kontakt via mejl ett

informationsbrev som beskrev studiens upplaumlgg och vad som foumlrvaumlntades av

dem som deltagare (bilaga 1) Denna information upprepades aumlven muntligt

vid den foumlrsta traumlffen med laumlrarna Daring laumlrarna tackat ja till att medverka

skickades aumlven en samtyckesblankett via mejl som skrevs under och samlades

in innan intervjuerna aumlgde rum (bilaga 2) De individuella intervjuerna

genomfoumlrdes i ett avskilt rum paring respektive laumlrares skola utom foumlr en laumlrare

daumlr den foumlrsta intervjun i augusti genomfoumlrdes paring skolan men resterande tre

intervjuer aumlgde rum utanfoumlr skolan eftersom det inte fanns naringgot tillgaumlngligt

rum paring skolan daumlr intervjuerna kunde genomfoumlras ostoumlrt

Intervjuerna med de fem deltagande svensklaumlrarna genomfoumlrdes i en serie

av fyra individuella intervjuer som aumlgde rum vid skolstarten i augusti i

november i mars och i maj under ett laumlsaringr naumlr de alla undervisade i kursen

Svenska 1 paring gymnasiet I en tid daring laumlrares arbetstid aumlr haringrt pressad av olika

krav och arbetsuppgifter var det inte helt enkelt att bestaumlmma hur mycket av

laumlrarnas tid jag kunde begaumlra att ta i anspraringk foumlr intervjuer Aumlven om jag gaumlrna

76

hade traumlffat dem alla fler garingnger saring bedoumlmde jag det som rimligt att vi skulle

kunna ses vid fyra tillfaumlllen utan att det skulle paringverka laumlrarnas arbetsboumlrda

alltfoumlr mycket Vid den foumlrsta intervjun i augusti hade laumlrarna boumlrjat planera

foumlr kursen men de hade aumlnnu inte hunnit traumlffa eleverna som kom till skolan

veckan efter Den foumlrsta intervjun fick daumlrmed ett fokus som roumlrde sig paring ett

mer generellt plan och som var framaringtblickande till sin natur De foumlljande tvaring

intervjuerna genomfoumlrdes jaumlmnt foumlrdelade under laumlsaringret under den paringgaringende

kursen varfoumlr fokus hamnade paring det som rent konkret haumlnde i kursen Den

sista individuella intervjun genomfoumlrdes saring naumlra slutet paring kursen som laumlrarnas

tid tillaumlt och fick en tillbakablickande och sammanfattande karaktaumlr

Intervjumaterialet redovisas nedan i Tabell 1

Tabell 1 Intervjuoumlversikt

Enskilda

intervjuer Jenny Karin Linnea Magnus Nora

Intervju 1

Augusti 2015

47 min

62 min

63 min

71 min

58 min

Intervju 2

November 2015

68 min

65 min

67 min

74 min

64 min

Intervju 3

Mars 2016

62 min

64 min

50 min

61 min

61 min

Intervju 4

Maj 2016

74 min

79 min

53 min

77 min

74 min

Total

samtalstid 251 min 270 min 223 min 283 min 257 min

Gemensam

gruppintervju

Juni 2016

94 min

Varje intervjutillfaumllle tog cirka en timme i anspraringk och alla intervjuer

spelades in med en diktafon I intervjuerna beraumlttade laumlrarna om vilka

didaktiska avvaumlgningar som laringg till grund foumlr undervisningen genom att

redogoumlra foumlr sina urvalsprinciper vilket syfte som laringg bakom varje textval och

vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig genom att arbeta med texterna

Efter varje intervjutillfaumllle reflekterade jag oumlver och antecknade mina

spontana tankar om och reaktioner paring vad som hade utspelat sig under

intervjun Under laumlsaringret fick jag aumlven ta del av laumlrarnas fullstaumlndiga

textunderlag och tillhoumlrande arbetsuppgifter foumlr undervisningen i Svenska 1

Varje intervjutillfaumllle inleddes med att jag och laumlraren gick igenom vilka texter

som anvaumlnts i undervisningen sedan det foumlrra intervjutillfaumlllet och laumlraren fick

beraumltta om vad som laringg bakom just de textvalen hur eleverna hade arbetat

med texterna och vilka foumlrmaringgor och kunskaper laumlrarna ville att eleverna

77

skulle utveckla naumlr de arbetade med texterna Paring saring vis skapade vi gemensamt

de foumlrteckningar oumlver undervisningens texter som ingaringr i materialet (se bilaga

8ndash12) och som laumlrarna ocksaring loumlpande under aringret fick ta del av foumlr att faring

moumljlighet att korrigera eventuella felaktigheter eller missuppfattningar fraringn

min sida Texterna staringr i foumlrteckningarna i den ordning som de anvaumlndes i

kursen Textfoumlrteckningarna fungerade aumlven som samtalsunderlag vid

inledningen av intervjuerna och gav en bild av det arbete laumlrarna utfoumlrde

mellan de garingnger vi traumlffades foumlr intervjuerna Under insamlingen av empirin

utgick jag fraringn ett vidgat textbegrepp det visade sig dock under studiens garingng

att det i huvudsak var typografisk skriftlig text som laumlrarna anvaumlnde sig av I

min studie kommer saringledes begreppet text i foumlrsta hand att fokusera och

referera till skrivna texter paring papper eller skaumlrm

I slutet av laumlsaringret samlades alla fem laumlrarna foumlr en gemensam avslutande

gruppintervju som varade i en och en halv timme Syftet med att sammanfoumlra

de fem laumlrarna i slutet av intervjuserien var att laringta dem tillsammans reflektera

oumlver de olika teman som jag under laumlsaringret uppfattat att de i deras tal ofta

aringterkom till I den avslutande gruppintervjun fick laumlrarna daumlrfoumlr reflektera oumlver

vad de sjaumllva trodde de bakomliggande orsakerna till att de uttalade sig som

de gjorde under intervjuserien kunde vara

Databearbetning och analys

Det empiriska materialet i den haumlr studien bestaringr av 21 transkriberade

intervjuer alla texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter fraringn fem kurser i

Svenska 1 samt de textfoumlrteckningar som jag och laumlrarna uppraumlttade

tillsammans under studiens garingng Det aumlr saringledes ett taumlmligen omfattande

material och i analysen av materialet har jag daumlrfoumlr prioriterat saringdant som varit

relevant i relation till studiens intresse och forskningsfraringgor Naumlr det gaumlller

intervjuerna har en re-analys av materialet som ingaringr i min licentiatuppsats

(Larsson 2018) gjorts Intervjumaterialet analyserades foumlrsta garingngen i

samband med arbetet med licentiatuppsatsen utifraringn det syfte och de

fraringgestaumlllningar som ingick i den studien Detta medfoumlrde att det fanns en

foumlrtrogenhet med materialet redan infoumlr den analys som gjordes i samband

med avhandlingsarbetet Under arbetet med avhandlingen analyserades hela

intervjumaterialet igen med fokus paring det syfte och de fraringgestaumlllningar som

gaumlller foumlr avhandlingen vilket innebar en re-analys av intervjumaterialet foumlr

de delar som tidigare ingick i licentiatuppsatsen Under analysprocessen har

jag anvaumlnt mig av programmet NVivo12 som aumlr ett verktyg foumlr analys av data

och som moumljliggoumlr tematiska inneharingllsanalyser Baringde transkriberingarna och

textfoumlrteckningarna har saringledes kodats och kategoriserats utifraringn en

inneharingllsanalys med hjaumllp av NVivo12

Arbetet med transkriberingarna skedde fortloumlpande under hela det aringr

datainsamlingen paringgick Efter varje intervjuomgaringng lyssnade jag igenom och

78

transkriberade intervjuerna dels foumlr att det underlaumlttade arbetet med

transkriberingen att intervjusituationerna fortfarande var faumlrska i minnet dels

foumlr att intervjuguiden foumlr den foumlljande intervjuomgaringngen till stor del tog sin

utgaringngspunkt i det som samtalet handlat om i den foumlregaringende intervjun Foumlr

att underlaumltta foumlr laumlsningen baringde vid analysen och vid presentationen av citat

kan det vara en foumlrdel om transkriberingarna av intervjumaterialet har en

skriftspraringklig inriktning (Kvale amp Brinkmann 2014) I den haumlr studien har

fokus foumlr intervjumaterialet varit att goumlra en inneharingllsanalys av laumlrarnas

utsagor daumlr ljuset riktats mot vad laumlrarna har sagt snarare aumln hur de har sagt

naringgot (Kvale amp Brinkmann 2014) Alla intervjuerna transkriberades saringledes

med ett inneharingllsfokus och samtliga transkriberingar ligger daumlrmed naumlra

skriftspraringket vilket aumlven underlaumlttar foumlr laumlsning och foumlrstaringelse av citat som

anvaumlnds i de empiriska kapitlen Aumlven om det aumlr ett vardagligt spraringk som

uttrycks i transkriberingarna har upprepningar omtagningar stakningar

harklingar och ord som rdquotyprdquo och rdquoliksomrdquo staumldats bort foumlr laumlsbarhetens skull

Av samma skaumll har inte heller pauser markerats annat aumln naumlr det gaumlller laumlngre

pauser som markerats med [ hellip ] I citaten som finns med i avhandlingstexten

innebaumlr markeringar med hellip att citatet har kortats ned och markeringar

med hellip visar att den som talar inte fullfoumlljer satsen Enkla citattecken runt ord

eller satser som till exempel rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquo markerar att laumlrarna

aumlndrar roumlsten foumlr att illustrera att de aringterger vad naringgon annan person har sagt

Ord i standardtext inom hakparentes till exempel [kanondebatten] aumlr ord som

jag har lagt till foumlr att foumlrtydliga naringgot som kan uppfattas som otydligt i citatet

Ord i kursiv inom hakparentes till exempel [skrattar] innebaumlr att den som

talar goumlr naringgot samtidigt till exempel skrattar I en intervjustudie blir det extra

viktigt att laringta de deltagande laumlrarna komma till tals eftersom det aumlr deras

utsagor som utgoumlr underlaget foumlr analys och diskussion Daumlrfoumlr har jag i de

empiriska kapitlen valt att foumlrsoumlka faring fram laumlrarnas erfarenheter genom att i

texten laringta deras roumlster houmlras genom foumlrharingllandevis maringnga citat

Analysen av intervjuerna och textfoumlrteckningarna skedde parallellt under

databearbetningen Intervjuerna analyserades i form av en tematisk

inneharingllsanalys i en stegvis process enligt Braun och Clarkes (2006) modell

Analysen inleddes redan under arbetet med transkriberingarna daring detta arbete

i sig innebaumlr en tolkande process (Kvale amp Brinkmann 2014) Eftersom

transkriberingsarbetet utfoumlrdes under arbetet med licentiatuppsatsen boumlrjade

analysprocessen foumlr avhandlingsarbetet med att jag aringterigen lyssnade igenom

hela intervjumaterialet samt laumlste igenom transkriberingarna och

textfoumlrteckningarna flera garingnger I ett foumlrsta skede organiserades laumlrarnas

utsagor i relation till de teman som aringterfinns i intervjuguiderna som till

exempel textarbete laumlsning och kunskapskrav samt aumlmnesuppfattning

Daumlrefter laumlste jag igenom laumlrarnas svar igen och foumlrde anteckningar om olika

moumlnster som kunde identifieras Exempel paring saringdana moumlnster var textval syfte

med laumlsning bedoumlmning av laumlsning det nationella provet och en performativ

kontext Nyckelord som jag noterade var till exempel laumlsutharingllighet

79

laumlsmotstaringnd sakprosa skoumlnlitteratur examination av laumlsning metaspraringk det

oumlnskansvaumlrda och praktisk realitet Daumlrefter fortsatte analysarbetet med hjaumllp

av dataprogrammet NVivo12 daumlr materialet kodades

Kodningen av materialet var baringde datastyrd och begreppsstyrd (jaumlmfoumlr

Kvale amp Brinkmann 2014) Att kodningen var datastyrd innebar att jag

anvaumlnde koder som utvecklades genom analys av materialet som till exempel

avvaumlgningar i relation till elevgruppen aumlmnesspecifika kunskaper och

begrepp laumlslust textsamtal vaumlrdegrund textaktivitet nationellt prov och

paringverkan paring undervisningen Den begreppsstyrda kodningen utgaringr fraringn redan

utvecklade begrepp fraringn litteratur och teori och haumlr utgick jag dels fraringn de

didaktiska fraringgorna vad vem hur och varfoumlr (Wahlstroumlm 2015) dels de

teoretiska perspektiv som utgoumlr avhandlingens teoretiska ramverk som

analysverktyg (se kapitel 3) Teoretiskt grundande begrepp som anvaumlndes vid

kodningen aumlr till exempel lokal och professionell kontext policy

laumlsfoumlrstaringelse epistemisk kvalitet och performativt tryck

Naumlsta steg blev att sortera koderna i olika teman och underteman Tvaring

huvudteman identifierades laumlsundervisning och laumlsning i en performativ

kontext vilka blev utgaringngspunkten foumlr uppdelningen av de empiriska kapitlen

i avhandlingens Del I och Del II Foumlr varje del identifierades stoumlrre

oumlvergripande teman som har utgjort grunden foumlr vart och ett av de fem

empiriska kapitlen i avhandlingen textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess

de andra texterna och de riktiga texterna fraringn faumlrdighet till kunskap bortom

texten bedoumlmning och examination av elevers laumlsning samt anpassning och

motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck Varje tema har ocksaring olika

underteman som representeras av de olika kapitlens underrubriker till

exempel avvaumlgningar foumlr att vaumllja raumltt text i kapitel 5 samt examination av

laumlsning i klassrummet och det nationella provet som examination av laumlsning i

kapitel 9

Aumlven textfoumlrteckningarna analyserades utifraringn ett inneharingllsfokus med hjaumllp

av NVivo12 och kodades utifraringn nyckelord som sakprosa och skoumlnlitteratur

olika texttyper som till exempel roman novell dikt argumenterande text och

laumlrobokstext samt textens medium som till exempel papper digital eller film

Texterna kodades aumlven med avseende paring foumlrfattarens koumln och geografiska

hemvist tidsperiod foumlr texternas publicering om texterna laumlstes gemensamt i

grupp eller enskilt om laumlraren eller eleverna valde texten och vilken typ av

aktivitet i form av skrivande talande eller endast laumlsning som texterna var

utgaringngspunkt foumlr Aumlven om ingen regelraumltt kvantitativ analys gjordes av

textfoumlrteckningarna gav analysen i NVivo en oumlversikt aumlven av kvantitativa

inslag i form av till exempel hur maringnga texter i undervisningen som var av

skoumlnlitteraumlr eller sakprosakaraktaumlr antalet romaner eller laumlrobokstexter

andelen texter paring papper eller i digital form samt hur maringnga texter fraringn olika

tidsperioder och geografiska omraringden som anvaumlndes Analysen av

textfoumlrteckningarna gjordes baringde paring alla textfoumlrteckningar som helhet och paring

enskild kursnivaring

80

Foumlrtrogenhet med faumlltet

Studiens intresse har sitt ursprung baringde i en samhaumlllelig debatt om laumlsning i

skolan och i min egen laumlrarpraktik Under det laumlsaringr som materialet samlades

in var jag sjaumllv verksam som svensklaumlrare paring gymnasiet parallellt med mina

forskarstudier Att beforska ett faumllt som forskaren sedan tidigare aumlr foumlrtrogen

med innebaumlr att balansera paring en graumlns mellan lagom stor identifikation och

engagemang foumlr det som sker och ett uppraumlttharingllande av en distanserad

forskarroll (Repstad 2007) Det faktum att jag sjaumllv undervisade i svenska

samtidigt som jag intervjuade andra svensklaumlrare kan ha bidragit till att laumlttare

ge mig tilltraumlde till faumlltet och till att ge mig legitimitet hos de medverkande

laumlrarna Det underlaumlttade troligtvis aumlven foumlr att kunna genomfoumlra intervjuerna

med en god samtalston Att ha god kaumlnnedom om faumlltet och kunskaper om

aumlmnet som intervjuerna ska utforska aumlr ocksaring noumldvaumlndigt foumlr att kunna staumllla

relevanta fraringgor och foumlr att kunna foumllja upp intervjupersonernas svar med

andrafraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) Samtidigt som denna dubbla roll kan

ge forskaren en foumlrdel saring finns det ocksaring en risk att forskaren identifierar sig

foumlr mycket med intervjupersonerna Om saring sker kan det kritiska perspektivet

garing foumlrlorat om resultaten beskrivs ensidigt ur intervjupersonernas perspektiv

utan att bilden nyanseras (Kvale amp Brinkmann 2014) Daumlrfoumlr har jag medvetet

straumlvat efter att distansera mig och foumlrharinglla mig neutral under

forskningsprocessen

Det aumlr ocksaring viktigt att baringde se och erkaumlnna den foumlrfoumlrstaringelse som forskaren

har foumlr det som ska undersoumlkas (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) Den dubbla

rollen som verksam svensklaumlrare och doktorand i pedagogiskt arbete kraumlvde

att jag hela tiden var tvungen att fundera paring min egen foumlrfoumlrstaringelse av fraringgorna

som skulle diskuteras i intervjuerna Detsamma gaumlllde under analysen av

materialet daring det gaumlller att inte identifiera sig foumlr mycket med de deltagande

laumlrarna och riskera att tappa den akademiska distansen Det aumlr annars laumltt haumlnt

att en forskarstuderande laumlrare utgaringr fraringn ett foumlrutfattat samfoumlrstaringnd som

kanske inte finns daumlr och daumlrmed hamnar i ett foumlrgivettagande eftersom den

som intervjuar och de som blir intervjuade har samma referensramar och

aumlmneskultur I den haumlr studien har jag till exempel blivit varse att alla

svensklaumlrare vaumlljer att bli svensklaumlrare av olika anledningar och att inte alla

aumlmneslag i svenska har samma foumlrutsaumlttningar eller praumlglas av den anda som

jag sjaumllv har skolats in i Under hela forskningsprocessen baringde vad gaumlller

insamlandet av empirin och under skrivprocessen har det daumlrfoumlr varit

betydelsefullt att jag har faringtt hjaumllp med att faring syn paring foumlrgivettanden som jag

burit med mig fraringn min egen laumlrarbakgrund Detta har skett baringde i formella

seminarier och i informella situationer tillsammans med seniora forskare och

doktorandkollegor

81

Etiska oumlvervaumlganden

Under hela avhandlingsarbetet har det varit viktigt foumlr mig att foumlrvalta de

medverkande laumlrarnas foumlrtroende Foumlr att saring laringngt som det aumlr moumljligt foumlrsoumlka

saumlkerstaumllla att laumlrarna avidentifierats har daumlrfoumlr baringde laumlrarna och deras skolor

faringtt fingerade namn redan i transkriberingsprocessen Jag oumlvervaumlgde aumlven

initialt att inte laringta laumlrarna framtraumlda med fingerade namn utan att till exempel

kalla dem Laumlrare 1 och Laumlrare 2 foumlr att inte genom namnen avsloumlja laumlrarnas

biologiska koumlnstillhoumlrighet Jag beslutade dock att aumlven om laumlrarnas identitet

behoumlver skyddas genom en avidentifiering saring ville jag inte avpersonifiera dem

utan laringta dem framtraumlda som verkliga personer ndash om aumln tolkade genom min

forskningslins ndash varfoumlr jag houmlll fast vid att tilldela laumlrarna fiktiva namn Aumlven

andra detaljer som till exempel vilka orter laumlrarna var verksamma paring vilka

andra aumlmnen som laumlrarna undervisade i och vilken laumlrplattform skolorna

anvaumlnde har avidentifierats

Studien har i alla avseenden foumlljt Vetenskapsraringdets etiska raringd foumlr

samhaumlllsvetenskaplig forskning (Vetenskapsraringdet 2011 senare aumlven 2017)

De deltagande laumlrarna fick skriva paring samtyckesblanketter innan studien

boumlrjade och de informerades samtidigt om vad materialet skulle anvaumlndas till

Skriftligt och muntligt samtycke inhaumlmtades aumlven foumlr inspelning av

intervjuerna med hjaumllp av diktafon samtidigt som laumlrarna informerades om att

ingen obehoumlrig kommer att ha tillgaringng till det insamlade materialet som

foumlrvaras enligt det ansvariga laumlrosaumltets riktlinjer De medverkande laumlrarna fick

aumlven information om att de skulle avidentifieras baringde vid transkribering av

intervjuerna och vid den slutliga publiceringen Laumlrarna informerades ocksaring

om att deras medverkande i studien skedde helt och haringllet paring frivillig basis

och att de naumlr som kunde avbryta sitt deltagande utan att ange orsak och utan

naringgra konsekvenser foumlr den egna personen

Naumlr det gaumlller de fem laumlrarnas medverkan i den sammanflaumltade licentiat-

och avhandlingsstudien vaumlcks fraringgan om vad laumlrarna tackade ja till att delta i

eftersom intervjumaterialet anvaumlnts till tvaring studier med olika fokus Eftersom

intresset foumlr intervjustudien redan fraringn boumlrjan var laumlrarnas tal om textval och

sin undervisning som utgick fraringn laumlsning av olika texter aumlr det egentligen den

foumlreliggande studien som var det ursprungliga syftet med intervjustudien I

licentiatuppsatsen var det dock det nationella provet i Svenska 1 som kom att

staring i fokus naumlr studien behoumlvde avgraumlnsas Efter att licentiatuppsatsen

publicerats kontaktade jag de fem laumlrarna och beraumlttade att arbetet med studien

skulle fortsaumltta men nu med fokus paring undervisningen och det material som

inte faringtt plats i licentiatstudien Laumlrarna bjoumlds daring in att houmlra av sig om de hade

naringgra synpunkter paring detta Ingen av dem har dock haft naringgra synpunkter och

paring saumltt och vis aumlr det den studie som var taumlnkt fraringn boumlrjan som nu har faringtt ta

form

Merparten av materialet har kommit till genom kvalitativa intervjuer med

fem laumlrare Det aumlr viktigt att komma iharingg att en intervjusituation i en

82

forskningsstudie i princip aldrig kan betraktas som jaumlmlik (Kvale 2006) En

forskningsintervju aumlr en enkelriktad dialog daring det aumlr intervjuarens roll att staumllla

fraringgor och intervjupersonens roll aumlr att besvara fraringgorna (Kvale amp Brinkmann

2014) I en intervjustudie paringverkar forskaren processen redan i val av

forskningsomraringde och det aumlr alltid forskaren som styr oumlver intervjuns inneharingll

genom att avgoumlra vilka fraringgor som ska diskuteras och som sitter paring

tolkningsfoumlretraumldet vid analysen av intervjun (Kvale amp Brinkmann 2014) Jag

som intervjuare behoumlvde daumlrfoumlr under intervjuserien vara medveten om att jag

innehade en maktposition gentemot laumlrarna Maktrelationen komplicerades

aumlven genom att laumlrarna visste att jag under tiden foumlr studiens genomfoumlrande

ocksaring var verksam som gymnasielaumlrare i svenska Samtidigt som vi var

jaumlmlika aumlmneskollegor i varingrt yrkesutoumlvande var vi ojaumlmlika i ett

forskningsprojekt daumlr jag styrde projektet som laumlrarna deltog i Det gaumlllde

saringledes att balansera mellan att skapa en intervjusituation daumlr

intervjupersonerna kaumlnde sig tillraumlckligt trygga och fria foumlr att varingga dela med

sig av sina tankar och foumlrestaumlllningar samtidigt som allt som kom fram i

intervjun syftade till att bli foumlremaringl foumlr analys med maringlet att utgoumlra grund foumlr

offentlig publicering Kvale och Brinkmann (2014) paringpekar att denna

balansgaringng foumlrsaumltter forskaren i ett etiskt dilemma daring det om

intervjusituationen praumlglas av oumlppenhet och ett gott samtalsklimat foumlreligger

en risk att intervjupersonen under intervjun avsloumljar foumlr mycket och uttalar sig

om saker som hen sedan aringngrar att hen har sagt Det fanns i foumlreliggande studie

en risk att laumlrare som under intervjuerna uttalade sig kritiskt om det

performativa trycket de upplevde genom skolledning huvudman eller lokala

politiker skulle kunna oroa sig foumlr obehagliga konsekvenser om de skulle

kunna identifieras Detta har hanterats genom att jag som naumlmnts ovan varit

noggrann med att avidentifiera de fem laumlrarna redan fraringn boumlrjan i

forskningsprocessen

I kvalitativa forskningsstudier finns det alltid en risk att de personer som

deltar i studien kan komma att kaumlnna stress eller ett obehag om det visar sig

att de till exempel i en intervju raringkat visa upp personliga tillkortakommanden

eller inkonsekvenser I den haumlr studien riskerade de deltagande laumlrarna att

kaumlnna sig utsatta om det visade sig att de i intervjuerna blottade naringgot som

skulle kunna uppfattas som brister i undervisningen En intervju kan dock

ocksaring vara en laumlrprocess (Kvale amp Brinkmann 2014) och risken foumlr att de

deltagande laumlrarna skulle kaumlnna obehag har troligtvis uppvaumlgts av moumljligheten

att i lugn och ro faring reflektera oumlver den egna undervisningen och utifraringn detta

faring en moumljlighet att utveckla baringde undervisningen och den egna laumlrarrollen

83

Del I ndash Viktig laumlsning

De tre empiriska kapitlen i Del I aumlr skrivna i samband med doktorsprojektet

och utgoumlr den del av avhandlingen som har fokus paring laumlrarnas beraumlttade praktik

naumlr det gaumlller hur de iscensaumltter sin laumlsundervisning i kursen Svenska 1 I Del

I ges en bild av de didaktiska oumlvervaumlganden laumlrarna goumlr utifraringn vad de vill att

eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter i undervisningen

Kapitel 5 redogoumlr foumlr laumlrarnas beraumlttelser om hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter

till sin undervisning och vilka avvaumlgningar och foumlrhandlingar som aumlger rum

innan de olika texterna hamnar i klassrummet Kapitel 6 redovisar vilka texter

laumlrarna vaumlljer och vilken funktion de olika texterna faringr i undervisningen

Kapitel 7 handlar om vad laumlrarna saumlger om varfoumlr texterna ska laumlsas ndash vad som

aumlr syftet och vad det aumlr laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de arbetar med

texterna I kapitel 8 sker en analys och reflektion oumlver den bild av

undervisningen som framtraumltt i de tre foumlregaringende kapitlen

84

85

Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess

rdquoJa vad man aumln vaumlljer saring vaumlljer man bort massor

med viktigt Den kaumlnslan faringr jag hela tidenrdquo

(Nora intervju 1)

Textarbete aumlr naringgot som aumlr centralt i svenskaumlmnet Oavsett om man med ordet

text endast menar det skrivna ordet eller det vidgade textbegreppet saring aumlr just

texten naringgot av ett nav foumlr de aktiviteter som sker i ett svenskklassrum I nu

gaumlllande aumlmnesplaner foumlr gymnasiet Gy11 (Skolverket 2011) finns foumlrvisso

skrivningar som anger att olika typer av texter ska behandlas i undervisningen

men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den enskilda laumlraren att

avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i styrdokumenten om hur

textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om kunskapskraven anger de

foumlrmaringgor som undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Eftersom

aumlmnesplanen i svenska i Gy11 laumlmnar helt oumlppet foumlr den enskilda laumlraren att

vaumllja texter som kan kopplas till det centrala inneharingllet finns det en oaumlndlig

maumlngd texter som svensklaumlrare kan vaumllja mellan som undervisningstexter

Varfoumlr valet faller just paring vissa texter och inte paring andra handlar det haumlr kapitlet

om

I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens foumlrsta forskningsfraringga om hur laumlrarna

beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning som

staringr i fokus Ljuset riktas i huvudsak mot laumlrarnas beraumlttelser om paring vilka

grunder de goumlr sina didaktiska avvaumlgningar naumlr de vaumlljer texter till sin

undervisning Genom laumlrarnas beskrivningar av hur de motiverar sina textval

och hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter foumlr sin undervisning framtraumlder en bild

av en baringde enkel och samtidigt komplex urvalsprocess Enkel i bemaumlrkelsen

att tidspress och den lokala kontexten ibland tvingar fram snabba och

oreflekterade beslut komplex paring saring vis att daring omstaumlndigheterna medger det saring

behoumlver laumlrarna beakta ta staumlllning till och foumlrhandla med en rad olika faktorer

paring olika nivaringer innan de vaumlljer en text

86

Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text

Laumlrarna som deltar i studien foumlrmedlar ett intryck av att de oftast laumlgger ner

mycket tid och tankeverksamhet paring att vaumllja raumltt text foumlr sin undervisning i

kursen Svenska 1 De paringpekar att det finns maringnga faktorer som de som

svensklaumlrare behoumlver foumlrharinglla sig till naumlr de ska arbeta med olika texter i en

klass Nora lyfter fram att det finns en utmaning i att vaumllja texter som taumlcker

allt det som hon vill uppnaring med undervisningen saring att eleverna laumlr sig det de

ska samtidigt som texterna ska vaumlcka elevernas intresse Hon resonerar aumlven i

termer av kvalitet och saumlger att hon tidigare var vaumlldigt bestaumlmd med att alla

texter maringste haringlla en viss kvalitet enligt hennes standard men att hon paring senare

aringr backat fraringn den staringndpunkten Om en elevs intresse foumlr att laumlsa vaumlcks av en

bok som Nora egentligen inte tycker tillfoumlr naringgot till kursen saring faringr hon

foumlrhandla med sig sjaumllv om vad det egentliga syftet med laumlsningen aumlr

Nora Det haumlr kanske aumlr enda ingaringngen Man kan vaumll ha sina principer men man faringr inte vara saring principfast att det inte garingr att rucka paring det (Intervju 1)

Nora ger uttryck foumlr att det aumlr viktigare att faring igaringng eleverna att laumlsa aumln att de

blir bevandrade i en litteraturvetenskaplig kanon en synpunkt som aumlven de

andra fyra laumlrarna framharingller i intervjuerna Karin lyfter fram att hon anser att

friheten att vaumllja texter aumlr stoumlrre i aringrskurs 1 aumln i de andra gymnasiekurserna

eftersom de inte behoumlver vara knutna till naringgon speciell litteraturhistorisk

epok Hon fortsaumltter med att foumlrklara att det i hennes undervisning egentligen

inte aumlr texterna i sig som aumlr undervisningens roumlda traringd utan att de texter hon

tar in i klassrummet styrs dels av de uppgifter som hon vill att eleverna ska

arbeta med och vad hon vill att eleverna ska laumlra sig dels av vad hon tror kan

vara intressant foumlr eleverna att laumlsa saring att de kan faring en positiv upplevelse av

laumlsning redan fraringn boumlrjan av gymnasiet Magnus uttrycker att han trots att han

foumlrsoumlker foumlrharinglla sig till de didaktiska fraringgorna naumlr han vaumlljer texter saring kan han

inte alltid svara paring varfoumlr han vaumlljer vissa texter och inte andra Ibland handlar

det helt enkelt bara om en erfarenhet av att en text aumlr bra och har fungerat bra

tillsammans med elever Baringde Magnus och Linnea saumlger vidare att de tycker

att det aumlr svaringrt att vaumllja text eftersom det aumlr saring maringnga olika saker de behoumlver

ta haumlnsyn till som till exempel att baringde de sjaumllva och eleverna ska tycka att

texten aumlr intressant att laumlsa och diskutera och att den ska garing att rdquosaumllja inrdquo till

eleverna

Linnea Karin och Nora resonerar ocksaring i termer av att de hellre prioriterar

kvalitet aumln kvantitet naumlr det gaumlller textarbete i klassrummet och att de hellre

arbetar med som Karin uttrycker det rdquolite faumlrre texter och jobbar djupare med

dem aumln att man ska hasta igenom flera texter varje lektionrdquo (Intervju 1) Det

aumlr inte alltid som laringngt och mycket aumlr att foumlredra paringpekar Linnea och

understryker att hur man laumlser och arbetar med en text aumlr viktigt

87

Linnea Hellre kvalitet aumln kvantitet Att laumlsa bra texter men goumlra det ganska grundligt och laringta dem faring gott om tid och inte bara oumlsa paring dem uppgifter och texter som de ska laumlsa och en massa saker Utan hellre att man faringr kanske sjunka in i naringgonting (Intervju 4)

Nora uttrycker sig i liknande ordalag och lyfter fram vikten av att eleverna

kaumlnner att det blir meningsfullt att laumlsa rdquoDet aumlr ju ocksaring en avvaumlgning det

maringste ge naringgontingrdquo saumlger hon och fortsaumltter med att saumlga att rdquodet aumlr baumlttre att

laumlsa lite mindre men saring har det gett naringgonting en kaumlnsla av att jag vill laumlsa

igen i staumlllet foumlr att det bara laumlggs paring och laumlggs paringrdquo (Intervju 2) Karin Linnea

och Nora lyfter fram att det aumlr viktigt att vaumllja texter som ska utgoumlra underlag

foumlr olika undervisningsmoment med omsorg baringde vad gaumlller inneharingll och

maumlngden texter som eleverna ska laumlsa De menar att det aumlr viktigare att

laumlsningen blir meningsfull aumln att den blir omfattande Gemensamt foumlr de fem

laumlrarna naumlr det gaumlller hur de vaumlljer undervisningstexter aumlr att de vill att eleverna

i undervisningen ska faring moumljlighet att stifta bekantskap med olika texttyper att

de texter som vaumlljs helst ska ge upphov till intressanta diskussioner och att

eleverna ska stimuleras till att vilja laumlsa mer

Aumlven om laumlrarna ger uttryck foumlr en oumlnskan om att de didaktiska aspekterna

ska vara ledande i planeringen av undervisningen sker det hela tiden olika

sorters foumlrhandlingar om vad som aumlr moumljligt eller inte moumljligt att ta in

klassrummet Det aumlr dock i de didaktiska fraringgorna laumlrarna boumlrjar naumlr de

beraumlttar om sina textval En ledande princip hos alla fem laumlrarna aumlr att eleverna

ska faring moumlta en variation av texter

Jenny Men jag menar att bredden maringste vara det som goumlr att du kan oumlppna nya doumlrrar och faring en maringngfald (Intervju 4)

Jenny pekar haumlr paring vikten av att eleverna faringr moumlta maringnga olika perspektiv

genom de texter de faringr moumlta i undervisningen foumlr att paring saring saumltt vidga elevernas

vyer

Ett saumltt att faring moumlta maringnga olika perspektiv menar laumlrarna aumlr att laringta eleverna

laumlsa texter av saring maringnga olika typer och foumlrfattare som moumljligt Som exempel

naumlmner laumlrarna att eleverna ska moumlta texter av manliga och kvinnliga

foumlrfattare och texter fraringn olika tider och olika kulter formuleringar som ocksaring

staringr tydligt utskrivna i aumlmnesplanen Nora beskriver hur hon aumlven foumlrsoumlker

variera mellan faktatexter och skoumlnlitteratur och att om bokvalet till exempel

tidigare under terminen foumlll paring en modern roman plockas noveller in fraringn lite

aumlldre tider Nora beraumlttar vidare att hon ibland vill ta in lite provocerande texter

i klassrummet foumlr att eleverna ska kunna ta staumlllning i en saumlrskild fraringga Karins

tolkning av aumlmnesplanen i Svenska 1 aumlr att kursen aumlr mer inriktad paring att

eleverna ska faring bekanta sig med olika texttyper reflektera oumlver det laumlsta och

fundera paring texters budskap samt relatera texterna till sig sjaumllva Hon laumlgger

88

stor vikt vid att eleverna ska kaumlnna att laumlsning av olika texter inte aumlr naringgot

farligt att de ska kunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa mer Linnea resonerar

ocksaring om betydelse av att vaumllja texter med raumltt omfaringng

Linnea Vi har ju hela spannet i en klass oftast de som inte laumlser alls och de som laumlser en bok i veckan om jag oumlverdriver lite Men det finns ju alla varianter saring att saumlga Saring daumlrfoumlr aumlr det ju saring viktigt att variera textlaumlngd och vilken typ av text man jobbar med och inte jobbar med foumlr svaringra texter i aringrskurs ett saring att de tappar tron paring sig sjaumllv som laumlsare (Intervju 1)

Att baringde texttyperna och laumlngden paring texterna behoumlver variera aumlr enligt Linnea

ett viktigt led i att stoumltta elevernas laumlsning Baringde Linnea och Karin lyfter aumlven

fram som naumlmnts ovan att de hellre arbetar med lite faumlrre texter och garingr lite

mer paring djupet med dem aumln att de stressar igenom textarbetet foumlr att hinna saring

mycket som moumljligt Linnea naumlmner ocksaring att hon aumlven foumlredrar att laumlsa hela

texter hellre aumln utdrag ur laumlngre texter foumlr att eleverna baumlttre ska faring en full

foumlrstaringelse av texten och foumlr att alla elever daring faringr foumlrutsaumlttningar att hinna laumlsa

hela texten

I fraringgan om texturval i svenskundervisningen ligger aumlven en fraringga om

svenskaumlmnets litteraumlra kanon inbyggd De laumlrare som deltar i den haumlr studien

menar att de aumlr kritiska till att det ska finnas en faststaumllld litteraumlr kanon foumlr

svenskaumlmnet eftersom det skulle begraumlnsa deras valmoumljligheter Jenny som

har arbetat med utgaringngspunkt i tre olika laumlroplaner paringpekar att i praktiken

finns det ju redan en inofficiell kanon i och med det texturval som finns i

laumlroboumlcker och som inte tenderar att foumlraumlndras saumlrskilt mycket oumlver tid oavsett

laumlroplan Aumlven om hon sjaumllv inte anvaumlnder naringgon specifik laumlrobok saring menar

hon att hon som laumlrare aumlndaring blir rdquoindoktrinerad utifraringn detrdquo som finns i

laumlroboumlckerna (Intervju 3) Laumlrarna menar att de i och med det urval som aumlr

gjort i laumlroboumlckerna paringverkas av en traditionell kanon som fortfarande

genomsyrar laumlrobokstraditionen i svenskaumlmnet och som de behoumlver foumlrharinglla

sig till naumlr de goumlr sina egna textval Karin resonerar om varfoumlr hon aumlr kritisk

till en faststaumllld kanon

Karin Jag aumlr ganska kritisk till den [kanondebatten] faktiskt foumlr att ibland aumlr det saring himla godtyckligt vilka foumlrfattare som har raringkat hamna daumlr naumlr man ser tillbaka hellip Det finns jaumlttemaringnga kvinnliga foumlrfattare fraringn 1800-talet till exempel som blivit helt undanskuffade som ingen houmlrt talas om (Intervju 4)

Foumlr Karin aumlr hennes starkaste invaumlndning mot att ha en faststaumllld kanon foumlr

svenskaumlmnet att urvalet av foumlrfattare i en traditionell litteraturvetenskaplig

kanon inte aumlr representativt till exempel ur ett genusperspektiv Aumlven Magnus

resonerar om problemet med vilka foumlrfattare som har hamnat i en traditionell

litteraumlr kanon Han beraumlttar om hur han i samtal med skolans bibliotekarie faringtt

89

upp oumlgonen foumlr hur han i sina textval ofta omedvetet faller tillbaka paring en

traditionell kanon

Magnus Man maumlrker ju [ hellip ] hur ensidig jag kan vara i mina val som man Jag naumlmner det foumlr bibliotekarien brukar ju saumlga rsquohur taumlnker du nursquo Hon vill ju gaumlrna foumlra in det haumlr andra ocksaring som jag kanske inte har i min referens men som faktiskt finns hellip hellip Ja vad heter hon som skrev pjaumlser paring 1800-talet samtidigt som Strindberg gjorde det Var det Leffler Och att hon var stoumlrre daring aumln Strindberg var men det har ju inte jag en aning om foumlrraumln hellip hellip Jag aumlr faringngad i en kanon fast jag foumlrsoumlker goumlra uppror mot den [skrattar] (Intervju 3)

Magnus pekar i citatet ovan paring en medvetenhet om att han som man aumlven om

det kanske snarare aumlr som svensklaumlrare aumlr starkt faumlrgad av den

litteraturvetenskapliga tradition han sjaumllv aumlr skolad i Paring saring vis blir hans textval

ocksaring ett resultat av den utbildningstradition som format hans

svensklaumlrarutbildning Han ger ocksaring uttryck foumlr en vilja att frigoumlra sig fraringn en

traditionell litteraturvetenskaplig kanon

Aumlmnesplanen som vaumlgledning

Aumlmnesplanen i svenska aumlr av naturliga skaumll naringgot som laumlrarna hela tiden maringste

tolka och foumlrharinglla sig till naumlr de planerar sin undervisning Linnea paringpekar att

texterna hon vaumlljer maringste baringde vara relevanta foumlr just det kunskapsomraringde

eleverna ska arbeta med och garing att koppla till kursmaringlen och kunskapskraven

Som exempel naumlmner hon att elever ska kunna anpassa sig i tal och skrift efter

maringlgrupp och att hon daring kan vaumllja att laringta eleverna laumlsa olika texter som till

exempel en bloggtext en tidningsartikel eller ett brev som tar upp samma

aumlmne och daumlr eleverna kan se hur aumlmnet anpassas till olika laumlsare Magnus

lyfter fram att aumlmnesplanens skrivningar faktiskt har hjaumllpt honom att faring syn

paring olika saker som aumlr viktiga att faring med i undervisningen som han annars

kanske inte skulle ha taumlnkt paring

Magnus Jag tror inte jag hade haft samma fokus [utan aumlmnesplanen] Det hjaumllper nog i mina diskussioner att man inte blir saring inskraumlnkt Det aumlr ju laumltt haumlnt att man bara taumlnker paring de gamla manliga foumlrfattarna fastaumln det finns en hel del andra [kvinnor] som har varit populaumlra under tidens lopp Och jag tror att det daumlr hjaumllper till hellip Och den diskussionen tror jag att jag aumlr mer oumlppen foumlr foumlr att det finns skrivet i styrdokumenten (Gruppintervju)

Foumlr Magnus del har saringledes aumlmnesplanen i svenska gjort honom mer medveten

om vikten av att vaumllja texter med ett mer representativt urval som till exempel

att anlaumlgga ett genusperspektiv i valet av text

Karin och Nora beraumlttar att de vaumlljer texter med stor omsorg foumlr att foumlrankra

arbetsuppgifterna i kursens centrala inneharingll och foumlr att ge eleverna moumljlighet

90

att naring kunskapskraven Nora understryker flera garingnger i intervjuerna att hon

taumlnker utifraringn kunskapskraven naumlr hon vaumlljer text saring att eleverna rdquofaringr vara med

om allt det som kunskapskraven saumlger att de ska vara med omrdquo (Intervju 1)

samtidigt som det ska vara texter som eleverna rimligtvis kan intressera sig

foumlr Karin beskriver ocksaring hur hon foumlregaringende laumlsaringr taumlnkte naumlr hon skulle vaumllja

ut romaner att laumlsa med klassen saring att eleverna fick moumljlighet att uppnaring vissa

kunskapskrav

Karin Jag foumlrsoumlkte koppla ihop tvaring av boumlckerna saring att de hade lite samma tema just foumlr att de skulle kunna hellip Ett kunskapskrav aumlr att de kan se gemensamma teman och motiv i de olika boumlckerna saring vi skulle kunna ha det och diskutera det Saring i den klassen daumlr jag laumlste Utvandrarna laumlste vi en bok som heter Ru av en vietnamesisk foumlrfattare som handlar om en baringtflykt ocksaring och som aumlr lite mer modern ocksaring Saring saringg vi likheterna mellan de boumlckerna Jo men saring jaumlmfoumlrde vi daring Ett UFO goumlr entreacute med Norwegian Wood ocksaring det aumlr ju saringna personer som vaumlxer upp och blir vuxna Jag taumlnkte lite vad laumlste vi foumlr bok sist saring man ska kunna foumlrharinglla dem till varandra ocksaring (Intervju 1)

I beskrivningen ovan ger Karin uttryck foumlr att hennes textval paring ett vaumlldigt

konkret saumltt styrs av att eleverna i arbetet med romanlaumlsningen ska kunna

redogoumlra foumlr sin laumlsning paring ett saumltt som goumlr att de baringde faringr moumljlighet att visa

vad de kan och kan bedoumlmas i enlighet med kursens kunskapskrav Aumlven om

Karin och Nora resonerar om att kunskapskraven i houmlg utstraumlckning styr hur

de taumlnker kring sina textval menar de ocksaring att de aumlndaring i viss maringn foumlrsoumlker

frigoumlra sig fraringn styrdokumenten foumlr att det inte ska bli foumlr traringkigt

Aumlven om det centrala inneharingllet och kunskapskraven i Svenska 1 ger

ramarna som till exempel att texterna ska vara skrivna av foumlrfattare av olika

koumln och representera olika tider och olika kulturer saring laumlmnar styrdokumenten

oumlppet foumlr laumlrarna att goumlra maringnga egna textval Detta ser de fem laumlrarna baringde

som en stor moumljlighet att forma sin egen kurs efter baringde gruppers och

individers behov och intressen och som en stressande faktor att de ska goumlra

det raumltta ultimata textvalet Att de texter som kommer in i klassrummet maringste

engagera baringde laumlrarna och eleverna aumlr en urvalsprincip som aumlr mycket

framtraumldande i intervjuerna Paring saring vis blir textvalet ocksaring en personlig

handling Alla laumlrarna lyfter fram att texterna maringste kaumlnnas aktuella och

angelaumlgna och att de behoumlver kaumlnna sig trygga med texterna och att de kan

foumlrmedla naringgot viktigt

Linnea menar att det aumlr viktigt att hon som laumlrare har taumlnkt igenom textvalet

ordentligt och att hon kan identifiera sig med att baringde laumlsa texten och goumlra

tillhoumlrande uppgifter sjaumllv Hon saumlger flera garingnger att hon maringste kaumlnna sig

trygg med texten hon vaumlljer saring att hon bottnar i den och kan vaumlgleda eleverna

i deras laumlsning Aumlven Karin aumlr inne paring samma sparingr

91

Karin Samtidigt tycker jag det aumlr viktigt att man sjaumllv gillar det foumlr jag vet att det haumlr med fantasy aumlr inte riktigt min grej och de garingngerna jag har haft med det daring blir inte lektionerna saring himla hellip Eller jag goumlr inte det paring ett bra saumltt saring daring hoppar jag hellre oumlver det faktiskt Jag taumlnker man ska brinna foumlr det (Gruppintervju)

Precis som Karin uttrycker sig aumlven Magnus i termer av att han sjaumllv behoumlver

rdquobrinna foumlr det paring naringt houmlrn saring att man kan foumlrmedla det paring naringt bra saumlttrdquo

(Intervju 1) Det personliga engagemanget i de valda texterna blir daumlrmed en

nyckel foumlr att motivera eleverna att laumlsa

Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt

Naringgot som laumlrarna resonerar mycket om aumlr huruvida alla elever ska laumlsa

samma text eller om de ska laumlsa olika texter om laumlraren ska vaumllja text eller om

eleverna ska faring vara med och vaumllja eller till och med vaumllja helt fritt De lyfter

fram att det finns foumlr- och nackdelar med att laringta eleverna vaumllja fritt liksom

det aumlven finns foumlr- och nackdelar med att laumlsa gemensamma texter Enligt

laumlrarna brukar eleverna uppskatta och bli mer motiverade att laumlsa naumlr de faringr

vaumllja sjaumllva ett val som ofta styrs i viss maringn genom att det ska passa in i ett

gemensamt tema som till exempel ett framtidstema hos Nora eller

ungdomslitteratur hos Magnus och Linnea Ett uppskattat inslag enligt Jenny

aumlr naumlr hennes elever under varingrterminen faringr garing till bokhandeln och vaumllja en

pocketbok helt fritt att laumlsa och som svenskinstitutionen bekostar och som

sedan behandlas i svenskundervisningen

Baringde Magnus och Karin lyfter att naringgot som kan vara problematiskt med

att eleverna faringr vaumllja helt fritt aumlr att de tenderar att antingen vaumllja att laumlsa naringgot

som de redan har laumlst foumlr att spara tid eller att de vaumlljer boumlcker som egentligen

aumlr foumlr laumltta och daumlrmed varken stimuleras eller utmanar sig sjaumllva i sin laumlsning

Det blir ocksaring svaringrare foumlr laumlraren att kontrollera att eleverna verkligen har laumlst

det de ska laumlsa och inte till exempel sett filmen i staumlllet Jenny motiverar sitt

val att alltid boumlrja houmlstterminen i aringrskurs 1 med en gemensam roman med att

hon och klassen ska ha ett gemensamt utgaringngslaumlge infoumlr kommande

romanlaumlsningar Magnus lyfter ocksaring att det blir svaringrare att diskutera

litteraturen med eleverna om de alltid ska laumlsa efter eget val eftersom han

omoumljligt hinner laumlsa alla titlar som vaumlljs Aumlven Linnea resonerar i samma

banor och saumlger att rdquovisst man kan slaumlppa det fritt och laringta eleverna vaumllja texter

men det aumlr ju ocksaring bra foumlr en sjaumllv att man aumlr inlaumlst paring de texterna som

eleverna ska foumlrharinglla sig tillrdquo Hon fortsaumltter

Linnea Jag tycker att det aumlr saring bra naumlr man sjaumllv kan foumlrharinglla sig till texterna saring att jag vet vad det aumlr jag foumlrvaumlntar mig lite att eleverna ska faring ut utav det Att jag kan texterna saring att man kan bemoumlta deras texter eller i seminarium saring man kan lyfta fram saker och hellip Saring att inte alla elever har olika texter (Intervju 4)

92

Laumlrarna pekar paring ett dilemma mellan att laringta eleverna vaumllja texter fritt foumlr att

oumlka motivationen att laumlsa och att det genom de fria valen blir svaringrare foumlr dem

att hjaumllpa eleverna att foumlrstaring och tolka det de laumlser om eleverna vaumlljer att laumlsa

texter som laumlrarna sjaumllva inte har laumlst Laumlrarna menar aumlven att de garingr miste om

moumljligheten att foumlra en gemensam diskussion med eleverna om texterna om

alla har laumlst olika En gyllene medelvaumlg kan daring bli att laringta eleverna vaumllja mellan

naringgra olika texter som laumlraren valt ut en sorts styrd valmoumljlighet

Baringde planerat och spontant utvalda texter

Friheten att vaumllja texter foumlr kursen Svenska 1 lyfts fram som naringgot positiv daring

det ger utrymme baringde foumlr att foumllja en genomtaumlnkt planering och foumlr att plocka

in texter lite mer spontant under kursens garingng Karin beskriver hur hennes

textval under laumlsaringret varit en blandning mellan saringdant som hon planerat i

foumlrvaumlg och texter som hon spontant lyft in Hon uttrycker att hon uppskattar

moumljligheten att under kursens garingng plocka in texter som anknyter till aktuella

haumlndelser eller som utforskar ett intressant perspektiv som lyfts av eleverna i

klassrummet

Karin Vi laumlste ju den haumlr insaumlndaren garingngen innan och saring pratade vi om att var hittar man argumenterande texter naringgonstans Sen naumlsta dag saring laumlste jag den haumlr i tidningen och daring kom jag att taumlnka paring dem [klassen] saring daring tog jag med mig den till lektionen den dagen foumlr att ha en aktuell text ocksaring Och saring sa jag att den haumlr var i tidningen i dag saring det var helt spontant saring (Intervju 2)

Flexibiliteten att kunna agera baringde efter ett planerat upplaumlgg och att spontant

kunna vaumllja texter som anknyter till aktuella haumlndelser eller dyker upp i ett

oplanerat sammanhang aumlr en moumljlighet som uppskattas aumlven av de oumlvriga

laumlrarna rdquoEftersom vi aumlr ett samhaumlllsprogram saring vill man ju gaumlrna ta upp saker

som aumlr aktuella artiklar som skrivs som kanske behandlar naringt aumlmne som aumlr

aktuellt och daring blir det ju lite mer i stunden saring att saumlgardquo saumlger Linnea (Intervju

1) och framharingller vikten av att haringlla sig ajour med vad som haumlnder utanfoumlr

skolan Nora ger som exempel att hon tar in textutdrag av Svetlana Aleksijevitj

naringgra dagar efter att foumlrfattaren tilldelats Nobelpriset i litteratur Senare under

varingren bestaumlmmer hon sig ocksaring foumlr att arbeta naringgra lektioner med Shakespeare

naumlr hon upptaumlcker att klassens engelsklaumlrare inte uppmaumlrksammar 400-

aringrsminnet av Shakespeares doumld Karin beraumlttar vidare om hur hon av en slump

kom oumlver biljetter till en foumlrestaumlllning av Kristina fraringn Duvemaringla till klassen

Eftersom eleverna blev vaumlldigt entusiastiska av teaterbesoumlket bestaumlmde sig

Karin foumlr att lyfta ut den bok hon hade taumlnkt laumlsa tillsammans med eleverna

och valde i staumlllet att foumllja upp foumlrestaumlllningen genom att ta in Utvandrarna av

Wilhelm Moberg Karin menar dock att hon inte skulle laumlsa den romanen med

93

vilken klass som helst men att hon i det haumlr fallet taumlnkte att det borde kunna

fungera eftersom de hade det gemensamma teaterbesoumlket som utgaringngspunkt

att referera tillbaka till Under det laumlsaringr den haumlr studien paringgick foumlll det sig

ocksaring saring i Karins klass att poeten Athena Farrokhzad av en slump blev lite av

ett tema i undervisningen naringgot som Karin inte alls hade planerat fraringn boumlrjan

Vid starten av houmlstterminen arbetade klassen med tema identitet och Karin

valde daring en dikt av Athena Farrokhzad som klassen fick laumlsa och diskutera

Kort daumlrefter fick eleverna moumljlighet att se en teaterfoumlrestaumlllning baserad paring

Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit och ytterligare naringgra maringnader senare

fick Karin en inbjudan om att paring lektionstid vara publik under inspelningen av

bokprogrammet Babel daumlr just Athena Farrokhzad skulle vara en av gaumlsterna

Genom att vaumlxla mellan planerade och spontana textval ger laumlrarna paring saring vis

uttryck foumlr att uppskatta och ta till vara det friutrymme att vaumllja texter som

ryms inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1

Texter som vaumlljs bort

Egentligen finns det inte saumlrskilt maringnga texter som inte ryms i

svenskundervisningen enligt de fem laumlrarna men de ger naringgra exempel paring

texter som de aktivt vaumlljer bort daring de anser att texterna inte skulle fungera eller

som skulle vara direkt olaumlmpliga i undervisningen Texterna faringr till exempel

inte ligga paring en foumlr kursen Svenska 1 foumlr houmlg svaringrighetsgrad saumlger Linnea

eftersom hennes erfarenhet aumlr att eleverna daring tappar intresset foumlr att laumlsa klart

dem Som exempel paring texter daumlr eleverna behoumlver mycket stoumlttning foumlr att ta

sig igenom laumlsningen naumlmner hon avancerade akademiska texter essaumler eller

artiklar fraringn de stora dagstidningarna som kan inneharinglla foumlr mycket

fraumlmmande ord eller budskap som aumlr svaringra att faring syn paring Aumlven Karin och Jenny

resonerar i samma banor och saumlger att allt foumlr akademiska texter aumlr baumlttre att

vaumlnta med till aringrskurs 3

Jenny Karin och Nora saumlger ocksaring att de inte heller skulle vaumllja texter med

en rdquokonstig kvinnosynrdquo eller som befaumlster en negativ genusbild och som

kanske foumlrstaumlrker typiska patriarkala strukturer eller en raringdande machokultur

i en klass Nora tillaumlgger aumlven att hon aldrig skulle laumlsa porrnoveller med en

klass under det att Karin lyfter fram att hon vaumlljer bort texter som eleverna kan

uppfatta som foumlr barnsliga eller som ger uttryck foumlr rasism eller andra

diskriminerande eller odemokratiska yttringar Karin saumlger vidare att hon inte

skulle vaumllja boumlcker eller genrer som hon vet att eleverna aumlndaring laumlser eftersom

skolan boumlr tillfoumlra naringgot nytt Hon skulle inte heller vaumllja att arbeta med en

foumlrfattare som hon inte sjaumllv gillar eller texter som eleverna inte kan kaumlnna

igen sig i Karin naumlmner till exempel Agneta Pleijel som en foumlrfattare vars

boumlcker hon inte skulle vaumllja att laumlsa med elever daring hon anser att de portraumltterar

en vaumlldigt vuxen vaumlrld och vuxna reflektioner som sextonaringringar kan ha svaringrt

att relatera till

94

Nora och Jenny naumlmner vidare att de inte vill ta in texter som de anser har

ett undermaringligt spraringk rdquodet finns ingen anledning att de ska laumlsa det med migrdquo

saumlger Nora (Intervju 1) Undantaget skulle i saring fall vara om syftet aumlr att visa

just paring det undermaringliga spraringket I ett liknande resonemang lyfter Karin fram

att aumlven om hon helst vaumlljer bort texter som foumlrmedlar en daringlig kvinnosyn saring

kan saringdana texter aumlndaring tjaumlna ett syfte

Karin Foumlr aumlven om det kan vara saringnt i vissa boumlcker hellip Synen paring tjejerna i Norwegian Wood kanske aumlr lite speciell men det kan man ju diskutera daring Och daring kan de haumlr eleverna i klassen det brukar finnas naringgra stycken som aumlr lite feministiskt medvetna och daring kan de faring lyfta fram det och daring brukar det bli ett bra samtal aumlndaring (Intervju 1)

Det blir alltsaring enligt laumlrarna syftet med att laumlsa texten och vad man sedan goumlr

med texten som avgoumlr om den aumlr laumlmplig eller olaumlmplig att anvaumlnda i

undervisningen Daumlrmed kan i princip naumlstan vilka texter som helst fungera

som utgaringngspunkt foumlr en undervisningsaktivitet saring laumlnge eleverna faringr

moumljlighet att bearbeta och diskutera dem tillsammans med laumlraren

Foumlrutom de avvaumlgningar vid val av undervisningstexter som laumlrarna goumlr

och som redovisas ovan saring framtraumlder ocksaring en bild av en maumlngd olika faktorer

som paring ett mycket konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval i den faktiska

undervisningssituationen Det handlar om faktorer som vid foumlrsta anblick

kanske inte uppfattas som renodlat didaktiska men som blir det eftersom

laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn till och foumlrhandla med dem naumlr de planerar

undervisningen Faktorer som till exempel den lokala kontexten som laumlrarna

aumlr verksamma i saumltter ramar foumlr vad som blir moumljligt att vaumllja liksom vilka

eleverna aumlr som ska laumlsa texterna Hur laumlrarna foumlrharingller sig till och foumlrhandlar

med dessa faktorer redogoumlrs foumlr i foumlljande avsnitt

Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten

Naumlr laumlrarna talar om olika faktorer paring den egna skolan som paringverkar dem naumlr

de vaumlljer texter till undervisningen framtraumlder en bild av hur den lokala

kontexten faringr reell betydelse foumlr undervisningen I planeringen av

undervisningen uppstaringr situationer som paringverkar laumlrarna mer eller mindre

medvetet och som kraumlver olika foumlrhandlingar Olika typer av tidstjuvar och

lektioner som foumlrsvinner paring grund av studiebesoumlk studieresor friluftsdagar

temadagar andra typer av schemabrytande aktiviteter liksom att laumlrare i andra

aumlmnen ber om att faring lektionstid fraringn svenskaumlmnet kraumlver omstrukturering av

undervisningen rdquoMen nu fick jag laumlmna ifraringn mig den timmen foumlr det aumlr en

biologilaumlrare som har varit sjuk saring mycket saring jag sa att vi skippar novellerna

faring se om jag kommer tillbaka till det senrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 3) Som en

95

foumlljd av detta kan laumlrarna faring lov att goumlra helt andra textval naumlr saker maringste

vaumlljas bort foumlr att de helt enkelt tar foumlr mycket tid

Laumlrarna beskriver ocksaring att det aumlr mer arbetsro paring houmlstterminen aumln paring

varingrterminen som beskrivs som rdquosoumlnderhackadrdquo baringde av lov och av att

genomfoumlra och raumltta nationella prov

Jenny Sen har varingrterminen inte varit alls saring i alla fall inte andra halvan saring bra som jag hade taumlnkt foumlr att det har garingtt bort saring himla mycket tid hellip Saring att jag kaumlnner att jag har tappat baringde kontakt och fokus och ja hellip Jag har inte haft dem [klassen] helt enkelt (Intervju 4)

Det blir med andra ord svaringrt att haringlla en tydlig roumld traringd i undervisningen naumlr

lektioner av olika anledningar staumllls in Foumlr Jennys del blev loumlsningen denna

garingng att laringta eleverna laumlsa en roman paring egen hand foumlr att de trots att Jenny och

eleverna inte skulle traumlffas som vanligt i klassrummet under en period skulle

ha naringgot att goumlra under tiden som gick mellan svensklektionerna Textvalet

kan paring saring vis vara rent strategiskt gentemot var naringgonstans i laumlsaringret elever och

laumlrare befinner sig och hur elevernas arbetsboumlrda ser ut just daring Magnus anser

att laumlngre texter som romaner fungerar baumlst paring houmlsten eftersom eleverna

under varingrterminen aumlr saring stressade i andra kurser att det inte aumlr naringgon ideacute att

laumlgga naringgon rdquolaringnglaumlsningrdquo (Gruppintervju) daring

Organisatoriska foumlrharingllanden paring den egna skolan som till exempel vilka

andra aumlmnen eleverna laumlser och i vilken aringrskurs olika kurser ligger oumlppnar

eller foumlrsvaringrar foumlr att samarbeta med andra aumlmnen och paringverkar daumlrmed ocksaring

vilka texter som vaumlljs Alla laumlrarna i studien naumlmner olika samarbeten de goumlr

fraumlmst med elevernas karaktaumlrsaumlmnen och hur de i dessa samarbeten vaumlljer

text tillsammans med laumlrare som undervisar eleverna i andra aumlmnen aumln

svenska Paring saring vis kommer texter baringde skoumlnlitteratur och sakprosa in i

undervisningen som laumlrarna normalt kanske inte skulle vaumllja sjaumllva

Linnea Svenskaumlmnet jobbar ju inte isolerat utan vi jobbar ju tillsammans med olika aumlmnen fraumlmst samhaumlllskunskap och historia daring Det aumlr ju svaringrt att knyta an till alla kurser hela tiden saring ibland goumlr man ju eget och sen ingaringr man i det haumlr lite stoumlrre emellanaringt daring (Intervju 1)

Foumlr Linnea aumlr det viktigt att svenskaumlmnet ingaringr i ett stoumlrre sammanhang foumlr

eleven naringgot som ocksaring Magnus aringterkommer till i flera intervjuer Han

beraumlttar om en ambition han har men inte alltid lyckas haringlla om att foumlrharinglla

sig till vad eleverna laumlser i andra kurser och sen foumlrsoumlka hitta texter som passar

in i en helhet foumlr eleverna Han ger som exempel att det aumlr tacksamt att ta upp

Kung Oidipus samtidigt som eleverna laumlser om maumlnskligt beteende i till

exempel psykologi eller naturkunskap Andra aumlmnesoumlvergripande samarbeten

som naumlmns och som paring ett konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval aumlr Karins

96

samarbete med biologin som resulterat i att elever faringtt laumlsa Margaret Atwoods

Oryx och Crake eller Jenny som tillsammans med klassens laumlrare i de

naturvetenskapliga aumlmnena laringter eleverna vaumllja naturvetenskapliga texter som

underlag foumlr muntliga anfoumlranden

Att samarbeta med andra aumlmnen lyfts av alla fem laumlrarna som naringgot

positivt men de naumlmner ocksaring att de tycker att det raringder en tidskonkurrens

mellan aumlmnena som aumlr staumlndigt naumlrvarande Naumlr de planerar undervisningen

saumlger de att de hela tiden maringste foumlrharinglla sig till elevernas arbetsboumlrda i de andra

aumlmnena

Linnea Ja matte och spraringk tar jaumlttemycket energi foumlr varingra elever om jag nu bara koncentrerar mig paring varingra som vi har paring samhaumlllsprogrammet och daring aumlr det viktigt att man inte spaumlr paring den haumlr stressnivaringn mer [ hellip ] och bombarderar dem med texter Utan man faringr vara lite foumlrsiktig och ha lite koll paring hur de maringr faktiskt (Intervju 1)

Aumlven om Linnea som naumlmnts ovan beskriver att hon foumlredrar att arbeta med

hela texter saring haumlnder det ofta att hon aumlndaring vaumlljer kortare textutdrag om klassen

till exempel arbetar med klassiker daring hon anser att det kan bli foumlr tungt foumlr

eleverna att laumlsa hela verk naumlr de har mycket att goumlra i maringnga olika aumlmnen

Skolans och aumlmneslagets kultur

Skolornas olika kulturer har ocksaring direkt eller indirekt betydelse foumlr laumlrarnas

textval Jenny saumlger att hon upplever en stor trygghet och samhoumlrighet med

aumlmneslaget i svenska paring den egna skolan De har arbetat maringnga aringr tillsammans

och stoumlttar och hjaumllper varandra Karin som har arbetat baringde paring en nystartad

friskola och paring ett klassiskt gammalt laumlroverk ndash skolor med sinsemellan

mycket olika kulturer daumlr den foumlrra prioriterade entreprenoumlrskap och den

senare en mer klassisk bildningstradition ndash menar att det paring olika skolor staumllls

olika foumlrvaumlntningar paring eleverna naumlr de kommer in i klassrummet fast de garingr i

samma aringrskurs och laumlser samma kurs Hon beraumlttar att det paring hennes

nuvarande skola staumllls houmlga foumlrvaumlntningar paring vilken sorts litteratur eleverna

ska klara av att laumlsa vilket inte var fallet paring hennes foumlrra skola Karin menar

att de traditioner som finns paring olika skolor aumlr viktiga foumlr vilka texter som

kommer in i klassrummet och jaumlmfoumlr sina erfarenheter med den skola hon

arbetar paring nu och den skola hon arbetade paring tidigare

97

Karin Paring den haumlr skolan saring finns det ju ett otroligt stort intellektuellt kapital bland laumlrarna som jobbar haumlr och det aumlr maringnga som aumlr jaumltteintresserade av litteratur Paring en skola som startade upp foumlr fem aringr sen daumlr alla aumlr nyexade aumlr det en helt annan sak att undervisa Haumlr kan man ju faring hjaumllp och inspiration rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquohellip hellip Nej det aumlr vaumlldigt olika paring olika skolor Och vad svenskaumlmnet har foumlr status ocksaring Haumlr har det ganska houmlg status en gammal skola traditionellt orienterad Paring en annan skola daumlr jag har jobbat daring har UF varit det aumlmne som haft houmlgst status entreprenoumlrskap och [ hellip ] det haumlr intellektuella har liksom inte varit naringn jaumltte hellip Och det har ju ocksaring haft sina foumlrdelar foumlr daring kanske man kan taumlnka mer modernt och knyta an till de nya tankarna naumlr man vaumlljer litteratur ocksaring (Intervju 1)

Foumlr Karin har saringledes de olika kulturerna paring skolorna daumlr hon har arbetat

paringverkat henne paring olika saumltt naumlr det gaumlller vilken inspiration till att vaumllja texter

hon har faringtt fraringn kollegorna Hon beskriver att hon tack vare skolkulturen paring

hennes nuvarande skola rdquodaumlr maringnga kollegor aumlr vaumlldigt litterata och goumlr

jaumlttedjupa analyser med sina eleverrdquo (Gruppintervju) saring har hon utvecklats

mycket som laumlrare Karin menar vidare att hon tycker att det aumlr laumlttare att

motivera eleverna att laumlsa paring den nuvarande skolan aumln den hon arbetade paring

foumlrut eftersom eleverna har foumlraumlldrar som sjaumllva laumlser mycket och aumlr laumlsande

foumlrebilder

Ett annat exempel paring hur den egna skolans kultur och traditioner paringverkar

den enskilde laumlrarens textval aumlr naumlr aumlmneslaget i svenska beslutat att

genomfoumlra gemensamma skrivningar foumlr alla elever i en aringrskurs Baringde Karin

och Nora beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har beslutat att de i

Svenska 1 ska genomfoumlra en gemensam skrivning i alla klasserna som en

foumlrberedelse infoumlr den skriftliga delen av kursens nationella prov

Utgaringngspunkten paring baumlgge skolorna aumlr att eleverna faringr ett antal texter paring ett

gemensamt tema och att de sedan ska skriva en uppsats daumlr de foumlrharingller sig till

och refererar till texterna I detta arbete klev baringde Karin och Nora in i ett

faumlrdigt koncept naumlr de foumlr naringgra aringr sedan boumlrjade paring sina respektive skolor

och aumlven om de i viss maringn kan paringverka de texter som vaumlljs till uppgiften saring

upplever de inte att de egentligen kan vaumllja om de vill vara med paring den

gemensamma skrivningen eller inte Paring saring vis kommer det i deras klasser in

texter som ligger utanfoumlr deras eget val Nora beraumlttar om den gemensamma

skrivuppgift i spraringksociologi som svensklaumlrarna paring hennes skola beslutat om

Nora Det fanns ett batteri [av texter] ja hellip Men daring har jag tagit ut naringgra texter som jag tyckte var lite mera relevanta ur olika synvinklar ocksaring att de var lite mer laumlsbara och saring Och Fredrik Lindstroumlms bok Jordens smartaste ord den har jag tagit sjaumllv foumlr jag ville ha en annan typ av text hellip hellip Alltsaring den aumlr helt bra den haumlr uppgiften men dels boumlrjar artiklarna bli lite gamla tycker jag nu och sen saring kan man ju taumlnka sig att man kanske behoumlver diskutera andra aumlmnen inom spraringksociologi (Intervju 3)

98

Nora aumlr inte helt noumljd med det urval av texter som aumlmneslaget bestaumlmt att de

ska anvaumlnda foumlr den gemensamma skrivningen men genomfoumlr plikttroget

uppgiften med viss modifiering Det aumlr dock tydligt i intervjuerna att hon inte

goumlr den gemensamma uppgiften med samma entusiasm som hon har foumlr de

uppgifter i undervisningen hon sjaumllv styr oumlver

Aumlven paring en och samma skola kan det finnas olika traditioner som ibland

kolliderar med varandra Magnus beraumlttar att svensklaumlrarna paring hans skola har

olika syn paring vilken sorts litteratur som eleverna boumlr laumlsa och daumlrmed ocksaring

vilken litteratur aumlmneslaget boumlr prioritera att koumlpa in ndash klassiker staumllls mot

samtida litteratur vuxenlitteratur mot ungdomstillvaumlnda genrer som till

exempel fantasy Litteratur som det anses att eleverna maringste laumlsa foumlr att bli

bildade staumllls mot litteratur som kan motivera eleverna att vilja laumlsa

Magnus Nej alltsaring naumlr de [kollegorna] saumlger att jo men det aumlr klart att man maringste laumlsa Hjalmar Soumlderberg Ja jo men det aumlr de [eleverna] det De haumlr daring Hur goumlr vi hellip Foumlr att daring kan det ju vara att jag tycker att jag vill faring eleverna med mig men naringn annan kan ju tycka att nej men aumlmnet i sig har ett stoumlrre vaumlrde man maringste laumlsa det haumlr Och daring vet man ju inte riktigt vad som aumlr viktigast (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Karin och Jenny som upplever att de faringr stoumld och inspiration

fraringn aumlmneslaget i svenska verkar Magnus mer kluven till den diskussion om

litteratur som paringgaringr i aumlmneslaget paring hans skola Daring han aumlr mer instaumllld paring att

det aumlr viktigt att motivera eleverna och faring dem med sig i laumlsningen blir han

fundersam oumlver kollegornas instaumlllning om att det finns litteratur som eleverna

maringste laumlsa eftersom det tillhoumlr svenskaumlmnets stoff

Tillgaumlngliga texter paring skolan

Vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form av bibliotek antologier

och romaner och huruvida skolan har raringd att koumlpa in nya laumlroboumlcker eller om

laumlrarna faringr noumlja sig med att leta texter i gamla laumlroboumlcker aumlr ocksaring en

betydande faktor foumlr vilka texter som till slut kommer in i laumlrarnas klassrum

Ingen av de laumlrare som ingaringr i den haumlr studien anvaumlnder sig i saumlrskilt stor grad

av en gemensam laumlrobok i undervisningen Paring Jennys skola koumlper de in varsitt

exemplar av olika laumlroboumlcker till svensklaumlrarna som sedan plockar det de

tycker aumlr bra ur de olika boumlckerna Paring Karins och Noras skolor har daumlremot

aumlmneslaget i svenska koumlpt in en gemensam laumlrobok som alla elever i aringrskurs

1 har faringtt rdquoJag anvaumlnder laumlrobok saring vaumlldigt lite jag har liksom inte vant mig

vid detrdquo saumlger Nora (Intervju 1) men bara det faktum att det nu finns en

laumlrobok som skolan har koumlpt in kan paringverka textvalet anser hon Hon kaumlnner

att hon ibland borde anvaumlnda boken lite pliktskyldigt eftersom alla eleverna

tar med sig den till varje lektion men hon aumlr noga med att understryka att om

hon inte tycker att det som finns i laumlroboken aumlr bra saring tar hon naringgot annat

99

eftersom rdquojag har ju inte valt texterna daumlrirdquo (Intervju 1) Baringde Karin och Nora

aumlr dock paring det stora hela noumljda med den bok som koumlpts in paring skolan och

anvaumlnder under kursens garingng med jaumlmna mellanrum naringgra texter ur laumlroboken

i synnerhet naumlr det gaumlller kortare textutdrag eller informationstexter som till

exempel hur man skriver ett referat eller bygger upp en argumentation Nora

beraumlttar dock att hon staumlndigt maringste paringminna sig sjaumllv om att hon kan anvaumlnda

sig av boken lika gaumlrna som att klippa och klistra foumlr att goumlra eget material och

dela ut en massa papper Karin brukar oftast ha genomgaringngar daumlr hon skriver

paring tavlan och sen faringr eleverna laumlsa i boken som ett stoumld om de vill eller om det

aumlr naringgot de har missat Foumlr Karins del fungerar laumlroboken mer som en handbok

som kompletterar undervisningen

Aumlven paring Magnus och Linneas skola har aumlmneslaget i svenska koumlpt in en

gemensam laumlrobok foumlr alla elever i aringrskurs 1 men de aumlr mer kritiska till

aumlmneslagets val av bok eftersom de dels inte aumlr saring foumlrtjusta i den bok som

koumlptes in dels anser att det inte fungerar att ha samma bok paring alla program

De har daumlrfoumlr valt att inte laringta sina elever ha en specifik laumlrobok i kursen

Ibland tar de in naringgon antologi som eleverna kan laringna under naringgon period och

Magnus understryker att det finns mycket som aumlr anvaumlndbart paring internet naumlr

det gaumlller till exempel instruktioner foumlr hur man skriver olika texter och som

han hellre anvaumlnder Magnus menar att det oftast bara aumlr naringgot kapitel som

han tycker aumlr bra i en laumlrobok naringgot som aumlven Linnea uttrycker

Linnea Och foumlr min egen personliga del saring kan jag titta och faring inspiration ur olika boumlcker och saring men sen i slutaumlndan saring blir det liksom ett eget som man goumlr aumlndaring Ett eget material (Intervju 1)

I staumlllet foumlr att binda upp sig vid en och samma bok anvaumlnder Linnea olika

laumlroboumlcker foumlr att haumlmta inspiration till att goumlra ett eget laumlromedel vilket tycks

vara naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna Magnus poaumlngterar att det

visserligen kan vara bekvaumlmt med en laumlrobok med faumlrdiga uppgifter men att

det inte alltid aumlr saring att han rdquoharmonierarrdquo (Intervju 1) med de oumlvningar och

uppgifter som finns i laumlroboumlckerna Daring tycker han att det blir svaringrt att

genomfoumlra oumlvningarna eftersom han inte bara vill goumlra dem foumlr goumlrandets

skull Liksom Nora ovan understryker han att det inte aumlr han som har valt

texterna i laumlroboken men naumlr klassen arbetar med dikter med tillhoumlrande

uppgifter som han plockat ur en laumlrobok saumlger han att det visserligen aumlr

laumlrobokens val rdquomen jag godkaumlnner demrdquo (Intervju 2)

Ingen av laumlrarna i studien saumlger sig alltsaring ha foumlr vana att arbeta med en

laumlrobok utan de har som naumlmnts ovan ett relativt fritt foumlrharingllande till

laumlroboumlcker Trots detta paringverkas aumlndaring deras textval av vilka laumlromedel som

finns paring skolan paring saring vis att texterna via laumlroboumlckerna blir mer laumlttillgaumlngliga

saring att laumlrarna inte behoumlver leta efter texter naumlr det konstant aumlr ont om tid Nora

paringpekar ocksaring att bara det faktum att det finns en laumlrobok som alla elever har

100

blivit tilldelade kan fungera som en urvalsprincip eftersom hon kaumlnner sig

ansvarig foumlr att eleverna faringr anvaumlndning foumlr boken och daumlrmed vaumlljer en text

ur boken som hon annars kanske inte skulle ha valt

Naumlr laumlrarna pratar om vilken tillgaringng de har till skoumlnlitteratur paring sina skolor

framtraumlder en tydlig bild av att det ser vaumlldigt olika ut paring de olika skolorna

Alla fem lyfter fram skolbiblioteken som viktiga resurser aumlven om Karin har

erfarenhet av ett mycket begraumlnsat bibliotek paring sin tidigare skola Nora menar

att hon aumlr ganska noumljd med det urval som finns paring hennes skola det finns

maringnga klassuppsaumlttningar av romaner och olika typer av boumlcker svenska och

internationella skrivna av maumln och kvinnor unga och gamla Aumlven Karin aumlr

noumljd med sin skolas bokbestaringnd och beraumlttar att skolans svenskinstitution har

ett 40-tal olika klassuppsaumlttningar av olika romaner och att skolan tilldelar

stora resurser varje laumlsaringr foumlr att koumlpa in litteratur Paring Jennys skola finns det faring

klassuppsaumlttningar av romaner och Jenny beskriver en staumlndigt krympande

aumlmnesbudget under hennes tid som laumlrare daumlr prioriteringar maringste goumlras Paring

hennes skola vaumlljer laumlrarna daumlrfoumlr att satsa paring att komplettera befintliga

klassuppsaumlttningar eller koumlpa in naringgra exemplar av olika romaner i staumlllet foumlr

att koumlpa in dyra laumlroboumlcker till alla elever

Linnea och Magnus aumlr de som ger uttryck foumlr stoumlrst missnoumlje med vad som

finns tillgaumlngligt paring skolan i form av litteratur Baringde Magnus och Linnea

aringterkommer i intervjuerna till att de skulle vilja arbeta mer med att laumlsa en

gemensam bok foumlr att kunna bearbeta en gemensam laumlsupplevelse men de

saumlger att det finns rent praktiska problem som goumlr att det aumlr svaringrt att

genomfoumlra Dels finns det faring klassuppsaumlttningar paring skolan dels anser de att de

faring uppsaumlttningar som finns aumlr litteratur som inte fungerar saumlrskilt bra att laumlsa

med gymnasieungdomar Linnea beskriver ett tillfaumllle naumlr hon ville laumlsa en

gemensam bok i en laumlsovan klass och att det hon valde daring styrdes av vad som

fanns att tillgaring paring skolan i form av en hel klassuppsaumlttning snarare aumln av en

ideacute om vad som var laumlmpligast foumlr elevgruppen eller vad hon kunde

aringstadkomma med laumlsningen Resultatet blev enligt Linnea mindre lyckat

Magnus beraumlttar ocksaring om en liknande situation

Magnus Och det haumlr aumlr ju litteratur jag har valt foumlr att det finns en klassuppsaumlttning Hon [foumlrfattaren] skriver om sig sjaumllv i lite droumlmmande form och nittio procent av eleverna fattade ingenting av henne naumlr jag tog den Intervjuare Men [ hellip ] du sa rsquojag tog den foumlr att vi hade den bokenrsquo Magnus Ja en klassuppsaumlttning Intervjuare Aumlr det saring valen blir ibland Magnus Ja (Intervju 1)

Foumlr baringde Magnus och Linnea betydde skolans begraumlnsade tillgaringng paring romaner

i klassuppsaumlttning att den gemensamma laumlsupplevelsen som de efterstraumlvade

inte blev vad de hade oumlnskat Magnus fortsaumltter sitt resonemang med

foumlrdelarna han ser med att laumlsa en gemensam roman men att skolans

101

ekonomiska prioriteringar faringr konsekvenser foumlr svenskaumlmnets moumljligheter till

inkoumlp

Magnus Foumlr daring kan man ju jobba med samma litteratur med roman ocksaring Vi aumlr lite handikappade foumlr det koumlps inte in det garingr aringt saring mycket pengar till laumlroboumlcker och datorer saring man har inte raringd med att koumlpa romaner (Intervju 1)

I citatet ovan blir det tydligt att skolans policy om att eleverna paring skolan ska

ha varsin baumlrbar dator faringr konsekvenser foumlr skolans oumlvriga verksamheter som

till exempel svenskaumlmnets moumljlighet att koumlpa in foumlr aumlmnet relevant

undervisningsmaterial I en senare intervju beraumlttar Magnus dock att han

tillsammans med skolans bibliotekarie foumlrsoumlker ordna saring att eleverna ska

kunna laringna e-boumlcker via biblioteket och laumlsa i sina datorer vilket han tror

kommer att underlaumltta foumlr honom och ge honom fler valmoumljligheter

Tidspressade laumlrare

Naringgonting som alla fem laumlrarna aringterkommande uppeharingller sig vid under

intervjuserien aumlr den egna tidspressen rdquoDaring skulle jag ju oumlnska mig tid det aumlr

nog det jag oumlnskar mig mest av allt att kunna i lugn och ro faring jobba med detrdquo

saumlger Nora (Intervju 1) naumlr hon resonerar om vad hon oumlnskar sig mest naumlr det

gaumlller arbetet med att vaumllja texter Enligt Nora paringverkar tidsaspekten henne

baringde vad gaumlller textvalen och vad gaumlller textarbetet i klassrummet

Nora Ibland aumlr det ju tidsbrist som styr att jag tar den haumlr boken som jag laumlste foumlrra aringret foumlr den har jag laumlst Saring krasst aumlr det ju ibland ocksaring Jag maringste goumlra det foumlr jag kan inte saumltta mig in i naringt nytt nu foumlr att nu maringste jag prioritera naringt annat (Intervju 1)

Nora paringpekar att hennes textval paring grund av tidspress inte alltid aumlr medvetet

didaktiskt grundade utan att det ocksaring kan handla om att de maringste vara

praktiska som ett led i en oumlverlevnadsstrategi

I det laumlget landar textvalet kanske hellre paring naringgot som aumlr bekvaumlmt

laumlttillgaumlngligt och som Nora vet har fungerat foumlrut Hon saumlger vidare att hon

kaumlnner att hon inte hinner garing in paring djupet med textarbetet paring det saumltt som hon

skulle vilja och som hon vet att hon skulle kunna goumlra om hon hade haft mera

tid Aumlven Linnea beskriver hur tidspressen vid flera tillfaumlllen har paringverkat

henne naumlr hon ska vaumllja text Hon beskriver hur hon ibland rdquohuggit naringgonting

barardquo

102

Linnea Men ocksaring lite tidspressen att ja men jag maringste ju ha det haumlr materialet till paring maringndag Nu kan jag inte fundera laumlngre Nu maringste jag verkstaumllla paring naringgot saumltt Och daring raringkar det daring blev det den daumlr Det hade kanske lika gaumlrna kunnat bli en som handlade om cyklar [skrattar] (Intervju 2)

Att tidspressen upplevs som en faktor som paringverkar laumlrarnas val av texter mer

aumln de skulle vilja blir tydligt i intervjuerna De talar om baringde en egen press att

de som svensklaumlrare behoumlver rdquoha kollrdquo och staumlndigt vara uppdaterade paring ny

litteratur eller passande aktuella artiklar och att ndash bland en oaumlndlig maumlngd

fiktiva och icke-fiktiva gamla och nya texter ndash leta raumltt paring och saumltta sig in

texter som aumlr laumlmpliga att ta in i klassrummet Det handlar ocksaring om att de

tycker att varken planeringstiden eller lektionstiden raumlcker till Magnus

beraumlttar att det ibland haumlnder att han paring grund av sin egen och elevernas

tidspress vaumlljer att visa film i staumlllet foumlr att laumlsa en laumlngre text till exempel naumlr

de behandlar klassiker

Magnus Men foumlrra aringret daring saringg vi den [filmen Troja] i svenskan foumlr att faring lite namnen att vi fick Akilles och Odysseus och fick lite ordning paring Agamemnon och allihop Daring saringg vi filmen i staumlllet foumlr att laumlsa paring om tiden hellip Men daumlr hade det varit roligare kanske att laumlsa paring hexameter lite grand och gjort en liten mer hellip Hade jag inte behoumlvt vaumllja saring tror jag vi hade laumlst och pratat kanske om daringtidens saumltt att skriva Kanske laumlst Oidipus (Intervju 2)

Haumlr ger Magnus ett exempel paring ett tillfaumllle daring han paring grund av tidsbrist valde

att visa film foumlr eleverna i staumlllet foumlr att arbeta med att laumlsa texter Laumlrarna

beskriver saringledes en arbetssituation som de upplever som stressande och daumlr

viljan och straumlvan efter att goumlra ett reflekterat och vaumllgrundat textval staumllls mot

en verklighet daumlr andra val goumlrs foumlr att spara tid

Avvaumlgningar i relation till elevgruppen

Alla fem laumlrarna i studien aringterkommer ofta i intervjuerna till att naumlr de goumlr sina

textval maringste de ta stor haumlnsyn till vilket elevunderlag de har i klassen

huruvida texten kommer att fungera med just de haumlr eleverna och om de

kommer tycka att det aumlr roligt att laumlsa texten Det har stor betydelse vilka olika

kulturer som framtraumlder i klasserna och hur instaumlllningen till laumlsning i

allmaumlnhet och laumlsning av skoumlnlitteratur i synnerhet ser ut Linnea saumlger att om

eleverna aumlr med paring noterna saring garingr det att mata paring med mycket text i en annan

grupp kanske hon faringr stanna upp taumlnka om och fundera oumlver vilken nivaring

undervisningen ska laumlggas paring och aumlndra i planeringen Laumlrarna saumlger ocksaring att

de behoumlver foumlrharinglla sig till hur homogen eller heterogen gruppen aumlr utifraringn

olika aspekter om det finns maringnga elever i klassen som har dyslexi eller andra

103

laumls- och skrivsvaringrigheter eller som behoumlver olika typer av anpassningar om

de har olika modersmaringl eller om individerna i klassen befinner sig paring vaumlldigt

olika nivaringer i sin laumlsutveckling

Jenny Foumlr det aumlr ju heller inte saring att man kan koumlra exakt lika i varje elevgrupp Det var jag ju emot i den foumlrra reformen att de sa att det skulle vara exakt lika kurs ja men det aumlr det inte Ja vi har samma moment men det material jag anvaumlnder maringste skilja sig aringt daumlrfoumlr att jag har en helt annan maringlgrupp en helt annan elevgrupp med olika styrkor och foumlrmaringgor och intressen och det aumlr mycket som styr (Intervju 1)

Det kan med andra ord vara en mycket stor spridning inom samma klass vad

gaumlller kunskaper instaumlllning motivation och foumlrmaringga Magnus paringpekar att i

en klass daumlr spridningen aumlr mycket stor finns det en risk att han anpassar sig

mer efter de som behoumlver mycket hjaumllp och daumlrmed kanske gloumlmmer bort de

elever som behoumlver utmanas och sporras lite mer Naumlr mycket energi och

lektionstid garingr aringt till att faring de mindre motiverade eleverna att oumlver huvud taget

laumlsa klart en text medger han att det aumlr laumltt haumlnt att det ofta faller bort att

foumlrsoumlka stimulera de mer motiverade eleverna som behoumlver utmanas i sin

laumlsning

Vad eleverna garingr paring foumlr program har aumlven betydelse i saring maringtto att laumlrarna

saumlger att de gaumlrna vill foumlrsoumlka hitta texter som anknyter till elevernas

programinriktning foumlr att vaumlcka deras intresse Foumlrutom Nora som arbetar paring

ekonomiprogrammet som skaumlmtsamt saumlger att hon varken kan naringgot om eller

aumlr intresserad av ekonomi och daumlrfoumlr inte vet hur hon ska knyta an till sina

elevers studieinriktning lyfter laumlrarna fram programinfaumlrgning som ett viktigt

saumltt att skapa motivation hos eleverna att laumlsa texterna Karin ger som exempel

att hon paring sin foumlrra skola daumlr ekonomi och ungt foumlretagande hade en

framtraumldande roll relaterade laumlsningen av Utvandrarna till entreprenoumlrskap

Foumlr en klass paring det naturvetenskapliga programmet brukar hon naumlr klassen ska

traumlna att skriva referat vaumllja en text som knyter an till de naturvetenskapliga

aumlmnena och foumlr elever med estetisk inriktning anvaumlnder hon en novell av

Tove Jansson

Karin Den haumlr Svart-vitt av Tove Jansson det aumlr ett ganska estetiskt perspektiv paring den ocksaring det handlar om ett konstnaumlrspar kan man saumlga och hur man ska faring inspiration och saring Och det aumlr ju naringgonting som de kan relatera till ocksaring eftersom de aumlr esteter och sjaumllva ritar och skapar musik Saring det var maringnga som tyckte att den var intressant av den anledningen aumlven om den aumlr ganska abstrakt och lite speciell att tolka Foumlr det var ocksaring den tanken att jag valde den foumlr att de aumlr esteter (Intervju 3)

Tanken om programinfaumlrgning av de gymnasiegemensamma aumlmnena som

skrevs fram vaumlldigt tydligt i den foumlrra laumlroplanen Lpf94 aumlr saringledes naringgot som

104

fortfarande aumlr levande hos fyra av de fem laumlrarna i den haumlr studien Jenny

paringpekar vidare att det foumlrvisso finns stora foumlrdelar med att knyta an till

elevernas karaktaumlrsaumlmnen naumlr det gaumlller textvalen i svenskaumlmnet men att det

ocksaring finns en risk att eleverna troumlttnar paring att moumlta sina karaktaumlrsaumlmnen aumlven

i de gymnasiegemensamma aumlmnena

Jenny Men sen ibland och det aumlr lite roligt foumlr att naumlr man goumlr det vaumlldigt mycket saring i trean saring kan de naumlstan vara fed up Daring saumlger de rsquonej men laringt oss bara faring laumlsa litteraturenrsquo Det ska inte behoumlva vara naringgonting med inriktning paring biolog eller fysik till exempel saumlger de daring hellip Saring det aumlr ocksaring att daring kaumlnns det mer som att svenskan faringr ett egenvaumlrde paring slutet (Intervju 4)

Det gaumlller med andra ord att hitta en balansgaringng mellan att vaumlcka elevernas

intresse genom att knyta an texterna till deras studieinriktning och att laringta

svenskaumlmnets eget inneharingll staring i fokus

Foumlrhindra fusk och stressade elever

Behovet att staumlvja fusk aumlr en aspekt av att vaumllja text som enligt laumlrarna paringverkar

dem mer aumln de skulle vilja Karin Jenny och Nora tar upp elevers fuskande

med laumlsning som en urvalsprincip en rdquoganska traringkig urvalsprinciprdquo som Nora

benaumlmner det i gruppintervjun men aumlndock en urvalsprincip

Nora Och daring blir det saring att man ocksaring taumlnker att man vill helst vaumllja naringgon bok som inte finns filmatiserad eller som aumlr saring tunn att man kanske kan laumlsa vaumlldigt mycket paring lektionstid och diskutera (Gruppintervju)

Det gaumlller saringledes att hitta texter och arbetssaumltt som inte inbjuder till fusk Att

vaumllja en roman som inte har filmatiserats blir paring saring vis ett saumltt att foumlrsoumlka

undvika att eleverna vaumlljer att se filmen i staumlllet foumlr att laumlsa boken eller att

avsloumlja vilka som faktiskt har laumlst boken Att vaumllja texter som aumlr saring korta att

eleverna hinner baringde laumlsa diskutera och skriva om dem under samma lektion

naumlmns ocksaring som ett saumltt att motverka att eleverna laumlmnar in en analys de

haumlmtat fraringn till exempel internet Karin och Nora beskriver ocksaring hur de

foumlrsoumlker staumllla specifikt riktade fraringgor till texten som eleverna bara kan svara

paring om de har laumlst texten Karin paringpekar dock att detta skapar naringgot av ett

dilemma i de fall daumlr hon vill att eleverna ska faring moumljlighet att vaumllja litteratur

fritt daring viljan att motivera eleverna att laumlsa staumllls mot behovet att kontrollera

att de verkligen har laumlst ndash och i foumlrlaumlngningen att goumlra en raumlttvis bedoumlmning

av elevernas laumlsning

Ytterligare naringgot som laumlrarna ofta aringterkommer till aumlr elevernas arbetsboumlrda

och hur stressade eleverna aumlr av att laumlsa maringnga olika kurser samtidigt Linnea

105

menar att elever paring gymnasiet i allmaumlnhet har en vaumlldigt houmlg arbetsbelastning

och Magnus saumlger att han hela tiden faringr anpassa sig efter omstaumlndigheterna

Om eleverna laumlser mycket i andra aumlmnen faringr han backa lite och visa film i

staumlllet och vice versa om andra laumlrare visar mycket film kan han laumlgga paring lite

mer laumlsning i sina kurser Det kan ocksaring vara svaringrt att motivera eleverna att de

ska prioritera att laumlsa en roman i staumlllet foumlr att till exempel plugga till ett

kemiprov eller laumlmna in en skriftlig rapport i samhaumlllskunskap menar laumlrarna

Elevernas stress aumlr naringgot laumlrarna saumlger att de staumlndigt maringste foumlrharinglla sig till

och de menar att det paringverkar deras egna textval

Magnus Taumlnk naumlr man laumlmnar ut en uppgift och saring helt ploumltsligt ska de laumlsa en bok rsquoja men vi laumlser ju en i engelskanrsquo saumlger de Karin Ja just det Precis Jenny Ja Nora Och daring taumlnker man rsquojust det jag borde ha mejlat engelsklaumlraren jag gloumlmdersquo [Gemensamt skratt] (Gruppintervju)

Laumlrarna aumlr oumlverens om att naumlr det gaumlller att laumlsa laumlngre texter som till exempel

hela romaner saring faringr de ofta anpassa sig till vad elever goumlr i de andra aumlmnena

Laumlser de till exempel en roman i engelskan saring faringr de kanske planera om Karin

beraumlttar om hur hon i sin klass under varingrterminen hade taumlnkt att eleverna skulle

laumlsa en novell av Nam Le som heter rdquoBaringtenrdquo och som hon hade taumlnkt skulle

passa bra att laumlsa och jaumlmfoumlra med romanen Utvandrarna Naumlr hon sedan saringg

att novellen var cirka 80 sidor laringng aumlndrade hon sig och valde en novell som

var kortare Novellen var helt enkelt foumlr laringng foumlr att de skulle kunna laumlsa den

paring lektionen och hon visste att eleverna var stressade och misstaumlnkte att de

inte skulle laumlsa novellen om hon gav dem i uppgift att laumlsa den hemma daring de

troligtvis hade prioriterat att goumlra uppgifter i naringgot annat aumlmne Karin fick

alltsaring taumlnka om och valet foumlll i staumlllet paring en kortare text som de kunde laumlsa

tillsammans paring lektionstid

Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass

Karin Nora och Linnea beraumlttar aumlven om textval som kraumlver laumlraren paring en hel

del fingertoppskaumlnsla och kunskap om relationerna mellan eleverna i klassen

De paringpekar att det gaumlller att haumlnga med i vad som haumlnder mellan eleverna i

klassen eller om det finns elever i klassen som aumlr eller har varit med om svaringra

saker Som exempel ger Linnea en situation som hon har i en av de klasser

hon undervisar i

106

Linnea I en av klasserna saring har jag en tjej som jag vet har blivit varingldtagen I den klassen laumlgger jag ju aldrig in en saringn text som tar upp det aumlmnet foumlr jag vet att daring skulle hon klappa ihop helt enkelt Men vet inte jag det daring kanske man goumlr det aumlndaring hellip Och daring maringste jag ju hantera den situationen och prata med den eleven hellip Men vet man om saringna saker att man har ett saring pass foumlrtroget foumlrharingllande med eleverna att de toumlrs beraumltta saker foumlr en saring kan man ju foumlrsoumlka undvika det (Intervju 2)

Det blir med andra ord en svaringr balansgaringng mellan att ta upp olika problem till

diskussion genom att laumlsa olika texter naringgot Linnea saumlger att hon gaumlrna vill

goumlra och riskera att riva upp olaumlkta saringr hos enskilda elever Om Linnea vet att

en elev varit med om svaringra saker oavsett om det som i fallet ovan gaumlller ett

oumlvergrepp eller om det handlar om ett annat trauma som till exempel att

nyligen ha foumlrlorat en naumlra anhoumlrig saring innebaumlr det att hon paringverkas i sina

textval paring saring vis att hon undviker texter som tar upp saringdana aumlmnen Samtidigt

saumlger hon vet man som laumlrare inte alltid vad eleverna varit med om och det

garingr inte alltid att veta vad man triggar igaringng genom valet av en text som ska

laumlsas som en del i undervisningen Linnea beraumlttar aumlven om en erfarenhet med

en tidigare klass daumlr eleverna i aringrskurs 1 skrivit elaka saker om varandra i en

saring kallad rsquoburn bookrsquo3 Detta resulterade i att Linnea fick vara uppmaumlrksam paring

vilket material och vilka texter hon tog in i klassrummet eftersom det fanns

kaumlnsliga saker som laringg och tryckte under ytan i klassen och hon inte ville saumltta

igaringng naringgot som hon kaumlnde att hon inte hade kontroll oumlver och som kunde

goumlra saken vaumlrre foumlr de utsatta eleverna

Nora beraumlttar om en liknande erfarenhet daumlr hon noggrant fick oumlvervaumlga

vilka texter som var laumlmpliga att laringta klassen laumlsa

Nora Jag hade ett gaumlng paring min foumlrra skola de var vaumlldigt raumldda foumlr fraumlmmande kulturer och ett vaumlldigt motstaringnd hellip Jag ska inte saumlga att de var fientliga men de var saring vaumlldigt hellip hellip Daring kommer jag iharingg att jag hade den haumlr kaumlnslan av att vad ska jag vaumllja foumlr text nu vaumlljer jag naringn som aumlr foumlr laringngt ifraringn daring kommer de bara saumlga rsquovad aumlr det haumlr foumlr skitrsquo Jag maringste moumlta dem daumlr de aumlr och aumlndaring foumlrsoumlka att jobba mot en diskussion i de haumlr fraringgorna Foumlr att boumlrja maumlstra och saumltta sig paring det kommer ju aldrig att utvecklas paring naringt saumltt Saring just daumlr saring vet jag att jag hade vaumlldigt mycket funderingar vad kan man vaumllja utan att det haumlr blir vaumlldigt jobbigt men aumlndaring kan vaumlcka en debatt (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Linneas exempel handlade det i Noras fall inte om elever i

klassen som var utsatta utan om attityder hos eleverna gentemot andra kulturer

som hon tyckte var bekymmersamma Vilka texter hon vid detta tillfaumllle valde

att ta in i klassrummet naumlmner hon inte men exemplen ovan illustrerar hur

3 En lsquoburn bookrsquo aumlr en sorts bok oftast online daumlr det skrivs kommentarer om andra maumlnniskor som till exempel vaumlnner och skolkamrater Kommentarerna aumlr ofta vassa och elaka och syftar till att sprida rykten

107

laumlrare staumllls infoumlr olika avvaumlgningar vid valet av inneharingll till sin undervisning

daumlr till exempel uppdraget att arbeta med skolans vaumlrdegrund staumllls mot

uppdraget att vaumlrna om att ingen elev ska kaumlnna sig utsatt eller kraumlnkt

Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat

De kanske tvaring viktigaste aspekterna av att vaumllja texter till undervisningen som

lyfts fram av laumlrarna i intervjuerna aumlr att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner

sig i sin laumlsning och att vaumlgleda dem vidare Moumlter eleverna goumlr de till exempel

genom programinfaumlrgning som beskrivs ovan och genom att se till att vara

uppdaterade paring vilka genrer som foumlr tillfaumlllet aumlr populaumlra hos eleverna som

till exempel fantasy och dystopier Att intressera sig foumlr de genrer som

eleverna tycker om blir ett saumltt att vaumlcka laumlslust och att foumlrsoumlka motivera

laumlsovilliga elever att vilja laumlsa en bok Jenny beraumlttar om hur hon foumlljer med i

ungdomarnas laumlstrender och inte bara laringter dem laumlsa fantasy och dystopier utan

att hon aumlven sjaumllv laumlser in sig paring till exempel populaumlra fantasy- och

dystopiserier foumlr att kunna baringde tipsa om och diskutera dem och daumlrmed faring en

gemensam referenspunkt i samtalet med eleverna Naumlsta steg menar hon blir

att koppla samman den nya litteraturen med aumlldre litteratur paring samma tema

och paring saring vis laringta eleverna stifta bekantskap med till exempel baringde Karin Boye

och George Orwell som tidiga dystopier Jenny understryker att det hela tiden

gaumlller att finna nya vaumlgar foumlr att hitta litteratur som lockar ungdomar till

laumlsning och som motiverar dem att ta sig igenom en hel bok

Av samma anledning menar Linnea och Magnus att de brukar inleda sina

kurser i aringrskurs 1 med att laringta eleverna laumlsa ungdomsromaner eftersom det aumlr

en genre som tar upp aumlmnesomraringden som ligger naumlra eleverna och att det

daumlrfoumlr aumlr laumlttare att faring dem motiverade till att laumlsa en hel bok Det blir saringledes

viktigt foumlr laumlrarna att kaumlnna av vad som kan passa i en viss klass och till vissa

elever och att hitta texter som eleverna kan relatera till Magnus anser att det

aumlr viktigt att om svensklaumlrare vill att eleverna ska laumlsa saring behoumlver laumlrarna ocksaring

intressera sig foumlr vad eleverna tycker om att laumlsa Aumlven Jenny uttrycker samma

staringndpunkt som Magnus och hon anger det som anledningen till att hon

medvetet garingtt in i elevernas laumlsvaumlrld paring ett saumltt som hon inte tror hon hade gjort

om hon inte varit svensklaumlrare

Samtidigt som alla laumlrarna paringpekar hur viktigt det aumlr att moumlta eleverna daumlr

de aumlr betonar de ocksaring att det aumlr deras uppgift att se till att eleverna ocksaring faringr

moumlta naringgonting annat De talar om att de vill utmana eleverna i sin laumlsning och

oumlppna nya vaumlrldar foumlr dem Eleverna ska faring se att det finns annan litteratur

hitta andra genrer som de annars inte skulle komma i kontakt med och de kan

behoumlva hjaumllp att lotsas vidare in i vuxenlitteraturen Det aumlr viktigt att texterna

aumlven ska erbjuda eleverna tillfaumllle att utforska naringgot annat aumln det som ligger

inom elevernas egna textrepertoarer

108

Nora Sen kan jag som laumlrare saumlga att skolans uppgift det aumlr att vaumllja texter som ni kanske aldrig hade stoumltt paring annars Och ni vet inte vad ni dissar om ni inte blir presenterade foumlr det Det haumlr aumlr min uppgift att visa paring det haumlr saring det brukar jag ju ocksaring kunna saumlga till dem (Intervju 1)

Det aumlr enligt Nora hennes roll som svensklaumlrare att se till att tillfoumlra eleverna

naringgot utoumlver det de aumlr vana vid och vaumlljer sjaumllva och att de maringste faring prova paring

att laumlsa olika saker eftersom de annars inte vet vad de missar Hon fortsaumltter

Nora Jag ska moumlta eleverna daumlr de aumlr hellip Men jag ska ocksaring tillfoumlra naringnting mer och jag maringste tillfoumlra dem paring ett saringnt saumltt saring att jag moumlter dem daumlr de aumlr men stoffet [ hellip ] jag ska inte vara raumldd foumlr stoffet hellip Foumlr ibland saring kommer beloumlningen naumlr de har kaumlmpat ett tag saring kommer beloumlningen haumlr borta rsquoja nu fattar jag vad roligt det var att jag tog mig igenom denrsquo (Intervju 1)

Foumlr Nora blir det viktigt att inte backa foumlr det som kan tyckas vara svaringrt foumlr

eleverna utan att de faringr moumljlighet att ta sig igenom ett ovant stoff med

vaumlgledning av en van laumlsare Karin pekar ocksaring paring vikten av att eleverna ska

faring prova paring och se lite olika saker foumlr att hitta vad de gillar att laumlsa Om hon

lyckas visa vad som finns att erbjuda utoumlver det som eleverna vanligtvis vaumlljer

saring kanske de kan bli rdquomer sugna paring att laumlsardquo resonerar hon Karin vill gaumlrna

utmana sina elever lite i laumlsningen saring att rdquode ska bygga sin repertoar lite grann

och faring se lite nyttrdquo (Intervju 2) och kanske upptaumlcka att en text kan vara

spaumlnnande aumlven om den raringkar ha ganska maringnga aringr paring nacken

Sammanfattning

Den bild som framtraumlder i det haumlr kapitlet aumlr att laumlrarna uppskattar det

friutrymme de har att vaumllja texter daring det ger dem moumljlighet att baringde foumllja en

planering och spontant ta in texter i klassrummet naumlr det garingr att knyta

undervisningen till naringgot aktuellt aumlmne utanfoumlr skolan Samtidigt beskriver

laumlrarna att det inte alltid aumlr helt laumltt att vaumllja texter daring det finns maringnga olika

faktorer som de maringste ta haumlnsyn till och foumlrhandla med och som de anser

paringverkar dem naumlr de goumlr sina textval Den lokala kontexten som skolans och

aumlmneslagets kultur och vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form

av laumlroboumlcker antologier och klassuppsaumlttningar av romaner lyfts fram som

faktorer som i houmlg grad paringverkar vilka texter som vaumlljs Den egna tidspressen

vilka andra aumlmnen och kurser eleverna laumlser olika tidstjuvar som till exempel

friluftsdagar och studiebesoumlk samarbeten med andra aumlmne och gemensamma

skrivningar inom aumlmneslaget aumlr ocksaring saringdant som laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn

till Ingen av laumlrarna som deltar i studien saumlger sig anvaumlnda en laumlrobok i saumlrskilt

stor utstraumlckning utan foumlredrar att goumlra ett eget material till exempel genom

109

att haumlmta inspiration fraringn flera olika laumlroboumlcker eller fraringn olika websidor paring

internet Laumlrarna talar aumlven om att de behoumlver ha en personlig relation till

texterna de vaumlljer de ska rdquobrinna foumlr detrdquo eller aringtminstone gilla de texter de

tar in i klassrummet

Innan texter kan vaumlljas behoumlver laumlrarna ocksaring goumlra en bedoumlmning av hur

elevgruppen ser ut med avseende paring elevernas behov och vilka anpassningar

som kan behoumlva goumlras i relation till laumls- och skrivsvaringrigheter olika modersmaringl

och intressen utifraringn programinriktning Laumlrarna lyfter ocksaring fram att de

behoumlver kaumlnna av elevernas arbetsbelastning och hur stressade de aumlr

relationerna mellan eleverna i klassen huruvida det finns eleverna som har

varit med om naringgot svaringrt och vilka attityder som finns till baringde laumlsning och till

omgivningen Laumlsningen ska vara meningsfull foumlr eleverna och att det aumlr

viktigt att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner sig i sin laumlsning och utmana dem

och visa naringgot annat som de inte skulle upptaumlcka om de inte fick moumlta det i

skolan Det aumlr ocksaring viktigt att eleverna faringr moumlta maringnga olika typer av texter

baringde vad gaumlller faktatexter och skoumlnlitteratur med olika omfaringng och med

foumlrankring i aumlmnesplanen saring att eleverna baringde faringr visa kunskaper i enlighet

med och kan bedoumlmas efter de skrivningar som staringr i kursens kunskapskrav

Texter som anses vara foumlr svaringra till exempel paring grund av att de aumlr alltfoumlr

akademiska eller som har ett undermaringligt spraringk eller olaumlmpligt inneharingll vaumlljs

bort Laumlrarna behoumlver ocksaring ta staumlllning till om eleverna ska laumlsa texter

gemensamt som laumlraren har valt eller om de ska faring vaumllja fritt och huruvida de

kan vaumllja texter som minskar risken foumlr att eleverna fuskar med laumlsningen eller

med redovisningen av laumlsningen

Det haumlr kapitlet visar vad laumlrarna i studien saumlger har betydelse foumlr dem naumlr

de ska vaumllja texter till sin undervisning Naringgot laumlrarna uttrycker i intervjuerna

aumlr att de aumlr kritiska till att ha en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet dels foumlr att

det skulle inskraumlnka deras frihet att sjaumllva faring vaumllja texter foumlr sin undervisning

dels foumlr att de aumlr kritiska till vilka foumlrfattare som har hamnat i kanon Mot

bakgrund av detta vaumlcks daring fraringgan hur deras textval faktiskt ser ut I det

foumlljande kapitlet aumlr det de texter som laumlrarna faktiskt valde till undervisningen

i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien genomfoumlrdes som staringr i fokus

110

Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo

rdquoDe andra texterna de bara finns daumlr medan skoumlnlitteratur

fokuserar man paring som de riktiga texternardquo

(Magnus gruppintervju)

Det foumlregaringende kapitlet visade vilka olika avvaumlgningar laumlrarna talade om att

de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter till undervisningen I det haumlr

kapitlet aumlr det avhandlingens andra forskningsfraringga om vilka texter laumlrarna

anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har i

undervisningen som aumlr i fokus Ljuset riktas daumlrmed mot de texter som laumlrarna

faktiskt valde att anvaumlnda i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien

genomfoumlrdes varfoumlr laumlrarna ville att eleverna skulle arbeta med just dessa

texter samt vilken typ av aktivitet texterna blev utgaringngspunkt foumlr i

klassrummet Ett saumlrskilt fokus ligger vid hur laumlrarna talar om skoumlnlitteraumlra

texter och om texter av sakprosakaraktaumlr och vad de olika texttyperna faringr foumlr

funktion i undervisningen

I bilaga 8ndash12 aringterfinns foumlrteckningar paring de texter som laumlrarna uppgav att de

anvaumlnde i sin undervisning under det laumlsaringr som de deltog i den haumlr studien

Under intervjuerna beraumlttade laumlrarna ocksaring om varfoumlr de valde de olika

texterna vad texterna anvaumlndes till och vad laumlrarna ville att eleverna skulle

laumlra sig naumlr de arbetade med texterna Det haumlr kapitlet bygger baringde paring en analys

av intervjuerna och en analys av textfoumlrteckningarna och beskriver vilka

moumlnster som traumlder fram naumlr det gaumlller laumlrarnas val och anvaumlndning av

undervisningens texter Textfoumlrteckningarna har inte varit foumlremaringl foumlr naringgon

utfoumlrlig kvantifierad analys men vissa tendenser garingr aumlndaring att urskilja i de fem

laumlrarnas kurser

rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo

Under insamlingen av material till den haumlr studien valde jag att utgaring fraringn ett

vidgat textbegrepp utan naringgra saumlrskilda definitioner eller avgraumlnsningar foumlr att

se vilka texter som anvaumlnds i de fem laumlrarnas klassrum Intresset riktades mot

all text som laumlrarna valde som utgaringngspunkt foumlr olika undervisningsmoment

111

Det blev dock tidigt i studien tydligt att jag och laumlrarna hade delvis olika

ingaringngar till vad som raumlknades som text Redan under de foumlrsta minuterna av

den foumlrsta intervjun saumlger till exempel Jenny

Jenny Jag aumlr lite daringlig paring att ha den daumlr stora banken just med texter i ettan Det kommer vaumlldigt mycket texter i tvaringan och trean Men det faringr bli det det blir daring men hellip Bara saring att du vet det (Intervju 1)

Eftersom Jenny visste att studiens intresse riktade sig mot texter och laumlsning i

kursen Svenska 1 ville hon foumlrvarna om att det nog inte skulle bli saring mycket

att haumlmta i hennes textval Naumlr saring Jenny boumlrjar beraumltta om sin undervisning i

aringrskurs 1 upptaumlcker hon att hon faktiskt tar med maringnga olika typer av skrivna

texter i sin undervisning men som hon inte taumlnkt paring som text eftersom det hon

egentligen vaumlrderar som text aumlr skoumlnlitteraumlr text Det visar sig saringledes att hon

har mycket mer text i sin undervisning aumln vad hon sjaumllv tror och hon blir glatt

oumlverraskad oumlver att upptaumlcka detta

Det aumlr inte bara Jenny som likstaumlller begreppet text med skoumlnlitteraumlr text

utan inledningsvis i intervjuserien resonerar alla fem laumlrarna utifraringn

undervisningens skoumlnlitteraumlra texter tills jag boumlrjar staumllla fraringgor aumlven om texter

av sakprosakaraktaumlr Att betrakta de skoumlnlitteraumlra texterna som de rdquoriktigardquo

texterna aumlr naringgot som aumlr mer framtraumldande i boumlrjan av studien aumln under slutet

av studien daring laumlrarna under ett helt laumlsaringr har beraumlttat om de texter de arbetar

med under kursens garingng

Magnus Man pratar om svenskan daring pratar man om skoumlnlitteratur men lik foumlrbaskat saring har du [nickar mot intervjuaren] satt oumlgonen paring att vi har mycket andra texter I det hela Tidningsartiklar och instruktionstexter och det aumlr massor med grejer och man pratar inte om hur de texterna aumlr uppbyggda eller jag goumlr inte det Vilken skillnad det aumlr paring en informationstaumlt text eller en mycket faktatyngd text eller om man har en som mest beskriver hur vaumldret aumlr ute eller naringgonting Man kan ju jaumlmfoumlra och se svaringrigheter och laumlttnader i olika texter men det har man inte gjort eller har inte jag gjort (Gruppintervju)

Naumlr Magnus i gruppintervjun reflekterar oumlver den kurs i Svenska 1 som han

precis har avslutat saring resonerar han om att han skulle kunna arbeta mer med

sjaumllva laumlsningen av sakprosatexter men att han tidigare inte taumlnkt saring mycket

paring att han skulle kunna goumlra det Magnus saumlger vidare att han tror att det inte

bara aumlr han som laumlrare som upplever att svenskaumlmnet aumlr skoumlnlitteraumlrt till sin

karaktaumlr utan att aumlven eleverna goumlr det Han tillaumlgger dock att han genom att

delta i studien har faringtt upp oumlgonen foumlr sin syn paring olika texter

112

Magnus Saring nu naumlr jag laumlser om laumlsning och om olika texttyper saring faringr man ju upp oumlgonen foumlr det daumlr mer Hur olika det aumlr Och daring kaumlnner man naumlstan att man har missat det foumlr man har naumlstan varit fastnaglad vid skoumlnlitteratur i sin skalle Men alla texter aumlr ju texter (Gruppintervju)

Magnus fokus paring skoumlnlitteratur aumlr alltsaring naringgot som han inte sjaumllv varit helt

medveten om till skillnad fraringn Nora som saumlger att hennes fokus paring de

skoumlnlitteraumlra texterna har varit naringgot medvetet redan fraringn boumlrjan Hon

foumlrklarar att det handlar om att hon vill ge extra plats aringt skoumlnlitteraturen

eftersom hon tycker att det aumlr saring viktig i svenskaumlmnet Hon motiverar det med

att eleverna laumlser saring mycket av andra typer av texter i de andra skolaumlmnena

och att det finns saring lite skoumlnlitteratur i deras liv Ett liknande resonemang foumlr

aumlven Jenny som saumlger att hon ser svenskaumlmnet och de skoumlnlitteraumlra texterna

som elevernas chans att komma in i litteraturen och rdquobli laumlsare foumlr gottrdquo

(Gruppintervju) Linnea aring sin sida understryker att hon tycker att alla texttyper

aumlr lika viktiga oavsett om det handlar om skoumlnlitteratur eller sakprosa men

reflekterar sedan oumlver att hon nog tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon

vill belysa ett samhaumlllsproblem ndash som eleverna kanske laumlser om i en roman ndash

eller naumlr hon garingr in i samarbeten med andra aumlmne

Foumlr Karins del handlar det daumlremot mer om vilken roll hon tycker att olika

texter har i undervisningen Hon foumlrklarar att hon ser de skoumlnlitteraumlra texterna

som relaterade till bildningsaspekterna av svenskaumlmnet under det att

sakprosatexterna foumlrknippas med aumlmnets faumlrdighetsaspekter

Karin Skoumlnlitteraturen paring naringgot saumltt har den kanske lite houmlgre status i samhaumlllet inte bara bland svensklaumlrare kanske Foumlr det aumlr aumlndaring ett konstnaumlrligt uttryck och de andra sakprosatexterna blir mer som ett medel Exempeltexter anvaumlnder jag dem som ganska mycket Det aumlr inte saring att de ska komma iharingg den haumlr debattartikeln som de fick laumlsa utan det aumlr mer de ska faring se hur den aumlr uppbyggd Medan om de laumlser Ett halvt ark papper eller vilken text man nu vaumlljer hellip hellip Men daring aumlr det foumlr att de ska komma iharingg just den texten Att den ska ge dem en insikt eller naringgonting som ett konstverk Saring tycker jag lite om jag haringrdrar det (Gruppintervju)

Foumlr Karin blir sakprosatexterna saringledes mer som en sorts mallar daumlr eleverna

till exempel faringr laumlsa en debattartikel foumlr att laumlra sig hur man bygger upp en

argumenterande text under det att de skoumlnlitteraumlra texterna faringr ett vaumlrde i sig

sjaumllva

Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att laumlrarna anvaumlnder

ungefaumlr lika stor andel sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i sina Svenska

1-kurser aumlven om deras eget fokus ndash aringtminstone till en boumlrjan av studien ndash i

huvudsak aumlr riktat mot de skoumlnlitteraumlra texterna Det garingr ocksaring att se att i alla

kurser faringr eleverna moumlta en variation av texter baringde vad gaumlller sakprosa och

skoumlnlitteratur och vad gaumlller olika genrer Eleverna faringr moumlta noveller dikter

113

och hela romaner i alla kurser liksom insaumlndare debattartiklar artiklar och

informationstexter Variationen mellan laumlrarna ligger snarare i maumlngden texter

och vilket laumlrande som texterna aumlr utgaringngspunkt foumlr till exempel anvaumlnder

Jenny minst lyrik i sin kurs och naumlr det gaumlller att laumlsa hela romaner faringr eleverna

i Linneas och Magnus kurser laumlsa en roman eleverna i Jennys och Noras

kurser laumlser tvaring romaner och Karins elever hinner med tre romaner under

laumlsaringret

Naumlr laumlrarna resonerar om hur de ser paring sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra

texter i svenskaumlmnet framtraumlder en bild av att texterna anvaumlnds foumlr olika syften

och tycks faring olika funktion i undervisningen Fokus foumlr sakprosatexterna

handlar som foumlr Karin i citatet ovan mycket om form och att texterna i houmlg

grad anvaumlnds som utgaringngspunkt och modell foumlr elevernas eget skrivande som

till exempel naumlr eleverna ska laumlra sig skriva referat och argumenterande texter

Att laumlra sig behaumlrska referat och citatteknik tycks vara centralt och laumlsning av

insaumlndare och debattartiklar handlar om att identifiera tes argument samt

retoriska begrepp som etos patos logos ndash men texterna anvaumlnds inte foumlr att

till exempel diskutera etiska dilemman eller vaumlrdegrundsfraringgor De

skoumlnlitteraumlra texterna tycks daumlrfoumlr i houmlgre grad staring foumlr inneharingll det handlar om

att foumlrstaring budskap i texterna som till exempel i Jonas Karlssons novell rdquoDet

andra maringletrdquo och att laumlra sig att laumlsa mellan raderna naringgot alla laumlrarna talar

om i relation till laumlsning av till exempel dikter som rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo av

Eeva Kilpi eller noveller som till exempel rdquoKoumlksklockanrdquo av Wolfgang

Borchert och August Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo Det aumlr ocksaring i foumlrsta

hand de skoumlnlitteraumlra texterna som anvaumlnds med motiveringen att eleverna ska

laumlra sig foumlrstaring sig sjaumllva och omvaumlrlden eller att arbeta med skolans

vaumlrdegrund som till exempel genom att laumlsa ur Athena Farrokhzads

diktsamling Vitsvit eller romanerna Ett ufo goumlr entreacute av Jonas Gardell

Utvandrarna av Vilhelm Moberg eller Joyce Carol Oates Vilda groumlna oumlgon

Naringgot alla fem laumlrarna i intervjuerna saumlger att de har tagit fasta paring fraringn det

centrala inneharingllet foumlr svenskaumlmnet aumlr att eleverna ska faring moumlta texter skrivna

av kvinnor och maumln och fraringn olika tider och kulturer Trots detta dominerar

svenska och nutida foumlrfattare av alla texttyper stort i materialet I

textfoumlrteckningarna aumlr det sett till hela textunderlaget fler manliga foumlrfattare

aumln kvinnliga aumlven om skillnaden inte aumlr betydande Naumlr det gaumlller nutida4

foumlrfattare aumlr det naumlstan lika maringnga kvinnliga som manliga foumlrfattare som faringr

utrymme i kurserna aumlven om det fortfarande aumlr naringgot fler manliga Naumlr det

gaumlller den aumlldre litteratur som foumlrekommer i kurserna ser bilden annorlunda ut

och det aumlr i princip bara manliga foumlrfattare som finns representerade foumlrutom

naringgra dikter av modernisterna Karin Boye och Edith Soumldergran Den aumlldre

litteraturen aringterfinns i form av en dikt av Gustaf Froumlding novellerna rdquoPaumllsenrdquo

4 Jag goumlr haumlr en foumlrenklad tidsindelning och inte en litteraturhistorisk epokindelning av foumlrfattare Med nutida foumlrfattare menar jag foumlrfattare som aumlr verksamma fraringn cirka 1945 och framaringt och med aumlldre litteratur menar jag foumlrfattare som varit verksamma foumlre 1945

114

av Hjalmar Soumlderberg rdquoEtt halvt ark papperrdquo av August Strindberg och rdquoDet

spraumlckliga bandetrdquo av Sir Arthur Conan Doyle samt de citat av William

Shakespeare och utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo som Nora avslutar sin kurs med Foumlr

kursen Svenska 1 tycks laumlrarna alltsaring laumlgga ett fokus vid att anvaumlnda texter av

nutida foumlrfattare av textfoumlrteckningarna att doumlma Att inte fler aumlldre texter

foumlrekommer kan med stoumlrsta sannolikhet foumlrklaras med att kursen Svenska 1

inte i foumlrsta hand har ett tydligt litteraturhistoriskt fokus naringgot laumlrarna paringpekar

att kursen Svenska 2 daumlremot har och att det daumlrmed ocksaring aumlr i den kursen de

anvaumlnder mer texter som knyter an till olika litteraturhistoriska epoker Som

redovisades i det foumlregaringende kapitlet saumlger sig laumlrarna vara kritiska till att det

ska finnas en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet men som syns ovan saring faller

samtliga av de aumlldre texterna som vaumlljs ut inom ramen foumlr en etablerad

traditionell kanon De romaner som vaumlljs ut aumlr daumlremot alla av nutida slag

liksom en stor del av den lyrik som anvaumlnds vilket ger laumlrarna moumljlighet att

inta en friare position i foumlrharingllande till en kanoniserad litteratur

Som beskrivits ovan laumlgger laumlrarna i intervjuerna stor vikt vid att eleverna

ska faring stifta bekantskap med texter skrivna av foumlrfattare som representerar

olika koumln tider och kulturer Minst representerat av detta aumlr i det haumlr materialet

foumlrfattare som representerar olika kulturer eller geografiska omraringden Det aumlr

foumlrfattare och skribenter som aumlr verksamma i Sverige som helt dominerar

oavsett texttyp Naumlr det gaumlller sakprosatexterna foumlrekommer inga skribenter

som aumlr verksamma utanfoumlr Sverige oumlver huvud taget De skoumlnlitteraumlra texterna

har i viss maringn naringgra andra kulturer representerade genom foumlrfattare som aumlr

verksamma i Sverige USA eller Australien som Arkan Asaad Khaled

Hosseini och Nam Le vars romaner och noveller utspelar sig i Irak

Afghanistan respektive Vietnam men daumlr foumlrfattarna sjaumllva raumlknas till den

vaumlsterlaumlndska sfaumlren Den enda texten som foumlrekommer i materialet och som

inte kommer fraringn en europeisk eller anglosaxisk kontext aumlr daumlrmed

Chimamanda Ngozi Adichies essauml rdquoAlla borde vara feministerrdquo Att texter

fraringn olika kulturer och geografiska omraringden foumlrekommer i saring liten

utstraumlckning kan ha olika foumlrklaringar Det kan till exempel bero paring vad som

finns att tillgaring paring den egna skolan men det kan ocksaring bero paring att laumlrarna aumlr

starkt paringverkade av sin egen laumlrarutbildning daumlr de litteraturvetenskapliga

kurserna aumlr starkt praumlglade av en vaumlsterlaumlndsk kanon naringgot som Magnus

paringpekar i det foumlregaringende kapitlet

Annan text aumln skriven text

Under intervjuerna utgick laumlrarna fraringn ett vidgat textbegrepp daumlr aumlven film

bild och ljud raumlknades som text och aumlven om det finns en viss variation av

texter i undervisningen aumlr det skriven text paring tryckt papper ndash eller i viss maringn

digitala webbtexter ndash som dominerar stort i materialet Film ljud och bild

foumlrekommer men i sparsam utstraumlckning Nora anvaumlnder till exempel ett

program fraringn UR om studieteknik och en diktupplaumlsning av en dikt av Bruno

115

K Oumlijer paring Youtube naumlr hon arbetar med dikter Karins elever faringr stifta

bekantskap med naringgra texter i form av konstverk av Olafur Eliason vid en

konstutstaumlllning och tvaring radioprogram varav ett aumlr ett sommarprat med David

Batra och det andra ett inslag om att foumlrbaumlttra skolresultaten i P1 morgon i

Svergies radio Karins elever faringr dessutom moumljlighet att se foumlrestaumlllningar av

musikalen Kristina fraringn Duvemaringla och en dramatisering av Athena

Farrokhzads diktsamling Vitsvit

I textfoumlrteckningarna visar det sig aumlven att laumlrarna inte heller visar film i

sina Svenska 1-kurser i naringgon stoumlrre utstraumlckning Det aumlr bara Nora och Karin

som anvaumlnder spelfilm i kursen under laumlsaringret En anledning kan vara hur

laumlrarna tolkar fiktionstexters roll i kursen Svenska 1 Jenny saumlger att hon inte

brukar ha saumlrskilt mycket film i undervisningen i aringrskurs 1

Jenny Nej inte just i ettan I tvaringan aumlr det mycket mera Daumlr goumlr jag ju alltid saring till exempel att vi ser en film knuten till litteraturhistorien Saring idag ska vi se Gullivers resor till exempel (Intervju 3)

Foumlr Jenny verkar det saringledes som att film aumlr naringgot som hon anvaumlnder i

undervisningen mer foumlr att illustrera de litteraturhistoriskt klassiska verken aumln

som texter i sin egen raumltt Jenny beraumlttar ocksaring att hon anvaumlnde mer film i

undervisningen foumlrut naumlr hon hann haumlnga med i vad som var aktuellt och att

hon mest anvaumlnder sig av olika filmklipp och inte visar saring mycket hel film

Naringgra av foumlrdelarna med att anvaumlnda film i undervisningen som Jenny lyfter

fram aumlr att det kan vara en tidsvinst att se till exempel en filmatisering av ett

klassiskt verk i staumlllet foumlr att laumlsa texten men ocksaring att det ger en gemensam

referensram att ha sett en film tillsammans rdquoibland aumlr det bra att samlas ju och

daring aumlr filmen ett bra saumltt foumlr att faring en tidsfoumlrkortningrdquo resonerar hon (Intervju

3) Hon foumlrklarar vidare att det kan vara ett saumltt att locka eleverna in i

skoumlnlitteraturen genom att garing via filmen in i litteraturen och att filmmediet paring

saring saumltt blir ett saumltt foumlr eleverna att baringde bekanta sig med litteratur och att laumlra

sig olika begrepp

Magnus resonerar i liknande banor och anser att film i undervisningen

foumlrutom att vara en tidsvinst ocksaring kan underlaumltta foumlr stressade elever

Magnus Foumlr vi konkurrerar med raumltt maringnga aumlmnen i skolan och man faringr ju se upp ibland saring att man inte ger dem foumlr mycket uppgifter Och daring fungerar tv och film tycker jag vaumlldigt bra (Intervju 1)

Vidare foumlrklarar Magnus att det haumlnder att han ger eleverna i uppgift att se en

film eller ett tv-program hemma som de senare diskuterar tillsammans paring

lektion Det haumlnder ocksaring aumlven om det aumlr saumlllan att Linnea Jenny och

Magnus vaumlljer att visa en film i staumlllet foumlr att laumlsa en text foumlr att de kaumlnner

tidspress eller foumlr att ge eleverna rdquoen breakrdquo som Jenny uttrycker det (Intervju

116

3) Film kan ocksaring vara ett alternativ om laumlrarna kaumlnner att eleverna inte orkar

ta sig igenom den skrivna texten En vinst med att anvaumlnda film i

undervisningen kan saringledes vara att faring med de elever som inte saring gaumlrna laumlser

laumlngre texter

Linnea Vi har varit inne paring att vi ska ha saringna haumlr boumlcker som ungdomarna tycker om typ Hungergames eller naringt saringnt och saring har man ett tema som man kopplar till det och saring faringr alla laumlsa den boken Och de som inte orkar laumlsa hela boken kan se filmen Och daring kan man aumlndaring haumlnga med och jobba med det haumlr arbetsomraringdet (Intervju 1)

I det avseendet som Linnea beskriver ovan saring blir det stoffet det vill saumlga

beraumlttelsen som staringr i fokus snarare aumln sjaumllva laumlsningen Samtidigt menar

Linnea att hon saumlllan anvaumlnder film i undervisningen bara foumlr att visa film att

anvaumlnda film i undervisningen behoumlver foumlr hennes del vara vaumll motiverat och

genomtaumlnkt

Linnea Jag tittar ju inte saring jaumlttemycket paring film Det har jag inte gjort naumlstan naringgonting med ettorna hellip Utan film om det aumlr relevant verkligen om det fyller naringgon funktion saring Om det tillfoumlr naringgonting Annars saring tycker jag inte det (Intervju 4)

Alla fem laumlrarna saumlger att de aumlr positiva till att anvaumlnda film i

undervisningen men i de fem kurser som studeras haumlr aumlr det bara som naumlmnts

ovan Karin och Nora som visar film under kursens garingng Karin visar en film

Nawals hemlighet som hon inte sjaumllv har valt men som ingaringr i det

gemensamma tema som laumlrarna i aringrskurs 1 genomfoumlr och daumlr eleverna ska laumlsa

olika texter foumlr att sedan skriva en argumenterande text I det sammanhanget

utgoumlr filmen ett diskussionsunderlag foumlr att eleverna ska saumltta sig in i det valda

temat Nora visar ocksaring en film Equlibrium i samband med att klassen arbetar

med ett framtidstema och daumlr ingaringr filmen inte bara som diskussionsunderlag

utan aumlven som en del av den avslutande uppgiften daumlr eleverna ska skriva en

jaumlmfoumlrelse mellan filmen och en roman som de har valt sjaumllva och som ocksaring

har ett framtidstema Nora framharingller att hon valde filmen foumlr att den dels aumlr

upplagd som en klassisk dystopi som passar bra in i temat dels foumlr att den aumlr

tydligt dramaturgiskt upplagd Dessutom paringpekar Nora att filmen i princip

bara visar vita maumln vilket gav upphov till bra diskussioner om jaumlmstaumllldhet

och vilka som faringr synas paring film och varfoumlr det ser ut som det goumlr i

filmbranschen utifraringn olika jaumlmlikhetsaspekter

Som naumlmnts ovan kan en foumlrklaring till att laumlrarna inte anvaumlnder film i

undervisningen i kursen Svenska 1 i naringgon stoumlrre utstraumlckning vara att filmen

till stor del kopplas samman med behandling av litteraturhistoriska verk naringgot

som mer foumlrknippas med kursen Svenska 2 som eleverna laumlser i aringrskurs 2 Men

117

i intervjuerna ges ocksaring en annan moumljlig foumlrklaring till att laumlrarna vaumlljer att

inte visa saring mycket film i sina kurser rdquoVi tittar inte paring saring mycket film foumlr det

aumlr ju raumltt saring blaseacute det goumlr de ju hela dagarna annarsrdquo slaringr Magnus fast (Intervju

1) och aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr

Linnea Det aumlr inte saring jaumltteroligt att se paring film i skolan laumlngre [skrattar] Foumlrr var det kanske jaumlttefraumlnt att se paring lite stoumlrre skaumlrm och saring daumlr Nu tittar de paring saring mycket hemma saring att jag tror inte att de ser det som naringgon avlastning eller vad man ska saumlga att se paring en film (Intervju 2)

I staumlllet resonerar Magnus om att det idag kan vara saring att det aumlr laumlsning och

litteratur som kan bli det som aumlr det som aumlr annorlunda i elevernas textvaumlrldar

rdquolaumlsning aumlr ju lite mera saringnt som man kan vaumlcka folk med nu tror jagrdquo saumlger

Magnus (Intervju 3) I en tid daring film har blivit naringgot laumlttillgaumlngligt och som

eleverna konsumerar i stora maumlngder paring liten och stor skaumlrm till vardags menar

Magnus och Linnea att ett av incitamenten med att anvaumlnda film i

undervisningen har foumlrsvunnit

Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen

Naringgot som aumlr slaringende vid analysen av textfoumlrteckningarna aumlr att det oumlverlag aumlr

relativt faring informationstexter det vill saumlga faktatexter eller texter som

beskriver hur naringgot ska utfoumlras som anvaumlnds aumlven om andelen sakprosatexter

aumlr ungefaumlr lika stor som andelen skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen Den lilla

maumlngden informationstexter speglar att laumlrarna precis som de saumlger i det

foumlregaringende kapitlet inte anvaumlnder laumlrobokstexter i naringgon stoumlrre utstraumlckning

Det aumlr endast aumlr Karins och Noras elever som har en laumlrobok i svenska

Svenska impulser 1 aumlven om Linnea Magnus och Jenny vid naringgra tillfaumlllen

anvaumlnder utdrag baringde ur samma bok men ocksaring fraringn andra laumlromedel Karin

och Nora anvaumlnder laumlroboken som ett komplement i kursen som ger eleverna

moumljlighet att laumlsa informationstexter om hur man skriver referat och bygger

upp en bra argumentation I Karins fall handlar det dock mest om att eleverna

faringr laumlsa i laumlroboken om de av naringgon anledning missat genomgaringngen av

momentet paring lektionstid Aumlven om laumlroboken eller utdrag ur laumlroboumlcker i viss

maringn anvaumlnds foumlr laumlsning och analys av dikter och noveller saring tycks det i

huvudsak vara texter om referat argumentation hur man goumlr kaumlllhaumlnvisningar

och i viss maringn aumlven retorik det vill saumlga instruktioner som syftar till att

utveckla faumlrdigheter i skrivande och talande som anvaumlnds

118

Linnea Och daumlr anvaumlnde vi oss utav den [laumlroboken] foumlr att vi tycker att de har lite svaringrt att plocka ut referat naumlr de boumlrjar alltsaring naumlr de kommer hit ifraringn nian Det aumlr naringgonting som de behoumlver traumlna paring en hel del Och jag tycker att den daumlr instruktionen aumlr ganska saring tydlig och bra Och daring letar jag helt enkelt i tidningarna och paring naumltet foumlr att hitta naringgon text som de maringste referera till naringgon person i texten Och som hade en text som kanske kunde vara intressant foumlr eleverna (Intervju 2)

Precis som Linnea beskriver aumlven Magnus hur han anvaumlnder utdrag ur en

laumlrobok foumlr att eleverna ska kunna laumlsa paring om retorik infoumlr muntliga debatter

och foumlr att laumlsa och analysera argumenterande exempeltexter Nora aring sin sida

anvaumlnder laumlroboken vid naringgot tillfaumllle foumlr att eleverna ska se hur man kan goumlra

en novellanalys Hon anvaumlnder ocksaring laumlrobokens exempeltexter som

insaumlndare och debattartikel foumlr att diskutera med eleverna hur man bygger upp

en oumlvertygande argumentation och foumlr att visa paring argumenterande texter som

fungerar baringde bra och lite mindre bra Karin som anvaumlnder samma laumlrobok

som Nora i sin undervisning anvaumlnder aumlven hon avsnittet om

argumentationsteknik i laumlroboken Hon beraumlttar att syftet aumlr att laumlra eleverna

skillnaden mellan att informera och argumentera Daumlrfoumlr vaumlljer hon att arbeta

med laumlrobokens texter eftersom hon tycker att argumenten framgaringr tydligt och

eleverna daumlrfoumlr faringr god hjaumllp att analysera hur en argumenterande text byggs

upp med inledning och avslutning samt etos patos och logos

I den foumlrsta intervjun diskuterar Magnus hur han ser paring de texter han

anvaumlnder i undervisningen och saumlger att foumlr hans del saring tycker han att det aumlr

intressantare att diskutera skoumlnlitteraumlra texter och att tolka och foumlrstaring det som

inte saumlgs rakt ut i en text och det nog aumlr daumlrfoumlr han arbetar mer medvetet med

de skoumlnlitteraumlra texterna Han tycker inte att faktatexter kan erbjuda

intressanta diskussioner i samma omfattning vilket goumlr att han inte laumlgger

samma fokus paring sakprosatexter rdquooch daring blir det lite mer fyrkantigt och man

kanske inte jobbar saring mycket med inneharinglletrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) Paring

samma saumltt foumlrklarar Nora att hon medvetet laumlgger ett tydligt fokus paring

skoumlnlitteratur i undervisningen samtidigt som hon paringpekar att hennes elever

tycker att faktatexter aumlr viktiga och att de kopplar ihop dem med saringdant som

de maringste laumlra sig Nora saumlger att hon anvaumlnder sakprosatexter om de beroumlr

aumlmnen som tas upp inom svenskundervisningen och de kan utgoumlra underlag

foumlr till exempel skrivande av utredande eller argumenterande texter Nora

understryker att hon ser sakprosatexterna som ett komplement till

skoumlnlitteraturen i undervisningen och som ett instrument som inte alltid aumlgnas

saring stor uppmaumlrksamhet

119

Nora Alltsaring de aumlr mera ett redskap foumlr att komma vidare i hellip Foumlr mig i alla fall jag tror att jag behandlar dem lite styvmoderligt Alltsaring jag anvaumlnder dem om jag hittar ett intressant aumlmne eller foumlr att de ska laumlsa in sig paring naringgon foumlrfattare eller saring Men jag vet med mig sjaumllv att jag kanske borde aumlgna mig lite mer aringt oumlvning att laumlsa sakprosa Hur laumlser man Hur tar man ut nyckelord (Intervju 4)

Foumlr Nora aumlr arbetet med att laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter naringgot som hon aumlr

medveten om att hon inte arbetar med paring samma saumltt som med de skoumlnlitteraumlra

texterna Aumlven om hon anvaumlnder en del artiklar i undervisningen och saumlger att

aumlven sakprosatexterna aumlr viktiga saring uttrycker hon precis som Magnus att hon

inte tycker att de aumlr rdquolika roliga att prata omrdquo (Intervju 4) aumlven om hon laringter

sina elever soumlka reda paring bokbloggar som handlar om de boumlcker som eleverna

laumlser Vid ett tillfaumllle under kursens garingng utarbetar Nora inneharinglls- och

laumlsfoumlrstaringelsefraringgor till artiklar inom omraringdet spraringksociologi foumlr att hjaumllpa

eleverna laumlsa och foumlrstaring texterna men hon saumlger aumlndaring att hon taumlnker att hon

borde oumlva mer med eleverna och lotsa dem stegvis till en baumlttre laumlsfoumlrstaringelse

naumlr det gaumlller sakprosatexter Det aumlr dock naringgot Nora menar tar mycket

lektionstid och hon har daumlrfoumlr prioriterat bort att arbeta med laumlsningen av

artiklarna under kursens garingng

Precis som Nora understryker Karin att hon tycker att baringde sakprosa och

skoumlnlitteratur aumlr viktigt i svenskaumlmnet Hon saumlger att naumlr hon planerar sin

undervisning foumlrsoumlker hon se till att faring med en blandning av olika texter saring att

eleverna faringr laumlsa flera olika typer av texter Aumlven Karin talar dock i termer av

att sakprosan i svenskaumlmnet aumlr mer som ett verktyg och naringgot hon har ett annat

maringl med aumln foumlr laumlsningen av de skoumlnlitteraumlra texterna

Karin Men maringlet aumlr att man vill att de ska kunna i alla fall i Svenska 1 ta till sig information Foumlr att kunna bli samhaumlllsmedborgare och foumlrstaring vad de laumlser och foumlrstaring att det haumlr aumlr en argumenterande text och det haumlr aumlr en informerande text och skillnaden daumlr emellan (Gruppintervju)

Laumlsning av sakprosa aumlr alltsaring foumlr Karin mer inriktat paring att foumlrstaring skillnaden

mellan olika typer av texter foumlr att eleverna ska kunna delta och fungera i ett

samhaumlllsperspektiv

Linnea paringpekar liksom baringde Nora och Karin att hon tycker att

skoumlnlitteratur och sakprosa aumlr lika viktigt i svenskaumlmnet Samtidigt saumlger hon

ocksaring att hon sjaumllv tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon samarbetar med

andra aumlmnen Hon ger som exempel att hon gaumlrna goumlr samarbeten med laumlrare

i samhaumlllskunskap och historia vilket brukar innebaumlra att texterna ofta vaumlljs

utifraringn de andra aumlmnena och att svenskan daring faringr staring lite mer foumlr formen aumln foumlr

inneharingllet Under det laumlsaringr som den haumlr studien paringgick kunde Linnea av olika

anledningar inte genomfoumlra naringgot aumlmnesoumlvergripande samarbete foumlr eleverna

120

som laumlste Svenska 1 vilket i Linneas fall skulle kunna foumlrklara varfoumlr det inte

aumlr fler sakprosatexter i hennes kurs

I det foumlregaringende kapitlet resonerade laumlrarna om att det program som

eleverna garingr paring kan ha betydelse foumlr vilka texter de vaumlljer att de arbetar med

saring kallad programinfaumlrgning Detta foumlr att knyta an till det program som

eleverna garingr paring och daumlrmed elevernas intressen och foumlr att foumlrsoumlka skapa en

helhet i en i oumlvrigt splittrad gymnasietillvaro Aumlven om samarbeten med andra

aumlmnen foumlrekommer saring aumlr det inte naringgot som under det laumlsaringr som studien paringgick

aumlr saumlrskilt framtraumldande i textvalen och i textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa

att det inte sker saring mycket infaumlrgning i just de haumlr kurserna i Svenska 1 Med

endast ett undantag i form av novellen rdquoSvart-vittrdquo av Tove Jansson som

foumlrekommer i Karins kurs saring aumlr det i huvudsak sakprosatexter som vaumlljs utifraringn

elevernas programinriktning Jenny aumlr den laumlrare som i intervjuerna mest talar

om programinfaumlrgning och att eleverna ska faring rdquosaring mycket koumltt paring benen runt

omkring sina aumlmnen som moumljligtrdquo (Intervju 1) och hon aumlr ocksaring den som enligt

textfoumlrteckningarna i stoumlrst utstraumlckning tar in texter som tydligt knyter an till

elevernas programinriktning

Jenny Men den sakprosan jag anvaumlnder aumlr ofta programinfaumlrgad Jag tycker att de maringste komma in i Forskning och framstegs artiklar till exempel foumlr att de ska kunna laumlsa saringnt och arbeta med saringnt i biologin eller fysiken eller naringgonting saringnt saring smaringningom Saring vi goumlr mycket referatoumlvningar vi goumlr mycket muntliga oumlvningar som aumlr presenterat utifraringn vetenskapliga artiklar saring att de tidigt i ettan ska bekanta sig med det spraringket (Gruppintervju)

Genom att anvaumlnda texter med naturvetenskapligt och tekniskt inneharingll fraringn

tidskrifter som till exempel Forskning och framsteg och Illustrerad vetenskap

som underlag foumlr laumlstraumlning och foumlr muntliga presentationer om till exempel

stridsmyror dinosauriernas utveckling klimatfoumlraumlndringar eller svarta haringl

anser Jenny att eleverna baringde faringr hjaumllp i sina karaktaumlrsaumlmnen och en

foumlrberedelse infoumlr studier paring houmlgskolan Men tillaumlgger hon det hon

personligen brinner foumlr aumlr aumlndaring trots allt att eleverna ska laumlsa skoumlnlitteratur

Den bild som framtraumlder i det haumlr materialet aumlr att laumlsning av sakprosatexter

ofta foumlrekommer i undervisningen i samband med att eleverna ska soumlka

information infoumlr redovisningar av olika slag som till exempel vid

grupparbeten i spraringksociologi eller foumlr muntliga uppgifter som att haringlla ett tal

eller att oumlva paring att argumentera i muntliga debatter Naumlr det gaumlller arbetet med

sakprosatexter beskriver Karin att eleverna faringr leta efter information paring

internet naumlr de ska traumlna sig paring att argumentera muntligt och behoumlver hitta

fakta att underbygga sina argument med Det blir daring inga specifikt av laumlraren

utvalda texter utan eleverna faringr leta paring egen hand

121

Karin Och sen saring har vi debatterat och daring har de faringtt foumlrbereda hellip De har faringtt olika debattaumlmnen och sen har de faringtt laumlsa paring Saring daring har de ju ocksaring laumlst fast paring egen hand mer och kollat paring naumltet och haumlmtat exempel (Intervju 3)

Samma moumlnster som hos Karin aringterfinns hos alla laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsning

av sakprosa Eleverna faringr foumlretraumldesvis leta reda paring och vaumllja texter fritt utan

mer handledning fraringn laumlraren aumln lite tips om var man kan hitta olika typer av

information och att de ska vara noggranna med att skriva ner och spara de

olika kaumlllorna Eleverna laumlser ocksaring texterna paring egen hand och inga

organiserade textsamtal foumlrekommer Det aumlr ocksaring i huvudsak i dessa

sammanhang som olika webbtexter anvaumlnds daring eleverna soumlker efter

information paring internet och arbetet sker ofta i grupp Naumlr eleverna ska

argumentera skriftligt och individuellt aumlr det dock oftast laumlraren som vaumlljer ut

de texter som eleverna ska anvaumlnda och foumlrharinglla sig till i skrivuppgiften och

fokus laumlggs daring ofta vid att eleverna ska traumlna sig paring att referera till texterna

med korrekta referatmarkoumlrer och kaumlllhaumlnvisningar

I undervisningsmoment som bygger paring att eleverna ska utveckla sina

faumlrdigheter som presentationsteknik eller muntlig och skriftlig argumentation

eller som behandlar ett mer spraringkvetenskapligt inneharingll som till exempel

spraringksociologi utgaringr undervisningen i huvudsak fraringn olika sakprosatexter Det

tycks ocksaring som att naumlr det gaumlller den delen av undervisningen saring aumlr det inte

texternas inneharingll som aumlr det primaumlra utan de aumlr just verktyg foumlr de faumlrdigheter

som ska utvecklas och det aumlr ocksaring texternas form som aumlgnas mer

uppmaumlrksamhet aumln deras inneharingll Att eleverna aumlven i stor utstraumlckning faringr leta

raumltt paring texterna paring egen hand gaumlrna paring internet kan aumlven det tolkas som att

texterna anses vara mindre viktiga ur inneharingllslig synpunkt Detta staringr i

kontrast till undervisningens skoumlnlitteraumlra texter daumlr laumlrarna i mycket houmlgre

grad vaumlljer texterna Naumlr inneharingllet aumlr viktigt skapas ocksaring en undervisning

daumlr laumlrare och elever laumlser och diskuterar texterna tillsammans

Undervisningens skoumlnlitteraumlra texter behandlas i avsnittet nedan

Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i

undervisningen

Om texterna av sakprosakaraktaumlr blir lite styvmoderligt behandlade i

undervisningen och mest foumlrknippas med form foumlrmaringgor och faumlrdigheter saring

laumlgger laumlrarna ner betydligt mer tid och engagemang i att vaumllja och att arbeta

med de skoumlnlitteraumlra texterna Alla laumlrarna beskriver ocksaring hur de varierar

mellan att vaumllja texter som alla laumlser gemensamt och texter daumlr eleverna

antingen faringr vaumllja mellan naringgra texter som laumlraren valt eller helt fritt eventuellt

inom ett gemensamt tema Liksom med sakprosatexterna som redogjordes foumlr

ovan saring garingr det i materialet att urskilja vissa tendenser naumlr det gaumlller vilka

122

texter laumlrarna vaumlljer foumlr olika undervisningsmoment aumlven naumlr det gaumlller de

skoumlnlitteraumlra texterna beroende paring om kaumlnsla och kreativitet litteraumlra analyser

eller sjaumllva laumlsningen staringr i fokus

Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen

Textfoumlrteckningarna visar att dikter anvaumlnds i alla kurserna men att det aumlr stor

skillnad i hur maringnga dikter eleverna faringr moumlta i de olika kurserna I Jennys kurs

aumlr dikt den texttyp som foumlrekommer allra minst Hon har ett tillfaumllle daring

eleverna laumlser och analyserar dikt och som aumlr en ren foumlrberedelse infoumlr det

nationella provet baringde vad gaumlller att goumlra en diktanalys och det dataprogram

som provet ska skrivas i Aumlven Linnea resonerar i viss maringn om att arbetet med

dikter ocksaring aumlr en oumlvning infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom hon

vet att det brukar vara en diktanalys med i provet och hon paringpekar att det

laumlggs stor vikt i provet vid att eleverna ska kunna tolka bildspraringk Nora

daumlremot beraumlttar att hon sjaumllv tycker att det vaumlldigt roligt att arbeta med lyrik

i klassrummet och om hon maumlrker att klassen aumlr med paring noterna saring vaumlljer hon

att ta in mer lyrik aumln om hon maumlrker att klassen verkar helt ointresserad Nora

saumlger vidare att hon vaumlljer dikter efter foumlrfattare hon anser att eleverna ska

kaumlnna till eller foumlr att eleverna ska laumlra kaumlnna genren Hon understryker ocksaring

att det aumlven naumlr det gaumlller lyrik aumlr viktigt att texterna har ett inneharingll som

eleverna kan relatera till samtidigt som hon vill att eleverna ska utmanas lite

i sin laumlsning

Nora Jag har foumlrsoumlkt att taumlnka paring att inte ha foumlr laumltt Det maringste vara naringgon form utav utmaning och det aumlr de haumlr dikterna [eleverna] tyckte ju de var svaringra Men daring aumlr de ju korta istaumlllet Saring daring kan man aumlgna sig aringt att bena upp naumlr de aumlr riktigt korta daring kan man aumlgna sig rsquovad menar de saring haumlrrsquo rsquosaring haumlr kan man skrivarsquo det aumlr en problemloumlsning lite (Intervju 2)

Nora betonar vikten av att hjaumllpa eleverna oumlppna upp dikterna saring att de kan

foumlrstaring vad de laumlser naringgot som goumlr att hon i viss maringn betraktar diktlaumlsning i

klassrummet som en gemensam problemloumlsning

Laumlrarna lyfter aumlven fram dikter som saumlrskilt laumlmpliga foumlr undervisningen i

Svenska 1 eftersom det oftast aumlr korta texter som ocksaring fungerar bra foumlr att

prata om hur man kan laumlsa mellan raderna Dessutom aumlr dikterna viktiga naumlr

det gaumlller att arbeta med att eleverna ska laumlra sig om bildspraringk baringde vad gaumlller

att identifiera olika stilfigurer och att laumlra sig att tolka bildspraringk

123

Magnus Foumlr att jag tycker bildspraringket aumlr saring viktigt att foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring laumlsning det haumlr mellan-raderna-laumlsningen Det aumlr ett vaumlldigt bra saumltt att illustrera det paring att det aumlr inte det som staringr som kanske aumlr sjaumllva essensen utan det aumlr det man upplever (Intervju 2)

Magnus menar vidare att bildspraringk och att laumlsa mellan raderna aumlr laumlttare att

komma aringt genom att laumlsa dikter aumln andra texter och han saumlger att arbetet med

bildspraringk aumlr viktigt foumlr att laumlra eleverna att rdquofoumlrstaring det som inte saumlgsrdquo (Intervju

3) Linnea lyfter ocksaring fram att dikten som form aumlr tacksam att arbeta med

eftersom det aumlr en foumlrdel att arbeta med korta texter naumlr eleverna aumlr ovana vid

texttypen rdquoJag tror inte man kan laumlsa foumlr laringnga grejer alltid utan man maringste

ha lite saringna haumlr korta saker ocksaringrdquo saumlger hon (Intervju 2) Linnea och Magnus

beraumlttar baringda att de laringter saringngtexter omfattas av lyrikmomentet eftersom

laringttexter rdquoocksaring aumlr en form av poesirdquo (Linnea Intervju 3) och aumlr rdquoden moderna

poesin i stora dragrdquo (Magnus Intervju 2) och naringgot som eleverna har laumlttare

att relatera till

Linnea De laumlser ju inte dikter men alla lyssnar ju paring musik Och de daumlr sakerna garingr ju lite hand i hand Vi pratade om lyrics och att man kan lyssna paring dikter i musiken ocksaring Men naumlr man laumlser det saring blir det kanske paring ett lite annorlunda saumltt (Intervju 2)

Enligt Linnea brukar eleverna saringledes bli mer intresserade av att laumlsa lyrik om

hon garingr vaumlgen till poesin via deras musikintresse Linnea och Magnus beraumlttar

vidare att de laringter eleverna vaumllja en favoritlaringt som de sedan faringr presentera och

eventuellt spela upp lite av och sedan beraumltta varfoumlr de tycker om just den

laringten Paring saring vis blir momentet ocksaring en del i att oumlva muntlig framstaumlllning

samtidigt som eleverna faringr tolka texterna

Naumlr laumlrarna talar om hur de vaumlljer texter tycks det som om valet av dikt

kanske i aumlnnu houmlgre grad aumln vad gaumlller valet av andra texter praumlglas av att hitta

texter som eleverna kan knyta an till paring ett personligt plan och helst ocksaring bli

beroumlrda av paring naringgot saumltt Arbetet med dikterna i klassrummet handlar mer om

att kaumlnna och foumlrstaring laringta eleverna diskutera vad de tycker att dikterna handlar

om och fundera oumlver vilken dikt de tycker baumlst om och varfoumlr aumln att goumlra

traditionella diktanalyser efter konstens alla regler Karin beraumlttar

Karin Men det haumlr har varit ganska mycket att de har faringtt relatera dem till sig sjaumllva fraringgorna i den haumlr diktanalysen hellip Men mer utifraringn aumlr det naringgonting som du kommer att taumlnka paring naumlr du [ hellip ] eller kaumlnner igen dig naumlr du laumlser den haumlr dikten Mer av den karaktaumlren att relatera till sig sjaumllva (Intervju 2)

124

Aumlven om Karin beraumlttar att hon i klassrummet ocksaring tar upp aspekter av

dikterna som handlar om metaforer och vilket diktjag som framtraumlder i

texterna saring aumlr det aumlndaring elevernas upplevelse av dikterna som staringr i fokus

Arbetet med dikter aumlr ocksaring den texttyp som tycks vara den som mest

oumlppnar upp foumlr lite mer kreativa arbetssaumltt i undervisningen och som

involverar eleverna paring ett annat saumltt aumln naumlr de arbetar med andra texttyper I

slutet av kursen laringter till exempel Nora eleverna laumlsa utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo

foumlr att eleverna ska faring prova paring att baringde laumlsa en kulturhistoriskt viktig text och

faring inspiration till att skriva egna kaumlrleksdikter med egna liknelser och

metaforer Aumlven Linnea och Magnus laringter liksom Nora sina elever haumlmta

inspiration ur diktlaumlsningen foumlr att sedan under naringgra lektioner prova paring att

skriva egna dikter Karin har ett lite stoumlrre moment i sin kurs daumlr eleverna i

samarbete med de estetiska aumlmnena bild och musik faringr tolka dikterna de

arbetat med i klassrummet utifraringn lite mer kreativa former

Karin Haumllften av eleverna laumlser musik ocksaring och haumllften bild och daring har de faringtt gestalta de haumlr i musik och bild De har valt ett citat ur naringgon av dikterna och sen ska de goumlra en bild om det som de presenterar sen paring en utstaumlllning Och sen musikeleverna faringr tonsaumltta daring och spela upp vid naringgot tillfaumllle (Intervju 2)

Genom att laringta eleverna tolka dikter och uttrycka dem i bild och musik

anknyter Karin till elevernas estetiska intressen samtidigt som de faringr goumlra en

personlig tolkning av dikterna och diktmomentet blir daumlrmed ocksaring ett

tillfaumllle daring eleverna faringr moumljlighet att uttrycka sig paring olika kreativa saumltt Utifraringn

laumlrarnas beraumlttelse om poesins roll i undervisningen tycks det saringledes som om

arbetet med lyrik i kursen Svenska 1 lite motsaumlgelsefullt aumlr foumlrknippat med

lite mer kreativa arbetsformer samtidigt som det ocksaring naumlmns som en

foumlrberedelse infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen

Noveller anvaumlnds i undervisningen av alla laumlrarna och naumlmns som saumlrskilt

laumlmpliga naumlr det gaumlller att laumlra eleverna att analysera skoumlnlitteraumlr text och att

laumlra sig laumlsa mellan raderna och hitta underliggande budskap Nora beskriver

till exempel att hon arbetar med noveller tidigt i kursen foumlr att eleverna ska

laumlra sig hur man tolkar en text och hur man goumlr en litteraumlr analys och ger som

exempel att hennes klass arbetat med en novell av Jonas Karlsson som heter

rdquoDet andra maringletrdquo med syftet att rdquouppleva hur goumlr man en tolkning hur goumlr

man en analys hur laumlser man mellan radernardquo (Intervju 2) Aumlven novellens

kaumlnnetecken som genre aumlgnas en hel del uppmaumlrksamhet liksom att laumlra

eleverna litteraturvetenskapliga begrepp som motiv och tema naringgot som

eleverna ocksaring ska kunna identifiera i texterna

125

Karin Saring daring laumlste vi tre noveller och pratade om teman vad det aumlr foumlr naringgonting motiv och saring tittade vi igen paring de haumlr stilgreppen metaforer och besjaumllning framfoumlr allt Och hur en novell ser ut hur den aumlr uppbyggd att den ofta boumlrjar in medias res att den har en begraumlnsad tid och plats och saring daumlr jaumlmfoumlrt med en roman och vad som skiljer dem aringt och saring (Intervju 3)

Karin saumlger ocksaring att hon gaumlrna anvaumlnder noveller foumlr att prata om olika

beraumlttarperspektiv och foumlr att eleverna ska kunna se moumlnster och upptaumlcka

likheter mellan olika texter Foumlr Karin Nora och Jenny framstaringr det

huvudsakliga syftet med att arbeta med noveller i klassrummet att eleverna

ska laumlra sig att laumlsa och analysera texter samt att kunna laumlsa mellan raderna

men Linnea och Magnus anvaumlnder aumlven noveller som inspiration foumlr eget

novellskrivande

Arbetet med noveller laringter sig ocksaring vaumll paketeras inom ramarna foumlr en

enskild lektion vilket lyfts fram som en foumlrdel av laumlrarna rdquoDet aumlr raumltt bra

litteratur att jobba med foumlr maringnga garingnger maringste man ju laumlsa naringnting och man

maringste kunna prata om det paring en garingngrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) och Nora aumlr

ocksaring inne paring samma sparingr

Nora Och noveller aumlr vaumlldigt bra att anvaumlnda paring enskilda lektioner om man ska foumlrsoumlka titta paring speciella stildrag till exempel eller diskutera ett speciellt tema (Intervju 1)

Laumlrarna pekar paring att det finns stora foumlrdelar med en text som aumlr kort nog att

laumlsas och diskuteras vid ett och samma tillfaumllle Dels vet de daring att alla elever

faktiskt har laumlst texten de ska diskutera till skillnad fraringn om de faringr med sig att

laumlsa en text hemma i laumlxa dels underlaumlttar en gemensam laumlsning naumlr texten

ska analyseras och diskuteras eftersom eleverna faringr gemensamma

referensramar och har texten faumlrskt i minnet Korta texter som noveller aumlr

ocksaring laumlmpliga att anvaumlnda om det blir ett litet mellanrum i kursplaneringen

Nora Vi hade naringgra lektioner daumlr jag inte kunde dra igaringng naringgonting stort men daumlr jag tyckte att laumlsning laumlsning aumlr alltid [bra] i olika form saring daring laumlste vi en novell och en saga hellip Och jag tycker den aumlr saring bra daumlrfoumlr det aumlr saring mycket som ligger mellan raderna Den aumlr ganska kort och saring ligger det vaumlldigt mycket mellan raderna (Intervju 4)

Nora beskriver ovan hur hon fick en saring kallad mellanlektion daring ett

arbetsomraringde aumlr avslutat och det av olika anledningar inte aumlr naringgon ideacute att

starta naringgot nytt moment och daring valde hon att arbeta med tvaring kortare texter

daumlr hela momentet kunde startas och avslutas under en och samma lektion

I textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att det ocksaring i huvudsak aumlr i samband

med laumlsning av noveller som laumlrarna i den haumlr kursen vaumlljer att ta in lite aumlldre

126

texter i undervisningen Jenny arbetar till exempel med rdquoPaumllsenrdquo av Hjalmar

Soumlderberg och Linnea och Magnus lyfter fram rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo av Sir

Arthur Conan Doyle som en laumlngre novell som fungerar bra att arbeta med

eftersom det hela tiden kommer nya ledtraringdar som goumlr att eleverna vill laumlsa

vidare Linnea beraumlttar om varfoumlr hon valde just den novellen att arbeta med

Linnea Ja dels att faring dem att laumlsa Och faring dem att faring lite nys om den haumlr genren deckare att det var en utav de foumlrsta deckartexterna som skrevs Och sen hellip Den aumlr aumlndaring ganska saring enkel att analysera utifraringn miljouml och karaktaumlrer hur man beskriver karaktaumlrer och om de foumlraumlndras under tidens garingng och saring vidare Den aumlr ganska tacksam att jobba med foumlr den aumlr inte saring svaringr och aumlndaring saring aumlr den ju lite klurig eftersom det aumlr lite annorlunda spraringk (Intervju 3)

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr saringledes inte bara representera novellen som

texttyp utan aumlven deckargenren samtidigt som texten faringr utgoumlra underlag foumlr

olika litteraumlra analyser Magnus lyfter aumlven fram att han genom att arbeta med

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr in foumlrfattare fraringn olika tidsaringldrar i undervisningen

Han beraumlttar att han upplever att eleverna blir engagerade naumlr de laumlser texten

eftersom det handlar om Sherlock Holmes och att de daring gloumlmmer bort att de

laumlser en aumlldre text Magnus konstaterar att texten fungerar bra eftersom

eleverna inte tappar traringden som han upplever att de ofta goumlr naumlr de ska laumlsa

laumlngre texter Magnus naumlmner ocksaring att novellen aumlr tacksam att anvaumlnda foumlr

att prata om beraumlttarperspektiv och hur man i en beraumlttelse kan laumlra kaumlnna

karaktaumlrerna paring olika saumltt i Sherlock Holmes fall genom hans handlingar

En novell som alla laumlrarna utom Jenny anvaumlnder under kursens garingng aumlr rdquoEtt

halvt ark papperrdquo av August Strindberg Novellen anges som ett bra exempel

paring en klassiker och Linnea paringpekar att det aumlr en saring kaumlnd text att det aumlr troligt

att eleverna kommer att stoumlta paring den paring naringgot vis senare i livet och daring aumlr det

bra att de kaumlnner igen den Magnus anser att novellen aumlr ett bra exempel paring en

aumlldre foumlrfattare som haft stor betydelse och lyfter fram att en saringdan text kan

hjaumllpa eleverna att kaumlnna att de kan laumlsa aumlven aumlldre texter och foumlrstaring dess

inneboumlrd Linnea resonerar vidare att eleverna luras att tro att novellen aumlr laumltt

att foumlrstaring eftersom texten aumlr saring kort men att de snart upptaumlcker att saring aumlr inte

fallet

Linnea Och sen aumlr den ju vaumlldigt tacksam ocksaring att analysera foumlr att det finns ju saringna haumlr dolda smaring ledtraringdar i den som du maringste foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring vad det aumlr som har haumlnt Men han uttalar ju inte det saring daumlr jaumlttetydligt aumlndaring Om man inte vet vad tuberkolosfri mjoumllk aumlr saring foumlrstaringr man ju inte kanske vad som egentligen har haumlnt Saring att det blir en ganska bra diskussion kring den Det aumlr ju just daumlrfoumlr den aumlr saring bra skriven foumlr att den aumlr lite saring daumlr klurig (Intervju 3)

Precis som Linnea menar ocksaring Nora att texten verkligen behoumlver diskuteras

tillsammans i klassrummet foumlr att hjaumllpa eleverna att tolka och foumlrstaring vad det

127

aumlr som haumlnder i novellen naringgot som aumlven Magnus och Karin naumlmner naumlr de

beraumlttar hur de har arbetat med texten Naumlr Karin arbetar med rdquoEtt halvt ark

papperrdquo beraumlttar hon att hon aumlven brukar visa en filmatisering av novellen

eftersom eleverna daring kan jaumlmfoumlra text och film Novellernas huvudsakliga

funktion i undervisningen tycks utifraringn laumlrarnas beraumlttelser vara av mer

analytisk karaktaumlr daring de i houmlg grad anvaumlnds foumlr att laumlra eleverna att goumlra

litteraumlra analyser och att laumlsa mellan raderna

Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen

Alla laumlrarna som deltar i den haumlr studien laringter sina elever laumlsa minst en hel

roman under kursens garingng Daumlremot varierar det som naumlmnts ovan mellan

hur maringnga romaner de olika laumlrarnas eleverna laumlser i kurserna Foumlr Jenny Nora

och Karin tycks det ocksaring som om romanlaumlsning med eleverna aumlr det som de

aumlr extra engagerade i I den maringn elever faringr vara med och paringverka valet av

skoumlnlitteraumlra texter fritt saring handlar det till stoumlrsta del om att de faringr vaumllja

romaner aumlven om Linnea och Magnus ocksaring har naringgot moment daumlr eleverna

faringr vaumllja baringde dikter och noveller fritt som inspiration foumlr ett eget skrivande I

alla kurser faringr emellertid eleverna vid naringgot tillfaumllle vaumllja romaner fritt

antingen helt fritt som hos Jenny och Karin eller inom ett tema som hos Nora

Linnea och Magnus Nora laringter aumlven eleverna vid foumlrsta romanlaumlsningen i

kursen vaumllja mellan fem olika romaner som hon har valt ut Naumlr det gaumlller hur

laumlrarna arbetar med romaner i klassrummet saring finns det en viss variation i

arbetssaumltt men skillnaderna aumlr foumlrharingllandevis smaring

Att skriva laumlsloggar i samband med romanlaumlsning tycks vara ett populaumlrt

saumltt att bearbeta den laumlsta texten Nora Karin Magnus och Linnea laringter

eleverna skriva laumlsloggar aringtminstone en garingng under kursens garingng en

redovisningsform de tycker faringngar upp maringnga olika aspekter Eleverna faringr

vaumllja ut citat ur boken och sedan resonera om sin laumlsning av romanen utifraringn

de citat de har valt ut Fokus ligger vid vad eleverna taumlnker tycker och kaumlnner

om det de har laumlst och om de kan relatera sig sjaumllva och sin egen erfarenhet till

det laumlsta Foumlr Nora blir laumlsloggen en foumlrberedelse foumlr en skriftlig analys av

boken under det att Karin laringter laumlsloggen fungera som en utgaringngspunkt i ett

examinerande boksamtal daumlr eleverna faringr vaumllja ut en laumlslogg som de vill lyfta

fram och diskutera Karin ser aumlven uppgiften som ett tillfaumllle att traumlna paring att

samtala om litteratur och att kunna relatera sina egna erfarenheter till andras

Foumlr Linneas del handlar laumlsloggsskrivandet ocksaring om att hjaumllpa eleverna att

laumlsa mer fokuserat

128

Linnea Saring att du foumlrsoumlker uppmana dem att laumlsa med pennan i handen att foumlrsoumlka laumlsa aktivt och skriva ned tankar under tiden som de laumlser Saring att tanken aumlr att de verkligen ska laumlsa och saumltta sig in i boken och faring lov att motivera valet av citat med egna reflektioner och egna ord (Intervju 2)

Linnea tillaumlgger att hon hoppas att detta goumlr saring att eleverna laumlser paring ett annat

saumltt aumln de annars brukar goumlra och att laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att saumltt sig

in i karaktaumlrerna och vad boken handlar om

Aumlven Jenny integrerar laumlsning med skrivande med en uppgift som paringminner

om att skriva laumlsloggar men daumlr fokus ligger vid att eleverna arbetar med saring

kallade nyckelord naumlr de laumlser romaner

Jenny Det garingr ut ifraringn att du vaumlljer sjaumllv tre ord som du skulle vilja karaktaumlrisera boken utifraringn inte att den var spaumlnnande rolig eller saring utan manipulation skulle kunna vara ett ord Vad staringr titeln foumlr det aumlr ocksaring alltid ett bra nyckelord eller det kan vara nyckelmeningar ocksaring saring Vilda groumlna oumlgon varfoumlr heter den just det daring Och sen saring ska de paring en halv sida utveckla det sjaumllva (Intervju 1)

I staumlllet foumlr att vaumllja ut citat i boken som vid laumlsloggsskrivande faringr Jennys

elever saumltta ord paring naringgot som de tycker aumlr saumlrskilt karaktaumlriserande foumlr boken

de laumlser Vid redovisningstillfaumlllet faringr sedan eleverna skiva sina nyckelord paring

post-it-lappar som Jenny samlar paring tavlan i en mindmap och daring menar hon att

olika teman som framtraumlder i romanerna utkristalliserar sig Aumlven om fokus

ligger vid att diskutera de teman som eleverna hittar i romanerna saring beraumlttar

Jenny att de aumlven diskuterar annat som personskildring miljoumlskildring

symboler och beraumlttarteknik Jenny menar att foumlrdelen med nyckelorden aumlr

eleverna maringste ha laumlst texten foumlr att faring fram nyckelorden och sedan kunna

diskutera dem

Jenny Jag tycker liksom det haumlr maringnga elever har sagt det att det haumlr aumlr ett jaumlttebra saumltt att laumlra sig att taumlnka sjaumllv att man inte styrs (Intervju 1)

Jenny menar att det haumlr saumlttet att arbeta med romaner frigoumlr eleverna foumlr eget

taumlnkande eftersom diskussionen utgaringr fraringn elevernas laumlsning av boken och inte

styrs utifraringn en foumlrutfattad ideacute om vad eleverna ska uppmaumlrksamma och

diskutera Hon saumlger ocksaring att hon inte brukar dela upp laumlsningen i kortare

avsnitt och diskutera efter varje laumlsning eftersom hon dels tycker att elever paring

gymnasiet ska klara av att laumlsa en hel bok innan de diskuterar den dels inte

vill styra deras laumlsning genom att garing in och kommentera medan eleverna laumlser

Karin daumlremot saumlger att hon gaumlrna skulle vilja dela upp laumlsning mer och

diskutera det laumlsta med eleverna men att hon prioriterar bort det eftersom det

tar foumlr mycket tid

129

Foumlrutom att laumlrarna anser att laumlsloggen och nyckelorden som metod goumlr det

svaringrare foumlr eleverna att fuska med laumlsningen aumln om de till exempel ska skriva

recensioner eftersom eleverna maringste redovisa sin personliga laumlsning i

laumlsloggarna saring ses uppgiften som en bra oumlvning foumlr eleverna att traumlna sig paring

citat- och referatteknik Laumlrarna menar ocksaring att uppgiften ger bra information

inte bara om hur eleverna uppfattar det de laumlser utan aumlven om deras laumls- och

skrivfoumlrmaringga

Magnus Ja vi brukar ha ett gaumlng lektioner saring faringr de laumlsa halva lektionen och daring ser man ju hur de skriver Man garingr ju runt hos eleverna och det aumlr ju en form av diagnos tycker jag Foumlr daring ser vi ju vad de klarar av hellip Saring det aumlr ett saumltt att utkristallisera var de flesta ligger Och aumlven de som har laumls- och skrivsvaringrigheter saring faringr man ju se det ocksaring (Intervju 1)

Eftersom Magnus laringter eleverna baringde laumlsa i boken och skriva paring laumlsloggen

under lektionstid saring tycker han att han faringr en bra uppfattning om baringde hur

eleverna skriver och hur de foumlrstaringr det de laumlser naumlr de arbetar med sina

laumlsloggar

Laumlrarna varierar ocksaring mellan att laringta eleverna laumlsa en gemensam roman

laumlsa i grupper och att laringta eleverna vaumllja romaner fritt ibland inom ett visst

tema Jenny och Karin vaumlljer att laumlsa gemensamma romaner i boumlrjan av

kurserna och avslutar sedan med att eleverna faringr vaumllja romaner helt fritt och

Magnus och Linnea inleder sina kurser med att laringta eleverna vaumllja fritt inom

temat ungdomsromaner Foumlr Noras del saring saumlger hon att det aumlr vaumlldigt saumlllan

som hon laringter sina elever laumlsa en gemensam roman eftersom hon vill att

eleverna ska faring rdquovaumllja saring fritt saring att de verkligen kaumlnner att nu har jag faringtt vaumllja

en egen bokrdquo (Intervju 1) Nora avslutar ocksaring kursen med att under

varingrterminen laringta eleverna vaumllja fritt inom ett tema om framtidsberaumlttelser daumlr

eleverna sedan faringr skriva en jaumlmfoumlrande analys med fokus paring typiska drag och

teman mellan den bok de laumlst och en film som klassen sett tillsammans Nora

inleder dock kursen med att laringta eleverna vaumllja mellan fem olika romaner som

hon har valt ut

Nora Ibland om jag har olika att de har kanske fyra boumlcker att vaumllja mellan daring foumlrsoumlker jag ocksaring taumlnka att om jag vaumlljer boumlcker som har liknande teman saring kan vi ju goumlra naringnting tillsammans De kan diskutera i tvaumlrgrupper eller skriva naringnting paring samma tema fast de har laumlst olika boumlcker (Intervju 1)

Trots att eleverna laumlst olika boumlcker saring kan de aumlndaring ha gemensamma

diskussioner eftersom Nora har valt romaner som behandlar samma teman

Nora foumlrklarar vidare att hon valde ut de fem romaner som eleverna fick vaumllja

mellan foumlr att hon visste att maringnga elever tidigare har uttryckt att de tyckt om

att laumlsa de boumlckerna Eleverna fick arbeta med romanerna i olika laumlsgrupper

130

daumlr de varje vecka fick diskutera sin laumlsning Momentet avslutades sedan med

en skriftlig analys utifraringn en nyckelscen i varje bok Eleverna skrev sina texter

i skolan och fick laumlmna in i tvaring omgaringngar med moumljlighet till att bearbeta

texterna efter aringterkoppling av Nora paring texterna mellan de tvaring versionerna

Naumlr det gaumlller romanlaumlsning i kurserna verkar fokus i houmlg grad laumlggas vid

inneharingllet och att eleverna kan relatera det de har laumlst till sig sjaumllva och sin

egen erfarenhet aumlven om saker som person- och miljoumlskildringar och

beraumlttarteknik ocksaring ges ett visst utrymme Det handlar ocksaring om att kunna

inspirera eleverna till laumlsning och motivera dem att laumlsa undervisningens

texter Att bearbeta det laumlsta tillsammans framstaringr ocksaring som naringgot som aumlr

viktigt foumlr laumlrarna och detta goumlrs genom att baringde skriva och tala om texterna

varefter laumlsningen ocksaring ska examineras antingen muntligt eller skriftligt Alla

laumlrarna lyfter ocksaring fram vikten av att diskutera romanerna med eleverna i

olika former av litteratursamtal

Naumlr laumlrarna talar om att det i textvalen aumlr viktigt att foumlrsoumlka moumlta elevernas

intresse saring tycks det som om det naumlr det gaumlller val av romaner i relativt liten

utstraumlckning handlar om att knyta an till deras studieinriktning aumlven om det

aumlr fullt moumljligt Karin talar visserligen om ett tidigare samarbete med biologin

daring eleverna fick laumlsa Margaret Atwoods Oryx och Crake ndash som handlar om

klonade och genmanipulerade maumlnniskor och djur i en post-pandemisk vaumlrld

ndash som ett saumltt att sammankoppla laumlsningen av skoumlnlitteratur med elevernas

naturvetenskapliga studieinriktning men det aringret studien paringgaringr goumlr hon andra

val foumlr sina elever Talet om att moumlta eleverna daumlr de befinner sig verkar

snarare handla mer om att knyta an till ungdomars livsfraringgor och textvaumlrldar

aumln den studieinriktning de garingr som till exempel att Magnus och Linneas elever

faringr laumlsa en valfri ungdomsbok och att Karin inleder kursen med Jonas Gardells

roman Ett ufo goumlr entreacute Aumlven Nora och Jenny vaumlljer ungdomsboumlcker som

foumlrsta roman i kursen Jennys elever faringr laumlsa Joyce Carol Oates Vilda groumlna

oumlgon och Nora laringter eleverna bland annat vaumllja mellan boumlcker som Jenny

Downhams Innan jag doumlr Per Nilssons Svenne och Michelle Magorians God

natt Mr Tom Jenny uppmuntrar dessutom eleverna att vaumllja populaumlra

ungdomsgenrer som fantasy och dystopier naumlr de faringr vaumllja bok helt fritt under

varingrterminen och exempel paring boumlcker som eleverna daring vaumlljer aumlr Marie Lus

Legend och Veronica Roths Divergent

I det foumlregaringende kapitlet beskriver laumlrarna maringnga olika perspektiv som de

maringste ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning Det handlar

baringde om nationella styrdokument och olika aspekter bundna till laumlrarnas

arbetsplatser I det haumlr kapitlet framgaringr det att trots foumlrharingllandevis stora

skillnader mellan de lokala kontexter som laumlrarna aumlr verksamma i saring tycks det

aumlndaring som om det utifraringn de texter som vaumlljs till kursen Svenska 1 inte aumlr

naringgon vaumlsentlig skillnad paring inneharingllet i de fem kurserna som beskrivs haumlr

Daumlremot garingr det att urskilja en skillnad i hur maringnga texter som eleverna faringr

laumlsa i de olika kurserna

131

Sammanfattning

Naumlr laumlrarna i den haumlr studien beraumlttar om vilka texter de valt till sin

undervisning i kursen Svenska 1 och vilka aktiviteter som arbetet med texterna

aumlr utgaringngspunkt foumlr framtraumlder en bild av att det aumlr skriven text tryck paring papper

och som aumlr skrivna av foumlrfattare som aumlr verksamma i Sverige som dominerar

Det aumlr ocksaring oumlvervaumlgande texter skriva av nutida foumlrfattare som foumlrekommer

i undervisningen aumlven om naringgra aumlldre noveller och dikter ocksaring vaumlljs Digitala

texter anvaumlnds i liten utstraumlckning och naumlr de foumlrekommer goumlr de det till stoumlrsta

del i samband med att eleverna paring egen hand faringr leta efter information som

underlag foumlr debatter eller gruppredovisningar i spraringksociologi Film och

andra texttyper inom det vidgade textbegreppet foumlrekommer men i liten

utstraumlckning

Aumlven om texter av sakprosakaraktaumlr anses vara viktiga saring framgaringr det ocksaring

att laumlrarna ser dem som verktyg som uppmaumlrksammas mer foumlr sin form aumln foumlr

sitt inneharingll och som ofta faringr fungera som mallar foumlr elevernas eget skrivande

De skoumlnlitteraumlra texterna aumlr foumlrvisso ocksaring foumlremaringl foumlr litteraumlra analyser av

genre spraringk och form men vaumlljs mer omsorgsfullt med tanke paring inneharingll och

ett mervaumlrde som de ska tillfoumlra eleverna Att vaumllja kortare men hela texter

att arbeta med i klassrummet lyfts ocksaring fram som en foumlrdel daring laumlrarna dels

vet att eleverna faktiskt har laumlst texten de ska arbeta med dels understryker

betydelsen av att gemensamt kunna laumlsa och diskutera en hel text vid ett och

samma lektionstillfaumllle Alla laumlrarna lyfter aumlven fram att de tycker att det aumlr

viktigt med olika typer av textsamtal foumlr att eleverna baumlttre ska foumlrstaring det de

laumlser men dessa textsamtal foumlrekommer naumlstan bara vid laumlsning av

skoumlnlitteratur Laumlrarna aumlr ocksaring noga med att eleverna ska moumlta en variation

av texter i undervisningen vilket eleverna ocksaring faringr goumlra Inneharingllet i de fem

studerade kurserna aumlr trots de olika lokala kontexterna som laumlrarna aumlr

verksamma i taumlmligen likvaumlrdigt Maumlngden texter i respektive laumlrares kurs

varierar dock stort framfoumlr allt naumlr det gaumlller hur maringnga hela romaner som

eleverna faringr laumlsa under kursens garingng

132

Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten

rdquoJag vill ju att de ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa Det aumlr nog naumlstan det

viktigaste att man kan foumlrsoumlka faring dem att tycka att det aumlr kul att laumlsardquo

(Linnea intervju 1)

I de tvaring foumlregaringende kapitlen redovisades vilka olika avvaumlgningar laumlrarna lyfter

fram att de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter vilken funktion de olika

texttyperna har i undervisningen och vilka texter laumlrarna faktiskt valde att

anvaumlnda i klassrummet under det aringr som studien genomfoumlrdes Det haumlr kapitlet

riktar ljuset mot avhandlingens tredje forskningsfraringga som fokuserar vad som

framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den

undervisning som genomfoumlrs

Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om sin undervisning som utgaringr fraringn laumlsning

av texter av olika slag framkommer det att de vill att eleverna ska utveckla

sina faumlrdigheter klara kursen och klara kursens nationella prov5 samtidigt som

de alla talar om att undervisningen ska ge eleverna kunskaper som foumlr dem

bortom texten och bortom klassrummet Laumlrarna har flera syften med den

undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter i klassrummet Det handlar

om att eleverna ska laumlra sig det som aumlr aumlmnesspecifikt foumlr svenskaumlmnet som

till exempel faumlrdigheterna laumlsa skriva och tala Eleverna ska ocksaring laumlra sig

olika aumlmnesbegrepp texttolkning goumlra litteraumlra analyser laumlsa mellan raderna

och utveckla en foumlrstaringelse foumlr texters bildspraringk Men det handlar ocksaring om

naringgot som ses som stoumlrre aumln att bara haringlla sig till kursens aumlmnesplan och det

som ska betygsaumlttas enligt aumlmnesplanens kunskapskrav som att vaumlcka

elevernas laumlslust arbeta med vaumlrdegrundsfraringgor och att foumlrbereda eleverna foumlr

livet efter skolan Det aumlr dock inte alltid som laumlrarnas laumlsagenda samsas

friktionsfritt med den performativa kontext som de befinner sig i naringgot som

diskuteras mer utfoumlrligt i avhandlingens Del II Det haumlr kapitlet visar vad

laumlrarna anser vara viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika

texter i svenskundervisningen

5 Studien gjordes naumlr det nationella provet i Svenska 1 var obligatoriskt paring alla program

133

Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter

Naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna som deltar i studien aumlr att

samtliga framharingller att det aumlr viktigt att baringde laumlrarna och eleverna tidigt i

kursen faringr en god uppfattning om elevernas laumlskompetens Detta goumlrs tidigt i

kursen baringde genom formella diagnostiska tester och genom faumlrdighetstraumlning

som bestaringr av laumlstraumlning med olika oumlvningar som laumlrarna goumlr utifraringn laumlsning

av olika texter i klassrummet Alla laumlrarna laumlgger ocksaring en hel del fokus vid

att laringta eleverna oumlva sig paring att skriva referat en faumlrdighet som lyfts fram som

viktig inte bara foumlr svenskaumlmnet utan aumlven foumlr allt skolarbete och foumlr ett arbets-

eller studieliv efter avslutad skolgaringng

Att traumlna upp elevernas laumlskompetens

Paring Jennys Noras och Karins skolor genomfoumlr skolan diagnostiska prov med

alla elever i aringrskurs 1 i syfte att faringnga upp elever som kan vara i behov av olika

typer av stoumld och som proumlvar laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och

raumlttstavning Laumlrarna talar om att det handlar om att skanna av elevernas

stavnings- och laumlsfoumlrmaringga och att det i huvudsak aumlr skolans speciallaumlrare som

ansvarar foumlr proven Svensklaumlrarna paring skolorna meddelas vilka elever som har

faringtt laringga resultat paring de diagnostiska proven och de saumlger att de brukar haringlla ett

extra oumlga paring de eleverna Baringde Nora och Karin menar att de i oumlvrigt inte goumlr

saring mycket med resultaten fraringn proven

Karin Det aumlr liksom naringt som aumlr mer kopplat till alla aumlmnen Men det aumlr bara svensklaumlrarna som faringr listan paring vilka elever som ligger laringgt saring det aumlr vaumll lite knutet till svenskan Men man laumlr saring snabbt kaumlnna eleverna tycker jag man kollar paring den daumlr listan och saring [ hellip ]ja jo men det staumlmmer ju oumlverens lite med den uppfattning jag redan har faringtt brukar det vara Saring jag vet inte vi anvaumlnder det kanske inte saring daumlr jaumlttemycket (Intervju 1)

Aumlven om Karin inte saumlger sig anvaumlnda resultaten paring de diagnostiska proven

foumlr naringgon uppfoumlljning saring bekraumlftar de den uppfattning om elevernas

laumlskompetens som hon faringr genom undervisningen

Linnea och Magnus har valt att inte goumlra naringgra diagnostiska prov med sina

elever i aringrskurs 1 Magnus saumlger att han upplever att den typen av tester inte

blir rdquoriktigt raumlttvisa provrdquo (Intervju 2) eftersom eleverna aumlr osaumlkra och nya paring

skolan och aumlnnu inte kaumlnner sig bekvaumlma med laumlraren Linnea menar att hon

har valt bort att goumlra proven med eleverna i aringrskurs 1 eftersom hon anser att

de prov som skolan anvaumlnder kaumlnns foumlrlegade

134

Linnea Men laumlstest tycker jag i och foumlr sig inte aumlr fel men det laumlstestet som vi har haft haumlr paring skolan staumlller jag mig lite skeptisk till faktiskt och jag har inte anvaumlnt det hellip Jag kaumlnner mig inte riktigt bekvaumlm med det foumlr jag tycker att de texterna har ett lite foumlr aringlderdomligt spraringk hellip Jag tycker att man borde kunna hitta ett annat modernare som kanske passar varingra ungdomar baumlttre Saring jag anvaumlnder faktiskt inte det Men jag aumlr inte emot det som saring (Intervju 2)

Eftersom Linnea staumlller sig kritisk till skolans val av diagnostiskt laumlstest vaumlljer

hon att inte laringta sina elever genomfoumlra det aumlven om hon inte anser att det

egentligen aumlr fel att laringta eleverna genomfoumlra diagnostiska prov i laumlsning Det

raringder saringledes lite olika instaumlllning till nyttan av diagnostiska prov i laumlsning

som eleverna goumlr i boumlrjan av aringrskurs 1 hos de fem laumlrarna Naumlr de resonerar

om de diagnostiska proven goumlr de det i en taumlmligen obekymrad ton vilket

indikerar att de inte ser den typen av laumlstest som problematisk i relation till

deras uppdrag som svensklaumlrare

Oavsett hur skolan goumlr som helhet naumlr det gaumlller att laringta eleverna goumlra

diagnostiska prov i laumlsning saring verkar det som om laumlrarna aumlndaring kaumlnner ett

behov av att snabbt faring ett grepp om elevernas laumlskomptens naumlr de boumlrjar i

aringrskurs 1 De beraumlttar alla fem att de startar kursen Svenska 1 med att

genomfoumlra olika oumlvningar som syftar till att baringde faring en uppfattning om var

eleverna befinner sig i sin laumlsning men framfoumlr allt foumlr att eleverna sjaumllva baringde

ska faring laumlstraumlning och naring insikter om sin egen laumlsfoumlrmaringga Laumlrarna kallar de haumlr

oumlvningarna lite olika saker Jenny kallar dem foumlrstaumlrkningsoumlvningar Nora foumlr

laumlsoumlvningar Linnea Magnus och Karin benaumlmner det studieteknik Linnea

beraumlttar att hon har ett oumlvningsmaterial som hon anvaumlnder daumlr eleverna faringr en

text som de ska laumlsa samtidigt som de tar tid paring sig sjaumllva De faringr ocksaring traumlna

paring vad hon kallar att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och laumlsa i olika

hastigheter foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa paring olika saumltt och reflektera oumlver sig

sjaumllva som laumlsare

Linnea Laumlser jag laringngsamt laumlser jag snabbt laumlser jag noggrant laumlser jag slarvigt eller hur laumlser jag Och saring brukar vi diskutera lite hur kan det haumlr paringverka studierna hur man laumlser Vilka texter tycker jag aumlr svaringra Laumlser jag tidningar eller laumlser jag paring naumltet och saring (Intervju 1)

Linnea menar att syftet aumlr att eleverna ska foumlrstaring att rdquolaumlsning kan var mycket

mer aumln att bara laumlsa rakt upp och nerrdquo och att det aumlr bra att eleverna faringr rdquolite

studieteknik kring laumlsningrdquo (Intervju 1) Inspiration till oumlvningarna har Linnea

haumlmtat fraringn laumlrarhandledningen till en laumlrobok och syftet aumlr att skapa

medvetenhet hos eleverna om hur man laumlser och att man laumlser olika texter paring

olika saumltt beroende paring vad syftet med laumlsningen aumlr

Aumlven Magnus arbetar med laumlstraumlning i boumlrjan av sin kurs och han aring sin sida

menar att han i staumlllet foumlr att goumlra ett diagnostiskt prov anvaumlnder de romaner

135

som eleverna laumlser foumlr att faringnga upp hur eleverna laumlser eftersom han

rdquodiskuterar med dem under tiden de laumlserrdquo

Magnus Jo men daring laumlste de i sina egna boumlcker i boumlrjan daumlr Och daring goumlr vi det bara foumlr att de sjaumllva ska bli medvetna om att de har olika laumlshastighet Nu aumlr inte det naringgot annat syfte aumln det Att laumlra sig om sig sjaumllv Hur man studerar naumlr laumlr man sig baumlst hur laumlser jag (Intervju 2)

Baringde Magnus och Linnea aumlr saringledes ute efter att skapa naringgon sorts

metakunskap hos eleverna naumlr det gaumlller deras egen laumlskompetens Baringda tvaring

menar ocksaring att laumlsloggen som eleverna skriver i boumlrjan av aringrskurs 1 fungerar

som en bra metod att faring en god uppfattning om var eleverna befinner sig i sin

laumlsutveckling Linnea lyfter fram att genom att laumlsa elevernas laumlsloggar saring kan

hon se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst samtidigt som hon faringr en god

uppfattning om hur de skriver och om det aumlr naringgon elev som verkar ha problem

med stavningen

Karin beraumlttar att hon brukar ta ansvar foumlr att garing igenom studieteknik med

de nya ettorna paring det program daumlr hon arbetar men ocksaring att hon brukar arbeta

med laumlsstrategier med eleverna Hon beraumlttar att det aumlr naringgot hon boumlrjat arbeta

mer aktivt med under det senaste aringret och att hon paring egen hand har laumlst in sig

paring omraringdet eftersom hon aumlr intresserad av att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse och att

hon tycker att det aumlr viktigt att ge eleverna rdquolite verktyg foumlr att laumlsa paring ett lite

mer medvetet saumlttrdquo (Intervju 4) naumlr de ska ta sig igenom lite svaringrare texter

Karin Saring det har kommit oumlver mig under det haumlr aringret att man laumlser om det paring olika forum och saring daumlr Det aumlr inte naringgon paring skolan som jobbar med det speciellt aktivt men jag vill foumlrsoumlka faring in det nu hellip De klarar av att laumlsa en roman de allra flesta och ta till sig den men jag tror att de sitter daumlr med maringnga texter i kemi eller historia alltsaring tuffa saringna texter och daumlr passar verkligen laumlsstrategier bra Saring att vi aumlr intresserade av det daumlr med laumlsning och det aumlr saring himla viktigt ocksaring foumlr ja alla aumlmnen och spraringkfoumlrstaringelse och spraringkutveckling (Intervju 4)

Foumlr Karin handlar det inte bara om att eleverna ska kunna laumlsa och foumlrstaring texter

i svenskaumlmnet utan det aumlr naringgot som hon som svensklaumlrare tar paring sig att arbeta

med foumlr att eleverna ska klara laumlsningen i alla skolans aumlmnen Karin saumlger

vidare att aumlven om hon inte arbetar med laumlsstrategier saumlrskilt ofta i

undervisningen saring tycker hon att det aumlr saumlrskilt laumlmpligt att goumlra det i aringrskurs

1 Hon ger som exempel att hon har anvaumlnt laumlsstrategier naumlr klassen har laumlst

debattartiklar texter som Karin bedoumlmde var relativt svaringra foumlr eleverna att laumlsa

och foumlrstaring Hon beraumlttar att hon daumlrfoumlr tillsammans med klassen laumlste texten

houmlgt gick igenom svaringra begrepp staumlllde fraringgor om texten och visade paring olika

laumlsstrategier som eleverna kunde anvaumlnda sig av

136

Aumlven Nora beskriver hur hon och hennes elever vid terminsstarten boumlrjade

med vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr syftet var rdquoatt se var jag hade dem saring

daumlr redan fraringn boumlrjanrdquo (Intervju 2) Hon beraumlttar att de foumlrst gick in paring URs

hemsida om studieteknik och tittade paring ett program om hur man kan taumlnka naumlr

man goumlr en litteraturanalys och efter det fick eleverna tillsammans laumlsa och

arbeta med att analysera korta noveller Nora saumlger att hon tycker att det aumlr

viktigt att oumlva laumlsning och att hon ser all laumlsning som en oumlvning i laumlsning

eftersom oavsett om eleverna laumlser houmlgt tillsammans eller tyst foumlr sig sjaumllva

rdquosaring oumlvar man ju det varje garingng man laumlser paring naringt saumltt saring oumlvar man ju flytetrdquo

(Intervju 1) Laumlsoumlvningarna goumlr Nora som ett komplement till det diagnostiska

provet foumlr att faring en baumlttre uppfattning om elevernas laumlskompetens eftersom

hon anser att en del elever blir stressade av att laumlsa paring tid Daumlrfoumlr vill Nora att

eleverna genomfoumlr oumlvningar under vanlig lektionstid foumlr att paring saring saumltt baumlttre

kunna bilda sig en uppfattning om hur eleverna laumlser Dessutom menar Nora

brukar hon tidigt se till att eleverna faringr arbeta med texter i lite olika genrer rdquosaring

att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring

med olika syftenrdquo (Intervju 2) Nora beraumlttar ocksaring i slutet av laumlsaringret att hon

brukar arbeta lite rdquostegvisrdquo med laumlstraumlning och med laumlsstrategier och att hon

har rdquoen hel power point med detrdquo (Intervju 4) som hon brukar garing igenom med

eleverna och diskutera hur man kan taumlnka naumlr man ska foumlrstaring en text Hon

tillaumlgger dock att hon under aringret som den haumlr studien paringgick inte hunnit med

att goumlra det rdquojag har beraumlttat lite hur man kan goumlra men vi har liksom inte oumlvat

paring detrdquo (Intervju 4) saumlger hon och tillaumlgger

Nora Jag tycker det aumlr jaumltteviktigt Och sen saring mitt i stundens hetta naumlr man haringller paring saring gloumlmmer man ju bort vissa delar hellip Det aumlr ingen styrka hos mig saring att jag lite grand ja men laumls den haumlr texten och saring hellip Instruktioner och saringnt laumlser vi alltid tillsammans men [ hellip ] jag har inte riktigt kollat hur bra de aumlr paring att laumlsa sakprosa faktiskt (Intervju 4)

Trots att Nora uttrycker att hon tycker att det aumlr viktigt att eleverna faringr oumlva upp

sin laumlskompetens saring aumlr den haumlr typen av laumlstraumlning inte naringgot som Nora under

laumlsaringret har prioriterat saumlrskilt houmlgt i undervisningen

Jenny aumlr den av laumlrarna som laumlgger stoumlrst fokus vid att laringta eleverna arbeta

med olika laumlsoumlvningar Hon beraumlttar att hon foumlljer upp de diagnostiska proven

i laumlsning som skolan goumlr med rdquofoumlrstaumlrkningsoumlvningarrdquo Hon beskriver att hon

inleder sin kurs i Svenska 1 med att under en maringnads tid laringta eleverna arbeta

individuellt med rdquode bitarna som de hade svagast paringrdquo (Intervju 1) naumlr det

gaumlllde provresultaten Eleverna faringr bland annat laumlsa och arbeta med texter med

olika lix6

6 Lix aumlr en foumlrkortning foumlr laumlsbarhetsindex som aumlr ett maringtt paring hur svaringr en text aumlr att laumlsa

137

Jenny Och sen saring faringr de traumlna sig att garing fraringn den laumlttare texten till den svaringrare texten Och aumlr man daring en duktig laumlsare enligt stanine daring att de hade aringtta eller nio till exempel saring saumlger jag rsquotraumlna att laumlsa saring snabbt som moumljligt och aumlndaring svara paring fraringgornarsquo hellip Saring att de fokuserar paring olika saker de som har ett vaumlldigt risigt ordfoumlrraringd de traumlnar jag mycket ordkunskap med i boumlrjan och raumlttstavning hellip Men just eftersom jag har ganska goda laumlsare fraringn boumlrjan saring foumlrsoumlker jag aumlndaring faring dem att foumlrstaring att man kan traumlna upp en hastighet daring och aumlndaring bibeharinglla foumlrstaringelsen (Intervju 1)

I Jennys foumlrstaumlrkningsoumlvningar ingaringr ocksaring att utifraringn laumlsning av olika

tidningsartiklar diskutera till exempel vilken funktion olika textdelar som

ingress diagram och bilder har foumlr texten som helhet och hur texten

organiseras med hjaumllp av styckeindelning Eleverna faringr traumlna sig paring att laumlsa

maringnga olika typer av texter dock med betoning paring faktatexter med olika

svaringrighetsgrad Materialet haumlmtar Jenny ur ett faumlrdigt laumlromedel som aumlr

utformat foumlr laumlstraumlning och daumlr texternas lix aumlr angivet Jenny saumlger att hon goumlr

oumlvningarna foumlr att hon tycker att eleverna behoumlver traumlna upp sin laumlskompetens

infoumlr de kommande tre aringren paring gymnasiet

Jenny Ja att de ska goumlras medvetna om att laumlsfoumlrstaringelse och laumlshastighet haumlnger ihop och att det aumlr viktigt eftersom jag brukar ju prata med dem ocksaring om att rsquook ni garingr natur eller teknik och det aumlr mycket abstraktare sakerrsquo och det kanske ofta aumlr det de aumlr haumlr foumlr ocksaring rsquoMen ni kommer aumlndaring att ha baringde historia och religion daumlr det aumlr mycket stoff Du maringste orka igenom stoffet ocksaringrsquo (Intervju 2)

Paring samma saumltt som Karin ovan ser det som en del av sitt ansvar att eleverna

kan laumlsa och foumlrstaring texter i alla skolans aumlmnen saring motiverar aumlven Jenny sin

laumlstraumlning med att det hjaumllper eleverna lyckas med studierna oumlverlag Arbetet

med foumlrstaumlrkningsoumlvningarna organiserar Jenny paring saring vis att eleverna faringr vaumllja

fritt mellan olika texter paring olika nivaringer med tillhoumlrande oumlvningar och att de

arbetar med uppgifterna individuellt De elever som behoumlver arbeta med

stavning faringr goumlra det och de elever som enligt Jenny har rdquolaringg ordfoumlrstaringelserdquo

(Intervju 2) arbetar med det De elever som kommit laringngt i sin laumlsning kan faring

garing oumlver till att laumlsa noveller eller eventuellt ocksaring romaner naumlr de aumlr klara med

faktatexterna och daring foumlrklarar Jenny att det handlar om att eleverna rdquobara faringr

sitta och laumlsardquo (Intervju 2) Samtidigt som foumlrstaumlrkningsoumlvningarna paringgaringr laumlser

eleverna ocksaring en roman utanfoumlr lektionstid och de arbetar aumlven med

studieteknik

Jenny Och daring tog jag en annan text haumlr som handlar om att intensivlaumlsa och hur man i garingngen daring kan laumlgga upp det att man laumlser igenom och sen laumlser man med pennan i hand och sen kanske man plockar ut stoumldord och saring vidare Och saring har vi traumlnat paring att goumlra mindmaps och saring daumlr ocksaring plocka ut viktiga delar (Intervju 2)

138

Jenny beraumlttar ocksaring att dessa foumlrstaumlrkningsoumlvningar aumlr naringgot som hon har

anvaumlnt i boumlrjan av aringrskurs 1 under maringnga aringr eftersom hon anser att eleverna

behoumlver det foumlr att klara av sina studier och att det inte aumlr naringgot som har

tillkommit i och med Gy11-reformen eller foumlr att det har infoumlrts ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen

Att oumlva referatskrivande

Naringgot som alla fem laumlrarna tycks laumlgga saumlrskilt stor vikt vid aumlr att laringta eleverna

arbeta med att skriva referat av olika texter och daring framfoumlr allt texter av

sakprosakaraktaumlr Naumlr eleverna ska traumlna paring att skriva referat anvaumlnder laumlrarna

sig i huvudsak av sakprosatexter aumlven om Nora Magnus och Linnea ocksaring

anvaumlnder romanlaumlsning foumlr att laringta sina elever skriva till exempel laumlsloggar daumlr

de faringr oumlva paring att skriva citat och kaumlllhaumlnvisningar I referaten lyfter laumlrarna

fram att eleverna ska laumlra sig att sammanfatta en text objektivt med egna ord

utan att skriva av originalet de ska aumlven laumlra sig behaumlrska att goumlra

kaumlllhaumlnvisningar med korrekt citat- och kaumlllhaumlnvisningsteknik och anvaumlnda

varierade referatmarkoumlrer Aumlven om laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt att

eleverna laumlr sig skriva referat saring aumlr det kanske inte den texttyp i svenskaumlmnet

som de trots allt brinner mest foumlr

Magnus Referat det aumlr saring jaumlkla traringkigt men det aumlr en viktig skrivform att man laumlr sig referera riktigt Men jag tycker inte om att sitta och traggla med det naringgot laumlngre utan man goumlr ett nedslag och laumlmnar in och sen garingr vi tillbaks (Intervju 2)

Foumlr Magnus aumlr referatet naringgot som ses som viktigt i undervisningen samtidigt

som det aumlr en oumlvning han genomfoumlr mer av plikt aumln av lust Magnus paringpekar

vidare att det aumlr grundlaumlggande i alla aumlmnen i skolan att eleverna behaumlrskar att

skriva ett korrekt referat Daumlrfoumlr tycker han att det aumlr viktigt att redan i aringrskurs

1 se till att eleverna laumlr sig behaumlrska texttypen eftersom de daring har nytta av det

i allt de goumlr under sin gymnasietid aumlven om det inte aumlr naringgot som han tycker

om att aumlgna saumlrskilt mycket tid aringt Aumlven Jenny talar om att eleverna behoumlver

laumlra sig behaumlrska referattekniken eftersom det aumlr viktigt foumlr kommande kurser

i houmlgre aringrskurser och foumlr vidare studier

Jenny Jag tycker ju att det [att skriva referat] aumlr utgaringngspunkten foumlr baringde argumenterande uppsatser vetenskapliga rapporter och gymnasiearbetet och houmlgskolefoumlrberedande studier och saring daumlr Och daumlrfoumlr tar jag ganska mycket tid just paring referaten (Intervju 3)

Det som vaumlntar eleverna i aringrskurs 2 och 3 aumlr enligt Jenny att det staumllls krav paring

eleverna att de ska skriva mer avancerade texter och daring aumlr det noumldvaumlndigt att

139

eleverna vet hur man goumlr korrekta kaumlllhaumlnvisningar naringgot som aumlven de andra

laumlrarna menar aumlr viktigt

Att skriva referat aumlr ocksaring en oumlvning som laumlrarna anser vara ett bra saumltt att

faring syn paring hur det aumlr staumlllt med elevernas laumlsfoumlrstaringelse rdquoDaring maringste de ju foumlrstaring

texten foumlr att kunna ta ut det viktigasterdquo paringpekar Karin (gruppintervju)

Referatskrivande lyfts saringledes fram som ett viktigt moment i kursen Svenska

1 och anses vara en bra maringttstock baringde paring elevernas laumlsfoumlrstaringelse och deras

skrivfoumlrmaringga

Karin Jag tycker det aumlr bra att boumlrja med att traumlna paring att skriva referat foumlr daring traumlnar man liksom baringde laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringgan lite grand (Intervju 1)

Karin fortsaumltter med att foumlrklara att naumlr eleverna skriver referat saring saumlger det

naringgot om elevernas laumlskompetens eftersom rdquodaring kan man se om de fastnar vid

detaljerna eller om de kan sammanfatta helhetenrdquo (Intervju 1) Paring saring vis blir

referatskrivande ocksaring en del av laumlrarnas instrument foumlr att bedoumlma hur det

staringr till med elevernas laumlskompetens Laumlrarna lyfter aumlven fram att

referatskrivande av sakprosatexter aumlr ett slags foumlrberedelse infoumlr det nationella

provet baringde naumlr det gaumlller det skriftliga provet och naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Naumlr det gaumlller referatskrivandet tycks det dock som om

undervisningsmomentet i de flesta fall stannar vid en taumlmligen isolerad oumlvning

daumlr eleverna instrueras i hur ett referat ska skrivas och sedan faringr traumlna paring att

skriva referat och sedan laumlggs oumlvningen aringt sidan utan att saumlttas in i ett stoumlrre

sammanhang foumlrutom naumlr faumlrdigheterna repeteras igen som en foumlrberedelse

infoumlr det nationella provet

Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp

Alla skolaumlmnen bidrar utifraringn sitt aumlmnesinneharingll och sina traditioner till unga

maumlnniskors utbildning och saring aumlven svenskaumlmnet Svenskaumlmnet aumlr

maringngdisciplinaumlrt och har fokus paring att eleverna ska utveckla baringde faumlrdigheter

och kunskaper Utifraringn vad laumlrarna beraumlttar i intervjuerna om vad de anser aumlr

viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter framtraumlder

flera aspekter av vad de ser som svenskaumlmnets aumlmnesspecifika kunskaper och

paring vilket saumltt svenskan saumlrskiljer sig gentemot andra skolaumlmnen rdquoJag taumlnker

att svenskaumlmnet staringr foumlr sig sjaumllvt paring det saumlttet att vi har varingrt stoff som aumlr viktigt

foumlr ossrdquo saumlger Nora (Intervju 2) och Karin aumlr inne paring samma sparingr

140

Karin Jobbet aumlr inte att foumlrbereda dem foumlr att [ hellip ] eller att studera litteraturvetenskap paring universitetet eller naringgonting saringnt egentligen utan det aumlr att de ska klara sig bra i samhaumlllet Men det aumlr aumlndaring lite mer saring att man vill inte bara vara ett verktyg foumlr att alla andra kunskaper ska falla paring plats utan man vill vara ett eget aumlmne (Intervju 4)

Samtidigt som undervisningen i svenska baringde ska stoumltta eleverna i de andra

skolaumlmnena och foumlr ett samhaumlllsliv efter skolan saring menar baringde Karin och Nora

att det ocksaring handlar om att hitta ett inneharingll som aumlr unikt foumlr svenskaumlmnet

En sak som laumlrarna lyfter fram som naringgot som aumlr viktigt att eleverna laumlr sig

i svenskundervisningen aumlr att de utvecklar en saumlker genrekunskap Eleverna

ska kunna skilja paring och veta hur olika skoumlnlitteraumlra genrer och andra texttyper

som argumenterande och utredande texter aumlr uppbyggda

Nora Jag brukar foumlrsoumlka kaumlnna paring olika genrer saring att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring med olika syften hellip Det aumlr ju olika typer av skrivande Att kunna anpassa texten efter kommunikationssituation och vad det nu staringr men att anpassa sig efter olika typer Kunna baringde laumlsa och skriva paring olika saumltt (Intervju 2)

Nora lyfter ovan att eleverna ska kunna identifiera skillnader mellan olika

texttyper och baringde laumlra sig att laumlsa och skriva olika typer av texter sjaumllva varfoumlr

det aumlr viktigt med kunskap om texters uppbyggnad och olika stildrag

De aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om i relation till

undervisningen aumlr i huvudsak relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva och

tala Lyssna naumlmns bara i foumlrbifarten och aumlgnas lite uppmaumlrksamhet i

intervjuerna De begrepp som framkommer och som relaterar till att skriva

handlar mest om olika genrer och texters disposition men aumlven om retorikens

begrepp som tes argument etos patos och logos De retoriska begreppen

anvaumlnds baringde i relation till att eleverna ska analysera eller producera

argumenterande texter och naumlr eleverna ska arbeta med muntlig framstaumlllning

som till exempel muntliga debatter Begrepp som relaterar till att laumlsa kommer

i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren och det aumlr framfoumlr allt de

begrepp som finns med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar

om sin undervisning Foumlr de skoumlnlitteraumlra texterna talar laumlrarna om att eleverna

ska kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som beraumlttarteknik

beraumlttarperspektiv konflikter symboler miljoumlndash och personskildringar tema

motiv fabel protagonist antagonist karaktaumlrsutveckling kronologi

vaumlndpunkter dramaturgiska modellen och olika versmaringtt Den bild som

framtraumlder aumlr dock att naumlr laumlrarna talar om att eleverna ska laumlra sig om begrepp

och hur texter aumlr uppbyggda saring aumlr det inte fraumlmst foumlr att faring hjaumllp att foumlrstaring

texternas inneharingll som begreppen aumlr viktiga Det aumlr snarare formen det vill

141

saumlga att kunna identifiera och exemplifiera de olika begreppen foumlr att anlaumlgga

ett analytiskt perspektiv paring texterna som staringr i fokus foumlr laumlsningen

Att kunna identifiera och foumlrstaring texters bildspraringk lyfter laumlrarna saumlrskilt fram

som viktiga kunskaper foumlr att kunna foumlrstaring olika texters budskap De begrepp

som de naumlmner handlar om att eleverna ska laumlra sig behaumlrska olika stilfigurer

som till exempel metafor liknelse besjaumllning och anafor och de exempel som

laumlrarna ger haumlmtas uteslutande fraringn skoumlnlitteraumlra texter trots att sakprosatexter

ocksaring kan inneharinglla bildspraringk Paring ett liknande saumltt handlar resonemangen om

att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig tolka och analysera text till stoumlrsta del om

tolkning och analys av skoumlnlitteraumlra texter Aumlven om elevernas textarbete utgaringr

fraringn att de foumlrstaringr de texter de laumlser saring aumlr det foumlr det mesta inte laumlsfoumlrstaringelsen

i sig som aumlr den foumlrmaringga som staringr i undervisningens fokus naumlr det gaumlller

kortare skoumlnlitteraumlra texter som dikter och noveller

Karin Till exempel Ett halvt ark papper saring naumlr man jobbar med den daring kan man ju se den haumlr dramaturgiska kurvan hur den garingr och hur den aumlr uppbyggd och man kopplar det till de olika begreppen hellip Och sen att man diskuterar baringde inneharingllet kanske utifraringn naringgra fraringgor som jag har foumlrberett och sen tittar paring formen utifraringn begrepp Litteraturvetenskapliga begrepp och saring (Intervju 1)

Karin visar ovan paring att det som undervisningen syftar till i den situation som

hon beskriver aumlr att eleverna ska laumlra sig att foumlrstaring hur texten aumlr uppbyggd och

laumlra sig att goumlra en litteraumlr analys med hjaumllp av litteraturvetenskapliga begrepp

Ytterligare naringgot som alla laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt foumlr eleverna

att kunna och som det aumlr svenskundervisningens uppgift att laumlra dem aumlr att

laumlsa mellan raderna

Magnus Att laumlsa mellan raderna foumlrstaring vad menar man egentligen Att det aumlr inte bara det som staringr utan det aumlr naringnting mer hellip Det aumlr jaumlttebra att kunna laumlsa mellan raderna och framfoumlr allt saring aumlr det ju den haumlr fingertoppskaumlnslan han har i den novellen [Ett halvt ark papper] att man kan saumlga saring mycket med saring faring ord Det finns saring mycket som ligger under ytan och naumlr vi jobbar med en saringn text daring aumlr det ju de flesta har ju naringgra aha-moment naumlr de maumlrker att rsquoaringh ja just det det haumlr handlar det ju om aringh det saringg man ju daumlrrsquo Att de ser att det finns mer aumln bara det som staringr (Intervju 1)

Magnus ger ovan exempel paring hur arbetet med en novell i det haumlr fallet August

Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo syftar till att uppmaumlrksamma eleverna paring

att foumlr att kunna foumlrstaring en text behoumlver de kunna goumlra inferenser och foumlrstaring det

som inte staringr direkt uttalat i texten Att hjaumllpa elever att foumlrstaring hur de kan laumlsa

mellan raderna aumlr med andra ord naringgot som aumlr angelaumlget foumlr laumlrarnas

svenskundervisning liksom att eleverna oumlvar upp en god genrekunskap baringde

vad gaumlller att kunna laumlsa och skriva olika typer av texter

142

Textaktivitet med fokus paring textsamtal

Det som framfoumlr allt framharinglls av alla fem laumlrarna som det viktigaste saumlttet att

arbeta med en text aumlr att samtala tillsammans om texterna paring olika saumltt rdquoMen

sen foumlrsoumlker man ju ocksaring vaumllja texter som i alla fall de gemensamma

texterna foumlrsoumlker jag alltid ha ett aumlmne som det verkligen garingr att samtala

kringrdquo saumlger Jenny (Intervju 1) och detta aumlr naringgot som alla laumlrarna

aringterkommer till i intervjuerna Textsamtalet lyfts fram baringde som viktigt foumlr att

eleverna ska traumlnga in i och foumlrstaring olika texter men ocksaring som ett saumltt att

examinera elevernas laumlsning Linnea och Magnus aringterkommer ofta till vad de

kallar seminarieformen daumlr eleverna i mindre grupper faringr diskutera en text

Linnea saumlger flera garingnger baringde att textseminarierna aumlr naringgot som fungerar

vaumlldigt bra men ocksaring att hon inte kan genomfoumlra seminarier saring ofta som hon

skulle vilja eftersom det tar mycket lektionstid Magnus upplever att

textsamtalen goumlr att han faringr rdquomycket baumlttre genomslagskraft foumlr att man

diskuterar i smaring grupperrdquo (Intervju 4) Han foumlrordar att dela upp laumlsningen av

laumlngre texter och laringta eleverna diskutera vad de laumlst under ledning av laumlraren

Magnus Foumlr naumlr vi laumlser Fadren eller I vaumlntan paring Godot eller naringgot saringnt haumlr det aumlr ju fantastiska diskussioner vi faringr Folk garingr ju igaringng paring det haumlr Man tror ju inte det foumlrst man tror att folk ska spy paring saringnt haumlr men de goumlr ju inte det Utan naumlr man foumlrstaringr daring blir folk vaumlldigt eller eleverna blir vaumlldigt engagerade blir de (Intervju 3)

Magnus lyfter ocksaring fram att i textsamtalen kan det ploumltsligt taumlndas ett intresse

hos eleverna foumlr texten eftersom de faringr lyssna till varandras upplevelser och

de faringr olika infallsvinklar att foumlrstaring texten Karin aumlr inne paring samma sparingr och

saumlger att det ibland kan kaumlnnas rdquotroumlgtrdquo (Intervju 3) naumlr hon delar ut en bok

men att naumlr de sedan diskuterar boken tillsammans paring en lektion tycker hon

att eleverna brukar uppleva textsamtalen som vaumlldigt positiva

Karin Bland de baumlsta lektionerna brukar ju vara de daumlr man har ett samtal kring en bok i en lite mindre grupp hellip Samtalet det tycker jag aumlr viktigt Saring aumlven om man har en skriftlig uppgift kanske en skriftlig examination som aumlr kopplad till en bok saring tycker jag att det aumlr viktigt att ha naringn form utav samtal ocksaring naumlr man bearbetar det man laumlst tillsammans Det aumlr ju det som aumlr vinsten ocksaring naumlr alla har laumlst samma bok daring aumlr det ju vaumlrdeloumlst att inte utnyttja det haumlr boksamtalet foumlr det aumlr ofta daumlr de kaumlnner att aha nu ser jag helt annorlunda paring boken jaumlmfoumlrt med naumlr jag laumlste den sjaumllv (Intervju 1)

Det baringde Karin och Magnus lyfter fram som vaumlrdefullt i de gemensamma

textsamtalen aumlr baringde att eleverna faringr moumljlighet att bearbeta och foumlrstaring det de

har laumlst och att faring perspektiv paring det laumlsta genom att dela laumlsupplevelsen med

andra som laumlst samma text Allra roligast foumlrklarar Karin tycker hon att det

143

aumlr att ha boksamtal med elever som inte laumlser saumlrskilt mycket rdquofoumlr de brukar

verkligen faring en aha-upplevelse naumlr man pratar om en bok iblandrdquo (Intervju 2)

Nora lyfter ocksaring fram att hon tycker att det aumlr viktigt att samtala om

texterna och att hon i samband med romanlaumlsning ser till att eleverna faringr

diskutera sin laumlsning paring olika saumltt ibland i helklass ibland i smaringgrupper och

ibland i biblioteket med skolans bibliotekarier foumlr att komma ifraringn kaumlnslan av

att textsamtalen ocksaring utgoumlr foumlremaringl foumlr bedoumlmning Naumlr laumlrarna talar om

vikten av textsamtal aumlr det naumlstan uteslutande skoumlnlitteraumlr text de talar om

aumlven om det faktiskt skulle garing att samtala paring samma saumltt om andra typer av

text Men som det foumlregaringende kapitlet visade saring tas den dimensionen av

sakprosatexterna saumlllan till vara i undervisningen

Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten

Laumlrarna som aumlr med i den haumlr studien har tackat ja till att medverka foumlr att de

har ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning naringgot som kan saumlgas vara hjaumlrtat i deras

undervisning Samtidigt framkommer det att laumlsningen inte foumlr naringgon av

laumlrarna aumlr ett sjaumllvaumlndamaringl utan det aumlr vad laumlsningen kan ge och hur laumlsningen

kan vara en utgaringngspunkt foumlr arbete med fraringgor som kan foumlra eleverna bortom

texterna som aumlr det centrala Genom laumlsning av olika texter och daring framfoumlr

allt undervisningens skoumlnlitteraumlra texter vill laumlrarna att eleverna ska faring med

sig baringde kunskaper som aumlr svenskaumlmnets unika bidrag till en ung maumlnniskas

utbildning och samhaumlllsmedborgarskap Paring en nivaring handlar

svenskundervisningen saringledes ganska konkret om vad eleverna behoumlver kunna

i ett kommande yrkesliv och om de vill garing vidare till houmlgre studier Eleverna

ska daumlrfoumlr utrustas med kunskaper och faumlrdigheter saring att de kan klara de

moment som de kommer att staumlllas infoumlr naumlr de till exempel studerar vid

universitet och houmlgskolor som till exempel som naumlmns ovan att kunna goumlra

korrekta kaumlllhaumlnvisningar och skriva referat Men laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr

att de vill att eleverna genom laumlsningen ska faring med sig kunskaper som foumlr dem

bortom texten

Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om maringlet med sin svenskundervisning saumlger

Jenny att hennes viktigaste uppdrag som svensklaumlrare aumlr att se till att eleverna

faringr rdquoverktygen med sig i livetrdquo (Intervju 4) naumlr det gaumlller att laumlsa skriva och

tala Aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr

Linnea Du ska ju kunna laumlsa saringlla ut och saring skriva naringgonting Det aumlr ju grunden egentligen naumlr du laumlser paring houmlgskola eller universitet Kan du det saring har du ju med dig naringgonting nycklar du kan anvaumlnda (Intervju 4)

Linnea fortsaumltter resonemanget med att foumlr henne som arbetar med elever paring

ett studiefoumlrberedande program saring kaumlnns uppdraget att foumlrbereda foumlr vidare

144

studier mycket tydligt rdquoDe ska inte bli anstaumlllningsbara utan de ska bli

utbildningsbarardquo resonerar hon (Intervju 4) och fortsaumltter

Linnea Man pratar saring mycket i skolan idag att de ska goumlra skarpa uppdrag och de ska ut hellip Men varingra skarpa uppdrag det kanske aumlr att skriva ett PM saring att man ska veta hur man goumlr det naumlr man kommer paring houmlgskolan och hur man foumlrharingller sig till text och hellip Att man ser vad skribenten vill med sin text Lite kaumlllkritik vem skriver vad till vem och varfoumlr (Intervju 4)

Linnea kommenterar haumlr skillnaden i att paring olika program i undervisningen

knyta an till den verklighet som vaumlntar eleverna efter att de har garingtt ut

gymnasiet och daumlr det foumlr hennes elever foumlrvaumlntas att de ska fortsaumltta med

studier vid universitet och houmlgskolor

Paring fraringgan om vad som aumlr mest centralt i deras undervisning svarar baringde

Karin och Nora att det handlar om kommunikation och Nora foumlrklarar vidare

hur hon ser paring svenskaumlmnets uppgift i elevers utbildning

Nora Jag taumlnker kommunikation jag taumlnker att spraringket modersmaringlethellip hellip Det aumlr ett kommunikationsmedel som aumlr noumldvaumlndigt foumlr oss maumlnniskor som vi har Saring det aumlr mycket djupare aumln bara det grammatiska naturligtvis Och i den kommunikationen saring laumlr vi oss att foumlrstaring oss sjaumllva och omvaumlrlden och den vaumlrld vi lever Vi laumlr oss empati genom den kommunikationen Daumlr aumlr ju skoumlnlitteratur en moumljlighet att saumltta sig in i andras perspektiv jaumltteviktigt Tycker jag Sen aumlr det ju naturligtvis det haumlr aumlr ju naumlstan det existentiella med svenskan som aumlr liksom grunden i varingr identitet att vi kan uttrycka oss att vi kan kommunicera att vi foumlrstaringr att vi lyssnar att vi laumlser mellan raderna Det aumlr det existentiella planet Sen har vi ju det andra att de sjaumllvklart ska kunna hantera texter i samhaumlllet och laumlra sig muntlig presentation saring att de kan klarar sig paring jobbet Det aumlr ju ocksaring foumlrberedande foumlr jobbet Det aumlr ju paring olika plan kan man saumlga (Intervju 4)

Det Nora beskriver ovan aumlr de olika nivaringerna av faumlrdigheter och kunnande som

ligger i hennes svenskaumlmne och som baringde syftar till att foumlrbereda eleverna foumlr

ett arbete och till att bli baumlttre medmaumlnniskor

Under intervjuserien framtraumlder aumlven en bild av laumlrarnas egentliga

laumlsagenda det som de tycker aumlr det riktigt viktiga som eleverna ska laumlra sig

naumlr de arbetar med att laumlsa olika texter i svenskundervisningen Jenny

aringterkommer flera garingnger till att vad eleverna rdquoverkligen tycker att de har laumlrt

sig paring svenskan det aumlr taumlnka frittrdquo (Intervju 3) och foumlr Magnus handlar att laumlsa

och skriva om naringgot mer aumln att eleverna bara ska utveckla olika faumlrdigheter

145

Magnus Just symbiosen med att skriva om saker och daring behandla sina egna tankar Och sen laumlsa och sen kanske goumlra saker daring skarpt att det haumlr haumlnger ihop alltihop Och att man inte faringr gloumlmma bort att alla delarna haumlnger ihop paring naringgot vis Det garingr inte bara att laumlsa utan att anvaumlnda sina egna tankar och saumltta dem paring papper Och det garingr inte bara att skriva och laumlsa utan att goumlra saker ocksaring (Intervju 4)

Magnus ser de tvaring foumlrmaringgorna laumlsande och skrivande som foumlrutsaumlttningar foumlr

och redskap foumlr taumlnkandet Han resonerar aumlven om laumlsning som naringgot som kan

hjaumllpa eleverna att se bortom det som aumlr haumlr och nu och kunna rdquofoumlrstaring att

litteratur handlar om det som man droumlmmer om lite grandrdquo (Intervju 3) Att

notera aumlven haumlr aumlr att de texter som laumlrarna pratar om naumlstan uteslutande

handlar om laumlsning av skoumlnlitteratur aumlven om artiklar och andra

sakprosatexter ocksaring foumlrekommer Det tycks dessutom framfoumlr allt vara

utifraringn laumlsning av romaner som de djupa och existentiella diskussionerna ska

aumlga rum

Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare

Ett genomgaringende tema hos de fem laumlrare som deltar i den haumlr studien aumlr att de

anser att en av deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen aumlr att vaumlcka

elevernas intresse foumlr att laumlsa Detta tycks vara sprunget baringde ur det uppdrag

om att vaumlcka elevers lust att laumlsa som staringr skrivet i aumlmnets syfte och ur laumlrarnas

egen oumlvertygelse om vad litteraturen kan goumlra foumlr att berika en maumlnniska

tillsammans med en erfarenhet av att moumlta ett laumlsmotstaringnd hos elever som de

undervisar Nora och Jenny beraumlttar om elever som kommer till gymnasiet och

som saumlger sig aldrig ha laumlst en bok sedan de gick i mellanstadiet en bild som

bekraumlftas av Linnea som aumlven lyfter fram att det finns en stor spaumlnnvidd i

klasserna mellan elever som laumlser mycket och flera som aldrig laumlser oumlver

huvud taget Jenny beskriver att hon ofta faringr houmlra fraringn elever att de inte tycker

om att laumlsa och beraumlttar att hon upplevde ett stort laumlsmotstaringnd fraringn flera elever

i den klass hon undervisar i Svenska 1 under studiens genomfoumlrande Detta

laumlsmotstaringnd kom fraumlmst fraringn de elever som hon kallar foumlr rdquogamersrdquo (Intervju

1) och det kom saumlrskilt till uttryck naumlr de skulle boumlrja arbeta med den foumlrsta

romanen i kursen Det aumlr svaringrt att faring de eleverna att ersaumltta dataspelandet med

en bok menar Jenny Hon paringpekar dock att det brukar vara laumlttare att motivera

eleverna att laumlsa faktatexter och att det aumlr rdquoromanerna som blir det jobbiga

och det haumlr daring att laumlsa mellan raderna kanske och foumlrstaring subtila sakerrdquo

(Intervju 2)

De andra fyra laumlrarna i studien delar Jennys erfarenheter av att moumlta ett

laumlsmotstaringnd fraringn elever i de klasser de undervisar Magnus menar dock att det

aumlr svaringrt att veta vad motstaringndet beror paring och att eleverna inte brukar ha naringgot

problem med inlevelsefoumlrmaringgan men att de aumlndaring ger uttryck foumlr att de inte

tycker om att laumlsa Karin aumlr inne paring samma sparingr

146

Karin Det aumlr vaumll mest det [laumlsa laumlngre texter] de behoumlver traumlna paring Foumlr att faring dem att laumlsa en novell behoumlver ju inte vara saring svaringrt det kan man ju laumlsa houmlgt paring lektionen till och med och daring brukar de ju rsquoja men vad kulrsquo tycker de De tycker jaumlttemycket om att lyssna naumlr man laumlser naumlr de har texten framfoumlr sig Daring blir det ju knaumlpptyst i klassrummet aumlven om det varit lite roumlrigt innan Saring de tycker ju om beraumlttelser Det aumlr ju inte det (Intervju 1)

Enligt Karin handlar saringledes inte elevernas laumlsmotstaringnd noumldvaumlndigtvis om ett

motstaringnd att laumlsa skoumlnlitteratur utan kanske mer om ett motstaringnd mot att ta sig

an sjaumllva laumlsningen och laumlsa paring egen hand Nora beraumlttar att hon naumlstan bara

har erfarenhet av klasser som uttrycker ett stort laumlsmotstaringnd oavsett om det aumlr

elever paring teoretiska eller paring praktiska program och hon menar att

laumlsmotstaringndet aumlr i princip lika stort oumlverallt nufoumlrtiden Laumlsmotstaringndet saumlger

Nora rdquodet tycker jag aumlr min stoumlrsta fienderdquo och hon fortsaumltter

Nora Romanlaumlsning framfoumlr allt men att laumlsa naringgra sidor i laumlroboken det aumlr jobbigt det ocksaring fast det goumlr de ju hellre Om det aumlr naringgra sidor och saring vet de att de har prov eller foumlrhoumlr daring aumlr det laumlttare hellip En funktionell laumlsning som de direkt kan koppla till betyg till exempel eller bedoumlmning Men det aumlr ett motstaringnd mot litteraturlaumlsning i mina grupper generellt hellip De intalar sig sjaumllva och varandra lite grand att rsquodet haumlr aumlr inget foumlr ossrsquo Och det aumlr det jag slaringss mest emot och det utmanar mig ocksaring (Intervju 1)

Till skillnad fraringn Karin ovan saring upplever dock Nora att laumlsmotstaringndet aumlr som

stoumlrst naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur och att eleverna har laumlttare att

foumlrstaring meningen med att laumlsa saringdant som laumlttare kan relateras till bedoumlmning

och betygsaumlttning Nora beraumlttar vidare att hon brukar faring laumlgga en hel del

energi foumlr att motivera eleverna att laumlsa och att hon ofta faringr svara paring fraringgor

som rdquovarfoumlr kan vi inte i staumlllet bara faring laumlra oss hur man startar bankkontonrdquo

(Intervju 1)

Laumlrarna verkar ocksaring ha en gemensam upplevelse av att allt fler elever

saknar vad de kallar laumlsutharingllighet vilket Jenny tycker aumlr en av

undervisningens stoumlrsta utmaningar Hon saumlger att eleverna inte orkar laumlsa en

laumlngre sakprosatext och att det blir aumlnnu tydligare naumlr de ska laumlsa en hel roman

att de inte orkar vaumlnta 50ndash100 sidor i en bok innan det boumlrjar haumlnda naringgonting

Eleverna foumlrvaumlntar sig att det ska haumlnda naringgot paring en garingng i boken annars

tycker de att det aumlr rdquodoumltraringkigtrdquo och att rdquodet aumlr en daringlig bokrdquo (Jenny

gruppintervju) Baringde Karin och Nora aumlr inne paring samma sak och tycker att det

aumlr svaringrt att faring elever att laumlsa laumlngre texter

Karin Ja men det svaringra aumlr ju att maringnga elever laumlser ju inte laumlngre textsjok utan de laumlser vaumlldigt mycket korta snuttar de laumlser paring naumltet och jag tror att de laumlser ganska mycket men inte paring det saumlttet som man traditionellt har gjort Det aumlr ju en utmaning att faring dem att saumltta sig och koncentrera sig saring pass laumlnge (Intervju 1)

147

Karin understryker att det hon upplever att eleverna har svaringrt med aumlr att

fokusera och koncentrera sig en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att se

vaumlrdet i att laumlsa en laumlngre text Nora delar samma uppfattning att maringnga elever

saknar laumlsutharingllighet och har svaringrt att beharinglla fokus naumlr de ska laumlsa

Nora Alltsaring mina elever saumlger rsquomen vi laumlser hela tidenrsquo det aumlr lite haumlr och lite daumlr och saring faringr de en snapchat och saring aumlr det liksom saring haumlr Men den haumlr utharinglligheten den upplever jag absolut paringfallande tunn (Gruppintervju)

Nora foumlrklarar ocksaring att hon tycker att maringnga elever har skapat en sjaumllvbild av

att de inte kan rdquolaumlsa mer aumln tvaring sidor aringt garingngenrdquo och att rdquodet aumlr liksom som att

de har satt ett stopp daumlrrdquo (Intervju 1) vilket goumlr det svaringrt att faring dem att vilja

laumlsa laumlngre texter Aumlven om Nora uttrycker att det aumlr lite utopiskt att tro att alla

elever ska boumlrja tycka att det aumlr kul och intressant att laumlsa skoumlnlitteratur saring goumlr

hon aumlndaring allt hon kan foumlr att eleverna ska tycka att laumlsning ger dem naringgonting

Nora Jag har det problemet att de inte aumlr saumlrskilt laumlssugna mina elever Och daring att det aumlr lite utmanande men det ska ocksaring vara naringgot som hellip Jag vill inte presentera naringgonting som bekraumlftar deras vaumlrldsbild naumlmligen den att det aumlr traringkigt att laumlsa (Gruppintervju)

Att visa eleverna att laumlsning inte behoumlver vara traringkigt aumlr saringledes en av

anledningarna till att Nora saumlger att hon laumlgger ner mycket energi paring att vaumllja

texter till undervisningen

Karin aring sin sida talar i termer av att eleverna ska kaumlnna att rdquodet inte aumlr naringgot

farligtrdquo att laumlsa skoumlnlitteratur och att hon daumlrfoumlr vaumlljer texter foumlr att de ska

rdquokunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa merrdquo (Intervju 2) Precis som de andra

laumlrarna understryker Karin att det aumlr viktigt att eleverna faringr en positiv

upplevelse av laumlsningen och blir rdquosugna paring att laumlsa merrdquo (Intervju 1) och att

hon brukar foumlrsoumlka inspirera eleverna genom att beraumltta om vad hon sjaumllv laumlser

och prata om att man alltid ska ha en bok paring garingng Aumlven Linnea aumlr inne paring

samma sparingr och pratar om att faring igaringng de elever som inte laumlser alls att vilja

rdquolaumlsa lite aringtminstonerdquo och att hon vill rdquoatt det blir en grej att vi laumlser en stund

paring lektionenrdquo (Intervju 2) Linnea reflekterar ocksaring oumlver att hon skulle vilja

utmana eleverna mer i deras laumlsning och arbeta mer med lite svaringrare texter

som eleverna inte vanligtvis vaumlljer att laumlsa

148

Linnea Saring det tycker jag aumlr en lite rolig tanke att man inte som laumlrare taumlnker nej men gud hur ska man faring dem att laumlsa det daumlr det kommer ju inte att garing Utan att man hellre taumlnker att ja men de kanske egentligen tycker att det aumlr ganska bra Och att det kan bli baringde jobbigt och roligt att de faringr sucka och stoumlna lite oumlver att det aumlr naringgon svaringr text men att man aumlndaring liksom tar sig igenom den tillsammans (Intervju 4)

Det gaumlller alltsaring enligt Linnea att laumlraren lyckas motivera eleverna till att laumlsa

mer avancerade texter aumlven om eleverna till en boumlrjan visar upp ett motstaringnd

mot att laumlsa texterna Magnus talar ocksaring om att motivera eleverna saring att de

ska vilja laumlsa mer Han resonerar om att han som laumlrare inte bara ska arbeta

med kursens kunskapskrav utan aumlven hitta saumltt att entusiasmera eleverna Han

har maringlet att eleverna rdquoska komma ur ettan och ha naringgon form av intresse foumlr

litteratur och vilja undersoumlka den lite grandrdquo (Intervju 1) Baringde Jenny och Nora

understryker flera garingnger i intervjuerna att de ser det som ett viktigt uppdrag

och som sin stora utmaning att faring eleverna att identifiera sig som laumlsare

Nora Men jag vill ju att de ska ha med sig hela romaner ocksaring just paring grund av den haumlr utharinglligheten och kaumlnslan av att rsquojag varinggar laumlsa en bok jag kanske aumlr en laumlsarersquo Man kanske kan se sig som en laumlsare naumlr man laumlst ut hela (Intervju 1)

Precis som Nora ovan saumlger Jenny att hennes rdquostoumlrsta maringl med undervisningen

oumlverhuvudtaget det aumlr att faring elever att laumlsardquo (Intervju 1) Hon menar ocksaring att

hon under sina aringr som laumlrare lyckats faring maringnga elever att bli laumlsare genom att

ofta prata om laumlsning med eleverna och att hon rdquomatar paringrdquo (Intervju 1) saring fort

hon ser att en elev aumlr intresserad och foumlrsoumlker inspirera dem att fortsaumltta laumlsa

och se till att de alltid har en bok paring garingng Foumlr baringde Jenny och Nora handlar

det ocksaring om att det blir en identitetsfraringga att eleverna kan plocka upp en bok

och kaumlnna att de kan foumlrstaring vad de laumlser och identifiera sig sjaumllva som laumlsare

och Nora saumlger att hon ser det som sin uppgift som svensklaumlrare att uppmuntra

eleverna till laumlsning paring saring maringnga saumltt som moumljligt Infoumlr jullovet beraumlttar hon

att hon planerar att ta med klassen till skolans bibliotek foumlr att eleverna ska faring

laringna varsin bok att laumlsa oumlver lovet Nora understryker att det aumlr viktigt att ha

som en rutin att garing till biblioteket och laringna boumlcker och faring eleverna att kaumlnna

att rdquodet aumlr klart att man ska ha en bok paring jullovetrdquo saumlger hon Hon fortsaumltter

med att foumlrklara att lovlaumlsningen inte ska ha naringgon koppling till

undervisningen rdquodet haumlr ska inte ha naringgonting med mig att goumlra utan bara

den faringr ligga paring deras nattduksbord och saring ska de varingga klappa den literdquo saumlger

hon och skrattar (Intervju 2)

Naumlr Nora motiverar varfoumlr hon inleder sin Svenska 1-kurs med att laringta

eleverna vaumllja mellan fem olika romaner saumlger hon att det finns en genomtaumlnkt

poaumlng med att inte laringta eleverna vaumllja helt fritt den haumlr garingngen

149

Nora Syftet var verkligen att faring in dem paring att de skulle tycka att det var kul och intressant att laumlsa en roman Det var huvudsyftet och saring skulle det finnas fem att vaumllja mellan och inte fler daumlrfoumlr att jag ville att de skulle bilda laumlsgrupper som skulle kunna jobba med romanerna under laumlsningens garingng hellip Saring var det mycket det haumlr med laumlslust det var det som jag taumlnkte paring (Intervju 2)

Det var viktigt foumlr Nora att elevernas foumlrsta romanlaumlsning skulle bli en positiv

upplevelse och daumlrfoumlr laumlt hon eleverna vaumllja mellan olika boumlcker som hon

visste att elever uttryckt att de tyckt om att laumlsa tidigare samtidigt som eleverna

fick moumljlighet att vaumllja en bok som intresserade dem Naumlr Nora sedan i slutet

av laumlsaringret blickar tillbaka paring kursens foumlrsta romanlaumlsning menar hon att det

nog var det mest lyckade momentet i kursen naumlr det gaumlllde att vaumlcka laumlslust

hos eleverna och hon beraumlttar att eleverna blev vaumlldigt engagerade i laumlsningen

och att flera elever kommenterade att de aldrig laumlst saring mycket foumlrut Hon

foumlrklarar framgaringngen med att hon baringde laumlt momentet faring ta tid och att hon la

upp undervisningen som en helhet

Nora Man kan anvaumlnda litteraturen som stoff paring ett annat saumltt naumlr de till exempel ska laumlra sig kaumlllhaumlnvisningar Att man har det haumlr som ett naturligt stoff Naumlr vi gjorde foumlrsta referatoumlvningarna och kaumlllhaumlnvisningsoumlvningarna daring fick de jaumlmfoumlra sin egen uppfattning om sin bok med en recensent paring naumltet Och saring fick de rsquosaring haumlr skriver hen och saring haumlr tycker jag och jag haringller med daumlr men jag haringller inte med daumlrrsquo och saring var det liksom ett litet referat Och att anvaumlnda boumlckerna saring det gjorde ocksaring att jag tyckte att de tog det paring lite stoumlrre allvar (Intervju 4)

I staumlllet foumlr att genomfoumlra en isolerad referatskrivning av en text vald enkom

foumlr att skriva referat av vilket ovan framstaringr som det vanligaste saumlttet naumlr det

gaumlller att laumlra eleverna att skriva referat beskriver Nora hur hon laumlt laumlsning

och referatskrivande bilda en helhet utifraringn elevernas romanlaumlsning Nora

beraumlttar vidare att elevernas utvaumlrderingar visade att hon faktiskt lyckades

engagera eleverna i laumlsningen under momentet och hon tror sjaumllv att det beror

paring att hon satsade paring att ge laumlsningen tid och arbetade med att faring in andra

kursmaringl och kunskapskrav samtidigt i laumlsningen rdquoAnnars finns det en risk att

man har boklaumlsningen vid sidan avrdquo (Intervju 2) understryker Nora och

beskriver hur romanlaumlsningen blev undervisningens huvudtema och att hon

under momentet integrerade laumlsningen med andra uppgifter Eleverna fick

baringde samtala i mindre grupper om boumlckerna foumlrst med de som laumlst samma bok

och sedan med andra som laumlst andra boumlcker och skriva om boumlckerna Till

exempel fick eleverna oumlva sig paring att goumlra kaumlllhaumlnvisningar och referatmarkoumlrer

genom att leta raumltt paring en blogg paring internet som handlade om deras bok och

sedan skriva en liten text daumlr de refererade till vad andra har tyckt om boken

Syftet med den oumlvningen var att oumlva paring att skriva referat i ett meningsfullt

sammanhang samt att eleverna skulle faring uppleva att de sjaumllva ingick i ett

150

laumlsande sammanhang med andra som laumlst samma bok utanfoumlr klassrummet

Nora lyfter ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna vet att hon har laumlst romanerna

som de arbetar med och att de blir ivriga att diskutera boumlckerna med henne

Nora beraumlttar vidare att hon foumlrsoumlker inspirera eleverna genom att foumlregaring med

gott exempel och foumlrsoumlka vara en laumlsande foumlrebild foumlr eleverna rdquoNaumlr de laumlser

saring laumlser jagrdquo beraumlttar Nora och fortsaumltter rdquoJag goumlr aldrig annat naumlr de laumlser

utan jag laumlser ocksaring Bara foumlr att vi goumlr det haumlr tillsammansrdquo (Intervju 2)

Mycket av det som laumlrarna talar om naumlr de beskriver vikten av att laumlsa med

eleverna tycks till stor del handla om den goda laumlsningen som ska vaumlcka

elevernas engagemang och kittla igaringng elevernas nyfikenhet och lust att laumlsa

Det aumlr ocksaring framfoumlr allt naumlr laumlrarna motiverar laumlsning av hela romaner med

att vaumlcka elevernas laumlslust som eleverna faringr moumljlighet att vaumllja skoumlnlitteratur

fritt naumlr fokus vid romanlaumlsning i staumlllet ligger vid att till exempel att utmana

eleverna i deras laumlsning eller att arbeta med viktiga vaumlrdegrundsfraringgor beharingller

laumlrarna kontrollen oumlver textvalen och vaumlljer romaner aringt eleverna

Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden

Laumlsningen i skolan oavsett om det handlar om sakprosa eller skoumlnlitteraumlra

texter ska enligt studiens laumlrare bidra till att eleverna faringr nya perspektiv paring

egna erfarenheter och paring omvaumlrlden I undervisningen vill laumlrarna att eleverna

ska faring moumljlighet att relatera laumlsningen till sig sjaumllva och kunna kaumlnna igen sig

i de personer som figurerar i texterna och i det som beraumlttas Paring saring vis kan

eleverna ocksaring faring syn paring sig sjaumllva genom att saumltta sina egna erfarenheter i

relation till en till stora delar okaumlnd omvaumlrld

Magnus Dels aumlr det ju att laumlsandet ska vara kul men sen aumlr det ju den haumlr delen daumlr man ska om man aumlr inne paring identitet men att man paring naringt vis ska foumlrstaring att litteratur aumlr ett saumltt att laumlra kaumlnna maumlnniskor och att man paring saring vis laumlr kaumlnna sig sjaumllv (Intervju 1)

Magnus beraumlttar vidare att det aumlr viktigt foumlr honom att undervisningen ger

tillfaumlllen att utmana eleverna i deras saumltt att taumlnka Han beraumlttar om en

teaterfoumlrestaumlllning av Anton Tjechovs Maringsen som han tidigare sett med sina

elever och att flera av elevernas foumlrsta spontana reaktion direkt efter

foumlrestaumlllningen var att de inte alls tyckte om pjaumlsen Men naumlr de sedan

diskuterade den paring den efterfoumlljande lektionen aumlndrade eleverna uppfattning

Magnus De tyckte den var jaumlttedaringlig maringnga utav dem Men sen naumlr man pratar om den saring tycker de daring var den aumlndaring intressant foumlr att den kan utmana till tankar Och det aumlr daumlr naringgonstans naumlr vi hittar den litteraturen som paring naringgot vis man kan analysera och fundera oumlver (Intervju 2)

151

Trots att eleverna alltsaring inte tyckte om teaterfoumlrestaumlllningen saring ledde det

efterfoumlljande samtalet till att de kunde faring nya perspektiv baringde paring Tjechovs verk

och paring livet i stort menar Magnus och saumlger att detta aumlr naringgot han efterstraumlvar

i sin undervisning daring det kan utmana elevernas tankevaumlrldar

Karin ger uttryck foumlr liknande tankegaringngar och beraumlttar om arbetet med

novellen rdquoCartagenardquo ur novellsamlingen Baringten av Nam Le Hon foumlrklarar att

eleverna genom att laumlsa novellen baringde faringr laumlra sig hur det aumlr att leva i slummen

och hur en person kan ta sig ifraringn en punkt i sitt liv och trots svaringra motgaringngar

komma vidare vilket ger eleverna nya perspektiv

Karin Ja foumlr jag tycker att det aumlr en av de viktigaste sakerna med litteraturen att ge ett annat perspektiv aumln det man vanligtvis faringr Foumlr att man ska foumlrstaring kanske rsquoja men jaha var det saring det var att leva paring 40-taletrsquo eller rsquoaumlr det saring det aumlr att vara fattigrsquo eller vad det nu kan vara Saring att man inte bara laumlser om det som man redan vet (Intervju 4)

Alla fem laumlrarna naumlmner ocksaring skolans vaumlrdegrundsarbete som en viktig del

av svenskundervisningen Magnus lyfter fram att laumlsningen av skoumlnlitteratur

har en stoumlrre nytta aumln att det bara aumlr naringgot som staringr i aumlmnesplanen Han pekar

paring att det aumlr ett viktigt saumltt att laumlra eleverna att foumlrstaring andra maumlnniskor och att

alla maumlnniskor reagerar olika paring olika saker och att vi behoumlver foumlrstaring hur olika

sammanhang och haumlndelser paringverkar oss som individer Linnea lyfter aumlven

fram att skoumlnlitteratur aumlr tacksamt att anvaumlnda foumlr att eleverna ska foumlrstaring olika

samhaumlllsfenomen Jenny beraumlttar att hon alltid foumlrsoumlker vaumllja texter som ska

vaumlcka tankar och kaumlnslor faring eleverna att grubbla oumlver olika fraringgestaumlllningar

och gaumlrna visa paring olika etiska dilemman

Jenny Det ska inte bara kanske vara en text som vilken som helst utan att det ska verkligen finnas saker som de grubblar oumlver blir arga paring eller ledsna oumlver eller naringnting saringnt daumlr Det ska vara kaumlnslovaumlckande tycker jag (Intervju 1)

Jenny menar vidare att det maumlrks att eleverna gaumlrna vill prata om etiska fraringgor

och att de behoumlver faring moumljlighet att ventilera rdquojobbiga sakerrdquo och saringdant som

kan vara lite kaumlmpigt att prata om rdquojag har ofta baringde aumlmnen och moment daumlr

elever graringterrdquo foumlrklarar Jenny (Intervju 1) Aumlmnen hon naumlmner som hon gaumlrna

laringter eleverna arbeta med eller diskutera aumlr doumldsstraff doumldshjaumllp terror

genteknik raumltten att bestaumlmma oumlver andras liv ny teknik som kan orsaka krig

och droger

152

Jenny Svenskan blir lite grand av ett saringnt aumlmne tycker jag daumlr man faringr diskutera faringr skriva faringr laumlsa om jobbiga saker Och saring aumlr ju livet Saring ibland saring naumlstan tycker jag att svenska kanske aumlr ett livskunskapsaumlmne riktigt Och jag tycker om det hellip rsquoFaringr man spela gud Faringr vi bestaumlmma oumlver andra maumlnniskors livrsquo Mycket saringnt (Intervju 1)

Foumlr Jenny aumlr ett oumlvergripande syfte med undervisningen i svenska att eleverna

ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som har laumlrt sig att reflektera och att taumlnka

sjaumllva naringgot som hon understryker kanske aumlr det viktigaste hon som laumlrare

kan bidra med i en ung maumlnniskas utbildning Hon beraumlttar om tidigare elever

som efter att de har tagit studenten kommer fram till henne och saumlger rdquoDu fick

mig att bli en sjaumllvstaumlndigt taumlnkande individrdquo (Intervju 2) vilket Jenny tolkar

som ett houmlgt betyg paring sin undervisning

Precis som Jenny aringterkommer Karin i flera intervjuer till litteraturens

inneboende potential foumlr att vaumlcka elevernas lust till diskussion och hon menar

att vaumlrdegrundsdimensionen aumlr central naumlr hon vaumlljer texter

rdquoVaumlrdegrundsfraringgorna brinner jag vaumlldigt mycket foumlr att jobba medrdquo saumlger

Karin (Intervju 4) Hon paringpekar att eftersom elever idag laumlser saring pass faring boumlcker

aumlr det viktigt att det aumlven finns naringgon etisk eller vaumlrdegrundsdimension med

naumlr de vaumll laumlser en bok Karin beskriver att hon gaumlrna vaumlljer texter som tar upp

olika teman som identitet mobbning utanfoumlrskap hur man ska vara mot

varandra i en klass asylsituationen i Europa dagens baringtflyktingar och hur det

aumlr att ha sina roumltter naringgon annanstans aumln i Sverige Hon betonar att det i de

texter hon vaumlljer rdquomaringste finnas naringgot merrdquo

Karin Det aumlr viktigt tycker jag naumlr jag vaumlljer litteratur att det finns naringn slags vaumlrdegrundsdimension i boken ocksaring foumlr daring kan man faring till det haumlr samtalet efteraringt eller reflektionen och saring paring ett annat saumltt Daring faringr man ut det ocksaring foumlr det tycker jag naumlstan aumlr bland det viktigaste med laumlsandet att man kan laumlra sig hur andra maumlnniskor taumlnker och faring andra perspektiv paring saker och ting (Intervju 1)

I samtalet om laumlsningen faringr eleverna en moumljlighet att laumlra sig hur andra

maumlnniskor taumlnker vilka erfarenheter och livsvillkor de har Genom att laumlsa och

tolka olika texter menar Karin att eleverna faringr upp oumlgonen foumlr att laumlsning kan

baringde vara personlighetsutvecklande och ge dem nya perspektiv Enligt Karin

skjuts den sidan av laumlraruppdraget som handlar om att arbeta med skolans

vaumlrdegrund ofta aringt sidan rdquooch naumlr man laumlser litteratur det aumlr ett av de baumlsta

saumltten att komma aringt det och kunna diskutera detrdquo saumlger hon (Intervju 2) Foumlr

Karin garingr saringledes en viktig del av hennes uppdrag som svensklaumlrare utanfoumlr

aumlmnesplanens givna graumlnser Foumlr Nora aumlr arbetet med skoumlnlitteratur centralt i

undervisningen och aumlven hon resonerar i termer av att laumlsning av skoumlnlitteratur

med eleverna aumlr viktigt eftersom det finns saring mycket man kan goumlra med

laumlsningen allt fraringn att bygga upp elevernas identitet som laumlsare till att komma

153

aringt att diskutera livets svaringra fraringgor Nora understryker aumlven vikten av att

eleverna kan rdquohantera baringde laumlsningen och skriftspraringket paring ett saumltt saring att de

kaumlnner sig trygga och saumlkra i samhaumllletrdquo och att de muntligen rdquoska varingga och

kunna uttrycka sigrdquo (Intervju 2)

Den bild som framtraumlder aumlr saringledes att det inte raumlcker foumlr laumlrarna att eleverna

i svenskundervisningen eroumlvrar goda faumlrdigheter i att laumlsa tala och skriva I

gruppintervjun diskuterar Karin Nora och Jenny vad de ser som helt centralt

i svenskaumlmnet

Karin Om vi pratar om ideologi saring foumlr mig aumlr det jaumltteviktigt att det finns naringgon slags vaumlrdegrundsdimension om vi pratar skoumlnlitteratur daring att man kan diskutera naringgonting djupare och kommer in paring existentiella fraringgor eller man kan prata om relationer efteraringt eller naringgonting som har den dimensionen ocksaring Inte bara det litteraturvetenskapliga eller de litteraturvetenskapliga begreppen Jag vet inte om det aumlr bara jag som goumlr saring haumlr Jenny Nej Nora Nej nej absolut inte Jenny Nej det aumlr svenskans kaumlrna tycker jag naumlstan hellip Nora Ja Karin Ja hela skolan ska ha det dubbla uppdraget och det aumlr inte alltid som det tas upp i alla aumlmnen men daumlr har man verkligen chansen Jenny Och vi har gyllene tillfaumllle och hittar man de daumlr bra boumlckerna som verkligen tar upp saringna saring kan man faring hur bra diskussioner som helst Nora Och daring faringr de ocksaring se vad skoumlnlitteratur kan ge dem Karin Ja exakt (Gruppintervju)

Foumlr Karin Jenny och Nora innebaumlr det ett mervaumlrde foumlr undervisningen att

kunna ge eleverna naringgot som garingr bortom det som aumlmnesplanen paringbjuder Att

arbeta med skolans vaumlrdegrund aumlr ett uppdrag som staringr i laumlroplanen och som

alla laumlrare aumlr aringlagda att arbeta med men foumlr Karin Nora och Jenny aumlr det ocksaring

naringgot som faringngar svenskaumlmnets rdquokaumlrnardquo och som staringr houmlgt paring deras laumlsagenda

Genom att laumlsa och arbeta med olika texter i undervisningen hoppas laumlrarna

att eleverna ska faring kunskaper som foumlr dem bortom texten genom att de faringr en

foumlrdjupad sjaumllvinsikt och daumlrmed kan staumlrka sin egen identitet samtidigt som

de aumlven ska utmanas i sina foumlrestaumlllningar om vaumlrlden och laumlra sig mer om vad

det aumlr att vara maumlnniska i olika tider och paring olika platser

rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning

Om laumlstraumlningen som beskrevs ovan och som laumlrarna boumlrjar kursen Svenska 1

med faringr staring foumlr faumlrdighetssidan av undervisningen saring aumlr det ocksaring tydligt att

laumlrarna anser att eleverna genom svenskaumlmnet och daring framfoumlr allt genom

laumlsningen av skoumlnlitteratur ocksaring ska faring moumljlighet till baringde bildning och

allmaumlnbildning Magnus menar att han hos sina elever kan utlaumlsa en oumlnskan

om att de vill bilda sig och ta del av kulturarvet som en kontrast till de rdquolaumltta

154

mediernardquo som till exempel film att de vill kunna kaumlnna till viktiga boumlcker

och kaumlnda foumlrfattare det som han kallar rdquoviktig kulturrdquo (Intervju 4) Han

beskriver att han upplever att eleverna ser svenskaumlmnet rdquosom naringgon form av

intellektuellt aumlmnerdquo och att de i svenskaumlmnet gaumlrna rdquovill moumlta det haumlr lite

svaringrarerdquo och uppnaring naringgon sorts bildningsideal (Gruppintervju) Magnus

foumlrklarar ocksaring hur laumlsning och gemensamma referensramar goumlr att eleverna

boumlrjar foumlrstaring att rdquodet mesta som vi laumlr oss bygger ju paring naringgonting annat att det

finns en liten vinkning haumlr och daumlrrdquo och att naumlr eleverna boumlrjar kunna se vissa

moumlnster saring boumlrjar de foumlrstaring att rdquoallt haumlnger ihop paring naringgot saumlttrdquo (Intervju 3)

Jenny beraumlttar att hon upplever att i slutet av aringrskurs 1 boumlrjar hennes elever

foumlrstaring i och med att de boumlrjar kunna se samband mellan olika verk som de

laumlser att det aumlr viktigt med laumlsningen eftersom den aumlr allmaumlnbildande och ger

eleverna insikter om livet och den egna tankefoumlrmaringgan Aumlven Nora uttrycker

sig i liknande ordalag

Nora Jag skulle vilja att de har med sig en liten kulturskatt ocksaring hellip Saring att det inte blir saring historieloumlst att de kaumlnner till hellip Det handlar ocksaring om deras sjaumllvfoumlrtroende kunna delta kunna se paring tv-program och kaumlnna till saring daumlrrdquo (Intervju 1)

Nora ser det som ett viktigt uppdrag som hon har som laumlrare att eleverna faringr

med sig naringgot fraringn undervisningen som garingr utanfoumlr det som kan maumltas och

vaumlgas och som goumlr att de faringr foumlrutsaumlttningar att delta mer aktivt i samhaumlllslivet

I gruppintervjun resonerar laumlrarna om svenskaumlmnets faumlrdighets- och

bildningsaspekter och kommenterar unisont att svenskaumlmnet handlar baringde om

att traumlna upp faumlrdigheter och att bilda sig och att det egentligen inte garingr att

saumlrskilja det ena fraringn det andra Laumlrarna ger i gruppintervjun uttryck foumlr att

vara oumlverens om att baringda aspekterna aumlr lika viktiga och behoumlvs i

undervisningen

Karin Men bildning har ju med faumlrdighet att goumlra om vi pratar om vaumlrdegrund till exempel taumlnker jag Maringnga till exempel av litteraumlra kanon har ju en dimension som goumlr att man kanske utvecklas som maumlnniska i faumlrdigheten att vara maumlnniska om man saumlger saring Nora Och sen bildning har ocksaring med en djupare foumlrstaringelse att goumlra Jag kan plugga paring ett prov sen kan jag sitta och rabbla aringrtal och grejer men en bildning aumlr naringgon form av kanske inte faumlrdighet men djupare foumlrstaringelse av naringgonting och samband och liksom hellip Jenny Det haumlnger ihop med saring mycket annat ja Nora Ja det goumlr det Det garingr inte att ta ut det direkt En foumlrstaringelse foumlr hur saker och ting fungerar i kombination med att man faktiskt har naringgon kunskap om vaumlrlden (Gruppintervju)

Foumlr laumlrarna i den haumlr studien handlar bildning om fler aspekter aumln att laumlrarna

vill att eleverna ska ha houmlrt talas om och moumltt till exempel vissa klassiska

155

texter eller nobelpristagare i litteratur Det handlar ocksaring om att ge eleverna

en gemensam grund att staring paring saring att eleverna ska kunna kaumlnna sig delaktiga i

samhaumlllet och trygga i att de har kaumlnnedom om den kultur de lever i samt ge

dem en moumljlighet att delta i diskussioner utanfoumlr skolan

Nora Det aumlr en demokratisk fraringga att faring ta del De vet inte vad de dissar om inte jag presenterar det foumlr dem De faringr gaumlrna saumlga att de inte vill laumlsa Selma Lagerloumlf men daring ska de veta vem hon aumlr Vad de vaumlljer bort (Intervju 2)

Nora menar vidare att kaumlnnedom om det gemensamma kulturarvet dels aumlr en

tillhoumlrighetsfraringga och daumlrmed i foumlrlaumlngningen en identitetsfraringga dels handlar

om att kunna koppla ihop olika saker dra slutsatser utifraringn det man vet och se

samband saring att rdquoman kan roumlra sig lite fritt mellan olika omraringdenrdquo eftersom rdquoju

mer man kan desto laumlttare blir det med nya sakerrdquo (Intervju 2) Trots att Nora

aumlr den av de fem laumlrarna som tydligast saumltter skoumlnlitteraturen i centrum i sin

undervisning saumlger hon att bara laumlsa skoumlnlitteratur i sig inte ger naringgon

bildning

Nora Laumlsning ger inte alls automatiskt naringgon bildning eller allmaumlnbildning man maringste foumlrvalta det man maringste laumlra dem hur de ska hellip Ge dem hantverk och redskap foumlr hur de ska kunna ta till sig de haumlr sakerna Och daumlr kommer ju det haumlr med olika genrer in Ja men en dikt varfoumlr faringr man skriva saring daumlr i en dikt och varfoumlr faringr man inte skriva saring i en formell text Till exempel (Intervju 2)

Det gaumlller saringledes enligt Nora att inte tro att det garingr att luta sig tillbaka och

taumlnka att bara foumlr att eleverna laumlser saring blir de per automatik bildade utan baringde

laumlsning och bildning handlar om ett arbete som laumlsaren behoumlver goumlra och

daumlrmed ocksaring faring verktyg foumlr att kunna utfoumlra Karin resonerar paring ett likande

saumltt men utifraringn perspektivet att hon upplever att det idag finns ett fokus paring att

allting maringste ha en nytta direkt och att elever ofta vill veta varfoumlr de till

exempel ska skriva en viss text och vad det kan ha foumlr nytta i verkligheten

foumlrutom betygen

Karin Just naumlr det gaumlller svenskaumlmnet och laumlsningen saring kaumlnns det som att det aumlr inte alltid det ger naringnting direkt i samma oumlgonblick som man goumlr det utan ibland saring kanske man faringr fokusera mer paring sjaumllva upplevelsen av laumlsningen till exempel aumln att den ska ha naringgon nytta Men att det faringr garanterat en nytta laumlngre fram i livet tror jag (Intervju 1)

Det aumlr med andra ord inte alltid som de laumlrdomar som eleverna faringr naumlr de laumlser

olika texter i svenskundervisningen aumlr helt uppenbara foumlr dem paring en garingng I

staumlllet kan kunskapen och laumlrdomarna komma laringngt senare bortom

svenskundervisningens slut och genom insikter som kan foumlra eleverna bortom

156

texterna Naumlr laumlrarna faringr fundera oumlver hur deras undervisning skulle se ut i en

ideal skolvaumlrld daumlr de inte behoumlver foumlrharinglla sig till tidsaspekter andra aumlmnen

eller olika foumlrutsaumlttningar som den lokala kontexten ger utan bara genomfoumlra

den baumlsta undervisningen de kan aringstadkomma svarar de alla att de skulle vilja

arbeta mer med laumlsning

Karin Ja men daring skulle jag vilja att de laumlste om de inte hade naringgra andra aumlmnen och saring daumlr daring skulle det vara fantastiskt om de laumlste en bok i maringnaden till exempel som vi diskuterade Att vi hade samtal om dem daring i mindre grupper varje garingng Som en liten bokcirkel Och daring vet jag att de hade ju kunnat utvecklas jaumlttemycket och alla hade kunnat uppnaring A-kraven utan problem (Intervju 2)

Nora resonerar i samma banor om att hon skulle ha mycket mer laumlsning och

att hon skulle goumlra mer av laumlsningen Fraumlmst skulle hon vilja ha moumljlighet att

laumlsa fler romaner med eleverna rdquodet aumlr klart att i en droumlmvaumlrld saring har man

alltid en bok paring garingngrdquo saumlger hon (Intervju 2)

Naumlr Magnus i slutet av laumlsaringret blickar tillbaka paring sin kurs i Svenska 1 saring

saumlger aumlven han att rdquomen oumlverlag saring tycker jag att det vi har gjort foumlr lite det aumlr

att laumlsa vi skulle haft lite mer laumlsningrdquo (Intervju 4) Om det inte hade varit

konkurrens med andra aumlmnen och om elevernas tid saumlger han att han gaumlrna

hade rdquooumlst paring lite haringrdare med laumlsningrdquo (Intervju 1) Jenny saumlger att hon hade

oumlnskat att hon hade mer tid att rdquogoumlra naringgonting roligtrdquo och lite mer kreativt

(Intervju 4) och hon hade gaumlrna arbetat mer med att laumlsa romaner Det som

framstaringr som den ideala och den oumlnskansvaumlrda svenskundervisningen handlar

foumlr de haumlr fem laumlrarna om en undervisning daumlr laumlsning baringde aumlr centralt och

foumlrekommer mycket mer aumln vad som aumlr moumljligt i den kontext de befinner sig

Sammanfattning

Laumlrarna boumlrjar houmlstterminen i aringrskurs 1 med olika faumlrdighetsoumlvningar foumlr att

eleverna ska faring moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens och foumlr att laumlrarna ska

kunna bilda sig en uppfattning om var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling

Mest fokus verkar Jenny laumlgga paring att laringta eleverna traumlna paring att utveckla sina

laumlsfaumlrdigheter och hon beskriver att hon aumlgnar naumlstan hela den foumlrsta maringnaden

aringt vad hon kallar foumlrstaumlrkningsoumlvningar med syftet att eleverna ska oumlva upp

sin laumlsteknik Paring ett liknande saumltt beskriver Nora hur hon tidigt under houmlsten i

aringrskurs 1 goumlr vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr eleverna faringr prova att laumlsa texter

i olika genrer och sen svara paring fraringgor till texterna Aumlven Linnea Magnus och

Karin vaumlljer att i boumlrjan av kursen arbeta med studieteknik daumlr det ingaringr att

eleverna ska foumlrstaring att man laumlser olika texter paring olika saumltt och med olika

hastighet Karin beraumlttar att hon dessutom diskuterar olika laumlsstrategier med

sina elever under ett studieteknikmoment

157

Alla laumlrarna talar aumlven om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig skriva

korrekta referat Aumlven om de inte tycker att det aumlr det roligaste momentet i

svenskundervisningen lyfter de fram att referatet aumlr viktigt ur flera synpunkter

Dels handlar det om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig citat- och

kaumlllhaumlnvisningsteknik infoumlr kommande svenskkurser och eftersom det aumlr

naringgot som de anses behoumlva i alla andra skolaumlmnen dels saumlger laumlrarna att de

genom elevernas referatskrivande faringr en god uppfattning baringde om elevernas

laumls- och skrivfoumlrmaringga De aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp som laumlrarna

paringpekar att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig behaumlrska aumlr i huvudsak relaterade

till foumlrmaringgorna laumlsa skriva och tala Det handlar om att eleverna ska utveckla

saumlker genrekunskap kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som till stoumlrsta

del kommer fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren laumlra sig foumlrstaring bildspraringk

och kunna laumlsa mellan raderna Alla laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt

att eleverna stoumlttas i sin laumlsning genom olika typer av textsamtal men det aumlr i

princip uteslutande undervisningens skoumlnlitteraumlra texter som laumlrarna talar om

Det laumlrarna framharingller som det mest centrala i deras uppdrag som

svensklaumlrare aumlr att bidra till att vaumlcka elevernas laumlslust att motivera eleverna

till att se sig som laumlsare och att genom att laumlsa och arbeta med olika texter

arbeta med vaumlrdegrunden och olika existentiella fraringgor Stora utmaningar som

naumlmns aumlr att laumlrarna upplever att det baringde finns ett stort laumlsmotstaringnd hos

eleverna och att de saknar laumlsutharingllighet Det laumlrarna pekar paring som

svenskaumlmnets bidrag till unga maumlnniskors utbildning relateras till tvaring olika

nivaringer som handlar om baringde faumlrdigheter och den personliga utvecklingen

Eleverna ska genom svenskundervisningen faring goda faumlrdigheter i att tala laumlsa

och skriva saring att de aumlr vaumll foumlrberedda foumlr houmlgre studier och ett liv som goda

samhaumlllsmedborgare Samtidigt ska de ocksaring goumlra en bildningsresa och

utveckla kunskaper om sig sjaumllva och om omvaumlrlden och vad det kan innebaumlra

att vara maumlnniska genom att via laumlsningen eroumlvra kunskaper som foumlr dem

bortom texten

158

Kapitel 8 Analys och reflektion Del I

I avhandlingens Del I aumlr det laumlrarnas beraumlttade praktik om hur de vaumlljer texter

och vad de vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika

undervisningstexter som staringr i fokus Trots att de fem laumlrarna utgaringr fraringn

sinsemellan taumlmligen olika lokala kontexter och daumlrmed olika foumlrutsaumlttningar

foumlr undervisningen pekar resultaten i Del I mot att det tycks finnas en stabil

och viktig kunskap i svenskaumlmnet utifraringn begreppet powerful knowledge

som oavsett vilka texter som vaumlljs och hur laumlrarna vaumlljer att arbeta med

texterna aumlr det kunnande och de foumlrmaringgor som laumlrarna anser att det aumlr viktigt

att eleverna laumlr sig Det aumlr denna stabila och viktiga kunskap som kan betraktas

som svenskundervisningens unika bidrag till de viktiga kunskaper som alla

elever har raumltt att utveckla i skolan Foumlr att saumltta ord paring och synliggoumlra laumlrarnas

didaktiska avvaumlgningar och laumlsundervisning sker i det haumlr kapitlet en analys

av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del I i relation till

avhandlingens foumlrsta tre fraringgestaumlllningar Dessa saumltter fokus paring hur laumlrarna

beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka

texter laumlrarna anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har

i undervisningen samt vad som framtraumlder som viktiga kunskaper som

eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs Analys och

reflektion goumlrs med stoumld i tidigare forskning och i studiens teoretiska

utgaringngspunkter som utgoumlrs av policy enactment teori om laumlsundervisning

och powerful knowledge

Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar

Sett ur ett policyperspektiv aumlr att vaumllja text en aktiv policyhandling daumlr laumlrarna

ska omvandla skrivningar i en nationell policy som aumlmnesplanen foumlr Svenska

1 till en undervisningshandling Laumlrarna behoumlver tolka och oumlversaumltta

skrivningarna i aumlmnesplanen till ett konkret undervisningsinneharingll och i denna

tolkningsprocess framgaringr det i avhandlingens Del I att den lokala kontexten

faringr stor betydelse foumlr vilka val som de enskilda laumlrarna goumlr liksom att

undervisning i klassrummet bara aumlr en del av laumlrarnas uppdrag Ball (1993)

och Braun et al (2010) understryker att aumlven om policy aumlr styrande foumlr laumlrares

praktik saring talar policy inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar ramar foumlr vilka

didaktiska val som aumlr moumljliga att goumlra foumlr laumlrarna Aumlmnesplanen i svenska aumlr

exempel paring policy som inte talar om hur naringgot ska goumlras utan laumlmnar oumlver till

159

laumlrarna att tolka till exempel vilka och hur maringnga texter som ska ingaring i

undervisningen och hur eleverna ska arbeta med texterna Detta blir tydligt i

den haumlr studien naumlr det gaumlller hur den lokala kontexten faringr betydelse foumlr vilka

texter som kommer in i de fem laumlrarnas klassrum Styrningen i form av de

nationella styrdokumenten och det nationella provet positionerar laumlrarna som

objekt foumlr policy och ger dem ramarna foumlr undervisningen genom att policy

visar vad som aumlr att oumlnska av svenskundervisningen paring gymnasiet I moumltet

med den unika skolkontexten som de medverkande laumlrarna aumlr verksamma i

blir laumlrarna aktoumlrer i policy men med olika foumlrutsaumlttningar att tolka och goumlra

policy och daumlrmed att iscensaumltta en undervisning som ligger inom ramarna foumlr

den nationella styrningen (Ball et al 2012) I spaumlnningsfaumlltet mellan det som

aumlr oumlnskvaumlrt och det som aumlr moumljligt behoumlver laumlrarna hela tiden foumlrharinglla sig till

den nationella styrningen samtidigt som de kontinuerligt maringste foumlrhandla med

den lokala kontexten som de befinner sig i Naumlr laumlrarna talar om att det aumlr

viktigt att faring en variation av texter och att de behoumlver beakta att texterna

representerar kvinnor och maumln samt olika tider och olika kulturer ligger de ndash

medvetet eller omedvetet ndash mycket naumlra formuleringarna i det centrala

inneharingllet foumlr gymnasiets svenskaumlmne (se Skolverket 2011) Paring samma saumltt

aumlr det nationell policy i form av kursens kunskapskrav som framtraumlder som en

reell paringverkan paring undervisningen naumlr laumlrarna beraumlttar hur de vaumlljer texter saring att

eleverna ska faring moumljlighet att visa att de kan jaumlmfoumlra tema och motiv i olika

texter och foumlr att laumlrarna ska kunna bedoumlma elevernas kunskaper i relation till

kunskapskraven

Den situerade kontexten i form av skolans geografiska placering och den

enskilda skolans elevunderlag har ocksaring betydelse foumlr undervisningen baringde

vad gaumlller vilka texter som laumlrarna kan vaumllja och hur texterna bearbetas i

klassrummet Skolans elevunderlag som styrs av var skolan aumlr belaumlgen

skapar foumlrvaumlntningar om vilka krav som kan staumlllas ndash eller inte staumlllas ndash paring

eleverna Aumlven svenskaumlmnets och laumlsningens status paring den egna skolan

paringverkar laumlrarna i deras avvaumlgningar I och med att det finns en skillnad vad

gaumlller det kulturella utbudet som finns i det omgivande samhaumlllet utanfoumlr

skolan och som laumlrarna kan knyta an till i undervisningen paringverkas

undervisningen av skolans geografiska laumlge Som exempel kan naumlmnas att

Karins elever kan ta del av teaterbesoumlk och konstutstaumlllningar och Karin kan

goumlra dem till en del av undervisningen i kursen Svenska 1 paring ett saumltt som inte

aumlr moumljligt paring de skolor som befinner sig paring orter med ett mer begraumlnsat

kulturellt utbud Paring samma vis kan Jennys elever som garingr paring en mindre skola

paring en liten ort faring moumljlighet att garing till bokhandeln och vaumllja varsin roman paring

svenskaumlmnets bekostnad naringgot som foumlrmodligen aumlr betydligt svaringrare att

genomfoumlra paring en stoumlrre skola med ett stort antal elever

Laumlrarnas textval paringverkas ocksaring houmlgst paringtagligt av den materiella kontexten

i form av vad som finns paring skolan vad gaumlller laumlromedel laumlroboumlcker antologier

och skoumlnlitteratur Aumlven lokala policyer om prioriteringar i form av datorinkoumlp

till eleverna framfoumlr till exempel satsningar paring skoumlnlitteratur som paring Magnus

160

och Linneas skola tillsammans med skolans budget styr vad som finns att

tillgaring paring den enskilda skolan Naumlr det gaumlller moumljligheten att kunna laumlsa en

laumlngre gemensam text faringr det ocksaring betydelse vad som finns tillgaumlngligt paring

skolan i form av hela klassuppsaumlttningar av skoumlnlitteratur daumlr Karin och Nora

har god tillgaringng till en stor variation av klassuppsaumlttningar under det att Jenny

Magnus och Linnea har ett betydligt mer begraumlnsat urval att tillgaring Laumlrarna i

den haumlr studien ger ocksaring uttryck foumlr att de tydligt foumlredrar att eleverna ska

laumlsa en fysisk bok tryckt paring papper Detta tyder paring att ideacuten om den rdquoheliga

bokenrdquo tryckt paring papper i svenskundervisningen (Erixon 2010 2014) i allra

houmlgsta grad fortfarande lever Aumlven skolans organisation vad gaumlller till

exempel vilka kurser och aumlmnen som laumlggs i vilka aringrskurser paring de olika

programmen oumlppnar eller staumlnger foumlr aumlmnesoumlvergripande samarbeten och

daumlrmed foumlr texter som vaumlljs foumlr att laumlsas i samarbeten med andra aumlmnen

Den professionella kontexten handlar om baringde de aumlmneslag som laumlrarna

ingaringr i och de enskilda laumlrarna vilka lyfts fram som betydande faktorer naumlr det

gaumlller laumlrarnas textval Aumlmneslagets kultur i synnerhet vad gaumlller huruvida

laumlrarna upplever sig faring stoumld och inspiration fraringn sina aumlmneskollegor paringverkar

baringde vad som koumlps in paring skolorna och vilket stoumld laumlrarna anser sig faring fraringn sina

kollegor Aumlven haumlr visar de medverkande laumlrarna paring en skillnad i den

professionella kontexten som de ingaringr i Det aumlr framfoumlr allt Jenny och Karin

som spontant lyfter fram att de faringr mycket stoumld och hjaumllp fraringn aumlmneskollegorna

paring den egna skolan och de anger att de kaumlnner sig trygga i aumlmneslaget och att

de tillsammans med kollegorna genom aringren har utvecklat en relativt stor

samsyn kring svenskundervisningen Magnus och Linnea daumlremot upplever

en mer splittrad aumlmneslagsmaumlssig kultur paring sin skola och menar att de inte

alltid tycker att de faringr naringgot stoumld fraringn sina aumlmneskollegor och att de har olika

syn paring till exempel vilken litteratur som eleverna boumlr laumlsa inom ramarna foumlr

svenskundervisningen Nora aring sin sida intar en foumlrharingllandevis sjaumllvstaumlndig

position i relation till sin skolas aumlmneskultur Aumlven om hon till exempel

genomfoumlr den gemensamma uppgiften i aringrskurs 1 goumlr hon den till sin innan

hon tar in den i klassrummet Gemensamma skrivningar eller prov som

skolans aumlmneslag har arbetat fram faringr ocksaring en konkret inverkan paring vilka

texter eleverna faringr moumlta i undervisningen liksom den enskilda laumlrarens syn paring

texter och laumlsning och haumlr spelar den egna erfarenheten och laumlsrepertoaren en

stor roll Laumlrarnas upplevda tidspress ett resultat av hur skolans huvudman

har tolkat laumlrarnas uppdrag lyfts ocksaring fram som naringgot som faringr en reell

paringverkan paring undervisningen daring kloka och mer genomtaumlnkta val av

undervisningsinneharingll ibland ersaumltts av hastiga beslut foumlr att kunna leverera

naringgot som fungerar och haringller eleverna sysselsatta i klassrummet

Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ligger deras formuleringar ofta naumlra

skrivningarna i aumlmnesplanens centrala inneharingll och kunskapskrav som till

exempel att de texter de vaumlljer ska representera manliga och kvinnliga

foumlrfattare fraringn olika tider och kulturer och att eleverna ska kunna identifiera

beraumlttelsers tema och motiv samt kunna dra paralleller mellan olika texter

161

Laumlrarna aumlr med andra ord starkt faumlrgade av att laumlsningen sker i en kontext som

houmlr ihop med policydokument och en bedoumlmningspraktik daumlr undervisningen

samtidigt syftar till att ge eleverna moumljlighet att utveckla olika faumlrdigheter och

foumlrmaringgor men ocksaring till att ge ett adekvat betygsunderlag som ska garing att

relatera till kursens kunskapskrav Talet om att ett av deras viktigaste uppdrag

aumlr att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr ocksaring ett exempel paring naumlr laumlrarnas egen

oumlvertygelse staringr i naumlra samspel med utvecklande policy (Ball et al 2011) haumlr

representerad av svenskaumlmnets aumlmnesplan I denna process blir laumlrarna tydligt

aktoumlrer som aktivt tolkar och skapar mening av policy och daumlr laumlrarna ger

uttryck foumlr att ha gjort denna policy till sin egen (Ball et al 2012) Ball (2016)

understryker att det inte bara aumlr laumlrare som i sitt tolkningsarbete foumlraumlndrar

policy saring att den fungerar ihop med den lokala kontexten utan att policy paring

flera saumltt ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad laumlrare goumlr Naumlr Magnus beskriver att

han genom svenskaumlmnets aumlmnesplan blivit mer medveten om sina textval och

hur han tidigare inte har reflekterat saring mycket oumlver att de texter han anvaumlnt i

stort sammanfallit med ett traditionellt kanonurval med maringnga vaumlsterlaumlndska

manliga foumlrfattare saring aumlr det ett tydligt exempel paring hur policy har foumlraumlndrat

Magnus saumltt att taumlnka om sin undervisning i en viss oumlnskad riktning Haumlr blir

aumlmnesplanen i Svenska 1 ocksaring ett exempel paring en utvecklande policy som

kraumlver en aktiv tolkning av laumlraren i en meningsskapande process som ger

laumlraren moumljlighet att vaumlrdera aumlmnesplanens skrivningar foumlr att sedan goumlra olika

kreativa didaktiska avvaumlgningar

Att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr naringgot som alla fem laumlrarna ofta

aringterkommer till under intervjuerna det ska vara kul att laumlsa och eleverna ska

genom laumlsningen upptaumlcka nya saker baringde om sig sjaumllva och om omvaumlrlden

Att faring elever att baringde vilja och tycka om att laumlsa betraktar laumlrarna som en av

deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen och haumlr samspelar deras

uppfattning med den skrivning i aumlmnesplanens syfte som anger att

undervisningen i svenska ska vaumlcka elevernas lust att laumlsa (Skolverket 2011)

Samtidigt som laumlslust aumlr en del av policy saring framgaringr det av laumlrarnas tal att

laumlslusten ocksaring staringr foumlr vaumlrden som inte garingr att maumlta utan som naringgot som ska

ge eleverna upplevelser och insikter foumlr livet Med tanke paring den performativa

kontext som laumlrarna befinner sig i och som faringr en mer framtraumldande roll i

avhandlingens Del II kan detta fokus tolkas som naringgot av en

motstaringndshandling (Ball 2003 2006) medveten eller omedveten till raringdande

policyfokus i skolan daumlr allt ska maumltas vaumlgas och bedoumlmas Ball et al (2012)

skriver att i vissa fall kan olika policyer som existerar vid en och samma

tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga I aumlmnesplanen i svenska finns det

en inbyggd motstridighet i en och samma policy daumlr undervisningen aring ena

sidan ska vaumlcka laumlslust hos eleverna och som aring andra sidan har kunskapskrav

som tydligt anger att elevernas laumlsning ska examineras Satt i relation till det

laumlsmotstaringnd hos eleverna som laumlrarna vittnar om baringde i den haumlr och i Bradlings

(2020) studie vaumlcks daumlrmed fraringgor om vad det goumlr med elevernas laumlslust och

motivation att laumlsa naumlr detta ska goumlras mot en bakgrund daumlr laumlsningen ska

162

bedoumlmas och betygsaumlttas och aumlven maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov

Wigfield et al (2016) visar i en studie att elevers minskade motivation foumlr

laumlsning tydligt korrelerar med de bedoumlmningspraktiker av laumlsning som

uppstaringtt i den performativa kontext daumlr laumlrare aumlr aringlagda att maumlta och bedoumlma

elevers laumlsning baringde mer formellt och oftare aumln tidigare Med tanke paring att

svenska elever sedan skolreformerna 2011 enbart i aumlmnet svenska utvaumlrderas

i fem olika nationella prov ndash i aringrskurs 3 6 och 9 i grundskolan och i aringrskurs 1

och 3 i gymnasieskolan ndash inneharingllandes inte mindre aumln sammanlagt 21 olika

delprov varav flera delprov testar elevernas laumlsning aumlr det fullt moumljligt att

elevers laumlsmotstaringnd aumlven i den svenska kontexten sammanfaller med ett oumlkat

fokus paring bedoumlmning av elevers laumlsning Fraringgan aumlr om det ens aumlr moumljligt att

vaumlcka elevers lust att laumlsa i ett saringdant sammanhang

De olika kontextuella dimensionerna har sammanfattningsvis stor

betydelse foumlr hur nationell policy tar sig uttryck i den konkreta

undervisningssituationen daring de styr oumlver vilka tolkningar av policy som aumlr

moumljliga foumlr laumlrarna att genomfoumlra vad som behoumlver omfoumlrhandlas och vad

som helt enkelt behoumlver prioriteras bort Det aumlr inte alltid saring att saringdant som aumlr

oumlnskvaumlrt ur laumlrarnas perspektiv blir moumljligt vilket leder till att de faringr foumlrhandla

baringde med sin tolkning av policy och den lokala kontexten foumlr att faring ett

meningsfullt ndash eller i alla fall fungerande ndash undervisningsinneharingll Vad som

aumlr oumlnskvaumlrt ur policyskapares perspektiv blir inte heller alltid moumljligt om den

lokala kontexten inneharingller hinder foumlr genomfoumlrandet Det kan till exempel bli

svaringrt att leva upp till aumlmnesplanens skrivningar om manliga och kvinnliga

foumlrfattare och texter fraringn olika tider och kulturer om inga eller faring laumlmpliga

saringdana texter finns tillgaumlngliga paring skolan om till exempel skolans budget eller

professionella kontext inneburit att annat har prioriterats Laumlrarnas stora fokus

paring kursens kunskapskrav i tolkningen av vilken undervisning som ska

genomfoumlras riskerar ocksaring i en performativ kontext att bidra till ett fokus paring

att leverera resultat i form av houmlgre betyg snarare aumln goda kunskaper

Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal

Naumlr det gaumlller de textval som laumlrarna goumlr foumlr undervisningen i Svenska 1 saring

framgaringr det i resultatet i studiens Del I att textvalen goumlrs utifraringn laumlrarnas

tolkningar av policy under kontinuerligt paringgaringende kompromisser och

foumlrhandlingar med den lokala kontexten Yates et al (2019) anser att

diskussioner om textval i L1-undervisningen tenderar att laumlgga fokus paring texten

som artefakt och vilka texter som undervisningen av olika anledningar boumlr

omfatta oftast i relation till en kanondiskussion Daumlrmed osynliggoumlrs laumlrares

betydelse foumlr vilket pedagogiskt vaumlrde som finns i laumlsningen av olika texter

naumlr fokus riktas mot texten som om den viktiga kunskapen ligger goumlmd i sjaumllva

texten och inte i vad man kan laumlra sig av att laumlsa texten Yates et al paringpekar

vidare att det inte aumlr texten i sig som har den viktiga kunskapen utan det som

163

aumlr viktigt aumlr vad laumlraren och eleverna goumlr med texten Kunskap utvecklas i

klassrummet genom de aumlmneskunskaper erfarenheter och syften med

laumlsningen som laumlraren tar med sig in i klassrummet och genom laumlrarens arbete

med att iscensaumltta en undervisning som moumljliggoumlr att eleverna laumlr sig powerful

knowledge De avvaumlgningar som laumlrarna i den haumlr studien goumlr infoumlr varje text

som tas in i klassrummet baringde vad gaumlller vilken text som vaumlljs och hur laumlrarna

vaumlljer att arbeta med texten blir daumlrmed betydelsefulla foumlr vad eleverna faringr

moumljlighet att laumlra sig Naumlr Young och Muller (2016) lyfter fram att powerful

knowlegde handlar om att elever genom moumltet med undervisningens inneharingll

faringr laumlra sig begrepp ideacuteer och nya saumltt att taumlnka som ger dem kunskaper som

moumljliggoumlr foumlr dem att se och foumlrstaring vaumlrlden utanfoumlr deras egen erfarenhet ligger

detta i linje med det bildningsideal som framtraumlder hos laumlrarna i den haumlr

studien och som fraumlmst enligt laumlrarna uppnarings genom laumlsning av skoumlnlitteratur

Genom att vaumllja skoumlnlitteraumlra texter som laringter eleverna baringde kaumlnna igen sig

sjaumllva och moumlta maumlnniskor med olika vaumlrderingar och i andra livssituationer

aumln de som eleverna sjaumllva kaumlnner till vill laumlrarna bygga en brygga mellan

eleverna och vaumlrlden utanfoumlr klassrummet Haumlr ansluter sig laumlrarna ocksaring till

vanligt foumlrekommande ideacuteer inom litteraturdidaktik laumlrarutbildning och i

laumlroplaner (Andersson 2010 Persson 2012) om att litteraturlaumlsning baringde

bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och kan hjaumllpa maumlnniskor att foumlrstaring sin omvaumlrld

(Vischer Bruns 2011)

Det som laumlrarna i den haumlr studien lyfter fram som viktiga avvaumlgningar de

goumlr naumlr de vaumlljer texter till undervisningen i Svenska 1 ligger ocksaring i flera

avseenden i linje med vad svensklaumlrare i andra studier ndash och aumlven

engelsklaumlrarna i Sarlands (1991) studie ndash har lyft fram som viktig paringverkan

foumlr deras textval som till exempel vad som finns tillgaumlngligt paring skolan

elevanpassning kvalitet moumljlighet att vaumlcka elevernas intresse och laumlslust

samt att faring reflektera oumlver vaumlrdegrundsfraringgor (se till exempel Borsgaringrd 2021

Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Sjoumlstedt 2013 Tengberg 2011) Liksom

svensklaumlrarna i Bradlings (2020) och dansklaumlrarna i Sjoumlstedts (2013) studier

vill svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att eleverna ska utmanas i sin laumlsning

genom undervisningens texter Mycket av det som i tidigare studier visats

utgoumlra grunden foumlr laumlrares motiv till textval tycks daumlrmed fortfarande gaumllla och

daumlrmed visar den haumlr studien paring en stabilitet i L1-laumlrares motiv foumlr val av

litteratur i klassrummet Det tycks dock som om vissa foumlrskjutningar aumlndaring har

skett oumlver tid Till exempel resonerar laumlrarna i Sarlands (1991) studie om att

texter som ska vaumlcka elevernas laumlslust inte faringr krocka med laumlrarnas egna

preferenser under det att laumlslusten i den haumlr studien snarare krockar med att

laumlsningen maringste betygsaumlttas Laumlrarna i den haumlr studien haumlnvisar ocksaring i

betydligt mindre utstraumlckning aumln i tidigare studier (se till exempel Bergman

2007 Lundstroumlm 2007 Olin-Scheller 2006 Sarland 1991) till att texterna

ska oumlverfoumlra bildning och ett kanoniskt litteraturhistoriskt arv till eleverna Det

aumlr troligt att detta har att goumlra med att kursen Svenska 1 inte har ett

litteraturhistoriskt fokus och att skoumlnlitteraturen i Gy11 har en mindre

164

framtraumldande roll aumln i Lpf94 (Graeske 2015) som var den laumlroplan som gaumlllde

daring de tidigare studierna genomfoumlrdes Det kan ocksaring bero paring att laumlrarna i Gy11

i houmlgre grad aumln i Lpf94 foumlr att kunna uppfylla krav paring att examinera elevers

laumlsning i klassrummet vaumlljer undervisningsinneharingll efter kursens

kunskapskrav vilka foumlr kursen Svenska 1 naumlr det gaumlller laumlsning framfoumlr allt

betonar traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor

som analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv snarare aumln

litteraturhistoriska bildningsperspektiv (Persson 2012) I viss maringn kan det

ocksaring handla om att laumlrarna i den haumlr studien aumlr mer fokuserade paring att faring

eleverna att laumlsa oumlverhuvudtaget aumln som var fallet i de tidigare studierna

Ytterligare naringgot som vaumlcker funderingar aumlr varfoumlr bland saring maringnga olika

faktorer som naumlmns som styrande foumlr vilka textval som goumlrs elevernas

foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse foumlr texterna inte aumlr mer framtraumldande i vad som

beaktas i textvalen Foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse har visat sig vara av

betydelse foumlr baringde motivation att laumlsa (Morgan amp Fuchs 2007) och foumlrstaringelsen

av texter (Kamhi 2009) Kanske aumlr det naringgot som aumlr saring foumlrgivettaget att laumlrarna

inte talar om det men det aumlr i alla fall inget som framgaringr av intervjuerna trots

att laumlrarna i oumlvrigt anger att de i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i centrum

och tar stor haumlnsyn till vilka det aumlr som ska laumlsa texterna

Den materiella kontexten i form av skolornas resurser och tillgaumlnglighet

gaumlllande laumlroboumlcker faringr betydelse foumlr om en laumlrobok anvaumlnds i undervisningen

i svenska eller inte vilket aumlr naringgot som houmlgst konkret paringverkar vilka texter

eleverna faringr moumljlighet att moumlta i undervisningen Det ser olika ut vad gaumlller

huruvida laumlrarnas skolor satsar paring att koumlpa in till exempel romaner eller

laumlroboumlcker till alla elever Karin och Nora har en gemensam laumlrobok i svenska

foumlr hela klassen under det att paring Jennys skola saring prioriteras de begraumlnsade

resurserna till att koumlpa in varsitt laumlrarexemplar av olika laumlroboumlcker ur vilka

laumlrarna sedan kopierar upp de sidor till eleverna som de vill anvaumlnda Paring

Magnus och Linneas skola aumlr det en kombination av den materiella kontexten

och den professionella kontexten som paringverkar laumlroboksanvaumlndandet daring dels

huvudmannen och skolledningen beslutat att satsa resurser paring datorer till

eleverna saring att budgeten inte raumlcker till att koumlpa in de boumlcker som

svensklaumlrarna oumlnskar dels har aumlmneslaget i svenska beslutat att alla elever i

aringrskurs 1 ska anvaumlnda samma laumlrobok oavsett vilket program de garingr paring ndash naringgot

som baringde Linnea och Magnus aumlr kritiska till Till skillnad fraringn norsklaumlrarna i

studierna genomfoumlrda av Gabrielsen amp Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen

et al (2020) tycks det ocksaring finnas en praxis bland svensklaumlrarna i den haumlr

studien att vaumllja bort att anvaumlnda laumlrobok foumlr att i staumlllet goumlra ett eget material

vilket alla fem laumlrarna i den haumlr studien tydligt uttalar att de goumlr och att de har

gjort under stoumlrre delen av sin undervisningspraktik Detta kan tolkas som att

laumlrarna aktivt utnyttjar det friutrymme som finns inom aumlmnesplanen att vaumllja

text daring ju policy i det haumlr fallet i form av aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 endast

talar om vad som ska goumlras men inte hur (Ball 1993 Braun et al 2010)

Motstaringndet mot att anvaumlnda laumlroboumlcker kan ocksaring ses som ett kritiskt

165

foumlrharingllningssaumltt fraringn laumlrarna till det traditionellt kanonbundna texturval som

de anser att laumlroboumlcker i svenska praumlglas av vilket de ocksaring ger uttryck foumlr

Foumlr den som ser anvaumlndandet av laumlroboumlcker som en garant foumlr kvalitet och

likvaumlrdighet i utbildningen kan det uppfattas som problematiskt att laumlrarna i saring

liten utstraumlckning anvaumlnder laumlroboumlcker i undervisningen Laumlroboumlcker aumlr dock

dyra att koumlpa in oavsett om det aumlr fysiska exemplar eller digitala licenser och

de fysiska boumlckerna aringteranvaumlnds daumlrfoumlr av flera generationer av elever paring en

skola varvid texterna kan komma att tappa i aktualitet Det kan innebaumlra att de

texter som laumlrarna i den haumlr studien vaumlljer baringde aumlr mer aktuella daring laumlrarna i

staumlllet haumlmtar texter fraringn tidningar tidskrifter och webbplatser naumlr det gaumlller

sakprosatexter och mer inriktade mot elevernas intresse naringgot som laumlrarna i

sina resonemang om textval visar att de tycker aumlr viktigt Eftersom intresse

och foumlrfoumlrstaringelse aumlr viktiga komponenter foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009)

kan laumlrarnas val av texter som aumlr aktuella och anpassade till elevernas

intresseomraringden bidra till att stoumltta elevernas textfoumlrstaringelse och laumlsutveckling

Dessutom betyder valet att inte anvaumlnda laumlroboumlcker sannolikt att det i

undervisningen kommer in fler autentiska texter som inte aumlr tillraumlttalagda och

som laumlnkar till vaumlrlden utanfoumlr skolan vilket skulle tala foumlr att oumlka elevernas

motivation att laumlsa texterna daring det goumlr att eleverna daumlrigenom faringr delta i

vaumlrlden utanfoumlr (Perry 2012) Till skillnad fraringn studierna om norsklaumlrares

textval i norskaumlmnet (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020 Gabrielsen et al

2020) saumlger svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att de i undervisningen

foumlredrar att laringta eleverna laumlsa hela texter snarare aumln utdrag ur texter eftersom

det goumlr att det blir laumlttare foumlr eleverna att skapa mening av texten om den har

en riktig boumlrjan och ett slut naringgot som aumlven foumlrordas av en del

litteraturdidaktiker (se till exempel Oumlhman 2015) Att laumlsa utdrag av texter

kraumlver mycket mer foumlrarbete infoumlr laumlsningen eftersom laumlraren inte kan foumlrvaumlnta

sig att eleverna har samma kunskaper om texten och dess sammanhang som

laumlraren har som baringde har laumlst texten flera garingnger och kanske aumlven har laumlst hela

den text som utdraget kommer fraringn Detta kan ocksaring vara en anledning till att

jaumlmfoumlrt med ovan naumlmnda norska studier saring anvaumlnds faring laumlroboumlcker i

undervisningen i den haumlr studien daring maringnga antologier i svenska aumlr uppbyggda

av just utdrag ur laumlngre texter Trots att laumlrarna i den haumlr studien till stor del

utnyttjar det friutrymme som finns i aumlmnesplanen att vaumllja texter saring visar

textfoumlrteckningarna att det aumlr ett relativt likartat texturval de fem laumlrarnas

elever moumlter i kursen Svenska 1 vilket talar foumlr att kurserna aumlndaring visar paring en

relativt houmlg grad av likvaumlrdighet naumlr det gaumlller texturvalet

Det finns dock en annan anledning aumln likvaumlrdighetsfraringgan att fundera paring

vad det innebaumlr att laumlrarna i studien i saring liten omfattning vaumlljer att anvaumlnda en

laumlrobok i undervisningen Naumlr det gaumlller det textunderlag som redovisas i

textfoumlrteckningarna saring aumlr det slaringende hur faring informationstexter som

undervisningen omfattar vilket kan ses som en konsekvens av laumlrarnas val att

inte anvaumlnda laumlroboumlcker i naringgon houmlgre utstraumlckning Det betyder att den typ

av informationstexter som ofta brukar foumlrekomma i laumlroboumlcker i form av

166

bakgrundstexter om till exempel olika aumlmnen foumlrfattare kulturella

sammanhang och annan aumlmnesspecifik kunskap och som kan hjaumllpa eleverna

med en foumlrfoumlrstaringelse foumlr de texter de laumlser tappas ndash eller vaumlljs ndash bort i

undervisningen Som tidigare beskrivits har foumlrfoumlrstaringelse i form av att kunna

aktivera tidigare kunskaper om ett aumlmne visats vara av betydelse foumlr att elever

ska kunna foumlrstaring en text (Kamhi 2009) saumlrskilt viktigt aumlr det att eleverna har

och kan aktivera en omvaumlrldskunskap naumlr de ska laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter

(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) Valet att inte laringta elever laumlsa den

typen av bakgrundstexter kan daumlrfoumlr paringverka elevernas moumljlighet att foumlrstaring de

texter de moumlter i undervisningen Foumlrfoumlrstaringelse kan visserligen aumlven byggas

genom att laumlraren beraumlttar eller visar en film om det som eleverna behoumlver veta

foumlr att kunna ta till sig och foumlrstaring en text men samtidigt blir ocksaring maumlngden

sakprosatexter och det totala antalet sidor sammanhaumlngande text som eleverna

laumlser i samband med undervisningen mindre Detta i sin tur paringverkar ocksaring

elevers moumljligheter att utveckla sin laumlskompetens eftersom det aumlr viktigt att

elever faringr moumljlighet att laumlsa rikligt med sammanhaumlngande text

(Hammerschmidt-Snidarich et al 2019 Kuhn et al 2006 Taylor et al

1990) och faring stoumlttning i att laumlsa baringde skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter

(Fisher amp Frey 2018 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Genom laumlsning av text

av olika typer moumlter eleverna en variation av ord och textstrukturer vilket ger

ett stoumld foumlr dem att oumlka sin laumlskompetens Fraringgan aumlr om detta perspektiv

kompenseras foumlr naumlr laumlroboken vaumlljs bort i samma utstraumlckning som naumlr det

gaumlller oumlvriga val av texter

Laumlrarna motiverar ocksaring sina textval med att de sjaumllva behoumlver rdquobrinnardquo foumlr

de texter som de anvaumlnder i undervisningen foumlr att de ska kunna engagera

eleverna i laumlsningen men tycks daumlrmed laumlgga mer fokus paring sitt eget intresse

aumln paring elevernas intresse aumlven om de ofta aringterkommer till att de vill hitta texter

som kan skapa ett intresse hos eleverna Laumlrarna beskriver ocksaring att de precis

som laumlrarna i Bradlings (2020) studie upplever att det aumlr en balansgaringng naumlr de

vaumlljer texter mellan att eleverna faringr vaumllja texter fritt och att visa paring naringgot nytt

i gemensam laumlsning foumlr att hjaumllpa eleverna komma vidare med sin laumlsning Haumlr

faringr laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar betydelse foumlr elevernas moumljlighet att

utveckla sin laumlskompetens och syftet med laumlsningen maringste avgoumlra vilken

metod som aumlr laumlmpligast att anvaumlnda Laumlsning av en gemensam text som

diskuteras tillsammans med laumlraren och andra elever stoumldjer och utvecklar

elevers laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et al 2011 Duke amp Pearson

2002) Aring andra sidan att laringta eleverna vaumllja fritt till exempel naumlr det gaumlller att

vaumllja romaner att laumlsa kan oumlka deras motivation att laumlsa (Ivey amp Johnston

2013 Krashen 2004 Wigfield et al 2016) vilket i sin tur kan leda till att

eleverna laumlser mer (Guthrie et al 1999 se ocksaring Tegmark et al 2021) Om

eleverna vaumlljer att laumlsa texter som laumlraren inte kaumlnner till eller inte har laumlst finns

det dock en risk att de laumlmnas ensamma med laumlsningen och daumlrmed inte faringr

det stoumld i form av samtal om textens inneharingll och form och om specifika ord

167

och uttryck som Duke et al (2011) och Nichols et al (2009) ser som

grundlaumlggande foumlr laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen

Sett till inneharingllet i de fem laumlrarnas undervisning aumlr det ett relativt likartat

textutbud som eleverna i de olika klasserna moumlts av Alla fem laumlrarna anger

att de aumlr noggranna med att eleverna genom svenskundervisningen faringr laumlsa

baringde maringnga texter och maringnga olika typer av texter naringgot som visats fraumlmja

elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Paige et al 2012 Rasinski 2014)

Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det dock att utlaumlsa att det skiljer sig

ganska mycket mellan laumlrarna hur maringnga texter de anvaumlnder i undervisningen

i sina Svenska 1-kurser Karin anvaumlnder naumlstan dubbelt saring maringnga texter i sin

kurs jaumlmfoumlrt med Linnea och Magnus trots att till exempel baringde Karin och

Linnea ger uttryck foumlr att de hellre arbetar med lite faumlrre texter i

undervisningen och garingr in paring djupet i texterna aumln att de stressar igenom maringnga

texter foumlr att hinna laumlsa saring mycket som moumljligt Att eleverna faringr laumlsa olika

mycket i samma kurs skulle kunna ses som problematiskt ur

likvaumlrdighetssynpunkt daring forskning visar att maumlngden laumlsning framfoumlr allt av

sammanhaumlngande text har betydelse foumlr elevers laumlsutveckling vilket

diskuterats ovan Utifraringn det haumlr materialet talar det i saring fall foumlr att Karins

elever som faringr laumlsa fler texter i undervisningen skulle gynnas naumlr det gaumlller

moumljligheten att utveckla sin laumlskompetens jaumlmfoumlrt med Magnus och Linneas

elever Det garingr dock inte genom att enbart titta paring maumlngden texter att dra naringgra

slutsatser om elevernas moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens eftersom hur

arbetet med laumlsningen av texterna genomfoumlrs ocksaring har stor betydelse foumlr

elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Om en stor del

av laumlsningen sker i klassrummet finns det en moumljlighet foumlr laumlraren att diskutera

texterna med eleverna under laumlsningens garingng Att baringde Magnus och Linnea

anger att de laringter eleverna laumlsa mycket paring lektionstid kan foumlrklara varfoumlr de

hinner med faumlrre texter i kursen aumln till exempel Karins elever Tegmark et al

(2021) visar i sin studie att eleverna anger att de skulle laumlsa mer om de

uppmanades att laumlsa paring lektionerna vilket oumlverfoumlrt till den haumlr studien i saring fall

skulle betyda att Linneas och Magnus elever skulle gynnas av att mycket av

laumlsningen sker paring lektionstid Vad maumlngden texter i undervisningen faringr foumlr

betydelse foumlr elevernas utveckling av laumlskompetens blir saringledes avhaumlngigt hur

eleverna faringr arbeta med texterna I en ideal skolvaumlrld skulle laumlrarna hinna med

baringde att laumlsa maringnga texter och att ge mycket stoumld under laumlsprocessen men naumlr

det ndash som laumlrarna ofta aringterkommer till i den haumlr studien ndash alltid aumlr ont om tid

faringr laumlrarna prioritera mellan det ena och det andra saumlttet att laumlsa Eftersom

laumlrare tolkar och genomfoumlr sitt uppdrag olika beroende paring vilken kontext de

befinner sig i (Ball et al 2012) kommer det saringledes att se olika ut naumlr laumlrare

maringste prioritera mellan olika delar av sitt uppdrag

Laumlrarna beskriver att det egentligen aumlr vaumlldigt faring texter som vaumlljs bort foumlr

att de anses vara olaumlmpliga Aumlven texter som kanske egentligen inte anses

tillfoumlra undervisningen naringgot kan ha didaktiska poaumlnger vilket satt i relation

till resonemangen ovan hos Yates et al (2019) understryker att en texts

168

pedagogiska vaumlrde ligger i vad laumlrarna vaumlljer att goumlra med texten i

undervisningen I kursen Svenska 1 vaumlljs aumlndaring texter som betraktas som

svaringrare och mer akademiska bort med motiveringen att det aumlr baumlttre att spara

de texterna till houmlgre aringrskurser naringgot som tyder paring att aumlven laumlrarna i den haumlr

studien vaumlljer bort att arbeta aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr och att

stoumltta elevers laumlsning av mer komplicerade sakprosatexter (jaumlmfoumlr till exempel

Norlund 2009 Fisher amp Frey 2018 Liberg amp Eklund 2005 Reichenberg

2012) Det kan tyckas vara laumlmpligt att vaumlnta med det som naringgra av laumlrarna

menar aumlr svaringrare texter tills eleverna har mognat och kommit laumlngre i sin

kunskapsutveckling Samtidigt infinner sig fraringgan om vad som skulle haumlnda

med elevernas laumlskompetens om de redan i aringrskurs 1 paring gymnasiet fick ta sig

an svaringrare texter med adekvat stoumlttning som ett led i att stoumltta och utveckla

deras laumlskompetens vilket diskuteras av exempelvis Duke et al (2011) Naumlr

det gaumlller undervisningens sakprosatexter saring visar textfoumlrteckningarna att det

foumlrekommer ungefaumlr lika maringnga sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i

undervisningen I intervjuerna framkommer dock att i relation till

sakprosatexterna och daring i synnerhet naumlr det gaumlller webbtexter saring foumlrekommer

vaumlldigt lite laumlsning under handledning av laumlraren och aumlven vaumlldigt faring

textsamtal Ett av faring exempel som ges aumlr naumlr Karin beskriver att hon vid ett

tillfaumllle lotsar eleverna genom en svaringrare sakprosatext som hon bedoumlmt som

svaringr foumlr eleverna att klara paring egen hand Karin visar haumlr att det alltsaring aumlr fullt

moumljligt att laumlsa svaringrare texter med eleverna i aringrskurs 1 med raumltt stoumlttning

Sakprosatexterna anvaumlnds inte heller till skillnad fraringn de skoumlnlitteraumlra

texterna foumlr att till exempel diskutera etiska dilemman eller

vaumlrdegrundsfraringgor trots att det skulle vara moumljligt att diskutera flyktingars

situation utifraringn ett journalistiskt reportage eller en debattartikel likvaumll som

utifraringn laumlsning av Nam Les novell rdquoBaringtenrdquo eller Vilhelm Mobergs roman

Utvandrarna

De webbtexter som foumlrekommer i undervisningen oumlppnar upp foumlr att baringde

ge eleverna stoumlrre valmoumljlighet att hitta texter som intresserar dem och foumlr att

laumlnka undervisningen till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet (jaumlmfoumlr Blikstad-Balas

2015) ndash tvaring viktiga motiv som laumlrarna anger vid val av texter till

undervisningen men som inte tas tillvara naumlr det gaumlller undervisningens

sakprosatexter I staumlllet blir eleverna mer eller mindre haumlnvisade till att paring egen

hand baringde finna och foumlrstaring framfoumlr allt de digitala texterna naringgot som aumlven

Blikstad-Balas (2015) tidigare noterat i norsk L1-undervisning Detta

signalerar att statusen foumlr baringde sakprosatexterna och de kunskapsomraringden som

texterna relaterar till aumlr laumlgre aumln foumlr oumlvriga texter och kunskapsomraringden daumlr

laumlrarna tydligt anger att det aumlr viktigt att eleverna ges handledning foumlr att foumlrstaring

texterna Liksom svensklaumlrarna i Norlunds (2009) studie anvaumlnder aumlven

svensklaumlrarna i den haumlr studien sakprosatexterna i huvudsak som

exempeltexter foumlr elevernas eget skrivande

Om naumlrvaro i undervisningen av policy i form av ett nationellt prov

signalerar vad i ett aumlmne eller ett aumlmnesomraringde som policyskapare anser aumlr

169

viktigt saring gaumlller foumlr svenskaumlmnet att det som aumlr viktigt aumlr att tala laumlsa och

skriva ndash de aumlmnesomraringden som det nationella provet omfattar Fraringnvaro av

moment i det nationella provet som behandlar spraringkvetenskap det ena av

svenskaumlmnets tvaring inneboende vetenskapliga discipliner maringste daring tolkas som

att aumlmnets spraringkvetenskapliga dimensioner av policymakare inte ses som

saumlrskilt viktiga daring de inte testas i naringgot av gymnasiesvenskans nationella prov

Med tanke paring att forskning tydligt visar att laumlrare styrs av externa

standardiserade prov i sin undervisning (se till exempel Hardy 2015 Luxia

2007 Menken 2006 Polesel et al 2014) kan detta vara en foumlrklaring till att

laumlsning av de texter som framfoumlr allt gaumlller det spraringkvetenskapliga omraringdet

som omfattas av kursen Svenska 1 det vill saumlga spraringksociologi av laumlrarna i

den haumlr studien laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand Det aumlr helt

enkelt inte lika viktigt att eleverna verkligen foumlrstaringr de texterna och med

Erixons (2010) begrepp kan sakprosatexterna med ett spraringkvetenskapligt

inneharingll saumlgas tillhoumlra svenskaumlmnets profana del

Naumlr laumlrarna beraumlttar om de avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer texter till

undervisningen aumlr det slaringende hur stor haumlnsyn de tycks visa foumlr vilka det aumlr

som ska laumlsa texterna och att laumlrarna i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i

centrum Jaumlmfoumlrt med laumlrarna i Lundstroumlms (2007) studie som inte tycktes

reflektera saumlrskilt mycket oumlver vare sig varfoumlr en viss text ska laumlsas eller vem

som ska laumlsa texten laumlgger saringledes laumlrarna i den haumlr studien stor vikt vid

didaktikens vem-fraringga Det aumlr moumljligt att aumlven denna foumlrskjutning som paring ett

tydligare saumltt staumlller eleven och inte stoffet i centrum foumlr undervisningen ocksaring

haumlnger ihop med det oumlkande laumlsmotstaringndet Laumlrarnas tal om att moumlta elevernas

intresse genom att till exempel knyta an textvalen till de program som eleverna

garingr paring visar sig i de foumlregaringende kapitlen i huvudsak handla om att det aumlr

sakprosatexter snarare aumln litteraumlra texter som gaumlrna faringr vara programinfaumlrgade

Detta kan aring ena sidan tolkas som att det ligger i linje med den laumlgre status som

sakprosan tycks ha i undervisningen och att det daumlrfoumlr inte spelar saring staringr roll

vad texterna har foumlr inneharingll De skoumlnlitteraumlra texterna daumlremot foumlrhandlar

laumlrarna inte med i samma utstraumlckning vilket kan tolkas som att de texterna

har ett houmlgt egenvaumlrde och daumlrmed aumlr foumlr rdquoheligardquo foumlr att anvaumlnda Erixons

(2010 2014) begrepp foumlr att programinfaumlrgas Enligt den haumlr studiens laumlrare

aumlr det ocksaring de skoumlnlitteraumlra texterna som ses som rdquode riktiga texternardquo Aring

andra sidan kan det ocksaring tolkas som att laumlrarna vaumlrnar sitt aumlmnesstoff och de

kunskaper som aumlr aumlmnesspecifika foumlr svenskaumlmnet genom att inte

kompromissa om de skoumlnlitteraumlra texterna som saumlrskiljer svenskaumlmnets texter

fraringn andra aumlmnens texter

Textaktiviteter med poesi i centrum syftar naringgot motstridigt baringde till att

foumlrbereda eleverna foumlr kursens nationella prov eftersom laumlrarna vet att provet

brukar inneharinglla en diktanalys och till att ge eleverna moumljlighet till mer

kreativa inslag naumlr det gaumlller texttolkning Textvalen naumlr det gaumlller lyrik

praumlglas i houmlg grad av att laumlrarna vaumlljer samtida lyriker som till exempel finns

tillgaumlngliga att se paring Youtube eller daumlr det paring annat saumltt finns

170

foumlrfattarupplaumlsningar att tillgaring Det tycks ocksaring som om laumlrarna laumlgger extra

stor vikt vid att hitta dikter som eleverna kan foumlrstaring och relatera till och att

arbeta med dikterna under mer kreativa former aumln vad som gaumlller foumlr de andra

texterna Kanske handlar det om att laumlrarna aumlr mer instaumlllda paring att laumlsning av

dikter ska vaumlcka motstaringnd hos eleverna aumln de andra skoumlnlitteraumlra texterna

eftersom de aumlr mindre vana att laumlsa poesi Daumlrmed bemoumldar sig laumlrarna mer

om att hitta vaumlgar foumlr eleverna att bekanta sig och arbeta med texttypen paring ett

saumltt som inte ska skraumlmma bort dem vilket i saring fall leder till att de vaumlljer en

mindre analytisk och maumltbar vaumlg foumlr arbetet aumln med till exempel noveller och

romaner som ska analyseras och examineras paring olika saumltt I staumlllet foumlr mer

formella och kanske naringgot svaringrtillgaumlngliga diktanalyser laumlggs fokus vid att

eleverna ska kaumlnna uppleva och foumlrstaring texterna foumlr att sedan gestalta det de

upplever att dikterna handlar om i olika uttrycksformer naringgot som

uppenbarligen aumlr kvaliteter som aumlr svaringra att maumlta objektivt Det kan ocksaring

tolkas som ett utslag av att policydokumentens styrning naumlr det gaumlller lyrik

inte blir lika tydlig i och med att laumlsning och examination av dikter som

specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens kunskapskrav och daumlrmed inte

specifikt behoumlver examineras Avsaknaden av kunskapskrav relaterat till dikt

tycks daumlrmed oumlppna upp foumlr ett mer kreativt foumlrharingllningssaumltt till arbetet med

dikter

Sammanfattningsvis tyder laumlrarnas resonemang om didaktiska avvaumlgningar

i samband med de textval de goumlr paring att de verkligen goumlr allt de kan foumlr att

skapa en undervisning som vaumlcker elevernas intresse och engagemang foumlr att

laumlsa och genomfoumlra laumlsrelaterade uppgifter Laumlrarna soumlker efter texter som de

sjaumllva kaumlnner ett stort engagemang foumlr foumlr att daumlrigenom kunna vaumlcka

elevernas intresse foumlr textinneharingllet Svenskaumlmnets styrdokument tillsammans

med aumlmnets traditioner framstaringr som naringgot som i houmlg grad paringverkar laumlrarnas

didaktiska avvaumlgningar vilket ocksaring lyfts fram av tidigare svenskdidaktisk

forskning (se till exempel Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009 Molloy

2007) men aumlven den lokala kontexten har stor betydelse foumlr vilken

undervisning som iscensaumltts i klassrummet Laumlrarna goumlr ocksaring avvaumlgning

utifraringn texternas svaringrighet och resultaten visar att laumlrarna daring ofta vaumlljer att

undvika eller spara till houmlgre aringrskurser texter som anses vara foumlr svaringra foumlr

eleverna i staumlllet foumlr att laringta eleverna utmanas i sin laumlsning med adekvat

stoumlttning under laumlsprocessen En del av laumlrarnas undervisningsval garingr i mindre

grad i samma riktning som forskningen men de undervisningsval som de goumlr

har maringnga garingnger stoumld i forskningen aumlven om de inte alltid tycks vara

medvetna om det sjaumllva Intuitivt beslutade didaktiska avvaumlgningar aumlr inte

alltid det som gynnar elevers laumlrande mest utan laumlrare behoumlver saringvaumll kunna

grunda sina undervisningsval utifraringn det som i forskningen visats staumlrka

elevernas laumlskompetens som att kunna uttrycka sig och motivera sina val med

stoumld i en retorik som kommer fraringn vetenskapligt underbyggd kunskap och

beproumlvad erfarenhet

171

En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning

Laumlrarna i den haumlr studien talar inte i termer av att de bedriver naringgon explicit

laumlsfoumlrstaringelseundervisning och mycket av den laumlsning som foumlrekommer i

undervisningen beskrivs i staumlllet i relation till aumlmnesplanens och

kunskapskravens begrepp och skrivningar Utifraringn ett laumlsteoretiskt perspektiv

framtraumlder dock en bild av att det som laumlrarna saumlger att de goumlr i klassrummet

aumlr saringdant som forskning visat stoumlttar och utvecklar elevernas laumlsfoumlrstaringelse Det

tycks dock som om laumlrarna inte sjaumllva aumlr helt medvetna om detta De

diagnostiska prov som genomfoumlrs paring saring skolorna i boumlrjan av aringrskurs 1 och som

proumlvar elevernas laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och raumlttstavning

erbjuder laumlrarna moumljligheter att ta reda paring om eleverna har utvecklad

avkodningsfoumlrmaringga och laumlsflyt naringgot som aumlr av betydelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsen

men som det inte riktigt tycks vara tradition att uppmaumlrksamma eller undervisa

om i gymnasiet Det aumlr egentligen bara Jenny som foumlljer upp resultaten paring det

diagnostiska provet genom att laringta eleverna arbeta med att staumlrka upp de

foumlrmaringgor som visat sig vara i behov av utveckling I oumlvrigt handlar det mest

om att laumlrarna noumljer sig med att de noterar om resultaten staumlmmer oumlverens med

deras uppfattning om elevernas laumlskompetens och att laumlrarna haringller ett extra

oumlga paring de elever som har faringtt laringga resultat Trots detta tycks det finnas ett

behov hos laumlrarna att faring veta mer om hur det staringr till med elevernas

laumlskompetens eftersom samtliga laumlrare inleder kursen med olika laumlsoumlvningar i

syfte att goumlra eleverna till mer medvetna laumlsare Fraringgan aumlr om oumlnskan att veta

mer om elevernas laumlskompetens uppstaringr utifraringn laumlrarnas behov om att faring

kunskap om hur eleverna laumlser kanske som en del i ett kommande

betygsunderlag snarare aumln utifraringn kunskaper om hur elevernas laumlskompetens

kan utvecklas genom undervisningen

Den laumlstraumlning som laumlrarna pratar om att de genomfoumlr i boumlrjan av kursen

Svenska 1 saumltter fokus paring laumlsning som en faumlrdighet och daumlr laumlsfoumlrstaringelse

handlar om att foumlrstaring en text paring ord- och meningsnivaring Genom att aktivt arbeta

med elevernas ordfoumlrraringd visar laumlrarna en medvetenhet om att ordkunskap aumlr

betydelsefullt och att ordfoumlrraringdet aumlr starkt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (se

Pearson et al 2007) Seidenberg (2013) ser undervisning som stoumlttar elevers

foumlrmaringga att laumlsa och foumlrstaring ord utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa

som en av undervisningens stora utmaningar vilket ocksaring framtraumlder i den haumlr

studien naumlr laumlrarna talar om sin laumlsundervisning Alla fem laumlrarna laringter

eleverna goumlra olika typer av oumlvningar som syftar till att i foumlrsta hand goumlra

eleverna medvetna om hur de laumlser och foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa texter paring

olika saumltt Laumlrarna talar om att eleverna ska oumlva upp laumlsflytet och

laumlshastigheten genom att visa eleverna att de kan anvaumlnda olika strategier och

tekniker foumlr att laumlsa olika texter som att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och

laumlsa i olika hastigheter Att aumlven aumlldre elever faringr traumlna upp laumlsflytet aumlr viktigt

eftersom ett gott laumlsflyt aumlr noumldvaumlndigt foumlr att laumlsaren ska foumlrstaring vad det staringr i

texten vilket i sin tur underlaumlttar infoumlr gymnasiets laumlsning av allt mer

172

avancerade texter i olika aumlmnen (Goldman et al 2016 Kuhn amp

Schwanenflugel 2018) Laumlrarna anger att oumlvningarna syftar till att ge eleverna

konkreta metoder och strategier foumlr att ta sig igenom avancerade texter men

de syftar aumlven till att eleverna ska reflektera oumlver sig sjaumllva som laumlsare

Undervisningen syftar haumlr till att eleverna ska utveckla metakognition (se till

exempel Adams 2011 Lervaringg et al 2017) och bli medvetna om hur de laumlser

och i foumlrlaumlngningen hur de laumlr sig saker Genom att uppmaumlrksamma eleverna

paring hur de laumlser och vilka texttyper de tycker aumlr svaringra att laumlsa visar laumlrarna en

medvetenhet om att eleverna behoumlver laumlra sig att laumlsa olika texttyper paring olika

saumltt och att man laumlser olika beroende paring syftet med laumlsningen Att skapa

mening utifraringn laumlsandet aumlr inte det som staringr i fokus i de haumlr oumlvningarna och

det verkar inte ske naringgon form av integrerad faumlrdighetstraumlning oumlver tid Ingen

av laumlrarna kallar heller det de goumlr med eleverna foumlr oumlvningar i laumlsfoumlrstaringelse

utan oumlvningarna benaumlmns som laumls- eller foumlrstaumlrkningsoumlvningar och

studieteknik Det laumlrarna talar om i termer av studieteknik handlar dock i stor

utstraumlckning om att ge eleverna verktyg foumlr att utveckla laumlsfoumlrstaringelse genom

att till exempel laumlra sig anvaumlnda olika laumlsstrategier (jaumlmfoumlr Adlof et al 2011

Hougen 2015 Learned et al 2011)

Faumlrdighetstraumlningen ses inte som oviktig eftersom laumlrarna vill att eleverna

ska traumlna upp sin laumlskompetens foumlr att underlaumltta foumlr deras gymnasiestudier

men den aumlr inte heller naringgot som prioriteras framfoumlr andra laumlsaktiviteter eller

som foumlrekommer i relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Det aumlr endast

Karin och Nora som talar i termer av att de undervisar om laumlsstrategier och

beraumlttar att de brukar ha naringgra moment i kursen daumlr de explicit undervisar om

olika laumlsstrategier foumlr att eleverna ska faring med sig verktyg foumlr att laumlsa paring ett

medvetet saumltt Det aumlr dock tydligt att alla fem laumlrarna i naringgon maringn faktiskt

undervisar sina elever i laumlsstrategier aumlven om de inte sjaumllva anvaumlnder

begreppet Laumlrarna talar till exempel om att de oumlvar paring att ta ut det viktigaste

i en text laumlsa med pennan i handen och stryka under plocka ut stoumldord och att

laumlsa texten flera garingnger vilket aumlr vanliga laumlsstrategier (se till exempel Almasi

amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Karin beraumlttar ocksaring att hon vid ett

tillfaumllle i kursen vaumlljer att laumlsa en text som hon bedoumlmer som lite svaringrare foumlr

eleverna att foumlrstaring houmlgt tillsammans med eleverna i klassrummet Under

laumlsningen reder hon och eleverna tillsamman ut svaringra ord och begrepp staumlller

fraringgor om texten samtidigt som Karin modellerar olika laumlsstrategier vilket

visar paring en mycket explicit laumlsundervisning i klassrumssituationen Genom en

saringdan undervisning kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse

(Spoumlrer et al 2009) Foumlrutom det nyss beskriva exemplet och de inledande

oumlvningarna naumlr kursen Svenska 1 boumlrjar tycks det dock som om en explicit

laumlsundervisning som aumlr integrerad i den oumlvriga undervisningen och oumlver tid

vilket aumlr det som enligt Magnusson et al (2019) aumlr det som mest effektivt

staumlrker elevers laumlskompetens aumlr naringgot som prioriteras bort Detta trots att den

laumlsundervisning som beskrivs ovan visar paring att laumlrarna baringde aumlr medvetna om

vikten av att stoumltta elevernas laumlsutveckling och att de har foumlrmaringgan att goumlra

173

det Goldman et al (2016) har visat att alla elever inte klarar de houmlgre krav

som staumllls paring laumlsningen i de houmlgre skolaringldrarna med de verktyg de har faringtt med

sig fraringn de laumlgre skolaringldrarna varfoumlr de laumlsoumlvningar som laumlrarna i den haumlr

studien talar om att de goumlr i boumlrjan av laumlsaringret kan ha potential att stoumltta

elevernas laumlskompetens paring ett betydande saumltt Det raumlcker dock inte som

Braringten (2008) paringpekar att endast ge en kurs i studieteknik eller laumlsstrategier

naringgra dagar i boumlrjan paring ett laumlsaringr utan det aumlr oumlvningar som behoumlver integreras

med oumlvrig undervisning och som behoumlver ske oumlver en laumlngre tid (se aumlven

Magnusson et al 2019)

Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ger de flera exempel paring att de

integrerar skrivandet och laumlsandet till exempel genom olika typer av

skrivaktiviteter som laumlsloggar romananalyser och att laringta eleverna oumlva paring att

skriva referat kopplas till laumlsning av olika texter Duke amp Pearson (2002)

paringpekar att laumlsning och skrivande foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och att

elevers laumlskompetens utvecklas mer effektivt om laumlsning och skrivande

regelbundet integreras i klassrummet daring skrivandet oumlkar foumlrstaringelse foumlr hur en

text aumlr skriven foumlr vem den aumlr skriven och med vilket inneharingll Att laringta

eleverna skriva om det laumlsta ger laumlrarna en uppfattning om huruvida eleverna

har foumlrstaringtt det de laumlser och elevernas skrivande ger ocksaring en god indikation

paring hur vaumllutvecklat deras ordfoumlrraringd och spraringk aumlr vilket i sin tur aumlr taumltt

foumlrknippat med elevers laumlskompetens Att skriva referat aumlr en saringdan foumlreteelse

som vid en foumlrsta anblick kan tyckas vara en mekanisk faumlrdighetsoumlvning

Referatskrivande lyfts dock fram av studiens laumlrare som naringgot som visar baringde

att eleven kan skriva och goumlra korrekta kaumlllhaumlnvisningar men framfoumlr allt som

ett saumltt foumlr att se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst och kan sammanfatta

det laumlsta paring ett korrekt saumltt Kan en elev inte sammanfatta en text paring raumltt saumltt

har hen foumlrmodligen inte foumlrstaringtt vad hen har laumlst vilket ocksaring diskuteras i

Duke et al (2011) Referatet blir daumlrmed baringde en del av laumlrarnas

betygsunderlag samtidigt som det aumlr ett verktyg foumlr laumlrarna att faring viktig

kunskap om de enskilda elevernas laumlskompetens och vad de behoumlver faring traumlna

paring i undervisningen Att skriva referat aumlr daumlrfoumlr en vaumlg till att oumlka elevers

laumlsfoumlrstaringelse eftersom sammanfattning aumlr exempel paring en laumlsstrategi som

anvaumlnds foumlr att foumlrstaring en text (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Pearson 2002)

Naringgot samtliga laumlrare beskriver att de aumlgnar en hel del uppmaumlrksamhet aringt

aumlr att laringta eleverna faring laumlra kaumlnna olika genrer och alla laumlrarna undervisar ocksaring

eleverna explicit om hur olika texttyper aumlr uppbyggda baringde naumlr det gaumlller

sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra texter Olika texttyper kraumlver olika saumltt att laumlsa

och foumlrstaring text varfoumlr en saringdan undervisning aumlr stoumldjande foumlr elevernas

laumlskompetens (Fisher amp Frey 2018) Aumlmnesplanen stipulerar visserligen att

undervisningen ska ta upp olika texters uppbyggnad men laumlrarna visar ocksaring

att de aumlr angelaumlgna om att eleverna ska faring oumlkad textkunskap De saumlger att de

till exempel garingr igenom hur en debattartikel aumlr uppbyggd lika noggrant som

de garingr igenom vad som karaktaumlriserar en novell som texttyp Att laumlsa och

analysera noveller handlar inte bara om att laumlra eleverna att goumlra en

174

litteraturvetenskaplig analys genom analyserna ger laumlrarna ocksaring eleverna

strategier foumlr hur de kan foumlrstaring den typen av text Det kan tyckas som sjaumllvklara

inslag i svenskundervisningen men det aumlr ocksaring en del i att staumlrka elevers

laumlsfoumlrstaringelse i och med att kunskap om texters strukturer visar hur en text kan

foumlrstarings daring en texts form samarbetar med inneharingllet och textens kommunikativa

funktion Laumlsning av olika slags texter utvecklar ordfoumlrraringd textfoumlrstaringelse och

laumlsflyt (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) och behoumlver traumlnas aktivt (Kuhn

2005) Kunskaper om texters strukturer och specifika stildrag gynnar

laumlsfoumlrstaringelsen samtidigt som moumltet med maringnga olika typer av texter ocksaring blir

en del av den wide reading som foumlrespraringkas av till exempel Rasinski (2014)

och Paige et al (2012) foumlr att elever ska faring saring bra laumlsutveckling som moumljligt

Laumlrarna framharingller aumlven textsamtalets betydelse foumlr bearbetningen av

laumlsningen framfoumlr allt naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter Flera

tidigare studier visar ocksaring att textsamtal kan fylla en viktig funktion och vara

meningsfullt foumlr elever (Tengberg 2011) oumlka foumlrstaringelsen foumlr texten och den

litteraumlra kompetensen (Fodstad amp Thomassen 2020) och att textsamtal kan

vara vaumlgen till elevers foumlrsta riktiga laumlsupplevelse (Nordberg 2017b) I den

haumlr studien menar laumlrarna att textsamtalen fyller tvaring funktioner i och med att

de kan stoumltta eleverna baringde naumlr det gaumlller att foumlrstaring det laumlsta och vaumlcka deras

intresse samt att de faringr baumlttre chanser naumlr det gaumlller att naring de houmlgre

kunskapskraven foumlr litteraturanalys Baringda aspekterna ligger inom laumlrarnas

policyuppdrag men det aumlr framfoumlr allt att hjaumllpa eleverna skapa mening av

den laumlsta texten som laumlrarna talar om som textsamtalets stora foumlrtjaumlnst I ett

textsamtal daumlr laumlsarna det vill saumlga baringde elever och laumlrare moumlts och samtalar

om texten genom att diskutera laumlsarnas fraringgor om texten faringr eleverna moumljlighet

att utveckla sitt taumlnkande (Nordberg 2017b Olin-Scheller amp Tengberg

2016) naringgot alla laumlrarna tydligt saumlger att deras textsamtal i huvudsak syftar

till Att diskutera och samtala om texters inneharingll och uppbyggnad aumlr ocksaring

en viktig komponent inte bara naumlr det gaumlller att laringta eleverna vidga sina

perspektiv och foumlrdjupa sin foumlrstaringelse foumlr det som aumlr djupt maumlnskligt utan

ocksaring naumlr det gaumlller att staumlrka elevernas laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et

al 2011 Fisher amp Frey 2018 Fodstad amp Thomassen 2020 Roe 2014) Som

exemplet med debattartikeln ovan visar gaumlller detta inte bara laumlsning av

skoumlnlitteratur utan aumlven naumlr det gaumlller foumlrstaringelse av texter av sakprosakaraktaumlr

Det finns dock en fin balansgaringng som laumlrarna behoumlver navigera genom naumlr det

gaumlller textsamtalen Aring ena sidan har laumlrarna ett behov av att i textsamtalet staumllla

paring foumlrhand formulerade kontrollfraringgor foumlr att faring information om huruvida

eleverna foumlrstaringtt texten foumlr att sedan kunna goumlra en bedoumlmning av elevernas

laumlskompetens vilket i foumlrlaumlngningen ska leda till en korrekt betygsaumlttning Ett

saringdant textsamtal kan styra elevernas laumlsning aringt ett foumlrutbestaumlmt haringll Aring andra

sidan uttrycker laumlrarna en vilja att eleverna genom textsamtalen ska upptaumlcka

nya sidor av sig sjaumllva och omvaumlrlden vilket i saring fall underlaumlttas av ett mindre

reglerat samtal som laumlmnar utrymme foumlr elevernas egna funderingar Laumlrarnas

175

behov och deras oumlnskan blir daumlrmed inte alltid en helt laumltt akt att utfoumlra inom

ramen foumlr ett och samma tidsbegraumlnsade textsamtal

Naumlr laumlrarna talar om laumlsundervisningen naumlmner de ocksaring tvaring stora

utmaningar naumlr det gaumlller laumlsningen i kursen Svenska 1 Den ena utmaningen

handlar om att elevernas laumlsutharingllighet maringste traumlnas upp och den andra

utmaningen handlar om att faring eleverna att se sig sjaumllva som laumlsare

Laumlsutharingllighet aumlr beroende av laumlsflytet vilket diskuterats ovan och

uppfattningen av sig sjaumllv som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan (Katzir et al

2009 Retelsdorf et al 2015) saring det aumlr tvaring viktiga utmaningar i

undervisningen som laumlrarna pekar ut Laumlrarna talar om att det aumlr viktigt att

vaumlcka elevernas intresse foumlr laumlsning och litteratur foumlr att motivera eleverna att

se att laumlsning kan ge eleverna naringgot aumlven paring ett personligt plan naringgot som

aumlven det stoumlds av forskning om laumlsmotivation (Morgan amp Fuchs 2007) Naumlr

laumlrarna vittnar om ett utbrett laumlsmotstaringnd bland eleverna handlar motstaringndet i

houmlg grad om att laumlsa laumlngre texter och daring i synnerhet laumlngre skoumlnlitteraumlra

texter Laumlrarna upplever att det aumlr svaringrt att faring eleverna att fokusera paring att laumlsa

under en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att ta sig igenom laumlngre texter

Trots detta vaumlljer laumlrarna till skillnad fraringn norsklaumlrarna hos Gabrielsen och

Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen et al (2020) aringtminstone i kursen

Svenska 1 att i houmlg utstraumlckning laumlsa hela texter i staumlllet foumlr utdrag ur laumlngre

texter Det visar paring en medvetenhet om att elevernas laumlsutharingllighet maringste

traumlnas upp och laumlrarna talar haumlr om vikten av att eleverna faringr laumlsa

sammanhaumlngande text naringgot som aumlr grundlaumlggande foumlr att utveckla

laumlsfoumlrstaringelsen Utmaningen att traumlna upp elevers laumlsutharingllighet kan ocksaring

sammankopplas med utmaningen i att faring eleverna att bli intresserade av att

laumlsa ndash om laumlsaren kaumlnner sig intresserad av texten oumlkar motivationen att laumlsa

den och om laumlsaren aumlr motiverad att laumlsa en text aumlr det ocksaring laumlttare att hitta

orken att laumlsa hela texten aumlnda till slutet (jaumlmfoumlr Morgan amp Fuchs 2007)

Tegmark et al (2021) visar i sin studie att elever i aringrskurs 6 och 9 vill laumlsa

i skolan ndash om laumlraren saumlger att de ska laumlsa och om de faringr tid att laumlsa i skolan

samt moumljlighet att vaumllja vad de ska laumlsa I den haumlr studien synliggoumlrs ett

exempel paring detta genom Noras beskrivning av naumlr hon under kursens foumlrsta

laumlsprojekt baringde laumlt eleverna faring vaumllja mellan naringgra olika romaner och aumlven gav

laumlsprojektet ordentligt med tid vilket resulterade i att hon upplevde att hon fick

med sig eleverna som blev engagerade i laumlsningen trots ett tidigare uppvisat

laumlsmotstaringnd Laumlrarna saumlger sig alla vilja arbeta mer med laumlsningen baringde vad

gaumlller maumlngden texter och att arbeta mer paring djupet med texterna i kursen

Svenska 1 De anger dock baringde egen tidspress och elevers stress som ett hinder

foumlr att laumlsa mer sammanhaumlngande text som till exempel romaner Laumlrares och

elevers arbetssituation kan daumlrmed utgoumlra ett reellt hot mot arbetet med att

utveckla elevers laumlskompetens i skolan naumlr elevernas stress goumlr att laumlrarna

vaumlljer kortare texter trots att de aumlr medvetna om att eleverna behoumlver traumlna paring

laumlsutharingllighet Nora paringpekar att kunskap och laumlrande tar tid att det tar tid att

utveckla kunskap Det tar aumlven tid och idogt arbete att utveckla god

176

laumlskompetens (Duke et al 2011) det finns inga genvaumlgar utan kraumlver mycket

laumlsning av sammanhaumlngande text och olika typer av texter Daumlrfoumlr aumlr det

bekymmersamt att svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner

garing paring djupet med textarbetet och att de inte hinner laumlsa saring mycket med eleverna

som de skulle vilja och som de anser att eleverna behoumlver foumlr att bli goda

laumlsare

Sammanfattningsvis framkommer det i avhandlingens Del I att laumlrarna i

houmlg grad genomfoumlr undervisning som utvecklar elevers laumlskompetens men att

de inte alltid har ord och begrepp foumlr att beskriva sin laumlsundervisning till

skillnad fraringn naumlr de talar om den litteraturvetenskapliga aspekten av elevernas

laumlsning i klassrummet Samtidigt framgaringr det att laumlrarna skulle kunna goumlra mer

foumlr att stoumltta eleverna att utveckla laumlskompetens aumln att rdquoharinglla ett extra oumlga paringrdquo

elever som ligger laringgt i de diagnostiska proven eller laringta elever med

laumlssvaringrigheter lyssna paring ljudboumlcker i staumlllet foumlr att laumlsa En fraringga som dock

vaumlcks i analysen av resultatet aumlr om laumlrarnas laumlsundervisning hindras av en

tradition av att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och

att gymnasieelever daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning foumlr att oumlka deras

laumlskompetens

Stabil och viktig kunskap

Vad gaumlller de aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om aumlr de i huvudsak

relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva tala och de begrepp som laumlrarna

talar om och som relaterar till att laumlsa kommer i huvudsak fraringn den

litteraturvetenskapliga sfaumlren Haumlr aumlr det framfoumlr allt de begrepp som finns

med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar om sin

undervisning Liksom eleverna i Johanssons (2019) studie tycks fokus hos

laumlrarna i den haumlr studien ligga vid att kunna identifiera och beskriva de olika

begreppen och inte saring mycket vid hur begreppen och foumlrstaringelse foumlr begreppen

kan hjaumllpa eleverna att foumlrstaring en text paring ett foumlrdjupat saumltt I aumlmnesplanen

synliggoumlrs en foumlr svenskaumlmnet tydlig begreppsapparat men den inneharingller faring

begrepp som relaterar till saringdant som har att goumlra med hur man laumlser och

foumlrstaringr texter utan haumlmtas i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren

Trots de oumlvningar och den laumlstraumlning som laumlrarna genomfoumlr i boumlrjan av kursen

saring foumlrekommer faring begrepp fraringn laumlsforskningsfaumlltet i deras tal och de som

foumlrekommer stannar i princip vid samlingsbegreppet laumlsstrategier

I avhandlingens Del I ger laumlrarna uttryck foumlr att textvalen i

svenskundervisningen ofta aumlr en personlig handling De pekar aumlven paring en

maumlngd olika faktorer i den lokala kontexten som laumlrarna maringste ta haumlnsyn till

och som paringverkar dem naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning vilket

vaumlcker fraringgor om moumljlighet till likvaumlrdighet i svenskundervisningen Trots stor

variation i den lokala kontexten och trots att laumlrarna till stor del goumlr

foumlrharingllandevis personliga textval tycks det dock utifraringn den undervisning som

177

laumlrarna diskuterar haumlr som om det inte aumlr naringgon vaumlsentlig skillnad paring

inneharingllet i de fem laumlrarnas kurser som beskrivs i den haumlr studien och att det

aumlr i houmlg grad likvaumlrdiga texter som eleverna moumlter i undervisningen Att det

ser saring lika ut kan ha flera olika foumlrklaringar eller vara en kombination av flera

olika faktorer En foumlrklaring kan vara att laumlrarna aumlr mer styrda av nationella

policydokument aumln de sjaumllva aumlr medvetna om och daumlrfoumlr vaumlljer likartat aumlven

om det inte finns naringgon faststaumllld kanon eller att naringgra specifika texter anges

i styrdokumenten Detta skulle i saring fall tala foumlr att skolans likvaumlrdighetstanke

genom de nationella styrdokumenten faktiskt fungerar som det aumlr taumlnkt En

annan foumlrklaring kan vara att kursens nationella prov hjaumllper till att saumltta fokus

paring vad som ska prioriteras i undervisningen Det skulle ocksaring kunna foumlrklaras

med att det i svenskaumlmnet finns en inneharingllsmaumlssig stabilitet som staringr sig oumlver

tid vilket flera av resultaten i den haumlr avhandlingen tyder paring Det som

framtraumlder som svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskap och som ska bidra

till unga maumlnniskors utveckling till goda samhaumlllsmedborgare och till ett liv

bortanfoumlr skolan kan saumlgas representera aumlmnets powerful knowledge

I relation till konceptet powerful knowledge resonerar Hudson (2018) och

McLean Davies et al (2021) om vilket kunnande och vilka kunskaper som

ligger inneboende i ett skolaumlmne utifraringn begreppen laringg och houmlg epistemisk

kvalitet Laringg epistemisk kvalitet foumlrknippas med undervisning som fokuserar

paring faumlrdigheter rsquoknowing thatrsquo under det att houmlg epistemisk kvalitet handlar

om ett kunnande rsquoknowing howrsquo som syftar till att goumlra det moumljligt foumlr elever

att utveckla sin foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom skolan och bortom

det de redan kaumlnner till (McLean Davies et al 2021 Young amp Muller 2016)

Det aumlr dock viktigt att paringpeka att rsquoknowing thatrsquo och rsquoknowing howrsquo haumlnger

ihop eftersom elever inte kan utveckla sina foumlrmaringgor och kompetenser i ett

aumlmne om de inte foumlrst har faringtt kunskaper i aumlmnet (Young amp Muller 2016)

McLean Davies et al (2021) diskuterar att L1-undervisningen det vill saumlga

engelskaumlmnet i den australiensiska kontexten och svenskaumlmnet i den haumlr

studiens svenska kontext har sin egen distinkta form av kunskap som elever

bygger genom att laumlsa och garing i naumlrkamp med olika texter Genom att arbeta

med undervisningens texter utvecklar eleverna en kunskap som tar med

eleverna rdquointo a broader and more powerful way of knowing the worldrdquo

(McLean Davies et al 2021 s 2) det aumlr med andra ord kunskaper och

kunnande som foumlr eleverna bortom texten I den haumlr studien kan houmlg

epistemisk kvalitet handla om att kunna sammanbinda till exempel laumlsning av

litteratur med kunskap om omvaumlrlden eller att laumlsa och skriva referat eller

debattartiklar i ett sammanhang Laringg epistemisk kvalitet aring andra sidan kan

exemplifieras av en undervisning daumlr elevernas faumlrdigheter stannar vid att till

exempel veta hur man laumlser eller skriver i olika former och genrer Om

undervisningen i staumlllet garingr vidare till att saumltta in detta i ett meningsfullt

sammanhang genom att sammanlaumlnka texten laumlsaren och laumlsningen med

vaumlrlden utanfoumlr skolan oumlvergaringr den till houmlg epistemisk kvalitet

178

Trots att laumlrarna i den haumlr studien naumlmner att laumlsning av sakprosa ska

foumlrbereda eleverna foumlr vidare studier och foumlr ett samhaumlllsmedborgarskap saring

tycks den undervisningen inte i naringgon houmlgre grad praumlglas av houmlg epistemisk

kvalitet Naumlr det gaumlller laumlsning av sakprosa aumlr det inte bara vanligt att eleverna

faringr leta raumltt paring och vaumllja texter sjaumllva utan att de ocksaring faringr laumlsa dem helt paring

egen hand utan handledning i hur de ska laumlsa och foumlrstaring texterna Undantag

fraringn detta goumlrs naumlr texterna ska analyseras foumlr att fungera som mallar foumlr det

egna skrivandet Det aumlr ocksaring oftast formen snarare aumln inneharingllet i

sakprosatexterna som uppmaumlrksammas Detta trots att det aumlr fullt moumljligt att

likavaumll som att anvaumlnda en skoumlnlitteraumlr text som inspiration foumlr att skriva en

argumenterande text om till exempel barnarbete eller migration saring garingr det

ocksaring att laringta en debattartikel om doumldshjaumllp eller rasism bli utgaringngspunkt foumlr

en vaumlrdegrundsdiskussion Haumlr finns en moumljlig utvecklingspotential i

undervisningen

I den undervisning som beskrivs i den haumlr studien aumlr houmlg epistemisk kvalitet

till stoumlrsta delen foumlrknippad med de delar av undervisningen som behandlar

skoumlnlitteratur Vilka texter som av laumlrarna anses viktiga och mindre viktiga

blir ocksaring tydligt naumlr laumlrarna lyfter fram att det aumlr viktigt att samtala med

eleverna om de texter de laumlser och att eleverna inte laumlmnas ensamma med sin

laumlsning vilket naumlstan bara tycks gaumllla de skoumlnlitteraumlra texterna De

skoumlnlitteraumlra texterna bearbetas tillsammans paring olika saumltt och det aumlr tydligt att

eleverna faringr mer handledning i att laumlsa de skoumlnlitteraumlra texterna aumln texterna

som aumlr av sakprosakaraktaumlr Laumlsningen av skoumlnlitteratur syftar ocksaring i houmlgre

grad till att foumlra eleverna bortom texten (McLean Davies et al 2021) Ett

exempel aumlr Jennys arbete med nyckelord i samband med romanlaumlsning och

daumlr uppgiften inte bara syftar till att laumlra eleverna att goumlra litteraumlra analyser

utan aumlven till att eleverna ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som kan taumlnka sjaumllva

Ett annat exempel aumlr hur Nora skapar en helhet i undervisningen vid den foumlrsta

romanlaumlsningen daring hon anvaumlnder romanerna baringde foumlr faumlrdighetsoumlvningar och

foumlr att faring omvaumlrldskunskap Eleverna faringr baringde oumlva sig att skriva referat med

korrekt citat- och kaumlllhanteringsteknik och goumlra skriftliga litteraumlra analyser i

en kontext daumlr de ska kunna saumltta in sig sjaumllva som laumlsare i ett stoumlrre laumlsande

sammanhang aumln det som klassrumslaumlsningen utgoumlr Paring ett liknande saumltt praumlglas

vaumlrdegrundsdimensionen och de foumlrdjupande textsamtalen som alla laumlrarna

framharingller som en viktig del av laumlsningen av skoumlnlitteratur av houmlg epistemisk

kvalitet daring maringlet med undervisningen aumlr att eleverna ska faring kunskaper om sig

sjaumllva och vaumlrlden runt omkring Om faumlrdighetsoumlvningarna och laumlsning och

bearbetning av sakprosa behandlades med samma epistemiska kvalitet som

laumlsning och bearbetning av skoumlnlitteratur aumlr det moumljligt att elevernas

laumlskompetens oumlverlag skulle foumlrbaumlttras Samtidigt skulle nog ocksaring

undervisningen praumlglas av en mer sammanharingllen helhet i en i oumlvrigt splittrad

skolkontext

I intervjuerna roumlr sig laumlrarna mellan olika teman om vad de anser att laumlsning

aumlr och boumlr vara beroende av vad som foumlr tillfaumlllet staringr i fokus foumlr

179

undervisningen Det handlar baringde om laumlsning som faumlrdighet och som naringgot

som ska ge baringde laumlsningen och eleven ett mervaumlrde Det senare handlar om att

det aumlr den goda och meningsfulla laumlsningen som kan ge eleverna baringde bildning

och insikter om vad det aumlr att vara maumlnniska som staringr i centrum Laumlsningen

syftar haumlr till att eleverna ges moumljlighet att reflektera oumlver vad de taumlnker och

kaumlnner om olika existentiella fraringgor och ska fostra eleverna till att bli goda

medmaumlnniskor med foumlrstaringelse foumlr maumlnniskors utsatthet och alla maumlnniskors

lika vaumlrde Yates et al (2019) menar att begreppet powerful knowledge staumlller

en houmlgst relevant fraringga om vilken kunskap som aumlr viktig att bygga upp oumlver

tid i ett specifikt aumlmne Naumlr laumlrarna i den haumlr studien talar om sin

undervisningspraktik framstaringr det som om svaret paring den fraringgan aumlr att det

handlar om den laumlsning som ska foumlra eleverna bortom texten och bortom

klassrummets fyra vaumlggar Samtidigt betonar Almasi och Hart (2018) att god

undervisning som stoumlttar elevers utveckling av laumlsfoumlrstaringelse syftar till att goumlra

elever till strategiska laumlsare som foumlrmaringr fatta sjaumllvstaumlndiga beslut under tiden

de laumlser och som daumlrmed ger dem en laumlskompetens som aumlr oberoende av den

enskilda laumlssituationen Paring saring vis blir laumlsfoumlrstaringelse baringde ett medel foumlr att eroumlvra

kunskaper och ocksaring ett maringl i sig sjaumllvt Satt i relation till konceptet powerful

knowledge kan daumlrfoumlr aumlven laumlsfoumlrstaringelse i den undervisning som staringr i fokus i

den haumlr studien saumlgas vara powerful knowledge daring god laumlsfoumlrstaringelse kraumlvs foumlr

att laumlsningen av olika texter ska kunna moumljliggoumlra att foumlra eleverna bortom

enskilda kontextberoende situationer och moumljliggoumlra att eleverna kan faring en

foumlrstaringelse foumlr vaumlrlden bortom den de sjaumllva kaumlnner till

Avslutningsvis kan laumlrarnas val av texter saumlgas vara resultatet av en maumlngd

olika avvaumlgningar paring olika nivaringer allt ifraringn att de ska passa in med

styrdokumentens skrivningar och kraven paring att maumlta elevers kunskaper till att

de texter som eleverna ska laumlsa ska kunna vaumlcka baringde laumlslust och ge eleverna

en personlig utveckling Laumlrarna maringste aumlven ta haumlnsyn till en rad olika faktorer

i den lokala kontexten som hindrar eller moumljliggoumlr de oumlnskade textvalen Haumlr

navigerar laumlrarna i ett spaumlnningsfaumllt mellan ett bildningsideal och maumltbara

kunskaper Aumlven om undervisningen inneharingller ungefaumlr lika stor del

skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter och laumlrarna anger att laumlsning av

skoumlnlitteratur och sakprosatexter aumlr lika viktigt saring laumlgger laumlrarna stoumlrst vikt vid

laumlsningen av skoumlnlitteratur Behandlingen av sakprosatexter laumlgger

huvudfokus vid texternas form under det att de skoumlnlitteraumlra texterna foumlrst och

fraumlmst har sitt vaumlrde i sitt inneharingll och de moumljligheter till att ge eleverna nya

perspektiv paring livet som de erbjuder De kunskaper som framtraumlder som viktiga

att eleverna tillaumlgnar sig genom undervisningen aumlr aumlmnesspecifika kunskaper

och begrepp relaterade till svenskaumlmnets specifika kunskapsomraringden men

aumlven kunskaper och faumlrdigheter som eleverna ska ha nytta av i sitt liv efter

skolan Det som framtraumlder som det allra viktigaste aumlr att elever ska staumlrkas i

sin syn paring sig sjaumllva som laumlsare att de ska faring lust att laumlsa att de genom

laumlsningen i svenskundervisningen ska faring kunskaper om vaumlrlden utanfoumlr och

vad det innebaumlr att vara maumlnniska

180

181

Del II ndash I en performativ kontext

Trots att fokus i den haumlr studien aumlr laumlsning och olika textaktiviteter i kursen

Svenska 1 och vad som ligger bakom laumlrarnas val av texter till sin

undervisning och vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig naumlr de arbetade

med texter var kursens nationella prov paringtagligt naumlrvarande i laumlrarnas tal om

undervisningen under hela laumlsaringret Naumlr studien genomfoumlrdes var det nationella

provet i Svenska 1 obligatoriskt paring alla program och det blev snabbt uppenbart

att provet utgjorde en tydlig fond foumlr den undervisning som laumlrarna talade om

i intervjuerna Daumlrfoumlr kom fraringgor om provet att laumlggas till i de senare

intervjuerna Det nationella provet som samtalsaumlmne initierades inte av mig

som intervjuare under de inledande samtalen men Jenny Linnea och Magnus

lyfte aumlmnet redan under inledningen av den foumlrsta intervjun naumlr de beskrev att

deras maringlsaumlttning foumlr kursen var att de ville mer aumln att eleverna bara skulle

klara det nationella provet Aumlven Karin och Nora aringterkom flera garingnger till

aumlmnet under studiens garingng Laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar det vill saumlga det

som Del I i den haumlr avhandlingen handlar om aumlger rum i en tydligt performativ

kontext daumlr baringde laumlrarna och undervisningen paringverkas av att kursen inneharingller

ett nationellt prov Under intervjuerna maringlades ett spaumlnningsfaumllt upp mellan

den oumlnskvaumlrda laumlsningen och laumlrarnas vilja att genom laumlsning av olika texter

foumlra elever bortom texten klassrummet och den egna erfarenheten och en

kontext som kraumlver att laumlsningen ska bedoumlmas examineras betygsaumlttas och

testas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Det aumlr denna kontext som

avhandlingens Del II handlar om I kapitel 9 beskrivs hur laumlrarna ser paring

bedoumlmning och examination av elevers laumlsning och i kapitel 10 fokuseras det

nationella provet i Svenska 1 som en del av ett performativt tryck Resultaten

i kapitlen analyseras i kapitel 11

182

183

Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning

rdquoDet aumlr saring himla svaringrt att utvaumlrdera laumlsningen tycker jagrdquo

(Karin intervju 4)

Del I i avhandlingen visar att laumlrarna formar undervisningen med omsorg

utifraringn de didaktiska avvaumlgningarna om vad som ska laumlsas vem som ska laumlsa

och varfoumlr en text ska laumlsas Detta sker i en inramning som utgoumlrs av

laumlroplanen aumlmnesplanen och den lokala kontexten Laumlrarna visar ocksaring att de

har en laumlsagenda som syftar till att ge eleverna baringde faumlrdigheter foumlr ett

kommande samhaumlllsliv och kunskaper som ger eleverna moumljlighet att

utvecklas som individer och som foumlr dem bortom texten och klassrummet

Men undervisningen sker ocksaring i en performativ kontext och daumlrfoumlr behoumlver

laumlrarna baringde utvaumlrdera och bedoumlma elevernas laumlskompetens och examinera

elevernas laumlsning under kursens garingng I den kurs Svenska 1 paring gymnasiet

som studeras haumlr ingaringr det att eleverna ska skriva ett nationellt prov varav ett

delprov aumlr ett laumlsfoumlrstaringelseprov vilket aumlr naringgot som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla

sig till naumlr de planerar genomfoumlr och foumlljer upp undervisningen

I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens fjaumlrde forskningsfraringga om vilka

uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers laumlsning som

framtraumlder i laumlrarnas tal som utforskas Nedan beskriver laumlrarna vad de tycker

att laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur de goumlr foumlr att bedoumlma vilken laumlskompetens

eleverna har De beraumlttar ocksaring hur de sjaumllva ser paring examination av laumlsning

baringde naumlr det gaumlller att examinera eleverna i den egna undervisningen och naumlr

det gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse

Ordet laumlsfoumlrstaringelse staringr foumlrvisso inte i aumlmnesplanen foumlr kursen Svenska 1 men

det finns baringde skrivningar i det centrala inneharingllet och kunskapskrav som

relaterar till arbetet med laumlsning och daring fraumlmst naumlr det gaumlller laumlsning och

analys av skoumlnlitteratur (Skolverket 2011) Naumlr laumlrarna som deltar i studien

diskuterar hur de vet vad en elev kan naumlr det gaumlller laumlsning och hur de goumlr foumlr

184

att kunna bedoumlma elevers laumlskompetens behoumlver de ocksaring resonera om vad

laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr naringgot som visar sig vara svaringrare aumln laumlrarna foumlrst trodde

Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr

I intervjuerna foumlrekommer resonemang hos laumlrarna daumlr de beskriver vad

laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr foumlr dem Linnea foumlrklarar att god laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr att

eleven kan ta ut det viktigaste i en text utan foumlr stor anstraumlngning och laumlgger

till att eleven ocksaring vet hur man ska laumlsa vet skillnaden mellan skumlaumlsning

och naumlrlaumlsning vet hur en text aumlr strukturerad och att eleven kan hitta den roumlda

traringden i texten och har rdquolite studieteknik kring laumlsandetrdquo (Intervju 1) Jenny

beskriver att laumlsfoumlrstaringelse inbegriper att kunna laumlsa med en viss hastighet och

aumlven hon anvaumlnder begreppen att kunna skumlaumlsa och naumlrlaumlsa Precis som

Linnea tycker hon att det aumlr viktigt att veta skillnaden mellan dessa och veta

vilken typ av laumlsning som behoumlvs till vilken typ av textfoumlrstaringelse samt att veta

att man maringste laumlsa paring flera staumlllen i en text foumlr att faring en helhet och ett djup

Magnus saumlger att det blir tydligt i undervisningssituationen vilka elever som

haumlnger med i laumlsningen och vilka som inte goumlr det Han undervisar i en liten

klass och anser att aumlven om rdquodet aumlr svaringrt att ha koll paring alltrdquo (Intervju 2) saring

hinner han med att prata med alla elever om det de laumlser och att han daring faringngar

upp om eleverna kan laumlsa och foumlrstaring de texter de laumlser

Magnus [Det] aumlr ju paring naringt vis deras inlevelse i det som haumlnder och sker i litteraturen daring En god laumlsare de aumlr ju med de lever ju sig in det daumlr de accepterar ju de haumlr foumlrestaumlllningsvaumlrldarna medan den mindre duktiga laumlsaren de kommer aldrig in i de daumlr vaumlrldarna paring naringt vis (Intervju 1)

Naumlr Magnus talar om vad en elev kan som aumlr en god laumlsare saring handlar det

saringledes om elevens foumlrmaringga att ta till sig och leva sig in i det som haumlnder i en

text Karin aumlr inne paring samma sparingr och saumlger att hon maumlrker huruvida eleverna

har laumlsfoumlrstaringelse om de kan associera vidare utifraringn naringgonting de har laumlst och

om de har foumlrstaringtt inte bara delar av texten utan ocksaring helheten Hon resonerar

om vad en elev kan som har god laumlsfoumlrstaringelse

Karin Ja men om man har det saring kan man ju laumlsa en text och beraumltta vad den handlar om efteraringt med sina egna ord som naumlr man skriver ett referat Man kan ju ha laumlsfoumlrmaringga och kunna laumlsa en text flytande men sen inte ha foumlrstaringtt alls vad den handlar om hellip Foumlrstaringelse handlar om att laumlsa mellan raderna till exempel och hellip Kunna kanske dra paralleller till sig sjaumllv och sitt eget liv eller annat som man har laumlst eller sett paring film (Intervju 1)

Haumlr pekar Karin paring att det kraumlvs mer aumln att bara kunna avkoda en text och laumlsa

paring ytan foumlr att en elev ska kunna saumlgas ha laumlsfoumlrstaringelse Karin saumlger ocksaring att

185

hon maumlrker ganska fort i aringrskurs 1 vad eleverna har foumlr spraringklig foumlrmaringga naumlr

de skriver olika texter men att det aumlr svaringrare att faring ett grepp om hur de faktiskt

laumlser aumlven om skriv- och laumlsfoumlrmaringga ofta haumlnger ihop rdquoDe som har svaringrt att

uttrycka sig och skriva ett referat vilket vi goumlr ganska tidigt de har ocksaring svaringrt

foumlr laumlsfoumlrstaringelsenrdquo saumlger hon (Intervju 1) Nora beskriver att laumlsfoumlrstaringelse

handlar om att kunna foumllja den roumlda traringden i texten att foumlrstaring sammanhang och

se hur olika saker som finns paring olika staumlllen i texten kan haumlnga ihop Eleverna

behoumlver ocksaring ha ett gott ordfoumlrraringd kaumlnna till ordstaumlv och fasta spraringkliga

uttryck och foumlrstaring nyanser i spraringket samtidigt som det aumlr viktigt att de har ett

gott laumlsflyt saring att de inte fastnar paring enskilda ord i texten foumlrklarar Nora

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr ocksaring naringgot som finns paring olika nivaringer

Nora Men sen laumlsfoumlrmaringga kan man ha paring olika nivaringer Jag kan ha jaumlttebra konkret laumlsfoumlrmaringga och foumlrstaring exakt vad som staringr men kanske inte laumlsa mellan raderna alltsaring vad menar den haumlr personen naumlr den goumlr saring haumlr Det kanske bara gestaltas det kanske inte beskrivs rakt ut Och daring innefattar ju tycker jag laumlsfoumlrmaringgan att kunna utifraringn det haumlr se att rsquohon beter sig saring haumlr hon aumlr nog vaumlldigt besviken paring sin kompisrsquo eller vad det nu kan vara Det tycker jag aumlr en stor del av laumlsfoumlrmaringgan om man ska komma vidare i laumlsningen att det inte bara aumlr paring det konkreta planet (Intervju 1)

Nora goumlr en aringtskillnad mellan att konkret kunna foumlrstaring det som staringr i en text

och att kunna foumlrstaring det som staringr outtalat genom att sjaumllv kunna dra slutsatser

Enligt Nora handlar ocksaring laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning delvis om olika saker

Hon resonerar om att tolka text foumlr henne innebaumlr att kunna foumlrstaring rdquovad som

menas paring en djupare nivaring medan laumlsfoumlrstaringelse aumlr att foumlrstaring vad man laumlser och

att kunna laumlsa mellan radernardquo (Intervju 2) Nora goumlr en aringtskillnad mellan

laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning daumlr laumlsfoumlrstaringelsen stannar vid att laumlsa mellan

raderna under det att texttolkning garingr vidare genom att relatera det laumlsta till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden och till att dra paralleller mellan olika litteraumlra

verk

Till skillnad fraringn Magnus uttrycker baringde Karin och Nora att det aumlr svaringrt att

faring en god uppfattning om elevernas laumlsfoumlrmaringga paring individnivaring eftersom de

undervisar i stora klasser Nora foumlrklarar att hon tycker att det aumlr svaringrt att uttala

sig om elevernas laumlsfoumlrmaringga rdquoman [har] inte riktigt koll paring varenda individ i

alla laumlgenrdquo eftersom rdquoallting man goumlr runt laumlsning bokdiskussioner och annat

det tar ganska mycket tidrdquo (Intervju 2) saumlger hon Aumlven Karin uttrycker sig

paring ett liknande saumltt

186

Karin Det garingr ju inte att haringlla koll paring varje elevs personliga laumlsutveckling Det goumlr det faktiskt inte Jag kan ju inte foumllja varje elev eller jag kan inte haringlla dem i huvudet ens Utan det faringr jag ju dokumentera och sen saring faringr vi prata om det i klassrummet och sen faringr de laumlsa flera texter och foumlrhoppningsvis daring saring sker det ju en utveckling hellip Men var en elev var naringgonstans i boumlrjan och vart den har kommit det kan ju jag egentligen bara hellip (Intervju 3)

Det tycks daumlrmed som om laumlrarna upplever att moumljligheterna att bedoumlma och

bilda sig en god uppfattning om elevernas laumlskompetens i

undervisningssituationen till viss del aumlr knutet till den lokala kontexten i det

haumlr fallet hur maringnga elever som garingr i klassen

Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse

Ytterligare en bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarna tycks uppleva en

brist paring kompetens naumlr de pratar om att arbeta med elevernas laumlsfoumlrstaringelse och

om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet De beraumlttar att naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse saring har de rdquointe faringtt saring mycket utbildning i [det] kanskerdquo (Karin

gruppintervju) i sin svensklaumlrarutbildning Magnus saumlger under den sista

intervjun att han upplever en brist paring kompetens naumlr det gaumlller arbetet med

laumlsning i klassrummet

Magnus Det aumlr raumltt svaringrt det haumlr jag tycker att naumlr vi sitter och pratar saring maumlrker jag att vi har ju inte kunskap om olika texttyper hellip Man skulle vilja laumlsa paring lite (Intervju 4)

Det tycks som om Magnus under intervjuerna identifierat att det finns

omraringden naumlr det gaumlller laumlsning daumlr han skulle behoumlva faring fler verktyg foumlr att

arbeta med olika texter och elevernas laumlsutveckling rdquoOch saring ska man ge sig

in i det och foumlrklara och daring garingr man tillbaka till sina gamla boumlcker man har

laumlst och jag hittar inte alla svar som jag behoumlver foumlr att kaumlnna mig trygg daumlr irdquo

foumlrklarar han senare i gruppintervjun Magnus faringr medharingll fraringn Karin som

konstaterar att rdquovissa saker kanske inte garingr att foumlrklara foumlr det kan man inte

teoretiskt laumlra sigrdquo (Gruppintervju)

Naumlr laumlrarna under gruppintervjun diskuterar sin egen laumlrarutbildning drar

de sig till minnes en kurs i textanalys som ingick i utbildningen men ingen av

dem minns att de fick naringgon teoretisk eller didaktisk kunskap om hur elever

tillaumlgnar sig texter av olika typer eller hur man undervisar elever i hur man

laumlser

187

Nora Ja vi hade naumlstan ingenting heller Vi hade i princip ingenting om betygsaumlttning och raumlttning eller laumlsstrategier Jenny Nej laumlsstrategier det minns inte jag att jag hade hellip Linnea Nej Karin Jag tror inte det begreppet ens fanns daring Jag tror jag hade den haumlr kursen vad heter den Textanalys hellip Inget saring haumlr didaktiskt hur man tillaumlgnar sig en text och saring det var det ingenting om (Gruppintervju)

Karin beraumlttar dock att hon sjaumllv av eget intresse laumlst om laumlsstrategier sedan

hon boumlrjat arbeta som laumlrare Linnea och Magnus beraumlttar vidare att det de

minns tydligast fraringn sin laumlrarutbildning var den litteraturvetenskapliga delen

som de tyckte var mycket engagerande och intressant naringgot som de

konstaterar har praumlglat dem i deras svensklaumlrarskap Liknande resonemang

aringterfinns aumlven hos Jenny Karin och Nora Enligt laumlrarna har saringledes deras

egen svensklaumlrarutbildning inte gett saumlrskilt tydliga verktyg foumlr att arbeta med

att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse Nora efterfraringgar tydligare verktyg naumlr det

gaumlller att arbeta med elevernas laumlskompetens

Nora Och sen kanske vi alla skulle behoumlva faring de haumlr redskapen Vi pratar om Laumlslyftet och laumlsstrategier och saring haumlr men vi har inte faringtt naringgon alltsaring allmaumlnt sett har vi inte faringtt naringgon utbildning i det Vi har inte faringtt med oss det fraringn varingr utbildning och nu aumlr det nya tider och ny forskning och daring kanske alla laumlrare borde hellip (Gruppintervju)

Den upplevda bristen paring kompetens som framkommer naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse kan inte enbart foumlrklaras med brist paring utbildning i aumlmnet Karin

och Magnus diskuterar att detta till viss del ocksaring kan foumlrklaras utifraringn laumlrarnas

egen relation till laumlsning

Karin Men jag tror hellip svensklaumlrare sjaumllva har kanske hittat egna laumlsstrategier och det aumlr kanske daumlrfoumlr man blir svensklaumlrare foumlr att man tycker om att laumlsa och inte har naringgra problem att foumlrstaring vad det staringr i en text Och daring har man ocksaring svaringrt att foumlrstaring att andra maumlnniskor inte har det med sig automatiskt Och daumlrfoumlr saring missar man att undervisa i laumlsstrategier Magnus Mattelaumlrarsyndromet Karin Ja precis det finns hos svensklaumlrare ocksaring (Gruppintervju)

Karin och Magnus saumltter fingret paring utmaningen i att som svensklaumlrare med ett

intresse foumlr spraringk litteratur och laumlsning lyfta blicken fraringn sin egen laumlshorisont

som i de flesta fall inte aumlr kantad av svaringrigheter att foumlrstaring olika typer av texter

De menar att det daring kan bli svaringrt att relatera till de svaringrigheter eleverna har

med att ta sig igenom olika texter eftersom svensklaumlraren sjaumllv alltid haft laumltt

foumlr laumlsning och kommit underfund med olika laumlsstrategier och daumlrfoumlr aldrig

upplevt att det kan vara svaringrt att ta sig igenom en text Risken aumlr daring att laumlraren

188

hoppar oumlver steget med att medvetet undervisa i hur man oumlppnar en text foumlr

foumlrstaringelse och garingr direkt till att diskutera olika upplevelser tolkningar och

analyser av texten Hur man eroumlvrar vaumlgen dit blir saringledes naringgot som blir

outtalat eftersom laumlrarna kanske inte har fokuserat paring att synliggoumlra foumlr sig

sjaumllva hur man stoumlttar eleverna i deras laumlsutveckling Laumlsning och tal om

laumlsning blir paring saring vis naringgot som tillhoumlr den intuitiva sfaumlren

Linnea Men det aumlr lite svaringrt att saumltta precis fingret paring faktiskt nu naumlr du saumlger det Det aumlr inte helt solklart Men paring naringgot vis saring maumlrker man ju om eleverna foumlrstaringr det de laumlser tycker jag med deras saumltt att resonera och skriva (Intervju 2)

Citatet ovan illustrerar att Linnea har en erfarenhet av hur hon kan veta om en

elev foumlrstaringr vad hen laumlser eller inte men att hon har svaringrt att uttrycka rent

konkret vad det innebaumlr Aumlven Karin aringterkommer till samma aumlmne i flera

intervjuer daumlr hon uttalar att hon inte faringr naringgot riktigt stoumld naumlr hon ska tolka

styrdokumenten naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelse och sedan omsaumltta skrivningarna i

praktiska bedoumlmningsmoment och i detta inkluderar hon aumlven bedoumlmningen

av de nationella proven Eftersom stoumldet uteblir resonerar Karin att det enda

hon daring har att garing paring aumlr den egna magkaumlnslan

Karin Saring det aumlr jaumlttesvaringrt att vara konkret kring vad det [laumlsfoumlrstaringelse] verkligen aumlr Daumlr faringr man garing paring sin magkaumlnsla naumlr man goumlr den bedoumlmningen ofta hellip Men det aumlr svaringrt att saumlga vad det aumlr egentligen Det aumlr paring naringgot saumltt saringnt daumlr som man har byggt upp en erfarenhet kring tror jag Och att det aumlr egentligen det som aumlr saring himla laumlskigt ibland naumlr man goumlr bedoumlmningar att man ja man maringste lita paring sin kaumlnsla naumlstan (Intervju 2)

Det Karin ger uttryck foumlr ovan aumlr naringgot som aringterfinns i talet hos de laumlrare som

deltar i studien naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsning Det finns en erfarenhet

av elevers laumlsfoumlrstaringelse och vad det aumlr och bedoumlmningen av laumlskompetensen

utgaringr fraringn att som till exempel Jenny uttrycker sig laumlraren rdquobara vetrdquo vilken

betygsnivaring laumlsprestationen motsvarar eller som Karin uttrycker det att de faringr

garing paring sin magkaumlnsla I citatet nedan aumlr det detta som Karin beskriver naumlr hon

resonerar om att hon tycker att bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och elevers

laumlskompetens aumlr naringgot som aumlr svaringrt

189

Karin Det aumlr lite lurigt och det aumlr naumlstan ett av de omraringden som aumlr mest intuitiva tror jag naumlr det gaumlller bedoumlmning i svenskaumlmnet Daumlr det finns minst att ta paring hellip Och sen tror jag man diskuterar det vaumlldigt lite ocksaring svensklaumlrare emellan Man har inte ett spraringk foumlr det riktigt sjaumllv heller kanske Utan jag tror att man har en erfarenhet och en kaumlnsla som man faringr garing paring Men vad det aumlr foumlr komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och hur man kollar att de har foumlrstaringtt det de har laumlst det aumlr ju svaringrt att saumltta ord paring det Aumlven om jag tror att de flesta svensklaumlrare vet vad det aumlr baringde genom erfarenhet och foumlr att man laumlser mycket sjaumllv Det aumlr verkligen svaringra fraringgor (Intervju 2)

Karin lyfter i citatet ovan att hon upplever att bedoumlmningen av elevers

laumlskompetens aumlr naringgot som svensklaumlrarna paring gymnasiet pratar vaumlldigt lite om

och att det kan bero paring att de inte har ett spraringk foumlr att prata om vad laumlsfoumlrstaringelse

och laumlskompetens innebaumlr och hur man kan bedoumlma var eleverna befinner sig

i sin laumlsutveckling

Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller

stickprov

Aumlven om laumlrarna i Del I beskriver att maringlet med laumlsundervisningen aumlr att

eleverna ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa att eleverna ska kunna se sig sjaumllva

som laumlsare och att laumlsningen ska ge eleverna kunskaper bortom texten aumlr

laumlrarna ocksaring hela tiden medvetna om att laumlsningen samtidigt maringste

examineras och betygsaumlttas I slutet av kursen ska eleverna aumlven skriva ett

nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla sig till I foumlljande

avsnitt resonerar laumlrarna om hur de vaumlljer att goumlra naumlr de examinerar laumlsning i

klassrummet och hur de ser paring det nationella provet som examination av

elevers laumlsning

Examination av laumlsning i klassrummet

I intervjuerna lyfter laumlrarna aringterkommande att de i sin undervisning

kontinuerligt traumlnar eleverna paring att kunna laumlsa olika typer av texter att kunna

se vilken typ av spraringk som passar foumlr vilken typ av text vilka krav olika typer

av texter staumlller paring laumlsningen och paring att goumlra litteraumlra analyser Laumlrarna menar

att arbete med laumlsfoumlrstaringelse egentligen ingaringr i allt arbete som utgaringr fraringn text

Linnea foumlrklarar att i och med att undervisningen hela tiden utgaringr fraringn att

eleverna laumlser olika texter saring faringr de en oumlkad foumlrstaringelse foumlr text samtidigt som

de ocksaring traumlnas i att foumlrstaring och analysera vad de laumlser Hon naumlmner laumlsloggarna

daumlr eleverna skriver om ungdomsromaner och referatskrivande som tvaring saumltt

att examinera laumlsning i klassrummet Hon menar att eleverna genom att skriva

ner sina reflektioner maringste baringde summera texten och taumlnka sjaumllva kring olika

haumlndelser i boken Laumlsloggen tjaumlnar paring saring vis syftet att baringde kontrollera att

190

eleverna har laumlst hela boken och att de har foumlrstaringtt vad de har laumlst Linnea

naumlmner ocksaring att det aumlr en foumlrdel att arbeta tillsammans med andra aumlmnen som

till exempel historia eller samhaumlllskunskap saring rdquoatt man inte alltid har saumlrskilda

texter bara foumlr svenskan utan att man kan se att de har foumlrstaringtt historietexterna

som de laumlserrdquo (Intervju 3) Att bedoumlma hur eleverna laumlser handlar ocksaring enligt

Linnea om att se hur eleverna kan rdquofoumlrharinglla sig till olika texter och goumlra en

egen text och daring maringste de ju kunna foumlrstaring inneboumlrden i textenrdquo (Intervju 2)

Baringde Linnea och Magnus foumlrklarar vidare att laumlsfoumlrstaringelse inte aumlr naringgot som

de sjaumllva specifikt examinerar i klassrummet men att det samtidigt aumlr just

elevernas foumlrstaringelse av text som staringr i fokus foumlr deras examinationer Magnus

paringpekar ocksaring att han i sin undervisning inte laumlgger naringgon vikt vid att laringta

eleverna goumlra som i det nationella provet och rdquosoumlklaumlsardquo efter svar i texten och

sedan skriva ner dem

Magnus Alltsaring att laumlsa och taumlnka det tycker jag aumlr fullt naturligt Men sen att goumlra de haumlr skrivuppgifterna det goumlr man inte sjaumllv paring lektionerna Det behoumlver man inte traumlna lika mycket menar jag Men vi laumlser ju och pratar om texterna Men vi goumlr inga skriftliga prov till dem (Gruppintervju)

Laumlsfoumlrstaringelse aumlr med andra ord inte naringgot som Magnus testar specifikt med

riktade textfraringgor utan det handlar mer om att tillsammans diskutera de olika

texter som eleverna har laumlst Karin och Nora resonerar i liknande ordalag och

understryker att laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr naringgot man kan plugga sig till under

ett par lektioner

Karin Och att laumlsa mellan raderna det aumlr ju saringnt som vi har gjort naumlr vi har pratat om novellerna och naumlr vi har haft de haumlr romansamtalen Och det finns ju ingen quick fix foumlr att de ska laumlra sig utan det handlar ju om en foumlrmaringga som man faringr traumlna paring naumlr det gaumlller kursen hellip Det aumlr ju inte foumlr att man ska klara nationella provet (Intervju 3)

Citatet ovan illustrerar ett foumlrharingllningssaumltt gentemot elevers laumlsning som

laumlrarna i studien ger uttryck foumlr naumlmligen att arbetet med laumlsning aumlr naringgot som

sker oumlver tid under hela kursens garingng och detta gaumlller aumlven examination av

elevernas laumlsning

Naumlr laumlrarna i intervjuerna beskriver hur de examinerar laumlsning talar de om

att det aumlr viktigt att eleverna faringr moumljlighet att goumlra baringde muntliga och skriftliga

examinationer under kursens garingng Muntliga examinationer genomfoumlrs i form

av diskussioner eller seminarier och de skriftliga examinationerna bestaringr av

referatskrivande att eleverna skriver laumlsloggar eller goumlr olika typer av

textanalyser I staumlllet foumlr laumlsloggarna som Linnea beskriver talar Jenny om

nyckelordsanalyser daumlr eleverna faringr diskutera och dra slutsatser av det de har

laumlst Analyserna anser Jenny ger en god bild av huruvida eleverna har foumlrstaringtt

191

det de har laumlst eller inte och eleverna faringr sedan en bedoumlmning paring hur vaumll de

har utfoumlrt analysen Nora aring sin sida anvaumlnder sig till exempel av skriftliga

analyser utifraringn nyckelscener som hon har valt ut i boken eleverna laumlst

Eleverna faringr ett konkret exempel paring en specifik sida i boken och ska beskriva

vad som haumlnder i den scenen vad som har haumlnt innan och vad som haumlnder

sedan De faringr aumlven resonera om paring vilket saumltt nyckelscenen har betydelse foumlr

handlingen Nora menar liksom Linnea ovan att den haumlr sortens examination

fungerar som en kontrollfunktion foumlr att kontrollera att eleven verkligen har

laumlst boken samtidigt som det ger eleven moumljlighet att visa att hen kan baringde

foumlrstaring en text och skriva egna texter i anslutning till det naringgot som behoumlvs foumlr

att kunna relatera laumlsningen till kursens kunskapskrav

Magnus foumlrklarar vidare att han tycker att det aumlr enklare att examinera

elevernas laumlsning muntligt foumlr att se om eleverna kan laumlsa en text och dra

paralleller till sitt eget liv och rdquodaumlr naringgonstans saring aumlr ju samtalet mycket

enklare naumlr vi samtalar om litteratur att examinera de delarnardquo (Intervju 2)

Dessutom lyfter Magnus fram att han tycker att det muntliga kan vara en

ganska trevlig examinationsform Karin och Nora anser att huruvida eleverna

har god laumlsfoumlrstaringelse naumlr de laumlser en text faringr komma till uttryck i elevens egen

textproduktion som till exempel att skriva ett referat av en laumlst text eller olika

typer av analyser Foumlr Linneas del ser hon helst att eleverna redovisar sin

laumlsning baringde muntligt och skriftligt

Linnea Ja daring maringste de skriva eller att man har seminarieform och foumlrmodligen baringde och Det garingr ju inte bara att ha seminarier utan det maringste mynna ut i en skrivuppgift ocksaring tycker jag (Intervju 2)

Aumlven om Linnea lyfter fram muntliga seminarier som ett bra saumltt foumlr eleverna

att redovisa sin laumlsning saring vill hon i examinationssituationen aumlven ha ett

skriftligt underlag Nora lyfter aumlven att en examination av laumlsning ska ge

eleverna tillfaumllle att visa att de kan jaumlmfoumlra flera texter samt ta ut budskap

tema motiv och fabel i en text eftersom rdquodet aumlr det som aumlr svenskans prov

ofta den haumlr typen av uppgifterrdquo (Intervju 2) Precis som Jenny Linnea

Magnus och Nora beskriver ocksaring Karin att textsamtalet aumlr centralt i

undervisningen baringde vad gaumlller elevernas bearbetning av det laumlsta och naumlr det

gaumlller att examinera elevers laumlsning eftersom det ger goda moumljligheter foumlr

eleverna att kunna dra paralleller mellan olika verk och haumlnvisa till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden naringgot kursens kunskapskrav tydligt

efterfraringgar Karin menar ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna kan se moumlnster

mellan olika texter eftersom de daring bearbetar vad texterna faktiskt handlar om

och daumlrmed kan faring ut mycket mer av sin laumlsning Karin beraumlttar vidare om att

bedoumlmningen i ett textsamtal kan garing till paring saring saumltt att hon har med sig ett

bedoumlmningsmanus med de kunskapskrav som ska examineras och sen kryssar

hon foumlr eller antecknar hur vaumll eleven uppnaringr det som ska examineras I

192

boksamtalet garingr det ocksaring att staumllla kontrollfraringgor som goumlr att det garingr att bilda

sig en god uppfattning om huruvida eleven har foumlrstaringtt vad hen har laumlst

Karin Ja men om man pratar om en bok saring kan man ju hela tiden staumllla foumlljdfraringgor hur menar du daring varfoumlr tror duhellip Hur hade du gjort om du hade varit i den situationen Hur tolkar ni det avsnittet daumlr naumlr de goumlr det haumlr och hellip Ja och till exempel naumlr vi pratade om de haumlr novellerna saring kan man ju ocksaring staumllla fraringgor om olika smaringsaker i texten helt enkelt om hur de upplever det eller hur de tolkar det och saring (Intervju 3)

Dessutom resonerar Karin kan man genom att staumllla raumltt fraringgor till eleverna

lotsa dem fram saring att de ges moumljlighet att knyta an till aumlven de houmlgre

kunskapskraven i kursen genom att kunna dra slutsatser av det de har laumlst dra

paralleller till andra verk och kunna koppla den aktuella texten till

allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden rdquoSaring att det aumlr naumlstan lite saring att just det haumlr

kunskapskravet eller det haumlr brukar jag uppleva att de i samtalet kommer fram

tillrdquo saumlger Karin (Intervju 2) Aumlven Nora uttrycker sig i liknande ordalag som

Karin i citatet ovan och beskriver hur hon laumlgger upp examinationer av laumlsning

saring att uppgifterna kopplas till baringde kursens centrala inneharingll och

kunskapskrav Som exempel ger hon att eleven ska ha kunskap om

beraumlttarteknik och kunna identifiera ett verks tema och motiv

Karin saumlger vidare att examinationer av laumlsning saumlllan staringr helt foumlr sig sjaumllva

utan att de oftast kombineras med examination av elevens muntliga eller

skriftliga foumlrmaringga

Karin Ibland saring kan man ju baka ihop dem lite daring Foumlr om vi har de boksamtalen till exempel saring tittar jag baringde paring hur de har tolkat boken men ocksaring om de kan samtala i grupp haringlla ett foumlrberett samtal lite Eller om de skriver en examination av en roman daring tittar jag baringde paring hur de skriver och inneharingllet Sen tar man ut de kunskapskrav som aumlr aktuella och saring bedoumlmer man baringda de tvaring sen Sen saring foumlrsoumlker man taumlcka in alla kunskapskrav tvaring tre garingnger under kursens garingng (Intervju 1)

Karin foumlrklarar ocksaring att hon alltid utgaringr fraringn kursens kunskapskrav naumlr hon

planerar en examination vilket blir tydligt i resonemanget ovan Aumlven Nora

reflekterar oumlver att laumlsning ofta examineras i kombination med en annan

foumlrmaringga rdquooch daumlrfoumlr saring maumlter ocksaring naumlr de goumlr bokanalyser saring aumlr det

ofraringnkomligt att skrivfoumlrmaringgan foumlrmaringgan att uttrycka sig kommer att komma

i vaumlgen eller hjaumllper demrdquo saumlger hon (Intervju 3) Naumlr laumlrarna bedoumlmer en

elevs laumlsfoumlrmaringga goumlrs detta saringledes genom ett raster av elevens foumlrmaringga att

uttrycka sig muntligt eller skriftligt vilket enligt Nora goumlr det svaringrare att

avgoumlra vad som beror paring god laumlskompetens och vad som handlar om att kunna

kommunicera om det laumlsta paring ett bra saumltt

193

Den bild som framtraumlder i materialet aumlr saringledes att textsamtalet gaumlrna i

form av ett seminarium aumlven intar en central roll naumlr det gaumlller att bedoumlma och

examinera elevernas laumlsning Det aumlr ocksaring tydligt att laumlrarna i intervjuerna

naumlstan uteslutande talar om laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter naumlr de talar om hur

de examinerar elevernas laumlsning under det att texter av sakprosakaraktaumlr

endast naumlmns i foumlrbifarten och daring i huvudsak i samband med referatskrivande

Laumlrarna resonerar ocksaring i termer av textanalys och texttolkning snarare aumln om

laumlsfoumlrstaringelse Karin och aumlven Nora paringtalar att naumlr det gaumlller examination av

laumlsning saring aumlr det i houmlg grad kopplat till olika typer av texter som eleverna

producerar utifraringn det de har laumlst Karin saumlger att hon tycker att hon ganska

snabbt maumlrker en elevs spraringkliga foumlrmaringga naumlr de skriver olika texter och att

det ofta haumlnger ihop med elevens laumlskompetens Hon foumlrklarar att de som har

svaringrt att uttrycka sig och skriva ett referat oftast aumlven brukar ha problem med

laumlsfoumlrstaringelsen aumlven om det kanske inte aumlr just laumlsfoumlrstaringelsen som staringr i fokus

vid laumlsning av sakprosatexter

Karin Men naumlr vi laumlste den haumlr debattartikeln till exempel daring examinerade ju inte jag dem paring foumlrstaringelsen egentligen Utan det aumlr mer som att man traumlnar dem och hjaumllper dem och visar hur man ska laumlsa en text men man examinerar kanske inte foumlrstaringelsen egentligen mer aumln indirekt (Intervju 3)

Att laumlsfoumlrstaringelsen examineras indirekt saumlger Karin har att goumlra med att hon

saumlllan delar ut till exempel en tidningsartikel och laringter eleverna svara paring fraringgor

som visar om eleverna har foumlrstaringtt den eftersom rdquoman tittar ju inte bara paring

laumlsningen som en isolerad del naumlr det gaumlller faktatexter utan man anvaumlnder

dem alltid till naringgontingrdquo (Intervju 3) Laumlsning av sakprosa i hennes

undervisning examineras oftast genom att eleverna faringr skriva ett referat och

daring aumlr det snarare hur eleverna skriver som hamnar i fokus foumlr bedoumlmningen

uttrycker Karin

Samtidigt som laumlrarna talar om att de behoumlver examinera elevernas laumlsning

paring olika saumltt uttrycker de ocksaring att det baumlsta vore om de slapp taumlnka paring

kunskapskraven oumlver huvud taget naumlr det gaumlller laumlsningen rdquoDet optimala vore

om man skulle slippa saumltta betygsgradering paring laumlsandet foumlr lustens skullrdquo

saumlger Nora (Intervju 2) och Linnea saumlger att hon vill rdquokanske inte bara [ha]

fokus paring prov utan mer fokus paring samtal och diskussionerrdquo (Intervju 4) och

aumlven Magnus aumlr inne paring samma sparingr

Magnus Det kaumlnns ju inte som det viktigaste att bara jobba med kunskapskraven utan det kaumlnns ju aumlven att jobba med individerna saring att de faringr verktyg att hantera pennan och laumlsningen hellip Man brottas daumlr lite grand (Intervju 4)

Laumlrarna ger ovan en bild av svaringrigheten i att kombinera det dubbla uppdraget

av att baringde vaumlcka elevernas lust att laumlsa och samtidigt behoumlva bedoumlma och

194

examinera elevernas laumlsning Nora beraumlttar om ett tillfaumllle naumlr hon under

kursens garingng laumlt eleverna redovisa sina boumlcker i biblioteket med

skolbibliotekarierna foumlr att rdquoeleverna skulle faring komma ut ur klassrummet och

prata med varandra om sin laumlsning och med naringgon annanrdquo aumln med Nora

(Intervju 1) Hon beraumlttar att i staumlllet foumlr diskussionsfraringgor paring ett papper saring fick

eleverna dra lappar ur en burk och diskutera det som stod paring lapparna vilket

var allt fraringn bokomslag till bokens tema och att dra paralleller till andra

boumlcker Efteraringt beraumlttade bibliotekarierna att flera elever satt kvar och

diskuterade boumlckerna aumlven sedan lektionen var slut och att de blev inspirerade

att laumlsa varandras boumlcker rdquoDet var saring bra att inte Nora var med foumlr daring kan vi

inte faring naringgot betyg paring det haumlr daring kan vi bara pratardquo beraumlttar Nora att eleverna

hade sagt efteraringt (Intervju 2) Det tycks saringledes som om aumlven eleverna i Noras

klass upplever att laumlsningen blir mer lustfylld och givande naumlr den inte sker

inom ramen foumlr examination och betygsaumlttning

Det nationella provet som examination av laumlsning

Naumlr laumlrarna jaumlmfoumlr hur de examinerar elevernas laumlsning i klassrummet med

hur de tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet fungerar som ett instrument foumlr att

examinera laumlsning aumlr det en naringgot kluven bild som framtraumlder Laumlrarna tycks

vara relativt oumlverens om att provet i de flesta fall bekraumlftar deras bild av en

elevs laumlskompetens Samtidigt lyfts aumlven en upplevd diskrepans mellan

provets utformning och vad som aumlr vaumlsentligt att examinera naumlr det gaumlller

laumlsning

Nora Alltsaring instrument foumlr att kanske att det saumlger mig en del om att de borde oumlva paring att laumlsa eller inte oumlva paring det Ja men den haumlr har fattat och saring men som examination tycker jag inte att laumlsfoumlrstaringelsen ger alls samma sak som en annan typ av text daumlr de skriver egna texter och reflekterar hellip Foumlr visst reflekterar de vaumlldigt lite om de kan faring ett B naumlr de skriver rsquohan laumlmnadersquo hellip Alltsaring det aumlr tvaring tre ord saring daumlr daring tycker jag nog inte riktigt att det aumlr hellip Ja aumlr det en reflektion (Intervju 4)

Nora aringterkommer till temat vid flera intervjutillfaumlllen och saumlger daring att i ett

laumlsfoumlrstaringelseprov saring kanske man i viss maringn kan komma aringt om en elev kan laumlsa

mellan raderna men att det inte garingr att jaumlmfoumlra laumlsningen i provet med att

kunna relatera det laumlsta till rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden eller till paralleller

med andra verk och gemensamma tankarrdquo (Intervju 3) Aumlven Karin resonerar

om att hon inte tycker att provet aumlr tillfoumlrlitligt naumlr det gaumlller att faring information

om elevernas laumlskompetens rdquoJag tycker det aumlr baumlttre eller laumlttare att testa i ett

samtal med eleverna egentligenrdquo saumlger hon (Intervju 3) Magnus resonerar paring

ett liknande saumltt

195

Magnus Foumlr om man inte klarar av att sammanfatta en text ja daring aumlr det ju naringgonting Daring behoumlver man inte goumlra ett laumlsfoumlrstaringelseprov foumlr det utan daring vet vi det (Intervju 2)

Magnus och Karin ifraringgasaumltter med andra ord nyttan med ett laumlsfoumlrstaringelseprov

eftersom undervisningen ger baumlttre information om hur det staringr till med

elevernas laumlskompetens

Karin naumlmner ocksaring att hon ibland kan bli foumlrvaringnad oumlver en elevs resultat

paring laumlsfoumlrstaringelseprovet om eleven verkar ha missuppfattat en fraringga eller en text

trots att samma elev i klassrummet flera garingnger visat att hen kan foumlrstaring olika

texter och laumlsa mellan raderna Resultatet paring provet blir daumlrmed enligt Karin

inte helt tillfoumlrlitligt och vid flera tillfaumlllen under intervjuerna kallar hon det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr ett rdquostickprovrdquo

Karin Jag tycker att det haumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet det aumlr bra att det finns men problemet med det aumlr att det aumlr ett litet stickprov bara Det visar egentligen inte vad vi hellip Alltsaring om man jaumlmfoumlr det med andra delar vi faringr in fraringn kursen och daumlr vi kan se vad eleverna kan saring ger det vi faringr under kursen mycket mer information om elevens kunskaper aumln vad det haumlr lilla stickprovstestet ger (Gruppintervju)

Karin haumlnvisar haumlr precis som de oumlvriga laumlrarna i studien till hur viktigt

arbetet med laumlsning aumlr under hela kursen och att det aumlr den information om

elevens kunskapsutveckling som samlas in under kursens garingng som verkligen

saumlger naringgot om elevens kompetens vad gaumlller laumlsning Hon menar vidare att

provet paring ett baumlttre saumltt skulle visa paring elevers laumlskompetens om de fick laumlsa tvaring

romaner och resonera om dem i staumlllet foumlr hur provet nu aumlr utformat men saumlger

samtidigt att det nog inte skulle vara praktiskt genomfoumlrbart att ha en saringdan

examinationsform som ett nationellt prov

Karin fortsaumltter sitt resonemang med att eleverna kan faring baringde baumlttre och

saumlmre resultat paring provet aumln vad de uppvisat i klassrummet I ett saringdant fall

understryker Karin att ett prov med ett litet urval av texter inte kan saumlga lika

mycket som det arbete som sker kontinuerligt under kursens garingng

Karin Saring daumlrfoumlr aumlr det kanske lite konstigt om man misslyckas paring nationella provets den haumlr delen och har skrivit kanske jaumlttebra referat och haft jaumlttemycket goda reflektioner om litteraumlra texter naumlr vi haft boksamtal och naumlr man har skrivit om texterna hellip Och sen helt ploumltsligt saring laumlser man naringgon novell i laumlsfoumlrstaringelseprovet som man inte foumlrstaringr Vad saumlger daring det om hela ens laumlsfoumlrstaringelse Ja kanske inte jaumlttemycket foumlr att hellip Helhetsbilden aumlr viktigare aumln resultatet paring nationella provet (Intervju 3)

196

Om resultatet paring provet skiljer sig mycket fraringn vad eleven har presterat paring

olika uppgifter i kursen saring tvekar Karin saringledes inte att laringta det som hon har

upplevt i klassrummet vara det som faringr betydelse vid betygsaumlttningen

Ett annat exempel paring hur laumlrarna kan uppleva en konflikt mellan sin egen

klassrumspraktik och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet lyfts av Nora som

anser att provkonstruktoumlren foumlrsoumlker maumlta naringgot som inte garingr att maumlta genom

att laringta eleverna bara kryssa i olika svarsalternativ Foumlr Nora orsakar detta en

krock mellan vad hon har faringtt laumlra sig om bedoumlmning av litteraturlaumlsning och

litteraturanalys hennes tolkning av kursens kunskapskrav och det som

maumltningen av elevernas laumlsning enligt henne staringr foumlr i det nationella provet

Nora Jag tycker inte att det aumlr samma sak hellip Och just naumlr det gaumlller laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse saring tycker jag ju att en laumlsning av skoumlnlitteratur och egna slutsatser tema motiv kunna koppla det till allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden som det staringr foumlr betyget A Det kan man ju inte naringgonsin komma upp till egentligen naumlr man har fyra svarsalternativ och kryssar Och daring blir det liksom en liten poaumlng hellip rsquoAringh haumlr har du tjugoaringtta raumltt av trettio det blir ett Arsquo Saring man har aringtergaringtt lite till en poaumlng hellip Det aumlr nog det som aumlr hela grejen och sen naumlr man ska kryssa i daring ja det haumlr blev ett A hellip Fast hur vet jag att det haumlr aumlr ett A Naumlr det vi har laumlrt oss aumlr att det maringste vara saring mycket stoumlrre aumln saring Daumlr kan jag se att det aumlr ett problem (Intervju 3)

Foumlr Nora blir det motsaumlgelsefullt att en elev genom att saumltta ett kryss i raumltt

svarsruta i laumlsfoumlrstaringelseprovet ska kunna uppnaring samma kvalitet paring

kunskapskraven om laumlsning som i hennes tolkning av samma kunskapskrav

rdquoSom examination av laumlsning tycker jag inte att det funkar saring bra just

laumlsfoumlrstaringelsebitenrdquo konstaterar Nora (Intervju 3) Precis som Nora tycker

Jenny att det aumlr naringgot som skaver med laumlsfoumlrstaringelseprovet och hon anser att

provet handlar alldeles foumlr mycket om detaljer Jenny aringterkommer ofta under

intervjuerna till hur arg hon aumlr paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon foumlrklarar att det aumlr

provets detaljfraringgor som irriterar henne eftersom de omoumljligt kan ge samma

djup som naumlr eleverna visar att de har hittat kaumlrnan i en roman som naumlr de till

exempel arbetar med nyckelord

Jenny Och det aumlr det som aumlr saring himla beloumlnande naumlr man ser utvecklingen hur de har faringtt djupet Och det aumlr det jag ofta saumlger att de haumlr detaljfraringgorna som jag tycker att det blir i nationella proven de ger inte alls lika mycket som det haumlr paring djupet att de hittar kaumlrnan i boken (Intervju 4)

Foumlr Jenny blir det liksom foumlr Karin och Nora ovan en krock mellan provets

utformning foumlr att bedoumlma elevernas laumlsning och den egna undervisningens

fokus Jenny saumlger vidare att hon aumlr noga med att foumlrmedla till eleverna att det

inte finns naringgot raumltt eller fel i deras texttolkningar och saumlger att eleverna

uppskattar detta daring det tvingar dem att taumlnka sjaumllva Jenny foumlrklarar att hon

197

genom elevernas skriftliga textanalyser ser helt andra kvaliteter hos eleverna

och som hon vaumlrderar mycket houmlgre aumln rdquoprovets detaljfraringgorrdquo och paring foumlrhand

faumlrdiga svar rdquoJag kanske inte bryr mig lika mycket om de har foumlrstaringtt allting

utan jag vill att de ska foumlrstaring helheter eller goumlra det till sittrdquo foumlrklarar Jenny

(Intervju 3) Jenny talar vidare om provet i termer av att det aumlr oraumlttvist

eftersom hon upplever att det slaringr saring haringrt mot elevens provbetyg om de raringkat

missa naringgon detaljfraringga paring provet rdquoDaring blir det inte en morot daring blir det inte

en uppmuntran att vilja laumlsa foumlr saring goumlr man inte naumlr man laumlserrdquo slaringr Jenny fast

och fortsaumltter med att saumlga att lustlaumlsning inte har med detaljer att goumlra utan

laumlsningen ska fokusera vad eleverna har upplevt och kaumlnt i moumltet med texten

(Intervju 4) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och saumltter laumlsfoumlrstaringelseprovet i

relation till uppdraget att oumlka lusten till laumlsning och konstaterar att rdquoman kan

ju maumlta hur man foumlrstaringr men man kan inte riktigt maumlta lusten foumlr man vet ju

inte hur mycket de hade foumlre och hur mycket de fickrdquo (Intervju 3)

Laumlrarna i studien ger aumlven uttryck foumlr en tveksamhet till om det verkligen

paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse paring det saumltt som det

nationella provet aumlr taumlnkt att goumlra De paringpekar att det aumlr svaringrt att maumlta hur vaumll

elever tolkar text rdquoDet aumlr ju jaumlttesvaringrt foumlr att man tolkar texter saring olikardquo

konstaterar Magnus (Intervju 3) Han aringtervaumlnder till samma tankegaringng i den

foumlljande intervjun och saumlger att han aumlr tveksam om han rdquogillar alla fraringgor som

staumllls i provetrdquo och att rdquodet aumlr naringgon som har valt vad som aumlr raumltt och felrdquo

(Intervju 4) Han kan foumlrstaring att eleverna svarar fel paring vissa fraringgor eftersom det

aumlr fullt moumljligt att baringde foumlrstaring fraringgorna och texterna paring olika saumltt

Magnus Jag ser ju att de har foumlrstaringtt texterna sen har de tolkat fraringgan olika beroende paring deras egen erfarenhetsbakgrund tror jag Men de har aumlndaring gjort ett staumlllningstagande Att de har svarat fel kan bero paring det beror ju inte paring att de inte foumlrstaringr texten tror jag utan det beror vaumll paring att de tolkar annorlunda (Intervju 4)

Magnus visar haumlr paring hur han tycker sig se att elever kan ha gjort bra tolkningar

av texterna de laumlst aumlven om svaren inte faller inom de godkaumlnda graumlnserna i

provets bedoumlmningsanvisningar Karin lyfter ocksaring att hon och hennes

kollegor paring skolan anser att bedoumlmningsanvisningarna till laumlsfoumlrstaringelseprovet

aumlr foumlr snaumlva rdquoDe skulle kunna svara saring haumlr och haft raumltt ocksaring till exempelrdquo

saumlger Karin (Intervju 4) och Jenny naumlmner att hon brukar goumlra provet

tillsammans med eleverna men att inte ens hon brukar ha alla raumltt enligt

bedoumlmningsanvisningarna Laumlrarna naumlmner ocksaring att de tycker att sjaumllva

provsituationen aumlr en pressad och onaturlig situation daumlr eleverna tvingas laumlsa

okaumlnda texter under tidspress och sedan svara paring textfraringgor utan att hinna

reflektera och taumlnka efter De menar att maringnga elever laringser sig i en saring konstlad

situation och att det daumlrmed inte aumlr saumlkert att det aumlr just elevernas laumlskompetens

som proumlvas och maumlts i laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin resonerar om det

198

problematiska med att testa och maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse med ett skriftligt

prov

Karin Och sen laumlsning blir aldrig naringgonting heller foumlrraumln man goumlr naringgonting med det man har laumlst Antingen pratar om det eller skriver om det eller hellip hellip Och daring kan man fraringga sig hur ska man maumlta laumlsningen Det kanske lika mycket handlar om ens muntliga foumlrmaringga eller skriftliga foumlrmaringga (Gruppintervju)

I detta uttalande ger Karin uttryck foumlr en uppfattning som alla laumlrarna i studien

uttalar De anser att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till

provsituationen som laumlrarna verkligen kan faring en uppfattning om varje elevs

foumlrmaringga att laumlsa och tolka text Resultatet paring det nationella provet motsvarar

bara en maumltpunkt och kan inte ersaumltta det arbete med laumlsning som sker under

hela kursen Det verkar saringledes som att det uppstaringr en krock mellan laumlrarnas

klassrumspraktik och yttre policykrav paring maumltbara resultat representerat av det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Sammanfattning

Naumlr laumlrarna resonerar om vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr anvaumlnder de uttryck som

att eleverna ska kunna ta ut det viktigaste i en text foumllja den roumlda traringden laumlsa

mellan raderna och kunna laumlsa med inlevelse Eleverna ska ocksaring veta att det

finns olika saumltt att laumlsa paring som till exempel att skumlaumlsa och att naumlrlaumlsa och

de ska veta naumlr de behoumlver laumlsa paring olika saumltt Laumlrarna pratar ocksaring om att

eleverna behoumlver kunna sammanfatta en text och foumlrstaring baringde delar av texter

och helheter Aumlven om laumlrarna i stort naumlmner olika faktorer som ingaringr i

laumlsfoumlrstaringelse visar de upp en osaumlkerhet kring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och

vilka komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarna lyfter fram att de inte

anser att de har faringtt verktyg vad gaumlller teorier eller begrepp om laumlsfoumlrstaringelse

med sig fraringn sin laumlrarutbildning

Laumlrarna resonerar ocksaring om hur de goumlr naumlr de examinerar laumlsning i

klassrummet och lyfter fram att det ofta goumlrs i kombination med att testa

elevernas skriftliga och muntliga foumlrmaringga Det aumlr aumlven tydligt att kursens

kunskapskrav faringr stor paringverkan paring hur examinationerna genomfoumlrs till

exempel saumlger laumlrarna att eleverna ska kunna dra paralleller mellan olika laumlsta

verk eller resonera om texterna utifraringn saring kallade allmaumlnmaumlnskliga

foumlrharingllanden formuleringar som aumlr direkt haumlmtade fraringn kursens

kunskapskrav I relation till kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov menar laumlrarna

att de inte traumlnar specifikt foumlr att eleverna ska klara det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet som av Karin benaumlmns som ett stickprov utan laumlrarna

arbetar med laumlsningen under hela kursen garingng Laumlrarna upplever att den

examination av laumlsning som speglas i det nationella provet skiljer sig fraringn hur

199

de sjaumllva examinerar laumlsning under kursens garingng eftersom de saumlllan

examinerar laumlsningen isolerad fraringn muntliga och skriftliga foumlrmaringgor utan laringter

de olika foumlrmaringgorna integreras vid examinationerna till en helhet Provet anses

i staumlllet fokusera paring detaljer Laumlrarna lyfter daumlrmed fram att det som goumlrs paring

lektioner daumlrfoumlr faringr stoumlrre tyngd vid betygsaumlttning aumln resultatet paring det

nationella provet Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr att de helst skulle vilja slippa

bedoumlma och examinera elever naumlr det gaumlller laumlsning eftersom det staringr i vaumlgen

foumlr att vaumlcka elevernas laumlslust och moumljlighet att uppleva laumlsningen som

givande

200

Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck

rdquoJag tycker nog att de senaste aringren saring har jag blivit mindre frirdquo

(Jenny intervju 3)

Naumlr laumlrarna som deltar i studien i avhandlingens Del I talar om sin

undervisningspraktik i relation till laumlsning och syftet med laumlsning i

undervisningen i kursen Svenska 1 aumlr kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov

taumlmligen avlaumlgset i deras tal Den bild som framtraumlder aumlr att textarbetet i

undervisningen har ett stoumlrre maringl aumln att eleverna ska klara ett nationellt prov

Detta staringr i kontrast till hur naumlrvarande det nationella provet aumlr i intervjuerna

naumlr laumlrarna talar om undervisningen i kursen Svenska 1 som helhet Ball

(2003) menar att utbildningsreformer som till exempel gymnasiereformen

2011 inte bara paringverkar laumlrares undervisning utan aumlven laumlrarna sjaumllva I sitt

uppdrag som svensklaumlrare behoumlver laumlrarna navigera mellan olika krav som

staumllls paring dem varav ett krav aumlr att hantera nationella prov i sina kurser Den

paringverkan av det nationella provet i Svenska 1 paring laumlrarna och undervisningen i

kursen som framtraumlder naumlr laumlrarna talar om sin praktik handlar om olika

foumlrberedelser infoumlr provet om hur de upplever att provet ger dem ramar foumlr

undervisningen som baringde stoumlder och begraumlnsar deras handlingsutrymme

Laumlrarna uppvisar baringde motstaringnd och anpassning till dessa ramar Dessutom

framtraumlder en bild av de nationella proven som en del av det performativa

trycket som finns i skolan idag

Det foumlregaringende kapitlet visade att laumlrarna tycker att de inte har faringtt

tillraumlcklig med verktyg foumlr att utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse i undervisningen

och att examinationer av elevers laumlsning i klassrummet ger en mer raumlttvis bild

av elevers laumlskompetens aumln det nationella laumlsfoumlrstaringselprovet I foumlljande kapitel

staringr avhandlingens femte forskningsfraringga om vilka utmaningar i relation till

det nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om

undervisningen i fokus

201

Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte

Som naumlmnts tidigare innebar reformen Gy11 att ett nationellt prov i svenska

infoumlrdes paring gymnasiet redan i aringrskurs 1 en ny reform och en policystyrning

som de fem laumlrarna varit tvungna att foumlrharinglla sig till i sin undervisning Laumlrarna

tycks vara relativt oumlverens om att provet rent inneharingllsmaumlssigt kaumlnns relevant

i relation till aumlmnesplanens centrala inneharingll Om man ser till hela det

nationella provet i kursen Svenska 1 det vill saumlga alla de tre delproven som

proumlvar skriftlig och muntlig framstaumlllning samt laumlsfoumlrstaringelse aumlr laumlrarna ocksaring

relativt noumljda med provet och naumlmner flera olika aspekter av provet som de

tycker aumlr bra Av de tre delproven aumlr det framfoumlr allt det muntliga provet som

laumlrarna talar om i positiva ordalag De framharingller att det delprovet kaumlnns

relevant aumlr vaumllkonstruerat med bra material och att det brukar ha ett bra och

angelaumlget tema Det kan till och med vara roligt baringde att oumlva infoumlr och att

genomfoumlra provet och laumlrarna paringpekar att eleverna oftast brukar lyckas riktigt

bra paring det muntliga delprovet rdquoDet muntliga [provet] det tycker jag aumlr

jaumlttebra och det skriftligardquo saumlger Jenny (Intervju 3) och Nora resonerar paring ett

liknande saumltt

Nora Jag tycker att den muntliga delen aumlr jaumlttebra just ocksaring foumlr att de tar det paring allvar och de foumlrbereder sig och de oumlvar och den delen kan jag tycka att den tillfoumlr ju bara Och sen som sagt den typen av uppsatsskrivande aumlr bra

(Intervju 4)

Trots att Nora tycker att baringde det muntliga och skriftliga delprovet aumlr bra goumlr

hon dock tillaumlgget att hon inte ser att hon noumldvaumlndigtvis behoumlver goumlra den

typen av uppgifter inom ramarna foumlr ett nationellt prov Hon menar att hon

skulle kunna testa elevernas foumlrmaringgor lika vaumll genom andra uppgifter som hon

goumlr inom ramen foumlr undervisningen

Provet i skriftlig framstaumlllning aumlr det delprov som anses vara det som

eleverna har svaringrast foumlr men aumlven det delprovet talar laumlrarna om i termer av

att det aumlr relevant foumlr kursen och att det ger god information om elevernas

skrivutveckling Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet tycks laumlrarna dock vara mer

ambivalenta i sin instaumlllning De har en hel del synpunkter paring

provkonstruktionen och paring sjaumllva provsituationen som naumlmns som konstlad

och onaturlig Linnea lyfter till exempel fram att det aumlr ett stressmoment att

eleverna oftast sitter i en skrivsal tillsammans med maringnga andra elever och paring

en kort tid ska laumlsa och foumlrstaring texter som de varken har stiftat bekantskap med

tidigare eller faringr moumljlighet att bearbeta foumlr att skapa en foumlrstaringelse foumlr Aumlven

Jenny naumlmner tidspressen vid skrivsituationen som ett stressande moment

Under intervjuerna lyfter dock laumlrarna aumlven fram aspekter som de anser vara

mer bekymmersamma med laumlsfoumlrstaringelseprovet som till exempel att provet aumlr

loumlst foumlrankrat i kursens aumlmnesplan och att det finns ett glapp mellan provets

resultatredovisning och kursens kunskapskrav Nora lyfter fram att hon anser

202

att foumlrfarandet i och med infoumlrandet av laumlsfoumlrstaringelseprovet inte anses ha varit

tillraumlckligt omgaumlrdat med information och det tycks som om syftet med att

infoumlra ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 paring gymnasiet inte aumlr helt

tydligt foumlr laumlrarna Karin haumlnvisar till att det staringr i laumlrarmaterialet att det

nationella provet ska stoumldja laumlrarna i betygsaumlttning men saumlger samtidig att det

aumlr tydligare att laumlrarna faringr ett stoumld naumlr det gaumlller de muntliga och skriftliga

delarna Jenny och Nora saumlger att de tror att laumlsfoumlrstaringelseprovets infoumlrande har

med de foumlrsaumlmrade resultaten i PISA-undersoumlkningen att goumlra och en oumlnskan

om att oumlka kontrollen oumlver skolan Linnea resonerar i liknande ordalag

Linnea Men att det aumlr laumlsfoumlrstaringelse i Svenska 1 men inte i Svenska 3 taumlnker jag att det maringste vara att man taumlnker att de aumlr daringliga att laumlsa naumlr de kommer fraringn grundskolan Att det finns en saringn samhaumlllstanke i det Och daumlrfoumlr slaumlnger man in ett naumlstan likadant prov som de har i aringrskurs nio (Gruppintervju)

Jenny och Linnea ger uttryck foumlr att laumlsfoumlrstaringelseprovet har infoumlrts foumlr att det

nationellt finns en nedaringtgaringende trend naumlr det gaumlller aumlldre elevers laumlsfoumlrmaringga

men goumlr inte samma koppling till att de muntliga och skriftliga delproven

ocksaring aumlr nya i aringrskurs 1

I sina resonemang om nyttan med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger

laumlrarna ocksaring uttryck foumlr att de har ett formativt foumlrharingllningssaumltt till sin

undervisning och till elevernas laumlsutveckling och baringde Nora och Jenny lyfter

det problematiska med att de inte faringr moumljlighet att arbeta vidare med eleverna

efter att de faringtt resultatet paring det nationella provet De skulle hellre se att provet

laringg i boumlrjan av kursen som ett diagnostiskt test utifraringn vilket de sedan kan

arbeta vidare med elevernas laumlskompetens Detta anser de skulle ge provet ett

tydligare syfte

Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet

Naumlr det gaumlller att foumlrbereda eleverna infoumlr det nationella provet i Svenska 1

haumlnvisar laumlrarna till det foumlrberedelsematerial fraringn Skolverket som aringterfinns i

laumlrarmaterialet som medfoumlljer provet (Skolverket 2014) och som alla saumlger

sig plikttroget garing igenom med eleverna naringgon vecka foumlre sjaumllva provtillfaumlllet

i enlighet med instruktionerna Dessutom talar laumlrarna med eleverna om hur

provet aumlr uppbyggt vilken typ av fraringgor som kan komma och att antalet rader

i skrivhaumlftet indikerar hur laringngt svar provkonstruktoumlren taumlnker sig att fraringgan

kraumlver Ingen av laumlrarna saumlger dock att de medvetet arbetar mot

laumlsfoumlrstaringelseprovet i sin undervisning genom att till exempel konstruera naringgra

foumlrberedelseoumlvningar som explicit har laringtit eleverna oumlva paring samma typ av

uppgifter som kan taumlnkas komma paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin och Nora anser

att det aumlr svaringrt att direkt foumlrbereda eleverna foumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom

det aldrig garingr att veta vilka texter eller vilken typ av fraringgor som kommer paring

203

provet rdquoJag tycker det svaringrt att foumlrbereda dem foumlr det mer aumln att saumlga att de

ska laumlsa fraringgorna nogardquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet finns egentligen inget

saumltt att plugga sig till det egentligen det aumlr liksom vad vi har gjort under hela

kursen i saring fallrdquo (Intervju 3) Det hon som undervisande laumlrare kan goumlra som

en sorts foumlrberedelse menar Karin aumlr att oumlva referatskrivande av sakprosa och

att laumlsa olika texter och diskutera och sammanfatta dem Just referatskrivandet

framharinglls av studiens laumlrare som en gynnsam foumlrberedelse infoumlr

laumlsfoumlrstaringelseprovet De naumlmner dock att detta inte aumlr naringgot man goumlr specifikt

foumlr att oumlva infoumlr provet utan naringgot som anses vara en del av den ordinarie

svenskundervisningen som laumlrarna alltid har aumlgnat sig aringt Men tillaumlgger de

referatskrivandet aumlr ett bra saumltt att faring en uppfattning om elevernas

laumlskompetens om eleven inte foumlrstaringtt texten kan hen inte heller skriva ett

fungerande referat av den

Laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt att eleverna har faringtt laumlra sig om

bildspraringk och att laumlsa mellan raderna innan de skriver provet Aumlven arbete med

diktanalys och analys av annan skoumlnlitteratur fraumlmst romaner och noveller

anges som viktiga moment foumlr att foumlrbereda eleverna infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet

Alla fem laumlrarna framharingller ocksaring vikten av att laumlsa och diskutera flera olika

texttyper under hela kursen som en god grund infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet men

att det inte aumlr naringgot de goumlr som en foumlrberedelse foumlr provet utan naringgot som ingaringr

som en naturlig del i svenskaumlmnet Nora saumlger till exempel

Nora Men just laumlsfoumlrstaringelsen taumlnker jag nog inte saring mycket paring hellip Det aumlr ingenting som jag kan foumlrbereda dem foumlr en lektion menar jag Utan det aumlr naringgonting som de maringste oumlva sig och jobba med och laumlsa mycket och saring daumlr (Intervju 3)

Nora aumlr noga med att understryka att aktiviteter som att laumlsa tolka och samtala

om olika texter aumlr naringgot som laumlrare och elever goumlr hela tiden i svenskaumlmnet

Att just laumlsa och tolka skoumlnlitteratur och att detta aumlr naringgot som aumlr centralt i

svenskaumlmnet och som svensklaumlrare kontinuerligt arbetar med oavsett

laumlsfoumlrstaringelseprov framfoumlr laumlrarna som ett argument foumlr att deras undervisning

inte har paringverkats av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts i aringrskurs 1 I stort sett

verkar laumlrarnas handlingar i direkt anslutning till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr provet handla om att garing

igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och eventuellt lite referatskrivning

av olika texter

Naumlr det gaumlller paringverkan paring undervisningen av det nationella provet i

Svenska 1 aumlr det dock tydligt att delproven i muntlig och skriftlig

framstaumlllning faringr en direkt paringverkan paring vad som haumlnder i klassrummet Jenny

beraumlttar till exempel att hon infoumlr det muntliga provet laringter eleverna oumlva genom

att de faringr goumlra en muntlig presentation som utgaringr fraringn laumlsning av faktatexter

med anknytning till det program som eleverna garingr och som aumlr mer eller mindre

en exakt kopia av delprovet i muntlig framstaumlllning Naumlr det gaumlller det

204

skriftliga delprovet foumlrekommer aumlven daumlr tydligt inriktade uppgifter i kursen

som liknar hur uppgiften aumlr utformad i det nationella provet Paring Jennys skola

konstruerar laumlrarna en gemensam uppgift i diktanalys som baringde ska foumlrbereda

eleverna paring hur man goumlr en diktanalys men framfoumlr allt paring hur de ska hantera

det dataprogram som det nationella provet ska skrivas i Baringde Karin och Nora

beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har en gemensam skrivning foumlr

aringrskurs 1 daumlr eleverna faringr laumlsa ett flertal texter som sedan anvaumlnds som

underlag foumlr en stoumlrre skriftlig uppgift Karin beraumlttar att uppgiften paring hennes

skola rdquoliknar lite nationella provuppgiften paring varingrenrdquo (Intervju 1) och Nora

beskriver en liknande uppgift som de goumlr paring hennes skola

Nora Den aumlr upplagd paring ett liknande saumltt som det nationella provet aumlr upplagt och maumlter samma kunskapskrav Den aumlr kopplad till samma kunskapskrav och daring aumlr det ett saumltt ocksaring att kunna faring goumlra det haumlr tvaring garingnger Dels foumlr oumlvning men dels foumlr att i fall man misslyckas en garingng saring ska det finnas hellip (Intervju 3)

Jenny Karin och Nora beskriver ovan hur de inom aumlmneslaget hjaumllps aringt paring

skolan att konstruera gemensamma uppgifter som liknar det skriftliga

delprovet i det nationella provet dels foumlr att eleverna ska vara vaumll foumlrberedda

foumlr de tvaring delproven dels foumlr att det aumlr viktigt att eleverna haumlr faringr visa sina

foumlrmaringgor aumlven utanfoumlr provsituationen Detta foumlrfarande staringr dock i kontrast

till laumlsfoumlrstaringelseprovet som faringr betydligt mindre direkta foumlrberedelser aumln de

andra tvaring delproven

Karin Jenny Linnea och Nora menar att aumlven om det nationella provet

finns i deras medvetande naumlr de planerar kursen taumlnker de inte specifikt paring det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de i augusti planerar sin kurs i Svenska 1

infoumlr det kommande laumlsaringret De understryker att det faktum att det nu finns ett

laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 inte har paringverkat undervisningen i saumlrskilt houmlg

grad eftersom de arbetar med laumlsningen i stort sett paring samma saumltt som innan

provet infoumlrdes rdquoJa min Svenska 1 ser nog ganska lika ut aumlndaringrdquo konstaterar

Jenny (Gruppintervju) Karin uttrycker sig i liknande ordalag

Karin Nej jag taumlnker inte paring det faktiskt Det kommer [ hellip ] eller det aumlr vaumll saring sjaumllvklart att det ingaringr i svenskaumlmnet paring naringgot saumltt hellip Ja naumlr vi pratar om syfte med olika texter saring aumlr det ju egentligen en foumlrberedelse foumlr det fast jag taumlnker nog mer att det aumlr en foumlrberedelse foumlr livet mer aumln en foumlrberedelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsedelen paring nationella provet (Intervju 3)

Aumlven om Linnea saumlger att hon inte planerar sin kurs efter det nationella provet

saring medger hon att hennes kurs nog aumlndaring hade sett annorlunda ut om det inte

funnits ett nationellt prov i kursen rdquoDet hade det naturligtvis gjort jag hade

ju inte gjort ett nationellt prov om jag hade faringtt vaumllja sjaumllvrdquo resonerar Linnea

(Intervju 1) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och konstaterar att han tror att

205

hans kurs nog hade sett annorlunda ut om det inte funnits ett nationellt prov i

kursen Aumlven om han saumlger att han inte bygger sin undervisning paring det

nationella provet saring kaumlnner han att han nog fokuserar mer paring faumlrdigheterna

med det formella skrivandet infoumlr det skriftliga provet aumln han skulle gjort om

provet inte funnits och att han nog annars hade aumlgnat mer tid aringt att laumlsa och

foumlrstaring texter Magnus aumlr inte ensam om att oumlnska att det funnits mer utrymme

foumlr att laumlsa fler texter med eleverna under laumlsaringret utan Linnea Jenny Nora och

Karin uttrycker samma sak naumlr de talar om vad de skulle vilja goumlra mer av i

kursen De anger dock baringde tidsbrist och fokus paring det vetenskapliga

skrivandet vilket goumlr att de behoumlver aumlgna mycket tid aringt att foumlrbereda eleverna

foumlr det skriftliga delprovet som anledning till att det inte blir lika mycket

laumlsning i kursen som de skulle vilja

Naumlr det gaumlller laumlrarnas tal om hur de uppfattar det nationella provet i

Svenska 1 och hur provet paringverkar deras undervisning aumlr det saringledes en kluven

bild som vaumlxer fram Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de arbetar med laumlsning i

stort sett som de alltid har gjort aring andra sidan styrs de mot att explicit

foumlrbereda eleverna foumlr de muntliga och skriftliga delproven genom att till

exempel konstruera uppgifter som aumlr mer eller mindre kopior paring uppgifterna i

det nationella provet Aumlven om laumlrarna paring det stora hela inte anser att de har

laringtit sin undervisning paringverkas naumlmnvaumlrt av infoumlrandet av ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov saring aumlr det nationella provets naumlrvaro mycket paringtagligt genom

hela intervjuserien Under den avslutande gruppintervjun med alla fem laumlrarna

staumllldes daumlrfoumlr fraringgan till laumlrarna om hur de saringg paring att det nationella provet

varit saring naumlrvarande i deras tal under hela laumlsaringret Linnea foumlrklarar att det nog

blivit saring eftersom de nationella proven rdquohaussas upprdquo (Gruppintervju) saring

mycket i skolan idag och att de faringr ett stort utrymme baringde i kursen och vad

gaumlller den tid laumlrarna faringr aumlgna aringt att raumltta proven Aumlven de andra laumlrarna ger

uttryck foumlr samma staringndpunkt och Karin foumlrklarar att eftersom provet tar in

maringnga delar av kursen saring aumlr det ganska omfattande Om laumlrarna dessutom vill

foumlrbereda eleverna infoumlr provet genom att laringta dem goumlra naringgonting liknande

en garingng foumlre sjaumllva skrivtillfaumlllet saring har provet lagt beslag paring tre fyra maringnader

av kursen menar Karin

Glapp mellan prov och kunskapskrav

Naringgot som framfoumlr allt Karin Nora och Jenny lyfter i relation till det

nationella provet i Svenska 1 aumlr hur provet korrelerar med kursens

kunskapskrav Resultatet paring de tvaring delproven i muntlig och skriftlig

framstaumlllning anser de vara laumltt att hantera eftersom de betygsaumltts med hjaumllp

av matriser och kriterier som aringterfinns i kursens kunskapskrav Haumlr anser

laumlrarna att korrelationen mellan delprovens inneharingll och kursens

kunskapskrav staumlmmer vaumll oumlverens med varandra och resultaten paring delproven

laumlggs till kursens oumlvriga betygsunderlag rdquoDet muntliga aumlr ganska tydligt

kopplat eller vaumlldigt tydligt kopplat till det och det skriftliga ocksaring aumlr det ju

206

faktisktrdquo saumlger Karin (Intervju 3) Saring aumlr inte fallet med resultatet paring

laumlsfoumlrstaringelseprovet som i staumlllet anges med summan av de poaumlng som elevens

svar genererat paring de olika provfraringgorna och som sedan i en tabell anger vilket

av de sex olika betygsstegen en viss summa poaumlng motsvarar Detta uppfattas

av laumlrarna som att det finns ett glapp mellan provet och kursens styrdokument

Karin uttrycker det som att rdquolaumlsfoumlrstaringelsedelen aumlr lite luddigt kopplad till

kunskapskravenrdquo (Intervju 4) och Magnus konstaterar att rdquoaumlven fast nationella

provet bygger paring laumlsta texter saring tycker jag att nej det kaumlnns inte som att man

faringr samma draghjaumllprdquo (Intervju 3) Nora pekar paring det problematiska med att

oumlversaumltta ett kvantitativt poaumlngprov till kvalitativa kunskapskrav

Nora Det var det jag staumllldes infoumlr naumlr jag skulle omsaumltta laumlsfoumlrstaringelseprovet jag skulle omsaumltta de haumlr poaumlngen till kunskapskrav Det var daring som jag staumllldes infoumlr men vaumlnta stopp ett tag var det inte det haumlr vi skulle komma ifraringn (Intervju 3)

Nora tycker att det aumlr motsaumlgelsefullt att laumlsfoumlrstaringelseprovet bedoumlms medelst

ett poaumlngprov eftersom ideacuten med de nya kunskapskraven i Gy11 enligt hennes

tolkning aumlr att just se till kvaliteten i elevernas foumlrmaringgor Karin garingr ett steg

laumlngre och ifraringgasaumltter vem provet egentligen aumlr till foumlr och hon aumlr den som i

intervjumaterialet tydligast tar avstaringnd fraringn provets poaumlngkonstruktion

Karin Den poaumlngen aumlr bara foumlr att Uppsala universitet ska faring in statistik saring att de kan jaumlmfoumlra sen Det aumlr ingenting foumlr oss (Gruppintervju)

Paring nationell nivaring menar Karin att den kvantitativa poaumlngsaumlttningen i

laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr till foumlr att jaumlmfoumlra resultat mellan olika skolor och

kommuner vilket enligt henne inte samspelar med att hon paring lokal nivaring

behoumlver kunna anvaumlnda resultatet i sin betygsaumlttning I sin praktik behoumlver

Karin foumlrharinglla sig till och tolka kursens kunskapskrav som hon baserar sitt

betygsunderlag paring naringgot som hon ska staring till svars foumlr infoumlr sina elever Den

kvantitativa poaumlngsaumlttningen i laumlsfoumlrstaringelseprovet blir i och med detta inte

anvaumlndbar foumlr henne menar hon

Det finns saringledes hos studiens laumlrare en uppfattning om att

laumlsfoumlrstaringelseprovets foumlrankring i kursen Svenska 1 aumlr otydlig eftersom de anser

att det finns ett glapp mellan kursens kunskapskrav och resultatet paring

laumlsfoumlrstaringelseprovet Detta aumlr naringgot som laumlrarna vid flera tillfaumlllen ger uttryck

foumlr och som de anser aumlr en kaumllla till foumlrvirring och frustration Konsekvensen

blir att de anser att resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr anvaumlndbart i

betygsunderlaget paring samma saumltt som de oumlvriga tvaring delproven Eftersom

laumlrarna menar att de har svaringrt att hitta en koppling mellan kursens

kunskapskrav och laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det ocksaring problematiskt foumlr dem att

hantera provresultatet Karin beskriver hur hon i slutet av laumlsaringret brukar sitta

med elevernas kursmatriser och ska sammanstaumllla deras prestationer i kursen

207

till ett slutbetyg Hon paringpekar att det daring aumlr tydligast att hon faringr hjaumllp med

betygsaumlttningen i de tvaring andra delproven eftersom de aumlr laumltta att oumlversaumltta till

kursmatrisen Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet vet hon inte vad hon ska goumlra

med det resultatet rdquoOkej var ska jag stoppa in det naringgonstansrdquo saumlger Karin

(Gruppintervju) om resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon utvecklar

resonemangen vidare om vad hon tycker aumlr problematiskt med

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Karin Om man jaumlmfoumlr muntliga och skriftliga delen det finns ganska mycket att haumlmta daumlr foumlr det visar verkligen det haumlr kan den haumlr eleven muntligt och skriftligt Laumlsfoumlrstaringelsen visar ju inte riktigt vad eleven kan Det aumlr ju det som aumlr problemet tycker jag (Gruppintervju)

Karins slutsats blir att eftersom resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte ger henne

som laumlrare naringgon riktig information om elevernas laumlskompetens saring kan hon

inte laumlgga saring mycket vikt vid det delprovet Haumlr faringr Karin medharingll fraringn baringde

Jenny och Nora som paringpekar att de inte heller tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet

visar vad eleverna egentligen kan eftersom de ofta visar upp baringde baumlttre och

saumlmre laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet aumln vid provet

Nora visar ocksaring ett tydligt motstaringnd mot skrivningarna i

laumlrarinformationen som medfoumlljer det nationella provet i Svenska 1 daumlr

provkonstruktoumlren beskriver vilka kunskapskrav i kursen som

laumlsfoumlrstaringelseprovet avser att testa Under hela intervjuserien med Nora

aringterkommer hon till att hon tycker att det aumlr naringgot som skaver just med det

delprovet I den sista intervjun faringr hon fatt i vad det aumlr som stoumlr henne Hon

pekar i laumlrarmaterialet och laumlser att provet bland annat ska maumlta det

kunskapskrav i kursen Svenska 1 daumlr det staringr att eleven kan skriva egna texter

som anknyter till det laumlsta (Skolverket 2011) Hon pekar sedan i

bedoumlmningsanvisningarna och reagerar paring att som svar paring en textfraringga i provet

kan eleven skriva en kort ibland ofullstaumlndig mening eller till och med ett

meningsfragment med endast tvaring eller tre ord och aumlndaring faring full pott Nora

ifraringgasaumltter starkt om ett svar paring bara naringgra ord kan anses vara en text

Nora rsquoSkriver egna texter som anknyter till det laumlstarsquo och daring tycker jag att det aumlr ju C-delen [skriftlig framstaumlllning] eller jag goumlr en romananalys eller jag utvecklar naringgonting hellip Och det blir saring otroligt missvisande hellip Jag stoumlr mig jaumlttemycket paring det daumlrfoumlr att de texterna aumlr saring hellip hellip Men det daumlr kan jag inte acceptera jag kan inte koumlpa det faktiskt riktigt (Intervju 4)

Nora jaumlmfoumlr med de texter hennes elever faringr skriva i anslutning till laumlsningen

i undervisningen saring som till exempel roman- novell- och diktanalyser daumlr

eleverna faringr jaumlmfoumlra dra paralleller mellan olika verk och utforska verkens

tema och motiv Nora anser att det finns naringgot skevt i att en elev ska kunna

208

uppfylla samma kunskapskrav med bara naringgra faring ord paring laumlsfoumlrstaringelseprovet

som en annan elev som bemoumldat sig att garing mer paring djupet i sin textfoumlrstaringelse

och skriver bra texter I citatet ovan ger Nora uttryck foumlr att det uppstaringr en

kollision mellan hennes tolkning av skrivningarna i kunskapskraven foumlr

Svenska 1 och den tolkning av samma kunskapskrav som hon menar att

provkonstruktoumlren staringr foumlr I detta tar hon starkt avstaringnd fraringn den senare

tolkningen

Det tycks saringledes hos studiens laumlrare finnas flera konflikter mellan den

undervisning laumlrarna menar sig sjaumllva staring foumlr och som beskrivs i

avhandlingens Del I och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta

krockar en uppfattning om att det inte kan finnas raumltt och fel tolkning av

skoumlnlitteraumlr text med provets raumlttningsmall daumlr foumlrutbestaumlmda moumljliga svar

anges och daumlr en viss tolkning av en text kan vara raumltt eller fel Aumlven haumlr lyfter

Nora ett kritiskt perspektiv och foumlrklarar att hon ibland uppfattar att

bedoumlmningsmallen aumlr foumlr snaumlv och att elevers svar trots att de enligt Noras

bedoumlmning inte faller inom bedoumlmningsmallens ramar foumlr ett korrekt svar kan

vara helt rimliga Hon konstaterar att vissa elever visat baringde paring djup och bra

inneharingll i vissa svar och att hon daring gjort en extra notering om att eleverna visat

paring en god foumlrmaringga trots att svaret enligt mallen bedoumlms som felaktigt rdquoOch

saring kan man notera vid sidan avrdquo saumlger Nora (Intervju 3) Paring saring vis kan den

elev som enligt Nora paring provet gjort en bra texttolkning men som inte staumlmmer

in med provets bedoumlmningsanvisningar aumlndaring faring tillgodogoumlra sig sin tolkning

naumlr hon ska summera kursen och saumltta slutbetyg Det blir ett betyg paring provet

enligt bedoumlmningsanvisningarna och kanske ett annat i bedoumlmningsunderlaget

foumlr hela kursen Daumlrmed loumlser Nora den konflikt som uppstaringr i glappet mellan

laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav

Den andra konflikten som framtraumlder aumlr att det blir svaringrt foumlr laumlrarna att

hantera provresultatet eftersom laumlrarna upplever att det inte garingr att foumlrankra i

kursens kunskapskrav Konsekvensen blir att laumlrarna hamnar i svaringra dilemman

inte bara naumlr de ska oumlversaumltta provresultatet till ett sammanfattande slutbetyg

paring kursen utan aumlven naumlr de ska diskutera provresultatet med sina elever I

gruppintervjun diskuterar laumlrarna svaringrigheten i att foumlrklara foumlr eleverna vad

resultatpoaumlngen i laumlsfoumlrstaringelseprovet staringr foumlr och hur den ska relateras till

kursens kunskapskrav

Karin Jag brukar inte prata saring mycket om det Magnus Nej [Gemensamt skratt] Jenny Nej inte jag heller Linnea Nej inte jag heller Nora Jag visslar och garingr vidare rsquoSaring saring garingr vi vidarersquo Magnus Man goumlmmer sig i det haumlr att man slaringr ihop dem ocksaring (Gruppintervju)

209

Eftersom laumlrarna har svaringrt att foumlrklara foumlr sig sjaumllva hur de ska hantera och

tolka resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det aumlnnu svaringrare att foumlrklara foumlr

eleverna vilket resulterar i att de helst undviker den diskussionen eller ndash som

Magnus saumlger ndash goumlmmer resultatet i det sammanvaumlgda provbetyget Samtidigt

paringpekar Nora att det sammanvaumlgda provbetyget inte heller aumlr helt enkelt att

hantera

Nora Det blir ju ett sammanvaumlgt betyg ocksaring vilket aumlr jaumlttekonstig [Skrattar] Det aumlr ju ocksaring saring sjukt jag tycker faktiskt det Jag jaumlmfoumlr det muntliga daumlr jag har pratat om FN med min laumlsfoumlrstaringelse och saring min uppsats daumlr jag har skrivit om naringgonting Och sen saring hellip A plus E blir C paring naringgot saumltt Och vad saumlger det sammanvaumlgda betyget egentligen Jaa du hellip Det aumlr naumlstan existentiella fraringgor tycker jag hellip Nej men det aumlr det faktiskt hur taumlnker man naumlr man jaumlmfoumlr och vaumlger samman saring olika saker (Intervju 3)

Laumlrarna upplever att de inte faringr naringgot stoumld av provresultatet och att det finns

svaringrigheter att koppla samman resultatet och det sammanvaumlgda provbetyget

med kursens kunskapskrav vilket blir problematiskt foumlr laumlrarna De foumlrklarar

att konsekvensen av att de inte riktigt vet hur de ska hantera resultatet fraringn det

nationella provet i Svenska 1 blir att de i praktiken inte laumlgger saumlrskilt stor vikt

vid det naumlr de saumltter slutbetyg i kursen

Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda

Alla laumlrarna i studien aumlr oumlverens om att det paringverkar baringde svenskaumlmnet och

dem sjaumllva som svensklaumlrare att svenska i Gy11 har blivit ett aumlmne med maringnga

nationella prov Magnus lyfter fram att det finns foumlrdelar med att ha ett

nationellt prov i svenskaumlmnet och jaumlmfoumlr med det andra aumlmnet han undervisar

i daumlr det inte finns naringgra nationella prov Han tycker att det aumlr positivt att faring

baringde vaumlgledning om vad som aumlr viktigt att prioritera i ett saring stofftyngt aumlmne

som svenska och att det aumlr bra att faring hjaumllp med bedoumlmningen Andra

synpunkter som lyfts fram av laumlrarna aumlr att de uppskattar att provet hjaumllper till

i straumlvan mot att haringlla samma bedoumlmningsstandard baringde nationellt och paring den

egna skolan och att raumlttningen av det skriftliga delprovet ses som ett bra

tillfaumllle foumlr gemensam fortbildning naringgot som underlaumlttar foumlr det kollegiala

samtalet Liksom Magnus resonerar Karin i termer av att det aumlr bra foumlr

likvaumlrdigheten att det finns nationella prov och att hon ser det som positivt att

Skolverket rdquostyr upprdquo och tillhandaharingller ramar foumlr undervisningen saring att det

blir rdquolite ordning aumlndaring i vad som tas upp ute i skolornardquo (Intervju 4) Hon

taumlnker att det annars finns en risk att det blir lite rdquokaosaktigtrdquo om alla laumlrare

ska ha sin egen tolkning av vad som aumlr viktigt foumlr eleverna att kunna Eftersom

210

svenskaumlmnet rdquoaumlr ett ganska oumlppet aumlmne ocksaring saring paring naringgot saumltt styr ju det lite

inneharingllet om vad man tar upp i kursen paring ett bra saumlttrdquo saumlger Karin (Intervju

4) och framharingller att det aumlr bra att det inte blir alltfoumlr olika kurser som erbjuds

eleverna Karin betonar att hon trots allt inte tycker att styrdokumenten och

det nationella provet styr foumlr mycket utan framharingller att hon aumlndaring har stor

frihet att vaumllja texter och hur hon vill arbeta med texterna i undervisningen

Magnus och Karins resonemang stoumlds aumlven av Nora Linnea och Jenny

Den senare resonerar paring ett liknande saumltt om att det nationella provet paring naringgot

saumltt aumlndaring paringverkar saring att svensklaumlrarna straumlvar mot en gemensam

bedoumlmningsstandard naringgot som Jenny anser aumlr en stor foumlrdel jaumlmfoumlrt med

andra aumlmnen som inte har naringgra nationella prov

Jenny Men jag kan aumlndaring tycka att det saumlkerstaumlller ju att vi faringr en likvaumlrdigare skola med de nationella proven helt klart Foumlr jaumlmfoumlr jag med en laumlrare som inte har det [i sitt aumlmne] saring kan det vara vaumlldigt varierade betyg beroende paring vem man har och vilken undervisning Aumlven upplaumlgget kan vara saring vaumlldigt varierat daring Men haumlr har vi liksom tydligare riktlinjer och man vet vad det aumlr som ska testas saring att man haringller sig inom ganska hellip Aumlven om det aumlr vaumlldigt fria ramar saring har man ramar (Intervju 3)

Liksom Jenny i citatet ovan anvaumlnder Nora ordet riktlinjer naumlr hon pratar om

svenskaumlmnets styrdokument och nationella prov och hon understryker att det

aumlr viktigt att det finns ett tydligt uppdrag och att laumlrare inte kan goumlra som de

vill Det aumlr viktigt att det blir naringgorlunda likvaumlrdigt ute i landet paringpekar hon

rdquoMenrdquo tillaumlgger hon rdquoman ska ju ocksaring foumlrstaring varfoumlrrdquo Hon fortsaumltter

Nora Om vi vet varfoumlr vi goumlr det haumlr och kan jobba med det och varfoumlr vi ska ta tid till det i staumlllet foumlr naringgot annat Daring aumlr det en annan sak Men det har verkligen slaumlngts paring saring helt ploumltsligt kommer det ett prov (Gruppintervju)

I citatet ovan haumlnvisar Nora till det upplevda otydliga syftet med det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet samtidigt som hon ger uttryck foumlr att hon vill hitta en

mening med det uppdrag hon aumlr aringlagd att utfoumlra

Aumlven om laumlrarna framharingller att de tycker att det aumlr bra att det finns

gemensamma riktlinjer i form av nationella prov saring anser de ocksaring att det aumlr

problematiskt om laumlrare blir foumlr styrda av de nationella proven rdquoAlltsaring

nationella proven kan ju vara bra paring ett saumltt men de faringr inte styra foumlr mycketrdquo

saumlger Linnea (Intervju 1) Nora aumlr den av laumlrarna som visar paring stoumlrst kluvenhet

infoumlr de nationella proven i svenska Hon intar genom hela intervjuserien en

tydligt kritisk haringllning gentemot det nationella provsystemet i stort samtidigt

som hon anser att hon som tjaumlnsteman sjaumllvklart ska genomfoumlra de nationella

proven och att det aumlr hennes plikt att se till att eleverna aumlr saring vaumll foumlrberedda

som moumljligt naumlr de ska goumlra proven Hon menar att de nationella proven blir

211

en ram som hjaumllper henne att se att hon rdquoaumlr paring raumltt sparingrrdquo och att elevernas

prestationer kan faring en likvaumlrdig bedoumlmning

Nora Men i stort sett saring tycker jag nog att jag kan acceptera de haumlr formerna som vi har Jag kan tycka att vi har foumlr mycket nationella prov det tycker jag nog men annars saring tycker jag att ja [ hellip ] att det funkar (Intervju 4)

Trots sin kritiska instaumlllning till de nationella proven i svenska har Nora

anpassat sig till raringdande nationell skolpolicy om att Sverige ska ha ett

nationellt provsystem och hon accepterar de ramar som systemet ger henne

eftersom det rdquofunkarrdquo Nora ger dock uttryck foumlr ett motstaringnd oumlver att bli styrd

foumlr mycket av de nationella proven i sin undervisning rdquoAlltsaring nationella

proven i all aumlra men det aumlr ju inte daumlrfoumlr de [eleverna] garingr i skolanrdquo saumlger hon

och skrattar (Intervju 4) Hon fortsaumltter

Nora Jag laringter naumlstan som om att jag aumlr helt emot alla de haumlr det aumlr jag inte men det som ska styra oss laumlrarehellip Jag tror att foumlr att faring med oss eleverna saring maringste vi ha naringgon form av kaumlrna som brinner foumlr nyfikenheten kunskap eller vad vi nu ska kalla det foumlr hellip Det maringste vara det som driver mig som laumlrare annars blir jag ingen bra laumlrare Naumlr jag tappar den lusten hellip Jag vet ju vad jag ska goumlra jag kan kopiera upp hur maringnga oumlvningar som helst om referat och kaumlllhaumlnvisningar olika typer Men om jag inte vet varfoumlr jag goumlr det sjaumllv hellip Ja daring kan det ju bli en konflikt (Intervju 4)

Nora pekar i citatet ovan paring vad hon ser som ett problem om laumlrare laringter sig

styras foumlr mycket av prov och yttre krav utan att reflektera kritiskt oumlver vad

det aumlr som styr deras undervisning

Under den avslutande gruppintervjun diskuterar laumlrarna vad de anser om

ideacuten med att styra laumlrares undervisning genom att infoumlra ett nationellt prov

Karin saumlger foumlrst spontant att det vaumll aumlr bra om det aumlr saring att det finns laumlrare

som inte sysslar med att diskutera laumlsning i sina kurser och att de daring faringr en

paringminnelse om att laumlsningen maringste lyftas in i undervisningen Men naumlr hon

har funderat lite mer paring fraringgan tillsammans med de andra deltagande laumlrarna

utifraringn deras egen laumlrarerfarenhet modifierar hon sitt svar och framharingller att

det nog hade varit baumlttre om de som fattar beslut om skolans policy i staumlllet

hade talat klarspraringk direkt till laumlrarna

212

Karin Men jag taumlnker liksom om politikerna har en agenda att man vill att det ska vara paring ett visst saumltt daring aumlr det mycket baumlttre att de presenterar den tydligt foumlr daring tror jag att de kan faring med sig laumlrare som vill samma sak Nora Precis Karin Ja som vill goumlra sitt jobb Foumlr det aumlr vaumll inget konstigt egentligen hellip Alltsaring det aumlr inte saring haumlr att det aumlr naringgon jaumlttekonstig ideologi som hellip Utan det handlar aumlndaring om att alla ska kunna uttrycka sig och kommunicera och hellip Egentligen i grund och botten Foumlr det aumlr ingen som skulle opponera sig mot att laumlsning aumlr viktigt i Svenska 1 Nora Nej Karin Men om de bara foumlrklarar hur de har taumlnkt saring blir det fler som ja men jag maringste goumlra som det staringr i styrdokumenten Jag goumlr inte bara som jag sjaumllv kaumlnner foumlr just nu foumlr att jag tycker om den haumlr hellip (Gruppintervju)

I en uppfoumlljande diskussion om nationella prov som ett saumltt att styra laumlrares

undervisning reflekterar laumlrarna oumlver vad de tycker att de som fattar beslut om

skolans policy skulle kunna goumlra annorlunda om de vill paringverka svensklaumlrare

paring gymnasiet saring att de boumlrjar arbeta mer aktivt med laumlsfoumlrstaringelse i

undervisningen Haumlr naumlmner laumlrarna enhaumllligt foumlrst att det aumlr viktigt att faring mer

tid foumlr planering och uppfoumlljning foumlljt av Laumlslyftet7 och en satsning paring saumlrskild

fortbildning inom omraringdet laumlsning som ett baumlttre alternativ aumln ett nytt

nationellt prov Vidare lyfter laumlrarna fram att de gaumlrna hade tagit del av till

exempel forskning som visar att det aumlr viktigt med laumlsfoumlrstaringelse foumlr att eleverna

ska lyckas med sin skolgaringng och att det daumlrfoumlr aumlr viktigt att just svensklaumlrarna

ska undervisa i laumlsfoumlrstaringelse

Magnus Ja men daring skulle man ju vilja faring det introducerat saring att man foumlrstaringr vikten av det hela Inte om man bara faringr ett laumlsfoumlrstaringelseprov Nu aumlr jag ute och spekulerar lite grand hellip Men om jag ska vilja ta till mig naringgonting att jag ska harmonisera in i det daumlr och boumlrja foumlrstaring varfoumlr det aumlr viktigt ndash och jag vill inte ha PISA som ett svar foumlr varfoumlr det aumlr viktigt ndash utan man vill att det aumlr ett saumltt foumlr dem att laumlra sig att laumlsa aumlven i andra aumlmnen eller naringgonting Och saring har man en forskning som bygger paring det daumlr och saring foumlrstaringr man och taumlnker att rsquoja ja det haumlr koumlper jag ju direktrsquo (Gruppintervju)

Som den som ska tolka och goumlra policy efterlyser Magnus baumlttre

kommunikation fraringn dem som beslutar om skolans policy och han faringr medharingll

fraringn Karin som liksom Magnus tycker att en tydligare kommunikation om

avsikterna med olika policybeslut skulle underlaumltta hennes arbete Mer tid foumlr

planering och uppfoumlljning adekvat kompetensutveckling och

forskningsanknytning aumlr medel som laumlrarna lyfter fram som viktiga

komponenter som ger dem en position som aktoumlrer medan det nationella

provet snarare positionerar dem som objekt foumlr policy

7 Laumlslyftet aumlr en nationell fortbildningsinsats foumlr laumlrare fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet som syftar till att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringga

213

Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne

Nora lyfter vidare fram att hon tycker att svenskaumlmnet i Gy11 har blivit

mycket mer styrt mer prestationsbetonat och mer fyrkantigt sedan det

infoumlrdes ett nationellt prov i aringrskurs 1 Nora beraumlttar att flera av hennes

kollegor paring skolan aumlr positivt instaumlllda till det nationella provet i Svenska 1

eftersom de ser en trygghet i att ha faringtt ett maumltinstrument foumlr kursen Sjaumllv

upplever Nora snarare provet som ett hinder som begraumlnsar hennes frihet att

kunna anpassa undervisningen efter varje elevgrupps specifika behov Hon

tycker att provet faringr foumlr stort utrymme i slutet av kursen daumlr hon hellre hade

velat laumlgga tid paring att ge eleverna en chans att arbeta med de foumlrmaringgor som hon

ser att de skulle behoumlva staumlrka upp infoumlr slutbetyget eller infoumlr naumlsta aringrskurs

Nora menar att hon hamnar i klaumlm mellan att som tjaumlnsteman foumllja det som

hon aumlr aringlagd att goumlra och det hon med sin laumlrarerfarenhet anser att eleverna

skulle ha baumlttre nytta av vilket foumlr henne orsakar vad hon kallar foumlr en

moralisk stress

Aumlven Linnea resonerar i termer av att hon skulle vilja avsluta kursen med

att arbeta intensivt med naringgot som eleverna behoumlver bli baumlttre paring hellre aumln att

laumlgga ner saring mycket tid paring genomfoumlrande sambedoumlmning och raumlttning av det

nationella provet Detta trots att hon aumlr positivt instaumllld baringde till skolans policy

om sambedoumlmning och till det stoumld hon tycker att hon faringr foumlr att utveckla sin

textbedoumlmning genom provets bedoumlmningsanvisningar Vid flera tillfaumlllen

under intervjuserien betonar Linnea att resultatet paring det nationella provet

enligt raringdande policy aumlr betygsstoumldjande men inte betygsstyrande och att

resultatet paring det nationella provet inte aumlr avgoumlrande foumlr slutbetyget Samtidigt

beskriver hon att det nationella provet i kursen Svenska 1 finns med i hennes

planering av undervisningen i saring maringtto att hon anser att eleverna ska kunna

kaumlnna sig trygga naumlr de ska genomfoumlra provet och att det daumlrfoumlr aumlr hennes

ansvar att se till att eleverna kommer vaumll foumlrberedda till skrivtillfaumlllet

Linnea Jag ser min egen roll i det att jag har ju ett ansvar att se till att eleverna har faringtt moumljlighet att laumlra sig det som kraumlvs Foumlr att paring naringgot vis ska ju det vara en summa utav delar av kursen aringtminstone Saring taumlnker jag att har man aldrig houmlrt talas om bildspraringk hur ska de naringgonsin kunna veta det daring (Intervju 3)

I citatet ovan visar Linnea en medvetenhet om att de val hon goumlr foumlr sin

undervisning har betydelse baringde foumlr elevernas trygghet i provsituationen och

foumlr deras moumljlighet att prestera saring goda resultat som moumljligt paring provet Paring saring

vis hamnar Linnea i en position daumlr den dubbla rollen av att vara baringde objekt

foumlr och aktiv aktoumlr av policy blir paringtaglig Hon ska genomfoumlra policy som hon

inte varit med att bestaumlmma om men naumlr hon genomfoumlr proven vaumlljer hon att

aktivt garing in i foumlrberedelsearbetet foumlr att eleverna ska faring moumljlighet att lyckas paring

det nationella provet Magnus lyfter vidare att han tycker att det aumlr

problematiskt att de nationella proven styr laumlrarna saring pass mycket som de goumlr

214

Magnus Ja om man tittar paring hur vi goumlr saring styrs vi mot att vi tror att det aumlr kaumlrnan i aumlmnet Fast det aumlr ju bara eller bara men det aumlr ju inte det som aumlr kaumlrnan utan kaumlrnan staringr ju i kursplanen Men vi formas ju och saring blir man saring raumldd oumlver att eleverna ska bli saring daringliga att skriva eller laumlsa att man traumlnar gamla nationella prov typ mer aumln att jobba med stoumlrre oumlvergripande saker saring att man laumlr sig det daumlr aumlndaring (Intervju 4)

I citatet ovan menar Magnus att hans tolkning av vad som aumlr svenskaumlmnets

kaumlrna utgaringr fraringn hans egen oumlversaumlttning av aumlmnesplanens beskrivning av vad

som aumlr centralt i aumlmnet och vad det aumlr han som svensklaumlrare ska undervisa om

Denna tolkning staumlmmer inte oumlverens med den bild av aumlmnets kaumlrna som

Magnus upplever att det nationella provet signalerar om Daumlrfoumlr menar

Magnus att det blir problematiskt om laumlrare boumlrjar fokusera mer paring att eleverna

ska klara det nationella provet aumln att laumlra sig det som aumlr kursens kaumlrna Foumlr

Magnus framtraumlder aumlmnesplanen som den policy som staringr i foumlrgrunden foumlr

hans undervisning samtidigt som han i den foumlrsta intervjun beskriver hur

policy runt svenskaumlmnet begraumlnsar honom i undervisningen I staumlllet foumlr att

foumllja med i en impulsiv handling eller ett mer kreativt upplaumlgg av

undervisningen kaumlnner han sig ofta tvungen att goumlra andra val aumln han foumlrst

spontant hade taumlnkt goumlra foumlr att det baumlttre ska passa in med kunskapskraven

Han foumlrklarar att spontana och impulsiva handlingar vaumlljs bort om han inte

kaumlnner att han tydligt kan foumlrankra dem i kursens kunskapskrav Resultatet

kan bli att en text som paring olika saumltt inspirerar vaumlljs bort om det taumlnkta

textarbetet aumlr svaringrt att foumlrankra i kursens kunskapskrav I staumlllet kanske som

Magnus uttrycker det en rdquofyrkantig argumenterande insaumlndarerdquo (Intervju 1)

vaumlljs foumlr att den aumlr enklare att faring att passa in i formen

Magnus Men det aumlr vaumlldigt enkelt det passar in i formen vaumlldigt bra det goumlr det Man tappar kanske lite utav hellip Man behoumlver inte jobba med fyrkantiga saker eller planeringar men det blir gaumlrna det hellip Och daring ibland tappar man kontakten daring med kunskapskraven och det centrala inneharingllet Det aumlr svaringrare att anknyta man kaumlnner sig stressad och daring slaumlpper man paring de haumlr kreativa sidorna (Intervju 1)

Magnus fortsaumltter sitt resonemang med att han hela tiden maringste taumlnka paring att

uppraumlttharinglla raumlttssaumlkerheten i betygssaumlttningen rdquosom kan drabbas av

impulserna i att man goumlr saker som man inte foumlrankrar alltid i bra taumlnkt

betygsmatristaumlnkanderdquo (Intervju 1) naringgot som kan begraumlnsa hans kreativitet i

planeringen av undervisningen

Nora Karin och Jenny aumlr de laumlrare i studien som tydligast uttrycker att de

upplevde en stoumlrre frihet inom svenskaumlmnet foumlre infoumlrandet av Gy11 och det

nationella provet i Svenska 1 De naumlmner att de bland annat upplevde att de

hade ett helt annat svaumlngrum att anpassa sin undervisning efter olika

elevgrupper Nora Karin och Jenny aringterkommer dessutom i flera intervjuer

215

till att de upplever att det aumlr mycket mindre utrymme foumlr att goumlra roliga och

kreativa saker i undervisningen i aringrskurs 1 nu aumln tidigare en styrning som de

anser att det nya nationella provet tydligt har bidragit till Nora saumlger att hon

saknar den frihet som hon upplevde fanns i den foumlregaringende laumlroplanen att i

slutet av aringk 1 kunna vaumllja naringgot som klassen behoumlvde arbeta extra med eller

laumlgga in naringgot som blivit lite styvmoderligt behandlat tidigare under kursen

Hon upplevde ocksaring att det fanns stoumlrre utrymme foumlr att laumlgga in naringgot kreativt

som att saumltta upp en teaterfoumlrestaumlllning eller naringgot liknande rdquoJag goumlr mycket

faumlrre saringna haumlr roliga kreativa saker nurdquo saumlger Nora (Gruppintervju) och aumlven

Jenny uttrycker samma sak naumlr hon saumlger att rdquonu kaumlnns det som att jag hinner

aldrig goumlra naringgonting roligt paring slutet utan nu aumlr det bara att samla ihop alla

resultat och sen aumlr det betygssnack punktrdquo (Intervju 4) Jenny och Karin aumlr

inne paring samma linje som Nora och Karin naumlmner novellskrivande som ett

exempel paring naringgot mer kreativt som eleverna efterlyser men saumlger sedan att det

inte finns naringgot utrymme foumlr den typen av oumlvningar i nuvarande aumlmnesplan i

och med att kunskapskraven fokuserar det vetenskapliga skrivandet redan i

aringrskurs 1 Det kreativa skrivandet blir daumlrmed naringgot som prioriteras ner och

faringr ge plats till referat analyser och vetenskapliga texttyper rdquoDet skulle vara

kul att goumlra det [skriva noveller] mer men det aumlr ju saringnt som daring kanske inte

maumlts naumlr det gaumlller examinationer och saring utan det aumlr ju egentligen mest det

formella skrivandet som bedoumlms daringrdquo resonerar Karin Hon saumlger att

svenskaumlmnet i och med Gy11 har blivit rdquolite torrarerdquo (Intervju 1) och uttrycker

att baringde hon och eleverna kan sakna de mer kreativa inslagen i

undervisningen

Svaringr balansgaringng mellan olika krav

De fem laumlrarna som deltar i studien uttrycker en stark vilja att rdquogoumlra raumlttrdquo De

ger uttryck foumlr att de vill rdquogoumlra raumlttrdquo baringde vad gaumlller att ge undervisningen en

utformning som ligger i linje med styrdokumentens intentioner och vad gaumlller

att leva upp till de yttre foumlrvaumlntningar som staumllls paring dem Det tycks ocksaring som

om det hos laumlrarna finns en foumlrestaumlllning om att det finns ett raumltt saumltt att tolka

styrdokumenten och att de som laumlrare kan goumlra paring raumltt eller fel saumltt Magnus

uttrycker sig i termer av att rdquodet finns ju en viss tillfredsstaumlllelse i att goumlra raumltt

ocksaringrdquo (Intervju 4) naumlr han resonerar om att han ibland kan kaumlnna sig noumljd naumlr

han har gjort ett visst textval foumlr sin undervisning som han upplever som raumltt i

foumlrharingllande till hur han tolkar aumlmnesplanens intentioner Paring ett liknande saumltt

resonerar Jenny naumlr hon beskriver att hon kaumlnner sig mer styrd i Gy11 aumln under

tidigare laumlroplaner Hon talar om det centrala inneharingllet i svenskans

aumlmnesplan som naumlst intill betvingande som naringgot som hon upplever ska

bockas av

216

Jenny Det aumlr just att man kaumlnner att ja men jag maringste hinna alla de haumlr grejerna Annars har jag inte gjort raumltt (Intervju 4)

Jenny och Magnus uttrycker en kaumlnsla av att det finns ett raumltt saumltt att tolka och

undervisa i foumlrharingllande till aumlmnesplanen De foumlrmedlar aumlven en kaumlnsla av att

de kan staumlllas till svars om de inte levererar rdquoraumlttrdquo undervisning Magnus

paringtalar att det haumlnder att han paring grund av tidsbrist inte alltid hinner goumlra allt

som han borde goumlra rdquoDaring brister man i det uppdraget [tjaumlnstemannautoumlvandet]

det staringr ju att man ska goumlra allt det haumlrrdquo saumlger han och fortsaumltter rdquoOch saring

hamnar man i det laumlget att man kanske inte har maumltt allting som man ska maumltardquo

(Gruppintervju) Magnus faringr medharingll fraringn Nora som foumlrklarar rdquoIbland aumlr

uppdraget naumlstan omoumljligt jag tycker det Jag kan ligga vaken paring naumltterna av

stress just foumlr att jag vill goumlra mitt jobb brardquo (Gruppintervju)

Nora resonerar aumlven om genomfoumlrandet av det nationella provet i Svenska

1 som ett saumltt att rdquogoumlra raumlttrdquo Hon beraumlttar att hon efterlyser en gemensam

diskussion med sina aumlmneskollegor paring skolan om provet men foumlrklarar att

kollegorna inte riktigt vill ge sig in i den diskussionen Enligt Nora noumljer sig

kollegorna med att det finns en policy om att de ska genomfoumlra de nationella

proven och daring aumlr det bara att goumlra det eftersom det daring blir raumltt

Nora Jag tror att man taumlnker men nu har vi aumlntligen riktlinjer Vi bara goumlr det foumlr vi har saring himla mycket annat att raumltta nu Och naumlr det staringr saring haumlr saring goumlr vi det foumlr daring blir det raumltt Och det blir det ju rent administrativt saring blir det ju (Intervju 3)

Nora menar att eftersom de aumlr aringlagda att genomfoumlra nationella prov i svenska

saring goumlr de raumltt naumlr de rdquobara goumlrrdquo proven men hon fortsaumltter med att efterlysa en

diskussion och en vaumlrdering av de nationella provens vara eller icke vara

I gruppintervjun diskuterar laumlrarna att det staumllls krav paring dem att snabbt

anpassa sin undervisning efter nya reformer policyer och trender som

kommer och garingr i skolan och att det inte alltid aumlr helt laumltt att navigera mellan

de olika policyer som de baringde behoumlver saumltta sig in i och implementera

Nora Sen har det varit vaumlldigt mycket saringna haumlr snabba hellip Helt ploumltsligt saring skulle vi alla haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande Jag har laumlrt mig att saumlga det i alla fall [Skrattar] Vi skulle haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande och daring var det det och sen saring rsquopoffrsquo saring aumlr det ingen som pratar om det laumlngre Och saringna daumlr saker kan man bli lite foumlrvirrad av (Gruppintervju)

Nora lyfter fram att det kan svaumlnga fort mellan vilka olika krav paring vad hon ska

fokusera i sin undervisning Jenny tar ocksaring upp samma tema i den andra

intervjun och foumlrklarar att hon naringgra aringr tidigare upplevt att hon var rdquoute paring ett

gungflyrdquo och rdquohelt rotloumlsrdquo naumlr hennes skola paring kort tid digitaliserades i och

med att laumlrare och elever fick baumlrbara datorer och allt material skulle laddas

217

upp digitalt i skolans laumlrplattform eftersom de inte fick anvaumlnda papper

rdquoAllting skulle laddas upp och de ska vara saring hippt och det skulle vara flipped

classroom och allt vad det var foumlr naringgontingrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 2) I

gruppintervjun aringterkommer hon till aumlmnet och understryker att hon inte

springer paring alla nya bollar utan att hon haringller sig till det som hon tycker aumlr

viktigt i undervisningen och det hon sjaumllv kaumlnner sig trygg med

Jenny Fast jag tror att jag aumlr raumltt saring cool naumlr det gaumlller foumlraumlndringar Jag taumlnker att rsquoja jarsquohellip Pendeln kan inte ha slagit saring haringrt utan det aumlr fortfarande det haumlr som aumlr kaumlrnan Och jag vet vad jag tycker fungerar och inte fungerar och jag maringste haringlla mig till det jag aumlr trygg i foumlr annars saring tappar jag fotfaumlstet och daring tappar eleverna fotfaumlstet (Gruppintervju)

Naumlr laumlrarna balanserar mellan de olika krav som staumllls paring dem i en

policybemaumlngd kontext lyfter Jenny fram att hon haringller sig till det som hon av

erfarenhet anser aumlr viktigt Karin resonerar i liknande drag men framharingller att

det enda laumlrarna tryggt kan luta sig mot naumlr olika policyer kommer och garingr aumlr

de styrdokument som omgaumlrdar svenskaumlmnet rdquoVad aumlr det vi har att haringlla oss

till det aumlr typ aumlmnesplanen och de formuleringarna som staringr daumlr som man kan

klamra sig fast vidrdquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet aumlr det enda man kan utgaring

ifraringnrdquo (Gruppintervju) Foumlr Karin blir det alltsaring liksom foumlr Magnus ovan det

som staringr i kursens aumlmnesplan som aumlr den policy som staringr i foumlrgrunden Nora

foumlrklarar att i en pressad situation saring gaumlller det att prioritera vad hon tycker aumlr

viktigast i undervisningen

Nora Foumlr att vi har hela tiden en tidspress Vi maringste foumlrsoumlka hinna hellip hellip Man ska foumlrsoumlka hinna med kunskap Bara det tycker jag krockar i min hjaumlrna naumlr jag taumlnker paring det Och daring maringste man kanske bestaumlmma sig foumlr vad man tycker aumlr viktigast (Gruppintervju)

Noras Jennys och Karins uttalanden ovan kan ses som en kommentar till

laumlrarnas behov av att hitta stabilitet i en snabbt foumlraumlnderlig kontext De kan

aumlven tolkas som en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna vaumlrderar den laumlsning och den

examination som sker i klassrummet och den bedoumlmning av elevernas laumlsning

som goumlrs utifraringn kursens kunskapskrav houmlgre aumln resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet

Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta

Det som framtraumlder tydligt i materialet aumlr att det paringverkar de laumlrare som deltar

i studien paring flera saumltt att de i sin undervisning aumlr aringlagda att hantera nationella

prov rdquoDet aumlr klart att det finns i mitt medvetande jag har ju jobbat naumlr det

inte var nationellt prov i Svenska Ardquo saumlger Nora och fortsaumltter med att beraumltta

218

att hon har rdquostramat upp det haumlr med kaumlllhaumlnvisning och referatteknik och egna

och andras aringsikterrdquo (Intervju 3) Hon foumlrklarar ocksaring att hon kaumlnner sig rdquolite

laringstrdquo av det nationella provet och konstaterar att rdquojag aumlr inte glad aringt att det har

kommit ett nationellt prov i Svenska 1rdquo (Intervju 3) Paring Noras skola aumlr laumlrarna

aumlven aringlagda att redovisa sina bedoumlmningar och elevernas resultat paring de

nationella proven i de gemensamma kursmatriserna i skolans laumlrplattform

Nora haringller med om att laumlrarna behoumlver vara tydliga och transparenta i sina

bedoumlmningar men hon upplever samtidigt att hon hela tiden blir ifraringgasatt

eftersom hon maringste bevisa sin betygssaumlttning foumlr baringde skolledning och

foumlraumlldrar rdquoParing varingr skola ska vi visa hela tiden foumlraumlldrar och elever ska hela

tiden kunna se var prickarna finns i matrisenrdquo saumlger hon (Intervju 4) Nora

aringterkommer flera garingnger under intervjuserien till skolans laumlrplattform och att

det finns krav paring henne att hon ska rdquoklicka irdquo sina bedoumlmningar i kursmatrisen

daumlr naringgot som kan tolkas som ett tecken paring den press hon upplever Paring Noras

skola har laumlrarna ocksaring krav paring sig fraringn skolledningen att det ska finnas minst

tvaring ifyllda kriterier i varje aumlmnesmatris foumlre laumlsaringrets foumlrsta utvecklingssamtal

paring houmlstterminen Nora utvecklar resonemanget kring de rdquoklickbarardquo

matriserna med att hon tycker att naringgot som aumlr taumlnkt att vara en kvalitativ och

allsidig bedoumlmning av elevernas kunskaper i staumlllet i laumlrplattformen har blivit

till naringgot kvantitativt daumlr elever och foumlraumlldrar raumlknar antal rdquoklickrdquo och sen drar

slutsatser om vilket slutbetyg eleven ska faring

Nora Det aumlr som att den [laumlrplattformen] styr oss i staumlllet foumlr att vi styr den Den ska ju vara ett instrument vilket den ocksaring aumlr jag naringr ju till eleverna jag kan skriva in alla de haumlr formativa bedoumlmningarna som man inte hinner hellip Det skriver jag in daumlr Det blir oumlverskaringdligt och saring Saring det finns maringnga foumlrdelar med det men det blir ocksaring vaumlldigt fyrkantigt och vaumlldigt klumpigt (Intervju 4)

Nora saumlger att det aumlr vad hon kallar ett aumlngslighetstecken fraringn skolledningen

att foumlraumlldrarna hela tiden maringste se precis allt vad laumlrarna goumlr rdquovi maringste vara

synligardquo saumlger hon (Intervju 4) vilket i sin tur saumltter press paring laumlrarna paring skolan

vad gaumlller examinationer bedoumlmningar och nationella prov rdquoJag pratar mer

och mer med eleverna om det haumlr med matriser och kunskapskrav och saringrdquo

saumlger Nora (Gruppintervju) Hon beraumlttar ocksaring om krocken som uppstaringr

mellan den lokala policyn om att visa var i kunskapskraven i den digitala

laumlrplattformen som resultaten fraringn de nationella proven houmlr hemma och hennes

egen tolkning av aumlmnesplanens kunskapskrav Eftersom det enligt Noras

tolkning inte finns naringgra tydliga skrivningar om laumlsfoumlrstaringelse i kursens

kunskapskrav blir rdquoklickenrdquo i laumlrplattformen problematiska

219

Nora Det blir saring konstigt Ja daring ska vi goumlra lika saring att vi skulle laumlgga ut det paring laumlrplattformen med nationella prov Jag maringste saumlga att jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med det paring baumlsta saumltt hellip Och paring naringgot saumltt blir den haumlr kontrollfunktionen naumlr allting blir praumlntat svart paring vitt saring blir det som att det daumlr aumlr sanningen hellip Det kan ju komma foumlraumlldrar ocksaring som saumlger rsquomen min son fick helliprsquo Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska hantera det haumlr Och nu aumlr det ju saring att nationella proven aumlr ju naringgonting som alla goumlr och daumlrfoumlr saring finns det en policy hur vi ska goumlra med det haumlr (Intervju 3)

I citatet ovan blir det tydligt att Nora hamnar mellan flera olika

policystraumlvanden Hon ska tolka och foumlrharinglla sig till kursens aumlmnesplan och

kunskapskrav och hon ska genomfoumlra nationella prov och oumlversaumltta resultaten

till kunskapskraven samtidigt som hon ska uppfylla den lokala policyn att

redovisa alla resultat i skolans laumlrplattform Naumlr dessa tre olika policyer inte

helt och haringllet drar aringt samma haringll blir det svaringrt foumlr Nora att navigera mellan

de olika kraven vilket hon ger tydligt uttryck foumlr

Foumlrutom lokala policyer som exemplet med Noras laumlrplattform ovan om

transparens gentemot elever och foumlraumlldrar vad gaumlller redovisning av resultaten

av de nationella proven finns det aumlven idag paring nationell nivaring en policy som

uttalat uppmanar skolor och laumlrare att samraumltta och sambedoumlma de nationella

proven Detta foumlr att saring laringngt det aumlr moumljligt saumlkerstaumllla en likvaumlrdig bedoumlmning

av elevernas prestationer Aumlven om laumlrarna i studien uttrycker att de tycker att

det aumlr bra med sambedoumlmning saring kan det ocksaring upplevas som ett inre tryck

fraringn kollegorna paring den egna skolan Paring Noras och Karins skolor har

svensklaumlrarna som naumlmnts ovan gemensamma skrivningar baringde i aringrskurs 1

och 2 som oumlvningar infoumlr de nationella proven i svenska och aumlven i dessa

sammanhang sambedoumlms elevernas texter Karin beskriver att det styr henne

ganska mycket i hur hon har lagt upp sin kurs sedan hon boumlrjade arbeta paring

skolan och daumlrmed faringr sambedoumlmningen betydelse foumlr hennes undervisning

Hon fortsaumltter med att saumlga att det nog blir lite prestige i att veta att hennes

elever kommer att jaumlmfoumlras med andra laumlrares elever paring skolan

I den avslutande gruppintervjun beraumlttar baringde Magnus och Karin att de kan

kaumlnna sig styrda i sitt arbete med svenskkurserna eftersom de vet att deras

elevers resultat paring det nationella provet kommer att jaumlmfoumlras med andra

laumlrares elevresultat paring den egna skolan Detta gaumlller foumlrst och fraumlmst de

nationella proven men aumlven naumlr det gaumlller till exempel de lokala gemensamma

proven som foumlregaringr de nationella proven I likhet med Karin beskriver Magnus

att han kan uppleva en press naumlr laumlrarna paring skolan sitter och sambedoumlmer de

nationella proven i svenska

220

Magnus Jag undrar om inte jag har paringverkats av den haumlr samraumlttningen vi koumlr paring den skriftliga delen Den goumlr att man vill inte ha en klass som har bara skrivit En Att det finns naringgon form av press eller taumlvlingsmoment och prestige i det hela att man drivs av det ocksaring Foumlr just det haumlr skriftliga Laumlsfoumlrstaringelsen den aumlr ju fast det aumlr ju ett facit till den Och den muntliga koumlr man sjaumllv i ett klassrum oftast Men det haumlr skriftliga daring sitter man bredvid och saring saumlger naringgon rsquodet daumlr aumlr ingen adverbialfrasrsquo och daring boumlrjar jag kaumlnna mig osaumlker [skrattar] hellip Och daring kaumlnner jag att men saumltter jag dispositionen raumltt och den haumlr referattekniken raumltt daring klarar man sig och daring faringr jag ett gott renommeacute i gruppen (Gruppintervju)

Magnus ger uttryck foumlr att det kan uppstaring en press laumlrarna emellan under

sambedoumlmningen av de nationella proven om laumlrarnas elever jaumlmfoumlrs med

varandra Men Magnus vittnar aumlven om ett performativt tryck som kommer

fraringn den egna skolledningen och som paringverkar honom rdquoJag tror att i och med

att det finns daumlr hela tiden saring paringverkas man av det aumlven fast man foumlrsoumlker

frigoumlra sig fraringn detrdquo beraumlttar Magnus (Intervju 4) Precis som Jenny och Nora

beskriver aumlven Magnus att han upplever en press i samband med de nationella

proven eftersom den egna skolledningen laumlgger stor vikt vid resultaten

Magnus De vill ju ha listor paring hellip Det aumlr ju vaumlldigt viktigt att fylla i naringgra listor med vilket betyg som NP ger och vilket betyg de faringr i kursen Det tas inte haumlnsyn till omstaumlndigheter kring det haumlr Men det ska fyllas i naringgra listor och sen ska det diskuteras varfoumlr det inte korrelerar helt och haringllet och saringnt daumlr Men man diskuterar ju inte om NP var bra Foumlrra aringrets aringrskurs tre NP var ju vaumlldigt daringligt och daring kan det ju mycket vaumll vara saring att maringnga faringr vaumlldigt daringligt betyg men de aumlr inte daringliga Men det finns inte Saringnt paringverkar nog oss (Intervju 4)

Baringde Jenny och Magnus lyfter att de tycker att det aumlr problematiskt att den

offentliga debatten om resultaten paring de nationella proven ofta foumlrs av personer

som inte aumlr kunniga varken om svenskaumlmnet provens utformning eller den

policy proven staringr foumlr Laumlrarna foumlljer direktiven om att proven ska vara

betygsstoumldjande och inte betygsstyrande men naumlr de goumlr det ifraringgasaumltts de av

andra nivaringer i utbildningssystemet som staringr foumlr andra policystraumlvanden vad

gaumlller syftena med de nationella proven Magnus pekar ocksaring paring att det finns

maringnga omstaumlndigheter som maringste beaktas i relation till elevernas resultat paring

de nationella proven naringgot som den lokala och den offentliga debatten enligt

honom inte heller tar haumlnsyn till I intervjuerna framtraumlder saringledes en bild av

ett tydligt performativt tryck i relation till de nationella proven som paringverkar

laumlrarna och deras handlingsutrymme

Laumlrarna beskriver aumlven att de upplever att det finns ett tryck mot dem i

relation till de nationella proven att leverera resultat och betyg paring ett saumltt som

goumlr media kommun skolledning och foumlraumlldrar noumljda samtidigt som de inte

alltid kaumlnner sig bekvaumlma med de krav som staumllls paring dem i deras yrkesroll Ett

221

av de krav som naumlmns aumlr att det finns en press paring laumlrarna att hela tiden kunna

motivera sin betygsaumlttning rdquoDet aumlr vaumlldigt viktigt foumlr mig att ha paring foumltterna

naumlr jag ska saumltta betygrdquo saumlger Nora och tillaumlgger att rdquoaring enda sidan det tycker

jag aumlr ett inre krav men det aumlr ju ocksaring ett yttre krav samtidigt som vi har paring

ossrdquo (Intervju 4) Samtidigt som Nora beraumlttar att hon har krav paring sig att

rdquoexaminera och faring paring foumltternardquo (Intervju 4) saring saumlger hon ocksaring att det finns

motstridiga krav fraringn elever foumlraumlldrar och skolledning paring att inte examinera

foumlr mycket paring grund av baringde elevernas och hennes egen arbetsboumlrda naringgot

Nora upplever som en svaringr balansgaringng Aumlven Karin understryker att det aumlr

viktigt att kontinuerligt dokumentera elevers prestationer i relation till

kunskapskraven och att vara tydlig gentemot eleverna hur bedoumlmningen garingr

till

Karin Men det som styr mycket aumlr ju att man aumlr vaumlldigt hellip Det aumlr viktigt att man dokumenterar kunskapskraven hela tiden och att man aumlr tydlig med eleverna det haumlr det haumlr och det haumlr visar paring och saring hellip Och det goumlr ju att man laumlgger mycket fokus paring just bedoumlmning Och att vara tydlig med den Och att ha dokumenterat allting som de goumlr (Intervju 1)

Eftersom Karin kaumlnner krav paring sig att alltid vara tydlig medfoumlr det att hon

kaumlnner att hon maringste dokumentera allt som eleverna goumlr naringgot som i sig faringr

konsekvensen att hon laumlgger mycket fokus paring examinationer och bedoumlmning

i kursen rdquoJa men det aumlr lite saring allt som vi goumlr aumlr ju examinerande egentligen

saring taumlnker jag literdquo foumlrklarar Karin (Intervju 3)

Den av laumlrarna i studien som mest oumlppet talar om ett yttre performativt tryck

i relation till de nationella proven aumlr Jenny Hon beraumlttar att hon kaumlnner det

som ett personligt misslyckande om naringgon av hennes elever inte lyckas paring det

nationella provet och att det aumlr viktigt foumlr henne att ingen elev faringr ett F paring

provet Hon aringterkommer baringde i intervju 3 och 4 till den press som hon och

hennes kollegor paring skolan kaumlnner fraringn kommun och media att de maringste raumltta

in sina slutbetyg mot att oumlverensstaumlmma med det nationella provets provbetyg

Jenny beraumlttar hur de lokala skolpolitikerna noggrant jaumlmfoumlr resultaten paring de

nationella proven med slutbetygen i kurserna De laumlrare som goumlr foumlr stora

avsteg fraringn de nationella proven i sin betygsaumlttning ifraringgasaumltts och faringr staring till

svars infoumlr baringde politiker och skolledning

Jenny Det aumlr bara det att jag tycker att baringde Skolverket men framfoumlr allt kommunen anvaumlnder sig hela tiden av de haumlr jaumlmfoumlrelsesiffrorna Jag skulle inte bry mig utan jag litar paring min foumlrmaringga att aumlndaring se att enligt min erfarenhet saring aumlr den haumlr eleven paring en saring pass houmlg nivaring Saring jag skulle inte bry mig om jag diffade ett eller kanske till och med tvaring steg Men just det haumlr att man hela tiden ifraringgasaumltts att det aumlr houmlgre betyg aumln det kanske aumlr paring nationella rsquohur kan det komma sigrsquo (Intervju 3)

222

Jenny vittnar haumlr liksom Nora ovan om att kaumlnna sig ifraringgasatt i sin yrkesroll

samtidigt som hon visar paring ett motstaringnd mot att fraringngaring sin yrkeserfarenhet och

den professionella bedoumlmning hon goumlr om individuella elevers prestationer

rdquoSka jag behoumlva saumlnka eleven daring daumlrfoumlr att jag tror att Skolverket annars

hackar ner paring mig eller politikerna eller media eller vad det nu aumlr Nejrdquo

saumlger Jenny med eftertryck (Intervju 4) Karin resonerar paring ett liknande saumltt

som Jenny och saumlger att aumlven om hon upplever att det kan finnas krav paring att

hennes slutbetyg ska staumlmma oumlverens med resultaten paring de nationella proven

saring har hon sjaumllv rdquoingen tanke om att det maringste staumlmma oumlverensrdquo Hon

foumlrklarar

Karin Jag bryr mig inte saring mycket om den [pressen] foumlr jag brukar garing efter det som jag har sett som en helhet under hela kursen Jag tittar paring hellip rsquoEleven kan laumlsa reflektera och goumlra sammanfattningar och lyfta fram huvudtanken i det laumlstarsquo Kan Maumlrta det Saring taumlnker jag hellip Men oftast saring vet man aumlndaring i slutet av kursen jo men hon kan det hon kan faktiskt ge nya relevanta perspektiv (Intervju 4)

Precis som Jenny haumlnvisar Karin till att hon rdquofoumlrsoumlker se paring hela min kunskap

om elevenrdquo (Intervju 3) och goumlr en helhetsbedoumlmning av elevens prestationer

under hela kursen Hon beaktar daumlrmed hela bedoumlmningsunderlaget vid

betygsaumlttningen daumlr resultatet paring det nationella provet ingaringr som en del

Det aumlr ett reellt performativt tryck som laumlrarna ger uttryck foumlr naumlr de

beskriver hur de balanserar mellan olika krav som att till exempel vara

transparent och kunna foumlrklara sin betygsaumlttning foumlr den som begaumlr det att

dokumentera och examinera allt eleverna goumlr men samtidigt inte examinera

foumlr mycket att foumllja policy och se till hela betygsunderlaget naumlr kursbetyg saumltts

samtidigt som det finns en press paring dem att raumltta in slutbetygen mot resultatet

paring det nationella provet

Sammanfattning

Den bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarnas relation till svenskaumlmnets

nationella prov aumlr ambivalent De nationella proven uppfattas baringde som ett

stoumld foumlr den egna undervisningen och som naringgot som begraumlnsar laumlrarnas

handlingsutrymme Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de aumlr relativt noumljda med det

nationella provet i Svenska 1 som helhet och att de kan acceptera dess former

aring andra sidan tycker de att det aumlr problematiskt naumlr laumlrare och undervisningen

styrs foumlr mycket av ett nationellt prov Det skriftliga delprovet aumlr det som anses

vara svaringrast och som behoumlver mest foumlrberedelser och mest noumljda aumlr laumlrarna

med det muntliga delprovet Vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr laumlrarnas

instaumlllningar till det delprovet mer kluvet Laumlrarna lyfter att det aumlr svaringrt att

foumlrbereda eleverna foumlr det provet och menar att allt de goumlr som utgaringr fraringn

223

laumlsning i kursen aumlr en sorts foumlrberedelse Laumlrarna tycker ocksaring att de inte har

saring stor anvaumlndning av resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de saumltter slutbetyg

eftersom de anser att det finns en diskrepans mellan det delprovet och kursens

kunskapskrav De muntliga och skriftliga delproven laumlggs dock utan stoumlrre

reflektion till kursens betygsunderlag och anses var mer anvaumlndbara

Laumlrarna vittnar aumlven om att de upplever att det aumlr en svaringr balansgaringng mellan

olika krav som staumllls paring dem och de nationella proven i svenska lyfts fram

som en del i ett stoumlrre performativt tryck Att det aumlr viktigt att examinera och

framfoumlr allt dokumentera allt eleverna goumlr i kursen foumlr att kunna foumlrsvara sin

betygsaumlttning lyfts fram och Jenny och Magnus vittnar aumlven om att behoumlva

foumlrklara sin betygsaumlttning i relation till resultaten paring det nationella provet foumlr

skolledning och till och med lokala politiker Nora visar ocksaring paring problem

med att vara aringlagd att visa elevernas alla resultat i klickbara matriser i skolans

laumlrplattform Sambedoumlmning av de nationella proven lyfts fram som naringgot

som baringde utvecklar och ger den egna bedoumlmningspraktiken stoumld men som

ocksaring saumltter viss press paring laumlrarna naumlr elevers prestationer jaumlmfoumlrs paring den egna

skolan Laumlrarna naumlmner ocksaring att det nationella provet i Svenska 1 tar mycket

utrymme i slutet av terminen baringde vad gaumlller undervisningstid och den tid

laumlrarna behoumlver laumlgga paring att raumltta de nationella proven tid som de hellre skulle

laumlgga paring att antingen laringta eleverna arbeta med naringgot som laumlrarna anser att de

behoumlver utveckla eller lite mer fria och kreativa uppgifter Aringsikter lyfts aumlven

fram om att svenskaumlmnet har blivit mer styrt i Gy11 aumln i den tidigare

laumlroplanen och laumlrarna anser att det faktum att aumlmnet faringtt fler nationella prov

aumlr en starkt bidragande orsak till att aumlmnets kreativa delar har faringtt staring tillbaka

224

Kapitel 11 Analys och reflektion Del II

I avhandlingens Del II framgaringr att laumlrarna tycker att det aumlr svaringrt att bedoumlma

var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling och att de kaumlnner sig osaumlkra paring

vad som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse De anser att de inte har tillraumlckligt med verktyg

foumlr att stoumldja och utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse Det verkar ocksaring finnas en

diskrepans mellan laumlrarnas tolkningar av hur laumlsning och examination av

laumlsning ska operationaliseras i den egna undervisningen i jaumlmfoumlrelse med hur

de tolkar att laumlsning examineras i laumlsfoumlrstaringelseprovet Provet anses inte vara

ett tillraumlckligt bra instrument foumlr att examinera elevers laumlskompetens annat aumln

paring ytan under det att den kontinuerliga utvaumlrderingen av elevernas laumlsning

som sker inom ramen foumlr den egna undervisningen saumlgs ge en mer raumlttvis bild

av elevernas laumlskompetens I kapitel 9 och 10 aumlr det tydligt att den

performativa kontext daumlr det nationella provet i Svenska 1 ingaringr som en del

som omgaumlrdar laumlrarnas laumlsundervisning paringverkar baringde laumlrarna och deras

undervisning paring flera saumltt (se Ball 2003 Ball et al 2012) Med stoumld i tidigare

forskning och i studiens teoretiska utgaringngspunkter ndash som utgoumlrs av policy

enactment teori om laumlsundervisning och powerful knowledge ndash sker i det haumlr

kapitlet en analys av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del II

Detta sker i relation till avhandlingens fjaumlrde och femte forskningsfraringgor som

handlar om vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal och vilka utmaningar i relation till det

nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om

undervisningen

Policy och performativt tryck skapar kluvenhet

Ball et al (2012) anser att laumlrare inte alltid kan foumlrvaumlntas ha full politisk insikt

naumlr de goumlr policy eftersom de saumlllan har tid eller moumljlighet att reflektera oumlver

politiska motiv bakom olika policyer Samtidigt paringpekar Ball et al att laumlrare

vill hitta en mening med den policy som de ska iscensaumltta i sin undervisning

vilket i den haumlr studien blir saumlrskilt tydligt naumlr de medverkande laumlrarna talar

om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Enligt Lundahl (2009) har

de svenska nationella proven flera olika syften som svarar mot olika parallella

policystraumlvanden Proven ska daumlrmed fylla olika behov och ideal som kan

hamna i konflikt med varandra Lundahl lyfter fram att proven ska bidra till

oumlkad maringluppfyllelse och att de har en diagnostisk funktion samtidigt som de

225

ska konkretisera kursmaringl och betygskriterier Vidare ska proven stoumldja en

likvaumlrdig betygsaumlttning och fungera som utvaumlrdering och uppfoumlljning av

skolan paring baringde lokal och nationell nivaring De nationella proven ska aumlven hjaumllpa

till vid implementering av kursplaner och med att utveckla undervisningen

Att de nationella proven har flera olika syften verkar dock i den haumlr studien

bidra till att foumlrvirra mer aumln vaumlgleda laumlrarna naumlr det gaumlller hanteringen av det

nationella provet i Svenska 1

Ball et al menar vidare att rdquopolicy is done by and is done to teachersrdquo

(2012 s 3) och detta blir synligt i relationen mellan laumlrarna i den haumlr studien

och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Att foumlrbereda elever foumlr ett

externt standardiserat prov som till exempel ett nationellt prov aumlr en tydlig

undervisningshandling som laumlrare och elever inte skulle ha aumlgnat sig aringt om

inte provet hade funnits (se Alderson amp Wall 1993) Paring saring vis kan processen

med att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet i Svenska 1 raumlknas som

en konkret och direkt paringverkan av policy paring undervisningen Naumlr laumlrare

genomfoumlr nationella prov som de inte kan vaumllja om de vill goumlra blir de

positionerade som objekt foumlr nationell policy paring houmlgre nivaring Ett nytt nationellt

prov av en typ som laumlrarna inte har behoumlvt hantera foumlrut har infoumlrts i och med

gymnasiereformen 2011 Laumlrarna har inte varit med och bestaumlmt om denna

policy paring nationell nivaring och anser att de som mottagare av detta prov inte faringtt

tillraumlckligt med information om syftet med provet trots att det aumlr de som paring

lokal nivaring ska genomfoumlra provet De svenska nationella provens maringnga olika

syften som naumlmns ovan kan ge en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna i den haumlr studien

anser att provets syfte aumlr otydligt Det aumlr ocksaring laumlrarna som faringr staring till svars foumlr

resultaten paring de nationella proven trots att proven inte aumlr naringgot de kan vaumllja

om de vill genomfoumlra eller inte Naumlr laumlrarna talar i termer av att syftet med

infoumlrandet av det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr oklart foumlr dem och att det

har rdquoslaumlngts paringrdquo dem intar de en position som objekt foumlr policy Om laumlrarna

ska staring till svars foumlr resultaten i det nationella provet vill de ha en tydligare

motivering till och veta varfoumlr det aumlr viktigt att eleverna skriver det och varfoumlr

de som laumlrare ska ta tid i undervisningen fraringn annat som de tycker aumlr angelaumlget

foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr och genomfoumlra provet

I relation till det nationella provet spelar den externa kontexten i form av

styrdokument och det nationella provet samt den lokala professionella

kontexten en stor roll eftersom de olika kontexterna positionerar laumlrarna som

objekt foumlr eller aktoumlrer av policy Den professionella kontexten faringr betydelse

naumlr laumlrarna talar om hur de definierar svenskaumlmnet gentemot aumlmnen som inte

har nationella prov och menar att den externa kontexten som det nationella

provet utgoumlr aumlr bra foumlr likvaumlrdigheten Svenskaumlmnets nationella prov

tillsammans med aumlmnesplanen drar upp riktlinjer och ger laumlrarna

gemensamma ramar saring att undervisningen inte blir alltfoumlr beroende av den

lokala kontexten vilket laumlrarna ser som naringgot positivt Daumlrmed ansluter de sig

till visionen om en jaumlmlik och likvaumlrdig skola Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr

att de baringde finner sig i de gemensamma riktlinjerna och tycker att de

226

fyrkantiga ramarna blir lite foumlr strama Trots de strikta ramarna upplever

laumlrarna att de inom dem aumlndaring har en foumlrharingllandevis stor frihet att skapa sin

egen undervisning i linje med vad de sjaumllva anser vara viktigt Aumlven haumlr blir

det tydligt att laumlrarna baringde aumlr objekt foumlr och aktoumlrer av policy de aumlr baringde styrda

av policy som de inte har varit med att sjaumllva bestaumlmma om och fria att goumlra

egen policy i sin klassrumspraktik

Det finns hos laumlrarna i studien aumlven en dubbelhet gentemot

sambedoumlmningen av de nationella proven som baringde lyfts som ytterligare en

faktor som orsakar stress kring de nationella proven och som ett bra tillfaumllle

foumlr gemensam fortbildning Gilmore (2002) visar i sin studie att policy om

kollegial sambedoumlmning av externa prov kan ha en positiv inverkan paring laumlrares

bedoumlmningspraktik och professionsutveckling I Gilmores studie utvecklade

laumlrarna genom den kollegiala sambedoumlmningen ett effektivare spraringk foumlr att

tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor och detta aumlr naringgot som aumlven

laumlrarna i den haumlr studien beskriver som naringgot de uppskattar Det som framgaringr

i den haumlr studien aumlr dock att det endast aumlr det skriftliga provet som sambedoumlms

paring skolorna Tengberg och Skar (2016) och Tengberg et al (2018) visar i sina

studier att variationen mellan laumlrares bedoumlmningar av oumlppna elevsvar paring

laumlsfoumlrstaringelseprov aumlr tillraumlckligt stor foumlr att det ska faring konsekvenser foumlr

elevernas provresultat och daumlrmed i foumlrlaumlngningen aumlven foumlr elevernas

slutbetyg Tillsammans med diskussionen om vikten av att laumlrarna faringr tillgaringng

till ett metaspraringk om laumlsutveckling och laumlsundervisning som framgaringr nedan

vaumlcker det fraringgor om varfoumlr inte sambedoumlmning aumlven uppmuntras och

organiseras paring skolorna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Det performativa

tryck som Nora Magnus och Karin beskriver i relation till sambedoumlmningen

aumlr ett resultat av baringde den professionella kontexten och den externa kontexten

daumlr den externa kontexten staumlller krav paring likvaumlrdiga resultat och den

professionella kontexten ger moumljlighet baringde att tillmoumltesgaring den externa

kontextens krav samtidigt som sambedoumlmningen ses som ett givande

fortbildningstillfaumllle Samtidigt anger laumlrarna att i den professionella

kontexten vill de inte avvika fraringn aumlmneslagets kultur genom att ha elever som

inte staringr sig i den interna maumltningen av de nationella proven eller andra

aumlmnesgemensamma skrivningar Den professionella kontexten har paring saring vis

paringverkats av en extern kontext daumlr nationella prov och hanteringen av dessa

aumlr en del av det performativa trycket

Att laumlrarna befinner sig i en performativitetskultur tar sig aumlven andra

uttryck Det handlar om till exempel den kaumlnsla som laumlrarna foumlrmedlar om att

vilja att goumlra raumltt daumlr Magnus menar att han kan goumlra rdquoraumlttrdquo textval och Jenny

kaumlnner att hon kan goumlra rdquoraumlttrdquo eller rdquofelrdquo i sin undervisning i foumlrharingllande till

kursens styrdokument Det handlar aumlven om att laumlrarna upplever att de

ifraringgasaumltts naumlr det gaumlller deras bedoumlmning och betygsaumlttning av elevers

foumlrmaringgor och att de hela tiden maringste vara beredda paring att staring till svars foumlr den

bedoumlmning de goumlr I den ansvarskultur som Ball et al (2012) menar raringder i

dagens vaumlsterlaumlndska utbildningssystem blir detta ett uttryck foumlr den

227

leveranskedja (se Ball et al 2012) som laumlrarna befinner sig i och daumlr den ena

nivaringn i utbildningssystemet hela tiden staringr till svars infoumlr de andra nivaringerna I

denna leveranskedja oumlverfoumlrs information mellan olika nivaringer och Ball et al

(2012) betonar att artefakter som laumlrplattformar och bedoumlmningsmatriser aumlr

viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera policy Paring Noras

skola har dessa artefakter blivit en del av det performativa trycket eftersom

denna visualisering av policy goumlr att Nora kaumlnner att hon staumlndigt aumlr ifraringgasatt

och behoumlver staring till svars foumlr sina bedoumlmningar av elevernas prestationer i

skolans laumlrplattform Leverenskedjan goumlr haumlr att Nora dels positioneras som

objekt foumlr policy dels hamnar i ett dilemma i hur hon ska hantera resultaten

fraringn det nationella provet eftersom resultaten ska rdquoklickas irdquo i laumlrplattformen

mot Noras inre oumlvertygelse om hur kunskapskraven och resultatet fraringn det

nationella provet boumlr tolkas och hanteras Ball (2016) paringpekar att det inte bara

aumlr laumlrare som foumlraumlndrar policy utan att policy ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad

laumlrare goumlr Att hantera nya nationella prov i undervisningen att resultat maringste

redovisas i laumlrplattformar liksom att laumlrare kaumlnner sig pressade att rikta in

undervisningen mot att eleverna ska klara de nationella proven rsquoteaching to

the testrsquo aumlr tydliga bevis paring att policy har foumlraumlndrat vad laumlrarna i den haumlr

studien goumlr

Naumlr laumlrarna goumlr sina didaktiska avvaumlgningar foumlr undervisningen blir de i

staumlllet aktoumlrer och kan vaumllja att laringta sig paringverkas i riktning mot det nationella

provet eller inte Laumlrarna i den haumlr studien menar att de i mycket liten

utstraumlckning laringtit sin undervisning paringverkas av det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1 och paringverkan av det delprovet tycks

daumlrmed i det haumlr materialet vara mycket begraumlnsad I kontrast till detta staringr

delproven i muntlig och skriftlig framstaumlllning som i relativt houmlg grad verkar

ha paringverkat undervisningen aumlven om laumlrarna precis som i Hardys (2015)

studie inte verkar medvetna om det Delproven tycks saringledes ha faringtt olika

status och olika prioritet i undervisningen naringgot som i linje med Grants (2001)

och Cimbriczs (2002) studier bekraumlftar att nationella prov aumlr ett osaumlkert saumltt

att foumlraumlndra laumlrares undervisning Naumlr en saring tydlig styrning fraringn politiskt haringll

som ett nytt nationellt prov kommer in i klassrummet blir det daumlrfoumlr relevant

att staumllla fraringgan varfoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet inte tycks ha faringtt

stoumlrre paringverkan paring undervisningen i synnerhet som de andra tvaring delproven

tycks ha faringtt det

I avhandlingens Del II finns det flera exempel paring vad som med Balls

terminologi (Ball 2006) kan ses som ett sorts motstaringnd och anpassning paring

samma garingng naumlr laumlrare fogar sig i de spelregler som gaumlller samtidigt som de

kan vara oumlppet kritiska och visa ett tydligt motstaringnd mot en enskild policy och

hitta egna vaumlgar foumlr att goumlra undervisningen meningsfull Extra tydligt blir det

i relation till det nationella provet i Svenska 1 Samtidigt som laumlrarna anpassar

sig och infogar sig i policyn om de nationella proven och foumlrklarar att det aumlr

bra att det finns gemensamma riktlinjer och tydliga ramar saring motsaumltter de sig

att bli alltfoumlr styrda av det nationella provet Aring ena sidan uppskattar laumlrarna att

228

de faringr moumljlighet till en kalibrering av det egna bedoumlmarinstrumentet och de

vill gaumlrna ha det stoumld som ett nationellt prov kan ge naumlr det gaumlller bedoumlmningen

av elevers prestationer och vid betygsaumlttningen Aring andra sidan vill laumlrarna

styra sjaumllva oumlver sin undervisning och inte behoumlva anpassa den till att handla

om att eleverna ska klara det nationella provet och de vill fatta egna autonoma

beslut vad gaumlller inneharingll i undervisningen och betygsaumlttning

Denna kluvenhet speglas aumlven i hur de olika delproven foumlrbereds och ges

plats i undervisningen Naumlr det gaumlller foumlrberedelser infoumlr det nationella provet

i Svenska 1 anpassar laumlrarna undervisningen till det muntliga och skriftliga

provet och eleverna foumlrbereds genom olika oumlvningar och uppgifter som mer

eller mindre aumlr kopior paring de uppgifter som kommer i provet Laumlrarna vittnar

ocksaring om att till exempel det formella skrivandet har faringtt ett betydligt stoumlrre

utrymme i aringrskurs 1 sedan det nationella provet i Svenska 1 infoumlrdes De tvaring

delprovens utformning och bedoumlmningsmodeller anses staumlmma vaumll oumlverens

och ligga i linje med det som staringr i baringde aumlmnesplanen och i kursens

kunskapskrav Shohamy et al (1996) visar att en styrning genom ett nationellt

prov faringr olika paringverkan paring undervisningen beroende paring i vilken kontext provet

befinner sig Med detta ifraringgasaumltter Shohamy et al huruvida det finns

rsquoconstructive alignmentrsquo ndash paring svenska konstruktiv laumlnkning ndash eller inte Med

laumlnkning menas i vilken grad olika komponenter i ett skolsystem som policy

styrdokument nationella prov bedoumlmning undervisning och laumlrande staumlmmer

oumlverens med varandra (Lundahl 2014) Graden av oumlverensstaumlmmelse mellan

till exempel nationella provs utformning och vad som uttrycks i skolans

kursplaner innebaumlr olika paringverkan paring undervisningen ju stoumlrre

oumlverensstaumlmmelse desto stoumlrre blir den positiva paringverkan paring undervisningen

(Andrews 2004 Turner 2006 Popham 2001) Eftersom laumlrarna i den haumlr

studien anser att de muntliga och skriftliga delprovens laumlnkning aumlr houmlg upplevs

de daumlrmed ocksaring som mer meningsfulla att baringde foumlrbereda foumlr och att ta med

i bedoumlmningen som ett stoumld infoumlr att slutbetyg ska saumlttas i kursen Laumlrarna

anpassar daumlrmed sin undervisning till de tvaring delproven och undervisningen

kan saumlgas praumlglas av det som Popham (2001) kallar rsquocurriculum-teachingrsquo det

vill saumlga det finns en laumlnkning som staumlmmer vaumll oumlverens mellan aumlmnesplan

undervisning provens utformning kunskapskrav och bedoumlmning och

betygsaumlttning Samtidigt finns det tydliga sparingr av saring kallad rsquoteaching to the

testrsquo (Menken 2006) i och med att laumlrarna aumlgnar sig aringt att konstruera

oumlvningsuppgifter som paringminner om eller aumlr mer eller mindre exakta kopior av

hur uppgifterna ser ut paring provet Dessa uppgifter laumlggs tillsammans med

resultaten fraringn det nationella provet till elevens samlade betygsunderlag och

har saringledes en direkt paringverkan paring elevens slutbetyg Det finns dock ingen

egentlig motsaumlttning i rsquoteaching to the testrsquo saring laumlnge det finns god laumlnkning

vilket laumlrarna i den haumlr studien ger uttryck foumlr att det finns naumlr det gaumlller de

muntliga och skriftliga delproven I svensk kontext skulle laumlsfoumlrstaringelseprovet

kunna kategoriseras som ett rsquolow-stakes testrsquo (se Madaus 1988) till skillnad

fraringn de andra tvaring delproven i det nationella provet foumlr Svenska 1 som enligt

229

laumlrarna faringr betydligt stoumlrre betydelse foumlr slutbetyget och som daumlrfoumlr kan

kategoriseras som rsquohigh-stakes testrsquo (se Madaus 1988) Detta ligger ocksaring i

linje med resultaten i Shohamy et al (1996) naumlr det gaumlller graden av paringverkan

paring undervisningen i relation till rsquolow-stakes testrsquo och rsquohigh-stakes testrsquo daumlr det

senare faringr betydligt stoumlrre paringverkan paring undervisningen eftersom det faringr stoumlrre

betydelse foumlr elevernas framtid

Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet ser det annorlunda ut Haumlr handlar

foumlrberedelserna infoumlr provet i staumlllet till stoumlrsta delen om saring kallad rsquoitem-

teachingrsquo (Popham 2001) daumlr laumlrarna i staumlllet foumlrbereder eleverna genom att

garing igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och talar om hur provet aumlr

konstruerat hur fraringgorna brukar formuleras och hur laringnga eller korta svar

eleverna boumlr skriva paring fraringgorna Det verkar finnas flera orsaker till att laumlrarna

goumlr som de goumlr naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta goumlr laumlrarna

detta med haumlnvisning till att det aumlr svaringrt att foumlrbereda specifikt foumlr

laumlsfoumlrstaringelseprovet och att de aumlndaring arbetar med laumlsning hela tiden i kursen

Naringgra saumlrskilda foumlrberedelser foumlr det delprovet behoumlvs daumlrmed inte Samma

argument det vill saumlga att eleverna arbetar med skrivande och talande i kursen

Svenska 1 hela tiden och att de daumlrmed inte behoumlver foumlrberedas saumlrskilt foumlr det

nationella provet houmlrs inte om de andra tvaring delproven Detta trots att elever

har skrivit och talat inom svenskaumlmnets ramar lika laumlnge som de har laumlst

En annan orsak till att laumlrarna inte aumlgnar laumlsfoumlrstaringelseprovet samma

uppmaumlrksamhet som de andra tvaring delproven handlar om att det garingr att urskilja

ett motstaringnd hos laumlrarna mot just det delprovet Motstaringndet tar sig bland annat

uttryck genom kritik mot bedoumlmningsanvisningarna som anses var foumlr snaumlva

och daumlr elevers svar kan falla utanfoumlr ramarna trots att laumlrarna tycker att de har

gjort fullt rimliga tolkningar av texten Ett exempel paring hur Nora visar upp baringde

motstaringnd och anpassning i den situationen aumlr naumlr hon beraumlttar att om hon ser

att eleverna gjort en bra tolkning av en text men inte hamnar raumltt gentemot

det nationella provets bedoumlmningsanvisningar saring noterar hon detta vid sidan

av resultatet Eleven faringr paring saring vis ett resultat foumlr det nationella provet men

samtidigt bygger Nora upp sitt betygsunderlag foumlr hela kursen med de

byggstenar som hon sjaumllv tolkar aumlr relevanta foumlr slutbetyget inklusive ett

enligt hennes bedoumlmning bra svar men som inte bedoumlms som korrekt i relation

till bedoumlmningsanvisningarna Motstaringndet mot att anpassa undervisningen till

laumlsfoumlrstaringelseprovet kan ocksaring ses i ljuset av laumlrarnas uppfattning om att laumlsning

inte aumlr maumltbart och att de anser liksom laumlrarna i Tengbergs (2019) studie att

det inte kan finnas ett objektivt raumltt eller fel saumltt att tolka en text Motstaringndet

handlar aumlven om att laumlrarna ger uttryck foumlr att laumlsning som kan foumlra eleverna

bortom texten klassrummet och skolan aumlr den laumlsning som laumlrarna vaumlrdesaumltter

houmlgst Detta faringr betydelse foumlr laumlrarnas relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom laumlsning som syftar till att vaumlcka elevernas laumlslust

eller till att diskutera existentiella vaumlrdegrundsfraringgor ndash det som laumlrarna i

avhandlingens Del I anger som ett viktigt syfte med laumlsningen i klassrummet

230

ndash aumlr naringgot som ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i vaumlldigt liten utstraumlckning kan

erbjuda

Behov av metaspraringk om laumlsundervisning

Den dubbelhet som framtraumlder i laumlrarnas relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet framtraumlder aumlven naumlr laumlrarna talar om att de upplever att de

saknar verktyg naumlr det gaumlller arbetet med laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet Laumlrarna

lyfter fram laumlngre skriftliga analyser och framfoumlr allt textsamtalet som de

centrala verktyg som de anvaumlnder foumlr att baringde examinera laumlsning och foumlr att

bilda sig en uppfattning om hur det staringr till med elevernas laumlskompetens Naumlr

laumlrarna talar om laumlsning i klassrummet talar de inte i termer av att de arbetar

med laumlsfoumlrstaringelse utan de anvaumlnder hellre begreppen texttolkning och litteraumlra

analyser Detta kan tolkas som ett uttryck foumlr att laumlrarna foumlrutom att de inte

fullt ut bottnar i de teorier och begrepp som underlaumlttar naumlr de ska tala om vad

som utvecklar elevers laumlsfoumlrstaringelse anvaumlnder sig av de skrivningar som staringr i

aumlmnesplanen och i kunskapskraven och som ligger mer i linje med de begrepp

de faringtt med sig fraringn den egna laumlrarutbildningens litteraturvetenskapliga kurser

Ett exempel paring detta aumlr naumlr Nora talar om olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga Nora

beskriver de olika nivaringerna som att en nivaring aumlr att konkret foumlrstaring vad som staringr

paring raderna i en text laumlsfoumlrstaringelse ligger paring en annan nivaring som handlar om att

foumlrstaring det man laumlser och kunna laumlsa mellan raderna och ytterligare en nivaring blir

daring texttolkning som handlar om att foumlrstaring texten paring ett djupare plan Det Nora

kallar foumlr olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga aumlr egentligen en aringtskillnad av begrepp

daumlr laumlsfaumlrdighet inbegriper ordavkodning laumlsfoumlrstaringelse aumlr den aktivitet daumlr

foumlrstaringelse av den laumlsta texten fokuseras och daumlr laumlskompetens aumlr det som kraumlvs

foumlr att tolka till exempel en litteraumlr text

Begrepp som laumlsfaumlrdighet laumlsstrategi laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens finns

inte med i aumlmnesplanen foumlr svenska i gymnasiet vilket laumlmnar stort utrymme

foumlr den enskilda laumlraren att tolka vad det innebaumlr att kunna laumlsa Aumlven om

laumlrarna i viss maringn kan beskriva vad om ingaringr i att ha en god laumlsfoumlrstaringelse saring

tycks de aumlndaring ha svaringrt att tydligt definiera vad som ingaringr i begreppet Laumlrarna

konstaterar aring ena sidan att laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr och aumlr naringgot de alltid

har arbetat med aring andra sidan saumlger de naumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet kommer paring tal

att de saknar utbildning i att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Detta vaumlcker fraringgor om

vad det aumlr de anser att de behoumlver kompetensutveckling i Satt i relation till

avhandlingens Del I daumlr laumlrarna beskriver sin undervisning som utgaringr fraringn

laumlsning av olika texter och daumlr det framkommer att laumlrarna laumlgger stor vikt vid

att undervisa om till exempel betydelsen av bildspraringk och att kunna laumlsa

mellan raderna saring tyder detta paring att de knappast saknar kunskaper om laumlsning

eller om laumlsfoumlrstaringelse Tvaumlrtom saring ligger mycket av det de beskriver i Del I i

linje med teorier om processer i laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen och vilken

undervisning som gynnar elevernas laumlsfoumlrstaringelse och utvecklar deras

231

moumljlighet att laumlsa och foumlrstaring olika texter (se till exempel Duke et al 2011

Guthrie amp Scafiddi 2004 Paige et al 2012 Rasinski 2014)

I avhandlingens Del II bekraumlftas den bild som framtraumlder i Del I att naumlr

laumlrarna talar om sin undervisning visar de att de kan mycket om laumlsning och

om elevers laumlskompetens men det tycks vara en implicit kunskap Att laumlrarna

har svaringrt att uttrycka vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr behoumlver alltsaring inte automatiskt betyda

att de inte vet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr eller hur man anvaumlnder laumlsstrategier

foumlr att foumlrstaring en text Denna sida av undervisningen tycks dock som Karin

uttrycker det och som synliggoumlrs i Del I vara en del av laumlrarerfarenheten som

aumlr mer intuitiv Det som snarare verkar vara problematiskt foumlr laumlrarna aumlr att de

saknar begreppen och teorierna bakom vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur det

kan utvecklas Om svensklaumlrare saknar teoretisk foumlrstaringelse och daumlrmed ocksaring

ett metaspraringk foumlr att kunna prata om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse blir de som

Karin paringtalar haumlnvisade till sin magkaumlnsla och sin erfarenhet naumlr de ska tala

om elevers laumlskompetens Konsekvensen blir daring att det blir svaringrare baringde att

undervisa i laumlsfoumlrstaringelse foumlr att till exempel som Tengberg (2011) paringpekar

kunna foumlrklara foumlr eleverna vad det innebaumlr att laumlsa mellan raderna och att goumlra

en adekvat bedoumlmning av var en elev befinner sig i sin laumlsutveckling Det blir

aumlven svaringrare att kommunicera baringde med kollegor och med elever och deras

varingrdnadshavare vad det innebaumlr att ha god laumlskompetens och vad som ligger

till grund foumlr bedoumlmningen av elevernas laumlskompetens Liksom laumlrarna i

Alatalos (2011) och Westlunds (2013) studier skulle aumlven laumlrarna i den haumlr

studien behoumlva faring en foumlrdjupad laumlsteoretisk grund att staring paring foumlr att faring tillgaringng

till begreppen och teorierna om laumlsfoumlrstaringelse eftersom det kan moumljliggoumlra foumlr

dem att kanske goumlra fler och andra didaktiska val foumlr undervisningen naringgot

som aumlr viktigt att beakta baringde foumlr laumlrarutbildningar och foumlr olika

fortbildningssatsningar som skolans huvudmaumln genomfoumlr Forskning har visat

att hos laumlrare som faringtt fortbildning med syftet att goumlra laumlrarnas implicita

kunskaper om laumlsning och skrivande explicita saring sker en tydlig foumlraumlndring i

hur laumlrarna talar om sin laumlsundervisning (Brevik 2014 Folkeryd amp af

Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019 Schleppegrell 2013) De

foumlraumlndringar som i Breviks (2014) studie kunde noteras i relation till

laumlsundervisningen i klassrummet var visserligen av taumlmligen obetydlig art

men den stora skillnaden laringg i att laumlrarna efter fortbildningen kunde saumltta ord

paring vad de gjorde i undervisningen

Krock mellan prov och praktik

Skolkommissionen har i sin utredning Samling foumlr skolan (SOU 201735)

kommit fram till att det finns en stor risk att kunskapskraven har blivit foumlr

styrande under nuvarande laumlroplaner i Lgr 11 (Skolverket 2017) och Gy11

(Skolverket 2011) och att laumlrare daumlrfoumlr tenderar att hoppa oumlver skrivningarna

om aumlmnets syfte (SOU 201735) I den haumlr studien hoppar laumlrarna inte oumlver

232

syftet foumlr aumlmnet svenska men de framstaringr som taumlmligen styrda av aumlmnets

kunskapskrav vilket framtraumlder i hur laumlrarna ser paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet som ett instrument foumlr att betygsaumltta elevers laumlskompetens

En del av det performativa trycket kan vara att laumlrarna raumlttar in sig mot

skrivningarna i aumlmnesplanen foumlr att inte bli ifraringgasatta och om styrdokumenten

blir foumlr styrande skulle det faktiskt kunna vara saring att det inte raringder saring stor

variation mellan laumlrarnas undervisning Detta skulle i saring fall kunna ses som

naringgot positivt ur en likvaumlrdighetssynpunkt men aumlven som naringgot oroande om

det betyder att laumlrarna styrs foumlr mycket av kunskapskraven saring att

undervisningens bedoumlmningsaspekter faringr prioritet oumlver undervisningens

inneharingll Laumlrarna beskriver hur de utformar egna examinationer av laumlsning i

klassrummet utifraringn kunskapskraven med avseende paring att eleverna till

exempel ska kunna resonera om texters tema och allmaumlnmaumlnskliga drag samt

dra paralleller till andra texter de laumlst Laumlrarnas foumlrstaringelse av vad laumlsfoumlrstaringelse

innebaumlr tycks ocksaring paringverka deras foumlrharingllande till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet paring saring vis att de framharingller att examination av laumlsning sker

baumlst inom ramen foumlr den ordinarie undervisningen Det aumlr sedan dessa

examinationer som blir viktiga naumlr laumlrarna saumltter slutbetyg i kursen Samtidigt

ger laumlrarna tydligt uttryck foumlr att helst inte behoumlva maumlta och betygsaumltta

elevernas laumlsning alls utan bara behoumlva fokusera paring att vaumlcka laumlslust och

motivation till att laumlsa en oumlnskan som aumlven laumlrarna i Bradlings (2020) studie

ansluter sig till Att laumlrarna helst inte vill bedoumlma och betygsaumltta elevers

laumlsning oumlver huvud taget aumlr ocksaring naringgot som kan taumlnkas paringverka deras relation

till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet vars fokus aumlr just det som laumlrarna minst

av allt vill goumlra i sin undervisning

Diskussionerna om diskrepansen mellan resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav ligger i linje med de tvaring studier

(Joumlnsson amp Klapp 2020 Vallberg-Roth et al 2016) som visar att laumlrare ofta

vaumlrderar resultaten paring de nationella proven olika vid betygsaumlttningen Det

visar aumlven paring en kritisk instaumlllning fraringn laumlrarna i den haumlr studien till

Skolverkets bedoumlmningspraktik Det finns tvaring nivaringer i denna kritik Den ena

nivaringn handlar om diskrepansen brist paring laumlnkning mellan laumlsfoumlrstaringelseprovets

betygssystem och det allmaumlnna betygssystemet som laumlrarna maringste anvaumlnda sig

av foumlr betygsaumlttning i kursen Diskrepansen bestaringr i att provets betygssystem

dels anvaumlnder mellanbetyg paring enskilda uppgifter dels kvantitativa poaumlng foumlr

motsvarande kvalitativa vaumlrdeord i kursens kunskapskrav Detta menar laumlrarna

blir problematiskt foumlr praktiken att hantera Den andra nivaringn handlar om

laumlrarnas uppfattningar om att det aumlr svaringrt att relatera provets resultat till

kursens kunskapskrav I aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 staringr inte begreppen

laumlsfoumlrstaringelse laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens eller laumlsstrategier utskrivna utan det

aumlr ett mer allmaumlnt rdquofoumlrmaringga att laumlsardquo (Skolverket 2011) som faringr staring foumlr vad

laumlsning kan vara Denna skrivning laumlmnar ett stort utrymme foumlr tolkning av

vad det innebaumlr att kunna laumlsa Den bokstavliga tolkningen kan saringledes saumlgas

staumlmma oumlverens med laumlrarnas uppfattning om att det inte staringr naringgot om

233

laumlsfoumlrstaringelse i kunskapskraven Det aumlr dock inte orimligt att dra slutsatsen att

det kraumlvs laumlsfoumlrstaringelse foumlr att en elev ska kunna aringterge inneharingllet sammanfatta

och reflektera oumlver en text samt lyfta fram textens huvudtanke och goumlra

inferenser mellan olika texter (se till exempel Almasi amp Hart 2018 Duke amp

Martin 2018) Den bild som haumlr framtraumlder aumlr att det aumlr otydligt foumlr laumlrarna

vad som avses med laumlsfoumlrstaringelse i relation till skrivningarna i aumlmnesplanens

kunskapskrav Kunskapskraven blir daring foumlremaringl foumlr en tolkningsfraringga daumlr

laumlrarna i studien tycks laumlgga naringgot annat i begreppet laumlsfoumlrstaringelse aumln det som

aumlr moumljligt att laumlsa in i kunskapskravens skrivningar och daumlrmed drar laumlrarna

slutsatsen att laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr loumlst foumlrankrat i relation till kursens

styrdokument Detta aumlr troligtvis en av anledningarna till att laumlrarna upplever

att det finns ett glapp mellan det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens

kunskapskrav

Ytterligare en anledning till att det aumlr naringgot som skaver i laumlrarnas relation

till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr att de menar att resultatet fraringn

delprovet inte aumlr anvaumlndbart foumlr dem naumlr de ska saumltta slutbetyg Uppfattningen

som uttrycks i den haumlr studien att provets resultat inte aumlr naringgot foumlr laumlrarna utan

enbart foumlr statistiker vid Uppsala universitet delas av gymnasielaumlrarna i den

haumlr studien och grundskolelaumlrarna i den undersoumlkning som genomfoumlrdes av

Bonnevier et al (2017) Laumlrarna pekar haumlr paring att de anser att det saknas

laumlnkning mellan provets utformning och bedoumlmningsmodell med kvantitativ

poaumlngsaumlttning och kursens kvalitativt skrivna kunskapskrav Daumlrfoumlr menar de

att det blir svaringrt foumlr dem att hantera resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet och

bristen paring laumlnkning blir haumlr ett exempel paring hur laumlrarna hamnar i vad Ball et al

(2012) kallar att hamna mellan olika policystraumlvanden i skolsystemet Det

nationella provet i Svenska 1 representerar en policy paring nationell nivaring som

handlar om att det svenska skolsystemet ska ha nationella prov och maumltbara

resultat Genom att kunna maumlta kunskaper finns en straumlvan efter att faring en oumlkad

maringluppfyllelse och oumlkad likvaumlrdighet i betygsaumlttningen samtidigt som ett av

det nationella provets syften ocksaring aumlr att kunna jaumlmfoumlra elevers prestationer

paring nationell nivaring Nationell policy om att skolan ska ha maringlrelaterade betyg

som maumlter kvaliteter med hjaumllp av vaumlrdeord i ett betygssystem utan kriterier

foumlr mellanbetygen D och B krockar med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovets

kvantifierade poaumlngskala som motsvarar alla de sex betygsstegen inklusive

mellanbetygen Den kvantifierade provpoaumlngen hamnar sedan i konflikt med

den lokala nivaringn naumlr laumlrarna ska tala om foumlr eleverna vilket kvalitativt

formulerat kunskapskrav deras resultat paring provet motsvarar och vad resultatet

faktiskt saumlger om elevernas laumlskompetens Det blir med andra ord

problematiskt foumlr praktiken att i den lokala kontexten hantera provresultatet

och resultatet blir att laumlrarna inte laumlgger saumlrskilt stor vikt vid det delprovet naumlr

elevernas prestationer ska sammanfattas infoumlr slutbetyget Naumlr provresultatet

inte blir ett stoumld eller ens anvaumlndbart naumlr det ska saumlttas slutbetyg foumlrsvinner

ocksaring incitamenten till att laumlgga tid paring att foumlrbereda eleverna foumlr provet eller

att foumlraumlndra undervisningen Detta ligger ocksaring i linje med resultaten i studier

234

fraringn grundskolan (Bonnevier et al 2017 Joumlnsson amp Klapp 2020) daumlr laumlrarna

ger uttryck foumlr att det aumlr problematiskt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget

foumlrharingller sig till kunskapskraven och slutbetyget Detta saumlger kanske mer om

de nationella provens konstruktion i relation till formuleringarna i

styrdokumenten aumln om laumlrarnas kompetens och visar paring att dilemman uppstaringr

i praktiken naumlr laumlrare maringste hantera och prioritera mellan motstridiga policyer

Sjaumllva provkonstruktionen med vad som beskrivs som en fokusering paring

detaljfraringgor i provet aumlr ocksaring naringgot som skapar irritation hos laumlrarna med

motiveringen att det aumlr maringnga elever som foumlrlorar poaumlng i provet foumlr att de

inte lyckas svara paring de enkla detaljfraringgorna naringgot som aumlven laumlrarna i Joumlnsson

och Klapps (2020) studie uttrycker Duke och Pearson (2002) skriver att

elevers foumlrstaringelse av text kan formas av den typ av fraringgor de blir vana vid att

svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor Om undervisningen eleverna aumlr vana vid

fraringgar efter fakta och detaljer tenderar de i framtida laumlsning att fokusera paring

fakta och detaljer Paring samma saumltt fokuserar elever sin laumlsning paring strukturer och

helheter i texterna och paring att sammanfoumlra det de laumlser med saringdant de kan sedan

tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana vid fraringn undervisningen Daring

aumlr det troligt att de missar saringdant som befinner sig paring detaljnivaring i texten Om

daring undervisningen hos de laumlrare som deltar i studien fokuserar paring att foumlrstaring

texter i sin helhet saring skulle man kunna anta att det finns en risk att eleverna

missar de fraringgor i provet som ligger paring detaljnivaring vilket blir ytterligare en

kaumllla till frustration hos laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet

Naumlr laumlrarna talar om hur de examinerar laumlsning i klassrummet talar de hellre

i termer av analyser och texttolkning aumln om testning av elevers laumlsfoumlrstaringelse

och examinationerna kan goumlras baringde muntligt och skriftligt Muntliga

examinationer i form av textsamtal lyfts ocksaring fram som en foumlrdel naumlr det

gaumlller att examinera med fokus paring elevernas laumlsning Det finns flera studier

som lyfter fram litteratursamtalets viktiga funktion naumlr det gaumlller att foumlrdjupa

elevers foumlrstaringelse av texter (se till exempel Braringten 2008 Duke et al 2011

Roe 2014 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) men det aumlr knappast naringgot som det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet bjuder in till Den bild som framtraumlder i Del II

aumlr att laumlrarna anser att deras saumltt att examinera laumlsning skiljer sig fraringn provets

saumltt att examinera laumlsning samtidigt som inledningen av detta kapitel visar att

laumlrarna faringr bekymmer naumlr de ska definiera vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr Det tycks

saringledes som om laumlrarna uppfattar att de och provet staringr foumlr olika diskurser om

vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr och hur laumlsfoumlrstaringelse kan maumltas som inte riktigt moumlts

Laumlsning i provet uppfattas som naringgot som anses vara kvantitativt maumltbart

under det att laumlsning i laumlrarnas undervisning aumlr en del av det som ger eleverna

kunskaper bortom texten Detta bidrar ytterligare till att laumlrarna upplever att

det aumlr naringgot som skaver med provet och till att resultatet paring det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet inte blir saumlrskilt viktigt foumlr laumlrarna

Laumlrarnas laumlsagenda i kursen Svenska 1 grundar sig i ambitionen att

laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att bli mer aumln bara goda laumlsare deras laumlslust ska

vaumlckas de ska ocksaring bli mer bildade och utveckla kunskaper som foumlr dem

235

bortom texten och bortom klassrummets vaumlggar Laumlrarna anser dock att denna

typ av laumlsning inte omfattar laumlsning som paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta och

saumltta poaumlng paring Detta paringverkar ocksaring deras relation till det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom provet inte kan erbjuda den typ av laumlsning som

intar en saringdan central plats i laumlrarnas undervisning Den laumlsning som

genomfoumlrs i klassrummet blir paring saring vis viktigare baringde foumlr elevernas personliga

utveckling och foumlr betygsaumlttningen i kursen aumln resultatet paring provet vilket

paringverkar den betydelse laumlsfoumlrstaringelseprovet faringr foumlr undervisningen Laumlrarna

menar att provet inte saumlger saring mycket om elevernas foumlrstaringelse av text och

eftersom de i klassrumssituationen arbetar med laumlsning paring ett annat saumltt faringr

laumlrarna genom undervisningen betydligt rikare och mer vaumlrdefull information

om elevernas laumlskompetens aumln vad det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger I

detta avseende bottnar laumlrarnas uppfattningar om provet i det som baringde

Tengberg (2015) och Alderson (2000) lyfter fram som problematiskt naumlr det

gaumlller att konstruera laumlsfoumlrstaringelseprov daumlr laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter ingaringr

Tengberg och Alderson menar baringda att naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur

saring aumlr det just tolkning av texten som aumlr det centrala och att det daumlrmed inte garingr

att uttala sig om huruvida en elev har foumlrstaringtt en text endast utifraringn om elevens

svar staumlmmer oumlverens med provkonstruktoumlrens anvisningar Det aumlr detta som

laumlrarna i denna studie beskriver naumlr de talar om att det aumlr foumlr snaumlva

tolkningsramar i provets bedoumlmningsanvisningar Laumlrarna menar ocksaring i det

haumlr avseendet att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till

provsituationen som de paring ett mer nyanserat vis kan avgoumlra vilken

laumlskompetens en enskild elev visar Haumlr faringr de stoumld av dels Westlund (2015)

som paringpekar att det inte finns ett enda laumlsprov som kan maumlta hela

komplexiteten vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelse dels av Roe och Engdal Jensen (2017)

och Duke et al (2011) som visar att resultat paring laumlsfoumlrstaringelseprov inte saumlger

naringgot om vad det aumlr i elevernas laumlskompetens som behoumlver stoumlttas Vidare

understryker Alderson (2000) att laumlsning i en formell provsituation kan verka

haumlmmande och att elever daumlrfoumlr kan prestera kvalitativt baumlttre naumlr

bedoumlmningen av laumlsningen goumlrs i en mer informell situation

Samtidigt som laumlrarna som diskuterats tidigare tycks vaumlldigt styrda av

kursens kunskapskrav naumlr de planerar och genomfoumlr sin laumlsundervisning och

daumlrmed bekraumlftar de farharinggor som Lundstroumlm et al (2011) uttrycker om att

nationella laumlsfoumlrstaringelseprov och skrivningar i svenskaumlmnets kursplaner i 2011

aringrs laumlroplaner riskerar att paringverka undervisningen i riktning mot en

litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv saring visar laumlrarna

i den haumlr studien ocksaring paring det motsatta De motsaumltter sig att laumlsning kan maumltas

objektivt och visar tydligt att de vill naringgot helt annat med laumlsundervisningen

som aumlr mycket stoumlrre aumln att svara paring standardiserade kontrollfraringgor Paring saring vis

kan de farharinggor som Lundstroumlm et al formulerar saumlgas baringde ha infriats och

kommit paring skam i den haumlr studien eftersom laumlrarna baringde anpassar sig till och

visar motstaringnd mot att rikta in laumlsundervisningen mot det enkelt maumltbara

236

Analysen av materialet i den haumlr studien visar ovan att det aumlr naringgot som

skaver i laumlrarnas relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Satt i relation

till Young och Mullers koncept powerful knowledge kan skavet ocksaring ses som

olika tolkningar av vad som aumlr svenskaumlmnets powerful knowledge och som

inte riktigt moumlts i hanteringen av det nationella provet De tre delproven i det

nationella provet i kursen Svenska 1 kan ses som policy uppifraringn som ger en

signal om vad som aumlr viktigt att kunna i kursen Svenska 1 Provet kan daumlrmed

saumlgas representera en tolkning av svenskaumlmnets powerful knowledge som aumlr

gjord paring en nivaring ovanfoumlr de laumlrare som ska vaumllja inneharingll foumlr undervisning i

kursen och som ska genomfoumlra det nationella provet Naumlr det gaumlller de

muntliga och skriftliga delproven tycks laumlrarnas tolkning staumlmma oumlverens med

ndash eller ha oumlvertagits av laumlrarna i linje med ndash den styrande policyn men naumlr det

gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet motsaumltter sig laumlrarna i staumlllet styrande policy De

foumlrmaringgor och kunskaper som studiens laumlrare vill att eleverna ska utveckla

genom att laumlsa och arbeta med olika texter och som beskrivs och diskuteras i

avhandlingens Del I aumlr laumlrarnas tolkning och foumlrstaringelse av vad som aumlr powerful

knowledge i aumlmnet svenska I Del II framgaringr det att aumlven i olika

bedoumlmningssituationer vill laumlrarna saumltta in laumlsningen i ett stoumlrre sammanhang

och goumlra mer med laumlsningen aumln bara maumlta elevernas laumlsfoumlrstaringelse i en isolerad

haumlndelse Ball (1993) framharingller att vissa policyer som infoumlrs i skolan

misslyckas med att knyta an till laumlrarna som ska goumlra policyn Som

diskussionen ovan visar tycks detta vara fallet med laumlrarna som medverkar i

denna studie och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1

Avslutningsvis framtraumlder i avhandlingens Del II att det finns ett

spaumlnningsfaumllt mellan hur laumlrarna ser paring bedoumlmning och examination av elevers

laumlsning i undervisningssituationen kontra det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Laumlrarna lyfter fram att elevers laumlsning baumlst utvaumlrderas oumlver tid i olika former

och vid flera tillfaumlllen vilket inte aumlr moumljligt om fokus laumlggs vid ett enda

examinerande provtillfaumllle som det nationella provet Trots att avhandlingens

Del I visar att laumlrarna goumlr mycket i undervisningen som gynnar elevernas

utveckling av laumlsfoumlrstaringelse upplever laumlrarna att de saknar kompetens och

verktyg att stoumltta elevernas laumlskompetens Laumlrarna har dock mycket kunskaper

men saknar det teoretiska metaspraringk som behoumlvs foumlr att kunna goumlra en adekvat

bedoumlmning av elevers laumlskompetens Laumlrarna uppvisar aumlven olika grad av

anpassning och motstaringnd mot baringde det nationella provet som saringdant och det

performativa trycket som provet aumlr en del av Det aumlr inte saring att samma laumlrare

ensidigt staringr foumlr det ena eller andra utan varje enskild laumlrare visar upp olika

stort motstaringnd och olika grad av anpassning beroende paring hur olika delar av det

performativa tycket samspelar eller garingr paring tvaumlrs med laumlrarens egen ideologi

om laumlsning bedoumlmning och undervisning Det nationella provet och dess

kringeffekter i form av till exempel sambedoumlmning och av resultatredovisning

ses som baringde en moumljlighet till fortbildning och kalibrering av den egna

bedoumlmningsfoumlrmaringgan och som ett intraringng i den autonoma laumlrarens

undervisningspraktik

237

Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande diskussion

Den haumlr avhandlingen har visat hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om

laumlsundervisning i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och

vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter

samt hur undervisningen paringverkas av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och

examineras Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om vilka

didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja

inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext

och ett saumlrskilt fokus har riktats mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever

laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade

praktiken Utifraringn syftet formulerades fem forskningsfraringgor hur beskriver

laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka

texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion har texterna

i undervisningen vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska

tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs vilka uppfattningar om

bedoumlmning och examination av elevers laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal samt

vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska 1

synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Forskningsfraringgorna har sedan

staringtt i fokus foumlr vart och ett av de fem empiriska kapitlen Fem svensklaumlrare

paring gymnasiet har deltagit i studien och delat med sig av sina reflektioner om

sitt arbete med kursen Svenska 1 paring gymnasiet under ett laumlsaringr

I avhandlingens Del I har laumlrarnas beraumlttelser synliggjort en

laumlsundervisning som i maringnga delar garingr i linje med det som forskning visat

fraumlmjar elevers laumlsutveckling aumlven om laumlrarna i Del II ger uttryck foumlr att de

inte anser att de har faringtt tillraumlckligt med verktyg foumlr att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse

utifraringn forskningsbaserad kunskap Laumlsundervisningen tycks daumlrmed i houmlg

grad vara intuitivt grundad Dessutom framtraumlder en bild av att den lokala

kontexten har stor betydelse foumlr vilken undervisning som iscensaumltts samt vad

laumlrarna lyfter fram som viktiga kunskaper i svenskundervisningen Det

handlar om att stoumltta elever att utveckla foumlr svenskaumlmnet aumlmnesspecifika

faumlrdigheter foumlrmaringgor och kunskaper men ocksaring om att skapa moumljligheter foumlr

eleverna att faring kunskaper som foumlr dem bortom texterna och bortom

klassrummet I laumlrarnas tal om sin laumlsundervisning finns exempel paring

fragmenterad undervisning av laumlgre epistemisk kvalitet men ocksaring paring flera

undervisningsmoment av houmlg epistemisk kvalitet som syftar till att eleverna

238

ska kunna utveckla powerful knowledge som inte aumlr enkelt maumltbar I

avhandlingens Del II blir det dock tydligt att den performativa kontexten som

laumlrarna navigerar i goumlr att utrymmet foumlr det de oumlnskar med sin undervisning

krymper naumlr laumlrarna ska leva upp till kraven paring maumltbara resultat och ett

performativt tryck Motstridiga policyer som till exempel att vaumlcka laumlslust

samtidigt som elevernas laumlsning ska betygsaumlttas och ett nationellt prov som

ska hanteras paringverkar baringde laumlrarna och deras undervisning paring ett paringtagligt saumltt

Fokus paring den del av provet och undervisningen som laumlttare laringter sig maumltas

som till exempel det vetenskapliga skrivandet goumlr att laumlrarna kaumlnner att de har

mindre frihet att genomfoumlra kreativa inslag i undervisningen och att de arbetar

mindre med laumlsning i undervisningen aumln innan ett nationellt prov infoumlrdes i

gymnasiets aringrskurs 1 Genom att studera laumlrarnas beraumlttade praktik har den haumlr

avhandlingen synliggjort den komplexa situation som laumlrare befinner sig i och

att det de vill goumlra inte alltid aumlr foumlrenligt med det som de aumlr aringlagda att goumlra

Metodologiska oumlvervaumlganden

Den haumlr studien har genomfoumlrts i pedagogiskt arbete som

forskarutbildningsaumlmne vilket innebaumlr att studiens syfte formulerades foumlr att

generera kunskap som aumlr betydelsefull foumlr den pedagogiska verksamheten Foumlr

att uppnaring syftet var det viktigt att faring tillgaringng till laumlrares reflektioner oumlver de

didaktiska avvaumlgningar de staringr infoumlr naumlr de planerar sin undervisning och aumlven

att faring tillgaringng till det textunderlag som anvaumlndes i klassrummet Daumlrfoumlr valde

jag att genomfoumlra en intervjustudie daumlr jag aumlven samlade in allt textmaterial

med tillhoumlrande arbetsuppgifter under studiens garingng Studiens

halvstrukturerade intervjuer har gett mig tillgaringng till laumlrarnas beskrivningar av

och uppfattningar om deras undervisningspraktik vilket tillsammans med det

insamlade textmaterialet och arbetsuppgifterna moumljliggjorde foumlr mig att faring syn

paring och analysera laumlrarnas tal om laumlsundervisningens inneharingll och den egna

bedoumlmningspraktiken i relation till elevernas laumlsning Genom intervjuerna och

genom att studera laumlrarnas val av undervisningstexter blev det moumljligt att

synliggoumlra laumlrarnas foumlrstaringelse av vad som aumlr viktigt att undervisa om och hur

de vaumlljer att prioritera naumlr det gaumlller undervisningens inneharingll Behovet av

kompetensutveckling naumlr det gaumlller laumlrares metaspraringk i relation till elevers

laumlskompetens aumlr ocksaring naringgot som hade varit svaringrt att faring syn paring om jag hade

gjort ett annat metodval Laumlrares uppfattningar om hur styrdokument och

andra policyer ska oumlversaumlttas fraringn en abstrakt policy till en konkret

undervisningshaumlndelse blir ocksaring mer komplicerat att belysa paring annat saumltt aumln

genom att anvaumlnda intervjuer som forskningsmetod Genom att samla in och

goumlra foumlrteckningar oumlver alla de texter som laumlrarna valde att anvaumlnda i sin

undervisning i kursen Svenska 1 fick jag ocksaring moumljlighet till en unik inblick i

ett komplett textmaterial foumlr en gymnasiekurs i svenska naringgot som tidigare

svenskaumlmnesdidaktiska studier inte i saumlrskilt stor utstraumlckning har visat

239

eftersom de tenderar att fokusera antingen skoumlnlitteraumlra texter eller texter av

sakprosakaraktaumlr I kombination med intervjuerna har ocksaring

textfoumlrteckningarna gett en god inblick i hur undervisning skapas och kan se

ut naumlr det gaumlller att planera och genomfoumlra en hel kurs i svenska paring gymnasiet

Att vaumllja intervjuer som forskningsmetod betyder att forskarens tillgaringng till

praktiken blir begraumlnsad till en beraumlttad praktik I en intervjustudie aumlr det

daumlrfoumlr viktigt att vara medveten om att det finns en moumljlighet att laumlrarna i talet

om sin undervisning medvetet eller omedvetet vaumlljer att framstaumllla sig sjaumllva

enligt en oumlnskvaumlrd idealversion Det aumlr laringngt ifraringn saumlkert att det laumlrare saumlger

att de goumlr i klassrummet staumlmmer oumlverens med vad de faktiskt goumlr Det aumlr

moumljligt att observationer av samma praktik hade visat andra nyanser eller till

och med en helt annan sida av praktiken Detsamma gaumlller foumlr om det i staumlllet

hade varit elever som hade intervjuats om undervisningen vilket hade kunnat

bidra med andra perspektiv paring den studerade praktiken och visa andra resultat

Om fokus i studien hade varit att belysa vad som sker i klassrummet i den

unika undervisningssituationen eller hur elever uppfattar undervisningen

hade daumlrfoumlr observationer eller elevintervjuer varit att foumlredra I den haumlr

avhandlingen har dock fokus legat vid vad som haumlnder innan laumlrare kliver in i

klassrummet Endast observationer hade daumlrfoumlr inte gett mig tillgaringng till

laumlrarnas reflektioner om det de goumlr i praktiken vilket hade gjort det svaringrare att

uppnaring studiens syfte Klassrumsobservationer kan inte heller synliggoumlra de

delar av laumlrares arbete som sker utanfoumlr klassrummet och utan laumlrarnas roumlster

hade det varit svaringrt att faring syn paring de spaumlnningsfaumllt de navigerar i naumlr de ska

utfoumlra sitt uppdrag och belysa komplexiteten i laumlrares uppdrag

Naumlr policy i relation till arbetet i skolan ska studeras kan dokumentstudier

ge vaumlrdefull information om de skriftliga policyer som styr skolan och vilka

diskurser som raringder i olika styrdokument I en dokumentstudie blir det dock

svaringrt att faringnga dels oskrivna policyer som kan finnas paring en skola dels hur de

olika policyerna paringverkar praktiken och laumlrares dagliga arbete Det

performativa trycket aumlr inte heller naringgot som garingr att se varken i

policydokument eller i observationer och aumlr naringgot som intervjumetoden gjorde

moumljligt att faringnga upp eftersom det aumlr naringgot som upplevs av de som verkar i

praktiken En del av studiens syfte har ocksaring varit att belysa vad laumlrarna anser

vara viktigt att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i

den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring den delen av syftet har laumlrarintervjuer

varit en foumlrutsaumlttning Detta i synnerhet som att det har varit viktigt att i linje

med den poaumlng som Michael Young (2015) goumlr laringta de verkliga

aumlmnesexperterna som dagligen undervisar i ett skolaumlmne ndash laumlrarna ndash faring goumlra

sina roumlster houmlrda om vilket inneharingll i ett aumlmne som aumlr viktigt att undervisa om

och varfoumlr

Resultaten i den haumlr studien maringste aumlven foumlrstarings utifraringn att laumlrarna naumlr de

talar om sin undervisning uttalar sig utifraringn ett helhetsperspektiv paring sin

professionella roll Aumlven om de beskriver sin undervisningspraktik i relation

till en viss kurs och till en viss klass garingr det inte att helt frigoumlra och isolera de

240

erfarenheterna fraringn laumlrarnas samlade erfarenheter fraringn andra klasser och andra

kurser i aumlmnet svenska Det aumlr ocksaring troligt att resultaten i den haumlr

avhandlingen har paringverkats av att samtliga laumlrare som tackade ja till att

medverka i studien var verksamma paring studiefoumlrberedande program Med

andra laumlrare som aumlr verksamma paring andra gymnasieprogram eller som saumltter

andra delar av svenskaumlmnet aumln laumlsningen i fokus foumlr undervisningen kanske

helt andra resultat gaumlllande laumlsning hade framtraumltt Till exempel aumlr det

sannolikt att textmaterialet undervisningens uppgifter och syftet med

laumlsningen hade sett annorlunda ut om andra laumlrare hade medverkat i studien

Att alla fem laumlrarna som deltar i studien representerar ett positivt urval i saring

maringtto att de har ett saumlrskilt intresse just foumlr laumlsning har baringde varit en

foumlrutsaumlttning foumlr studien och kan ocksaring moumljligen vara en svaghet eftersom till

exempel laumlsning lyfts fram av laumlrarna som naringgot centralt i den oumlnskansvaumlrda

svenskundervisningen Att laumlrare som valts ut foumlr att delta i studien uttrycker

att laumlsning aumlr viktigt och boumlr staring i fokus foumlr svenskundervisningen kan tyckas

som sjaumllvklart Samtidigt hade det varit svaringrt att faring veta mer om vad som ses

som viktiga kunskaper i relation till laumlsning av olika texter i undervisningen

om helt andra saker aumln laumlsning hade staringtt i centrum av laumlrarnas

svenskundervisning

Utifraringn den haumlr studien garingr det daumlrfoumlr inte att haumlvda att laumlrarna eller

resultaten aumlr representativa foumlr alla svensklaumlrare paring gymnasiet eller att studien

paring naringgot saumltt aumlr heltaumlckande foumlr all svenskundervisning som sker paring gymnasiet

Givet studiens design garingr det daumlrmed inte att goumlra anspraringk paring att de slutsatser

som dras utifraringn laumlrarnas tal om sin undervisning och om undervisningens

texter aumlr generaliserbara Daumlremot kan resultaten ses som mer aumln enbart fem

enskilda laumlrares beraumlttelser om sin undervisning daring resultat fraringn kvalitativa

intervjustudier kan bidra till att oumlverfoumlra kunskap fraringn en situation till en annan

(Kvale amp Brinkmann 2014) De bilder som framtraumlder i den haumlr studien kan

saringledes dels bidra till en didaktisk diskussion om hur laumlsundervisning foumlr aumlldre

elever paring gymnasiet har potential att se ut dels belysa den komplexa process

av olika didaktiska avvaumlgningar och de utmaningar och moumljligheter som det

innebaumlr naumlr laumlrare ska vaumllja inneharingll till sin undervisning i en performativ

kontext

Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter

Alla laumlrare som arbetar i svensk skola aumlr tjaumlnstemaumln med ett uppdrag de ska

utfoumlra vilket betyder att de inte kan hitta paring vad de vill naumlr de utfoumlr sitt arbete

Uppdraget aumlr styrt av olika policyer som saumltter ramarna foumlr vilka olika val som

aumlr moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning

Laumlrare behoumlver vara insatta i och foumllja de policyer som styr deras verksamhet

saring att de inte riskerar att begaring tjaumlnstefel Samtidigt visar laumlrarna i den haumlr

studien att de ocksaring har ambitioner och en vilja att goumlra mer ndash eller andra saker

241

ndash aumln vad som stipuleras inom deras uppdrag Ibland sammanfaller laumlrarnas

ambitioner med styrande policy men ibland krockar laumlrarnas oumlnskan med det

som de i sitt uppdrag aumlr aringlagda att goumlra Det som laumlrarna anser vara viktigt i

undervisningen och det som de har i uppdrag att maumlta aumlr med andra ord inte

alltid helt foumlrenliga med varandra

I en tid daumlr maringnga laumlrare vittnar om att deras laumlrargaumlrning allt mer paringverkas

av yttre styrningar (se till exempel Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017

Lundstroumlm 2018 Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Mickwitz 2015

Persson 2017) visar laumlrarna i den haumlr studien att det aumlr moumljligt att hitta

strategier foumlr att frigoumlra sig fraringn styrningen genom att goumlra egna tolkningar av

policy saring att det laumlttare passar in med den egna oumlvertygelsen och det egna

laumlrarintresset Att inta ett policyperspektiv vid studiet av hur en performativ

kontext och hur nationella prov paringverkar laumlrare och deras undervisning

innebaumlr vidare att hela den komplexa policyprocessen tas i beaktande Foumlr att

foumlrstaring vad en laumlrare goumlr som ska hantera en praktik faumlrgad av en performativ

och policybemaumlngd kontext daumlr nationella prov ingaringr saring maringste med andra ord

handlandet saumlttas i relation till den lokala kontexten Enligt Ball et al (2012)

omgaumlrdas laumlrares praktik samtidigt av hundratals olika policyer paring olika nivaringer

i utbildningssystemet och det aumlr inte alltid alla policyer samspelar med

varandra ibland aumlr de till och med motstridiga Naumlr detta sker staumllls laumlrarna i

en situation daumlr de maringste hitta saumltt att navigera i en komplex praktik och

prioritera mellan olika syften och maringl foumlr undervisningen Den haumlr

avhandlingen har synliggjort naringgra saringdana krockar i svensklaumlrarnas praktik

och visar paring flera spaumlnningsfaumllt som uppstaringr mellan vad laumlrarna aumlr aringlagda att

goumlra och vad de vill goumlra i en undervisning som inramas av en performativ

kontext

En krock framkommer i samband med policy om skolans digitalisering i

kombination med haringrda ekonomiska prioriteringar daumlr inkoumlp av datorer till

alla elever staumllls mot inkoumlp av laumlroboumlcker och i svenskaumlmnets fall aumlven inkoumlp

av skoumlnlitteratur Ett annat tydligt exempel paring en krock som laumlrarna maringste

hantera aumlr aumlmnesplanens skrivning om att undervisningen i svenska ska vaumlcka

elevernas laumlslust samtidigt som det finns krav paring att elevernas laumlsning ska

examineras och betygsaumlttas ndash ett exempel paring motstridiga policyer som finns

inbyggd i en och samma policy Dessutom ska elevernas laumlsning ocksaring maumltas

i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Vad goumlr dessa policykrockar med laumlrarnas

moumljlighet att locka eleverna till laumlslust och vad ska laumlrarna prioritera i

undervisningen Garingr det att kombinera laumlslust med en maumltning och

betygsaumlttning av laumlsningen

Ytterligare ett exempel paring en krock mellan policyer kan illustreras av

dikten som texttyp som en didaktisk moumljlighet att skapa houmlg epistemisk

kvalitet i undervisningen samtidigt som den kan ha en funktion av direkt

foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Aring ena sidan utmaumlrker sig

alltsaring arbetet med dikter i undervisningen genom att det praumlglas av betydligt

friare och mer kreativa inslag aumln annan laumlsning i kursen Aring andra sidan blir

242

diktanalys en viktig foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

eftersom laumlrarna vet att uppgifter av det slaget brukar foumlrekomma i provet

Laumlrarna beraumlttar om flera kreativa saumltt som eleverna kan redovisa sin

diktlaumlsning paring som till exempel att skriva egna dikter att saumltta kaumlnslan och

upplevelsen av det laumlsta i centrum och att tolka dikterna i till exempel bilder

och toner Att laumlrarna verkligen anstraumlnger sig foumlr att faring med sig eleverna i

laumlsningen av dikter kan bero paring olika saker Det kan handla om att dikten som

form av laumlrarna anses vara mer fraumlmmande foumlr unga maumlnniskor i synnerhet

idag naumlr barn och unga laumlser allt mindre (Statens medieraringd 2019) under det

att laumlsning och analys av romaner och noveller aumlr naringgot som det tas mer foumlr

givet att eleverna kan sedan svenskundervisningen i houmlgstadiet

Min tolkning aumlr dock att laumlrarna i det sammanhanget skapar en

bedoumlmningsfri zon som ger moumljlighet till ett kravloumlst utforskande av

skoumlnlitteraumlra texter I den policybemaumlngda skolkontexten ser laumlrarna en

moumljlighet till ett friutrymme inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 daumlr laumlsning och

examination av dikter som specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens

kunskapskrav och daumlrmed inte saumlrskilt behoumlver examineras aumlven om lyrik

ingaringr som texttyp naumlr de gaumlller skoumlnlitteratur Haumlr visar laumlrarna att de tydligt

frigoumlr sig fraringn kraven paring en maumltbar laumlsning och i staumlllet moumljliggoumlr lustfyllda

moumlten med texttyper som kanske normalt inte ingaringr i elevernas laumlsrepertoarer

Daumlrmed saumltter laumlrarna den delen av aumlmnesplanen som lyfter laumlslusten i

centrum Naumlr det gaumlller laumlsning av romaner och noveller i undervisningen slits

laumlrarna mer tydligt mellan en oumlnskan om att eleverna ska tycka om att laumlsa och

se sig sjaumllva som laumlsare och kraven paring att examinera och saumltta betyg paring

elevernas laumlsning Undervisningen styrs ocksaring betydligt mer av

kunskapskravens skrivningar och krav paring att eleverna ska kunna goumlra litteraumlra

analyser och kunna anvaumlnda litteraumlra begrepp trots att laumlrarna uttrycker att de

helst inte skulle vilja behoumlva betygsaumltta elevernas laumlsning oumlver huvud taget

Laumlrarnas beraumlttelser visar ocksaring att det garingr att skapa bedoumlmningsfria zoner

vid till exempel romanlaumlsning exempelvis genom att laringta eleverna samtala om

sina boumlcker med skolbibliotekarierna utan naumlrvaro av den betygsaumlttande

laumlraren Satt i relation till forskning om laumlrande bedoumlmning (se till exempel

Joumlnsson 2020) aumlr det rimligt att anta att fler liknande bedoumlmningsfria zoner i

undervisningen skulle gynna elevers laumlslust och lust att laumlra Eriksen och

Elstads (2019) studie visar i foumlrsoumlken med betygsfria terminer i naringgra norska

gymnasieskolor paring positiva resultat med bedoumlmningsfria zoner Studien visar

att laumlrarnas fokus skiftande fraringn att dokumentera elevers prestationer infoumlr

betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att eleverna skulle utveckla

sina foumlrmaringgor och att eleverna boumlrjade aumlgna laumlrarnas aringterkoppling mer

uppmaumlrksamhet samtidigt som deras stress minskade Utan bedoumlmningsfria

zoner i undervisningen faringr examinationer och kunskapskrav ett allt stoumlrre

utrymme vilket kan hindra elevers kunskapsutveckling eftersom de varken

faringr moumljlighet att oumlva och utveckla sina foumlrmaringgor eller anser sig ha raringd att blotta

sina brister foumlr laumlraren eller att misslyckas (Joumlnsson 2020) Hudson (2017

243

2018) framharingller att en undervisning av houmlg epistemisk kvalitet och daumlrmed

en foumlrutsaumlttning foumlr powerful knowledge praumlglas av formativ bedoumlmning foumlr

laumlrande av rsquolow-stakes-rsquokaraktaumlr daumlr elever ges moumljlighet att laumlra sig av fel och

misstag Om undervisningen i staumlllet i alltfoumlr houmlg grad styrs av maumltbara

kunskapskrav och summativa bedoumlmningar som faringr stor betydelse foumlr

slutbetyget riskerar moumljligheten foumlr eleverna att tillaumlgna sig powerful

knowledge att minska Fraringgan blir daring vad det finns foumlr plats foumlr powerful

knowledge i en utpraumlglad bedoumlmningskultur

Ytterligare ett exempel paring en krock i praktiken aumlr utsagorna om att alla

elever behoumlver laumlra sig skriva korrekta referat Referatskrivande saumlger sig

samtliga laumlrare i studien ge foumlrharingllandevis stor plats trots att de egentligen inte

anser att det aumlr ett saumlrskilt roligt inslag i undervisningen Kursen Svenska 1

har tydliga kunskapskrav foumlr elevernas skrivande och daumlrfoumlr lyfts

referenshantering och referatet fram som en viktig oumlvning infoumlr det nationella

provet Provperspektivet bidrar troligtvis till att referatskrivandet praumlglas av

en faumlrdighetstraumlning av laringg epistemisk kvalitet och som av laumlrarna benaumlmns

som rdquotraringkigtrdquo och rdquofyrkantigtrdquo Ingen av laumlrarna uttrycker heller tidsbrist som

ett hinder i samband med referatskrivandet trots att de laumlgger taumlmligen stor

vikt vid elevernas foumlrmaringga att skriva referat vilket ocksaring tyder paring att oumlvningen

ses som viktig

Textsamtalet daumlremot beskrivs som roligt att genomfoumlra med eleverna

intressant meningsfullt och som naringgot som moumljliggoumlr nya erfarenheter

Laumlrarna uttrycker att baringde de sjaumllva och eleverna engageras naumlr de tillsammans

faringr diskutera olika texter och haumlr synliggoumlrs ett formativt foumlrharingllningssaumltt hos

laumlrarna i bedoumlmningarna I textsamtalen aumlr laumlrarna inte enbart ute efter att

kontrollera vad eleverna kan utan de vill aumlven stoumltta eleverna att komma

laumlngre i sin foumlrstaringelse av texten och baringde kunna naring ett houmlgre betyg paring

examinationen och samtidigt sammanlaumlnka laumlsningen till vaumlrlden utanfoumlr

klassrummet Samtidigt framkommer att textsamtalen ses som svaringrare att

bedoumlma aumln exempelvis referatskrivandet och att laumlrarna oumlnskar att de kunde

ge mer tid till den typen av textaktiviteter eftersom det skulle kunna hjaumllpa

eleverna att utvecklas i sitt laumlsande Haumlr lyfts tidsbristen tillsammans med

kravet paring bedoumlmning av laumlsningen som hinder foumlr laumlrarna att kunna hjaumllpa

eleverna vidare i deras laumlsutveckling Referatet och textsamtalet representerar

daumlrmed ytterligare exempel paring motstridigheter mellan vad laumlrarna kaumlnner att

de maringste goumlra och vad de egentligen vill goumlra Haumlr synliggoumlrs en svaringrighet i

att navigera mellan de policyer som aring ena sidan uppmanar laumlrarna att skapa en

undervisning i svenska som ger eleverna lust att laumlsa samtidigt som samma

styrdokument inneharingller krav paring att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och

betygsaumlttas Den performativa kontexten blir ett hinder foumlr laumlrarna eftersom

den tvingar dem att laumlgga ett stort fokus vid det som aumlr rdquofyrkantigtrdquo men laumlttare

laringter sig maumltas och betygsaumlttas och som ger eleverna baumlttre chans att klara det

nationella provet

244

I relation till talet om examination av laumlsning framtraumlder en bild av att

laumlsundervisningen examineras i enlighet med aumlmnesplanens skrivningar baringde

vad gaumlller det centrala inneharingllet och vad gaumlller kunskapskraven

Bedoumlmningen verkar inte i foumlrsta hand fokusera elevernas laumlsfoumlrstaringelse eller

hur deras laumlskompetens utvecklas utan laumlsfoumlrmaringga tycks vara naringgot outtalat

och foumlrgivettaget Snarare framstaringr det som viktigt foumlr laumlrarna att kunna

bedoumlma om eleverna till exempel kan relatera textinneharingllet till

allmaumlnmaumlnskliga perspektiv och dra paralleller till andra texter som de laumlst

det vill saumlga faktorer som foumlrvisso bygger paring laumlsfoumlrstaringelse men som hos laumlrarna

mest foumlrknippas med kursens kunskapskrav Det aumlr ocksaring i princip uteslutande

de skoumlnlitteraumlra texterna som tycks omfattas av bedoumlmningspraktiken naumlr det

gaumlller laumlsning trots att det aumlr fullt moumljligt att aumlven naumlr det gaumlller sakprosatexter

reflektera oumlver textens inneharingll och form med hjaumllp av beraumlttartekniska och

stilistiska begrepp termer som naumlmns i aumlmnesplanen (Skolverket 2011)

Laumlrarna bygger examinationerna paring att eleverna ska kunna identifiera olika

beraumlttartekniker tema motiv dra paralleller till allmaumlnmaumlnskliga

foumlrharingllanden jaumlmfoumlra med andra texter och de ska kunna skriva egna texter

som relaterar till det de har laumlst allt saringdant som aumlr direkt haumlmtat fraringn kursens

kunskapskrav (se Skolverket 2011) Sundberg (2018b) har visat att

summativa bedoumlmningar har blivit allt mer naumlrvarande i svenska

houmlgstadieklassrum i och med att de paring ett paringtagligt saumltt utgoumlr utgaringngspunkten

foumlr hur undervisningen vaumlljs ut och organiseras Detta tycks aumlven staumlmma foumlr

gymnasiet daring laumlrarna i den haumlr studien ligger vaumlldigt naumlra policydokumenten i

sin tolkning av hur laumlsning ska examineras och examinationerna tycks i foumlrsta

hand ha som fokus att kunna ge ett betygsunderlag foumlr elevernas prestationer

i kursen Att summativa bedoumlmningar aumlr naringgot som blivit mer naumlrvarande i

gymnasiets svenskundervisning framtraumlder ocksaring i Bradlings (2020)

Gustafsson Nadels (2018) och Nordbergs (2017a) undersoumlkningar Studierna

visar att de medverkande svensklaumlrarnas textval ofta goumlrs med betygsaumlttning

och bedoumlmning i aringtanke (Bradling 2020) att elever styrs mot att leta efter till

exempel allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden i laumlsningen av skoumlnlitteratur eftersom

det aumlr ett av kraven foumlr att uppnaring A i Svenska 1 (Gustafsson Nadel 2018) och

att foumlr maringnga elever aumlr betyget den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen i

skolan (Nordberg 2017a) Detta visar ytterligare paring de utmaningar som

svensklaumlrare moumlter i sitt uppdrag att skapa lustfylld laumlsning i en kontext med

krav paring litteraturvetenskaplig analys examination och betygsaumlttning

Om laumlrares fokus riktas mot att endast maumlta och bedoumlma det som staringr i

aumlmnesplanens kunskapskrav finns det en risk att aumlven undervisningen

utformas foumlr att maumlta och bedoumlma kunskaper och foumlrmaringgor snarare aumln att

utveckla dessa Kunskapskraven aumlr naumlmligen skrivna med fokus paring att bedoumlma

och inte paring att utveckla kunskap (Carlgren 2015) Det finns aumlven en risk att

det som staringr i laumlroplanens allmaumlnna del om skolans oumlvergripande maringl och

riktlinjer som till exempel bildning vaumlrdegrund maumlnskliga raumlttigheter lust till

ett livslaringngt laumlrande och fraringgor om vad som aumlr viktigt att veta som maumlnniska

245

(Skolverket 2011) och som aumlr en del av alla laumlrares uppdrag hamnar i

skymundan Den performativa kontexten riskerar daring att bli till ett hinder foumlr

laumlrarna att foumllja hela laumlroplanen eftersom det blir viktigt att eleverna lyckas paring

nationella prov att laumlrarna kan klicka i synliga resultat i skolans laumlrplattform

och att de kan bocka av i aumlmnesplanen att de har rdquogjort raumlttrdquo Laumlrarna i den haumlr

studien visar emellertid att det aumlr fullt moumljligt att bedriva en undervisning som

ger eleverna moumljlighet att faumlrdas bortom texten och bortom klassrummet och

att laringta detta faring ta mer plats i undervisningen Det aumlr inte noumldvaumlndigtvis

styrdokumenten i sig som utgoumlr hindret foumlr att laringta bildning och vaumlrdegrund faring

en mer framtraumldande roll i undervisningen men laumlrarna faringr inte ett formellt

stoumld i realiteten eftersom fokus i houmlgre grad ligger paring det maumltbara och eftersom

det nationella provet tar saring stor del av laumlrarnas tid och fokus samt plats i

undervisningen I en tid daring mycket tid och energi i debatten om skolan laumlggs

vid att kunskaper aumlr lika med skolkunskaper bestaringende av fakta som kan vara

raumltt eller fel aumlr det laumltt att gloumlmma bort att det finns andra typer av kunskaper

som till exempel att vara empatisk kreativ och att kunna taumlnka nya tankar

som ocksaring aumlr viktiga aumlven om de inte aumlr direkt maumltbara

Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever

Svenskaumlmnet har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det gaumlller laumlsning eftersom

svenskaumlmnet baringde hanterar laumlsning av skoumlnlitteratur och sakprosa och

eftersom svenskaumlmnet har i uppdrag att testa och betygsaumltta elevers laumlsning

Med anledning av detta specifika uppdrag naumlr det gaumlller elevers laumlsning aumlr det

anmaumlrkningsvaumlrt att de laumlrare som har detta uppdrag inte faringr tillraumlcklig

utbildning saring att de kan foumlrvalta uppdraget Som tidigare beskrivits verkar den

laumlsundervisning som framtraumlder i den haumlr studien i stor utstraumlckning bygga paring

intuition och magkaumlnsla Laumlrarnas utsagor om didaktiska avvaumlgningar i

laumlsundervisningen vittnar om att de kan mycket om textval och

litteraturdidaktik vilket aumlr ett stoumld foumlr dem i laumlsundervisningen men att de i

sin utbildning inte har faringtt med sig en forskningsbaserad teoretisk grund som

kan hjaumllpa dem att foumlrstaring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur elevers

laumlsutveckling kan stoumlttas paring baumlsta saumltt Eftersom laumlrarna inte har

forskningsgrundade kunskaper om laumlsfoumlrstaringelse har de heller inte tillgaringng till

ett metaspraringk om laumlsutveckling Detta kan vara en foumlrklaring till att laumlrarna

upplever att de saknar vaumlgledning naumlr de ska tolka styrdokumenten med

avseende paring laumlsfoumlrstaringelse och elevers laumlskompetens Denna osaumlkerhet goumlr att

det ocksaring blir svaringrare foumlr dem att tolka styrdokumenten och sedan omsaumltta

skrivningarna i praktiska undervisnings- och bedoumlmningsmoment Laumlrarnas

osaumlkerhet om den egna kompetensen avseende laumlsfoumlrstaringelse uppstaringr saumlrskilt i

relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Fraringgan aumlr om laumlrarna skulle ha

upplevt samma dilemma om provet i staumlllet hade benaumlmnts som ett prov i

litteratur- eller textkunskap Det verkar med andra ord vara begreppet

246

laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella provet som goumlr laumlrarna osaumlkra paring om

de har tillraumlckliga kunskaper att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarnas kaumlnsla av

att de inte faringtt med sig verktygen foumlr att hjaumllpa sina elever att utveckla god

laumlsfoumlrstaringelse indikerar saringlunda att det saknas naringgot i deras utbildning och det

visar ocksaring paring att laumlrare behoumlver teoretiska kunskaper foumlr att tolka policy och

omsaumltta policy i handling och goumlra fler didaktiska val naumlr de navigerar inom

styrdokumentens friutrymme Implikationerna foumlr de som baumlr ansvaret foumlr

utbildning och fortbildning av laumlrare blir saringledes att laumlrares aumlmneskunskaper

och yrkesspraringk inom laumlsundervisningsomraringdet aumlr ett omraringde som behoumlver

lyftas upp och staumlrkas

I svensklaumlrares viktiga aumlmneskunskaper behoumlver foumlrutom didaktiska

spraringkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga kunskaper aumlven kunskaper om

hur elever utvecklar sin laumlskompetens ingaring Dessutom behoumlver laumlrarna faring

tillgaringng till ett utvecklat metaspraringk om laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens

Westlund (2013) framharingller betydelsen av att laumlrare har ett metaspraringk foumlr att

tala om de olika komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av

elevers laumlsfoumlrstaringelse eftersom det moumljliggoumlr foumlr dem att saumltta ord paring elevers

laumlskompetens i samtal med eleverna sjaumllva men ocksaring med foumlraumlldrar och

kollegor Naumlr laumlrare har tillgaringng till ett metaspraringk underlaumlttar det foumlr dem att

kalibrera sina bedoumlmningsverktyg vilket oumlkar deras moumljligheter att goumlra flera

och kanske aumlven foumlr eleverna mer gynnsamma didaktiska avvaumlgningar foumlr sin

undervisning (jaumlmfoumlr Westlund 2013 2016) Liknande diskussion foumlrs i

Breviks (2014) studie daumlr laumlrare fortbildades och fick tillgaringng till begreppen

och teorierna om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Naumlr laumlrare kan utforma sin

undervisning utifraringn en teoretisk och didaktisk grund har de baumlttre

foumlrutsaumlttningar att bli aktoumlrer av policy genom att de kan agera medvetet

utifraringn sina kunskaper och aumlven foumlrstaring och tolka vad en skrivning i

styrdokumenten kan innebaumlra i praktiken Foumlljaktligen aumlr det ocksaring av vikt att

blivande svensklaumlrares utbildning inte ensidigt stannar vid till exempel

kunskaper om litteraturdidaktiska receptionsteorier utan att utbildningen

ocksaring fokuserar kunskap fraringn kognitivt inriktad forskning om faumlrdigheter och

foumlrmaringgor i laumlsutvecklingen foumlr att ge blivande laumlrare en grund foumlr att kunna

hjaumllpa eleverna att utveckla god laumlskompetens Laumlrarstudenterna behoumlver

ocksaring kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse i en

undervisningspraktik daumlr texter fyller en viktig funktion (Barton 2000

Christie 2005) till exempel genom textsamtal i klassrummet Det aumlr

betydelsefullt att utbildningen foumlr svensklaumlrare paring gymnasiet inte ensidigt

vaumlljer det ena eller andra perspektivet utan att blivande laumlrare faringr kunskaper

om flera aspekter av laumlsning och laumlsundervisning (Cummins 2011 Davidson

2010 Seidenberg 2013) Foumlr det aumlndamaringlet aumlr det moumljligt att aumlven

laumlrarutbildare paring laumlrosaumltena behoumlver uppdatera sina kunskaper foumlr att kunna

skapa kurser som moumljliggoumlr foumlr laumlrarstuderande att bygga en kunskapsbas som

aumlr tillraumlcklig i det blivande yrket Dessutom behoumlver forskningen om aumlldre

elevers laumlsundervisning breddas och staumlrkas

247

Min tolkning aumlr vidare att laumlrarna i min studie aumlven i houmlg grad utgaringr fraringn

aumlmnesdidaktiska traditioner naumlr det vaumlljer inneharingll till sin undervisning Olin-

Scheller och Tengberg (2016) paringpekar att begreppet laumlsundervisning

traditionellt i foumlrsta hand syftar paring den undervisning som sker i skolans foumlrsta

aringr och som aumlgnas aringt att laumlra elever att knaumlcka laumlskoden De pekar paring att det av

tradition tagits foumlr givet att det inte behoumlvs undervisas i laumlsning i de houmlgre

skolaringldrarna eftersom det anses att elevers laumlsutveckling aumlr faumlrdig eller tar

hand om sig sjaumllvt saring fort eleverna utvecklat laumlsfaumlrdigheter En fraringga som

vaumlcks i den haumlr studien aumlr om gymnasielaumlrares laumlsundervisning hindras av en

tradition att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och

daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning Fraringgan vaumlcks utifraringn att de

diagnostiska prov i laumlsning som genomfoumlrs i boumlrjan av aringrskurs 1 och som

syftar till att kartlaumlgga elevernas laumlsfaumlrdigheter infoumlr gymnasiestudierna aumlr det

endast en av laumlrarna i den haumlr studien som foumlljer upp i undervisningen De

diagnostiska proven genomfoumlrs eftersom det aumlr tradition att genomfoumlra dem i

boumlrjan av gymnasiet och de har snarare funktionen att ge laumlrarna information

om elevernas laumlskompetens och vilka elever som kan behoumlva anpassningar av

olika slag aumln att fungera som ett underlag foumlr hur laumlrarna kan undervisa foumlr att

stoumltta elevernas laumlsutveckling Proven tycks saringlunda vara till foumlr laumlrarna mer

aumln foumlr eleverna Fraringgan aumlr ocksaring hur stark aumlmnestraditionen aumlr naumlr det gaumlller

hur svenskaumlmnets aumlmnesplaner foumlr gymnasiet skrivs eftersom elevers

laumlsutveckling inte aumlr mer synligt i aumlmnesplanerna trots att kursen Svenska 1

inneharingller ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Att saring faring svenskaumlmnesdidaktiska

studier intresserar sig foumlr aumlldre elevers laumlskompetens skulle ocksaring kunna tyda

paring att aumlmnestraditionen aumlr stark inom forskningsfaumlltet

Den haumlr studien vill aumlven bidra till diskussionen om laumlsning i gymnasiets

svenskaumlmne som laumlsundervisning som ett komplement till de

litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga termer som traditionellt

anvaumlnds Paring saring vis vidgas ocksaring perspektivet till att aumlven inkludera

undervisningens sakprosatexter och inte enbart de skoumlnlitteraumlra texterna Som

laumlrarna i den haumlr studien saumlger aumlr baringda lika viktiga men baringde laumlrarna och

forskningen (se till exempel Holmberg et al 2019) har en tendens att fokusera

de skoumlnlitteraumlra texterna naumlr det gaumlller laumlsning i svenskaumlmnet Laumlsundervisning

som didaktiskt inneharingll finns i styrdokumenten foumlr aumlmnet svenska foumlr

grundskolan Lgr11 (Skolverket 2017) daumlr det anges tydligt att eleven ska

utveckla laumlsflyt och foumlrmaringga att anvaumlnda olika laumlsstrategier Hur laumlmpligt det

aumlr att elevers laumlsflyt och anvaumlndande av laumlsstrategier staringr med i

kunskapskraven saring som det goumlr i Lgr11 aumlr dock en fraringga som ocksaring behoumlver

problematiseras (se till exempel diskussion i Duke et al 2011) men liknande

formuleringar saknas i aumlmnesplanen foumlr svenska i Gy11 Detta signalerar aumlven

fraringn policyskapare att laumlsundervisningen anses ta slut efter grundskolan trots

att forskning visar att det aumlr viktigt att laumlsundervisning med syftet att elever

ska kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter aumlr naringgot som maringste fortsaumltta genom hela

skoltiden fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet (Cunningham amp Stanovich 1997

248

Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Rasinski et

al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017) Nationell forskning indikerar att

maringnga svenska laumlrare saknar aumlmnesteoretisk och aumlmnesdidaktisk kunskap om

hur elevers laumlsutveckling kan stoumldjas genom en explicit undervisning oavsett

vilken aringldersgrupp laumlrarna ska undervisa Till exempel visar Alatalo och

Westlund (2019) och Alatalo (2017) att foumlrskollaumlrares och

foumlrskoleklasslaumlrares kunskap om barns tidiga laumls- och skrivutveckling behoumlver

staumlrkas Vidare visar Alatalo (2011) att laumlrare i laringgstadiet saknar

grundlaumlggande kunskaper om elevers laumlsinlaumlrning Westlund (2013) att laumlrare

i mellanstadiet saknar ett utvecklat metaspraringk foumlr att prata om elevers

laumlsutveckling och bedoumlmning av elevers laumlsfoumlrstaringelse och Westlund och

Molloy (2017) att houmlgstadielaumlrare i svenska aumlr i behov av riktad fortbildning

foumlr att stoumltta houmlgstadieelevers laumlsutveckling Den haumlr studien visar att samma

behov av kompetensutveckling aumlven finns hos svensklaumlrare paring gymnasiet

Sammantaget finns det tecken paring att svenska elever redan i foumlrskoleklass och

genom alla skolaringr moumlter laumlrare som inte aumlr helt saumlkra paring hur de ska undervisa

foumlr att hjaumllpa alla elever att utveckla en god laumlskompetens

Under de senaste aringren har stora nationella insatser gjorts i form av

laumlsbefraumlmjande insatser och foumlr att stoumldja laumlrares laumlsundervisning dock utifraringn

relativt ensidiga teoretiska perspektiv (Roe amp Tengberg 2017) och med fokus

fraumlmst paring laumlrare i grundskolan (Olin-Scheller 2014 Olin-Scheller amp

Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Ett undantag aumlr de moduler om

laumlsning foumlr gymnasiet som finns inom Laumlslyftet (Skolverket 2021a) Mot

bakgrund av de studier som visar att svenska elever under det senaste

decenniet laumlser allt mindre sammanhaumlngande text i skolan (Vinterek 2007

Vinterek et al 2020) blir det aumlnnu viktigare att den laumlsning som goumlrs i skolan

sker i en kontext daumlr laumlsundervisningen aumlr medveten explicit och av houmlg

epistemisk kvalitet fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet Samtliga laumlrare i den haumlr

studien lyfter fram att det som de oumlnskar allra mest om de faringr oumlnska helt fritt i

relation till svenskundervisningen aumlr att faring arbeta mer och djupare med

laumlsning Det tar tid och kraumlver idogt arbete i form av mycket laumlsning av baringde

sammanhaumlngande text och olika typer av texter foumlr att utveckla en god

laumlskompetens och det finns inga genvaumlgar Daumlrfoumlr aumlr det bekymmersamt att

svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner garing paring djupet med

laumlsning och textarbete paring det saumltt som de skulle vilja

Laumlrare i grundskolan har vidare under laringng tid testat elevers laumlsfoumlrstaringelse

men inte undervisat eleverna explicit i laumlsfoumlrstaringelse (se Westlund 2016)

Samma tendens tycks nu aumlven finnas i gymnasiet och i den haumlr studien vittnar

laumlrarna om att de foumlrvaumlntas hantera ett nationellt prov som testar laumlsfoumlrstaringelse

trots att de saknar didaktiska kunskaper om undervisning i laumlsfoumlrstaringelse Detta

konstaterande kan relateras till teorierna som lyfts i Shohamy et al (1996) om

att laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem anvaumlnder nationella prov

som ett verktyg foumlr att paringverka olika aktoumlrer i utbildningssystemet I dessa

system finns en tilltro till att infoumlrandet av nya standardiserade prov ska utloumlsa

249

oumlnskade foumlraumlndringar i utbildningssystemet utan att behoumlva aumlndra andra stoumlrre

och mer kostsamma komponenter som till exempel laumlrarutbildning eller

laumlroplaner Forskning visar dock att den oumlnskade foumlraumlndringen som ett nytt

externt standardiserat prov aumlr taumlnkt att ge upphov till saumlllan aumlger rum om inte

laumlrarna sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas i provet (Cheng 2004

Luxia 2007 Shohamy 1993) Gymnasiets nationella laumlsfoumlrstaringelseprov kan

mot bakgrund av ovan naumlmnda studier saumlgas vara ett tydligt svenskt exempel

paring hur ett land med ett starkt decentraliserat utbildningssystem infoumlr ett

nationellt prov som ett verktyg foumlr att paringverka laumlrares praktik ndash som haumlr

handlar om att paringverka gymnasielaumlrare att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse ndash utan att

foumlrst se till att de som ska hantera provet inom ramarna foumlr sin undervisning

faringtt adekvat kompetensutveckling eller att provet har konstruktiv laumlnkning i

relation till laumlroplanen Resultaten i den haumlr studien visar ocksaring paring att laumlrarna

paringtalar att de inte faringtt adekvat kompetensutveckling naumlr det gaumlller

laumlsfoumlrstaringelse och att de framharingller att de inte laringtit sin undervisning paringverkas

av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts

Det aumlr med andra ord tveksamt om endast infoumlrandet av ett nationellt prov

leder till att laumlrare automatiskt foumlraumlndrar sin undervisning saringvida de inte

samtidigt ges foumlrutsaumlttningar att genomfoumlra foumlraumlndringen genom

kompetensutveckling (Chapman amp Snyder 2000 Watanabe 2004) Risken aumlr

daring att laumlrare hemfaller till att foumlrbereda eleverna foumlr provet genom att laringta dem

oumlva paring gamla frislaumlppta prov snarare aumln att utveckla de foumlrmaringgor som ska

testas i provet saring kallad rsquoteaching to the testrsquo (Bailey 1996 Menken 2006)

Det aumlr dock tveksamt om den typen av oumlvning infoumlr ett prov goumlr att eleverna

lyckas baumlttre paring provet eller att de laumlr sig naringgot mer aumln hur provet aumlr uppbyggt

(Bailey 1996) Det aumlr ocksaring viktigt att saumlrskilja metoder foumlr att utveckla en

foumlrmaringga och metoder foumlr att bedoumlma en foumlrmaringga eftersom

undervisningsmaterial och tester konstrueras av olika orsaker

Undervisningsmaterial aumlr konstruerade foumlr att utveckla en foumlrmaringga och tester

aumlr konstruerade foumlr att kontrollera och maumlta den foumlrmaringga som utvecklats

varfoumlr det kan bli problematiskt att anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial

som undervisningsmaterial (Adams 2011) Mot bakgrund av att laumlrarna i den

haumlr studien tydligt uttrycker att de hellre hade sett att de faringtt adekvat utbildning

om laumlsfoumlrstaringelse aumln att ett nationellt prov rdquokastats paring demrdquo finns det anledning

att fundera paring hur laumlrares arbetstid baumlst anvaumlnds och vad som ska prioriteras

Ska laumlrares arbete styras genom nationella prov eller genom att genomfoumlra en

gedigen satsning paring kompetensutveckling foumlr laumlrare av de kunskaper och

foumlrmaringgor som policyskapare oumlnskar att elever ska foumlrbaumlttra Detta aumlr en

angelaumlgen fraringga foumlr svensklaumlrare eftersom de har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det

gaumlller att utveckla elevers laumlskompetens i och med att de i sin undervisning

baringde har saumlrskilda kunskapskrav foumlr laumlsning att beakta och har faringtt uppdraget

att testa elevers laumlsning

250

Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet

Laumlrarna i den haumlr studien upplever att svenskaumlmnet i Gy11 har blivit

rdquofyrkantigtrdquo och mer styrt aumln tidigare att aumlmnets inneharingll praumlglas av

undervisningsmoment som ska rdquobockas avrdquo och att det inte laumlngre finns

utrymme foumlr foumlrdjupning eller foumlr kreativa och lustfyllda inslag som kreativt

skrivande eller att spela teater Samma upplevelser aringterfinns hos svensklaumlrarna

i Brante och Lunds (2017) studie som uppger att de aumlr styrda av de detaljerade

kunskapskraven i Gy11 som ska rdquobockas avrdquo och laumlrarna i Borsgaringrds (2021)

avhandling som uttrycker att svenskaumlmnet i Gy11 har ett foumlr omfattande

centralt inneharingll och foumlr lite utrymme foumlr kreativitet De medverkande laumlrarna

i den haumlr studien har dock visat att det aumlven inom denna performativa kontext

garingr att navigera paring ett saumltt som oumlppnar upp foumlr det kreativa det utforskande

det lustfyllda och det icke maumltbara aumlven om de saumlger att de goumlr det i mycket

mindre utstraumlckning aumln i tidigare laumlroplaner Det vaumlcker fraringgor om vad som

goumlr att svensklaumlrare paring gymnasiet baringde i den haumlr avhandlingen och i Borsgaringrds

(2021) och Bradlings (2020) studier upplever att svenskaumlmnet stramats upp

och att det inte laumlngre finns utrymme foumlr kreativa inslag i

svenskundervisningen

Trots att vetenskapligt skrivande inte aumlr naringgot som naumlmns specifikt i

aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 framharingller laumlrarna det vetenskapliga skrivandet

som ett skaumll till att kreativa inslag faringr staring tillbaka vilket indikerar att hindret

foumlr kreativitet egentligen inte ligger i skrivningarna foumlr Gy11s styrdokument

Om laumlrarnas upplevelse av ett minskat utrymme foumlr lustfyllda och kreativa

undervisningsmoment i staumlllet saumltts i relation till deras utsagor om att de

kaumlnner en press att de maringste goumlra raumltt att de blir ifraringgasatta i sin professionella

roll och att de maringste dokumentera foumlrsvara och synliggoumlra sin

bedoumlmningspraktik garingr det att dra slutsatsen att det inte i huvudsak aumlr

styrdokumenten i sig som aumlr problemet utan ett resultat av skolsystemets

sammantagna performativa tryck daumlr fokus ligger paring effektivitet maumltbarhet

och foumlrbaumlttrade resultat I ett saringdant system blir det svaringrare foumlr laumlrare att

hantera inslag i undervisningen som aumlr svaringra att objektivt bedoumlma och

betygsaumltta Ett kaumlnnetecken och en utgaringngspunkt foumlr undervisning med houmlg

epistemisk aumlr enligt Hudson (2017 2018) att det finns kreativitet i

undervisningen Daumlrfoumlr aumlr det ett orovaumlckande tecken paring att den performativa

kontexten boumlrjar faring bekymmersamma konsekvenser och bli ett hot mot elevers

moumljlighet att utveckla powerful knowledge naumlr laumlrare trots att moumljligheten

finns inom befintliga styrdokument saumlger att de i houmlg utstraumlckning har slutat

att goumlra mycket av det som var kreativt utforskande och lustfyllt och som de

brukade goumlra innan reformen 2011 traumldde i kraft

Det finns i den haumlr studien beraumlttelser om hur laumlrare maringste redovisa

provresultat utaringt i skolans laumlrplattform vilket blir problematiskt naumlr ett enkelt

rdquoklickrdquo ska motsvara en hel komplex bedoumlmningsprocess av en elevs

251

laumlskompetens Det finns ocksaring beraumlttelser om laumlrare som staumllls till svars av

skolledning och lokala politiker om slutbetyg paring kursen inte staumlmmer oumlverens

med resultatet paring det nationella provet Andra beraumlttelser i studien vittnar om

att laumlrare kaumlnner en press naumlr de samraumlttar de skriftliga proven och naumlr deras

elevers resultat jaumlmfoumlrs med andra elever paring skolan Dessa exempel tyder paring

ett reellt performativt tryck som finns i relation till de nationella proven i

svenska och som visar att proven inte bara paringverkar undervisningen i olika

houmlg grad utan aumlven paringverkar laumlrarna paring olika saumltt vilket aumlven Ball et al (2012)

beskriver i sin studie Jag tolkar detta som ytterligare en bidragande orsak till

att delproven i skriftlig och muntlig framstaumlllning faringr stoumlrre paringverkan paring

undervisningen aumln laumlsfoumlrstaringelseprovet Den del som sambedoumlms av laumlrarna

och som faringr betydelse foumlr slutbetyget blir det delprov som faringr stoumlrst

uppmaumlrksamhet i undervisningen

Vidare framtraumlder haumlr aumlven en beraumlttelse om en kaumlnsla av en foumlrlust av frihet

och om att laumlrarna paring olika saumltt kaumlnna sig kontrollerade och ifraringgasatta i sin

laumlrarroll I staumlllet foumlr att lita paring sin erfarenhet och sina didaktiska kunskaper

ger de uttryck foumlr en aumlngslighet foumlr att inte rdquogoumlra raumlttrdquo Aumlven om mycket av

inneharingllet i undervisningen och aumlven om flera av laumlrarnas motiv foumlr att vaumllja

texter till undervisningen tycks vara stabilt oumlver tid (se till exempel Sarland

1991 Lundstroumlm 2007) paringvisar laumlrarna att de maringste anpassa sig till en

foumlraumlndrad laumlrarroll ndash aumlven om de i olika houmlg grad och paring olika saumltt goumlr motstaringnd

mot det I baringde den haumlr och flera andra studier (Borsgaringrd 2021 Mickwitz

2015 Samuelsson et al 2016) vittnar laumlrare om att de har krav paring sig att rdquovara

synligardquo saring att elever foumlraumlldrar och skolledning hela tiden kan se vad laumlrarna

goumlr och hur de bedoumlmer elevernas prestationer Det ska laumlmnas in listor till

rektorer som visar paring oumlverensstaumlmmelse mellan slutbetyg och resultat paring

nationella prov och det ska foumlrklaras om det skiljer sig aringt bedoumlmningar och

resultat ska redovisas i klickbara matriser i laumlrplattformar och allt mer tid

aumlgnas aringt att examinera dokumentera bedoumlmningar och diskutera matriser och

kunskapskrav med eleverna Laumlrarnas utsagor antyder att det performativa

trycket medverkar till att avprofessionalisera laumlrarna Att allt mer tid aumlgnas aringt

att dokumentera och diskutera grunderna foumlr betygsaumlttningen med eleverna i

klassrummet ligger i linje med resultaten fraringn flera nyligen genomfoumlrda

svenska studier (Lundstroumlms 2018 Loumlfgren amp Peacuterez Prietos 2017 Tanner amp

Peacuterez Prieto 2019) Loumlfgren och Peacuterez Prieto (2017) konstaterar att mycket

lektionstid laumlggs paring att resonera om bedoumlmning och att svenska elever paring

mellanstadiet foumlljaktligen blivit skickliga i att navigera mellan aumlmnesplaner

kunskapskrav matriser och nationella prov men att detta har skett paring

bekostnad av foumlrdjupade aumlmneskunskaper Den haumlr studiens resultat vaumlcker en

oro om att en liknande utveckling paringgaringr i gymnasieskolan och att den

performativa kontexten som omgaumlrdar undervisningen riskerar att laumlgga fokus

paring att synliggoumlra bedoumlmningsgrunder och att leverera baumlttre resultat snarare

aumln ge eleverna foumlrdjupade kunskaper och moumljlighet att utveckla powerful

knowledge

252

I det haumlr sammanhanget aumlr det relevant att jaumlmfoumlra laumlrarnas relation till det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet och de diagnostiska prov och laumlsoumlvningar som

inleder undervisningen i aringrskurs 1 Ingen av laumlrarna uttrycker naringgot motstaringnd

mot att testa elevernas laumlsfoumlrstaringelse genom diagnostiska prov eller genom de

egna oumlvningarna eller saumlger sig i sammanhanget vara emot laumlstest som saringdana

Som diskuterats ovan tycks det tvaumlrtom finnas ett behov hos laumlrarna att tidigt

i kursen faring en uppfattning om elevernas laumlskompetens och laumlrarna tycks inte

ha naringgot emot att inleda laumlsaringret med laumlsoumlvningar och diagnostiska prov i

laumlsning Det aumlr med andra ord inte testning av elevernas laumlsfoumlrstaringelse i sig som

ifraringgasaumltts Naumlr det kommer till hanteringen av det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det dock uppenbart att det aumlr naringgot som skaver och det

finns ett tydligt motstaringnd mot provet Det vaumlcker fraringgor om varfoumlr den ena

sortens laumlstest vaumlcker motstaringnd men inte det andra En foumlrklaring kan vara att

laumlrarna aumlr tydligt aringlagda att goumlra det nationella provet men att de sjaumllva kan

vaumllja om de vill goumlra de diagnostiska proven Det kan ocksaring taumlnkas bero paring att

de diagnostiska laumlsproven ligger i boumlrjan av laumlsaringret och daumlrmed kan utgoumlra en

utgaringngspunkt foumlr formativ undervisning daring resultaten inte ska betygsaumlttas och

relateras till kursens kunskapskrav Det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aring sin

sida utgoumlr en summativ maumltpunkt i kursen som ligger saring sent att det inte garingr

att goumlra naringgot aringt resultaten och det blir daumlrmed en slutpunkt De diagnostiska

proven ses inte heller som exklusivt svenskaumlmnets angelaumlgenhet utan naringgot

som relateras till laumlsning i alla skolaumlmnen varfoumlr det inte ligger paring

svensklaumlrarna att ta ansvar foumlr och staring till svars foumlr resultaten Min tolkning av

laumlrarnas skilda instaumlllning till de olika laumlstesten handlar om vem som har

kontroll oumlver provet och hur laumlrarna positioneras i relation till laumlstesten daumlr de

aring ena sidan aumlr aktoumlrer som kan vaumllja sjaumllva aring andra sidan objekt som inte faringr

vaumllja sjaumllva ndash ytterligare ett exempel paring att det finns ett spaumlnningsfaumllt mellan

vad laumlrare aumlr aringlagda att goumlra och vad de vill goumlra Paring saring vis blir det nationella

provet ocksaring en del av den avprofessionalisering av laumlrarrollen som framtraumlder

i studien i relation till det performativa trycket Om policyskapare och andra

yttre aktoumlrer anvaumlnder de nationella proven foumlr att kontrollera professionen

och laumlrares bedoumlmningspraktik finns det en stor risk foumlr att laumlrares autonomi

hotas om det signaleras att laumlrarna inte klarar av att bedoumlma elevers kunskaper

och foumlrmaringgor paring egen hand (Tveit 2018)

Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet

Att studera laumlsundervisning i relation till infoumlrandet av ett nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i aumlmnet svenska i aringrskurs 1 paring gymnasiet har synliggjort flera

saker Laumlrarna som deltar i studien anser att det finns ett glapp mellan det de

upplever att provet testar och kursens kunskapskrav Provet verkar inte heller

253

ha paringverkat undervisningen hos studiens laumlrare i saumlrskilt stor utstraumlckning

Vidare framtraumlder en bild av att laumlsning inte anses vara naringgot som aumlr maumltbart

utan att det aumlr naringgot som ska vaumlcka elevernas laumlslust och engagemang och att

laumlsningen ska vara utgaringngspunkt foumlr arbete med den egna identiteten

vaumlrdegrunden och elevernas bildning Dessutom tycks det som om provet i

laumlrarnas oumlgon har misslyckats med syftet att operationalisera och konkretisera

skrivningarna om laumlsning i kursens styrdokument Policy kan vara ett medel

foumlr att aringstadkomma foumlraumlndringar i system och organisationer och foumlr att

foumlraumlndra laumlrare och deras undervisning (Ball et al 2012) De nationella proven

i Sverige har bland annat som syfte att konkretisera aumlmnesplaner (Skolverket

2014) och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet har infoumlrts med intentionen att

foumlraumlndra svensklaumlrares undervisning (Palmeacuter 2011) Jag har i denna studie

visat att i moumltet med den lokala kontexten sker inte denna foumlraumlndring om inte

provet blir anvaumlndbart foumlr laumlrarna

De nationella proven i Sverige har oumlkat baringde i antal och i betydelse foumlr

laumlrares arbete (Lundstroumlm 2017) Med maringlet att foumlrbaumlttra den svenska skolans

resultat raringder i Sverige idag ett utbildningsklimat som bygger paring att

kontrollera reglera och bedoumlma olika skolaktoumlrers handlingar i linje med det

som Ball (2006) beskriver som performativa krav I den haumlr studien finns det

tydliga sparingr av spaumlnningen mellan ett performativt tryck med fokus paring maumltbara

resultat i samhaumlllet och laumlrarnas undervisningspraktik Ett exempel paring det aumlr

moumltet mellan den syn paring laumlsning och examination av laumlsning som studiens

laumlrare ger uttryck foumlr och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Enligt Ball et al

(2012) aumlr den lokala kontexten det vill saumlga de enskilda laumlrarna avgoumlrande

foumlr hur nationell policy baringde tas emot och goumlrs De laumlrare som deltar i den haumlr

studien verkar egentligen inte ha naringgot emot laumlsfoumlrstaringelseprovets inneharingll men

opponerar sig samtidigt mot att laumlsning ska kunna maumltas paring det saumltt som det

maumlts i provet och de anser att provet och framfoumlr allt provresultatet inte aumlr

foumlrankrat i kursens styrdokument Ifraringgasaumlttandet av provet som en tillfoumlrlitlig

examination av laumlsning aumlr ett exempel paring hur den lokala kontexten det vill

saumlga de enskilda laumlrarna som ska hantera provet i praktiken reagerar paring

nationell policy som inte staumlmmer oumlverens med laumlrarnas uppfattningar

Laumlrarna aumlr som skolans tjaumlnstemaumln aringlagda att genomfoumlra vissa uppgifter som

till exempel att undervisa eleverna i linje med aumlmnesplanen och att genomfoumlra

nationella prov i Svenska 1 I relationen mellan det nationella

laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 och laumlrarnas tal om sin undervisning i samma

kurs framtraumlder den komplexa processen av att tolka och goumlra policy i en

situation daumlr utbildningssystemets policyer inte alltid samspelar med varandra

(se Ball et al 2012)

I den haumlr studien ger laumlrarna uttryck foumlr en ambivalens gentemot det

nationella provet daumlr de som Ball (2006) och Bailey (1996) beskriver slits

mellan aring ena sidan sin egen uppfattning om vad god laumlsundervisning aumlr och

yttre krav paring houmljda prestationer och baumlttre provresultat aring den andra sidan Detta

tar sig uttryck i att laumlrarna liksom laumlrarna hos Samuelsson et al (2016) lyfter

254

formativ bedoumlmning som det efterstraumlvansvaumlrda saumlttet att arbeta med laumlsning

och daumlrmed staumlller sig kritiska till laumlsfoumlrstaringelseprovets summativa karaktaumlr

Detta tolkar jag som en del av det som Lundahl och Tveit (2014) ser som en

motdiskurs paring policykrav om maumltbara resultat och paring att summativa

bedoumlmningar blivit allt mer naumlrvarande i svenska klassrum (Sundberg 2018b)

Tidigare studier har visat att laumlrare i grundskolan kaumlnner en oro oumlver att de

nationella proven haringller paring att faring en allt foumlr framtraumldande roll i svensk skola

(Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017 Lunneblad amp Asplund Carlssons

2010 Wetterstrand et al 2017) Detta aumlr en oro som aumlven gymnasielaumlrarna i

den haumlr studien ger uttryck foumlr

Motstaringndet mot det performativa trycket blir tydligt i den haumlr studien naumlr

laumlrarna nogsamt understryker att provresultatet inte betyder allt foumlr slutbetyget

utan aumlr en del av hela betygsunderlaget Laumlrarna haumlnvisar till det medfoumlljande

laumlrarmaterialet (Skolverket 2014) daumlr det vid tiden foumlr studiens genomfoumlrande

tydligt staringr att det nationella provet ska vara ett stoumld foumlr laumlraren vid

betygsaumlttningen och det finns inga likhetstecken mellan provresultat och

slutbetyg I Mickwitzs (2015) studie vill laumlrarna haumlvda sin autonoma raumltt att

saumltta slutbetyg utifraringn den egna undervisningen och sitt eget betygsunderlag

naringgot som aumlven laumlrarna i min studie framharingller naumlr de inte vill vika sig foumlr

trycket fraringn rektorer lokala politiker och medier om att resultatet paring det

nationella provet borde vara detsamma som slutbetyget i kursen

Aringr 2021 naumlr den haumlr avhandlingen garingr till tryck har Skolverket sedan naringgra

aringr tillbaka utfaumlrdat en ny policy foumlr hur resultaten paring de nationella proven ska

hanteras Policyn anger att provresultaten ska rdquosaumlrskilt beaktasrdquo (Skolverket

2021b) och daumlrmed faring stoumlrre betydelse foumlr elevernas slutbetyg aumln andra

bedoumlmningar och examinationer som goumlrs inom ramen foumlr ordinarie

undervisning Denna policy aumlr ytterligare ett uttryck foumlr ett behov hos

policyskapare att reglera laumlrares bedoumlmningspraktik och satt i relation till

resultaten i den haumlr studien blir den ocksaring ett exempel paring att det kan bli

problematiskt naumlr policyskapare inte beaktar den lokala kontexten naumlr de vill

kontrollera praktiken och implementera ny policy som ska samspela med

andra redan existerande policyer Laumlrarna i den haumlr studien pekar paring en brist

paring konstruktiv laumlnkning mellan aumlmnesplan kunskapskrav och nationellt

laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen Svenska 1 vilket i kombination med den nya

policyn goumlr att det blir aumln mer problematiskt foumlr laumlrarna att hantera

provresultatet fraringn det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Hur goumlr man foumlr att

rdquosaumlrskilt beaktardquo ett provresultat som testar ett faumlrdighetsomraringde ndash

laumlsfoumlrstaringelse ndash som laumlrarna inte faringtt utbildning om som inte naumlmns i

aumlmnesplanen och som genererar en kvantitativ poaumlngsumma som ska relateras

till kvalitativt skrivna kunskapskrav som inte heller naumlmner begreppet

laumlsfoumlrstaringelse Haumlr blir laumlrarna tvungna att aringterigen navigera mellan motstridiga

policyer daumlr nationell policy krockar med den lokala kontextens praktik och

laumlrarna maringste prioritera mellan olika policyer i en situation daumlr det egentligen

blir omoumljligt foumlr dem att goumlra raumltt hur de aumln goumlr Om de rdquosaumlrskilt beaktarrdquo

255

provresultatet vid betygsaumlttningen fraringngaringr de den policy som stipulerar att

laumlrare vid betygsaumlttning utifraringn ett brett och varierat underlag ska utvaumlrdera

elevernas kunskaper i foumlrharingllande till aumlmnets syfte centrala inneharingll och

kunskapskrav samt goumlra en allsidig bedoumlmning och ta haumlnsyn till all

tillgaumlnglig information om elevens kunnande (Skolverket 2018) Om laumlrarna

i staumlllet utgaringr fraringn den policy som anger att de vid betygsaumlttningen ska ta

haumlnsyn till all tillgaumlnglig information utifraringn ett brett och varierat underlag blir

det svaringrt att rdquosaumlrskilt beaktardquo resultatet fraringn ett enda provtillfaumllle Saumlrskilt

problematiskt blir det att rdquosaumlrskilt beaktardquo provresultatet i relation till aumlmnets

syfte centrala inneharingll och kunskapskrav om dessa inte inneharingller naringgra

skrivningar om de testade foumlrmaringgorna Haumlr finns det en tydlig risk ur

likvaumlrdighetsperspektiv att laumlrare kommer att goumlra olika beroende paring vilken

policy den enskilda laumlraren bestaumlmmer sig foumlr att prioritera Moumljligen finns haumlr

ocksaring ytterligare en foumlrklaring till varfoumlr det skiljer mellan elevers provresultat

och slutbetyg (Skolverket 2021c) Genom att lyfta andra vaumlrden foumlr laumlsningen

aumln de som kan taumlnkas vara maumltbara och genom att staring emot trycket om att

provbetyg och slutbetyg maringste staumlmma oumlverens visar den haumlr studiens laumlrare

foumlr att anvaumlnda Ball och Olmedos (2013) saumltt att uttrycka det att de goumlr

motstaringnd mot en maumltbarhetsdiskurs genom att de i staumlllet tar ansvar foumlr sitt

eget samvete och sin undervisning

Ytterligare en konsekvens av infoumlrandet av ett nationellt prov i svenska i

aringrskurs 1 paring gymnasiet som behoumlver lyftas och som med fokus paring elevers

laumlsande innebaumlr en negativ paringverkan paring undervisningen aumlr det omfattande

utrymme som laumlrarna baringde i den haumlr och i Borsgaringrds (2021) studie menar att

provet tar i kursen Laumlrarna som medverkar i den haumlr studien beraumlttar att de

arbetar mindre med laumlsning i aringrskurs 1 sedan Gy11 infoumlrdes aumln tidigare Det

nationella provet i Svenska 1 har dels satt ett performativt fokus paring det

formella skrivandet som goumlr att laumlrarna aumlgnar mycket tid aringt att oumlva eleverna

infoumlr det skriftliga delprovet dels tar provet saring mycket tid och kraft att

foumlrbereda genomfoumlra och raumltta under varingrterminen att annan undervisning faringr

staring tillbaka Alla fem laumlrarna uppger att de skulle vilja laumlsa mer med sina elever

men saumlger ocksaring att de hindras av tidsbrist elevernas stress och

arbetsbelastning och att det nationella provet tar saring mycket utrymme i kursen

Foumlr dessa laumlrare har saringledes det nationella provet i Svenska 1 vars delprov

med fokus paring laumlsfoumlrstaringelse infoumlrts med foumlrhoppningen om att faring svensklaumlrare

paring gymnasiet att arbeta mer med elevernas laumlsning (Palmeacuter 2011) paradoxalt

nog faringtt konsekvensen att de i praktiken arbetar mindre med laumlsning Paring saring vis

kan infoumlrandet av ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i svenska i aringrskurs 1 paring

gymnasiet saumlgas ha blivit kontraproduktivt vad gaumlller gymnasieelevers

laumlsundervisning

Jag tolkar laumlrarnas stora fokus paring kursens kunskapskrav som en del i det

performativa trycket daumlr det aumlr viktigt foumlr laumlrarna att rdquogoumlra raumlttrdquo och kunna

redovisa paring vilka grunder de saumltter betyg Det foumlrklarar ocksaring att naumlr det gaumlller

att betygsaumltta laumlsning saring laumlgger laumlrarna stoumlrre vikt vid examinationerna i

256

klassrummet som de enklare kan matcha mot kursens kunskapskrav aumln det

nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Aumlven detta ligger i linje med beskrivningen hos

Ball et al (2012) av hur den prestationskultur som formas i det performativa

samhaumlllet pressar skolor och laumlrare att fokusera verksamheten paring att houmlja

standarden och leverera baumlttre resultat Ball et al understryker att det finns en

risk med detta om fokus laumlggs paring strategiskt laumlrande och ytkunskaper med

syfte att klara olika typer av prov i staumlllet foumlr att laumlgga fokus paring djupare

foumlrstaringelse och kunskaper Naumlr det gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i

Svenska 1 tycks laumlrarna i den haumlr studien vaumllja att laumlgga sitt fokus paring det som

de uppfattar som en vaumlg till djupare kunskaper och foumlrstaringelse av laumlsning

Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare

Naumlr laumlrarna i min studie ska vaumllja inneharingll till sin undervisning ska de foumlrharinglla

sig till ett aumlmne som de inte sjaumllva har skapat och daumlri filtrera fram vad som aumlr

det viktiga inneharingllet Textval och didaktiska avvaumlgningar blir daumlrmed olika

medel som laumlrarna vaumlljer utifraringn styrdokument och den lokala kontexten foumlr

att iscensaumltta sin undervisning Haumlr lyfter de medverkande laumlrarna de viktiga

kunskaper som de anser att eleverna ska utveckla genom undervisningens

textarbete och som daumlrmed blir svenskundervisningens unika bidrag till unga

maumlnniskors utbildning Det handlar om aumlmnesspecifika kunskaper som till

exempel olika begrepp och genrekunskap och om att utveckla goda

faumlrdigheter som att laumlsa tala och skriva Men det handlar ocksaring om kunskaper

som inte aumlr direkt maumltbara och som innebaumlr om att eleverna ska faring med sig

naringgot utoumlver det som kan maumltas och vaumlgas och daumlrmed ge foumlrutsaumlttningar foumlr

ett aktivt samhaumlllsliv Daring roumlr det sig om allmaumlnbildning och bildning att vaumlcka

laumlslust faring elever att varingga se sig sjaumllva som laumlsare att genom laumlsning moumlta nya

perspektiv och existentiella fraringgor laumlra kaumlnna andra vaumlrldar aumln den de sjaumllva

kaumlnner till och faring insikter om vad det aumlr vara maumlnniska Naumlr de haumlr

faumlrdigheterna och kunskaperna saumltts in i ett holistiskt och meningsfullt

sammanhang i en undervisning som praumlglas av houmlg epistemisk kvalitet kan de

utgoumlra exempel paring powerful knowledge som elever kan utveckla genom

svenskundervisningen paring gymnasiet Powerful knowledge blir powerful

knowledge naumlr kunskaperna inte stannar vid att bli skolkunskaper som ska

redovisas paring ett prov utan naumlr undervisningen faringr en inneboumlrd som betyder

naringgot i livet efter skolan och som foumlr att tala med Young och Muller (2016)

ger eleverna kunskaper och insikter som ger dem moumljlighet att vaumllja vaumlg i livet

Det finns flera poaumlnger med att diskutera ett skolaumlmnes powerful

knowledge En poaumlng aumlr att laumlrare behoumlver faring diskutera vad som aumlr powerful

knowledge i deras aumlmnen foumlr att faring klart foumlr sig varfoumlr naringgot aumlr viktigt att

undervisa om (Maude 2016 2018) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att laumlrare faringr

moumljlighet att reflektera oumlver sin undervisning och identifiera de delar som

praumlglas av houmlg respektive laringg epistemisk kvalitet saring att de kan utveckla

257

undervisningen och houmlja kvaliteten paring undervisningen Paring saring vis kan laumlrare

staumlrkas i de olika didaktiska avvaumlgningar som de kan goumlra foumlr att naring syftet med

undervisningen En annan poaumlng aumlr enligt Maude (2016 2018) att verksamma

laumlrare ska kunna identifiera moumljligheter i laumlroplanen att laringta elever moumlta ett

aumlmnes baumlrande ideacuteer och begrepp i undervisningen och att de ska kunna kaumlnna

igen att de redan arbetar med powerful knowledge i sin undervisning I en

kontext daumlr den offentliga debatten om skolan ofta inleds med uttryck som

rdquoden svenska skolans problemrdquo aumlr det viktigt att laumlrare ocksaring faringr veta att de

goumlr mycket bra saker trots den anstraumlngda situation de befinner sig i Satt i

relation till begreppet epistemisk kvalitet har den haumlr studien visat att de

medverkande laumlrarna paring flera saumltt arbetar med powerful knowledge I

avhandlingens empiriska kapitel finns det goda exempel paring en medveten

laumlsundervisning av houmlg epistemisk kvalitet som det holistiskt uppbyggda

moment ndash som beskrivs i kapitel 6 ndash med laumlsning av skoumlnlitteratur och

sakprosa integrerat med meningsskapande faumlrdighetstraumlning med syftet att

eleverna ska kunna se sig sjaumllva som en del av ett laumlsande sammanhang foumlr

att lyfta fram ett exempel Laumlrarna i den haumlr studien visar daumlrmed att det aumlr

fullt moumljligt att arbeta med powerful knowledge inom befintliga

styrdokument aumlven om det inte sker utan utmaningar Laumlrarna straumlvar efter en

undervisning som siktar mot houmlg epistemsik kvalitet och som garingr ut paring att

eleverna ska faring kunskaper som garingr bortom undervisningens texter men

hamnar ofta paring grund av det nationella provet och det performativa trycket

med krav paring att redovisa goda resultat i en fragmenterad faumlrdighetstraumlning av

laumlgre epistemisk kvalitet

Den haumlr studien visar ocksaring paring vikten av foumlrdjupade aumlmneskunskaper hos

laumlrare naringgot som Young och Mullers (2016) koncept powerful knowledge

ocksaring riktar ljuset mot Det aumlr med andra ord essentiellt att aumlven laumlrare har

tillgaringng till powerful knowledge om de ska ha moumljlighet att skapa

undervisningssituationer foumlr eleverna som ger eleverna moumljlighet att utveckla

powerful knowledge Om policyskapare vill faring elever som presterar baumlttre

maringste fokus foumlrst riktas mot att eleverna laumlr sig mer Om eleverna ska laumlra sig

mer maringste det finnas laumlrare som baringde har raumltt kunskaper att foumlrdjupa elevers

laumlrande och som har foumlrutsaumlttningar att arbeta med det Detta kan saumlttas i

relation till forskning som visar att en mycket liten del av skolors budget foumlr

kompetensutveckling foumlr svensklaumlrare garingr till aumlmnesfoumlrdjupande fortbildning

(Norlund 2020) Laumlrares raumltt till utveckling av powerful knowledge har med

andra ord blivit satt paring undantag naringgot som sammanfaller i tid med ett oumlkande

fokus paring bedoumlmningar och maumltbara resultat i svensk i skola Naringgot som tycks

ha gloumlmts bort i den performativa skolkulturen aumlr dock att det inte garingr att goumlra

adekvata bedoumlmningar av elevers prestationer om laumlraren som ska goumlra

bedoumlmningen inte sjaumllv har goda aumlmneskunskaper och daumlrmed har kunskaper

baringde om vad som ska bedoumlmas och hur det ska bedoumlmas Utan djupa

aumlmneskunskaper blir det svaringrt foumlr laumlraren att urskilja bedoumlma och

kommunicera om olika nivaringer i elevers kunnande vilket diskuterats av en rad

258

forskare (se till exempel Adams 2011 Alatalo 2011 Beerwinkle et al 2018

Moats 2009 Piasta et al 2009 Westlund 2013)

Mot bakgrund av detta aumlr det djupt oroande att det kommer signaler om

foumlraumlndringar i laumlrarutbildningen som syftar till att snabbare faring fler behoumlriga

laumlrare genom att dels paringtagligt luckra upp behoumlrighetskraven till

laumlrarutbildningarna dels foumlrkorta laumlrarutbildningen genom att foumlrslagsvis

minska tiden foumlr specifika aumlmneskunskaper (Utbildningsdepartementet

2021) Aumlven om det rent praktiskt garingr att loumlsa bristen paring utbildade vuxna i

skolan genom att utbilda fler laumlrare i kortare utbildningar saring aumlr det knappast

raumltt vaumlg att garing om vi samtidigt vill att eleverna ska faring foumlrdjupade kunskaper

och laumlra sig mer i skolan Vaumlgen till houmlgre maringluppfyllelse och foumlrbaumlttrade

resultat i skolan maringste garing genom laumlrare med djupa aumlmnesspecifika och

didaktiska kunskaper och som har ett handlingsutrymme att agera

professionellt utan att bli ifraringgasatta (se diskussion i till exempel Moats

2009)

Laumlrare har en nyckelroll i hur powerful knowledge kan skapas i ett klassrum

genom att laringta undervisningen praumlglas av houmlg epistemisk kvalitet (McLean

Davis et al 2021) Ett viktigt bidrag fraringn den haumlr studien aumlr att det

framkommer att det finns moumljligheter att utveckla undervisningen och

daumlrmed elevers laumlrande utan stora och genomgripande reformer genom att ge

laumlrarna foumlrutsaumlttningar att bygga en genomtaumlnkt undervisning med houmlg

epistemisk kvalitet I det perspektivet behoumlver laumlrares tid prioriteras mot att

bygga en undervisning av epistemiskt houmlg kvalitet snarare aumln mot

dokumentation resultatredovisningar och andra arbetsuppgifter som stjaumll tid

fraringn laumlrares huvuduppdrag Men det kraumlver ocksaring vaumllutbildade laumlrare med baringde

goda didaktiska kunskaper och foumlrdjupade aumlmneskunskaper Mest av allt

kraumlvs det ett skifte i vad som ska staring i foumlrgrunden i skolan elevers kunskaper

eller elevers resultat Om elever ska laumlra sig mer och faring med sig powerful

knowledge fraringn skolan aumlr det noumldvaumlndigt att laumltta paring det performativa trycket

mot skolan och laumlrarna saring att laumlrare tillaringts vara professionella policyaktoumlrer

med fokus paring undervisningens inneharingll och elevers laumlrande Det som ocksaring

behoumlvs foumlrutom att laumlrare ges moumljlighet att bedriva ett reellt

utvecklingsarbete aumlr ett utbildningssystem som boumlrjar intressera sig foumlr

kvalitet i undervisningen och skiftar fokus fraringn att rapportera resultat i

laumlrplattformar till att diskutera hur elevers laumlrande kan foumlrdjupas fraringn oumlkad

maringluppfyllelse till undervisningens inneharingll fraringn det enkelt maumltbara till att ge

eleverna kunskaper bortom texten bortom klassrummet och bortom skolan

Vidare forskning

Den haumlr avhandlingen ger inga svar paring hur elever upplever att det paringverkar

dem att deras laumlsning och lust att laumlsa har krav paring sig att examineras och

betygsaumlttas Vi vet inte heller om deras laumlslust paringverkas av att i undervisningen

259

faring moumljlighet till bedoumlmningsfria zoner och mer kreativa arbetsformer utan krav

paring en maumltbar laumlsning Elevperspektivet paring den maumltbara laumlsningen och hur det

aumlr att vara elev i en performativ kontext paring gymnasiet aumlr naringgot som vi

fortfarande vet foumlrharingllandevis lite om och som skulle behoumlva beforskas vidare

Vidare finns det ett behov av att analysera de arbetsuppgifter i relation till

laumlsning som elever faringr foumlr att se vilka moumljligheter att utveckla deras

laumlskompetens som undervisningen skapar liksom att faring djupare kunskaper om

vilken roll laumlroboumlcker spelar i dagens svenskundervisning Det skulle aumlven

vara vaumlrdefullt att observera undervisning foumlr att kunna identifiera

framgaringngsfaktorer foumlr laumlsundervisning av houmlg epistemisk kvalitet Ett viktigt

resultat i avhandlingen aumlr ocksaring att gymnasielaumlrare behoumlver faring tillgaringng till

metaspraringk om laumlsning och i svensk kontext har detta perspektiv aumlnnu

utforskats i liten utstraumlckning Det finns oumlver huvud taget en taumlmligen

begraumlnsad kunskap om verksamma laumlrares kompetensutveckling och det finns

inte heller saumlrskilt mycket kunskap om hur det ser ut i

aumlmneslaumlrarutbildningarna naumlr det gaumlller att foumlrbereda blivande laumlrare foumlr att

stoumltta och utveckla aumlldre elevers laumlskompetens Avhandlingen saumltter ocksaring

ljuset paring att det aumlr viktigt att faring mer didaktisk kunskap om laumlsutveckling foumlr

elever i de houmlgre aringrskurserna Aumlven om den haumlr avhandlingen har initierat en

diskussion om sakprosans funktion i svenskundervisningen saring aringterstaringr mycket

att ta reda paring om laumlsning av sakprosa i svenskaumlmnet

Till sist

Den haumlr studien har inte haft som avsikt att rikta fokus mot enskilda laumlrare

eller texten som artefakt utan mot vad man kan laumlra sig i svenskundervisningen

genom att laumlsa olika texter och vad som aumlr svenskundervisningens viktiga

kunskap och daumlrmed viktiga laumlsning Laumlrarna i den haumlr studien visar att de vill

mer med sin undervisning aumln att bara uppnaring oumlkad maringluppfyllelse och att de

har en ambition att eleverna ska faring med sig kunskaper fraringn

svenskundervisningen som paringverkar dem paring ett saumltt saring att de ska kunna taumlnka

stort och vaumllja sin vaumlg i livet Det handlar med andra ord om att faring moumljlighet

att utveckla viktiga kunskaper som garingr bortom de enkelt maumltbara resultaten i

nationella prov eller i studier som PISA Vilken laumlsning aumlr det som egentligen

aumlr den som aumlr viktig ndash den laumlsning som enkelt garingr att maumlta i ett prov eller den

laumlsning som kan foumlra eleven bortom texten bortom klassrummet och bortom

skolan

I svensk kontext har det tidigare gjorts faring studier som har undersoumlkt laumlrares

arbete utifraringn ett performativt perspektiv och hur externa standardiserade prov

paringverkar undervisningen Den haumlr avhandlingen har daumlrmed genom att inta ett

policyperspektiv bidragit med att synliggoumlra en del av laumlrares arbete som ofta

foumlrsummas naumlr arbetet med nya skolreformer diskuteras Paring saring vis framtraumlder

aumlven laumlrarnas aktiva aktoumlrskap naumlr de goumlr policy Den haumlr studien har daumlrmed

260

bidragit till att baringde laumlgga ytterligare en pusselbit till vad det innebaumlr att vara

laumlrare i dagens svenska utbildningssystem och gett laumlrare en moumljlighet att se

att det inte aumlr givet hur laumlrare ska agera i olika situationer utan att det finns

olika handlingsalternativ vid olika vaumlgskaumll

Det finns en risk i diskussionen om powerful knowledge att skolans

komplexitet foumlrenklas om foumlrespraringkare foumlr avskaffandet av den saring kallade

rdquoflumskolanrdquo boumlrjar anvaumlnda sig av begreppet paring fel saumltt foumlr att saumltta kunskap

i fokus foumlr debatten Detta kan resultera i styrdokument med en instrumentell

syn paring kunskap daumlr listor med specificerade faktakunskaper mekaniskt ska

bockas av Det finns inget i nuvarande styrdokument foumlr skolan som hindrar

att laumlrare laumlr ut faktakunskaper men som Young och Muller (2016)

understryker kan faktakunskaper som inte saumltts in i ett meningsfullt

sammanhang aldrig bli powerful knowledge Den haumlr studien visar ocksaring att

diskussionen om kunskap i skolan inte aumlr saring enkel som att det handlar om en

rdquoflumskolardquo kontra en rdquokunskapsskolardquo Elevers kunskap blir i slutaumlndan ett

resultat av laumlrares arbetsprocess (Carlgren 2015) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att

laumlrare faringr foumlrutsaumlttningar att skapa undervisning med houmlg epistemisk kvalitet

och moumljlighet att reflektera kring sin undervisning Till syvende och sist

handlar det om att foumlr att faring svar paring vad som aumlr viktiga kunskaper foumlr eleverna

att faring med sig fraringn skolan saring maringste vi garing tillbaka till och soumlka svar paring de

grundlaumlggande och utbildningsfilosofiska fraringgorna om varfoumlr elever ska garing i

skolan varfoumlr laumlrare ska undervisa om naringgot och vilken viktig kunskap som

alla elever har raumltt att faring laumlra sig Foumlr svensklaumlrare handlar det ocksaring om att

staumllla fraringgor om och diskutera varfoumlr elever ska laumlsa svenska varfoumlr de ska

laumlsa vissa texter vad elever ska laumlra sig naumlr de laumlser och vad som aumlr

svenskundervisningens viktiga laumlsning

261

English summary

Powerful Reading Upper-Secondary School Teachers of Swedish on Reading Instruction

in a Performative Context

Chapter 1 Introduction Most people would probably agree that the ability to read is important in our

day and age regardless of their own relationship to reading At school

students read in all subjects but in Sweden the L1-subject Swedish has a

distinct position compared to other subjects when it comes to studentsrsquo

reading The L1-subject Swedish specifically aims to instruct students in how

to read both non-literary and literary texts and to encourage reading for

pleasure It also has knowledge requirements specifically relating to reading

and that tests studentsrsquo reading at both an individual and national level As

such the main responsibility for studentsrsquo reading development in the

Swedish school system lies in the hands of teachers of Swedish (Tengberg

2019) As students move from one level to the next in the school system they

are expected to read and write more difficult texts and to enhance their ability

as they progress from learning to read to reading to learn (Guthrie et al 1999)

In this context the subject of Swedish plays a central part in developing

studentsrsquo reading competence

Research shows that Swedish studentsrsquo reading of coherent texts is

decreasing in school (Vinterek 2007 Vinterek et al 2020) and that young

people in Sweden are reading less in general (Nordlund amp Svedjedal 2020

Statens medieraringd 2019) This means that it is becoming even more important

to support studentsrsquo reading development throughout their schooling

(Hallesson 2011 Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Olin-Scheller amp Tengberg

2016 Roe 2014) However Swedish research on teachersrsquo professional

development on the subject of reading instruction tends to focus on the reading

of students at an early age (see for instance Alatalo 2011 Eckerholm 2018

Elweacuter 2014 Olin-Scheller 2014 Olin-Scheller amp Tengberg 2016

Sjunnesson 2014 Westlund 2013 Westlund amp Molloy 2017)

Sweden also follows the international trend with a focus on testing

studentsrsquo reading on the assumption that reading competence can be tested in

an objective way through the use of external standardised tests and that

teachersrsquo work can be controlled by these tests (Andrews 2004 Ferman

262

2004 Polesel et al 2014 Tengberg 2014a 2014b 2015) Previous research

indicates that external standardised tests such as the Swedish national tests

impact classroom practices and that teachers often teach to the test (Cheng

2004 Hardy 2015 Larsson 2018 Luxia 2007 Polesel et al 2014) Over

the past twenty years test results grades and school rankings have had an

increasing impact on classroom practices (Lundstroumlm 2018) Today there is

so much focus on assessing students and comparing results that teaching

content and studentsrsquo knowledge tend to fall by the wayside (see for example

Loumlfgren amp Peacuterez Prieto 2017 and Sundberg 2018a) The Swedish school

reforms of 2011 brought about an increase in national testing especially in the

subject of Swedish This resulted in the introduction of a national test

including a reading comprehension test in the first year of upper-secondary

school that intended to steer Swedish teachers into working more with reading

comprehension (Palmeacuter 2011) In a performative context in which external

standardised tests are seen as a guarantee of school equality in which they

tend to increase in significance for final grades and in which they point to what

teaching content is considered essential there is a need to discuss how and

why teachers choose certain content since their choice affects what students

learn The focus of this thesis is the grounds on which five teachers of Swedish

at upper-secondary school choose content for their reading instruction in a

performative context where studentsrsquo reading competence is to be assessed

examined graded and measured in a national reading comprehension test In

this performative context it is important to know more about how teachersrsquo

didactic choices are affected and what effect this has on classroom practices

especially in those cases when teachers feel that what they are duty-bound to

do does not correspond with what they believe they ought to do

Aim and Research Questions The aim of this study is to contribute knowledge about the didactic challenges

teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content

for their reading instruction in a policy-ridden and performative context

Specific focus is on what the teachers believe is important for their students

to learn and what powerful knowledge is made visible in the teachersrsquo

narrative about their teaching practices

Research questions

How do the teachers describe their didactical choices when choosing

texts for classroom instruction

What texts do the teachers say they use in their classes and what

function do the texts have in classroom instruction

What emerges as important knowledge for the students to acquire

from classroom instruction

263

What views on the assessment and examination of studentsrsquo reading

become apparent in the teachersrsquo narrative

In relation to the national test in the course Swedish 1 what

challenges become apparent in the teachersrsquo narrative about teaching

practices

Chapter 2 Prior Research In chapter two research relevant to this thesis provides a context for this study

Chapter two also provides an outline of research both on the subject of

Swedish didactics relating to reading and teachersrsquo text selection as well as on

national tests in the subject of Swedish Research on the importance of

teachersrsquo subject-specific knowledge metalinguistic competence aspects of

assessment in reading instruction and teachersrsquo work in relation to policy

external standardised tests and performative pressure are also presented

Chapter 3 Theoretical Framework The theoretical framework of this thesis has three theoretical perspectives

where Stephen Ballrsquos theory of policy enactment (Ball et al 2012) is the

overarching theory and where theories on reading instruction and Michael

Young and Johan Mullerrsquos concept powerful knowledge (Young amp Muller

2016) contribute with additional analytical and theoretical perspectives

Policy enactment situates the study in a context where the individual school

and the practices of the individual teacher cannot be separated from the

education system as a whole When teachers teach they have to interpret

abstract policies and translate them into concrete actions in the classroom

Thus in every teaching situation teachers must consider the existence of

multiple education policies ndash policies that do not always support each other

and that sometimes even contradict each other Every school is unique in terms

of its finances staff student population and traditions which is why the local

context plays an important part in how policy is interpreted and enacted The

education and experiences of each individual teacher also have an impact on

how policy is interpreted and enacted which is why policy may take on

different shapes in different classrooms In their role teachers enact policies

that have been drawn up and planned by different actors at different levels in

the education system at the same time as they are left with room to make active

choices in the process of their interpretation of the policy and their choice of

teaching activity Consequently teachers have the dual role of being subjects

and actors of policy The performative pressure teachers work under also plays

an important role in how they enact policy In this thesis performative

pressure is used to refer to a culture of accountability that focuses on publicly

measuring student performance and comparing school results thus making

both schools and teachers objects of inspection as a way to control the

264

profession In a performative context each level of the education system is

held accountable for its actions by the other levels in the system

Theoretical perspectives on reading comprehension and reading instruction

are used in the thesis in order to understand and discuss the teachersrsquo narrative

of their teaching practices when it comes to reading instruction In this chapter

a picture is drawn of theories on reading instruction for students at upper-

secondary school the complex process of reading comprehension and

didactics for developing reading comprehension The third theoretical

perspective of this thesis is based on Michael Young and Johan Mullerrsquos

(2016) concept of powerful knowledge Powerful knowledge focuses on the

importance of subject-specific knowledge in the curriculum and in the

discussion on educational content Powerful knowledge has two specific

traits it is differentiated because it is different from everyday life and the

experiences students acquire outside school and it is specialised because it is

not general knowledge but is instead subject-specific knowledge generated

from specialised environments in higher education It is knowledge that

according to Young and Muller is stable and is the best knowledge we have

at a specific point in time however it is not fixed and it is renegotiated as

new and better knowledge emerges Powerful knowledge shines light on how

knowledge is selected organised and translated from curricular to classroom

instruction and it raises questions about what school is for and what is the

important knowledge for students to acquire in school that they cannot access

elsewhere To Young and Muller (2016) powerful knowledge is powerful

because of the understanding of the world it offers the person who acquires it

Such understanding students need so that they can make good life decisions

after school as powerful knowledge helps them envision the world beyond

their own experience Therefore powerful knowledge is also a fundamentally

democratic question since all students regardless of background should have

access to it

In his discussion about powerful in relation to actual teaching practices

Hudson (2017 2018) uses the terms low and high epistemic quality

Instruction of low epistemic quality is characterised by a fragmented view of

subject-specific knowledge where skills and abilities are taught and practised

in isolated exercises and have a content that is given static and not open to

negotiation Instruction of low epistemic quality is also associated with high-

stakes assessment of learning Instruction of high epistemic quality on the

other hand is characterised by low-stakes assessment for learning where

students are given the opportunity to learn from their mistakes and are

encouraged to ask questions and think critically and creatively Classroom

practices emphasise a holistic view on teaching where skills abilities and

knowledge are practised in a meaningful setting the aim being that students

acquire knowledge that will help them see beyond the specific assignment and

their own experience McLean Davies et al (2021) emphasise how teachers

hold a key position in developing powerful knowledge in the classroom by

265

creating classroom practices characterised by high epistemic quality In L1

education terms McLean Davies (2020) points to the text as being more than

just an artefact as L1 teachersrsquo choice of text determines what knowledge and

what type of knowing students develop In a reading context it is thus

essential that the reading of a text is meaningful gives students opportunity to

connect with the outside world and invites them to meet the unknown and

realise that there is something to be learned beyond the text which comes to

life through the text Powerful reading knowledge is knowledge that will take

students beyond the text the classroom and their own experience (McLean

Davies 2020)

Chapter 4 Data Collection Method and Ethical Considerations This study was designed in the form of a series of semi-structured interviews

with five teachers of the L1-subject Swedish at upper-secondary school Each

teacher was interviewed four times individually during the school year

20152016 and each interview lasted approximately one hour At the end of

the school year all five teachers took part in a group interview that lasted

about 90 minutes Parallel to the interviews all texts that were used in the

classroom were collected and registered along with all the student assignments

relating to the texts Thus the data for this thesis consists of 21 interviews

totaling about 23 hours of recordings as well as all the texts and assignments

that were used in the classroom The five teachers have been given the

fictitious names Jenny Karin Linnea Nora and Magnus and while the study

was being conducted they worked at four different upper-secondary schools

in four different municipalities in central Sweden All five teachers are

qualified to teach Swedish at upper-secondary school and at the time of the

study they had between seven and twenty-five years of teaching experience

While participating in this study they were teaching the course Swedish 1 in

university preparatory programmes

All interviews were recorded and transcribed with a focus on content

analysis therefore all transcripts use a language that is closer to written

language than spoken language The interviews were analysed using thematic

content analysis in a step-by-step process using Braun and Clarkersquos (2006)

model The analysis was conducted using NVivo12 software where the data

was coded Coding was both data-oriented and concept-oriented (Kvale amp

Brinkmann 2014) The different patterns that emerged during the analysis

were organised according to five overarching themes with sub-themes that

form the five empirical chapters of the thesis Each answers one of the five

research questions In every possible way this study was conducted in

accordance with the ethical guidelines of The Swedish Research Council

(Vetenskapsraringdet 2011 see also Vetenskapsraringdet 2017) for social sciences

research

266

Part I Powerful Reading Chapter 5 Choosing Texts in an Ongoing Process of Negotiations Chapter five focuses on the narratives of the five teachers on the didactic

choices they make when choosing texts to work with in the classroom It

seems as if the teachers appreciate the freedom they have when choosing texts

as this allows them the opportunity both to follow a set plan and to use texts

spontaneously in the classroom in order to connect classroom instruction to a

current topic being discussed outside school At the same time the teachers

describe how it is difficult to choose texts as there are many factors they have

to take into consideration and negotiate factors that can have a considerable

impact on the choices they are able to make The local context such as the

culture of the school and of the subject teaching team in combination with

what is available at the school with regards to textbooks anthologies and

novels is an important factor when it comes to what choices are possible

Time pressure studentsrsquo schedules and courses field trips and study visits

cooperation with other subjects along with school-wide tests that the team of

subject teachers decide on are also mentioned as important factors that need

to be negotiated upon the choosing of texts None of the five teachers say they

use a textbook more than occasionally rather they prefer to develop their own

teaching material that is inspired by for example textbooks or websites The

teachers also mention the importance of personal interest in the texts they

choose

Before choosing a text teachers need to assess their studentsrsquo needs in

terms of their reading and writing ability or impairment mother tongue and

academic interests The studentsrsquo workload stress level relationship with

peers in the same class past traumatic experience and attitudes towards

reading and fellow human beings are also considerations the teachers claim

play an important role in their text choice Reading has to be a meaningful

exercise for students and it is important both to meet students at their reading

level and to challenge them when reading and show them something that they

would not discover outside school It is also important that students are given

the opportunity to read many types of texts of varying length both non-fiction

and fiction and that the texts they read are well-established within the course

syllabus so that students can demonstrate the required knowledge and be

assessed according to the course knowledge requirements Texts that are

considered too difficult ndash for example if they are too academic are

substandard linguistically or are inappropriate in terms of content ndash are

excluded The teachers also describe having to decide whether students will

read the text together as a class or whether they will allow students to make

their own choices and read on their own They must also choose texts that will

prevent students from cheating

267

This chapter focuses on what the participating teachers say has an

important impact on how and why they choose certain texts In the interviews

they are critical of a fixed canon for the subject Swedish because this would

restrict the freedom they have to choose texts they are also critical in terms

of the authors that feature in the traditional canon In light of what the teachers

say guides their choice of texts questions are raised as to what texts they

actually do use in the classroom The next chapter therefore focuses on the

texts that the teachers used in the course Swedish 1 in the school year during

which this study was conducted

Chapter 6 ldquoThe Other Textsrdquo and ldquoThe Real Textsrdquo In the interviews the five teachers discuss their text choice and the activities

they assign their students that relate to the chosen texts Dominating their

choice it would seem are texts written mainly by writers in Sweden

Contemporary authors also dominate although some short stories and poems

from earlier literary periods feature as well Digital texts are seldom used and

when they are it is most often when students are searching the Internet for

facts to support arguments in a debate or to use in group presentations on

sociolinguistics On occasion film and other types of non-written texts are

used but this is rare

Even though the teachers consider non-literary texts important the teachers

view them as tools rather than texts in their own right and pay more attention

to their form rather than content Non-fiction texts often serve as models for

the students own writing Even though the teachers also use literary texts for

literary analysis with focus on genre form and language they give more

thought to their choice of literary text and consider their content and value

The teachers describe choosing shorter but complete texts for classroom

instruction as being useful because they can be sure students read them in their

entirety and there is a didactic advantage that comes with being able to read

and discuss a complete text together during a lesson All five teachers claim

that various text discussions are important as these help the students

understand what they are reading however such text discussions are with

few exceptions only organised for the reading of literary texts The teachers

also describe how it is important that students read many different varieties of

texts An analysis of the lists of the texts used in the courses shows that course

content is relatively comparable despite the difference in local context

However there is great discrepancy between the number of texts the students

read and this is most apparent when it comes to the number of complete

novels which varies from one to three novels over the school year

268

Chapter 7 From Skills to Knowledge Beyond the Text The five teachers explain how they start the autumn term of the first year of

upper-secondary school by giving students exercises that aim to develop their

reading skills while at the same time providing the teachers with information

about studentsrsquo reading ability The exercises relate to vocabulary

comprehension reading strategies different types of texts reading techniques

and study technique The teachers talk about the importance of teaching

students how to write correct text summaries and even though they do not

particularly enjoy teaching how to write summaries they recognise that this

is important for students to master The teachers also state that writing

summaries is a good way to evaluate studentsrsquo reading and writing skills and

that it is important for studentsrsquo future studies that they learn how to cite and

reference correctly in all subjects at upper-secondary school The subject-

specific knowledge and concepts the teachers point out as being essential for

students to master relate mainly to reading writing and speaking ability such

as being able to identify read and write in different genres being able to

identify and use terminology from mainly the field of literary science

learning how to understand imagery and learning how to read between the

lines All five teachers also talk about the importance of scaffolding studentsrsquo

reading through different types of text discussions however this seems to

relate solely to the reading of literary texts

The five teachers all state that central to their teaching is their ability to

encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers

and to process basic values and existential questions by reading and working

with various types of texts Two of the greatest challenges they encounter is a

growing resistance to reading and a lack of focus among students The

teachers believe that the subject of Swedish contributes in two ways to a

studentrsquos education it enhances both their language skills and their personal

development During Swedish lessons students are to develop their oral

reading and writing skills so that they are prepared for higher education and

for life as active citizens At the same time the teachers want their students

both to develop cultural and personal maturation (Bildung) as well as insight

into themselves the world and what it means to be human in a complex world

and by reading different texts to acquire knowledge that will take them

beyond the texts

Chapter 8 Analysis and Reflection Part I Part I of the thesis shows that even though the teachers operate in very

different local contexts and therefore have different conditions for enacting

policy in their classrooms there seems to be some subject-specific knowledge

the teachers hold important for the students to learn regardless of which texts

they choose The teachers point to subject-specific knowledge like specific

terminology knowledge about texts and different genres and the development

269

of good reading oral and writing skills However they also mention

knowledge that is not measurable which relates to both general education and

Bildung and that should give students a firm basis for future active

participation within society as well as personal development With regards to

this the Swedish subject should provide students with opportunities to evoke

pleasure of reading to encourage students to regard themselves as readers to

meet new perspectives and existential issues through reading to get to know

other worlds beyond their own experience and to find insight into what it

means to be human ndash in other words to develop knowledge beyond the text

In relation to the concept powerful knowledge this can be perceived of as the

powerful knowledge of the Swedish subject as it portrays the unique

contribution of the subject to the powerful knowledge that all students have

the right to access and develop in school

The local context has a great impact on how national policy is enacted

within the classroom as the local context determines what interpretations and

actions are possible for the teachers what needs to be renegotiated and what

needs to be deprioritised What is desirable from the teachersrsquo point of view

is not always possible which means that the teachers have to negotiate both

with their own interpretation of policy and with the local context in order to

create a meaningful ndash or at least functional ndash classroom practice On the other

hand what is desirable from the point of view of policymakers might not

always be possible if the local context hinders teachers from enacting policy

as intended If for instance the school budget or the professional context of

the school means that other things are prioritised it may be difficult for

teachers of Swedish to enact a policy that requires that students read texts by

both male and female writers that represent different cultures and different

time periods if no such texts are available at the school In a performative

context there is also a risk that teachersrsquo focus on course knowledge

requirements when interpreting what and why something should be taught

contributes to a general focus on delivering results in the form of better grades

rather than increased knowledge At the same time as the teachers clearly have

a strong focus on the course knowledge requirements they also state that they

would rather not measure and grade studentsrsquo reading at all This shows that

the teachers have to navigate between external pressures for measurable

results and their own notions of Bildung when teaching

The teachersrsquo discussions about their didactic choices in terms of how and

why they choose different texts for classroom instruction indicate that they put

a lot of effort into creating classroom activities that will interest the students

and engage them with the texts they read The syllabus for the subject of

Swedish along with subject traditions and the local context seems to be

highly significant when it comes to the didactic choices the teachers make

Even though they appear to avoid choosing texts that they think are too

difficult for the students rather than providing support in the reading much of

their reading instruction seems to be supported by research on how to develop

270

studentsrsquo reading competence However the teachers seem unaware of this

When it comes to developing studentsrsquo reading competence the teachers seem

to lack proper terminology to describe what they are doing which contrasts

with aspects of reading related to literary science This indicates that teachers

can do more to support their students in their reading skills development

The results also show that even though the teachers use just as many literary

texts as non-literary texts in their courses and that they say these are equally

important they clearly focus on literary texts in their teaching When it comes

to non-literary texts the focus is on the form whereas the focus of the literary

texts is on the content and a higher value that literary texts are felt to afford

students by giving them new perspectives on life Teaching of low epistemic

quality is mainly related to teaching activities in connection with non-literary

texts whereas teaching of high epistemic quality often is related to teaching

activities in connection with literary texts Knowledge that the teachers point

to as important for the students to acquire refers to subject-specific knowledge

and terminology as well as knowledge and skills that will benefit students in

their lives after school What seems most important to the teachers is that

students learn to view themselves as readers and that as a result of the Swedish

lessons they acquire knowledge of the world beyond school and what it means

to be a human being

Part II In a Performative Context Chapter 9 Assessment and Examination of Studentsrsquo Reading When the teachers reason about what reading comprehension is they use such

expressions as the following students need to be able pick out what is most

important in a text follow the general line of thought read between the lines

involve their feelings in their reading Students are to know that it is possible

to read in different ways ndash for instance skimming and close reading ndash and also

when to use which reading technique The teachers also speak about students

having to be able to summarise a text and to understand a text both in parts

and in its entirety Even though the teachers generally mention different

factors that comprise reading comprehension they still exhibit uncertainty

about what components actually form reading comprehension With regards

to reading comprehension the teachers claim that their teacher training did

not equip them to teach and support studentsrsquo reading comprehension

development On the subject of how to administer examinations of reading in

the classroom the teachers describe doing this mainly in combination with

testing studentsrsquo oral and writing skills It is also clear that the course

knowledge requirements have a major impact on what is focused in the

examinations for example the students have to be able to draw parallels

between different texts or to reason about the texts in terms of general human

271

conditions Both these examples stem directly from how the course knowledge

requirements are written

In relation to the national reading comprehension test included in the course

Swedish 1 the five teachers say they do not specifically prepare their students

for that particular test since they work with reading throughout the course The

test is described as a random sample test by one of the teachers and the

teachers say that the way studentsrsquo reading is examined in the national test is

quite different from how they examine studentsrsquo reading in their own

classrooms The teachers feel the test to be too focused on details and they

claim to take a more holistic view in their own examinations that are often

combined with text discussions or some kind of written analysis According

to the teachers because the test does not provide them with adequate

information about studentsrsquo reading ability and because they think they

acquire a better basis on which to assess studentsrsquo reading in the classroom

the teachers say they do not pay a lot of attention to the test results when

setting the final grades for the course However the teachers also say that they

would rather not examine and grade students at all when it comes to reading

as they think this hinders students from reading for pleasure and from

experiencing reading as something that can bring with it great personal value

Chapter 10 Adaptation and Resistance ndash Navigating under Performative Pressure In this study the teachers seem to be ambivalent where the national tests in

the subject of Swedish are concerned The national tests are felt both to

support teachersrsquo classroom practices and to restrict their freedom in terms of

didactic choice On the one hand the teachers state that on the whole they

consider the national test in Swedish 1 to be well-designed and that they can

accept the concept on the other hand the fact that teachers and classroom

practices can be too governed by national tests they find problematic The

teachers consider the writing test to be the most difficult for students and the

one that requires the most preparation while the oral test is the test the teachers

are most satisfied with When it comes to the reading comprehension test the

teachers are clearly ambivalent They say that it is difficult to prepare the

students for this test and yet they claim that everything they do that involves

reading in the course is a form of test preparation The teachers also criticise

the notion that reading can be objectively measured and they claim that they

do not have much use for the test results since it is their opinion that there is a

gap between the reading comprehension test and the course knowledge

requirements This is not the case with the writing and oral tests and the

results of these two tests are considered useful and are used when setting

grades without further consideration

The teachers also state that they find it hard to balance between different

demands and pressures and the national tests are described as adding to a wide

272

level of performative pressure They feel pressured to examine and document

everything students do in the classroom in order to defend their grading if

questioned Two of the teachers even testify to having to explain their course

grading in relation to the results of the national tests to school boards and even

local politicians One teacher also discusses the problems that come with being

ordered to account for studentsrsquo results in clickable grids in the schoolrsquos digital

learning platform thus reducing a complex grading process to a simple click

Joint assessment of the national tests is also mentioned as something that helps

teachers in their ability to assess at the same time as it puts pressure on the

teachers as their studentsrsquo results are compared with those of other students at

the school The teachers also mention how the national test takes up a lot of

time towards the end of the school year ndash both class time and teacher time

This is time the teachers say they would rather spend with students that would

help them develop their skills or that would involve something creative The

teachers also state how they think that the subject of Swedish is more governed

in the Gy11 curriculum than in the previous curriculum and that the fact that

the subject now has more national tests contributes to less creativity in the

subject

Chapter 11 Analysis and Reflection Part II In part II of the thesis the teachers describe how they find it difficult to assess

studentsrsquo reading development and feel uncertain about what components

constitute reading comprehension They explain how they have not been given

the tools to support and develop studentsrsquo reading comprehension skills

despite the expectation that they be able to both teach reading comprehension

and measure it in the national reading comprehension test It also seems as if

the teachers think there is a difference between how they interpret assessment

and examination of studentsrsquo reading is best administered compared to how

this is done in the national test The teachers do not consider the test to be

good enough for the assessment of studentsrsquo reading abilities beyond the

superficial level whereas continuous assessment of these during classroom

interaction they consider to be much more reliable and nuanced Part II also

shows that the performative context of which the national test in Swedish 1

is a part that frames the teachersrsquo instruction and didactic choices affects both

the teachers and their classroom practice substantially in several ways

Ball et al write that ldquopolicy is done by and is done to teachersrdquo (2012 p

3) and this becomes evident in the relationship between the participating

teachers and the national reading comprehension test in the course Swedish 1

When teachers administer national tests that they have not had a chance to

decide on themselves they are positioned as subjects of national policy The

school reforms of 2011 resulted in a new national test that covers content that

teachers did not previously have to assess in this way and as subjects of this

imposed policy they describe not being properly prepared to work with the

273

test Yet teachers are held responsible for test results and they have to take

time from other things they consider more important in order to administer the

test When teachers make their didactic choices they are positioned as actors

of policy and can let the national test more or less influence their teaching

The teachers in this study claim to have only let the national reading

comprehension test influence their teaching to a small extent This stands in

contrast to the oral and writing tests which seem to have had a much greater

impact on their teaching even if the teachers do not appear fully aware of this

This is in line with the results of the studies by Grant (2001) and Cimbricz

(2002) studies that highlight how external standardised tests are a very

insecure basis on which teachers are to change their classroom practice The

teachers also point to difficulties in dealing with the test results due to a lack

of constructive alignment between how the results are presented in the test and

the wording of the knowledge requirements on reading that do not mention

reading comprehension The teachers also show examples of resistance and

adaptation (Ball 2006) as far as the national test is concerned because they let

the oral and writing tests influence their teaching without question while on

the other hand they are very critical of the reading comprehension test

claiming that reading cannot be objectively measured

The performative pressure the teachers experience also positions them as

subject to different policies Ball (2016) emphasises that not only do teachers

change policy but policy also changes teachers and what teachers do In this

study the teachers talk about working with new national tests about being

questioned about assessment and grading about always being prepared to

account for the assessments they make and about the requirements of making

visible all that they do to students parents and school boards for example on

the schoolrsquos digital learning platform All these examples show that policy has

changed the practices of the teachers It therefore seems as if the performative

context in which the teachers find themselves diminishes both their autonomy

and their space to act because the teachers have to live up to the demands of

better and measurable results Contradictory policies that state for instance

that the teachers must encourage students to read for pleasure at the same time

as they must assess and grade that reading has a great impact on how the

teachers navigate between them

Chapter 12 Powerful Reading in a Performative Context ndash Final Discussion This thesis shows that teaching is very complex and that what teachers want

to do is not always compatible with what they are duty-bound to do The

teachers express feeling restricted by the 2011 curriculum and both controlled

and questioned in their professional role The results also indicate that the

focus on knowledge requirements is substantial when it comes to their didactic

choices Yet at a time when many teachers describe feeling the pressure of

274

external demands (see for example Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017

Lundstroumlm 2018 Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Mickwitz 2015

Persson 2017) the teachers in this study also show that it is still possible even

with the current curriculum to find strategies that resist the performative

pressure and that allow them to teach according to their own convictions in

terms of what is best for students and to strive for high epistemic quality in

their teaching They find ways to work creatively with reading texts and to

create assessment-free zones even if these are few Research shows that

assessment-free zones (Eriksen amp Elstad 2019 Joumlnsson 2020) may affect

studentsrsquo learning in a positive way as the students focus less on grades and

more on how to develop their abilities according to teachersrsquo formative

feedback The question is what will happen if teachers begin feeling there to

be less and less room for creative teaching and formative assessment when

there is an increase in demands on teachers to deliver measurable results If

teachersrsquo classroom practices increasingly focus on what in the curriculum is

easy to assess and measure there is a risk that this focus will steer teaching

towards measuring and assessing studentsrsquo knowledge and abilities rather than

developing them There is also a risk that the parts in the curriculum about

common values Bildung human rights lifelong learning and what is

important knowledge to us as human beings will be given a backseat role since

they are more difficult to measure

According to the five teachers in this study external demands that students

improve their formal writing as expressed in the national writing test has

resulted in them working less on reading with their students than they did

when there was no national test in the first year of upper-secondary school In

this sense it can be argued that the national test in Swedish 1 is

counterproductive The reading comprehension test aimed to encourage

teachers of Swedish to work more with reading comprehension in class

instead they work less with reading in class as a result of their focus on the

writing test A focus on what is easy to measure and on delivering better results

also makes the five teachers feel that there is less room for creativity in the

classroom than was the case with previous curricula this is a disquieting sign

that the performative context is threatening the opportunity students have to

acquire powerful knowledge as the teachers say they have stopped doing

creative things in their classrooms

This study indicates that reading instruction is important throughout the

school years and not solely when students are learning the basics of reading

and writing Studies show there to be less reading of coherent texts in the

Swedish classroom (Vinterek 2007 Vinterek et al 2020) As such it is even

more important to make sure that reading instruction in school takes place in

a context where instruction is intentional explicit and high in epistemic

quality from pre-school to upper-secondary school All five teachers in this

study say that they wished they had both more time to read with their students

and better opportunity to work more in-depth with the texts they read in class

275

It takes time and a lot of effort to develop good reading competence and there

are no shortcuts In light of this it is troublesome that the five teachers say

that they cannot support their studentsrsquo reading development in the way they

would like It is therefore important that teachers of Swedish at all school

stages are trained to support students to develop their reading competence and

that teacher training for teachers of Swedish does not focus solely on literary

science and literary didactics since reading as a skill has many aspects all of

which teachers must address if their students are to reach their full reading

potential In this context the concept of powerful knowledge also puts a

spotlight on the importance of powerful knowledge for teachers ndash that is to

say that teachers have profound subject-specific knowledge Apart from

didactic knowledge for teachers of Swedish this involves knowledge of

literary science and linguistics as well as of how students develop their reading

competence In other words if we want students to learn more it is essential

that their teachers possess subject-specific powerful knowledge This is

something that has unfortunately been overlooked in Sweden for many years

as subject-specific competence development for teachers has long been

neglected and it also raises questions about worrying changes in teacher

education that involve reducing time for subject-specific education which is

a recent proposal put forth by the Swedish Ministry of Education

There are several points to the discussion about the powerful knowledge of

a school subject One is that teachers need the opportunity to discuss what is

the powerful knowledge of their subject so that it becomes clear why

something should be taught (Maude 2016 2018) This means that it is

important for teachers to reflect upon their own teaching and to identify

elements of low and high epistemic quality so that they can improve their

teaching which in turn can strengthen their didactic choices and show them

that other choices are possible Another point according to Maude (2016

2018) is to show teachers that they already work with powerful knowledge

This aspect becomes more significant in a performative context as it is

important to acknowledge that teachers do a lot of good things despite their

difficult and complex situation The teachers in this study demonstrated that

they can create powerful knowledge in their classrooms even if that involves

a lot of challenges They strive to achieve high epistemic quality in their

teaching that will take students beyond the text however the national test and

performative pressure both lead to fragmented skills training of low epistemic

quality instead

Teachers hold a central role in the creation of powerful knowledge in their

classroom by striving for classroom instruction that bears the stamp of high

epistemic quality (McLean Davis et al 2021) It is therefore essential that the

teachers in this study show that it is possible to achieve epistemic quality

under the current curriculum without new and radical reforms From this

perspective it is important that teachers are given the opportunity to prioritise

work that can raise the quality of their classroom practice rather than spending

276

time documenting and explaining results and completing other such tasks that

steal teaching time Well-educated teachers are required who have in-depth

didactic and subject-specific knowledge Furthermore policymakers need to

shift their attention from studentsrsquo results to studentsrsquo knowledge If students

are to learn more at school there needs to be less performative pressure on

teachers and students Teachers need to be allowed to become professional

enactors of policy who can focus on what they are teaching and how to

develop studentsrsquo knowledge This requires an education system that is

attentive to teaching quality and that shifts focus from reporting results in

digital learning platforms to discussing how to further studentsrsquo knowledge

from learning outcomes to teaching content and from what is easy to measure

to what develops studentsrsquo knowledge beyond the text beyond the classroom

and beyond the school

277

Referenser

Adams M (2011) The relation between alphabetic basics word recognition and reading I S Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 1ndash24 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Adlof S Perfetti C amp Catts H (2011) Developmental changes in reading comprehension Implications for assessment and instruction I J Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 186ndash214 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Afflerbach P Pearson D amp Paris S (2008) Clarifying differences between reading skills and reading strategies The Reading Teacher 61(5) 364ndash373 doi101598RT6151

Alatalo T (2011) Skicklig laumls- och skrivundervisning i aringk 1ndash3 Om laumlrares moumljligheter och hinder (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Alatalo T (2017) rdquoKalle du kan ju laumlsardquo Foumlrskoleklasslaumlrare synliggoumlr foumlrskoleklasselevers skriftspraringksutveckling Nordic Journal of Literacy Research 3(2) 1ndash18

Alatalo T amp Westlund B (2019) Preschool teachersrsquo perceptions about read-alouds as a means to support childrenrsquos early literacy and language development Journal of Early Childhood Literacy doi1011771468798419852136

Alderson C (2000) Assessing reading Edinburgh Cambridge University Press Alderson C amp Wall D (1993) Does washback exist Applied Linguistics 14(2)

115ndash129 Alexander P (2006) The path to competence A lifespan developmental perspective

on reading Journal of Literacy Research 37(4) 413ndash36 Alkestrand M (2016) Magiska moumljligheter Harry Potter Artemis Fowl och Cirkeln

i skolans vaumlrdegrundsarbete Goumlteborg Makadam foumlrlag Almasi J amp Hart S (2018) Best practice in narrative text comprehension instruction

I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 222ndash249 6 uppl) New York Guilford Publications

Alvesson M amp Kaumlrreman D (2011) Qualitative research and theory development Mystery as method London SAGE Publications Ltd

Alvunger D (2018) Teachersrsquo curriculum agency in teaching a standards-based curriculum The Curriculum Journal 29(4) 479ndash498 doi1010800958517620181486721

Andersson P-Y (2010) Tid foumlr litteraturdidaktiskt paradigmskifte Tidskrift for litteraturvetenskap Litteraturvetenskap och didaktik nr 3ndash4 91ndash106

Andersson K (2014) Pojkar kan visst skriva Skrivkompetenser paring nationellt prov i svenska i aringrskurs tre i Sverige (Doktorsavhandling) Aringbo Aringbo Akademins foumlrlag

Andersson Varga P (2014) Skrivundervisning i gymnasieskolan Svenskaumlmnets roll i den sociala reproduktionen (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

278

Andrews S (2004) Washback and curriculum innovation I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 37ndash50) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Arensmeier C amp Lennqvist Lindeacuten A-S (2017) Bemyndigande eller granskning Nationella prov som styrinstrument Utbildning amp Demokrati 26(2) 49ndash74

Asplund S-B (2010) Laumlsning som identitetsskapande handling Gemenskapande och utbrytningsfoumlrsoumlk i fordonspojkars litteratursamtal (Doktorsavhandling) Karlstad Karlstads universitet

Bailey K (1996) Working for washback A review of the washback concept in language testing Language Testing 13(3) 257ndash279

Ball S (1993) What is policy Texts trajectories and toolboxes Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 13(2) 10ndash17 doi1010800159630930130203

Ball S (2003) The teacherrsquos soul and the terrors of performativity Journal of Education Policy 18(2) 215ndash228

Ball S (2006) Performativities and fabrications in the education economy Towards the performative society I H Lauder P Brown J-O Dillabough amp A-H Halsey (Red) Education Globalization amp Social Change (ss 692ndash701) Oxford Oxford University Press

Ball S (2013) The education debate (2 uppl) Bristol The Policy Press Ball S (2016) Neoliberal education Confronting the slouching beast Policy

Futures in Education 14(8) 1046ndash1059 doi1011771478210316664259 Ball S (2019) Australian education policy A case of global education reform

hyperactivity Journal of Education Policy 34(6) 747ndash747 doi1010800268093920191668651

Ball S Maguire M amp Braun A (2012) How schools do policy Policy enactments in secondary schools Abingdon Routledge

Ball S Maguire M Braun A amp Hoskins K (2011) Policy subjects and policy actors in schools Some necessary but insufficient analyses Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 32(4) 611ndash624 doi101080015963062011601564

Ball S Maguire M Braun A Perryman J amp Hoskins K (2012) Assessment technologies in schools lsquoDeliverologyrsquo and the lsquoplay of dominationsrsquo Research Papers in Education 27(5) 513ndash533 doi101080026715222010550012

Ball S amp Olmedo A (2013) Care of the self resistance and subjectivity under neoliberal governmentalities Critical Studies in Education 54(1) 85ndash96 doi101080 175084872013740678

Barton D (2000) Introduction I D Barton M Hamilton amp R Ivanic (Red) Situated literacies Reading and writing in context (ss 1ndash15) London Routledge

Beerwinkle A Wijekumar K Walpole S amp Aguis R (2018) An analysis of the ecological components within a text structure intervention Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 31(9) 2041ndash2064 doiorg101007s11145-018-9870-5

Bergman L (2007) Gymnasieskolans svenskaumlmnen En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml Houmlgskola

Bergman L (2009) Varfoumlr gloumlmmer man pennan I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 53ndash105) Stockholm Liber

Bernstein B (2000) Pedagogy symbolic control and identity Theory research critique Lanham MD Rowman and Littlefield Publishers Inc

279

Bertram C (2019) What is powerful knowledge in school history Learning from the South African and Rwandan school curriculum documents The Curriculum Journal doi 1010800958517620181557536

Bladh G Stolare M amp Kristiansson M (2018) Curriculum principles didactic practice and social issues Thinking through teachersrsquo knowledge practices in collaborative work London Review of Education 16 (3) 398ndash413 doi1018546LRE16304

Blikstad-Balas M (2015) Skolens nye literacy Hvordan endres skolens tekstpraksiser naringr digital teknologi er tilgjengelig i klasserommet Learning Tech Tidsskrift for laeligremidler didaktik og teknologi Haumlmtad 2020ndash01ndash19 fraringn httpswwwduouionobitstreamhandle10852489984Skolens-nye-literacy-learningtech-EGENARKIVpdf

Bommarco B (2006) Texter i dialog En studie i gymnasieelevers litteraturlaumlsning (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml Houmlgskola

Bonnevier J Borgstroumlm E amp Yassin Falk D (2017) Normers roll i ett maringl- och kriterierelaterat bedoumlmningssystem Utbildning amp Demokrati 26(2) 21ndash47

Borgstroumlm E (2010) Att skriva prov Om normer och textstrukturer i gymnasieskolans skriftliga nationella prov Spraringk amp Stil 20 132ndash164

Borgstroumlm E (2012) Vad raumlknas som belaumlgg foumlr skrivfoumlrmaringga Ett textkulturellt perspektiv paring skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov Sakprosa 6(1) 1ndash34

Borgstroumlm E amp Ledin P (2014) Bedoumlmarvariation Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedoumlmning av skrivprov Spraringk amp Stil 24 133ndash165

Borsgaringrd G (2021) Litteraturens maringtt Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och vaumlrdegrundsarbete (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Bouwmans M amp Beacuteneker T (2018) Identifying powerful geographical knowledge in integrated curricula in Dutch schools London Review of Education 16 (3) 445ndash459 doi1018546LRE16307

Bradling B (2020) Laringt romanen komma in Transformativt laumlrande i gymnasieskolans litteraturundervisning (Licentiatuppsats) Joumlnkoumlping Joumlnkoumlping University

Brante E amp Lund E (2017) Undervisning i en sammansatt textvaumlrld En intervjustudie med svenska och norska gymnasielaumlrare om undervisning i kritisk laumlsning och kritisk vaumlrdering av kaumlllinformation Nordic Journal of Literacy Research 3 1ndash18 doi1023865njlrv3671

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research in Psychology 3(2) 77ndash101 doi1011911478088706qp063oa

Braun A Maguire M amp Ball S (2010) Policy enactments in the UK secondary school Examining policy practice and school positioning Journal of Education Policy 25(4) 547ndash560 doi10108002680931003698544

Braun A Ball S Maguire M amp Hoskins K (2011) Taking context seriously Towards explaining policy enactments in the secondary school Discourse Studies in the Cultural Politics of Education 32(4) 585ndash596 doi101080 015963062011601555

Brevik L (2014) Making implicit practice explicit How do upper secondary teachers describe their reading comprehension strategies instruction International Journal of Education Research 67 52ndash66

Brink L (2006) Konsensus om kanon Kanonbild och aumlmnesuppfattning hos 75 litteraturlaumlrare I L Brink amp L Nilsson (Red) Kanon och tradition Aumlmnesdidaktiska studier om fysik- historie- och litteraturundervisning Gaumlvle Houmlgskolan i Gaumlvle

280

Broek P van den Rapp D amp Kendeau P (2005) Integrating memorybased and constructionist processes in accounts of reading comprehension Discourse Processes 39(2) 299ndash316

Brown M amp White J (2012) An unstable framework Critical perspectives on the framework for the national curriculum Haumlmtad 2019ndash07ndash02 fraringn httpswwwnewvisionsforeducationorguk20120405anndashunstablendashframework

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapiga metoder (2 uppl) Stockholm Liber Braringten I (Red) (2008) Laumlsfoumlrstaringelse i teori och praktik Lund Studentlitteratur Carlgren I (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker Goumlteborg

Daidalos Carlgren I (2020) Powerful knowns and powerful knowings Journal of Curriculum

Studies 52(3) 323ndash336 doi 1010800022027220201717634 Chapman D amp Snyder C (2000) Can high stakes national testing improve

instruction Reexamining conventional wisdom International Journal of Educational Development 20 457ndash474

Cheng L (2004) The washback effect of a public examination change on teachersrsquo perceptions toward their classroom teaching I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 147ndash170) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Christie F (2005) Language and education in the primary years Australia University of New South Wales Press

Cimbricz S (2002) State-mandated testing and teachers beliefs and practice Education Policy Analysis Archives 10(2) 1ndash21

Cumming J Van Der Kleij F amp Adie L (2017) Contesting educational assessment policies in Australia Journal of Education Policy (34)6 836-857 doi1010800268093920191608375

Cummins J (2011) The intersection of cognitive and sociocultural factors in the development of reading comprehension among immigrant students Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 25(8) 1973ndash1990

Cunningham A amp Stanovich K (1997) Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later Developmental Psychology 33(6) 934ndash945

Dahl C (2015) Litteraturstudiets legitimeringar Analys av skrift och bild i fem laumlromedel i litteratur foumlr gymnasieskolan (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Dalberg T Zachiu M Shahsavar N Eriksson K amp Hussenius S (2020) Samstaumlmmighet i laumlsbedoumlmning Statistisk analys vid bedoumlmning av ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Svenska i utveckling nr 37 Uppsala universitet Uppsala Trycksaksbolaget

Davidson K (2010) The integration of cognitive and sociocultural theories of literacy development Why How The Alberta Journal of Educational Research 56(3) 246ndash256

Degerman P (2012) rsquoLitteraturen det aumlr vad man undervisar omrsquo Det svenska litteraturdidaktiska faumlltet i foumlrvandling (Doktorsavhandling) Aringbo Aringbo akademi

Deng Z (2015) Content Joseph Schwab and German Didaktik Journal of Curriculum Studies 47(6) 773ndash786 doi1010800022027220151090628

Deng Z (2018) Rethinking teaching and teachers Bringing content back into conversation London Review of Education 16 (3) 371ndash383 doi1018546LRE16302

281

Duke N amp Martin N (2018) Best practices in informational text comprehension instruction I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 250ndash270 6 uppl) New York Guilford Publications

Duke N amp Pearson D (2002) Effective practices for developing reading comprehension Journal of Education 189(12) (20082009) 107ndash122

Duke N Pearson D Strachan S amp Billman A (2011) Essential elements of fostering and teaching reading comprehension I J Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (ss 51ndash93 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Eckerholm L (2018) Laumlrarperspektiv paring laumlsfoumlrstaringelse En intervjustudie om undervisning i aringrskurs 4ndash6 (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Economou C (2013) Svenska och svenska som andraspraringk i Gy11 Tvaring jaumlmboumlrdiga aumlmnen Forskning om undervisning och laumlrande nr 11 s 44ndash60

Englund T Forsberg E amp Sundberg D (2012) Introduktion ndash vad raumlknas som kunskap I T Englund E Forsberg amp D Sundberg (Red) Vad raumlknas som kunskap Laumlroplansteoretiska utsikter och inblickar i laumlrarutbildning och skola (ss 5ndash17) Stockholm Liber

Elmfeldt J (2014) Det heliga i svenskaumlmnet En oaringterkallelig reflektion I P-O Erixon (Red) Skolaumlmnen i digital foraumlndring En medieekologisk undersokning (ss203ndash224) Lund Studentlitteratur

Elweacuter Aring (2014) Early predictors of reading comprehension difficulties (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Eriksen H amp Elstad E (2019) Norsklaeligreres erfaringer med karakterfritt semester Rom for forbedringsinnsats hos eleven og stoslashrre fokus paring laeligringsfremmende tilbakemelding fra laeligreren Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 13(2) 4ndash20 doi1023865upv131968

Erixon P-O (2010) Svenskaumlmnet i skaumlrmkulturen Tidskrift foumlr litteraturvetenskap TFL 20103ndash4153ndash163

Erixon P-O (Red) (2014) Skolaumlmnen i digital foumlraumlndring En medieekologisk undersoumlkning Lund Studentlitteratur

Erixon P-O amp Green B (2020) Rethinking L1 education in a global era The subject in focus I B Green amp P-O Erixon (Red) Rethinking L1 education in a global era Understanding the (post-)national L1 subjects in new and difficult times (ss 1ndash14) Cham Springer

Erixon P-O amp Loumlfgren M (2018) Ett demokratilyft foumlr Sverige Om relationen mellan literacy skoumlnlitteratur och demokrati i Laumlslyftet Utbildning amp Demokrati (27)3 7ndash33

Ewald A (2015) Litteraturdidaktiska utmaningar och dilemman i systemskiftenas tid I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 183ndash195) Malmouml Gleerups

Ferman I (2004) The washback of an EFL national oral matriculation test to teaching and learning I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 191ndash210) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Fisher D amp Frey N (2018) Best practices in adolescent literacy instruction I L Morrow amp L Gambrell (Red) Best practices in literacy instruction (ss 150ndash172 6 uppl) New York Guilford Publications

Fodstad L amp Thomassen M (2020) I litteraturlaboratoriet Didaktisk praksis for litteraeligr kompetanse Nordic Journal of Literacy Research 6(1) 86ndash106 doi1023865njlrv62042

282

Folkeryd J amp af Geijerstam Aring (2019) Formal and informal metalanguage in primary teachersrsquo talk about informational student texts Nordic Journal of Literacy Research 5(3) 123ndash134 doi1023865njlrv52020

Forsberg E amp Lundahl C (2006) Kunskapsbedoumlmningar som styrmedia Utbildning amp Demokrati 3(15) 7ndash29

Gabrielsen I amp Blikstad-Balas M (2020) Hvilken litteratur moslashter elevene i norskfaget En analyse av hvilke skjoslashnnlitteraeligre verk som inngaringr i 178 norsktimer paring aringttende trinn Edda (107)2 85ndash99 doi1018261issn1500-1989-2020-02-02

Gabrielsen I Blikstad-Balas M amp Tengberg M (2020) The role of literature in the classroom How and for what purposes do teachers in lower secondary school use literary texts L1-Educational Studies in Language and Literature 19 1ndash32 doi1017239L1ESLL- 2019190113

Gallagher K (2010) Reversing readicide Educational Leadership 67(6) 36ndash41 Gee J (2001) Reading as situated language A sociocognitive perspective Journal

of Adolescent amp Adult Literacy 44(8) 714ndash725 doi101598JAAL4483 Gee J (2002) Social linguistics and literacies Ideology in discourses London

Routledge amp Falmer Gericke N Hudson B Olin-Scheller C amp Stolare M (2018) Powerful knowledge

transformations and the need for empirical studies across school subjects London Review of Education 16 (3) 428ndash444 doi1018546LRE16306

Gilmore A (2002) Large-scale assessment and teachers assessment capacity Learning opportunities for teachers in the National Education Monitoring Project in New Zealand Assessment in Education Principles Policy amp Practice 9(3) 343ndash361 doi1010800969594022000027663

Golding J (2018) Mathematics education in the spotlight Its purpose and some implications London Review of Education 16(3) 460ndash473 doi1018546LRE16308

Goldman S Snow C amp Vaughn S (2016) Common themes in teaching reading for understanding Lessons from three projects Journal of Adolescent amp Adult Literacy 60(3) 255ndash264 doi101002jaal586

Gough P amp Tunmer W (1986) Decoding reading and reading disability Remedial and special education 7(1) 6ndash10

Graeske C (2013) Vidgade kunskapsklyftor Fiktionernas funktioner i laumlromedel efter gymnasiereformen 2011 Utbildning amp Laumlrande 1(7) 32ndash47

Graeske C (2015) Fiktionens maringngfald Om laumlromedel laumlsarter och didaktisk design Lund Studentlitteratur

Graeske C amp Lundstroumlm S (2015) Naumlsa foumlr att laumlsa och kaumlnsla foumlr att glaumlnsa I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 83ndash94) Malmouml Gleerups

Grant S (2001) An uncertain lever Exploring the influence of state-level testing in New York State on teaching social studies Teachers College Record 103(3) 398ndash426

Gustafsson Nadel T (2018) Att se den andre Texten eller vaumlrlden Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Guthrie J amp Scafiddi N (2004) Reading comprehension for informative text Theoretical meanings developmental patterns and benchmarks for instruction I J Guthrie A Wigfield amp K Perencevich (Red) Motivating reading comprehension Concept- oriented reading instruction (ss 192ndash211) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

283

Guthrie J Wigfield A Metsala J amp Cox K (1999) Motivational and cognitive predictors of text comprehension and reading amount Scientific Studies of Reading 3(3) 231ndash256

Hallesson Y (2011) Houmlgpresterande gymnasieelevers laumlskompetenser (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Hallesson Y (2015) Textsamtal som laumlsstoumlttande aktivitet Fallstudier om textsamtals moumljligheter och begraumlnsningar i gymnasieskolans historieundervisning (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Hallesson Y amp Westman M (2021) rdquoTalskraumlckrdquo och rdquosopdykarerdquo Intertextuella resurser i gymnasieelevers skrivande paring det nationella provet i svenska foumlr gymnasieskolan I L Joslashlle A Larsen H Otnes amp L Aa (Red) Morsmaringlsfaget som fag og forskningsfelt i Norden (ss 244ndash266) Oslo Universitetsforlaget doi10182619788215050997-2021-13

Hammerschmidt-Snidarich S Maki K amp Adams S (2019) Evaluating the effects of repeated reading and continuous reading using a standardized dosage of words read Psychology in the Schools 56(5) 635ndash651 doi101002pits22241

Hardy I (2015) A logic of enumeration The nature and effects of national literacy and numeracy testing in Australia Journal of Education Policy 30(3) 335ndash362 doi101080 026809392014945964

Hirsch E (2006) Building knowledge The case for bringing content into the language arts block and for a knowledge-rich curriculum core for all children American Educator 30(1) 8ndash17

Hjetland H Lervaringg A Lyster A Hagtvet B Hulme C amp Melby-Lervaringg M (2018) Pathways to reading comprehension A longitudinal study from 4 to 9 years of age Journal of Educational Psychology 111(5) 751ndash763 doi101037edu0000321

Hoadley U (2015) Michael Young and the curriculum field in South Africa Journal of Curriculum Studies 47(6) 733ndash749 doi1010800022027220151065912

Holmberg P Krogh E Nordenstam A Penne S Skarstein D Karlskov Skyggbjerg A Taino L amp Heliauml-Yllikalio R (2019) On the emergence of the L1 research field A comparative study of PhD abstracts in the Nordic countries 2000ndash2017 L1ndashEducational Studies in Language and Literature vol 19 1ndash27 doi1017239L1ESLL-2019190105

Holmberg P amp Nordenstam A (2016) Svenska med didaktisk inriktning Ett forskningsomraringde i roumlrelse I H Houmlglund amp R Heiliauml-Ylikallio (Red) Framtida beraumlttelser Perspektiv paring nordisk modermaringlsdidaktisk forskning och praktik Rapport fraringn fakulteten foumlr pedagogik och vaumllfaumlrdsstudier nr 39 (ss 47ndash62) Vasa Aringbo Akademi

Hougen M (2015) Evidence-based reading instruction for adolescents grades 6ndash12 (CEEDAR IC-13) Gainesville Collaboration for Effective Educator Development Accountability and Reform Center University of Florida httpsceedareducationufleduwp-contentuploads201505IC-13_FINAL_05-26-15pdf

Hudson B (2017) High epistemic quality for equitable access to high quality language learning in a primary classroom in Germany Paper presenterat vid WERA 2017 Focal MeetingHong Kong Education Research Association International Conference The Education University of Hongkong November 30 ndash December 2

Hudson B (2018) Powerful knowledge and epistemic quality in school mathematics London Review of Education 16(3) 384ndash397 doi1018546LRE16303

284

Hudson B (2019) Epistemic quality for equitable access to quality education in school mathematics Journal of Curriculum Studies 51(4) 437ndash456 doi1010800022027220191618917

Hulteacuten M amp Lundahl C (2019 30 september) Tveksamt om rsquokunskapsskolanrsquo leder till mer kunskaper Dagens Nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Hultin E (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning En aumlmnesdidaktisk studie (Doktorsavhandling) Oumlrebro Oumlrebro universitet

Hultin E (2009) Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 106ndash142) Stockholm Liber

Iser W (1980) The Act of Reading Baltimore Johns Hopkins University Press Ivey G amp Johnston P (2013) Engagement with young adult literature Outcomes

and processes Reading Research Quarterly 48(3) 255ndash275 doi101002rrq46 Johansson M (2015) Laumlsa foumlrstaring analysera En komparativ studie om svenska och

franska gymnasieelevers reception av en narrativ text (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Johansson M (2019) Att foumlrstaring begrepp eller foumlrstaring med begrepp En studie av litteraumlr begreppsanvaumlndning tolkning och analys Forskning om undervisning och laumlrande 7(2) 50ndash66

Joumlnsson A (2020) Laumlrande bedoumlmning Malmouml Gleerups Joumlnsson A amp Klapp A (2020) Svenska laumlrares syn paring avvikelser mellan resultat paring

nationella prov och aumlmnesbetyg Educare Vetenskapliga skrifter nr 4 88ndash108 doi1024834educare202044

Kamhi A (2009) The case for the narrow view of reading Language Speech and hearing Services in school 40(2) 174ndash177

Katzir T Lesaux N amp Kim Y (2009) The role of reading self-concept and home literacy practices in fourth grade reading comprehension Reading and Writing 22(3) 261ndash276

Klementsson M (2015) Icke laumlrarledda litteratursamtal i grupp I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 55ndash67) Malmouml Gleerups

Korp H (2006) Lika chanser i gymnasiet En studie om betyg nationella prov och social reproduktion (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Krashen S (2004) The power of reading Insights from the research Westport Libraries Unlimited

Krashen S (2009) Anything but reading Knowledge Quest 37(5) 18ndash25 Kvale S (2006) Dominance through interviews and dialogues Qualitative Inquiry

12(3) 480ndash500 Kvale S amp Brinkmann S (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl)

Lund Studentlitteratur Kuhn M (2005) A comparative study of small group fluency instruction Reading

Psychology 26(2) 127ndash146 doi10108002702710590930492 Kuhn M amp Schwanenflugel P (2018) Prosody pacing and situational fluency (or

why fluency matters for older readers) Journal of Adolescent amp Adult Literacy 62(4) 363ndash368 doi101002jaal867

Kuhn M amp Stahl S (2003) Fluency A review of developmental and remedial practices Journal of Educational Psychology 95(3) 3ndash22

Kuhn M Schwanenflugel P Morris R Morrow L Woo D Meisinger E amp Stahl S (2006) Teaching children to become fluent and automatic readers Journal of Literacy Research 38(4) 357ndash387

285

Lambert D (2017) Powerful disciplinary knowledge and curriculum futures I N Pyyry L Tainio K Juuti R Vasquez amp M Paananen (Red) Changing subjects changing pedagogies Diversities in school and education (ss 14ndash31) Helsingfors Publications of the Finnish Research Association for Subject Didactics

Lambert D (2018a) Teaching as a research-engaged profession Uncovering a blind spot and revealing new possibilities London Review of Education 16(3) 357ndash370 doi1018546LRE16301

Lambert D (2018b) The road to Future 3 The case of geography I D Guile D Lambert amp M J Reiss (Red) Sociology curriculum studies and professional knowledge New perspectives in the work of Michael Young (ss 132ndash145) Abingdon Routledge

Langer J (19952005) Litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar Litteraturundervisning och litteraumlr foumlrstaringelse Goumlteborg Daidalos

Larsson M (2018) Resultatet av ett prov Svensklaumlrare om washbackeffekter av nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov paring gymnasiet (Licentiatuppsats) Karlstad Karlstads universitet

Larsson M amp Olin-Scheller C (2020) Adaptation and resistance Washback effects of the national test on upper-secondary Swedish teaching The Curriculum Journal 31(4) 687ndash703 doi101002curj31

Learned J Stockdill D amp Birr Moje E (2011) Integrating reading strategies and knowledge building in adolescent literacy instruction I S Samuels amp A Farstrup (Red) What research has to say about reading instruction (s 159ndash185 4 uppl) Newark DE International Reading Association

Lervaringg A Hulme C amp Melby-Lervaringg M (2017) Unpicking the developmental relationships between oral language skills and reading comprehension Itrsquos simple but complex Child Development 89(5) 1821ndash1838 doi101111cdev

Letmark P (2019 15 augusti) Betygssystemet goumlrs om Ska bli mer raumlttvist och begripligt Dagens Nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Liberg C (2008) Laumls- och skrivutveckling och ett utoumlkat laumlraruppdrag I A Engstroumlm (Red) Att eroumlvra vaumlrlden Dokumentation av konferensen Grundlaumlggande faumlrdigheter i laumlsning skrivning och matematik 26ndash27 november 2007 (ss 53ndash68) Linkoumlping Linkoumlpings universitet

Liberg C amp Eklund H (2005) Rapport om skolornas stoumld foumlr elevernas laumls- och skrivutveckling i skolaringr 4 till 9 och gymnasiet Uppsala kommun 2005 Uppsala Institutionen foumlr laumlrarutbildning Uppsala universitet

Liberg C amp Nordlund A (2019) Laumlrares samtal om elevers skrivande av beraumlttande texter i tidiga skolaringr Nordic Journal of Literacy Research (5)2 120ndash139

Lilja Waltaring K (2016) Aumlger du en skruvmejselrdquo Litteraturstudiets roll i laumlromedel foumlr gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011 (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Lonigan C amp Shanahan T (2009) Developing early literacy Report of the National Early Literacy Panel Executive summary A scientific synthesis of early literacy development and implications for intervention Washington National Institute for Literacy

Lundahl C (2009) Varfoumlr nationella prov Framvaumlxt dilemman moumljligheter Lund Studentlitteratur

Lundahl C (2014) Bedoumlmning foumlr laumlrande Lund Studentlitteratur Lundahl C amp Tveit S (2014) Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge

En fraringga om profession och tradition Pedagogisk forskning i Sverige 4ndash5 298ndash323

286

Lundgren U (1989) Att organisera omvaumlrlden En introduktion till laumlroplansteori (4 uppl) Stockholm Utbildningsfoumlrlaget paring uppdrag av Gymnasieutredningen

Lundgren U (2015) Whatrsquos in a name That which we call a crisis A commentary on Michael Youngrsquos article lsquoOvercoming the crisis in curriculum theoryrsquo Journal of Curriculum Studies 47(6) 787ndash801 doi1010800022027220151095354

Lundstroumlm S (2007) Textens vaumlg Om foumlrutsaumlttningar foumlr texturval i gymnasieskolans svenskundervisning (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Lundstroumlm S (2009) Skuggspel Om svenskaumlmnets texturval I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 143ndash182) Stockholm Liber

Lundstroumlm S Manderstedt L amp Palo A (2011) Den maumltbara litteraturlaumlsaren En tendens i Lgr11 och en konsekvens foumlr svensklaumlrarutbildningen Utbildning amp Demokrati 20(2) 7ndash26

Lundstroumlm U (2017) Att maumlta det vi vaumlrderar eller vaumlrdera det vi kan maumlta Resultatindikatorer som grund foumlr skolval Utbildning amp Demokrati 26(1) 43ndash66

Lundstroumlm U (2018) Laumlrares professionella autonomi under New Public Managementepoken Utbildning amp Demokrati 27(1) 35ndash59

Lunneblad J amp Asplund Carlsson M (2010) En proumlvningens tid Om det nationella provet i svenska i skolaringr 5 Pedagogisk forskning i Sverige 2ndash3 81ndash96

Luxia Q (2004) Has a high-stakes test produced the intended changes I L Cheng amp Y Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 171ndash 190) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Luxia Q (2007) Is testing an efficient agent for pedagogical change Examining the intended washback of the writing task in a high-stakes English test in China Assessment in Education Principles Policy amp Practice 14(1) 51ndash74 doi101080 09695940701272856

Loumlfgren H amp Peacuterez Prieto H (2017) (Red) Att staumlndigt bli bedoumlmd Lund Studentlitteratur

Madaus G (1988) The influence of testing on curriculum I L Tanner (Red) Critical issues in curriculum 87th yearbook of the NSSE part 1 (ss 83ndash121) Chicago University of Chicago Press

Magnusson C Roe A amp Blikstad-Balas M (2019) To what extent and how are reading comprehension strategies part of language arts instruction A study of lower-secondary classrooms Reading Research Quarterly 54(2) 187ndash212 doi101002rrq231

Magnusson P (2014) Meningsskapandets mojligheter Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Malmgren L-G (1988) Svenskundervisning i grundskolan (2 uppl) Lund Studentlitteratur

Marshall J (1999) Performativity Lyotard and Foucault through Searle and Austin Studies in Philosophy and Education 18(5) 309ndash317

Martinsson B-G (2012) Litteraturundervisning som motstaringndets estetik Om foumlrharingllandet universitetsaumlmne aumlmnesdidaktik och skolaumlmne I S Ongstad (Red) Nordisk morsmalsdidaktik Forskning felt og fag (ss 185ndash202) Oslo Novus Forlag

Martinsson B-G (2018) Litteratur i skola och samhaumllle Lund Studentlitteratur Maude A (2016) What might powerful geographical knowledge look like

Geography 101(2) 70ndash76

287

Maude A (2018) Geography and powerful knowledge A contribution to the debate International Research in Geographical and Environmental Education 27(2) 179ndash190 doi1010801038204620171320899

McCormick K (1994) The culture of reading and the teaching of English Manchester Manchester United Press

McEneaney E (2015) Finding knowledge on the Internet Implications for the knowledge-driven curriculum Journal of Curriculum Studies 47(6) 802ndash819 doi1010800022027220151089941

McLean Davies L (2020) Investigating powerful literary knowledge Paper presenterat vid KOSS (Knowledge and Quality across School Subjects) KOSS IV network meeting Karlstads universitet Oktober 6-7

McLean Davies L Yates L Sawyer W amp Buzacott L (2021) Literature as knowledge Investigating the making of English teachers Under utgivning

McPhail G (2017) Powerful knowledge Insights from musics case The Curriculum Journal 28(4) 524ndash538 doi1010800958517620171358196

Menken K (2006) Teaching to the test How no child left behind impacts language policy curriculum and instruction for English language learners Bilingual Research Journal The Journal of the National Association for Bilingual Education 30(2) 521ndash546

Mickwitz L (2015) Den professionella laumlrarens moumljlighetsvillkor Utbildning amp Demokrati 24(2) 33ndash54

Moats L (2009) Knowledge foundations for teaching reading and spelling Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 22(4) 379ndash399 doi101007s11145-009-9162-1

Molloy G (2007) Skolaumlmnet svenska En kritisk aumlmnesdidaktik Lund Studentlitteratur

Molloy G (2009) Om litteraturlaumlsning som foumlrfoumlrelse och maktkamp I L Bergman E Hultin S Lundstroumlm amp G Molloy (Red) Makt mening motstaringnd (ss 21ndash52) Stockholm Liber

Moore R amp Young M (2001) Knowledge and the curriculum in the sociology of education Towards a reconceptualisation British Journal of Sociology of Education 22(4) 445ndash461

Morgan P amp Fuchs D (2007) Is there a bidirectional relationship between childrenrsquos reading skills and reading motivation Exceptional Children 73(2) 165ndash183

Mossberg Schuumlllerqvist I (2008) Laumlsa texten eller rsquoverklighetenrsquo Tolkningsgemenskaper paring en litteraturdidaktisk bro (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Muller J amp Young M (2019) Knowledge power and powerful knowledge re-visited The Curriculum Journal doi1010800958517620191570292

Nichols W Rupley W amp Rasinski T (2009) Fluency in learning to read for meaning Going beyond repeated reading Literacy Research and Instruction 48(1) 1ndash13

Nilson E (2012) Elevers skrivande som identitetsskapande aktivitet i skolan Inneharingll och begraumlnsningar (Licentiatuppsats) Stockholm Stockholms universitet

Nilsson E (2017) Att skapa en laumlsare Laumlsarter och laumlsare av litteraumlr text i svenskaumlmnets nationella examination paring gymnasiet ndash aringren 1968 till 2013 (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Nilsson Skans K (2015) Internetgenerationens syn paring fiktionslaumlsning Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 129ndash141) Malmouml Gleerups

288

Nordberg O (2015) Myt och verklighet om svenska 18-aringringars fiktionslaumlsande I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 111ndash127) Malmouml Gleerups

Nordberg O (2017a) Avkoppling och analys Empiriska perspektiv paring laumlsarattityder och litteraumlr kompetens hos svenska 18-aringringar (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

Nordberg O (2017b) En utvaumlrdering Beraumlttelser som foumlraumlndrar Stockholm Laumlsroumlrelsen

Nordgren K (2017) Powerful knowledge intercultural learning and history education Journal of Curriculum Studies 49(5) 663ndash682 doi1010800022027220171320430

Nordlund A amp Svedjedal J (2020) Laumlsandets aringrsringar Rapport och reflektioner om laumlsningens aktuella tillstaringnd i Sverige Stockholm Svenska Foumlrlaumlggarefoumlreningen Ek Foumlr

Nordmark M (2014) Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning En aumlmnesdidaktisk studie av skrivprocessen (Doktorsavhandling) Oumlrebro Oumlrebro universitet

Norlund A (2009) Kritisk sakprosalaumlsning i gymnasieskolan Didaktiska perspektiv paring laumlroboumlcker laumlrare och nationella prov (Doktorsavhandling) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Norlund A (2020) Projektet Fakturan fortbildningen och forskningen Ett svensklaumlrarfokus Paper presenterat vid SMDI 14 (Den fjortonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv paring spraringk och litteratur i en globaliserad vaumlrld) Malmouml Universitet November 18-19

Olin-Scheller C (2006) Mellan Dante och Big Brother En studie om gymnasieelevers textvaumlrldar (Doktorsavhandling) Karlstad Karlstads universitet

Olin-Scheller C (2014) Laumlsroumlrelser Om laumlsande laumlsundervisning och nya medier i PISA-undersoumlkningarnas tidevarv Kapet Karlstads universitets pedagogiska tidskrift 10(1) 24ndash37

Olin-Scheller C amp Tengberg M (Red) (2016) Laumlsa mellan raderna Malmouml Gleerups

Ongstad S (2006) Fag i endring Om didaktisering av kunskap I S Ongstad (Red) Fag og didaktikk i laeligerutdanning Kunnskap i grenseland (ss 19ndash57) Oslo Universitetsforlaget

Paige D Rasinski T amp Magpuri-Lavell T (2012) Is fluent expressive reading important for high school readers Journal of Adolescent amp Adult Literacy 56(1) 67ndash76 doi101002JAAL00103

Palmeacuter A (2008) Samspel och solostaumlmmor Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

Palmeacuter A (2011) Vad ska bedoumlmas Gymnasiets nationella prov i svenska och svenska som andraspraringk I M Ellvin G Skar amp M Tengberg (Red) Svenskaumlmnet i foumlraumlndring Perspektiv paring de nya kurs- och aumlmnesplanerna (ss 143ndash155) Svensklaumlrarfoumlreningens aringrsskrift 2011 Svensklaumlrarserien 234

Palmeacuter A (2013) Skrivdidaktiska diskurser bakom gymnasieskolans nationella prov Genre kommunikationssituation och skrivdidaktiska diskurser I J-A Chrystal amp M Lim Falk (Red) Genre Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Stockholm 18ndash19 oktober 2012 (ss 72ndash83) Stockholm Stockholms universitets foumlrlag

Paris S amp Hamilton E (2009) The development of childrenrsquos reading comprehension I S Israel amp B Duffy (Red) Handbook of Research on reading comprehension (ss 32ndash53) New York Guilford Publications

289

Paris A amp Paris S (2003) Assessing narrative comprehension in young children Reading Research Quarterly 38(1) 36ndash76

Parmenius Swaumlrd S (2008) Skrivande som handling och moumlte Gymnasieelever om skrivuppgifter tidsvillkor och bedoumlmning i svenskaumlmnet (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Pearson P Hiebert E amp Kamil M (2007) Vocabulary assessment What we know and what we need to learn Reading Research Quarterly 42(2) 282ndash296

Perry K (2012) What is literacy A critical overview of sociocultural perspectives Journal of Language amp Literacy Education 8(1) 50ndash71

Perryman J (2006) Panoptic performativity and school inspection regimes Disciplinary mechanisms and life under special measures Journal of Education Policy 21(2) 147ndash161 doi10108002680930500500138

Perryman J (2009) Inspection and the fabrication of professional and performative processes Journal of Education Policy 24(5) 611ndash631 doi10108002680930903125129

Persson A (2017) Laumlrartillvaro och historieundervisning Inneboumlrder av ett nytt uppdrag i de maumltbara resultatens tid (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Persson M (2012) Den goda boken Samtida forestaumlllningar om litteratur och laumlsning Lund Studentlitteratur

Pettersson T (2015) Att laumlra sig naringgot av det som inte aumlr sant ndash 72 gymnasisters instaumlllning till fiktionellt och dokumentaumlrt beraumlttande I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 143ndash156) Malmouml Gleerups

Piasta S Connor C Fishman B amp Morrison F (2009) Teachersrsquo knowledge of literacy concepts classroom practices and student reading growth Scientific Studies of Reading 13(3) 224ndash248

Pizarro M (2010) Exploring the washback effects of a high-stakes English test on the teaching of English in Spanish upper-secondary schools Revista Alicantina de Estudios Ingleses nr 23 149ndash170 doiorg1014198raei20102309

Platt N (2018) Powerful knowledge and the textbook London Review of Education 16(3) 414ndash427 doi 1018546LRE16305

Polesel J Rice S amp Dulfer N (2014) The impact of high-stakes testing on curriculum and pedagogy A teacher perspective from Australia Journal of Education Policy 29(5) 640ndash657 doi101080026809392013865082

Popham J (2001) Teaching to the test Educational Leadership 58(6) 16ndash20 Priestley M Biesta G amp Robinson S (2015) Teacher Agency An ecological

approach London Bloomsbury Rasinski T (2014) Fluency matters International Electronic Journal of Elementary

Education 7(1) 3ndash12 Rasinski T Rikli A Johnston S (2009) Reading fluency More than automaticity

More than a concern for the primary grades Literacy Research and Instruction 48(4) 350ndash361 doi10108019388070802468715

Regeringskansliet (2020) Fokus paring kunskap och bildning i nya kurs- och aumlmnesplaner Haumlmtad fraringn httpswwwregeringensepressmeddelanden 202008fokus-pa-kunskap-och-bildning-i-nya-kurs--och-amnesplaner

Reichenberg M (2012) Texter laumlsfoumlrstaringelse och laumlsundervisning i Norge och Sverige En oumlversikt Acta Didactica Norge 6(1) 1ndash24

Reiss M (2018) The curriculum arguments of Michael Young and John White I D Guile D Lambert amp M Reiss (Red) Sociology curriculum studies and professional knowledge New perspectives in the work of Michael Young (ss 121ndash131) Abingdon Routledge

290

Repstad P (2007) Naumlrhet och distans Kvalitativa metoder i samhaumlllsvetenskap (4 uppl) Lund Studentlitteratur

Retelsdorf J Schwartz K amp Asbrock F (2015) rsquoMichael canrsquot readrsquo Teachersrsquo gender stereotypes and boysrsquo reading self-concept Journal of Educational Psychology 107(1) 186ndash194

Roe A (2014) Laumlsdidaktik Efter den foumlrsta laumlsinlaumlrningen Malmouml Gleerups Roe A amp Engdal Jensen R (2017) Hva kjennetegner de svakeste elevenes

lesekompetanse lesevaner og strategikunnskap naringr de garingr ut av grunnskolen Nordic Journal of Literacy Research 3(2) 1ndash21

Roe A amp Tengberg M (2017) Utvaumlrdering av Laumlslyftet Delrapport 3 14 nya moduler Umearing Umearing universitet

Rosenblatt L (1978) The reader the text the poem Carbondale Southern Illinois University Press

Samuelsson J Brismark A amp Loumlfgren H (2016) rsquoNu har vi Dexterrsquo Laumlrares foumlraumlndrade arbete med administration i reformernas och digitaliseringens tidevarv Kapet Karlstads universitets pedagogiska tidskrift 12(1) 38ndash59

Sarland C (1991) Young people reading Culture and response Philadelphia Open University Press

Schleppegrell M (2013) The role of metalanguage in supporting academic language development Language Learning 63(1) 153ndash170 doi1023865njlrv52020

Seidenberg M (2013) The science of reading and its educational implications Language Learning and Development The Official Journal of the Society for Language Development 9(4) 331ndash360

Shanahan T amp Shanahan C (2012) What is disciplinary literacy and why does it matter Topics in Language Disorders 32(1) 7ndash18 doi101097TLD0b013e318244557a

Shohamy E (1993) The power of tests The impact of language tests on teaching and learning NFLC Occasional Papers nr 6 1ndash19

Shohamy E Donitsa-Schmidt S amp Ferman I (1996) Test impact revisited Washback effect over time Language Testing 13(3) 298ndash317

Sjunnesson H (2014) Bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse Och sen daring Pedagogers meningsskapande i en kommunoumlvergripande bedoumlmningsprocess (Licentiatuppsats) Malmouml Malmouml houmlgskola

Sjoumlstedt B (2013) Aumlmneskonstruktioner i ekonomismens tid Om undervisning och styrmedel i modersmaringlsaumlmnet i svenska och danska gymnasier (Doktorsavhandling) Malmouml Malmouml houmlgskola

Skar G (2103) Skrivbedoumlmning och validitet Fallstudier av skrivbedoumlmning i svenskundervisning paring gymnasiet (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Skar G amp Tengberg M (2014) Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfaumlltet Svenska med didaktisk inriktning I P Andersson P Holmberg A Lyngfelt A Nordenstam amp O Widhe (Red) Maringngfaldens moumljligheter Litteratur- och spraringkdidaktik i Norden Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Goumlteborg 5-6 december 2013 (ss 354ndash373) Goumlteborg Goumlteborgs universitet

Skolverket (2011) Laumlroplan examensmaringl och gymnasiegemensamma aumlmnen foumlr gymnasieskola 2011 Stockholm Fritzes

Skolverket (2014) Laumlrarinformation till kursprov i Svenska 1Svenska som andraspraringk 1 VT 2014 Stockholm Skolverket

Skolverket (2017) Laumlroplan foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketselaroplaner-amnen-och-kursergrundskoleutbildninggrundskolalaroplan

291

Skolverket (2018) Betyg och betygsaumlttning Skolverkets allmaumlnna raringd med kommentarer Stockholm Skolverkets publikationsservice

Skolverket (2021a) Laumlslyftet i skolan Moduler om spraringk- laumls- och skrivutveckling Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketsedownload 18645f1c0e17821f1d15c9d71619676050420Moduloversikt-Laslyftet-skolan-2019-20-2pdf

Skolverket (2021b) Provresultatets betydelse foumlr betyget Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketseundervisninggymnasieskolannationella-prov-i-gymnasieskolangenomfora-och-bedoma-prov-i-gymnasieskolan

Skolverket (2021c) Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2018 Haumlmtad fraringn httpswwwskolverketsepublikationsserierrapporter 2019skillnader-mellan-provresultat-och-betyg-i-gymnasieskolan-2018

SOU 201735 Samling foumlr skolan Nationell strategi foumlr kunskap och likvaumlrdighet Slutbetaumlnkande av 2015 aringrs skolkommission Haumlmtad fraringn httpwwwregeringense498092contentassetse94a1c61289142bfbcfdf54a 44377507samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735pdf

Spratt M (2005) Washback and the classroom The implications for teaching and learning of studies of washback from exams Language Teaching Research 9(1) 5ndash29

Spoumlrer N Brunstein J amp Kieschke U (2009) Improving studentsrsquo reading comprehension skills Effects of strategy instruction and reciprocal teaching Learning and Instruction 19(3) 272ndash286

Statens medieraringd (2019) Ungar amp medier 2019 Haumlmtad fraringn httpswwwstatensmedieradsedownload181ecdaa0017633a0d66661071607510806657Ungar20och20medier20201920tillganglighetsanpassadpdf

Stobart G (2008) Testing times The uses and abuses of assessment Abingdon Routledge

Sundberg D (2018a) Laumlrande i framtidens skola Aumlmneskunskaper kompetenser eller bildning I J Krantz amp D Sundberg (Red) Att leda laumlrande En vaumlnbok till Per Gerrevall (ss 193ndash210) Vaumlxjouml Linnaeus University Press

Sundberg D (2018b) Curriculum standardization What does it mean for classroom teaching and assessment practices I N Wahlstroumlm amp D Sundberg (Red) Transnational curriculum standards and classroom practices The new meaning of teaching (ss 116ndash132) New York Routledge

Swanson H Howard C amp Saacuteez L (2006) Do different components of working memory underlie different subgroups of reading disabilities Journal of Learning Disabilities 39(3) 252ndash269 doi 10117700222194060390030501

Taboada A amp Buehl M (2012) Teachersrsquo conceptions of reading comprehension and motivation to read Teachers and Teaching 18(1) 101ndash122 doi101080135406022011622559

Tanner M amp Peacuterez Prieto H (2019) lsquohellip When it is us the tests are made forrsquo Studentsrsquo argumentations in a performative education system Scandinavian Journal of Educational Research 64(6) 886ndash900 doi1010800031383120191639812

Taylor B Frye B amp Maruyama G (1990) Time spent reading and reading growth American Educational Research Journal 27(2) 351ndash362 doi10310200028312027002351

Tegmark M Alatalo T Vinterek M amp Winberg M (2021) What motivates students to read at school Student views on reading practices in middle and lower-secondary school Under utgivning

292

Tengberg M (2011) Samtalets moumljligheter Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan Houmloumlr Brutus Oumlstlings bokfoumlrlag Symposion

Tengberg M (2014a) Att proumlva elevers laumlsfoumlrmaringga i aringrskurs nio En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska delprov A Att laumlsa och foumlrstaring Utbildning amp Demokrati 23(2) 109ndash132

Tengberg M (2014b) Konstruktion och bedoumlmning av foumlrmaringgan att laumlsa (och foumlrstaring) skoumlnlitteraumlr text Tvaring nedslag i det nationella provets laumlsfoumlrstaringelsedel aringk 9 Educare nr 1 79ndash97

Tengberg M (2015) Konsten att maumlta konsten att laumlsa Domaumlnbeskrivningar och uppgiftsformat i det nationella provets laumlsfoumlrstaringelsedel I M Joumlnsson amp A Oumlhman (Red) Litteratur och laumlsning Litteraturdidaktikens nya moumljligheter (ss 107ndash127) Lund Studentlitteratur

Tengberg M (2017) National reading tests in Denmark Norway and Sweden A comparison of construct definitions cognitive targets and response formats Language Testing 34(1) 83ndash100 doi1011770265532215609392

Tengberg M (2019) Textanvaumlnding och texttolkning i svenskundervisningen paring houmlgstadiet Nordic Journal of Literacy Research 5(1) 18ndash37

Tengberg M Olin-Scheller C amp Lindholm A (2015) Improving studentsrsquo narrative comprehension through a multiple strategy approach Effects of dialogic strategy instruction in secondary school L1-Educational Studies in Language and Literature 15(1) 1ndash21

Tengberg M amp Skar G (2016) Samstaumlmmighet i laumlrares bedoumlmning av nationella prov i laumlsfoumlrstaringelse Nordic Journal of Literacy Research vol 2 1ndash18 doi1017585njlrv2230

Tengberg M amp Skar G (2017) Hur tillfoumlrlitligt aumlr det nationella provet i laumlsning i aringk 9 Utbildning amp Demokrati 26(2) 113ndash137

Tengberg M Roe A amp Skar G (2018) Interrater reliability of constructed response items in standardized tests of reading reliability Nordic Studies in Education 38(2) 118ndash137 doi1018261issn1891-5949-2018-02-03

Thavenius J (1991) Klassbildning och folkuppfostran Om litteraturundervisningens traditioner Stockholm Symposion

Torell Ouml (Red) (2002) Hur goumlr man en litteraturlaumlsare Om skolans litteraturundervisning i Sverige Ryssland och Finland Haumlrnoumlsand Institutionen foumlr humaniora vid Mitthoumlgskolan i Haumlrnoumlsand

Turner C (2006) Professionalism and high-stakes tests Teachersrsquo perspectives when dealing with educational change introduced through provincial exams TESL Canada Journal 23(2) 54ndash76

Tveit S (2018) Ambitious and ambiguous Shifting purposes of national testing in the legitimation of assessment policies in Norway and Sweden (2000ndash2017) Assessment in Education Principles Policy amp Practice (25)3 327ndash350 doi1010800969594X20171421522

Utbildningsdepartementet (2021) Oumlkad kvalitet i laumlrarutbildningen och fler laumlrare i skolan Utbildningsdepartementet Universitets- och houmlgskoleenheten

Vallberg Roth A-C Gunnemyr P Londos M amp Lundahl B (2016) Laumlrares foumlrtrogenhet med betygssaumlttning Malmouml Malmouml houmlgskola

Vetenskapsraringdet (2011) God forskningssed Stockholm Vetenskapsraringdet Vetenskapsraringdet (2017) God forskningssed (Rev uppl) Stockholm

Vetenskapsraringdet Vinterek M (2007) Svenska elevers laumlsning av undervisningstexter Helhet eller

fragment I V Knudsen D Skjelbred amp B Aamotsbakken (Red) Tekst i vekst Teoretiske historiske og analytiske perspektiver paring pedagogiske texter (ss 221ndash230) Oslo Novus

293

Vinterek M (2021) Whatrsquos going on in the history classroom Content-area reading and teachersrsquo instruction in grades 6 and 9 in compulsory school (Opublicerat manuskript)

Vinterek M Winberg M Tegmark M Alatalo T amp Liberg C (2020) The decrease of school related reading in Swedish compulsory school Trends between 2007 and 2017 Scandinavian Journal of Educational Research doi1010800031383120201833247

Vischer Bruns C (2011) Why literature The value of literary reading and what it means for teaching New York Continuum

Viseacuten P (2015) Att samtala om texter Fraringn traumlteknik och svetsteori till antikens myter Textsamtalets moumljligheter som naumlrmaste zon foumlr laumlsutveckling i en klass paring gymnasiets industritekniska program (Doktorsavhandling) Stockholm Stockholms universitet

Volante L (2004) Teaching to the test What every educator and policy-maker should know Canadian Journal of Educational Administration and Policy nr 35 1ndash6

Wahlstroumlm N (2015) Laumlroplansteori och didaktik Malmouml Gleerup Wahlstroumlm N amp Sundberg D (2018) (Red) Transnational curriculum standards

and classroom practices The new meaning of teaching New York Routledge Watanabe Y (2004) Teacher factors mediating washback I L Cheng amp Y

Watanabe (Red) Washback in language testing Research contexts and methods (ss 129ndash146) Mahwah NJ Laurence Erlbaum amp Associates

Wennerstroumlm Wohrne M (2015) Samspelet mellan tolkning och sjaumllvreflektion i unga vuxnas laumlsning av skoumlnlitteratur I M Tengberg amp C Olin-Scheller (Red) Svensk forskning om laumlsning och laumlsundervisning (ss 97ndash110) Malmouml Gleerups

Wermke W amp Forsberg E (2017) The changing nature of autonomy Transformations of the late Swedish teaching profession Scandinavian Journal of Educational Research (61)2 155ndash168 doi1010800031383120151119727

Wessbo S (2021) Fiktion genom tvaring medier En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifran Hjalmar Soderbergs novell ldquoPaumllsenrdquo och dess adaption till film (Doktorsavhandling) Linkoumlping Linkoumlpingsuniversitet

Westlund B (2013) Att bedoumlma elevers laumlsfoumlrstaringelse En jaumlmfoumlrelse mellan svenska och kanadensiska bedoumlmningsdiskurser i grundskolans mellanaringr (Doktorsavhandling) Stockholm Natur amp Kultur

Westlund B (2015) Aktiv laumlskraft Att undervisa i laumlsstrategier foumlr foumlrstaringelse Stockholm Natur amp Kultur

Westlund B (2016) Att laumlsa och foumlrstaring Laumlsfoumlrstaringelse av vad och foumlr vad Stockholm Skolverket

Westlund B amp Molloy G (2017) Olika bedoumlmningsdiskurser I B Egeland C Olin-Scheller M Tanner amp M Tengberg (Red) Textkulturer Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Karlstad 24ndash25 november 2016 (ss 277ndash300) Karlstad Universitetstryckeriet

Wetterstrand F Sundhaumlll M amp Lundahl C (2017) Att faring sina bedoumlmningar granskade Utbildning amp Demokrati 26(2) 75ndash94

Wheelahan L (2015) Not just skills What a focus on knowledge means for vocational education Journal of Curriculum Studies 47(6) 750ndash762 doi1010800022027220151089942

Whitaker C Gambrell L amp Morrow L (2004) Reading comprehension instruction for all students I E Silliman amp L Wilkinson (Red) Language and literacy learning in schools (ss 130ndash150) New York The Guilford Press

White J (2018) The weakness of lsquopowerful knowledgersquo London Review of Education 16(2) 325ndash335 doi1018546LRE16211

294

Wibeck V (2010) Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersoumlkningsmetod (2 uppl) Lund Studentlitteratur

Wigfield A Gladstone J amp Turci L (2016) Beyond cognition Reading motivation and reading comprehension Child Development Perspectives 10(3) 190ndash195 doi101111cdep12184

Wikforss Aring (2017 9 december) Svenska elever aumlr foumlr daringligt rustade mot falska nyheter Haumlmtad fraringn httpswwwdnse

Wintersparv S (2021) Teaching the reading experience Upper-secondary teachersrsquo perspectives on aesthetic aspects of literature teaching (Doktorsavhandling) Umearing Umearing universitet

Wrigley T (2018) lsquoKnowledgersquo curriculum and social justice The Curriculum Journal 29(1) 4ndash24 doi1010800958517620171370381

Yates L amp Millar V (2016) lsquoPowerful knowledgersquo curriculum theories and the case of physics The Curriculum Journal 27(3) 298ndash312 doi1010800958517620161174141

Yates L McLean Davies L Buzacott L Doecke B Mead P amp Sawyer W (2019) School English literature and the knowledge-base question The Curriculum Journal 30(1) 51ndash68 doi1010800958517620181543603

Young M (2008) Bringing knowledge back in From social constructivism to social realism in the sociology of education Abingdon Routledge

Young M (2011) The return to subjects A sociological perspective on the UK Coalition governments approach to the 14ndash19 curriculum The Curriculum Journal 22(2) 265ndash278 doi101080095851762011574994

Young M (2012) The Curriculum lsquoAn entitlement to powerful knowledgersquo A response to John White Haumlmtad 2019ndash07ndash02 fraringn httpswwwnewvisionsforeducationorguk20120503the-curriculum-E28098an-entitlement-to-powerful-knowledgeE28099-a-response-to-john-white

Young M (2013) Overcoming the crisis in curriculum theory A knowledge-based approach Journal of Curriculum Studies 45(2) 101ndash118 doi101080002202722013764505

Young M (2015) Curriculum theory and the question of knowledge A response to the six papers Journal of Curriculum Studies 47(6) 820ndash837 doi1010800022027220151101493

Young M (2018) A knowledge-led curriculum Pitfalls and possibilities Pacific-Asian Education vol 30 1ndash6

Young M amp Muller J (2016) Curriculum and the specialization of knowledge Studies in the sociology of education London Routledge

Oumlhman A (2015) Litteraturdidaktik fiktioner och intriger Malmouml Gleerups Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrdh E (2002) Godkaumlnd i svenska Bedoumlmning och analys av

gymnasieelevers texter (Doktorsavhandling) Uppsala Uppsala universitet

295

Bilagor

296

Bilaga 1

Information om ett forskningsprojekt i Svenska 1 paring gymnasiet

Gy11 har inneburit nya kunskapskrav foumlr kurserna i svenska paring gymnasiet vilket i sin tur staumlller nya krav paring svensklaumlrarna I en paringgaringende studie intresserar jag mig foumlr textinneharingllet i Svenska 1 och undersoumlker vilka didaktiska val svensklaumlrare paring gymnasiet goumlr naumlr de vaumlljer texter Under laumlsaringret 20152016 planerar jag att samla data genom att genomfoumlra enskilda intervjuer med fyra laumlrare vid fyra till fem olika tillfaumlllen Intervjuserien avslutas med en gemensam gruppintervju och detta informationsbrev avser denna studie Jag aumlr intresserad av att ta del av laumlrares planeringar och tankar om textval i undervisningen och vill daumlrfoumlr traumlffa laumlrare som undervisar i kursen Svenska 1 under laumlsaringret 20152016 Intervjuerna genomfoumlrs av mig Maria Larsson doktorand paring din arbetsplats vid fyra till fem tillfaumlllen spridda under laumlsaringret Varje intervjutillfaumllle tar ca 1 timme och spelas in som ljudfil Allt material kommer att avidentifieras och ingen obehoumlrig kommer att ta del av dina svar Det kommer inte heller att garing att sparingra det du sagt naumlr resultatet publiceras Du kan naumlr som helst avbryta ditt deltagande Karlstads universitet aumlr ansvarigt foumlr uppgifterna och du har raumltt att faring ta del av dina uppgifter och vid behov faring eventuella fel raumlttade Ansvariga forskare i projektet aumlr Doktorand i pedagogiskt arbete Maria Larsson Karlstads universitetHoumlgskolan Dalarna endashpost malrduse telefon XXXXndashXX XX XX Professor i pedagogiskt arbete Christina OlinndashScheller Karlstads universitet endashpost christinaolinndashschellerkause telefon XXXndashXX XX XX Lektor i pedagogiskt arbete Tarja Alatalo Houmlgskolan Dalarna

endashpost taoduse telefon XXXndashXX XX XX

297

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Denna blankett skall vara ifylld och laumlmnas till forskaren innan

intervjun paringboumlrjas

Jag har tagit del av information om forskningsprojektet om texturval och

textarbete i kursen Svenska 1 paring gymnasiet aumlr medveten om mina

raumlttigheter naumlr det gaumlller att medverka i forskningsprojektet och samtycker

till att medverka

Ort____________________________ Datum ________________

Namn__________________________________________________

298

Bilaga 3

Intervjuguide intervjutillfaumllle 1 ndash vid skolstarten

Uppvaumlrmning Vilka aumlmnen undervisar du i Hur laumlnge har du arbetat som

laumlrare Vilka program undervisar du paring nu Vilka program har du erfarenhet

av sen tidigare

Inledning Det haumlr ska handla om kursen Svenska 1 och arbetet med

laumlsning texter och texturval i kursen Jag aumlr intresserad av att faring veta hellip

Hur taumlnker du infoumlr det kommande laumlsaringret vad gaumlller undervisningens

inneharingll med avseende paring laumlsning och val av texter

Vad har du faringr maringl med undervisningen i Svenska 1 under det haumlr laumlsaringret

Vilka utmaningar tycker du att du som laumlrare staringr infoumlr naumlr du ska planera

kursen med avseende paring laumlsning och textarbete

Kan du beskriva vad laumlsfoumlrstaringelse och laumlsfoumlrmaringga innebaumlr foumlr dig

Hur taumlnker du om vad eleverna ska kunna naumlr det gaumlller laumlsning

Vilken laumlskompetens anser du att eleverna behoumlver utveckla

Vilka typer av texter brukar du vaumllja i din undervisning i Svenska 1 och paring

vilket saumltt arbetar du med dem

Naumlr du vaumlljer texter till undervisningen i Svenska 1 hur taumlnker du daring Vilka

avvaumlgningar ndash didaktiska och praktiska ndash goumlr du naumlr du vaumlljer texter

Kan du beraumltta om vad det kan finnas foumlr svaringrigheter naumlr man ska vaumllja texter

till kursen

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra

med det vi pratat om

299

Bilaga 4

Intervjuguide intervjutillfaumllle 2 ndash mitten av november

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv den klass som du har i

Svenska 1 Hur aumlrfungerar klassen

Uppfoumlljning paring foumlrsta intervjutillfaumlllet + individuell uppfoumlljning Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist Har du valt bort texter

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna

Vilka kunskaper vill du att eleverna ska utveckla genom att arbeta med just

den haumlr texten

Vad haumlnder framoumlver och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Om textarbete

Vilka texter har du anvaumlnt sen vi sist saringgs och hur har du anvaumlnt dem i

klassrummet

Hur taumlnkte du naumlr du valde just de texterna

Vilka didaktiska och praktiska avvaumlgningar ligger bakom dina val

Vad aumlr bra med att arbeta med just den texten Nackdelar

Vilka foumlrmaringgor vill du att eleverna ska utveckla genom att vaumllja just de haumlr

texterna

I vilken utstraumlckning anvaumlnder du film i undervisningen Vad aumlr daring syftet

Hur taumlnker du om skoumlnlitteratur i relation till sakprosa i svenskaumlmnet

Har du valt bort texter Varfoumlr daring

Hur taumlnker du kring bildning och svenskaumlmnet

Om laumlsning och kunskapskrav

Kan du beskriva vad laumlsfoumlrstaringelse och laumlsfoumlrmaringga innebaumlr foumlr dig

Hur taumlnker du om vad eleverna ska kunna naumlr det gaumlller laumlsning

Hur examinerar du laumlsning

Hur foumlrankrar du laumlsningen i kunskapskraven

Hur aringterkopplar du till eleverna hur det staringr till med deras laumlsning och vad de

behoumlver utveckla

Laumlsstrategier

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

300

Bilaga 5

Intervjuguide intervjutillfaumllle 3 ndash mars

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv laumlget just nu i den klass

som du har i Svenska 1

Uppfoumlljning paring andra intervjutillfaumlllet Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist Har du valt bort texter

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna Vilka

kunskaper vill du att eleverna ska utveckla genom att arbeta med just den haumlr

texten

Vad haumlnder framoumlver och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Om laumlsning bedoumlmning och kunskapskrav

Brukar du arbeta med laumlsstrategier och laumlsfoumlrstaringelse i din undervisning

Hur stor del av undervisningen skulle du saumlga handlar om skrivande och hur

stor del tycker du handlar om laumlsning respektive om muntlig presentation

Hur mycket taumlnker du paring bedoumlmning och examination naumlr du goumlr dina textval

Hur examinerar du laumlsning och vad aumlr det du examinerar naumlr du examinerar

laumlsning Hur taumlnker du kring det i relation till kursens kunskapskrav

Hur taumlnker du kring examination och bedoumlmning av laumlsning vs examination

och bedoumlmning av laumlsning av skoumlnlitteratur

Hur taumlnker du kring laumlsningens plats i svenskaumlmnet I relation till

styrdokument

Om NP

Nu kommer det ett NP haumlr ganska snart ndash hur taumlnker du kring det Hur ser du

paring det nationella laumlsprovet i Svenska 1

Hur foumlrbereder du eleverna foumlr NP (de olika delproven)

Hur viktigt aumlr provet naumlr du planerar din undervisning och goumlr dina textval

Vilket delprov paringverkar din undervisning mest Varfoumlr

Hur ser du paring NP som examination av laumlsning Vad aumlr det provet maumlter

tycker du

Hur taumlnker du kring provet i relation till ditt uppdrag som svensklaumlrare

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

301

Bilaga 6

Intervjuguide intervjutillfaumllle 4 ndash maj

Inledning Hur har det varit sedan vi traumlffades sist Aumlr det naringgot du har kommit paring att

du skulle vilja laumlgga till till det som vi pratade om daring Beskriv laumlget just nu i den klass

som du har i Svenska 1

Uppfoumlljning paring tredje intervjutillfaumlllet Vilka texter har du anvaumlnt sen vi saringgs sist

Hur har du anvaumlnt dem Vad var syftet med att jobba med de texterna Hur

taumlnkte du naumlr du valde just de texterna Vilka kunskaper vill du att eleverna ska

utveckla genom att arbeta med just den haumlr texten

Vad haumlnder sista tiden och hur taumlnker du kring det

Individuell uppfoumlljning

Aringterblick och sammanfattning

Jaumlmfoumlr med inledningen du sa att maringlet med undervisningen i kursen var hellip

naumlr du nu summerar laumlsaringret blev det som du taumlnkte Har du uppnaringtt de maringl du

staumlllde upp i boumlrjan paring kursen

Hur taumlnker du nu naumlr du blickar tillbaka paring det haumlr laumlsaringret vad gaumlller

undervisningens inneharingll med avseende paring laumlsning och val av texter

Vad har paringverkat dig mest i dina textval det haumlr aringret

Vad har varit glada oumlverraskningar Saker du aumlr noumljd med

Finns det undervisning du skulle ha velat goumlra detta aringr men som du inte haft

moumljlighet till Vad har varit hindren

Om du skulle gjort naringgot annorlunda vad skulle det vara och hur skulle du gjort

i staumlllet

Aumlr det naringgot i din egen undervisning du har faringtt syn paring under det haumlr aringret

Om NP

Uppfoumlljning NP Hur foumlrberedde du eleverna

Hur ser du paring det nationella laumlsprovet i Svenska 1

Hur ser du paring NP som examination av laumlsning Vad aumlr det provet maumlter tycker

du

Vad goumlr du med resultatet Hur stor vikt laumlgger du vid resultatet

Kursen avslutas med ett nationellt prov som inneharingller en laumlsfoumlrstaringelsedel Hur

tycker du att din undervisning har paringverkats av det

Om inte NP hade varit haumlr nu hade din undervisning i kursen sett annorlunda

ut daring

Goumlr du naringgot annorlunda nu i aringrskurs ett jaumlmfoumlrt med tidigare

302

Upplever du att det finns en press att saumltta ett slutbetyg paring kursen som staumlmmer

oumlverens med resultatet paring NP Var kommer i saring fall den pressen ifraringn Hur

foumlrharingller du dig till det

Hur taumlnker du kring de nationella proven i Svenska och att du som svensklaumlrare

ska genomfoumlra dem i dina kurser Vad goumlr det med aumlmnet att det finns NP i tvaring

av kurserna

Om aumlmnesuppfattning

Kan du beskriva vad svenskaumlmnet aumlr foumlr dig Vad handlar svenskaumlmnet om

Vad aumlr kaumlrnan i svenskaumlmnet foumlr dig Aumlmnets viktigaste uppgift

Vad aumlr det viktigaste i ditt uppdrag som svensklaumlrare Varfoumlr aumlr du

svensklaumlrare

Hur taumlnker du om din roll som svensklaumlrare i relation till den allmaumlnna debatten

om laumlsning och elevers laumlsfoumlrmaringga

Vad finns det foumlr yttre och inre (lokala) krav paring aumlmnet och paring dig som

svensklaumlrare

Hur taumlnker du kring svenskaumlmnet i Gy11 Om du jaumlmfoumlr svenskaumlmnet i gamla

gymnasiet och i Gy11 hur taumlnker du daring Vilka utmaningar staringr man infoumlr som

svensklaumlrare i de nya svenskkurserna

Hur taumlnker du kring ditt uppdrag som svensklaumlrare ndash som tjaumlnsteman som ska

utfoumlra de kursplaner som Gy11 innebaumlr Som utfoumlrare av nationella prov

Hur taumlnker du kring svenskaumlmnet och aumlmnets styrdokument

Hur ser du paring relationen bildning och svenskaumlmnet I relation till Gy11

Hur ser du paring kanon Aumlr kanon viktigt foumlr dig

Avslutning Finns det naringgot mer som du kommer paring och som har att goumlra med det vi

pratat om

303

Bilaga 7

Intervjuguide intervjutillfaumllle 5 Avslutande gruppintervju ndash juni

Inledning Kort presentationsrunda ndash namn skola ort undervisar i vilka aumlmnen

program aringr i yrket Det haumlr samtalet ska handla om lite olika teman som har kommit

upp under varingra traumlffar det haumlr aringret

Tema 1 Texturval och laumlsning

Hur taumlnker ni kring val av texter och textarbete finns det naringgon ledande

princip vid val av texter

Vad har paringverkat er mest i era textval det haumlr laumlsaringret

Vad styr vad som kommer in i klassrummet

Ni sa alla i boumlrjan att ni har erfarenhet av att eleverna inte aumlr utharinglliga laumlsare

att de inte orkar laumlsa laringnga texter Hur taumlnker ni kring det nu

Har ni i er laumlrarutbildning faringtt verktygen foumlr att jobba med laumlsfoumlrstaringelse och

laumlsstrategier

Hur taumlnker ni om skoumlnlitteratur i relation till sakprosa i svenskaumlmnet

Anvaumlnder ni skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter till samma typ av aktivitet

eller har de olika funktion i undervisningen

Vad har sakprosan foumlr status i svenskaumlmnet

Naumlr jag i boumlrjan fraringgade er vilka texter ni brukar anvaumlnda i Svenska 1 och hur

ni brukar arbeta med dem boumlrjade ni alla boumlrjat prata om skoumlnlitteratur Foumlrst

naumlr jag specifikt fraringgade efter andra texttyper pratade ni om det Varfoumlr tror

ni att er spontana reaktion var att likstaumllla ordet text med skoumlnlitteraumlr text

Tema 2 Nationella provet ndash laumlsfoumlrstaringelsedelen

Provet har varit mycket naumlrvarande vid varingra samtal (aumlven om jag inte har

fraringgat efter det) naringgra av er sa redan efter naringgra minuter att maringlet med kursen

var att eleverna ska klara mer aumln NP Varfoumlr tror ni att det aumlr saring naumlrvarande

trots att flera av er saumlger att ni inte taumlnker saring mycket paring det eller att ni laringter er

styras och paringverkas saring mycket av det Hur taumlnker ni kring det

Varfoumlr kom provet Vad ska vi ha det till

Vad tycker ni att provet maumlter

Hur viktigt aumlr provet naumlr ni planerar undervisningen

Om ni jaumlmfoumlr med NP i Svenska 3 vilken paringverkan paring undervisningen har

det provet haft Vad aumlr syftet med det provet

Ni goumlr alla uppgifter i muntlig och skriftlig framstaumlllning som foumlrbereder foumlr

och paringminner om NP men inte motsvarande med laumls Hur taumlnker ni kring

det

Vad goumlr ni med resultatet Hur viktigt aumlr det foumlr slutbetyget

Aumlr laumlsning maumltbart

304

Tema 4 Svenskaumlmnet

Hur taumlnker ni kring svenskaumlmnet i Gy11 I jaumlmfoumlrelse med Lpf94

Naringgra av er har naumlmnt att ni upplever att svenskan aumlr mer styrd nu mer

fyrkantigt Hur taumlnker ni om det

Hur taumlnker ni kring att ni som tjaumlnstemaumln ska vara genomfoumlrare av svenskans

kursplaner och utfoumlrare av NP Att ni baringde aumlr foumlremaringl foumlr reformer och

samtidigt de som ska genomfoumlra reformer som t ex nya NP

Vad finns det foumlr yttre och inre krav paring aumlmnet Vad finns det foumlr press paring er

som svensklaumlrare

Aumlr svenska ett bildningsaumlmne eller ett faumlrdighetsaumlmne

Aumlr svenskaumlmnet maumltbart

Svenskan har faringtt tvaring nya NP laumlsfoumlrstaringelseprovet i aringk 1 och PMndashprovet i aringk

3 Vad tror ni att de som har infoumlrt proven vill med proven

Det verkar som om ni egentligen inte jobbar saring mycket med just laumlsfoumlrstaringelse

som de som infoumlrde provet har uttryckt Vad tror ni det beror paring

Hur taumlnker ni kring hur man skulle ha gjort foumlr att faring gymnasielaumlrare i svenska

att arbeta mer med laumlsfoumlrstaringelse i staumlllet foumlr att infoumlra ett laumlsprov Hur skulle

man ha kunnat goumlra i staumlllet

Hur taumlnker ni kring ideacuten att styra laumlrares undervisning genom att infoumlr nya

nationella prov Aumlr det ett effektivt saumltt att faring laumlrare att aumlndra sin

undervisning Hur kan man annars goumlra

Avslutning Finns det naringgot mer som ni kommer paring och som har att goumlra med det vi pratat

om

Egna funderingar eller naringgot ni vill passa paring att diskutera med de andra

305

Bilaga 8

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Jenny Titel Foumlrfattare Texttyp

Vilda groumlna oumlgon Joyce Carol Oates Roman

rdquoAtt intensivlaumlsardquo Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter t ex

rdquoAumlr datorer till foumlr pojkar eller

flickorrdquo

En text om giftgrodor

Olika foumlrfattare Artiklar

Utdrag ur Haumlxkonster Terry Pratchett Roman

rdquoVid vetenskapens graumlnserrdquo Artikel

Ur En vampyrs bekaumlnnelse Anne Rice Utdrag ur roman

Olika titlar (underlag foumlr

muntligt anfoumlrande)

Olika foumlrfattare Artiklar (fraringn t ex

Forskning och framsteg

Illustrerad vetenskap)

Diverse titlar (underlag foumlr

muntligt anfoumlrande)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Dikt

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

rdquoSamarbeta foumlr att oumlverlevardquo

ur Vaumlrldens daringligaste spraringk

Fredrik Lindstroumlm Utdrag ur

populaumlrvetenskaplig bok

Olika titlar t ex rdquoVarfoumlr aumlr

universum saring perfektrdquo (skriva

referat)

Joanna Rose Artikel i Forskning och

framsteg

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoPaumllsenrdquo Hjalmar Soumlderberg Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

SweDia 2000

Varingra svenska dialekter

swedialingguse Artiklar

Webbtext

Olika filmklipp paring Youtube Olika kaumlllor Ljudfilmer

rdquoFem studenter avstaumlngda efter

fuskrdquo

Karin Sundin Artikel

306

Bilaga 9

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Karin Titel Foumlrfattare Texttyp

ldquoSommar med David

Batrardquo

David Batra Radioprogram

rdquoAlla behoumlver naringgon att se

upp tillrdquo

Thomas Lerner Artikel

Laumlrobokstext

rdquoSjaumllvbild och identitetrdquo bupse Informationstext

Webbtext

rdquoFlygresor hotar miljoumlnrdquo Niklas Nyberg Artikel

Laumlrobokstext

rdquoTotalfoumlrbud mot roumlkningrdquo Flera cancerlaumlkare Debattartikel

Kristina fraringn Duvemaringla Benny Andersson och Bjoumlrn

Ulvaeus

Musikal

rdquoEn Ghaselrdquo Gustaf Froumlding Dikt

rdquoVierge Modernerdquo

Edith Soumldergran Dikt

rdquoJag vill moumltahelliprdquo Karin Boye Dikt

rdquoLaringt mig bli en trumpetrdquo Artur Lundkvist Dikt

rdquoEn vaumlrld aumlr varje maumlnniskardquo Gunnar Ekeloumlf Dikt

rdquoRomanska baringgarrdquo Tomas Transtroumlmer Dikt

rdquoRotaryrdquo Annika Norlin Dikt

rdquoMin mormor sardquo Athena Farrokhzad Dikt

rdquoLa Belle Epoquerdquo Jocke Berg Laringttext

Vitsvit Athena Farrokhzad Drama

Olika konstverk Olafur Eliasons Bild

Ett ufo goumlr entreacute Jonas Gardell Roman

Nawals hemlighet Regissoumlr

Denis Villeneuve

Spelfilm

Utdrag ur Vad aumlr litteratur

och 100 andra jaumltteviktiga

fraringgor

Ulrika Kaumlrnborg Essauml

rdquoNobelpriset i litteratur till

Svetlana Aleksijevitjrdquo

Kaisa Haidl och Hanna Fahl Artikel

rdquoDet haumlr ska du laumlsa av

Svetlana Aleksijevitjrdquo

Jonas Thente Artikel

rdquoAlla inblandade har foumlrlorat i

kriget i Syrienrdquo

Aron Lund Artikel

(Elevtext) Anonym Argumenterande text

Utvandrarna Vilhelm Mobergs Roman

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoSvart-vittrdquo Tove Jansson Novell

rdquoCartagenardquo Nam Le Novell

307

Titel Foumlrfattare Texttyp

rdquoTalmanusrdquo Talmanus

Laumlrobokstext

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson

Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoMaumlnsklig laumlngtan till

omaumlnskligt prisrdquo

Hanne Kjoumlller Ledare

Olika titlar (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

Elevtext - anonym Anonym Inlaumlgg

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

rdquoJag aumlr oumlppen foumlr att byta

kursbetyg mot aumlmnesbetygrdquo

Aida Hadzialic Debattartikel

rdquoFoumlrbaumlttra resultaten i skolan

genom att kasta ut datorerna

fraringn lektionernardquo

Haringkan Danielsson Debattartikel

rdquoNya foumlrslag ska raumldda

skolresultatenrdquo

Radioprogram

308

Bilaga 10

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Linnea Titel Foumlrfattare Texttyp

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

rdquoHjaumlrnan begraumlnsar antalet

Facebookvaumlnnerrdquo

Maria Gunther Artikel

rdquoReferat och recensionrdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

Text om debatt och retorik Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Laringttext

rdquoOm poesirdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

rdquoEn trappuppgaringng med

portkodrdquo

Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergdahl Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

Olika titlar Olika foumlrfattare Dikt

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo Arthur Conan Doyle Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Novell

ldquoAlla borde vara feministerrdquo Chimamanda Ngozi

Adichie

Essauml

Olika artiklar (underlag foumlr

skriftlig argumentation)

Olika foumlrfattare

Artiklar

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

309

Bilaga 11

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Magnus Titel Foumlrfattare Texttyp

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

rdquoHjaumlrnan begraumlnsar antalet

Facebookvaumlnnerrdquo

Maria Gunther Artikel

rdquoReferat och recensionrdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

Text om debatt och retorik Informationstext

Laumlrobokstext

Olika texter (underlag foumlr

muntlig debatt)

Olika foumlrfattare Artikel

Webbtext

Olika titlar Olika foumlrfattare Laringttext

rdquoOm poesirdquo Sven Eriksson amp Carl-

Johan Markstedt

Informationstext

Laumlrobokstext

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

rdquoEn trappuppgaringng med

portkodrdquo

Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergdahl Dikt

Olika titlar Olika foumlrfattare Dikt

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo Arthur Conan Doyle Novell

Olika titlar Olika foumlrfattare Novell

ldquoAlla borde vara feministerrdquo Chimamanda Ngozi

Adichie

Essauml

Olika artiklar (underlag foumlr

skriftlig argumentation)

Olika foumlrfattare

Artiklar

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

310

Bilaga 12

Textanvaumlndning Svenska 1 laumlsaringret 20152016

Nora Titel Foumlrfattare Texttyp

rdquoDet andra maringletrdquo Jonas Karlsson Novell

Orka plugga Urse Instruktionsfilm

rdquoEtt halvt ark papperrdquo August Strindberg Novell

Innan jag doumlr

Flyga drake

Svenne

Stjaumlrnloumlsa naumltter

God natt Mr Tom

Jenny Downham

Khaled Hosseini

Per Nilsson

Arkan Asaad

Michelle Magorian

Roman

Olika titlar Olika foumlrfattare Bloggar med

bokrecensioner

Webbtext

rdquoDuktig flickardquo Kerstin Thorvall Dikt

rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo Eeva Kilpi Dikt

rdquoHan ville ha dej saring intensivtrdquo Bruno K Oumlijer Dikt

Bruno K Oumlijer Dikt

Youtube

rdquoEn trappuppgaringng med portkodrdquo Aringsa Ericsdotter Dikt

rdquoVaumlrldenrdquo Anna Liljedal Dikt

rdquoJag aumllskar genierrdquo Olivia Bergendahl Dikt

Utdrag ur De sista vittnena

Solo foumlr barnroumlst

Svetlana Aleksijevitj Roman

Olika titlar (underlag foumlr

muntlig

presentation om spraringksociologi)

Olika foumlrfattare Artiklar

Webbtexter

Laumlrobokstexter

rdquoDoumlende bransch tack vare

fildelningrdquo

Lionface Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoJakt paring lodjur maringste tillaringtas

igenrdquo

Sven Gunnar Persson

Insaumlndare

Laumlrobokstext

rdquoTrendiga svordomarrdquo Agneta Slonawski Artikel

rdquoFult spraringk tar plats i

finrummetrdquo

Jonatan Sverker Artikel

rdquoAtt svaumlra aumlr kreativt och

faktiskt jligt brardquo

Maria Schultz Artikel

rdquoAlla aumlr hororrdquo

ur Jordens smartaste ord

Fredrik Lindstroumlm Utdrag ur

populaumlrvetenskaplig bok

Olika titlar Olika foumlrfattare Roman

Cubic Regissoumlr Kurt Wimmer Spelfilm

rdquoKoumlksklockanrdquo Wolfgang Borchert Novell

rdquoSpelar min lind sjunger min

naumlktergalrdquo

Astrid Lindgren Novellsaga

Foumlrberedelsematerial till NP Skolverket Informationstext

311

Titel Foumlrfattare Texttyp

Texthaumlftet NP

(sekretessbelagt)

Olika foumlrfattare Artiklar

Dikt

Romanutdrag

Shakespeare in love Regissoumlr

John Madden

Spelfilm

Citat av Shakespeare William Shakespeare Lyrik

rdquoHoumlga visanrdquo Okaumlnd Lyrik

  • Abstract
  • Kapitel 1 Introduktion
    • Inledning
    • Bakgrund
    • Syfte och forskningsfraringgor
    • Studiens kontext
    • Avhandlingens disposition
      • Kapitel 2 Tidigare forskning
        • Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning
          • Textval
            • Nationella prov i aumlmnet svenska
            • Aumlmneskunskap och metaspraringk
            • Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen
            • Laumlrares praktik i relation till policy externa standardiserade prov och performativt tryck
              • Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk
                • Teoretiska utgaringngspunkter
                • Att goumlra policy
                  • Laumlrares dubbla policyroll
                  • Betydelsen av den lokala kontexten
                  • Att goumlra policy i en performativ kontext
                    • Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan
                      • Laumlsutveckling i gymnasiearingldern
                      • Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process
                      • Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse
                        • Powerful knowledge
                          • Aumlmnesspecifik och viktig kunskap
                          • En diskussion om skolans syfte och uppdrag
                          • Epistemisk kvalitet
                              • Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen
                                • Studiens design
                                • Urval av deltagande laumlrare
                                • Studiens genomfoumlrande
                                • Databearbetning och analys
                                • Foumlrtrogenhet med faumlltet
                                • Etiska oumlvervaumlganden
                                  • Del I ndash Viktig laumlsning
                                  • Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess
                                    • Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text
                                      • Aumlmnesplanen som vaumlgledning
                                      • Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt
                                      • Baringde planerat och spontant utvalda texter
                                      • Texter som vaumlljs bort
                                        • Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten
                                          • Skolans och aumlmneslagets kultur
                                          • Tillgaumlngliga texter paring skolan
                                          • Tidspressade laumlrare
                                            • Avvaumlgningar i relation till elevgruppen
                                              • Foumlrhindra fusk och stressade elever
                                              • Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass
                                              • Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat
                                                • Sammanfattning
                                                  • Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo
                                                    • rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo
                                                      • Annan text aumln skriven text
                                                        • Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen
                                                        • Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen
                                                          • Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen
                                                          • Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen
                                                          • Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen
                                                            • Sammanfattning
                                                              • Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten
                                                                • Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter
                                                                  • Att traumlna upp elevernas laumlskompetens
                                                                  • Att oumlva referatskrivande
                                                                    • Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp
                                                                    • Textaktivitet med fokus paring textsamtal
                                                                    • Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten
                                                                      • Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare
                                                                      • Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden
                                                                      • rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning
                                                                        • Sammanfattning
                                                                          • Kapitel 8 Analys och reflektion Del I
                                                                            • Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar
                                                                            • Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal
                                                                            • En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning
                                                                            • Stabil och viktig kunskap
                                                                              • Del II ndash I en performativ kontext
                                                                              • Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning
                                                                                • Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse
                                                                                  • Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr
                                                                                  • Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse
                                                                                    • Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller stickprov
                                                                                      • Examination av laumlsning i klassrummet
                                                                                      • Det nationella provet som examination av laumlsning
                                                                                        • Sammanfattning
                                                                                          • Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck
                                                                                            • Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte
                                                                                              • Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet
                                                                                              • Glapp mellan prov och kunskapskrav
                                                                                                • Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda
                                                                                                  • Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne
                                                                                                    • Svaringr balansgaringng mellan olika krav
                                                                                                      • Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta
                                                                                                        • Sammanfattning
                                                                                                          • Kapitel 11 Analys och reflektion Del II
                                                                                                            • Policy och performativt tryck skapar kluvenhet
                                                                                                            • Behov av metaspraringk om laumlsundervisning
                                                                                                            • Krock mellan prov och praktik
                                                                                                              • Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande diskussion
                                                                                                                • Metodologiska oumlvervaumlganden
                                                                                                                • Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter
                                                                                                                • Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever
                                                                                                                • Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet
                                                                                                                • Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
                                                                                                                • Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare
                                                                                                                • Vidare forskning
                                                                                                                • Till sist
                                                                                                                  • English summary
                                                                                                                  • Referenser
                                                                                                                  • Bilagor
                                                                                                                    • Bilaga 1
                                                                                                                    • Bilaga 2
                                                                                                                    • Bilaga 3
                                                                                                                    • Bilaga 4
                                                                                                                    • Bilaga 5
                                                                                                                    • Bilaga 6
                                                                                                                    • Bilaga 7
                                                                                                                    • Bilaga 8
                                                                                                                    • Bilaga 9
                                                                                                                    • Bilaga 10
                                                                                                                    • Bilaga 11
                                                                                                                    • Bilaga 12
Page 3: Viktig läsning?
Page 4: Viktig läsning?
Page 5: Viktig läsning?
Page 6: Viktig läsning?
Page 7: Viktig läsning?
Page 8: Viktig läsning?
Page 9: Viktig läsning?
Page 10: Viktig läsning?
Page 11: Viktig läsning?
Page 12: Viktig läsning?
Page 13: Viktig läsning?
Page 14: Viktig läsning?
Page 15: Viktig läsning?
Page 16: Viktig läsning?
Page 17: Viktig läsning?
Page 18: Viktig läsning?
Page 19: Viktig läsning?
Page 20: Viktig läsning?
Page 21: Viktig läsning?
Page 22: Viktig läsning?
Page 23: Viktig läsning?
Page 24: Viktig läsning?
Page 25: Viktig läsning?
Page 26: Viktig läsning?
Page 27: Viktig läsning?
Page 28: Viktig läsning?
Page 29: Viktig läsning?
Page 30: Viktig läsning?
Page 31: Viktig läsning?
Page 32: Viktig läsning?
Page 33: Viktig läsning?
Page 34: Viktig läsning?
Page 35: Viktig läsning?
Page 36: Viktig läsning?
Page 37: Viktig läsning?
Page 38: Viktig läsning?
Page 39: Viktig läsning?
Page 40: Viktig läsning?
Page 41: Viktig läsning?
Page 42: Viktig läsning?
Page 43: Viktig läsning?
Page 44: Viktig läsning?
Page 45: Viktig läsning?
Page 46: Viktig läsning?
Page 47: Viktig läsning?
Page 48: Viktig läsning?
Page 49: Viktig läsning?
Page 50: Viktig läsning?
Page 51: Viktig läsning?
Page 52: Viktig läsning?
Page 53: Viktig läsning?
Page 54: Viktig läsning?
Page 55: Viktig läsning?
Page 56: Viktig läsning?
Page 57: Viktig läsning?
Page 58: Viktig läsning?
Page 59: Viktig läsning?
Page 60: Viktig läsning?
Page 61: Viktig läsning?
Page 62: Viktig läsning?
Page 63: Viktig läsning?
Page 64: Viktig läsning?
Page 65: Viktig läsning?
Page 66: Viktig läsning?
Page 67: Viktig läsning?
Page 68: Viktig läsning?
Page 69: Viktig läsning?
Page 70: Viktig läsning?
Page 71: Viktig läsning?
Page 72: Viktig läsning?
Page 73: Viktig läsning?
Page 74: Viktig läsning?
Page 75: Viktig läsning?
Page 76: Viktig läsning?
Page 77: Viktig läsning?
Page 78: Viktig läsning?
Page 79: Viktig läsning?
Page 80: Viktig läsning?
Page 81: Viktig läsning?
Page 82: Viktig läsning?
Page 83: Viktig läsning?
Page 84: Viktig läsning?
Page 85: Viktig läsning?
Page 86: Viktig läsning?
Page 87: Viktig läsning?
Page 88: Viktig läsning?
Page 89: Viktig läsning?
Page 90: Viktig läsning?
Page 91: Viktig läsning?
Page 92: Viktig läsning?
Page 93: Viktig läsning?
Page 94: Viktig läsning?
Page 95: Viktig läsning?
Page 96: Viktig läsning?
Page 97: Viktig läsning?
Page 98: Viktig läsning?
Page 99: Viktig läsning?
Page 100: Viktig läsning?
Page 101: Viktig läsning?
Page 102: Viktig läsning?
Page 103: Viktig läsning?
Page 104: Viktig läsning?
Page 105: Viktig läsning?
Page 106: Viktig läsning?
Page 107: Viktig läsning?
Page 108: Viktig läsning?
Page 109: Viktig läsning?
Page 110: Viktig läsning?
Page 111: Viktig läsning?
Page 112: Viktig läsning?
Page 113: Viktig läsning?
Page 114: Viktig läsning?
Page 115: Viktig läsning?
Page 116: Viktig läsning?
Page 117: Viktig läsning?
Page 118: Viktig läsning?
Page 119: Viktig läsning?
Page 120: Viktig läsning?
Page 121: Viktig läsning?
Page 122: Viktig läsning?
Page 123: Viktig läsning?
Page 124: Viktig läsning?
Page 125: Viktig läsning?
Page 126: Viktig läsning?
Page 127: Viktig läsning?
Page 128: Viktig läsning?
Page 129: Viktig läsning?
Page 130: Viktig läsning?
Page 131: Viktig läsning?
Page 132: Viktig läsning?
Page 133: Viktig läsning?
Page 134: Viktig läsning?
Page 135: Viktig läsning?
Page 136: Viktig läsning?
Page 137: Viktig läsning?
Page 138: Viktig läsning?
Page 139: Viktig läsning?
Page 140: Viktig läsning?
Page 141: Viktig läsning?
Page 142: Viktig läsning?
Page 143: Viktig läsning?
Page 144: Viktig läsning?
Page 145: Viktig läsning?
Page 146: Viktig läsning?
Page 147: Viktig läsning?
Page 148: Viktig läsning?
Page 149: Viktig läsning?
Page 150: Viktig läsning?
Page 151: Viktig läsning?
Page 152: Viktig läsning?
Page 153: Viktig läsning?
Page 154: Viktig läsning?
Page 155: Viktig läsning?
Page 156: Viktig läsning?
Page 157: Viktig läsning?
Page 158: Viktig läsning?
Page 159: Viktig läsning?
Page 160: Viktig läsning?
Page 161: Viktig läsning?
Page 162: Viktig läsning?
Page 163: Viktig läsning?
Page 164: Viktig läsning?
Page 165: Viktig läsning?
Page 166: Viktig läsning?
Page 167: Viktig läsning?
Page 168: Viktig läsning?
Page 169: Viktig läsning?
Page 170: Viktig läsning?
Page 171: Viktig läsning?
Page 172: Viktig läsning?
Page 173: Viktig läsning?
Page 174: Viktig läsning?
Page 175: Viktig läsning?
Page 176: Viktig läsning?
Page 177: Viktig läsning?
Page 178: Viktig läsning?
Page 179: Viktig läsning?
Page 180: Viktig läsning?
Page 181: Viktig läsning?
Page 182: Viktig läsning?
Page 183: Viktig läsning?
Page 184: Viktig läsning?
Page 185: Viktig läsning?
Page 186: Viktig läsning?
Page 187: Viktig läsning?
Page 188: Viktig läsning?
Page 189: Viktig läsning?
Page 190: Viktig läsning?
Page 191: Viktig läsning?
Page 192: Viktig läsning?
Page 193: Viktig läsning?
Page 194: Viktig läsning?
Page 195: Viktig läsning?
Page 196: Viktig läsning?
Page 197: Viktig läsning?
Page 198: Viktig läsning?
Page 199: Viktig läsning?
Page 200: Viktig läsning?
Page 201: Viktig läsning?
Page 202: Viktig läsning?
Page 203: Viktig läsning?
Page 204: Viktig läsning?
Page 205: Viktig läsning?
Page 206: Viktig läsning?
Page 207: Viktig läsning?
Page 208: Viktig läsning?
Page 209: Viktig läsning?
Page 210: Viktig läsning?
Page 211: Viktig läsning?
Page 212: Viktig läsning?
Page 213: Viktig läsning?
Page 214: Viktig läsning?
Page 215: Viktig läsning?
Page 216: Viktig läsning?
Page 217: Viktig läsning?
Page 218: Viktig läsning?
Page 219: Viktig läsning?
Page 220: Viktig läsning?
Page 221: Viktig läsning?
Page 222: Viktig läsning?
Page 223: Viktig läsning?
Page 224: Viktig läsning?
Page 225: Viktig läsning?
Page 226: Viktig läsning?
Page 227: Viktig läsning?
Page 228: Viktig läsning?
Page 229: Viktig läsning?
Page 230: Viktig läsning?
Page 231: Viktig läsning?
Page 232: Viktig läsning?
Page 233: Viktig läsning?
Page 234: Viktig läsning?
Page 235: Viktig läsning?
Page 236: Viktig läsning?
Page 237: Viktig läsning?
Page 238: Viktig läsning?
Page 239: Viktig läsning?
Page 240: Viktig läsning?
Page 241: Viktig läsning?
Page 242: Viktig läsning?
Page 243: Viktig läsning?
Page 244: Viktig läsning?
Page 245: Viktig läsning?
Page 246: Viktig läsning?
Page 247: Viktig läsning?
Page 248: Viktig läsning?
Page 249: Viktig läsning?
Page 250: Viktig läsning?
Page 251: Viktig läsning?
Page 252: Viktig läsning?
Page 253: Viktig läsning?
Page 254: Viktig läsning?
Page 255: Viktig läsning?
Page 256: Viktig läsning?
Page 257: Viktig läsning?
Page 258: Viktig läsning?
Page 259: Viktig läsning?
Page 260: Viktig läsning?
Page 261: Viktig läsning?
Page 262: Viktig läsning?
Page 263: Viktig läsning?
Page 264: Viktig läsning?
Page 265: Viktig läsning?
Page 266: Viktig läsning?
Page 267: Viktig läsning?
Page 268: Viktig läsning?
Page 269: Viktig läsning?
Page 270: Viktig läsning?
Page 271: Viktig läsning?
Page 272: Viktig läsning?
Page 273: Viktig läsning?
Page 274: Viktig läsning?
Page 275: Viktig läsning?
Page 276: Viktig läsning?
Page 277: Viktig läsning?
Page 278: Viktig läsning?
Page 279: Viktig läsning?
Page 280: Viktig läsning?
Page 281: Viktig läsning?
Page 282: Viktig läsning?
Page 283: Viktig läsning?
Page 284: Viktig läsning?
Page 285: Viktig läsning?
Page 286: Viktig läsning?
Page 287: Viktig läsning?
Page 288: Viktig läsning?
Page 289: Viktig läsning?
Page 290: Viktig läsning?
Page 291: Viktig läsning?
Page 292: Viktig läsning?
Page 293: Viktig läsning?
Page 294: Viktig läsning?
Page 295: Viktig läsning?
Page 296: Viktig läsning?
Page 297: Viktig läsning?
Page 298: Viktig läsning?
Page 299: Viktig läsning?
Page 300: Viktig läsning?
Page 301: Viktig läsning?
Page 302: Viktig läsning?
Page 303: Viktig läsning?
Page 304: Viktig läsning?
Page 305: Viktig läsning?
Page 306: Viktig läsning?
Page 307: Viktig läsning?
Page 308: Viktig läsning?
Page 309: Viktig läsning?
Page 310: Viktig läsning?