att designa ett hjälpmedel för släktforskare att använda vid läsning
TRANSCRIPT
1
Att designa ett hjälpmedel för
släktforskare att använda vid läsning av
gamla handskrivna dokument
Designing an aid for genealogists to assist
them with reading old handwritten
documents
Åsa Petersson
Interaktionsdesign Kandidatnivå 30 HP VT 2014 Handledare: Amanda Bergknut
2
Abstract
Reading old handwritten documents can be a real challenge for genealogists, especially as some
documents in Sweden are written in the old German alphabet that is not used today.
Much research has been done on how to enable computers to read old handwritten documents, but
computers have so far not reached the level of reading that expert humans have. The focus seems to
be on the computers reading the document with or without the help of human experts, with the aim
of making the documents available in easily read form. I have, however, not found any research on
how computers can help non-expert humans trying to read handwritten documents.
In this project I have focused especially on beginning genealogists as reading gets easier with
practice, and you need the help more in the beginning.
By conducting interviews and observations with genealogists I established that reading is an issue
and that there are many factors involved that make it difficult to read. Among the factors that make
it difficult to read are handwriting, foreign alphabet, unknown words and old-fashioned spelling.
I designed hi-fi prototypes that combine elements of online crossword-lexicons, encyclopedias and a
visualization of the word in the German alphabet. After testing these on genealogists I could
conclude that the prototypes made it possible for test subjects to identify words that they could not
otherwise read. Seeing suggestions of words in the same alphabet as the source word makes it easier
to identify the correct word.
The prototypes and test texts contained a very limited amount of words and further research is
needed concerning how to order and choose among word matches in a large lexicon to facilitate
finding the correct word.
Keywords
Interaction design, user-centered design, genealogy, paleography, crossword-lexicon
3
Innehåll Abstract ................................................................................................................................................... 2
Keywords ................................................................................................................................................. 2
Tack.......................................................................................................................................................... 6
1. Inledning .............................................................................................................................................. 7
2. Bakgrund.............................................................................................................................................. 8
2.1 Ökat intresse för släktforskning .................................................................................................... 8
2.2 Syfte ............................................................................................................................................... 8
2.3 Frågeställning ................................................................................................................................ 9
2.4 Målgrupp ....................................................................................................................................... 9
2.5 Avgränsningar ................................................................................................................................ 9
3. Släktforskning .................................................................................................................................... 10
3.1 Att släktforska.............................................................................................................................. 10
3.1.1 Födelseböcker ...................................................................................................................... 11
3.1.2 Husförhörslängder och församlingsböcker .......................................................................... 11
3.1.3 Vigselböcker ......................................................................................................................... 12
3.1.4 Dödböcker ............................................................................................................................ 13
3.1.5 In- och utflyttningslängder ................................................................................................... 13
3.1.6 Andra källor .......................................................................................................................... 14
3.2 Digitala visningsprogram för släktforskningskällor ..................................................................... 14
3.3 Digitala hjälpmedel för registrering av släktforskning ................................................................ 15
4. Svårigheter med att läsa de handskrivna dokumenten .................................................................... 18
5. Relaterat arbete ................................................................................................................................ 20
5.1 OCR .............................................................................................................................................. 20
5.2 Maskinskrivna avskrifter av originalböckerna ............................................................................. 21
5.3 Böcker, hemsidor och fråga en kompis ....................................................................................... 21
5.4 Korsord och korsordslexikon ....................................................................................................... 23
5.5 Översättningsprogram för språk med olika alfabet .................................................................... 24
5.6 Visualiseringar ............................................................................................................................. 26
6. Metodval ........................................................................................................................................... 27
6.1. Intervjuer .................................................................................................................................... 27
6.2 Kontextuella intervjuer ................................................................................................................ 28
6.3 Observationer .............................................................................................................................. 29
6.4 Lo-Fi prototyp .............................................................................................................................. 29
4
6.5 Personas ...................................................................................................................................... 29
6.6 Hi-Fi prototyp .............................................................................................................................. 29
6.7 Användbarhetstest ...................................................................................................................... 30
6.8 Analys .......................................................................................................................................... 30
7. Designprocess .................................................................................................................................... 31
7.1 Inledande intervjuer .................................................................................................................... 31
7.2 Observation av lektion för nybörjare i släktforskning ................................................................. 32
7.3 Kontextuell intervju ..................................................................................................................... 32
7. 4 Lo-fi prototyp .............................................................................................................................. 33
7.5 Användbarhetstest av och diskussion kring lo-fi prototyp .......................................................... 35
7.5.1 Feedback på koncept och lo-fi prototyp .............................................................................. 36
7.5.2 Analys av släktforskarnas svårigheter med att läsa ............................................................. 36
7.5.3 Analys av släktforskarnas metoder för att lösa läsproblem ................................................. 37
7.6 Observation av lektion i textläsning ............................................................................................ 38
7.7 Personas ...................................................................................................................................... 39
7.8 Hi-fi prototyp 1 ............................................................................................................................ 40
7.9 Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp1 ........................................................ 43
7.10 Hi-fi prototyp 2 .......................................................................................................................... 45
7.11 Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp 2 ..................................................... 47
8. Slutdiskussion .................................................................................................................................... 49
8.1 Tankar om designprocessen ........................................................................................................ 50
8.3 Förslag på vidareutveckling ......................................................................................................... 51
Referenser ............................................................................................................................................. 53
Böcker: ............................................................................................................................................... 53
Konferensartiklar: .............................................................................................................................. 53
Tidningsartiklar: ................................................................................................................................. 54
Internet: ............................................................................................................................................. 54
Bilagor .................................................................................................................................................... 56
Figurförteckning .................................................................................................................................... 56
Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 57
Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 58
Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 59
Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 60
Bilaga 5 .................................................................................................................................................. 61
5
Bilaga 6 .................................................................................................................................................. 64
6
Tack
Ett stort tack till min handledare Amanda Bergknut och till de många medlemmar i Malmö
Släktforskarförening som har ställt upp och hjälpt mig.
7
1. Inledning
Släktforskning är en hobby som kräver mycket av sin utövare. Bland annat måste man lära sig hitta i
de stora mängder arkiverat material som finns, samt kunna tyda det man hittar. Att släktforska
innebär att man utforskar sin släkts historia bakåt i tiden, till en början helst med hjälp av äldre
människor som kan berätta om släkten och sedan genom att forska i de arkiv som finns. Det finns
många källor i arkiven som kan vara till hjälp för en släktforskare, men det brukar vara kyrkoarkiven,
med bl a födelse-, vigsel- och dödböcker, som man börjar forska i.
En erfaren släktforskare kan ha tusentals personer dokumenterade i sin forskning. Delvis p g a detta
var det därför tidigt aktuellt att använda sig av datorer som stöd. Föreningen DIS (Föreningen för
Datorstöd i Släktforskningen, 2014) bildades redan 1980 och har utvecklat ett av Sveriges mest
använda släktforskningsprogram, Disgen, men också hjälpmedel som Disbyt där släktforskare kan
skicka in sina släktträd och sedan få tillgång till de släktträd som andra har skickat in.
Förutom släktforskningsprogram för att registerera sina nyfunna släktingar finns det också många
andra hjälpmedel i form av t ex register både på internet och på cd- eller dvd-skivor. Registerna
används som hjälpmedel för att hitta personerna i t ex kyrkböckerna.
Internet används flitigt av släktforskare för att kommunicera med andra släktforskare och bl a få
hjälp med textläsning, eller för att se om någon annan kan hjälpa en vidare när man har stött på
problem som man inte själv kan lösa.
Trots att det finns så mycket datorstöd för släktforskare känner jag att det finns hjälpmedel som jag
saknar. Jag hade t ex gärna sett att det i släktforskningsprogrammen fanns bättre stöd för att få
informationen presenterad visuellt, både i programmet och i de utskrifter man kan ta ut från
programmen. Min känsla är att när man utvecklade programmen tog man med de rapporter som
man var van vid från den manuella släktforskningen, och funderade inte på om datorn erbjöd nya
möjligheter att se på sin släktforskning.
Det jag vill undersöka är om det finns någon typ av datorstöd som saknas i släktforskningen och hur
ett sådant datorstöd skulle kunna utformas.
8
2. Bakgrund
2.1 Ökat intresse för släktforskning
Många människor är intresserade av att ta reda på mer om sin släkts historia. Sverige är ett land där
det genom de många bevarade arkiven, som t ex kyrkoarkiv och domstolsarkiv, finns goda
möjligheter att ta sig långt tillbaka i tiden genom att släktforska. Släktforskningsmetoderna är
desamma i de flesta länder med skriftlig dokumentation, men tillgången till arkivmaterial, typen av
material och mängden material som finns kan skilja sig åt mellan de olika länderna. En bra resurs för
släktforskare som har släkt i flera olika länder är mormonernas hemsida familysearch.org där man
kan söka i register och digitaliserat material från många olika länder runtom i världen. Anledningen
till att denna tjänst finns är att det för mormonerna är viktigt att släktforska eftersom de vill kunna
döpa sina avlidna släktingar så att de alla kan återförenas i tillvaron efter uppståndelsen. Förutom
tjänster på internet driver de också släktforskningscentra i många olika länder, och världens största
genealogiska bibliotek i Salt Lake City i Utah, USA (familysearch.org, 2014).
I och med internets genomslag har många arkiv blivit mycket mer tillgängliga än förut och det har
blivit lättare att släktforska. För ca 15 år sedan fick man åka till ett bibliotek eller ett arkiv och forska
med hjälp av mikrofilm, antingen på rulle eller kort, men nu kan man abonnera på alla Sveriges
kyrkböcker på Internet och sitta hemma och släktforska. Kyrkböckerna och en del andra
arkivhandlingar är avfotograferade och det är dessa bilder som finns tillgängliga, både på mikrofilm
och på internet.
Det är bara en bråkdel av allt arkivmaterial som är digitaliserat. På de olika arkiven som ingår i
Riksarkivet finns mycket att upptäcka. Enligt deras hemsida finns det 75 mil handlingar, varav 130
miljoner bilder är digitaliserade och tillgängliga på nätet (Riksarkivet, 2014). Tyvärr står det inte hur
många bilder som ryms på en mil så det är svårt att avgöra hur mycket som är digitaliserat. Vem som
helst har rätt att beställa fram originalhandlingar på arkiven. Eftersom detta sliter på handlingarna får
man dock inte se originalhandlingarna om de är mikrofilmade eller digitaliserade om man inte har en
god anledning som att kopian är oläslig.
Intresset för släktforskning har också ökat, troligen både p g a den ökade tillgängligheten samt
program som ”Vem tror du att du är?” och “Allt för Sverige” där man letar efter kända och okända
människors släkthistoria i TV. Vad som kanske inte framgår av dessa program är hur mycket tid och
arbete som ligger bakom den släktforskning som presenteras. I programmen är det dessutom
experter som släktforskar åt deltagarna, och man kan lätt få intrycket att det är lättare att släktforska
än det är. Många släktforskare är pensionärer, men det beror inte på att man inte har varit
intresserad av att släktforska innan, utan på att det är då man får tid att göra det.
2.2 Syfte
Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns någon typ av datorstöd som saknas i
släktforskningen, och att komma med förslag på hur ett sådant datorstöd skulle kunna utformas.
9
2.3 Frågeställning
Eftersom min inledande undersökning visade att det alla släktforskare har gemensamt är att det ofta
är svårt att läsa vad det står i källorna har jag valt att fokusera på det problemet.
Min frågeställning är: ”Hur kan man med hjälp av digital teknik underlätta för nybörjare i
släktforskning vid läsning av handskrivna historiska dokument”.
2.4 Målgrupp
Min målgrupp är svenska släktforskare som forskar i svenska källor, med inriktning på nybörjare i
släktforskning.
2.5 Avgränsningar
Mitt arbete avgränsar sig till släktforskning i Sverige och svenska arkiv. Eftersom jag har samarbetat
med medlemmar i Malmö Släktforskarförening har många av de som jag samarbetat med sin
släktforskning i huvudsak koncentrerad till Skåne. Dock har några av dem även släktforskat i andra
delar av Sverige och även utomlands i t ex Danmark och Tyskland. Mitt arbete begränsar sig
dessutom till att skapa förslag till en lösning för datorer eftersom de släktforskare jag har samarbetet
med nästan uteslutande använder sig av datorer och bara i liten utsträckning använder surfplattor
och smarta mobiltelefoner i sin släktforskning.
10
3. Släktforskning
1686 infördes en ny kyrkolag i Sverige som innebar att prästerna skulle anteckna alla födslar, vigslar
och dödsfall samt ha en förteckning över alla hushåll och deras kunskaper i kristendom (Johansson,
2002). I och med att de flesta av dessa kyrkböcker finns kvar innebär detta att man kan komma långt
tillbaka i tiden med sin släktforskning. Före 1686 är det svårare att släktforska, men med hjälp av t ex
skattelängder kan man komma längre (Rötter - Hur långt kan man komma?, 2014).
Under de senaste 15 åren har det skett en stor förändring inom tillgänglighet när det gäller
släktforskning. I femte upplagan av boken ”Släktforska Steg för Steg” (Clemensson och Andersson,
1997) finns det en genomgång över hur man kan släktforska genom att läsa böckerna på mikrofilm
antingen på kort eller på rulle, och hur man kan låna hem det mikrofilmade materialet till sitt lokala
bibliotek där det finns den typ av läsapparat som krävs för att läsa mikrofilmerna. Detta är en stor
förbättring jämfört med tidigare när man var tvungen att åka till respektive landsarkiv för att forska. I
”Vägen till dina rötter” (Nilsson, 2013) nämns detta bara som den historiska kuriosa som det nu är,
och det finns i stället ett helt kapitel om den digitala revolutionen inom släktforskningen. Denna
innebär bl a att vi idag tack vare tjänster som Svar, Genline och ArkivDigital kan sitta hemma vid vår
dator och få fram samma material som innan bara fanns tillgängligt på mikrokort eller i original på
arkiven. SVAR är en del av Sveriges Riksarkiv (Riksarkivet SVAR, 2014). Genline är ett företag som
startades 1997 med affärsidén att göra det möjligt att släktforska i kyrkböckerna på Internet
(Genline, 2014). Numera ingår Genline i det internationella Ancestry.com (Ancestry, 2014). Man kan
abonnera på deras bilder antingen genom ett abonnemang hos Genline eller Ancestry. ArkivDigital är
ett svenskt företag som startades 2004 och som skiljer sig från de andra genom att de erbjuder
nytagna färgbilder i stället för svartvita bilder (ArkivDigital, 2014). Hur man söker efter informationen
i de olika företagens databaser skiljer sig åt och det finns också skillnader i vilka register som finns för
respektive tjänst och vilka arkiv som är avfotograferade, men alla innehåller alla Sveriges kyrkböcker
fram till minst slutet av 1800-talet.
Många som vill börja släktforska börjar med att anmäla sig till en nybörjarkurs i släktforskning, andra
går till närmaste arkiv och frågar hur man gör. Eftersom det är 70 års sekretess på arkivens uppgifter
krävs det att man har namn, födelsedatum och födelseort för en person som föddes för minst 70 år
sedan för att kunna börja släktforska på arkiven. Om man inte vet detta kan man ta hjälp av Sveriges
Dödbok på DVD som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund, och som innehåller samtliga döda under
åren 1947–2009 som var folkbokförda i Sverige. DVDn innehåller också 70 % av alla som avled 1901-
1946. DVDn innehåller uppgifter om bl a födelsedatum och födelseort och med hjälp av dessa
uppgifter kan man sedan hitta personen i födelseboken i kyrkoarkiven. Skulle inte heller det hjälpa
kan man gå till Skattemyndigheten och aktuellt lands- eller stadsarkiv för att få hjälp med att komma
vidare med sig själv som utgångspunkt.
3.1 Att släktforska
I kyrkoarkiven finns många olika dokument, men de som flitigast används av släktforskare är
födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, in- och utflyttningslängder och
husförhörslängder/församlingsböcker. Jag kommer här nedanför att översiktligt försöka redogöra för
hur man gör när man släktforskar.
11
3.1.1 Födelseböcker
När man har namn och födelsedatum för en person kan man börja släktforska i kyrkböckerna. Man
går in i födelseboken och när man hittar barnet där, hittar man uppgifter som kan leda en vidare. I
födelseböckerna står barnets namn, födelsedatum och dopdatum. Föräldrarnas namn och bostadsort
står med och dopvittnena står också med. (Nilsson, 2013)
I exemplet nedan från Lunds stadsförsamlings födelsebok hittar vi pojken Ernst Hildings födelsenotis.
Hans föräldrar, arbetaren Lars Persson och hustrun Kersti Nilsson bor på No 156A-B, sidan 170 i
husförhörslängden.
Figur 1: exempel på en födelsebok och födelsenotis. Källa: ArkivDigital.
För att kunna följa familjen framåt och bakåt i tiden använder vi oss av husförhörslängderna eller
församlingsböckerna.
3.1.2 Husförhörslängder och församlingsböcker
Prästen höll husförhör en gång varje år för att kontrollera församlingsmedlemmarnas kunskaper i
kristendom och skrev ner resultaten. Dessa husförhörslängder fördes från början av 1700-talet och
fram till ca 1895. I husförhörslängderna finns alla i församlingen med. Husförhörslängder upprättades
för en viss tidsrymd, oftast för fem eller tio år i taget. Längden är upprättad en gård i taget och en
familj i taget. Alla husförhör finns tyvärr inte bevarade. (Nilsson, 2013)
Som släktforskare får man en god bild av var den aktuella släktingen bodde och hans aktuella
familjeförhållanden. Man kan i husförhörslängderna oftast se namn, födelsedatum,
födelseförsamling och när personen har flyttat till eller från församlingen. Om personen har gjort
något brottsligt eller något annat speciellt som prästen vill komma ihåg står det under kolumnen
Frejd. Resultatet av husförhöret finns också med, så man kan få reda på hur bra släktingarna var på
kristendomskunskap och läsning mm. Från ca 1895 avskaffade man husförhören och då kallas
motsvarande längder för församlingsböcker. Hittar vi uppgifter om födslar, dödsfall och vigslar
bekräftar vi dem genom att slå upp dem i födelsebok, dödbok respektive vigselbok.
Om vi går in i husförhörslängden för Lunds stadsförsamling för åren 1892-1897 (Ernst Hilding föddes
ju 1896) så hittar vi på sidan 170 honom och hans familj som tredje hushåll på sidan. Längden visar
att han har syskon och när hans föräldrar gifte sig. Alla familjemedlemmars födelsedatum och i vilka
församlingar de föddes i står också med. Familjen är överstruken vilket innebär att den har flyttat och
i kolumnen längst ut till höger står det vart de har flyttat och vilket år de flyttade. En annan kolumn
innehåller uppgifter om varifrån de kom och vilket år de flyttade till aktuell adress. Dessa uppgifter
antecknades för att prästen behövde kunna följa sina församlingsmedlemmar i de olika
12
kyrkböckerna. Här får vi alltså all information som vi behöver för att kunna följa familjen både framåt
och bakåt i tiden.
Figur 2: Exempel på husförhörslängd. Källa: ArkivDigital.
3.1.3 Vigselböcker
I vigselböckerna står det lysningsdatum och vilket datum paret gifte sig, deras namn och ibland ålder
eller födelsedatum. I äldre tider står ibland också kvinnans giftoman med. Giftomannen var kvinnans
förmyndare och skulle ge sitt samtycke till bröllopet. (Nilsson, 2013)
Figur 3: Exempel på vigselbok. Källa: ArkivDigital.
Som vi kunde se i husförhörslängden gifte sig Lars Persson och Kersti Nilsson, Ernst Hildings föräldrar,
den 15 september 1894. På bilden ovan finns deras vigselnotis i vigselboken, och det står vilken dag
de vigdes och när det lystes för dem, samt var de bodde vid tiden för bröllopet. Lysningen innebar att
man 3 söndagar i rad i kyrkan kungjorde att ett par ville gifta sig. Detta för att ta reda på om det
13
fanns något hinder för att äktenskapet skulle äga rum, t ex ett nära släktskap eller att någon part
redan var gift.
3.1.4 Dödböcker
I dödböckerna står antecknat personens namn, döds- och/eller begravningsdatum samt dödsorsak
(Nilsson, 2013).
Eftersom ingen i Ernst Hildings familj har dött under den tid vi har följt dem överger vi nu dem och
tittar på en helt orelaterad dödsnotis bara för att se hur en sådan kan se ut. Den information man
brukar kunna återfinna är vilken dag personen dog respektive begravdes, namn och titel, ålder vid
döden, dödsorsak och var personen bodde.
Figur 4: Exempel på dödbok. Källa: ArkivDigital.
3.1.5 In- och utflyttningslängder
När en person flyttade från en församling till en annan var den tvungen att ha en flyttattest från sin
gamla präst som skulle ges till prästen i den nya församlingen. In- och utflyttningslängder är
förteckningar över de flyttattester som prästen tog emot respektive skrev ut. Finns in- och
utflyttningslängderna bevarade kan man få reda på till vilken sida i husförhörslängden som personen
har flyttat i den nya församlingen. Finns inte flyttningslängder måste man leta igenom hela
husförhörslängden för att hitta personen ifråga. (Nilsson, 2013).
Figur 5: Exempel på inflyttningslängd. Källa: ArkivDigital.
14
I exemplet ovan ser vi t ex på första raden att Albrekt Rydberg, v. poliskonstapel, har flyttat från
Genarp till 42 A i Lunds stadsförsamling. Numret som står under ”Särskilda anteckningar” är hans
värnpliktsnummer.
3.1.6 Andra källor
När man har släktforskat ett tag vill man gärna få mer ”kött på benen”. Man vill få reda på mer om
hur livet var förr och hur just mina förfäder hade det.
Förutom kyrkoarkivens böcker finns det många andra källor som kan ge släktforskaren mer
information om släkten, t ex bouppteckningar, domböcker och generalmönsterrullor.
Finns det en bouppteckning bevarad kan man dels få mer information om släktförhållanden eftersom
alla arvingar räknas upp i bouppteckningen. Om det finns omyndiga barn till den som har dött ska det
finnas personer med som bevakar att allt går rätt till och dessa är oftast från den dödes släkt.
Bouppteckningarna förr var mycket detaljerade och vi får verkligen reda på allt de ägde vilket ger oss
en mycket god bild av deras livssituation.
Ibland står det i husförhörslängden att en person är dömd för ett brott. I domböckerna kan man läsa
rättegångarna och få helt ny information både om brottet men också om personens liv och livsvillkor.
Hittar man en soldat i släkten kan man gå till generalmönsterrullorna, en förteckning över alla
soldater i ett regemente som upprättades med några års mellanrum, för att få reda på t ex hur lång
han var och vilka fälttåg han har deltagit i. Är det en kavallerist finns det också uppgifter om hästen
han red på.
3.2 Digitala visningsprogram för släktforskningskällor
Som tidigare nämnts finns det olika leverantörer av kyrkböcker och andra släktforskningskällor på
internet. Det finns skillnader i användargränssnittet men huvudfunktionerna är desamma: att låta
användaren välja vilken källa den vill forska i och att visa en bild av källan. Programmen tillåter att
man bläddrar i böckerna och förstorar och förminskar källsidorna. Här nedanför finns exempel på hur
dessa visningsprogram ser ut. Vi har tidigare sett exempel från ArkivDigital och här nedan följer
exempel från SVAR respektive Genline.
15
Figur 6: SVAR - välja källa
Figur 7: Genline - avfotograferad källa
3.3 Digitala hjälpmedel för registrering av släktforskning
De två största släktforskningsprogrammen i Sverige är Disgen och MinSläkt. Båda används för att
registrera de personer man har hittat i sin forskning, och uppgifter om dessa personer. Disgen
innehåller fler funktioner än MinSläkt, men anses mer komplicerat att lära sig än MinSläkt. Några av
mina intervjupersoner sade att Disgen är för tekniker och MinSläkt för humanister.
16
Bilden nedan visar hur Disgen kan se ut. Till vänster ser vi en familjeöversikt. Den aktuella personen
är gulmarkerad. Ovanför den aktuella personen finns hans föräldrar och mor och farföräldrar. På
raden nedanför honom finns hans hustru och under denna deras barn. Till höger syns antavlan för
den aktuella personen. En antavla visar en persons rötter, d v s far och mor, farfar och farmor, morfar
och mormor o s v. I rutan i mitten syns personuppgifter om den markerade personen.
Figur 8: Disgen
Nästa bild visar hur MinSläkt kan se ut. Till vänster finns en förteckning över alla personer i registret. I
huvudrutan finns ett släktträd. Den aktuella personen är markerad med blått. I rutorna nedanför den
aktuella personen finns dennes eventuella livspartners och barn. Till höger om personen finns alla
syskon med familjer. Ovanför den aktuella personen och dennes syskon finns deras föräldrar. Den
lilla rutan visar personuppgifter om den aktuella personen.
17
Figur 9: MinSläkt
18
4. Svårigheter med att läsa de handskrivna dokumenten
Efter att min förundersökning visat att det som många släktforskare upplever som ett problem är att
kunna läsa texten i arkiven har jag listat vad som kan göra det svårt att läsa.
Prästerna har olika handstil och skrev så att de själva skulle förstå, ingen annan skulle läsa
det. Handstilen kan dessutom skilja sig från den vi är vana vid.
Ibland kan det hända att boken är dåligt avfotograferad och att det är lättare att läsa i
originalboken. Eftersom bilderna är scannade eller avfotograferade vid olika tillfällen kan det
också vara så att en bild hos en leverantör kan vara svår eller omöjlig att läsa, medan den är
lätt hos en annan.
Längre tillbaka i tiden skrev man med det tyska alfabetet och inte det latinska som vi är vana
vid.
Ibland är texterna kladdiga eller hoptryckta. I husförhörslängderna strök man över namnen
när personerna flyttade eller dog och det gör det ibland svårt att se vad det står.
Ord stavades annorlunda förr och längre tillbaka i tiden fanns inga rättstavningsregler.
Ibland används latinska ord eller ord som inte används längre, t ex gamla måttenheter och
titlar.
Ortnamn kan vara svåra att läsa om man inte känner igen dem.
Om man forskar i ett annat land kan språket vara ett problem. När det gäller svenska
kyrkböcker kan de t ex vara intressanta för svenskamerikaner som söker sin släkt.
Här nedanför är två exempel på bouppteckningar. Båda är skrivna på svenska. Den första är skriven i
latinsk stil år 1899 och den andra är skriven i tysk stil år 1799:
Figur 10: Exempel på bouppteckning i latinsk handstil. Källa: ArkivDigital.
19
Figur 11: Exempel på bouppteckning i tysk handstil. Källa ArkivDigital.
Notera att på den som i huvudsak är skriven i tysk stil är vissa ord ändå skrivna i latinsk stil, som den
inledande stora texten och alla namn, som t ex Nils Cronström. I bilaga 1 finns en översikt över den
tyska stilen.
20
5. Relaterat arbete
Min förundersökning visade att det finns datorbaserade hjälpmedel för att kunna se källorna på
Internet (Svar, Genline och ArkivDigital) och också för att kunna registrera de uppgifter man hittar (t
ex Disgen och MinSläkt). Något som saknas är ett hjälpmedel för att kunna läsa den handskrivna
texten i källorna.
Det finns i nuläget ingen enkel lösning på problemet med att läsa gamla handskrivna dokument. Jag
kommer här att gå igenom några av de lösningar som finns eller håller på att utvecklas samt lösningar
på besläktade problem.
5.1 OCR
OCR (Optical Character Recognition) som idé har funnits sedan 1929 men fick förnyat intresse först
under 1950-talet i och med datorernas intåg (Mori, Suen & Yamamoto, 1992). Sedan dess har det
pågått forskning runtom i världen och OCR används nu med framgång för att läsa tryckt eller
maskinskriven text. Handskriven text däremot är svårare att läsa maskinellt. Extra svårt är det som
kallas handskriven off-line text. Off-line innebär att texten läses efter att den har skrivits. Framsteg
har gjorts med att läsa enskilda bokstäver och siffror, men att läsa ord och meningar är mycket
svårare. Detta eftersom det i handskrift inte alltid är tydligt var en bokstav slutar och nästa börjar.
Man kan försöka dela upp orden i segment för att läsa varje bokstav för sig, men det är mycket svårt
att göra utan att veta vilket ordet är, och för att veta vilket ordet är måste man först dela upp det.
Det blir som hönan eller ägget problemet – vad kommer först (Bunke, 2003).
En del forskare försöker lösa detta genom att inte dela upp ordet utan leta efter ord i texten med
hjälp av ett lexikon. Andra delar upp orden, men inte i bokstäver utan i mindre segment där man
sedan kan testa alla möjliga kombinationer av bokstäver som dessa segment kan utgöra. En tredje
metod är HMM (hidden Markov models) . HMM gör det möjligt att jämföra mönster med sekvenser
av bokstäver och räkna ut hur stor sannolikheten är för att det är ett visst HMM man har träffat på
(Bunke, 2003).
Förutom de problem som finns med att läsa handskrift generellt, tillkommer vid historiska dokument
andra problem. Hedjam et al (2011) skriver att eftersom historiska dokument degraderar är det
viktigt att försöka korrigera degraderingen som förberedelse för OCR-läsning. Exempel på
degradering är bleknat bläck, störande mönster som t ex bläck från andra sidan papperet som syns
igenom och att papperets cellulosastruktur har försämrats.
Enligt Bunke (2003) går trenden mot att läsa hela ord eller texter istället för enstaka bokstäver. För
att nå målet för maskiner att kunna läsa handskriven text lika bra som en människa måste man inte
bara vilja transkribera utan förstå den givna texten. Bunke gör en jämförelse med hur lätt eller svårt
det är för en människa som ska transkribera en handskriven text för a) ett ämne hon är bekant med
skrivet på personens modersmål, b) ett obekant ämne på modersmålet och c) på ett främmande
språk som man inte förstår.
Forskning inom området pågar runt om i världen, bl a i Spanien och Sverige. Forskare i Spanien
arbetar med sätt att låta datorn och människan samarbeta interaktivt under texttolkningen. Detta
eftersom HTR (Handwritten Text Recognition) ännu inte klarar av att felfritt läsa handskriven text
21
automatiskt (Toselli et al.,2010). I dessa försök föreslår datorn en tolkning som människan rättar om
den är fel. Baserat på rättningen kan datorn föreslå en ny tolkning av de ord som kommer efter
rättningen.
I Uppsala finns ett forskningsprojekt som heter ”From quill to bytes” (Wahlberg et al 2011). I det
pågår försök med word spotting för att underlätta indexering av handskriven medeltidslitteratur.
Metoden innebär att användaren markerar ett ord och sedan söks det aktuella dokumentet igenom
efter ord som liknar det markerade ordet. Metoden identifierar också sidor och linjer. Det långsiktiga
målet är att utveckla mjukvara för att transkribera historiska manuskript. I nuläget kan metoden
användas till att indexera historiska dokument och göra det lättare för forskare att veta vilka
dokument som är intressanta för dem. Eftersom metoden letar efter ordbilder behöver man inte
segmentera texten innan.
Medeltidslitteraturen är mer standardiserad än de handskrivna kyrkoböckerna och en bok är ofta
präntad i samma stil. Kyrkböckerna är skrivna av många olika präster med högst varierande handstil
och därmed ännu svårare att läsa med OCR.
5.2 Maskinskrivna avskrifter av originalböckerna
Ett alternativ är att låta någon som är bra på att läsa den gamla stilen skriva av de arkiv som finns.
Riksarkivet i Sverige har t ex i samarbete med FamilySearch ett gigantiskt personregistreringsprojekt
som ska bli världens mest omfattande med över 400 miljoner namnregistreringar ur det svenska
kyrkboksmaterialet från ca 1680 till 1860-talet (Riksarkivet SVAR - Indexering-FamilySearch, 2014).
Registren kommer att vara länkade till motsvarande dokument i kyrkoarkivet. Projektet bygger på att
det finns frivilliga som vill hjälpa till att indexera. Hur lång tid det beräknas ta innan projektet är klart
framgår inte. En annan registrering i Riksarkivets regi, den av mantalslängderna 1642-1820
påbörjades under 2004 och avslutades 2007 och omfattade 570 000 poster. (Riksarkivet SVAR -
Indexering-SVAR, 2014)
Genline har i samarbete med DIS (Föreningen för Datorstöd i Släktforskningen) ett liknande projekt
där frivilliga indexerar församlingarna på by- och gårdsnivå. Den frivillige adopterar en församling
som den går igenom och registrerar. Istället för att leta igenom en hel husförhörslängd efter en viss
gård kan man då klicka på en länk och direkt komma till rätt sida. Projektet har pågått sedan 2008
och omfattar just nu 11 890 865 poster (Genline::GIDx-inlägg för platser, 2014). Genline har även en
funktion som de kallar texttolkning där deras användare kan välja att registrera uppgifter om en
person och koppla det till ett markerat område i kyrkboken. Då blir den personen sökbar på samma
sätt som gårdarna i exemplet ovanför (Genline - Texttolkning, 2014).
En del avskrifter för begränsade delar av arkivbeståndet finns redan och det finns också diverse
register som hjälper en att hitta rätt i kyrkböckerna. Förutom de register som finns på de
avgiftsbelagda sidorna som t ex Svar och Ancestry finns det även sidor med gratis register, t ex
www.slaktdata.org och www.ddss.nu.
5.3 Böcker, hemsidor och fråga en kompis
Det finns en hel del hjälpmedel för den som själv vill försöka läsa den handskrivna texten.
22
Om man går en nybörjarkurs i släktforskning får man öva mycket på textläsning. Det finns en lärobok
i textläsning som heter “Läsebok för släktforskare” (Anderö & Thorsell, 2004) där man kan lära sig det
tyska alfabetet som användes på 1600- och 1700-talet med hjälp av många olika övningsexempel.
Man lär sig några bokstäver i taget och bygger upp sin förståelse på så sätt. I boken finns det förutom
facit också en liten uppslagsdel med vissa förkortningar och gamla ord som är vanligt förekommande
i släktforskningssammanhang. Dessa ord är illustrerade med stilexempel ur originalhandlingarna, så
att man kan se hur orden kan se ut när de är skrivna i den tyska stilen. Intressant att notera är att
boken i denna sin senaste utgåva även har tagit med några läsövningar från 1800-talet skrivna i den
latinska stilen. I förordet står att ”Nytillkommet material omfattar dokument skrivna mellan 1856 och
1916 och visar prov på handstilar som kan vara nog så svåra att tyda för dagens unga forskare”
(Anderö & Thorsell, 2004, p 5).
Även om man kan läsa vad det står i en gammal text är det inte säkert att man vet vad ordet betyder.
Det finns därför också en del uppslagsböcker riktade till släktforskare och andra historiskt
intresserade. Ett exempel är boken ”Ordbok för släktforskare” (Andersson & Anderö, 2006) som
innehåller närmare 20000 uppslagsord som en släktforskare kan behöva. Den största delen av boken
är en ordbok med ord i alfabetisk ordning med förklarande text. Orden är skrivna på modern svenska
och inte med gammalsdags stavning. Det finns också en andra mindre omfattande del med viktiga
årtal i Sveriges historia och annat som kan vara bra för släktforskare att veta, som t ex regenter och
byte av tideräkning.
Andra böcker på samma tema är ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider” (Lagerkranz, 1988) och
”Latin för släkthistoriker” (Sikeborg, 2013). Även dessa är ordböcker ordnade i alfabetisk ordning.
En nackdel med traditionella ordböcker är att man måste veta åtminstone de första bokstäverna i ett
ord för att ha någon glädje av dem. Om man bara kan läsa slutet av ordet är det inte till någon nytta.
Har man bara delar av ett ord är det lättare att söka på internet, eller i en databas och se om man får
någon träff. Är ordet dessutom skrivet med gammal stavning är det inte säkert att man förstår vilket
ord det är som avses, och hur det stavas nuförtiden, och kanske därför inte hittar det i en ordbok.
Mycket information finns också att hämta på olika hemsidor på internet. Sveriges
Släktforskarförbunds hemsida Rötter (Rötter, 2014) innehåller information om det mesta som en
släktforskare kan vara intresserad av. De har bl a ett stort forum som heter Anbytarforum (Rötters
Anbytarforum, 2014) där släktforskare kan diskutera och få hjälp med sina frågor. Rötters
anbytarforum omfattar många ämnen, däribland ”Språk, ord och namn” där man kan fråga vad ett
ord man har stött på betyder eller titta bland tidigare diskussioner. Ett annat exempel är hemsidan
DDSS (Demografisk Databas Södra Sverige, 2014) där man under Hjälpmedel kan hitta en ordlista
med diverse dödsorsaker.
Om man befinner sig i en läsesal på ett arkiv är det vanligt att fråga bordsgrannen om hjälp eller att
vända sig till personalen. Sitter man hemma finns möjligheten att maila eller ringa någon man känner
samt att få hjälp via Internet, t ex genom att lägga ut sin svårtydda text på Rötters Anbytarforum som
har en populär avdelning som heter ”Läshjälp” där det finns över 100 000 inlägg.
23
5.4 Korsord och korsordslexikon
Normalt sett brukar läsning och korsordslösning inte vara samma sak, men när det gäller problem
med att tyda handskrift blir det nästan samma utmaning. Den största skillnaden är att vid
handskriftstydning vet man inte alltid hur många bokstäver ett ord har eftersom det kan vara svårt
att avgöra om det är en eller två okända bokstäver man ser.
Nickerson (2011) skriver att det i korsord finns semantiska och tematiska ledtrådar respektive
strukturella ledtrådar. De ledtrådar som är mest intressanta ur ett handskriftstydningsperspektiv är
de strukturella, även om man också kan anse att det finns tematiska ledtrådar, eftersom vissa ord är
vanliga i födelseböcker, medan andra bara förekommer i dödböcker. En släktforskare letar därför
efter vissa ord som t ex ”begravdes” i dödböcker, men inte i födelseböcker.
Strukturella ledtrådar är antalet bokstäver i ordet man söker samt var de bokstäver som man har
hittat är placerade i ordet.
Enligt Nickerson är det oftast inte nödvändigt att identifiera mer än en liten mängd bokstäver i ett
ord för att kunna identifiera ordet eller åtminstone begränsa antalet kandidater betydligt. Detta
eftersom bara en mycket liten del av alla möjliga bokstavskombinationer faktiskt bildar ord.
Uppskattningsvis finns i det engelska språket bara 2123 ord med en längd på 3 bokstäver medan det
finns 17576 möjliga kombinationer.
Nickerson skriver också om strategier i sökandet och identifierar tre typer av sökning. Den första
känns knappt som en sökning alls eftersom man vet svaret direkt efter att ha sett ledtråden. I
texttydningssammanhand är detta det samma som att kunna läsa ordet. Vid den andra typen av
sökning letar man efter kandidater som stämmer in på ledtråden, men de förslag man kommer på
kanske inte stämmer in på antalet bokstäver i ordet eller de bokstäver man redan har. Den tredje
typen är desperata åtgärder, som att prova sig fram genom att testa varje bokstav i alfabetet på en
viss position i ordet man söker.
”A systematic search through a problem space may be the first refuge of a simulation program, but it
is the last resort of the expert: no puzzler will be methodical if he can help it” (Schulman, citerad av
Nickerson, 2011, p 231).
Trots att det av många korsordsläsare nog kan anses som en sista utväg att använda dem, så finns
det många korsordslexikon på internet, t ex korsordslexikon.se (2014). Alla fungerar ungefär likadant.
Först anger man antalet bokstäver i ordet för att begränsa antalet sökträffar, sedan skriver man in de
bokstäver man redan har, trycker sök, och får upp förslag på vilka ord som matchar. Ordlistorna i
korsordslexikon omfattar dock bara moderna ord och är därför av begränsat värde för släktforskare.
24
Figur 12: Korsordslexikon på internet.
5.5 Översättningsprogram för språk med olika alfabet
På ett sätt kan man säga att släktforskaren behöver ett översättningsprogram. Även om många ord
är samma eller åtminstone lika i modern svenska och äldre svenska, som t ex ”avled” och ”afled”,
finns det åtskilliga som är obekanta, särskilt för en nybörjare. Att dessutom en del av källorna är
skrivna på ett obekant alfabet, den tyska stilen, gör det inte lättare.
Google Översätt (2014) omfattar språk med olika alfabet och har löst det genom att erbjuda olika
inmatningsmetoder. För ryska till svenska finns tre alternativ. Alternativ 1 är att skriva med sitt eget
alfabet efter hur man tycker att ordet man söker låter, och få förslag på vilket ord det kan vara.
Figur 13: Google Översätt - inmatning med eget alfabet.
Alternativ 2 är att man kan ta fram ett virtuellt tangentbord med de ryska bokstäverna och skriva in
ordet med hjälp av detta.
25
Figur 14: Google översätt - inmatning med ryskt alfabet.
Alternativ 3 ger användaren möjlighet att för hand skriva in ett tecken och få förslag på vilken rysk
bokstav det kan vara.
Figur 15: Google översätt - inmatning genom att handskriva tecken.
26
För släktforskarens behov kan något som liknar alternativ 2 eller 3 vara intressant.
5.6 Visualiseringar
“Information visualizations are computer-generated graphics of complex data that are typically
interactive and dynamic. The goal is to amplify human cognition, enabling users to see patterns,
trends and anomalies in the visualization and from this gain insight” (Cards et al, citerade av Sharp et
al, 2011, p 181).
En visualisering har som mål att ge en tydlig och överskådlig bild av en stor mängd data och används
ofta vid stora mängder av numeriska data.
Även om ett ord skrivet i ett annorlunda typsnitt inte är det samma som en visualisering så kan det
fylla samma funktion - att stödja mänsklig kognition och ge möjlighet att se mönster som kan leda till
insikt. I detta fall genom att erbjuda en möjlighet att jämföra ordens utseende och snabbt avgöra om
det kan vara rätt ord.
Se figurerna här nedanför med ordet ”Dompeng” som exempel. Även om ordet inte ser exakt
likadant ut i både figurerna är de tillräckligt lika för att det skulle kunna vara rätt.
Figur 16: Ordet Dompeng i en handskriven födelsebok. Källa: ArkivDigital.
Figur 17: Ordet Dompeng i typsnittet 18th Century Kurrent av Peter Wiegel.
27
6. Metodval
Enligt Sharp et al. (2011) finns det fyra basaktiviteter i interaktionsdesign.
1. Att fastställa kraven
2. Att designa alternativ
3. Skapa prototyper
4. Utvärdera
Dessa aktiviteter ingår i en livscykel och aktiviteterna upprepas. Denna upprepning är viktig i
användar-centrerad design som är den filosofi som jag har arbetat efter under designarbetet.
Enligt denna filosofi vet användarna bäst. Användarna vet vilka behov och mål de har och vad de
föredrar, och det är upp till designern att ta reda på vad dessa är. Designern ska försöka underlätta
för användaren att nå sitt mål. (Saffer, 2010)
Att användarna vet bäst är extra tydligt i ”Contextual Inquiry” som använder sig av
”Master/Apprentice”-modellen där designern besöker användaren (mästaren) på dennes arbetsplats
och antar rollen som lärling (Beyer & Holzblatt, 1998).
Basen för ett användarcentrerat angreppssätt är de tre principer som Gould och Lewis fastslog 1985
(Sharp et al, 2011, p 327). Dessa är:
1. Fokusera tidigt på användarna och deras uppgifter.
2. Empiriska mätningar.
3. Iterativ (upprepande) design.
Detta innebär att man redan från början ska involvera användarna i designprocessen och studera vad
de gör. Sedan ska man låta dem testa scenarion och prototyper och observera och analysera deras
reaktioner. När man får resultatet av testerna ska man göra ändringar i designen och testa på nytt
och se vilken effekt förändringarna har haft. Iterativ design innebär att man upprepar dessa steg så
länge det behövs eller så länge budget, tidsramar och resurser tillåter det.
Systemet designas för att stödja användarna. Att människor ibland gör fel och att vi har
begränsningar är något som designen ska ta hänsyn till. Användarna behöver inte vara med och fatta
designbesluten, men alla beslut ska tas med användarna i åtanke.
6.1. Intervjuer
Enligt Sharp et al. (2011) finns det fyra huvudtyper av intervjuer. Dessa är ostrukturerade,
strukturerade, semi-strukturerade och gruppintervjuer.
Ostrukturerade intervjuer är utforskande och består av öppna frågor runt ett visst ämne. De kan
liknas vid en konversation och ger ofta rika data som kan ta lång tid att analysera. En svårighet med
ostrukturerade intervjuer är att få rätt balans så att man får svar på de relevanta frågorna.
28
Strukturerade intervjuer påminner om enkäter. Samma frågor används till alla deltagare och frågorna
är ofta stängda, d v s de har ett antal svarsalternativ som deltagarna kan välja mellan.
Jag har valt att arbeta med semi-strukturerade intervjuer eftersom de kan innehålla en blandning av
öppna och stängda frågor. Jag har arbetat efter ett frågeformulär som jag har följt, men även varit
öppen för andra diskussioner som uppstått i samband med att den jag intervjuar svarar på en fråga.
Jag har valt att anteckna med papper och penna i stället för att filma eftersom jag ville att deltagarna
skulle känna sig så avslappnade som möjligt.
6.2 Kontextuella intervjuer
Jag har också gjort en kontextuell intervju. En kontextuell intervju (Contextual Inquiry) är en av sju
delar av arbetssättet contextual design (Sharp et al., 2011, p 368) men kan också användas fristående
från kontextuell design. Intervjuerna bygger på etnografiska angreppssätt till datainsamling och följer
en lärlingsmodell. Designern verkar som en lärling till användaren, ungefär som om man skulle lära
sig ett nytt arbete. En kontextuell intervju är en kombination av observation, diskussion och
rekonstruktion av tidigare händelser.
Beyer & Holzblatt (1998) skriver att människor inte är medvetna om allting de gör. Medan man utför
en uppgift blir man påmind om nästa steg. Människor har också en tendens att sammanfatta det
man har sett eller gjort och som designer går man då miste om viktiga detaljer.
”The job of the interviewer is to recognize work structure. Discovery of work structure arises out of
this level of detail about mundane work actions. Summary experiences glosses over and hides this
detail. Being present while the work is ongoing makes the detail available.” (Beyer & Holzblatt, 1998,
p 48).
29
6.3 Observationer
Observationer innebär att man är med och iakttar människor i deras arbete. Observationer hjälper
designern att förstå användarens kontext, uppgifter och mål (Sharp et al, 2011). Genom att sitta med
på några lektioner i släktforskning har jag ägnat mig åt vad Saffer (2010) kallar för ”Shadowing”, att
följa användarna i deras arbete. I detta fall följde jag eleverna i släktforskning i deras arbete under
lektionen.
Jag har använt mig av observationer eftersom man ibland kan glömma att nämna viktiga saker i en
intervjusituation.
Som observatör har jag varit, som Sharp et al (2011) skriver, en outsider eftersom jag inte kände de
jag observerade sedan tidigare.
Även här har jag valt att anteckna med papper och penna och att inte ta foton.
6.4 Lo-Fi prototyp
Lo-fi prototyper används oftast i början av designprocessen för att utforska en idé. De är aldrig
avsedda att behållas eller integreras i den slutliga produkten. Syftet med en Lo-fi prototyp är att på
ett billigt och snabbt sätt kunna testa en idé. De är ofta gjorda av material som papper och kartong
(Sharp et al. 2011) och efterliknar den tänkta lösningen. Detta beror dels på att de ska vara enkla och
billiga att tillverka och därmed ändra, men görs också för att användarna ska förstå att det inte är en
färdig produkt och därför våga kritisera den.
6.5 Personas
Det är lätt att vilja göra något som passar alla. För att undvika att falla i den fällan har jag skapat en
primär persona att designa för. En persona är en exakt beskrivning av en låtsasanvändare och vad
den vill åstadkomma (Cooper 2004). En persona beskrivs i detalj med namn och bild och annat som
behövs för att den ska uppfattas som en riktig människa. Ju mer specifik en persona är desto mer
effektiv är den som designredskap och det gör det lättare för designern att tänka på personan som
en verklig människa. För att designa en persona letar designerna efter gemensamma beteenden och
motivation bland de människor de har studerat (Sharp et al. 2011).
6.6 Hi-Fi prototyp
En hi-fi prototyp är mer lik den färdiga produkten än en lo-fi prototyp. Den byggs av material man
förväntar sig att finna i den slutliga produkten och ser ut och känns som den slutliga produkten
(Sharp et al., 2011). Hi-fi prototyper är fullt funktionella och interaktiva. De är ofta dyrare och tar
längre tid att tillverka än lo-fi prototyper. Hi-fi prototyper är bl a användbara för att testa tekniska
frågor.
Enlig Saffer (2010) bör en hi-fi prototyp vara nästan omöjlig att skilja från den slutliga produkten. Ju
mindre den känns som en prototyp, desto mer korrekt feedback får man. Faran med hi-fi prototyper
är att både användare och kunder tror att det är den slutliga produkten.
30
6.7 Användbarhetstest
Målet med ett användbarhetstest (Sharp et al., 2011, p. 476) är att testa om produkten man
utvecklar är användbar för den tänkta gruppen användare för det syfte den är designad för.
Ursprungligen utfördes ofta användbarhetstester i laboratoriemiljö för att testa vissa specifika delar
av ett interface som exempelvis hur lång tid det tar att utföra en viss uppgift.
I de användbarhetstester jag har gjort har fokus legat på att se om programmet hjälper användarna
att läsa. Jag har också observerat hur användarna använder programmet och vilka möjligheter till
förbättring som finns. I slutet av testet har jag bett om användarnas synpunkter.
6.8 Analys
Det finns olika sorters dataanalys beroende på om de undersökningar man har gjort har resulterat i
kvantitativa eller kvalitativa data. Kvantitativa data består av siffror eller data som lätt kan omvandlas
till siffror, t ex ålder. Kvalitativa data uttrycks inte i siffror, utan t ex som intervjucitat. Alla sorters
undersökningar kan resultera i både kvantitativa data och kvalitativa data (Sharp et al., 2011, p 270).
Jag har analyserat kvalitativa data och när man gör det är första steget att få en överblick och leta
efter mönster. Dessa mönster måste sedan bekräftas med en mer omfattande analys där man letar
både efter bevis som talar för mönstret och som talar emot det. Sharp et al. går igenom tre typer av
kvalitativ analys:
1. att identifiera återkommande mönster
2. att kategorisera data
3. att analysera kritiska händelser
Dessa kan användas i kombination med varandra och jag har identifierat återkommande mönster och
kategoriserat data.
31
7. Designprocess
Jag har under designprocessen arbetat med användarcentrerad design. Enligt Saffer (2010) är mål
mycket viktiga inom användarcentrerad design. Designern fokuserar på vad användaren slutligen vill
uppnå och avgör sedan vad som behöver göras för att uppnå dem. Ofta är målen svårdefinierade. I
det här arbetet har målet varit att kunna läsa texten, men det är egentligen inte det slutliga målet.
Användarna vill inte läsa bara för att kunna läsa. De vill kunna läsa för att komma vidare i sin
släktforskning och få mer information om släkten. Saffer liknar användarmålen vid ryska dockor. När
man lyfter på locket till ett mål hittar man ytterligare ett.
Vidare har jag försökt designa med de ”use qualities” som Löwgren (2002) beskriver i åtanke. De
kvaliteter som jag har försökt att inkorporera är ”relevance”,”usefulness”, ”functional minimalism”
samt ”pliability”. Med ”relevance” och ”usefulness” menas att programmet erbjuder det som
användaren behöver för att klara av sin uppgift. ”Functional minimalism” innebär att programmet
bara innehåller det som behövs för att lösa grunduppgiften, i detta fall att läsa och förstå vad man
har läst. ”Pliability” handlar om att användaren ska känna att informationen är responsiv. ”I make a
move - the material shapes and responds - I notice something new - I make another move - and so
on” (Löwgren, 2002, p 7).
Jag har letat efter tidigare forskning men inte kunnat hitta någon forskning som handlar om
datorhjälpmedel för människor som har problem med att läsa gammal handskrift. Jag har därför fått
hämta min inspiration från närliggande områden som OCR, översättningsprogram, ordböcker och
korsordslexikon.
7.1 Inledande intervjuer
Som en del av min förstudie intervjuade jag dels ett antal släktforskare och dels personal på
Stadsarkivet i Malmö. Jag ville undersöka vad släktforskare tycker är svårt med att släktforska och om
det finns något digitalt hjälpmedel de saknar. Totalt intervjuade jag 5 släktforskare. Två är nybörjare,
två har forskat i flera år men vill inte kalla sig experter och en har forskat i nästan 30 år och är expert
på området. De flesta intervjuerna ägde rum på Stadsarkivet i Malmö. Jag frågade också
Stadsarkivets personal om vad arkivets gäster oftast behöver hjälp med.
Exempel på saker som upplevs som problem för släktforskare är att fadern är okänd, att prästen har
skrivit fel, tillgång till material och att veta vilken församling en person är född i. En majoritet av de
tillfrågade säger att det största problemet är att det är svårt att läsa vad det står i böckerna. När jag
frågade Stadsarkivets personal vad de flesta behöver hjälp med var det att läsa handstil. Personalen
upplevde också att det inte bara var gammal handstil utan handstil generellt. De tyckte sig också se
att detta kommer att bli ett ännu större problem i framtiden eftersom vi använder handskrift allt
mindre.
Många släktforskare är intresserade av att koppla foton och kartor till sina förfäder och en del
exporterar det material de har i släktforskningsprogrammet till ett ordbehandlingsprogram där de
manuellt sätter ihop en släktbok med text men också med bilder på släktingarna, deras hem, kyrkan
där de gifte sig, kartor över var de bodde mm. De efterlyste bättre rapporter och ett mer grafiskt
gränssnitt i släktforskningsprogrammen.
32
Eftersom jag upplevde att problemet med att läsa texten var viktigast valde jag att gå vidare med
denna inriktning.
Alla jag har intervjuat har varit över 40 år gamla. Jag tror inte att det har påverkat undersökningen
negativt med tanke på att textläsning sannolikt inte är ett mindre problem för yngre släktforskare
utan troligen större. Många svenska skolor undervisar inte längre i skrivstil och det finns olika åsikter
bland lärarna om man ska lära ut handskrift i framtiden eller om det räcker att lära sig skriva med
datorer. (Skrivstilen försvinner från skolorna, 2013).
7.2 Observation av lektion för nybörjare i släktforskning
Malmö Släktforskarförening ger kurser för släktforskare. Alla deras kurser ges dagtid, vilket innebär
att merparten av deras elever är pensionärer. En nybörjarkurs i släktforskning omfattar 8 lektioner
med en lektion i veckan. Lektionerna är 2,5 timmar långa inklusive paus. Den dag jag var med bestod
gruppen av 7 deltagare, 5 kvinnor och två män. Nybörjarkursen i släktforskning syftar till att lära ut
hur man gör när man släktforskar. Man lär bl a ut vilka arkiv som finns och vilka som är viktigast för
en nybörjare, man informerar om de släktforskningsprogram som finns där man kan registrera de
släktingar man hittar, övar sig på problemlösning och på textläsning.
Jag fick lov att sitta med under en lektion för nybörjare i släktforskning. Att sitta med på lektionen
stärkte min uppfattning om att det kan finnas ett behov av ett hjälpmedel för läsning av text.
Eleverna har läsövningar i läxa till varje vecka. Dessa går man sedan igenom under lektionen. Denna
genomgång tog drygt en halvtimme. Man övar både latinsk stil och den tyska stilen. Den tyska stilen
är den svåraste, men även latinsk stil kan skilja sig en hel del från hur den ser ut nu, och den
gammalmodiga stavningen och okända förkortningar ställer ibland till problem. En av deltagarna
skämtade t ex om att han hade varit förundrad över hur många doktorer det var på den sida i
husförhörslängden som han tittade på. Den förkortning, Dr, som vi nu är vana vid att använda för
doktor var på den tiden en vanlig förkortning för dräng.
Under denna observation observerade jag inte deltagarna under själva texttydningen, men fick ändå
en bild av vilka problemen är i och med de frågor som togs upp vid genomgången av läxan. Dessa
frågor och diskussioner visade vad deltagarna tyckte var besvärligt med läxan i textläsning. Jag
observerade också att ungefär halva lektionen kretsade kring frågor som rörde textläsning.
7.3 Kontextuell intervju
Jag genomförde en kontextuell intervju med en släktforskare i hans hem. Jag satt bredvid medan han
släktforskade. Denna intervju utfördes innan jag valde inriktning på textläsning och var därför
inriktad på hur släktforskning går till i allmänhet.
Under släktforskningen använde han tjänsten ArkivDigital för att läsa i kyrkböckerna och programmet
MinSläkt för att registrera de uppgifter han fann. Medan han forskade bytte han ständigt mellan de
två olika programmen. När han hittade uppgifter som han ville registrera förminskade han fönstret
för MinSläkt så att han skulle kunna lägga det ovanpå ArkivDigital och kunna läsa texten där samtidigt
som han registrerade uppgifterna i MinSläkt. När han registrerade en födelsenotis var det en fadder
till barnet som hade ett svårläst namn. Då ville han först leta upp den faddern i husförhöret på
dennes bostadsort för att se om namnet var tydligare där. Eftersom han inte hittade orten i
33
husförhöret lade han problemet åt sidan så länge. Ett problem i MinSläkt var att när man har uppe
ett registreringsfönster kan man inte flytta MinSläkt, vilket är ett problem om det döljer information
som man vill skriva av.
Det jag tog med mig från den kontextuella intervjun var dels att ett textläsningsprogram inte ska
uppta hela skärmen utan kunna vara framme samtidigt som program som ArkivDigital. Det ska också
hela tiden vara möjligt att flytta programmet om det skulle skymma någon viktig information.
7. 4 Lo-fi prototyp
Efter att ha konstaterat att många släktforskare hade problem med textläsning arbetade jag fram ett
koncept att testa på släktforskarna. Eftersom de släktforskare som jag samarbetade med inte hade
några problem med den latinska stilen, men tyckte att den tyska stilen var svår, valde jag att använda
den tyska stilen i mina prototyper.
Konceptet gick ut på att göra att program som gör det möjligt för användaren att:
skriva in det ord man tycker sig läsa
se det ord man skrivit in utskrivet i både den latinska och den tyska stilen
få hjälp av det tyska alfabetet vid inskrivning av bokstäver
få feedback på om ett ord som man skrivit in finns i programmets ordlista
få reda på ordets betydelse (om det finns i ordlistan)
ha programmet framme samtidigt som källan är framme
Som det är nu måste släktforskaren titta i en bok för att se vilken bokstav det är om man inte kan det
tyska alfabetet. När man sedan har fått fram ett ord, men inte känner igen det eller vet vad det
betyder, får man googla det eller slå i en annan bok för att hitta betydelsen. Detta koncept skulle ge
släktforskaren bättre översikt och lättare tillgång till hjälpmedlen samtidigt som man lär sig det tyska
alfabetet och ordens betydelser.
För att utforska vad det är som gör det svår att läsa och vilka strategier man använder sig av för att
läsa använde jag mig av en kombination av intervjufrågor (bilaga 4), diskussion kring konceptet
(bilaga 5) och lösa utklippta bokstäver i den tyska stilen. Med hjälp av bokstäverna ville jag se om det
var en hjälp i läsningen att kunna sätta ihop tyska tecken och jämföra likheten mellan källans ord och
det ord testpersonen tror att det är. Min teori var att precis som barn som ännu inte har lärt sig läsa
kan känna igen ordbilder, t ex av sitt eget namn, så skulle släktforskarna kunna känna igen ett ord
genom att kunna jämföra ordet i källan med det ord som man tror att det är, om de är skrivna i
ungefär samma stil.
34
Figur 18: Konceptet
35
Exempel på förklaring av blåmarkerat ord (alla orden finns i bilaga 5):
Dom: förkortning av latinska Domenica, betyder söndag
Post: latin, betyder efter
Epiphan: Epiphania, latin för trettondagen
Figur 19: Urklippta bokstäver i den tyska stilen.
Figur 20: Förslag till ord byggt med hjälp av de lösa bokstäverna.
7.5 Användbarhetstest av och diskussion kring lo-fi prototyp
Jag intervjuade och testade lo-fi prototypen på 6 släktforskare. Två av dem var nybörjare, två var
experter och de andra två hade forskat ett tag men inte så länge eller intensivt att de kan beskrivas
som experter. Testerna ägde rum på Stadsarkivet. Deltagarna intervjuades en och en.
Jag inledde med att ställa intervjufrågor för att utforska vad det är som gör det svårt att läsa.
Därefter presenterade jag konceptet och visade konceptskissen som vi diskuterade kring. Slutligen
fick deltagarna en text skriven i det tyska alfabetet där de fick välja ett ord som de skulle tyda med
hjälp av de urklippta bokstäverna.
36
7.5.1 Feedback på koncept och lo-fi prototyp
De flesta fokuserade på ord och inte bokstäver. Några ville få upp förslag på ord medan de skrev
(som när man sms:ar), medan andra avskydde just den funktionen och hellre ville få upp förslag först
när de hade valt att få det, t ex genom att klicka på ett ord. En tillfrågad jämförde med de
korsordslexikon som finns på internet, där man kan skriva in de bokstäver man har och få förslag på
vilket ord det kan vara. Att kunna få upp förklaringar till ord tyckte många var bra.
De flesta använde sig väldigt lite av de urklippta bokstäverna för att läsa. Bara någon enstaka byggde
ord med dem. Det var för många bokstäver för att få bra överblick. Några tyckte att det möjligen
kunde vara intressant om man använde det för att skapa en interaktiv kurs för nybörjare. I så fall
tyckte en nybörjare att det hade varit intressant att ha bokstäver med transparent bakgrund som
man kan sätta tätt ihop om man vill och kunna storleksförändra för att efterlikna prästens stil. Då vill
man kunna se sitt förslag nära den ursprungliga texten för att kunna jämföra.
Att klicka på de tyska bokstäverna ansåg de mer erfarna vara en inmatningsmetod som man snabbt
skulle tröttna på.
Alla ville kunna kopiera den text man har skrivit eftersom de vill kunna spara det i sitt
släktforskningsprogram.
7.5.2 Analys av släktforskarnas svårigheter med att läsa
Genom svaren på intervjufrågorna och det som framkom under diskussion av konceptet fick jag en
god bild av vad som gör det svårt att läsa. Jag har här gjort en sammanfattning av dessa svårigheter.
Som tidigare nämnts kan det finns olika orsaker till att en text är svårläst. Jag kommer här att dela in
dem i 3 olika kategorier.
1. Svårläst stil: prästen skriver t ex kladdigt eller slarvigt. Det är svårt att läsa även för en expert.
2. Okända ord: Alla säger samma sak - att det är lättare att läsa om man kan ordet. T ex om man vet
att det finns en ort som heter Ärnestad är det lättare att se att det är det som står i t ex
födelseboken.
Några typer av ord som kan ställa till det för en släktforskare:
Gamla namnformer som inte längre används.
Stavningsvarianter på samma namn.
Att namn som vi tycker är olika av prästerna betraktades som samma namn, t ex Per och
Peter. Därmed kan Per Hansson gifta sig och Peter Hansson få barn, fast det gäller samma
person.
Orter samt hus/gårdar i socknen man forskar på.
Gamla ord som inte längre används.
Ord med gammaldags stavning - kan finnas många olika varianter av samma ord eftersom
rättstavning saknades.
37
Förkortningar och förkortningstecken. Förkortningarna var inte standardiserade.
Titlar och gamla yrken.
Latinska ord. Ibland är dessa typiska för en viss typ av kyrkbok, t ex födelseboken.
Detta problem har både nybörjare och de som forskat längre, men inte är experter. De på mellannivå
kan fortfarande ha problem med gammaldags stavning, som att qwarlåtenskap är det samma som
kvarlåtenskap, men de har lärt sig vissa i släktforskning vanliga ord eller förkortningar som ”Susc”
(förkortning för latinets Susceptrix, den som håller barnet vid dopet) och ”Test” (förkortning av
latinets Testes, fadder och dopvittne). För experterna är det mest när de forskar inom ett nytt
område där de inte kan terminologin eller i en annan del av Sverige, där orterna är okända och
namnen kan vara annorlunda som de kan få problem.
3. Det tyska alfabetet: Det är mest nybörjare som är intresserade av att ha tillgång till det tyska
alfabetet. För övriga kan det vara någon enstaka bokstav som de har problem med och de har inget
behov av att se alla bokstäver i alfabetet. Även för nybörjarna var det svåröverskådligt och
överväldigande att ha med alla stora och små bokstäver. Det är dessutom omöjligt att täcka in alla
möjliga bokstäver eftersom många präster har sin egen utsmyckade variant av en bokstav.
7.5.3 Analys av släktforskarnas metoder för att lösa läsproblem
Genom att iaktta hur testpersonerna arbetade vid den sista delen av användbarhetstestet när de
skulle läsa ord med hjälp av de lösa bokstäverna, samt med hjälp av svaren på diskussionsfrågorna
kom jag fram till följande.
När man läser brukar man hoppa över det som är svårt och fortsätta läsa. Sammanhanget hjälper en
ibland att förstå vad det ska stå. Sedan går man tillbaka och försöker tyda det man inte kunde läsa
innan. Ibland genom att titta på alfabetet men ofta genom att försöka gissa sig till vad det kan stå. Är
det helt omöjligt ber man om hjälp eller lägger undan den delen av släktforskningen så länge och
fortsätter med något annat.
Om man har tytt ett ord men inte är säker på att det är rätt söker man efter ordet på internet eller
letar i andra källor. Har man t ex ett namn som är svårläst i födelseboken kan man gå till husförhöret
och se om det är lättare att läsa där.
Ibland vänder man sig till andra för att få hjälp med läsningen. Kontakten sker oftast personligen eller
över email. Det finns forum på internet också där man kan få hjälp, men inga av mina testpersoner
utnyttjar dessa forum.
Släktforskare dokumenterar det de har läst, antingen i ett släktforskningsprogram som Disgen eller
MinSläkt eller i t ex Word. De ord man inte riktigt kunnat läsa noterar man i stil med: -olg-- eller S…?
38
7.6 Observation av lektion i textläsning
Malmö Släktforskarförening ger även grundkurser i textläsning. Kursen ges dagtid under sex veckor
med ett lektionstillfälle i veckan om 2,5 timme inklusive paus.
Genom att vara med under en lektion i textläsning fick jag möjlighet att observera både en
genomgång av tidigare textläsning och de problem som diskuterades i samband med den, samt
pågående textläsning under lektionen. Den dag jag var med var det fyra män och fyra kvinnor som
var med på kursen. Mitt intryck är att detta är en kurs som man går efter att man har gått
nybörjarkursen och/eller har släktforskat ett tag själv.
Förutom att observera passade jag på att fråga deltagarna om de använder sig av surfplattor eller
smartphones i sin forskning, men det var det ingen som gjorde. Alla hade däremot tillgång till dator.
Bland de problem som kom fram under genomgången fanns ålderdomliga uttryck som t ex
moderfader istället för morfar, namn som har ändrat sig (Judarp heter numera Jydarp) och att
avstavning ibland sker utan att någon typ av bindestreck sätts ut vilket gör att det ibland är svårt att
veta om det är ett eller två ord som man försöker läsa. Att det är viktigt att känna till ålderdomliga
uttryck visade sig bl a i att ordet hemmansåboen hade utlästs husmansåboen av en deltagare.
Tekniker som användes för att lösa problemen var att titta på andra källor eller på andra ställen i
källan efter samma ord för att se om det var tydligare någon annanstans. Var man t ex osäker på ett
ord som man trodde kunde vara en ort tittade man i registret till husförhörslängden för att se om det
fanns en ort med liknande namn. Alla verkade överens om att det är mycket svårare att läsa när man
inte kan orterna eller husen i socknen.
När deltagarna satt och arbetade med egna problem fick jag tillfälle att studera hur de arbetar. Man
tar ut någon eller några bokstäver ur ordet och försöker komma på något ord som innehåller de
bokstäverna. Jag såg ingen som använde sig av alfabetet i tysk stil medan de läste.
Det är viktigt med lokalkännedom eftersom ord man känner till är lättare att känna igen. Kan man
orternas namn eller vet att det finns en familj med ett speciellt efternamn i trakten är det lättare att
se att det är det som står i texten. Det har inte alltid funnits stavningsregler i Sverige och före
stavningsreglernas tid avgjorde prästen själv hur ett ord skulle stavas. Han skrev ofta som han
uttalade ordet och därför skulle t ex ”Hågn” kunna vara ”Håkan” på skånsk dialekt.
Det kan också vara bra att veta hur texterna är strukturerade för att veta vilken typ av ord man letar
efter. Vissa ord som t ex ”föddes” och ”christnades”, som betyder döptes, förekommer bara i
födelseböcker och inte i dödböcker. Likaså hjälper det om man vet att prästen ofta skriver ut orten
på dopvittnen som inte är från socknen, eftersom man förstår att det är en ort man letar efter och då
kan leta i ett ortsregister.
Ibland använde deltagarna sig av ordlistor på Internet eller försöker hitta någon som redan har tolkat
samma text.
Eftersom speciellt de stora bokstäverna kan skilja sig mycket åt beroende på vilken präst som skrev
försöker man ibland avgöra om det t ex kan vara bokstaven B genom att leta efter andra ord på
39
samma sida som innehåller samma tecken och försöka läsa det ordet. Om det inte är ett B, vad liknar
det då? På så sätt resonerar man vidare tills man löser problemet eller ger upp.
7.7 Personas
Efter att ha gjort förstudier och användbarhetstestet med lo-fi prototypen hade jag underlag till att
skapa personas. Dels har vi nybörjarna, som tycker att nästan allt med textläsning är svårt, dels de
som har hållit på ett tag men inte vill kalla sig experter som bara har problem ibland och dels
experterna som klarar det mesta och ofta får hjälpa andra.
Jag har valt att lägga fokus på nybörjarna eftersom det är de som är i störst behov av hjälp. Den
hjälpen kan vara det som avgör om man fortsätter med släktforskning eller om man tycker att det är
för svårt och ger upp. Både experter och de på mellannivå har tillräckliga kunskaper för att klara av
att läsa en hel del utan ett tekniskt hjälpmedel, men kan ha någon gång då och då ha glädje av den
lösning jag vill utveckla, speciellt om de börjar forska i en annan del av landet med andra ortsnamn,
personnamn och dialektala uttryck.
Jag har därför valt att skapa endast en persona. Denna persona heter Ingrid och är nybörjare på
släktforskning (se bilaga 6 för större version). Ingrid är inte helt nybörjare på datorer, men föredrar
enkla program som är lätta att få överblick över. Hon använder internet till att söka efter information
och skicka och ta emot email, men är inte aktiv på forum.
Figur 21: Primär persona
40
7.8 Hi-fi prototyp 1
Baserat på mina förstudier, användbarhetstest av lo-fi-prototypen, personan och observationer
under lektionen i textläsning skapade jag en hi-fi prototyp i Java med hjälp av Eclipse. Programmet är
datorbaserat eftersom Ingrid, min persona, inte använder surfplattor och smartphones. Fokus har vid
design av prototypen legat på funktion och inte på grafisk design, men för att underlätta för Ingrid
har jag försökt göra programmet lättöverskådligt och avskalat. Typsnittet är större än normalt för att
göra det lättare för Ingrid, som är 67 år, att se texten.
Prototypen är fullt fungerande men innehåller bara en begränsad mängd ord lagrade i en textfil. För
att kunna testa prototypen fick användarna välja ord från två poster från en födelsebok där jag har
letat fram och lagt in de flesta ord som fanns med i posterna i prototypens textfil. I textfilen finns
även med stavningsvariationer på orden. Namnet Nils stavades t ex ofta Nills och vid en sökning på
N*s får man upp båda varianterna.
Figur 22: Startsida hi-fi prototyp 1.
Eftersom jag lade märke till att de flesta helst vill klara sig utan att titta i alfabetet och därför först
letade efter de bokstäver de kände igen ville jag utnyttja det. I prototyp 1 är tanken att man skriver
de bokstäver man är säker på i sökrutan och använder jokertecken för de man inte kan.
I programmet använde jag tecknet ”*” för ett okänt antal tecken och ”.” för ett okänt tecken. Medan
”*” är ganska känt är denna användning av ”.” inte så känd hos vanliga datoranvändare som Ingrid,
men används i samma syfte - ett okänt tecken - i reguljära uttryck som ofta används vid
datorprogrammering. Trots att detta troligen inte är något Ingrid känner till valde jag att använda
punkt eftersom det är lätt att skriva en punkt, och det påminner om det skrivsätt som folk redan
använder i sina egna noteringar när de inte kan se vad det står.
41
När man trycker ”Sök” får man upp de ord som är tänkbara träffar. Om man skriver ”A*s” får man
upp alla ord oavsett längd som börjar på A och slutar på s. Skriver man ”A.s” får man upp de ord som
börjar på A och slutar på s och har exakt en bokstav mellan dessa.
Korsordslexikon på internet fungerar på ett likartat sätt. Man väljer det antal bokstäver ett ord har,
fyller i de bokstäver man kan och söker efter ord som matchar. Det som skiljer applikationerna åt är
att man i ett korsord alltid vet hur många bokstäver det är i ordet, att orden i korsord oftast går att
återfinna i ett modernt lexikon samt att de är skrivna i ett alfabet som användaren är välbekant med.
I ett korsordslexikon får man bara upp ord, men i min prototyp får man även upp ordets betydelse.
På så sätt får man fördelarna med traditionella ordböcker och uppslagsverk utan att behöva veta alla
bokstäverna i ett ord.
Även om nästan ingen valde att bygga med bokstäverna i testet av lo-fi prototypen ville jag ha med
möjligheten att jämföra de träffar man får utseendemässigt med det ord som man har problem med.
Därför får man upp texten i tysk stil i en textruta längst upp i fönstret. Innan man trycker sök ser man
det man skriver i sökrutan i tysk stil, efter att man har valt en träff i listan är det det ordet som syns
längst upp i tysk stil.
Figur 23: Hi-fi prototyp med sökning ”A.s”.
Eftersom det krävs att man kan känna igen åtminstone några bokstäver för att få ett rimligt antal
träffar ville jag ge användarna möjlighet att se alfabetet. Trycker man på knappen märkt ”A” får man
upp de stora bokstäverna i tysk stil och trycker man på ”a” får man upp de små. Detta för att
åtminstone något begränsa det antal bokstäver man ser samtidigt. Bokstäverna är inte skrivna i
bokstavsordning utan ordnade efter likhet för att hjälpa användarna att se vilka som är lika och
därmed lättare att förväxla. Se t ex B, C och L på översta raden på bilden nedan.
42
Jag funderade på olika möjliga lösningar för bokstavsöversikten, som ett tangentbord i stil med
Google Översätt, men kom fram till att om man inte har någon vana vid det aktuella tangentbordet
tar det tid att hitta rätt. Eftersom ingen släktforskare i Sverige har någon vana av tangentbord med
det tyska alfabetet fanns det ingen anledning att utforma det som ett tangentbord. Jag övervägde
sedan om jag skulle ordna bokstavsöversikten i alfabetisk ordning, men eftersom släktforskarna vill ta
reda på vilken bokstav det är som de ser, är alfabetisk ordning bara en tillgång ifall de har en teori om
vilken bokstav det är och vill undersöka om de har rätt. Norman (2002) avråder från användning av
alfabetiska tangentbord. Enligt honom är det för en nybörjare på maskinskrivning mycket liten
skillnad på att skriva på ett alfabetiskt ordnat tangentbord jämfört med ett slumpvis arrangerat.
Eftersom släktforskarna söker efter en bokstav med ett visst utseende valde jag därför att försöka
ordna bokstäverna i grupper med bokstäver som har likheter med varandra. Min gruppering är bara
ett första försök och inte på något sätt den ultimata lösningen.
Figur 24: Prototyp 1 med födelsenotiser i bakgrunden och fönstret med stora bokstäver synliga.
43
7.9 Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp1
Hi-fi prototyp 1 testades av 6 personer, 2 nybörjare, 2 på mellannivå och 2 experter. Testerna ägde
rum i Stadsarkivets lokaler och prototypen samt texten som testarna skulle läsa fanns i min bärbara
dator. Testpersonerna fick själva välja ett valfritt ord som de tyckte såg svårt ut från två poster ur
Allerums födelsebok från år 1767. Jag iakttog hur de använde prototypen, och efter att de hade
provat att söka efter några ord diskuterade vi kring prototypen.
Figur 25: Del av Allerums födelsebok 1767.
Vid testen framgick att det behövs en introduktion eller en hjälpsida. Texten ”Skriv . för ett och * för
ett okänt antal okända tecken” var inte tillräckligt tydlig för att användarna utan förklaring skulle
förstå hur det var tänkt att man skulle söka.
Efter att de fått det förklarat för sig och provat att söka tyckte en klar majoritet att programmet
skulle kunna vara till hjälp för dem vid läsning. Nybörjarna lyckades tyda ord som de inte hade kunnat
läsa annars och använde ord som ”fantastiskt” och ”kanon” när de beskrev programmet. De
uppskattade särskilt möjligheten att kunna se orden i tysk stil i rutan längst upp och kunna jämföra
med det man såg i kyrkoboken.
Eftersom man som släktforskare är van vid att behöva hitta så många bokstäver som möjligt för att
lättare kunna tyda ett ord var det svårt för deltagarna att i början tänka tvärtom. Som programmets
sökfunktion är nu får du inte den träff du vill ha om du skriver en bokstav fel. Det är bättre att skriva
”.” än att gissa på en bokstav. Kanske borde programmet göras intelligentare och titta även på hur
många bokstäver som överensstämmer med ett ord. Om jag t ex skriver ”Imgefred” och det ordet
inte finns, men ordet ”Ingefred” finns borde det kanske komma med i träfflistan.
Många användare efterlyste möjligheten att se träffar under tiden man skriver in sitt sökord, ungefär
som de är vana vid från sökningar på sökmotorer som Google.
Under utvecklingen av prototypen hade jag hela tiden använt piltangenterna för att scrolla i listrutan.
Gör man det förändras ordet i rutan längst upp och visar det markerade ordet i tysk stil och ordets
beskrivning i rutan till höger. Vid testerna upptäckte jag att många av användarna använder musen
44
vid scrollning och då inte markerar det ord de tittar på. De går då också miste om ordet skrivet i tysk
stil samt beskrivningen av ordet.
Ingen av testpersonerna lade märke till knapparna med ”A” och ”a”, och förstod därför inte först att
det fanns hjälp att få med alfabetet. I översikten man får upp hade jag valt att inte göra bokstäverna
klickbara, eftersom jag ville se om det var någon som efterlyste den funktionen, och det var det.
Minst hälften av användarna skulle uppskatta att kunna klicka på bokstäverna och skriva in dem i
sökrutan på det viset.
Majoriteten av användarna uppskattade att bokstäverna var ordnade efter likhet och inte i
bokstavsordning. En användare konstaterade ”Jag saknade först alfabetisk ordning, men tänkte
sedan, vad har jag för nytta av det när jag inte vet vilken bokstav det är.” En annan tyckte helt riktigt
att jag borde skriva ut att det inte är alfabetisk ordning.
En av testarna som tyckte att bokstavsöversikten var bra visade mig exempel på läxorna i textläsning
som de får på nybörjarkursen, och den bokstavsöversikt hon själv hade gjort för att ha som hjälp vid
texttydningen.
Figur 26: Läxa i textläsning
45
Figur 27: Bokstavsöversikt skapad av en av testarna
En bra synpunkt var att i stället för att bara skriva “Ingen träff” ge anvisningar om hur man ska göra
för att utvidga sökområdet och öka möjligheterna till träff.
Det märktes tydliga skillnader mellan nybörjarna som testade prototypen och de mer erfarna. De
erfarna vill gärna att programmet ska täcka alla tänkbara ord och oroar sig för databasens storlek
medan nybörjarna är glada för att få hjälp och inte har samma krav på att kunna läsa allt. En del av de
mer erfarna släktforskarna efterlyste möjligheten att själv lägga till ord i databasen.
7.10 Hi-fi prototyp 2
Eftersom en användare av prototyp 1 hellre hade velat ha en horisontell variant av programmet, och
det stämmer bra med hur många kyrkböcker är skrivna, valde jag att göra hi-fi prototyp 2 i
annorlunda format än prototyp 1.
I listan med förslag på ord visas nu orden i tysk stil för att man lättare ska kunna jämföra mellan de
olika förslagen man får upp, och det ord man söker betydelsen av, utan att behöva markera orden ett
och ett i listan.
För att hjälpa användaren att förstå hur man kan skriva in sökord visas vid start ett sökord, ”a.d*s”
som har gett träffarna Anders och Andreas.
46
Figur 28: Hi-fi prototyp 2 startläge.
I ett försök att göra knapparna för stora och små bokstäver tydligare har de lagts på en egen rad och
fått ledtext samt ny beskrivning.
Att användarna gärna ville få upp förslag efterhand som de skriver in bokstäver gav mig huvudbry.
Problemet är att för att det ska fungera i prototypen behöver jag ha en * i slutet av sökordet. Helst
hade jag velat ha den gömd så att inte användaren behöver se den, men om jag gör det så kan man
inte längre söka exakt på t ex ”A.d*s” utan får upp allt som börjar med ”A.d*s” som ”Anders,
Andreas, Andersson, Andreasson” osv. Jag valde därför att ersätta sök-knappen med en Rensa-knapp
som ger en markör följd av * i sökrutan. I listboxen visas då i nuläget alla ord i ordlistan. Om man inte
tar bort * får man när man börjar skriva träff på allt som matchar det man skriver efterhand som man
skriver. Om man när man har skrivit klart vill ha en exakt sökning tar man bort den avslutande *.
Figur 29: Hi-fi prototyp 2 efter knappen Rensa har tryckts.
Bokstäverna i alfabetsrutorna är nu klickbara och gör att bokstaven man klickar på skrivs in i sökrutan
på markörens plats.
47
Figur 30: Hi-fi prototyp 2. Små bokstäver med information om att de är grupperade efter utseende.
7.11 Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp 2
Testerna ägde rum i Stadsarkivets lokaler och prototypen samt texten som testarna skulle läsa fanns i
min bärbara dator. Precis som vid testet av hi-fi prototyp 1 fick testpersonerna själva välja ett valfritt
ord som de tyckte såg svårt ut från två poster ur Allerums födelsebok från år 1767.
Vid test av hi-fi prototyp 2 testades samtidigt hi-fi prototyp 1 för att kunna göra jämförelser. Totalt
testade 4 personer hi-fi prototyp 2, varav 2 personer testade tillsammans. De som testade
tillsammans, samt en annan, var nybörjare och den fjärde personen var på mellannivå. Vid två av
testtillfällena testades först prototyp 1 och sedan 2, och vid det tredje först prototyp 2 och sedan 1.
Detta att testa två olika versioner samtidigt för att kunna utvärdera vilken som är bäst kallas ”A/B
testing” eller ”Bucket testing” (Saffer, 2010, p 183).
Det var ingen som direkt uttryckte att något var bättre i prototyp 1 än 2, men min uppfattning är att
de som började med prototyp 1 hade lättare för att orientera sig i prototyp 2 än den som började
med prototyp 2. Min teori är att det beror på att det första man ser i prototyp 1 är den tomma
sökrutan med en sök-knapp bredvid, medan sökrutan i prototyp 2 är ifylld och smälter ihop med alla
andra element. Ingen utnyttjade söktipset som var ifyllt i sökrutan. Alla började med att ta bort det.
Även efter att ha tryckt ”Rensa” tog testpersonerna oftast bort den * i sökfältet som var tänkt att ge
dem snabbare sökresultat.
48
Samtliga uppskattade att se orden i tysk stil i listrutan eftersom det gjorde det lättare att jämföra de
olika förslagen med det sökta ordet. Sedan markerade man det som var mest likt och såg vilket ord
det var och vad det betyder.
Det liggande formatet uppskattades eftersom det inte är i vägen lika mycket som det stående. Man
uppskattade också att få upp sökträffar efterhand som man skriver in tecken i sökrutan.
Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt vad alfabetsknapparna gör. Efter att jag visat att de fanns,
och att man fick upp en ruta med alfabetet samt kunde trycka på bokstäverna, användes alfabetet
flitigt av de två som testade ihop och de bad t o m att jag skulle skriva ut alfabetet till dem för senare
bruk.
Precis som i föregående test skrev testpersonerna gärna in bokstäver de inte var helt säkra på och
gick därmed miste om en träff. Om man gör så kan det bli ganska många gånger man måste prova sig
fram innan det blir rätt.
Ibland vågade testpersonerna inte lita på att de hittat rätt ord även om det var likt. För nybörjarna
förekom det också att bokstäverna i alfabetsrutan respektive typsnittet i programmet inte var
tillräckligt lika prästens varianter för att de skulle känna sig säkra. Detta gällde t ex för bokstaven C
som prästen skrev som ett rundat C medan typsnittet hade ett mer kantigt C. Trots det tyckte några
ändå att det var bättre med en bokstav som inte ser riktigt rätt ut än att se 20 varianter på samma
bokstav.
49
8. Slutdiskussion
Att släktforska påminner lite grand om att spela dataspel. Det är lätt att bli besatt och vilja sitta bara
lite till. Många släktforskare vittnar om att tiden flyger iväg när man forskar. Enligt en släktforskare
som jag intervjuade är det inte ovanligt för nybörjare att sitta till klockan två på natten i sin nyvunna
forskningsiver. Att inte kunna läsa en viktig källa är som att fastna på en nivå i ett dataspel och inte
kunna komma vidare.
En av de ”use qualities” som Löwgren (2002) beskriver är ”playability”. Termen ”playability” används
ofta i samband med spel. Det har med motivation att göra och är det som gör att t ex någon som
spelar dataspel vill spela ”bara en gång till”. ”Playability” hänger ihop med balansen mellan mål,
resurser och hinder. Om spelaren kan samla ihop tillräckligt med resurser för att överkomma hindren
och nå målet, men bara efter att ha fått kämpa för det, har spelet ”playability”. Löwgren skriver:
”a highly playable game has a progression of goals where a new one is introduced as the present one
is reached. In adventure games, this progression is often connected with an unveiling or a new turn
in the plot.”
Jag tycker att det påminner väldigt mycket om släktforskning. När man har uppnått sitt mål och hittat
födelsenotisen för den släkting man arbetat med får man nya mål, att följa personens far och mor
eller att försöka hitta vilka de var.
Många släktforskare säger att det de tycker är det roliga med släktforskning är detektivarbetet,
känslan av att ha lyckats lösa ett problem. Därför kan man fråga sig om de stora registreringsprojekt
som finns verkligen är rätt väg att gå. Om man bara kan trycka på en knapp och få fram hela släkten
försvinner en stor del av charmen med släktforskning för många. Norman (2004) skriver om hur ett
företag i USA på 1950-talet introducerade en kakmix där det enda man behövde göra var att tillsätta
vatten. Fast kakan var god var försäljningssiffrorna dåliga eftersom kunderna inte kände någon
personlig stolthet över sin kaka. De fick ingen känsla av att ha åstadkommit något själva. På samma
sätt kommer det roliga med att släktforska att försvinna om det blir för lätt.
Å andra sidan är det heller inte roligt att känna att man inte kan komma någonvart, oavsett om det
beror på att kyrkboken har brunnit eller på att texten är svår att läsa. För mig är det ett sätt att
främja släktforskningens ”playability” att skapa ett hjälpmedel för textläsning som gör att
släktforskarna kan övervinna sina hinder, bibehålla sin motivation och sitt intresse och komma vidare
till nästa nivå.
Min frågeställning var: ”Hur kan man med hjälp av digital teknik underlätta för nybörjare i
släktforskning vid läsning av handskrivna historiska dokument”.
Norman (2004, p 207) skriver om att kombinera människans styrkor med maskiners:
”People are excellent at synthesis, at dynamic, creative decisions, at seeing the whole, global picture,
whereas machines are superb at rapid search through large numbers of cases and information files,
without being subject to the biases that accompany human memory.”
Mitt arbete har visat att man genom att kombinera element från korsordslexikon, uppslagsverk och
en visualisering av ordet i det tyska alfabetet kan hjälpa nybörjare att se likheter och identifiera ord
50
som de annars inte skulle ha klarat av att läsa. Genom att låta datorn söka på delar av ord får man
upp de möjliga ord som finns. Att låta människor se orden i samma alfabet som källans ord gör det
lättare för dem att identifiera rätt ord och utesluta felaktiga. Genom att klicka på valt ord får man
upp mer information om ordet. Det är ju inte mycket värt att veta att det står ”Susc” om man inte
förstår vad det betyder.
En fördel med programmet är att det inte tar ifrån släktforskaren möjligheten att lära sig läsa själv
utan tvärtom gör att man övar på läsning, men på de källor som är intressanta för en själv och inte de
som är hämtade ur en lärobok. Eftersom det går fortare att läsa själv tar det heller inte bort
motivationen att vilja lära sig läsa.
Min förhoppning är att programmet förutom ”relevance”, ”usefulness” och ”functional minimalism”
också har både ”pliability” och ”playability” (Löwgren, 2002). ”Pliability” genom att det ger
omedelbar feedback i och med att man ser ordet formas i den tyska stilen efterhand som man
skriver, samtidigt som man ser förslag i listan till höger som gör det möjligt att se om man är på rätt
spår. ”Playability” eftersom man när man har identifierat ett ord blir sugen på att ta itu med nästa
svåra ord. Istället för att se ordet som ett nästan omöjligt hinder ser man det som en utmaning. I
samband med att man lyckas tyda orden formas också källmaterialet. Det går från att vara ett oläsligt
chiffer till att bli ett levande material som delar med sig av sina hemligheter.
Även om man kan läsa bra kan man ha glädje av programmet genom att utnyttja det som
uppslagsbok. Eftersom inget hindrar en från att skriva in hela ord kan det vara ett sätt att få
bekräftelse på att det man tror sig se stämmer.
Ett problem med programmet kan vara risken att välja fel ord, men risken för feltolkning finns också
utan programmet. Det kan också vara svårt att i programmet avgöra om man inte får någon träff för
att ordet inte finns i databasen eller för att man har skrivit in fel bokstäver.
Eftersom programmet testades på äldre släktforskare som inte hade några problem med latinsk
handskrift var det inte inkluderat i programmet, men det kan vara intressant att inkludera latinsk
skrivstil med tanke på yngre släktforskare. Eftersom vi använder handskrift mindre och mindre och
det t o m diskuteras bland lärare om man ska lära ut handskrift i skolorna, känns det som att det kan
finnas ett behov av latinsk stil, åtminstone ett tag framöver.
Det kan vara intressant att fundera på vad det är framtidens släktforskare kommer att behöva kunna.
Från början fanns källorna bara i pappersformat, sedan kom mikrokorten och nu är datorerna vanliga
inom släktforskningen. De olika källorna ställer olika krav på forskaren, som att kunna tyda handstil,
att förstå hur en mikrokortsläsare eller dator fungerar och att hitta i de olika arkiven. Om det blir så
att HTR lyckas, och att alla kyrkböcker och andra källor har maskinlästs och sparats i lättläst format,
kanske släktforskarna hittar nya utmaningar. Kanske kommer framtidens släktforskare att vara en
hacker, som inte bara läser de officiella källorna utan letar efter alla digitala spår som släktingarna
har lämnat efter sig?
8.1 Tankar om designprocessen
Att arbeta med användarcentrerad design har känts helt rätt. Utan användarna hade programmet
sett helt annorlunda ut, och jag tycker att jag har lärt mig något av varje aktivitet. Att intervjua och
51
observera har gett en bra överblick respektive djupare insikt i problemområdet. Att det är viktigt att
arbeta iterativt har blivit tydligt eftersom responsen på en idé ger nya idéer.
I det här projektet var det viktigt att göra en fullt fungerande hi-fi prototyp för att kunna testa
konceptet fullt ut. I lo-fi prototypen var det nästan ingen av användarna som ville bygga med
bokstäver och se hur ordet såg ut i den tyska stilen, medan det var just den funktionen som
uppskattades allra mest i hi-fi prototypen.
Att arbeta med en persona var svårare än jag trodde. Trots att jag försökte fokusera på Ingrid gick
mina tankar ofta till nybörjarna som grupp när jag skapade prototyperna. Jag tror ändå att själva
skapandet av personan hjälpte mig, genom att jag under det arbetet satte mig in i vilka krav som min
målgrupp kunde tänkas ha på programmet.
En viktig lärdom är att avsätta tillräckligt med tid till användbarhetstesterna. Som det var nu testade
jag ofta i anslutning till lektionerna i släktforskning och mina testare kunde oftast bara avvara 30
minuter. Detta gjorde att både jag och testarna kände tidspress, och att jag ibland fick korta ner
användarnas tid för egen utforskning. Kanske hade de hittat bokstavsknapparna lättare om de hade
fått utforska programmet helt i egen takt?
8.3 Förslag på vidareutveckling
Hi-fi prototyperna innehåller bara ett begränsat antal ord, vilket kan ge till följd att man får färre
träffar på sina generella sökningar än vad man annars skulle ha fått. Risken är att ett fullt utvecklat
program ger så många träffar att det blir överväldigande. Nästa steg hade varit att testa med en
mycket större mängd ord. Vidareutveckling krävs troligen för att programmet ska bli smidigt vid
större ordlistor och inte ge användaren för många förslag på ord, eller åtminstone placera de bästa
förslagen överst i träfflistan.
En idé är att man ska kunna anpassa resultatet beroende på vilken källa man läser i. Antingen kan
man be användaren själv ange typ av källa och församlingens namn men bättre hade varit om
programmet hade varit kopplat till t ex ArkivDigital. Om en användare står på en sida i deras databas
och begär fram läshjälpen vet ArkivDigital vilken källa de befinner sig i och på så sätt skulle
sökresultatet kunna anpassas automatiskt. Ett exempel är om jag läser i födelseboken för Allerums
församling och sökningen matchar ett ortsnamn som finns på flera håll i Sverige, så ska träffen från
Allerums församling ligga överst i listan eftersom det är den troligaste matchningen. Därefter bör de
andra orterna rankas i ordning efter hur nära de ligger aktuell församling.
En annan sak att fundera på är hur hjälpsamt programmet ska vara. I prototyperna får man ingen
träff om man skriver in en felaktig bokstav. Ska det vara så eller ska programmet försöka hitta ord
med många gemensamma bokstäver och föreslå dem?
De många olika stavningsvarianterna är också ett problem. Måste alla varianter läggas in var för sig
eller kan man ordna någon automatisk konvertering och slippa lägga in alla ord. Vi kan ta ordet
kvarlåtenskap som exempel. I gammal version stavas det qwarlåtenskap. Om vi vet att ”qw” är den
gamla formen av ”kv” kan vi söka på kvarlåtenskap men ändå ge träff på stavningsformen
qwarlåtenskap.
52
Prototyperna är gjorda för installation på dator, men det skulle kunna vara en fördel att göra
programmet webbaserat. En del av de mer erfarna testarna efterlyste möjligheten att kunna lägga till
ord själva i databasen. Om programmet var webbaserat hade släktforskare kunnat samarbeta och
bygga upp ordlistan gemensamt. Det måste i så fall synas vilka ord som är officiellt godkända av
programmet och vilka som är tillagda av någon annan. En risk med webbaserat är att ovana
användare, som Ingrid, kanske inte tänker på att de kan storleksförändra och flytta
webbläsarfönstret och då tycker att det är jobbigt att inte kunna se källtexten samtidigt som
läshjälpmedlet. Kanske en webbaserad databas med ett nedladdningsbart läshjälpsprogram kunde
vara en bra kombination.
Vatikanen har nyligen startat ett projekt för att digitalisera delar av sina samlingar. Under de närmsta
fyra åren ska 3000 manuskript digitaliseras och göras tillgängliga på Vatikanens bibliotekshemsida
(Vatikanens informationsservice, 2014). Som ett resultat kommer många forskare att kunna ta del av
dokument som tidigare bara har funnits tillgängliga i original. Eventuellt kommer projektet att
förlängas med en andra fas för att inkludera de 82000 volymer - mer än 40 miljoner sidor - av
manuskript som finns bevarade i biblioteket.
När fler och fler gamla handlingar finns tillgängliga i digital form kan denna typ av läshjälpsprogram
eventuellt vara intressant även för andra än släktforskare. Då blir det kanske intressant att inkludera
andra typsnitt för användarna att välja bland, som t ex tryckt frakturstil och gotisk handskrift.
53
Referenser
Böcker:
Andersson, Kent & Anderö, Henrik (2006). Ordbok för släktforskare: [mer än 8000 nya uppslagsord!].
5., helt omarb. och utvidgade uppl. Västerås: Ica
Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth (2004). Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal
handstil. 3., rev. utg. Västerås: Ica
Beyer, Hugh & Holtzblatt, Karen (1998). Contextual design: defining customer-centered systems. San
Francisco, Calif.: Morgan Kaufmann Publishers
Clemensson, Per & Andersson, Kjell (1997[2000]). Släktforska: steg för steg. 5., rev. uppl. Stockholm:
LT
Cooper, Alan (2004). The inmates are running the asylum: [why high-tech products drive us crazy and
how to restore the sanity]. [New ed.] Indianapolis, Ind.: Sams
Johansson, Ewa (2002). Släktforskningens mysterium: lärobok i släktforskning. 2., rev. uppl.
Kristianstad: Monitorförl.
Lagerkranz, Gunnar (1988). Svenska sjukdomsnamn i gångna tider. 3. uppl. Bromma: Sveriges
släktforskarförb.
Nilsson, Ewa (2013). Vägen till dina rötter: handbok. Solna: Sveriges släktforskarförbund
Norman, Donald A. (2002[1988]). The design of everyday things. First Basic paperback ed. New York:
Basic Books
Norman, Donald A. (2004). Emotional design: why we love (or hate) everyday things. New York: Basic
Books
Saffer, Dan (2010). Designing for interaction: creating innovative applications and devices. 2. ed.
Berkeley Calif.: New Riders Pub
Sharp, Helen, Rogers, Yvonne. & Preece, Jennifer (2011). Interaction design: beyond human-computer
interaction. 3. ed. Chichester: Wiley
Sikeborg, Urban (2013). Latin för släkthistoriker: ord, fraser och begrepp från Vasatid till 1800-tal :
hoc est, glossarium Latino-Svecanum pro genealogicis .... Solna: Sveriges släktforskarförbund
Konferensartiklar:
Bunke, H (2003) ‘Recognition of Cursive Roman Handwriting – Past, Present and Future’,
Proceedings of the Seventh International Conference on Document Analysis and Recognition
(ICDAR’03), IEEE, pp 448-459 vol 1
Mori, S., Suen, C.Y. & Yamamoto, K. (1992), ’Historical review of OCR research and development’,
Proceedings of the IEEE, vol. 80, no. 7, pp. 1029-1058
54
Wahlberg, F; Dahllöf, M; Mårtensson, L; Brun, A (2011) ‘Data Mining Medieval Documents by Word
Spotting’, HIP ’11 Proceedings of the 2011 Workshop on Historical Document Imaging and
Processing, ACM, New York, NY, USA, pp 75-82
Tidningsartiklar:
Hedjam, R; Moghaddam, R F; Cheriet, M (2011) ‘A spatially adaptive statistical method for the
binarization of historical manuscripts and degraded document images’, Pattern Recognition, 44, pp
2184-2196
Nickerson, R.S. (2011), ‘Five down, Absquatulated: Crossword puzzle clues to how the mind works’,
Psychonomic bulletin & review, vol. 18, no. 2, pp. 217-241
Toselli, A.H., Romero, V., Pastor, M. & Vidal, E. (2010), ‘Multimodal interactive transcription of text
images’, Pattern Recognition, vol. 43, no. 5, pp. 1814-1825
Internet:
Ancestry, tillgänglig online:
http://www.ancestry.se [2014-03-28]
ArkivDigital, tillgänglig online:
http://www.arkivdigital.se [2014-03-28]
Demografisk Databas Södra Sverige, tillgänglig online:
http://www.ddss.nu/ [2014-03-29]
Familysearch, tillgänglig online:
https://familysearch.org [2014-03-28]
Föreningen DIS hemsida, tillgänglig online:
http://www.dis.se [2014-03-28]
Genline, tillgänglig online:
http://www.genline.se [2014-03-28]
Genline::GIDx-inlägg för platser, tillgänglig online:
http://www.genline.se/databasen/GIDx.php [2014-03-17]
Genline - texttolkning, tillgänglig online:
http://www.genline.se/databasen/GIDx_person_10.php [2014-04-27]
Google Översätt, tillgänglig online:
http://translate.google.se/ [2014-04-24]
Korsordslexikon.se, tillgänglig online:
http://www.korsordslexikon.se/ [2014-04-24]
55
Löwgren, tillgänglig online:
http://www.ixdfactory.net/ixdfactory/Handouts_files/Lo%CC%88wgren_TheUseQualitiesofDigitalDes
igns.pdf [2014-05-14]
Riksarkivet, tillgänglig online:
http://riksarkivet.se/arkiv [2014-04-23]
Riksarkivet SVAR, tillgänglig online:
http://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen [2014-04-27]
Riksarkivet SVAR - Indexering-FamilySearch, tillgänglig online:
http://www.svar.ra.se/svar_start.asp?uidRedirectGUID=EF4FD848-0923-4328-AB7A-D1973D1E2D82
[2014-04-27]
Riksarkivet SVAR - Indexering-SVAR, tillgänglig online:
http://www.svar.ra.se/winder.asp?uidObjectGUID={6587EEF0-3E98-4BE3-A404-
E1938D3AEA68}&strType= [2014-04-27]
Rötter, tillgänglig online:
http://www.genealogi.se/ [2014-03-29]
Rötters Anbytarforum, tillgänglig online:
http://aforum.genealogi.se/discus/) [2014-03-17]
Rötter - Hur långt kan man komma?, tillgänglig online:
http://www.genealogi.se/2013-03-18-08-38-44/kom-i-gang-steg-7 [2014-04-27]
Skrivstilen försvinner från skolorna, tillgänglig online:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skrivstil-forsvinner-fran-skolor_8751214.svd [2014-04-28]
Vatikanens informationsservice, tillgänglig online:
http://visnews-en.blogspot.se/2014/03/agreement-to-digitise-82000-manuscripts.html [2014-04-23]
56
Bilagor
1. Översikt över den tyska stilen
2. Intervjufrågor släktforskare i allmänhet
3. Intervjufrågor Stadsarkivets personal
4. Intervjufrågor släktforskare angående textläsning, koncept och lo-fi prototyp
5. Koncept
6. Primär persona
Figurförteckning
Figur 1: exempel på en födelsebok och födelsenotis. Källa: ArkivDigital. ............................................. 11
Figur 2: Exempel på husförhörslängd. Källa: ArkivDigital. ..................................................................... 12
Figur 3: Exempel på vigselbok. Källa: ArkivDigital. ................................................................................ 12
Figur 4: Exempel på dödbok. Källa: ArkivDigital. ................................................................................... 13
Figur 5: Exempel på inflyttningslängd. Källa: ArkivDigital. .................................................................... 13
Figur 6: SVAR - välja källa ...................................................................................................................... 15
Figur 7: Genline - avfotograferad källa .................................................................................................. 15
Figur 8: Disgen ....................................................................................................................................... 16
Figur 9: MinSläkt .................................................................................................................................... 17
Figur 10: Exempel på bouppteckning i latinsk handstil. Källa: ArkivDigital. .......................................... 18
Figur 11: Exempel på bouppteckning i tysk handstil. Källa ArkivDigital. ............................................... 19
Figur 12: Korsordslexikon på internet. .................................................................................................. 24
Figur 13: Google Översätt - inmatning med eget alfabet. ..................................................................... 24
Figur 14: Google översätt - inmatning med ryskt alfabet. .................................................................... 25
Figur 15: Google översätt - inmatning genom att handskriva tecken. .................................................. 25
Figur 16: Ordet Dompeng i en handskriven födelsebok. Källa: ArkivDigital. ........................................ 26
Figur 17: Ordet Dompeng i typsnittet 18th Century Kurrent av Peter Wiegel. .................................... 26
Figur 18: Konceptet ............................................................................................................................... 34
Figur 19: Urklippta bokstäver i den tyska stilen. ................................................................................... 35
Figur 20: Förslag till ord byggt med hjälp av de lösa bokstäverna. ....................................................... 35
Figur 21: Primär persona ....................................................................................................................... 39
Figur 22: Startsida hi-fi prototyp 1. ....................................................................................................... 40
Figur 23: Hi-fi prototyp med sökning ”A.s”. .......................................................................................... 41
Figur 24: Prototyp 1 med födelsenotiser i bakgrunden och fönstret med stora bokstäver synliga. .... 42
Figur 25: Del av Allerums födelsebok 1767. .......................................................................................... 43
Figur 26: Läxa i textläsning .................................................................................................................... 44
Figur 27: Bokstavsöversikt skapad av en av testarna ............................................................................ 45
Figur 28: Hi-fi prototyp 2 startläge. ....................................................................................................... 46
Figur 29: Hi-fi prototyp 2 efter knappen Rensa har tryckts................................................................... 46
Figur 30: Hi-fi prototyp 2. Små bokstäver med information om att de är grupperade efter utseende.
............................................................................................................................................................... 47
57
Bilaga 1
Källa: Läsebok för släktforskare
58
Bilaga 2
Frågor till släktforskare
1. Hur länge har du släktforskat?
2. Skulle du beskriva dig som nybörjare, mittemellan eller expert?
3. Varför började du släktforska?
4. Vad gör att man vill fortsätta släktforska?
5. Vad är svårast med att släktforska?
6. Var utför du oftast din släktforskning?
7. Är det någon skillnad på ditt sätt att arbeta nu och i början av din släktforskning?
8. Använder du ett släktforskningsprogram för att registrera dina anor?
9. Varför använder du just det släktforskningsprogrammet?
10. Är det något du saknar i det släktforskningsprogrammet?
11. I vilken form föredrar du att titta på den forskning du har gjort? T ex antavla, ansedel.
12. Är det något sätt att se informationen som du saknar?
13. Använder du Internet i din släktforskning?
14. Vilka hemsidor använder du mest?
15. I t ex Ancestry kan man söka på ett namn och få en genväg till t ex en persons
födelseuppgifter. Föredrar du att söka så eller att själv leta upp notisen i födelseboken?
16. Ser du några risker med att mer och mer släktforskningsuppgifter finns på Internet?
17. Samarbetar du med andra släktforskare? I så fall hur?
18. Är du intresserad av DNA-släktforskning?
19. Är det något hjälpmedel för släktforskning som du saknar?
20. Är det något jag har glömt som du vill ta upp?
59
Bilaga 3
Frågor till stadsarkivets personal
Vilken sorts släktforskare kommer mest till Stadsarkivet?
1. Vad behöver nybörjarna hjälp med?
2. Vad behöver de erfarna släktforskarna hjälp med?
3. Vad är er uppfattning - tycker släktforskarna att det är bra att mycket material är digitaliserat
eller saknar de att bläddra i originalen?
4. Finns det något hjälpmedel för släktforskning som ni tycker saknas eller behöver förbättras?
5. Har Malmö Stadsarkiv några idéer eller aktuella projekt som kan vara intressanta för
släktforskare?
60
Bilaga 4
Diskuterande del med frågor
Texttydning - prata om allmänt. Det kan ju vara olika saker som gör det svårt att tyda en text.
1. Hur bra är du på att läsa latinsk respektive tysk stil?
2. Hur gör du nu för att kunna tyda svårläst text?
3. Har du något stort problem som du kan berätta om?
4. Hur löser du problem nu?
5. Tar du hjälp av andra? I så fall hur?
6. Brukar du dela med dig av dina lästa texter till andra?
7. Vad driver dig att vilja klara av att läsa texten?
8. Är det olika hur mycket du anstränger dig beroende på vilken typ av text det är?
9. Använder du egen dator vid släktforskning?
10. Använder du surfplatta eller smartphone vid släktforskning?
11. Har du med dig något hjälpmedel när du forskar på arkiv?
Visa mitt koncept
Är det något du saknar eller tycker skulle vara annorlunda?
Vad vill du göra med den färdiga texten?
Test av lo-fi prototyp
Har du något exempel som vi kan prova på?
Diskutera tillsammans hur man tänker sig att det skulle kunna fungera. Vilka funktioner behöver/vill
man ha.
Finns det några andra typer av hjälp inom släktforskning som du känner att du behöver?
61
Bilaga 5
Koncept läshjälp för släktforskare:
Jag tänker mig ett program i datorn där man ser en översikt av tyska alfabetet och/eller gammaldags latinsk skrivstil, ev med möjlighet att ta fram varianter på de olika tecknen. Genom att klicka på ett tecken skriver man det på en rad. På en rad under denna får man tecknets motsvarighet i det moderna latinska alfabetet. Man ska även kunna skriva in direkt med vanliga tecken på den undre raden och få upp hur det skulle se ut i tysk stil ovanför. Detta för att underlätta inmatningen för de som redan kan många tecken, men har problem med några. Att programmet ligger i datorn och inte i mobiltelefon eller surfplatta beror på att de flesta använder datorn vid släktforskning och då behöver man inte flytta blicken från datorn till mobilen utan kan se originaltexten samtidigt. Genom att jämföra med en ordlista för latinska ord, ord med annorlunda stavning och
gamla ord som inte längre används kan man hjälpa släktforskaren att tyda texten.
Eventuellt kan man ge förslag på bokstäver som liknar den valda om man markerar
en skriven bokstav för att den inte känns rätt. Kanske färgmarkera redan när man
väljer en bokstav?
Som det är nu måste man om man inte kan alfabetet titta i en bok för att se vilken
bokstav det är. När man sedan har fått fram ett ord som man inte känner igen får
man googla det eller slå i en annan bok för att hitta betydelsen. Detta program skulle
ge släktforskaren bättre översikt och lättare tillgång till hjälpmedlen samtidigt som
man lär sig alfabetet och ordens betydelser.
62
63
Dom: förkortning av latinska Domenica, betyder söndag
Post: latin, betyder efter
Epiphan: Epiphania, latin för trettondagen
Oluf: stavningsvariation på namnet Olof
Åkarp: eftersom dopet är i Fjelie församling är det troligen
Laxmans Åkarp som avses
kalladt: kallades, fick namnet
Ellna: stavningsvariation på namnet Elna
64
Bilaga 6