Rubrik, rubrik, rub-rik, rubrik, rubrik, rubr SIDAN 10

REDIGERAT AV: IDA STERBERG

Sahlgrenska glmmer 9 av 10 desinfektionerI mndags presenterades en ny studie frn Gteborgs Universitet som pekade p att viss operationspersonal inte fljer hygienriktlinjerna. Studien identifierade antalet gnger anestesipersonal borde ha desinfekte-rat sig sjlva under operationer, och jmfrde med hur

mnga gnger det verkligen skedde. Resultaten blev att nio av tio nskade desinfektioner inte gde rum. Men i verkligheten r det inte s allvarligt som det kan lta. Anders Danemo, vrdenhetschef p Ortoped-mottagningen frklarar.

Det r sjlvklart alarmerande, men det hr handlar inte om kirurgerna som opererar patienter. Den hr studien rr anestesisidan, som inte r i direkt kontakt med patienterna, menar Anders Danemo.

SIDAN 2

VSTFRONTENTISDAGEN DEN 11 MARS 2015 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

V

DR

ET

Eftermiddag: Klart och soligt. 9 grader och nord-ostlig vind i 11 m/s.Kvll: Fortsatt klart vder och 5 grader. Nordostliga vindar p ungefr 5 m/s .

Svenska flyktingtlt redo fr FN

SIDAN 4

Frlunda r ngot p spret

SIDAN 6

Sophia vrdar ldre utan frdomar

SIDAN 8

Initiativ fr fler kvinnliga dirigenter

SIDAN 7

GTEBORG: Personer ansvariga fr narkos glmmer i mnga fall att sprita hnderna under operationer. Men att de inte r i kontakt med patienterna gr att problemet inte r s stort som det verkar.

I mndags presenterades en ny studie frn Gteborgs Uni-versitet som pekade p att viss operationspersonal inte fljer hygienriktlinjerna. Studien identifierade antalet gnger anestesipersonal borde ha des-infekterat sig sjlva under ope-rationer, och jmfrde med hur mnga gnger det verkligen skedde. Resultaten blev att nio av tio nskade desinfektioner inte gde rum. Men i verklighe-ten r det inte s allvarligt som det kan lta. Anders Danemo, vrdenhetschef p Ortoped-mottagningen frklarar.

Det r sjlvklart alarme-rande, men det hr handlar inte om kirurgerna som opere-rar patienter! Den hr studien rr anestesisidan, som inte r i direkt kontakt med patienter-na, sger Anders Danemo.

PERSONAL FRN anestesi-sidan bestr frmst av nar-kospersonal, som r ansvariga fr sjlva svandet av patien-terna. De hller koll p hjrt-rytm, gonryckningar och v-riga tecken frn patienterna. Allt genom apparater som inte kan steriliseras. Deras plats i operationssalen r vl avskiljd frn de som opererar genom ett genomskinligt plastdraperi, och kommunikationen drver sker bara muntligt.

Det r en skarp skiljelinje mellan narkospersonalen och operatrerna. Inga bakterier kan spridas ver draperiet. Det r som tv olika rum, berttar Anders Danemo.

EN OPERATIONSSAL delas in i tre olika hygienzoner; den smutsiga, den rena och den ste-rila. Den smutsiga delen bestr enbart av golvet, som likvl tvttas ordentligt mellan varje operation. I den rena zonen be-finner sig narkospersonalen, och de skall enligt riktlinjerna vara vl handspritade och des-inficerade. Slutligen finns den sterila zonen. Hr r skerhets-freskrifterna enorma, allting r sjlvklart desinficerat och

luften byts stndigt ut genom ett lugnt flde s att inga bak-terier skall kunna sprida sig.

Det r i den sterila zonen operatren och operationssk-terskan befinner sig, och det r hr patientens ppna sr finns. Det r hr hygienen r avg-rande, sger Anders Danemo.

STUDIEN HANDLAR sledes enbart om den s kallade rena zonen, och har inte underskt hur det str till med de som ope-

rerar. Inte heller vriga delar av sjukhuset har underskts. Sdant kontrolleras lpande genom vanliga rutinkontroller, och uppvisar inga problem.

Lser man i GP kan man tro att det handlar om rent ha-veri. Men brister i en specifik personalkatergori kan inte di-rekt verfras till en annan, s-ger Anders Danemo.

Studien visar ocks att skill-naderna r stora mellan olika typer av vrd. Ortopedi r den

specialitet dr riktlinjerna upp-fylls mest, medan det inom pe-diatri, barnsjukvrd, uppfylls minst. Detta r dock enbart en enda studie, och Anders Dane-mo ser grna fler studier fr att se hur det ser ut ven inom an-dra omrden. Frst d kan man slippa generaliseringar.

Victor Bergh Alvergren

2 GTEBORG 11 MARS 2015VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

Brister i vrdhygien bara fr dem utan patientkontakt

Vrdenhetschef Anders Danemo spritar av hnderna. Sprit tar kl p bakterier och agerar desinficerande, men rcker inte fr att gra ngonting helt sterilt... Foto: Victor Bergh Alvergren

Ny studie visar att narkospersonal glmmer nio av tio desinfektioner

Kerstin, pensionr Det tycker jag inte om! Jag funderar p alla mina besk, men jag har aldrig tnkt p ngra problem!

Leila, student Jag blir orolig! De har ingen empati eller respekt heller. Men man drar sig inte frn att g till sjukhuset, fr man r tvungen nd.

Ingemar, pensionr Jag tycker det r konstigt att man inte kan flja riktlinjerna, men jag r inte orolig.

Gunilla, sjukskterska Det r skrmmande, men det kan nog vara s beroende p hur man mter. Jag job-bar sjlv i vrden, men inte p Sahlgrenska!

Karin, molekylrbiolog Det r ganska allvarligt. Det finns inga alternativ, s de mste skrpa rutinerna!

Rster p stan: Vad tycker du om att anestesipersonal brister i hygienen?

Foto: Victor Bergh Alvergren

I KORTHET

GTEBORG 311 MARS 2015 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

Hanna Hellstrm r koordinator fr projektet.

GTEBORG: Minimerings-mstarna r ett projekt som strcker sig genom hela Vstra Gtalandsregionen. Syftet r att f befolkningen att minska sin avfallsmngd, genom att ut-mana hushll runtom i regionen. Hanna Hellstrm r koordinator fr projektet.

Vi kunde se att avfallsmng-den inom regionen kade. Se-dan 80-talet har den frdubb-lats. Vi r nstan uppe i ett halvt ton per person och r nu. Om alla i hela vrlden skulle konsumera som vi gr i Sverige, s skulle det g t 3.7 jordklot,

vilket r helt ohllbart, menar hon.PROJEKTET Minimeringsms-tarna formades av Gteborgs-regionens kommunalfrbund. De kontaktade Vstra gta-landsregionen, och fick genom dem med fler kommuner. Pro-jektet innefattar nu 7 kommu-

ner, dr drygt 30 hushll ingr i projektet. Fr att sprida kun-skap, har hushllen ocks som uppgift att blogga p projektets hemsida.

Rent praktiskt har vi oli-ka testfamiljer frn olika kom-muner, och de har lite olika fa-miljekonstellationer. Det r en-samhushll, stora barnfamiljer och pensionrer. Vi har utma-nat dem att de under ett rs tid ska minska sin avfallsmngd till hlften. Vi ska allts tillba-ka till 80-talet, r det tnkt.

PROJEKTET KOMMER att pg under hela 2015, och ja-nuari fick en rivstart.

De fick vga allt sitt avfall i tv veckors tid. Efter det fick de ha kpstopp i en hel mnad. D hinner man reflektera ver hur mycket ondiga saker man kper.

I januari nsta r kom-mer deltagarna ha en stor av-slutningsfest. Med tillhrande 80-talstema, sger Hanna Hell-strm.

Sara Kappelin

Gratis resor fr vrdtagare GTEBORG: Snart kan vrdta-gare i Vstra Gtaland f ka gratis med vsttrafik mot uppvi-sande av vrdkallelse.

Det skulle underltta fr pa-tienterna och dessutom f fler att ka kollektivt, sger Birgit-ta Adolfsson som sitter i Hlso- och sjukvrdsutskottet i Vstra Gtalandsregionen.

REDAN IDAG betalar Vstra Gtalandsregionen fr vrdta-gares resor till och frn sjuk-huset. Men ofta r det mnga papper som skall skickas och undertecknas av mnga perso-ner, innan pengarna r vrd-tagaren tillhanda. Birgitta Adolfsson (FP) vill minska ad-ministrationen och underltta fr patienterna, genom att lta

vrdkallelsen fungera som bil-jett i regionens kollektivtrafik.

Idag mste resekvitton un-dertecknas och godknnas av en rad instanser innan patien-ten fr de 60 kronorna, eller vad det r, som hon lagt ut, till-baka.

DET R resefretaget Vsttra-fik som har hand om i stort stt alla kollektivtrafik i regionen. Och eftersom att Vstra Gta-landsregionen ger Vsttrafik, s tror Birgitta Adolfsson att frslaget kommer g igenom.

Alla jag har pratat med har varit positiva och redan god-

knts av en rad instanser. Om tv veckor kommer kommun-fullmktige att ta ett beslut och sedan r det bara detaljer. Fr-hoppningsvis kommer detta bli verklighet snart.

Eskil Blohme

Nya Gullbergsvass klart om 30 rGullbergsvass ska frvand-las till flera stadsdelar med plats fr 15 000. Det bert-tar projektchefen Carl-Anton Holmgren till GP. Men omr-det kommer inte vara frdigt frrn r 2045. Bostder, bu-tiker och kontor ska ta plats. Men ven kanaler och parker planeras. Hittills har det skis-sats p tre olika stadstyper med namnen Kvartersstaden, Klusterstaden och Europasta-den. I slutet av mnaden ska konsultgruppen presentera en rapport om Gullbergsvass. Och senare i vr ska en frstudie som gjorts av lvstranden Ut-veckling vara klar.

TT

Oljeutslpp vid Stora Fr, GteborgUnder frmiddagen upptcktes ett oljeutslpp vid Stora Fr i Gteborgs sdra skrgrd. Kustbevakningen berttar att det ska rra sig om minst 250 liter olja som runnit ut i vattnet.

- Det kommer troligtvis frn ngot lite strre fartyg, det r fr mycket fr att komma frn en fritidsbt, sger Jesper Bckstedt, som r vakthavan-de befl vid Kustbevakningen.

- Oljan ligger strandnra, vi har personal som plockar upp det som gr med hvar och skopor. En frundersk-ning har inletts, men ngot misstnkt fartyg har inte iden-tifierats.

TT

Svettekrka blir namnet p ny bastuVstnytt utlyste tidigare en namntvling gllande den kommungda bastun i Friham-nen som invigdes fr ngra veckor sedan. Mnga frslag kom in varav sex av dem gick till final. Bakom vinnarfrsla-get str Anders Broman. 2530 rster kom in, och enligt GP fick Svettekrka nstan hlf-ten av rsterna.

TT

Mtesplats fr seniorer Freningen Boihop frelser p Karl Gustavsgatan om bo-ende fr seniorer under vren. Freningen vill f pensionrer att tnka framt och planera sin situation i frvg fr att underltta livet som ldring. I morgon den 11 mars kommer en arkitekt att bertta om hur man kan frbttra belysningen hemma. Och den 15 april kom-mer de att diskutera hur man skapar bogemenskaper fr ldre. Freningen Boihop har redan gemensamma boenden i Majorna och Mlndal, men nu planerar de att starta fler.

TT

Nu ska vrdtagare f ka gratis om de visar upp sin vrdkallelse Foto: TT Bild

Mstare ska minska sitt avfall

Foto: Sara Kappelin

REDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

4 Inrikes/Urikes 11 MARS 2015VSTFRONTEN

Antal asylskande barn i Gteborgs skolor kommer kartlggasGteborg: I dagslget finns inga siffror p hur mnga asyls-kande barn som gr p skolor runt om i Gteborg. Nu har man brjat samla in data fr att f in-formation om detta. Statistiken ska synliggra elever, samt un-derltta fr hur man ska jobba med elever i skolan.

Helen Svelid r planeringsle-dare p Stadsledningskontoret i Gteborgs kommun.

Siffrorna kommer att gra olika problem mer synliga. Idag finns de asylskande bar-nen inte med i statistiken. Men det pverkar ocks hela skolan.

Informationen kan hjlpa till att organisera nr det gller studievgledning och undervis-ning i elevernas modersml, s-ger Helen Svelid.

Det kan vara viktigt att ha information om hur mnga asylskande barn det finns p en viss skola, fr att ha detta i tanke nr man ser till resulta-ten som en viss skola presterar.

Analyser av de resul-tat som grs just nu blir lite ofullstndiga, eftersom mnga asylskande barn kommer hit senare under skoltiden. De gr ju inte i skolan i nio r. Ska vi

sedan jmfra med andra, s stller vi helt olika krav p oli-ka elever, sger Helen Svelid.

I dagslget finns inga planer p ett kat ekonomiskt std frn Gteborgs kommun till de skolor som har fler asylskande barn. Helen Svelid vet inte om detta kan komma att ndras beroende p vad statistiken sger. Siffrorna berknas vara frdigstllda till hsten.

Malin BergstrandPojke i gr trjan har klippt i rosa papper. Pojken i randig trja verkar uppspelt.

Bild: TT

Gteborg: I megaflyktinglgre-na i Mellanstern och Afrika trngs mnniskor i tlt utan vare sig belysning, vrme eller ventilation. En lsning till det problemet kan bli svenskdesig-nade temporra smhus. I maj kommer produktionen vara i full gng. Inte sedan andra vrldskriget har s mnga mnniskor va-rit p flykt i vrlden. Mnga av dem beviljas asyl i Europa och andra vstlnder, men de flesta stannar i konflikternas grannlnder i enorma flyk-tinganlggningar.

Mnniskor tvingas ofta bo i enkla flyktingtlt utan elek-tricitet, vrme och ventila-tiojn. Men nu ska en tillfllig Ikeastad byggas i norra Irak. UNHCR har bestllt ett stort antal Refugee Housing Units (RHU) frn svenska design-firmorna ChenKarlsson och Kanter&Karlsson i samarbete. Det kommer handla om minst 30 000 per r. Dennis Kanter r en av skaparna till projek-tet.

- Mnga flyktingar bor runt

12 r i lgren. S det hr blir ngon form av interrimsls-ning. Mellan de provisoriska tlten och ett permanent bo-ende, sger Dennis.

Det r ett svenskt bistnd i svensk ingenjrsanda. Projek-tet r finansierat av Ikea, och ska vara lika lttbyggt som deras produkter. Det handlar om tillflliga hus med fnster, riktiga vggar och lampor drivna av solpaneler. Idn r att byta ut flyktingtl-ten mot ett tligare, hemtrev-ligare, skrare och mer prak-tiskt alternativ.

Men det brjade ngon helt annanstans, i Formens hus, en innovationsplattform i lilla

bruksorten Hllefors. Konst-facksalumnen Johan Karlsson ledde ett projekt i att skapa friggebodar som skulle kunna fungera som bostder i flyk-tinglger.

Projektet fngade bland an-nat Ikeas designchef Lennart Ekmarks intresse, som satte honom i kontakt med Ikeas vlgrenhetsavdelning Ikea Foundation, som i sin tur kon-taktades av FN:s flyktingor-gan UNHCR. Efter att ha ftt uppdraget kontaktade Karls-son sin gamla studiekollega, Dennis Kanter.

- Fr nrvarande finns det inga liknande projekt n det-ta. Det r unikt i sin klass och konkurrerar med andra ls-ningar som just tlten.

Men projektet tog tid. Upp-giften var inte ltt de skulle skapa ett hus som var billigt, ltt att bygga, ltt att trans-portera, och inte vga mer n 100 kilo.

Mest problem hade de med vgg och takpanelerna. De skulle vara billiga, kunna st emot regn och kyla samtidigt som de skulle vara tillrckligt luftiga fr att klara ventilatio-nen. Priset per enhet fr inte vara mer n 1200 dollar. De behvde ocks vara ltta att frakta.

- Framfrallt prisbildning-en var det svraste. Vi har haft vldigt hga krav p oss att de inte fr kosta fr myck-et, och det har varit kompli-cerat. Samtidigt ska de vara ltta att frakta och stta upp.

Husen fr inte heller upple-vas som fr bra. I mnga ln-der med stora flyktinganlgg-ningar oroar sig regeringarna fr att flyktingarna ska ha det fr bra och att de drfr inte ska vilja flytta senare. Det fr helt enkelt inte vara fr drg-ligt att bo dr.

En annan anledning r att om flyktinglgrena upplevs som fr trivsamma s mins-kar omvrldens intresse. Folk ser d problemen som lsta och tappar intresset fr att hjlpa.

- Nr det kommer till det har vi mest gtt p magkns-la. Det r ju ett hus och inte ett tlt, s det r mer kns-

lan av det som spelar in. Ef-ter frsk i bland annat Etio-pien och Libanon har UNH-CR slutligen beslutat att be-

Svenskt tltprojekt ska lsa lgertrngsel

Husen r billiga, ltta att bygga, ltta att transportera, och de vger inte mer n 100 kilo. Projektet testades bland annat i Etiopien, i ett lger fr somaliska flyktingar. Bild: World design impact

Refugee Housing Units bygger temporra smhus fr att erstta de nuvarande tlten som saknar rimlig komfort

Dennis Kanter r projektledare fr Refugee Housing Units. Bild: John Falkirk

Fr nrvarande finns det inga liknande projekt

I KORTHET

REDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

Inrikes/Utrikes 511 MARS 2015 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: KARL-OSKAR SKEPPSTEDT

Fler Gteborgare n Stockholmare lever p bidragGteborg: Nstan 40 procent fler lever p sociala ersttningar och bidrag i Gteborg n i Stock-holm.Det visar en underskning som slpps av Statistiska centralby-rn. Men samtidigt ligger ande-len bidragstagare p en lgsta-niv i hela Sverige.

Andelen personer som le-ver p sociala ersttningar och bidrag var lgst i Stock-holms ln under frra ret. Dr lg andelen bidragstagare p 10,9 procent. I Vstra Gta-lands ln lg andelen p 14,9. Det innebr att nstan 40 pro-cent fler Gteborgare n Stock-

holmare frsrjdes med bidrag.

Men verlag s minskar an-talet bidragsfrsrjda i landet. Frra ret sjnk siffran med 1,6 procent i hela riket och lig-ger nu p en historiskt sett lg niv. Detta enligt en under-skning gjord av Statistiska centralbyrn p personer i ld-rarna 20-64. Sedan brjan av nittiota-let har andelen endast varit lgre tv gnger tidigare. Bi-dragen och ersttningarna som redovisas i undersk-ningen r sjukpenning, sjuk-

och aktivitetsersttning, ti-digare kallat frtidspension, ersttning vid arbetslshet samt ekonomiskt bistnd.

Den enda bidragsform som kade ngot var sjukpenning.

Patricia Higson

I Vstra Gtaland lever fler p socialbidrag n i Stockholms ln. Men samtidigt fr-srjs allt frre med socialbidrag i Sverige.

Foto: Ida sterberg

Franska atleter dda i helikopterkraschSpanien: Tio personer dog i en helikop-terkrasch i norra Spa-nien under grdagen. Av dessa var tre knda idrot-tare: olym-piska simma-ren Camille Muffat, brot-taren Alexis Valestine och seglaren Flo-rence Arthaud. Det var under inspelningen till verlevnads-programmet Dropped som tv helikoptrar kolliderade. Anledningen till kraschen r fortfarande oklar.

TT

Camille Muffat, en av de dda atle-terna

Foto: Mark J. Terrill / TT

Ukrainakrisen lngt ifrn lsningUkraina: Trots de senaste da-garnas framsteg fr vapenvi-lan i stra Ukraina r krisen lngt ifrn ver, varnar Tysk-lands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier.- Den r ett frsta steg fr att lugna ner situationen, men vi vet alla att vi fortfarande r vldigt lngt ifrn en lsning, sger han under ett besk i Bulgarien, dr han ven un-derstrk att landet kommer behva omfattande ekono-miskt std framver. Enligt FN:s uppskattningar har mer n 6000 mnniskor ddats i striderna.

TT

Hundra gripna i studentprotester Burma: ver hundra studen-ter har gripits av polisen i Burma under ett protestmte fr en ny utbildningsreform. Sedan november frra ret har studenter protesterat mot re-formen. En krngrupp skulle marschera till huvudstaden Rangoon, men deras tillstnd drogs in och de stoppades av polis. Studenterna skte skydd och uppgav att de blev slagna. I fredags slog polisen till mot ett liknande mte i Rangoon.

TT

Svenskt tltprojekt ska lsa lgertrngsel

Husen r billiga, ltta att bygga, ltta att transportera, och de vger inte mer n 100 kilo. Projektet testades bland annat i Etiopien, i ett lger fr somaliska flyktingar. Bild: World design impact

Refugee Housing Units bygger temporra smhus fr att erstta de nuvarande tlten som saknar rimlig komfort

stlla sin frsta omgng tlt. Gr allt som det ska s kom-mer de leverara minst 30 000 hus om ret Fretaget kom-

mer ven att fungera som ett social stiftelse - alla pengar som kommer in kommer att g till produktutveckling och

produktionseffektivisering.Igr hll Dennis Kanter ett fredrag om sina hus p Hg-skolan fr Design och Konst-

hantverk, dr han tidigare studerat.

John Falkirk

Flygstrejken r verSverige: Den elva dagar lnga strejken bland flygbolagets Norwegians piloter r slut. Konflikten, som pverkat ver 150 000 passagerare, har inneburit att nstan alla bolagets inrikesflygningar i Skandinavien stllts in, plus de flesta flygningar mellan Stockholm, Oslo och Kpen-hamn.Det norska bolaget understryker att det kommer att tar lite tid innan trafiken flyter normalt. Orsaken r att varken flygplan eller bestt-ningar finns p rtt flygplats. I morgon eftermiddag rknar bolaget med att planen ska g enligt tidtabell enligt norska NRK.

TT

REDIGERAT AV: KAJSA KALMUS

6 SPORT 11 MARS2015VSTFRONTEN

ISHOCKEY: Efter en veckas matchuppehll r det p tors-dag dags fr Frlunda Indians att kliva p Scandinaviums is fr den frsta kvartsfinalen i SHL.

Efter en formstark avslutning p grundserien r gteborgslaget redo att ta ytterligare ett kliv fr att ta sig vidare i slutspelet.

rets tv frsta mnader inleddes med en rad av skador och sjukdomar. I mitten p

januari rkade Christian Bckman ut fr en otck tackling i ett mte med Skellefte. Den resulterade i en kraftig hjrnskakning och en lng vg tillbaka. I torsdags stod han ter p is i den sista seriematchen mot Lule. Ngot som krvde rejlt med kraft frn veteranen.

Det var otroligt jobbigt men det var ocks sknt att knna att jag r tillbaka. Nu kan jag titta framt och g in i ett slutspel med knslan att det kommer

att bli bttre, sger Christian Bckman till Frlunda Indians hemsida.

KORT EFTER Bckmans skada drabbades ven Magnus Kahnberg av en hjrnskakning efter en tackling av Bryns Lukas Kilstrm. Fr Kahnberg har det inte gtt lika bra med terhmtningen. Han har fortfarande inte blivit av med yrseln.

I februari insjuknade stora

delar av laget i magsjuka. Anton Axelsson har varit borta med axel- och handledsproblem och i slutet av februari skadade Robin Figren foten i en nrkamp med Frjestads Ole-Kristian Tollefsen. Figren har fortfarande inte terhmtat sig och det r nnu oklart om han kan medverka i den frsta kvartsfinalen.

TROTS MOTVINDEN under de senaste mnaderna har

Frlunda Indians lyckats hlla en hg niv och landade p andra plats i serietabellen. Och Christian Bckman ser optimistiskt p de kommande veckorna.

Jag tycker att vi har bde bredd och spets och vi har hittat de nycklar som krvs. Det bsta med Frlunda r att du vet att varje r finns mjligheten att vinna.

Kajsa Kalmus

Christian Bckman omfamnas av Nicklas Lasu efter att han gjort ml i en match mot Bryns tidigare under ssongen. Foto: TT Bild

Frlunda laddar om

KRNIKA: Ftter. Handleder. Axlar. Huvuden. Magsjukor. Hindren har varit mnga under de senaste tv mnaderna. Men Frlunda har nd hittat en vg att behlla skrpa infr rets viktigaste period. P torsdag inleds kvartsfinalerna i SHL.

Jag hyser stor beundran fr trnare Roger Rnnberg. Han har gng p gng visat att han hellre utvecklar n avvecklar. Om ngon inte presterar gr han till sig sjlv och granskar sitt stt att coacha. Fr mig r detta en otrolig styrka. Att kunna ta

ansvar fr sdant som gemene man vill skylla ifrn sig fr r stort. Jag tror dessutom att detta skapar en ovrderlig trygghet i laget. Alla kan knna att det finns utrymme fr svackor och fr mjlighet att lra av sina misstag. De fr dessutom stttning nr det hnder. Roger str bakom sina spelare i alla vder och gr framfr och visar vgen nr det krvs.

Med Roger Rnnberg i ryggen klarade man att vnda vinterns negativa trend och visa att man klarar av att vinna matcher trots skador och skavanker. Spelare som annars

hller en lgre profil har tagit kliv och gjort uppoffringar fr att dra sitt str till stacken. Ordet egoism existerar inte i indianernas playbook.

Utmaningen fr Frlunda r nu att lyckas fortstta surfa p vgen de hittat. Att de lyckas hlla sig fokuserade och lugna ven om de r tnda och taggade. Alla rkar ut fr svackor d och d, och det vore ju oturligt om en sdan skulle komma lagom till slutspelet. Vi fr hoppas att de klarar sig undan med endast vinterns svacka denna ssong.

Nr spelarna ker igenom

det stora indianhuvudet in p Scandinaviums is p torsdag pbrjas den sista etappen p en hrlig ssong. P Twitter och hemsidor ser jag att flera spelare r s laddade att det pirrar i dem. De verkar ha hrliga magknslor och en tro p det bsta. Och Roger har tillsammans med sitt gng byggt upp ypperliga frutsttningar fr att resan ska leda hela vgen till Gtaplatsen.

Kajsa Kalmus

Roger och Frlunda r ngot stort p spret

Emmylou Harris fr Polarpriset KULTUR: Emmylou Harris blir den frsta countryartisten som fr Polarpriset.

Fr kanske frsta gngen lyckas Polarprisjuryn verraska p samma stt som Svenska Akademien. Emmylou Harris blir den femte kvinnan av sammanlagt 24 pristagare som fr Polarpriset i den populrmusikaliska klassen. I stllet fr att lyfta fram Dolly

Parton eller ngon av hennes mnga manliga countrykollegor valde juryn en Red dirt girl frn Birmingham, Alabama, som Emmylou Harris sjunger i en av mnga ltar som hon gjort sjlv.

EMMYLOU HARRIS r inte bara en gudabendad stmsngerska utan ocks en countrylegendar knd fr att hlla armlngds avstnd till sin

egen genre. Samtidigt som hon under mnga r samarbetat med artister som Bob Dylan, Dolly Parton och p senare r Mark Knopfler har hon under fem decennier hela tiden varit en artist i sin egen rtt.

Hennes countryltar har alltid legat nra den alternativa rockmusiken. Med sitt banbrytande album Wrecking ball frn 1995 tnjde hon countryns grnser

p ett nytt stt, inte bara genom att sjunga ltar av Neil Young, Jimi Hendrix och Gillian Welch utan ocks genom att vlja producenten Daniel Lanois som tidigare jobbat med bland andra U2 och Peter Gabriel.

Ett nnu mer verraskande val till priset r Evelyn Glen-nie. Som 12-ring frlorade Glennie nstan all hrsel och anvnder kroppen som reso-nanslda. TT

Emmylou Harris med sin gitarr. Foto: Wikimedia

I KORTHET

REDIGERAT AV: KAJSA KALMUS

KULTUR & NJE 711 MARS 2015 VSTFRONTEN

GTEBORG: De har trffats under fem intensivhelger sen i hstas, idag har de intagit G-teborg Wind Orchestras lokaler i Kronhuset. P scengolvet i den rda tegelbyggnaden vntar en-semblen p att ngon ska fatta taktpinnen.

Under frra spelret var fler n nio av tio dirigenter mn. Detta r ngot som Kultur i Vst vill f ordning p genom kursen Dirigent. Kursen r till fr tjejer mellan 15-25 r som vill prova p dirigentyrket. Ett 30-tal skte och efter en urvalsperiod med personliga intervjuer fanns 8 musikaliska tjejer kvar.

Det r stor skillnad att spela med orkester, ljudet blir s mktigt. Oftast brukar vi spela instrumenten sjlva.

Stina Liderud r 18 r och kommer frn Lidkping. Till skillnad frn hennes kurskam-rater som kommer frn gymna-sier och hgskolor med musik-inriktning lser hon sista ret p tekniskt gymnasium. Men musiken finns i blodet d bde hennes mamma och pappa r musiker.

Jag har spelat oboe i tta r och varit med i mnga olika orkestrar. Jag har ven dirigerat i tv av dem.

Men hennes situation r ovanlig. Kvinnor r kraftigt underrepresenterade inom dirigentkren.

MARIT STRINDLUND, chefsdirigent p Folkoperan i Stockholm r dagens gstlrare.

Vldigt sllan riktas det

kurser till unga mnniskor. Det hr initiativet r unikt fr Gteborg.

Det finns flera orsaker att arbeta mot en mer jmstlld yrkeskr men Marit Strindlund vill belysa vikten av att rekrytera frn hela poolen.

Annars kommer man att g miste om hlften av alla bra musiker.

KURSENS huvudlrare Merete Ellegaard berttar att man gr detta fr att skapa frutstt-ningar fr fler kvinnliga diri-genter. Historisk har fler dragit sig mot utbildningarna nr det funnits framstende kvinnliga frebilder.

Ngon som skulle vilja vara den frebilden r Martina Norn, en av deltagarna med musikalisk utbildning.

Det r nstan s man skyller p sig sjlv att det inte finns s mnga kvinnliga dirigenter. Jag skulle vilja vara den som vgar bryta mnstret, men det r svrt att vnja sig att st i rampljuset.

JUST DETTA R en av punkterna man arbetar med p kursen. Merete Ellegaard sger att man arbetar mycket med sjlvuppmuntran s att tjejerna ska vga ta fr sig mera. Man har ven haft gstfrelsningar med fokus p inspiration under vren.

I den takt som kvinnor tar sig in i yrkeskren s ligger en definitiv jmstlldhet mnga decennier in i framtiden.

Andreas Hedbck

Unga tjejer tar ton

Martina Norn dirigerar fr frsta gngen Gteborg Wind Orchestra. Foto: Andreas Hedbck

Ltta fingrar hos dirigent. Foto: Andreas Hedbck Hg koncentration hos Martina Norn. Foto: Andreas Hedbck

- med jmstlldhet som temaIS vrvar ny mlvakt - debuterar ikvllFOTBOLL: 20-rige Kristoffer Bjrk r klar fr rgryte IS och debuterar redan ikvll mot Lindome, det meddelar idag Gteborgsklubben p sin hem-sida. Mlvakten har provspelat i klubben en period, och bel-nas nu med ett kontrakt. Bjrk kommer nrmast frn Dals-torps IF dr han var utlnad frra vren frn Elfsborg.

I Kristoffer fr vi en vl-vxt mlvakt med en gedigen fotbollsutbildning som han visade prov p under sin tid i Dalstorp. Vi tycker att han och Fredrik Andersson kommer komplettera varandra vl och egga varandra att fortstta utvecklas, sger sportchefen Kent Carlzon.

Oscar Petr

Karlskogaback trffades av puck - sprckte testikelnISHOCKEY: BIK Karlskoga fr sannolikt klara sig utan backen Adam kesson resten av hockeyssongen. Hockey-backen trffades av ett skott p pungen i mndagens match mot Mora och testikeln sprack.

Det gjorde fruktansvrt ont, jag lg bara och skrek, s-ger kesson till aftonbladet.se.

Han har nu opererats och sger att skadan inte ska med-fra ngra framtida men.

kesson kan inte spela onsdagens match i hockeyall-svenskans slutspelsserie mot Malm och mycket tyder p att ssongen r ver. Det r extra tungt fr Bik Karlskoga som nu bara har fem backar tillgngliga.

TT

Wyclef Jean upptrder p Liseberg i majMUSIK: Hiphop-veteranen Wyclef Jean r klar fr att upptrda p Lisebergs stora scen den 28 maj, enligt ett pressmeddelande. Bokningen r en del av en endagsfestival, och Jean r en av tre artister som spelar denna dag. Vilka de andra tv blir kommer att meddelas senare.

Sedan tidigare r bland an-dra Veronica Maggio, Jackson Browne, The Cardigans och Status Quo klara fr njespar-ken i Gteborg i vr och som-mar.

TT

Wyclef Jean. Foto: Wikimedia

SISTA SIDAN VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66

http://www.vastfronten.se

DAGREDAKTIONENNyhetschef: Alice Nilsson

Reportrar: Victor Bergh Alvergren, Sara Keppelin, Eskil Blohm, Malin Bergstrand, Andreas Hedbck, Beata Thor, John Falkirk, Patricia Higson

Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONENNyhetschef: Ida sterberg

Reportrar: Kajsa Kalmus

Redigerare: Frida Bergstedt, Karl-Oskar Skeppstedt, Kajsa Kalmus, Ida sterberg

11 MARS 2015

KRNIKA

Beata Thor

Motstnd slutar inte att fascinera oss, sr-skilt inte i bcker och p bioduken. Att g mot strmmen, stta ner foten, vga sga emot. Vi flockas kring och vltrar oss i berttelser om mn-niskor som vgar st upp fr rttvisa och jmlik-het. Vi dyrkar frihetskmpar. Bde fiktiva och historiska. Men trots vr bjelse fr det fiktiva och historiska motstndet ter det sig snudd p omj-ligt att engagera de stora massorna (som mer n grna kper en biobiljett fr att f ta del av kamp-knslan) i stri-den fr ett jm-likt samhlle utan diskrimi-nering p grund av kn, hudfrg och sexuell lggning.

Det r en sak att kalla sig antirasist eller feminist och dela en status med viktigt budskap p facebook. Aktivt motstnd krver mer. Misstolka mig inte, att tala om vad man str fr och att sprida det budskapet ocks betydelsefullt. Men det rcker inte s. Det kan, i min mening, bli ltt att gmma sig bakom de ord vi vljer att beskriva oss med. Att kalla sig antirasist eller feminist betyder ingenting om man inte beter sig drefter. Str upp fr det man utger sig fr att vara. Mer n en gng har jag sttt p mn som kallar sig feminister fr att sedan nd falla in i trtta, gamla diskriminerande mnster eller folk som grna understryker att de inte r rasister fr att i nsta andetag slnga ur sig sikter som inte gr att tolkas som annat n rasism. Men i det allra flesta fall anvnds tckmanteln bara fr att skyla lathet. Det mste ju vara s mycket enklare att inte sga ifrn nr dessa orttvisor sker, ltsas att man inte sg eller hrde fas att man vet vad som r rtt och fel.

Hatten av till de fantastiska mnniskor som dag ut och dag in faktiskt kmpar aktivt fr att frndra vrt samhlle. De som tar debatten och gr skillnad p riktigt. Som mts av nthat och trakasserier fr att de ppet och rligt sger precis vad de tycker och visar att det finns alternativ till den hrskande normen. De som inte tittar bort el-ler ltsas att de inte hrde fr att slippa ta diskus-sionen, igen och igen och igen.

Till alla oss andra, som inte riktigt orka vill jag ge fljande uppmaning. Vi ska inte nja oss med att andra kmpat fre oss. De skulle aldrig vilja att vi lutade oss tillbaka nr vi inte r framme nnu. Ls fr all del bcker om modiga mnniskor och se filmer om historiskt motstnd. Men inspire-ras av dem, lr dig att vakna varje morgon, vssa armbgarna och ta stllning fr ett jmlikt sam-hlle. Det ska jag frska gra. Om och om igen.

Det romantiserade

motstndet

Ser inte felen bara frmganGTEBORG: Pitbullen Sophie r Gteborgs frsta vrd-hund. Hennes arbetsuppgifter r till exempel att sprida gldje och att hjlpa ldre att aktivera sig. Igr var hon p Seniormssan fr att visa upp sig sjlv och sin verk-samhet.

Vrdhundsfraren Yvonne Ericsson och Sophie r ett sammansvetsat par som sedan ngra mnader tillbaka hjlper till med ldrevrd, ex-empelvis p dags-verksamhet fr dementa i Askim. Tanken med So-phie r att hon ska hjlpa seniorerna till ett aktivare liv, men ocks att hon ska skapa gldje och ibland kanske bara kunna lugna ngon med sin nrhet. Hon kan ka gemenskapen fr dem som r dr men vi kan ocks ha henne som tr-ningskompis, sger Yvonne Ericsson. Sophie anvnds bde i stora grup-per men ven under mer privata hembesk. Men det r inte vilken hund som helst som fr bli just vrdhund. Sophie har genomgtt bde mentala tester och en ettrig utbildning fr att f rknas som kvalificerad fr sitt yrke d det r viktigt att hunden r social med alla sorters mnniskor och att hon alltid r ordd.

Hon ska ju fungera med alla, ven med personer som har handikapp utan att bli rdd eller arg, sger Yvonne Ericsson. En hund ser inte vra fel p samma stt som mnniskor utan ser bara vra frmgor. En vrdhund, som bulldogen Sophie, r extra trnad i att

inte vlja bort ngon som kanske annars anses vara lite annor-lunda. IGR VAR SOPHIE och Yvonne Ericsson p besk p Senior-mssan fr att sprida kunskapen om vrd-hundar och fr att visa vad det r. Intres-set var definitivt stort och pensionrerna flockades runt Sophie som verkade njuta av uppmrksamheten. YVONNE ERICSSON tror att vrdhundar kommer bli allt vanli-gare d man mrker att seniorerna mr bra av att trffa dem. Och mr man bra s behver man mindre vrd och mindre medi-ciner vilket i sin tur p lngre sikt innebr besparingar.

Att man blir glad av hundar r ju ltt att sga men svrare att bevisa men att medicineringen har minskat r fakta. Och det r inte bara vrd-tagarna som mr bra

av Sophie. ven i perso-nalen har man mrkt av att det blir bttre stmning och korttidsfrnvaron har minskat efter vrdhundens intg i verksamheten.

Emilia Berntsson

Pride (2014)nnu en verklighetsbaserad skildring av motstnd. Hr r det Storbritannien 1984. Gayak-tivister och gruvarbetare enas i sin kamp till tonerna av oddlig brittpop.

Selma (2015)En film fr alla oss som inte minns: Om medborgarrtts-rrelsens avgrande gon-blick och Dr Martin Luther King JR:s outtrttliga kamp. En fantastisk berttelse vl vrd alla de hyllningar den hittills mottagit. S viktig.

Timbuktu (2014)En angelgen berttelse om att leva under fundamentalistiskt frtryck. Timbuktu skildrar hur livet frndras fr mnniskorna i norra Mali nr jihadister tar ver makten och infr strnga frbud och hrda bestraffning-ar. Filmen r underbart befriad frn karikatyrer och stereotypa beskrivningar och dessutom otroligt vacker.

Bioaktuella filmer om motstnd att lra sig av:

Pitbullen Sophie hjlper ldre att aktivera sig. Foto: Erik Espeland