Regeringen har beslutat att delar av nationella proven i sexan blir frivilliga. Mlet r att minska lrarnas ar-betsbrda.

Det r proven i samhllsvetenskapliga och naturve-tenskapliga mnen som berrs, frn 15 april 2015.

Lrarnas arbetsbrda med nationella proven har kritiserats. Mycket av vrterminen i rskurs sex gr t till prov, sger Karin Hector-Stahre, enhetschef fr prov- och bedmningsenheten p Skolverket.

rets prov var redan frdiga nr beslutet frn Re-

geringen kom. Drfr kommer provet skickas ut till alla skolor som sedan individuellt fr avgra om de vill genomfra proven eller inte. Hur det kommer se ut i framtiden r fortfarande oklart enligt Karin Hector-Stahre. SIDAN 4

VSTFRONTENFREDAGEN DEN 13 MARS (aj d..) 2015 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

VDRET

Eftermiddag: Klart till halvklart med 7 grader. Ostlig vind 9 m/s.

Kvll: Klart med tempe-raturer runt 2-4 grader. Vinden ostlig med 7 m/s.

Brder hktas fr trippelmord

SIDAN 2

Gteborgarna minns sprvagnsolyckan SIDAN 2

Rttorna invaderar Gteborg

SIDAN 5

REDIGERAt Av: oScAR pEtR

Fredag den 13:e-quiz vidskeplig?

SIDAN 6

Sexornas nationella prov - frivilliga frn 15 april

Foto: Ida sterberg

2 GTEBORG 13 MARS 2015VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: FILIP LYRHEDEN

Dagen gteborgarna aldrig kan glmma

Jerry Holm, 67, pensionr

Lena Persson, 58, butiksbitrde

Jag minns inte s mycket av det fr jag bodde inte hr d. Jag hrde skert om det p ny-heterna och s men det var ju s lngesen nu.

Jag var p vg in till stan nr det hnde och skulle inte av vid Vasaplatsen men hoppade nd av tidigare fr att g frbi plat-sen och se vad som hnt. ven om jag inte knde ngon drab-bad s blir man oerhrt starkt berrd nr ngot snt hr hn-der s nra dr man bor.

Vad minns du av olyckan?

23 r sedan sprvagns- olyckanGTEBORG: Den 12 mars 1992 var en tragisk dag i Gteborg. Stadens vrsta sprvagnsolycka intrffade d, vid Vasaplatsen. En skenande sprvagn sprade ur med 13 dda och ungefr 30 skadade som fljd.

En gr torsdagsmorgon i mars stannar kollektivtrafiken mel-lan Sahlgrenska sjukhuset och Vasaplatsen i Gteborg. Detta bidrog till den kommande spr-vagnsolyckan. Sprvagnen ske-nade hejdlst nerfr backen, frn Wavrinskys plats mot Vas-aplatsen. Vid en omlagd vxel sprade den ur och hamnade p hllplatsen dr folk stod och vntade p att trafiken skulle komma igng.

Sprvagnen hamnade ven p krbanan bredvid och tv bilar klmdes fast under den. En av brnsle-tankarna brjade brinna och bran-den spred sid till sprvag-nen. 13 personer omkom. 29 skada-des.

Olyck-an brjade med ett elfel i nr-heten av Sahlgrenska sjukhu-

set och flera sprvagnar fick en och en backas nedfr Asch-

ebergsgatan dr en reservvxel p Vasagatan r om-stlld s vagnarna ska kunna sttas i trafik mot Valand. Den sista sprvag-nen, den som se-nare skenade, var dock strmls dr den stod uppe p Wavrinskys plats.

Trafikledaren be-stmde att brom-sarna skulle lossas

manuellt s att sprvagnen skulle kunna rullas ngra me-

ter ner till en strmfrande led-ning, dr fraren beordras dra i ndbromsen. Men en skring var snder i vagnen s nd-bromsen fungerade inte. Dessa order som trafikledaren gav gick emot de regler som fanns och efter olyckan dm-des han till villkorlig dom fr grovt vllande till annans dd och grov allmnfar-lig vrdslshet. Vst-fronten har skt Gteborgs Sprvgar fr en kommentar om hndelsen.

Idag, 23 r senare, skiner vrsolen p platsen. Det enda som ty- der p att n-gonting hnde hr den dr dagen r

en min-nes-sten i grset bredvid

hllplat-sen. Och skert

r det mindre n hlften av de som passerar hllplatsen under frmiddagen som fak-tiskt minns hndelsen.

Ida sterberg

Mordmisstnkta Uddevalla-brder hktadeGTEBORG: Idag hlls hkt-ningsfrhandlingarna mot de tv brderna som tidigare an-hlls misstnkta fr trippelmor-den i Uddevalla lrdagen den 7 mars. En av brderna sitter nu hktade.Frhandlingarna gde rum i skerhetssal 4 i Gteborgs tingsrtt under torsdag frmid-dag. Den ldre av brderna, fdd 1992, hktades p sanno-lika skl misstnkt fr mord och kommer att stanna kvar i hkte till dess att tal vcks. Sklen som klagaren anfrde fr fortsatt hktning baserades p bland annat risken att den misstnkte skulle undanrja bevis om denne frsattes p fri fot. Hktesfrhandlingar mot den yngre av brderna, fdd 1993, pbrjades vid klockan

12 och frvntas avslutas n-gon gng under eftermiddagen. Chefsklagare Daniel Edsbag-ge anskte om att den yngre brodern skulle hktas med res-triktioner. Frsvarsadvokat Hans Gaes-tadius var sammanbiten nr han mtte pressen efter beske-det om att hans klient skulle hktas.

Det kommer bli en lng ut-redning det hr, helt klart. En shr allvarlig hndelse krver en lng och gedigen utredning

Parterna har belagts med yttrandefrbud vilket innebar att Gaestadius var fordig.

Jag och vriga r belagda med yttrandefrbud och kan allts inte kommentera ngot verhuvudtaget i sak.

Oskar Dahlgren

Olyckan i siffror13 dda.

29 skadade. 54 ton vgde sprvagnen.

40 minuter innan alla skadade frts till sjukhus.

100 km/h uppskattar man att vag-nen kommit upp i under sin vansin-

nesfrd. 2 bilar fastnade under vagnen och

den ena fattade eld.

Jag bodde i Kramfors d men jag minns att jag hrde om det via radio och tv. Jag minns att folk dog och hur en bil brann. Och att en polisbil kte fre vagnen fr att varna folk.

Ulrika Tengby-Holm, 51, lrare

Erik Eliasson, 53, professor

Hela Gteborg var i chock, vi hade alla sett fruktansvrda bilder. Allt upprepades p ny-heterna under dagen. Vi var inte vana vid olyckor av den storleken hr i Gteborg och det kndes nra, vi hade lika grna kunnat vara dr.

Hktesfrhandlingarna gde rum i en skerhetssal i Gteborgs tingsrtt. Foto: Jessica Gow/TT

Den skenande sprvagnen kom strtande ner mot Vasaplatsen. Foto: Ida sterberg

Ida sterberg

GTEBORG 313 MARS 2015 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: ANDREAS HEDBCK

S ska frivilliga rdda mnniskoliv - med SMSGTEBORG: I vntan p ambu-lans kan insatser av hjrt- och lungrddning ha avgrande betydelse. Nu r det dags fr SMSlivrddare att engagera sig i Vstra Gtaland.

I Sverige drabbas nrmare 10 000 personer varje r av plts-ligt hjrtstopp. Fr varje minut utan behandling minskar ver-levnadschanserna med 10%. I dagslget r det bara cirka 500 av de drabbade som ver-lever. Detta gr att det ofta r allmnhet och anhriga som kanske kan bidra med den vik-tigaste hjlpen under de frsta kritiska minuterna. Med detta som grund startade organisa-tionen SMSlivrddare, fr att ge personer med hjrtstopp en strre chans att verleva.

SMSlivrddare startade 2010 som ett forskningsprojekt p Karolinska Institutet och testades i Stockholms inner-stad. Nstan fem r senare har organisationen cirka 12 000 anslutna livrddare och syste-met r i drift i hela Stockholm.

I VECKAN beslutades att metoden SMSlivrddare ska testas i Vstra Gtalandsre-gionen, skriver GrnBl Sam-verkan. Man kommer nu att rekrytera livrddare till pro-jektet och arbeta med att s-kerstlla larmkedjan frn den frsta lnken SOS-alarm till ambulanssjukvrd och rdd-ningstjnst.

verlevnadssiffrorna fr hjrtstopp i Sverige r inte srskilt bra. Vi mste ta till-vara p det faktum att s mnga har utbildning, sger Magnus Berntsson (KD) som r ansvarig fr mo-tionen till Hlso- och sjukvrdsstyrelsen. Han brjade skriva p frslaget s fort han hrde talas om den positiva utveck-lingen av projektet i Stockholm.

I sin enkelhet r det vldigt genialt. I frsta hand r det ett jttebra sys-tem fr den som drabbas, och

Villabrand i Lerum krvde stor insatsGTEBORG: En villa i Lerum blev i natt vertnd och explo-derade, men mirakliskt nog kom inga personer till skada. Dre-mot verkar en katt ha brunnit inne.Rddningstjnsten fick ett larm klockan 01:42 i natt om en fullt utbruten villabrand p Torpadalsstigen 11 i Lerum. Det var vervningen som stod i brand, och en kvinna befann sig ensam kvar i huset. Beslu-tet togs att skicka dit rkdy-

kare fr att kunna trnga sig in i huset och rdda henne vid behov.

BRANDEN BESKREVS som ganska kraftig, och rddnings-tjnsten beslt att skicka dit sexton bilar. Tretton av dessa var aktiva i slckningsarbetet, tv stycken var ledningsfunk-tionrsbilar och en var reserv med luft. Totalt var ett fyrtiotal man p plats, inklusive avls-ning.

Kvinnan lycka-des till slut ta sig ut frn branden, och ingen uppges vara skadad p n-got stt.

ENLIGT GP skall hon under natten ha vaknat av en smll, och genom det mrkt att hela huset var vertnt. Hennes bror var inte hemma vid tillfllet, dremot kan fa-

miljens katt ha befunnit sig i hu-set. Troligen har den brunnit inne, tillsammans med mngder av per-sonliga godelar, skriver Lerums Tidning.

Idag r hela hu-set i princip frstrt. Fnstren r utslagna, stora delar de-lagda, och resten rk- eller vat-tenskadat, enligt Lerums tid-

ning. Brottet rubriceras som mordbrand, men ingenting ty-der dock p att branden var an-lagd.

KONTROLLPERSONAL frn Rddningstjnsten var p plats klockan fem fr att kontrollera arbetet, och tio ver nio avslu-tades insatsen, enligt rdd-ningstjnsten i en kommentar till Vstfronten.

Victor Bergh Alvegren

Brand ver Lerums kommunhus. OBS: Bilden r ett montage.

Magnus Berntsson. Foto: TT Bild

dennes familj. Dessutom r det positivt att som medmnniska knna att man faktiskt hjlper till och gr en insats fr sina medvandrare hr p jorden.

PROJEKTTIDEN i regionen r tre r. Sedan ska arbetet fr-hoppningsvis permanenteras. De flesta personer i samhllet

har en mobiltelefon och sannolikheten r hg att en SMSliv-rddare hinner ta sig fram till den drab-bade snabbare n rddningstjnsten. Magnus Berntsson berttar att i cirka 40 procent av fallen

av pltsligt hjrtstopp i Stock-holm har en SMSlivrddare varit p plats fre andra utlar-

made resurser. Det finns en vldigt stark

frivillighet och engagemang hr och det finns ingen anled-ning att tro att inte vi kan n samma siffror i Vstra Gta-

landsregionen, sger Mag-nus Berntsson.

HAR NI FUNDERAT ver vad som hnder om ngot gr fel i rddningssituatio-nen?

Alla som r anmlda mste vara utbildade. Gr man en utbildning i Hjrt- och Lungrddning (HLR) fr man ocks lra sig att man mste gra vldigt mycket fel fr att situatio-nen ska bli smre n om man inte gr ngonting alls. Risken att man gr s fel r liten. Och om s bara en person blir rddad till livet med den hr satsningen s r det vrt det.

Kajsa Kalmus

Ett larm om misstnkt hjrtstil-lestnd kommer till SOS Alarm.

Larmoperatren tar hjlp av SMSlivrddare-systemet fr att se om ngon ansluten finns i nrhe-ten av platsen.

De som r inom 500 meter frn det misstnkta hjrtstoppet fr ett larm i sin mobiltelefon.

SMSlivrddaren fr dessutom ett sms med karta och uppgifter om positionen.

Finns ingen livrddare inom 500 meter utkas platsen till 700 meter. Dessutom kan en livrdda-re som exempelvis r taxichauf-fr, och alltid har en defibrillator i bakluckan, larmas inom en radie p 1 500 meter.

SMSlivrddaren utfr HLR och invntar ambulanssjukvrdare. Klla: idg.se

S funkar SMSlivrddareI tre r kommer projektet med sms-livrddning att testas i Vstra Gtaland. Bild: TT

verlevnads-siffrorna fr hjrtstopp i Sverige r inte srskilt

bra.

4 GTEBORG/INRIKES 13 MARS 2015VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: ALICE NILSSON.

STOCKHOLM. Ett nytt beslut frn Regeringen har faststllt att vissa delar av de nationella proven i sexan blir frivilliga. Anledningen r att minska lrar-nas arbetsbrda.

De nationella proven i sam-hllsvetenskapliga- och natur-vetenskapliga mnen blir frivil-liga frn och med 15 april 2015. Detta har regeringen bestmt.

Det har varit mycket dis-kussioner kring lrarnas ar-betsbrda med de nationella proven. Man tycker att vldigt mycket av vrterminen i rs-kurs sex gr t till prov, sger Karin Hector-Stahre, enhets-chef fr prov- och bedmnings-enheten p Skolverket. Reger-

ingen har drfr bestmt att proven i naturvetenskapliga- och samhllsvetenskapliga m-nen blir frivilliga. Att det blev just dessa mnen som frsvinner frn det obliga-toriska provet tror Karin Hec-tor-Stahre beror p att proven r nya och inte lika etablerade i skolan n.

NATIONELLA PROV i sam-hllskunskap och naturveten-skap infrdes fr tre r sedan och har sedan dess gett vrde-full statistik till Skolverket. De har ven ftt positiv respons frn lrarna som arbetat med proverna.

De tycker att testen r bra. De tycker att de konkretiserar

de nya kursplanerna vl och mnga lrare sger att pro-ven har stttat de i var och hur man kan bedma utifrn kun-skapskraven, Sger Karin Hec-tor-Stahre.

I OCH MED ATT PROVEN blir frivilliga kommer dock Skolver-ket inte att samla in provresul-taten frn de skolor som vljer att genomfra provet. Detta fr att statistik baserat p ett fri-villigt prov inte r lika trovr-digt som ett obligatoriskt natio-nellt prov. Att inte f statistik pverkar skolverkets arbete.

Vi kommer naturligtvis f ett mindre underlag att analy-sera i de hr mnena, sger Ka-rin Hector-Stahre.

I R VAR PROVET redan fr-digskrivet nr beslutet frn Regeringen kom. Drfr kom-mer provet skickas ut till alla skolor som sedan individuellt fr bestmma om de vill ge-nomfra proven eller inte. Hur det kommer se ut i framtiden r fortfarande oklart enligt Ka-rin Hector-Stahre.

Jag tror inte proven kom-mer frsvinna helt. Jag tror man behver ett bra och natio-nellt bedmningsstd i de hr mnena, sger hon.

ENLIGT DE NYA bestmmel-serna r det varje skolas rektor att bestmma om proven i NO och SO ska genomfras i klass sex.

Om rektorn beslutar att det ska gras blir provet obligato-riskt fr alla elever i rskursen. Trots rektorns makt att ta be-slutet kommer troligtvis, enligt Karin Hector-Stahre, mnga kommuner att fatta ett gemen-samt beslut fr alla kommu-nens skolor.

LINKPINGS KOMMUN har exempelvis redan bestmt att skolorna ska genomfra det frivilliga provet. Liknande av-tal har gjorts i Gteborg, dr stadsdelsnmnderna tar beslu-ten. Detta berttar Nordhems-skolans bitrdande rektor Mi-kael Hallberg fr Vstfronten.

Frida Bergstedt

Folktandvrden tar ver i hemmetGTEBORG. Missnjet med den privata aktren Oral Care har gjort att Folktandvrden tar ver munhlsobedmningar i hemmet. Detta sker eftersom Vstra Gtalandsregionen valt att inte frlnga samarbetet.

Fr Folktandvrden innebr detta en omorganisation d man mste se till att det finns perso-nal och tid till munhlsobedm-ningar i patienternas hem.

Anders Ljungn r tand-vrdschef fr allmntandvr-den i Vstra Gtalandsregionen och han r vldigt njd med att Folktandvrden har ftt ta ver uppgifterna som Oral Care tidi-

gare haft hand om. Vi vill grna ha detta upp-

drag, det r ett viktigt uppdrag s vi kan f en helhetssyn kring ldretandvrd och vrd till pa-tienter som lever med stora omvrdnadsbehov, sger han.

DE SOM BEHVER omfat-tande vrd och omsorg har rtt att f en munhlsobedmning hemma hos sig varje r utan att behva betala fr det. I en munhlsobedmning ingr en enklare kontroll av munhla, tnder och tandersttningar och det utfrs av en legitimerad tandhygienist.

Kristin Jnsson r tandsk-

terska inom Folktandvrden i Gteborg och i brjan av om-organiseringen kommer hon f flja med tandhygienisten till patienterna och hjlpa till med de administrativa uppgifterna.

Vi ska hjlpa tandhygienis-terna nu i brjan och se till s att de har koll p lget, sger hon.

MEN OMORGANISERINGEN kommer ta tid.

Vi rknar med att det kom-mer ta ngra mnader att f koll p de nya rutinerna och de administrativa uppgifterna, s-ger Anders Ljungn.

Estrid Wagersten

Uteblivna prov minskar arbetsbrdan fr lrare

Nu kan patienter f en munhlsobedmning i hemmet. Bild: Victor Bergh Alvergren.

Regeringens beslut: Somliga av de nationella proven blir frivilliga

Kanske blir trtta elever glada ver att slippa ett prov. Men betygsunderlaget blir ocks mindre, d man stller in prov och minskar p lrarnas arbetsbrda. Bild: TT/Jessica Gow.

I KORTHET

REDIGERAT AV: ALLA!

GTEBORG 513 MARS 2015 VSTFRONTEN

GTEBORG: I veckan har det rapporterats om en frmodad rttinvasion. Det har antytts att det i r blir extra mnga rt-tor p Gteborgs gator.

Hkan Rystrand, som jobbar som gruppchef p Anticimex Gteborg, tror inte p ngon rttinvasion, inte hel- ler att antalet skulle skiftar betnkligt mellan rs-tider.

Vi mnniskor rr ju oss ute mer p som-maren. D ser vi rt-torna mer. Dessutom r det mnga som lmnar matrester ef-ter sig p torg och i parker, d kommer rttorna fram.

DREMOT s ser han en lngtgende trend dr rttorna blir allt fler

i strre stder. Under 2006 ut-frde Anticimex cirka tv tusen jobb rrande rttor i Gteborg, 8 r senare r antalet upp i drygt 3000. Oftast handlar det om att stta ut fllor i omrden dr rttorna blivit ett problem.

Vi har en relativt ny flla som vi stter

ner i av-

lopps-systemen

via brunnar. Den fungerar automatiskt, rttan ddas och

skljs sedan vidare av vattnet.

P TRE R har uppemot 90 000 rttor mtt sitt de i Anticimex fllor. Detta trots att de bara placerat ut ca 300 fllor, vilket bara tcker en brkdel av Gte-borgs samtliga brunnar.

Hkan Rystad har ingen slut-giltig lsning p rttproblemet, men har en del ider hur man som privatperson kan hjlpa till att motverka trenden med kat antal rttor.

Dels br man frska lta bli att lmna matrester i par-ker, fr det r fda fr rttorna. Och om man bor i ett ldre hus kan man behva se ver att rr och stammar r tta, annars tar de sig in den vgen. r pro-blemet akut kan man anvnda bekmningsmedel, men det ska man ju hlla sig borta ifrn om det gr.

Eskil Blohme

GTEBORG: Vgen ut i arbete kan bli lng fr den som nnu inte riktigt behrskar sprket. Med projektet Hotelltalanger-na, som r ett samarbete mellan en rad lokala hotell, Arbetsfr-medlingen och Gteborgs Stad hoppas man kunna frkorta avstndet mellan sprkunder-visningen och arbetslivet.

Ett trettiotal sprkstudenter med utlndsk bakgrund fikar och minglar med representan-ter frn ngra av de stora ho-tellen i Gteborg, med frhopp-

ningen att mtet ska leda till framtida jobb via en inledande praktik. Det r andra gngen som Hotelltalangerna hlls, och senast blev det en succ.

Vi hade en grupp fr exakt ett r sedan p sjutton delta-gare, varav samtliga fick ngon typ av anstllning inom hotell i Gteborg, sger Alexander De-cerein som r projektledare p arbetsmarknads- och vuxenut-bildningsfrvaltningen.

MARTIN BLIDESKOG r ho-telldirektr fr ett av de med-

verkande hotellen, och deltog ven i fjol. Han stmmer in den positiva beskrivningen av projektet:

Det r en bra mjlighet fr oss som hotelloperatrer att hitta talanger inom vran bransch fr framtiden. Frra ret var det nstan slagsml om de som var hr, lite konkur-rens mellan hotellen. Vi hade ett par stycken som vi erbjd praktikplats, men de hade ftt p andra hotell redan.

En av de deltagande sprk-studenterna r Jenny, som flyt-

tat tillsammans med sin make frn Malaysia. Hon gr fram till Martins bord, lmnar sitt CV och minglet brjar.

Jag kan mnga sprk. Jag kan prata kinesiska, japanska, engelska, malaysiska, sger Jenny.

Martin r positiv, men om det leder till arbete terstr att se, men med tanke p frra rets resultat s r chanserna goda.

Pr Fredriksson

Brotten kade mycket mer i Vst

Minglar sig till hotelljobb

Antal rttor kar lavinartat i GteborgRttfakta

26 500 S mnga rttsa-neringar gjorde anticimex

frra ret..

2 cm S sm hl kan en vuxen rtta ta sig igenom.

5 minuter S lnge kan en rtta hlla sig under

vatten.

82 cm S lng r den strsta rttan som ngonsin

har hittats.

Klla: GP

Sex miljarder till frsvaretSTOCKHOLM: Regeringen vill satsa drygt sex miljarder kro-nor p frsvaret 20162020, sade frsvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Magdalena Andersson p en presstrff i gr. Dessutom vill regeringen verfra 1,3 miljar-der frn frsvarets internatio-nella verksamhet till frsvaret av Sverige. Pengarna ska bland annat anvndas till fr-strkt ubtsjakt och en militr styrka p Gotland.

- Det kommer att behvas betydande resurstillskott till det svenska frsvaret, sger Magdalena Andersson.

TT

Kvinnorttsaktivister gripna i Kina

KINA:Fem kvinnor hlls fngs-lade i Kina fr att ha planetar en demonstration mot sexuella trakasserier i kollektivtrafi-ken.

Det hr r helt orimligt. Ingen av dem har brutit mot lagen, sger Wang Qiushi, ad-vokat till en av kvinnorna.

Kvinnornas planerade de-monstration skulle ha gt rum i Peking p Internationella Kvinnodagen den 8 mars. De hade tryckt upp dekaler med budskap som stoppa sexuella trakasserier och uppmaning till polisen att gripa frvare. De greps tv dagar innan de-monstrationen. De anklagas nu fr att starta grl och pro-vocera besvr, en anklagelse myndigheterna anvnt tidi-gare mot politiska aktivister.

TT

Tv poliser skjutna i FergusonUSA: Tv poliser skts i gr morse, strax efter midnatt lo-kal tid, i Saint Louis-frorten Ferguson i samband med en demonstration utanfr polis-huset. Hndelsen skedde bara timmar efter att polischefen meddelat sin avgng. De skjutna poliserna uppgavs i gr vara vid medvetande och vrdas p sjukhus. En skts i axeln, den andre i ansiktet, rapporterar Reuters.

Ferguson har skakats av flera protester och upplopp det senaste ret efter att en obevpnad svart tonring, Michael Brown, skts ihjl i augusti.

TT

Kinesisk manifestation Bild: TT

SISTA SIDAN VSTFRONTEN

VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66

http://www.vastfronten.se

DAGREDAKTIONENNyhetschef: Patricia Higson.

Reportrar: Kajsa Kalmus, Frida Bergstedt, Victor Bergh Alvergren, Oscar Dahlgren, Eskil Blohm, Ida sterberg.

Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONENNyhetschef: Oscar Petr.

Redigerare: Alice Nilsson, Filip Lyrheden, Andreas Hedbck.

REDIGERAT AV: ALICE NILSSON

13 MARS 2015

KRNIKA

Victor Bergh Alvergren

1. Vad kallas fobin man har nr man r rdd fr fredagen den 13e? 1. Dysmorfofobi x. Paraskavedekatriafobi 2. Paraskavedekatriafobi Hexakosioihexe-kontahexafobi

2. Vilken av fljande tragedier intrffade fre-dag den trettonde?1. Flygolyckan i Anderna, 1972x. Columbinemassakern, 19992. Bombddet i Madrid, 2004

3. Vad heter mrdaren i den klassiska filmen Fredagen den 13:e frn 1980?1. Freddy Kreugerx. Jason Voorhees2. Michael Meyers

4. Fredagen den 13 oktober 1307 intrffade ngot som mnga anser vara bakgrunden till att datumet anses frhxat. Vad var det som hnde?1. Tempelherreorden s nr som utplnades p order av pven Clemens Vx. St Lucia brndes p bl2. Gregers Birgersson, Birger Jarls okta son, fddes och blev stamfader till Folkungat-tens okta gren

5. Hur mnga gnger per r kan fredagen den trettonde intrffa? 1. 1x. 32. 7

6. Vad ska man gra om en svart katt gr ver vgen fr att slippa otur? 1. Sga peppar peppar ta i tr och samtidigt ta med handen p ngot av trx. spotta tre gnger ver vnster axel 2. Springa fram och tillbaka ver vgen fem gnger

7. Om du rkar g under en stege, hur lnge blir du d drabbad av otur? 1. Sju rx. Tv mnader2. Tre veckor

8. Frr i tiden var fredagen den trettonde en vilodag d man skulle undvika att pbrja ett nytt arbete eller gra ngot bullersamt. Istl-let fanns det andra saker som ansgs vara bra att gra p denna dag, vad?1. Hr- och nagelklippning samt fotsvamps-behandlingx. Tillberedning av klsoppa samt lbrygg-ning 2. Kransbindning av nyplockade blommor samt tillberedning av rtte

9. Hur skrivs talet 13 med romerska siffror? 1. VIx. IIMV2. XIII

10. En knd svensk artist har skrivit en lt som heter 13. Vem d? 1. Hkan Hellstrm x. Veronica Maggio 2. Ulf Lundell

11. En av teorierna om hur fredagen den tret-tonde uppstod som otursdag grundar sig i den bibliska historien. Jesus hade tolv lr-jungar och tillsammans bildade de en grupp p tretton. Den trettonde lrjungen frdde Jesus och r drfr frknippad med olycka. Vad hette lrjungen som frrdde Jesus? 1. Petrusx. Judas2. Bartolomaios

12. 13 r ett primtal. Vilka av fljande talkom-binationer innehller inget primtal?1. 1 4 9 11x. 6 22 49 832. 4 15 21 44

13. 13 r ett oturstal i Sverige men i andra delar av vrlden finns andra olyckstal. Vad r oturstalet i Japan? 1. 4x. 92. 14

Testa dig sjlv: Vad kan du om fredagen den trettonde?

Stilla kommer Partillebussen rullande lngs E20:an in mot stan. De portabla kaffemug-garna sprider en doft av unken sump, och ett par morgontrtta harklingar bygger atmosf-ren fr den hr dagen. Rakt mot solen tornar pltsligt en enorm burkgestalt upp sig. Hela folkmassan tittar som i trans upp frn sina smartphones och beundrar den gnisterbrinnade gestalten.

Den gamla hederliga Gasklockan; Gteborgs frm-sta symbol fr den forna industritiden. En symbol fr den tiden Gteborg fortfarande stod i blom. En sym-bol som snart raseras, och med den hela den gamla epoken. Planen r att riva allting redan i hst.

GTEBORGS ENERGI str som gare till den gamla klockan idag. Det kommunala bolaget Gteborgs En-ergi. Kommunen, som finansieras av medborgarna, och har till uppdrag att vrna oss alla. Den kommun som aldrig brytt sig om bevarande och stadens histo-ria. Rivningsraseriet i Haga r det frmsta exemplet, ointresset att bevara kranarna i hamnen ett av de senaste.

Samtidigt frsker kommunen hlla fasaden uppe genom ett kulturhistoriskt bevarandeprogram, som man antog fr snart sexton r sedan. Ett bevarande-program som hvdar att kulturarvet skall bevaras och levandegras, med skrivelser som ldre miljer ger oss insikt om en frgngen tids levnadsvillkor och berttar p ett mycket pedagogiskt och lttillgngligt stt om en stads eller plats utveckling.

ETT BEVARANDEPROGRAM dr Gasklockan str med som srskilt viktig. Kommunen skriver att Res-terna frn gasverket har industrihistoriskt vrde och utgr ocks ett viktigt inslag i stadsbilden. Men av detta syns inga spr i det faktiska agerandet.

Den gamla gedigna gasklockan r den fjrde i ordningen, och byggdes 1933. Det var i den som stadens gas frvarades p ett s-kert och fungerande stt, och den utfrde trget sin tjnst i sextio lnga r. Det var gas-klockan som gjorde att gteborgarna slapp huttra och frysa under de lnga krigsren.

Det var gasklockan som gjorde att gatlyktorna kunde skina alla lnga och mrka vinterntter, och lysa vgen fr nattsuddande lokalbor. Och idag r det Gasklockan som erbjuder Gteborgs enda knda bo-plats fr den utrotningshotade Pilgrimsfalken den fgel som hade varit helt borta frn landet idag om det inte var fr vissa gteborgares insatser fr den. Den Gasklocka som r det frsta landmrket man ser p vg in mot stan. Ett landmrke som idag r unikt i sitt slag.

MEN NU KOMMER KOMMUNEN allts riva den, utan att ens ha ngra ider vad som skall finnas

dr istllet. Man hvdar bara att marken r vrdefull. Historien och verkligheten fr sledes ge vika fr politiska nycker och syn-nerligen oklara ekonomiska tan-kar. Som s ofta i den hr stan.

Victor Bergh Alvergren

Gteborgs frmsta industriarv mot graven

En symbol fr den tiden

Gteborg fortfarande stod i blom.

Rtt svar: x, 2, x, 1, x, x, 2, 1,

2, 1, x, 2, x.

Fredagen den trettonde intrffar en till tre gnger per r och i r r vi extra otur-samma. Fr bara en mnad sen var det fredagen den trettonde och nu r det allts dags igen.Att otursdagen intrffar tv mnader i rad r ovanligt, det hnder bara med sex eller elva rs mellanrum, nsta gng blir allts 2026. Nr fredagen den trettonde intrffar tv mnader i rad r det alltid i februari och mars och aldrig ett skottr.

Tre knda skrckfigurer. Men vilken av dem spelar i Fredagen den 13:e? Bild: WC/Helgi Halldrsson.