varmt välkomna! - uppdrag psykisk hälsa

Varmt välkomna!

1

Har du problem med

tekniken – eller inte kan

använda chattfunktionen.

Maila dina reflektioner till

[email protected]

Vi är många i mötet och därför har

ni inledningsvis avstängda

mikrofoner. Under tiden kan ni

använda chatten.

Chatten hittar ni under ”Chat”,

eller under ”More” beroende på

om ni har helskärm eller inte.

Använd den gärna för att

reflektera och diskutera under

tiden.

mailto:[email protected]

Material och länkar skickas ut efter dagens webbinarium!

2

Efter dagens webbinarium

kommer ni att få ett mail med

länkar och material:

▪ Länk till film med webbinariet

▪ Materialet vi använder idag

▪ Länkar till information och

verktyg som presenteras

▪ Länkar till kommande

webbinarier

Programpunkt Talare/deltagare

Välkomna Ing-Marie Wieselgren

Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla

Bergman

Forskare och experter om att fånga upp och förebygga

utmattning och PTSD – del 1

Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg

Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren

Kort paus



Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,

Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,

Ing-Marie Wieselgren

Suntarbetsliv Charlotte Jonzon

Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren

Möjlighet till samtal för de som önskar

Program för dagens webbinarium om återhämtning

3

Från teori till praktik i coronatider

4

Målet

HR och chefer inom

vård, omsorg,

socialtjänst och skola

har kunskap, verktyg

och förutsättningar

att stärka sitt

arbetsmiljöarbete

samt fånga upp och

nå ut till medarbetare

i behov av stöd med

anledning av

coronapandemin

Kunskaps-

inhämtning

Utveckling av

verktyg och

arbetssätt

Dialog och

spridning

Praktisk

användning

Praktisk tillämpning av

aktuell kunskap för att

motverka psykisk ohälsa

och sjukskrivning hos

välfärdens medarbetare

och chefer i hela landet.

Arbetet medfinansieras av

Vinnova

Syftet med dagens webbinarium

5

• Lyssna till goda råd från forskningen om hur

man som chef eller HR kan fånga upp och

förebygga utmattning och PTSD med

anledning av pandemin

...

...

...

...

6

Hur kan vi förebygga att

dessa risker uppstår?

Vilka risker är särskilt

aktuella just nu?

(exempel)

Inlånad personal med

annan/kortare utbildning eller

annan nyutbildad personal

Upprepad exponering för trauman

Samvetsstress

Hög arbetsbelastning under en

längre tid

Svårt med kollegialt stöd

Svårt med nära chefsskap

Konflikter

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Hur kan vi hantera dessa risker på

arbetsplatserna?

Hur kan vi fånga

upp arbetsplatser

och medarbetare

där risken är stor?

EXEMPELExempel: Hur kan vi tänka?

Viktigt – men inte

det vi fokuserar på

idag

Viktigt – men vilka

riskerna är just nu

kan ni från era

verksamheter

Idag ska vi prata om hur vi konkret fångar upp de här

arbetsplatserna och medarbetarna och vad vi kan göra.

Just nu är det tomt här – men vi hoppas fylla på med konkreta

metoder, råd och verktyg under de närmaste två timmarna.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är basen




Bergman





Kort paus










7

Utmattning – en kort introduktion

8

Marie Åsberg

Professor emeritus, Karolinska institutet

[email protected]

• Vad menar vi med begreppet utmattning?

• Hur kan ett typiskt symtomförlopp se ut?


Stress

flight

fight

freeze

……

co

pin

g s

trate

gie

r……

åtgärda situationen

hantera känslorna

Aktiva (”approach”)

t ex problemlösning

söka information

Passiva (”avoidance”)t ex förnekande

önsketänkande

gnäll och självömkan

Stress är kroppens mobiliseringsreaktion på hot

9

Stress och sjukdom

Livskris

Akut livshotande

Akut livshotande, sena effekter

Kronisk

Kronisk, sena effekter

Anpassningsstörning

Akut stressyndrom

PTSD

Utmattningssyndrom

Kroppslig sjukdom

10

Sjukdomsbilden vid utmattningssyndrom

domineras av …

• ”hjärntrötthet”

• kognitiva störningar uppmärksamhet, koncentration, minne,

orientering, språk, uppträder frf allt under belastning

• stresskänslighet

11

Vägen till väggen är lång

månader6 12 18 24 30

riskfas akutfas återhämtningsfas

12

13

Pernilla Bergman

Psykolog, Regionalt kunskapscentrum kris

och katastrofpsykologi, Region Stockholm

[email protected]

PTSD och akuta stressreaktioner – en kort introduktion

• Vad betyder PTSD?

• Hur kan ett typiskt symtomförlopp se ut?


©

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom

• Upprepade påträngande minnen, återupplever det som hänt

• Ger ofta stark ångest och stress

• Undvikanden

• Kognitiv påverkan; minnes- och koncentrationssvårigheter

• Förändrad sinnesstämning; känner sig nedstämd

• Överdrivet spänd, lättskrämd, lättirriterad

• Kroppsliga besvär; ex magont, hjärtklappning, högt blodtryck

• Sömnsvårigheter

• Självmordstankar

14

©

Posttraumatiskt stressyndrom DSM-5*

A. Exponering Händelse med upplevelse av plötslig död, egen eller närståendes livsfara eller allvarlig skada, `first-responders´

B. Påträngande Tankar, bilder från händelsen, mardrömmar, repetitiv lek

C. Undvikande Av tankar, känslor, situationer

D. Kognitioner/tankar och sinnesstämning - negativ förändring efter händelsen

E. Anspänning irritabel, självdestruktiv, vaksam, lättskrämd, koncentrationssvårigheter

F. > 1 mån efter händelsen (för kriterierna B, C, D och E)

G. Funktionsnedsättning socialt och/eller i arbete eller studier

H. Beror inte på medicinering, missbruk eller annan sjukdom

I. Specificera - med dissociation / fördröjt uttryck

*American Psychiatric Association, 18 maj 2013

www.dsm5.org/Pages/Default.aspx

15

http://www.dsm5.org/Pages/Default.aspx

©

Akut stressyndrom DSM-5*

• Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld

• Påträngande symtom (minnen, återupplevanden, stark ångest vid triggers, mardrömmar

• - Negativ sinnesstämning (svårt känna positiva känslor)

• - Dissociation

• - Undvikande av saker/situationer som förknippas med händelsen

• - Arousal (sömnstörning, irritabel, vaksam, lättskrämd)

• Varaktighet enligt kriterium B, ≥3 dagar <1 månad med debut omedelbart efter traumat

• Symtomen orsakar signifikant subjektivt lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller andra viktiga funktionsområden

• Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller annat medicinskt tillstånd

16

*American Psychiatric Association, 18 maj 2013www.dsm5.org/Pages/Default.aspx

http://www.dsm5.org/Pages/Default.aspx

©

Utfall - Återhämtning över tid efter potentiellt traumatisk händelse

Låg

Hög

Fun

ktio

nsn

ivå

Tid

Kroniska besvär 5-30%

Fördröjda besvär 0-15%

Återhämtning 15-25%

Motståndskraft/resilience35-65 %

Hög stresstålighet/resistens

dagar-veckor månad-månader–år

ASD (>4 dagar) PTSD (>1 mån)

(Bonnano 2004; Bisson et al. 2007; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)

17




Bergman





Kort paus










18

19

Marie Åsberg

Professor emeritus,

Karolinska institutet

Ingibjörg Jonsdottir

Professor och

verksamhetschef för

Institutet för Stressmedicin,

Västra Götalandsregionen

Lotta Dellve

Professor i

arbetsvetenskap vid

Institutionen för sociologi

och arbetsvetenskap,

Göteborgs universitet

20

Marie Åsberg

Professor emeritus, Karolinska institutet

[email protected]


månader6 12 18 24 30

Förloppet vid utmattningssyndrom

riskfas akutfas återhämtningsfas

Prevention Rehabilitering

21

Nya kliniska riktlinjer för utmattningssyndrom

• Representanter för fem specialistföreningar

• allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, företagshälsovård, rehabilitering, psykiatri

• Olika professioner: läkare, psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och patientrepresentanter

• Sanktionerat av Socialstyrelsen

• Kommer 2021

22

Nya kliniska riktlinjer kommer 2021

1. Stress och utmattning - historik, stressbegreppet

2. Utmattningssyndromet: symtom, förlopp, skattning

3. Patofysiologi och biomarkörer

4. Diagnoskriterier

5. Arbete och utmattningssyndrom

6. Existentiella aspekter

7. Behandling

8. Prevention

23

Stress och utmattning är komplexa fenomen

- det finns ingen grundbult

24

Haddon’s matrix

Pre crash Crash Post crash

Driver

Car

Roads

25

Haddon’s matrix

Risk Kollaps Återhämtning

Människa

Arbetsplats

Samhälle

26

Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS

1. Koncentrationsförmåga

2. Minne

3. Fysisk uttröttbarhet

4. Uthållighet

5. Återhämtningsförmåga

6. Sömn

7. Överkänslighet försinnesintryck

8. Upplevelsen av krav

9. Irritation och ilska

Nu finns det en kortversion med bara fyra frågor!

Hur fångar vi upp risk för utmattning?

28

Stressprevention på arbetsplatsen

• utbildning av chefer (t ex Psyk-E bas arbete) och

medarbetare (Psyk-E bas krisstöd)

• kollegiala samtalsgrupper (evidensbaserat!)

29

Psyk-E bas• Korta videofilmade föreläsningar om relevanta områden av de bästa experterna

(textade)

• Faktablad med lättläst skriftlig redovisning av föreläsningarnas innehåll

• Används i smågrupper (6-8 personer) med lokal utbildningsledare som arbetar med hjälp av en manual

• 25 procent information, 75 procent reflektion

• Kan om nödvändigt användas digitalt

• Psyk-E-bas ”Arbete” och Psyk-E-bas Krisstöd är två av utbildningarna

mer info på psyk-e.se30

http://psyk-e.se/

31

Lotta Dellve

Professor i arbetsvetenskap vid Institutionen

för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs

universitet

[email protected]


ATT FÅNGA UPP OCH FÖREBYGGA UTMATTNING

Handfasta råd med fokus på organisation och ledning

Lotta DellveProfessor i arbetsvetenskapInst för sociologi och arbetsvetenskap

32

1. STÄRK ORGANISATORISKT OCH SOCIALT SÄKERHETSKLIMAT

HÖGSTA LEDNING

1. Uttala tydligt att ledningen är verkligt engagerade i att förebygga ohälsa

2. Klargör tydligt prioritering av hållbarhet, hälsa och säkerhet vs

produktionsmål

3. Undersök att organisationens kommunikationskanaler verkligen är alerta och

flödande för problembeskrivning kring arbetsmiljö och hälsa, som fångar upp

tidiga tecken på utmattning och obalanser

4. Se till att det finns experter på utmattning och arbetsrelaterad hälsa på plats

och en bred delaktighet i frågor om arbetsmiljö

Enhetschefers

arbete och ledning Stödresurser: Nära, tillitsbaserat, avlastande

Stöd genom överordnad: Tid och intresse för

personal- och verksamhetsnära frågor

- Aktivt lyssna och fråga vilket stöd som behövs!

33

2. LÅT DET ORGANISATORISKA STÖDET UNDERSTÖDJA HÄLSOFOKUSERAT LEDARSKAP

- SKAPA GENERELLA OCH INDIVIDUELLA ANPASSNINGSMÖJLIGHETER

Låta enskilda medarbetare anpassa arbetet efter egna önskemål och kapacitetSkapa arbetsvillkor som gör det lätt för alla medarbetare att anpassa arbeteHa lyhördhet på medarbetares signaler på överbelastningHa lyhördhet på om egen belastningen skulle bli för stor eller svår

Ledarskap som ser möjligheter att…

Förtroendefullt samarbete HR – enhetscheferAdministrativt stödStödjande policies och riktlinjer

Deltagit i organisatorisk hälsofrämjande satsning

HRM-master 2020: Linde & Rabe Gundersen34

- Minska risker i personalens arbetsförhållanden

Fysisk belastning

Tidspress

Känslomässiga krav

Ensamarbete

Bristande arbetsklimat

stöd i organisationen

ledarskap

arbetsmiljöarbete

VANA VID BRISTANDE ARBETSMILJÖN KAN CEMENTERAR KLIMAT

– MINSKAR ENGAGEMANG I UTVECKLINGSARBETEN

Dellve L. (2003) Explaining occupational disorders and work ability among home care workers.

(doktorsavhandling). Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin35

1 2 3 4 5

God samverkan med medarbetare

Stöd genom chefskollegor

Organisatoriskt stöd

Stöd från ledning

Betungande rollkrav

Medarbetarkonflikter

Organisatoriska styrningsbrister

Värdekonflikter

Överbelastning

Lojalitetskrav

Resursbrister

Tids- och logikonflikter

- Minska risker och resurser i enhetschefernas arbetet

ORIMLIGA KRAV MED BRISTANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

- ÖVERBELASTNING

- LEGITIMERAR SVÅRIGHETER ATT UTVECKLA36

3. STÄRK RESURSER OCH MINSKA KRAV BLAND 1:A LINJENS CHEFER - så kan de bättre sköta sitt uppdrag avseende arbetsmiljö

-0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

Överbelastning

Tids- och logikonflikter

Organisatoriska styrningsbrister

Värdekonflikter

Betungande rollkrav

Medarbetarkonflikter

Lojalitetskrav

God samverkan med medarbetare

Stöd genom chefskollegor

Organisatoriskt stöd

Stöd från ledning

37

4. TILLVARATA LÄRANDE också UNDER PANDEMIN

Handbok: Lärande för hållbar verksamhetsutveckling. Eriksson mfl 2020https://drive.google.com/file/d/1DhaZP9ZWBea-Phrfcs2nKCMJZJ779NzX/view?usp=sharing

38

https://drive.google.com/file/d/1DhaZP9ZWBea-Phrfcs2nKCMJZJ779NzX/view?usp=sharing

STÄRK ORGANISATORISKT - SOCIALT SÄKERHETS & LÄRANDEKLIMAT

HÖGSTA LEDNING

1. Uttalar tydligt att ledningen är verkligt engagerade i att förebygga ohälsa

2. Klargör tydligt prioritering av hållbarhet, hälsa och säkerhet vs produktionsmål

3. Undersök att organisationens kommunikationskanaler verkligen är alerta och flödande

för problembeskrivning kring arbetsmiljö och hälsa, som fångar upp tidiga tecken på

utmattning och obalanser

4. Se till att det finns experter på utmattning och arbetsrelaterad hälsa på plats och en

bred delaktighet i frågor om arbetsmiljö

Enhetschefer som

Lyssnar, Anpassar

Skapar utrymme

Stödresurser: Nära, tillitsbaserat, avlastande

Överordnad: Tid och intresse för personal- och

verksamhetsnära frågor

Aktivt lyssna och fråga vilket stöd som behövs!

ORGANISATORISK LÄRANDEKLIMAT

Öppenhet, utrymme, klimat, arenor

Enkel, tydlig struktur och slack i styrning39

ARBETSMATERIAL

Lotta Dellve & Andrea Eriksson

”Hållbart ledarskap i vardag och förändring”.

Använd fritt och som det passar!

Rapport med fördjupad beskrivning och referenser:

Högskolan Borås; Styrning, Organisering och Ledning 2016:1

Vetenskaplig artikel - teorin

Dellve & Eriksson (2017). Health-promoting managerial work: A theoretical framework for a leadership program that supports knowledge and capability to craft sustainable work practices in daily practice and during organizational change. Societies, 7(2), 12.

HÅLLBART LEDARSKAP I VARDAG OCH FÖRÄNDRING

Nedladdningsbart https://www.gu.se/socav/om-oss/samverkan/hallbart-och-halsoframjande-ledarskap-och-arbetsliv

40

https://www.gu.se/socav/om-oss/samverkan/hallbart-och-halsoframjande-ledarskap-och-arbetsliv

Lotta Dellve [email protected]

TACK FÖR TID och UPPMÄRKSAMHET!

41


42

Ingibjörg Jonsdottir

Professor och verksamhetschef för Institutet

för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen

[email protected]


44




aktuella just nu?

(exempel)


arbetsplatserna?

Hur kan vi fånga upp

arbetsplatser och

medarbetare där risken

är stor?

Gemensam diskussion och frågor

Har du frågor till forskarna?

Använd chatten!

45

KORT PAUS

Vi börjar igen om bara ett par

minuter




Bergman





Kort paus










46

47

Pernilla Bergman

Psykolog, Regionalt

kunskapscentrum kris och

katastrofpsykologi, Region

Stockholm

Maria Bragesjö

Forskare Karolinska institutet

och medverkande i

utformningen av regionalt

vårdprogram för PTSD

Aleksandra Sjöström-

Bujacz

Forskare, Karolinska

Institutet

Niclas Wisén

Psykolog och forskare

Karolinska Institutet

48

Pernilla Bergman

Psykolog, Regionalt kunskapscentrum kris

och katastrofpsykologi, Region Stockholm

[email protected]

www.katastrofpsykologi.se


http://www.katastrofpsykologi.se/

©

5 principer för psykologiskt krisstöd

1. Säkerhet och trygghet

-Visa omsorg

2. Lugna

-Få ner stressnivån

3. Socialt stöd

-Informera

5. Inge och stärk känsla av

hopp

-Lyssna

4. Tillit till egna och samhällets

förmågor

-Stödja

(Hobfoll, S. et al., 2007)

49

©

Fokus för psykologiskt krisstöd

1. Underlätta och stärk återhämtningsförmåga

2. Identifiera de som behöver stöd och behandling över tid utifrån en proaktiv hållning

50

©

Psykologiskt krisstöd i region Stockholm• Centralt finansierat krisstöd, externt och internt organiserat

• Krisstöd per telefon, dygnet runt

• ”På –plats-lösning”– i fikarum, lunchrum, överlämning natt/dagpersonal

• Planerade gruppinsatser

• Individuella medarbetarsamtal

• Chefsstödjande samtal

• Rundringning till icke-närvarande personal

• Utbildningsinsatser för internt medarbetar- och chefsstöd

• Riskbedömning –länka vidare utifrån unika behov www.katastrofpsykologi.se

51

©

Konkreta råd utifrån aktuell forskning och erfarenheter av idag:

1. Samarbeta HR; arbetsmiljö och personal med kris – och katastrofpsykologisk kompetens/ ft-hälsovård – en framgångsfaktor

2. Säkerställ att personal vet ATT och VAR psykologiskt stöd finns – hjälpsamt att känna till

3. Säkerställ att finns kompetens kring riskbedömning - agera proaktivt

4. Säkerställ tydlig vårdkedja – smidig överföring mellan vårdnivåer och vårdgivare

5. Inför rutiner för exempelvis in- och utcheckning vid arbetspass, inför kollegialt stöd etc.

6. Inför kunskap om stresshantering och vikten av mikropauser, under arbetsdagen - som del av organisatoriskt arbetsmiljöarbete

7. Inför obligatorisk reflektionstid som del av organisatoriskt arbetsmiljöarbete

52

*Tomlin et al, 2020. Psychosocial Support for Helathcare Workers During the Covid -19 Pandemic

©

Citat av-samordnare för externa krisstödsinsatser under pandemin:

”Vid extrem arbetsbelastning finns det av arbetsmiljöskäl ett egenvärde i att ha en fast rutin för avlastning och reflektion. Det påverkar hela arbetsklimatet till att bli mer öppet, flexibelt, lyhört för olikheter, mindre duktighet eller macho osv. Även på en symbolisk nivå, att arbetsgivaren bryr sig.”

53

54

Maria Bragesjö

Forskare Karolinska institutet och

medverkande i utformningen av regionalt

vårdprogram för PTSD

[email protected]


SKR webbinarium: Förebygga och fånga

upp utmattning och PTSD.

Maria Bragesjö

Leg. psykolog, doktorand

Projektledare Kunskapsspridning RVP PTSD

Specialist i klinisk psykologi

Leg. psykoterapeut

56

Trauma?

Kort- och långsiktiga reaktioner/symtom på post-

traumatisk stress

Händelsen hemsöker en via minnesbilder, mardrömmar

Undvikanden

Förändring i sitt sätt att tänka om sig själv och världen

Förhöjd vaksamhet

Varaktighet minst 1 månad

Lidande och funktionsnedsättning

57

Målet med tidiga krisinsatser

Minska initial stress

Minska lidande i stunden

Normalisera reaktioner

Upprätthålla arbetsförmåga

Känna stöd och trygghet

Goodwill från företag

Förebygga PTSD

WHO: Universal,

Selective, Indicated

58

Processen framåtMänniskor har en god förmåga till naturlig läkning

Varken uppmuntra eller hindra människor från att berätta

Watchful waiting

Fråga, screena tex med PCL-5, normalisera

Inom första månaden, erbjud korta behandlingar med trauma-fokuserad KBT

Om gått längre än 1 mån och vid PTSD, erbjud trauma-fokuserad KBT eller EMDR, OBS! psykodynamisk terapi ska endast ska bedrivas inom ramen för forskning vid PTSD och att användning av benzodiazepiner är icke-göra

Om ej effekt, specialiserad bedömning

59

61

Aleksandra Sjöström-Bujacz

Forskare, Karolinska Institutet

[email protected]


62

Risk för psykisk ohälsa och

behov av psykologiska stödinsatser

i samband med covid-19-pandemin

Aleksandra Sjöström-Bujacz, PhD

Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet

63

81%

76,70%

84,10%

10,60% 9,80% 9,20%8,40%

13,50%

6,70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Utbrändhet PTSD Depression

Mönster i stressreaktion efter första vågen

Resilient Försämrad Stark

64

Har du erbjudits (använt) något av följande typer av stöd

någon gång under den nuvarande pandemin (sedan mars

2020)?

1. Utbildningsinsatser gällande Covid-19 80% (70%)

2. Tillgång till information om psykisk hälsa 70% (20%)

3. Ett utrymme där det finns möjlighet för vila 50% (30%)

4. Schemalagda samtal i grupp som leds av psykologer/kuratorer/HR 50% (30%)

5. Schemalagda möjligheter för kollegor att stämma av 45% (35%)

6. Enskilda samtal som leds av psykologer/kuratorer/HR 45% (10%)

7. Utbildningsinsatser om potentiellt traumatiska situationer 45% (20%)

8. Kollegialt stöd, kamratstöd, mentorskap eller liknande 40% (25%)

65

▪ Kom ut i naturen!

▪ Visa intresse för en kollega och lyssna till problem.

▪ Var tillmötesgående så ofta du kan.

▪ Bekräfta och validera oro.

▪ Lös problem tillsammans med dina kollegor.

▪ Träna regelbundet, helst i dagsljus.

▪ Tänk på de saker du har löst trots att du först inte visste vad du skulle

göra.

Tips för daglig återhämtning

66

▪ Ge positiv prognos - många kommer att klara sig

▪ Uppmuntra deltagande i tillgängligt stöd

▪ Arbeta aktivt med effektiv daglig återhämtning

Sammanfattning

67

Niclas Wisén

Psykolog och forskare, Karolinska Institutet

Artikel på Suntarbetsliv om Niclas arbete på

Södertälje sjukhus under pandemin

[email protected]

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/sam/tva-satt-att-stotta-covidpersonal/


Vi processar våra erfarenheter olika. (fånga upp och förebygga)

Fokus

Återhämtning är inte bara rast, vila.

Individuella styrkor och sårbarheter

68

69




aktuella just nu?

(exempel)


arbetsplatserna?


arbetsplatser och


är stor?

ILLUSTRATIV ÖVERSIKT

Gemensam diskussion och frågor

Har du frågor till forskarna?

Använd chatten!




Bergman





Kort paus










70

Arbetsmiljöarbete i tider av corona

Stöd och information, konkret, direkt nytta

Sidan uppdateras kontinuerligt

Länkar till myndigheter och andras verktyg

Kris och oro Tips och råd!

Arbetsbelastning Stress och återhämtning

Länk

https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/arbetsmiljoarbete-i-tider-av-corona/?utm_source=dok&utm_medium=web&utm_campaign=skr-april-2021

Stressdialogen

Prata med kollegor om stress, se tidiga signaler

Lyft värderingar och attityder kring stress

Få gemensamma begrepp och sätt ord på orsaker till stress i vardagen

Läs om stress- Vad är stress?- Hur vi reagerar- Orsaker till stress- Förebygga stress

Gruppaktiviteter- Känna igen tidiga signaler

Film + Reflektion, 20 min- Hitta orsaker till stress- Identifiera åtgärder som

minskar stress

Länk

Länk

https://stressdialogen.suntarbetsliv.se/aktivitet/tidiga-signaler-pa-osund-stress/?utm_source=dok&utm_medium=web&utm_campaign=skr-april-2021

https://stressdialogen.suntarbetsliv.se/?utm_source=dok&utm_medium=web&utm_campaign=skr-april-2021

Test för upplevd stress

9 frågor

Se symptomen i tid – motverka utmattning

Utgår från KEDS, Karolinska Institutet(Karolinska Exhaustion Disorder Scale)

Stress och balans

Ju högre poäng du får desto större är ditt behov av återhämtning, vila och åtgärder för att vända utvecklingen.

Länk

https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/stress-och-balans/?utm_source=dok&utm_medium=web&utm_campaign=skr-april-2021

Inbjudan ”Hur får vi friska arbetsplatser?”

Anmäl dig här

Digitalt frukostmöte 7 maj kl. 8:15-9:00

Suntarbetslivs resursteam berättar om:• Friskfaktorer• Kostnadsfritt stöd för kommuner,

regioner och kommunala företag

Medverkande:Ann-Sofie KarlssonChef Verksamhetsutveckling Suntarbetsliv

https://www.suntarbetsliv.se/suntarbetslivs-resursteam/?utm_source=dok&utm_medium=web&utm_campaign=skr-april-2021




Bergman





Kort paus










78

79




aktuella just nu?

(exempel)

Inlånad personal med annan/kortare

utbildning eller annan nyutbildad personal

har en större risk

Upprepad exponering för trauman

Samvetsstress

Hög arbetsbelastning under en längre tid

Svårt med kollegialt stöd

Svårt med nära chefskap / brist på stöd

Konflikter

Ut-

bildning

av

chefer

SAM

Rutiner för

tidigt stöd

Lär ut och

underlätta olika

strategier för

återhämtning på

arbetsplatsen

Kollegiala

samtals-

grupper

Reflektion ”på

rutin”

Relevant

evidens-

baserad terapi


arbetsplatserna?


arbetsplatser och


är stor?

EXEMPELDiskussion och sammanfattning av forskarnas viktigaste medskick

Validerade

skattnings-

skalor, tex:

Utmattning

• KEDS

• LUCIE

• SMBM

PTSD:

• PCL-5

• PC-PTSD

Andra:

• HAD (ångest)

• KSQ (sömn)

Ta hjälp av

företags-hälsa

och HR

In- och ut-

checkning

Kollegiala

stödpar

Trauma-

fokuserad

KBTUttalad

prioritering

från högsta

ledning

Stärka

frisk-

faktorer

Krisstöd på

olika sätt

After action

review

Flera riskfaktorer i kombination är sannolikt

en viktig signal att fånga upp!

Chefo-

skopet

Stress-

dialogenStärk chefers

förutsättningar

Prioritera –

avvakta med annat

förändringsarbete

SAM

Tillitsbaserat

ledarskap

Individuellt

samtal

Lyssna på

medarbetarna och fråga!

Viktiga nyckeltal

• Korttidsfrånvaro

• Sjukskrivningar

• Övertid

• Personal-

omsättning

• Avvikelser

• Medarbetarenkät

”På plats-lösning”

”Rund-ringning”

”Sensor” (utsedd för

hålla koll på gruppen)

Lyssna på cheferna

och fråga!

EMDR

Stärk organisatoriskt

och socialt

säkerhetsklimat

Berätta att

hållbarhet och

hälsa, och

säkerhet är

prioriterat.

Sprid kunskap

om riskfaktorer till

många

Kollegiala stödpar

Prata om

vad kris-

reaktioner är

och att det

är normalt

Berätta att ni bryr er!

Se över om

arbetsuppgifter

kan växlas eller

plockas bortKollegialt stöd

mellan chefer

Stöd till chefer

Se till att

medarbetare

känner att de

har stöd och

gör ett bra jobb

Webbinarium 5/5 kl. 15-17 Vägen tillbaka – eller det nya normala?

80

”De som har arbetat nära patienter

och invånare under pandemin”

”Vad ska vara det nya normala?”

”De som arbetat i hemmet”

Hur ser vägen tillbaka ut för

verksamheter som ”varit i elden” samt

för de som riskerar att ”hamna i elden”

när pandemin är över?

Hur blir den nya arbetsmiljön för de

som arbetat hemma under lång tid –

och kanske vill fortsätta göra det deltid

framöver?

Vad är viljeinriktningen för det nya

arbetsmiljöarbetet – på övergripande

strategisk nivå – vad vill vi ska vara

det nya normala?

Forskare

Övriga

Kommuner och regioner

• Robert Egnell, rektor

Försvarshögskolan

• Leif Denti, Göteborgs universitet

• Ulrika Emmoth, HR-strateg,

Eskilstuna kommun

• Kristina Palm, KTH och KI

• Johan Stenmark, MYNAK

• Gunnel Hensing, Göteborgs universitet

• Marina Olsson, HR-direktör VGR

• Katrin Kopp, HR Strateg

Regionledningskontoret, Region

Stockholm

• Jeanette Hedberg, SKR • Johan Ingelskog, Kommunal

Medverkande

Kommande utbildningar

81

Kollegial handledning

Att utveckla ett främjande och hållbart arbetssätt för

personer som jobbar i kontaktyrken. Metoden har fyra

lärandemål:

1. Tillsammans utforska och definiera områden för ett

salutogent förhållningssätt

2. Lära sig att reflektera tillsammans med andra

3. Individuellt och kollegialt definiera fungerande faktorer

4. Individuellt kunna formulera mål under och efter

handledningen

Anmälan:

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/utbildning-

kollegial-handledning/

Utbildningen riktar sig till kommuner, regioner och

kommunala bolag.

SKR har utifrån forskning på sjukfrånvaro och

analysarbeten i åtta kommuner och fem regioner genomfört

ett utvecklingsarbete som fått positiva effekter på

sjukfrånvaron.

Det har resulterat i en rapport, en handbok och ett antal

utbildningar kring hur ni kan arbeta med ett

riskgruppsorienterat arbetssätt.

Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och bidra till friska

arbetsplatser.

Anmälan:

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/introduktions

utbildning-riskorienterat-arbetssatt-20210415/

Utbildningen riktar sig till kommuner, regioner och

kommunala bolag. Ett samarbete mellan SKR och Helsingborgs stad

26

majIntroduktionsutbildning

Riskorienterat arbetssätt

15

april

19

maj

23

sep

7

okt

8

jun+ +

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/utbildning-kollegial-handledning/

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/introduktionsutbildning-riskorienterat-arbetssatt-20210415/

82

www.stodlistan.se

Chefer och HR

Vi vill få höra om vad ni gör – och sprida exempel och lärdomar från er på stödlistan för chefer och HR

Hör av dig och berätta om vad ni gör!

[email protected]

http://www.stodlistan.se/


Vid frågor kan du kontakta någon i arbetsgruppen

83

Mats Stenberg

[email protected]

Kristina Folkesson

[email protected]

Anna Östbom

[email protected]

Henrik Tunér

[email protected]








Bergman





Kort paus










84

TACK FÖR IDAG!

85

Vad är resiliens och hur kan du som chef och medarbetare öka resiliensen?

86

Charlotte Therup Svedenlöf

Leg. Psykolog och psykoterapeut,

Regionalt kunskapscentrum kris-

& katastrofpsykologi, Region

Stockholm

[email protected]

https://www.katastrofpsykologi.se/

utbildning-och-

ovning/videofilm/utbildningsfilm/re

siliens/


https://www.katastrofpsykologi.se/utbildning-och-ovning/videofilm/utbildningsfilm/resiliens/

De som vill får gärna stanna för samtal i mindre grupper

• Ni kommer bli uppdelade i mindre

grupper automatiskt

• I grupperna kan ni diskutera och reflektera om

lärdomar från seminariet och frågor om

samvetsstress

87

Under workshopen kommer vi använda oss av breakout-rooms

88

Du blir inbjuden till ett rum, du behöver

själv tacka ja, annars stannar du kvar i

plenum

När du är i ett breakout room går chatten

bara till de andra i det rummet

Ni kan ropa på oss värdar (host) från

rummet och då kan vi komma och hälsa

på

Alla kan lämna rummet när de vill och

komma tillbaka till plenum

60 sekunder innan rummet stänger får ni

en signal som räknar ner

89

varmt välkomna! - uppdrag psykisk hälsa

Documents