Hjärtligt välkomna!

Energi- och klimatstrategiskt arbetet på Länsstyrelsen i Jönköping

Andreas Olsson (100 %), Energi- och klimatstrateg

Andreas.olsson@lansstyrelen.se

Tfn 036-39 51 57

Stefan Lundvall (40 %), Miljöstrateg (samordnande)

Stefan.lundvall@lansstyrelsen.se

Tfn 036-39 50 70

Eva Hallström, Energi- och klimatstrateg

Tjänstledig 100 % tom 2012-12-31

Klimatvisionen

Sverige ska ha en hållbar och

resurseffektiv energiförsörjning

och inga nettoutsläpp av

växthusgaser i atmosfären 2050.

KLIMATPROPOSITIONEN 2009

FO

TO

: P

LAT

TF

OR

M/J

OH

NE

R

Varför en färdplan för klimatet?

2-graders-målet

Cancun-överenskommelsen: långsiktiga strategier

EU:s färdplan 2011

Klimatpropositionen 2009

FO

TO

: M

IKE

SE

GA

R/S

CA

NP

IX

Regeringsuppdrag

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan

• Utsläppens framtida utveckling till 2050– Med dagens styrmedel– Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås

• Analys av styrmedelsförändringar, sektorsvis och övergripande

• Olika sätt att se på nollutsläpp kopplat till sänka

• Bevaka läget i internationella förhandlingar och EU-policy

• Konsekvensbedömning

Frågor som länen väntas besvara inom regeringsuppdraget

• Identifiera möjliga åtgärder som når visionen!

• Vilka hinder finns för samhälls-omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser?

FO

TO

: H

ÅK

AN

HJO

RT

/JO

HN

ER

A cost-efficient pathway towards 2050

80% domestic reduction in 2050 is feasible

• with currently available technologies,

• with behavioural change only induced through prices

• If all economic sectors contribute to a varying degree & pace.

Efficient pathway:

-25% in 2020,

-40% in 2030,

-60% in 2040

Våra beslut idag har effekt om 40 år

FO

TO

: H

AN

S G

EIJ

ER

/JO

HN

ER

. IB

L B

ILD

BY

RÅ

. LE

NN

AR

T A

F P

ET

ER

SE

NS

Svenska scenarier visar att visionen är möjlig att nå …och på flera olika sätt

• Det finns ett flertal sätt att uppnå visionen

• Takten i utsläppsminskningarna måste öka markant jämfört med 1990–2020

• Scenarierna bör tas med en ”nypa salt” för de begränsas av nuvarande normer, bedömningar om teknikutveckling osv.

Alla svenska scenarier pekar på …

• behoven av energieffektivisering

• möjligheterna till fordon som använder el- och/eller förnybara drivmedel

• koldioxidavskiljning och –lagring (CCS)

Några tar upp att avgörande faktorer är

• konsumtionsmönster

• tillgången på bioenergi

• samhällsplanering

• elnät

• Vi tänker oss att Sverige år 2050 är med i en global klimatöverens-kommelse eller att EU ensamt tar ett klimatansvar

• Energipriserna stiger mer om EU tar eget klimatansvar. Vid globalt avtal stabiliseras de ungefär på dagens nivå.

• Vi ska lösa våra klimatåtaganden utan att öka utsläppen i andra länder.

Hur ser omvärlden ut 2050?

FO

TO

: IS

TO

CK

PH

OT

O

Visionen om inga netto-utsläpp av växthusgaser

• Länens uppdrag är att hitta åtgärder som når så nära noll som möjligt

• Naturvårdsverket kommer att räkna – dels på att hela utsläppsreduktionen görs i Sverige– dels att utnyttja internationell utsläppshandel

• Naturvårdsverket kommer att räkna på olika alternativ för kolsänkan

• Sammantaget blir det en analys av inga netto-utsläpp

Transportsektorns utmaningarinklusive arbetsmaskiner

• Klimatmål– Färdplan – EU:s vitbok för transporter

– Transportpolitikens mål

• Bidra till nationellt klimatmål – klimatneutralt till 2050

• Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – inte bara drivmedel, kräver även energieffektivisering och transportsnålt samhälle

• Oljan en ändlig resurs– Transportsektorn är idag helt beroende av olja– Beroendet av olja gör transportsektorn mycket sårbar

• Tekniken räcker inte– Gäller såväl färdplan och EU;s vitbok för transporter, som den

svenska transportpolitikens mål– Ett transportsnålt samhälle är nödvändigt– Transportsnålt samhälle bidrar även till andra mål

Transportsnålt samhälleenligt Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan

• Täta, gröna och funktionsblandade städer

• Förändrat resande– Minskad biltrafik (-20 procent till 2030)– Fördubblat resande med gång och cykel– Fördubblat resande med kollektivtrafik– Resfria alternativ– Minskad tillväxt i flyg

• Förändrade transporter av gods– Nolltillväxt i godstransporter på väg– Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg– Förbättrad logistik– Förändrade konsumtions- och produktionsmönster

Energitillförsel

• UTMANING: EU:s färdplan visar på nollutsläpp från el- och fjärrvärme år 2050

• Finns det olja, torv, naturgas kvar i länet?

• Hur kan dessa ersättas med förnybar energi? Biokraftvärme med CCS ger negativa utsläpp?

• Hur kan produktion och distribution effektiviseras?

• Hur kan spillvärme nyttiggöras?

• Behöver elnäten förändras?

• Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

Bostäder och service

• UTMANING: 50% lägre energianvändning per kvmår 2050 för att nå miljömålet God bebyggd miljö

• Varje byggnad har en eller högst två chanser att renoveras energieffektivt till 2050

• Hur kan småhus, flerbostadshus och lokaler få energieffektivare klimatskal och uppvärmning?

• Hur kan ventilationen effektiviseras och värmeåtervinning utnyttjas?

• Hur kan hushållsel och verksamhetsel effektiviseras?

• Hur kan lokalisering av bostäder och service förändras så att bilberoendet minskar?”

• Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

• UTMANING: EU:s färdplan visar att metan och lustgas-utsläppen kan minska med nästan 50% till 2050.

• Att vända trenden där ökat välstånd ger ökad andel köttkonsumtion har betydelse för lägre utsläpp.

Jordbruk

FO

TO

: H

AN

S L

BO

NN

EV

IER

/JO

HN

ER

Jordbruk

Störst åtgärdspotential i jordbruket finns för:

• Gårdsbaserad stallgödselrötning till biogas,

• Förbättrad stallgödselhantering,

• Konstgödselspridning på rätt sätt som medför bättre utnyttjande och minskad total användning, Bättre utfodring för högre fodereffektivitet,

• Ökad animalieproduktivitet

– Är detta de effektivaste åtgärderna?

– Vilka hinder finns idag för att de ska genomföras?

– Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

Kommuner

• Med sin närhet till medborgarna har kommuner en viktig roll att spela.

• Vad kan kommunen göra i sin myndighetsroll – vilka åtgärder och aktörer kan påverkas?

• Vad kan kommunen göra i sin egen verksamhet?

• Vilka beslut tas 2011–2020 som påverkar utsläppen 2050? Nybyggande och renovering fastigheter? Cykelvägar/bilvägar/järnvägar? Lokalisering av näringsverksamhet?

• Underlättar översiktsplanen för ett klimatvänligt beteende?

Näringsliv

• Hur kan vi spara pengar och miljö genom energieffektivisering?

• På vilka områden kan vi skapa grön tillväxt och affärsmöjligheter?

• Överflytting av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg

• Resfria alternativ

• Energieffektiva lokaler

FO

TO

: M

IKA

EL

SV

EN

SS

ON

/JO

HN

ER

Vilka hinder finns för samhällsomställningen?

Exempel kan vara:

• Byggherren bygger, men betalar inte framtida energiräkning

• Osäkerhet om ny teknik, framtida energipriser och utsläppsrättspriser ger ”underinvestering” i klimatsmart teknik

• För få bekväma alternativ finns till bilen som transportmedel i vår kommun.

Identifiera behov av styrmedelsförändringar (pilotlän)!

• Befintliga styrmedel som behöver ändras eller förstärkas för att undanröja de hinder som finns för att åtgärderna ska kunna genomföras?

• Kan gälla nationella, internationella styrmedel eller lokal styrning t ex genom planering eller tillstånd.

• Beslutsrutiner som behöver ändras?

• Nya styrmedel?