varmt vÄlkomna - sll.sitevision.se · 2015-05-20 sidan 3 strama-vad är det ? strama verkar för...

2015-05-20

Sidan 1

www.stramastockholm.se

VARMT VÄLKOMNA !

14.00-14.30 Antibiotikaläget i Sverige och världen.

Det viktiga BVC-arbetet (Astrid Lundevall)

14.30-14.50 MRSA -nytt (Ulla-Britt Tollström)

14.50-15.10 Eftermiddagsfika

15.10-16.30 Barn, infektioner och antibiotika. Behandlingsriktlinjer och medicinska aspekter

(Annelie Manneroja)

16.30-17.00 Workshop- Stramas BVC -pärm

Diskussioner om olika erfarenheter

2015-05-20

Sidan 2


BARN, infektioner och antibiotika

Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården?

2015-05-20

Sidan 3


Strama-vad är det ?

Strama verkar för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot behandlingskrävande bakteriella infektioner hos människor och djur

STrategigruppen för

Rationell

Antibiotikaanvändning och

Minskad

Antibiotikaresistens

”Samverkan mot antibiotikaresistens”

2015-05-20

Sidan 4


Historik

2015-05-20

Sidan 5


Sulphonamides

Tetracyclines

Penicillins/betalactams

Aminoglycosides

Macrolides

Glycopeptides

Streptogramins

Chloramphenicol

Quinolones

Trimetoprim

Lincosamides

1930´s 1940´s 1950´s 1960´s 1970’s 1980´s 1990´s 2000´s

Oxazolidinones

Utveckling av nya antibiotikaklasser

Lipopeptides

2015-05-20

Sidan 6


1940-talet

2015-05-20

Sidan 7


2015-05-20

Sidan 8


2015-05-20

Sidan 9


Modern sjukvård…

2015-05-20

Sidan 10


Livräddande, stor effekt • meningit • sepsis • pneumokockpneumoni • utbredd erysipelas • pyelonefrit

Symtomlindrande • nedre UVI • uttalad tonsillit med Strep A

Ej säker/liten effekt • klinisk maxillarsinuit • lätt/måttlig tonsillit med Strep A • akut otit 1 - 12 år

Minskar komplikationer • akut otit < 1 år

• frontalsinuit • sårinfektioner • erytema migrans (borrelia) • sexuellt överförda infektioner (STI)

Ingen effekt • ÖLI

• tonsillit utan Streptokocker grupp A • akut bronkit, oberoende av genes • hosta

2015-05-20

Sidan 11


3 av 10 AB-recept skrivs ut i onödan i SLL

• Resistensutveckling

• Risker för individen/biverkningar

• Äventyrar medicinska landvinningar

2015-05-20

Sidan 12


0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Rec

ep

t /

10

00

invå

nar

e Uthämtade antibiotikarecept* per län 2012-04 - 2015-03

Källa: Concise, e-hälsomyndigheten

2012-04 - 2013-03

2013-04 - 2014-03

2014-04 - 2015-03

*J01 ekxl metenamin

Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Uthämtade antibiotikarecept ökar nu något i många län i Sverige. Första kvartalet 2015 hade antalet recept ökat med 3,6 % jämfört med samma kvartal 2014. På nationell nivå ökade uthämtade antibiotikarecept med 3,4 % första kvartalet. Skåne och Stockholms län har högst förbrukning i landet (358 respektive 352 uthämtade recept per 1000 invånare). För att nå det nationella målet behöver antibiotikaförskrivningen minska. Västerbotten ligger nära målet.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Uthämtade antibiotikarecept* till barn 0-6 år i respektive kommun 2012-04 - 2015-03

Källa: Concise, e-hälsomyndigheten

2012-04 - 2013-03

2013-04 - 2014-03

2014-04 - 2015-03

*J01 ekxl metenamin

Antalet antibiotikarecept till barn minskade kraftigt i alla kommuner inom Stockholms län mellan 2012 och 2013. De senaste 12 månaderna syns dock en ökning med 3,9 % vad gäller uthämtade antibiotikarecept till barn 0-6 år.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

An

tal r

ece

pt

Uthämtade antibiotikarecept per åldersgrupp i SLL 2014Källa: Concise, e-hälsomyndigheten

"Aknepreparat"

Hud- och mjukdelsantibiotika

Urinvägsantibiotika

Luftvägsantibiotika

Vårdcentraler 46%

Akutsjukhus 18%

Närakuter 11%

Privatläkare 10%

Tandläkare 7%

Övriga 7%

Vilka förskrev antibiotikarecept i SLL 2014? Källa: Concise, eHälsomyndigheten

(N ≈ 768 000 recept)

I SLL skriver vårdcentralerna ut mindre än hälften av alla uthämtade antibiotikarecept. I många andra län är denna andel betydligt större. Andelen har också minskat något sedan 2013 (47 %) I ”övriga” ingår framförallt vissa mindre sjukhus, geriatrik och företagshälsovård.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Rec

ep

t /

10

00

invå

nar

e

Uthämtade antibiotikarecept per åldersgrupp i SLL 2014 jämfört med 2009 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten

2009

2014

- 29 %

Total minskning med 16 % sedan 2009!

Mellan 2009 och 2013 har antalet uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och åldersgrupp särskilt minskat för barn under 10 år. För de allra yngsta (0-4 år), ses en minskning med 29%. Totalt sett har uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare minskat med 16 % sedan 2009 i länet.

2015-05-20

Sidan 18


Hur utvecklas resistens?

2015-05-20

Sidan 19


antibiotikatryck

Antibiotikaresistens

+ smittspridning (hygien)

Källa: http://s.telegraph.co.uk/graphics/projects/antibiotic-resistance/index.html

2015-05-20

Sidan 21


http://images.google.se/imgres?imgurl=http://bp0.blogger.com/_13lFh5PTozU/SE6yh7X15RI/AAAAAAAAAKM/4qLImvP-VVA/s320/PENICILLUM+FLEMING.jpg&imgrefurl=http://microbiosdetrigoso.blogspot.com/2008_06_01_archive.html&h=320&w=320&sz=30&hl=sv&start=10&usg=__UEvN3eJ8-AgrEHEjE3KxvFLlEKk=&tbnid=3kolVTBv7w0lfM:&tbnh=118&tbnw=118&prev=/images?q=fleming+penicillum&gbv=2&hl=sv&sa=G

2015-05-20

Sidan 22


Vi är omgivna av bakterier

–Under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige.

–Under ringen ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa.

– I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning

2015-05-20

Sidan 23


2015-05-20

Sidan 24


www.vardhygien.nu

E-utbildning

Basala hygienrutiner 10-15 min

http://www.vardhygien.nu/

2015-05-20

Sidan 25


Resistensläge i Stockholm

Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2014

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

MRSA PNSP VRE ESBL*

An

tal f

all

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

* ESBL-karba: 16 fall 2014*

2015-05-20

www.smittskyddstockholm.se

MRSA

Barnhälsovården

19 maj 2015

2015-05-20


100

167

206 237

272

319

360 353 349

387

420

517

612 644

719

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

MRSA fall i Sthlm 2000-2014

2015-05-20


MRSA hur har det blivit?

• Smittspridningen i vården har minskat.

• Antalet MRSA odlingar har ökat.

• Ökning av hudinfektioner ffa abscesser.

• MRSA i samhället har ökat, både inhemskt och utlandsmittade.

2015-05-20


Samhällsförvärvad MRSA

• PVL-toxin producerande stammar = Panton-Valentine Leucosidine

• Toxin som bildas av vissa stafylokocker.

• I Sverige ofta bölder.

• USA svåra fall av pneumonier hos unga personer.

2015-05-20


0

100

200

300

400

500

600

700

800

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Sannolikt smittursprung MRSA 2004-2014

Okänd transient Utland Samh Ä-boende Öppenvård Sluten vård

2015-05-20


grav vård n=4915%

sjukvård n=5817%

tillfälligt/sem n=12939%

bor/bott n=8024%

AD barn n =82%

arb/stud n=113%

Fördelning av utl smittade 2014

2015-05-20


MRSA barn på BVC

• Barnet har provtagits på BB/förlossning.

• Barnet har provtagits av MRSA teamet.

• Prov från näsa, svalg, perineum och ev. hudlesioner.

• Barnet har provtagits pga hudinfektion.

2015-05-20


Barn med MRSA på BVC

• Hur gör ni med hygienrutiner?

• Skötbord?

• Leksaker?

• Hur gör ni om mamman har MRSA?

2015-05-20


MRSA-bärarskap definitioner

Transient = tillfälligt bärarskap

• Odlingspositiv i prov från näsa och/eller svalg vid ett enda tillfälle.

• Negativ vid förnyad odling

Koloniserad = MRSA-bärare

• Positiv vid förnyad odl

• Positiv i andra lokaler t.ex sår

• Symtomgivande infektion t ex böld

2015-05-20


Uppföljning av MRSA-fall

• Nu följs alla MRSA fall.

• Pat som saknar riskfaktorer är aktuella för avskrivning.

• 3 neg prover tagna efter ett schema.

• Endast Smittskydd Stockholm och MRSA teamet kan avskriva patienter.

2015-05-20


Avskrivning • Avskriver patienten från kontroller och

förhållningsregler.

• Informerar patienten muntligt och skriftligt.

• Dokumenteras och dateras i patient journalen.

• Listor skickas till chefläkarna i SLL.

• Dokumenteras i Sminet.

• ENDAST MRSA-TEAM TILLSAMMANS MED SMITTSKYDD STOCKHOLM AVSKRIVER PATIENTEN

2015-05-20


0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2010 2011 2012 2013 2014 20150430

Antal avskrivna 2010-20150430transient n=100

Avskrivna n=1325

2015-05-20


Hygienråd i förskolan

• www.smittskyddstockholm.se

• Ämnesområden- förskolan

• Utbildningsmaterial som förskolan kan använda.

http://www.smittskyddstockholm.se/

2015-05-20


MRSA är en indikator !

• Om vi sprider MRSA sprider vi också andra mikroorganismer.....

• VI VET ALDRIG NÄR RISK FÖR SMITTA FINNS !!!!

• ALLA MÅSTE HA ETT HYGIENISKT ARBETSSÄTT FÖR ATT MINIMERA SMITTSPRIDNING !!!!!!!

2015-05-20

Sidan 41


Infektioner hos barn

2015-05-20

Sidan 42


2015-05-20

Sidan 43


Övre luftvägsinfektion (ÖLI) infektion ovanför stämbanden

”Vanlig förkylning”

”Bondförkylning”

”Bondsnuva”

”Common cold”

Tonsillit, sinuit och otit tar vi upp senare idag

2015-05-20

Sidan 44


Normalförlopp

Rådgivning:

• Läker ut av sig själv, 5-8 dagar

• Symtomlindra –vila, extra dryck, tålamod

• Feber? Febernedsättande?

• Viktigt led i uppbyggnad av immunologiskt minne

• Sällsynt att ÖLI hos barn blir antibiotikakrävande sinuit

• Vanligt med gröngul snuva utan att behandlingskrävande bakteriell infektion föreligger

• Om oro eller tveksamhet bör barn/förälder erbjudas läkarundersökning

2015-05-20

Sidan 45


Nedre luftvägsinfektioner (NLI)

• Bronkit

• Hosta

• Pneumoni

2015-05-20

Sidan 46


2015-05-20

Sidan 47


47

Akut bronkit luftrörskatarr

• Opåverkat barn

• Ingen ökad andningsfrekvens

• Besvärlig hosta

• Ibland feber

• Missfärgade upphostningar är inte grund för antibiotikabehandling

• Kan vara korrelerat med obstruktivitet eller mycket långdragen hosta (≥2 månader), tänk då astma!

2015-05-20

Sidan 48


Akut luftrörskatarr - med eller utan antibiotika

Diagrammet bygger på en studie med 562 patienter med akut luftrörskatarr (bronkit). Studien visar efter hur många dagar patienterna blivit av

med sin hosta med antibiotikabehandling, fördröjd antibiotikabehandling eller ingen antibiotikabehandling. Amoxicillin eller erytromycin var de

antibiotika som användes.

Little P, Rumsby K, et al. Information leaflet and antibiotic prescribing strategies for acute lower respiratory tract infection: a randomized controlled trial.

JAMA 2005 Jun 22;293(24):3029-35

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Antal dagar efter läkarbesök

An

del

med

in

gen

ell

er

mycket

lite

ho

sta

Ingen antibiotikabehandling

Recept i reserv

Omedelbar antibiotikabehandling

2015-05-20

Sidan 49


Mykoplasma då?

• Förloppet av akut bronkit påverkas inte av antibiotika oberoende av vad som är orsaken.

• En bronkit som är orsakad av mykoplasma läker inte fortare med antibiotika.

• När betalaktamantibiotika jämfördes med antibiotika med in vitro effekt mot Mykoplasma pneumoniae blev det ingen skillnad i utläkning vid samhällsförvad mykoplasmapneumoni. (Mills et al BMJ,2005)

2015-05-20

Sidan 50


Pneumoni hos barn

• feber

• påverkat allmäntillstånd

• ökad andningsfrekvens

– > 50/ min för barn < 1 år

– > 40/ min för barn > 1 år

• subjektiva andningsbesvär hos äldre barn

• hosta kan saknas

2015-05-20

Sidan 51

www.stramastockholm.se 51

Etiologi vid pneumoni hos barn

Varierar avsevärt med årstiden och barnets ålder

• Virus vanligast!

• Bakterier

»S. pneumoniae (1/3)

»H. influenzae

»M. pneumoniae (>5år)

• Samtidig virus och bakterie hos 20 % (1 – 4 år)

vaccination

2015-05-20

Sidan 52


2015-05-20

Sidan 53


Akut mediaotit (AOM) Öroninflammation

2015-05-20

Sidan 54


2015-05-20

Sidan 55


Normal trumhinna

2015-05-20

Sidan 56


Akut mediaotit

2015-05-20

Sidan 57


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0 1 2 3 4 5 6 7

Antal dagar till symtomfrihet

An

de

l s

ym

tom

fria

pa

tie

nte

r

Med penicillin

Utan penicillin

Diagrammet bygger på en svensk studie med 179 barn mellan 2-16 år med öroninflammation.

Studien visar hur många dagar det tog tills barnen blev symtomfria med eller utan penicillin.

Neumark, Mölstad m.fl. Evaluation of phenoximethylpenicillin treatment of acute otitis media in children aged 2-16,

Scandinavian Journal of Primary Health Care 2007, 25:3, 166-171

Öroninflammation hos barn - med eller utan penicillin

2015-05-20

Sidan 58


Sammanfattning akut mediaotit

Telefonrådgivning

Tid inom ett dygn

Om besvärsfri under

väntetiden: Avvakta

Läkarbesök

Aktiv expektans om ej komplicerande

faktorer

Perforerad AOM

Bilateral AOM <2år

Nedsatt AT, svår värk

PcV x 3 i 5 dagar

Läkarbesök

Vid säker AOM

PcV x 3 i 5 dagar

Sämre läkarbesök

Ej bättre efter 2-3 dygn läkarbesök

1-12 år <1år >12 år

Ensidig otit utan tidigare hörselnedsättning

behöver ej kontrolleras

Barn <4år med dubbelsidig AOM Kontroll 3 mån

2015-05-20

Sidan 59


Råd till föräldrar • Högläge gör att trycket i örat minskar och det gör

mindre ont. Håll barnet upprätt när du tröstar det.

• Nässpray kan lindra om näsan är täppt och kan minska trycket/smärtan i örat, men har ingen effekt på öroninflammationen.

• Smärtstillande kan vara lämpligt - paracetamol eller ibuprofen (från 6 månader)

• Vid öroninflammation kan varbildningen i mellanörat göra hål på trumhinnan och varet rinner ut genom hörselgången. Smärtan brukar då minska. Barnet bör undersökas av läkare, men det är inte

bråttom, utan man kan vänta till nästa dag.

2015-05-20

Sidan 60


Viktiga undantag

I de här fallen bör du genast söka läkare vid öronvärk

även om det är mitt i natten:

• Om barnet har blivit mycket slöare än vanligt.

• Om barnet har svårt att hålla balansen.

• Om barnet är svullet/har en rodnad bakom örat.

• Om barnet är svårt att få kontakt med.

• Om barnet kräks upprepade gånger.

• Om barnet är under 3 månader och har feber.

2015-05-20

Sidan 61


Mastoidit

2015-05-20

Sidan 62


Halsfluss, faryngotonsillit

2015-05-20

Sidan 63


• Vanlig förkylning med halsont och snuva är inte streptokocktonsillit.

• Hos barn under 3 år är halsinfektion med streptokocker ovanlig.

• Använd Centorkriterierna hos patienter 3 år och äldre. Vilka är då dessa kriterier?

2015-05-20

Sidan 64


Centor-kriterier

• Rodnade halsmandlar med beläggningar

- för barn under 6 år krävs ej beläggningar

• Ömma svullna lymfkörtlar i käkvinklarna

• Feber > 38,5

• Frånvaro av hosta

2015-05-20

Sidan 65


Antibiotika vid tonsillit

Effekter av antibiotika

• Om 3-4 kriterier och positivt snabbtest

1 - 2,5 dygns kortare sjukdom.

• Om 3-4 kriterier och neg snabbtest.

Ingen påvisbar effekt av penicillin

• Lätt/måttlig sjukdom och positivt snabbtest

< 16 timmars kortare sjukdom

2015-05-20

Sidan 66


Minska risk för njurskada eller

reumatisk feber ?

Allvarliga komplikationer som glomerulonefrit och reumatisk feber är idag mycket sällsynt förekommande och motiverar inte i sig behandling.

Komplex bakgrund till reumatisk feber

2015-05-20

Sidan 67


Bärarskap - streptokocker

• Barn upp till 18 år genomsnitt 12%

• Barn < 5 år 4%

• Barn < 3 år 0-3 %

• Vuxna 0-10%

• Barn vinterhalvåret 25%

• Förskolegrupp 20-50% (vid ngt streptokockfall)

• Familj (vid tonsillitfall) förskolebarn 49% ,

skolbarn 35% - vuxna 16%

2015-05-20

Sidan 68


Patientens sjukdomsbild

2015-05-20

Sidan 69


Takehomemessage

Strep A

Strep A tas inte för att upptäcka streptokocker grupp A utan för att hitta de patienter som har nytta av antibiotika.

Snabbtest för streptokocker ska endast tas på de patienter som uppfyller ≥ 3 av Centorkriterierna

2015-05-20

Sidan 70


Feber hos barn

• Normal kroppstemperatur 36-37.8 grader

• Barn har oftast högre temperatur än vuxna upp till 38.5 under eftermiddagen vid aktivitet

• Feber hos barn om temperatur >38 grader rektalt

2015-05-20

Sidan 71


Skäl FÖR att behandla feber

• Minska sjukdomskänsla

• Undvika extremt höga temperaturer > 41.0 grader ( är skadligt för CNS)

• Minska risk för feberkramper hos de barn som tidigare haft sådana (?)

2015-05-20

Sidan 72


Skäl MOT att behandla feber

• Biverkning av läkemedel

• En konstlad väg att minska feber kan försvåra diagnostiken

• De flesta febertillstånd är kortvariga och godartade

• Våra försvarsmekanismer aktiveras vid förhöjd kroppstemperatur och febernedsättande kan ha negativ effekt på infektionsförloppet

2015-05-20

Sidan 73


• Barn med feber > 39.5 och barn med krampsjukdom, cirkulationssvikt eller allmänpåverkan ska alltid behandlas med febernedsättande

• Till synes opåverkade barn dricker bättre när febern sänks något

• Feberfri dag rekommenderas innan återgång till förskola

2015-05-20

Sidan 74


När bör föräldrar till barn med feber kontakta läkare

• < 3 månaders ålder och feber >38,0 grader

• Temperatur >40 grader

• Barnet är slappt, irriterat, svårväckt eller förvirrat

• Barnet har - andningsvårigheter, utslag, besvär

med vattenkastning

- feber utan andra symtom i mer än 3 d

2015-05-20

Sidan 75


Bihåleinflammation, sinuit

2015-05-20

Sidan 76


2015-05-20

Sidan 77


Fråga om:

• Svullnad ansikte och hög feber (etmoidit, erysipelas…) akutbesök ÖNH

• Svullnad kring öga/ögonvrån (etmoidit) akutbesök ÖNH

• Ensidig varig snuva hos små barn (främmande kropp)

• Förkyld > 7-10 dagar och uttalad värk i kinder/tänder (maxillarsinuit) som hållit i sig 1-2 dagar

2015-05-20

Sidan 78


Etmoidit är mycket ovanligt

2015-05-20

Sidan 79


Konjunktivit

2015-05-20

Sidan 80


Konjunktivit

Ögonkatarr/bindehinnekatarr/ögoninflammation

• Hos nyfödda ofta beroende på trång tårkanal

• Kan orsakas av virus, bakterier eller allergi

2015-05-20

Sidan 81


Konjunktivit

• Noggrann rengöring flera gånger dagligen med ljummet vatten eller koksalt är den viktigaste behandlingen

• Handhygien, egen handduk.

• Smittsamt

• Vid långdragna eller intensiva besvär bör man läkarundersöka barnet

• Om bara ett öga är drabbat och barnet är mycket ljuskänsligt bör man söka läkare

2015-05-20

Sidan 82


Vanlig (krustös) Bullös

Impetigo

2015-05-20

Sidan 83


Impetigo - behandling

• Hygienråd inklusive handsprit.

• Förskolebarn bör vara hemma tills såren är torra

• Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten

• Kompletterande lokal behandling med klorhexidinlösning kan ha effekt, tveksam effekt av väteperoxidsalva (Microcid).

2015-05-20

Sidan 84


Impetigo - behandling

• Lokal antibiotikabehandling med retapamulin (Altargo) som påstrykes två ggr dagligen i fem dagar rekommenderas i de fall då tvål&vatten och klorhexidin inte är tillräckligt.

• Vid utbredd och/eller progredierande impetigo, ofta den bullösa formen, samt vid impetigo som inte svarat på lokalbehandling rekommenderas systembehandling med antibiotika (isoxazolylpenicillin/cefadroxil)

• Fusidinsalva ska undvikas pga resistensläget.

• Tänk på att ev underliggande eksem ska behandlas

2015-05-20

Sidan 85


2015-05-20

Sidan 86


2015-05-20

Sidan 87


2015-05-20

Sidan 88


Stjärtfluss, Perianal streptokockdermatit

• Perianal streptokockdermatit ses hos späda och små barn som en smärtande välavgränsad kraftig rodnad runt anus och i vulva hos små barn. Hos småflickor ser man ibland även flytning.

Patienten har ingen feber eller några allmänsymtom.

2015-05-20

Sidan 89


Sårinfektioner

• Akuta sårskador och infekterade sår tvättas rena med tvål och vatten. I normala läkningsförloppet förekommer rodnad och sekretion utan att infektion föreligger.

• Antibiotikabehandling endast vid tecken på spridd infektion eller djupare infektion.

Tecken på infektion: Ökad rodnad, sekretion, svullnad eller nytillkommen smärta.

2015-05-20

Sidan 90


2015-05-20

Sidan 91


Infektioner efter bett

• Djurbett utgör 1 % av alla akutbesök

• Av dessa utgör 80-90% hundbett infektion i 2-25%.

• 3-15% kattbett infektion i 30-50 %

• Rodnad >2 cm, svår smärta, lednära eller purulent infektion antibiotika.

• Feber, allmänpåverkan, tecken djupare infektion (t ex svårt att röra led) akutmottagning, sjukhus

2015-05-20

Sidan 92


Liten verktygslåda

2015-05-20

Sidan 93


Attityd

Vad bra! Grattis!

– Ditt barn slipper behandlas med antibiotika

– Onödig behandling kan påverka individen negativt och leda till infektion med mer virulenta eller resistenta bakterier

Prata mindre om virus kontra bakterier

– Föräldrarna/ barnen får intrycket att alla bakterieinfektioner måste behandlas

Förklara

– ge föräldrarna en ”karta / prognos” över naturalförloppet vid infektioner.

2015-05-20

Sidan 94


2015-05-20

Sidan 95


2015-05-20

Sidan 96



Astrid Lundevall, allmänläkare

AnnaLena Fastén, allmänläkare

Annelie Manneroja, allmänläkare

Malin Vading, infektionsläkare

Emilia Titelman, infektionsläkare

Charlotta Falk, spec.sjuksköterska

Annika Hahlin, apotekare

[email protected]

mailto:[email protected]

Bvc pärm

2015-05-20

Sidan 98


Hmm...

Antibiotika?

Ja tack,

men helst inte!

Barn, infektioner och antibiotika

-ett utbildningsmaterial inom ramen för

föräldrautbildningen på BVC

98

2015-05-20

Sidan 99


Introducerades i Halland -09 och har utvärderats där.

BVC-sköterskorna anser att den ger föräldrarna ”bättre kunskap kring barns vanliga infektioner och ökad förståelse för rationell antibiotikaanvändning”.

Omarbetad för Stockholm 2011 och därefter uppdaterad.

2015-05-20

Sidan 100


Varför BVC?

• Alla barn (…) är inskrivna på BVC – etablerad föräldrautbildning med olika teman

• 3 ”HÖRNSTENAR”

– Bildspel/pärm

– Manual

– Broschyr

• Målgruppen föräldrar har nätverk, fortsätter diskussionen med anhöriga, vänner, förskola

2015-05-20

Sidan 101


Varför är BVC-materialet så bra?

• Kvalitetssäkrat material

• Specialskrivet för BVC

• Barn-, infektions-, allmän- och smittskyddsläkare har granskat

• Antibiotikaförskrivningen är fortfarande för hög i dessa åldersgrupper

• BVC-materialet börjar införas successivt i hela landet.

2015-05-20

Sidan 102


• http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=CCLlQe0OGKA

• http://www.janusinfo.se/Behandling/Strama-Stockholm/For-BVC/

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=CCLlQe0OGKA



http://www.janusinfo.se/Behandling/Strama-Stockholm/For-BVC/





varmt vÄlkomna - sll.sitevision.se · 2015-05-20 sidan 3 strama-vad är det ? strama verkar för...

Documents