varbergs klassiker varma kÄnslor i kalla vatten veni, … · arbetsbok version 2.0: ett...

VARBERGS KLASSIKER

VARMA KÄNSLOR I KALLA VATTEN

VENI, VIDI, BICI–INTE UTAN MIN CYKEL

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

DELAKTIGHET:Vårt första steg i visionsarbetet var att titta på den egna organisationen. Hur kan vi i kommun-koncernen anpassa och förändra vårt arbetssätt så att vi kan nå målet att bli Västkustens kreativa mittpunkt? För att få svar på denna fråga har samtliga 5 000 medarbetare arbetat med en visionsarbetsbok och brainstormat om hur visionens verksam-hetsidé kan bli verklighet i just deras arbetslag.Under våren har alla arbetsböcker samlats in och sammanställts. I böckerna kommer medar-betarnas kreativitet fram på många olika sätt, det är en inspirerande läsning! Innehållet ska under hösten presenteras i en visionsguide, så att alla medarbetare kan bli delaktiga i varan-dras tankar och idéer.

UnDEr DEn Här processen har ryktet om visionsarbetsboken spridit sig och vi har fått många förfrågningar från externa aktörer - företag, organisationer och föreningar - som undrat om inte de kan vara med.Svaret är: Självklart! Visionen är till för alla som älskar Varberg och som vill engagera sig i kommunens utveckling. Goda idéer uppstår ofta i mötet mellan olika människors perspektiv. Att initiativ kommer utifrån känns också som ett gott tecken på att visionen landat väl och att den kan inspirera människor.Därför har vi under våren tagit fram en visions-arbetsbok version 2.0: ett inspirationsdokument

för alla externa aktörer som vill arbeta för Varbergs utveckling med Vision 2025 som utgångspunkt. När intresserade företag, före-ningar och organisationer arbetat färdigt med dessa böcker kommer också de att samlas in av oss på kommunen, och idéerna i dem att använ-das på bästa sätt. Att sprida visionsarbetsboken är ett av många sätt att få ta del av all den kreativitet som finns i Varberg. Vill ni veta mer så mejla till utvecklings-ledare Kristina Hylander ([email protected]) för information och för att beställa böcker.

HÅLLBArHET:Den 21 mars 2013 fattade regeringen tillåt-lighetsbeslut för Varbergstunneln. Beslutet innebär fantastiska möjligheter för Varberg att utvecklas inom flera olika områden. Med större pendlingsmöjligheter och en station i centrum kan bilberoendet minska och vi får bättre förut-sättningar för ett hållbart samhälle - samtidigt som Varberg blir mer attraktivt.

när HAmnEn fLyTTAs åt nordost och det gamla spåret försvinner kommer stora ytor att frigöras. Kommunen får en helt ny havsnära och central stadsdel som innefattar en ny strand-promenad och nya utrymmen för mötesplat-ser, flanörstråk, bostäder och verksamheter. Få städer har sådana unika förutsättningar som Varberg just nu!

Även om de stora dragen för spårets sträckning och hamnflytten är klara, återstår en mängd beslut när det gäller utformningen av Varbergs stadsutveckling. Också här ska delaktigheten spela en central och viktig roll. För att fånga in så mycket som möjligt av idéer och synpunkter kommer vi att använda flera olika kommuni-kationskanaler.

VIsIon VArBErG 2025 klubbades i november 2011. Visionen sätter fokus på, och definierar, vår gemensamma värdegrund och hjälper oss att leva efter verksamhetsidén om att Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. För att lyckas med detta krävs kunskap, nytänkande, mod och framåtanda och det är detta som ska genomsyra allt vi gör. Nu fortsätter vi framåt!

Vänliga hälsningar

JörGEn WArBornKommUnsTyrELsEns orDförAnDE

AnnBrITT ULfGrEnKommUnDIrEKTör

VI BEhöVER dINA SyNpUNKTER Och IdéER! KONTAKT:E-pOST: [email protected]: www.varberg2025.seUTVEcKlINGSlEdARE: kristina Hylander, tel. 0340-884 26

VI GÅR VIDARE MOT VÄSTKUSTENSKREATIVA MITTPUNKT.

Till Vision Varberg 2025 hör två förhållningssätt: Delaktighet och Hållbarhet.Båda är i högsta grad aktuella just nu.

70-åriga kvinnor köper carbonracer. allt fler människor kör vätternrundan.

lycra är det nya svarta och i storstäder väljer miljömedvetna familjer bort bilen

till förmån för en snabb stadscykel.det har hänt något sen en cykel bara

var en cykel!

L ÄS MER2 3

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN

DET är En TImmE KVAr till öppningsdags men dörren på Cykelverkstaden Number One fladdrar som fjärilsvingar. Kunderna kommer och går. Här hänger man gärna kvar en stund, pratar och tar kanske en avstickare till verkstaden som ligger fullt synlig i all sin oljig-het.– Verkstaden är butikens själ. I södra Europa är det jätteviktigt att verkstaden syns ordentligt efter-som den signalerar att här kan vi cykel. Här kan man hjälpa kunden även efter själva köpet, säger ägare Henrik Eliasson.

Hos nUmBEr onE säljs de tre stora kategorierna av cykel: racer, mountainbike och pendlarcykel. Att i detta utbud hitta rätt tvåhjuling till rätt kund hör till cykelförsäljning-ens utmaningar. – Kunder idag är medvetna och kan mycket. Och man ska inte tro att man vet vad en kund behöver bara genom att titta på honom eller henne. Vi har till exempel en kvinna på strax under 70 år som precis köpt en carbonracer. En sådan cykel väger nästan ingenting och

det passar henne, berättar Henrik.Att något hänt i cykelbranschen skriver både Henrik och kolle-gan Robert Johansson under på. Medvetenheten är en sak. Öppen-het inför nyheter en annan.

mEn DEn sTörsTA förändringen är att en cykel idag är så mycket mer än bara ett transportmedel: allt från viktigaste träningsredskapet till personlig modeaccessoar.– Många av våra kunder har en cykel till träning och en annan för att cykla till jobbet, säger Robert och går för att låsa upp dörren. Snart öppnar butiken ”på riktigt”.

nÅGon KILomETEr från cykel-verkstaden ligger Cycleurope, tidigare Monark. Företaget har varit med ända sedan cykeln revolutionerade Sverige i början av 1900-talet, då vanliga människor fick en helt ny frihet på två hjul. Idag tillverkas här mellan 110 000 och 120 000 cyklar om året. Flera av dessa har börjat som ett streck från Ulrik Bengtssons penna. Som produktchef är det Ulriks jobb att bestämma hur framtidens cyklar

ska se ut. Industridesignern Lisa-Stina, konstruktören Christer, kollegan Roger och Ulrik bildar ett kreativt team som jobbar tätt ihop.

UTsEEnDET pÅ En cyKEL väger i dag lika tungt som dess kvalitet och funktion, framför allt för den kvinnliga kundkretsen.– Till exempel är färgsättning grymt viktigt. Där är det en spännande balansgång att känna av trender och samtidigt våga ta ut svängarna lite mer! Flera av våra största succéer har dömts ut på förhand av männen här på företaget. ”De kommer aldrig att gå” sa man när Lisa-Stina fick full frihet och färgsatte den första ”nygamla” Karinmodellen i djärvt rött och blått. Idag står cykelhand-larna på kö för att få ta in färgglada Karincyklar, konstaterar Ulrik och visar den senaste som ligger på vänt: Karin Indie som kommer i höst.

VArUmärKET crEscEnT rymmer allt från tolvtums barncyklar till carbonracer-cyklar för 75 000 kronor. Gemensamt för alla modeller är att man som designer eftersträvar

rena linjer och en harmonisk form i ramen. Då ramen på en cykel är fast – både bildligt och bokstavligt – handlar det om att arbeta mycket med små detaljer. Ett fäste där, en extra djärv böj där, för att uppnå den eftersträvade profilen. – Inspirationen kan komma från olika håll, bilindustrin till exempel. En snyggt formad bilkaross eller en fräckt designad fälg kan få hjärnan att gå igång. Idén till en av våra ramprofiler fick jag genom att titta på de gamla armaturerna som sitter i taket här på fabriken, berättar Ulrik och erkänner att han inte kan gå förbi ett cykelställ utan att spana lite extra efter färger och detaljer.

TränInGsrEDsKAp och försäljnings-rekord i all ära. I cykelvärlden finns också subkulturer, arenor för de ”nördiga” fantasterna där lycran får ge vika för kepsar från 60-talet. I början av november samlas hundratals av dessa cykelfantaster i Göteborg för att medverka i loppet Svart Katt. Ett lopp som körs på natten, där anmälan kan ske på en hemlig plats i en skog och ett manifest (en slags karta)

VENI VIDI BICICyklar för alla

- VARBERG -

leder cyklisterna från kyrko-gårdar till industriområden och mörka skogspartier. Loppet körs för femte gången 2013 och lockar hit både tyskar och japaner som vill uppleva cykling, mörker och skumma miljöer i skön förening.

sKApArEn AV sVArT KATT heter Kristian Hallberg och kommer ursprungligen från Varberg. – Svart Katt är bland annat en hyllning till de så kallade alleycat-loppen i USA, berättar Kristian som sedan elva år bor i Göteborg och arbetar som art director och designer.– Alleycats är en slags illegala ultra-snabba stadstävlingar som cykel-buden i USA började anordna. Man samlades i en gränd, satsade en tiodollarsedel var och vinnaren fick allt.

DET VAr ocKsÅ de amerikanska cykelbuden som skapade hela trenden med velodromcyklar, som i folkmun numera kallas ”fixies”, det vill säga cyklar med ett fixerat nav och utan fotbroms. – Det var praktiskt för cykel-

buden, för de här cyklarna gick sällan sönder och dessutom blev de inte stulna … Men företeelsen ledde också till att det skapades ett intresse för äldre cyklar, och för det goda hantverk som äldre cykelmodeller ofta är ett exempel på, berättar Kristian.

TVÅ AnDrA sVEnsKA Lopp i samma ”fantast-anda” som Svart Katt är Ronde van Retaard: tio mil på grusväg med enväxlad cykel och en blinkning åt cykelns ungdoms-tid på 1920-talet samt Un Giro de Sporco Sud: 10 mil i Skåne för fastnavscyklar med referenser till den italienska cykelkulturen på 1960-talet. För Kristian själv blev cykel ett naturligt alternativ till skateboard och surfing, som han ägnat sig åt sedan 12-årsåldern.– Det finns en viss likhet i de bägge kulturerna och det finns en gemensam värdegrund. Det handlar inte om att jaga nya, fräcka saker. Mer om en kärlek och ett engagemang till företeelsen. Många som rör sig i de här subkul-turerna jobbar med kreativa yrken vilket gör det lätt att driva projekt

och få saker gjorda, säger Kristian. Som storstadsbo ser Kristian Hallberg tydligt hur cykelns ställning stärkts och att den blir ett allt vikti-gare inslag i stadsbilden.

– mILJömEDVETEnHETEn är helt klart större idag än för bara fem år sedan. Många vill äta och leva sundare: tänka på att lämna så få spår som möjligt efter sig på jorden. Många familjer väljer bort bil – det kan till och med i vissa kretsar anses suspekt att ha bil och bo i innerstan. Medan det i samma kretsar anses helt normalt att lägga 25 000 på en bra cykel!

MOUNTAINBIKEBMX

SINGLESpEEDFIXIE

pENDLARCYKELTOURINGCYKEL

ChRISTIANIACYKELVELODROMCYKEL

TRIALCYKELBEAChCRUISER

CYKELBILENhjULING

höGhjULINGLIGGCYKEL

pAKETCYKELQUADRICYKELTANDEMCYKEL

”EN CYKEL ÄR INTE BARA EN CYKEL”

4 5

Värmeverket är byggt för att klara fjärrvärmeleveranserna under vinter-halvåret när restvärmen från Södra Cell Värö inte räcker till, men också som backup när Södra Cell har pla-nerade, eller får oplanerade, stopp.Varberg är en av Sveriges ekokom-muner och Varberg Energi har pri-sats av både Greenpeace och Villa-ägarna för sitt arbete för en hållbar utveckling.

– VI KommEr ATT proDUcErA miljövänlig fjärrvärme som för-bättrar miljön ytterligare, samti-digt som vi fasar ut den dyra och fossila naturgasen, säger Carl Arne Pedersen som är vd på Varberg En-ergi AB. Fjärrvärmeproduktionen kommer till drygt 80 procent att täckas med spillvärme från Södra Cell Värö och därutöver av miljö-vänlig flis.

Flisen kommer från Södra Skogs-energi och eldas i två ugnar som vardera levererar 10 MW värme. Dessutom ska två reservpannor flyttas till värmeverket, en gaseldad och en biooljeeldad panna på var-dera 10 MW.

AnLäGGnInGEn rymmEr också en gigantisk ”termos”, en ackumu-latortank på 3 500 kubikmeter som jämnar ut värmelasten över dygnet, både spillvärmen från Södra Cell Värö och den värme som produce-ras i anläggningen. – Det finns många fördelar med att elda med flis, berättar Carl Arne. Framförallt kan vi reducera kol-dioxidutsläppen radikalt, men vi sänker också bränslekostnaderna. Målet är att vi ska minska utsläppen av växthusgas med 50 procent före år 2016, det kommer vi sannolikt

att uppnå redan nästa år. Carl Arne fortsätter:– Flis är biomassa, det är ett förny-bart bränsle. I askan efter förbrän-ningen finns mineraler och salter kvar, därför kommer vi att återföra den till naturen igen. Askan ska först kvalitetscertifieras av Skogs-styrelsen, och sedan köras tillbaka ut i skogen. På så sätt tillför vi fli-sens näringsämnen tillbaka till kretsloppet.

TomAs HAGo pÅ LILJEWALLs arki-tektbyrå har ritat den nya fjärrvär-meanläggningen i form av en båt för att knyta an till Varbergs havsnära läge. Formen på fönster och fasad symboliserar dynamik och rörelse, medan energisnåla LED-lampor på fasaden ska ge ett vackert sken kvällstid. Snart kommer också sol-cellspaneler som genererar miljö-

vänlig el att placeras längs hela den sydvästra sidan av byggnaden, den som vetter mot Östra Hamnvägen. Carl Arne Pedersen läste miljö-vetenskap redan 1971, och det går inte att ta miste på hans miljöfokus när han med stor entusiasm berättar om värmeverket.

– ToTALT KommEr anläggningen att producera 45 000 MWh fjärrvärme, vilket i praktiken motsvarar årsan-vändningen av värme och varmvat-ten för ungefär 2 500 villor. Solcel-lerna på fasaden kommer att ha en effekt på 60 kW. Satt i perspektiv är det kanske inte jättemycket, men det är ett steg vidare och det med-verkar till ett mer hållbart samhälle. Vi har byggt för framtiden!

PÅ TORRA lAND UTMED ÖSTRA hAMNVÄGEN RESER SIG SIlhUETTEN AV ETT SKEPP. DET ÄR VARbERG ENERGIS NybyGGDA fjÄRRVÄRMEVERK. I bRUK SEDAN ÅRSSKIfTET, Och ENlIGT bERÄKNING hElT KlART I hÖST DÅ DET ÄR DAGS fÖR OffIcIEll INVIGNING.

VARbERG ENERGI byGGER UT SITT fIbERNÄT, MEN INTE bARA I VARbERGS STAD. fÖRGRENINGAR AV STADSNÄTET bREDER UT SIG PÅ lANDSbyGDEN I STÖRRE DElEN AV KOMMUNEN. DESSUTOM I SNAbb TAKT.

Varberg har cirka tre gånger större utbredning av bredbandsnätet på landsbygden än riksgenomsnittet av våra kommuner. En av orsakerna är de så kallade fiberföreningarna, där exempelvis ett antal grannar går samman och startar en ekonomisk förening för att kunna få möjlighet att söka bidrag till anslutningen.– Vi tycker det är roligt att det är så många fiberföreningar som har hakat på, säger Madeleine Drag-stedt, marknadschef på Varberg

Energi.– Ofta sköter man grävningen själva i fiberföreningen och så ansluter vi mot en punkt, säger Lars Wess-man, affärsområdeschef IT på Var-berg Energi. Föreningarna kan se väldigt olika ut och ha allt från 23 medlemmar upp till 450, som den största har. Regeringens bredbandsstrategi säger att 90 procent av Sveriges hushåll och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s, men redan 2015 ska

40 procent av målet vara uppnått. Lokalt ser det ut att vara på god väg, med 11 000 nu anslutna kun-der. – Efterfrågan i hela kommunen är fortfarande väldigt stor. Ett ange-nämt problem just nu är att hinna med att bygga ut nätet, säger Lars Wessman. Jag tror efterfrågan beror på att många har insett att man behöver en stabil kommunikation och att bredbandet även hjälper till att skapa en levande landsbygd.

fÖRENINGAR MED fÖRGRENINGAR

fjÄRRVÄRME – EN REN PROcESS

HÅLLBArHET

Vi ska tillgodose dagens behov

utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att

tillgodose sina behov socialt,

ekonomiskt och ekologiskt.

6 7


pÅ ryGGEn AV mAGAsInET – efter titeln – finns ett tillägg: no palm-trees. För att verkligen förtydliga att här hittar man inga reportage om blå hawaiivågor. Nordic Sur-fers Mag (NSM) handlar om surf i kalla vatten vid de skandinaviska kusterna, där halvvissen strandtrift och vindpinade tallar är den grönska som möjligen ges.

DET BörJADE mED ett tomrum. Mathieu Turries, som är en passio-nerad vågsurfare, bodde i Varberg sen några år tillbaka. I pressbyrån fanns tidning efter tidning om surf på varma breddgrader – men ingen

om surfing i Skandinavien.Så han startade en.– Det är inte så svårt, att göra en tidning är möjligt för vem som helst, menar Mathieu som flyttade till Sverige från Frankrike år 2000.

– EfTErsom JAG är foToGrAf hade jag ju fotodelen klar. Layout-programmet InDesign lärde jag mig samtidigt som jag gjorde det första numret, så just den tidningen är väl ärligt talat inte den bästa när det kommer till formgivningen …Nordic Surfers Mag finns på Twitter, Instagram, Facebook och har en naturligtvis en egen webb-

plats. Men kärleken i Mathieus ögon när han håller det senaste, rykande färska, magasinet i handen går inte att ta miste på.– Jag älskar sociala medier och de digitala verktygen är fantastiska. Men de kan aldrig ersätta den här känslan, säger han och bläddrar i det tjocka pappret. Första numret av NSM kom ut samtidigt som finanskrisen 2008. – DET VAr TUffT. Jag var redan från början tvingad att hitta lösningar för att få det att gå runt. Tidningsvärlden ändras hela tiden och för att hålla sig kvar måste man vara kreativ. Jag

lägger ner mycket tid på formgivning och artiklar och bilder ska alltid vara de bästa. Varje nummer är speciellt och har sin egen särart.

nsm HAr HITTAT sin publik och är idag den största surftidningen i Skandinavien.– Det är något visst med en tidning som handlar om ens egen miljö. Ser man en snygg bild på den perfekta surfvågen utanför Maui kan man känna ”Wow!” Men inför en bild på någon som surfar på en hyfsad våg i ens närmiljö väcks något helt annat och starkare. Den är åtkomlig! 90 procent av innehållet i NSM

– MED NORDIc SURfERS MAG hAR jAG TOTAl KREATIV fRIhET – jAG KAN GÖRA PREcIS hUR jAG VIll. Och DET VIll jAG! SÄGER MAThIEU TURRIES, MANNEN bAKOM SKANDINAVIENS STÖRSTA SURfTIDNING SOM 2013 fyllER fEM ÅR.

NSM. handlar om vågsurf, resten om skate och longboard.– Det är oftast samma grupp av män-niskor som håller på med de här tre sporterna. När det inte blåser, ja då tar man den andra brädan! NSM går runt, men det är inte tid-ningen Mathieu lever av. Den är enbart lustdriven: en spelplan för hans egen kreativitet.

– JAG sAmArBETAr mED duktiga skribenter och gör själv all form-givning och redigering. Eftersom jag inte behöver maxa vinsten kan jag trycka tidningen i Sverige på fint papper. Jag gör på mitt eget

sätt – utan regler för hur en tidning ”ska” se ut och utan att behöva ta hänsyn till någon. NSM är en ventil som jag älskar och jag är stolt över vad den blivit.

– sEn HAr DEn sKAnDInAVIsKA surfscenen otroligt många väldigt kreativa människor och det är superkul att kunna samarbeta och hjälpa varandra! Som till exempel Blueberry Visuals i Stockholm och hela Gotlandsgänget där det också finns folk som jobbar med oss i redaktionen för NSM. Till sist: Hur hamnade mannen från Montpellier i Varberg?

– när JAG fLyTTADE till Sverige för 13 år sedan bodde jag i Växjö. I sex månader tyckte jag det var under-bart, cyklade runt i skogarna och fotade … Sen gick det inte längre, jag måste leva vid antingen berg eller hav! Min fru Catarina sa att eftersom jag gått med på att bo i Sverige, fick jag välja plats. Så jag googlade och fick fram två alterna-tiv: Åre. Och Varberg. Idag har han inga planer på att flytta någonstans. Han bor med Catarina och döttrarna Elin och Elsa i Träs-löv, jobbar 60 procent som fransk-lärare och fotograferar åt olika upp-dragsgivare. Och ger ut en tidning.

– VArBErG är fAnTAsTIsKT. Om man surfar finns det en speciell stämning här. Säger väderrappor-ten att det ska blåsa kuling senare i veckan blir det en förväntan i luften, liksom goda vibbar. Man ser det när man möter en annan surfare på stan, en glimt i ögat och ett litet leende i mungipan … Alla väntar på vinden.

&OM KAllA VATTENVARMAKÄNSlOR

HAV ELLEr BErG! –Jag måste leva vid antingen det ena eller andra, säger Mathieu Turries som googlade sig fram till Varberg som bostadsort. InGA pALmEr. Nordic Surfers Mag har undertiteln ”No palmtrees” . Här handlar det om surfing i kalla vatten och karga trakter.

8 9


Barnen tassar fram till Lea Por-sagers konstverk The Annata Experiment. ”Det ser ut som ett golv” säger någon. ”Eller ett spel, ett kubbspel!” fyller en annan i. Associationerna fortsätter medan barnen tittar och känner och går på den stora träformationen.– Vad tycker ni de där stålsakerna ser ut som? frågar konstpedagog Mija Renström.– Jag vet, såna där man har i bow-ling – käglor!

BArnEn I GrUppEn går i klass F-1 på Varbergs Montessoriskola. De rör sig hemtamt i konsthallen.– Vi är här regelbundet, med alla våra klasser. Barnen blir lika uppslukade varje gång, berättar deras lärare Gunnel Karlsson.– Är vi inte i Konstverkstan så är vi i biblioteket och lånar böcker. Komedianten har blivit vårt andra hem.Ett besök med en skolklass på Kulturhuset Komedianten på Engelbrektsgatan 7 kan se ut på många sätt. En variant är att klassen får en guidad visning av pågående utställning och därefter

själva går loss och skapar i verk-staden med utställningsverken som inspiration.

– EfTErsom VArBErGs KonsT-HALL ställer ut samtidskonst finns det alltid en koppling till just samtidsfrågor, och därmed ofta en tacksam ingång till undervis-ningen. Ett besök här handlar inte bara om att ”gå och titta på tavlor” utan om så mycket mer, berättar Mija Lättast är det givetvis för de skolor som ligger på gång- eller cykelavstånd från Komedianten. För att även barn utanför central-orten ska få tillgång till konst-hallen har man det senaste året arbetat med ”Konstambulansen” då pedagogerna på Komedianten har åkt ut till skolor för att träffa elever och hålla lektioner på plats.I konsthallen på Komedianten rå-der inga åldersgränser, här arbetar man med barn ”från bebis och uppåt”.– Vi hade treåringar här för ett tag sedan. De var mest intresserade av luckorna med eluttag i golvet Så då gick vi igenom dem, en efter en. För så små barn handlar ett

fETT KONSTIGT!besök om att bli van vid lokalen. Bli hemtam med att det här är något som finns för mig, säger Mija.Nu har dagens skolgrupp tagit plats i verkstaden. Det klipps och limmas och diskuteras.– En sak är säker, det kommer inte bli vad vi vuxna tänkt oss, konsta-terar både konstpedagogen och läraren. Barns tankebanor kan ta helt oväntade språng. Vad som helst kan hända och det är det som är fantastiskt!

ofTA är DET DETTA man syftar på när man pratar om barns krea-tivitet. Att barn inte är så hämma-de av erfarenheter eller låsta av vad som är rätt och fel, vilket gör att de kan blomma ut i de mest kreativa associationer.Det sägs att det går en linje i mellanstadieåldern och det märker också Mija tydligt.– Plötsligt blir gruppens god-kännande viktigare än allt annat. Så med äldre barn måste jag för-hålla mig på ett annat sätt, jobba mycket med dialog och helst med mindre grupper.– ”Fett konstigt!!!” sa en åtton-deklassare till mig häromdagen efter att jag presenterat ett konst-verk. Det tycker jag är en bra kommentar! Jag försöker förmedla att konst får vara fett konstigt. Att det inte finns några rätt och fel, inte fint och fult – vare sig i konsten

eller i åsikterna hos den som tittar, säger Mija.Gunnel Karlsson och hennes kollega Anna Eklund har märkt en positiv bieffekt av studiebesök i konsthallen.

– VI BLIr ocKsÅ sTImULErADE och får igång vår kreativitet! Det har vi stor glädje av som peda-goger. Mija jobbar gärna med långsik-tiga relationer som med Varbergs Montessoriskola. Men skolklas-ser är precis lika välkomna på enstaka besök.För pedagoger som vill komma till konsthallen med elever på egen hand, finns förslag på lektioner, litteraturtips och mycket mer på Komediantens webbplats under fliken Pedagogik.– Men jag vill verkligen uppmuntra alla lärare att ta kontakt om de är nyfikna och intresserade De kan komma och prova på workshops för pedagoger i september; titta på webbplatsen under rubriken Konsthall och planera in ett besök med sina elever. Temat i höst är en utställning med koppling till data- och tv-spel. Men konstverkstan är också öp-pen i sommar: varje tisdag till sön-dag eftermiddag finns här öppen sommarverkstad för skaparsug-na.

...VI SKA

INSpIRERA DEM

ATT UppNå SINA

DRöMMAR

KonsT. En VErKsTAD. ocH En KonsTpEDAGoG. ALLT fInns TILLGänGLIGT för BArn ocH UnGA frÅn försKoLA TILL HöGsKoLA I VArBErGs KommUn.– KomEDIAnTEn HAr BLIVIT VÅrT AnDrA HEm, KonsTATErAr LärArE GUnnEL KArLsson.

VäLKomnA HIT! Konstpedagogen Mija Renström uppmanar nyfikna lärare att ta kontakt.

10 11


Patsy Sherman var en av få kvinn-liga kemister på 1950-talet i USA. 1953 arbetade hon med att få fram en ny sorts gummi för flygplans-industrin. En dag tappade en av hennes assistenter en glasflaska med syntetiskt latex som Patsy till-verkat. En del av innehållet skvätte på assistentens tygsko. Patsy märk-te något underligt: latexet gick inte att tvätta av skon, inte ens med

lösningsmedel. Och området på skon där materialet hamnat var rent. Inte minsta lilla smutsflaga fastnade just där. Patsy Sherman isolerade ämnet som var smutsavvisande och Scotchgard var uppfunnet – ett sedan dess marknadsledande im-pregneringsmedel för textil och möbler.

DeN ReNa SKoN

Det kanske mest kända ”misstaget” i uppfinningarnas historia gjorde den skotske bakteriologen Alexander Fleming. 1927 åkte han iväg på semester i två veckor med familjen och lämnade av en slump kvar några odlingsplattor med stafylokocker i laboratoriet. När Fleming kom tillbaka hade det bildats mögel på plat-torna. Och runt möglet hade det skapats en cirkel som var helt fri från stafylokocker. Välkommen penicillinet!

MögleT SoM RäDDaR liV

Ruth Wakefield och hennes man Tom drev ett värdshus i Massachusetts på 1930-talet. Ruth lagade maten och hennes egna chokladkakor var enormt populära. En dag stod hon utan kakao och gästerna förväntade sig Ruths kakor till fikat. Som nöd-lösning tog hon en Nestlé choklad-kaka och bröt i bitar med tanken att de skulle smälta in i smeten. Men chokladen behöll sin form och blev kvar som små bitar i kakan – The Chocolate Chip Cookie var född. När Boston News publicerade Ruths recept slog försäljningen av Nest-lés chokladkaka alla rekord. Nestlé fick till sist trycka receptet på för-packningen mot att Ruth fick gratis choklad i resten av sitt liv. (En ganska mager ersättning med våra mått mätt, men minns att det var 1930-tal …)

USA:s NaTioNalKaKa

”Inom vetenskap händer det ofta att forskare säger: ”Vet du, det där är ett riktigt bra argument du har; det är min ståndpunkt som är felaktig.” Därefter ändrar de sig faktiskt och du hör dem aldrig nämna sina gamla teorier igen. De gör verkligen så. Det händer inte så ofta som det borde, eftersom forskarna är mänskliga och förändring ibland är smärtsamt. Men det händer varje dag. Jag kan inte minnas när något sådant hände i politik eller religion.”

Carl Sagan (1934-1996) Amerikansk astrofysiker

Kemisten Spencer Silver arbetade på 70-talet med att få fram ett superlim. Han lyckades så där: limmet blev istället supersvagt…Men det hade några intressanta egenskaper: det gick att få bort utan att några rester fastnade på ytan där det suttit och det gick att återanvända. Några år senare sjöng Spencers kollega Arthur Fry i kör. Han irriterades över att lapparna han använde som bokmärken i sin notpärm hela tiden trillade ut. Han kom då att tänka på Spencers lim och ta-da! Post-it-lapparna såg dagens ljus.När företaget beskrev sin nya produkt för återförsäljare var det nästan ingen som var intres-serad. Då tog man beslutet att skicka ut varuprover istället, sen dröjde det inte länge förrän världen var post-it-beroende!

ETT TASKIGT lIM Tog öVeR VäRlDeN

William Perkin var bara 18 år 1856 när han arbetade som kemiassistent i London. Ett av hans uppdrag var att försöka hitta en konstgjord variant av kinin – dåtidens malariamedicin. Hans mixtur botade inte malaria, däremot märkte han att den färgade siden lila, i en klar och jämn ton som inte bleknade efter tvätt. Perkin hade hittat det första syntetiska färgämnet som han döpte till mauvenin. Lila var sedan gammalt en överklassfärg, fruktansvärt dyr att framställa eftersom man använde sig av delar av växter och djur. Textilindustrin tog emot Perkins syntetiska färg med öppna armar och mauve blev modefärgen nummer ett i Paris och London. (Och ja, William Perkin blev en mycket rik ung man.)

MAlARIA & MODE

MÖGEL MÖGELMÖGEL

I sLUTET AV 2013 LAnsErAs VArBErGs KommUns nyA WEBB-pLATs. En sAJT som pÅ fLErA säTT KAn GörA LIVET LITE EnK-LArE för BEsöKArEn, BLAnD An-nAT GEnom ATT ErBJUDA LäTTILL-GänGLIGA E-TJänsTEr.

När den nya webbplatsen lanse-ras kommer den att erbjuda en mängd praktiska tjänster som besökaren kan ha nytta av. Du ska självklart hitta all viktig infor-mation om Varberg på sajten, men du ska också, via e-tjänster, kunna fixa enkla ärenden av olika slag.

Det finns redan idag flera olika e-tjänster tillgängliga på kommunens webbplats.

– VI spArAr InTE pÅ GoDIsET till november, utan lägger kontinuer-ligt ut nya tjänster på dagens sajt, säger Elisabet Röjgren, kommu-nens projektledare inom e-tjänster. Skillnaden på nya varberg.se blir både att det kommer att finnas fler tjänster och att de blir mycket lättare att hitta, tack vare den nya tekniken. E-tjänsterna ska frigöra resurser både för invånare och kommunanställda. Ärenden som

man tidigare behövde ha en blan-kett för, eller behövde ringa om på vissa telefontider, kan man nu göra själv, när det passar. Och det är just lättillgänglighet och besökarens behov som står i fokus när den nya webbplatsen tas fram, berät-tar Linda Svensson, kanslichef på Varbergs kommun.

– BEsöKArEn sKA KännA sig väl-kommen och enkelt hitta det man söker, oavsett om det är informa-tion eller en tjänst. Webben ska underlätta, slår Linda fast. En viktig nyhet för att öka tillgängligheten

KOMMUNENS NyA wEbbPlATS– ENKlARE, bÄTTRE Och MER

är också att sajten kommer att vara mobilanpassad.

LInDA AVsLUTAr mED att konsta-tera att arbetet med den nya webb-platsen kommer att fortsätta även efter lanseringen: – En webbplats blir förstås aldrig klar, tanken är ju att den ständigt ska utvecklas och bli bättre!

VISSTE DU ATT DU REDAN IDAG KAN:

VI SKA FöRENKLA MÄNNISKORS VARDAG DET säGs ATT VILL mAn VArA KrEATIV, fÅr mAn InTE VArA räDD för ATT GörA fEL. mÅnGA UppfInnInGAr GEnom TIDErnA HAr KommIT TILL JUsT pÅ GrUnD AV mIssTAG. mIssTAGEn HAr DocK ”LAnDAT” pÅ männIsKor som HAfT sTorA förKUn-sKApEr I ämnET. som DEn frAnsKE VETEnsKApsmAnnEn LoUIs pAsTEUr sA: ”när DET GäLLEr oBsErVATIonEr KAn BArA DEn som är VäL förBErEDD DrA nyTTA AV sLUmpEn.”

rEDAn pÅ DAGEns WEBBpLATs fInns ETT fyrTIoTAL E-TJänsTEr KLArA ATT AnVänDA. En möJLIGHET för DIG som VILL spArA TID.

VAD BEHöVEr DU pÅ WWW.VArBErG.sE? Hör AV DIG mED IDÉEr ocH önsKEmÅL! mEJLA TILL [email protected] ELLEr BEsöK WWW.VArBErG.sE/nyAWEBBEn

• Anmäla dig till kommunens tomt- och/eller bostadsrättskö• Anmäla dig till båtplatskö• Låna E-böcker och ljudböcker på biblioteket• Reservera eller göra omlån på böcker• Boka tider i idrottsanläggningar• Göra anmälan till simskolan• Boka tid med Företagslotsen

hOPPSAN!

idéer

WWW.VArBErG.sE

12 13


DET fINNS bUTIKER I VARbERG SOM KOMMER Och GÅR. Och SÅ fINNS DET NÅGRA SOM ”AllTID” hAR fUNNITS. VERKSAMhETER SOM STÅR STADIGT, VARE SIG DET ÄR fINANSKRIS EllER GODA TIDER.KONKURRENTERNA blIR flER Och STÖRRE MEN fAMIljEfÖRETAGEN NEDAN lycKAS ÄNDÅ hITTA SIN MARKNAD. hUR? GENOM ATT UTVEcKlAS, fÖRÄNDRAS Och VÅRDA SITT URSPRUNG. (AllT TOPPAT MED ARbETSGlÄDjE!)

VArBErGs KLAssIKEr

Birgit Lyrestedt:

Att vi kan konkurrera med de stora bygg- och färgföretag som finns idag, det tror jag delvis beror på vår litenhet. Här vågar man till exem-pel gå in och fråga om allting! Den personliga relation som vi har till våra kunder är nog den främsta anledningen till att vi inte velat växa. Vi har kört vår grej och trivs med att finnas mitt i stan. Sen är vi större än många tror eftersom vi har stora lagerutrymmen bakom butiksde-len. Det gör att vi kan ta in stora partier och hålla bra priser.Att vara kreativ i det här yrket handlar mycket om en fingertoppskänsla för att ta in rätt saker, att inte vara för tidig och inte för sen. På 80-ta-let tog vi in strukturtapeter för tidigt och fick skänka bort dem. Året efter tapetserades var-enda hem med struktur… Konstnärligt kreativ är jag mest när jag skyltar, eller hjälper kunder med färg- och tapetval. Ända sedan jag var liten har jag haft en känsla för kulörer och form.

öppnADE: 1963äGs ocH DrIVs AV: JoHn, BIrGIT ocH mArInA LyrEsTEDT

lyRESTEDTS fÄRG

Petra Bengtsson:

De flesta människor är lojala mot sin frisör. När man hittat någon man tycker om så stannar man, och det är positivt för vår bransch. Sedan min syster och jag tog över efter pappa för några år sedan har mycket handlat om att skynda långsamt. Vi har till exempel valt att behålla den gamla inredningen och inte göra allt modernt och flashigt. Det gör att människor känner sig trygga när de kommer hit, de känner igen sig. Det har också blivit vår nisch: det hemtrevliga snarare än det glamorösa. Här kan man dricka en kopp kaffe, prata lite eller bara vara tyst och koppla av.Det viktiga för oss är att få varje kund att känna sig både trygg och speciell. Alla vill vara speciella och känna sig fina, det spelar ingen roll om du är en 18-årig tjej med stort hårsvall eller en 75-årig man med bara några strån kvar! Att med små medel och fantasi kunna få någon att känna sig fin är det bästa med här jobbet.

öppnADE: 1971äGs ocH DrIVs AV: pErnILLA ocH pETrA BEnGTsson

TVÅ KlIPPARE lOllESöppnADE: 1946 ToGs öVEr AV fAmILJEn HEDBErG: 1982äGs ocH DrIVs AV: mATTIAs, LArs-GörAn ocH AnITA HEDBErG

Mattias Hedberg:

Lolles var länge en utpräglad herr-, eller snarare gubbaffär. Vi riktar oss fortfarande till män, men idag pratas det sällan ålder utan is-tället mode och stil. Vi har ändrat vår inrikt-ning gradvis, och det är en process som pågår hela tiden. Kort kan man säga att vi har rensat upp bland våra märken och tagit in nya med en modernare och yngre touch. Men vi har hela tiden behållit fokus på kvalitet: vår nisch är starka varumärken och det är det som skiljer ut oss från de stora kedjorna.Vår största konkurrensfördel är att vi kan jobba nära kunden. Om en kvinna kommer hit och vill handla något till sin man som är kund hos oss, då vet vi ofta hans storlek och vad han gillar.Jag brukar inte kalla mig själv kreativ men visst är det roligt när man får till en snygg stil till en kund! Speciellt idag när många vill vara person-liga: man kan till exempel komma in med sin kavaj med affektionsvärde och så får vi plocka ihop en hel outfit till den.

Lennart Nilsson:

Jag föddes i lägenheten ovanpå NG:s så här skolades jag in tidigt. Då fanns det många små matbutiker i Varberg, nu är det bara NG:s kvar av de gamla. Det kom ett vägskäl för 15 år sedan. Det var tufft då och jag var tvungen att bestämma om jag skulle stänga eller satsa. Sedan dess har jag kontinuerligt byggt ut och moderniserat efter hand, nästa steg är att bygga ut 30 kvadratmeter till en ny frukt- och grönt-avdelning.Satsningarna har betalat sig: kunderna är nöjda, de ser att det händer saker. Vill någon ha något som fattas så tar vi hem det med en gång, om det så är färsk fisk! Hemkörning är också något vi är stora på. Vi konkurrerar inte med Willys och Hajen, vi har våra 500 – 600 kunder om dagen, och de är väldigt köptrogna. Vår fördel är det personliga bemötandet och att det går fort och smidigt att handla här. Själv är jag mest kreativ när jag fått en idé om en förändring eller utbyggnad. Då har jag inget annat i huvudet innan det är löst …

äGs ocH DrIVs AV: LEnnArT nILssonöppnADE: 1946

NG:S lIVS

Hans Victorin:

Det hände något för cirka tio år sedan: plöts-ligt fick smycken en helt annan roll än tidigare i modevärlden. Istället för att köpa ett guld-halsband man kunde ha hela livet, ville man nu ha smycken som blev ”pricken över i:et” till en speciell klänning. Vi förstod att vi behövde förändras. När vi fyllde hundra år bestämde vi att vi ska leva i hundra år till, men inte en dag på enbart gamla meriter! Ett resultat av detta var att vi tog bort ordet ”hovleverantör” i vårt namn. På den tiden tillhörde vi också en kedja, den lämnade vi för att kunna bestämma mer själva. Med hjälp av en reklambyrå tog vi fram en marknadsplan som vi fortfarande följer. Genom att satsa på riktigt bra varumärken har vi förstärkt modedelen i vår verksamhet samtidigt som vi har kompetensen och utbudet som en ”gammaldags” guldsmedsaffär. Vi är ett mycket gott gäng på åtta personer som arbetar här, det gör det lätt att vara kreativ! Alla har idéer och beslutsvägarna är korta.

öppnADE: 1908äGs ocH DrIVs AV: HAns ocH ULf VIcTorIn

VIcTORINS GUlD

Lars-Göran Wiik:

Att konkurrera med de stora teknik- och el-kedjor som finns idag är ingen dans på rosor! Vår allra största tillgång är den personliga servicen. Hit kan man komma med sin gamla lampa och få den lagad. Och köper man en ny tvättmaskin här då sköter vi allt som behövs tills den är installerad och den gamla bortfraktad. Vi försöker också alltid att prata med kunden på kundens språk och inte stå och rabbla en massa tekniktermer, vilket annars är lätt i den här branschen. Jag tror att sammantaget gör detta att kunder känner sig trygga med oss. Det, och att vi är samma personer som jobbar här. Man kan komma in i butiken och veta att man kan fortsätta diskussionen man hade några dagar tidigare. Vi får ofta höra att ’Det är skönt att ni finns’, och det ser vi om ett bevis på att vi behövs som ett alternativ de storskaliga butikerna.

bARRES EläGs ocH DrIVs AV: LArs-GörAn WIIK ocH InGVAr JoHAnssonöppnADE:1922 ToGs öVEr AV fAmILJEn WIIK/JoHAnsson: 1987

”

” ”

”

”

”

”

”

”

”

”

”

14 15


VI fRÅGAR MÄNNISKOR I VEDDIGE:NÄR VAR DU KREATIV SENAST?

Redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: Stefaco GRaPe foto: Marie Hidvi, Mikael Pilstrand, Lars Glendell, Jonas Birgersson. tryckeri: Printone. Juni 2013.

bESÖKSADRESS: enGeLBRektSGatan 15 ÖStRa VaLLGatan 12 POSTADRESS: 432 80 VaRBeRGTElEfON VÄxEl: 0340-880 00 E-POST: [email protected] wEbbPlATS: www.VaRBeRG.Se

– Senast? Jag är kreativ hela tiden, det måste man när man har en butik. Alla kunder är olika och man måste känna av och anpassa sig till hur de vill bli behandlade. Sen måste man ha koll på vad man ska köpa in för saker, så att varje säsong har rätt stil. Det går till exempel inte att sälja samma saker här som inne i Varberg.

mArTIn EInArssonBUTIKsäGArE (VäxTBoDEn)VEDDIGE

– Det var förra veckan när jag sydde en klänning till min dotter. Att sy, det är bara glädje för mig. Ibland går det lång tid utan att jag gör det, sen syr jag plötsligt hur mycket som helst under en period. Jag utgår från mönster och modeller jag tycker om och sätter bara igång!

sArA pETErssonBUTIKssäLJArE (KArLssons)VEDDIGE

– Jag är alltid kreativ! Jag syr och stickar och älskar att vara i trädgården och skapa mönster och färger! Och jag lagar mycket mat och hittar på egna varianter på recepten efter hand. Allt detta har jag möjlighet till nu när jag är pensionär, jag gör alla saker man drömmer om att få göra när man jobbar...

AGnETA LArssonpEnsIonärVEDDIGE

1

– Jag vet inte riktigt, svårt att säga. Men jag tycker om att boxas, jag boxades i klubb innan och ska börja med det igen. I boxning måste du hela tiden försöka räkna ut i förväg vad din motståndare ska göra.

JEffEry cArBInnIonDEKLAssArE (VIDHöGEsKoLAn) VEDDIGE

AnDErs nILssonBUTIKssäLJArE (VErKTyGsBoDEn) fALKEnBErG

– Jag bygger hus i Skrea, och där handlar det nästan hela tiden om att hitta lösningar. Sist kom vi på hur vi skulle utnyttja en ”död” yta i köket till ett ställ för kokböcker. Det kändes kreativt!

mAUD sVEnssonsäLJArE VArBErG (mELLAnLAnDAr I VEDDIGE pÅ En fIKA)

– Det var i fredags när jag storstädade och röjde i mins sons hus. Där behövde jag använda all min kreativitet för att hitta lösningar på hur man skulle få ordning. Min son och hans fru jobbar så mycket så det här var en överraskning till dem när de äntligen fick åka på semester. Nu fick de komma hem till ett fint hus och blev jätteglada!

2 3

4 5 6

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kre-ativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen

och en fantastisk livsmiljö.

VErKsAmHETsIDÉ:Vi ska förenkla människors vardag ochinspirera dem att uppnå sina drömmar.

fÖRhÅllNINGSSÄTT:HÅLLBArHETVi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

DELAKTIGHETVi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

varbergs klassiker varma kÄnslor i kalla vatten veni, … · arbetsbok version 2.0: ett...

Documents