1

ArbetsbokFör ökat jämställdhets perspektiv

vid företagarrådgivning

2

Detta metodmaterial är framtaget i projektet Jämställdhetsintegrering i rådgivarorganisationer.

FINANSIÄR: TILLVÄXTVERKET PROJEKTTID: 2011-01-17—2012-09-30.PROJEKTÄGARE: Winnet Västra Götaland, www.vastragotaland.winnet.se, Regionalt ResursCentra för jämställd tillväxt och utvecklingPROJEKTLEDARE: Louise HeimeFÖRFATTARE: Louise Heime/Carina Larusson/Jan Cedmark

TRYCK: Arkitektkopia, Göteborg, 2012GRAFISK FORM: Träd Reklam

Tillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivarorganisationerna inom det offentliga främjande-system et skall ha ett jämställd -hets integrerat arbetssätt.

3

Innehåll

Introduktion och bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Attityder, normer och värderingar . . . . . . . . . . . . 10

Förslag på avslutande frågor till kunden och frågor för egenreflektion . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Jämställdhetsintegrering i organisationen . . . . . . 22

4

Introduktion och bakgrund

5

FörordTillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivar-organisationerna inom det offentliga främjandesystemet skall ha ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt.

Vad är gjort tidigareMånga projekt har genomförts där man kartlagt hur det ser ut och där resultatet varit förslag på åtgärder för att åstadkomma jämställd-hetsintegrering. I detta projekt har vi tagit fram verktyg som är tänkta att underlätta att gå från ord till handling.

Varför detta projekt De flesta rådgivare vill möta kvinnor och män utifrån ett jämställt perspektiv men känner att de ibland kommer till korta. Många har saknat kunskaper och verktyg som kan hjälpa dem att integrerajämställdhetsperspektivet i rådgivningen.

Vilka verktygVi har utarbetat två pedagogiska verktyg för rådgivning med ett jämställdhetsperspektiv. Metodmaterialet Arbetsbok för ökat jäm-ställdhetsperspektiv vid företagarrådgivning samt ett webbaserat verktyg www.jamstalldhetsbarometern.se. Båda materialen är fram-tagna efter ingående samtal med personer som arbetar som rådgivare i det offentliga främjandesystemet.

När kan metodmaterialet användasMetodmaterialet kan användas såväl i den kontinuerliga kompetens-utvecklingen av medarbetare/uppdragstagare som när nya personer skall börja arbeta som rådgivare.

Hur kan metodmaterialet användas Metodmaterialet fungerar som självständigt utbildningsmaterial men kan också användas som ett arbetsmaterial tillsammans med en tidi-gare produktion Idéboken som belyser viktiga områden för jämställd rådgivning.

Intr

oduk

tion

och

bak

grun

d

6

Arbetsboken innehåller både checklistor och processfrågor som be-arbetar normer och värderingar. Den kan därför användas enskilt och i grupp. Många av frågorna tjänar på en gemensam bearbetning så att frågorna blir synliggjorda utifrån olika synsätt. Det är en fördel om man tar upp delar av detta till diskussion och tanke utbyte med sina kolleger med jämna mellanrum för att reflektera kring hur egna normer/värderingar påverkar rådgivningen i mötet med kvinnor och män. Genom att diskutera och reflektera med kolleger kommer man successivt att utveckla sin kompetens och förbättra förmågan att möta kunder med olika typer av företagsidéer.

InledningRegeringen satsar på olika sätt medel för att öka andelen kvinnor som är företagare. Det är en angelägenhet ur flera olika aspekter. Framförallt för att drygt 70 % av alla företagare är män och knappt 30 % är kvinnor. I ett långsiktigt hållbart samhälle behöver detta utjämnas så att allas kompetens ges utrymme. Affärsrådgivare som möter morgondagens företagare är viktiga aktörer för att realisera politikernas mål att öka andelen kvinnor som startar företag. Dagens och morgondagens företagare är kvinnor och män som ofta har nyskapande affärsidéer och verkar i såväl traditionella som i nya framväxande branscher. Med mer kunskap och medvetenhet om dina egna och andras föreställningar kring företagande kan du förstå och på bästa sätt möta dina kunder oavsett om det är en kvinna eller man. På motsvarande sätt kan vi reflektera kring vad vi har för föreställningar när det gäller unga och äldre personer, personer med utländsk bakgrund eller med svensk bakgrund osv. Detta metod-material är tänkt att få igång en tankeprocess hos dig – att vända på perspektiven. Avsikten är att väcka nya tankar och hjälpa dig att ställa nya frågor.

7

Vänd på perspektiven.

Ställ nya frågor.

Reflektera över ditt tankemönster.

Intr

oduk

tion

och

bak

grun

d

8

Checklista

9

Man kan börja med en grundläggande checklista för att se om man har ett integrerat jämställdhetsperspektiv i organisationen.

Ja Nej Jämställdhetsintegrering r r Finns det formulerade mål när det gäller jämställdhet i era

verksamhetsdokument? r r Innehåller handlingsplanen åtgärder som leder till målet?r r Finns det uppföljning internt i organisationen för att säkerställa

måluppfyllnad? r r Finns det extern uppföljning av verksamheten från finansiärer?r r Mäter er organisation om ni har lyckats uppnå era jämställd-

hetsmål? Följer ni upp antal besökare kvinnor/män, antal som startar företag kvinnor/män, antal som driver företag efter två år kvinnor/män. Även branschvisa uppställningar är intressanta att följa.

r r Får ni den fortbildning ni behöver för att kunna ge rådgivning till kvinnor och män på lika villkor?

Kunder *r r Har ni satt upp mål för antalet kunder per år, uppdelat på

kvinnor och män?r r Har ni en strategi för att öka andelen kvinnor eller män om det

är obalans i antal bland dem som söker era tjänster?

Marknadsföring och kommunikation*r r Har ni marknadsföringsmaterial som attraherar både kvinnor

och män?r r Arrangerar ni marknadsföringsaktiviteter för att nå ut till fler

kvinnor med företag/företagsidéer med era tjänster?r r Synliggör ni kvinnors företagande i era kontakter med media?

Service och rådgivning*r r Erbjuder ni skräddarsydda tjänster, som passar både kvinnor

och män, för att möta den enskilde kundens behov?r r Erbjuder ni kunderna ett brett utbud av tjänster och person-

lig service, som passar både kvinnor och män med företag/företagsi déer?

r r Söker ni aktivt efter samarbetspartners som kan bredda ert tjänsteutbud, så att ni attraherar både kvinnor och män med era tjänster?

(*Ur Kunden i fokus, Tillväxtverket 2010)

Che

cklis

ta

10

Attityder, normer och värderingar

11

1. Vad anses vara typiskt för kvinnor respektive män?

Vi lever i en tillvaro som skapar normer och vi har själva värdering-ar som vi inte alltid är medvetna om. Det kan röra sig om vad som skapar identitet hos kvinnor och män lika väl som vilka egenskaper kvinnor och män har. Detta kan i sin tur leda fram till föreställningar om vilka yrken och arbetsuppgifter som är lämpliga för kvinnor respektive män. Vi talar ofta om manligt och kvinnligt som om det är en uppsättning egenskaper som kännetecknar könstillhörighet snarare än individer. Dessa föreställningar kan leda till att vi bemö-ter kvinnor och män olika utifrån kön, när vi tror att vi bemöter alla utifrån individens egna förutsättningar.

Olika ord är i vår kultur manligt respektive kvinnligt kodade. För att inleda en process hos dig själv som rådgivare kan du fundera över vilka egenskaper du förknippar med kvinnor respektive män. Markera de ord som du förknippar med kvinnor.

oberoende viljestark

feg djärv

impulsiv stark

målmedveten osäker

uthållig kreativ

modig simultankapacitet

rationell känslosam

beslutsam empatisk

mångsidig vetgirig

Ja Nej

r r Ser du någon röd tråd i hur du har markerat kvinnors egenskaper?

Att

ityd

er, n

orm

er o

ch v

ärde

ring

ar

12

2. Vad anses vara typiskt för kvinnors respektive mäns företagande?

För att fördjupa insikten om våra föreställningar om kvinnors och mäns företagande kan du markera fem ord som du tror förknippas med kvinnors företag och fem ord som du tror förknippas med mäns företag.

tjänsteföretag tillverkningsföretag

levebrödsföretag tillväxtföretag

pengar passion

konsult hantverkare

it-kunskap språkkunskap

microlån 10-miljonerslån

försiktig framåt

språkkunskap it-kunskap

hälsocoach app- konstruktör

näringsverksamhet hobbyverksamhet

strukturerat nätverk löst nätverk

deltid/kombinatör 24 timmar/dygn

vård och omsorg tekniska innovationer

ung och oerfaren ung och lovande

affärsmässig förverkliga drömmar

Ja Nej

r r Ser du någon röd tråd i skillnader mellan kvinnors och mäns

företagande?

r r Överensstämmer detta med din egen uppfattning?

Om inte, vad är skillnaderna?

r r Är någon av bilderna mer positiv än den andra?

Vilken?

13

3. Hög status och låg status?

Du kan med hjälp av nedanstående ord reflektera över vilka termer som förknippas med hög status respektive låg status. Markera dem som du anser ha hög status.

• ekonomiskförening,handelsbolag,aktiebolag,enskildfirma,

kommanditbolag

• tillväxtföretag,levebrödsföretag,innovationsföretag,

forskningsbaserat företagande

• export/import,detaljhandel,grossist,lokalmarknad,

tjänsteföretag, produktionsbolag

• hotellochrestaurang,industri,handel,bygg,sjöfart,

jord och skogsbruk

• fotterapeut,frisör,hushållsnäratjänster,säljare,it-tjänster,

webbutik, snickare, elektriker, skådespelare, bilmekaniker,

kontor, ekonom, läkare, jurist, affärsbiträde, hälsocoach

Tänk gärna vidare utifrån dina egna erfarenheter och lista andra yrken och branscher som anses ha hög status respektive låg status.

Ja Nej

r r När du har markerat de olika termerna som förknippas med

hög status kan du analysera dem. Finns det någon koppling

till kvinnor eller män i de ord du har markerat?

r r Kan detta i så fall påverka din rådgivning?

r r Kan det finnas ett samband mellan kön, status och möjlig-

heter till finansiering?

Att

ityd

er, n

orm

er o

ch v

ärde

ring

ar

14

4. Den könssegregerade arbetsmarknaden.

Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader. Endast 14 % av alla yrken är könsintegrerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män. Här ser du branscher som domineras av kvinnor respektive män enligt den officiella statistiken. Markera vilka yrken/branscher du anser vara framtidsbranscher?

•Exempelpåyrken/branschermedenmajoritetmänverksamma:

grävmaskinist, VVS-ingenjör, sjökapten, spelprogrammerare,

fysiker, lastbilschaufför, fastighetsskötare, målare, lantbrukare,

riskkapitalist, snickare, byggnadsarbetare, kirurg.

•Exempelpåyrken/branschermedenmajoritetkvinnorverksam-

ma: sjuksköterska, skolkökspersonal, hemtjänstpersonal, massör,

förskolelärare, barnmorska, kurator, barnläkare, butiksbiträde,

sjukgymnast, veterinär, fotvårdsterapeut, översättare och tolk.

•Exempelpå”jämställda”branscher,dvslikamångakvinnorsom

män verksamma: högskole- och universitetslärare, kulturarbetare,

arkitekt, skådespelare, läkare, journalist, kemist, revisor.

Ja Nej

r r Ser du en trend att kvinnor respektive män gör könsöverskri-

dande val av yrken och branscher?

r r Ser du något mönster att framtidsbranscher är mansdomine-

rade, kvinnodominerade eller könsintegrerade?

Endast 14 % av alla yrken är könsinte grerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män.

15

3. Vilka föreställningar finns om företagande?

Vi vet att det finns föreställningar och normer inom alla områden i samhället och vi omfattas av dem utan att alltid vara medvetna om det. Ibland kan det vara bra att synliggöra dem. Här följer några frå-gor som du kan besvara med ja eller nej.

Ja Nej

r r Man kan med framgång driva företag på deltid, dvs vara

kombinatör?

r r För att lyckas som företagare måste man vara beredd att

jobba jämt.

r r Det är lättare för män att få banklån än för kvinnor.

r r Det är ovanligt med innovationer i tjänsteföretag.

r r Det är vanligt att kvinnors företag växer organiskt.

r r Det är fler män än kvinnor som satsar på tillväxtföretag redan

från start.

r r Män anses mindre kapabla än kvinnor att starta en förskola.

r r Kvinnor anses mindre kapabla än män att starta en bilverk-

stad.

r r Män anses ha bättre ekonomiska förutsättningar att starta

företag än kvinnor.

r r Kvinnor anses ha sämre tidsmässiga förutsättningar att starta

företag än män.

r r En kvinna med småbarn har svårare att starta företag än en

man med småbarn.

r r Det är svårare för en kvinna att få tillträde till inkubator-

program.

r r En man kan riskera att få sämre rådgivning för att man som

rådgivare upplever honom som mer självsäker och därför tror

att han redan kan.

r r Detfinnsenriskattmansområdgivare”bländas”avenmans

attityd och därmed inte ställer nödvändiga frågor.

Att

ityd

er, n

orm

er o

ch v

ärde

ring

ar

16

4. Genom att besvara följande frågor får du möjlighet att fundera över dina erfarenheter som rådgivare och hur du själv resonerar.

Vad har du själv för uppfattning om hur man skapar ett framgångsrikt

företag?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Vilka egenskaper anser du vara extra viktiga hos en blivande

företagare?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Vilken kunskap är viktigast tycker du för att lyckas som företagare?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Vad förknippar du främst med män som företagare?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

17

Vilka är branscherna där män driver företag enligt dina erfarenheter?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Vilka är branscherna där kvinnor driver företag enligt dina

erfarenheter?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Hur reagerar du när en man vill starta företag i en typisk kvinnlig

bransch?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Hur reagerar du när en kvinna vill starta företag i en typisk manlig

bransch?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Hur gör du själv för att få mer omvärldskunskap och därmed vidga

dina egna perspektiv?

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Att

ityd

er, n

orm

er o

ch v

ärde

ring

ar

18

5. Reflektera över, enligt dina erfarenheter, om du tycker att det generellt finns en skillnad mellan män och kvinnor i följande avseenden:

Hur förberedda de är inför rådgivningen?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Hur de presenterar sin affärsidé?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Vilka förväntningar de har på sitt företagande?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Skälet till att de vill starta företag?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Vilken hjälp/stöttning de skulle vilja ha innan de startar sitt företag?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Vilka frågor kunden ställer?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Hur du gör för att uppmuntra kunden att gå vidare?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

Vilken företagsform du som rådgivare rekommenderar?

_______________________________________________________

_______________________________________________________

19

Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta kundens behov?

Att

ityd

er, n

orm

er o

ch v

ärde

ring

ar

Ja Nej

r r Bemöter du kunderna olika beroende på om de är kvinnor

eller män?

r r Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta

kundens behov. Exemplifiera med situationer som du kom-

mer att tänka på.

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

20

Förslag på avslutande

frågor till kunden och frågor för

egenreflektion

21

Avslutande frågor till kundenFör att försäkra dig om att alla oavsett kön får den hjälp de önskar kan varje rådgivningssamtal avslutas med följande fem frågor till kunden.

• Harresonemangetmedmigstärktdigidinaffärsidéochstärkt

dig i att komma dit du vill med ditt företagande?

• Kanduseframfördigvadsomkommerkrävasavdigföratt

komma vidare med dina planer?

• Hardufåttbättrekunskapnärdetgällerregelverketochdet

administrativa runt företagande efter samtalet med mig?

• Vadserduframfördignärdetgällerdittföretagande?Om

1 år? Om 5 år?

• Synpunkterpåvårtsamtal–hardukäntdigbekvämochfått

sagt vad du vill säga?

Frågor för egenreflektion Du kan efter varje rådgivningssamtal själv reflektera kring ett par frågor för att på så sätt få in ett genus- och jämställdhetsperspektiv i ditt arbetssätt.

Ja Nej

r r Om du träffade en man, tror du att du hade gjort en annan

bedömning om det i stället varit en kvinna?

r r Om du träffade en kvinna, tror du att du hade gjort en annan

bedömning om det varit en man?

r r Tycker du att du hade tillräcklig kunskap om branschen för

att kunna ge bra hjälp?

r r Kunde kunden få hjälp av dina nätverk?

r r Upplevde du att kunden blev medveten om vad som krävs

för att lyckas i sin roll som företagare?

r r Upplevde du att kunden kom till sin rätt och fick svar på sina

frågor?

r r Kunde du hjälpa kunden att få nya perspektiv? Avs

luta

nde

fråg

or t

ill k

unde

n oc

h fr

ågor

för

ege

nrefl

ekti

on

22

Jämställdhets­integrering i

organisationen

Ett verkligt förändrings arbete förutsätter en vilja till förändring hos ledningen...

23

Jämställdhetsintegrering–ettledningsverktygEtt verkligt förändringsarbete som möjliggör att jämställdhet integreras i verksamheten på alla nivåer förutsätter en vilja till förändring hos ledningen. Utan formella beslut i ledningen om att organisationen skall integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksam-heten är det svårt för enskilda rådgivare att förändra. Det krävs att organisationen har en värdegrund som främjar jämställdhet. Alla formella beslut som kommuniceras via organisationens styrdoku-ment får genomslagskraft. Genom dessa säkerställs att rådgivarna får legitimitet att arbeta jämställdhetsintegrerat. Man säkerställer också att de får kontinuerlig fortbildning i ämnet så att kompetensen finns hos alla rådgivare.

Jäm

stäl

ldhe

tsin

tegr

erin

g i o

rgan

isat

ione

n

Grundläggande förståelse

Undersök förutsättningarna

Planera och organisera

Inventera verksamheten

Kartlägg och analysera

Formulera mål och åtgärder

Genomför åtgärderna

Följ upp resultaten

24

Utan ett vitalt näringsliv faller välfärden. Sverige behöver fler

före tag are som kan bidra till innovationer och nya företag. Hur

kan företagarrådgivningen bidra till en sådan utveckling?

– Genom att företagarrådgivarna vidgar sina vyer och ser mor­

gondagens behov som grund för framtidens företagare, säger

Louise Heime, Projektledare för Jämställdhetsintegrering i råd-

givarorganisationer. För många rådgivare innebär det också att

man öppnar sig för att den traditionella bilden av att företagaren

är en medelålders svensk man nyanseras. De ser att det lika gär­

na kan vara en kvinna och att kvinnors företagsidéer kan skilja

sig från den traditionella. Det kanske inte är lika många produk­

tionsföretag utan snarare fler tjänste företag som startas av kvin­

nor. Och kvinnor kanske inte startar i så stor skala som män utan

växer långsammare eller nöjer sig med att vara soloföretagare.

Det ställer krav på rådgivarna att kunna möta alla kunder med

öppna ögon och ge stöd åt alla utifrån var och ens behov och

förutsättningar.

Genom projektet har Louise haft möjlighet att möta många råd­

givare och tagit del av tankar kring hur rådgivarna kan bli ännu

bättre på att möta morgondagens företagare. Det har resulterat i

två nya metodmaterial för utbildning och jämställdhetsintegrering.

Det ena är detta arbetshäfte och det andra är ett webbverktyg –

www.jamstalldhetsbarometern.se. Arbetshäftet kompletterar den

tidi g are framtagna Idébok – erfarenheter och tips för att främja jäm-

ställd företagarrådgivning. Båda utbildningsmaterialen har arbet­

ats fram efter ingående samtal med personer som arbetar som

företagarråd givare i det offentligfinansierade främjandesystemet.

Projektet har fått ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.