S GR DU:

Jmstlldhetsintegrering med intersektionellt

perspektiv En handledning fr dig som arbetar med jmstlldhetsintegrering p myndighet

Om handledningen Denna handledning r till fr dig som vill frbttra arbetet med jmstlldhets-integrering p en myndighet genom att anvnda ett intersektionellt perspektiv. Handledningen ger en grundlggande introduktion till teorier och begrepp kring intersektionalitet och frslag p hur dessa kunskaper kan omsttas i praktiskt jmstlldhetsarbete.

Nationella sekretariatet fr genusforskning har tagit fram handledningen inom ramarna fr regeringsuppdraget Jmstlldhetsintegrering i Myndigheter, JiM. Genom satsningen som pgr 2013-2018 har 59 myndigheter och en organisation med myndighetsuppgifter ftt i srskilt uppdrag att arbeta med jmstlldhets-integrering. Det innebr att all verksamhet i myndigheterna ska genomsyras av ett jmstlldhetsperspektiv. Syftet r att myndigheternas verksamhet ska utvecklas s att de nnu bttre bidrar till det jmstlldhetspolitiska mlet att kvinnor och mn ska ha samma makt att forma samhllet och sina egna liv. ven om mlen r formulerade utifrn kn behver en ta hnsyn till att mnniskor inte enbart har olika makt och mjligheter beroende p kn, utan att en persons frutsttningar r komplexa och pverkas av samspelet av ett flertal faktorer. Ekonomi, etnicitet, funktion, hudfrg, knsidentitet, sexualitet och lder r ngra exempel.

Nationella sekretariatet fr genusforskning har ftt i uppdrag av regeringen att erbjuda std till myndigheterna under programperioden. En stdinsats har varit att ta fram handledningar. Syftet med dessa r att ge en kunskapsgrund samt frslag p arbetsstt och metoder fr arbete med jmstlldhetsintegrering p myndigheter. Denna och andra handledningar i S gr du-serien kan du ladda ner frn vr webbplats www.genus.se och kunskapsportalen www.jmstll.nu.

Nationella sekretariatet fr genusforskning arbetar med att ka genomslaget fr forskning och kunskap om genus och jmstlldhet inom akademin och i samhllet som helhet. Sekretariatet r placerat p Gteborgs universitet och bland vra uppdragsgivare finns regeringen och Nordiska ministerrdet.

https://www.genus.se/vartmaterial/sorterat-pa-typ/handledningar/http://www.jamstall.nu/verktygslada/handledningsmaterial/http:www.jmstll.nuhttp:www.genus.se

Innehll JMSTLLDHETSINTEGRERING MED INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV .................................................................................................1

Jmstlldhetsintegrering .................................................................................1 Jmstlldhet och jmlikhet.................................................................................... 1

Intersektionalitet..............................................................................................3 Den levda erfarenheten ........................................................................................ 4 Platsen .................................................................................................................. 5 Normer .................................................................................................................. 7 Diskrimineringslagens maktordningar................................................................... 9 Alltid kn, aldrig bara kn.................................................................................... 13 Frdelar med ett intersektionellt perspektiv ........................................................ 16

ARBETA PRAKTISKT MED INTERSEKTIONALITET................................... 18

Kartlggning och analys................................................................................ 18 Intersektionalitet gr jmstlldheten greppbar............................................... 20 Revidering av styrdokument.......................................................................... 20 Representation vid arrangemang .................................................................. 21

Medborgardialog/invnardialog........................................................................... 21

Representation i kommunikation ................................................................... 21 Kompetensutveckling ....................................................................................22

Jmstlldhetsintegrering med intersektionellt perspektiv Intersektionalitet r ett omrde med rtter lngt tillbaka i tiden, men som de senaste ren ftt ett bredare genomslag i Sverige. I den hr handledningen fr du en bakgrund till perspektivet och en frklaring till varfr och hur det r relevant i myndigheters jmstlldhetsarbete. Ibland kan det verka jobbigt med nnu ett begrepp eller perspektiv, men det fiffiga med intersektionalitet r att det binder samman alla perspektiv som gller maktordningar. P det viset kan ett intersektionellt jmstlldhetsarbete bli mer framgngsrikt eftersom det ser till hela bilden, i stllet fr bara enskilda delar. Det som lter krngligt nu blir frhoppningsvis klarare nr du lst denna handledning.

Jmstlldhetsintegrering Jmstlldhetsintegrering r en strategi fr jmstlldhetsarbete som syftar till att frbttra verksamheters resultat s att de bttre bidrar till kad jmstlldhet i samhllet. Fokus r p likvrdighet i service och tjnster gentemot medborgare1

(extern jmstlldhet) och inte p personalfrgor som lner eller knsrepresentation bland chefer (intern jmstlldhet) ven om det interna och det externa jmstlldhetsarbetet sjlvklart hnger ihop. Jmstlldhetsintegrering r den huvud-sakliga strategin som Sverige har fr att n regeringens jmstlldhetspolitiska ml.

Jmstlldhet och jmlikhet

Begreppen jmstlldhet och jmlikhet anvnds ibland synonymt i dagligt tal, men de betyder inte samma sak. Jmstlldhet r ursprungligen avsett fr att beskriva just maktfrhllanden som har med kn att gra. Jmstlldhet rder d alla oavsett kn har samma mjligheter, rttigheter och skyldigheter inom livets alla omrden.

Jmlikhet r ett vidare begrepp n jmstlldhet eftersom det omfattar fler aspekter n kn. Jmlikhet avser lika mjligheter, skyldigheter och rttvisa frhllanden mellan alla individer och grupper i samhllet oavsett till exempel kn, funktion,

1 Hr avses medborgare i en bredare definition n det rent juridiska frhllandet att vara medborgare i nationen Sverige. Medborgare avser i denna handledning alla personer som myndigheten kommer i kontakt med.

1

utbildning, ekonomisk bakgrund, hudfrg, etnicitet, lder, knsidentitet, sexualitet, kroppsstorlek och s vidare. Ibland anvnder inte organisationer som arbetar fr kad jmlikhet just det begreppet, utan beskriver det exempelvis som arbete fr lika rttigheter och mjligheter eller social hllbarhet.

Det intersektionella perspektivet ligger nrmre jmlikhetsbegreppet i att ta fasta p att kvinnor och mn inte r tv homogena grupper. Klass i termer av socioekonomisk bakgrund och utbildningsniv, liksom etnisk tillhrighet och/eller hudfrg, bidrar till skillnader bde inom och mellan kategorierna kvinnor och mn. Sexuell orientering, lder och funktionsfrmga r andra maktordningar som p motsvarande vis spelar roll fr vad det innebr att vara av ett visst kn i olika positioner. Dessutom s varken kan eller vill alla mnniskor definiera sig som kvinnor eller mn. Kopplas analyser alltfr ensidigt till kategorierna kvinnor och mn riskerar en att terskapa frenklade antaganden som begrnsar och exkluderar mnniskor.

Fr att jmstlldhetsintegrering ska bidra till frndring r det drfr ndvndigt att vidga frstelsen fr hur kn samvarierar med andra maktordningar.

Jmlikhet i lagen

Alla offentliga organisationer ska arbeta fr jmlikhet. Det framgr till exempel i Sveriges grundlag, regeringsformen 1 kapitlet 2:

Den offentliga makten ska utvas med respekt fr alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda mnniskans frihet och vrdighet.

Det allmnna ska verka fr att alla mnniskor ska kunna uppn delaktighet och jmlikhet i samhllet och fr att barns rtt tas till vara. Det allmnna ska motverka diskriminering av mnniskor p grund av kn, hudfrg, nationellt eller etniskt ursprung, sprklig eller religis tillhrighet, funktionshinder, sexuell lggning, lder eller andra omstndigheter som gller den enskilde som person.

Om en ska gra en verkligt intersektionell analys ska en inte utg frn att ngon maktordning har srskild betydelse. Att gra en intersektionell analys skiljer sig frn

2

att gra en genusanalys/analys utifrn kn eftersom intersektionaliteten inte automatiskt utgr frn kn utan undersker vilka maktordningar som spelar roll i en viss kontext fr ett visst liv. Samtidigt s har bgge angreppsstten gemensamt att de strvar efter att utjmna maktskillnader och ge likvrdiga mjligheter fr alla mnniskor. Bda har liknande syfte, men tillvgagngssttet skiljer sig delvis t.

Intersektionalitet Intersektionalitet r som sagt ett perspektiv som granskar alla sorters makt-ordningar. Ordet intersektionalitet kommer frn engelskans intersection, som betyder vgkorsning eller skrning. Begreppet grundar sig i ett frsk att frst levda erfarenheter och de erfarenheter av makt eller underordning som mnniskor kan uppleva i olika situationer p olika platser. Exempelvis r det ju inte alltid ditt kn som framfr allt avgr hur du blir bemtt, utan ibland r din lder, sexualitet, funktion eller ngot annat mer avgrande.

Fr att frst intersektionalitet kan det vara bra att utg frn det sammanhang dr begreppet fick fste. I en amerikansk kontext p 1990-talet uppmrksammade juridikprofessorn Kimberl Crenshaw 2 den srskilda utsatthet hon som svart kvinna hade erfarenhet av. Crenshaw skrev om att antirasismen framfr allt var en rrelse fr svarta mn, och att feminismen var en rrelse fr vita kvinnor var skulle en aktivism baserad p hennes erfarenheter som svart kvinna rymmas? Hr fanns en korsning av maktutvande och frtryck.

Ngot som gr den intersektionella analysen nydanande r att den vill underska de erfarenheter av korsade frtryck som Crenshaw beskrev. Det handlar inte om att en ndvndigtvis r dubbelt utsatt, utan om att utsttas fr en specifik kombination av frtryck eller maktutvande. Mlet r att fnga de normativa strukturer som osynliggr specifika levnadsvillkor fr till exempel svarta kvinnor, homosexuella personer med normbrytande funktion, mn med lg inkomst boende p landsbygden och s vidare.

2 Crenshaw, K. (2003). Mapping the margins: intersecionality, identity politics, and violence against women of color. Identities : race, class, gender, and nationality. (s. 175-200).

3

Den levda erfarenheten

Med utgngspunkt i det Crenshaw beskrev om att inte passa in i ngon kamp har begreppet intersektionalitet kommit att handla om ett erfarenhetsbaserat angreppsstt p makt och underordning. Det r ofta strre skillnader inom gruppen kvinnor eller inom gruppen mn n vad det r mellan de bda grupperna. Med tanke p detta kan insatser som riktar sig till grupper enbart baserade p kn ltt bli uddlsa. I vrsta fall kan en tgrd till och med riskera att befsta underordningen fr en marginaliserad grupp genom att till exempel utg frn att alla r heterosexuella eller har normfungerande kroppar. Ett exempel p en tgrd baserad p kn som slr fel r den att alla med kvinnligt personnummer kallas p kontroll av cellfrndringar p livmoderhalstappen. tgrden riskerar dels att gra frtroendet fr vrden och den offentliga verksamheten nnu lgre bde fr personer med kvinnligt personnummer, men som saknar livmoder och fr personer med livmoder som har manligt personnummer. Individer i den sistnmnda gruppen riskerar ocks att f smre hlsa n andra eftersom de inte rutinmssigt kallas till kontrollen (en behver gra en srskild anmlan fr att kallas).

Ett exempel p hur intersektionalitet kan anvndas fr att genomfra mer trffskra tgrder r nr en i stllet brjar i frgan om vem som inte gr cellprov och drfr kan rikta insatser till srskilda mlgrupper. I Gteborg visade det sig att det var vldigt f som gick p cellprovtagning i ett omrde med mnga kvinnor fdda utanfr Europa. Utifrn den analysen kunde srskilda kampanjer utformas i samverkan med organisationer verksamma i omrdet s att det p fyra r gick frn att 58 till 69 procent av de kallade personerna gjorde cellprov3. Genom att vara mer noggrann nr en beskriver problemet kan resurser anvndas mer effektivt.

3 Ta med en vn fr fler cellprov, Kunskapscentrum fr jmlik vrd, Vstra Gtalandsregionen http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/jamlik-vard/ta-med-en-van/ (Hmtad 2017-10-18)

4

http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/jamlik-vard/ta-med-en-van/http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/jamlik-vard/ta-med-en-van/

I illustrationen ovan syns tydligt den sammansttning vi mnniskor r och ngra olika stt att kategorisera oss (listan ver kategorier kan sklart gras lngre). En kan jmfra det intersektionella perspektivet med ett kalejdoskop, beroende p varifrn en tittar r det olika strukturer som syns/mrks.

Intersektionalitet handlar allts om att frska fnga verklighetens komplexitet bttre och mer trffskert nr en planerar tgrder. En viktig sak att ha med sig nr en arbetar utifrn en mer erfarenhetsbaserad syn p makt r att inte essentialisera allts att inte tillskriva mnniskor i en given grupp vissa egenskaper. Det handlar istllet om att se till de maktstrukturer som p flera plan (utifrn flera kategoriseringar) drabbar enskilda individer. Vilka r strukturerna och hur drabbar de individerna?

Platsen

Fr att komma nnu nrmre verkligheten i de generaliseringar som grs nr en analyserar har ven platsen en betydelse i det intersektionella perspektivet. Beroende p var en person befinner sig utstts hen fr olika maktstrukturer.

5

Exempelvis kan en ciskvinna4 vara maktinnehavare p en plats och frtryckt p en annan. P en damtoalett r hon maktinnehavare jmfrt med till exempel en transkvinna eller ickebinr person p samma plats. P en mansdominerad arbetsplats kan hon dremot vara underordnad jmfrt med mn p platsen som har en viss jargong eller ett visst stt, dr r hennes "rtt" till utrymmet begrnsad till frmn fr mnnen i rummet. Kvinnan i exemplet r inte naturligt innehavare eller utsatt fr makten utan det beror p situationen och rummet. P samma stt vrider och vnder intersektionaliteten p alla erfarenheter av hejdande och mjliggrande strukturer.

Exempel: tgrder som underlttas av en intersektionell analys

Den ojmna knsfrdelningen i gymnasieskolans olika program och inriktningar kan tjna som exempel p en jmstlldhetsutmaning som krver en intersektionell analys.

Endast var femte elev lser ett program med jmn knsfrdelning. Knssegregeringen r tydligare p yrkesfrberedande program n p studiefrberedande. Fler unga mn n unga kvinnor lser yrkesutbildningar p gymnasiet och gr sedan direkt ut i arbetslivet. Kvinnor gr i stllet oftare vidare till universitets- eller hgskolestudier. Forskning visar att frestllningar om kvinnligt och manligt, allts vad en tjej eller en kille r lmpad att studera och senare arbeta med har betydelse fr valen. Men de knssegregerade valen till gymnasiet kan ocks frklaras av frldrarnas utbildningsbakgrund.

Barn till kort- respektive lngutbildade frldrar vljer i stor utstrckning olika gymnasieprogram. Barn till kortutbildade frldrar terfinns ofta p yrkesdominerade program med en tydlig kvinno- respektive mansdominans, medan barn till lngutbildade frldrar ofta vljer de studiefrberedande programmen dr knsfrdleningen ofta r jmnare. Fr att frst de knssegregerade gymnasievalen behver vi allts en intersektionell analys genom vilken vi ser sambanden mellan kn och frldrars utbildningsniv.

Klla: Ml och myndighet. en effektiv styrning av jmstlldhetspolitiken. Betnkande av jmstlldhetsutredningen. SOU 2015:86. (s. 190-191)

4 Cis r latin fr p samma sida. En cis-person r en person vars juridiska kn, biologiska kn, knsidentitet och knsuttryck hnger ihop och alltid har hngt ihop enligt normen. Ordet cis rr knsidentitet och knsuttryck och har ingenting med sexuell lggning att gra. Klla: www.rfsl.se, hmtad 2014-08-04

6

http://www.rfsl.se/

Reflektera! I den intersektionella analysen handlar det om att underska liv dr maktordningar mts. D gller det att ha hela tiden ha med sig ett ifrgasttande av generaliseringar och inte frska finna en lsning som ska motverka alla former av frtryck.

Hur ser ni p de maktordningar ni arbetar emot? Finns det en lsning eller gr det att arbeta bredare?

Normer

En vanlig utgngspunkt fr att f syn p maktstrukturer r att brja underska vilka normer som finns. Normer kan beskrivas som allmnt delade regler och frvntningar p beteenden. Ibland r dessa regler och frvntningar outtalade och vertrdelser mrks genom subtila uttryck som frvnade eller besvrade blickar som till exempel om vi har klder som sticker ut i sammanhanget, ibland r de dremot nedtecknade i lag och normvertrdelser kan bestraffas med fngelse som till exempel att vi inte ska sl varandra.

Genom normer delar vi in mnniskor i kategorier, som nmnts ovan, baserade p sdant som kn, hudfrg, etnicitet, sexualitet, knsidentitet, funktionalitet, kroppsstorlek och s vidare. Normer som r kopplade till maktordningar ger mnniskor olika strukturella levnadsvillkor, det blir allts olika ltt att leva sitt liv beroende p om en befinner sig inom normen eller inte. Om en person kategoriseras som kvinna kommer hon statistiskt sett att ha lgre ln, vara frldraledig lngre och ta ett strre ansvar fr obetalt hem- och omsorgsarbete n om personen kategoriseras som man. Rasifieras5 en person som icke-vit, kommer personen statistiskt sett ha svrare att f en bostad, i hgre utstrckning bli utsatt fr diskriminering p arbetet eller hatbrott i det offentliga rummet n om personen inte blivit det. Fr en transperson6 r risken stor att hen utsatts fr hatbrott, att

5 Rasifiering innebr att olika mnniskor tillskrivs en grupptillhrighet utifrn frestllningar baserade p exempelvis yttre egenskaper (s som hudfrg och hrfrg), kultur och religion. 6 Ordet trans r latin fr verskridande. En transperson r en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kn den har ftt tilldelat vid fdseln. Transperson r ett paraplybegrepp fr olika stt att vara transperson p. Det kan till exempel vara transvestiter, dragkings/dragqueens, transgenderister, transsexuella, intergender och intersexuella. Klla: www.rfsl.se, hmtad 2016-01-21

7

http://www.rfsl.se/

hens psykiska hlsa r smre n andras och att hen i strre utstrckning vervgt eller frskt att ta sitt liv. Med den intersektionella synen p dessa normer handlar det om att fokusera p flera kategoriseringar samtidigt. Vad hnder om transpersonen ven rasifieras som icke-vit? Eller om en kvinna som anvnder rullstol ocks har slja?

Tips! Bli expert p hur en arbetar med normer kring sexualitet, knsidentitet och knsuttryck med hjlp av handledningen S gr du: HBTQ-kompetent jmstlldhetsarbete som du kan ladda ner p www.genus.se och www.jmstll.nu.

8

https://www.genus.se/vartmaterial/sorterat-pa-typ/handledningar/http://www.jamstall.nu/verktygslada/handledningsmaterial/

Diskrimineringslagens maktordningar

Ett vanligt stt fr myndigheter att ta sig an ett intersektionellt perspektiv r att utg frn diskrimineringslagens kategoriseringar. Lagen riktar sig till individer, men maktordningarna gr att verstta till strukturell niv.

Diskrimineringsgrunder

Den svenska diskrimineringslagen r formulerad shr:

Denna lag har till ndaml att motverka diskriminering och p andra stt frmja lika rttigheter och mjligheter oavsett kn, knsverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller lder.

De diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning kan frklaras p fljande stt:

1. Kn Kvinnor och mn, inklusive personer som ndrat eller avser att ndra sin knstillhrighet

2. Knsidentitet eller knsuttryck Personer med en knsidentitet eller ett knsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig frn knsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Knsuttryck och knsidentitet handlar om klder, kroppssprk, beteende eller liknande

3. Etnisk tillhrighet Med etnisk tillhrighet avses nationellt och etniskt ursprung, hudfrg eller liknande

4. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning avses alla olika religioner eller trosuppfattningar, exempelvis kristendom, islam, buddism och ateism

5. Funktionsnedsttning En varaktig nedsttning av fysisk, psykisk eller intellektuell frmga som finns idag eller kan frvntas uppst. Exempel p funktionsnedsttningar r allergi, dyslexi, hrsel- och synskada. Begreppet funktionshinder, som anvnds i lagens formulering, kan frsts som ngot som uppstr i en milj dr det finns hinder fr personer med funktionsnedsttning.

6. Sexuell lggning De tre sexuella lggningar som skyddas i diskrimineringslagen r bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet

7. lder Uppndd levnadslngd

9

I illustrationen nedan har vi utgtt frn de sju diskrimineringsgrunder som anges i den svenska diskrimineringslagen fr att identifiera ngra exempel p maktstrukturer som finns i samhllet. Maktordningarna r utritade som dimensioner eller skalor eftersom det inte behver vara statiskt fr en person i vilken utstrckning hen tillhr eller bryter mot normen, det vill sga var i hierarkin hen befinner sig. I den vnstra nden av dimensionerna kan vi placera ut normen och i den hgra icke- normen p fljande vis:

Kn: man - kvinna, person som avser att ndra eller har ndrat sin knstillhrighet

Knsidentitet och knsuttryck: cis-person transperson Etnisk tillhrighet: person med normativ etnisk tillhrighet - person med

annan etnisk tillhrighet.

Religion eller annan trosuppfattning: sekulrt kristen - muslimsk, judisk eller annan religionstillhrighet

Funktionalitet: full funktionsfrmga - synliga eller mrkbara fysiska eller psykiska funktionsnedsttningar

Sexualitet: heterosexuell - homosexuell, bisexuell lder: lagom lder - fr ung eller fr gammal

Kn

Knsidentitet eller knsuttryck

Etnisk tillhrighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionalitet

Sexualitet

lder

I illustrationen ser det ut som att de olika dimensionerna ligger skilda frn varandra. I verkligheten hnger olika maktordningar nra samman och pverkar varandra.

10

Nr vi anvnder modellen ska vi ocks ha i tanke att identiteter r frnderliga ver tid och beroende av plats (vi ldras, ndrar sexualitet, kan vara tillflligt funktionsnedsatta och s vidare). Fr att f en ytterligare frdjupad frstelse av modellen kan fljande motsatspar anvndas p den:

Mer makt Mindre makt verordnad Underordnad Priviligierad Icke-priviligierad Norm Icke-norm Majoritet Minoritet verrepresenterad Underrepresenterad

Dessa motsatspar r liksom modellen idealtypiska, allts renodlade generaliseringar av hur normer kan frsts p ett stt som de sllan ter sig i verkligheten. Det innebr att de inte stmmer fr alla tnkbara situationer. Kvinnor r till exempel inte en minoritet i frhllande till mn, men har inom mnga samhllsomrden mindre makt n mn. Det finns gott om individuella undantag, till exempel enskilda kvinnor som r verordnade enskilda mn, enskilda svarta som r verordnade enskilda vita och s vidare.

Reflektera! I texten Vem r normal? av Gteborgs stad finns ngra frgor en kan stlla sig fr att synliggra om en sjlv tillhr normen eller inte. Alla har ju hudfrg, sexualitet och s vidare.

Hur ofta tnker du p: Din hudfrg? Din sexuella lggning? Vilket kn du har? Din funktionalitet? Klasstillhrighet?

11

Tips! En annan vning fr att f syn p sin egen position heter Ett steg fram som du bland annat kan hitta p www.jmstll.nu.

HUR FRTRYCKET UTTRYCKS

Kategori Norm Missgynnad Frtryck

Kn Manlig norm

Etnisk tillhrighet Vithetsnorm, etnisk majoritet

Klass

Sexualitet Heteronorm

Funktion

Knsidentitet och Tvknsnorm knsuttryck

Medelklassnorm

Funktionsnorm

Kvinnor, personer som Sexism varken identifierar sig som kvinnor eller mn

Icke-vita, etnisk Rasism, minoritet etnocentrism7

Arbetarklass, Klassfrtryck underklass

Homo, bi, queer8 Homofobi

Personer med Funkofobi, ableism9 funktionsnedsttning

Transperson, Cis-sexism, transfobi intersexuell10

I modellen ovan illustreras sambanden mellan olika kategorier, normer, grupper som missgynnas och vad frtrycket mot respektive grupp kan kallas. Liksom

7 Innebr att den egna etniska gruppen r alltings centrum och mttstock mot vilken alla jmfrs. Klla: Said, E.W. (2000). Orientalism. ([Ny utg.]). Stockholm: Ordfront. 8 Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden r ett ifrgasttande av heteronormen. Mnga ser sin knsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebra en nskan att inkludera alla kn och sexualiteter eller att inte behva identifiera/definiera sig. Klla: www.rfsl.se, hmtad 2014-08-05 9 Diskriminering eller frtryck mot/av personer med funktionsnedsttning. Klla: https://en.wikipedia.org/wiki/Ableism, hmtad 2016-01-21 10 Olika tillstnd och diagnoser samlas under detta begrepp. Avser person med medftt tillstnd i vilket knskromosomerna, testiklar eller ggstockar eller knsorganens utveckling r atypisk. Inter betyder mellan p latin och sexus betyder kn. Intersexuell betyder allts mellan knen. Klla: www.rfsl.se, hmtad 2016-01-21

12

http://www.rfsl.se/https://en.wikipedia.org/wiki/Ableismhttp://www.rfsl.se/http://www.jamstall.nu/verktygslada/ett-steg-fram/

tidigare presenterade modeller r denna modell en idealtypisk, allts renodlad och generaliserad, verklighetsbeskrivning. Vad som r norm, vem som drar nytta av eller frlorar p normen skiljer sig mellan olika delar av samhllet och kan vara frnderligt ver tid och mellan platser. Vad modellen inte visar r att normer ocks samverkar med varandra. Utan tv-knsnormen, som gr att vi delar upp befolkningen i tv kn r det inte mjligt fr heteronormen (vars brande id r tv olika kn som attraheras av varandra) att existera.

Reflektera! De maktordningar som omfattas av Diskrimineringslagen r inte all sorts maktstruktur som mnniskor pverkas av. Kanske r kategorier som hudfrg, kroppsstorlek eller bostadsort viktigare fr att era tgrder ska bli mer trffskra?

Alltid kn, aldrig bara kn

En strategi fr att anlgga ett intersektionellt perspektiv p arbete med jmstlldhetsintegrering kan vara att anvnda devisen att verksamheten alltid arbetar med kn, men aldrig bara med kn. Detta d kn r en given kategori i jmstlldhetsarbete samtidigt som vi vet att andra saker n kn spelar roll.

Fljande diagram r hmtade frn Brottsfrebyggande rdets rapport Nationella trygghetsunderskningen 2014. Om utsatthet, otrygghet och frtroende och anvnds som en illustration av devisen Alltid kn, aldrig bara kn. Underskningen bygger p en enkt med frgor om upplevelser av otrygghet.

I det frsta diagrammet ser vi att upplevelsen av otrygghet minskar fr underskningens totala population under perioden 2006-2014, frre knner sig ganska eller mycket otrygga. Vi ser ocks att det r frre 2014 n 2006 som lter bli att g ut p grund av otrygghet och att fler knner sig ganska och mycket trygga.

13

Detta diagram presenterar enbart sammanslagen statistik fr populationen som helhet, det betyder att diagrammet inte sger ngot om vilka det r som knner sig otrygga respektive trygga. Om vi vill f kunskap om vilka grupper i samhllet som r otrygga fr att kunna identifiera tgrder fr att strka tryggheten fr dem vet vi drmed inte vilka vi frst ska vnda oss till med frgan om vad som behver gras.

Nsta diagram lyfter ut de personer som uppgett att de r mycket och ganska otrygga frn det tidigare diagrammet och presenterar resultaten uppdelade p kn (baserat p personnummer, allts enbart mn och kvinnor som inte haft mjlighet att sjlva definiera knsidentitet). Pltsligt framtrder ett tydligt knsmnster: kvinnor upplever otrygghet i betydligt hgre utstrckning n mn. Frn forskningen vet vi att skillnaden i stor utstrckning kan frklaras med att mnga kvinnor beaktar risken att utsttas fr sexualiserat vld i form av vldtkt eller sexuella trakasserier, en risk mycket f mn frhller sig till.

14

Genom detta diagram fr vi en nyansering av fregende bild. Hr ser vi att det r kvinnor som str fr den stora minskningen av otryggheten i det tidigare diagrammet. Bland mnnen har andelen otrygga legat p ungefr samma niv sedan 2007 och bland kvinnorna sedan 2010.

I nsta diagram r kn kvar som en vergripande indelningsgrund och lder tillagt som en variabel. Diagrammet visar att upplevelsen av otrygghet och om mnniskor lter bli att g ut p grund av otrygghet skiljer sig mellan kvinnor och mn i olika ldrar. Yngre och ldre kvinnor knner sig otrygga eller lter bli att g ut p grund av otrygghet i hgre utstrckning n mn (oavsett lder), men ocks i hgre utstrckning n kvinnor i ldern 35-64. Yngre personer vljer oftare att g ut trots att de r otrygga, medan ldre i strre utstrckning vljer att stanna hemma p grund av otrygghet.

Nationell Trygghetsunderskning frn 2014 visar ocks att utrikes fdda upplever en hgre grad av otrygghet n inrikes fdda, att personer med frgymnasial utbildning upplever en hgre grad av otrygghet n personer med eftergymnasial och gymnasial utbildning. Det r ven s att ensamstende med eller utan barn knner sig mer otrygga n sammanboende med eller utan barn, att personer som bor i storstadsregion eller andra strre stder knner sig otryggare n personer som bor i mindre stder eller p landsbygden. Statistiken visar ocks att personer som bor i flerfamiljshus upplever en hgre grad av otrygghet n personer som bor i smhus. I alla beskrivna kategorier r kvinnor mer otrygga n mn.

Genom statistiknedbrytningen vet vi nu vilka vi br rikta in oss p, om vi vill frga den allra mest otrygga gruppen vad de behver fr att knna sig mer trygga s ska

15

vi vnda oss till yngre och ldre ensamboende kvinnor som inte r fdda i Sverige, med lg utbildningsniv.

Genom att bryta ner statistiken p det stt som gjorts ovan har vi gtt frn att bara veta vilken andel av befolkningen som upplever otrygghet till att nu veta vilka grupper som knner hgst grad av otrygghet. Fr en person som arbetar med trygghetsfrgor i en kommun skulle denna kunskap vara mycket anvndbar, grna kombinerad med en lokal trygghetsunderskning.

Exemplet visar att vilken kategori som r utslagsgivande i ett visst sammanhang r en empirisk frga, det vill sga ngot som behver underskas fr att f svar. Det r drfr viktigt att ta med flera kategorier i underskningar som grs och att ha en ppenhet infr ovntade resultat. I ett sammanhang kan slutsatsen vara att kn r det som spelar strst roll fr vilka frutsttningar mnniskor har (som i fallet med trygghetsunderskningen). I ett annat sammanhang kan det vara ngonting annat, till exempel funktionalitet eller sexualitet.

Frdelar med ett intersektionellt perspektiv

Det har under en lngre tid skett en utveckling i bde Sverige och EU dr jmstlldhetsarbete och arbete med andra jmlikhetsfrgor har frts samman i allt hgre grad, genom svl lagstiftning, politik, praktiskt frndringsarbete och forskning.

Ett exempel p denna utveckling r att de tidigare myndigheterna Ombuds-mannen mot etnisk diskriminering, Jmstlldhetsombudsmannen, Handikapp-ombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering p grund av sexuell lggning r 2009 slogs samman till en gemensam myndighet, Diskriminerings-ombudsmannen. Motsvarande utveckling kunde vi se d diskrimineringslagen samma r ersatte mnga av de lagar som p det civilrttsliga omrdet reglerade olika diskriminering. ven om diskrimineringslagarna verkar p individuell niv anvnds de ofta som utgngspunkt fr att granska strukturella maktordningar. Den sammanslagna diskrimineringslagen kan drfr ses i ljuset av en rrelse dr allt mer jmstlldhetsarbete breddar perspektivet.

Jmstlldhetsintegering r en beprvad strategi, frn vilken mycket kunskap har vunnits. I takt med att nya lrdomar och ny forskning produceras utvecklas det

16

praktiska jmstlldhetsarbetet utifrn strategin. Jmstlldhetsarbetet blir bttre om vi ser att kvinnor och mn inte r statiska eller homogena grupper och om vi tar hnsyn till att alla inte knner sig som kvinnor eller mn.

Kvinnor, mn och personer med annan knsidentitet, har olika levnadsbetingelser beroende p tillhrigheter s som etnicitet, lder, funktionalitet med mera. Med ett intersektionellt perspektiv kan jmstlldhetsarbetet utvecklas s fler inkluderas i, pverkas och ns av arbetet. Det gr ocks att gra en mer nyanserad analys dr en ppnar fr att alla mn inte r verordnade alla kvinnor, att alla kvinnor inte r underordnade alla mn. Det kan ge frbttrade frutsttningar att bidra till att uppn de nationella jmstlldhetspolitiska mlen. Det omvnda gller ocks. Om en inte anlgger ett intersektionellt perspektiv p sitt arbete med jmstlldhets-integrering riskerar en att missa kategorier av kvinnor, mn och personer med annan knsidentitet.

Eftersom maktstrukturer ofta verkad i samband s hanteras ojmlikheter mest framgngsrikt tillsammans. Organisatoriskt ligger ofta ansvaret fr att arbeta med jmstlldhet och andra jmlikhetsfrgor p samma individer eller p samma delar av verksamheten. Det finns drfr goda samordningsvinster nr dessa arbeten synkroniseras.

Detta kan leda till att s kallad perspektivtrngsel, allts att horisontella perspektiv som jmstlldhet, folkhlsa och barnets rttigheter trnger ut varandra, kan undvikas. Samtidigt r det viktigt att bevaka att kad samordning inte leder till att frre personer ska gra mer, allts att personal som tidigare enbart haft jmstlldhetsansvar pltsligt ansvarar fr hela verksamhetens arbete med horisontella perspektiv.

Det r ocks viktigt att bevaka att det inte blir slagsida i vrdering av arbetet med olika maktordningar s att enskilda perspektiv trngs ut p bekostnad av andra eller att de totala resurserna arbetet tilldelas minskar.

17

Arbeta praktiskt med intersektionalitet Fr den som vill arbeta med jmstlldhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv finns det begrnsat med specifika erfarenheter att dra lrdomar utifrn. Det finns metoder och handledningar fr arbete med jmstlldhetsintegrering, och fr arbete med intersektionalitet, men inga exempel p kombinationer. Utifrn detta kommer den myndighet som bestmmer sig fr att arbeta intersektionellt med jmstlldhet drfr g i framkant. En frutsttning fr att lyckas r att myndighetens personal skaffar sig kunskap om intersektionalitet och under sitt arbete med jmstlldhetsintegrering stndigt stller sig frgan: Hur kan arbetet frdjupas och frbttras av ett intersektionellt perspektiv?

Nedan ges exempel p vanliga aktiviteter i jmstlldhetsarbete och hur det gr att anlgga ett intersektionellt perspektiv p dem.

Kartlggning och analys Fr in ett tredje knsalternativ utver kvinna/man samt fler relevanta

bakgrundsvariabler i enkter. Ni kan till exempel frga om religion, etnicitet, sexualitet, bostadsort med mera i enkter, s lnge det bygger p sjlvidentifikation och inte registreras tillsammans med personnummer. Som tredje alternativ till kvinna och man kan till exempel annat/inget, annan knsidentitet eller annan knstillhrighet anvndas. Detta fr att ge personer som vare sig identifierar sig som kvinna eller man mjlighet att svara p enkten. Det kan ocks vara en id att ge respondenter mjlighet att kryssa i flera alternativ eftersom en del personer upplever att de har tv kn samtidigt eller att deras kn r frnderligt.

Om ni inte sjlva samlar in statistik genom enkt, gr som standard att bestlla statistik nedbruten p tre knsalternativ och med andra fr verksamheten relevanta bakgrundsvariabler som till exempel bostadsort, lder och funktionalitet. Om ni vill f statistik utifrn ngon srskild kategorisering kan ni lgga till rutor som har erfarenhet av diskriminering utifrn rasifiering/knsidentitet/funktion och s vidare.

Vid fr sm urvalsgrupper, otillrckliga resurser eller kunskaper fr att gra en mer omfattande underskning som inkluderar fler kategorier n kn eller d det r oetiskt eller problematiskt att stlla en frga, komplettera med nationell

18

eller internationell data eller forskning. Det gr ocks bra att komplettera kvantitativ data med kvalitativa underskningar som fokusgrupper och intervjuer ven hr kan det vara en bra id att utg frn den forskning som redan finns.

Om myndigheten anvnder personnummerbaserade registerutdrag s bygger dessa p juridisk knstillhrighet. Det finns bara tv alternativ, vilket exkluderar personer med annan knsidentitet n kvinna och man. Nr en anvnder statistik baserat p juridisk knstillhrighet r det viktigt att vara tydlig med att allas erfarenheter inte synliggrs i statistiken. Ett bttre alternativ r att alltid basera analyser p sjlvidentifierat kn.

Nr fler kategorier n kn frs in i en analys kan arbetet uppfattas som mer omfattande. Tnk p att avgrnsa utifrn forskning, erfarenhet och praktikers kunskaper. Kanske r det tv kategorier som r mest relevanta fr just denna analys?

Brja i liten skala. All verksamhetsutveckling r frga om en lrandeprocess. Frsta gngen vi prvar att gra en intersektionell analys i arbetet med jmstlldhetsintegrering, kan vi lgga till en analyskategori utver kn. Nsta gng ytterligare en analyskategori.11

Reflektera! Finns kompetensen att f syn p maktordningar inom er organisation eller behver ni ta in rster utifrn? Ofta r makt osynligt fr den som innehar den, men synlig och knnbar fr den som utstts. Vilka erfarenheter behver personer ha fr att kunna granska er verksamhet frn ett intersektionellt perspektiv?

11 Ls grna Statistikens roll i arbetet mot diskriminering. En frga om strategi och trovrdighet. 2012. Diskrimineringsombudsmannen. fr mer information. Vid frgor om vilka uppgifter som r tilltna att samla in eller inte, vnligen kontakta Datainspektionen.

19

Intersektionalitet gr jmstlldheten greppbar I arbetet mot de jmstlldhetspolitiska mlen r det ltt att ta sig an en uppgift som r strre n myndigheten mktar med att genomfra. Genom att arbeta intersektionellt kan ni i stllet f lttare att vara mer detaljerade i formuleringen av vilket problem ni ska bidra till att lsa. I stllet fr att arbeta med problemet att kvinnor r otrygga, kan ni som i exemplet ovan arbeta med en viss grupp kvinnors otrygghet. Det blir lttare att formulera ett problem som sedan kan definiera mlsttning och vilka aktiviteter som behver genomfras fr att n dit. Genom att problemet r tydligt avgrnsat och formulerat blir det ocks lttare att flja upp resultat och effekter.

Revidering av styrdokument Det ska framg i styrdokument att verksamheten ska fungera likvrdigt och bra

oavsett mottagarens bakgrund. En del formulerar sig utifrn diskrimineringsgrunderna, men fr att vara mer inkluderande r det bra att fundera ver vilka maktstrukturer en synliggr i dokumenten.

Liksom det bakom neutrala beskrivningar som medborgare, brukare, klienter och kunder dljer sig grupper av mnniskor med olika erfarenheter som r relaterade till kn dljs ocks andra relevanta kategorier som till exempel lder, etnicitet, socioekonomi, sexualitet med mera. Det r viktigt att styrdokumenten skrivs utifrn denna kunskap.

Tips! Ls mer i handledningen S gr du: jmstllda styrdokument som du kan ladda ner p www.genus.se och www.jmstll.nu.

20

https://www.genus.se/vartmaterial/sorterat-pa-typ/handledningar/http://www.jamstall.nu/verktygslada/handledningsmaterial/

Representation vid arrangemang Tnk p representationen vid anordnande av arrangemang. Hur ser en

nskvrd representation ut? Speglar den mlgruppen, befolkningen eller professionen? Kan ni anvnda arrangemanget fr att lyfta fram traditionellt underrepresenterade grupper? Har alla mjlighet att delta p arrangemanget? I vilka kanaler marknadsfrs arrangemanget? Vem tar del av dessa kanaler? Tnk till exempel p att lokal ska vara tillgnglig fr alla, oavsett funktionsfrmga. Nr det gller lokal kan det ocks vara bra att fundera ver vem som upplever sig bekvm p platsen, det r ofta bra att vlja en plats dr mlgruppen r van att vara.

Fundera ver val av tid fr arrangemang. Finns mjlighet att komma oavsett arbetstider? Oavsett ansvar fr barn?

Hur ligger lokalen? Gr det att ta sig dit med kollektivtrafik eller krvs tillgng till bil? Finns ramp och stora toaletter? Genom att inkludera denna typ av information i inbjudan kan det vara lttare att n fler.

Medborgardialog/invnardialog

Tnk p representation av olika grupper vid sammansttning av till exempel fokusgrupper.

r er erfarenhet att enbart vissa grupper gr sig hrda vid medborgar-dialogen? Kan ni frdela taltid jmnare med hjlp av moderator och tidsbegrnsning av inlgg? Byta mtesform? Byta tidpunkt fr dialogen? Erbjuda barnpassning? Byta lokal fr medborgardialogen? Bjuda in srskilt underrepresenterade grupper till srskilda forum? Bjuda in via alternativa forum? Frenkla sprk eller ha flersprkiga medarbetare med p plats?

Representation i kommunikation Tnk p representationen i kommunikationsmaterial. Nr ni nd gr igenom

text och bild och kritiskt granskar vilka normer kring kn material frmedlar, tnk ocks p normer kring lder, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och andra kategoriseringar. Speglar urvalet mlgruppen eller befolkningen? Kan ni lyfta fram underrepresenterade grupper? P vilket stt presenteras under-

21

representerade grupper? Vem portrtteras som offer respektive frvare, passiv respektive aktiv?

Cementeras stereotyper genom sttet som olika grupper gestaltas p? Kan ni med materialet utmana stereotyper?

Finns kommunikationsmaterialet tillgngligt i flera olika format (till exempel punktskrift, Daisy-format eller versatt till lttlst svenska)? Finns materialet tillgngligt p flera olika sprk? Fljer eventuella webbplatser de webbriktlinjer som tagits fram av E-delegationen fr tillgnglighet?

Tips! Ls mer om strategier fr att gra normkritisk kommunikation i handledningen S gr du: jmstlld kommunikation som du kan ladda ner p www.genus.se och www.jmstll.nu.

Kompetensutveckling Nr personal utbildas i jmstlldhet och genus, se till att utbildningen genom-

syras av ett intersektionellt perspektiv eller tminstone att utbildningen har ett srskilt avsnitt om intersektionalitet.

Lycka till!Denna handledning ger kunskap och frslag p arbetsstt fr att utveckla tillmpningen av strategin jmstlldhetsintegrering med hjlp av ett intersektionellt perspektiv. Genom att arbeta intersektionellt kan flera jmlikhetsperspektiv tas med, vilket gr det lttare att formulera trffskra analyser och planera effektiva tgrder. Nsta steg blir att din myndighet prvar den i praktiken! Dela grna med dig av dina lrdomar frn arbetet och synpunkter p handledningen. Och framfrallt lycka till!

22

https://www.genus.se/vartmaterial/sorterat-pa-typ/handledningar/http://www.jamstall.nu/verktygslada/handledningsmaterial/

23

Jmstlldhetsintegrering med intersektionellt perspektiv 1Jmstlldhetsintegrering 1Intersektionalitet 3

Arbeta praktiskt med intersektionalitet 18Kartlggning och analys 18Intersektionalitet gr jmstlldheten greppbar 20Revidering av styrdokument 20Representation vid arrangemang 21Representation i kommunikation 21Kompetensutveckling 22

Jmstlldhetsintegrering med intersektionellt perspektivJmstlldhetsintegreringJmstlldhet och jmlikhet

IntersektionalitetDen levda erfarenhetenPlatsenNormerDiskrimineringslagens maktordningarHur frtrycket uttrycks

Alltid kn, aldrig bara knFrdelar med ett intersektionellt perspektiv

Arbeta praktiskt med intersektionalitetKartlggning och analysIntersektionalitet gr jmstlldheten greppbarRevidering av styrdokumentRepresentation vid arrangemangMedborgardialog/invnardialog

Representation i kommunikationKompetensutveckling