Uppsala

08u ,20115.- io ....c:it-'4--)e-0-4,e.

UTBILDNINGSFORVALTNINGEN

Handlaggare Datum Diarienummer Gerd Andersson 2015-10-12 UBN-2015-4146

Rev. 2015-10-20

Utbildningsnamnden

Uppfoljning av strukturersattning for forskola, grundskola och gymnasieskola

Forslag till beslut Utbildningsnamnden foreslas besluta

att faststalla foreslagna former far uppfoljning av hur strukturersattningen anvands for olika kgarder och hur dessa bidrar till Mad maluppfyllelse

att faststalla foreslagna former for utvardering av hur modellerna bidrar till en likvardig forskola och skola

Sammanfattning Strukturersattningen ska kompensera for systematiska skillnader mellan olika enheter och armed ge barn och elever likvardiga forutsattningar att nâ malen med utbildningen, oberoende av vilken skola eleven gar i. For att sOkerstalla att strukturersattningen bidrar till okad maluppfyllelse och en likvardig forskola och skola ska strukturersattningen folj as upp och modellerna utvarderas.

For att folja upp vilka atgarder som vidtagits vid enheterna och hur dessa har bidragit till okad maluppfyllelse fyller enhetema i en mallofer uppfoljning. Mallen innehaller atgarder, aktiviteter, mal, kostnader och resultat. Atgarderna sammanstalls och de redovisade resultaten jamfors med till exempel resultat pa nationella prov. Pa langre sikt kommer redovisade atgarder ocksa att analyseras i forhallande till enhetemas resultatutveckling Over tid.

I syftet att sakerstalla att modellerna bidrar till att ferdela resurser efter behov, kommer modellens utfall att jamforas med andra faktorer som skulle kunna forutsaga behov hos elever. Pa langre sikt kommer analyser att goras for att undersoka om skillnadema mellan skolenheterna faktiskt minskar.

Arendet Utbildningsnamnden beslutade den 30 september 2015 (UBN-2015-3114) om en forandrad modell for att berakna strukturersattningen for forskola, grundskola och gymnasieskola.

Postadress: Uppsala kommun, utbildningsforvaltningen, 753 75 Uppsala Besoksadress: Stationsgatan 12 • Telefon: 018-727 00 00 (vaxel)

E-post: utbildningsforvaltningen@uppsala.se www.uppsala.se

I beslutet uppdrogs at forvaltningen att forelagga namnden

— former for uppfoljning av hur forskoloma och skoloma anvander resurserna fOr olika atg5rder och hur de bidrar till Okad maluppfyllelse

— former for utvardering av hur modellerna bidrar till en likvardig forskola och skola

Strukturersattningens syfte Syftet med strukturersattning dr att kommunen i enlighet med skollagen ska fordela resurser efter barnens och elevernas olika forutsattningar och behov. Genom att kompensera for systematiska skillnader mellan olika enheter ska likvardiga forutsattningar skapas for barn och elever att na malen med utbildningen, oberoende av vilken enhet de gar i. Pa sa sat ges okade mojligheter for alla elever att na utbildningens mal.

Pa motsvarande sat är syftet med strukturersattning for forskolan att skapa en likvardig forskola genom att kompensera for systematiska skillnader mellan forskoloma. Pa sa sat akar sannolikheten att alla barn i forskolan ges goda forutsattningar att sedan klara skolans mal.

UppfOljning av strukturerseittningen Kommunen som finansiar fordelar resurserna till huvudmannen for skolor och forskolor i form av

1. grundbelopp, 2. strukturersattning 3. ersattning for grundskolor pa landsbygden, 4. ersattning for nyanlanda elever, 5. ersattning for modersmalsundervisning samt 6. tillaggsbelopp for elever i behov av sarskilt stod

Strukturersattningen bidrar till likvardigheten mellan skolor och forskolor genom att pengarna styrs till huvudmeinnen utifran ett statistiskt beraknat behov hos elevgruppen i olika enheter.

2 (7)

Kommunen som finansiar

Resursfordelning inkl strukturerseittning

Kommunen som huvudman

Enskild huvudman

Enskild huvudman

Enskild huvudman

Enhet Enhet Enhet Enhet Enhet Enhet Enhet Enhet

Enhet

Enhet

Enhet

Enhet

Enhet

En uppfoljning av strukturersattningen forutsatter att kommunen tar reda pa hur stor ersattning som kommer de enskilda enheterna till del. Det for med sig att en oronmarkning av strukturersattningen kommer att goras redan innan beloppen nar huvudmannen, sa att det framgar tydligt for varje rektor och forskolechef hur stor strukturersattningen är for den egna enheten.

Det finns olika sat for kommunen att skapa sig en bild av vilken effekt en socioekonomisk resursfordelning har. Dels kan man fOlja upp skolornas resultat, dels kan man folja upp hur resurserna anvands inom de olika skolenhetema. Att kombinera en kvantitativ resultatuppfoljning med kvalitativa data är nodvandigt for att identifiera atgarder som kan visas ha effekt pa elevernas resultat och maluppfyllelse.

Uppfoljning av hur skolorna anvander resurserna och hur strukturersattningen bidrar till en likvardig skola En uppfoljning av hur enheterna anvander resurserna syftar till att sakerstalla att enheterna uppfyller sitt kompensatoriska uppdrag genom att tillgangliga resurser kommer elever med stone behov av sted och stimulans till del och ger dem goda forutsattningar for larande och utveckling.

Vilka enheter kommer att foljas upp For att det ska vara motiverat med det merarbete som det innebar for enheterna att redovisa atgarder prioriteras enheter med Mgt socioekonomiskt index, och darts& hog strukturersattning, vid uppfoljningen. Forskolor och familjedaghem ska redovisa vilka atgarder som vidtagits om strukturersattningen uppgar till mer an 5000 honor per barn eller om den totala strukturersattningen pa forskolan uppgar till 300 000 honor eller mer. Det innebar att 49 forskolor/familjedaghem kommer att utgOra objekt fOr uppfOljningen.

For grundskolan galler att de enheter där strukturersattningen uppgar till minst 5000 honor per elev eller dar den totala ersattningen uppgar till minst 500 000 honor

3 (7)

4 (7)

kommer att utgora objekt for uppfoljningen. Det innebar att 39 enheter kommer att fOlj as upp. Gymnasieskolans samtliga enheter kommer att utgora objekt for uppfoljningen.

For att uppfoljningen ska kunna ge relevanta svar foreslas att en inledande kartlaggning paborj as under varen 2016, varvid en fullt utvecklad uppfoljning genomfors lasaret 2016/17.

Att folja upp dtgarder En systematisk uppfoljning av de atgarder som vidtagits vid olika enheter ska ge kunskap som vagleder i utvecklingen och kvalitetssakringen av verksamheten.

For att skapa forutsattningar for detta foreslas att varje enhet redovisar sina atgarder med gemensamma utgangspunkter. Uppfoljningen bor vidare utgora en del av enheternas systematiska kvalitetsarbete och innebar att enhetema redovisar vilka atgarder som planerats baserat pa de behov som identifierats, kostnad for atgardema och en uppfoljning av dessa. For detta arbete har en gemensam mall skapats, med exemplifiering av atgarder (se bilaga 1). Mallen innehaller ett antal fortryckta atgarder, vilka kan kompletteras vid behov. Mallen presenteras nedan:

Atgardl *Exempel finns i bilaga 1

Aktivitet Uppfoljnings bart ma!

Kostnad Resultat Kommentar

Personalforstarkning Gruppundervisning Kompetensutveckling Sprakinriktad undervisning Larare/rekrytering Insatser for foraldrar Laxhjalp Handledning Ovriga atgarder

Uppfoljning av hur strukturerseittningen bidrar till okad mdluppfyllelse For att fa en uppfattning om vilken paverkan pa maluppfyllelsen de olika atgarderna haft gars en sammanstallning av de atgarder som vidtagits vid enhetema.

Sammanstallningen kompletteras med en analys av de resultat man sett vid de olika enhetema. Enheternas resultat janitors nar detta är mojligt med

1 De foreslagna atgarderna har hamtats frail Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport (2014:01) Kommunernas resursfordelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolveisendet och baseras pa olika aktiviteter som namns i rapporten.

5 (7)

— resultat pa relevanta nationella prov, — terminsbetyg, — slutbetyg, — resultat av de obligatoriska bedomningsstod frAn arskurs 1, som infors

2016

Uppffiljningen av maluppfyllelsen under det forsta aret är beroende av kvaliteten pa de data som enheterna rapporterar. Pa langre sikt kan vidtagna atgarder vid enheterna kopplas till enheternas resultatutveckling. Det kan da ge information om vilka atgarder som har storst effekt pa maluppfyllelse.

En analys kan ocksa goras anghende om de atgarder som vidtas vid enheterna är atgarder som enligt forskning och beprovad erfarenhet har visat sig vara effektiva for maluppfyllelse.

Aven de enheter som inte omfattas av uppfoljningen ska informeras om och ha tillgang till uppfoljningsmallen sâ att de kan ha den som utgangspunkt i sina prioriteringar.

Utvardering av strukturersattningsmodellernas traffsakerhet samt grad av omfordelning En viktig del i att fOlja upp resursfordelningen är att analysera om modellen fordelar rim] iga medel till respektive enhet. Utvardering kan ocksa goras av om vald grad av omfordelning via strukturersattning ger efterstravad effekt pa likvardigheten mellan enheterna.

Strukturerseittningsmodellernas traffseikerhet Ett satt att mata modellens traffsakerhet skulle kunna vara att analysera modellens utfall for olika elevgrupper och jamfOra det med elevresultat som ocksa skulle kunna tyda pa ett okat behov hos vissa elever.

Man skulle till exempel kunna anta att betyg i Arskurs 6 ger en indikation pa behoven hos elevgruppen i hogstadiet och att en jamforelse mellan modellens utfall per skolenhet for dessa elever i hogstadiet och de betyg de hade i arskurs 6, skulle overensstamma om modellen fordelar resurser enligt faktiska behov. Den fraga som ska besvaras är hur val tilldelningen till respektive skola overensstammer med elevgruppemas behov pa respektive skola. Det handlar om de relativa behoven, alltsa behoven pa en skola relativt behoven pa en annan skola. Berakningsmodellen tar hansyn till en rad olika faktorer som paverkar maluppfyllelsen och att da enbart jamfora med kunskapsresultat kan ge en felaktig bild. Trots det sa kan flera olika jamforelser mellan kunskapsresultat for olika elevgrupper och modellens utfall fOr samma elevgrupper visa pa systematiska skillnader. Om jamforelserna visar pa systematiska skillnader kan en djupare analys vara nadvandig for att utreda vad skillnaderna kan ha for orsaker.

Modellens utfall ska darfor jamforas med

Prognostiserad och faktisk andel som inte n5r m5len 5k 9, 2010-2014

von Bahrs skola Stenhagenskolan

Stordammen Valsatraskolan

Kvarngardesskolan Gottsundaskolan Brantingsskolan

Vastra Stenhagenskolan Savjaskolan

Eriksbergsskolan Nannaskolan

Granbyskolan Engelska skolan

Raoul Wallenbergskolan Arentunaskolan

LOKS Kyrkskolan 7-9 Vaksalaskolan

Luthagens skolor JENSEN grundskola

Tunabergsskolan Kunskapsskolan

Balderskolan J

Gluntens Montessoriskola - 1

Katarinaskolan

Uppsala Musikklasser '

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Li Andel elever som inte nAtt m5len

• Uppsalamodellens prognostiserade andel som inte nAr m5len

7711-

6 (7)

• Obligatoriskt bedomningsstod i las- och skrivutveckling och matematik i arskurs 1 fran och med 2016

• Resultat pa nationella prov ak 3 • Betyg arskurs 6 for elever i hogstadium • Betyg och resultat pa nationella prov for aktuellt stadium

Om jamforelserna verkar tyda pa att det finns systematiska skillnader i hur modellen bedomer behov och vad resultaten indikerar for behov, är det relevant att se efter hur val andra modeller for resursfordelning korrelerar med resultaten for olika elevgrupper.

Bedomning av graden av omfordelning Strukturersattningen ska skapa likvardiga forutsattningar for elevema att na malen med utbildningen, oberoende av vilken forskola/skola eleven gar i. Ett satt att se om omfordelningen fungerar är att jamfbra modellens prognostiserade andel elever som inte nar mMen med den faktiska andel som inte natt mMen.

7 (7)

Om omfordelningen fungerar och resultaten faktiskt forbattras, sá ska prognostiserad andel som inte nar malen alltid vara hogre an den faktiska andelen. Eftersom resurser har omfordelats aven tidigare sa är det inte sa enkelt att avgara om strukturersattningen har avsedd effekt. En enhet som forsamrar sina resultat under det ar som undersoks kan ha fatt lagre ersattning jamfort med tidigare hr. Resultatutvecklingen pa olika enheter maste darfor jamforas over tid.

Det är heller inte tillrackligt att vane enhet forbattrar sina resultat. For att strukturersattningen verkligen ska kunna sagas kompensera fOr systematiska skillnader mellan olika enheter, och ge barn och elever likvardiga forutsattningar att na malen med utbildningen, oberoende av vilken skola eleven gar i, sa maste aven skillnadema mellan skolenhetema utjamnas. Om skillnadema i resultat mellan olika skolenheter kvarstar sa kan detta vara en indikation pa att graden av omfordelningen inte är tillracklig. Enheternas resultat ska darfor analyseras Over tid for att tillse att skillnaderna mellan skolenheterna minskar.

Barnkonsekvensanalys En effektiv uppfoljning av strukturersattningens anvandning vid olika enheter framjar arbetet med att kompensera for skillnader i barnens uppvaxtvillkor.

Ekonomiska konsekvenser Den uppfoljning som foreslas ryms inom befintlig ekonomisk ram men innebar ett visst merarbete fOr de forskolechefer och rektorer som deltar i uppfoljningen.

Utbildningsforvaltningen

Birgitta Pettersson Utbildningsdirektor

Bilaga

Bilaga 1 Mall for atgardsredovisning

Mall for atgardsredovisning

De forslagna fitgarderna har hamtats frail Skolinspektions kvalitetsgranskningsrapport (2014:01) Kommunemas resursfordelning och arbeta mot segregationens negativa effekter i skolvasendet och baseras pt olika aktiviteter som bedrivs vid de enheter som beskrivs i rapporten. Listan kan kompletteras med andra fitgarder. Varje fitgard ska specificeras av enheterna. Exempel anges nedan.

Atgard Aktivitet Uppfoljningsbart ma! Kostnad Resultat Kommentarer Personalforstarkning Anstallning av extra forskolleirare

Extra arbete med vardagliga sprakbegrepp. Extra arbete med sprak kring matematiska begrepp

Varje barn ska ha utokat sitt ordforrad. Varje barn ska ha utvecklat sin forstaelse for grundlaggande matematiska begrepp.

Gruppundervisning Anstallning av larare i SO

7-or, 8:or o 9:or Gruppundervisning i SO.

Varje elev ska ha minst betyg E. Betygsmedelvardet i amnena ska hojas,

Kompetensutveckling Atgard 1 Sprakinriktad undervisning Atgard I Larare/rekrytering Atgeird 1 Insatser for foraldrar Atgard I Laxhjalp Atgard 1 Handledning Atgard I Ovriga atgarder Atgeird 1

Bila

ga 1

sid

2

Personalforstarkning • Ett exempel kan vara att man bedomer att man believer anstalla fler vuxna i verksamheten for att Oka tryggheten. Ett uppfoljningsbart mal

skulle dâ kunna vara att en hogre andel elever kanner sig trygga i skolenheten. • Ett annat exempel är att man bedomer att det skulle behovas extra personresurser pa vissa lektioner i syfte att fler elever ska kunna fa

hjalp snabbt. Ett uppfoljningsbart mal skulle kunna vara att flera clever upplever att de far hj alp pa lektionen (kan maths med test). Det gar ocksa att satta kunskapsmal och att mata kunskapsutvecklingen.

Gruppundervisning • Ett exempel är att man bedomer att lektioner i vissa amnen believer gruppundervisning och satter in en extra ldrarresurs i de amnena for

att grupperna ska bli mindre. Ett uppfoljningsbart mM kan vara att samtliga elever ska klara ett visst delprov pa de nationella proven.

Kompetensutveckling • Ett exempel är att man bedomer att flera forskollarare eller larare believer kunskap om speak- och kunskapsinriktade arbetssatt. Ett

uppfoljningsbart mal skulle kunna vara att 'drama i hogre utstrackning anvander sprak- och kunskapsinriktade arbetsatt i sin undervisning.

Sprakinriktad undervisning • Ett exempel är att man bedomer att samtliga larare i texttunga amnen bor arbeta med sprakinriktad undervisning och att de believer extra

planeringstid under en period for att kunna genomfera detta. "Sprakinriktad undervisning innebar att pedagoger i alla amnen vinnlagger sig om att parallellt bygga upp saval amnets fackmassiga innehall som det amnesspecifika spraket." (Skolinspektionens rapport 2014:01)

Larare/Rekrytering • Exempelvis extrakostnader for att anstalla personal med specifik kompetens.

Insatser for foraldrar • Exempelvis extrakostnader for att Ora fordldrar mer delaktiga eller utbildning for fordldrar.

Laxhj alp Exempelvis extra satsning pa ldxhj alp i ett visst amne. Ett matbart mal är att de elever som deltagit forbattrar sina resultat.

Handledning • Exempelvis ddr resurser ldggs pa att kopa in handledning for skolans eller forskolans personal inom ett visst omrade.