Landstinget i Kalmar län

Webbplats Ltkalmar.se

E-post landstinget@ltkalmar.se

Organisationsnr 232100-0073

Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar

Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar

Telefon 0480-810 00 vx

Bankgiro 833-3007

Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1)

Datum 2018-10-29

Diarienummer 180920

Regionstyrelsen

Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och Överenskommelse för 2019

Förslag till beslut Regionstyrelsen fastställer Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse med Folktandvården, att gälla under 2019.

Bakgrund Folktandvårdens uppdrag och överenskommelse ses över årligen. Planeringsenheten redovisar bilagorna Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och Överenskommelse, Ersättning för överenskommelsen samt Riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna för 2019 års Folktandvårdsuppdrag.

Behandlingsansvaret för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år regleras från och med april 2018 genom Vårdval Tandvård Kalmar Län. År 2019 utökas åldern till 3-23 år. Ersättning för det särskilda ansvaret för barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år föreslås från och med 2019 ersättas genom en summa per genomfört uppdrag. Exempelvis utgår en specifik ersättning för de kollektiva preventiva insatser som Folktandvården utför.

Sofia Hartz Planeringsdirektör

Bilagor 1. Uppdragsbeskrivning för Folktandvården i Kalmar län och

överenskommelse med följande underbilagor 1.1 Ersättning för överenskommelsen. 1.2 Riktlinjer för tandvård till barn 0-2 år, 2019. 1.3 Riktlinjer allmäntandvård 3-22 år, 2019.

Uppdragsbeskrivning för

Folktandvården i Kalmar län och överenskommelse

Syfte Beskriva och förtydliga Region Kalmar Läns ansvar för den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga i de åldrar där Region Kalmar Län har ett särskilt ansvar liksom innehållet i Folktandvårdens grunduppdrag och särskilda överenskommelse gällande regionfinansierade vårdinsatser och därtill hörande ersättningar.

Mål Skapa en tydlighet i Folktandvårdens grunduppdrag och regionfinansierade uppdrag. Tydliggöra ersättningen avseende vårdinsatser inom den organiserade tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna upp till och med det år de fyller 23 år, utgående från Region Kalmar Län läns riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna.

Giltighet 2019

Målgrupp Förtroendevalda inom Region Kalmar Län, Folktandvården och privata tandvårdsgivare

Ansvarig för dokumentet Regionsstaben, Samordning hälso- och sjukvård

Revideras och följs upp Varje år

Beslutsdatum 2018-12-05

Beslutat av Landstingsfullmäktige

2

Innehållsförteckning Bakgrund ..................................................................................................... 4

1 Region Kalmars ansvar ............................................................................. 4

1.1 Grunduppdrag & överenskommelse ................................................ 4

Folktandvårdens grunduppdrag ................................................................. 5

1. Bakgrund ................................................................................................. 5

2. Prioriteringar .......................................................................................... 5

3 Tillgänglighet ............................................................................................ 6

3.1 Utbud & dimensionering .................................................................. 6

3.2 Akuttandvård & jour ......................................................................... 6

4. Vårdinriktning ......................................................................................... 6

5. Samarbete med andra aktörer ............................................................... 7

5.1 Tolk ................................................................................................... 7

6. Frisktandvård ......................................................................................... 8

7. Forskning och utveckling (FoU) .............................................................. 8

8. Kvalitetsarbete och patientsäkerhet ...................................................... 8

9. Miljöarbete ............................................................................................. 8

10. Läkemedel ............................................................................................. 9

11. Ekonomiska förutsättningar inom grunduppdraget ............................. 9

12. Analys, planering och uppföljning ........................................................ 9

Överenskommelse .................................................................................... 10

1. Allmänt .............................................................................................. 10

1.1 Bakgrund ......................................................................................... 10

2. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna ..................................... 11

2.1 Beh. ansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år .............. 12

2.2 Beh. ansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år ............. 12

2.2 Akutbehandling barn 0-2 år skrivna i annat län/land ..................... 12

2.3 Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna ................. 13

2.4 Tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna .......... 13

3

2.5 Specialist- och sjukhustandvård för barn, ungdomar och unga vuxna

0-22 år .................................................................................................. 13

2.6 Kollektiva preventiva insatser......................................................... 14

2.7 Utbildningsinsatser för privata vårdgivare ..................................... 15

3. Särskilt ansvar för tandvård till vuxna .................................................. 15

3.1 Allmänt ........................................................................................... 15

3.2 Konsultationer och samverkan ....................................................... 16

3.3 Utökat garantiåtagande .................................................................. 16

3.4 Specialist- och sjukhustandvård för vuxna ..................................... 16

3.5 Tandvård till asylsökande vuxna ..................................................... 17

6. Uppsökande tandvård till vuxna ........................................................... 17

7. Rekrytering m.m. .................................................................................. 17

7.1 Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering .................... 17

7.2 Utbildning av specialisttandläkare.................................................. 18

8. Förändring under giltighetstiden .......................................................... 18

9. Uppföljning ........................................................................................... 18

4

Bakgrund 1 Region Kalmar Läns ansvar Tandvårdslagen (TVL) ålägger landsting och regioner ett

planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat

regi. Varje landsting eller region skall erbjuda en god tandvård till dem

som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget

eller regionen. I lagtexten fastslås också att målet för tandvården är en

god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och

att planering skall ske utifrån befolkningens behov.

Inom tandvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och

fortlöpande utvecklas och granskas.

Region Kalmar Län skall särskilt svara för

regelbunden och fullständig tandvård för barn, ungdomar och unga

vuxna upp till 23 år.

specialisttandvård för vuxna,

uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa

funktionsnedsatta samt bland dem, som har ett varaktigt behov av

vård- och omsorgsinsatser (N-tandvård),

tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling (S-tandvård),

tandvård till personer med vissa långvariga sjukdomar eller

funktionsnedsättning (F-tandvård)

tandvård till de som inte är bosatta i Sverige men har rätt till

vårdförmåner.

tandvård till asylsökande personer i Sverige.

övrig tandvård till vuxna i den omfattning som Region Kalmar Län

bedömer lämpligt.

Region Kalmar Län skall även tillgodose behovet av akuttandvård

till dem som vistas i länet.

1.1 Grunduppdrag & överenskommelse I Folktandvårdens grunduppdrag finns en övergripande beskrivning gällande

Folktandvårdens åligganden.

Region Kalmar Län står för finansieringen av delar av de områden Region

Kalmar Län ansvarar för. De delar som är regionfinansierade regleras genom

den årliga överenskommelsen mellan Regionstyrelsen och Folktandvården.

5

Folktandvårdens grunduppdrag 1. Bakgrund Folktandvårdens syfte är att tillsammans med kunder och intressenter bidra

till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för god tand- och

munhälsa. I Tandvårdslagen, 5 §, fastslås att varje landsting eller region skall

erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta inom landstinget eller

regionen. Här står också att den tandvård, som landstinget eller regionen

bedriver i egen regi, benämns folktandvård. Vad gäller den i privat regi

bedrivna tandvården har regionen inga direkta styrningsmöjligheter.

Samtidigt åläggs regionen, i 8 § TVL, ett planeringsansvar även för den

tandvård, som erbjuds av annan än regionen. Således måste Region Kalmar

Län ta hänsyn till det privata utbudet vid planering av egna insatser. En del i

Region Kalmar Läns ambition med

Folktandvårdens verksamhet, är att Folktandvården tar ett yttersta ansvar för

att regionens åtagande fullgörs. Det innebär att Folktandvården ges ett ”sista-

hands-ansvar” för länsinvånarna.

I Tandvårdslagens 2 § poängteras att målet för tandvården är en god

tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Med

utgångspunkt från tandvårdslagens mål, är Region Kalmar Läns

inriktningsmål för Folktandvården att driva en verksamhet med fokus på

åtgärder som förebygger munsjukdomar och främjar såväl munhälsa som

allmän hälsa hos länsinvånarna.

Tandvårdslagen definierar vilka grupper av befolkningen som skall ges

särskild uppmärksamhet inom tandvården. För att uppfylla lagens intentioner

och säkra en så rättvis tillgång till tandvård som möjligt och samtidigt ha

klart var resurser främst skall läggas vid resursbrist, krävs prioriteringar.

För samtliga länsinvånare gäller, oavsett ålder, möjligheten till fritt val inom

tandvården.

Folktandvården har, genom politiska direktiv, fått ett särskilt ansvar för

vårdinsatser för äldre när det gäller uppsökande verksamhet.

Folktandvården bär också ensamt ansvaret för tandvårdsinsatser till barn

under 3 år samt för kollektiva preventiva insatser.

2. Prioriteringar Utifrån Region Kalmar Läns ansvar gäller för Folktandvården nedanstående

prioriteringar i fallande ordning:

1. Barn, ungdomar och unga vuxna med akuta besvär (inklusive

asylsökande)

2. Vuxna med akuta besvär. Hit hör också patienter med akutremisser

från sjukvården samt vuxna asylsökande.

3. Odontologiskt motiverad tandvård till barn, ungdomar och unga

vuxna inom den organiserade vården.

4. Särskilt ansvar för alla barn i åldrarna 0-2 år.

5. Behandling med STB (särskilt tandvårdsbidrag), F-tandvård

(tandvård för personer med viss långvarig sjukdom eller

funktionsnedsättning) samt tandvård som led i sjukdomsbehandling

under begränsad tid.

6. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och

funktionshindrade.

6

7. Frisktandvårdspatienter

8. Tandvård till vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av

behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande,

inklusive asylsökande.

9. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna samt övrig tandvård

som inte är odontologiskt motiverad.

Prioriteringarna gäller för Folktandvården i sin helhet. Folktandvården är en

sammanhållen organisation och dess ledning ansvarar för att resurserna

fördelas inom hela länet utifrån prioriteringsordningen. Inom varje grupp bör

individer med störst behov behandlas först. Samtidigt skall Folktandvården

som aktör med ett ”sista-hands-ansvar” garantera att Region Kalmar Läns

kan erbjuda samtliga länsinvånare tandvård.

3 Tillgänglighet 3.1 Utbud & dimensionering Region Kalmar Läns ambition är att tandvårdsutbudet skall täcka

vårdbehovet och vara likartat i hela länet. Befolkningen skall oavsett

bostadsort ha en likartad tillgänglighet till tandvård.

Dessutom bör länsinvånarna ha möjligheter att välja bland olika vårdgivare.

Det innebär att Folktandvården skall ta särskild hänsyn till kommuner med

liten eller ojämn privattandvårdsverksamhet och att Folktandvården skall ha

minst en allmäntandvårdsklinik i varje kommun.

I glesbygdsområden med ingen eller svagt utbyggd tandvårdsverksamhet har

Folktandvården ansvar för att upprätthålla ett tillräckligt tandvårdsutbud

inom rimliga ekonomiska villkor. Detta kan t.ex. ske genom en utveckling av

mobil tandvård för att komplettera och förstärka verksamheten vid

klinikerna.

Folktandvårdens lokaler skall vara anpassade för funktionsnedsatta personer.

Klinikerna ska erbjuda en hög tillgänglighet baserat på länsinvånarnas behov

och klinikerna ansvarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig

information till invånare, kunder och närstående

3.2 Akuttandvård & jour Folktandvården ansvarar för att en tillfredsställande akuttandvård fungerar i

hela länet. Detta innebär att Folktandvården ansvarar för att ta hand om

samtliga akutsökande patienter på adekvat sätt både under vardagar och

helgdagar i form av jourverksamhet.

Behövlig specialisttandvårdsresurs skall finnas tillgänglig. Vid tidpunkter på

dygnet då tandläkare inte finns tillgänglig, skall Folktandvården svara för att

vårdsökande kan få hjälp via sjukvårdens akutmottagningar.

4. Vårdinriktning Folktandvården skall bedriva en vård och ett omhändertagande som svarar

mot de krav som ställs i tandvårdslagen.

En stor del av de tandvårdsinsatser som utförs, är av rekonstruktiv art. Det

beror på att individen själv inte upptäcker tandsjukdomar i munhålan förrän i

ett mycket sent stadium. Det är särskilt väsentligt att Folktandvården arbetar

med preventiva insatser på såväl population- som individnivå.

7

Karies är den vanligaste sjukdomen i munhålan och betraktas i huvudsak

som en vällevnadssjukdom. En ändrad livsföring kan snabbt medföra att en

individ löper en ökad risk för att utveckla en tandsjukdom. Samtidigt

samverkar samhälleliga faktorer med socioekonomiska och individuella på

ett komplicerat sätt till denna risk. Riskerna är också olika i olika åldrar. I

vuxen ålder är ofta sjukdomsrisken låg och huvuddelen av vårdinsatserna är

utbyte av havererade lagningar eller bettrehabiliterande åtgärder beroende på

tidigare skador. Yngre individer däremot kan, beroende på flera föränderliga

riskfaktorer, löpa stor risk att utveckla tandsjukdomar utan att vara medvetna

om detta. Tandvårdens primärprevention - de regelbundna kontrollerna hos

tandvården - syftar till att upptäcka sjukdomar i munhålan i ett tidigt

stadium.

Följande struktur bör därför prägla Folktandvårdens tandvårdsinsatser. Detta

gäller samtliga tandvårdsområden och till samtliga åldrar:

• Utbildnings- och informationsinsatser som strävar efter att ge länets

invånare en hög grad av hälsolitteracitet.

• Hälsofrämjande åtgärder, som syftar till att hjälpa individen att

utveckla och bibehålla en god munhälsa. Hit hör information och

attitydpåverkan vad gäller individens livsstil, kost- och tobaksvanor.

• Sjukdomsförebyggande åtgärder, som syftar till att förhindra att

tandsjukdom uppstår. Exempel på sådana åtgärder är fluorprofylax

och munhygieninstruktion.

• Sjukdomsbehandling, som syftar till att behandla förefintlig

sjukdom. Hit hör insatser för påverka individen att ändra sina kost-

och hygienrutiner och för att påverka individens bakterieflora i

munhålan.

• Rehabiliterande åtgärder, som syftar till att återställa förlorad

funktion eller estetik, vilket vanligtvis är fyllningsterapier.

• Sekundärpreventiva åtgärder utifrån risk för förnyad sjukdom och

planering av åtgärder för att förhindra att sådan uppstår.

5. Samarbete med andra aktörer Folktandvården ska arbeta med såväl riktade insatser till individen som

övergripande kollektiva insatser ute i kommunerna. Folktandvården ska inte

bara arbeta med information och upplysning utan också försöka påverka

länsinvånarna till ett bra hälsobeteende.

Bland de kollektiva preventiva vårdinsatser som Folktandvården förväntas

utföra ingår att samverka med andra verksamhetsområden i regionen (t ex

primärvården), myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa

sätt nå länsinvånarna.

5.1 Tolk Personal med patientkontakt ska förstå och kunna göra sig förstådd på

svenska och Folktandvården ska tillhandahålla tolkhjälp till patienter som

inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av

teckenspråks-, dövblindtolk eller vuxendövtolk. Språktolk rekvireras via

Region Kalmar Läns upphandlade tolkförmedling. Teckenspråks-,

dövblindtolk och vuxendövblindtolk/skrivtolk ska rekvireras via Region

Kalmar Läns tolkcentral. Språktolk kan rekvireras som platstolk, telefon-

och videotolkning. Tolktjänsterna är kostnadsfria för patienten.

8

6. Frisktandvård Folktandvården ska erbjuda samtliga vuxna från det år de lämnar den

organiserade tandvården, som alternativ till den åtgärdsbaserade tandvården,

en tandvård grundat på ett fast pris baserat på individens risk för att utveckla

ohälsa. Syftet med Frisktandvården är att stimulera patienten till att uppnå

och bibehålla en god tandhälsa.

7. Forskning och utveckling (FoU) För att kunna verka för en god tandhälsa hos befolkningen behöver kunskap

om länets tandhälsa och metoder för att påverka densamma finnas och

utvecklas. Kunskap måste också finnas om behandlingsmetoder och deras

effekter och prognoser. Ofta finns generella kunskaper, men det krävs också

kunskap om lokala förhållanden. Det senare kräver att det inom Region

Kalmar Län bedrivs odontologisk forskning och utveckling.

Folktandvården skall främst via specialisttandvården följa den utveckling

som sker inom odontologin. Med specialisttandvårdens hjälp skall

Folktandvården kontinuerligt utveckla verksamheten, så att länsinvånarna

erbjuds en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård.

Folktandvårdens specialisttandvård åläggs av Region Kalmar Län ett särskilt

ansvar för att driva utvecklingsarbete och att initiera egna forskningsinsatser

syftande till en utveckling inom tandvården, som gynnar länsinvånarna. Det

är också angeläget att forskning och utveckling kan bedrivas i olika former

och i olika verksamhetsgrenar.

För att forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas under så

optimala förhållanden som möjligt, bör samverkan ske med andra aktörer.

Folktandvården förväntas därför samverka med de odontologiska

fakulteterna/institutionerna vad gäller forskning och utveckling; i första hand

Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. Samarbete med högskolorna

ger också större möjligheter till personalutvecklingsinsatser.

8. Kvalitetsarbete och patientsäkerhet Som patient har den enskilde mycket små möjligheter att värdera kvaliteten i

den tandvård som erbjuds. Man kan inte heller avgöra om en särskild

behandlingsmetod ger ett optimalt resultat eller om en vårdinsats är effektiv.

Enligt tandvårdslagen, 3 §, skall tandvården bedrivas så att den uppfyller

kraven på god tandvård. Det innebär bland annat att vården skall vara av god

kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Folktandvården ska

aktivt verka för att dessa krav på god tandvård uppfylls. Således skall

Folktandvården systematiskt planera och utveckla verksamheten så att

vårdens kvalitet säkerställs. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem

för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är utgångspunkt för detta

utvecklingsarbete.

9. Miljöarbete All regionverksamhet ska arbeta kontinuerligt och strategiskt för en

miljövänlig etablering och en miljövänlig och hållbar utveckling.

Folktandvården är en organisation, som arbetar med material och processer,

som kan ha en negativ inverkan på miljön och ska i möjligaste mån

förebygga föroreningar med modern teknik och metoder som kan stärka och

utveckla ett positivt miljöarbete. Folktandvården ska följa Region Kalmar

9

Läns hållbarhetsprogram med tydliga och mätbara mål och ha ett offensivt

miljöarbete inom för Region Kalmar Läns beslutade fokusområden, som

handlar om att främja hälsa, förebygga föroreningar och förbättra

resurshanteringen

10. Läkemedel Folktandvården ska följa Region Kalmar Läns läkemedelskommittés

rekommendationer. De läkemedel som skrivs ut till patienter belastar

Folktandvården med kostnader motsvarande läkemedelsförmånen.

Kostnaderna för kommande år beräknas med hjälp av tidigare förskrivningar

och Folktandvården ersätts för dessa beräknade kostnader.

11. Ekonomiska förutsättningar inom grunduppdraget Region Kalmar Län har ett ansvar för att erbjuda god tandvård till alla som är

bosatta eller stadigvarande vistas i länet. Det innebär att Folktandvården ges

ett ansvar för att erbjuda tandvård till de, som inte kan få vård på annat sätt.

För att alla länsinvånare skall kunna erbjudas ett omhändertagande,

garanterar Region Kalmar Län med hjälp av Folktandvården en rimlig

tillgänglighet till tandvård i länet. Folktandvården skall också kunna erbjuda

dem som har behov av tandvård ett alternativ till privattandvården.

Den tandvård Folktandvården erbjuder till vuxna, där inte Region Kalmar

Län har ett särskilt finansieringsansvar, skall finansieras via patientavgifter

och ersättning från det statliga tandvårdsstödet.

Regionfullmäktige fastställer den prislista som Folktandvården skall tillämpa

i länet vad gäller åtgärdsbaserad tandvård och Frisktandvård.

Region Kalmar Län ersätter Folktandvården för åligganden i form av

särskilda uppdrag, som inte kan finansieras på annat sätt. Hit hör också så

kallat folktandvårdsspecifika kostnader, dvs kostnader som inte har sin

motsvarighet inom privattandvården.

Folktandvårdens tandvårdstaxa och regionbidrag grundas på att

Folktandvården skall tillämpa den kommunala självkostnadsprincipen. Vid

beräkning av självkostnaden ingår de ekonomiska krav som årligen fastställs

av regionfullmäktige.

12. Analys, planering och uppföljning Gränsen mellan behov, efterfråga och konsumtion är otydlig. En viktig

utgångspunkt är dock att befolkningens tandhälsa är en del i deras allmänna

hälsa.

Behoven av vårdinsatser nu och framöver till befolkningen kan beskrivas

utifrån nuvarande och historisk vårdkonsumtion, vårdköer, framtida

prognoser baserade på epidemiologiska och demografiska studier samt

befolkningens attityd till hälsa.

Utifrån Region Kalmar Läns åligganden enligt tandvårdslagen ska

Folktandvården bedöma förväntade vårdbehov i länet och omfattningen av

de tandvårdsinsatser som kommer att krävas tillsammans med Regionstaben,

Samordning hälso- och sjukvård kontinuerligt utföra behovsanalyser så att

det förväntade vårdbehovet i länet och därmed omfattningen av de

10

tandvårdsinsatser som kommer att krävas kan bedömas. Tillsammans med

politiska direktiv ska denna bedömning dessa analyser ligga till grund för

Folktandvårdens årliga verksamhetsplan, vilken i sin tur underställs den

politiska ledningen för godkännande.

För att kunna göra behovsbedömningar ska Folktandvården ska också göra

kontinuerliga uppföljningar av sin egen verksamhet och i förekommande fall

också ta fram underlag till övergripande vårdbehovsanalyser de

uppföljningsunderlag som Regionstaben, Samordning Hälso- och Sjukvård

behöver för deras uppföljning och övergripande analyser på regionbasis, se

kap 9 i Överenskommelsen. Dessa vårdbehovsanalyser och den uppföljning

som härvid avses gäller både den organiserade vården samt

vuxentandvården.

Tandhälsoutvecklingen inom den organiserade tandvården till barn,

ungdomar och unga vuxna har kunnat följas sedan långt tillbaka. Däremot

finns det få data, som visar tandhälsans utveckling bland vuxna i länet. Det

är väsentligt ur planeringssynpunkt att veta hur de vuxnas tandhälsa

utvecklas. Därför ska Folktandvården kontinuerligt utifrån tillgängliga

uppföljningsresurser följa utvecklingen av tandhälsan inom såväl den

organiserade vården som vuxentandvården i länet. Uppföljning kan ske

genom samverkan med Folkhälsocentrum och den uppföljning som där sker

av hälsoutvecklingen i länet.

Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ställer ett antal krav på vårdgivar-, chefs-

och medarbetarnivå. Uppföljning av hur Folktandvårdens organisation och

verksamhet svarar mot dessa krav skall göras kontinuerligt.

Överenskommelse 1. Allmänt Detta dokument beskriver den överenskommelse som gäller mellan

Folktandvården Kalmar och Regionstaben, Samordning Hälso- och sjukvård

avseende allmäntandvård och viss specialisttandvård till barn, ungdomar och

unga vuxna 0-23 år. Överenskommelsen omfattar även viss tandvård till

vuxna.

Det åligger Folktandvården att kontinuerligt och vid behov samordna och

diskutera frågor med Regionstaben, Samordning Hälso- och sjukvård. De

frågor som avses är allmäntandvårdens och specialisttandvårdens bemanning,

organisation, kvalitet och tillgänglighet.

1.1 Bakgrund De lagar och föreskrifter som bestämmer förutsättningarna för

överenskommelsen är Tandvårdslagen och Socialstyrelsens delegations-

föreskrifter samt FN:s barnkonvention, se även Riktlinjer för tandvård till

barn, ungdomar och unga vuxna på Region Kalmar Läns hemsida. En

ytterligare förutsättning är Folktandvårdens grunduppdrag.

De delar som ingår är:

1. Behandlingsansvar för barn 0–2 år – Folktandvården Kalmar ansvarar för

tandvårds-insatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2

år.

11

2. Barn 0–2 år som är folkbokförda i annat län/land och som kontaktar

vårdgivaren för akuta besvär, vid planerad vård, får den aktuella

tandläkaren överenskomma med den som har individen listad om vårdens

omfattning och om ersättningen.

3. Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år –

Folktandvården Kalmar har ett specifikt vårdansvar för Barn, ungdomar

och unga vuxna 3–23 år som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Detta

benämns Folktandvårdens sistahandsansvar.

4. Tandvård till asylsökande barn och unga – Region Kalmar Län garanterar

via Folktandvården Kalmar, att asylsökande barn och unga vuxna, till och

med det år de fyller 19 år, får ett fullständigt omhändertagande.

5. Kollektiva preventiva insatser - insatser som är av hälsofrämjande eller

sjukdomsförebyggande karaktär och som riktas till grupper av barn,

ungdomar och unga vuxna.

6. Specialisttandvård för barn, ungdomar och unga vuxna.

7. Utbildningsinsatser för privata vårdgivare – Region Kalmar Län ordnar,

via Folktandvården Kalmar, utbildningar inom området tandvård till och

unga.

8. Särskilt ansvar för tandvård till vuxna.

9. Uppsökande tandvård till vuxna.

10. Rekrytering.

Överenskommelsen och dess bilagor ses över årligen.

2. Tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna Utgångspunkten för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna är Region

Kalmar Läns framtagna och beslutade ”Riktlinjer för tandvård till barn,

ungdomar och unga vuxna”, se Region Kalmar Läns hemsida.

Alla barn, ungdomar och unga vuxna mellan 0 och 23 år som bor i länet ska

erbjudas vård och munhälsoinformation på lika villkor. Målet för den

organiserade tandvården är att ungdomar och unga vuxna har en frisk mun

med god estetik, inte är tandvårdsrädda och har goda kunskaper i egenvård för

att kunna ta ansvar för sin framtida munhälsa.

Från och med 2018-04-01 började Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV)

att tillämpas gällande allmäntandvården till barn, ungdomar och unga vuxna

3-22 år. Det innebär att alla vårdgivare som avser att behandla dessa patienter

måste vara auktoriserade av Region Kalmar Län. Patienterna har därmed

möjlighet till att själva göra ett aktivt val av vårdgivare. Fram tills LOV träder

i kraft så gäller punkt 2.1.

12

2.1 Beh. ansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3-22 år Folktandvården ska fram tills att LOV införs ansvara för att de patienter som

är aktivt listade hos vårdgivare ges fullständig allmäntandvård.

Allmäntandvården ska bedrivas i enlighet med ”Riktlinjer för tandvård till

barn, ungdomar och unga vuxna”, och övriga gällande rutindokument, se

Region Kalmars hemsida.

2.1 Beh. ansvar för barn till och med det år barnet fyller 2 år Folktandvården ansvarar för tandvårdsinsatser för alla länets barn t o m det

kalenderår barnet fyller 2 år. Tandvården ska bedrivas enligt Riktlinjer för

FTV - Allmäntandvård 0-2 år som finns på Region Kalmar Länss hemsida

för vårdgivare följande:

2.1.1 Barn 8-12 månader

Barn och vårdnadshavare ska kallas till BHV eller till tandkliniken för en

munhälsokontroll med individuell tandhälsorådgivning. Tandvårdspersonal

utför detta. Tandvården ansvarar för att uppdraget blir utfört.

Inspektion av barnets tänder och placksituation. Information om kost, karies

och munhygien. För barn med frambrutna tänder genomförs en praktisk

tandborstövning med vårdnadshavaren.

Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen,

från första tanden. En liten mängd, motsvarande ytan av barnets

lillfingernagel, ska användas. Vid förekomst av förlängda frekventa nattliga

måltider i kombination med bakteriebeläggningar på tänderna informeras om

ökad kariesrisk och barnet följs upp på tandkliniken. Även de barn som

uppvisar andra kariesriskfaktorer eller initiala eller manifesta kariesskador ska

ges en individuell uppföljning och behandling på tandkliniken. Dessa barn

skall riskgrupperas och terapiplaneras av tandläkare. Vid uttalad kariesrisk bör

pedodontikliniken konsulteras.

2.1.2 Barn 18-24 månader

Barnet och vårdnadshavare kallas till kliniken för en munhälsokontroll, detta

utförs av tandsköterska eller tandhygienist. Innehåll; se ovan.

Personalen som möter barnen vid 8-12, 18-24 månaders ålder ska ha nära

samarbete med pedodontikliniken. Pedodontikliniken ska ställa upp med årlig

utbildningsdag speciellt utformad för denna personalgrupps behov. Viktigt att

sträva efter kontinuitet i dessa besök så att samma personal i möjligaste mån

möter barnet och vårdnadshavaren vid båda besöken.

Samverkan med barnhälsovården (BHV) sker enligt lokalt upprättade

samverkansplaner (se rutindokument ”Rutiner vid extern verksamhet inom

barn- och ungdomstandvården” på Region Kalmars hemsida).

2.2 Akutbehandling barn 0-2 år skrivna i annat län/land Folktandvården har ett specifikt ansvar att säkerställa att barn 0-2 år som är

skrivna i annat län/land och som kontaktar Folktandvården vid akuta besvär

får den tandvård som är nödvändig. Tandvården ska bedrivas enligt

Riktlinjer för FTV - Allmäntandvård 0-2 år som finns på Region Kalmars

hemsida för vårdgivare

13

2.2.1 Barn 0-2 år skrivna i annat län

Akut behandling av barn 0-2 år skrivna i annat län faktureras den tandläkare

som barnet är listad hos i folkbokföringslänet.

2.2.2 Barn 0-2 år skrivna i annat land

Alla barn, ungdomar och unga vuxna 0-2 år från Norden, EU, Liechtenstein

och Schweiz har rätt till fri akut tandvård vid tillfällig vistelse i Sverige. För

att få vården ska patienten ha med sig och kunna uppvisa ett EU-kort eller

provisoriskt intyg om innehav av EU-kort. Faktura med bifogad kopia på det

giltiga EU kortet, både fram- och baksida, eller intyget, skickas till NAVI

Umeå.

Barn, ungdomar och unga vuxna 0-2 år från andra länder än de som anges

ovan är också berättigade till akuttandvård. Dessa patienter betalar sin

tandvård själva.

2.3 Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna Detta ansvar gäller alla patienter i åldern 3-23 år. Tandvård till barn, ungdomar

och unga vuxna ska bedrivas i länets alla kommuner, på de orter och platser,

där Folktandvården i dag har verksamhet. Klinikerna ska vara spridda över

länet så att tandvård kan ges med god och likvärdig tillgänglighet. Där

avståndet till stationär tandvårdsklinik är stor, ska undersökning och viss

behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsklinik med likvärdig

utrustning som vid stationär klinik.

Folktandvården ska fortsätta att utveckla mobil tandvård för att komplettera

och förstärka verksamheten vid klinikerna.

De barn, ungdomar och unga vuxna som inte gör ett aktivt val av vårdgivare

ska erbjudas tandvård inom Folktandvården på samma villkor som de som

aktivt har valt Folktandvården.

2.4 Tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna

Region Kalmar Län erbjuder garanterar via Folktandvården, att asylsökande

barn, ungdomar och unga vuxna, till och med det år de fyller 19 år, får ett

fullständigt omhändertagande med en vård som är anpassad efter och med

hänsyn tagen till den enskildes förutsättningar. Folktandvården ska vid

behov samverka med andra myndigheter. Folktandvården ska på samma sätt

ge tandvård till andra barn, ungdomar och unga vuxna som vistas i landet

utan tillstånd, när de söker tandvårdsbehandling.

2.5 Specialist- och sjukhustandvård för barn, ungdomar och unga vuxna 0-22 år Barn, ungdomar och unga vuxna ska erhålla den specialisttandvård som krävs

utifrån sina behov. Specialisten avgör om patienten har ytterligare behov av

specialisttandvård utomläns vilket alltid ska föregås av en skriftlig remiss.

För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling

ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl

fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service

till såväl patienten som till vårdnadshavare. En samsyn vad gäller värderingar,

prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård,

14

privattandläkare och Region Kalmar Län är en förutsättning för en

kostnadseffektiv tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna med god

kvalitet. Specialisttandvård.

Specialisttandvård ska ges efter remiss från tandvården eller sjukvården.

2.5.1 Pedodonti

Barn och ungdomar som kräver särskilda insatser pga. medicinska skäl,

psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, behandlingsomognad på grund av

låg ålder, tandvårdsrädsla och/eller särskild kariesproblematik samt

komplicerade eller sällsynta odontologiska tillstånd ska behandlas av

specialisttandläkare inom ämnesområdet pedodonti. Unga vuxna fr.o.m. det

år de fyller 18 år får ovanstående insatser utförda av annan specialisttandvård,

inklusive sjukhustandvården.

I de fall patient kontinuerligt ges behandling inklusive revisionsundersökning

inom specialistklinik i Pedodonti kan patienten inte samtidigt vara listad hos

annan vårdgivare inom allmäntandvården. Det är specialisttandläkare i

Pedodonti som i varje fall beslutar om patienten är revisionspatient hos

Pedodontikliniken. I dessa fall ska kliniken erhålla ersättning för detta

vårdansvar, se bilaga 1: Ersättning för överenskommelsen. De patienter som

avses är inte patienter som remitterats till pedodontin och där behandlingen

avslutats inom ett år från behandlingsstart med remissvar. Patienter som har

en del av sitt totala tandvårdsomhändertagande inom pedodontin, t.ex.

tillstånd som kräver uppföljning över tid, är listade på sin ordinarie klinik.

Pedodontin har också en viktig roll när det gäller samarbetet med

allmäntandvården gällande barntandvård. de fungerande

barntandvårdsteamen inom allmäntandvården.

2.5.2 Tandreglering/ortodonti

Folktandvården har via ortodontin ett övergripande ansvar för all

tandreglering. Barn, ungdomars och unga vuxnas ordinarie tandläkare ska

identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen

för ett positivt resultat av behandling är gynnsam, och vid behov konsultera

Folktandvårdens ortodontister. Folktandvården ska, via specialisttandvården

erbjuda samtliga barn, ungdomar och unga vuxna, erforderlig tandreglerings-

behandling, baserad på Socialstyrelsens objektiva och subjektiva

behandlingsbehovsindex, lokalt rutinprogram - rutin vid

ortodontikonsultation, kompletterat med behandlande ortodontists

bedömning. I tandregleringsspecialisternas uppdrag ingår att efter behov

samverka med sjukvården rörande barn och ungdomars bettavvikelser och

missbildningar i ansikts- och käkregionen. Folktandvårdens

tandregleringsspecialister avgör om en patient har behov av ytterligare

specialisttandvård utomläns som alltid skall föregås av en skriven remiss.

2.6 Kollektiva preventiva insatser Med kollektiva insatser menas de insatser som är av hälsofrämjande eller

sjukdomsförebyggande karaktär och som inte riktas till en enskild individ,

utan riktas till grupper av barn, ungdomar och unga vuxna.

15

Folktandvården ska samverka med länets kommuner i syfte att utveckla och

förbättra tandhälsan hos alla förskolebarn i länet.

Region Kalmar Län uppdrar åt Folktandvården att bedriva kollektiv profylax,

dvs. förebyggande klinikexterna åtgärder på gruppnivå (se rutindokument

”Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården” på

Navet). Region Kalmar Län utövar via Folktandvården sitt ansvar för att alla

barn, tonåringar och unga vuxna boende inom länet erbjuds vård på lika

villkor och att informationens innehåll blir så likartat som möjligt. Elever i

särskolor och träningsskolor samt deras lärare och assistenter ska också

erhålla anpassade kollektiva insatser som munhygieninformation och

munhygienträning. Alla vårdnadshavare ska få tandhälsoinformation i

samband med munhälsokontroll på klinikerna kopplad till

barnhälsovårdscentralernas uppföljning och rådgivning. Preventiva arbetet i

förskolan erbjuds i form av tandborstning med fluortandkräm. Dessutom ska

alla barn få tandhälsoinformation i förskolan/lågstadiet vid minst ett tillfälle.

Äldre skolbarn bör få tandhälsoinformation och även tobaksinformation i

skolan, gärna i samband med lektioner om kroppen. Projektet Tobaksfri Duo

har gett resultat i minskat tobaksbruk hos högstadieungdomar.

Tobakspreventiva åtgärder ska utvidgas och kommer att riktas till länets

samtliga högstadie- och gymnasieelever. Förstärkt kollektiv fluorprofylax,

exempelvis fluorsköljning i skolan för alla stadier, ska erbjudas

skolledningarna.

2.6.1 Tobaksprevention

Tobaksprevention till äldre barn, ungdomar och unga vuxna sker i första

hand som information i skolan och ingår i ersättningen för Folktandvårdens

särskilda ansvar.

Tobaksprevention t ex Tobaksfri Duo är en effektiv och framgångsrik metod

för att förebygga tobaksbruk bland ungdomar. Metoden bygger på en väl

strukturerad organisation, vuxenstöd, information, attitydpåverkan och

positivt grupptryck. Denna verksamhet bedrivs i Kalmar län av

Folktandvården i samarbete med länets skolor och kommuner. Tobaksfri

Duo ersätts genom särskilt landstingsfinansierat anslag direkt till

Folktandvården. Tobaksfri Duo ersätts i särskild ordning inom ramen för

Folktandvårdens särskilda ansvar. Målet är att länets barn och ungdomar är

tobaksfria år 2020. Region Kalmar Län har i samarbete med Folktandvården

har utökat det tobakspreventiva arbetet genom ett arbete riktat mot gymnasiet

i form av tobaksfri utmaning för gymnasielever.

2.7 Utbildningsinsatser för privata vårdgivare Region Kalmar Län ordnar, via Folktandvården, utbildningar inom området

tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Vid vidareutbildningarna ska

Folktandvårdens tandläkare och privata tandläkare med vårdavtal med

Region Kalmar Län delta till självkostnadspris. Interna föreläsare debiteras

inte. Då externa kursgivare anlitas uttas en kursavgift.

3. Särskilt ansvar för tandvård till vuxna 3.1 Allmänt För patienter som behandlas inom Region Kalmar Läns tandvårdsstöd d v s

personer som omfattas av tandvårdslagens § 8 a och där annan vårdgivare

16

inte ansvarar för tandvården har Folktandvården ett särskilt ansvar att

erbjuda ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Behandlingen ska normalt

ske i den kommun patienten är bosatt. Den vård som avses är nödvändig

tandvård och munhälsobedömning, tandvård som led i sjukdomsbehandling

samt tandvård med särskilt tandvårdsstöd.

Folktandvården har dessutom ett särskilt ansvar för patienter som är bosatta

eller stadigvarande vistas i länet och som saknar annan vårdgivare. Ansvaret

för olika grupper av vuxna ska följa tidigare beskriven prioriteringsordning. I

detta särskilda ansvar ingår rådgivning och konsultation.

3.2 Konsultationer och samverkan Specialisttandvården ska också vara en resurs och ett kompetenscentrum för

allmänna odontologiska frågor som inte rör enskild patient, för så väl

tandvården som hälso- och sjukvården i Region Kalmar Län. Offentlig såväl

som privat vårdgivare i allmäntandvård och sjukvård ska kunna ta del av den

kompetens som specialisttandvården innehar. Specialist- och

sjukhustandvården har därför ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen

inom tandvårdsområdet och för att bedriva forskning och utveckling som

gynnar länsinnevånarna.

Folktandvården åtar sig att efter samråd med primärvården och psykiatrin ha

rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en

vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan

beaktas. Folktandvården ska kontinuerligt stödja primärvården och

psykiatrin i dessa frågor.

Folktandvården ska tillsammans med berörda aktörer i sjukvården stödja en

adekvat munvård och ett omhändertagande så att munhälsan inte försämras

hos inneliggande patienter.

3.3 Utökat garantiåtagande Utöver de statligt fastställda garantierna för omgörning av fast och avtagbar

protetik har Folktandvården ett tydligt utökat garantiåtagande för utförd

protetisk behandling, vanliga lagningar, rotbehandlingar och i vissa fall

avslutad ortodontibehandling. Detta för att värna om vårdkvalitet och

patienttrygghet. De särskilt framtagna och utökade garanti- och

omgörningsreglerna inom Folktandvården skapar enhetlighet och trygghet

både i organisationen och för patienten när det gäller odontologiska insatser

som inte fungerar som tänkt. En strukturerad uppföljning bidrar till

förutsättningar att följa och stärka vårdkvaliteten. Uppföljning görs med

åtgärdskod. Detta oavsett om patienten är Frisktandvårds- eller taxepatient

och oavsett vem den ursprungliga behandlaren är.

3.4 Specialist- och sjukhustandvård för vuxna Region Kalmar Län har enligt tandvårdslagen ansvar för specialisttandvård

även för vuxna. I Region Kalmar Län ansvarar Folktandvården för att detta

ansvar uppfylls. Specialist- och sjukhustandvården behandlar patienter på

remiss från privata och offentliga vårdgivare.

Enligt SFS 1998:1 338 2§ åligger det dessutom Folktandvården att till hälso-

och sjukvårdsavgift erbjuda viss oralkirurgisk behandling. Endast sådana

oralkirurgiska insatser som kräver sjukhusresurser omfattas av dessa

17

avgiftsregler. Behandlingen kräver ett samarbete mellan oralkirurg och olika

medicinska specialiteter eller att det finns tillgång till sådana specialister.

Medan specialisttandvården behandlar patienter utifrån frågeställningar som

berör den enskilda specialiteten, behandlar sjukhustandvården patienter som

är i behov av tandvård eller som kräver nära tillgång till kompletteringar av

sjukhusresurser viket kräver att sjukhustandvården är lokaliserad till

sjukhusen i länet.

Specialist och sjukhustandvården har prioriteringsordningar för vilka fall

som främst ska åtgärdas och prioriterar, som remissinstans, utifrån behov

och resurser.

Genom att ha ett nära samarbete med allmäntandvården förväntas specialist-

och sjukhustandvården aktivt medverka till att utveckla och styra

allmäntandvården mot kostnadseffektiv och högkvalitativ vård (professionell

styrning).

3.5 Tandvård till asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas

i länet och ska ha en organisation som säkerställer att asylsökande får akut

tandvård vid behov.

På samma sätt ska Folktandvården ge tandvård till personer som vistas i

landet utan tillstånd s.k. papperslösa, när de söker tandvårdsbehandling.

6. Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning tandvård till vuxna På uppdrag av landstinget ska Folktandvården bedriva den uppsökande

verksamheten tills vidare. Folktandvården ska bedriva den uppsökande

verksamheten på uppdrag av landstinget.

Om det vid munhälsobedömningen konstateras ett tandvårdsbehov ska

Folktandvården erbjuda patienten möjlighet att komma till tandläkare för

nödvändig tandvård. Har den uppsökta personen redan en etablerad

tandläkarkontakt bör denna inte brytas utan patientens samtycke. Fritt val av

tandläkare och tandhygienist gäller. Patienter som omfattas av det särskilda

tandvårdsstödet och som valt Folktandvården som vårdgivare ska erbjudas

ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Folktandvården ska därför erbjuda

nödvändig tandvård till dessa patienter och patientens fria val av tandläkare

gäller.

7. Rekrytering m.m. 7.1 Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering

Folktandvården har ett ansvar för att samverka med de olika

utbildningsinstitutioner som bedriver tandläkarutbildning, tandhygienist-

utbildning och tandsköterskeutbildning. Denna samverkan består framför allt

i att ta emot studerande för verksamhetsförlagd utbildning vid tandvårds-

mottagningar i länet efter överenskommelse med de olika skolorna, men även

andra former av samverkan kan vara aktuell t ex handledning och klinisk

träning för nyutexaminerade tandläkare. Folktandvården ska också erbjuda

lärlingsplatser.

18

7.2 Utbildning av specialisttandläkare Utbildningskostnader vid uppdragsutbildningar av egna specialisttandläkare

finansieras av regionen. Region Kalmar Län finansierar dessutom i

samverkan med andra landsting och regioner samtliga nationella

utbildningsplatser, inklusive fakultetsplatser vid tandläkarhögskolor, för

specialisttandläkare.

8. Förändring under giltighetstiden Parterna har rätt att påkalla omförhandling av åtagande och/eller

ersättningsbelopp om väsentliga verksamhetsförändringar inträffar under

giltighetstiden.

Förändringar som kan påverka vårdutbud och tillgänglighet ska prövas av

regionstyrelsen, före genomförande.

Förändringar i verksamhetsförutsättningar under löpande giltighetstid ska

regleras i tilläggsöverenskommelse till denna överenskommelse.

9. Uppföljning Det är väsentligt att kunna följa upp och bedöma resultatet av folktandvårdens

verksamhet. Således ska vårdproduktionen, vårdkvaliteten och

patientbemötande till exempel tillgänglighet regelbundet följas upp.

Verksamheten ska dessutom följas upp och redovisas i form av

hälsoekonomiska studier.

Regionstab, Samordning Hälso- och sjukvård ansvarar för att följa upp

verksamheten. Folktandvården och Regionstab, Samordning Hälso- och

sjukvård har ett gemensamt ansvar för att etablera och utveckla system och

organisation för uppföljning av den verksamhet som utförs av Folktandvården.

Bilaga 1- Ersättning för överenskommelsen

Omfattning Folktandvårdens vuxentandvård, såväl allmäntandvård som specialisttandvård till enskilda patienter,

finansieras genom patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet dels från

Försäkringskassan, dels från landstingets tandvårdsstöd.

Ersättning enligt denna överenskommelse avser således inte tandvård för vuxna (förutom asylsökande

och den uppsökande verksamheten), då Folktandvårdens ersättning består av patientavgifter och

ersättning via Försäkringskassan.

1. Ersättning för barn, ungdomar och unga vuxna 1.1 Ersättning för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna (3-23 år) Från och med 2018-04-01 regleras och ersätts allmäntandvården 3-23 år enligt LOV.

Under perioden 2018-01-01 till och med 2018-03-31 uppgår ersättningen till 92.50:- per individ och

månad för allmäntandvård.

1.1 Ersättning för särskilt ansvar för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna (0-23 år) Ersättningen för Folktandvårdens särskilda ansvar för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna

utgår enligt nedan uppgår till 66:-/individ. I det särskilda ansvaret ingår:

- Behandlingsansvar för barn 0–2 år – Folktandvården Kalmar ansvarar för tandvårds-insatser

för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller 2 år. (Punkt 2.1)

Det utgår ersättning om 1 686 tkr i början på aktuellt verksamhetsår.

- Barn 0–2 år som är folkbokförda i annat län/land och som kontaktar vårdgivaren för akuta

besvär, vid planerad vård. (Punkt 2.2)

Den aktuella tandläkaren får överenskomma med den som har individen listad om vårdens

omfattning och om ersättningen.

- Sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år – Folktandvården Kalmar har

ett specifikt vårdansvar för Barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år som inte gör ett aktivt val

av vårdgivare. Detta benämns Folktandvårdens sistahandsansvar. (Punkt 2.3)

Det utgår ersättning om 547 tkr i början på aktuellt verksamhetsår för den mobila

verksamheten med tandvårdsbussen.

- Kollektiva preventiva insatser - insatser som är av hälsofrämjande eller

sjukdomsförebyggande karaktär och som riktas till grupper av barn, ungdomar och unga

vuxna. (Punkt 2.6)

Det utgår ersättning om 2 189 tkr i början på aktuellt verksamhetsår för arbetet med kollektiva

preventiva insatser med bland annat tandborstning på förskolorna. Tobaksfri Duo ersätts dock

genom särskilt landstingsfinansierat anslag direkt till Folktandvården.

- Utbildningsinsatser för privata vårdgivare - landstinget ordnar, via Folktandvården Kalmar,

utbildningar inom området tandvård till och unga. (Punkt 2.7)

Det utgår ersättning om 100 tkr i början på aktuellt verksamhetsår.

1.3 Ersättning för tandvård till asylsökande barn, ungdomar och unga vuxna Ersättning för detta uppdrag lämnas i särskild ordning från Migrationsverket för utförd behandling

med ersättning enligt Folktandvårdens prislista för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna vilka

ännu inte blivit kommunplacerade.

Asylsökande personer omfattas av den fria tandvården till och med det år de fyller 19 år. (Punkt 2.4)

1.4 Pedodonti I de fall patient ges kontinuerlig behandling inklusive revisions-undersökning inom specialistklinik i

Pedodonti ska samma klinik erhålla ersättning för detta vårdansvar. Ersättningen uppgår till 1135: -

per år och barn. (Punkt 2.5)

2. Ersättning för särskilt ansvar för tandvård till vuxna 2.1 Ersättning för tandvård till asylsökande vuxna Folktandvården ansvarar för akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet samt för personer

som vistas i landet utan tillstånd s.k. papperslösa. Ersättning för detta uppdrag lämnas i särskild

ordning från Migrationsverket för utförd behandling enligt Folktandvårdens gällande prislista.

(Punkt 8)

2.2 Ersättning för uppsökande verksamhet För uppsök i Särskilt boende utgår 690:-/st

För uppsök i Eget boende utgår 1035:-/st

Munvårdsutbildning inom uppsök ersätts med 1000:- per utbildningstimme. (Punkt 9)

3. Rekrytering m.m. 3.1 Introduktion av nyutexaminerade och nyrekrytering Finansieras separat genom anslag från Region Kalmar.

Ekonomisk redovisning för varje uppdrag Summa per verksamhet efter fördelning tkr, inkluderar internposter

Verksamhetsgrenar KU/KS Summa

intäkter

Summa

kostnader

Årets

resultat

Kommentar,

resurshantering,

subvention mm

Föregående

års resultat

Folktandvården

Tandvård till barn, unga och unga

vuxna

Allmäntandvård 3-23 år KU

Särskilt ansvar KS

Befolkningsansvar jour KS

Specialisttandvård KS

Vuxentandvård

Allmäntandvård vuxna KU

Särskilt ansvar KU

Befolkningsansvar jour KU

Specialisttandvård KU

Uppsökande tandvård, nödvändig

tandvård till vissa äldre och

funktionsnedsatt, samt tandvård

som led i sjukdomsbehandling

KU/KS

Särskilda uppdrag KS

Forskning KS

ST-utbildning KS

Introduktion av nyutexaminerade KS

Nyrekrytering KS

Övriga mindre projekt och uppdrag KS

Summa Folktandvården

KU=Konkurrensutsatt; KS=Konkurrensskyddad

Riktlinje

Verksamhet: Tandvård barn 0-2 år Gäller från: 2019-01-01

Upprättare: Planeringsenheten

1 (3)

Riktlinjer för tandvård

till

barn 0-2 år

2019

Syfte

Att beskriva vad som gäller vid tandbehandling för barn 0-2år.

Mål

Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om hur tandvård för barn 0-2 år bör bedrivas.

Giltighet

2019

Målgrupp

Tandvårdspersonal i Folktandvården Landstinget i Kalmar län.

Ansvarig för dokumentet

Regionsstaben, Samordning hälso- och sjukvård

Revideras och följs upp

Årsbasis

Beslutsdatum

December 2018

Beslutat av

Landstingsfullmäktige

Riktlinje

Verksamhet: Tandvård barn 0-2 år Gäller från: 2019-01-01

Upprättare: Planeringsenheten

2 (3)

Riktlinje Folktandvården ansvarar för tandvårdsinsatser för alla länets barn t o m det kalenderår barnet

fyller 2 år. Tandvården ska bedrivas enligt följande:

Barn 8-12 månader

Barn och vårdnadshavare ska kallas till BHV eller till tandkliniken för en munhälsokontroll

med individuell tandhälsorådgivning. Tandvårdspersonal utför detta. Tandvården ansvarar för

att uppdraget blir utfört.

Inspektion av barnets tänder och placksituation. Information om kost, karies och munhygien.

För barn med frambrutna tänder genomförs en praktisk tandborstövning med

vårdnadshavaren.

Rekommenderas användning av fluortandkräm 1000 ppm, 2 gånger dagligen, från första

tanden. En liten mängd, motsvarande ytan av barnets lillfingernagel, ska användas. Vid

förekomst av förlängda frekventa nattliga måltider i kombination med bakteriebeläggningar

på tänderna informeras om ökad kariesrisk och barnet följs upp på tandkliniken. Även de barn

som uppvisar andra kariesriskfaktorer eller initiala eller manifesta kariesskador ska ges en

individuell uppföljning och behandling på tandkliniken. Dessa barn skall riskgrupperas och

terapiplaneras av tandläkare. Vid uttalad kariesrisk bör pedodontikliniken konsulteras.

Barn 18-24 månader

Barnet och vårdnadshavare kallas till kliniken för en munhälsokontroll, detta utförs av

tandsköterska eller tandhygienist. Innehåll; se ovan.

Personalen som möter barnen vid 8-12, 18-24 månaders ålder ska ha nära samarbete med

pedodontikliniken. Pedodontikliniken ska ställa upp med årlig utbildningsdag speciellt

utformad för denna personalgrupps behov. Viktigt att sträva efter kontinuitet i dessa besök så

att samma personal i möjligaste mån möter barnet och vårdnadshavaren vid båda besöken.

Samverkan med barnhälsovården (BHV) sker enligt lokalt upprättade samverkansplaner (se

rutindokument ”Rutiner vid extern verksamhet inom barn- och ungdomstandvården” på

Landstingets hemsida).

Akutbehandling barn 0-2 år skrivna i annat län/land

Folktandvården har ett specifikt ansvar att säkerställa att barn 0-2 år som är skrivna i annat

län/land och som kontaktar Folktandvården vid akuta besvär får den tandvård som är

nödvändig.

Riktlinje

Verksamhet: Tandvård barn 0-2 år Gäller från: 2019-01-01

Upprättare: Planeringsenheten

3 (3)

Barn 0-2 år skrivna i annat län

Akut behandling av barn 0-2 år skrivna i annat län faktureras den tandläkare som barnet är

listad hos i folkbokföringslänet.

Barn 0-2 år skrivna i annat land

Alla barn 0-2 år från Norden, EU, Liechtenstein och Schweiz har rätt till fri akut tandvård vid

tillfällig vistelse i Sverige. För att få vården ska patienten ha med sig och kunna uppvisa ett

EU-kort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort. Faktura med bifogad kopia på det

giltiga EU kortet, både fram- och baksida, eller intyget, skickas till NAVI Umeå.

Barn 0-2 år från andra länder än de som anges ovan är också berättigade till akuttandvård.

Dessa patienter betalar sin tandvård själva.

Ändringshistorik Datum Ändring Utförd av

2018-09-20 Revidering inför 2019, enbart årtal som justerats. Nathalie Persson

Riktlinjer för tandvård

till

barn, ungdomar och unga vuxna

2019

Syfte

Att tillhandahålla länsövergripande riktlinjer för den organiserade tandvården till barn,

ungdomar och unga vuxna.

Mål

Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om hur tandvård för barn, ungdomar och

unga vuxna bör bedrivas.

Giltighet

2019

Målgrupp

Tandvårdspersonal i Folktandvården Landstinget i Kalmar län samt tandvårdspersonal

inom privat tandvård, som har avtal med Landstinget i Kalmar län.

Ansvarig för dokumentet

Regionsstaben, Samordning hälso- och sjukvård

Revideras och följs upp

Årsbasis

Beslutsdatum

December 2018

Beslutat av

Landstingsfullmäktige

2

Innehåll 1. Förord ................................................................................................................................................ 3

2. Bakgrund ........................................................................................................................................... 3

3. Lagar och föreskrifter ....................................................................................................................... 3

4. Mål för den organiserade tandvården ............................................................................................... 4

5. Allmänna villkor ............................................................................................................................... 4

6. Teamtandvård ................................................................................................................................... 5

7. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall .......................................................... 5

8. Karies - diagnostik och terapi ........................................................................................................... 8

9. Gingivit/parodontit – diagnostik och terapi ...................................................................................... 9

10. Förebyggande åtgärder ................................................................................................................. 10

11. Hälsodeklaration ........................................................................................................................... 11

12. Mineraliseringsstörning ................................................................................................................ 11

13. Tandslitage .................................................................................................................................... 11

14. Störning i bettutveckling ............................................................................................................... 12

15. Hörntänder − extra uppmärksamhet ............................................................................................. 13

16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet ................................................................. 13

17. Trauma .......................................................................................................................................... 13

18. Protetisk behandling ..................................................................................................................... 14

19. Tandblekning ................................................................................................................................ 14

20. Visdomständer .............................................................................................................................. 14

21. Medicinska riskpatienter ............................................................................................................... 14

Bilaga 1: Terminologi och övriga lagar m.m. ..................................................................................... 15

3

1. Förord Detta är ett policydokument som beskriver hur tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna bör bedrivas i Kalmar Län. Dessa riktlinjer kompletteras av s.k. rutindokument som finns på landstingets hemsida. Rutindokument ger ytterligare anvisningar i speciella fall. Riktlinjerna och rutindokumenten revideras kontinuerligt i takt med den odontologiska utvecklingen.

2. Bakgrund Tandhälsan hos barn och unga har genomgått en dramatisk förbättring under de senaste decennierna. Antalet fyllningar i såväl det primära som det permanenta bettet har minskat. Förklaringar till detta är allmän användning av fluortandkräm från första tanden, förbättrade preventionsprogram, men också en förändrad syn på kariesprogressionens hastighet och hur en kariesskada ska behandlas. Samtidigt ses en fortsatt ojämn fördelning av tandhälsan i populationen, främst beroende på socioekonomiska och sociokulturella faktorer. En utmaning för framtiden är att kunna hjälpa högkariesgruppen till en bättre situation, samtidigt som tandhälsan bevaras i den ”friska

gruppen”. En förutsättning för detta är individanpassade åtgärder baserade på god

diagnostik och riskbedömning samt extern verksamhet som stimulerar till munhälso-vårdsinsatser på alla arenor. Befolkningens och individens krav på gott omhändertagande avseende service, bemötande, och vårdresultat kommer att öka. Landstingsfullmäktige beslutade även 2012-06-12 att anta en handlingsplan för hur vården ska arbeta efter FN:s barnkonvention. Under 2018 införs Vårdval Tandvård i Kalmar Län i enlighet med Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Därmed har barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år rätt att fritt välja auktoriserad allmäntandläkare inom Kalmar län, såväl offentlig som privat.

I Kalmar län är man barn och ungdom från 0 års ålder till och med 17 års ålder, samt ung och vuxen från det år man fyller 18 år och till och med 23 år. Den organiserade tandvården omfattar alla från 0 års ålder till och med 23 års ålder.

3. Lagar och föreskrifter De lagar och föreskrifter som framförallt är aktuella i barn- och ungdomstandvården är tandvårdslagen och socialstyrelsens delegationsföreskrifter. Tandvårdslagen: Ålägger landstinget planeringsansvar för all tandvård i länet med ett direkt vårdansvar för barn, ungdomar och unga vuxna upp till och med det året de fyller 23 år, samt för specialisttandvård. Det innefattar även asylsökande barn och s.k. gömda barn (Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. SFS 2008:344). Socialstyrelsens delegationsföreskrifter: Inom all hälso- och sjukvård sker delegering av arbetsuppgifter. En av delegationsföreskrifterna berör hela hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård) och en är särskilt inriktad mot tandvård (SOSFS 2002:12 Socialstyrelsens föreskrifter om delegering inom tandvården). I den mer allmänna föreskriften finns bland annat beskrivning av skillnaden mellan formell och reell kompetens, hur delegering ska gå till samt förutsättningar för delegering. I den mer specifika tandvårdsföreskriften finns i 1 § en uppräkning av uppgifter som inte får delegeras.

4

Inom tandvården är det enbart ett fåtal arbetsuppgifter som kräver delegeringsbeslut. Ett delegeringsbeslut ska vara skriftligt. Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989) ska ligga som grund för alla som arbetar med barn och ungdomar. All vårdpersonal är skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen SFS 2001:453, uppdaterad SFS 2013:633). Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd: se bilaga 1

4. Mål för den organiserade tandvården

Målet för tandvården är att alla patienter ska ha en god tand- och munhälsa. Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom uppkommer. Målet är att vidmakthålla och utveckla en preventivt inriktad vård med ett minimum av operativ terapi samt att skapa en positiv attityd till tandvård. Vårdnadshavarnas ansvar för de små barnens tandhälsa liksom de större barnens och ungdomarnas egenansvar bör uppmuntras och betonas. 5. Allmänna villkor Den organiserade tandvården omfattar alla från 0 års ålder till och med 23 års ålder. Landstingets syfte med den organiserade barn- och ungdomstandvården är att bidra till livskvaliteten i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för en god munhälsa. Tandvården ska vara evidensbaserad i syfte att säkerställa en god och säker vård till en rimlig kostnad. Den kliniska verksamheten bygger på etablerade kliniska metoder och terapeutens kliniska erfarenhet i samråd med patientens och vårdnadshavarens önskemål. Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patient och vårdnadshavare. Varje barn, ungdom och ung vuxen ska ha en patientansvarig tandläkare som ska tillgodose behovet av fullständig tandvård. Patientansvarig tandläkare ska dokumenteras i journalen. Barn och/eller vårdnadshavare ska informeras om munstatus och vårdgivaren ska informera om vilka behandlingsalternativ som finns samt motivera sitt rekommenderade terapival.

Barn, ungdomar och unga vuxnas goda munhälsa ska bibehållas och förbättras och gruppen med många kariesskador ska minskas. Resurserna ska fördelas så att riskgrupperna prioriteras. Ett absolut krav är att barn och ungdomar ska slippa infektion, smärta i tänder/käkar och ges en god bettfunktion.

Barn, ungdomar och unga vuxnas ska uppleva trygghet i tandvårdssituationen. Barn och ungdomar eller dess vårdnadshavare som inte behärskar svenska språket eller som har ett kommunikativt funktionshinder ska vid tandvårdsbesöken ha tillgång till tolk.

För att tillgodose patientens vårdbehov och kunna ge en fullständig behandling ska allmäntandvården och hela specialisttandvården ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till patient och vårdnadshavare. Innan specialisttandvården har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för patientens behandling. Det är viktigt att profylaktisk behandling och ev.

5

tandvårdsträning vid tandvårdsrädsla fortsätter under väntetiden till specialisttandvården. Remitterande tandläkare ansvarar under väntetiden för omhändertagande av akuta besvär, men specialisttandvården står till tjänst med konsultation och även behandling om så bedöms som nödvändigt.

All behandling ska ske så smärtfritt som möjligt. Vid behov ska möjlighet till sedering finnas. Omhändertagandet ska ske på ett sätt som optimerar kooperation och minimerar framtida tandvårdsrädsla. Barn i låg ålder eller barn med behandlingsomognad eller behandlingsovana ska erhålla inskolning eller tillvänjningsbehandling.

Vid behov ska patient kunna få tillgång till behandling under sedering med lustgas eller sederande farmaka. I situationer då diagnostik och tandbehandling inte kan utföras konventionellt, dvs. med patienten i vaket tillstånd, ska möjlighet till tandbehandling under narkos finnas. Patienterna remitteras då till specialistklinik i pedodonti.

Barn och ungdomar med särskilda behov, som allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ska erbjudas tandvård anpassad till deras behov och förutsättningar. Många av dessa barn har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är viktigt att vården är strukturerad, att det finns en långsiktig planering och att det sker ett samarbete med patientens andra vårdkontakter. Detta ökar tryggheten för patient och vårdnadshavare.

Hälsodeklaration med medicinska diagnoser, allergier, medicinsk vård och medicinering ska uppdateras vid varje undersökningstillfälle, dvs. vid revisionsundersökning hos tandläkare eller vid tandhygienistundersökning.

6. Teamtandvård Tandvården bedrivs i team som består av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. Teamtandvården öppnar möjlighet till nya arbetsformer med tydlig inriktning på förebyggande vård avseende både munsjukdomar och tandvårdsrädsla. En stor del av barntandvården sköts av tandhygienister och tandsköterskor. I tandsköterskans kompetens ingår inskolning, tandvårdsträning, information om tandsjukdomar och deras förebyggande, insamling av statusuppgifter, munhygieninstruktion, puts och polering av tänder, fluorlackning, antimikrobiell behandling, samt att ta röntgenbilder efter anvisningar av ansvarig tandläkare eller tandhygienist.

Tandläkaren har huvudansvaret för all vård som ges till patienten. Tandläkaren ansvarar mer specifikt för all diagnostik, bedömning av tand- och bettutveckling/bettfunktion, riskbedömning, beslut om revisionsintervall, terapiplanering, beslut om behov och val av smärtkontroll, ev. behov av sedering vid behandling.

Tandhygienisten arbetar på egen legitimation vad gäller diagnostik av karies, gingivit och parodontala sjukdomar samt utför hygienbehandling.

Tandsköterskan med lång erfarenhet av tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna kan självständigt ta hand om inskolning och kariesprofylax och är tandläkaren och tandhygienisten behjälplig med insamlande av underlag för diagnostik och terapiplanering.

7. Riskbedömning, terapiplanering och undersökningsintervall Varje vårdgivare/behandlare ska systematiskt utföra bedömning av patienternas s.k. risk och friskfaktorer. Riskbedömning genomförs på individuell nivå och utifrån riskbedömningen

6

kan individen placeras i en riskgrupp. Riskbedömningen tar hänsyn till sociala, medicinska och odontologiska faktorer kompletterad med den klinisk undersökning. Riskbedömningen är även en utgångspunkt för såväl terapiplan som fastställande av tidpunkt för nästa undersökning. Tabell 1: Risk- och friskfaktorer

”Friskfaktorer”/indikatorer: Regelbundna måltider (4-5 per dag) Vatten som törstsläckare Godis max 2 ggr per vecka Daglig tandborstning

Riskfaktorer/indikatorer: Frekventa måltider (>6 ggr per dag) Söt dryck eller måltid på natten Godis flera ggr per vecka Frekvent intag av sura drycker Plack i kombination med frekvent nattlig amning Oregelbunden tandborstning

Hjälp med tandborstningen Bra plackkontroll Bra oral motorik Fluortandkräm 2 ggr dagligen Fluorsköljning regelbundet Saknar fyllningar Få ocklusala fyllningar Avstannad sjukdomsaktivitet Friskt tandkött – enstaka ställen med gingivit Normal salivsekretion Normal buffringskapacitet Lågt antal kariogena bakterier Normal käkfunktion utan smärta Gott allmäntillstånd Stabila sociala förhållanden Låg karieserfarenhet i familjen Inga eller enstaka återbud

Får inte hjälp med tandborstningen Dålig plackkontroll Dålig oral motorik Ingen regelbunden fluoranvändning Användning av fluorfri tandkräm Tobaksbruk Nyframbrutna tänder Nya eller progredierande kariesangrepp Approximala fyllningar eller många ocklusala Generell gingivit och/eller tandsten Nedsatt salivsekretion Låg buffringskapacitet Högt antal kariogena bakterier Sjukdomar/funktionshinder som påverkar munhälsan Medicinering Instabila sociala förhållanden Hög kariesaktivitet hos syskon Frekventa återbud/ uteblivanden Tandvårdsrädsla i familjen Bristande gränssättning Omvårdnadsbrister Språksvårigheter

Terapiplanen utgår från aktuell riskbedömning och riskgrupperingen görs efter varje undersökning av ansvarig tandläkare eller tandläkare/tandhygienist/tandsköterska i samarbete. Terapiplanen fastställs av tandläkaren. Utifrån riskbedömningen placeras patienten i någon av riskgrupperna Frisk, Osäker eller Sjuk Låg risk, Förhöjd risk eller Hög risk. Detta gör det möjligt att göra en bedömning av vilken riskgrupp varje patient ska placeras i, se nedan.

I. Frisk (Riskgrupp 0) Låg risk/ Basprogram och egenvård Nästa undersökning senast efter 24 månader.

7

II. Osäker (Riskgrupp 1) Förhöjd risk/ Basprogram + tilläggsåtgärder Nästa undersökning hos tandhygienist eller revisionsundersökning hos tandläkare

senast efter 18 månader. Förstärka individens egeninsikt och egenvård. Åtgärder för plackkontroll. Extra fluortillförsel hemma och på kliniken kan övervägas. I mellanperioden besök hos tandsköterska för förebyggande vård och uppföljning.

Besöken individ-anpassas i innehåll och antal.

III. Sjuk (Riskgrupp 2) Hög risk/ Basprogram + individanpassade tilläggsåtgärder utifrån orsaksutredning

Nästa undersökning senast efter 12 månader. Klinikbaserad individanpassad profylaktisk behandling hos tandsköterska eller

tandhygienist. Antalet besök individanpassas. Överväg rekommendation av högfluortandkräm 5000 ppm (Duraphat, Colgate-

Palmolive) till ung-domar över 16 år. I kombination med medicinsk risk. Besöksfrekvens och stödåtgärder anpassas efter sjukdom eller funktionshinder,

medicinering och risk för orala komplikationer. Varje patient ska även bedömas utifrån vissa särskilda faktorer:

När betoning av föräldraansvar och/eller egenansvar krävs. Vid tandvårdsrädsla krävs utredning av orsaksfaktorer samt behov av inskolning och

ev. sedering. Behov av ökad besöksfrekvens för profylax, tandborstningsinstruktion och

uppföljning av profylaxinsatser. Behov av bett- och traumakontroller.

Tiden mellan två undersökningstillfällen gjorda av tandläkare eller tandhygienist får inte överskrida 24 månader. Samtidigt får inte revisionsintervallet, dvs. tiden mellan två undersökningar av tandläkare inte överskrida 4 år. Sådan undersökning av tandläkare skall samtidigt ske minst vid dessa åldrar, tabell 2: 3 år Fokus på bemötande, kostvanor, hygien och fluortandkräm.

7 år Fokus på bemötande, kostvanor, hygien, fluortandkräm samt bettstatus

Anlag permanenta premolare och lägesrelation ök 3: or, se även kap. 14.

11 år Fokus på kostvanor, hygien och fluortandkräm samt bettstatus. Anlag permanenta premolare och lägesrelation ök 3: or, se även kap. 14.

15 år Fokus på kostvanor, hygien och fluortandkräm samt bettstatus.

19 år Fokus på kostvanor, hygien, fluortandkräm samt ök/uk 8: or.

8

Under fyraårsperioden dvs. i mellanperioderna mellan tandläkarens undersökning kan patienten i riskgrupp 0 med låg risk undersökas av en tandhygienist (tandhygienistundersökning). Tandläkaren har ett särskilt ansvar att anpassa varje patients program och schema för behandling och återkommande undersökningar samt till vilken vårdgivare. Patienter med förhöjd risk och hög risk måste självfallet ges ett mer omfattande mottagande än det som anges i tabell 2. För att uppnå framgång i behandlingen är det särskilt viktigt att använda hela tandvårdsteamets kompetens, se kap. 6. 8. Karies - diagnostik och terapi All kariesdiagnostik innefattar registrering av skador i tändernas hårdvävnad och, vid konstaterad kariesaktivitet, dessutom en orsaksutredning utgående från anamnestiska och kliniska fynd. Vid osäkerhet inhämtas kompletterande uppgifter som saliv- och bakterievärden och/eller uppgifter från kostutredning. All invasiv tandbehandling ska utföras med adekvat smärtkontroll och vid behov kompletteras med sedering. Karies i primära bettet Barn med initial eller manifest kariesskada vid ett eller två års ålder måste ges ett snabbt omhändertagande. Ju yngre barnet är desto snabbare sker kariesutvecklingen. Orsaksinriktade åtgärder är mer angelägna. Initialkaries ska framför allt behandlas med plackkontroll och fluor. Även manifesta kariesskador på buckal- och lingualytor kan med framgång fås att avstanna med hjälp av optimal munhygien och fluortillförsel. Som ett led i att åstadkomma goda hygieniska förhållanden och för att undvika komplikationer är operativ kariesterapi motiverad. Från 3 års ålder är det inte ovanligt att det första kariesangreppet kan vara beläget approximalt på de primära molarerna. Undersökning av barn med approximalytor i kontakt och kariesriskfaktorer bör därför även omfatta bitewingröntgen. Bitewingröntgen tas på individuella indikationer. Det är viktigt att beakta olika primära tänders betydelse. Tändernas värde varierar beroende på bettsituation och kvarvarande tid i bettet. Det är därför mer angeläget att rädda och bevara den andra primära molaren än den första. De primära hörntänderna betyder mer för symmetriförhållanden och tillväxt än framtänderna. Dessa förhållanden bör styra vid prioritering av olika åtgärder. Vid omfattande restaureringsbehov på den första primära molaren bör extraktion övervägas då detta positivt påverkar prognosen för angränsande tand (andra molaren). Fyllningsterapi på första primära molaren uppvisar dålig prognos och stor omgörningsfrekvens. Den andra primära molaren bör hållas under extra uppsikt från och med sexårstandens eruption. Ett distalt kariesangrepp på den andra primära molaren utgör en klar risk för sexårstandens mesialyta. Hygienslipning lämpar sig bäst för fria ytor eftersom slipning i approximalrum medför food impaction med smärta, plackretention och fortsatt progression av kariesskadan.

9

Tänder med indikation på periapikal inflammation ska extraheras. Öppna karieskaviteter bör inte lämnas utan åtgärd.

Karies i permanenta bettet Information om särskild uppmärksamhet vid eruption av permanenta molarer ska ske. Vikten av tandborstning med fluortandkräm ska understrykas då kariesrisken är stor på nyerupterade tänder. Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer med fissurförseglings-material ska erbjudas. Bitewingröntgen bör tas vid tandkontakter där insyn inte kan erhållas och ska alltid tas på individuella indikationer. Observera betydelsen av att diagnostisera ocklusal dentinkaries på bitewingbilderna. Den ocklusala kariesskadan kan ha en stor utbredning i dentinet och ändå en liten ingångsöppning i emaljen. Alla kariesskador som bedöms vara aktiva ska behandlas. Icke-operativ och orsaksinriktad behandling (t. ex fluorbehandling) ska alltid övervägas. Då operativ behandling bedöms nödvändig ska minimalinvasiv teknik tillämpas. Extraktionsterapi i samråd med ortodontist bör övervägas vid gravt karierade molarer. Endodonti bör utföras enbart i undantagsfall i unga permanenta molarer.

9. Gingivit/parodontit – diagnostik och terapi Primära bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Vid förekomst av fickor och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal destruktion utförs fickmätning på samtliga tänder. Tandsten ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas i samråd med specialist.

Permanenta bettet Om stora plackmängder finns eller blödning uppstår vid tandborstning eller sondering ska särskilda munhygieniska åtgärder sättas in och följas upp. Motivation och instruktion i effektiv munhygien ska baseras på plackinfärgning. Utifrån infärgningsresultatet ges en individanpassad instruktion. Vid kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom utförs fickmätning på samtliga tänder. Marginal bennivå och ev. förekomst av subgingival tandsten bedöms vid granskning av bitewing. Tandsten och fyllningsöverskott ska avlägsnas. Parodontala skador ska behandlas. Vid misstanke om aggressiv parodontit (tidigare benämnt juvenil parodontit) eller systemsjukdom ska remiss gå till specialist. Undersök gärna syskon då ärftlighet kan föreligga. Screening av fickor vid 6:or och 1:or utförs för alla individer vid varje undersökningstillfälle från 15 år. Vid förekomst av fickor > 5mm och/eller kliniska och radiologiska tecken på parodontal bennedbrytning utförs fickmätning på samtliga tänder.

10

10. Förebyggande åtgärder Individen ska erhålla sådan information om sambandet mellan kost och karies, vikten av god munhygien samt optimal tandborstnings- och tandkrämsteknik, att han/hon själv får möjlighet att på ett bra sätt ta ansvar för sin munhälsa. Kollektiva förebyggande insatser är Folktandvården Kalmars ansvar och regleras i separat överenskommelse. Förebyggande åtgärder på individnivå - Basprogram All tandhälsoinformation bör betona egenansvar och föräldraansvar

All tandhälsoinformation vid klinikbesöken ska vara individuellt anpassad till barn/vårdnadshavare.

Särskild tyngd på information om tandsjukdomarnas orsaker och följder. Särskild tyngd på information om hur frekventa sackarosintag påverkar tandhälsan. Tandborstningsinstruktion efter munhygienkontroll. Rekommendation av fluortandkräm 1000 ppm från första tanden och från 7 år 1500

ppm. Rekommendation att använda fluortandkräm två gånger per dag samt ”sila-skum”

tekniken. Sammanfattat budskap ”Fluor - Vila – Vatten”.

Fissurförsegling av nyerupterade kariesfria permanenta molarer ska erbjudas. Fluorlackning vid alla undersöknings- eller kontrollbesök, upp till 3 gånger per

behandlings-period, med speciell uppmärksamhet på nyerupterade tänder. Tandtrådsinstruktion från 15 års ålder.

Förebyggande åtgärder på individnivå - Tilläggsprogram Varje patient med förhöjd risk ska ha ett individuellt tilläggsprogram utifrån genomförd orsaks-utredning med bedömning av medicinska, sociala riskfaktorer samt förekomst av patologiska undersökningsfynd i tänder och parodontiet. Primära bettet

Nya manifesta kariesskador Flera initialkariesskador Kvarstående gingivit trots munhygieninstruktion Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten

Permanenta bettet Flera nya initiala kariesskador Progression av tidigare initiala kariesskador En eller flera nya approximala manifesta kariesskador Två eller flera nya ocklusala manifesta kariesskador Kvarstående gingivit Kliniska eller radiologiska tecken på parodontal sjukdom. Subgingival tandsten

11

Fluorlackning vid alla undersöknings- eller kontrollbesök, upp till 3 gånger per behandlings-period, med speciell uppmärksamhet på nyerupterade tänder.

Vården planeras efter den enskilda individens problemställning. Oral ohälsa är i de flesta fall relaterat till livsstil. Det profylaktiska arbetet bör därför inriktas på beteendeförändring och livsstilsförändring utifrån patientens egen insikt om situationen. Orsaksutredningen ska dokumenteras i journalen. Barn, ungdomar och unga vuxna som fått tandbehandling under narkos har ofta stort behov av stöd och hjälp med både kariesproblematiken och behandlingssvårigheterna / tandvårds-rädslan. Förtroendeskapande insatser som inskolning/tillvänjning/avbetingning i kombination med individanpassad förebyggande vård är grunden för en framtida god tandhälsa och en fungerande tandvårdsituation för patienten. Se rutindokument ”Uppföljning efter

genomgången tandbehandling under narkos” på landstingets hemsida.

11. Hälsodeklaration Vid varje undersökningstillfälle ska patientens hälsodeklaration uppdateras. Det är också viktigt att hälsodeklarationen anpassas till patientens ålder. Hälsodeklarationen kan vara utformad på olika sätt men nedanstående frågorna ska alltid ingå:

Förekomst av hjärtsjukdom, annan allmänsjukdom eller funktionsnedsättning ? Regelbunden medicinering ? Förekomst av allergi ? Tobakskonsumtion ?

12. Mineraliseringsstörning Mineraliseringsskadade tänder ska intensivlackas med fluor. Plackkontrollen av mineraliseringsstörda tänder är mycket viktig för att minska isningsproblematiken. Vid behov av restaurering laga om möjligt initialt med glasjonomercement. Mycket viktigt med god smärtkontroll vid restaurering av mineraliseringsstörda tänder. Det kan krävas komplettering av lokalbedövningen med lustgassedering. Extraktionsterapi i samråd med ortodontist kan övervägas vid gravt mineraliseringsstörda molarer. Vid omfattande generell mineraliseringsstörning ska en etiologisk utredning och terapiplanering utföras tidigt, lämpligtvis efter remiss till specialist i pedodonti. Kronterapi, både långtidstemporära kronor och permanenta kronor eller porslinsfasader kan efter utredning inom specialisttandvården vara indicerat i vissa fall vid grava mineraliseringsstörningar av varierande etiologi. Diagnos mineraliseringsstörning ska noteras i journalen. Diagnoserna varierar och kan avse lokal störning på en eller flera tänder eller en generell mineraliseringsstörning. 13. Tandslitage Tandslitage kan ha olika bakgrund. Det vanligaste i barn- och ungdomsåren är erosivt tandslitage eller kombinerad erosion/attrition. Tandslitage är vanligt både i primära och permanenta bettet. Dental erosion är en kemisk skada som orsakas av syra, som inte är producerad av munbakterier. Attrition är en mekanisk åverkan på tanden genom tand-mot-tand kontakt, oftast tandgnissling. Vid gravt tandslitage är oftast den erosiva komponenten dominerande. Flera faktorer samverkar för uppkomst av dental erosion. Sura drycker är en vanlig orsak men även

12

magsyra vid frekvent kräkning eller refluxproblem kan vara orsaken. Patienten uppmärksammar ofta inte slitaget förrän det blivit så allvarligt att framtänderna blivit kortare och gulare och tänderna isar. Ett gravt tandslitage utgör ett odontologiskt-tekniskt svårbehandlat tillstånd och specialisttandläkare bör konsulteras. Därför är det viktigt att lägga till information om sura drycker i den allmänna munhälsoinformationen och att vid undersökningarna diagnostisera de tidiga tecknen på tandslitage. 14. Störning i bettutveckling

Tandläkare ska identifiera avvikelser från normal bettutveckling vid en tidpunkt då prognosen för ett positivt resultat av behandling är gynnsam, och vid behov konsultera ortodontist. Vid vårdmodeller där revisionsintervall hos tandläkare är utglesade är det särskilt viktigt att kliniken har rutiner för bevakning av eventuella eruptionsstörningar. All ortodontisk behandling ska ske efter samråd med ortodontist.

Patienter med multipla agenesier ska tidigt remitteras till specialistklinik för terapiplanering i multidisciplinär grupp.

Att särskilt beakta vid bettutvecklingskontroller:

Primära bettet: o Öppna bett pga sugovanor, tvångsförande korsbett, avvikelser i tandantal

och eruption.

Tidigt växelbettet (ca 6-9 år): o Kvarstående sugovanor, ektopisk eruption 6:or, frontal invertering,

tvångsförande korsbett, saxbett, öppet bett, pre- och postnormalitet. o Avvikelse eller asymmetri vid primära incisivers exfoliation eller permanenta

incisivers eruption kan tyda på agenesi eller övertal, men även primärtandstrauma. Röntgenkontroll är indicerad.

o Efter eruption av permanenta incisiver kontrolleras att samtliga anlag till premolarer och hörntänder finns. Använd befintliga bitewing, eventuellt kompletterade med intraorala röntgenbilder, alternativt panoramaröntgen.

Sent växelbettet (10-14 år):

o Misstanke om basal käkavvikelse i sagittal och/eller vertikal led, platsförhållanden, ocklusionsavvikelser. Primära molarer i infraocklusion. Eruption 7:or.

o Icke-palpabla överkäkshörntänder ska lägesbestämmas.

Permanenta bettet (15 år): o Dentoalveolära avvikelser, retinerade 3:or, anomalt frenulum med stort

diastema mediale, kraftigt avvikande fronttandsestetik, behov av preprotetisk ortodontisk behandling. Visdomständernas läge, status för omgivande ben och granntand ska bedömas av tandläkare vid revisionsundersökning från 15 års ålder.

13

15. Hörntänder − extra uppmärksamhet Under perioden 8 till 10 års ålder ska hörntanden palperas som en ”kula” buckalt om temporära tandens rot. Om ingen ”kula” kan palperas görs en ny undersökning inom ett år.

Vid skillnad mellan palpationsfynden bilateralt röntgas den avvikande sidan. Även palperbara tänder i atypiskt läge röntgas. Om hörntanden inte kan palperas buckalt vid 11 års ålder krävs röntgenundersökning med lägesbestämning med hjälp av minst två bilder med olika projektioner.

16. Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet Screening av bettfysiologiskt behandlingsbehov ska göras vid varje undersökning i form av tre frågor:

Har du ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare? Har du ont vid gapning eller tuggning en gång i veckan eller oftare? Har du låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare?

Frågorna är tillförlitliga från 12 års ålder, men bör kunna besvaras av barn från 7 år. Vid ja-svar ska tandläkare gå vidare med:

Undersökning med uppgifter om nagelbitning och tuggummituggning. Klinisk undersökning med registrering av maximal gapning, tydlig palpationsömhet i

masseter- och temporalismuskeln, tydlig palpationsömhet över käklederna samt förekomst av käkledsljud.

Uttalade avvikelser från normal käkfunktion eller smärta från tinning, käke eller käkleder ska behandlas efter samråd med specialist i bettfysiologi.

17. Trauma Patienten bör tas omhand så snabbt som möjligt. Diagnosen ska baseras på klinisk och röntgenologisk undersökning. Rätt insatta åtgärder i tidigt skede förbättrar prognosen. Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta samt skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Samtliga i traumat involverade tänder ska rengöras. Gingivala skador ska behandlas. Vid omfattande traumaskador ska patienten remitteras till specialist för terapiplanering i multidisciplinär grupp. Exartikulerade primära tänder ska inte replanteras. Luxerade primära tänder ska inte reponeras. Vid mer omfattande trauma på små barn konsultera gärna pedodontist. Klorhexidin, antibiotika och tetanusvaccin ska sättas in i indicerade fall. Svenska barn erhåller i regel tetanusvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder och därefter vid 10 års ålder och får då ett fullgott skydd för framtiden. Risk för att vaccination inte utförts föreligger hos flyktingbarn, invandrarbarn samt barn med allergier. Individuellt utformade tandskydd i mjukplast är indicerat av traumaprofylaktiska skäl vid incisivproklination och dålig läppslutning.

14

Avtagbar klammerplåt med tandersättning eller kompositretinerad onlaybro i framtandsområdet, s.k. etsbro, kan vid tandförlust utföras som långtidstemporär ersättning i avvaktan på annan protetisk behandling. 18. Protetisk behandling Protetisk behandling i det unga permanenta bettet ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet med beaktande av den unga patientens tillväxt, behov och mognad. De odontologiskt motiverade implantat, som efter bedömning av vertikal tillväxt i alveolarutskottet, är lämpliga att placera före 23 års ålder ska utföras inom Folktandvårdens specialisttandvård. Omfattande trauma, multipla agenesier, andra omfattande tand- och käkdefekter ska tidigt undersökas och terapiplaneras i multidisciplinär grupp på specialistklinik. I de flesta av dessa fall sträcker sig den protetiska rehabiliteringen till efter avslutad organiserad barn- och ungdomstandvård. 19. Tandblekning Läkemedelsverkets föreskrifter 2012:20, som grundar sig på en ändring i EU: s direktiv 2011/84/EU säger följande:

Tandblekning får inte utföras på barn eller ungdomar under 18 år. Tandblekning med tandblekningsmedel, som innehåller eller frisätter mer än 6 %

väteperoxid får inte användas i tandvården. 20. Visdomständer Visdomständernas läge, status för omgivande ben och granntand ska bedömas av tandläkare vid revisionsundersökning från 15 års ålder. Vid förekomst av patologiska förändringar eller andra tillstånd som kan föranleda kirurgisk behandling åligger det tandläkare att bedöma om behandling kan utföras inom den egna kliniken eller om behov föreligger av konsultation alternativt remittering till specialist i oral kirurgi. 21. Medicinska riskpatienter Före behandling av patienter med medicinska diagnoser där tandvård kan medföra risk, bör kontakt tas med vederbörande läkare. Samråd med pedodontist inför terapiplanering och behandling av patienter med ovanliga diagnoser är tillrådligt. Beträffande rutiner för antibiotikaprofylax eller antibiotikaskydd hänvisas till senaste upplagan av ”Tandvårdens läkemedel”.

15

Bilaga 1: Terminologi och övriga lagar m.m.

A. Terminologi:

Revisionsundersökning: undersökning hos tandläkare

Tandhygienistundersökning: undersökning hos tandhygienist

Tandhälsokontroll: besök hos tandsköterska mellan undersökningarna för uppföljning samt klinisk bedömning av tänder och gingiva. Får utföras efter skriftlig delegering av tandläkare. Tandhälsokontroll: besök hos tandsköterska, får utföras efter skriftlig delegering av tandläkare. B. Övriga lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd:

Patientdatalag (SFS 2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och

sjukvården (SOSFS 2008:14) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786) Lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården (SFS 1984:452,

liksom förordningen 1994:1287) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS

2005:12) Läkemedelslagen (SFS 1992:859). Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS

2012:7) Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Om ändring (LVFS 2012:20) i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2007:4) om

förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter.

Strålskyddslagen (SFS 1988:220) Anestesigaser (AFS 2001:7) Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) Gasflaskor (AFS 2001:4) Dataskyddsförordningen (GDPR)