torsby nu 2012:1

NR 1 - 2012 TORSBY NU 1

Information från Torsby kommun

vindkraft i torsby?

öppet hus på alla grundskolor

nr 1 april2012

medborgarundersökningen

2 TORSBY NU NR 1 - 2012

HÅKAN LAACK (S)

kommunstyrelsens ordförande 0560-160 17

[email protected]

mycket på kort tid – lätt att vara stoltEfter att det bara gått en kort tid in på det nya året har det ändå hänt mycket. Det har arrangerats rally-VM, ungdoms-SM, Svenska cupen, world cup i skicross och SM på skidor m.m. På kommunhustrappan har vi uppvaktat fyra gymnasielever som erövrat JVM-medaljer och som är goda ambassadörer för Torsby.

Man är privilegierad att vara representant för denna lilla glesbygdskom-mun. Det är lätt att hävda att Torsby syns och märks runt omkring. Det kommer att bli särskilt trevligt på vårens idrottsgala där vi premierar många duktiga idrottsmän och kvinnor från ett aktivt föreningsliv.

För att nämna ändå fler expansiva saker som hänt; Ny mack och affär i Östmark, ny butik för livsmedelshandel vid södra infarten till Torsby, ombyggnationer i Torsby centrum, ny bank i Sysslebäck, expansion i Branäs med nybyggnation och planer för nytt hotell, fullt i Torsby Bostäders lägenheter och nyproduktion av bostäder, ja listan är lång.

Detta är bara några exempel som andas framtidstro. Det är lätt att vara stolt.

Vi jobbar nu vidare tillsammans med näringslivet för att stärka varumär-ket Torsby med ett antal träffar under våren och sommaren.

Tack vare ett framgångsrikt näringsliv och närheten till Norge har vi också en låg total arbetslöshet. Men även om vi jämförelsevis har låga arbetslöshetssiffror för ungdomar så står allt för många utan riktiga arbeten.

En utmaning vi står inför är att planera för och få till en bredbandsutbygg-nad för näringens och medborgarnas behov. Utbyggnaden är en absolut nödvändighet och är prioriterad i det kommunala arbetet. Men eftersom vi utgör den tiondel av landet som inte prioriteras av staten och de kom-mersiella krafterna får vi i stor utsträckning klara detta själva.

Nu rullar en ny vår och sommar fram med full fart och mycket mer är på gång.

Vi fortsätter med vindkraftplanering, Fixartjänst, ung företagsamhet, Top Cats i centrum och Branäs, Ung Kultur Möts (UKM) har länsfestival som arrangeras i Torsby och investeringar görs utefter Fryksdalsbanan. Barn- och utbildningsnämnden jobbar hårt med en ny strategi för att gymnasiet ska klara konkurrens och nya utmaningar. Vi tar också fram en ekonomisk treårsplan kopplat till kommunens mål och vision.

Alltså, det är mycket som ryms i kommunen och vår omvärld och det är spännande att gå till jobbet varje morgon.

innehållledare ............................................................... 2 fiXartJÄnsten hJÄlper till ..................... 3ukm-festival i torsby ................................. 4möJligheternas dag ................................... 5vindkraft ......................................................... 6planlÄget ........................................................ 7byggsidan informerar .............................. 8luftmÄtningar pågår ................................ 9ung företagsamhet på stJerne-skolan ............................................................. 10öppet hus på grundskolorna .............. 12vikarier sökes till förskola, skola 12skolavslutningen flyttad .................... 12klagomålshantering inomskolan ............................................................. 13energiutmaningen...................................... 14ungdomsrådet ............................................. 15starta-eget-kurser hos tuab .............. 16torsby ute i vÄrlden ................................ 18finnkulturproJekt .................................... 19biblioteket bakom kulisserna ............ 20klipp din hÄCk ............................................... 22app med skolmatsedeln .......................... 23medborgarundersökningen 2011 ........ 24vision 2020 ....................................................... 26nyheter i busstabellen .......................... 28nyanstÄllda ................................................. 29konsument: att byta bank ...................... 30ekonomiska lÄget ...................................... 31vinnarna i korsordstÄvlingen ............ 31föreningen ångrike fryksdalenpresenterar sig ......................................... 32

Torsby kommuns informationstidning TORSBY NU.besöksadress: Nya Torget 8, Torsbypostadress: Torsby kommun, 1. Strategi- och näringslivsavdelningen, 685 80 Torsbytelefon: 0560-160 00 (växel) telefax: 0560-160 25e-post: [email protected]: www.torsby.seansvarig utgivare och redaktör: Annette Lauritzen Karlsson, 0560-160 04 [email protected] och illustrationer: Birgitta Brorson, 070-236 20 54, [email protected] www.birgittabrorson.sefoto omslag: Birgitta Brorsonmotiv omslag: Smeden Matts Åkerblom visar Ellen Sundberg från Lysvik hur smide går till på Åstebymârten 2012utgivning: Fyra nummer 2012 upplaga: 8400 ex. tryckeri: Tryckeri Knappen, Karlstad. Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144. FSC-märkt Mixed SourcesTorsby Nu finns även som taltidning och på www.torsby.se


För att kunna ta del av dessa tjänster ska du vara minst 75 år eller ha beviljats hemtjänst. Vissa grupper med handikapp är undantagna från åldersgränsen, för dessa grupper kommer ett individuellt beslut att fattas utifrån din funktionsnedsättning.

Tjänsterna är kostnadsfria, förutom ev. material.

några exempel på vad vi kan hjälpa dig med:• Byte av proppar, glödlampor och batterier ...• Sätta upp gardiner, brandvarnare och hänga tavlor ...• Flytta trädgårdsmöbler, blomlådor ut/in …•Flytta saker till och från källare/vind ...

Detta innebär lättare insatser som gör att tillvaron kan bli lite enklare, t.ex. genom att du slipper tunga lyft,

klättra på stolar/stegar etc.

ring för ytterligare informationPer-Olav Mellembråten arbetsledare

0560-136 29, 070-316 10 23 Gösta Kihlgren arbetsmarknadsstrateg

0560-160 26, 070-393 90 05Ring och boka Fixartjänst

0560-136 29 vardagar mellan kl. 8-16.

Välkommen att höra av dig!

Torsby kommun erbjuder

Behöver du ha något fixat?

torsby kommuns arbetsmarknadsavdelning erbjuder servicetjänster till kommuninvånarna genom en ny tjänst som vi kallar ”fixartjänst”.

Foto: Gösta Kihlgren och Linda Skoglund


ett tillfälle att mötasUng Kultur Möts är en plattform där ungdomar i åldern 13-20 år ges möjlighet att visa upp vad man hål-ler på med, men också ett tillfälle att mötas och inspireras av andra ungdomar som sysslar med olika kulturuttryck.

fullt av aktiviteterFörutom att visa upp sina bidrag har festivaldeltagarna möjlighet att delta i en rad olika workshops. Årets workshop-program är i skri-vande stund inte fastställt men tidi-

gare har det bl.a. varit effektsmink, amigurumi, dans, djembetrummor, fairtrade, GoGerilla!, graffiti, åter-bruk, teatersport och örtakok. På kvällarna, efter föreställningarna, kan man pyssla och framträda på öppna scenen.

organisationPlatsen för själva festivalen, med scen och utställning, blir på Frykenskolan och deltagarna inkvarteras på Stjer-neskolan. De som svarar för organi-sationen är festivalgeneralen Tanja Kortelainen som till sin hjälp har en

Ung KUlTUr Möts i Torsby!

helgen 11-13 maj invaderas torsby. då kommer trehundra ungdo-mar från länets alla kommuner för att delta i ukm länsfestival. i de olika kommunerna har det arrangerats lokala festivaler där en urvalsgrupp utsett ett antal inslag som får representera den egna kommunen. på länsfestivalen kommer det att bjudas på ett femtio-tal sceninslag och ungefär lika många utställningsbidrag. det kan handla om musik, dans, teater, konst, poesi, film, foto och hantverk.

lokal arbetsgrupp bestående av frivil-liga ungdomar. Under själva festival-helgen tillkommer sen ett femtiotal funktionärer från hela länet. Bakom arrangemanget står Region Värm-land/Ung Kultur, Torsby Kulturskola samt Kulturförvaltningen.

kom, se, hör och imponeras!Ta tillfället i akt och besök festiva-len! Det finns en imponerande ska-parkraft bland de unga i Värmland. För aktuella tider, se kommande information på www.torsby.se och annonser i TorsbyBladet.

MiChAeL ÅKeRLUND

ledare Torsby Kulturskola.0560-162 83

[email protected]

Bröderna Öjeberget

Jennie Stenmark. Klädkollektion. Foto: Maja Wimmerstedt.


”ökad kunskap om olika funk-tionsnedsättningar och möjlig-het att träffas och inspireras av andra” var temat för dagen när torsby kommun, handikapp- föreningar och abf bjöd in till en informations- och kontaktdag kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet, lördagen 17 mars. närmare 100 personer besökte dagen.

många utställare deltog Tillsammans med handikappfören-ingar och ABF arrangerade Torsby kommun denna dag. Med på dagen var DHR Torsby, SRF Sunne-Tors-by, NHR Karlstad, Hjärnkraft Karl-stad, Hjärt- och Lungsjukas förening Norra Värmland, Reumatikerfören-ingen Torsby, HRF Torsby, Elöver-känsligas förening i Värmland,Frykcenter och Torsby kommuns rehabavdelning och bibliotek.

information, kaffe och tips- promenadUnder dagen kunde handikapp- föreningarna informera om sinaverksamheter. Personer som själva är funktionsnedsatta, har någon an-hörig eller kanske jobbar med funk-tionsnedsatta gavs tillfälle att ställa frågor och få tips och råd direkt från organisationerna. Frykcenter och kommunens rehabavdelning visade upp hjälpmedel och informerade om sin verksamhet. ABF:s Maria Granath och Torsby kommuns tillgänglighetssamordnare Gunilla Montán Halvardsson var arrangörer. Besökarna bjöds på fika och kunde gå en tipspromenad. Dagen hade närmare 100 besökare.

alla är vi lika med olika behovPå ”Möjligheternas dag” kunde man komma i kontakt med män-niskor i liknande situation som

sin egen. Många kunde knyta nya kontakter och inspireras av an-dra. Man kunde prata med andra som också var i liknande situation, utbyta tankar och erfarenheter. För de som ville veta mer om hur det är att ha en funktionsnedsättning, blev dagen ett tillfälle att kunna ställa frågor och få information.

Tidigare har vi haft prova-på-dagar för kommunens politiker och tjänstemän, nu vände vi oss till allmänheten. Vi ska nu utvärdera dagen och det kan mycket väl bli ett årligt återkommande arrangemang och vi tar gärna emot idéer om vad som dagen kan innehålla.

Möjligheternas dagen dag om tillgänglighet och funktionsnedsättningar

Foto: Maria Granath

GUNiLLA MONTÁN hALVARDSSON

tillgänglighetssamordnare0560-161 62

[email protected]

Wivianne Karlsson, SRF Sunne-Torsby, visar några bra hjälpmedel för syn- skadade, för Birgitta Sundberg, Torsby bibliotek och Inger Björklund, DHR Torsby.

Många handikappföreningar fanns representerade.Reumatikerföreningen Torsby, Hjärnkraft Karlstad och NhR Karlstad var några av dessa.


Torsby kommun består till största delen av skogsmark. Generellt inne-bär detta sämre förutsättningar för vindkraft än om man kan bygga i ett öppet landskap där vinden får fritt spelrum. Tidigare har det inneburit att etableringar inom kommunen inte varit intressanta.

Men nu har nya mätresultat visat att vindförhållandena är relativt goda även här. Med förbättrad teknik och allt högre kraftverk har Torsby kommun blivit mer intres-sant för vindkraft. Därför har kom-munen fått flera förfrågningar från bolag och markägare. Det finns nu ett behov av att utreda om det finns platser i kommunen där vindkraft kan etableras.

underlag för en planSom ett första steg i planeringen har kommunen genomfört en analys av vindförhållanden och vilka intres-sen som kan vara i konflikt med eventuella vindkraftsbyggen. Analysen redovisas på en karta. På denna markeras 15 områden med förutsättningar för etablering av vindkraft. Det är områden som bedöms innebära relativt få motsätt-ningar mot andra intressen.

Det är alltså ingen färdig plan och den omfattar områden som vid när-mare studie nog kommer att få utgå

. vi önskar din hjälpKommunens planerare vill ha kom-muninvånarnas hjälp att sovra bort några områden likaväl som att välja ut ett lämpligt antal områden där anläggningar för vindkraft kan re-kommenderas.

Torsby kommun bjöd i mars 2012 in allmänheten till möten i

Sysslebäck, Lekvattnet, Kindsjön och Stöllet. Vid mötena framfördes synpunkter från de som bäst känner sin hem-bygd. Anteckningar fördes. Dessa synpunkter och de som lämnas in skriftligen fram till och med 23 april kommer att sammanställas i en redogörelse.

Även du som inte var med på mötena (och du som var med men som vill komplettera det du fram-förde då) kan komma in med syn-punkter fram till och med 23 april.

Läs mer om vindbruksplanarbe-tet på kommunens webbsida tors-by.se/vindkraft eller på biblioteket i Torsby och samverkanskontoret i Sysslebäck.

efter 23 aprilDå startar arbetet med att peka ut och avgränsa områden som kan vara lämpliga för vindkraft, en vindbruksplan. När det arbetet är klart, efter sommarledigheten, kommer planförslaget att gå ut på samråd med allmänheten och myn-digheter. Håll utkik i TorsbyBladet och på kommunens webbplats.

synpunkter på utredningsmate-rialet kan du lämna till Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret685 80 Torsby eller [email protected]

frågor?Har du frågor eller synpunkter om vindkraft i Torsby? Hör av dig till Torbjörn Almroth, 0560-160 20 [email protected] Anders Throgen 0560-160 09 [email protected]

Vindkraft i Torsby?under våren har torsby kom-mun startat arbetet med att ta fram en vindbruksplan. det är en plan som ska peka ut områden som skulle kunna vara lämpliga för vindkraft, och områden som inte är lämpliga.

Foto: Gunilla Åberg


I samhällsplanering ingår både översiktlig planering, kommunens översiktsplan ÖP 2010, fördjupade översiktsplaner för delar av kom-munen främst tätorterna och kom-muntäckande planer med ett enda tema till exempel det pågående arbetet med en plan för vindkraft.

Ordet ”möjliggöra” dyker ofta upp i de planer för begränsat stora områden som tas fram för att ge rätten att bygga industri, bostäder, friluftsanläggningar etc. I en sådan plan, en detaljplan, ska enligt de lagar som styr detta arbete alltid framgå vilket syfte man har med planen. I de planer som pågår just nu kan man se flera exempel på hur syftet med planen beskrivs att den ska ”möjliggöra”, ge byggrätt, för ett visst ändamål.

De pågående planerna presente-ras för beslutsfattare och all-mänhet på kommunens webb-sida torsby.se/detaljplaner. Här presenteras även alla detaljplaner från de senaste tio åren och ytter-ligare några äldre planer som ofta efterfrågas.

utveckling av skidturismenNågra exempel som är aktuella just nu är planering för utveckling av skidturismen.

branäsberget påbörjat: ”Syftet är att med en ny detaljplan möjliggöra för anläggningen att hålla jämna steg mellan expansion av boende på berget och frilufts- utbudet med tillhörande service- funktioner.”

”Möjliggöra” - inte bara ett orddetta märkliga ord är viktigt för oss som planerar för utveckling av torsby kommun. på kommunens webbsida om samhällsplanering dyker detta ord upp, titt som tätt!

branäsdalen pågår: ”Syftet med planen är att möjlig-göra en modernisering och bra utveckling av Branäsområdets cen-trum i Klarälvdalen.”

hovfjället 2008: ”Detaljplanen syftar till att möj-liggöra byggandet av ytterligare skidliftar liksom utveckling av serviceområde med nya byggnader i anslutning till de befintliga.”

långberget:Nyligen påbörjades planering av Långbergets hotellområde i syfte att möjliggöra utveckling av både hotellet men också camping och stugboende. Mer information kom-mer under våren att läggas ut på kommunens webbsida.

TORBjöRN ALMROTh

stadsarkitekt0560-160 20

[email protected]

Foto: Malin Jonsson


byggsanktionsavgift - vad är det?Det finns sanktionsavgifter för både byggnationer och anmälningspliktiga åtgärder.

Förutom att en avgift ska tas ut för de sk. ”svartbygg- ena”, så finns det flera saker som man måste tänka på – även om man redan har ansökt om bygglov. Belop-pen grundar sig på prisbasbeloppet som gäller för hela Sverige (44 000 kr år 2012). Avgifterna som finns i plan- och byggförordningen varierar från 0,125 pris-basbelopp (5 500 kr) och uppåt. Här kan du se några exempel: • En liten skylt: 5 500 kr• Tillbyggnad av bostadshus 20 m²: 22 000 kr + 1 100

kr för varje m²• Carport 30 m²: 11 000 kr + 1 100 kr för varje m²• Installation av eldstad: 11 000 kr• Påbörja en byggnation innan startbesked lämnats/

börja använda en byggnad innan slutbesked läm-nats: 22 000 kr för en byggnad om max 150 m² och 44 000 kr för en byggnad mellan 151 m² och 300 m².

Fråga alltid innan du påbörjar en byggnation, instal-lation eller innan du vill byta användningssätt för en byggnad.

startbesked och slutbesked Om man har beviljats bygglov, måste du invänta start-besked för att få börja bygga. I startbeskedet fastställs kontrollplanen och det framgår om tekniskt samråd

har hållits samt vem som är kontrollansvarig. Du får inte heller börja använda en ny byggnad förrän du har lämnat in kontrollplanen och fått ett slutbesked.

För alla bygglov krävs en kontrollplan. Men det be-hövs inte utses en kontrollansvarig i enklare ärenden. I tveksamma fall avgör vi när du lämnar in ansökan, om det behövs en kontrollansvarig eller inte.

tidsbegränsat bygglov – säsongskaraktärVi vill också påminna om att du kan söka tidsbegrän-sade bygglov. Om du vill sätta upp en byggnad för säsongsanvändning, t.ex. ett tält som du ska ha försälj-ning i, kan du söka bygglov av säsongskaraktär. Ett sådant bygglov kan ges för fem år, då behöver du inte söka inför varje säsong.

Du är välkommen att kontakta oss vilken fråga du än har kring byggnationer. Det är viktigt att fråga, även om man inte tror att det krävs bygglov, eller anmälan.

Välkommen att höra av dig!

MALiN jONSSON

byggnadsinspektör 0560-160 84 [email protected]

GUNNAR LUNDKViST

byggnadsinspektör0560-160 58

[email protected]

Påminnelser om

nya Plan- och BygglagenFoto: Torbjörn Almroth, Leif Florén, Malin Jonsson

nu gäller som bekant en ny plan- och bygglag och några nya begrepp har införts,

men mycket av innehållet är förstås detsamma som förut. nytt är bland annat de fasta sanktionsavgifterna (straffavgift) som kommunens nämnd ska ta ut

om du t.ex. inte sökt om lov eller anmält en åtgärd som kräver detta, innan du utförde åtgärden.


Hälsoriskerna kring stadsluften diskuteras allt oftare. Flera tusen-tals människor per år beräknas i Sverige dö en för tidig död pga. föroreningar i tätortsluften. I Torsby tätort har vid tidigare mätningar 2004/2005 konstaterats relativt höga kvävedioxid och partikelhal-ter. Källorna för föroreningarna är i första hand biltrafiken och vedeld-ning. Om inversion förkommer på vintrarna, vilket ofta är fallet i Torsby tätort, så ger detta högre halter.

Miljö-, bygg- och räddnings-nämnden har tagit initiativet till ett

s.k. samverkansområde för luftmät-ningar inom länet. Detta innebär att kommunerna uppfyller sitt lagstad-gade ansvar för att kontrollera luft-kvaliteten i kommunerna. Genom denna lösning har kostnaderna för länets kommuner reducerats kraftigt jämfört med om varje kommun skul-le genomföra mätningar i egen regi.

Karlstad kommun har uppfyllt sitt ansvar och genomfört mätning-ar sedan lång tid tillbaka. Karlstad medverkar ändå i projektet och mil-jökontorets personal är behjälplig med samordning och praktiska råd. För Torsbys del är det i första hand

aktuellt att genomföra mätningar i Torsby tätort där biltrafiken är tätast.

Mätningar av partiklar och kvä-vedioxid genomförs vid de mest trafikerade gatorna i Torsby tätort under 2012.

Resultaten från mätningarna kommer att publiceras på http://www.miljosamverkanvarmland.se/luftmatningar, Miljösamverkan Värmlands webbplats.

luftmätningar i Torsby tätortUnder 2012 kommer mätningar av luftkvaliteten att genomföras i Torsby tätort där trafiken är som tätast. kontrollen sker i samverkan mellan länets alla kommuner.

Foto: Birgitta Brorson

Foto: Per-Arne Persson

PeR-ARNe PeRSSON

1:e miljö- och hälsoskyddsinspektör0560-160 06

[email protected]


Hanna Andersson UF. Hade först ett eget UF företag under gymna-sietiden och var sedan rådgivare, för att sen börja som heltidsan-ställd och jobba mot eleverna ute i skolorna. Hon är ute och träffar elever runt om i länet och inspire-rar inte bara till eget företagande utan också till företagsamhet, för att möta arbetsmarknaden när de slutar gymnasiet.

”Det är väldigt inspirerande att bistå unga företagare med hjälp och jag stortrivs på jobbet”, säger Hanna.

Konkret kan Hanna hjälpa elev-erna med information och råd, både från sin egen tid som UF-före-tagare, men också från UF centralt.

”Det är ganska bra att få reda på hur man utvecklas som person när man har UF-företag och det kan jag också bistå med” säger Hanna

Alla elever på gymnasiet kan ha UF-företag. Man kan även använda UF-företaget till det projektarbete som alla elever gör under sitt sista år på gymnasiet.

Louise Nilsson/Louise Olsson Levana Skyltning UFHjälper butiker med skyltning, skyltfönster och liknande.

De har haft företaget i ca 4 månader.”Det är roligt att testa hur det är

att ha ett företag även om det är under relativt kort tid och inom UF;s ramar" säger Louise Olsson

Arbetet som ut-förs inom företaget görs under hål-timmar och an-nars utanför skoltid så att de inte mis-sar några lektioner.

”För varje tjänst tar vi ut 95:- och vi betalar ju ingen skatt, ef-tersom vi inte når upp till

den inkomst som kräver skattebe-talning” säger Louise Nilsson.

Flickorna har också sitt företag som projektarbete.

Ung FöreTagsaMheT bidrar till sveriges tillväxt

Foto: Roger Agné

Hanna Andersson UF


Lovisa Melin/Ina Berntsson/Johan-na Johansson/Frida LöfgrenHar haft sitt UF företag sedan slutet av augusti 2011. Har som affärsidé att sälja studentmössor,

i första hand till studenterna på Stjerneskolan.

”Hittills har det gått jättebra”, i dagsläget ( nov 2011) har vi sålt 159 mössor", säger Lovisa.

”Man blir knappast miljonär på detta, även om man alltid kan hop-pas”, inflikar Ina med ett skratt.

”Tjänar vi under 30.000:- så behö-ver vi ju inte betala skatt, så det blir i alla fall någon förtjänst.”

När gymnasietiden tar slut så kommer tjejerna att lägga ner före-taget, och på frågan om de tror att de kommer att starta nåt liknade företag så är tre av dom tveksamma medan en säger kanske.

Vissa veckor lägger man ner 20 timmars arbete på företaget, men det varierar väldigt.

”Eftersom vi är fyra stycken så har arbetsfördelningen varit lite ojämn och det har blivit lite småbrå-kigt mellan oss, men för det mesta fungerar det bra”, säger Frida.

”Trots att det är rätt mycket att göra så ångrar vi inte att vi startade företaget, det är en bra erfarenhet”, säger Johanna.

Beatrice Öberg ”Easybreeze” gör egna armband av virkgarn som hon sedan säljer. Tekniken lärde hon sig när hon var liten, av sin mamma.

”Här på öppet Hus på Stjerne-skolan sitter jag och säljer, och jag

har sålt en del, men det är inte så många som har köpt ännu, de tittar mest, men jag hoppas få sälja en del i alla fall” säger hon.

”Elisabet Mellin, lärare på Han-delsprogrammet, och UF Karlstad har varit bra stöttning för mig, och eftersom vi sköter bokföring och allt annat själva, så behövs det stött-ning.

Jag ångrar inte att jag startade ett UF företag, det är nog inte min grej, men jag har i trots allt försökt” avslutar hon.

Erica Rattfält/Caroline Dahlström ST 12, säljer studentkläder till 2012 års studenter.

De har sålt mer än de trodde att de skulle göra. Och det är både ro-ligt och jobbigt att ha ett UF företag.

”Vi har suttit varenda rast i må-nader för att sälja, och även jobbat en del på lov och så, så det blir ju en del fritid som går bort, men det är kul ändå” säger Erica.

”Det blir ju ingen större förtjänst på det här, kanske 200:-/person, men erfarenheten är värd en hel del. Vi har ju gjort affärsplaner/bokföring m.m., så det är mycket kunskap man får”, säger Caroline.

”Innan man startar ett UF företag så får man forska en hel del och ta reda på allt man måste veta så man kommer ganska förberedd. Och vi har ju UF;s hemsida att tillgå där det står allt man behöver veta. Vi har också haft en speciell pärm som vi följt hela tiden där allt står som man bör veta.” avslutar hon.

ung företagsamhet (uf) finns i hela landet, underställda landets 24 regioner. Det finns också ett nationellt kansli, dit man kan vända sig vid behov. syftet med organisationen är att få fler företag och fler företagsamma människor i sverige. ett bildnings-koncept som uf erbjuder, ger ungdomar på gymnasiet möjlig-het att driva s.k uf-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning. där får dom träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. under ett läsår går eleverna igenom ett företags hela livscykel från start till mål. från att komma på en affärsidé, registrera ett uf-företag, sälja sin produkt eller tjänst, till att vid årets slut avveckla företaget. detta ger en unik inblick i hur det är att driva ett företag.

Det finns en central idébank där man kan kolla efter intressanta affärsidéer.

ung företagsamhet är en partipo-litiskt obunden organisation som stöds såväl av privata näringslivet som av det offentliga sverige.

bakom uf i värmland står region värmland.

ROGeR AGNé

lärare Stjerneskolan0560-163 48

[email protected]

Eric Heiniemi; går ishockeygymna-siet och Handelsprogrammet.”När jag gick på högstadiet så ut-vecklade jag en skottramp i trä, som skulle användas av ishockeyspelare för att träna direktskott. Nu håller jag på att vidareutveckla den här rampen så att den ska göras i plast, för att sedan säljas till ishockeyspe-lare och föreningar. Detta görs un-der mitt UF-företag som jag startade i höstas”, säger Eric.

Att kombinera ishockeyspelande med studier samt att ha ett UF före-tag är jobbigt. Men eftersom idrotts-elever läser fyra år på Stjerneskolan hinns allt med.

”Jag tror inte jag kommer att fortsätta som företagare, jag tänker bli professionell ishockeyspelare”, säger Eric med en glimt i ögat.

Louise Nilsson, Louise Olsson

Beatrice Öberg Erica Rattfält, Caroline Dahlström

Erik HeiniemiLovisa Melin, Ina Berntsson, Johanna Johansson,Frida Löfgren


Vikarier sökesÄr du intresserad av att arbeta med barn och ungdomar? Kanske läser du redan till pedagog eller funderar på att göra det? Du kanske är en lärare som gått i pension, men som kan tänka dig att arbeta lite extra?

Vi har alltid behov av vikarier inom vår verksam-het. Är du intresserad av att arbeta hos oss vid behov? Hör i så fall av dig till något av våra kanslier, så blir du uppsatt på vår vikarielista.

FörskolanFörskolekansliet: Lena Kjellberg, 0560-161 61, [email protected]örskoleklass till år 5 samt fritidshem, FryksdalenHolmesskolans kansli: Ann-Sofie Turtola, 0560-162 33, [email protected]År 6-9 FrykenskolanFrykenskolans kansli, år 6-9: Marianne Ohlsson, 0560-162 51, [email protected]örskoleklass till år 9 och fritidshemmen i KlarälvdalenKvistbergsskolans kansli: Monique Degel , 073-274 77 08, [email protected] kansli: Mia Larsson, 0560-163 05, [email protected]

öppet hus i kommunens grund-skolor lördagen den 5 maj 2012Alla hälsas välkomna till Aspeds skola, Oleby skola, Holmesskolan, Östmarks skola, Frykenskolan, Stöllet-skolan och Kvistbergsskolan lördagen den 5 maj 2012 då skolorna har Öppet Hus. Mer information kommer att lämnas av respektive skola och på kommunens webbplats torsby.se/barnoutbildning.Östmarks skola har inte öppet hus 5 maj eftersom de hade öppet hus i samband med invigningen av Östmarks handel den 18 maj.

skolavslutning vårterminen 2012Eleverna i grundskolan har fått ändrat datum för sin skolavslutning. Grundskolans elever kommer att sluta en dag tidigare för att undvika att deras avslutning sker samtidigt som Stjerneskolans student.

Alla grundskolor slutar därför torsdagen den 14 juni 2012. Stjerneskolan har sin avslutning fredagen den 15 juni 2012.

Foto: Helena Westh


Syftet med klagomålshanteringen är att öka den enskildes möjligheter till inflytande, snabbare kunna åtgärda eventuella brister och stärka barns och elevers rättsäkerhet.

vem framför jag mina klagomål och synpunkter till och hur bär jag mig åt?Vänd dig i första hand till den per-son, enhet eller avdelning där kla-gomålet hör hemma. I förskolan och skolan handlar det i första hand om att framföra synpunkter till berörd personal. Detta kan ske via direkta samtal, telefon, brev eller e-post. Om det inte löser problemen, eller om kontakten upplevs för känslig, är nästa instans att vända sig till förskolechef eller rektor. Då är det bäst om du formulerar ditt klago-mål skriftligt. Enklast för du det på blanketten ”Blankett för klagomål – Barn- och utbildningsnämnden”, som du kan skicka in elektroniskt eller skriva ut, fylla i och skicka med vanlig post.

hur lång tid tar det innan jag får svar?Vår ambition är att du ska få ett snabbt svar. Ibland kan ett klagomål vara komplicerat eller av annat skäl kräva längre tid för oss att undersöka.

rutin för synpunkts- och klagomålshantering inom barn- och utbildningsområdet• Inkommen synpunkt, förslag

eller klagomål registreras/diarie-förs och blir därmed en offentlig handling och hanteras i enlighet med bestämmelserna i Person-uppgiftslagen (PUL).

• Bedömning sker av vem som ska hantera ärendet.

• Skriftligt svar ges inom en månad till den som lämnat in synpunkten, förslaget eller klagomålet.

vem kan läsa mina klagomål?I princip vem som helst. Det är vik-tigt att känna till att allt som du skri-ver till kommunen är allmän hand-ling och nästan allt blir offentligt. I undantagsfall kan handlingen eller delar av den sekretessbeläggas.

Du kan läsa mer om klago-målshanteringen på kommu-nens webbplats torsby.se/barnoutbildning eller vända dig till barn- och utbild-ningsförvaltningen på telefon 0560-162 92.

KlagoMålshanTering inom skola och förskoladen nya skollagen började tillämpas den 1 juli 2011 och enligt den ställs krav på att det ska finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot den verksamhet som bedrivs. huvudregeln är att klagomålet i första hand ska lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande lednings- funktion. torsby kommun ska erbjuda alla barn, elever och studerande en god lärmiljö och utbildning av hög kvalitet. vi eftersträvar att utveckla vår verksamhet kontinuerligt och därför är dina synpunkter betydelsefulla för oss.

heLeNA WeSTh

förvaltningssekreterare0560-162 92

[email protected] Illustration: Birgitta Brorson


energiutmaningenUnder läsåret 2011/2012 deltar Hol-messkolan i projektet ”Energiutma-ningen”. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Fem, Interreg, Karlstads Universitet, Energiråd-givningen, WWF och Håll Sverige rent. Projektet är tvärvetenskapligt och syftar till att eleverna skall bli medvetna om energier och hållbar utveckling i vårt samhälle. Under detta läsår deltar elva skolor från både Sverige och Norge. På Hol-messkolan deltar alla elever från förskoleklass till år fem.

experiment och värderingsöv-ningarLärarna på Holmesskolan påbör-jade projektet redan i augusti med en obligatorisk utbildningsdag med syfte att få prova på en del av de aktiviteter som ingår i projektet. Allt material kring arbetet tillhan-dahölls under hösten i färdiga materiallådor. Arbetet är indelat i olika områden och eleverna har under läsåret lärt sig om energi och

energiomvandlingar, klimat och miljö, transporter, mat och hälsa. Eleverna har arbetat med bland annat olika experiment och värde-ringsövningar, ritat, läst och skrivit.

obligatoriska momentI energiutmaningen ingår några obligatoriska moment däribland en ”strömlös dag”. Den strömlösa da-gen genomfördes 25 januari då det på Holmesskolan var så gott som strömlöst. Tanken med dagen var att eleverna skulle bli medvetna om hur beroende vi är av el under en helt vanlig skoldag.

Under dagen arbetade eleverna med att bland annat fundera på vad de saknar mest när elektricitet saknas och vad de tror de skulle behöva för att klara sig utan ström

en längre tid. Dagen bjöd också på tipspromenad utomhus och saft värmd över öppen eld.

utmaningarUnder arbetets gång har eleverna fått delutmaningar, delar i ett brev som när det är komplett beskriver den slututmaning som blir ”knor-ren” på hela projektet. Projektet avslutas i mars månad med att eleverna redovisar hur de löst sin slututmaning. De äldre eleverna bjuds på en resa då de redovisar sitt arbete inför andra deltagande skolor.

CAROLiNe WeSTiN

grundskolelärare Ma/No0560-162 30

[email protected]

holmesskolans elever deltar i projektet energi-utmaningen och har under läsåret arbetat med energi, teknik och hållbar utveckling.

holmesskolans elever energiexperter

Foto: Caroline Westin

Några av deltagarna vid energidagen, från vänster Richard Båtnäs, Pontus Eriksson, Emil Björklund, Louise Adolfsson och Johan Berg.


En av rådets huvudsakliga upp-gifter är att dela ut pengar till olika ungdomsprojekt. Varje år får ungdomsrådet 100.000 kr från kommunstyrelsen, av dessa pengar är 75.000 kr den så kallade ung-domspotten. Ur ungdomspotten kan vilka ungdomar som helst söka pengar förutsatt att det finns en projektansvarig och en beskrivning av projektet.

De övriga 25.000 kronorna går till ungdomsrådets administrativa utgifter.

en annan stor del i vårt arbete är ungas fritid.Det är också viktigt för ungdoms-rådet att få vara med och påverka kommunala beslut. Och detta försöker vi i Torsby lösa på flera olika sätt. Ungdomssekreteraren som är ungdomsrådets ”byråkrati lots” sitter med i flera kommunala grupper och försöker hela tiden att föra ungdomarnas talan. Om det är något viktigt beslut som ska fattas diskuteras detta i ungdomsrådet och ungdomssekreteraren tar med sig synpunkter från rådet tillbaka till den berörda gruppen.

Rådet arrangerar även politiker-träffar där ungdomarna direkt kan ställa frågor till politiker och där det kan föras en öppen diskussion runt

olika frågor som rör ungdomar.Medlemmarna i ungdomsrådet

försöker också att vara goda före-bilder till sina jämnåriga och på ett aktivt sätt vara delaktiga i ett visst preventivt arbete mot alkohol, nar-kotika och tobak.

Detta sker till stor del genom sam-arbete med kommunens samord-nare för drogprevention.

vad gör ungdomsrådet mer konkret?• Träffas en gång i månaden och

har möten• Delar ut 75.000 kr per år till olika

ungdomsprojekt• Åker på läger och ungdoms-

träffar• Arrangerar olika evenemang t.ex.

musikuppträdanden• Ger unga en möjlighet att på-

verka kommunens utveckling• Medverka till att skapa olika och

nya aktiviteter för ungdomar• Hjälper till vid olika arrang-

emang som sutohamu, disco för 5:an och 6:an m.m.

• Delar ut stipendiet Årets kompis på Frykenskolan (7-9)

• Är med och påverkar beslut i kommunen

• De som får vara med i ungdoms-rådet är mellan 13-25 år

• Är med i Värmlands ungdomsråd

Välkommen med i Torsby Ungdomsråd!

Vad är

Torsbys ungdomsråd har funnits i fler olika former ända sedan 1998. Ungdomsrådet är tänkt att vara en länk mellan politiker och ungdomar, ett förslagsställande och ifrågasättande organ i kommunen.

Ungdomar från ungdomsrådet hjälper till vid UKM (Ung Kultur Möts). Här fotograferar Maja Wimmerstedt en av deltagarna.

Heartbreakers spelade vid UKM

eLiN PeDeRSeN

ungdomssekreterare070-226 66 90

[email protected]/torsbyurad

Foto: Elin Pedersen


Gästföreläsarna är från närområ-det och regionen vilket innebär att de känner till Torsby kommun och villkoren att bedriva företag här.

Detta skapar goda förutsättningar för bra diskussioner med deltagarna som brukar vara cirka 15 personer i blandade åldrar och med olika

erfarenheter. Kursmaterialet som används är hämtat från Almis före-tagarskolan – från idé till lönsamt företag.

Företagarskolan – en kurs för dig som vill starta företag

Deltagare i Tuabs Starta-eget-kurs våren 2011. Foto: David Falk

torsby utveckling ab erbjuder starta-eget-utbildningar i egen regi med start minst två gånger per år, ofta vår och höst. utbildningen är i seminarieform i sex delar med olika teman vid varje tillfälle där expertis hämtade från olika sakområden föreläser.


Första delen i seminarieserien är en introduktion i eget företagande där deltagarna bland annat får ta del av en lokal entreprenörs erfarenhe-ter av att driva eget företag. De får också verktyg för att utveckla sina ideér och en första inblick i vad som krävs för att på bästa sätt förbereda ett lönsamt företag.

Tillfälle två ägnas åt företagets marknad och hur man t ex når ut med sina produkter eller tjänster till sina tänkta målgrupper.

Tredje tillfället ägnas åt företagets ekonomiska delar och tar upp varför det är viktigt att göra en budget och hur man administrativt ska sköta sitt företag när det gäller t. ex. momsredo-visning och skattedeklarationer osv.

Fjärde seminariedagen ägnas åt att beskriva vissa verksamheter som är tillståndspliktiga hos exempelvis kommunen eller andra myndighe-ter och som därför behöver söka till-stånd eller anmäla sin verksamhet inför start. Dagen fortsätter sedan med finansiering och Länsstyrelsen och Almi finns bland andra på plats för att föreläsa om företagsstöd i olika former samt hur man på olika sätt kan finansiera sin företagsstart.

Administration av företaget och grundläggande juridiska delar tas upp vid tillfälle fem. Skatteverket föreläser om vilka olika företags- former som finns och vad som skiljer dem åt. Dagen ägnas också åt att be-skriva elementära juridiska delar som man som företagare behöver ha viss kunskap om eller i alla fall känna till.

Del sex i seminarieserien kallar vi för ett uppsamlingsheat där gruppen har möjlighet att ha egna önskemål om vad dagen ska innehålla.

– Det kan ibland vara så att man velat ägna mer tid åt nåt av avsnit-ten och då kan detta tillfälle ut-nyttjas till det, säger Anna Öhgren Bodén, VD Tuab.

– Sista delen har kommit till efter önskemål från tidigare deltagare och det är alltid kul att kunna tillmötesgå efterfrågan, fortsätter Anna. Stiftel-sen Inova finns också på plats sista utbildningsdagen och berättar om hur man skyddar sin företagsidé och om olika affärsmodeller.

– Syftet med seminarieserien är att deltagarna ska känna sig trygga i sina beslut att starta eget företag. Det handlar om att ge deltagarna så goda förutsättningar som möjligt att förverkliga sina företagsdrömmar, avslutar Anna Öhgren Bodén.

några röster från deltagarnaLena Andersson deltog tillsammans med 13 andra personer i Tuabs starta eget kurs hösten 2011. Under våren 2012 planerar hon att starta upp sin verksamhet Gumman Grön i Torsby centrum tillsammans med en kompanjon. Inriktningen är han-del med växter, krukor och andra trädgårdsprodukter. Verksamheten kommer att bedrivas halvårsvis un-der vår,- och sommarsäsong.

Tommy Berg driver sedan en tid tillbaka en enskild firma med inrikt-ning byggnadssnickeri och vedpro-duktion i Rännberg, Östmark. Han deltog i de seminarietillfällen som genomfördes under våren 2011. Antalet deltagare var vid de tillfäl-lena 17 stycken.

Lena valde att gå en starta eget kurs för att få mer kött på benen. – Det är så mycket att sätta sig in i, säger hon. Tommy behövde också bli mer insatt inför sin företagsstart – Jag ville få en överblick över hur det är att driva företag, jag hade inga större kunskaper så jag ville lära mig mer om det mesta, allt från bokföring till marknadsföring, berättar Tommy.

– Kursen hade ett bra upplägg med nyttig information,

säger Lena. Hon fortsätter – Jag har svårt att framhålla någon av kursens delar framför de andra, det var helheten som var så bra. Jag har haft god användning av det jag lärt mig. Det är ju massor av saker som man inte har en aning om hur det fungerar t ex reglerna kring bygglov. Nu vet jag mer om hur jag ska han-tera olika saker och det skapar en trygghet.

– Jag tycker det bästa med kursen har varit att jag fått mer kunskap om vilka olika stöttande närings-livsaktörer som finns runtomkring oss företagare och som man kan ta hjälp av, ex Almi och Länsstyrelsen. Det finns väldigt många s.k. företa-gens vänner som man inte kände till förut. Det är också skönt att ha lärt sig saker som man kanske inte an-vänder dagligen men som man kan plocka fram när det behövs, säger Tommy.

– Jag anser att alla som ska starta eget företag borde gå en starta eget kurs. Det är så mycket att sätta sig in i när man ska ta steget och ge sig i kast med egen verksamhet, det finns så mycket att lära” avslutar Lena. Tommy håller med

– Absolut kan jag rekommendera att gå en starta eget kurs, det är en bra start och bra grund inför före-tagsstarten.

Är du intresserad av att gå en starta eget utbildning? Kontakta Tuab för att få veta när nästa kurs går av stapeln. Löpande informa-tion om vilka kurser, seminarier, företagsträffar etc. som anordnas finns också på www.torsby.se/tuab

ÅSA GeRTLiNG

Företagsrådgivare/coachTorsby Utveckling AB

0560-161 [email protected]


Torsby kommun presenterar områdets besöksutbud för nya och befintliga marknader och målgrupper. Lika viktigt är det att ta hand om våra besökare här på plats. Vi vill naturligtvis att de ska återvända till området och verka som goda förespråkare för de produkter och upplevelser som erbjuds. Arbetet genomförs i samarbe-te med företag inom besöksnäringen eller i samarbete med regionala och nationella aktörer – oftast i form av olika projekt. Här nedan följer några exempel på hur vi under 2012 har synts/kommer att synas i stora världen.

mässor• Ferie & Fritidsmässan i Köpenhamn – via EU-

projekt ”Destinationsutv. /entreprenörskap i norra Klarälvdalen/Fryksdalen”

• Reiselivsmessen i Oslo – via EU-projekt ”Desti-nationsutv. /entreprenörskap i norra Klarälvdalen/Fryksdalen”

• Vildmarksmässan i Stockholm – samarbete med projektet Finnskogarna.com

kampanjer• Sommarkampanj i Norge, annonsering, Internet,

PR – via EU-projekt ”Destinationsutv. /entreprenör-skap i norra Klarälvdalen/Fryksdalen” och i samar-bete med Visit Värmland och Visit Sweden Norge.

• ”Lillsemester i Sverige” – kampanj mot norska marknaden - i samarbete med Visit Värmland och Visit Sweden Norge

övrigt visit sweden europa• Banner på Visit Swedens hemsida – nedladdnings-

bar pdf av Torsbys Turistguide, för europeiska kun-der – över 35.000 nedladdningar sen starten 2010.

• Business to Business - kampanj där företag har möj-lighet att direkt komma i kontakt med återförsäljare ute i Europa – samarbete med Visit Värmland.

• Annonser i olika Sverigemagasin i utlandet – samarbete med Visit Värmland.

TorsBy

”Syns man inte så finns man inte” – så låter den kanske mest kända ”sanningen” inom marknadsfö-ring och reklam. att synas och att vara tillgänglig för sina kunder och gäster är en absolut förutsätt-ning för att nå resultat inom tu-rism- och besöksnäringen.

Destinationsutveckling och entreprenörskap i norra Klarälvdalen och Fryksdalen på Reiselivsmessen i Oslo i januari 2012

MATS OLSSON

besöksnäringsstrateg0560-162 01

[email protected]/turist

ULRiKA ANDeRSSON

projektledare, destinationsutv. /entreprenörskap i norra Klarälvdalen/Fryksdalen

070-659 60 [email protected]

www.torsby.se/destinationsutveckling

i stora världen


Torsby Finnkulturcentrum och Hedmarks fylke har under en treårsperiod jobbat tillsammans med kun-skapsuppbyggnad kring skogsfinsk bebyggelse som en del i bärkraftig regional utveckling.

Resultaten är intressanta och visar verkligen vilken potential vi inom Torsby kommun och som boende på Finnskogen har i våra skogsfinska kulturmiljöer. De är inte bara nav i vår egen kulturhistoria utan också att-raktiva livsmiljöer och resurser för vårt näringsliv.

Bebyggelsen och miljöerna är vikiga identitetsbärare, de är fysiska och direkt upplevelsebara och med dem som utgångspunkt kan vi förmedla andra dimensio-ner som magi och folktro, synen på naturen där allting har en själ, språket, sättet att odla genom svedjebruk, maten osv.

Projektet ”En levande Finnskog - vårt felles ansvar” har byggt kunskap på flera sätt. En praktisk fältinven-terig av skogsfinsk bebyggelse i Värmland och norska Hedmark har gjorts för att få en helhetsbild. 400 gårdar har besökts och en unik kulturhistorisk värdering med inventeringen som utgångspunkt har genomförts. 81 karaktärsbyggnader i form av rökstugor, bastur och rior har klassats med högsta kulturhistoriska värde. Man kan säga ett de K-märkts. Denna karaktärisering kommer Torsby kommun direkt till användning i den fysiska planeringen och i måluppfyllelsen för miljömå-let ”God bebyggd miljö”. Projektet har även upprättat närmare 140 vård- och underhållsplaner riktad mot den unika bebyggelsen avsedd att vara ett stöd för fast-ighetsägare vid byggnadsvårdande åtgärder vad gäller prioriteringar, val av material och metoder.

Projektet har också gjort en attitydundersökning bland boende, turister, tjänstemän och skolungdom i

området. Resultaten är verkligen intressanta och är du entreprenör i området eller politiker så bör du ta del av resultatet.

Besök vår vackra Finnskog och de unika finngårdar-na! För att hitta kan du och familjen ta hjälp av guide-boken ”Möte med Finnskogar”. Här beskrivs utflykts-målen i text och en karta, samt GPS- koordinater, gör det lätt att hitta. Boken finns också i engelsk upplaga!

välkommen till vår presentation den 25 april! Du kan också läsa vår rapport och mer om projektet på www.varmlandsmuseum.se under fliken ”En levande Finnskog - vårt felles ansvar” eller kontakta oss på Torsby Finnkulturcentrum.

MONiCA BjöRKLUND

antikvarie Torsby Finnkulturcentrum0560-162 89

[email protected]

KUlTUrMiljöer - resurser för regional utvecklingvälkomna till torsby finnkulturcentrum den 25 april kl. 18.00 för att ta del av resultaten från interreg sverige-norgeprojektet ”en levande finnskog - vårt felles ansvar”. vi presenterar också planerna på ett förverkligande av ”finnskogen natur- och kulturpark”.

välkomna till torsby finnkulturcentrum!öppet året runt ons-fre kl. 12-16 och lördagsöppet första helgfria lördagen i månaden kl. 10-14.

Sommaröppet 15 juni-15 augusti: Alla dagar kl. 11-17, stängt midsommarafton.

Välkommen att boka grupper och besök även utanför ordinarie öppettider! Tfn 0560-162 93 [email protected], www.varmlandsmuseum.se

HEDMARKFYLKESKOMMUNE

Foto: Lars Sjöqvist, Värmlands Museum


biblioteket är till för alla!Om du har svårt att ta dig till biblioteket p.g.a. ålder eller handi-kapp av något slag kan du få Boken kommer-service. Det innebär att vi kommer hem till dig med de böcker du vill låna eller lyssna på. Har du svårt att läsa böcker med vanlig stil finns det ett bra urval av storstils-böcker. Det finns också speciellt lättlästa böcker, både fakta och skönlitteratur.

Boken kommer-servicen riktar sig till alla åldrar och är naturligtvis gratis!

ANNASTiNA KAPLA

bibliotekarie0560-161 03

[email protected]

barnens första bok BVC och biblioteket har samarbetat i flera år under olika former med syfte att främja barns läsande. Bar-nens första bok delas ut på bibliote-ket till alla nyblivna föräldrar mot uppvisandet av ett presentkort som delas ut på BVC.

Under hösten har jag tillsam-mans med BVC-sköterskorna Inger Ryberg och Christina Walfridsson provat en ny samarbetsform, som innebär att jag som bibliotekarie besöker BVC när föräldrar är där på spädbarnsmassage. Jag berättar om vikten av att läsa för sina barn. Det är bra om barnen introduceras i böckernas värld vid tidig ålder, ef-tersom det lägger en bra grund för barns tal- och språkutveckling.

Jag tipsar om pekböcker, böcker med rim och ramsor samt att bib-lioteket har en särskild hylla som vi kallar ”Föräldrahyllan” i vilken det finns böcker som handlar om barn. Jag visar Barnens första bok och be-rättar att barnen också får Barnens andra bok i samband med barnens förskolestart.

Vi är mycket nöjda med denna form av samarbete och har genom 6 träffar nått ut till drygt 30 föräldrar. Vi kommer att fortsätta på samma sätt under våren.

ANNALeNA OLSSON


[email protected]

Biblioteket för digbiblioteket är mycket mer än den lokal dit du går för att låna böck-er, läsa tidningar eller något annat. Det finns ett rullande bibliotek, bokbussen, som besöker ett hundratal hållplatser i kommunen. vi har också vårt bibliotek på webben. det är öppet dygnet runt året runt. där kan du söka, reservera och låna om böcker och få lästips i olika ämnen. här presenterar vi några andra områden vi jobbar lite extra med.

kontaktpersonerTorsby: Birgitta Sundberg, 0560-161 11Sysslebäck: Malin Jansson 0560-166 44Stöllet: Ewa Persson, 0563-811 65

Foto: Inger Ryberg

Foto: Annastina Kapla

Birgitta Sundberg ute på en Boken Kommer-runda

Annalena Olsson (till höger i bild) bokpratar för de allra minsta och deras föräldrar. Från vänster Kristina Fridén med jonathan, Sofie Nilsson med Theo, Kristin Blom med Mischa, Ida Henriksen med Leah och Maria Andersson med Otto.


Är du student?Biblioteket är en självklar utgångs-punkt för dig som studerar. Vi har ett trådlöst nätverk för dig som har en egen dator och det finns även ett antal bokningsbara datorer. Vi erbjuder våra studenter en lugn och trivsam studiemiljö. Vi köper in en del av de kursböcker som efterfrå-gas, dock inte all kurslitteratur. Det går bra att lämna inköpsförslag till oss. I vissa fall kan böcker lånas in från bibliotek utanför länet. Behö-ver du hjälp att söka böcker eller information så hjälper vi gärna till. Kontakta ditt närmaste bibliotek om du har några frågor som rör dina studier.

AGNeTA STRANDBeRG


[email protected]

Foto: AnnaStina Kapla

Välkommen att använda vårt trådlösa nätverk


Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Några enkla åtgärder kan rädda liv.

Klipp dina träd och buskar - du kan rädda liv! du som fastighetsägare har vissa skyldigheter. om något händer på grund av skymd sikt, skymda trafikmärken eller skador på snöröjningsfordon, är det du som fastighetsägare som är ansvarig. kommunen har, om vi är ägare till gatumarken, rätt till att ta bort grenar om de medför olägenhet.

utfart mot gatanVid utfarten bör du se till att dina växter inte är högre än 80 centime-ter från gatan inom markerad sikt-triangel.

Sikten ska vara fri minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan.

för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas”. Plan- och bygglagen 3 kap 17 §

uppmaning!Vi uppmanar alla fastighetsä-gare att snarast se över och åtgärda allt som hänger över på gator, och cykelvägar. Ni kan rädda liv! Om du har svårt att själv utföra arbetet eller inte kan få hjälp av någon att göra det, kan kommunen mot ersätt-ning utföra arbetet.

Har du frågor eller behöver hjälp med siktröjning, ring till gatuingenjör Ingemar Hallström, 0560-162 15 eller 070-640 76 15.

hörntomtOm din tomt ligger intill en gång-bana, cykelväg eller gata bör du se till att dina växter inte är högre än 80 centimeter i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 meter åt var-dera hållet.

tomt intill gatanHäck och buskar bör växa inom eget tomtområde.

Om du har buskar eller träd som sträcker sig ut över gatan eller gångbanan bör du se till att det finns fri höjd för trafikanterna.

den fria höjden som krävs är:• över gångbana och cykelväg, minst 3,6 meter • över körbana, minst 4,6 meter

”Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter


sedan skolstarten i januari 2012 kan man se torsby kommuns skolmatsedel och förskolemat-sedel även i mobiltelefonen.Vi ser detta som en service för våra elever som funde-rar över vad det är för mat i skolan. Dessutom tror vi att det kan vara bra för alla föräldrar som står i affären och ska handla middagsmat och vill veta vad barnen har fått till lunch. Det var just så som Andreas Egerup fick idén till en sk. app i mobiltelefonen.

Matsedlarna finns som en kostnadsfri applikation, en app, till Androidtelefon, Iphone och vissa Nokia- telefoner.

I dagsläget finns matsedlar i appen för följande skolor och förskolor: Stjerneskolan, Frykenskolan, Holmesskolan, Oleby skola, Aspeds skola, Östmarks skola, Kvistbergsskolan, förskolorna; Forsbacken, Skogsbacken, Kyrkbacken och Kilåsen.

så här hämtar du appen1. Gå in i din mobiltelefon (en smart phone). 2 a. Ladda ner från Android Market (för Samsung, HTC, Sony Ericsson etc). 2 b. Ladda ner från OVI Store (för Nokias Symbian och MeeGo modeller). 2 c. Ladda ner från App Store (för Iphone).3. Sök efter ”skolmaten”. Det är den som kommer från ”Egerup Produktion AB” du ska välja.

Första gången du startar appen ”Skolmaten”, måste du välja län, kommun och därefter skola/förskola. Det går att göra om valet om man till exempel har barn som går i olika skolor. Vill du läsa mer om detta kan du gå in på www.dinskolmat.se.

Matsedeln kommer förstås även i fortsättningen att finnas på Torsby kommuns webbplats, www.torsby.se/matsedel.

skolmatsedeln i mobiltelefon

ULLA BODéN

kökschef Bergåsen0560-160 89

[email protected]


Syftet var att kartlägga invånarnas syn på tre huvudområden. Dessa är uppdelade i olika frågeområden som i sin tur inrymmer specifika frågor.

Enkäten skickades per post till 500 slumpvis utvalda personer, kvinnor och män 18-84 år. Antalet besvarade enkäter blev 254 stycken, vilket motsvarar 51 % av urvalet. Sammanställningen av undersök-ningen presenteras också utifrån tre variabler: kön, ålder och bostadsort.

sammanfattningBetyget på huvudområdena blev så här (inom parentes är övriga kom-muners genomsnittliga betyg):• Torsby kommun som en plats bo

och leva på: 57 (60) 2008: 62 (64)• Torsby kommuns verksamheter:

56 (54) 2008: 54 (54)• Inflytande: 2011: 45 (41) 2008: 40

(40)

Jämfört med de 128 andra kommu-nerna har Torsby kommun ett något lägre betyg när det gäller en plats att bo och leva på, ett något högre betyg för kommunens verksamhe-ter och för inflytandet som kommu-nens invånare upplever sig ha.

36 procent av medborgarna i Torsby kommun kan starkt rekom-mendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 26 pro-cent vill avråda från det.

När de tre områdena jämförs med varandra ser vi ett mönster som visar sig generellt i både Torsby och

genomsnittet för övriga kommuner. Invånarna i Torsby kommun och i övriga kommuner ger bäst betyg till kommunen som en plats att bo och leva på, på andra plats kom-mer betyget till den kommunala servicen och på tredje plats kommer invånarnas upplevelse av att kunna ha inflytande i kommunen.

de olika frågeområdenaTittar man på resultaten på de olika frågeområdena som ingår i huvud-områdena ser man följande (inom parentes är övriga kommuners ge-nomsnittliga betyg):

torsby kommun som plats att bo och leva påNRi, helhetsbedömning 57 (60)Rekommendation: 58 (64)Trygghet: 71 (61)Bostäder: 58 (59)Kommersiellt utbud: 56 (60)Fritid: 56 (59) Kommunikationer: 48 (59)Utbildningsmöjligheter: 46 (58)Arbetsmöjligheter: 33 (47)

Torsbyborna ger ett högre betyg än övriga kommuner, på en faktor: Tryggheten (+10). Torsbyborna ger ett lägre betyg än övriga kommuner på sex faktorer: Störst (negativ) skill-nad är det i faktorerna arbetsmöjlig-heter (-14), utbildningsmöjligheter (-12) och kommunikationer (-11).

Män är något mer nöjda med bostäderna (+5) och tryggheten i

kommunen (+4) än vad kvinnorna är och ger en lite högre rekommen-dation av kommunen som en plats att bo och leva i (+4). Kvinnorna däremot är något mer nöjda med det kommersiella utbudet (+8) och utbildningsmöjligheterna (+4).

Generellt sett är de allra äldsta kommuninvånaren, 75 år och äldre, mer nöjda än dem som är yngre med de olika faktorerna som ryms i kom-munen som en plats att bo och leva i. Noteras kan dock att det är de yngsta (18-24 år) som gett högst betyg av åldersgrupperna, på faktorn ”trygg-het”.

Personer som bor i Torsby tätort är något mer nöjda än dem som bor på annan plats i kommunen. Personer som bott kort tid i kommunen (6-10 år) är något mer nöjda med de olika faktorerna än de som bott längre tid.

torsby kommuns verksamheterhelhetsbedömning: 56 (54)Räddningstjänsten: 81 (74)Vatten och avlopp: 79 (77)Renhållning och sophämtning: 72 (64)Gymnasieskola: 65 (59)idrott- och motionsanläggningar: 62 (59)Kultur: 61 (60)Bemötande, tillgänglighet: 60 (57)Förskola: 58 (63)Miljöarbete 55 (54)Grundskola: 54 (57)Gång- och cykelvägar: 51 (51)Gator och vägar: 50 (51)Äldreomsorg: 47 (53)Stöd till utsatta personer: 43 (48)

invånarna tyckte till i medborgarundersökningstatistiska Centralbyrån (sCb) gjorde i höstas en attitydundersökning bland kommunens invånare. undersökningen gjordes på uppdrag av torsby kommun. sCb har också gjort likadana undersökningar i 128 andra kommuner i sverige och man kan därför jämföra resultaten mellan oss och de andra.


sökningen är att bevara det som är bra och förbättra det som upplevs mindre bra.

vill du läsa mer?Vill du läsa mer resultat från med-borgarundersökningen? Det finns en särskild webbplats på Internet som Statistiska Centralbyrån lagt upp. Den heter www.medborgar- undersokning.scb.se och där finns alla resultaten från undersökningen, både för Torsby kommun och för alla de andra deltagande kommu-nerna också.

Torsbyborna ger högre betyg än övriga kommuner på sju faktorer: renhållning och sophämtning (+8), räddningstjänsten (+7), gymnasie-skola (+6), idrott- och motionsan-läggningar (+3), bemötande, till-gänglighet (+3), vatten och avlopp (+2) och kultur (+1).

Torsbyborna ger ett lägre be-tyg än övriga kommuner på sex faktorer: Äldreomsorg (-6), stöd till utsatta personer (-5), förskola (-5), grundskola (-3), miljöarbete (-1) och gator och vägar (-1).

Kvinnorna är i något mer nöjda än männen med kommunens olika verksamheter. De är mer nöjda än männen när det gäller t.ex. be-mötande och tillgänglighet samt förskolan. Männen är något mer nöjda än kvinnorna när det gäller gång- och cykelvägar, miljöarbetet och äldreomsorgen. Äldre invånare (65 år och äldre) är genomgående mer nöjda än de yngre, på de olika faktorerna. Personer som bor i ”annan tätort” är något mer nöjda med kommunens verksamheter än de som bor på annan plats i kom-munen.

Personer som bott i kommunen kort tid (3-5 år) är mer nöjda än de som bott längre tid med många av kommunens verksamheter. Dä-remot kan noteras att de som bott längst i kommunen (11 år eller längre) är mest nöjda med renhåll-ning och sophämtning samt gator och vägar jämfört med de som bott kortare tid.

Invånarnas inflytande i torsby kommunhelhetsbedömning: 45 (41)information, öppenhet: 60 (54)Tillgänglighet: 54 (51)Förtroende: 51 (47)Påverkan: 43 (40)

Frågeområdet ”invånarnas inflytan-de i kommunen” är både för Tors-bys del och övriga kommuner lägre än de två andra frågeområdena. Däremot ger Torsbys invånare ett

högre betyg än övriga kommuner på samtliga faktor: Information, öp-penhet (+6, förtroende (+4) tillgäng-lighet (+3), och påverkan (+3).

Kvinnorna är något mer nöjda än männen när det gäller möjlig-heterna till information och på-verkan, utom när det gäller frågan ”kontakt” då männen är mer nöjda. Det är de allra yngsta invånarna (18-24 år) som är mest nöjda av åldersgrupperna, på alla områden. Personer som bor i Torsby tätort är något mer nöjda än dem som bor på annan plats i kommunen. Personer som bott kort tid i kommunen (0-2 år eller 3-5 år) är något mer nöjda än de som bott längre tid, med möjligheterna till information och påverkan.

högre och lägre betygUtifrån ovanstående resultat så gick det att se att det fanns de kategorier med högre och lägre genomsnittsbe-tyg. Här nedanför visas de sju med högst och lägst genomsnittsbetyg (siffrorna inom parentes är övriga kommuners genomsnittliga betyg).

högre genomsnittsbetyg lägre genomsnittsbetygRäddningstjänsten: 81 (74)Vatten och avlopp: 79 (77)Renhållning och sophämtning: 72 (64)Trygghet: 71 (61)Gymnasieskola: 65 (59)idrott- och motionsanläggningar: 62 (59)Kultur: 61 (60) Gator och vägar: 50 (51)Kommunikationer: 48 (59)Äldreomsorg: 47 (53)Utbildningsmöjligheter: 46 (58)Arbetsmöjligheter: 33 (47) Påverkan: 43 (40)Stöd till utsatta personer: 43 (48)

vad händer nu?Hur jobbar kommunen vidare med resultaten från medborgarunder-sökningen?

Kommunstyrelsen och alla poli-tiska nämnder får en redovisning av resultaten. Målet med under-

ANNeTTe LAURiTzeN KARLSSON

informationsstrateg0560-160 04

[email protected]

Illustration: Birgitta Brorson


Under våren 2012 kommer kommunens nämnder och styrelser att arbeta vidare med kommunfullmäktiges mål. De kommer att bryta ner dem och göra dem mer konkreta för den verksamhet som nämnden bedriver.

Därefter, från hösten 2012, kommer förvaltningarna att ytterligare bryta ner och konkretisera målen för olika avdelningar och grupper. Vi kommer att lägga ut dessa olika mål på vår webbplats, allt eftersom de blir formulerade.

Vill du veta mer om den övergripande visionen och målen, kontakta biträdande kommunchef Anders Björck, tfn 0560-160 86.

Vill du veta mer om arbetet på nämndnivå, kontakta respektive förvaltningschef. Omsorgen: Ulf Johansson. Barn- och utbildning: Fredric Norlin. Miljö-, bygg- och räddning: Torbjörn Almroth eller Pär Maltesson. Kommunstyrelsen: Anders Björck. Samtliga nås via växeln 0560-160 00.

kommunfullmäktige antog den 23 januari 2012 mål och vision för torsby kommun för åren 2012-2020. arbetet hade föregåtts av ett brett deltagande från invånare, företagare och föreningsliv genom ett flertal dialogmöten på olika platser runt om i kommunen.

Torsby kommuns vision och mål Till 2020



[email protected]

Illustration: Birgitta Brorson


vision 2020I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar

huvudmål 2020• Torsby är en framgångsrik och attraktiv kom-

mun för invånare, företag och besökare• Torsby kommuns befolkningsutveckling är

positiv• Torsby är en miljömedveten kommun

delmål: infrastruktur/kommunikationer• Bra IT-infrastruktur• Bra tågförbindelser mellan Torsby och Karlstad• Bra bussförbindelser inom, till och från kom-

munen• Fler gång- och cykelvägar• Väl utvecklat flyg• Utbyggd och höjd standard på väg- och järn-

vägsnätet

delmål: samhällsservice• Hög kommunal service till invånare, besökare

och näringsliv• Hög planberedskap för expansion och nyetab-

leringar• God offentlig och kommersiell service

delmål: boende och livskvalitet• Attraktiva boenden och goda boendemiljöer• Bästa folkhälsan i Värmland• Fortsatt satsning på friskvård• Fokus på barns och ungdomars behov, möjlig-

heter och intressen• God tillgänglighet för personer med funktions-

nedsättningar• God livskvalitet för alla åldrar• Bra fritid- och kulturutbud med kommunal

stimulans• Attraktiva tätorts- och gatumiljöer

delmål: näringslivsklimat• Torsby kommun är en bra företagskommun• Gränshandeln och besöksnäringen är viktig

och utvecklas positivt• Torsby är ett starkt och levande handelscen-

trum• Fler arbetstillfällen inom den privata sektorn• Hög servicegrad till företag i expansion och vid

nyetableringar• Kommunen kan konkurrensutsätta den egna

verksamheten, om syftet är att minska kostna-den och/eller höja kvaliteten

• Upphandlingsförfarandet ska göras mer till-gängligt för lokala leverantörer/producenter

delmål: kompetens och kvalitet• Kommunen har en attraktiv gymnasieskola

med hög kvalitet i sin verksamhet• Fortsatt satsning på kompetensutveckling • Varumärket Torsby upplevs som ett av de star-

kaste i Sverige

delmål: hållbar utveckling• Minskat beroende av fossila bränslen• Fortsatt satsning på energieffektiviserande åt-

gärder

värdegrund(Antagen av kommunfullmäktige 2006-10-26 § 93)• respekt för alla människors lika värde.• hänsynstagande till människors självbestäm-

mande, värdighet och integritet i alla situatio-ner.

• ett respektfullt, jämlikt, empatiskt och engage-rat bemötande av människor.

• verksamheter som genomsyras av en huma-nistisk grundsyn och att prioriteringar utgår från behov oavsett individens förmåga att ut-trycka det.


• Linje 207 må-fr ny tur: Torsby resecentrum (8.00) – Torsby, Kyrkogatan – Kollerud - Fensbol – Östra Vadje – Överbyn – Norra Överbyn – Vitsand – Kristinefors – Nyskoga – Bjurberget – Kindsjön – Bograngen – Letafors – Sysslebäck Centrum (09.50)• Linje 207 må-fr, ny tur: Sysslebäck Centrum (11.00) – Letafors – Bograngen – Kindsjön – Bjurberget – Nyskoga – Kristinefors – Vitsand - Norra Överbyn – Överbyn – Östra Vadje – Fensbol – Kollerud – Torsby, Kyrkogatan – Torsby resecentrum (12.30)• Linje 209 må-fr, ny tur: Torsby resecentrum (11.45) – Kollerud – Utterbyn – Fensbol – Åsteby – Överbyn – Stöllet, Konsum – Värnäs Q8 – Sysslebäck Centrum (13.15)• Linje 209 lördag, inte längre anropsstyrd, utan linje-trafik: Torsby resecentrum (15.15) – Kollerud – Utterbyn – Fensbol – Åsteby – Överbyn – Stöllet, Konsum – Värnäs Q8 – Sysslebäck Centrum (16.45)• Linje 209 må-fr, ny tur: Sysslebäck Centrum (09.50) – Värnäs Q8 – Stöllet, Konsum – Överbyn – Åsteby – Fensbol – Utterbyn – Kollerud – Torsby resecentrum (11.25)• Linje 209 lördag, inte längre anropsstyrd, utan linje-trafik: Sysslebäck Centrum (13.45) – Värnäs Q8 – Stöllet, Konsum – Överbyn – Åsteby – Fensbol – Utterbyn – Kollerud – Torsby resecentrum (15.10)• Linje 211 må-fr, ny tur: Sysslebäck Centrum (09.00) – Kärrbackstrand – Höljes handel (09.25)• Linje 211 må-fr, ny tur: Torsby resecentrum (11.45) – Värnäs Q8 – Ambjörby Skogsstjärnan – Backebo – Likenäs, Allköp ICA – Dalby kyrka – Branäs – Sysslebäck Centrum (13.15)

• Linje 211 må-fr, inte längre anropsstyrd, utan linjetra-fik: Höljes handel (09.25) – Kärrbackstrand – Sysslebäck Centrum – Branäs – Dalby kyrka – Likenäs, Allköp ICA – Backebo – Ambjörby, Skogsstjärnan – Stöllet Rv 62 – Stöl-let, Konsum – Stöllet Rv 62 – Värnäs (10.35)– Torsby rese-centrum (11.25). Sträckan Värnäs – Torsby är helt ny.

tidtabellerDetaljerade tidtabeller finns på www.varmlandstra-fik.se där även alla andra buss- och tågförbindelser i Värmland finns. Direktlänk är varmlandstrafik.se/tidtabeller/nord. I pappersform finns tidtabellerna att hämta på Torsby resecentrum (busstationen) och på OKQ8 i Sysslebäck och vanligen på bussen också.

biljetterDu använder samma slags biljetter som du använder på Värmlandstrafiks övriga bussar och tåg, dvs. års-kort, månadskort, respass, SMS-biljett eller enkelbiljett betalad med bankkort. Från och med 1 januari 2010 kan man inte längre betala med kontanter på Värmlandstra-fiks bussar. Respass (som ger dig 33% rabatt på priset) kan du köpa på t.ex. Torsby resecentrum, TorsbyJouren i Torsby, OKQ8 i Sysslebäck, eller på något av de andra försäljningsställena som finns i länet, och på bussen.

Om du vill veta mer om tider, biljettpriser etc. ring Värmlandstrafiks trafikupplysning tfn 0771-32 32 00 (kos-tar 1 markering) öppet kl. 6-22 mån-fre och 8-18 lör-sön.

Utökade bussförbindelser i Klarälvdaleni slutet av förra året startade den bussturlista som gäller för norra värmland till och med 8 decem-ber 2012. i den fanns en del nyheter, t.ex. nya turer och turer som tidigare varit anropsstyrda men som nu är linjetrafik. Några exempel på nyheterna finner du här.



[email protected]

Foto: Annette Lauritzen Karlsson


göran enqvist, ny vd för torsby bostäder ab.Mitt namn är Göran Enqvist, ny VD för Torsby Bostäder AB. Född och uppväxt strax nordost om Sunne, Askerudsäter. Numera bor jag i Karlstad, flyttade dit 1978. Min fritid spenderar jag helst på golfbanan, i naturen eller på resor, och då gärna med en bra bok i bagaget. Jag har en teknisk utbildning kompletterad med företagsekonomi och ledarskaps-utbildning. Jag kommer närmast från två uppdrag inom Hammarö kommun, 2006 – 2008 var jag för-valtningschef för miljö- och bygg-förvaltningen, 2008 – 2011 var jag vd för kommunens energibolag, under 2008 delade jag på tjänsterna. Dess-förinnan projektledare inom försvar-makten.

Jag har blivit mycket väl mottagen av såväl min styrelse, fd. vd, mina medarbetare, våra samarbetspartners samt våra kunder/ hyresgästerna. Jag ser fram emot att få vara med och påverka bostadsförsörjningen inom Torsby kommun under de komman-de två åren. Är det något du undrar över är du välkommen att ringa mig på 0560-272 45 eller sända e-post till [email protected]

medarbetareNya

stefan olsson, ställföreträdande

räddningschefJag heter Stefan Olsson och är nytill-

trädd ställföreträdande räddnings-

chef efter Pär Maltesson som överta-

git ansvaret som räddningschef. Mitt

ansvarsområde är utbildningar både

internt och externt, övningar inom

den egna organisationen, hälsoun-

dersökningar, tester m.m.

Jag har arbetat inom Torsby kom-

mun sedan jag slutade skolan 1992,

jag arbetade på tekniska avdelning-

en som fastighetsskötare. År 2000

började jag arbeta som deltidsbrand-

man vid stationen i Torsby. Genom

räddningstjänstens försorg vidareut-

bildade jag mig till förman 2007 för

att därefter, 2010 utbilda mig vidare

till högre befäl inom räddningstjäns-

ten.Jag är uppväxt i Torsby och bor

där med min familj som består av

fru, barn och två bonusbarn. Fritiden

ägnas åt att snickra och småpyssla

med villan. Välkommen in på brandstationen i

Torsby där jag har mitt kontor för ett

besök. Du kan också nå mig på 0560-

161 21 eller [email protected]

ida Carle, områdeschef inom handikappomsorgenJag heter Ida Carle och har sedan i augusti förra året arbetat som områdeschef inom handikapp-omsorgen. Jag är utbildad socionom, med inriktning administration och ledarskap. Mina ansvarsområden är två av kommunens gruppbostäder, ledsagarservice, kontaktpersoner och kontaktfamiljer.

Jag är född och uppvuxen i Tors-by, men sedan nästan sex år tillbaka bor jag i Rottneros tillsammans med min sambo i ett eget litet hus.

Jag finns på Valbergsgården och du kan nå mig på telefon 0560-161 49 eller via e-post [email protected]


Det finns olika skäl till varför kon-sumenter vill byta bank. Exempel-vis så är man missnöjd med sitt banks bemötande då man ser att andra banker erbjuder bättre priser, räntor och andra förmåner i sin marknadsföring. Själva bankby-tet skall ta max tre dagar. Banken ser till att dina konton hos gamla banken avslutas och pengarna förs över, samt att övriga tjänster sägs upp.

Att det går så pass fort att byta bank är för att det finns en ge-mensam bankrutin för så kallade inlåningskonton med tillhörande tjänster, exempelvis autogiro, kort, giro och Internetbank. Din nya bank talar om vilka uppgifter som du som konsument skall ta fram för att bytet skall gå smidigt. Det enda man själv måste ordna med är att lägga upp E-fakturor i sin nya Internetbank.

Alla banker har gemensamma checklistor så att byten mellan ban-ker ej skall försvåras och ställa till med komplikationer. Vill du även byta bank för dina lån, fonder och övriga värdepapper så hjälper även din nya bank till här också. Dock kan detta ta lite längre tid än tre dagar.

Nedan följer en checklista från Svenska Bankföreningen över vilka uppgifter som du som konsument behöver ta fram:• Årsbesked/Kontoutdrag• Kort och krediter (dina betalkort)• Autogiron (uppgifter)• Tjänster/Överföringar (allt som

berör din gamla bank)• Säkerhetsdosor (för Internet-

bank)• Privatgiroblanketter• Checkar• BankbokKälla: Svenska Bankföreningen

mer info:www.kosumeternas.se www.swedishbankers.se www.karlstad.se/konsument

Jane Ullman, Elisabeth Eklo, Ulf Stefansson, Ina JohanssonBesöksadress: Kungsgatan 12/ Stora torget, KarlstadÖppet: Mån – Ons kl. 11-16Tor kl.11-17, Fre kl.11-15Tel.tid: Mån – Fre kl. 11-12 och 13-15Tfn: 054 – 540 46 83, 054 – 540 46 84, 054 – 540 46 82, 054 – 540 46 81Fax: 054 – 18 59 20E-post: [email protected]

tänk också på att• Är ni flera kontohavare krävs medgi-

vande (fullmakt) från samtliga konto-havare.

• Om du har lagt in kommande be-talningar i din banks Internettjänst kommer dessa inte att följa med automatiskt utan måste läggas upp via din nya banks Internettjänst.

• har du e-fakturor via din gamla banks Internettjänst är det viktigt att du själv avslutar dem. Du måste själv sedan lägga upp e-fakturorna via din nya banks Internettjänst. Skriv därför gärna ut uppgifter om de företag du får e-faktura från. Vill du behålla kopior på dina tidigare e-fakturor är det också viktigt att du skriver ut eller sparar dem i din egen dator.

• Var uppmärksam på e-fakturor som kommit in till din gamla banks Inter-nettjänst innan den stängs. Du måste betala dem för att undvika eventuell påminnelseavgift. E-fakturor som skickas ut efter att Internettjänsten i din gamla bank stängts kommer istället skickas ut som pappersfaktu-ror till dess att du hunnit nyregistrera dem hos din nya bank.

• Om du har en e-legitimation (BankiD, Nordea eller Telia genom SeB) så fungerar denna oberoende av bank till utgångsdatum. Därefter kan du beställa en ny e-legitimation i din nya bank.

• Om du har ett bankfack som betalas genom en överföring från ett konto i din gamla bank behöver du lösa betalningen på annat sätt om du vill ha kvar bankfacket alternativt avsluta bankfacket.

• Om du har ett skogskonto, ta med kontoutdrag där ursprungliga be-skattningsåret framgår.

Källa: Svenska Bankföreningen

Byta bank, hur går det till?Just nu är byte av bank på tapeten och många konsumenter kom-mer med frågor kring detta och upplever det som krångligt. Är det verkligen krångligt kan man fråga sig? svaret på denna fråga är att det inte alls är krångligt. du vänder dig till din ”nya” bank så hjäl-per de till med det praktiska. själva bytet är såklart kostnadsfritt.


ekonomiska läget

ett år av osäkerhet ... inte minst på grund av den europeiska skuldkrisen ligger bakom oss. Totalt har kommunen under 2011 bedrivit verksamhet för över 850 miljoner. Dessa har vi finansierat genom att vi fått intäkter från våra affärsverksamheter på över 210 miljoner. Resterande 640 miljoner har vi betalat med skatteintäkter och statsbidrag.

År 2011 har varit ett spännande år med många nya utmaningar. När det gäller ekonomin har nästan alla verksamheter klarat sina åtaganden inom ramen för budgeten. Det var bara omsorgsförvaltningen och tekniska avdelningen som har haft svårt att klara sin ekonomi.

Verksamheternas nettokostnader har dragit över budget med nästan 16 miljoner. Våra skatteintäkter, bidrag och räntor blev ca 5 miljoner bättre än budget. Det betyder att vårt resultat blev nästan 11 miljoner sämre än tilltänkt. Vi ”stängde böckerna” för Torsby kommun med ett resultat på 2,8 miljoner, vilket är nog det sämsta resultat sedan 2003.

Särskild i tider av finansiell oro ökar betydelsen av stabil ekonomi och kostnadseffektiv verksamhet. Ett så magert resultat är ett bekymmer främst för framti-den. De förutsättningar som vi har räknat med för 2012 stämmer inte längre. Ett överdrag av en budget föränd-rar även framtida planering. Vi behöver nu inte enbart arbeta med de utmaningar vi har under 2012 utan även med den för stora kostymen från 2011. Och för 2012 är utrymmen tämligen begränsade. Ett överdrag i samma storleksordning som 2011 skulle dra oss ekonomisk i den lägsta ligan.

ANGeLA BiRNSTeiN

ekonomichef0560-160 28

[email protected]



[email protected]

grattis till vinnarna i kors-ordstävlingeni förra numret av torsby nu, nr 6 2011 hade vi för första gången med ett korsord i torsby nu. den som önskade kunde sända in sitt ifyllda korsord och vara med i dragning av 10 vinster. här kommer vinnarna, de är underrättade: Britt-Lis Adolfsson Torsby Vira Andersson Bograngen Hjördis Ferguson Torsby Gunilla Gustafsson Västra Vadje Gunvor Hackman KälkerudAnita Henriksson Torsby Britta Johansson Torsby Sigvard Lundin StölletJan Norman Östmark Ingela Persson Ambjörby

Priset till alla är Berit Juhls helt färska bok ”Follow that dream” om Anna Pia Karlsson, innehavare av Memphis Café i Östmark. (Boken är på svenska och översatt har den, den härliga titeln ”Följ din dröm”.) Anna Pia har verkligen följt sin dröm på så många sätt, jag tror vi alla har något att lära oss där. Att följa våra dröm-mar, i stort och smått.

Tack för din medverkan i korsords-tävlingen! Alla ni som lämnade in.

32 TORSBY NU NR 1 - 2012 I Torsby kommun finns över 300 föreningar. En av dem är Ångrike Fryksdalen som här presenterar sig.

föreningen ångrike fryksdalen bildades 1997 med syfte att bygga upp och driva en upplevelsepark i oleby, som ska levande-göra fryksdalens historiska industri- och transporttekniska tradition.ångrike vill belysa träindustrins betydelse för vår bygd och för hela sveriges ekonomiska utveckling, genom att ge exempel på de tekniska lösningar som ledde fram till ångsågverkens storhetstid.

hjärtat i hela upplevelseanläggningen är den kompletta ångsågen som drivs av en ångmaskin, byggd i Jönkö-ping 1901, och som tidigare har drivit fridhems ångsåg i torsby. maskinen användes fram till 1978, och fridhem var då det sista sågverket i sverige som drevs kommersiellt med en ångmaskin som kraftkälla.

Som ett komplement till ångsågen finns också en liten smalspårig industrijärnväg, med bibana som leder ner till frykens strand och ångrike ångbåtsstation.

Efter flera års uppbyggnads- och renoveringsarbete och med otaliga ideella arbetstimmar nedlagda, nådde för-eningen en viktig milstolpe under den förra sommaren. lördagen den 27 augusti 2011 invigdes nämligen den återuppbyggda och fungerande ångsågen i oleby!

föreningens plan för 2012 är att fortsätta utvecklingsar-betet kring ångsågen, genom att komplettera den stora ramsågen med ett kantverk. detta ska drivas av en separat tändkulemotor som också lär bli en sevärdhet. vi ser gärna att vi kan utöka föreningens medlemsskara. vi vänder oss inte enbart till personer med ett renodlat teknikhistoriskt intresse, utan även till människor med ett allmänhistoriskt och socialt intresseperspektiv. framför allt hoppas vi kunna intressera flera yngre personer, eftersom vi anser att de äldre bär ett viktigt arv och att den kunskap som de har bör föras vidare av nya traditionsbärare.

årsavgiften är 150:- för vuxna och 50:- för ungdom under 18 år.

föreningen ångrike fryksdalen, oleby 190, 685 92 torsby

kontaktperson: karl-erik fryklund, tel. 070-287 16 27

Foto: Inger Vahlqvist Jansson

Sågaren Bengt

Hjälpsågaren Stefan

Eldaren Karl-Erik

Maskinisten Lennart

torsby nu 2012:1

Documents