detaljplan fÖr torsby 4:44 m.fl. (hammaren) · 2017. 6. 13. · torsby 4:44 m.fl. (hammaren) ......
TRANSCRIPT
Diarienummer
2017-06-02 MBR-2014-297
Plan- och genomförandebeskrivning
DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:44 m.fl. (Hammaren) Torsby kommun Värmlands län
2
Innehåll 1 HANDLINGAR ................................................................................................................ 4
2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG ...................................................................... 4
3 PLANDATA ...................................................................................................................... 5 3.1 Lägesbestämning och areal ...................................................................................................... 5
3.2 Markägarförhållanden .............................................................................................................. 5
3.3 Strandskydd enl. 7 kap. MB ..................................................................................................... 6
4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN ................................................ 7 4.1 Markens lämplighet .................................................................................................................. 7
4.2 Värdefulla områden .................................................................................................................. 7
4.3 Riksintressen .............................................................................................................................. 7
4.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål .......................................................................... 8
5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ....................................................................... 8 5.1 Mål och riktlinjer ....................................................................................................................... 8
5.2 Översiktliga planer .................................................................................................................... 9
5.2.1 Kommunövergripande Översiktsplan ÖP 2010 ...................................................... 9
5.2.2 Fördjupad översiktsplan för Torsby/Oleby .............................................................. 9
5.2.3 Program ....................................................................................................................... 10
5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden .................................................... 11
5.3.1 Planer som berörs inom den nya detaljplanen ...................................................... 11
5.3.2 Planer som gränsar mot den nya detaljplanen ...................................................... 12
5.4 Miljökonsekvensbeskrivning ................................................................................................. 14
5.5 Kommunala beslut i övrigt .................................................................................................... 14
6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR ...................................................... 15 6.1 Natur ......................................................................................................................................... 15
6.1.1 Mark och vegetation .................................................................................................. 15
6.1.2 Markbeskaffenhet ...................................................................................................... 15
6.1.3 Förorenad mark.......................................................................................................... 18
6.1.4 Radon ........................................................................................................................... 18
6.1.5 Risk för skred och höga vattenstånd ....................................................................... 18
6.2 Fornlämningar ......................................................................................................................... 19
6.3 Bebyggelseområden ................................................................................................................ 19
6.4 Offentlig och kommersiell Service ........................................................................................ 22
6.5 Tillgänglighet ........................................................................................................................... 22
6.6 Skyddsrum ............................................................................................................................... 22
6.7 Vattenområden ........................................................................................................................ 22
6.8 Gator och trafik ........................................................................................................................ 23
6.8.1 Gatunät, gång‐, cykel‐ och mopedtrafik ................................................................. 23
6.8.2 Kollektivtrafik ............................................................................................................ 23
6.8.3 Parkering, varumottag, utfarter ............................................................................... 23
6.9 Teknisk försörjning ................................................................................................................. 23
6.9.1 Vatten och avlopp ...................................................................................................... 23
6.9.2 Avfall ........................................................................................................................... 24
6.9.3 Värme .......................................................................................................................... 24
6.9.4 El ................................................................................................................................... 24
6.9.5 Tele och IT ................................................................................................................... 24
3
6.10 Störningar ................................................................................................................................. 25
6.10.1 Trafik och Buller ......................................................................................................... 25
7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE ........................................... 26 7.1 Miljömål .................................................................................................................................... 26
7.1.1 Begränsad klimatpåverkan ....................................................................................... 26
7.1.2 God bebyggd miljö .................................................................................................... 26
7.2 Miljökvalitetsnormer MKN ................................................................................................... 27
7.2.1 Utomhusluft ............................................................................................................... 27
7.2.2 Omgivningsbuller ...................................................................................................... 27
7.2.3 Vatten ‐ Vattendirektivet .......................................................................................... 28
7.2.4 Planens genomförande bedöms inte motverka att normen uppnås. Fisk‐ och
musselvatten ............................................................................................................... 29
7.3 Ekonomiska konsekvenser ..................................................................................................... 29
7.4 Sociala konsekvenser .............................................................................................................. 30
7.4.1 Jämlikhet och jämställdhet ....................................................................................... 30
8 GENOMFÖRANDE ....................................................................................................... 30 8.1 Organisatoriska frågor ............................................................................................................ 30
8.1.1 Tidplan: ....................................................................................................................... 30
8.1.2 Genomförandetid ....................................................................................................... 30
8.2 Ansvarsfördelning – Huvudmannaskap ............................................................................. 30
8.3 Avtal och fastighetsrättsliga frågor ...................................................................................... 30
8.4 Ekonomiska frågor .................................................................................................................. 32
8.5 Tekniska frågor ........................................................................................................................ 32
9 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ............................................................................... 32
4
1 HANDLINGAR Planhandlingar daterade 2017‐06‐02 består av:
1. Plankarta med bestämmelser (grundkarta ingår)
2. Plan‐ och genomförandebeskrivning
2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att komplettera befintlig bebyggelse med strand‐ och centrumnära och
därmed attraktiva bostäder. Ett annat syfte är att anpassa planen till ett program för
området runt Herrgårdsdammen där allmänheten tillförsäkras tillträde till och passage
längs strandområdet.
Björkallén från Herrgårdsparken .
5
3 PLANDATA
3.1 Lägesbestämning och areal Planområdet ligger i centrala Torsby samhälle vid den öster om Herrgårdsdammen. Här
finns fyra äldre bostadshus, den gamla smedjan och en del av kraftverksbolagets damm‐
byggnad. Planområdet har den begränsning som gäller för byggnadsplanen nr 003.
Planområdet omfattar ca 19 ha. På fotot finns ännu en trädridå mot vattnet men den har
senare avverkats och ersatts med några nya planterade träd.
3.2 Markägarförhållanden Fastigheten Torsby 4:44 ägs av planintressenten, Torsby Bostäder AB.
Fastigheterna Hammaren 1, Torsby 4:35 (med tre lägenheter), samt städet 1 och 2 är i
privat ägo.
Fastigheten Torsby 1:51 lotten 2 ägs av Fortum.
Planområdet
6
3.3 Strandskydd enl. 7 kap. MB Inom hela det nya planområdet är strandskyddet generellt upphävt inom de för området
hittills gällande detaljplanerna. Enligt den lag som gäller från 1 juli 2009,
(7 kap. 18 g § MB), återinförs automatiskt strandskyddsbestämmelser inom delar av
aktuellt planområde vid upprättandet av ny detaljplan. Av denna anledning har
strandskyddets upphävande aktualiserats i planarbetet.
I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt miljöbalken 7 kap. för ett
område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk
på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (4 kap. 17 §
plan‐ och bygglagen).
Detta gäller inte enligt samma paragraf om området omfattas av länsstyrelsens
beslutanderätt enligt 7 kap. första stycket i miljöbalken:
I miljöbalken sägs att länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva
strandskyddet i ett område om området som enligt plan‐ och bygglagen avses att
omfattas av en detaljplan skyddas av andra bestämmelser i kap 7 MB och skyddet har
beslutats av någon annan än kommunen. Något sådant skydd finns inte i området.
Fortfarande gäller att vid upphävande ska särskilda skäl ska anföras.
Planområdet har sedan tidigare tagits i anspråk på ett sätt som gör att innebörden av de
åtgärder som anges i den nya planen inte negativt påverkar syftet med strandskyddet.
Marken är ianspråktagen och hittillsvarande användning har i en del av planområdet
hindrat allmänhetens tillträde till strandområdet medan framtida markanvändning enligt
planförslaget i stället underlättar tillträde till stranden med strandpromenad och
parkmark.
Därför hävdas dessa omständigheter, att marken redan tagits i anspråk på ett sätt som
saknar betydelse för strandskyddets syften och att marken behöver tas i anspråk för att
tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet
samt det angelägna intresset av utveckling av tätorten som särskilda skäl för att upphäva
strandskyddet, (7 kap. 18 c § miljöbalken).
Strandskyddet upphävs i kvarters‐ och gatumark genom delbeslut i samband med
kommunfullmäktiges antagande av planen. Detta anges i kungörelse inför
granskningsskedet enligt 5 kap. 18 § plan‐ och bygglagen (version före 2015‐01‐01).
7
4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN
4.1 Markens lämplighet Marken används för närvarande i huvudsak såsom syftet med planen beskrivs. I gällande
plan finns byggrätt för bostäder. Byggrätten är begränsad på så att nybyggnader
försvåras. Utökade ytor i begränsad omfattning behövs för att komplettering med
ytterligare byggnader ska kunna göras.
En ny detaljplan reglerar markanvändning i princip fortsatt som tidigare men tar större
hänsyn till allmänna intressen. Planen möjliggör att tätortsnära strandpromenad och
parkområde kan anordnas längs stranden. Gränsdragningen för park och byggbara
områden justeras något och planen moderniseras med bl. a. krav på varsamhet och skydd
för befintlig bebyggelse.
4.2 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2‐5 §§ ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga
områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig
skada.
Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur‐
eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt miljöbalkens 3 kap. 6 §, så
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av
grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Genom att nya parkområden och strandpromenad möjliggörs i planen bedöms dessa
tätortsnära friluftsintressen särskilt ha beaktats.
4.3 Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5‐8 §§ och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett
nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot
påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som
hotar riksintressena.
Det övergripande ställningstagandet från Torsby kommun är att samtliga riksintressen
ska skyddas och att verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresses värden inte får
komma till stånd.
Målet enligt den kommunövergripande översiktsplanen är att kommunen ska säkerställa
att riksintressen skyddas mot påtaglig skada. I ÖP 2010 rekommenderas att vid all typ av
planering och lovgivning ska riksintressena skyddas.
Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby
kommun har i Miljöbalkens ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och
vatten för vissa områden i landet” pekats ut som riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Inom dessa områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, in‐
tressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller
andra ingrepp i miljön, 4 kap. 2 § MB. Ett sådant riksintresse ingår inte men gränsar i dess
södra del mot planområdet.
8
4.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Av 5 kap. 3 § MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de normer
som har meddelats enligt 5 kap. 1 § MB uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd,
godkännanden, dispenser och anmälningsärenden. De ska också se till att normerna
uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning
ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna.
En bedömning av hur miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen påverkas görs i
kapitel 7 ”Konsekvenser av planens genomförande”.
5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
5.1 Mål och riktlinjer Arbetet med att formulera vision och strategi för Torsby kommun har pågått under
hösten 2011 och kommunfullmäktige antog 2012‐01‐23, ”Vision och mål 2020” vilka fick
laga kraft 2012‐02‐22.
Den övergripande visionen är att ”I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga
drömmar”.
Två av tre huvudmål är nu att ”Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun, för
invånare, företag och besökare” och att ”Torsby kommuns befolkningsutveckling är
positiv”.
Bland några delmål som bedöms relevanta i det nu pågående planarbetet angående t.ex.
”Infrastruktur och kommunikation” finns ”Fler gång‐ och cykelvägar” och för
”Samhällsservice” finns ”Hög planberedskap för expansion och nyetableringar” vidare
för ”Boende och livskvalitet” kan nämnas ”Attraktiva boenden och goda boendemiljöer”,
”God livskvalitet för alla åldrar”. Delmålet ”Attraktiva tätorts‐ och gatumiljöer” hör till
de mest aktuella i detta sammanhang.
Utöver det konkreta syftet med planen syftar också den nya detaljplanen till att bidra till
att nå dessa delmål.
9
5.2 Översiktliga planer
5.2.1 Kommunövergripande Översiktsplan ÖP 2010
Översiktsplanen för Torsby kommun fick lagakraft
2011‐03‐25. Planområdet ingår här i utredningsområde
15 Torsby/Oleby.
Rekommendationen för U15 är att en ny fördjupad
översiktsplan bör arbetas fram då den nu gällande i flera
fall blivit otidsenlig.
Utdrag ur Översiktsplan för Torsby kommun.
5.2.2 Fördjupad översiktsplan för Torsby/Oleby
Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för Torsby ‐ Oleby antogs av Torsby kommunfullmäktige
2003‐06‐26 och planen fick lagakraft 2003‐07‐23. I den fördjupade översiktsplanen sägs
angående bebyggelse att
”Torsby och Oleby tätorter ska erbjuda en god livsmiljö för människors bo‐
sättning och näringslivets utveckling.
Bostäder i attraktiva lägen (t ex närhet till vatten) ska eftersträvas. Planeringen
ska ge förutsättningar för god kontakt mellan bostäder och arbetsplatser, närhet
till samhällsservice samt naturområden.
För både befintliga och nya bostadsområden ska så långt möjligt tillses att de
boende inte utsätts för hälsorisker i form av buller, avgaser, allergiframkallande
ämnen, magnetfält från kraftledningar, miljöstörande verksamhet eller risker för
olyckor med farligt gods.
Arbetsplatsområden/tomtmark för olika slags företag skall kunna erbjudas i
attraktiva lägen och med goda transportmöjligheter till nära och fjärran mål.”
Angående fritid sägs att ”tillgång till naturområden för rekreation och friluftsliv i form av
närströvområden ska finnas. Goda förutsättningar för motions‐ och breddaktiviteter ska
även finnas.” Den nya planen bedöms följa rekommendationerna.
Utdrag ur Fördjupad Översiktsplan
för Torsby och Oleby.
Planområde
10
5.2.3 Program
Torsby kommun lät under våren 2014 sammanställa ett Planprogram för Herrgårds‐
dammen. Programhandlingarna beskriver hur området kring Herrgårdsdammen i
centrala delen av tätorten Torsby ska utvecklas och hur marken ska användas i framtiden.
I Torsby tätort finns ett stort behov av centrumnära bostäder i olika upplåtelseformer.
I programmet föreslås två områden utredas vidare för bostäder.
Ett samråd genomfördes sommaren 2014. Alla som kände sig berörda fick efter inbjudan i
Torsbybladet möjlighet att skicka in förslag och synpunkter. Programmet godkändes
2014‐12‐15 av kommunfullmäktige.
De övergripande målen för hela planområdet är att:
1. Stärka och i högre grad dra nytta av områdets attraktivitet.
2. Skapa mötesplatser och aktivitetsområden.
3. Skapa förutsättningar för attraktiva och servicenära bostäder.
Syftet med planeringen är att stärka attraktiviteten för de centrala delarna i Torsby och
främja områdets användning för rekreation och friluftsliv. Andra syften med programmet
har varit att undersöka möjligheter för bostäder i attraktiva, servicenära lägen och att ge
underlag för fortsatt planering med en eller flera detaljplaner runt Herrgårdsdammen.
Bruksallén inom kvarteret Hammaren är ett centralt beläget bostadsområde. En viss
förtätning föreslås för att möjliggöra byggnation av fler centrumnära bostäder. Nya
byggnader anpassas efter omgivande byggnaders karaktär. Området närmast stranden
bevaras som grönstråk med nya promenadstråk utefter vattnet tillgängligt för
allmänheten.
Programkarta – markanvändning
Planom‐
råde
Hammaren
11
5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden
Planområdet berör direkt endast detaljplan nr 003.
Intilliggande planer som gränsar mot planområdet är nr 030, 032, 055 och 119.
Området utanför planområdet mot väster i Herrgårdsdammen ligger utom detaljplanerat
område.
5.3.1 Planer som berörs inom den nya detaljplanen
Nr 003: Lantmäteriets beteckning 17‐Tor‐85, byggnadsplan Kvarnen Tingsbacka m.fl.
Planen fick laga kraft 14 sept. 1947.
Området närmast vattnet ska vara
allmän plats för park och plantering.
Mellan parkområdet och Östmarks‐
vägen anges markanvändning för
bostadsändamål. Planen hade som
syfte att ersätta äldre stadsplaner,
som i vissa delar saknade aktualitet.
Större delar av den ursprungliga
planen är ersatta av senare
detaljplaner.
032
119
055
utom plan
12
5.3.2 Planer som gränsar mot den nya detaljplanen
Nr 030: Lantmäteriets beteckning 17‐TOR‐189,
stadsplan för kvarteret Forsbacken m.m.
Planen fick laga kraft 1963‐11‐19.
Syftet med planen var bl.a. att en del av nuvarande fastigheten Forsbacken 2 försågs
med markanvändning ”Tm” vilket möjliggjorde etablering av en drivmedelsanläggning
eller med dåvarande språkbruk, en bensinstation. En sådan drivs också för närvarande på
platsen.
En del av stadsplanen som ännu gäller utgörs av gatumark och denna gränsar mot det
nya planområdet.
Nr 032: Lantmäteriets beteckning 17‐TOR‐190,
stadsplan för delar av Kyrkogatan, Vitsandsvägen, Tingshusgatan, Järnvägsgatan och
Östmarksvägen samt kv. Mejeristen och Halla m.fl.
Planen fick laga kraft 1964‐01‐03.
Planens syfte var att möjliggöra breddning och viss ombyggnad av gator i då befintligt
läge. Ombyggnad gällde särskilt Östmarksvägen. Det är också Östmarksvägen inom
denna stadsplan som gränsar mot det nya planområdet.
Utsikt från norr mot Torsby 4:44 – över Östmarksvägen
13
Nr 055: Lantmäteriets beteckning 17‐J‐544,
stadsplan för Kv Forsbacken (Stg 95, 96 och 97 samt 58 D).
Planen fick laga kraft 1974‐10‐22.
Planens syfte är att ett område söder om Gräsmarksvägen skulle användas som
fritidsområde och att också möjliggöra byggandet av en förskola, ”Forsbacken”.
Den del av stadsplanen som gränsar mot det nya planområdet utgörs av den allmänna
platsmarken, fritidsområde. Inom befintlig plan nr 003 finns ett kort stycke gatumark som
också ska ingå i den nya detaljplanen.
Nr 119: Lantmäteriets beteckning 1737‐P00/1,
detaljplan för Dammbacken.
Planen fick laga kraft 1999‐07‐19.
Planens syfte har varit att som s.k. ”städplan” ersätta de då äldre planerna som saknade
aktualitet.
Område NATUR – sett från södra dammfästet
Planen omfattar ett område med markanvändning allmän plats, NATUR, som direkt
gränsar mot det nya planområdet och som begränsas av stranden och Östmarksvägen.
I övrigt ingår i planen bostadsfastigheterna norr om Östmarksvägen från Järnvägsgatan
och vidare till Holmeskolan.
14
5.4 Miljökonsekvensbeskrivning Behovsbedömningen daterad 2015‐08‐18 visar att genomförandet av planen är begränsad
och så även dess sammanvägda miljöpåverkan varför en separat MKB inte får anses
motiverad. Den sammanvägda bedömningen är att någon fullständig och separat
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 § Plan‐ och bygglagen inte behöver
upprättas.
5.5 Kommunala beslut i övrigt (Noteras att referenser till plan‐ och bygglagen gäller den äldre plan‐ och bygglagen som gällt
mellan 2011‐05‐02 och 2014‐12‐31.)
Hammaren 1
Kommunstyrelsens samhällsutskott beviljade, 2009‐03‐24, plantillstånd för en detaljplan
4:44 (Herrgårdsdamen). Ärendet fick dock vila en tid till förmån för arbetet med en ny
detaljplan inom kvarteret Snickaren, ”Mejeriet”.
Kommunstyrelsens samhällsutskott beslutade 2014‐04‐14 att Torsby Bostäder AB får
positivt planbesked för att återuppta planeringen och upprätta detaljplan för
fastigheterna Torsby 4:44 m.fl. (Hammaren).
Miljö‐, bygg‐ och räddningsnämnden beslutade 2014‐04‐24 planförfarandet ska
genomföras med normalt planförfarande enligt 5 kap. 6‐37 §§ plan‐ och bygglagen och
utan programskede enligt 5 kap. 10 § plan‐ och bygglagen.
Torsby kommun lät under våren 2014 sammanställa ett Planprogram för
Herrgårdsdammen. Programmet godkändes 2014‐12‐15 av kommunfullmäktige.
(Programhandlingen omfattar också det nya planområdet.)
Miljö‐, bygg‐ och räddningsnämnden tog upp ärendet för beslut om samråd 2015‐08‐27
och om granskning 2016‐01‐19.
15
6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
6.1 Natur
6.1.1 Mark och vegetation
Större delen av området är de äldre planerna markerade som område för bostäder.
Bostadshus finns på fastigheterna Hammaren 1, Städet 1 och på Torsby 4:35 och 4:44. Till
dessa bostadshus finns uppvuxna trädgårdar.
På fastigheten Torsby 4:44 är trädgårdsområdet beläget närmast huset medan sly och äldre träd avlägsnats i området ner mot strandkanten varefter dessa ersatts av ett mindre antal nyplanterade träd.
I ett område söder om Gräsmarksvägen, nedanför smedjan finns vildvuxen lövskog som i
nordsydlig riktning genomkorsas av en gångstig.
6.1.2 Markbeskaffenhet
6.1.2.1 Geoteknisk undersökning
En geoteknikkonsult har under hösten 2007 inför planarbetet gjort en geoteknisk
undersökning och en utredning av förhållanden i den norra delen av planområdet.
Rapport och utredning ställdes samman 2008‐01‐10.
En ny rapport gjordes i juni 2015 vilken reviderades 2015‐06‐24.
Då fastigheten Städet 2 tillkommit inom planen har en kompletterande undersökning
gjorts 2015‐07‐29.
Undersökningspunkternas lägen har stakats ut från befintliga byggnader och sedan mätts
in med GPS. Marknivån i undersökningspunkterna har inte avvägts. Marknivån har
bedömts utifrån kartunderlag erhållet från Torsby kommun.
16
Som underlag för undersökningen har tjänat en illustration daterad 2007-04-27.
Borrpunkter enligt geoteknisk undersökning
17
Jordartsförhållanden
Torsby 1:44
Jorden utgörs överst av ca 0,2 m fyllning av mulljord, växtrester och sand, i en undersök‐
ningspunkt består dock fyllningen av 0,8 m sandig mulljord. Därunder följer sediment be‐
stående av silt och/eller sand ned till 1 – 2 m under markytan, eventuellt med inslag av
lera. Lagret har mycket låg – medelhög relativ fasthet, normalt fastare mot djupet.
Under detta sedimentlager följer ett ca 1 m mäktigt lösare lager av silt och lera. Det har
noterats att silten och leran kan förekomma varvat. I leran har en vattenkvot på 30 % och
en konflytgräns på 40 % bestämts. Torrskorpan har även ha torrskorpekaraktär. Håll‐
fasthetsbestämning på leran har tidigare utförts inom kv Hammaren norr om aktuellt om‐
råde och där befunnits uppgå till minst 50 kPa.
Under leran/silten följer silt och/eller sand med minst medelhög relativ fasthet. Utförda
sonderingar har stoppat 3 – 5,5 m under markytan, i samtliga fall har stopp skett p.g.a.
jordens fasthet, dvs. ej stopp mot berg eller block. Laboratorieundersökningar har
omfattat benämning av upptagna jordprover samt enstaka bedömningar av vattenkvot
och konflytgräns.
Under ett ytligt lager av mulljord består jorden överst av sediment av sand, silt och/eller
torrskorpelera. Den relativa fastheten hos detta sedimentlager är ”mycket låg” till ”låg”.
I anslutning till den norra byggnaden är sedimentlagret 1 – 1.5 m och ökar vid den södra
byggnaden till uppemot 2.5 m (Torsby 1:44). Allmänt gäller att sedimentlagret under ca 1
m djup övergår i jord dominerad av silt och lera, där leran delvis endast uppvisar någon
torrskorpekaraktär. Vattenkvoten i leran har uppmätts till 30 – 35 %. Vingförsök har
utförts i leran i ett par punkter och skjuvhållfastheten överstiger här 50 kPa.
Under det övre sedimentlagret domineras jorden av främst silt, men även sand
förekommer. Den relativa fastheten hos jorden ökar också till medelhög – hög. Utförda
sonderingar har stoppat mot sten, block eller berg 3 – 5.5. m under markytan.
Städet 2
Marknivån inom undersökningsområdet varierar ca 1 m från öst till väst. Från den västra
delen av undersökningsområdet mot Röjdälven faller marknivån från ca +81 m till
ca +72 m. Området utgörs till stora delar av trädgårdsmark som omger en grusad köryta.
Mot Röjdälven i väst övergår marken i skogsmark. Inom undersökningsområdet finns ett
uthus. I övrigt finns öster om byggnadsläget ett befintligt bostadshus.
Grundvatten
Med stor sannolikhet ligger grundvattennivån inom området i nivå med Röjdälven.
Rekommendationer
Planerade byggnader bedöms kunna grundläggas med platta på förekommande
oorganisk jord. Högre grundtryck kan tillåtas om grundläggning sker på det undre
fastare lagret, detta skall dock ställas mot ökad schaktvolym samt risken för inträngande
grundvatten. Anvisningar om packning/fyllning, dimensioneringsunderlag för
grundläggning och anvisningar om kontroll finns i den geotekniska utredningen.
Som alternativ till att grundlägga på större djup kan det lösare sedimentlagret skiftas ur
och ersättas med bergkross som packas.
18
All grundläggning skall utföras tjälsäkert, där förekommande jorden är att betrakta som
mycket tjälfarlig.
Planerade byggnader dimensioneras i lägst geoteknisk kategori 2 (Gk2).
Fyllning för plattgrundläggning skall ske med minst 0,3 m krossat material enligt AMA
Anläggning 13 CEB.212 eller CEB.213. Kapillärbrytande material får inräknas i lager‐
tjockleken.
Innan fyllning läggs ut skall schaktbotten täckas av geotextil av bruksklass N3 eller högre.
6.1.3 Förorenad mark
Den geotekniska undersökningen har kompletterats med undersökning av förekomst av
markföroreningar 2015‐06‐24.
Föroreningar från tidigare omkringliggande verksamheter, exempelvis stångjärnsbruket
och den tidigare kemtvätten bedöms inte ha påverkat området för de undersökta
fastigheterna. Om det eventuellt använts och placerats fyllnadsmassor från hyttområdet
på området för provtagningen så borde indikationer från detta ha framkommit under
fältarbetet samt från laboratorieanalysen.
Undersökningen en visar sammanfattningsvis att inga förhöjda halter av metaller,
alifater, aromater eller BTEX påträffats i någon provpunkt som överstiger tillämpade
riktvärden.
Undersökningen visar att halten PAH H överstiger riktvärde för KM i de ytliga
fyllningsmassorna i provpunkt MP4 på 0‐0,2 m under markytan.
Utifrån den utförda undersökningen rekommenderas följande:
Provtagningen visar att området kan sammanfattas som rent. I provpunkt MP4 kan
ytterligare provtagning dock anses rekommenderat för att utreda eventuellt större
spridningsförekomst av PAH i en djupare nivå.
Enligt miljöbalken 10 kap 11§ skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om
området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det
upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller
olägenhet för människors hälsa.
Miljö‐ och byggkontoret i Torsby kommun bevakar denna fråga i samband med bygglov.
6.1.4 Radon
Radonhalten i utsatta provpunkter understiger 10kBq/m3 varvid inget radonskydd anses
behövas.
6.1.5 Risk för skred och höga vattenstånd
Enligt räddningsverkets översiktliga översvämningskartering är delar av området runt
Herrgårdsdammen berört av 100‐års flöden och högsta dimensionerade flöden men
föreslagna bostadsområden ligger med god marginal över flödesnivåerna.
19
6.2 Fornlämningar Inom området finns inga kända fornlämningar men kulturhistoriska lämningar finns i
form av spår av husgrunder både ovan mark, i mark och under vattenytan i dammen.
Dessa beskrivs närmare i programhandlingen.
6.3 Bebyggelseområden Även om inga utpekade riksintressen finns inom planområdet finns stort kulturellt och
allmänt intresse för området.
Värmlands museum genomförde 1982 en kulturhistorisk inventering i Torsby tätort.
Inventeringen pekar ut Herrgårdsområdet, Bruksallén och Gamla torget som särskilt
skyddsvärd miljö. Som särskilt beaktansvärde byggnader anges inom planområdet
Herrgårdsbyggnaden, Smedjan samt de kvarvarande brukslängorna i Bruksallén.
Byggnaderna inom programområdet och det nu aktuella planområdet omfattas i dag inte
av någon form av skyddsbestämmelser, varsamhetsbestämmelse eller rivningsförbud.
Området sydost om Dammstråket, vid Bruksallén är ca 1,4 ha. Bebyggelsen består av
faluröda brukslängor med tillhörande uthus samt ett nyare flerbostadshus. Området
närmast vattnet består i dag av gräsbevuxna slänter. I öster avgränsas området av
Östmarksvägen och i söder av Gräsmarksvägen.
Området kring herrgården, bruksallén och gamla torget har höga kulturhistoriska
värden. Området har betydelse för avläsbarheten av Torsbys framväxt. Torsby bruk
etablerades 1695. Dess verksamhet har påverkat Torsby som kommun och samhälle på
många sätt. Inte minst var det krafter inom Torsby bruk som grundade nuvarande tätort.
De byggde arbetarbostäder, skola, samt flyttade byggnader till Torsby torg och etablerade
handel där. Herrgårdsområdet har i dag stor identitetsskapande betydelse för samhället
och de kulturhistoriska värdena är höga vad gäller såväl historisk, kulturhistorisk och
miljömässig synpunkt. Dessa värden har gjort att Värmland Museum i ʺKulturhistorisk
inventering i Torsby, 1982ʺ utpekat hela området som kulturhistoriskt intressant.
Området är också utpekat som en regionalt intressant kulturmiljö i ʺDitt Värm‐land,
kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningarʺ som Länsstyrelsen i Värmland
upprättat. Värmlands Museum gjorde 2012 en kulturhistorisk utredning gällande
smedjan.
Bruksallén med sin björkallé slutar vid dammbyggnaden och den gamla smedjan. Städet 2 är byggd med ett enklare skjul.
20
Torsby 4:44
Byggnaden ligger med entré mot Östmarksvägen.
Grönytor mot Herrgårdsdammen är sparsamt planerade.
21
Hammaren 1
Fastigheten Hammaren 1 är bebyggd med ett flerbostadshus i två plan. Dess entré vetter mot Bruksallén. Den är ett bra exempel på för området lämpliga val av material och kulörsättning.
Städet 1
Fastigheten Städet 1 är bebyggd med en bostadsbyggnad i ett plan.
Torsby 4:35
Byggnad med bostad i ett och ett halvt plan.
22
6.4 Offentlig och kommersiell Service Offentlig och kommersiell service finns i Torsby centrum omedelbart öster om området.
Sjukhus, vårdcentral och buss/tågstation finns vid Torsby sjukhus 350 meter nordväst om
planområdet.
Grund‐ och gymnasieskolor finns inom 1 km avstånd.
6.5 Tillgänglighet Nya byggnader och anläggningar ska utformas tillgängliga för personer med nedsatt
rörelse‐ eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter.
6.6 Skyddsrum Skyddsrum krävs inte.
6.7 Vattenområden Planområdet ligger i direkt anslutning till ett vattenområde och berör därmed
strandskydd se avsnitt 3.3 Strandskydd enl. 7 kap. miljöbalken.
Vattenområdet utgörs av en kraftverksdamm i Röjdälven som rinner genom Torsby
samhälle. Från centrum leder två broar gång‐ och cykeltrafik över vattnet till
Herrgårdsområdet.
Den södra bron är tillika dammbyggnad och ingår i planområdet. I samråds‐ och
granskningsskede har kraftverksägaren klargjort att på grund av säkerhetsrisker för
allmänheten kommer kraftverksdammen att stängas för allmänheten.
Det finns som resultat av samråd och granskning i planen infört bestämmelse som
möjliggör att en separat gång‐ och cykelbro får uppföras. Ett sådant projekt kan få ingå i
det arbete som pågår med planering av Herrgårdsområdet i övrigt.
Längs stranden ska detaljplanen möjliggöra byggandet av strandpromenad och bryggor
för allmänheten. Inom vattenområdet råder badförbud på grund av strömmande vatten.
Bryggor ska vara fasta. Flytbryggor riskerar i större grad att slita sig och utgör därför en
risk för tekniska installationer vid kraftverksdammen.
23
6.8 Gator och trafik
6.8.1 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Befintligt gatunät i anslutning till planområdet bedöms vara ändamålsenligt och behöver
inte byggas ut.
Huvudgatan, Gräsmarksvägen, som går på en bro nedströms dammen över Röjdan,
vattentuber och flottarränna. Bron korsar också områdena för vattenområde för teknisk
anläggning , kraftverksdamm och området för teknisk anläggning,
Passage för gång‐ och cykeltrafik över dammbyggnad
Anslutningar till bostadshusen är för Torsby 4:44 Östmarksvägen och för övriga
fastigheter Bruksallén.
Östmarksvägen Bruksallén
6.8.2 Kollektivtrafik
Anslutning till buss eller tåg finns vid Torsby resecentrum norr om planområdet.
6.8.3 Parkering, varumottag, utfarter
Parkering anordnas efter behov på den egna fastigheten.
6.9 Teknisk försörjning Ansvaret för ledningskoll, omläggning eller flyttning samt kostnader ligger hos
byggherren.
6.9.1 Vatten och avlopp
Vatten
Anslutningspunkt för vatten anordnas i Bruksallén för Städet 2. Övriga befintliga
byggnader vid Bruksallén har befintlig anslutning.
Torsby 4:44 är ansluten till vatten i Östmarksvägen. Också för nya byggnader på Torsby
4:44 görs anslutning till Östmarksvägen.
Spillvatten
En befintlig huvudledning för spillvatten går för närvarande genom planområdet.
Ledningen ska läggas om i nytt läge enligt planen. Ett u‐område gör det möjligt att ge
ledningsrätt i det i planen angivna läget.
24
Dagvatten
Hammaren 1 och 2 är sedan tidigare ansluten till dagvattenledning, en av de två som
mynnar i Röjdan väster om Städet 2.
I samband med att spillvattenledningen genom området läggs om kommer
anslutningspunkt för dagvatten att anordnas för Städet 1 medan Städet 2 förutsätts
ansluta till någon av de två dagvattenledningar som mynnar i Röjdan väster om
fastigheten.
För Torsby 4:44 anordnas inom området en dagvattenledning att ansluta både nya
byggnader och befintlig. Den senare med syfte att ge bättre anslutningshöjd för
dräneringsledningar vilka för närvarande förmodas vara anslutna till spillvattenledning,
vilket är olämpligt.
6.9.2 Avfall
Avfallshantering kommer att ske enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan.
6.9.3 Värme
Uppvärmning av befintliga och tillkommande byggnader kan anslutas till
fjärrvärmenätet.
6.9.4 El
Elförsörjningen ombesörjs av Fortum som ledningsägare. Nät och transformatorstationer
är befintliga och har god reservkapacitet.
6.9.5 Tele och IT
De teleledningar som finns inom området förutsätts vara kvar. I de fall de sammanfaller
med u‐områden kan ledningsrätt komma i fråga.
Fiberledningar har lagts i marken inom fastigheten Torsby 4:44. Detta bör noteras i
samband med nybyggnad av ytterligare bostadshus.
25
6.10 Störningar
6.10.1 Trafik och Buller
Trafikutredning
Planområdet påverkas av trafikbuller från Östmarkvägen och Gräsmarksvägen.
Torsby kommun har tidigare utfört trafikmätningar vilka kompletterats med ytterligare
mätningar inför upprättandet av samrådshandlingar för den nya detaljplanen. Plan‐
området påverkas av trafik på Östmarksvägen i öster och Gräsmarksvägen i söder. Båda
vägarna är skyltade med hastighet 50 km/h.
Enligt Torsby kommuns trafikmätningar 2008‐2009 och 2015 är trafikflödet på Östmarks‐
vägen 1 000‐1 300 fordon per dygn med 1‐5 % tung trafik. Trafiken bedöms enligt trafik‐
utredningen öka två till tre gånger.
På Gräsmarksvägen visar trafikmätningarna på 5 500‐5 700 fordon per dygn med 1‐3 %
tung trafik. Trafikmängden ökar enligt trafikutredningen på sikt med ca 30 %.
Beräkning av buller och trafik har utgått från mätningarna och de angivna prognoserna.
Bebyggelsen som kan påverkas av trafikbuller
Det finns inom planområdet fyra flerbostadshus. Dessa bedöms vara fortgående
markanvändning.
Enligt nya detaljplanen kan tre byggnader tillkomma.
Bestämmelser
Det finns inte någon rättslig styrning i form av lag, förordning, föreskrift eller allmänt råd
m.m. för ärenden enligt PBL som startats efter den 2 maj 2011 men före den 2 januari
2015.
En ny förordning om trafikbuller reglerar acceptabla ljudnivåer vid nybyggnad av
bostäder (SFS 2015:216). Förordningen gäller vid planläggning, bygglov och
förhandsbesked men inte detaljplanering som påbörjats mellan 2 maj 2011 och 2 januari
2015. Så är fallet med den här aktuella nya planen. Då det inte finns någon rättslig
styrning som gäller vid detta planarbete tillämpas ändå gränsvärden enligt förordningen.
Enligt förordningen bör buller från vägtrafik inte överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå
vid fasad. Genom att anordna ett 2,5 meter högt bullerplank längs fastighetsgränsen till
Städet 2 och Gräsmarksvägen kan detta uppfyllas med en bestämmelse i planen.
På plankartan anges att uteplatser mot Gräsmarksvägen inte får utföras, (gäller Städet 2).
Vid uteplats ska ljudnivån inte överstiga 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal
ljudnivå. Uteplatser får anordnas på gård mot Bruksallén. Lämpliga avskärmningar i
form av komplementbyggnader och skärmar gör det möjligt att uppfylla kraven.
Genom att införa dessa begränsningar och ytterligare som bestämmelser på plankartan
harmoniseras kraven i detaljplanen med vad som sagts i förordningen.
26
7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
7.1 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Dessa anger förenklat uttryckt den
miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Varje länsstyrelse har ansvar för
att precisera målen på regional nivå. Loka mål för Torsby kommun har ännu inte
upprättats men arbete med detta pågår.
Av de 16 miljömålen är det främst nr 1, Begränsad klimatpåverkan och nr 15, God
bebyggd miljö som berörs av planförslaget.
7.1.1 Begränsad klimatpåverkan
Nationellt mål: ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala
målet kan uppnås”.
Kommentar: Byggnaderna i planområdet är sedan tidigare anslutna till fjärrvärme.
Utökade byggrätter som tillkommer kan också anslutas till
fjärrvärmenätet. Befintlig gällande plan medger i nybyggnad i omfattning
jämförlig med det nya planförslaget. Området ligger mycket näracentrum
med gångavstånd till det mesta.
Genomförandet av planen bedöms inte motverka måluppfyllelse.
7.1.2 God bebyggd miljö
Nationellt mål: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur‐ och kulturvärden skall tas till
vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser
främjas.”
Kommentar: Genom varsamhetsbestämmelser och bestämmelser om rivningsförbud
bedöms befintliga byggnader fortsatt kunna bidra till att brukskaraktären
behålls. De befintliga byggnaderna liksom björkallén skyddas genom
varsamhetsbestämmelser.
Komplettering med nya byggnader görs varsamt.Bestämmelser om
byggnadsutformning, material och kulörsättning ska reglera nybyggnader
så att de anpassas till kulturvärdena på platsen. Antalet byggrätter har
inte förändrats i förhållande till hittills gällande byggnadsplan ”Kvarnen
Tingsbacka m.fl. som fick laga kraft 14 sept. 1947. I den gamla planen finns
inga föreskrifter som reglerar utformning och materialval.
Genomförandet av den nya planen bedöms inte motverka måluppfyllelsen.
27
7.2 Miljökvalitetsnormer MKN Av 5 kap. 3 § MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de normer
som har meddelats enligt 5 kap. 1 § MB uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd,
godkännanden, dispenser och anmälningsärenden. De ska också se till att normerna
uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning
ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna.
7.2.1 Utomhusluft
I miljöbalkens 5 kap. anges miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Förordning om
miljökvalitetsnormer och luftkvalitet SFS 2010:477 omfattar kvävedioxid, kväveoxider,
partiklar (PM10, PM2,5), svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen, arsenik, kadmium,
nickel och bens(a)pyren.
Kommunen deltar inom länet i en samverkan för mätning av luftkvalitet. Mätningar
genomförs för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet följs inom
kommunen.
Planens genomförande beräknas inte försämra luftkvaliteten i förhållande till
nollalternativet att ingen ny plan upprättas.
Torsby kommun bedöms med en samlad bedömning ha goda förutsättningar att uppfylla
miljökvalitetsnormen. Detta gäller även inom aktuellt planområde.
7.2.2 Omgivningsbuller
Buller genereras från trafik norr och söder om området. Inför planarbetet har en
bullerutredning genomförts (se avsnitt 7 Störningar). Med bestämmelser på plankartan
kan bullernivåer begränsas till nivåer som motsvarar de som anges i ”Förordning om
trafikbuller vid bostadsbyggnader”, (SFS 2015:216).
28
7.2.3 Vatten - Vattendirektivet
Planområdet ligger i direkt anslutning till Herrgårdsdammen som är en konstgjord
damm i Röjdälven eller ibland benämnd Röjdan eller Röjdån i vissa skrifter. Röjdälven
rinner efter kraftverksutskovet ut i Övre Fryken.
I databasen VISS benämns vattenförekomsten Röjdan. Kraftverksdammen ligger till
hälften i det nya planområdet.
Vattendraget bedömdes 2009 avseende ekologisk status som måttlig och avseende kemisk
ytvattenstatus som god. Ett av Vattenmyndigheten 2009 upprättat åtgärdsprogram inför
2009‐2015 tar upp åtgärder längs Röjdan. Åtgärdsprogrammet är för närvarande aktuellt
för uppdatering. Vid behov bör aktuella uppgifter sökas i VISS och på
Vattenmyndighetens webbsidor.
Den föreslagna detaljplanen bedöms inte påverka åtgärder som föreslås eller kan komma
att föreslås i ny prövning. Kommunen ska arbeta för att ekologisk status ska förbättras i
enlighet med vattenförvaltningens åtgärdsplanering.
De lägenheter som tillkommer i planområdet kommer att anslutas till kommunens VA.
Områdets dag‐ och ytvatten rinner i dag mot Röjdan. Planens genomförande påverkar
inte mängden tillflöde och bedöms inte heller påverka vattnets kvalité. Möjligen kan
tillflödet nå Röjdan något snabbare än i dag men då området inte hårdgörs i stor
omfattning bedöms effekten vara försumbar.
Genomförandet av bostadsbyggnader m.m. enligt den nya detaljplanen bedöms inte
innebära någon mätbar påverkan möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen.
29
7.2.4 Planens genomförande bedöms inte motverka att normen uppnås. Fisk- och musselvatten
Röjdälven och Övre Fryken omnämns inte avseende värdefulla fisk och musselvatten i
naturvårdsverkets författningssamling NSF 2002:6. I Torsby kommun är förordningen
tillämplig på Klarälven med biflödena Höljan och Femtan.
7.3 Ekonomiska konsekvenser Kommunens bostadsförsörjningsprogram antogs av komunfullmäktige 2014‐01‐20:
”Nyproduktion av bostäder eller möjliggörande för nyproduktion skall syfta till att svara
mot den efterfrågan som finns på marknaden men även stärka kommunen som en
attraktiv kommun att bo och leva i.
Utifrån empiriska data kan vi konstatera att det för dagen i Torsby/Oleby råder större
efterfrågan på bostäder än vad det finns tillgång till. Det gäller såväl lägenhetsboende
som villor. Torsby bostäder, det kommunala bostadsbolaget, har nära nog
hundraprocentig uthyrning och på villamarknaden ökar prisnivåerna.”
”Stor daglig nettoinpendling till kommunen från närliggande kommuner är en viktig
förutsättning för ökad inflyttning. Kommunen vill bredda, utveckla och öka statusen på
bostadsutbudet både inom det befintliga utbudet men även på nya objekt.
Förhoppningsvis kommer många pendlare välja att bosätta sig i Torsby kommun. Är
utbudet på bostadsmarknaden för litet eller smalt kommer många som avser att bosätta si
För bostadsförsörjningsprogrammet har följande fyra mål formulerats utifrån
kommunfullmäktiges övergripande vision och mål:
Kommunen ska skapa attraktiva boendemiljöer som passar alla åldrar och
familjetyper.
Man ska ges möjlighet att byta boende allteftersom livet utvecklas och kraven och
behoven förändras.
De befintliga boendemiljöerna och de nytillkommande ska vara mycket tilltalande
och få människor att stanna kvar och få nya personer att bosätta sig i kommunen.
Torsby kommun ska vara det självklara valet för de som skall flytta till mellersta
eller norra Värmland, och söker ett boende med tillgång till ett centrum samtidigt
med närhet till naturen.
Planförslaget möjliggör byggandet av nya centralt belägna bostäder vilket är viktig för att
befolkningsminskningen ska avta eller vända. Detta har avgörande ekonomisk betydelse
för Torsby kommun.
30
7.4 Sociala konsekvenser
7.4.1 Jämlikhet och jämställdhet
Jämlikhet handlar om människors lika värde oavsett etnicitet, kön, språk, religion politisk
eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i
övrigt. Jämställdhet som är del av begreppet jämlikhet fokuserar på just jämlikhet mellan
kvinnor och män.
Genom att samråd genomförs har alla som påverkas av planering, oavsett
könstillhörighet möjlighet att ta del i arbetet och lämna synpunkter inför upprättandet av
förslaget till detaljplan. Särskilt noteras att samtliga delägaremed samma postadress
inbjuds skriftligen till samråd med separata skrivelser.
Den markanvändning som planen föreslår ger människor av olika kön, etnicitet etc.
likvärdiga möjligheter till arbete och service.
8 GENOMFÖRANDE
8.1 Organisatoriska frågor
8.1.1 Tidplan:
Beslut om samråd augusti 2015
Granskning februari 2016
Antagande juni 2016
8.1.2 Genomförandetid
Genomförandetiden sätts till 15 år efter att planen vunnit laga kraft.
8.2 Ansvarsfördelning – Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark.
8.3 Avtal och fastighetsrättsliga frågor Kommunens övertagande av allmän platsmark
Kommunen ska genom fastighetsreglering överta allmän platsmark från fastigheten
Torsby 4:44. Avtal ska upprättas mellan kommunen och Torsby Bostäder AB om
övertagande av allmän platsmark och mark för reglering till Hammaren 1.
Marköverlåtelse har stöd i detaljplanen.
Fastigheten Hammaren 1 övertagande av mark från Torsby 4:44
Mark överlåts till Hammaren 1 från Torsby 4:44 vilket är en kompensation för
ledningsrätt i östra delen av Torsby 4:44. Avtal tecknas mellan tekniska avdelningen och
fastighetsägaren Hammaren 1.
31
Ledningsrätt kommunens spillvattenledning
Omläggning av avloppsledning inom u‐område på fastigheten Torsby 4:44. Ledningen
ska i förrättning ges ledningsrätt. Avtal ska upprättas mellan kommunen och
fastighetsägaren till fastigheten Torsby 4:44, Torsby 4:35, Hammaren 1, Städet 1 och 2 om
ledningsdragning i u‐område.
Ledningsrätt längs Gräsmarksvägen
Att o ledningsrätt för övriga allmännyttiga ledningar önskas, inom u‐område i planen,
bevakas detta av respektive ledningsägare.
Passage över dammbyggnaden
Passage över dammbyggnaden och till denna har varit möjlig för allmänheten sedan
dammen byggdes. Denna möjlighet att passera in i Herrgårdsområdet direkt från
centrum bedöms upphöra senast under år 2017 i samband med de ombyggnader för ökad
säkerhet som planeras av kraftverksägaren.
I stället ska avtal tecknas mellan Torsby kommun och kraftverksägaren om att
kommunen får uppföra en separat gc‐bro intill dammbyggnaden. En ny bro kan bli ett
slags ”återställning” av den axel som fanns innan dammbyggnaden tillkom på 1930‐talet.
Denna axel utgörs av en förlängning av Bruksallén rakt fram till herrgårdens entré.
Passage till gc‐bron och strandpromenad regleras inom E2‐området i planen med ett ”x”.
” Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gång och cykeltrafik”.
Avtal om skötsel, snöröjning, belysning och städning av område som betecknats med x,
ska tecknas mellan kraftverksägaren och Torsby kommun.
Pegelkur
En pegelkur är belägen på fastigheten Torsby 4:44 och upprättad i enlighet med
vattendom från 1941. Ett E‐område markeras på plankartan och avtal med kommunen
om markanvändning ska tecknas. I avtalet ska framgå att kabeln till pegelkuren ska
märkas ut och skyddas innan åtgärder för att anlägga strandpromenad e.d. vidtas.
Förrättningskostnader
Förrättningskostnader för ovan angivna förrättningar ska belasta kommunen.
Flyttning av ledningar
Befintliga teleanläggningar så långt som möjligt behållas i nuvarande läge för att undvika
olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Tvingas
ledningsägaren att vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att
möjliggöra exploatering förutsätts att den part som initierar åtgärden även bekostar den.
Plank
Då plank ska utföras vid fastigheten Städet 2 ska avtal mellan fastighetsägaren och
kommunen tecknas om villkoren för detta.
32
8.4 Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut.
8.5 Tekniska frågor Eventuell tekniska utredningar inför bygglov utförs och bekostas av respektive
fastighetsägare, eller om marken upplåtits i avtal, verksamhetsutövaren.
9 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Samrådshandling 2015‐08‐18
Granskningshandling 2016‐01‐19
Antagandehandling 2016‐06‐13
Antagen av kommunfullmäktige 2016‐09‐27
Lagakraft 2017‐06‐02
Torsby 2017‐06‐02
Torbjörn Almroth
stadsarkitekt
Planförfattare och handläggare