Nyheter

... och Tebladstårtan går till: Linda i Karlskoga SIDAN 3

Att läsa manualerna till alla appa-rater på kirurgoperation är inget för Kikki. Däremot tycker hon att det borde hänga en manual om halsen på alla i personalen. SIDAN 10

”Personalmanual”

Kåseriet

Vad hände efter uppsägningarna?

Örebro läns landsting får en ny politisk organisation från och med 2011. Det tog landstingsfull-mäktige beslut om vid sitt sista sammanträde före sommaren.

SIDAN 5

1996 blev 856 tillsvidareanställda vid länets tre sjukhus uppsagda. Vad hände sedan? Hur gick det för alla uppsagda sjuksköterskor och undersköterskor?

SIDAN 11

Nu är alla centrala löneavtal klara. De flesta fackorganisationerna har fått ett utfall på minst två procent under 2010. Vad tycker facken om det?

SIDAN 8

Ny politisk organisation

Alla centrala löneavtal klara

INLEDARE SIDAN 2

”Tillsammans kan vi bäst se problemen och också lösningarna”

Nr 6 2010 årgång 29

Livet snurrar på fortare och fortare. Ökade krav både på jobbet och hemma. Vad håller vi på med egentli-gen? Vart är vi på väg?

De frågorna har chefer och medarbetare från Lin-desbergs lasarett haft möjlighet att reflektera över på ”Stilla dagar” i Finnåker.

Sedan 2005 arrangerar Sjukhuskyrkan och perso-nalavdelningen på Lindesbergs lasarett ”Stilla dagar”. Dagarna ger personalen en chans att återhämta sig och lära sig nya metoder för att komma ner i varv.

– Atmosfären här ute gör att man slappnar av, säger Annelie Gunnarsson, biträdande chef på avdelning 1, Lindesbergs lasarett.

SIDORNA 6-7

Chefer pustar ut på Stilla dagar i Finnåker

Bilen ovan ser definitivt ut att vara skrotad. Men hur är det egentligen med svininfluen-san? För lite mer än ett år sedan kom de första oroande rapporterna från Mexico. Ett nytt influensavirus hade drabbat landet. Viruset hade fått ordentligt fäste i Mexico och även spritt sig till sydöstra USA innan det upptäck-tes. Det stod klart att virusspridningen över

världen inte skulle gå att förhindra och att en pandemi var oundviklig. Redan från början rapporterades att majori-teten av sjukdomsfallen verkade vara lindriga, men också att många människor i Mexico dött i lunginflammation. Med allmän vaccination och hygieniska åtgär-der skulle epidemins konsekvenser lindras. I Sverige vaccinerades 5,6 miljoner människor.

Hur värdefull eller nödvändig den allmänna vaccinationen var, vet ingen ännu med säker-het. Men oron för den nya influensan förde med sig bättre hygienrutiner. Att tvätta händer-na ofta och att hosta i armvecket blev vanligt. Nu har Smittskyddsinstitutet summerat influensaåret 2009. SIDAN 4

Tebladet.personal Post

tidn

ing

B

En skriftlig diagnos.

Innehåll

Inledare 2

Landstingsdirektören

har ordet 3

Tårtan 3

Nyheter 4-5

Bildreportage Mitten

Personal 8

Fokus Framtid 9

Kåseri 10

Forskning 11

Apropå 12

Skrotad inför sommaren?FOTO: WeINe AhlSTRAND

2Tebladet 6/10

Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca 13 000 ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr Helsida: 13 000 kr Halvsida: 6 500 kr

Tebladet.är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning.Redigering och nyhetsvärdering sker efter jour-nalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV.

Koll på landstinget

Gunnel Hedström, Socialdemokraterna:

– Det är ett krångligt och svåröverskådligt system. Det alternativ som S, V och Mp redovisade inför riks-dagsvalet 2006 var klart bättre. Vi före-språkade då förebyg-gande tandvård, ett klart bättre skydd mot höga kostnader, och dessutom ett förslag att alla ungdomar upp till 24 års ålder skulle få gratis tandvård. – Som det är nu har reformen istället gjort att det blivit dyrare för de patienter som inte kommer upp i ”hög-kostnadsskyddets” 3000 kr.

Hanne Alvner,Moderaterna:

Erik Johansson, Folkpartiet:

Mia Sydow Mölleby,Vänsterpartiet:

Bo Rudolfsson, Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Jonas Eriksson,Miljöpartiet:

Tandvårdstaxan höjs med fyra procent för att ligga i linje med nationella referenstaxan. Är det nuvarande tandvårdsförsäkringssystemet bra, eller bör det förändras?

Jonas Millard, Sverigedemokraterna:

– Alliansregeringen har infört en av de största förbättringarna någonsin inom svensk tandvård. Syftet var att fler människor ska gå på regelbundna tandkontroller samt att de med störst tandpro-blem får betala mindre för behandlingen. – Reglerna är dock snåriga för tandvården varför regelverket behöver förenklas och förtydligas. Vår ambition med det nya tandvårdssystemet är att fler ska få möjlighet till en god tandhälsa oavsett inkomst.

– Den nuvarande modellen med utvecklat högkostnadsskydd och tandvårdscheckar är bra, men mer kan göras. – Folkpartiet vill därför satsa på åtgärder med förebyggande syfte, exempelvis tandvård till en årlig fast årsavgift, så kallad abonnemangs-vård, till alla grupper. – Vi vill också göra en särskild satsning på de som på grund av andra besvär får dålig tandhäl-sa som följd, exempelvis diabetiker och personer med ätstörningar.

– Vänsterpartiet tycker att tandvården borde jämställas med övrig sjukvård och ingå i hög-kostnadsskyddet. Vår uppfattning är att tän-derna tillhör kroppen! – Det förebyggande arbetet bör vara högst prioriterat. Som det är nu så krävs det ganska stora tandvårdsbehov för att försäkringen ska träda in. Alla patienter får 150 kronor per år i tandvårdsstöd. Men sen träder försäkringen inte in förrän vid kostnader över 3 000 kronor och för många människor är det väldigt mycket pengar.

– Nuvarande tand-vårdsförsäkring ger möjlighet för större insatser än tidigare då regeringen för-dubblat satsningen på tandvård, från tre till sex miljarder, jämfört med den tidigare (S)-regeringen. Vi anser att tandvårds-försäkringen behöver utvecklas och förstär-kas. Vår ambition är att ha ett högkostnads-skydd även på detta område. Vi ser det som självklart att även tänderna tillhör krop-pen och ska därför behandlas på samma sätt som övriga delar av kroppen.

– Centerpartiet står bakom den senaste reformen, som innebar att det statliga stödet fördubblades. Men vi vill vidareutveckla tandvårdsförsäkringen och göra en särskild satsning för personer som på grund av funk-tionsnedsättning, hög ålder eller sjukdom har svårt att påverka sin tandstatus och som därför har särskilt stora tandvårdsbehov. – Centerpartiet vill också utöka konsu-mentmakten inom tandvården. Ökad konkurrens och bättre tillgänglighet måste komma tandvårdspati-enter till del.

– Det allra bästa vore att låta tandvården inkluderas i den vanliga sjukförsäkringen men i dagsläget finns det inte resurser för det. – En bit på väg, som vi föreslår, är att låta tand-vården vara gratis upp till 25 år istället för dagens gräns vid 20 år. Flera undersökningar pekar på att tandhälsan försämras i yngre åldrar och bland personer med små eko-nomiska resurser. – Vi föreslår också en nationell tandvårdsre-form, frisktandvård till fast pris. Det är en reform där det förebyggande perspektivet tydligt finns med, såväl för patient som för tandläkare.

– Sverigedemokrater-na ser med oro på hur tandvård i Sverige har blivit en klassfråga. – Dagens system är både komplicerat och dyrt för patienten. – På kort sikt bör tandvårdsförsäkrings-systemet förenklas. Det bör införas ett tak för hur mycket en behandling får kosta för patienten. – På lång sikt skall tandvården imple-menteras i den vanliga sjukvården och sub-ventioneras på samma sätt.

Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare019-602 73 55E-post:ann-marie.wentzel@orebroll.se

Weine Ahlstrandredaktör019-602 73 57E-post: weine.ahlstrand@orebroll.se

Helena Janssonredaktör019-602 75 47E-post: helena.jansson3@orebroll.se

Redaktionen

Nr 7 9 sept (25 aug) L

Nr 8 11 okt (29 sept) P

Nr 9 1 nov (21 okt) P

Nr 10 25 nov (10 nov) L

Nr 11 13 dec (2 dec) P

Tryck: VF-tryck.

Tebladets utgivning och manusstopp 2010:(P - personaltidning, L - länstidning)

Trevlig sommar

Inledare

Sommaren är kort... sjunger Tomas Ledin i en känd sommarlåt. Men vi hoppas att den här sommaren inte känns alltför kort. Och att den inte heller regnar bort. Det där är saker vi inte kan råda över. Hur det än blir med vädret, så hoppas vi på redaktionen att alla anställda och andra läsare av Tebladet får en skön och avkopplande sommar. Det gäller även alla som måste arbeta för att landstingets verksam-het ska fungera, dygnet runt, alla dagar om året.

Varsågod - tidningen är din!

MAriE-louisE ForsbErg-FrANssoN

landstingsstyrelsens ordförande

Just nu pågår VM i fotboll för herrar för fullt. Detta i ett Sydafrika som har vin-ter, när vi nu är på väg in i vår högsom-mar. Lite konstigt känns det att följa det utan att Sverige finns på plats som

lag i Sydafrika. Vi får ändå glädjas åt att vi har två svenskar som är förbundskaptener på plats.

På tal om idrott vill jag gärna lyfta fram den satsning som Örebro läns landsting gör tillsam-mans med KIF Örebro, ett av de två lag som representerar Örebro i fotbollsallsvenskan. KIF Örebros fotbollsspelare ska genom att möta unga tjejer runt om i vårt län medverka till att få dem att ta ställning för goda levnadsvanor, och stärka dem i rätten att säga nej till olika saker de inte vill vara med om. Att våga ta ställning mot tobak, alkohol, droger och den överdrivna kroppsfixering som tränger sig på från alla håll är viktigt. Till hösten ska två högstadieskolor i varje kommun erbjudas besök av KIF-tjejerna.

Nu är också en tid när landstinget bygger vidare inför framtiden, på flera sätt. En ny akutmottagning skapas på USÖ för att göra det enklare och tryggare för patienter, personal och anhöriga att vistas på akuten. I första hand tillskapas en barnakut och ett större väntrum för vuxna, men sedan går vi vidare med hela aku-ten. Likaså behöver akutmottagningarna reno-veras på Karlskoga och Lindesbergs lasarett, vilket också kommer att ske inom kort.

Och det ska byggas mer. När vi nu äntligen

fått en läkarutbildning till Örebro universitet behövs mer lokaler för den verksamheten. USÖ behöver samtidigt moderniseras för att stå sig i framtiden. Den 11 juni hade landstingets gene-ralplanegrupp ett möte, där vi tog fram förslag till etapp 1 av USÖ:s byggnadsförnyelse. Där ingår ett Utbildningens och Forskningens hus.

Vikten av att alltid ha patienten och innehål-let i vården i centrum för all planering kan inte nog betonas. Runt 2015 och framåt bör vi ha moderni-

serat och stå ytterligare rustade för att fortsätta erbjuda den bästa vården.

För att vården ska fungera i goda flöden är det grundläggande att första linjens sjukvård fungerar bra. Primärvården, som nu är mitt uppe i omställningen till Hälsoval, med utö-kade möjligheter för länsinvånarna att byta vårdcentral, behöver också ”vårdas” väl, för våra patienters bästa. Nyligen deltog jag i en workshop med olika personalkategorier från primärvården i hela länet. Den handlade om pri-märvårdens framtid ur olika perspektiv, och gav

insikt i värdet av att mötas och dra åt samma håll. Tillsammans kan vi bäst se problemen och också hitta lösningarna, som på sikt ska ge våra länsbor Sveriges bästa primärvård.

För att vården ska fungera optimalt är det också viktigt att ledning och styrning är tydlig. Vid senaste mötet med landstingsfullmäktige tog vi beslut om en ny politisk organisation som gäller från 2011. Det ska bli tydligare vem som ansvarar för vad, och ambitionen är att organisationen ska vara lätt att förstå, både för landstingsanställda och länsbor. Det känns bra att den nya organisationen tagits fram i bred samverkan, och att alla partier står bakom den.

Så här inför sommaren vill jag avsluta med en dikt och några bevingade ord. Först skalden Gunnar Wennerberg:

”Här är gudagott att vara,O, vad livet dock är skönt!Hör, vad fröjd från fåglars skara,se, hur gräset lyser grönt!Humlan surrar, fjäriln prålar,lärkan slår i skyn sin drill,och ur nektarfyllda skålardricka oss små blommor till.”Och slutligen Carl von Linné:”Gör gott och gläd dig! Ingenting gör mer till

en god hälsa och livstid än glädjen!”Tack alla för ett bra arbete under våren och

försommaren! Jag hoppas verkligen att ni får en skön och välbehövlig semester.

Fotboll, goda levnadsvanor och framtida satsningar

Att våga ta ställning mot tobak, alkohol, droger och den överdrivna kroppsfixeringen är viktigt

3

Linda Karlsson har städat på avdelning 7 på Karlskoga lasa-rett i åtta år.En förmiddag när hon kom dit med städvagnen var det inte som vanligt. För då väntade Teblads-tårtan på henne.

– Jag tyckte att alla betedde sig lite konstigt, att det var en annan stämning i luften. Men att jag skulle överraskas med Tebladstårtan kunde jag inte ana, förklarar en mycket glad Linda.

All personal på kirurgav-delning 7 har nominerat hen-ne. Det var dessutom andra försöket. Motiveringen säger det mesta om personalens tankar om sin städerska.

”Vår lokalvårdare Linda Karlsson är alltid glad och trevlig. Hon städar inte bara lokalerna, utan är även hjälpsam och trevlig mot patienterna och oss personal. Linda är mycket noggrann

och omtänksam. Linda har städat sig in i våra hjärtan. Hon är en klippa för alla på avdelningen.”

Vanligtvis fikar Linda med sina städkollegor. Men nu blev det tårtkalas på avdel-ningen istället, och där fort-satte berömmet.

Inget är omöjligt– Med Linda är ingenting

omöjligt. Om en patient behöver hjälp med någon-ting så hjälper Linda gärna till. Men hon är alltid noga

med att fråga oss först, säger undersköterskan Gunilla Bengtsson.

– Hon vill hela tiden veta hur olika saker fungerar på avdelningen, allt för att hen-nes och vårt jobb ska flyta bra, fyller någon i.

– Städningen på en kirur-gavdelning är ganska tungt, men Linda klagar aldrig. Hon är helt enkelt väldigt populär, tillägger andra.

Linda själv då? Jo, hon blev väldigt glad för Teblads-tårtan och att avdelningen

uppskattar henne så.– Jag har städat på 7:an i

ganska många år nu. Jag är här 6,5 timmar varje dag och så har jag även lite annan städning på lasarettet.

– Jag trivs väldigt bra med både jobbet och all perso-nal på avdelningen. Och nu, efter att ha fått Tebladstårtan, känns det ännu trivsammare att arbeta här.

Weine AhlstrAnd

Tebladet 6/10

Från 1 juli 2010 höjs tandvårdstaxan i Örebro län med i genomsnitt 4,06 procent. Det beslutade landstingsfullmäktige den 15 juni. Samtidigt beslutades om justeringar av prisklasser-na inom frisktandvården (abonnemangstandvård). Dessa förändringar gäller från och med 1 oktober. Som grund för Folktandvårdens priser för tandvård finns en nationell referensprislista som fastställs av staten och som regelbundet förändras. När referensprislistan höjdes för

ett år sedan så bedömde Folk-tandvården att man skulle klara sig med en lägre uppskrivning. Nu höjs referenslistan med i genomsnitt 2,2 procent och Folktandvårdens med 4,06 procent. Frisktandvården i Örebro läns landsting har i dag cirka 3 000 avtalspatienter. Det stora flerta-

let av dessa patienter finns i prisklasserna 1-5 och kommer inte att beröras av höjningen de 1 juli. För patienter i prisklasserna 6-10 blir det dock dyrare. Priserna för specialisttandvård ingår inte i förändringarna.

dyrare att gå till tandläkaren

TÅRTAN

Vårdplatser och överbeläggningar

Sommaren och semestern hägrar och ligger nu nära i tiden för de flesta av oss. Som vanligt har våren och försommaren passerat med en allt snabbare takt.

Det beror på åldern, konstaterar en del. Så är det förmodligen.

Året hittills har i landstinget präglats av det idoga arbetet med att klara alla garantier och korta väntetiderna i vården. Att vi har fått änd-rade regler för väntetider har skapat ett tryck på ytterligare uppstramning av ett redan tungt vårdarbete.

Man kan säga att verksamheten har gått på högvarv, och stora verksamhetsområden har fått ett ökat arbetstryck inom såväl den öppna som slutna vården. Det är förstås en utveckling som inte är så bra. Samtidigt ökar Socialstyrelsen tillsynen, och besked kommer om att man nu ska granska patientsäkerheten och kvaliteten inom akutsjukvården.

En omfattande nationell diskussion har pågått kring överbeläggningar, och där har Socialsty-relsen varit väldigt kategorisk i sin syn. Man har bland annat en negativ syn på satellitpatienter, det vill säga att patienter placeras på vårdavdel-ningar som normalt inte behandlar den diagnos patienten har. För mig är det oundvikligt att vårdplatser på olika kliniker då och då inte räcker till, eftersom vi inte kan styra inflödet. Vi nekar ju knappast patienter vård, som behöver det.

Att sjukhusen har ett totalt överskott av vård-platser bedömer Socialstyrelsen för närvarande inte intressant, med patientsäkerhetsskäl och patientrisker som argument.

Med anledning av Socialstyrelsens inställning har Stockholms läns landsting bett konsultfirman McKinsey granska överbeläggningar på Karo-linska sjukhuset utifrån olika perspektiv, bland annat patientrisker och arbetsmiljö. McKinsey konstaterade att man inte kunde finna kopplingar till exempelvis ökade patientrisker och patient-skador. Rapporten är en intressant läsning som säkert kommer att diskuteras framöver.

Att vi ska undvika överbeläggningar tycker väl alla är självklart, men ibland är det svårt att lyck-as med detta, oavsett vårdplatsantal. Vad beträf-far sommaren ser det hyggligt ut i Örebro läns landsting, även om vi har besvärligt på några områden. USÖ ser ut att ha det tuf-fare än Karlskoga och Lindesbergs lasarett.Fortsättning följer.

Avslutningsvis till-önskas ni en skön och avkopplande sommar och semester. Mera sol och värme önskas er alla!

linda städar sig in i allas hjärtan

nästa tårta?tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. har du förslag på någon lämplig mottagare av tebladstårtan? skicka in motiveringen till tebladet via, brev, internpost, fax, mejl eller direkt från lands-tingets webb. Använd gärna talongen här intill. tänk på att motiveringen är viktig för juryns val.

Fakta Övriga nomineringar denna gång var:Sekreterare Inger Persson, landstingets ledningskansli, av Arne dahlström, verksam-hetschef Christer Lundgren, ortopedkliniken på Lindes-bergs lasarett, av anonym, föreståndare Astrid Duberg, Nora vårdcentral, av personal på vårdcentralen, tekniker Mats Larsson, driftenheten på Lindesbergs lasarett,

av personalen på iva, assis-tent Anna-Karin Enoksson Andersson, LoVS personal, av Anna Jönsson, personalen på Medicinska biblioteket på USÖ, av onkologklinikens sjuksköterskor, läkarsekrete-rare Anette Andersson-Alm-qvist, ätstörningsenheten, av Jeanette Öhlund, arbets-kamraterna på rehabenhe-ten på Karlskoga lasarett, av Agneta edel.

Populär städerska. Linda Karlsson är populär städerska på Karlskoga lasarett. Foto: Weine AhlstrAnd

Utblick

bo ANDErSoNlandstingsdirektör

Örebro läns landsting

Det här är Hanne Alvner.

Det här är Lotta Olsson.

rätt ska vara rättI förra personalnumret sva-rade Hanne Alvner (M) på en fråga om tillgänglighe-ten till vården. Hannes svar var rätt återgivet och även fotot föreställde Hanne. Men tyvärr stod det Lotta Olsson (M) under fotot. Tebladet beklagar förväx-lingen.

För lite över ett år sedan spreds larmen om en ny influensa över världen. Namnen var många; svin-influensan, den nya influ-ensan A (H1N1), eller den pandemiska influensan. I en ny rapport konstate-rar Smittskyddsinstitutet att skyddsåtgärderna mot den nya influen-san kan ha haft positiva effekter även på andra infektioner.

”2009 var året då svenskarna och många andra folk lärde sig vikten av handhygien. Det har varit vär-defullt och har gjort att vi sett en minskning av många infektioner under influensaåret 2009”, skriver statsepidemiolog Annika Linde i inledningen av rapporten.

Hans Fredlund, smittskyddslä-kare i Örebro läns landsting, ser samma sak:

Färre sjuka barn– Att vi haft färre infektioner är helt klart. Det verifieras från försko-lorna där barnen varit mindre sjuka. Och det beror till största delen på handhygienen. Att tvätta och sprita händerna har större effekt på andra luftvägsvirus och luftvägsbakterier än på influensan.

Det är i Epidemiologisk årsrapport 2009 som Smittskyddsinstitutet sum-

merar det gångna året. Här framgår att det under 2009 gjordes 78 000 anmälningar enligt smittskyddslagen. Om man räknar bort de som rör den nya influensan, så blir det en minskning med 7 300 fall. Bland annat minskade mag- och tarminfek-tionerna med mer än 200 fall.

Sammanlagt anmäldes 11 000 fall av den nya influensan i Sverige. Av de 29 dödsfall som kommit till kännedom, tillhörde 25 riskgrup-pen för sjukdomen.

5,6 miljoner vaccineradeTotalt har cirka 5,6 miljoner per-

soner (60 procent) i landet vaccine-rats med minst en dos.

”Pandemins utbredning och kon-sekvenser blev mindre än vad man initialt befarade”, skriver Smitt-skyddsinstitutet i rapporten.

Vidare konstateras att Sverige hittills haft låga dödstal i jämfö-relse med flera andra länder, och belastningen på sjukvården var inte dramatisk.

Vaccinationerna, framför allt av riskgrupperna, har sannolikt bidragit till det milda förloppet. Emellertid hade man ett relativt beskedligt förlopp även i Danmark och Tyskland där vaccinationerna inte var lika omfattande.

Får aldrig bevisHans Fredlund:

– Utan tvekan fick vi en kortare influensaperiod tack vare vaccina-tionerna. Men vi kommer aldrig att få några definitiva bevis på vad som var rätt eller fel.

– Om den här influensan får stor spridning i Europa i en andra våg, och den blir lindrig i Sverige, så kan vi ana att vi gjorde rätt.

I Örebro blev 200 000 länsinvå-nare vaccinerade, cirka 70 procent. I riskgrupperna var vaccinations-graden mycket hög, 90 procent.

Hur många personer i länet som varit sjuka i den nya influensan är omöjligt att säga. Det finns 335 diagnostiserade fall.

Weine AhlstrAnd

Forskare vid arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjuk-huset Örebro, har fått ett treårigt forskningsanslag på drygt 1,2 miljo-ner kronor för att undersöka arbetsmiljön inom fyra religiösa samfund (i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län). Forskning visar att arbetsmiljön inom kyrkan behöver utveckla.Forskarna vid arbets- och miljömedicinska kliniken ska undersöka sjukfrånvaro och tänkbara orsaker till sjukfrånvaron. Om möjligt ska även forskarna ge förslag på hur samfunden kan förbättra arbetsmil-jön och minska långtidssjukfrånvaron.

Örebro läns landsting, Örebro kommun och Regionförbundet Örebro län har enats om att under tre år ge 1,5 miljoner kronor i bidrag till Länsmusiken för att etablera och stimulera utvecklingen av professio-nell dans i Örebro län.

Det finns en samstämmighet mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro om viljan att etablera profes-sionell scenkonstnärlig dans inom ramen för Länsmusiken. Organisa-tionerna har nu gemensamt fått till en stabil flerårslösning när det gäl-ler finansieringen. Det här innebär att inom ramen för Länsmusiken tillsammans med Statens kulturråd finna en form för att finansiera danskompaniet Raande-vo.

– Beslutet innebär en ytterligare förstärkning för dansen i länet. Vi ser bland annat fram emot ett utvecklat samarbete med danslinjen på Kävesta Folkhögskola, med fortbildning för professionella dansare, pedagoger och koreografer, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

Tebladet 6/10Nyheter.4

Fortfarande drabbas färre patien-ter som vårdas på sjukhus i Örebro läns landsting av en vårdrelaterad infektion än riksgenomsnittet.

Det visar resultaten från mät-ningen av vårdrelaterade infek-tioner som gjordes i april. Varje mätning ger en ögonblicksbild av andelen infektioner i vården vid ett givet tillfälle.

Av samtliga patienter som låg på sjukhus i Örebro läns landsting hade 8,2 procent fått en infektion som en följd av vården. Riksge-nomsnittet är 9,6 procent.

Inom den psykiatriska slutenvår-den i Örebro läns landsting före-kom infektioner hos en procent av patienterna.

Universitetssjukhuset Örebro är det regionsjukhus i landet med lägst andel vårdrelaterade infektioner. 9,9 procent av patienterna hade en vård-relaterad infektion, vilket dock är något fler än vid mätningen i höstas.

Lindesberg bästBäst resultat i Örebro läns lands-ting visar Lindesbergs lasarett som minskat de vårdrelaterade infek-tionerna från 10,1 procent till 2,2 procent. Vid Karlskoga lasarett hade 5,7 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion, vilket är en dryg procentenhet lägre än vid för-ra mätningen. Antalet patienter som ingått i mätningen vid länsdels-sjukhusen är dock relativt få, och

därför ska värdena tolkas med viss försiktighet.

De vanligaste infektionerna som patienter drabbas av i vården är urinvägsinfektioner, hud- och sår-infektioner samt lunginflammation. För patienter som drabbas av vård-relaterade infektioner ökar vårdti-den med i genomsnitt fyra dygn. I värsta fall kan infektionen vara livshotande.

Det är femte gången inom två år som de vårdrelaterade infektioner-na mäts i hela landet. Mätningarna ingår i en nationell satsning för ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting driver tillsammans med samtliga lands-ting och regioner.

Som bröllopsgåva till kronprinsessan Victoria och Daniel Westling inrättas en gästprofessur i medicinsk pedagogik vid Örebro univer-sitet. Bakom gåvan står Örebro läns landsting, Örebro universitet, Askersunds kommun, Degerfors kommun, Hallsbergs kommun, Häl-lefors kommun, Karlskoga kommun, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun. Örebro läns landsting avsätter för sin del 1 krona per invånare. Det blir ungefär 278 000 kronor.Mot beslutet om att ge bröllopsgåva reserverade sig (V).

Landstingsfastigheter har nu fått sitt integrerade ledningssystem certifierat inom områdena Kvalitet (ISO 9001:2008), Miljö (ISO 14001:2004) och Arbetsmiljö (OHSAS 18001:2007). Det är Bureau Veritas Certification Sverige AB som står för certifieringen, som innebär att man arbetar enligt ett särskilt kvalitetssystem.– Vi ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och tjänster enligt kun-dens krav och behov och certifieringen säkerställer det arbetet, säger Anne-Marie Andersson på Landstingsfastigheter.– Vi har gått igenom alla våra processer, allt från att skriva hyres-avtal, planera och utföra underhåll till att upphandla entreprenader, och beskrivit det i rutiner. Sedan har Bureau Veritas genom revision undersökt om vi uppfyller kraven för certifiering, förklarar Anne-Marie Andersson.– Det här är ett kvitto på att vi har kompetens att utföra vårt arbete med hög kvalitet och att vi hela tiden strävar efter att utföra vårt arbete med en hög servicenivå.

Thoraxkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro har börjat använda en ny operationsmetod för att bota de allra svåraste fallen av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer som är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat innebär att ett ”elektriskt kaos” har uppstått i hjärtats förmak.

– Med hjälp av en 160 graders kall gas åstadkommer vi snitt i hjär-tats förmak enligt vissa linjer för att blockera de elektriska impulser som orsakar förmaksflimmer, säger Anders Ahlsson, överläkare vid thoraxkirurgiska kliniken. Metoden kallas CryoMaze och är en utveckling av tidigare använd kirurgisk metod så kallad Mazekirurgi. Cryo betyder kyla och Maze betyder labyrint.

– Vi skär med hjälp av kyla i ett labyrintliknande mönster för att skapa ärr som fungerar som elektriska barriärer. Snitten kan också göras av värme och då bränner vi ärr med hjälp av mikro- eller radio-vågor, säger Anders Ahlsson.

För ett par veckor sedan opererades den första patienten med den nya metoden på USÖ, med assistans från Sahlgrenska sjukhuset. 20-30 patienter per år beräknas opereras med den nya metoden.

NYHETER I KORTHET

Vårdrelaterade infektioner – Örebro län bättre än riksgenomsnittet

2009 var året då vi lärde oss vikten av att tvätta händerna

Forskare undersöker arbetsmiljön i kyrkan

landstinget utvecklar dans i länet

Gästprofessur som bröllopsgåva

landstingsfastigheter certifierade inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö

ny behandlingsmetod mot hjärtflimmer

Omslagsbilden till Smittskyddsinsti-tutets rapport visar tre viruspartik-lar av den nya influensan.

Fakta

några siffror ur smittskyddsinstitutets årsrapport för 2009:

Under 2009 anmäldes 77 917 infektioner till smittskyddsinstitutet. 11 000 fall gällde svininfluensan.

Om anmälningarna för svininfluen-san räknas bort sjönk antalet anmälda infektioner med 7 279 jämfört med 2008.

Anmälningarna om klamydia minska-

de med 4 2210 fall jämfört med 2008. Mag- och tarminfektioner mins-

kade med mer än 2 000 fall jämfört med året innan. Minskningen gällde främst utlandssmittade.

Stella Cizinsky, verksamhetschef på kar-diologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, har fått en fin utmärkelse. Tidningen Dagens Medicin har instiftat ett pris till Årets

kvinnliga ledare i sjukvården och Stella Cizin-sky får ett hedersomnämnande.

Karin Norlén, divisionschef vid Uppsala Aka-demiska sjukhus, blev Årets kvinnliga ledare.

stella Cizinsky hedersomnämnd som Årets kvinnliga ledare

Hur höstens landstings-val än går, så blir det en ny politisk organisation i Örebro läns landsting från 2011.Det beslutades vid senas-te landstingsfullmäktige.

Det är en helt ny och förändrad orga-nisation som tagits fram i samverkan. Samtliga partier i landstinget står bakom modellen.

Åtta nämnder införsStörsta förändringen är att dagens hälso- och sjukvårdsnämnd med sina beredningar försvinner. I stäl-let inrättas åtta nämnder. (de ljusblå fälten på skissen).

Nämnderna är underställda lands-tingsstyrelsen och deras uppgift blir att följa den landstingsdrivna verk-samheten så att den genomförs, följs upp och utvecklas enligt verk-samhetsplanens mål och uppdrag. Varje nämnd ska ha 15 ledamöter.

Till landstingsstyrelsen knyts tre rådgivande organ och en kommitté: Länshandikapprådet (samrådsor-gan för länets handikapporganisa-tioner).

Pensionärsrådet (samrådsorgan för länets pensionärsorganisationer).

Etikrådet (rådgivande organ sam-mansatt av ledamöter från politik, tjänstemannaledning och profes-sion).

Planerings- och organisations-kommittén (bereder organisations-

och procedurfrågor för landstingets förtroendemannaorganisation).

Nuvarande Demokratigrupp, jämställdhetsrådet Genusis, Vilt- och naturvårdskommitté och Barn- och ungdomsråd upphör.

Landstingsfullmäktige är som tidigare landstingets högsta politis-ka organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medbor-gare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar och programgrupper upp behov och efterfrågan utifrån landstingets huvuduppdrag.

Landstingsstyrelsen är lands-tingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verk-samheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande pla-nering, styrning, ledning och upp-följning.

Livaktigare fullmäktigeLandstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S):

– Vi får en enklare och tydligare organisation. Tanken är också att vi ska få ett livaktigare fullmäktige, där alla har en roll i någon bered-ning eller programgrupp.

Oppositionsledare Kent Persson (M) :

– Det blir en bra och tydligare organisation, både för anställda och för medborgarna som landstinget är till för.

Tebladet 6/10

5Nyheter.

Ny politisk organisation från 2011

* Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner

Örebro läns landstings politiska organisation från 2011 – förslag 2010-06-11

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Valberedning

Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper

Medborgare och samverkansparter

Landstingsfullmäktige

Patientnämnd

Revision

Pensionärsrådet

Länshandikapprådet

Folk

häls

a

Landstingsstyrelsen

Tillväxt, kultur och bildning

Trafik, m

iljö och se

rvice

Forskning

Specialistsjukvård

Primärvård och tandvård

Före

tagsh

älsovå

rd sa

mt

tolk-

och

öve

rsätta

rserv

ice*

Behovsanalys

Verksamhetsplan – årsredovisning

Planering, styrning och uppföljning

Genomförande, uppföljning och förbättringar av produktionen

Verksamhet

Etikrådet

Planerings- ochorganisationskommittén

Psykiatri, habilitering och hjälpmedel

Hälso- och ekonomiutskott

Personalpolitiskt utskott

Det webbaserade syste-met ’Mina vårdkontak-ter’ underlättar hante-ringen av ärenden. Det tycker läkarsekreterarna Katarina Helleday och Agnetha Gustavsson på Olaus Petri vårdcentral i Örebro.

Sedan mitten av april i år har Olaus Petri vårdcentral och Adolfsbergs vårdcentral testat det webbaserade systemet ’Mina vårdkontakter’. Via systemet kan invånare idag för-nya recept, av- och omboka tider

och kontakta sin vårdcentral med frågor.

Patienten måste skaffa ett e-kon-to och logga in i systemet för att kunna kontakta vårdcentralen eller för att förnya recept eller avboka en tid. Och de som arbetar med ’Mina vårdkontakter’ inom landstinget måste logga in i systemet med sina e-tjänstekort.

Förut, när en patient hörde av sig via telefon eller e-post så skrev läkarsekreterarna ut papper och levererade till berörd vårdpersonal. Idag, när ett ärende kommer in via ’Mina vårdkontakter’ så kan läkar-

sekreterarna fördela ärendet direkt i systemet till berörd personal.

– Det här är mycket bättre. Det är mycket snabbare och enklare han-tering av ärenden, säger Agnetha Gustavsson.

– Det ger en bättre översikt av de ärenden som kommer in också, förklarar Katarina Helleday.

– Vi kan kolla att alla fördelade ärenden har behandlats och vi får en påminnelse om ett ärende inte behandlats, säger Agnetha Gustavs-son.

– Vi hade inte så många ären-den i början, men det kommer fler och fler ärenden och jag tror att det kommer bli bra, säger Katarina Helleday.

Sedan starten har Olaus Petri hanterat drygt 130 ärenden. Adolfs-bergs vårdcentral likaså. Totalt har drygt 480 personer skapat konton i ’Mina vårdkontakter’.

”Tror på det här”Eva-Britt Jansson, vårdcentrals-chef på Adolfsbergs vårdcentral, är också mycket positiv till ’Mina vårdkontakter’.

– Jag tror på det här. Det är jät-tebra att avlasta personalen och förenkla för folk som vill ha kon-takt med vården. Folk som inte har behov av att prata med någon kan enkelt lämna ett meddelande till oss, säger Eva-Britt Jansson.

– Det är en bra väg för att kunna

nå fram. Jag har svårt att se några nackdelar med systemet, men det tar så klart tid innan man får in en rutin när det är nytt.

– Allt fler i befolkningen, oavsett ålder, kommer att använda sig av detta kommu-nikationssätt, så det är viktigt att kunna kontakta oss på den här vägen också.

Eva-Britt Jansson hoppas

att det snart ska bli möjligt för invånare att gå in och boka en tid i systemet också.

Och tanken med systemet är att patienten på sikt ska kunna gå in direkt i systemet och se sina boka-de tider och själv kunna av- och omboka tider, berättar Maria Bülow från LandstingsIT, projektledare för ’Mina vårdkontakter’. I vissa verk-samheter kan det även bli aktuellt att längre fram kunna nyboka tider via ’Mina vårdkontakter’

Förutom Olaus Petri vårdcentral och Adolfsbergs vårdcentral har även infektionsmottagningen på USÖ börjat använda ’Mina vård-kontakter’. Under hösten är det tänkt att resterande vårdcentraler och fler kliniker på USÖ ska börja använda systemet. Folktandvården och övriga förvaltningar är i pla-neringsfasen. I dagsläget har 175

personer inom Örebro läns lands-ting vårdaktörskonton till ”Mina vårdkontakter”.

E-legitimation viktigtIdag kan man logga in i ’Mina vård-kontakter’ på två sätt, med e-legi-timation eller med personnummer och lösenord. Datainspektionen har konstaterat att det enbart är riktigt säkert för invånare att logga in med e-legitimation. Därför har Data-inspektionen förelagt Stockholms läns landsting (som utvecklat ’Mina vårdkontakter’) att stänga av möj-ligheten för patienter att logga in med användarnamn och lösenord.

– Det är fortfarande möjligt för invånare i Örebro läns landsting att logga in på ’Mina vårdkontakter’ med personnummer och lösenord men alla landsting som är anslutna till systemet kommer att använda de inloggningsmöjligheter som beslu-tas framöver, säger projektledare Maria Bülow.

– Vi rekommenderar invånarna att använda e-legitimation vid inloggning.

Mer information om hur man skaf-far e-legitimation finns på: www.elegitimation.se

För mer information om ’Mina vårdkontakter’ se: intra.orebroll.se/minavardkontakter

Helena Jansson

Katarina Helleday och Agnetha Gustavsson, läkarsekreterare på Olaus Petri vårdcentral, är positiva till ’Mina vårdkontakter’.

Eva-Britt Jansson.

Mina vårdkontakter = enklare hantera ärenden

Foto: Helena Jansson

* Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner.

Landstingsdirektör Bo Anderson har nu uppdraget att ta fram regle-menten för de nya nämnderna.

– Det handlar om uppdrag och ansvar för nämnderna. Om den änd-rade politiska organisationen kom-

mer att innebära några förändringar i tjänstemannaorganisationen vet vi ännu inte.

Det gör de chefer och medarbetare som varit med på ”Stilla dagar” i Finnåker. Dagarna arrangeras av Sjukhuskyrkan och personalavdel-ningen vid Lindesbergs lasarett. Tanken med dagarna är att perso-nalen ska få en chans att bromsa in och tänka på sig själva.

Under våren har tre ”Stilla dagar” arrangerats vid Finnåkers kursgård, några mil utanför Lindesberg. Vid det senaste tillfället, den första juni, samlades chefer från Lindesbergs lasarett för att återhämta sig och lära sig nya metoder för att komma ner i varv.

Avslappnande miljö– Atmosfären här ute gör att man slappnar av, säger Annelie Gun-narsson, biträdande chef på avdel-ning 1.

– Ja, man känner att man går ner i varv och blir lugn, säger Carina Romlin, sektionsledare på medicin-mottagningen.

Finnåkers kursgård omges av skog, åkrar, åar och bäckar. Just den här dagen strålar solen. Ån ström-mar. Träden grönskar. Blommorna blommar. Himlen är klarblå.

Dagen har börjat med en stund i kapellet, med en miniföreläsning om behovet av stillhet och tystnad. Under förmiddagen har deltagarna provat på qigong, masserat varan-dra med en massageboll och gjort avslappningsövningar.

– Massage är ett fenomenalt sätt att komma ner i varv, säger rehab/hälsoutvecklare Marie Koskela, som håller i förmiddagens övningar.

– Det var svårt att rulla bol-len sakta, konstaterar en av delta-garna.

Marie skrattar:– Ja vi är så effektiva så att vi till

och med måste rulla bollen snabbt.

Efter massagen är det dags för avslappning. Deltagarna får ligga ner och lyssna till en röst på CD-skiva som förmedlar positiva affir-mationer till en svag bakgrunds-musik.

Några somnar under avslapp-ningen. Andra har svårt att komma till ro och sneglar upp för att kolla in sina kollegor.

– Det är en träningssak att slapp-na av. Precis som vi måste träna regelbundet för att bygga upp våra

muskler, så måste vi träna på att slappna av, säger Marie Koskela.

Vid lunchen, som består av en buffé av bland annat lax, potatis, sallader, fläskfilé och oliver, så är det tystnad som råder. Ingen får prata.

– Tanken är att man tillåter sig själv att vara i sina egna tankar. Man behöver inte vara artig eller trevlig mot någon annan. Man ska vara med sig själv, fast bland andra människor, säger sjukhuspräs-ten Bengt Anders-son.

Skönt med tystnadUnder lunchen sät-ter sig varje del-tagare vid ett eget bord. Det ser lite lustigt ut. Men tystnaden verkar nyttig.

– Jag tycker det var skönt, men svårt. Det är en speciell situation. Alla ljud blir så tydliga, man hör besticken klirra och man hör när någon häller upp vatten, säger Katja Felgenan, biträdande verksamhetschef på avdelning 5 och mottagningen.

– Ja, jag hörde Annelie äta smör-gås, skrattar Carina Romlin.

Svårt vara i nuetDe chefer som samlats är överens

om att den här dagen är välbe-hövlig.

– Det är ett högt tempo på jobbet. Man har många bollar i luften. Det är skönt att bara vara, säger Anneli Gunnarsson.

– Jag behövde koppla av. Det är hårt tryck på jobbet och då behöver man få en sådan här dag ibland, och känna att man inte har några krav överhuvudtaget, säger Sven Eriksson, medicinteknisk chef på medicintekniska avdelningen.

Till vardags är det mycket och det är svårt att vara i nuet, menar cheferna.

– När man kommer ner i varv och känner lugnet, det är då man förstår att man varit stressad på job-bet, även om man inte upplevde det för stunden, säger Maria Hacksell, avdelningschef på medicinavdel-ningen.

– Som chef måste man alltid vara där borta, säger Maria, och riktar med handen långt bort. Det tillhör jobbet.

Livets vandringEfter lunchen är det dags för en pilgrimsvandring.

– Vi kallar det livets vandring. Tanken med vandringen är att stop-pa bruset, att lyssna på fåglarna och känna in naturen och höra hur pin-nen knakar under foten, förklarar Bengt Andersson.

Under vandringen får man till-fälle att prata om annat än jobb. Sjukhusprästen Bengt Andersson och sjukhusdiakonen Elsie Sjöö ger deltagarna tankeord under vand-

ringens gång. Just den här dagen är tankeorden följande: uppbrott, vandring, längtan, arbete, möten, rastplats, måltid och mål.

– När det gäller vandring i sko-gen så vandrar vi med stavar, men vilka stavar använder vi i livet för att stötta oss mot? frågar Bengt deltagarna.

Cheferna vandrar vidare och reflekterar över de olika tankeor-den. Några går tysta. Andra delar med sig av sina erfarenheter.

Så här startade detIdén till ”Stilla dagar” uppkom för drygt fem år sedan när sjukhusdia-konen Elsie Sjöö satt och diskute-rade med personalsekreterarna vad man skulle kunna göra för persona-len i ett hälsofrämjande syfte.

– Jag har hört att det mest fram-trädande ordet under 90-talet var

”fortare”. De senaste åren har inne-burit mycket omorganisationer – vi ska göra mer och mer på mindre folk. Det är ett högt tempo, menar Elsie Sjöö.

Mot bakgrund av detta arbetades ”Stilla dagar” fram. Elsie kom på att det skulle vara fint att vara vid Finnåkers kursgård, som ägs av

Svenska kyrkan. Tillsammans med hälsoutveckla-

ren och personalchefen så tog man fram ett program som blev sanktio-nerat av sjukhusledningen. På den vägen är det.

– De här dagarna handlar om att hitta sig själv, att varva ner och må bra, säger Elsie Sjöö.

– Vi är inte kyrkliga under de här dagarna, betonar Bengt. Vi tar fram det som är mentalt gott, vi vill att människor ska må bra.

Tebladet 6/10Mitten.6

Stilla dagar. Marie Koskela, Elsie Sjöö och Bengt Andersson (ovan) är glada att personalen uppskattar ”Stilla dagar”. Irene Persson masserar Ann-Britt Gustafsson. Elsie Sjöö leder pilgrimsvandringen. Sven Eriksson (längst upp till vänster). Annelie Gunnarsson (mitten).

”Det går att jobba hårt bara man tokvilar ibland”Pilgrimsvandring, qigong och tystnad hjälper personal på Lindesbergs lasarett varva ner

”Det är högt tempo på jobbet. Man har många bollar i luften.

Det är skönt att bara vara”

”De här dagarna handlar om att hitta sig själv, varva ner och må bra”

Livet snurrar på fortare och fortare. Ökade krav på jobbet och hemma. Allt ska bli effektivare. Saker och ting ska planeras och omorganiseras. Känner du igen dig?

Karin Lindblom, arbetspsykolog på Landstingshälsan, ger råd om hur du får en semester utan alltför mycket stress och krav:

Försök varva ner och samla ihop dig de sista dagarna på jobbet innan semestern. Annars behöver semestern börja med en total åter-hämtning.

Om det är möjligt börja semes-tern i mitten av veckan (på en onsdag) och kom tillbaks på jobbet i mitten av veckan. Då blir det en mjukstart både inför semestern och efter semestern.

Första veckan av semestern – gör sådant som är lustfyllt. Engagera de äldre delarna av hjärnan, hjärnstammen, vilket är mentalt återhämtande, och var ute i naturen eller lyssna på sång och musik. Hjärnan behöver andra intryck för att återhämta sig. Att åka utomlands första veckan av semestern är inte att rekom-mendera – eftersom det innebär många nya intryck för hjärnan.

Ha inte för höga krav på semestern. Ha rimliga förväntningar. Hela årets förväntningar kan inte ske på fyra-fem veckor, det finns inte en chans. Vi kan inte ha årets sexliv på fem veckor, om vi inte har sex alls de resterande 47 veckorna.

Sätt gränser för dig själv och mot andra

Undvik att tro att du kan göra allt på semestern. Du måste inte måla om huset, renovera båten, göra ett potatisland, åka utomlands och så vidare. Du kanske kan måla om verandan i september istället eller så kanske du kan strunta i att måla om verandan. Fråga dig själv ”vad är det för katastrof som händer om jag inte målar om verandan?”Om det inte är någon kata-strof kanske du kan låta bli

Se semestern som ett tillfälle att göra saker som du tycker om att göra. Koppla av med lustfyllda aktiviteter och träffa de vän-ner du vill träffa.

Om du har ett lantställe – låt inte folk komma på besök dag efter dag. Du/ni behöver några dagars vila mellan gästernas besök.

Om folk hälsar på så kan de ta med sig mat eller så kan ni ha knytkalas. Du/ni behöver inte göra allt själv.

Resonera med dig själv över vad du verkligen vill. Fråga: ”Hur viktigt eller roligt är det här för mig?”. Om ditt svar till dig själv blir att du egentligen inte vill – så måste du våga säga nej. Du får vara beredd på att folk blir besvikna.

Par (och föräldrar och barn) behöver inte umgås hela semes-tern. Det gör vi inte resten av året. Plötsligt ska vi umgås dygnet runt i fem veckor – det är inte konstigt att vi går varandra på nerverna och börjar bråka. Gör gärna lite olika saker på semes-tern eller varför inte ha en helt egen semestervecka utan din respektive.

För att hålla sams på semestern – försök acceptera varandra som ni är och att ni tycker olika och vill göra olika saker ibland, för så är det ju – eller hur?

Se till att ha semester resten av året också. Planera in något trevligt helst varje dag eller varje vecka eller månad. Ta ledigt en längre helg på vintern. Undvik även resten av året att boka in för mycket och att träffa människor som dränerar dig på energi.

Kom ihåg att det inte är stressen som är problemet i sig – utan att det är bristen på återhämtning som kan leda till problem. Vi kan stressa oerhört mycket bara vi får återhämtning.

Tebladet 6/10 Mitten. 7

Stilla dagar. Marie Koskela, Elsie Sjöö och Bengt Andersson (ovan) är glada att personalen uppskattar ”Stilla dagar”. Irene Persson masserar Ann-Britt Gustafsson. Elsie Sjöö leder pilgrimsvandringen. Sven Eriksson (längst upp till vänster). Annelie Gunnarsson (mitten).

Psykologens tips inför semestern - ha inte för höga krav

”Det går att jobba hårt bara man tokvilar ibland”Pilgrimsvandring, qigong och tystnad hjälper personal på Lindesbergs lasarett varva ner

Sedan starten 2005 har över 400 medarbetare från Lindesbergs lasarett besökt ”Stilla dagar” på Finnåker.

– Det går att jobba intensivt bara man lär sig att koppla av eller som

jag brukar säga, bara man tokvilar ibland.

”Stilla dagar” är något som del-tagarna gärna återvänder till.

– Det här lever man länge på, konstaterar de lyriskt, mun i mun. TEXT OcH FOTO: HELEnA JAnSSOn

I höst håller Landstingshälsan både en stresshanterings-kurs och en föreläsningsserie kring stress för sina kunder. Stresshanteringskursen, som startar den 16 september, omfattar åtta träffar under hösten. Max 12 deltagare kan vara med på kursen efter acceptans från arbetsgivaren. Kontakta Landstingshälsan, Karin Svedberg, 019 602 65 82, karin.svedberg@orebroll.se, för frågor.

Landstingshälsans föreläsningsserie om stress är ett kom-plement till stresshanteringskursen, för dig som har svårt att följa en hel kurs eller om man bara har behov av att lära sig vissa delar av stresshantering. Föreläsningsserien tar upp samma innehåll som kursen - men man kan välja om man vill vara med på en eller flera föreläsningar. Även här gäller att arbetsgivaren ska godkänna deltagandet.

Kontakta Karin Lindblom, 019 602 65 92, karin.lindblom@orebroll.se, för frågor eller gå in på www.orebroll.se/landstingshalsan. Varje föreläsning har plats för 20 deltagare. Det är först till kvarn som gäller.

Stressens biologi 6/9 och 18/10 Mindfulness ett förhållningssätt i livet 15/9 och 27/10 Sömn - vår viktigaste återhämtning 20/9 och 4/11 Självkänsla + gränssättning 29/9 och 10/11 Tankens kraft 6/10 och 18/11 naturen som återhämtning

+ välja väg i livet 11/10 och 25/11

Föreläsningar om stress i höst

Tebladet 6/10

8

Nu är alla centrala löne-avtal klara. Så här blev det:

Sveriges Läkarförbund: Ett garanterat utfall på 2 procent under lönerevisionen 2010 och på 1,5 procent under 2011.

– Det är ungefär vad resten av Sveriges arbe-tarorganisationer får, så det är inte så mycket mer att säga om det, säger Svante Hugosson, ordförande i Öre-bro läns läkarför-ening.

– Det är positivt att föräldrapenningtillägget ökar från 90 dagar till 150 dagar från och med första juli i år. Gravida kvinnor ska också kunna slippa jour de sista månaderna innan förlossning.

– Lägstalönerna för AT-läkare höjs från 23 000 kronor till 25 000 kronor från och med första juli i år och från och med nästa år kommer det inte finnas någon lägstalön alls, förklarar Svante Hugosson.

I Örebro län fastställs läkarnas löneökningar genom traditionell förhandling och Örebro läns läkar-förening har precis börjat samtal med arbetsgivaren. Man diskuterar möjligheten att lägga en del av lönerevisonens påslag på jour och beredskapsersättningen. Örebro läns läkarförening har 840 med-lemmar.

Vårdförbundet, som har flest medlemmar (2 667) inom lands-tinget, har sedan tidigare ett centralt avtal som löper till sista mars 2011. Avtalet innebär ett löneutrymme på minst två procent. Lokala över-läggningar kring avtalet har hållits sedan i höstas och under våren.

– Vi har begärt att arbetsgivaren ska fortsätta arbetet med att värdera vårt arbete bättre, säger Siv Wall-berg, orförande i Vårdförbunden, avdelningen Örebro.

– Vi tycker att vi är felavlö-nade. Med tanke på vår akademiska utbildning och vårt yttersta ansvar för våra ämnesområden, det gäller

sjuksköterskor såväl som barn-morskor och biomedicinska analytiker, så tycker vi inte att vi är rätt avlö-nade.

– Avtalet är på lägst 2 procent, men det finns ingen högstanivå – så det är ju egentligen inget hinder för den egna verksam-heten att ge en högre lön.

– Vi vill ha en regelbunden och långsiktig förskjutning år efte år. Vi behöver mer än alla andra för att nå det värde vi anser att vi har. Man får komma ihåg att en procent på en låg lön är lägre än en procent på en hög lön.

Lönerna för de som är med i Vårdförbundet sätts genom enskil-da lönesamtal.

Kommunals avtal innebär 490 kronor år 2010, vilket motsvarar 2,3-2,4 procent. En individgaranti på 100 kronor. 480 kronor under 2011.

– Utifrån ett riksperspektiv så har vi gjort ett väldigt bra avtal. Vi har fått med det mesta som vi ville ha med, säger Per Hermansson, vice ordförande i Kommunal Örebro län, sektion 1 landstinget.

Lönerna kommer att sättas i samtal mellan chef och medarbe-tare. Eventuellt kommer det att bli traditionell förhandling vid någon eller några arbetsplatser. Kommu-nal har 1 579 medlemmar inom landstinget.

SKTF, SSR, Ledarna och Tea-terförbundet har ett avtal som garanterar minst 2 procent under 2010 och 1,5 procent under 2011.

– Det är tillfredställande att par-terna kom fram till ett avtal på fred-lig väg. Det var tuffa förhandlingar och under lång tid var det väldigt tyst från förhandlingsdelegationen, säger Ewa Straumits, ordförande för SKTF Örebro landstingsavdel-ning.

– SKTF:s centrala avtalsgrupp i regionen har gjort ett mycket bra arbete och hela tiden lyssnat av med mig som representant i regionens samordningsgrupp i olika frågor inför diskussionerna med de cen-trala förhandlarna.

– Vi får lägst 3,5 procent under två år. Om man tittar bakåt i tiden så har SKTF alltid fått ut mer än läg-

stanivå - så min stora förhoppning är att detta bibehålls även denna avtalsperiod.

– Föräldrapenningtillägget är utökat till 150 dagar. SKTF ville ha sex månader, men fick fem måna-

der. Det är vik-tigt att påpeka att man måste ta ut dagarna i ett svep, säger Ewa Straumits.

– Det centrala avtalet har ock-så öppnat upp

för semesterbestämmelserna i all-männa bestämmelser (AB), vilket innebär att man kan ta ut lediga dagar istället för semesterdagser-sättning. Förhandlingar sker här på lokal nivå.

– SKTF har haft centrala löneö-verläggningar med förhandlings-chef Roland Hennerdal och samt-liga förvaltningar. Där har vi bland annat tryckt på vikten av lönekrite-rier kopplat till löneavtalet.

Ewa Straumits berättar att SKTF under hösten –09 och våren -10 gjort en analys av hur det ser ut med lönekriterier för medlemmarna och att det framkommit att det ser väldigt olika ut.

– Väl utarbetade lönekriterier är grunden i medarbetarsamtalet som ska ske i dialog chef-medarbetare, med påföljande löneutfallsamtal, där ska chefen presentera den nya lönen tillsammans med en muntlig och tydlig motivering. SKTF tycker

samtalen fungerar bättre och bättre men det finns fortfarande brister att jobba med.

SKTF har 1 113 medlemmar inom Örebro läns landsting.

Lärarförbundets/LR:s samver-kansråd har ett garanterat utfall på 2 procent under 2010 och 1,5 procent under 2011.

AkademikerAlliansen har ett avtal som löper tillsvidare.

Landstingets förhandlingschef Roland Hennerdal är nöjd med det förarbete som har genomförts på arbetsgivarsidan.

– Vi tycker att vi har utarbetat en bra process för att få fram ett bra underlag till löneöversynen. Jag hoppas att det visar sig i utvär-deringen av löneöversynsarbetet i höst, när vi är klara.

– Det är vik-tigt att poäng-era att vi inte har förhandlat om lönenivåer för enskilda grupper eller individer. De överläggningar som vi håller

med fackföreningarna handlar om hur löneöversynen ska gå till.

– De landstingsövergripande överläggningarna med respektive fackförening är klara tills sista juni.

Nytt om namn

Nytt om namn är avdelningen för personalnyheter på Örebro läns landsting. Tipsa oss genom att skicka ett mejl till tebladet@orebroll.se

Anders Swenson har förlängt upp-drag som verk-samhetschef vid Vårdcentraleras jourmottagning och Sjukvårdsrådgivningen samt Invandrarhälsan, Örebro t o m 2014-07-31.

Sven Blomkvist är utöver sitt uppdrag som verksamhetschef vid Lindesbergs vårdcentral även tillförordnad verksam-hetschef vid Fellingsbro vård-central t o m 2010-12-31.

PensionärerDen 1 juni gick följande lands-

tingsanställda i pension:USÖ: Gunilla Hjalmarsson.PPH: Gunnel Lindberg.Karlskoga lasarett: Viola Bro-ström.Lindesbergs lasarett: Anita Bergström.LoVS: Ulla-Gun Liljegren, Bengt Göthe.

Fellingsbro folkhögskola: Svea Karlsson.

1 juli:USÖ: Agneta Lundin, Mar-gareta Kamholt, Anna-Lena Frändberg, Gun-Britt Säf-ström, Siv Fredholm. Karlskoga lasarett: Boel Eriks-

son, Birgitta Högberg.PPH: Kerstin Gille, Åsa Ron-quist, Gunnel Hedström.LoVS: Ulla-Britt Nilsson.

1 augusti:USÖ: Birgitta Klaesson, Eva Öberg, Agneta Larsson. Karlskoga lasarett: Birgitta Sjö.

PPH: Katarina Karlsson.LoVS: Nils-Bertil Kindgren, Birgit Ljunglöf, Pia Keith, Bengt Erik Henriksson, Bir-gitta Hultin.Kävesta folkhögskola: Carl Jöran Höglund.

Namn: Jan Svensson

Titel: 1:e perfusionist

Arbetsplats: Thoraxklinikens operationsavdelning, USÖ

År i landstinget:23 år (innan var jag på Karolinska i nio år)

Vad innebär ditt arbete?Det dagliga arbetet innebär att man kör hjärt- och lungmaskiner under operation. Jag sitter bred-vid patienten och tar över hjärtats

och lungornas funktion under hela operationen.

Sedan har jag även hand om assistverksamheten, det vill säga mekaniska hjälpanordningar för hjärtat. Under svininfluensan arbetade jag även med ECMO, den konstgjorda lungan som hjäl-per hjärtat.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det är otroligt inspirerande att vara helt självständig. I opera-tionssalen är det bara jag som kan maskinerna. Jag måste ta alla beslut själv vad som ska göras.

Utvecklingen inom det här områ-det går så fort så inget blir rutin, vilket är positivt.

Vilka utmaningar möter du i jobbet?

Att vara självständig och ta alla beslut själv är också en utma-ning. Att ha patientens hela liv i sin hand är också en utmaning ibland. Det gäller att vara oerhört koncentrerad - ett litet misstag så kan patienten dö.

Beskriv dig själv med tre ord.Snäll, noggrann och logisk.

Vad gör du när du inte jobbar?

Jag blev änkeman för två år sedan och mina barn är utflugna, så jag tar hand om huset. Sedan blir det mycket friluftsliv. Jag jagar och fiskar. Jag har en stuga i Hälsingland, där jag kommer ifrån.

Har du något motto som du följer i livet?

En sak som jag försöker följa är att jag aldrig ska göra något mot någon annan som jag själv skulle ta illa upp av.

HeLena JanSSon

Hallå där, vem är du?

Siv Wallberg

Ewa Straumits

Roland Hennerdal

Svante Hugosson

HeLena JanSSon

Ris och ros kring löneavtalen

Har förbättringsarbetet på er arbetsplats omfattat Tillgänglighet, Samverkan, Livskraft eller Tillför-litlighet? Kanske arbetar ni med Patientsäkerhet? Ni vet väl att Diamanten kan sökas av enheter och team inom Örebro läns landsting? Ansökan ska vara inne senast 20 augusti 2010. Ansökningar bereds av Örebro läns landstings Utvecklings- och kvalitetsgrupp. Ansökan finns här; intra.orebroll.se/diamanten

I februari och maj 2010 genom-fördes punktprevalensmätningar av trycksår, undernäring och fall på inneliggande patienter inom Örebro läns landsting.

– Resultaten från mätningen i maj är inte sammanställda fullt ut. Men vi kan konstatera att det inte skett några stora förändringar jäm-fört med förra mätningen, säger projektledare Anna Rgnemyr.

Några siffror från mätningen maj (februarisiffrorna inom parantes):

35 procent av patienterna på länets sjukhus är i riskzonen att få

trycksår (38). 10 procent har trycksår (7). 5 procent av trycksåren har upp-

kommit under sjukhustiden (4). 31 procent av patienterna visa-

de på risk för undernäring (37). 45 procent hade risk för fall

(43) och 4 procent hade fallit under vårdtiden (6).

Nya mätningar kommer att göras i veckorna 39 och 50.

Nationella mätningarUnder 2011 genomförs den första

nationella mätningen av trycksår.

Mätningen görs mel-lan 21 februari och 3 mars, både i lands-tingens slutenvård och i den kommunala vården. Mätningen är en punktprevalen-smätning som visar antalet trycksår vid ett givet tillfälle.

Mer information om landsting-ets projekt om trycksår, undernä-ring och fall, och om kommande utbildningar, finns på: http://intra.orebroll.se/delprojekt_4

Tebladet 6/10

9

– Det var goda pannka-kor, säger Ernst Öberg, 100 år i höst.Som boende på Hagagår-den i Glanshammar del-tar han i ett projekt som ska förbättra måltids-upplevelsen för de äldre. På sikt handlar det inte bara om god mat, utan om att skapa god hälsa. I projektet samarbetar Örebro kommun och Öre-bro läns landsting.

Sju avdelningar från sju olika enhe-ter runt om i kommunen deltar tillsammans med respektive kök i ”Kost och nutritionsprojektet 2010”. Projektet siktar inte in sig enbart på kosten och näringsvär-den, utan på att hela måltidsmiljön ska vara tilltalande.

Vid Hagagården är det avdel-ningen Björkagården, med 14 vård-boenden, som deltar. Det här är några förändringar som införts eller är på väg att införas:

Skillnad på vardag och helg

All mat serveras i karotter där man i så stor utsträckning som möj-ligt tar maten själv.

Det görs skillnad på vardag och helg. På helgen kommer finporsli-net fram.

Efterrätt serveras alla dagar. Alla maträtter ska så småning-

om presenteras inte bara med text, utan även med foto.

En personal sitter hela tiden med vid måltiderna.

– Det känns bra för oss personal. Det blir alltid trevliga samtal runt matbordet. Och våra boende är jät-tenöjda. Inte minst efterrätterna är uppskattade. Det ger en guldkant i tillvaron, samtidigt som det är stor nytta med att man äter mer, sam-manfattar undersköterskan Anita Norman.

Gunvor Mediendorf och Ester Gustavsson håller med:

– Vi saknar ingenting vad gäller

måltiderna. Ingenting kan bli bättre, så vi har ingenting att klaga på, säger de tillsammans.

I projektet används Genombrotts-modellen (se faktarutan) och det är här landstingspersonal från Kvali-tetsutveckling, LoVS, deltar med expertstöd.

”Vi möter samma människor”– Vi handleder och stöttar kom-munens handledare. Vi har också föreläst om grunderna i förbätt-ringskunskap i olika kommungrup-peringar, säger Inga Zetterqvist.

– Det är värdefullt att vi samarbe-tar i frågor om våra äldre invånare. Det är ju till stora delar samma människor vi möter, vare sig de finns i ett särskilt boende eller är patienter i vården. Och kosten är en viktig del för en bra hälsa.

I Örebro kommun är Carina Carls-

son projektledare och även handle-dare för fyra av de sju teamen:

– Vi vet att det här är ett stort för-bättringsområde. Vi vet att om man jobbar med hela måltidssituationen, så blir de äldre mera nöjda, och då blir hälsan också bättre. Dessutom är det givande att samarbeta med landstinget, säger Carina Carlsson.

Att arbeta med Genombrott inne-bär att alla förbättringsidéer mäts för att man ska se om det verkligen blir en förbättring. Enkäter är en mätmetod. På Hagagården i Glans-hammar visar enkäterna bland de boende enbart positiva resultat.

– Alla är mera nöjda med ommö-bleringarna vi gjort, med dukningen och annat vi förändrat runt målti-derna. Framför allt uppskattas det att vi dukar fint på helgerna och att vi alltid serverar efterrätt, säger enhetschef Marie-Louise Hammar.

– Utan tvekan påverkar det häl-

san i positiv riktning.I projektet mäts inte bara de

boendes attityder och upplevelser. Hel tiden hålls också koll på de äldres hälsosituation. Blodtryck, hjärtfrekvens och vikt är några saker som regelbundet kontrolle-ras. Därutöver mäts hälsorelaterad livskvalitet, kognitiva funktioner och motivation med hjälp av olika skattningsskalor.

Ytterligare en del i projektet är att införa en modell för att kva-litetssäkra maten och måltiderna. Detta påbörjas nu på Backagår-den, i samarbete med professor Gunnar Akner, Örebro Universitet, och dietist Stina Engelheart, Nestor FoU-center.

Örebro kommun har också en kulturarbetare som åker runt och förbättrar måltidsmiljön på de boen-den som medverkar i projektet.

Kvalitetsutveckling driver övergripande utvecklingsfrågor inom landstinget. På detta uppslag presenterar vi medarbetare i Örebro läns landsting som delar med sig av motivation, inspiration och drivkraft för förbättringsarbete. Har du tips på vad som kan tas upp? Hör av dig till Margita Svensson, margita.svensson@orebroll.se

Bättre måltidsmiljö för hälsans skull

Fakta

Genombrott är ett arbetssätt för att utveckla sin egen och sin arbetsgrupps förmåga att kon-tinuerligt omdana och förbättra verksamheten.

Genombrott bygger i korthet på att man jobbar med förbättringar i små steg och tester. Ett förbätt-ringsbehov identifieras och idén testas i liten skala. Därefter värde-ras och analyseras resultatet. Om förändringen leder till förbättring upprepas testet i större skala.

Under förändringsarbetet utvecklas förbättringskompetensen bland deltagarna.

I Genombrott ingår deltagarna i ett nätverk samt har tillgång till handledning.

Inom Örebro läns landsting har bl a VRISS-projekten använt sig av Genombrottsmodellen, en metod som även förespråkas av SKL.

Dags att söka femte DiamantenNya mätningar av trycksår, fall och undernäring

Anna Ragne-myr.

Övre bilden: Ester Gustavsson och Gunvor Mediendorf diskuterar maten med undersköterskan Anita Norman.Nedre bilden: På helgen tas finporslinet fram.

Den nyttiga måltiden. Ernst Öberg fyller 100 år i november.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Sök, sök, sök ... senast den 20 augusti 2010!

2006 Folktandvården Adolfsberg 2007 Ögonmottagningen, Lindesbergs lasarett

2008 Ögonkliniken, USÖ2009 Sektionen för gastroenterologi, Medicinska kliniken, USÖ

Den femte Diamanten kan bli er!

På nätet finns information om ansökan till Örebro läns landstings kvalitetspris Diamanten

intra.orebroll.se/diamantenwww.orebroll.se/diamanten

Den 30 augusti lanseras serviceförvaltningen Lednings- och verksam-hetsstöds (LoVS) nya intranät.

Konkret innebär det att alla sidor under LandstingsIT, Landstingsser-vice, Medicinsk teknik och nuva-rande LoVS försvinner. Dessa sidor är idag gröna, ljusblå, rosa-lila och lila. Istället kommer alla LoVS områden att finnas samlade på ett intranät med samma färg som nu, lila.

Omlänkning 23 augustiMånga kliniker och vårdcentraler

har idag länkar som går till sidor som ska släckas ned, framförallt IT-sidor med användarinstruktioner om t ex Infomedix. För att under-lätta redaktörernas arbete med att länka om till de nya sidorna kom-mer därför LoVS nya intranät att öppnas redan den 23 augusti, paral-lellt med det nuvarande intranätet.

Det ska vara lätt att hittaLoVS nya intranät är mer kund-

fokuserat än tidigare. Tanken är att kunden lätt ska kunna hitta och beställa en tjänst eller produkt utan att behöva veta vilket område som har tjänsten. Detsamma gäller fel-anmälan och supportfrågor som har

olika ingånger beroende av ärende. Huvudrubrikerna är Felanmälan, Support, Boka och beställ och Cen-trala tjänster och uppdrag.

Under Felanmälan finns kontakt-vägarna till att anmäla ett fel. Sup-portsidorna ger aktuell informa-tion och kontaktvägar till alla våra IT-system, skrivarproblem, m m.

Under Boka och beställ finns infor-mation om beställningsbara tjäns-ter och produkter, medan Centrala tjänster och uppdrag presenterar tjänster inom bland annat ekonomi, upphandling eller vad Landstings-arkivet kan erbjuda.

CeCilia Frödén OlOFssOn

Tebladet 6/10

10

KIKKIS KÅSERI

Förslag: Varuupplysning på arbetskamrater

loVs nya intranät – så berör det dig

Att läsa manualer tillhörande våra apparater på kirurg-operation, där jag arbetar, har

aldrig varit min starka sida.

”Tryck in knapp B och anslut till uttaget i väggen som är mar-kerat med en röd tråd. Tag däref-ter den svarta kabeln och stoppa in den i apparat C.”

Den blå sladden har nu kontakt med övriga kontakter, utom den gröna, som hör till kaffeapparaten på våning tre eller den lila, som ska kopplas till patientens hörap-parat.

Vid felkoppling kan man sålun-da få en laddad patient och en doktor som hör ovanligt bra.

Nu gäller det att handla snabbt. Visserligen sprakar det en aning om den blå, men om man brukar våld så får man till slut in den i hålet.

Varför fungerar det då inte? Visserligen ser jag sämre än för tjugo år sedan, men det borde fungera.

Den frustrerade kirurgen har i detta skede skiftat ansiktsfärg. Han talar inte längre vänligt. Han skriker.

– Finns det ingen vettig män-niska på detta ställe??? Jag måste ha bild på teven för att kunna operera! gastar han.

-Det behövdes inte förr, tänker man svara, men biter sig i sista minuten i tungan. Man måste ju naturligtvis hänga med i utveck-lingen, även om det bär emot när man passerat sextio.

Själv har jag anlagt en självsä-ker attityd. ”Hon som klarar allt! Tur att hon finns, så att man kan operera!”

Ingen vet att man ber en stilla bön om att vissa apparater inte ska användas. Om så ändå sker, kan man alltid bryta ihop och skylla på kontaktproblem.

Ibland har man tur också - och råkar trycka på rätt knapp. Dok-torn nickar då belåtet, och man ser på hans ansiktsuttryck att han tänker: ”Vilken tur att den gamla vana undersköterskan är här i natt! Henne kan man lita på i alla väder.”

”Härligt”, tänker man då och bjuder på ett ödmjukt leende.

Det är i detta skede som man får passa sig. Inte bli styv i kor-ken och lita på att turen fortsätter hålla i sig operationen igenom. Katastrofen väntar ofta runt hör-net.

– Kikki! Värm en påse natri-umklorid i micron, så att vi får skölja rent i buken!

– Absolut! svarar jag modernt. Var tusan står micron? Någon

har flyttat på den. Är den stulen?

Det står en ny, konstig apparat på microns plats. En apparat som jag aldrig sett tidigare. Någon ropar mitt namn.

– Kikki! Skynda dig, vi måste skölja nu!

– Någon har stulit micron, stammar jag. Den är borta.

– Är det möjligt? säger hon och går med mig ut för att kolla.

– Den står ju där! Är du helt från vettet? Släng in påsen på en gång!

Det bar mig emot att fråga hur man startar den, men vad gör man inte i ett nödläge.

Ibland tycker jag att det också skulle finnas en manual hängande om halsen på alla i personalen.

”56-årig man med avtagande utstrålning. Bör strykas medhårs vid samtliga ingrepp. Kräver mycket uppmuntran och bekräf-telse.”

”49-årig kvinna, som helt har tappat intresset för sitt arbete. Arbetar enbart för den höga lönens skull. Varning! Håll koll på kompresserna! Tag gärna själv kontroll över situationen.”

”Drygt 60-årig kvinna, som hör och ser illa. Ha tålamod med denna virrhjärna. Hon går snart i pension, och det tackar vi för.

”52-årig chef. Manual saknas!””30-årig man med stöddig atti-

tyd. Tror sig kunna och veta allt.

Tillhör arten ´Byte´. Ogift, fri och ett solklart framtidsämne.”

”25-årig kvinna, jägare. Ler och flirtar dagarna i ända. Väntar på sin chans att slå klorna i ett lämpligt objekt.”

Tänk, så praktiskt det skulle vara att få en varuupplysning på sin arbetskamrat. Att kunna välja vilka du vill jobba tillsammans med. Ena dagen känner du för att flirta. Och nästa dag vill du stöna och klaga, och då väljer du den ointresserade 49-åringen.

Jag tycker själv att det är en genial ide. Välja lag, precis som i brännboll. Förmodligen skulle jag få tillhöra B-laget. Vem vill ha en 62-årig, virrig, halvblind och okoncentrerad kollega, som knappast vet vad ON och OFF betyder? Som har fullt upp med att fälla glasögonen upp och ner. Det bästa är att placera dessa avarter till ”natten”, så man slip-per se dem.

För att behärska den apparatur vi har måste man ta ”körkort”. Man måste numera också kunna tala norska. Den senaste utbild-ningen handlade om en genom-lysningsapparat. En stor, otymplig grej, som bör användas med störs-ta försiktighet och stor skicklighet. ”Körskoleläraren” var norrman. Det säger väl egentligen allt. Jag kan inte förstå hur några satt och

nickade vänligt mot honom och låtsades förstå. Själv fattade jag noll.

Ibland kan jag längta tillbaka till urologoperation, där jag arbe-tade under några år. Visserligen är det det mest apparatrika stället på USÖ, men till dessa apparater krävs minsann inga manualer. De har sett likadana ut i alla år, men kräver naturligtvis ett vant hand-lag och största respekt. Inte heller behöver man sätta i kontakter i väggen för att de ska fungera. Möjligen i något enstaka fall, men ytterst sällan.

För att uppnå fullgod effekt, krävs ofta en äldre, mogen och van personal. Här får de yngre förmågorna träda tillbaka genom att se och lära. Här hänger som sagt inte heller någon manual runt apparaten. Hur länge det drö-jer innan EU lagstiftar om detta, vet jag inte, men den dagen hop-pas jag att mitt påtvingade enga-gemang i apparater och manualer är avslutat.

Kikki Pålerud är undersköter-ska på Univer-sitetssjukhuset Örebro och kåserar regel-bundet i Tebladet.

Ett exempel på hur en sida är uppbyggd under Boka och beställ, här tjäns-ten transport. I vänstermenyn finns de olika tjänster som transport kan erbjuda beskrivna. Centralt på sidan ligger beställningsfunktionen.

Mellan 24 och 30 juli arrangeras O-Ringen, världens största orienterings-tävling, i Örebro.

Örebro läns lands-ting finns på plats under tävlingen och tillhandahåller sjuk-vård till deltagare.– Landstinget bygger upp en sjukvårdsor-ganisation kring O-ringen för att avlasta ordinarie sjukvård eftersom O-ringenveckan genomförs under en semesterperiod, berättar lands-tingets beredskapschef Birgitta Westberg.

Landstinget har en O-ringenmot-tagning, det vill säga en vårdcen-tral, på Navets skola vid Ladu-gårdsängen. Där kommer läkare,

sjuksköterskor, sjukgymnast och sekreterare att finnas på plats.

Det kommer även att finnas olika förbandsplatser (i tält) vid de olika etapperna med läkare, sjuksköter-skor, sjukgymnaster och sekrete-rare.

Ambulans finns på plats vid för-bandsplats under tävlingsdagarna. Vid målgången finns också en sjuksköterska och en fyrhjuling.

En kommunikationssamordnare hanterar kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen vid förbands-plats och hemvärnssjukvårdare, ute i skogen.

Omkring 20 000 orienterare beräknas vara med på tävlingen.Tidigare tävlingar har haft omkring 600 vårdsökade.

Birgitta Westberg.

örebro läns landsting på plats på

Tebladet 6/10

11

Framtidstro. Sirkka Elo är imponerad av den framtidstro som många visade efter uppsägningarna 1996. Nu går hon själv en ny framtid till mötes som pensionär. Fast hon tänker inte pensionera sig. Foto: Weine AhlstrAnd

”listningsutbildning” via listig ny teknik

Uppsägningarna 1996 gav ett kunskapslyft

Jag vill delta i utlottningen av ”drömmen förde dig vilse”

namn: ......................................................................................

Arbetsplats: ..............................................................................

telefon arb: ........................................ hem:.............................

hemadress: ...............................................................................

skicka in talongen till tebladet via internpost eller vanlig post före 30 juni. Adressen är tebladet, box 1613, 701 16 Örebro.Vinnarna meddelas personligen.

Anna Jansson, tidigare nattsjuksköterska på Universitetssjukhuset Öre-bro, är i dag en etablerad författare. Hon debuterade år 2000 med ”Stum sitter guden”. Efter det har det blivit flera kriminalromaner med kriminal-inspektör Maria Wern som huvudperson.

Boken ”Drömmen förde dig vilse” är elfte boken i serien om Maria Wern. Tebladet har det stora nöjet att kunna lotta ut fem böcker.

Alla vinnare meddelas personligen.

Införandet av Hälsoval 2010, som gör det lättare för patienter att byta vårdcentral,kräver nya administra-tiva rutiner.

När en länsinvånare vill lista sig vid en ny vårdcentral, så sköts det av hälsovalsenheten via det helt listningssystemet OpenListon, som ersätter ett tidigare listningssystem. Via systemet har vårdcentralerna tillgång till uppgifter om antalet listade, nytillkomna listade och beräkningar av den ekonomiska ersättningen.

På kort tid har omkring hundra personer inom primärvården utbil-dats i OpenListon. Utbildningarna har genomförts genom landstingets första tele- och webbkonferenser. Det innebär att deltagarna är upp-kopplade till en telefonkonferens och samtidigt har tillgång till sam-ma dokument i sina datorer.

– Det har fungerat klockrent. Deltagarna har kunnat sitta på sina arbetsplatser på vårdcentralerna runt om i länet, istället för att resa till Örebro för en timmas utbild-ning. Det sparar tid, pengar och är bra för miljön, säger Kina Råberg, projektledare vid Landstings-IT.

4 000 har bytt vårdcentralHälsoval infördes i Örebro läns

landsting i januari. Sedan dess har cirka 4 000 länsbor har lämnat in en blankett om att byta vårdcentral.

– Fortfarande ser vi den största omflyttningen av patienter på länets större orter. Det är förstås natur-ligt eftersom utbudet är störst där, säger Eva Frantz, projektledare för Hälsoval.

– Några vårdcentraler i Örebro har fått fler listade patienter mot tidigare. Men de flesta får unge-fär lika många nya patienter som de tappar. Nettoförändringen av patienter för varje enskild vårdcen-tral är därmed relativt liten.

Två privata aktörerI nuläget finns två privata aktörer som ansöker om att driva vård-centraler i länet inom ramen för Hälsoval. Det är Capio Närsjukvård som idag driver Lekebergs vård-central och som vill förnya avtalet som är på väg att löpa ut.

Dessutom ansöker Vivalla vård-bolag om att etablera verksamhet även i Frövi och Fellingsbro.

Hälsovalet innebär att även hela den landstingsdrivna primärvården genomgår en granskning utifrån kravspecifikationerna.

Weine AhlstrAnd

1996 blev 865 tillsvidare-anställda uppsagda från länets sjukhus. Men vad hände sedan? Vilka livsval gjorde de uppsagda sjuksköter-skorna och undersköter-skorna?

Sirkka Elo, utredare på landsting-ets Samhällsmedicinska enhet, har många av svaren:

– Redan efter tre år var situatio-nen betydligt bättre än någon kun-nat ana. För många blev det en kick till någonting annat. Ett exempel är de 14 undersköterskor som direkt satsade på en sjuksköterskeutbild-ning och som alla var klara och hade nya jobb efter tre år.

– Jag är både imponerad och överraskad av den kraft och vilja som kom fram ur en i grunden negativ händelse.

Sirkka Elo ansökte tidigt om att få möjlighet att följa processen och gjorde intervjuer med berörda redan innan uppsägningsbeskeden var definitiva. Sedan följde nya enkäter och intervjuer till de uppsagda, bland annat tre år efter uppsägningen.

Svarsfrekvensen blev 75 procent i den sista uppföljningen 1999, och här visar det sig att en hög andel var nöjda med sin arbetssituation eller sina studier.

– Många vittnar om att det socia-la stödet från den närmaste omgiv-ningen var viktigt. Samtidigt kände man ett starkt stöd från allmänheten och media. Man kände sig behövd i vården, även om jobben försvann.

Lite fakta bland svaren:Efter tre år hade nära 70 procent

av sjuksköterskorna och 50 procent av undersköterskorna arbete. 15 respektive 26 procent studerade.

– Ingen av de uppsagda sjukskö-terskorna var helt arbetslös. Bland undersköterskorna var endast sex procent heltidsarbetslösa, säger Sirkka Elo.

40 procent av sjuksköterskorna och 50 procent av undersköter-skorna hade gått någon utbildning som var avslutad 1999. Exempelvis hade 25 sjuksköterskor gått någon specialistutbildning och 85 under-sköterskor läst in högskolekompe-tens.

Några undersköterskor hade även valt andra utbildningsvägar, som el- och montörsutbildning (5 styck-en) och konsthantverk, textil- och naturbruksutbildning (5 stycken).

Rätt satsa på vårdyrket, trots alla uppsägningar– De som valde att studera fick sedan jobb i större utsträckning. Det gäller även de som vidareutbil-dade sig inom vården, trots att det kunde kännas svårt att satsa på den ”branschen”, när så många tvinga-des sluta, säger Sirkka Elo.

Undersköterskor som arbetat längst i landstinget hade lättast att komma tillbaka till arbetslivet igen, i vården igen eller inom andra områden. Bland sjuksköterskorna var det precis tvärtom. De med kortast arbetslivserfarenhet kom i arbete fortast.

Ytterligare noterbart är att de relativt få män (6 procent) som blev uppsagda hade lättare att hitta arbeten igen. Efter tre år hade alla manliga sjuksköterskor jobb igen.

Var fanns jobben?Men var fanns de nya jobben efter tre år? Bland sjuksköterskorna arbetade nära 80 procent återigen i landstinget, 11 procent i kommunen

och 9 procent i privat verksamhet.Bland undersköterskorna gick en

fjärdedel till privat verksamhet. 47 procent arbetade i landstinget, 28 procent i kommunen och 23 pro-cent i privat verksamhet.

Hur ser det ut idag, 14 år efter uppsägningarna?

– Jag har inga siffror på det. Men troligen skulle vi se en ännu bättre situation för de uppsagda. Klart är att uppsägningarna efter en tid gav en enorm kompetenshöjning i länet, menar Sirkka Elo.

Pensionär men ändå inteNu går hon i pension efter nära 30 år i landstinget. Fast ändå inte.

– Jag kommer att fortsätta arbeta med de här frågorna i någon annan form. Jag vill fortsätta och jag kän-ner att jag har mer att ge.

Hon är sjuksköterska i botten, utbildad i Åbo, Finland. 1967 flyt-tade hon och maken Reijo till Got-land och Sverige där hon vidareut-bildade sig till distriktssköterska.

Så gick flyttlasset till Örebro 1981 och Sirkka Elo började arbeta på Norra sjukhemmet. Några år senare, 1984, kom hon till soci-almedicinska avdelningen, före-gångaren till dagens samhällsme-dicinska enhet.

Efter hand blev folkhälsofrågor-na allt viktigare, både för lands-tinget och för Sirkka Elo. Efter många utredningar och rapporter och parallella studier på Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, disputerade Sirkka Elo 2009 med avhandlingen ”Hälso- och sjukvårdens roll som informa-tionskälla för hälsoläget i befolk-ningen och uppföljning av dess folkhälsoinriktade insatser”.

Men det är till stora delar en annan historia. Nu önskar Sirkka Elo att det ska forskas vidare i häl-sofrågor runt de omfattande upp-sägningarna på 1990-talet.

Weine AhlstrAnd

Vinn Anna Janssons senaste deckare

Fakta

1996 blev 865 personer uppsagda vid Örebro läns landstings sjukhus i en stor omställnings- och bespa-ringsprocess, som genfördes för att få ekonomin i balans. det var 142 sjuksköterskor, 456 undersköterskor och 267 personer ur andra yrkes-grupper som fick lämna sina jobb.

Sista.12Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: tebladet@orebroll.se

apropå Hur kopplar du av på semestern?

Janne Frantz, smärtsjukskö-terska, aniva, USÖ:

– Jag försöker att fånga dagen och nuet på något vis. Jag bara är och planerar ingen-ting. Jag går omkring och pular och tar dan som den kommer.

Marinette Ruck, transportör, Karlskoga lasarett:

– Jag tränar fyra dagar i veckan, easy line och indoor walking. Det är avkoppling för mig. Mellan träningspassen ska jag mest lata mig och ”bara vara”.

Milan Roumi, röntgensjuk-sköterska, gastroröntgen, USÖ:

– Jag är ute i trädgården och pysslar. Jag tar också långa pro-menader och lyssnar på ljud-böcker. Jag sover gott och äter bra frukost.

Maria Connedal, medicin-teknisk ingenjör, Karlskoga lasarett:

– I sommar blir det inte så mycket avkoppling eftersom vi är mitt uppe i ett husbygge. I normala fall tycker jag att det är skönt att åka bort en period på sommaren. Nu får det bli lite avkopplande promenader på hemmaplan.

Mats Eriksson, forsknings-handläggare, landstingets forskningskansli:

– Två saker får mig att koppla av i sommar. Vårt sommarhus vid Hardangerfjorden i Norge, och att ta hand om barnbarnet Julia, 4 år.

Den här bilden är tagen i södra delarna av Örebro län en dag i början av juni 2010. Vad föreställer bilden?Rätt svar plus den fyndigaste kommentaren till bilden belönas med två biobiljetter.Skicka in ditt förslag till Tebladet via internpost, vanlig post eller mejl före 30 juni. Adress: Tebladet, box 1613, 701 16 Örebro. Mejl: tebladet@orebroll.se Märk brevet eller mejlet med ”Bilden”.

Förr blickade nio allvar-samma män ner över publiken i föreläsnings-salen på Lindesbergs lasarett. Nu är porträtten ersatta av färgsprakande konst.Och en text i Tebladet bidrog till förändringen.

– Tebladet var här och bevakade en jämställdhetsföreläsning. Artikeln avslutades med en notering om alla männen på väggarna, berättar sjukhusdirektör Marianne Skin-nars-Bruno.

– Jag hade själv funderat i sam-ma riktning, och när artikeln kom så blev det fart på arbetet.

Nu har hela föreläsningssalen fräschats upp. Under en kortare utställningsperiod hängde 15 färg-sprakande och livsbejakande verk av konstnären Gerd Göran på väg-garna. Nu hänger två av dem kvar för gott, inköpta av lasarettet.

– Vi har fått en betydligt mera stimulerande föreläsningsmiljö, menar Marianne Skinnars-Bruno.

Porträtten på männen då?– De är alla tidigare chefsläkare

här på lasarettet och en viktig del av historien. Vi funderar nu på var vi ska placera dem.

WEINE AHlsTrAND

Uppiggande konst. Konstnären Gerd Göran, 91 år, har utsmyckat föreläsningssalen på Lindesbergs lasarett. Sjukhusdirektör Marianne Skinnars-Bruno är nöjd med förändringen.

Vad ser du på bilden? – vinn biobiljetter

Mer jämställt i föreläsningssalenNio allvarsamma män byttes mot färgsprakande måleri efter Tebladets artikel

Trevlig sommar önskar Tebladets redaktion

FoTo: WEINE AHlsTrAND

FoTo

: WEI

NE

AH

lsTr

AN

D