stockholms lÄns landsting 2013...2012/06/12 · miljöpartiet de gröna i stockholms läns...

BUDGET

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2013

Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19

2

Budget 2013

Vision Stockholmsregionen ska vara en modern, mänsklig och miljösmart region att verka och leva i.

De politiska beslut vi fattar idag ska vara långsiktigt hållbara så att både nuvarande och

kommande generationer ges förutsättningar att leva väl. Landstingets resurser ska fördelas

rättvist utifrån människors behov, oavsett ålder, kön, socioekonomiska förutsättningar,

funktionsnedsättning, etnicitet och sexuell läggning.

Stockholms läns landsting (SLL) har påbörjat omställningen till en hållbar region, och satsar

därmed på följande:

Hållbar ekonomi – som innebär långsiktigt ekologiskt och socialt ansvarstagande.

Genom att använda våra resurser på rätt sätt skapar vi välfärd idag och goda

förutsättningar för kommande generationer.

Mänsklig hälso- och sjukvård - som är modern, hälsofrämjande och tillgänglig för alla

och som utgår från människans behov av vård.

Modern och attraktiv kollektivtrafik - det ska vara enkelt och bekvämt att resa, på land

och på vatten, i hela regionen. Låg enhetlig taxa, öppna spärrlinjer och tillgängliga

trafikvärdar ska utmärka kollektivtrafiken. Cykeln ska du kunna ta med eller låna vid

hållplatser.

Långsiktigt mål Stockholmsregionen är mänsklig, modern och miljösmart.

Kortsiktiga mål En hållbar ekonomi

En mänsklig hälso- och sjukvård

En modern och attraktiv kollektivtrafik


3

Inledning

Hållbar ekonomi För att Stockholmsregionen ska kunna bli en modern, mänsklig och miljösmart plats att verka

och bo på, behöver vi ställa om till en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi innebär att

Stockholms läns landsting tar ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar så att både

dagens och morgondagens generationer ges möjlighet till ett bra liv.

Hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ska vara solidariskt finansierad, så att ingen ska

behöva avstå från att söka vård eller åka kollektivt av ekonomiska skäl.

De offentliga resurserna ska användas på bästa sätt genom långsiktig planering och

professionell verksamhetsstyrning. Upphandling av kollektivtrafik och vård ska styras av

kvalitetskrav och inte en generell strävan mot privatisering.

Alla investeringar och reinvesteringar ska syfta till att stärka den sociala och miljömässiga

hållbarheten i regionen. Det innebär att vi ser till helheten i samhället, och tänker långsiktigt.

Från satsningar på förebyggande hälsovård, utökad kollektivtrafik, och god regionplanering,

till ett förstärkt skydd för vattentäkter och gröna kilar.

Grön skatteväxling är ett viktigt verktyg för att skapa ett hållbart samhälle. Det innebär att

miljöskadlig verksamhet beskattas eller avgiftsbeläggs så att mer miljövänlig verksamhet

gynnas.

En genusbudget ska tas fram, och vara fullt införd till år 2015 i enlighet med gällande EU-

direktiv. En genusbudget innebär en analys av hur offentliga resurser används ur genus- och

jämställdhetsperspektiv, och syftar till att fördela pengarna i budgeten jämställt mellan könen.

Landstinget bör studera hur Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nya verktyg för

jämställdhetsarbete kan användas och implementeras för detta ändamål.

Mänsklig hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården som bedrivs inom Stockholms läns landsting ska vara modern,

hälsofrämjande och tillgänglig för alla, med utgångspunkt i patientens vårdbehov. Hälso- och

sjukvårdspersonal med kunskap om olika former av behandlingsmetoder ska finnas tillgänglig

för dem som söker vård.

Med Hälsovalet kommer ersättningssystemet att följa individens behov av vård. Därigenom

garanteras Stockholmregionens invånare en närsjukvård av hög kvalitet och god

tillgänglighet, som erbjuder stöd vid såväl kroppslig som psykisk ohälsa. Vård ska självklart

vara tillgänglig för så kallat papperslösa och asylsökande.

Vården av äldre- och multisjuka ska utvecklas och göras mer tillgänglig. Otillgänglig vård

och brist på stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre ökat. Landstinget ska därför satsa

på fler legitimerade psykoterapeuter med kunskap om äldre. Genom ett förändrat

ersättningssystem ska patienterna erbjudas mer tid för samtal med läkare eller annan

specialiserad vårdpersonal. Landstinget ska anställa ytterligare vårdcoacher, det vill säga

personal som hjälper äldre och multisjuka att hitta rätt inom vården. Landstinget ska också

satsa mer på uppsökande vård.


4

Vi vill utveckla ambulanssjukvården, så att äldre personer ska kunna föras direkt till

geriatriska mottagningar istället för till akuten.

Landstinget behöver också arbeta intensivt för att patienter ska uppleva heldygnsvården inom

psykiatrin som en plats för trygg vård. Riktade insatser för att stärka psykiskt sjuka ungdomar,

särskilt unga kvinnor, samt homosexuella, bisexuella, queer- och transpersoner (HBTQ) är

nödvändiga.

En modern och attraktiv kollektivtrafik

Stockholms läns landsting ska främja ett enkelt, prisvärt och miljövänligt sätt att resa

kollektivt på land och vatten. Landstingets långsiktiga mål för Stockholmsregionen ska vara

att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska fördubblas jämfört med idag.

Vi vill ha en väl utbyggd kollektivtrafik som omfattar hela länet, i syfte att underlätta resandet

utan bil. Resan kan ske på land och vatten, samma kort ska gälla - ett kollektivtrafikkort.

Taxorna ska vara låga och enhetliga. Fler båtlinjer behöver inrättas både på Mälaren och

Saltsjön som i Skärgården. Stationer som utgör knutpunkter ska utvecklas så att resan blir

attraktiv, smidig och enkel. Cykelresandet ska kunna kombineras med att resa kollektivt, både

genom lånecykelsystem, möjlighet till att ta med egen cykel och bättre

cykelparkeringsmöjligheter. Det ska vara enkelt att köpa biljetter, såväl på stationer, större

busshållplatser och knutpunkter, som hos ombud och via internet.

Stockholmsregionen ska ha en modern kollektivtrafik som är tillgänglig och där resenärernas

framkomlighet inte hindras av spärrar. Det ska gå snabbt att få tag i trafikvärdar som kan

hjälpa till. Resandet ska präglas av trygghet, bra service och en stark miljöprofil. Tydlig

information kring tidtabeller, biljetter och trafikstörningar samt kartor ska finnas på stationer,

hållplatser och via mobilt internet. Kontroller ska ske ute i trafiken av personal som rör sig

inom den spårburna trafiken samt på bussar och båtar.


5

Hållbar ekonomi

Omvärldsanalys Stockholmsregionens befolkning har ökat, till följd av både födelseöverskott och inflyttning.

Vi ser tecken på en fortsatt ökning under de närmaste åren. Förändringen i antalet invånare

ger viss ekonomisk stabilitet, med bredare skatteunderlag som i sin tur ger landstinget större

intäkter. Men behovet av investeringar för en utbyggd hälso- och sjukvård och kollektivtrafik

är stort framöver, och de ska även kunna möta utmaningarna för klimat och miljö.

Sverige påverkas ständigt av omvärlden. Det råder fortfarande osäkerhet i världsekonomin.

Den Europeiska Unionens ekonomi befinner sig i ett känsligt läge. Flera mindre länder som

Grekland och Portugal har allvarliga finansiella bekymmer. Även större länder som Frankrike,

Spanien, Italien och Storbritannien har instabil ekonomi beroende på bland annat höga

statsskulder, negativ bytesbalans, hög arbetslöshet - främst bland ungdomar - och ofta höga

räntenivåer.

Redan nu medför det förändrade klimatet mer extrema väderförhållande i Europa.

Värmeböljor innebär hälsomässiga påfrestningar. Översvämningar och andra katastrofer

kommer att innebära ekonomiska påfrestningar som påverkar Sverige även när de sker i andra

länder i vårt närområde.

Läget för Sveriges ekonomi betecknas som stabilt, framför allt då en stor del av statsskulden

amorterats av, men de privata hushållens skuldsättning har istället ökat dramatiskt. I

kombination med ökad upplåning för landsting, regioner och kommuner är det en riskfaktor

som kan förändra landets ekonomiska stabilitet. Hittills har upplåningsmöjligheterna för

landstinget gynnats av att Riksbankens styrränta hållits låg i Svergige. Globala aktörer letar

efter säkra placeringar och Stockholms läns landsting har hittills bedömts som en trygg aktör

att låna ut pengar till.

Finansiering Stockholms läns landsting behöver investera utifrån de stora framtida behoven inom

kollektivtrafik och sjukvård och säkerställa kvaliteten inom den löpande verksamheten.

Därmed är följande åtgärder nödvändiga för år 2013:

Skattehöjning om 20 öre

Utökade trängselavgifter, vilka beslutas på regional nivå

Omförhandling av Stockholmsöverenskommelsen, så att trängselavgifterna kan

användas till att bygga ut kollektivtrafiken

För att säkerställa en solidarisk finansiering behöver landstinget genomföra en skattehöjning

om 20 öre. Den ger landstinget ökade intäkter om 950 mkr för 2013 vilket tryggar de

satsningar som krävs inom driftsbudgeten.

Landstinget behöver även genomföra en grön skatteväxling för att finansiera gynnsamma

investeringar för miljön. Grön skatteväxling innebär att vi avgiftsbelägger verksamhet som

inverkar negativt på miljön. Genom de utökade trängselavgifterna skulle lånebehovet minska.

Genom att höja trängselavgifterna och utöka dem till att gälla även på Essingeleden kan

intäkterna från trängselavgifterna ökas till 1 miljard 2013. Avgifterna ska beslutas på regional


6

nivå och indexregleras så att beloppet höjs år för år. Med grön skatteväxling måste också

avtalet med staten från Stockholmsförhandlingen förhandlas om, så att intäkterna från

avgifterna inte används till finansiering av Förbifart Stockholm. En utredning om att införa

avgifter även på Södra och Norra länken ska göras.

Landstinget ska följa det löfte som gavs vid folkomröstningen om trängselskatterna och

använda pengarna till att finansiera investeringar inom den regionala kollektivtrafiken.

Motorvägsprojektet Förbifart Stockholm, som har betydande negativ miljöpåverkan och är

mycket kostnadskrävande ska omedelbart avbrytas.

Stockholmsregionens kollektivtrafik är i behov av enorma investeringar för att klara en

ökande befolkning och samtidigt minska bilanvändandet. Utökade statsbidrag för en utbyggd

spårtrafik och nya cykelstråk är nödvändiga. Den gröna skuggbudgeten på nationell nivå

innehåller sådana satsningar, vilket understryker behovet av grönt inflytande på alla politiska

nivåer.

Resultatbudget Hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ska vara solidariskt finansierade så att ingen ska

behöva avstå från att söka vård eller åka kollektivt av ekonomiska skäl. Därför ska

Stockholms läns landsting vidta följande åtgärder inför år 2013:

Oförändrade avgifter inom Hälso- och sjukvården

Avgiftsfri barnsjukvård

Glasögonbidrag till barn

Satsning på vårdcoacher

Nej till besparingskrav inom hälso- och sjukvården

Sänkt pris med 100 kronor på SL:s 30-dagarskort som även omfattar båttrafiken

Enhetspris på enkelresor

Gratis kollektivtrafik för barn upp till 12 år

Förkortad resultatbudget Mkr Utfall

2011

Budget

2012

Prognos

2012

Budget

2013

Ändring

B13/P12

Budget

2014

Budget

2015

Verksamhetens intäkter 15 838 16 578 16 587 16 483 -0,6% 17 002 17 546

Skatteintäkter 57 965 59 696 59 515 62 811 5,5% 65 255 68 279

Summa intäkter 73 803 76 274 76 102 79 295 4,2% 82 257 85 825

Personalkostnader -24 103 -24 885 -25 018 -25 842 3,3% -26 431 -26 758

Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -12 409 -13 086 -13 153 -14 029 6,7% -14 418 -14 803

Köpt trafik -11 209 -11 832 -11 817 -12 623 6,8% -12 954 -13 480

Övriga kostnader -20 334 -20 964 -20 825 -21 327 2,4% -21 884 -23 402

Summa verksamhetens kostnader -68 054 -70 766 -70 813 -73 822 4,2% -75 687 -78 442

Resultat före avskrivningar 5 748 5 507 5 289 5 473 6 569 7 383

Avskrivningar -3 096 -3 233 -3 261 -3 466 6,3% -3 617 -3 753

Rörelseresultat 2 653 2 274 2 027 2 007 2 952 3 630

Finansnetto -2 141 -2 097 -1 610 -1 437 -2 102 -2 835

Resultat 512 177 417 569 850 795


7

Investeringsbudget

Investeringar och reinvesteringar i hälso- och sjukvård och kollektivtrafik kommer att ställa

höga krav på planering, prioritering och uppföljning framöver. Landstinget ska noggrant

prioritera de investeringar som förbättrar miljö, hälsa och tillgänglighet genom förebyggande

hälsovård och ökad kollektivtrafikandel. Vid större investeringar ska

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och Livscykelanalys (LCA) göras, för att klarlägga och

minimera ekonomiska risker samt miljöpåverkan.

Nya investeringsmöjligheter För att nå bästa möjliga investeringseffekt behöver Stockholms läns landsting se över och

komplettera den traditionella låneinvesteringsmodellen. Möjlighet till att söka finansiering via

någon av de Allmänna Pensionsfonderna (AP-fonderna) bör utredas som ett alternativ.

Genom att utnyttja AP-fonderna skulle landstinget få en lägre finansieringskostnad gentemot

projekt som drivs som Offentlig-Privat samverkan (OPS), även om kostnaden ligger något

över Landstingets direktupplåning. Fördelar är att landstinget kan känna till

kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, få ett ökat låneutrymme och få en långsiktigt

fast kostnad som inkluderar byggnation och långsiktiga driftstavtal. Dessutom stärker vi det

svenska pensionssystemet som därmed placerar våra gemensamma pensionspengar på ett

etiskt, tryggt och långsiktigt sätt.

Investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 Investeringsbudgeten för Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utökas, så att tillagningskök kan

byggas på samtliga sjukhus och att lokalerna för psykiatriska heldygnsvården på S:t Görans

sjukhus kan renoveras för att förbättra trivseln och hälsan för dem som vårdas. Lokalerna

inom den psykiatriska heldygnsvården ska anpassas för att ge ungdomar och unga vuxna vård

på särskilda avdelningar.

Investeringsbudgeten för Trafiknämnden ska också utökas, se avsnittet Kollektivtrafik.

Förkortad investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 och estimat 2016-2017


8

Investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 och estimat 2016-2017


9

Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är den centrala ledningsfunktionen inom landstinget. Styrelsens uppgift

ska vara att hålla samman landstingets hållbarhetsarbete samt se till att egna verksamheter och

privata utförare följer landstingets uppsatta mål. Landstinget ska aktivt minska regionens

påverkan på miljön, både lokalt och globalt. Resurser ska nyttjas hållbart för att minimera

framtida kostnader.

Hållbarhetskansli Landstinget ska tillsätta ett så kallat Hållbarhetskansli, inom ramen för landstingsdirektörens

ledningsstab, som sätter upp mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar

Stockholmsregion. Kansliet ska föreslå åtgärder på kort och lång sikt, nätverka och agera

metodstöd. Arbetet ska följas upp och redovisas i landstingets bokslut och årsredovisning.

Landstingsstyrelsens förvaltning ska se till att en genusbudgetering genomförs. Förvaltningen

ska också utveckla och stärka demokratin, till exempel genom att sätta samman ett Demokratiutskott.

Medarbetarperspektiv För att värna om våra värdefulla medarbetare inom Stockholm läns landstings verksamheter,

vill vi tillämpa en genomarbetad strategi för den framtida personalförsörjningen. Det ska vara

attraktivt och utvecklande att arbeta för landstinget. Likaså ska medarbetarnas

initiativförmåga och kreativitet tas till vara.

Vi vill främja och förbättra villkoren för kompetensutveckling inom alla yrkesgrupper.

Landstinget ska därför utreda möjlighet till lön under utbildning och andra ekonomiska

incitament för vidareutbildning, inte minst för att komma till rätta med den rådande bristen på

specialistsjuksköterskor. Vi ger också full lönekompensation inom hälso- och sjukvården.

Verksamheterna inom Stockholm läns landsting ska vara utformad så att jämställdhet och

ett ökat genusmedvetande främjas. Landstinget ska som arbetsgivare verka för jämställdhet

mellan kvinnor och män. Lika lön för likvärdigt arbete ska gälla. Lönestatistik uppdelat på

män och kvinnor ska redovisas. Chefer ska också utbildas i jämställdhet.

Landstinget ska förorda fackliga kvinnopotter och fortsätta med arbetet för utjämning av

osakliga löneskillnader. Vår vision är att alla anställda inom SLL ska kunna erbjudas heltid

och de som vill gå ner i arbetstid ska också få möjlighet till det.

Hälsofrämjande arbete är nödvändigt för att minska sjukfrånvaron. Vi vill därför att

samarbetet med Försäkringskassan utökas, och att en gemensam strategi för bättre

rehabilitering av landstingets långtidssjukskrivna personal tas fram. Som ett ytterligare steg i

att minska sjukfrånvaron ska förvaltningen se över vilka kostnader respektive vinster

landstinget kan göra för att finansiera en karensdag i sjukförsäkringen vid allvarligare

situationer där risk för smittspridning anses vara stor.

Upphandlingar och auktorisation

Landstingets upphandlingar ska alltid syfta till att förändra verksamheten till det bättre och att

skapa fördelar för berörda människor. Sådana fördelar kan vara ökade valmöjligheter mellan

olika behandlingsalternativ, eller bättre kvalitet. Skälet att upphandla en verksamhet får inte

enbart vara att införa eller öka andelen privat verksamhet.


10

I alla upphandlingsunderlag ska det finnas en konsekvensbeskrivning som inkluderar sociala,

ekonomiska och miljömässiga aspekter. Samma krav ska ställas på privata utförare som på

landstingets egna verksamheter, exempelvis att leverera könsuppdelad statistik, delta i

forskning och erbjuda utbildningsplatser. För att uppmuntra konkurrens och säkerställa att vi

alltid skriver avtal med bästa möjliga part, ska landstingets egna verksamheter alltid beredas

möjlighet att delta i anbudsförfaranden och vid auktorisation. Stockholms läns landsting har

gått längre än något annat landsting när det gäller konkurrensutsättning och privatisering i

vården. Detta utan att göra någon egentlig utvärdering av effekterna på vårdens kvalitet

respektive ekonomi. Det är hög tid att landstinget utvärderar effekterna rörande både kvalitet

och ekonomi av den konkurrensutsättning som pågått inom hälso- och sjukvården i

Stockholms läns landsting.

Kvalitet ska vara i fokus vid alla upphandlingar. Likaså ska krav på leverantörernas

miljöarbete och sociala ansvar ställas. Medarbetare ska alltid ha villkor motsvarande

kollektivavtal när de arbetar i offentligt finansierad verksamhet, oavsett om de är anställda av

landstinget eller av privat leverantör. En bra upphandling ska möta medborgarnas behov av

god vård och väl utförd kollektivtrafik.

Landstinget ska utveckla socialt entreprenörskap tillsammans med den idéburna och ideella

sektorn. Den idéburna sektorns krafter inom hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela i

framtidens välfärd utan att ersätta det offentliga ansvaret.

Om leverantören inte uppfyller de krav som ställs i avtalet kan åtgärder vidtas, exempelvis

uppsägning av avtal eller vite. En åtgärdsplan ska redovisas till landstinget, och innan

bristerna är åtgärdade kan förlängning av befintliga avtal eller medverkan i nya upphandlingar

inte ske.

Uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling

För att kontinuerligt utveckla landstingets verksamhet och säkerställa kvalitén ska

uppföljningar och utvärderingar ske löpande. Såväl landstingets verksamhet i egen regi samt

den upphandlade, ska systematiskt följas upp och utvärderas.

Regional planering

Genom att ställa om till en hållbar Stockholmsregion ska Stockholms läns landsting inta en

ledande roll i arbetet för ett klimatneutralt samhälle, med såväl ekonomisk som social

hållbarhet. Investeringar, styrmedel och innovationer ska stötta utvecklandet av en grön

ekonomi.

Alla investeringar ska göras med syftet att samhället och miljön ska påverkas i positiv

riktning. Det gäller förebyggande hälsovård, underlättad rörlighet till fots och med cykel, att

säkra ett hälsosamt dricksvatten samt egen produktion av energi. Genom en god fysisk

planering kan vi erbjuda allt fler människor en hälsofrämjande och attraktiv livsmiljö med

närbelägna grönområden och en god kollektivtrafik. Samtidigt bevaras ett ekosystem som ger

ren luft, rent vatten och minskad klimatpåverkan. Skyddet för de gröna kilarna ska

säkerställas genom att program upprättas för varje kil.

En regional balans i Stockholms län gynnar alla innevånare. Det är viktigt att sprida

investeringarna geografiskt. Vi vill prioritera utvecklingen i den södra delen av regionen där

det idag är brist på arbetsplatser i förhållande till befolkningsmängden.


11

Samverkan på alla politiska nivåer och mellan såväl offentliga, idéburna och privata aktörer

som medborgare är viktiga för att klara omställningen till ett hållbart samhälle.

Levande skärgård Vi vill ha en levande skärgård som är tillgänglig för alla. I Stockholms skärgård finns natur-

och kulturvärden som är unika i världen. Det är miljöer som måste vårdas och

bevaras för kommande generationer. Landstinget ska tillföra Skärgårdsstiftelsen medel för

inköp av ytterligare markområden i skärgården. Förhandlingar ska också inledas med staten

om ett övertagande av områden som tidigare har använts för försvarsverksamhet.

Med bofast befolkning och turism görs skärgården mer levande. Här utgör utvecklingen av

kollektivtrafiken på vatten en viktig del. Även företagarna i skärgården behöver ha

möjligheter till transporter på rättvisa villkor. Därför är det fortsatt nödvändigt att

näringsverksamheterna i skärgården ges fraktstöd.

Landstinget ska finansiera Skärgårdsstiftelsens verksamhet för att bevara kulturlandskapet

både genom beaktande av den bofasta befolkningens behov samt genom att göra skärgården

tillgänglig för en bred allmänhet.

Miljö Stockholms läns landsting arbetar enligt sitt miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 för

att göra Stockholmsregionen mer klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande.

Viktiga prioriteringar är energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och mer

energieffektiva transporter. Landstinget ska aktivt arbeta för att användningen av fossila

bränslen i verksamheten har upphört till år 2020. Andelen som reser kollektivt ska fördubblas

genom en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Landstinget ska minska utsläppen av

klimatpåverkande gaser och öka användningen av livsmedel som har låg klimatpåverkan.

Hanteringen av avfall ska följa avfallshierarkin. I första hand ska givetvis alla åtgärder som

bidrar till att minska avfallet totalt, prioriteras. Därefter ska återanvändning, återvinning och

insamling av organiskt avfall för biogasproduktion vara nödvändiga verktyg för att minska

klimatpåverkan.

Klimatförändringarna ställer ökade krav på att skydda och rena vårt dricksvatten.

Övergödning och förekomsten av långlivade kemikalier och läkemedel är andra hot mot

vattenkvaliteten. Stockholms läns landsting ska därför aktivt delta i arbetet med att ta fram en

regional vattenstrategi, i samverkan med samtliga aktörer inom Mälardalens

avrinningsområde.

Genom att ställa tydliga krav på upphandling av miljömärkta varor, utfasning av giftiga

kemikalier och noggrant miljöarbete på sjukhusen bidrar vi till att uppnå klimatmålen.

Dessutom ska landstinget stimulera att ny vattenreningsteknik tas fram. Landstinget ska gå

före med innovativa lösningar i sitt fastighetsbestånd, för hur vi kan utnyttja dagvatten,

regnvatten och liknande för de behov som inte kräver dricksvattenkvalitet.

Ekologisk mat, tillsammans med en ökad andel vegetabilier, har lägre miljöpåverkan både vad

gäller klimat och övergödning. Målet är att andelen ekologiska råvaror i Landstingets

verksamhet ska uppgå till 50 % 2016. Genom att via upphandling öka andelen närodlat skapas

också förutsättningar för lokala jordbruk och regional livsmedelsförädling, vilket gynnar det


12

öppna kulturlandskapet och biologisk mångfald. Landstinget ska också ta ansvar för en

hållbar matproduktion internationellt, genom att ställa krav på en ekologisk och socialt

ansvarsfull produktion.

Forskning, utveckling och utbildning Forskningoch utbildning är viktiga faktorer för landstingets utveckling, vilken vi vill ska

grundas på vetenskapliga och evidensbaserade metoder. Landstinget ska satsa på

tvärvetenskaplig forskning som knyter samman frågor för hälso- och sjukvård, klimat, miljö,

samhällsbyggnad, kultur- och transport.

Ur ett långsiktigt perspektiv är en väl fungerande hälso- och sjukvård beroende av forskning,

utveckling och utbildning (FoUU). En omfattande privatisering leder till en fragmentering av

vården som försvårar en sammanhållen FoUU-verksamhet. Detta kan på sikt hota sjukvårdens

kvalitet.

Oberoende forskning som är hälsofrämjande och förebyggande ska prioriteras, exempelvis

kost, miljömedicin och integrativ medicin. En forskningsenhet där sambandet mellan

miljörelaterade sjukdomar och svårdiagnostiserade patienter studeras, ska etableras.

Patientnära forskning och utveckling är av stor betydelse för att landstinget ska kunna erbjuda

invånarna nya diagnostiska metoder och att nya behandlingar snabbt ska komma vården till

del.

En viss del av resurserna ska öronmärkas för bredare satsningar inom kollektivtrafiken, såsom

stöd till ny fordonsteknik, innovationer för ökad tillgänglighet och åtgärder mot buller.

Landstingets FoUU ska förankras i samtliga verksamheter och inkludera externa

samarbetspartners.

Det tar idag för lång tid att omsätta forskning i samhället. Landstingets forskningsstrategi ska

därför kompletteras med en implementeringsplan som förutom landstinget inkluderar

kommuner, företag, statliga myndigheter och medborgare. Implementering i ordinarie

verksamhet ska planeras i inledningen av projekten för att få bäst resultat.

Landstinget ska också bidra till att minska djurförsök inom forskningen genom att satsa på

utveckling av alternativa metoder.

Demokratiutveckling För att öka den demokratiska delaktigheten och kännedomen om landstingets verksamhet, ska

fler och bättre möjligheter till inflytande erbjudas regionens invånare. Medborgardialogen ska

utökas och rådslag inför viktiga beslut prövas. Tillgänglighet via digitala kanaler och

lösningar för e-demokrati ska utvecklas. Att regelbundet genomföra ungdomsting är ett annat

sätt att fånga upp unga människors åsikter, och se till att de får vara med och påverka sin

framtid. Landstingsstyrelsen ska därför ta fram förslag för att stödja och utveckla demokratin.


13

Hälso- och sjukvård

Tillgänglig vård Hälso- och sjukvård där behoven finns

Vi vill ha en mänsklig hälso- och sjukvård som innebär att alla invånare i regionen har

tillgång till Hälsocentraler där de bor. Hälsocentralerna ska vara en mötesplats för friskvård,

hälsa och vård som utgår från de enskilda behoven i livets alla skeden. Vi ser också ett behov

av att förstärka ungdomsmottagningarna lokalt, skapa en trygg psykiatri och erbjuda god vård

för äldre och multisjuka.

En trygg psykiatri och god vård för äldre och multisjuka. Vi ser positivt på fri etablering

under förutsättning att en områdesanalys görs som prövar det faktiska behovet av etablering.

Ersättning till vårdcentralerna ska anpassas efter patienternas sjukdomsbild och

socioekonomiska faktorer.

Vård ska självklart vara tillgänglig för så kallat papperslösa och asylsökande. Dagens system

skapar orimlig press både på sjuka papperslösa och på den vårdpersonal och de organisationer

som kämpar för att förbättra situationen. Landstinget ska inte längre vänta på en eventuell

nationell lagstiftning, utan istället blir en föregångare genom att redan nu erbjuda vård på lika

villkor till alla som bor i Stockholmsregionen.

Resultaträkning Hälso och sjukvårdsnämnden

Mkr Utfall

2011

Budget

2012

Budget

2013

Ändring

13/12

Ändring

13/11

Budget

2014

Budget

2015

SLL-externa intäkter 1 377 1 344 1 308 -2,7% -5,0% 1 323 1 341

SLL-interna intäkter 44 669 46 599 48 393 3,8% 8,3% 49 823 51 296

- varav landstingsbidrag 44 324 46 273 48 064 3,9% 8,4% 49 486 50 950

Summa intäkter 46 045 47 943 49 700 3,7% 7,9% 51 146 52 637

Köpt vård -37 019 -38 992 -40 489 3,8% 9,4% -41 590 -42 689

Läkemedelsförmånen -4 794 -5 029 -5 030 0,0% 4,9% -5 171 -5 310

Övriga kostnader inkl. finansnetto -3 736 -3 923 -4 182 6,6% 12,0% -4 386 -4 638

Summa kostnader -45 549 -47 943 -49 700 3,7% 9,1% -51 146 -52 637

Resultat 497 0 0 0 0

Hälsovalet - närsjukvård av hög kvalitet

Med Hälsovalet kommer ersättningssystemet att följa individens behov av vård. Därigenom

ges möjligheter till att Stockholmregionens invånare garanteras en närsjukvård av hög kvalitet

och god tillgänglighet, som erbjuder vård vid såväl kroppslig som psykisk ohälsa.

Hälsovalet ska ta sin utgångspunkt i ett förebyggande hälsoarbete och erbjuda en vård som

ger långsiktiga hälsovinster för människor. Hälsovalet ska ersätta det befintliga Vårdvalet.

Kvaliteten på vården ska prioriteras, framför de snabba och begränsade undersökningar som


14

ofta görs på dagens vårdcentraler. Därigenom förkortas vårdtiden och framtida sjukdom kan

undvikas.

Hälsocentralen - utveckling av vårdcentralen Stockholm läns landsting ska utveckla vårdcentralerna till Hälsocentraler, där mer tid och

resurser för förebyggande och hälsofrämjande arbete ges. På Hälsocentralen ska det finnas en

mångfald av yrkesgrupper. För den som vill ha stöd till att ändra sina levnadsvanor och

förbättra sin livskvalitet på olika sätt, ska motiverande samtal och stödgrupper erbjudas av

Hälsocentralen. Att arbeta aktivt förebyggande genom att söka upp patienter som kan

förväntas ha behov av vården kan lindra mycket lidande för den enskilde. Det hälsofrämjande

arbetet kommer också att minska den framtida vårdtyngden.

Vi vill att distriktssköterskan, med sin unika kompetens och kunskap om befolkningens

behov, ska ges ett särskilt folkhälsoansvar. Ansvaret ska innebära att skaffa en överblick för

befolkningens allmänna hälsosituation i närområdet samt att ta initiativ till hälsofrämjande

och förebyggande åtgärder i samverkan med kommunen och andra aktörer. Det

hälsofrämjande arbetet kommer att på så vis minska trycket på vården. Vårdteamen på

hälsocentralerna ska ha möjlighet till att själva organisera arbetet och bedöma vilken

vårdkompetens som ska möta den enskilda patienten. Också patienten ska kunna påverka

vårdteamets sammansättning.

Satsning på äldre och multisjuka Landstinget har idag svårt att erbjuda äldre- och multisjuka personer vård på rätt nivå.

Dessutom har brister i den kommunala äldreomsorgen ökat trycket på akutmottagningarna.

Otillgänglig vård och brist på stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre ökat, liksom

självmordsfall hos äldre män. Landstinget ska därför satsa på fler legitimerade

psykoterapeuter med kunskap om äldre.

Vi vill att landstinget bedriver långsiktig och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för äldre-

och multisjuka i primärvården. Patienterna ska ges bättre rådgivning och stöd.

Genom ett förändrat ersättningssystem ska läkaren få mer tid med patienter. På så sätt undviks

felmedicinering. Vidare ska behov, inte ålder, styra möjligheten till att erbjudas vård på

särskilda avdelningar och rehabilitering.

Trycket vid akutsjukhusen ska minskas genom att sjukhusen ges en utökad ekonomisk ram

som inte kräver nedskärningar på personal. Vi vill också utveckla ambulanssjukvården, så att

äldre personer ska kunna föras direkt till geriatrisk vårdavdelning istället för till akuten.

Föreningslivet medverkar i hälso- och sjukvården Att få ett besked om en kronisk sjukdom kan vara tungt. Medicinering, behandling och kanske

förändrad kost och motion betyder inte sällan stora omställningar i vardagen. Som stöd kan

nyinsjuknade och personer som levt länge med sin sjukdom, vända sig till någon av

landstingets många patientföreningar, vilka är ett ovärderligt komplement till den offentliga

hälso- och sjukvården. Där ges möjlighet till att träffa andra som befinner sig i liknande

situation, utbyta råd och tips och göra aktiviteter tillsammans som är anpassade efter ens

förutsättningar. Många av föreningarna erbjuder också utbildningar i hur man bäst tar hand

om sig för att hålla sig så frisk som möjligt.


15

För att stimulera att patientföreningarna ska kunna växa, bli fler och i sin tur fungera som

komplement till hälso- och sjukvården, förslår vi att det ekonomiska stödet blir mer generöst.

Sjukvården ska i sin tur ge god information om vad föreningarna erbjuder, så att patienter ges

möjlighet till att välja rätt vård efter behov.

En utökad satsning på vårdcoacher Den satsning på vårdcoacher, det vill säga personal som hjälper svårt sjuka människor att hitta

rätt inom vården har varit lyckad. Siffror visar att kostnaden per patient minskat med närmare

60 procent, samt att antalet vårddygn har halverats. Samtidigt ger detta en bättre och tryggare

vård för de svårt sjuka patienterna och minskar de anhörigas oro. (fotnot med hänvisning till

siffrorna) Vi vill därför satsa på att anställa ytterligare 150 vårdcoacher.

Vårdcoachen ska få ett utökat uppdrag, och erbjuda uppföljningssamtal med patienter tre

månader efter besök hos specialistläkare. Detta erbjuds i samtal med patienten för att se över

biverkningar av medicin och om behandlingsmetoden fungerar, annars informeras om annan

likvärdig behandling. Som ett första steg föreslår vi att satsningar genomförs som ett försök

under 2013, för att sedan utvärderas.

Valfrihet i behandlingsformer Det är viktigt att alla behandlingar som finansieras av offentliga medel är beprövade och

dokumenterade. I landstingets egna verksamheter pågår ett arbete med att ta till sig nyare

behandlingsmetoder, till nytta för patienten som får en större valfrihet. Patienten har rätt att

diskutera användandet av kompletterande metoder med vårdgivaren. När de olika

behandlingsmetoderna som är möjliga har presenterats ska patientens åsikter också

respekteras i valet av behandlingsmetod. Hälso- och sjukvårdspersonal ska ha kunskap om

komplementärmedicinska behandlingsmetoder.

Miljöpartiet är positiva till detta och välkomnar yoga i rehabilitering, att massage och taktil

beröring erbjuds som behandling vid långvariga eller svåra smärttillstånd och att akupunktur

används som smärtlindring i förlossningsvården.

Utveckling av psykiatrin - trygg heldygnsvård Heldygnsvården inom psykiatrin står inför stora utmaningar. Stockholms läns landsting

behöver arbeta intensivt för att patienter ska uppleva heldygnsvården som en plats för trygg

vård.

Riktade insatser för att stärka psykiskt sjuka ungdomar, särskilt unga kvinnor, samt

homosexuella, bisexuella och trans- och queerpersoner (HBTQ) är därför nödvändiga.

Stockholms läns landsting ska genom ökad kunskap och samordnade insatser komma till rätta

med och förebygga självskadebeteende hos unga. För unga personer är det särskilt viktigt att

få till stånd rätt typ av vård, för att möta deras behov. Det ska därför vara obligatoriskt med

en omvårdnadsplan för respektive patient. Likaså ska kvaliteten på omvårdnadsplanen höjas.

Patienterna ska erbjudas samtal med personal som har legitimerad psykoterapeutisk

kompetens. Personalen ska också finnas tillgängliga dygnet runt. Det ska vara en del i

behandlingen under tiden man vårdas. Alla ska kunna få stöd av en kurator för att samordna

de olika delar av livet som behövs för att fungera.

Vi vill också ge Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att utreda personalkompetensen

inom psykiatrin. En strategi ska tas fram för att säkerställa tillräcklig bemanning, rätt

kompetens och möjlighet till fortsatt vidareutbildning. Mentalskötare och sjuksköterskor ska


16

ges handledning av personal med legitimerad psykoterapeutisk kompetens i hur de på bästa

sätt bemöter patienter i olika situationer.

Genom att renovera och anpassa lokalerna för heldygnsvården inom psykiatrin, ska

landstinget förbättra trivseln och hälsan för dem som vårdas. Det ska även finnas särskilda

anpassade avdelningar för ungdomar.

TioHundranämnden Vi vill att Stockholms läns landsting ska stödja och uppmuntra lokala initiativ runt om i

regionen, varav ett är TioHundra. TioHundra är ett samverkansprojekt som ska utveckla hälsa,

sjukvård och omsorg utifrån den enskilda människans behov och önskemål. Det politiska

ansvaret för sjukvård och omsorg för Norrtäljeborna finns sedan 2006 samlat hos

TioHundranämnden. Vi vill att nämnden fortsätter att bestå av politiker från landsting och

kommun.

Vidare ska landstinget använda Norrtälje sjukhus för planerad vård, i högre utsträckning än

idag. Tiohundras arbete ska även i fortsättningen följas upp och utvärderas.

Resultaträkning TioHundranämnden Mkr Utfall

2011

Budget

2012

Budget

2013

Ändring

13/12

Ändring

13/11

Landstingsbidrag 1 143,7 1 187,2 1 223 3,0% 7,0%

Köpt vård -990 -1 028 -1 059 3,1% 7,0%

Läkemedel -153 -158 -163 3,2% 6,5%

Övr intäkter/kostn inkl. finansnetto -1 -1 -1 0,0% 0,0%

Summa kostnader -1 144 -1 187 -1 223 3,1% 6,9%

Resultat 0 0 0


17

Kultur Kulturen är en positiv kraft som har stor betydelse för samhällets utveckling, för ökad

kunskap och ökat välbefinnande hos invånarna i Stockholm. Livskvalitet handlar inte bara om

hälsa utan även om möjligheten att leva ett stimulerande, aktivt och rikt liv. Det är viktigt att

den kultur som landstinget främjar kommer alla i länet till godo. För att göra detta möjligt och

för att främja kulturen i Stockholm behöver landstinget satsa på kulturen.

Resultaträkning Kulturnämnden

Mkr Utfall

2011

Budget

2012

Budget

2013

Ändring

13/12

Ändring

13/11

Budget

2014

Budget

2015

Intäkter 398 406 436 7,3% 9,5% 447 459

- varav landstingsbidrag 376 388 422 8,7% 12,1% 433 445

Kostnader -398 -406 -436 7,3% 9,5% -447 -459

Resultat 0 0 0 0 0

Barn- och ungdomssatsning Barn och ungdomar är ett fundament i en grön kulturpolitik. Det gäller inte minst barn och

ungdomars egen organisering och eget aktiva deltagande. 10 miljoner ska därför tillföras i en

särskild barn- och ungdomssatsning under 2013.

Landstinget ska ha ett generöst system för stöd till ungdomsorganisationer. Vi ser ett behov av

att kontinuerligt räkna upp stödet, så att det inte urholkas över tid. Vi ser också ett behov av

att ge möjlighet till temporära utvecklingsbidrag till organisationer som exempelvis växer

väldigt snabbt. Sådant kan kosta tid och kraft och det är rimligt att inom ramen för stödet till

regionala ungdomsorganisationer inrätta ett särskilt utvecklingsbidrag i detta syfte.

En ofta förbisedd grupp är den stora mängd ungdomar som läser vid högskolor och universitet

i vårt län. Också studentorganisationer bör få stöd inom ramen för stödet till

ungdomsorganisationer. Våra studentorganisationer behövs för att kunna driva sina rättigheter

som grupp, på samma sätt som behovet finns för yngre ungdomar. Studentorganisationerna i

Stockholms län idag arbetar också aktivt för att förbättra tillgången på studentbostäder,

förbättra kvaliteten i utbildningarna och för ett starkt studentinflytande på lärosätena.

Satsningar som är nödvändiga för att Stockholm ska utvecklas som kunskapsregion.

Inom ramen för barn- och ungdomssatsningen vill vi också öka stödet till Ung Aktiv Kultur

och stödet till scenkonst för barn, unga och familjer. Ung aktiv kultur är ett av få stöd som

faktiskt ger barn och ungdomar möjlighet att själva skapa eller delta i en skapandeprocess.

Detta är något som kan utvecklas mycket i vårt län och därför behöver vi tillföra rejäla nya

resurser. Också stödet till scenkonst för barn, unga och familjer höjs kraftigt. Detta är en av

landstingets stödformer där efterfrågan överstiger det landstinget idag ger stöd till. Genom

höjningen kan också cirkus inkluderas i stödet.

Landstinget behöver också utveckla Film Stockholm. Stockholms filmare står idag mycket

långt fram inom svensk film, vilket är resultatet av Film Stockholms goda arbete. Här finns

dock att en utvecklingspotential i att ta barn och ungas filmande vidare in i ett professionellt

filmskapande.


18

Övriga satsningar Utöver barn- och ungdomssatsningen tillförs också medel till Kultur i vården, för att fortsätta

undersöka och utveckla det vetenskapliga stödet för kulturens inverkan i vård och omsorg; till

ett utökat verksamhetsstöd till regionala kulturverksamheter för att öka kvaliteten i befintliga

verksamhter och ge fler möjlighet till stöd; och att öka ersättningen till folkbildningen i

enlighet med SKL:s rekommendationer.


19

Kollektivtrafik

Fördubbla andelen som reser kollektivt

Landstinget ska upprätta ett långsiktigt mål; kollektivtrafikens andel av de motoriserade

resorna ska fördubblas jämfört med idag. För att nå dit behövs en mångfald av åtgärder.

Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för hur vi når målet. För en utförligare beskrivning av

hur vi ser på fyrstegsprincipen se vår bilaga till investeringsdokument.

Resultaträkning Trafiknämnden

Mkr Utfall

2011

Budget

2012

Budget

2013

Ändring

13/12

Ändring

13/11

Budget

2014

Budget

2015

Intäkter 16 431 17 432 18 228 4,6% 10,9% 18 488 18 856

- varav landstingsbidrag 7 495 7 482 8 370 11,9% 11,7% 8 306 8 373

Kostnader -16 679 -17 432 -18 228 4,6% 9,3% -18 488 -18 856

Resultat -248 0 0 0 0

Åtgärder som ger effekt på kort sikt Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen befinner sig i ett ytterst ansträngt läge. I stort sett all

spårburen trafik har nått kapacitetstaket i rusningstid. Samtidigt växer befolkningen.

Eftersläpande underhåll och investeringar riskerar att leda till att läget snart blir akut, och att

nya kapacitetsstarka linjesträckningar inte blir klara i tid för att möta behoven.

Steg för steg behöver vi vidta åtgärder för att snabbt och effektivt möta befintliga

kapacitetsbehov. Det ska göras genom att prioritera byggandet av nya linjer, införa regionala

trängselavgifter och omfördela pengar från projekteringen av Förbifart Stockholm.

Det snabbaste sättet att tillgodose behovet av kapacitet är genom att öka antalet busslinjer och

ge dessa hög prioritet i trafiken. På många ställen bör nya kollektivtrafikkörfält inrättas som

ger bussen helt fri väg. Ett andra steg är att konvertera vissa stombusslinjer till spårväg.

Viktigast är att snabbt utöka kapacitet och sänka restider på tvärförbindelser. På det sättet kan

vi knyta ihop spårlinjer och avlasta de inre delarna av spårsystemet.

Alla nya linjer ska byggas med modern teknik och anpassas till att klara framtidens behov av

kollektivtrafikresande. Vi vill bygga en kollektivtrafik som ger rätt kapacitet på rätt plats till

rätt pris, med minsta möjliga miljöpåverkan och med god komfort för resenären.

Möjlighet till nya tvärförbindelser inom Stockholmregionen ska ses över. Med modern

byggteknik går det att bygga billigare och med enklare konstruktioner både under och över

jord. Med automatstyrd tunnelbana kan fordonen gå i tätare trafik, och därmed göras mindre i

storlek. Den här typen av trafik, som till exempel används i Köpenhamnsmetron, skulle kunna

fungera som ett bra komplement till dagens T-banelinjer.


20

Utbyggnad som utökar kapaciteten på längre sikt Stockholmsregionen behöver mer än något annat fler nya spår för att klara framtidens

trafikutmaningar. De spårutbyggnader som finns i Länsplanen är otillräckliga och medför en

sjunkande kollektivtrafikandel, vilket är oacceptabelt ur trängsel- och klimatsynpunkt.

Därför är ytterligare investeringar nödvändiga under planperioden. Det handlar om att

tidigarelägga objekt, men det handlar även om att börja projektera för och bygga ytterligare

spår. Statliga medfinansieringar och användande av trängselavgifterna är nödvändiga för att

kunna öka utbyggnadstakten i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska prioriteras före

vägutbyggnader.

Under planperioden 2013-2017 vill vi bland annat satsa på följande projekt:

Spårväg Syd vill vi börja bygga så fort som möjligt. Det är en snabbspårväg som ska

knyta samman Flemingsberg och Kungens Kurva och fortsätta till Fruängen, Älvsjö,

Skarpnäck och Bollmora. Med den kommer 30 000 personer kunna åka varje dygn.

Tunnelbana till Ostsektorn måste ha högsta prioritet. Vi räknar med att kunna komma

igång med byggstart redan 2016.

Automatbana Odenplan-Nya Karolinska sjukhuset. Hagastaden behöver en

kapacitetsstark kollektivtrafik. Vi vill bygga en ny, modern tunnelbanelinje, liknande

Metron i Köpenhamn.

Nordostsektorn behöver ökad spårkapacitet. Vilka dragningar en sådan linje kan ha

ska utredas snarast.

Tvärbanans norra sträckning till Kista. Frågan är färdigutredd och bygget behöver

komma igång genast. I nästa steg förlängs banan till Helenelund.

Pilotprojekt med spårtaxi genomförs i Stockholmsregionen. Spårtaxi är mindre

spårburna fordon som är automatiska och anropsstyrda, där passageraren själv väljer

sitt ressällskap och resan sker sedan utan stopp på vägen till vald station.

Ett kort, en taxa Samma biljettsystem, samma kort, samma taxa ska gälla, för kollektivtrafik som går på land

och vatten. Landstinget ska därför fullt ut tillföra SL medel för att all båttrafik i

Waxholmsbolagets regi ska ingå i SL-taxan.

Priset på SL-kortet har ökat i snabbare takt jämfört med utvecklingen av löner och andra

priser de senaste åren. Som exempel kan nämnas bensinpriset, som mellan 1995 och 2009

steg med 59 procent, samtidigt steg priset på SL:s 30-dagarskort med hela 94 procent. Detta är

en orimlig utveckling om vi ska få fler att välja kollektivtrafiken. SL ska därför sänka priset

på 30-dagarskortet med 100 kr, till 690 kr. Enhetstaxan (samma pris oavsett vart man reser i

länet) ska återinföras på kontantbiljetterna och zonsystemet ska tas bort.

En kollektivtrafik för alla Stockholmregionens invånare blir allt äldre och det ställer särskilda krav på Färdtjänsten men

också på SL och Waxholmsbolaget. Grundläggande är att de äldre resenärerna ska ha samma

frihet att transportera sig som andra kollektivtrafikresenärer, enligt Färdtjänstlagen. En fortsatt

tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken gör det möjligt för fler med

funktionsnedsättning att åka i den allmänna kollektivtrafiken. Här krävs det bättre samordning

och samverkan med kommunerna för att förbättra tillgängligheten vid och till hållplatser och

stationer. Trafikentreprenörerna måste också bli bättre på att följa riktlinjerna, exempelvis


21

genom att använda nigningsfunktion, så att nivåskillnaden mellan bussgolv och hållplats

minskas, på bussar. Högtalarutropen vid stationerna ska åter ske dygnet runt en enkel och

avgörande åtgärd för att underlätta för många resenärer.

Gång, cykel och båt som en del i resandet

Gång- och cykeltrafik är de allra mest klimatsmarta och hälsofrämjande transportslagen. För

att utveckla dessa, krävs en god samhällsplanering som minskar behovet av långa

motoriserade transporter. Utvecklingen i regionen ska stimuleras, så att invånarna har

möjlighet till att arbeta, handla samt ta del av och utöva kultur och fritidsaktiviteter, utan att

behöva resa långt.

Stockholm läns landsting ska aktivt bidra till att utveckla en regional planering av

kapacitetsstarka och gena cykelpendlingsstråk med mycket grönska och ordentlig separering

från biltrafiken.

För att främja cyklingen ska den vara väl integrerad med kollektivtrafiken. Vid större

hållplatser och vid knutpunkter ska till exempel cykelparkering erbjudas i väderskyddade

utrymmen.

Landstinget ska verka för att utvidga system för lånecyklar till Stockholms förorter, inte bara i

innerstaden. Ett pilotprojekt med cykelpool, liknande det system som tyska statsjärnvägarna

erbjuder, så kallat “call a bike” bör genomföras i samarbete med en eller flera

kranskommuner.

En fungerande person- och godstrafik till sjöss är en förutsättning för många stockholmares

vardag. Vi vill förenkla för regionens invånare att kunna utnyttja vattnet för arbetspendling,

skolresor, fritid, och rekreation. För de boende i skärgården är en utökning av trafiken

nödvändig för att arbetspendling ska vara möjlig året om. Sjötrafiken ska planeras med

utgångspunkt i skärgårdsbornas behov men samtidigt med ambitionen att binda ihop

sjötrafiken med kollektivtrafiken på land genom en tydligare samplanering av linjer och

tidtabeller.

Att återupprätta vattenvägarna i Stockholm är ett sätt att med små insatser bidra till nya

tvärförbindelser och utökad kapacitet i kollektivtrafiken. Nya linjer behövs både på Mälaren

och Saltsjön som i Skärgården. Genom att utreda hur det reella pendlingsbehovet ser ut, med

utgångspunkt i befintliga och planerade sjönära bostäder, kan pendelbåtar komma att

utvecklas på ett nytt, resurseffektivt och attraktivt sätt.

När trafiken på vatten utvecklas så är det viktigt att fartygen och angöringspunkterna är

tillgänglighetsanpassade. Nya fartyg ska vara miljöanpassade med låga utsläpp, låga

bullernivåer och byggda för minskade problem med svallvågor.

Utveckla stationerna - en modern mötesplats

Stationer, knutpunkter och större hållplatser ska betjäna en kollektivtrafik där informationen

är tydlig och där det går smidigt att byta mellan olika trafikslag och linjer.

Informationssystemen ska därför utvecklas så att det blir lättare att navigera mellan linjer och

uppgångar, och få en snabb, korrekt information om avgångar och trafikstörningar. Tillgång

till service och handel ska finnas på stationerna, men utan att kommersiella intressen inkräktar

på tillgängligheten och hindrar framkomligheten i trafiksystemet.


22

Resenärer, inte minst unga, ska uppleva kollektivtrafikmiljön som säkrare och tryggare,

jämfört med idag. Det måste därför vara lätt att få kontakt med kundservice och trafikvärdar.

Ytterligare stationer ska förses med så kallade trygghetsrum, för omhändertagande av den

som blir sjuk, drabbats av brott eller beter sig stökigt i kollektivtrafiken.

SL ska avbryta installationerna av de höga glasspärrarna, vilka i sin tur är alltför

kostnadsdrivande vad gäller inköp, drift och underhåll. Spärrarna orsakar vidare flertalet

klämolyckor samt skapar otrygghet för barnfamiljer och äldre personer. Barn hamnar ofta på

fel sida. Äldre riskerar att fastna med väskor när de inte passerar tillräckligt fort.

Genom att spärrvakterna vidareutbildas till trafikvärdar och/eller biljettkontrollanter, kommer

tillgänglig personal ute på stationer, perronger och ombord på fordon öka tryggheten och ge

service.

Systemet för biljettförsäljning ska vara lättbegripligt och tillgängligt. Informationen, på olika

språk, om hur man köper biljett ska finnas på respektive plats där de säljs. Systemet med

reskassa på Access-kortet ska utformas till att vara enkelt att förstå och använda.

Det är viktigt att miljön i kollektivtrafiken också utgör rum för vila och möten. På stationerna

ska resenärer ha tillgång till god komfort och gott om sittplatser - även för dem som inte

handlar. Bra och energieffektiv temperaturreglering är nödvändig, så att resenärer varken

behöver frysa eller svettas under vinter- respektive sommarhalvåret. Belysningen ska vara

behaglig och vilsam. Alla stationer ska utrustas med offentliga toaletter. Vidare ska det finnas

tillgång till trådlöst internet och mobiltelefoni både på stationer och linjer.

Tunnelbanan i Stockholm är en av världens största konstutställningar. Vi vill värna konsten i

kollektivtrafiken, och se till att medlen avsätts till att även omfatta pendeltågstationer och

större knutpunkter. SL ska utöka satsningarna för att synliggöra konsten i kollektivtrafiken

samt inrätta reklamfria zoner. I och med de digitala reklam-/informationsskyltarna bör detta

kunna göras utan minskade reklamintäkter. SL ska också återinföra det populära konceptet

“Poesi på väg”.


23

Ordlista

AP-fond AP-fonderna är de olika allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. AP-

fonderna har till uppgift att dels utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och

pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Första,

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna ska förvalta globala portföljer med aktier, obligationer

mm. Sjätte AP-fonden ska investera kapital i små och medelstora bolag.

Genusbudget Genusbudgetering innebär att analysera hur offentliga resurser används ur genus- och

jämställdhetsperspektiv. Den undersöker hur de offentliga utgifterna möter kvinnors och

mäns, flickors och pojkar behov. En budget kan se ut att vara könsneutral men är det kanske

inte vid en djupare analys. Genusbudgetering synliggör den verkliga fördelningen och är ett

viktigt verktyg för att fastställa om de uppsatta jämställdhetsmålen har översatts till

budgetmässiga beslut.

Grön skatteväxling Det innebär att miljöskadliga produkter eller tjänster beskattas eller avgiftsbeläggs och/eller

att miljöanpassade produkter och tjänster får sänkta skatter och avgifter. Syftet är att styra mot

de alternativ som är mindre skadliga för miljön genom att de blir mer prisvärda.

Integrativ medicin Integrativ medicin syftar till att främja hälsa och motverka sjukdom genom utveckling och

integration av evidensbaserad kunskap från olika discipliner och traditioner för att

komplettera skolmedicinen. På Karolinska Institutet finns Oshers centrum för integrativ

medicin, där man undersöker olika alternativmedicinska metoder med strikt vetenskaplig

metodik för att utvärdera vilka mekanismer och behandlingseffekter de har.

Offentlig Privat samverkan - OPS OPS betecknar en form av offentlig upphandling där ett företag eller en grupp av företag ges

uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, vanligen

sjukhus, motorväg eller annan infrastrukturinvestering. Man kan säga att inte bara själva

byggandet överlåts på ett privat företag utan även finansiering och eventuellt drift. Oftast

övergår ägandet av nyttigheten till den offentliga verksamheten efter ett visst antal år.

Tabellv

erk

et

Bu

dg

et 2013

Sto

ckho

lms läns land

sting

Milj

öpa

rtie

t 1

6 m

aj 2

01

2

SL

L E

kon

om

i och

fin

ans

2

Resulta

tbild

17

7

56

9

85

0

79

5

Bu

dge

t 2

01

2B

ud

get

20

13

Pla

n 2

01

4P

lan

20

15

Mkr

3

Förk

ort

ad

resulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Pro

gno

s

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

B1

3/P

12

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Ver

ksa

mh

eten

s in

täkt

er1

5 8

38

16

57

81

6 5

87

16

48

3-0

,6%

17

00

21

7 5

46

Ska

ttei

ntä

kter

57

96

55

9 6

96

59

51

56

2 8

11

5,5

%6

5 2

55

68

27

9

Sum

ma

intä

kte

r7

3 8

03

76

27

47

6 1

02

79

29

54

,2%

82

25

78

5 8

25

Per

son

alk

ost

na

der

-24

10

3-2

4 8

85

-25

01

8-2

5 8

42

3,3

%-2

6 4

31

-26

75

8

Kö

pt

hä

lso

- o

ch s

jukv

ård

, ta

nd

vård

-12

40

9-1

3 0

86

-13

15

3-1

4 0

29

6,7

%-1

4 4

18

-14

80

3

Kö

pt

tra

fik

-11

20

9-1

1 8

32

-11

81

7-1

2 6

23

6,8

%-1

2 9

54

-13

48

0

Övr

iga

ko

stn

ad

er-2

0 3

34

-20

96

4-2

0 8

25

-21

32

72

,4%

-21

88

4-2

3 4

02

Sum

ma

verk

sam

he

ten

s ko

stn

ade

r-6

8 0

54

-70

76

6-7

0 8

13

-73

82

24

,2%

-75

68

7-7

8 4

42

Re

sult

at f

öre

avs

kriv

nin

gar

5 7

48

5 5

07

5 2

89

5 4

73

6 5

69

7 3

83

Avs

kriv

nin

gar

-3 0

96

-3 2

33

-3 2

61

-3 4

66

6,3

%-3

61

7-3

75

3

Rö

rels

ere

sult

at2

65

32

27

42

02

72

00

72

95

23

63

0

Fin

ansn

ett

o-2

14

1-2

09

7-1

61

0-1

43

7-2

10

2-2

83

5

Re

sult

at5

12

17

74

17

56

98

50

79

5

4

Resulta

träknin

g

M

krU

tfal

l

20

11

Bu

dge

t

20

12

Pro

gno

s

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

B1

3/P

12

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

S:a

ver

ksa

mh

etsi

ntä

kter

15

83

81

6 5

78

16

58

71

6 4

83

-0,6

%1

7 0

02

17

54

6

Ska

ttei

ntä

kter

52

19

05

4 6

03

54

51

25

7 8

12

6%

60

61

06

3 8

58

Gen

erel

lt s

tats

bid

rag

5 4

30

5 1

39

5 0

83

5 1

82

2%

5 2

83

5 3

85

Utj

äm

nin

gssy

stem

et3

45

-46

-80

-18

31

27

%-6

37

-96

4

Sum

ma

ska

ttei

ntä

kter

57

96

55

9 6

96

59

51

56

2 8

11

5,5

%6

5 2

55

68

27

9

Sum

ma

intä

kte

r7

3 8

03

76

27

47

6 1

02

79

29

54

,2%

82

25

78

5 8

25

S:a

ver

ksa

mh

eten

s ko

stn

ad

er-6

8 0

54

-70

76

6-7

0 8

13

-73

82

24

,2%

-75

68

7-7

8 4

42

Re

sult

at f

öre

avs

kriv

nin

gar

5 7

48

5 5

07

5 2

89

5 4

73

6 5

69

7 3

83

Avs

kriv

nin

gar

-3 0

96

-3 2

33

-3 2

61

-3 4

66

6%

-3 6

17

-3 7

53

Rö

rels

ere

sult

at2

65

32

27

42

02

72

00

72

95

23

63

0

Fin

an

siel

la i

ntä

kter

80

12

91

14

10

1-1

1%

15

41

38

Fin

an

siel

la k

ost

na

der

-2 2

21

-2 2

27

-1 7

24

-1 5

39

-11

%-2

25

6-2

97

3

Fin

ansn

ett

o-2

14

1-2

09

7-1

61

0-1

43

7-1

1%

-2 1

02

-2 8

35

Re

sult

at5

12

17

74

17

56

98

50

79

5

Ver

ksa

mh

eten

s in

täkt

er1

5 8

38

16

57

81

6 5

87

16

48

3-1

%1

7 0

02

17

54

6

Ver

ksa

mh

eten

s ko

stn

ad

er-6

8 0

54

-70

76

6-7

0 8

13

-73

82

24

%-7

5 6

87

-78

44

2

Avs

kriv

nin

gar

-3 0

96

-3 2

33

-3 2

61

-3 4

66

6%

-3 6

17

-3 7

53

Ver

ksa

mh

eten

s n

etto

kost

na

der

-55

31

2-5

7 4

22

-57

48

8-6

0 8

05

6%

-62

30

3-6

4 6

49

5

Förk

ort

ad

ba

lansrä

kn

ing

Mkr

Utf

all

Pro

gno

sB

ud

get

20

11

20

12

20

13

An

lägg

nin

gsti

llgå

nga

r5

9 4

55

68

40

47

9 0

20

Om

sätt

nin

gsti

llgå

nga

r9

14

99

36

11

0 0

64

Sum

ma

tillg

ånga

r6

8 6

04

77

76

58

9 0

85

Eget

ka

pit

al

3 9

44

4 3

61

4 9

31

Avs

ätt

nin

gar

17

49

31

8 8

56

20

16

8

Sku

lder

47

16

75

4 5

48

63

98

6

Sum

ma

sku

lde

r o

ch e

get

kap

ital

68

60

47

7 7

65

89

08

5

6

Bala

nsrä

kn

ing

Mkr

Utf

all

Pro

gno

sB

ud

get

Pla

nP

lan

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

Ma

rk, b

yggn

ad

er, t

ekn

.an

l.3

8 0

42

43

20

34

9 1

16

56

65

26

2 5

63

Ma

skin

er o

ch i

nve

nta

rier

5 7

44

6 9

30

8 1

20

9 5

45

12

55

2

Övr

igt

15

66

91

8 2

71

21

78

42

3 8

28

27

28

4

An

läg

gn

ing

still

gå

ng

ar

59

45

56

8 4

04

79

02

09

0 0

24

10

2 4

00

Om

sätt

nin

gst

illg

ån

ga

r9

14

99

36

11

0 0

64

10

96

51

1 0

26

Sum

ma

tillg

ånga

r6

8 6

04

77

76

58

9 0

85

10

0 9

89

11

3 4

26

Ingå

end

e eg

et k

ap

ita

l3

43

23

94

44

36

14

93

15

78

1

Åre

ts r

esu

lta

t5

12

41

75

69

85

07

95

Sum

ma

eg

et k

ap

ita

l3

94

44

36

14

93

15

78

06

57

6

Sum

ma

avs

ätt

nin

ga

r1

7 4

93

18

85

62

0 1

68

21

40

22

2 7

74

Lån

gfri

stig

a s

kuld

er3

2 7

96

40

93

04

7 8

25

55

87

96

4 0

79

Ko

rtfr

isti

ga s

kuld

er1

4 3

71

13

61

91

6 1

62

17

92

81

9 9

98

Sum

ma

sku

lder

47

16

75

4 5

48

63

98

77

3 8

07

84

07

7

Sum

ma

ege

t ka

pit

al o

ch s

kuld

er

68

60

47

7 7

65

89

08

51

00

98

91

13

42

6

IB a

nsv

ars

förb

ind

else

åre

ts b

örj

an

22

13

72

4 3

89

24

62

82

4 4

16

24

01

9

UB

an

sva

rsfö

rbin

del

se p

erio

den

s sl

ut

24

39

82

4 6

28

24

41

62

4 0

19

23

96

8

7

Förk

ort

ad

kassa

flöd

esa

na

lys

* I

bu

dg

et 2

01

3, p

lan

åre

n 2

01

4-2

01

5 h

ar

de

l a

v N

KS

in

ve

ste

rin

g s

om

in

te p

åve

rka

r ka

ssa

flö

de

t e

xklu

de

rats

.

Mkr

Utf

all

Bu

dge

tB

ud

get

20

11

20

12

20

13

Ka

ssa

flö

de

frå

n d

en l

öp

an

de

verk

sam

het

en7

16

14

60

26

27

3

Inve

ster

inga

r *

-8 5

44

-12

64

9-1

2 3

27

Förs

älj

nin

gar,

övr

igt

34

88

10

Kas

safl

öd

e e

fte

r in

vest

eri

nga

r-1

03

5-7

96

6-6

10

7

Net

toö

knin

g a

v lå

ngf

rist

iga

sku

lder

5 1

65

06

66

1

Sum

ma

förä

nd

rin

g av

likv

ida

me

de

l-2

13

-7 9

66

58

0

8

Kassa

flöd

essa

na

lys

* I

bud

get

20

13

, p

lanår

en 2

01

4-2

01

5 h

ar d

el a

v N

KS

inves

teri

ng s

om

inte

påv

erkar

kas

safl

öd

et e

xklu

der

ats

Mkr

Utf

all

Bu

dge

tB

ud

get

Pla

nP

lan

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

Åre

ts r

esu

lta

t5

12

17

75

69

85

07

95

Avs

kriv

nin

gar

3 0

96

3 1

96

3 4

66

3 6

17

3 7

53

Avs

ätt

nin

gar,

rea

vin

ster

, övr

igt

73

51

22

92

18

41

23

41

37

2

Ka

ssa

flö

de

före

fö

rän

dri

ng

av

röre

lsek

ap

ita

l4

34

34

60

26

21

95

70

15

92

0

Förä

nd

rin

g a

v rö

rels

eka

pit

al

-1 5

25

00

00

Ka

ssa

flö

de

frå

n d

en lö

pa

nd

e ve

rksa

mh

eten

7 1

61

4 6

02

6 2

19

5 7

01

5 9

20

Inve

ster

inga

r *)

-8 5

44

-12

64

9-1

2 3

27

-13

45

9-1

4 7

18

Förs

älj

nin

gar,

övr

igt

34

88

10

00

Ka

ssa

flö

de

efte

r in

vest

erin

ga

r-1

03

5-7

96

6-6

10

7-7

75

8-8

79

8

Net

toö

knin

g a

v lå

ngf

rist

iga

sku

lder

5 1

65

06

66

18

91

09

62

5

Sum

ma

förä

nd

rin

g av

likv

ida

me

de

l-2

13

-7 9

66

58

01

14

47

71

9

Re

su

lta

trä

kn

ing

La

nd

stin

ge

t

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Pro

gno

s

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

B1

3/P

12

Pla

n

20

14

Pla

n

20

15

Ver

ksa

mh

eten

s in

täkt

er6

69

16

52

26

55

76

15

5-6

%6

42

06

74

8Sk

att

ein

täkt

er5

7 9

65

59

69

65

9 5

15

63

01

16

%6

5 2

55

68

27

9

Sum

ma

intä

kte

r6

4 6

56

66

21

86

6 0

72

69

16

75

%7

1 6

75

75

02

7

Per

son

alk

ost

na

der

-17

04

8-1

7 6

03

-17

74

9-1

8 3

50

3%

-18

73

3-1

8 8

19

Kö

pt

hä

lso

- o

ch s

jukv

ård

, ta

nd

vård

-19

12

0-2

0 3

49

-20

31

4-2

1 3

82

5%

-21

95

4-2

2 5

27

Kö

pt

tra

fik

-95

1-9

36

-93

6-1

21

63

0%

-1 0

41

-1 0

42

Övr

iga

ko

stn

ad

er-2

4 2

97

-24

84

2-2

4 7

20

-25

79

54

%-2

6 7

89

-28

95

8

Sum

ma

verk

sam

he

ten

s ko

stn

ade

r-6

1 4

15

-63

72

9-6

3 7

19

-66

74

35

%-6

8 5

16

-71

34

6

Re

sult

at f

öre

avs

kriv

nin

gar

3 2

41

2 4

89

2 3

54

2 4

24

3 1

59

3 6

81

Avs

kriv

nin

gar

-1 1

31

-1 1

75

-1 1

68

-1 3

15

13

%-1

32

2-1

31

8

Rö

rels

ere

sult

at2

11

01

31

41

18

51

10

91

83

82

36

3

Fin

ansn

ett

o-1

49

0-1

17

0-8

25

-55

5-9

96

-1 5

76

Re

sult

at6

20

14

43

60

55

48

41

78

7

10

Fö

rko

rta

d I

nve

ste

rin

gsta

be

ll

11

In

ve

ste

ring

ar

12

La

nd

stin

gsb

idra

g

11

,9%

8,7

%

8,5

%

5,1

%

3,9

%

3,1

%

3,0

%

2,0

%

TN

Ku

N

LS-L

SF*

Tota

lt

HSN

PaN

THN

Re

v

Bid

rag

på

61

,0 m

iljar

de

r kr

on

or

år 2

01

3

Fö

ränd

ring j

ämfö

rt m

ed 2

01

2

Lan

dst

ing

ssty

rels

ens

förv

altn

ing

1

3

La

nd

stin

gsb

idra

g

Mkr

Utf

all

Bu

dge

t B

ud

get

Än

dri

ng

Pla

nP

lan

Dir

ekt

iv

20

11

20

12

20

13

13

/12

20

14

20

15

20

16

Lan

dst

ings

styr

else

n2

47

7,9

2 4

99

,32

71

2,4

8,5

%2

99

6,4

3 1

27

,43

72

1,7

Hä

lso

- o

ch s

jukv

ård

snä

mn

den

44

32

3,8

46

27

3,2

48

06

4,4

3,9

%4

9 4

86

,15

0 9

50

,45

2 0

49

,2

Tio

Hu

nd

ran

äm

nd

en1

14

3,7

1 1

87

,21

22

2,8

3,0

%1

25

9,5

1 2

97

,21

33

6,2

Tra

fikn

äm

nd

en

7 4

94

,87

48

1,9

8 3

69

,71

1,9

%8

30

5,5

8 3

73

,48

44

7,9

Ku

ltu

rnä

mn

den

37

6,3

38

8,1

42

2,0

8,7

%4

33

,24

44

,74

33

,5

Pa

tien

tnä

mn

den

18

,61

8,1

18

,73

,1%

19

,21

9,7

20

,3

Lan

dst

ings

revi

sore

rna

32

,12

9,1

29

,72

,0%

30

,33

0,9

31

,5

Sum

ma

lan

dst

ings

bid

rag

55

86

7,2

57

87

6,9

60

83

9,6

5,1

%6

2 5

30

,16

4 2

43

,76

6 0

40

,3

14

Intä

kte

r, k

ostn

ade

r, r

esu

ltat

pla

når

85

82

5

-85

02

9

79

5

82

25

7

-81

40

7

85

0

79

29

5

-78

72

5

56

9

Intä

kte

r

Ko

stn

ade

r in

kl k

apit

alko

stn

.

Re

sult

at

Mkr

Bud

get

2013

Pla

nå

r 20

14

Plan

år 2

015

15

Re

su

lta

tkra

v

Mkr

Bu

dge

tB

ud

get

Pla

nP

lan

Dir

ekt

iv

Lan

dst

ings

styr

els

en

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

Lan

dst

ings

styr

else

ns

förv

alt

nin

g 1

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Ska

dek

on

tot

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Ko

nce

rnfi

na

nsi

erin

g-2

24

,71

86

,14

73

,14

18

,64

18

,6

Nya

Ka

roli

nsk

a S

oln

a0

,00

,00

,00

,00

,0

Lan

dst

ings

styr

els

en

to

talt

-22

4,7

18

6,1

47

3,1

41

8,6

41

8,6

Häl

so-

och

sju

kvår

de

n

Hä

lso

- o

ch s

jukv

ård

snä

mn

den

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Sto

ckh

olm

s lä

ns

sju

kvå

rdso

mrå

de

75

,37

5,3

75

,37

5,3

75

,3

Ka

roli

nsk

a U

niv

ersi

tets

sju

khu

set

58

,25

8,2

58

,25

8,2

58

,2

Söd

ersj

ukh

use

t A

B1

5,3

0,0

0,0

0,0

0,0

Da

nd

eryd

s Sj

ukh

us

AB

12

,01

2,0

12

,01

2,0

12

,0

Tio

Hu

nd

ra A

B0

,00

,00

,00

,00

,0

Söd

ertä

lje

Sju

khu

s A

B5

,25

,25

,25

,25

,2

S:t

Erik

s Ö

gon

sju

khu

s A

B-8

,2-9

,9-1

0,8

-10

,8-1

0,8

Aku

tsju

khu

sen

to

talt

82

,56

5,4

64

,66

4,6

64

,6

Folk

tan

dvå

rden

Sto

ckh

olm

s Lä

n A

B2

0,0

20

,02

0,0

20

,02

0,0

Am

bu

lan

ssju

kvå

rden

i S

tors

thlm

AB

0,7

0,7

0,7

0,7

0,7

Sto

ckh

olm

Ca

re A

B4

,14

,14

,14

,14

,1

Häl

so-

och

sju

kvår

de

n t

ota

lt1

82

,61

65

,51

64

,71

64

,71

64

,7

Traf

ik

AB

Sto

rsto

ckh

olm

s Lo

kalt

rafi

k0

,00

,00

,00

,00

,0

Färd

tjä

nst

verk

sam

het

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Färd

tjä

nst

avd

eln

inge

n 2

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Wa

xho

lms

Ån

gfa

rtyg

s A

B0

,00

,00

,00

,00

,0

Traf

ikn

ämn

de

n t

ota

lt (

fr o

m 2

01

1)

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Fast

igh

ete

rLo

cum

AB

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

Lan

dst

ings

fast

igh

eter

Sto

ckh

olm

23

4,9

23

4,9

23

4,9

23

4,9

23

4,9

Fast

igh

ete

r to

talt

23

9,9

23

9,9

23

9,9

23

9,9

23

9,9

Övr

iga

Med

ica

rrie

r A

B0

,30

,30

,30

,30

,3

Ku

ltu

rnä

mn

den

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Pa

tien

tnä

mn

den

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Lan

dst

ings

revi

sore

rna

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Lan

dst

ings

hu

set

Sto

ckh

olm

AB

-24

,4-2

5,7

-31

,3-3

1,3

-31

,3

AB

SLL

In

tern

fin

an

s3

,03

,03

,03

,03

,0

Övr

iga

tota

lt-2

1,1

-22

,4-2

8,0

-28

,0-2

8,0

Tota

lt1

76

,75

69

,18

49

,77

95

,27

95

,2

1) In

kl. f

öre

de

tta

Re

gio

np

lan

en

äm

nd

en

(so

m u

pp

hö

rde

20

10

-12

-31

). E

xkl.

Fä

rdtj

än

sta

vde

lnin

gen

(so

m r

ap

po

rte

ras

un

de

r Tr

afi

knä

mn

de

n)

2) F

öre

de

tta

Fä

rdtj

än

stn

äm

nd

en

(so

m u

pp

hö

rde

20

10

-12

-31

)

16

Kon

cern

fin

an

sie

ring r

esulta

träknin

g (

KcF

i)

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

63

22

56

5 6

17

68

92

35

,0%

9,0

%7

1 4

97

74

66

2

Ko

stn

ad

er-6

3 8

43

-65

84

1-6

8 7

37

4,4

%7

,7%

-71

02

4-7

4 2

44

Re

sult

at-6

18

-22

51

86

47

34

19

17

La

nd

sting

ssty

rels

en

förv

altn

ing (

LS

F)

resulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

3 2

26

3 2

01

3 4

24

7,0

%6

,1%

3 7

08

3 9

02

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

2 4

78

2 4

99

2 7

12

8,5

%9

,5%

2 9

96

3 1

27

Ko

stn

ad

er-3

23

9-3

20

1-3

42

47

,0%

5,7

%-3

70

8-3

90

2

Re

sult

at-1

30

00

0

18

HS

N r

esulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

SLL-

exte

rna

in

täkt

er1

37

71

34

41

30

8-2

,7%

-5,0

%1

32

31

34

1

SLL-

inte

rna

in

täkt

er4

4 6

69

46

59

94

8 3

93

3,8

%8

,3%

49

82

35

1 2

96

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

44

32

44

6 2

73

48

06

43

,9%

8,4

%4

9 4

86

50

95

0

Sum

ma

intä

kter

46

04

54

7 9

43

49

70

03

,7%

7,9

%5

1 1

46

52

63

7

Kö

pt

vård

-3

7 0

19

-38

99

2-4

0 4

89

3,8

%9

,4%

-41

59

0-4

2 6

89

Läke

med

elsf

örm

ån

en-4

79

4-5

02

9-5

03

00

,0%

4,9

%-5

17

1-5

31

0

Övr

iga

ko

stn

ad

er i

nkl

. fin

an

snet

to-3

73

6-3

92

3-4

18

26

,6%

12

,0%

-4 3

86

-4 6

38

Sum

ma

ko

stn

ad

er-4

5 5

49

-47

94

3-4

9 7

00

3,7

%9

,1%

-51

14

6-5

2 6

37

Re

sult

at4

97

00

00

19

Tio

hu

nd

ranä

mnde

n r

esulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Lan

dst

ings

bid

rag

1 1

43

,71

18

7,2

1 2

23

3,0

%7

,0%

Kö

pt

vård

-9

90

-1 0

28

-1 0

59

3,1

%7

,0%

Läke

med

el-1

53

-15

8-1

63

3,2

%6

,5%

Övr

in

täkt

er/k

ost

n i

nkl

. fin

an

snet

to-1

-1-1

0,0

%0

,0%

Sum

ma

ko

stn

ad

er-1

14

4-1

18

7-1

22

33

,1%

6,9

%

Re

sult

at0

00

20

Tra

fiknä

mnde

n r

esu

ltatr

äkn

ing

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

16

43

11

7 4

32

18

22

84

,6%

10

,9%

18

48

81

8 8

56

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

7 4

95

7 4

82

8 3

70

11

,9%

11

,7%

8 3

06

8 3

73

Ko

stn

ad

er-1

6 6

79

-17

43

2-1

8 2

28

4,6

%9

,3%

-18

48

8-1

8 8

56

Re

sult

at-2

48

00

00

21

Kultu

rnäm

nd

en

resulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

39

84

06

43

67

,3%

9,5

%4

47

45

9

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

37

63

88

42

28

,7%

12

,1%

43

34

45

Ko

stn

ad

er-3

98

-40

6-4

36

7,3

%9

,5%

-44

7-4

59

Re

sult

at0

00

00

22

Patientn

äm

nde

n r

esulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

20

19

20

3,1

%-1

,1%

21

21

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

18

,51

8,1

18

,73

,3%

0,5

%1

92

0

Ko

stn

ad

er-2

0-1

9-2

03

,1%

-0,4

%-2

1-2

1

Re

sult

at0

00

00

23

La

nd

sting

sre

vis

ore

rna

resulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

32

32

32

2,1

%-0

,2%

33

34

- va

rav

lan

dst

ing

sbid

rag

32

29

,10

29

,72

,0%

-7,5

%3

03

1

Ko

stn

ad

er-3

2-3

2-3

22

,1%

0,3

%-3

3-3

4

Re

sult

at0

00

00

24

Skad

eko

nto

t re

sulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

12

12

12

5,1

%5

,4%

13

14

Ko

stn

ad

er-2

6-1

2-1

25

,1%

-51

,9%

-13

-14

Re

sult

at-1

40

00

0

25

Inte

rnfin

an

s r

esulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

11

11

13

13

,2%

16

,1%

13

13

Ko

stn

ad

er-7

-8-1

01

8,0

%3

6,1

%-1

0-1

0

Re

sult

at4

33

33

26

Lo

cum

resulta

träknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

24

62

48

26

56

,6%

7,5

%2

67

27

0

Ko

stn

ad

er-2

30

-24

3-2

60

6,8

%1

2,9

%-2

62

-26

5

Re

sult

at1

65

55

5

27

LF

S r

esultatr

äknin

g

Mkr

Utf

all

20

11

Bu

dge

t

20

12

Bu

dge

t

20

13

Än

dri

ng

13

/12

Än

dri

ng

13

/11

Bu

dge

t

20

14

Bu

dge

t

20

15

Intä

kter

2 9

38

2 6

17

2 7

57

5,4

%-6

,2%

2 7

85

2 7

77

Ko

stn

ad

er-2

29

4-2

38

2-2

52

25

,9%

9,9

%-2

55

0-2

54

2

Re

sult

at6

44

23

52

35

23

52

35

28

Lå

ng

sik

tiga fin

ansie

lla m

ål

Re

su

lta

t

20

132

014

20

15

Re

su

lta

t569

850

795

Re

avin

ste

r0

00

Jä

mfö

rels

estö

ran

de

po

ste

r0

00

Su

mm

a5

69

85

07

95

IB a

nsva

rsfö

rbin

de

lse

åre

ts b

örja

n2

4 6

28

24

416

24

019

UB

an

sva

rsfö

rbin

de

lse

pe

rio

de

ns s

lut

24

416

24

019

23

96

8

En

ba

rt e

n ö

kn

ing

av

an

sv

ars

förb

ind

els

en

sk

a i

ng

å0

00

Su

mm

a e

fte

r e

ve

ntu

ell

min

sk

nin

g a

ns

va

rfö

rbin

de

lse

56

98

50

79

5

Re

su

lta

t i

ba

lan

s5

69

85

07

95

Fin

an

sie

rin

g

2 0

132

014

2 0

15

Ka

ss

afl

öd

e f

öre

fö

rän

dri

ng

av

rö

rels

ek

ap

ita

l6

219

5 7

01

5 9

20

Ers

ätt

nin

gs

inv

es

teri

ng

ar

3 9

92

3 5

03

3 3

48

Ka

ss

afl

öd

e f

öre

fö

rän

dri

ng

av

rö

rels

ek

ap

ita

l -

Ers

ätt

n.i

nv

es

teri

ng

ar

2 2

27

2 1

98

2 5

72

Sk

uld

sä

ttn

ing

2 0

132

014

2 0

15

Fö

rän

drin

g i

nve

ste

rin

ga

r in

kl l

ea

sin

g8

33

59

95

711

37

1

Fö

rän

drin

g rä

nte

bä

ran

de

lån

e- o

ch

lea

sin

gsku

ld6

66

18

910

9 6

25

Inv

es

teri

ng

ar

- lå

ne

fin

an

sie

rin

g1

67

41

04

71

74

6

In-

oc

h u

tbe

taln

ing

ss

trö

mm

ar

2 0

132

014

2 0

15

Ve

rksa

mh

ete

ns k

ostn

ad

er

-73

82

2-7

5 6

87

-78

44

2

Fin

an

sie

lla k

ostn

ad

er

-1 5

39

-2 2

56

-2 9

73

Su

mm

a-7

5 3

60

-77

94

4-8

1 4

15

Be

taln

ing

sb

eh

ov

(S

um

ma

/ 3

65

* 2

1)-4

33

6-4

48

4-4

68

4

An

tal d

ag

ar e

nlig

t fin

an

sp

olic

yn21

21

21

Ka

ssa

och

ba

nk

1 9

84

2 1

57

2 0

68

Ou

tnyt

tja

de

avta

lad

e k

red

ite

r4

33

64

48

44

68

4

Su

mm

a b

eta

lnin

gs

be

red

sk

ap

6 3

20

6 6

41

6 7

52

An

tal d

ag

ar i b

ud

ge

t31

31

30

An

tal

da

ga

r h

ög

re ä

n 2

110

109

Res

ult

at

-def

init

ion

.In

neb

är

att

åre

ts r

esu

ltat

ska

just

eras

för

even

tuel

la ö

knin

gar

av

pen

sion

sfö

rplik

tels

er i

an

svar

sfö

rbin

dels

erna

(s

om

inte

ha

r u

ppt

agit

s b

land

sku

lder

na

elle

r avs

ätt

ning

arna

) sa

mt f

ör

rea

vins

ter

enlig

t b

alan

skra

vet.

Det

är

inte

ti

llå

tet

att

sä

lja u

t ti

llgån

gar

för

att

gen

om

rea

vin

ster

tä

cka

un

ders

kott

. Ju

ster

ing

ska

ock

så g

öra

s fö

r p

oste

r so

m

är

jäm

före

lses

töra

nde.

Det

sis

tnä

mn

da k

an g

älla

po

ster

i re

sult

atr

äkn

inge

n m

en ä

ven

i an

sva

rsfö

rbin

dels

ern

a.

Fin

an

sier

ing

-d

efin

itio

n.

Med

sjä

lvfi

na

nsi

erin

g a

vses

att

sto

rlek

en p

å er

sätt

nin

gsin

vest

erin

gar

na in

te ö

vers

tige

r ka

ssa

flöd

et fr

ån

verk

sam

het

en fö

re fö

rän

drin

g a

v rö

rels

ekap

ital

. Om

sätt

nin

gsti

llgån

gar

och

ko

rtfr

isti

ga

sku

lder

ka

n sk

ifta

frå

n e

n

da

g t

ill e

n a

nnan

sa

mt

påv

erka

s a

v fö

ränd

rin

gar i

per

iodi

seri

ngar

m m

var

för d

e in

te ä

r re

leva

nta

i sa

mm

an

han

get.

Sku

ldsä

ttn

ing

-d

efin

itio

n In

neb

är

att

det

inte

är

tillå

tet

att

låne

fin

ansi

era

dri

ftsu

nde

rsko

tt i

den

löp

ande

ver

ksam

hete

n. E

n ö

kad

up

plå

ning

få

r b

ara

an

vänd

as t

ill s

tra

teg

iska

inve

ster

ing

ar s

am

t ra

tion

alis

erin

gsin

vest

erin

gar.

Avs

täm

nin

g g

örs

med

hjä

lp a

v ra

der

na

"Ö

knin

g a

v lå

ngfr

isti

g u

pplå

nin

g" o

ch "

Förä

ndri

ng a

v le

asi

ngf

inan

sier

ing"

å e

na

sid

an m

ed r

ade

n

"In

vest

erin

ga

r in

kl le

asin

g"

å a

ndr

a si

dan

i ka

ssa

flöd

esan

alys

en. D

en s

enar

e ra

den

just

eras

ned

med

bel

opp

et fö

r å

rets

ers

ätt

nin

gsi

nve

ster

ing

ar.

In-o

ch u

tbet

aln

ing

sstr

ömm

ar

-def

init

ion

.In

neb

är

att

likv

ida

med

el o

ch o

utn

yttj

ade

kre

dit

er s

tälls

i re

lati

on

till

en d

ags

gen

om

snit

tlig

a "v

erks

am

het

ens

kost

na

der

". K

vote

n u

tvis

ar

beta

lnin

gsb

ered

skap

en i

an

tal d

aga

r. V

i ko

mm

ente

rar b

eta

lnin

gsb

ered

skap

en i

tert

ials

rapp

ort,

del

års

rapp

ort s

am

t år

sbok

slut

. In

tern

finan

s h

ar in

form

ati

on a

vsee

nd

e st

orle

ken

på

likv

ida

med

el

och

ou

tnyt

tja

de k

red

iter

dag

för d

ag.

Re

su

lta

t

20

132

014

20

15

Resultat

569

850

795

Reavin

ste

r0

00

Jäm

före

lsestö

rande p

oste

r0

00

Su

mm

a5

69

85

07

95

IB a

nsvars

förb

indels

e å

rets

bö

rjan

24 6

28

24 4

1624 0

19

UB

ansvars

förb

indels

e p

erio

dens s

lut

24 4

1624 0

1923 9

68

En

ba

rt e

n ö

kn

ing

av

an

sv

ars

förb

ind

els

en

sk

a i

ng

å0

00

Su

mm

a e

fte

r e

ve

ntu

ell

min

sk

nin

g a

ns

va

rfö

rbin

de

lse

56

98

50

79

5

Re

su

lta

t i

ba

lan

s5

69

85

07

95

Fin

an

sie

rin

g

2 0

132

014

2 0

15

Ka

ss

afl

öd

e f

öre

fö

rän

dri

ng

av

rö

rels

ek

ap

ita

l6

219

5 7

01

5 9

20

Ers

ätt

nin

gs

inv

es

teri

ng

ar

3 9

92

3 5

03

3 3

48

Ka

ss

afl

öd

e f

öre

fö

rän

dri

ng

av

rö

rels

ek

ap

ita

l -

Ers

ätt

n.i

nv

es

teri

ng

ar

2 2

27

2 1

98

2 5

72

Sk

uld

sä

ttn

ing

2 0

132

014

2 0

15

Fö

rändring i

nveste

ringar in

kl l

easin

g8 3

35

9 9

57

11 3

71

Fö

rändring ränte

bära

nde lå

ne- o

ch le

asin

gskuld

6 6

61

8 9

109 6

25

Inv

es

teri

ng

ar

- lå

ne

fin

an

sie

rin

g1

67

41

04

71

74

6

In-

oc

h u

tbe

taln

ing

ss

trö

mm

ar

2 0

132

014

2 0

15

Verk

sam

hete

ns k

ostn

ader

-73 8

22

-75 6

87

-78 4

42

Fin

ansie

lla k

ostn

ader

-1 5

39

-2 2

56

-2 9

73

Su

mm

a-7

5 3

60

-77

94

4-8

1 4

15

Be

taln

ing

sb

eh

ov

(S

um

ma

/ 3

65

* 2

1)-4

33

6-4

48

4-4

68

4

Anta

l dagar enlig

t finanspo

licyn

21

21

21

Kassa o

ch b

ank

1 9

84

2 1

57

2 0

68

Outn

yttjade a

vta

lade k

rediter

4 3

36

4 4

84

4 6

84

Su

mm

a b

eta

lnin

gs

be

red

sk

ap

6 3

20

6 6

41

6 7

52

Anta

l dagar i b

udget

31

31

30

An

tal

da

ga

r h

ög

re ä

n 2

110

109

Res

ult

at

-def

init

ion

.In

neb

är

att

åre

ts r

esu

ltat

ska

just

eras

för

even

tuel

la ö

knin

gar

av

pen

sion

sfö

rplik

tels

er i

an

svar

sfö

rbin

dels

erna

(s

om

inte

ha

r u

ppt

agit

s b

land

sku

lder

na

elle

r avs

ätt

ning

arna

) sa

mt f

ör

rea

vins

ter

enlig

t b

alan

skra

vet.

Det

är

inte

ti

llå

tet

att

sä

lja u

t ti

llgån

gar

för

att

gen

om

rea

vin

ster

tä

cka

un

ders

kott

. Ju

ster

ing

ska

ock

så g

öra

s fö

r p

oste

r so

m

är

jäm

före

lses

töra

nde.

Det

sis

tnä

mn

da k

an g

älla

po

ster

i re

sult

atr

äkn

inge

n m

en ä

ven

i an

sva

rsfö

rbin

dels

ern

a.

Fin

an

sier

ing

-d

efin

itio

n.

Med

sjä

lvfi

na

nsi

erin

g a

vses

att

sto

rlek

en p

å er

sätt

nin

gsin

vest

erin

gar

na in

te ö

vers

tige

r ka

ssa

flöd

et fr

ån

verk

sam

het

en fö

re fö

rän

drin

g a

v rö

rels

ekap

ital

. Om

sätt

nin

gsti

llgån

gar

och

ko

rtfr

isti

ga

sku

lder

ka

n sk

ifta

frå

n e

n

da

g t

ill e

n a

nnan

sa

mt

påv

erka

s a

v fö

ränd

rin

gar i

per

iodi

seri

ngar

m m

var

för d

e in

te ä

r re

leva

nta

i sa

mm

an

han

get.

Sku

ldsä

ttn

ing

-d

efin

itio

n In

neb

är

att

det

inte

är

tillå

tet

att

låne

fin

ansi

era

dri

ftsu

nde

rsko

tt i

den

löp

ande

ver

ksam

hete

n. E

n ö

kad

up

plå

ning

få

r b

ara

an

vänd

as t

ill s

tra

teg

iska

inve

ster

ing

ar s

am

t ra

tion

alis

erin

gsin

vest

erin

gar.

Avs

täm

nin

g g

örs

med

hjä

lp a

v ra

der

na

"Ö

knin

g a

v lå

ngfr

isti

g u

pplå

nin

g" o

ch "

Förä

ndri

ng a

v le

asi

ngf

inan

sier

ing"

å e

na

sid

an m

ed r

ade

n

"In

vest

erin

ga

r in

kl le

asin

g"

å a

ndr

a si

dan

i ka

ssa

flöd

esan

alys

en. D

en s

enar

e ra

den

just

eras

ned

med

bel

opp

et fö

r å

rets

ers

ätt

nin

gsi

nve

ster

ing

ar.

In-o

ch u

tbet

aln

ing

sstr

ömm

ar

-def

init

ion

.In

neb

är

att

likv

ida

med

el o

ch o

utn

yttj

ade

kre

dit

er s

tälls

i re

lati

on

till

en d

ags

gen

om

snit

tlig

a "v

erks

am

het

ens

kost

na

der

". K

vote

n u

tvis

ar

beta

lnin

gsb

ered

skap

en i

an

tal d

aga

r. V

i ko

mm

ente

rar b

eta

lnin

gsb

ered

skap

en i

tert

ials

rapp

ort,

del

års

rapp

ort s

am

t år

sbok

slut

. In

tern

finan

s h

ar in

form

ati

on a

vsee

nd

e st

orle

ken

på

likv

ida

med

el

och

ou

tnyt

tja

de k

red

iter

dag

för d

ag.

Skatt

ein

täkts

tabeller

29

30

Tab

ell 1

. SLL

:s s

am

lad

e sk

att

ein

täkt

er, j

äm

före

lser

med

tid

iga

re p

rog

no

ser,

mkr

20

12

20

13

20

14

20

15

Pro

gno

s 2

(2

01

2-0

5-0

2)

59

72

26

1 8

62

64

25

96

7 2

30

Pro

gno

s 1

(2

01

2-0

2-2

4)

Bu

dge

tdir

ekti

v5

9 5

15

61

97

66

4 5

23

67

71

4

Bu

dge

t 2

01

25

9 6

96

62

22

36

4 8

57

Dif

fere

ns

pro

gno

s 2

- p

rogn

os

12

06

-11

5-2

64

-48

3

Dif

fere

ns

pro

gno

s 2

- B

ud

get

20

12

26

-36

2-5

98

Kä

lla S

LL

Tab

ell 2

. Olik

a s

katt

eun

der

lag

spro

gn

ose

r fö

r ri

ket,

pro

cen

tuel

l fö

rän

dri

ng

frå

n f

öre

gå

end

e å

r

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

11

-20

15

SKL,

ap

r 2

01

23

,23

,73

,83

,74

,32

0,1

VP

, ap

r 2

01

23

,53

,43

,84

,34

,92

1,5

ESV

, ma

r 2

01

23

,43

,73

,74

,14

,72

1,2

SKL,

feb

20

12

3,0

3,2

3,6

4,0

4,7

19

,9

BP

, sep

20

11

2,3

3,3

3,8

4,8

4,4

20

,0

Kä

lla S

KL,

reg

erin

gen

och

ESV

31

Tab

ell 3

. SLL

:s s

am

lad

e sk

att

ein

täkt

er, p

rog

no

s 2

20

12

-05

-02

, mkr

20

12

20

13

20

14

20

15

Skat

tein

täkt

er5

4 8

83

57

47

56

0 2

27

63

41

8

Gen

erel

la s

tats

bidr

ag4

91

94

99

25

08

95

18

8

Kom

mun

alek

onom

isk

utjä

mni

ng-8

0-6

05

-1 0

57

-1 3

76

Sum

ma

sam

lade

ska

ttei

ntä

kter

59

72

26

1 8

62

64

25

96

7 2

30

Förä

ndri

ng f

rån

före

g år

, mkr

1 7

57

2 1

40

2 3

97

2 9

71

Förä

ndri

ng f

rån

före

g år

, pro

cent

3,0

3,6

3,9

4,6

Kä

lla S

KL

Tab

ell 4

. Ska

ttei

ntä

kter

, pro

gn

os

2 2

01

2-0

5-0

2, m

kr

20

12

20

13

20

14

20

15

Prel

imin

ära

skat

tein

täkt

er5

4 1

99

57

47

56

0 2

27

63

41

8

Prog

nos

avrä

knin

gslik

vid

2012

56

60

00

Just

erin

gspo

st 2

011

11

80

00

Sum

ma

skat

tein

täkt

er5

4 8

83

57

47

56

0 2

27

63

41

8

Kä

lla S

KL

32

Tab

ell 5

. Gen

erel

la s

tats

bid

rag

, pro

gn

os

2 2

01

2-0

5-0

2, m

kr

20

12

20

13

20

14

20

15

Bid

rag

för

läke

me

dels

förm

åne

n4

77

44

85

84

95

55

05

4

Min

skad

sju

kfrå

nvar

o: v

illko

rad

del

75

65

65

65

Min

skad

sju

kfrå

nvar

o: r

örlig

de

l6

96

96

96

9

Sum

ma

gene

rella

sta

tsbi

drag

4 9

19

4 9

92

5 0

89

5 1

88

Kä

lla S

KL

Tab

ell 6

. Ko

mm

un

ale

kon

om

isk

utj

äm

nin

g, p

rog

no

s 2

20

12

-05

-02

, mkr

20

12

20

13

20

14

20

15

Kost

nads

utjä

mni

ngsb

idra

g7

14

32

51

62

16

9

Inko

mst

utjä

mni

ngsa

vgif

t-3

88

-35

5-4

21

-47

5

Re

gle

ring

savg

ift

-40

6-5

75

-79

8-1

06

9

Kom

mun

alek

onom

isk

utjä

mni

ng-8

0-6

05

-1 0

57

-1 3

76

Kä

lla S

KL

33

20

12

20

13

20

14

20

15

Vid

en

fö

rän

dri

ng

av

ska

tte

un

de

rla

ge

t m

ed

1 p

roce

nte

nh

et

Ska

tte

un

de

rla

g l

än

et

20

11

01

17

12

11

29

Ska

tte

un

de

rla

g r

ike

t 2

01

18

13

43

54

55

48

0

Up

prä

knin

gsf

akt

or

rike

t 2

01

24

18

55

04

53

47

7

Up

prä

knin

gsf

akt

or

rike

t 2

01

30

54

95

76

47

5

Vid

en

fö

rän

dri

ng

av

be

folk

nin

gsu

tve

ckli

ng

en

me

d 1

pro

cen

ten

he

t

Invå

na

ran

tal

län

et,

1 n

ov

20

12

07

79

45

64

78

Invå

na

ran

tal

rike

t, 1

no

v 2

01

20

-44

2-4

64

-48

6

Vid

en

fö

rän

dri

ng

av

ska

tte

sats

en

me

d 0

,1 p

roce

nte

nh

et

*

Ska

tte

sats

20

13

04

75

00

Ska

tte

sats

20

14

00

49

80

Ska

tte

sats

20

15

00

05

24

* En

fö

rän

dri

ng

av

ska

ttes

ats

en m

ed 0

,1 p

roce

nte

nh

et m

ots

vara

r 1

0 ö

re p

er s

katt

ekro

na

Tab

ell 7

. Eff

ekt

på

de

sam

lad

e sk

att

ein

täkt

ern

a v

id f

örä

nd

rin

g a

v en

va

ria

bel

,

allt

an

na

t lik

a. B

erä

kna

t m

ot

ska

ttei

ntä

ktsp

rog

no

s 2

, 20

12

-05

-02

, mkr

Kopia av Sidobilaga Miljöpartiet investeringar slutversion 2012-05-16.xlsx Totalt 2012-05-21 16:18

8.7 Investeringsplan 2013-2017

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Direktiv2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

TrafikTrafiknämnden totalt 4 498,7 6 511,2 9 357,1 10 218,9 10 687,9 9 579,7 9 996,2 9 996,2Citybanan (koncernfinansiering) 1) 304,9 412,0 427,0 443,0 352,0 364,0 498,0Trafiken totalt 4 803,6 6 923,2 9 784,1 10 661,9 11 039,9 9 943,7 10 494,2 9 996,2

VårdByggnader totalt (Landstingsfastigheter) 1 626,9 1 730,1 3 023,1 3 197,1 3 409,1 2 843,4 2 566,4 2 566,4

Maskiner, inventarier, IT samt ombyggn ext lokalerHälso- och sjukvårdsnämnden 1,1 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0Stockholms läns sjukvårdsområde 83,1 102,0 102,0 102,0 102,0 102,0 82,0 0,0Karolinska Universitetssjukhuset 309,0 359,0 300,0 240,0 200,0 200,0 175,0 175,0Södertälje Sjukhus AB 19,4 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0Södersjukhuset AB 141,2 170,0 262,0 162,0 162,0 167,0 167,0 167,0Danderyds Sjukhus AB 59,2 84,0 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 14,4 15,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0Folktandvården Stockholms Län AB 43,7 67,0 68,0 68,0 93,0 68,0 68,0 68,0Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 9,1 9,9 15,2 9,9 9,9 9,9 9,9 9,9Stockholm Care AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Nya Karolinska Solna (NKS) 2 513,7 2 930,8 3 383,0 4 154,4 5 768,9 3 635,4 2 213,7 varav utrustning 235,3 463,2 933,6 2 636,3 670,3 400,0Vården totalt 4 820,8 5 492,3 7 277,2 8 057,3 9 868,9 7 149,8 5 406,0 3 110,3

Annan verksamhetLocum AB 9,7 4,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5Kulturnämnden 0,7 0,4 0,8 0,5 0,4 0,5 0,4 0,4Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1Patientnämnden 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Medicarrier AB 1,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0AB SLL Internfinans 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Landstingsstyrelsen 128,0 225,8 231,4 167,0 133,8 94,1 92,7 92,7Annan verksamhet totalt 140,0 233,2 238,6 172,1 138,8 99,2 97,7 97,7

SUMMA ENHETER 9 764,4 12 648,7 17 299,9 18 891,4 21 047,7 17 192,7 15 998,0 13 204,3Effektivisering, medfinansiering m m -3 266,4 -3 354,3 -3 466,5 -2 634,5 -2 299,6 -1 757,3TOTALT 9 764,4 12 648,7 14 033,5 15 537,1 17 581,1 14 558,1 13 698,4 11 447,0

1) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybanan enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).För mer information om beslutsläge se underliggande bilagor 8.7.1-8.7.3

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Trafik inkl. Citybanan 4 804 6 923 9 784 10 662 11 040 9 944 10 494Vård inkl. NKS 4 821 5 492 7 277 8 057 9 869 7 150 5 406Annan verksamhet 140 233 239 172 139 99 98SUMMA ENHETER 9 764 12 649 17 300 18 891 21 048 17 193 15 998Effektivisering, medfinansiering m m 0 0 -3 266 -3 354 -3 467 -2 635 -2 300TOTALT 9 764 12 649 14 034 15 537 17 581 14 558 13 698

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

8.7.

1 In

vest

erin

gspl

an 2

013-

2017

Tra

fikin

vest

erin

gar

Mkr

1 Ko

llekt

ivtr

afik

en p

å la

nd

1.1

Obj

ekt t

idig

are

besl

utad

e av

land

stin

gsfu

llmäk

tige

1.1.

1 St

rate

gisk

a in

vest

erin

gar

Tunn

elba

naPr

ogra

m S

pård

epåe

r 99

2,0

82,4

410,

041

0,0

417,

650

,032

,0Pr

ogra

m M

ötes

plat

s SL

223,

244

,269

,069

,072

,038

,0Pe

ndel

tåg

Prog

ram

PT

Traf

ikve

rket

traf

ikut

veck

ling

utök

ad tr

afik

M

älar

bana

n To

mte

boda

-Bar

karb

y17

552

,15

603,

577

8,3

778,

398

,511

9,7

3 27

6,1

3 20

8,0

2 96

8,0

Prog

ram

PT

Traf

ikve

rket

s åtg

ärde

r27

3,7

93,2

78,5

78,5

60,0

42,0

Prog

ram

City

bana

n14

8,3

2,7

22,1

22,1

18,1

20,4

49,5

23,9

11,7

Loka

lban

or o

ch sp

årvä

gar

Prog

ram

Tvä

rban

a N

orr S

olna

gren

en5

567,

52

397,

71

249,

91

249,

91

422,

835

4,6

142,

5Pr

ogra

m R

osla

gsba

nans

kap

acite

tsfö

rstä

rkni

ng6

933,

739

8,9

410,

541

0,5

634,

91

173,

01

167,

31

488,

11

661,

0Fö

rstu

die

Spår

väg

syd

3,0

2,2

0,8

0,8

Förs

tudi

e Ro

slags

bana

n oc

h Ar

land

a 3,

70,

92,

82,

8Fö

rstu

die

Spår

väg

i inn

erst

aden

20

,08,

08,

06,

06,

0Fö

rstu

die

Salts

jöba

nan

16,5

1,5

1,5

5,0

10,0

Buss

Prog

ram

bus

sdep

åer (

inkl

Tom

tebo

da)

2 61

0,1

68,5

171,

117

1,1

383,

660

0,8

876,

448

6,9

22,8

Traf

iksl

agsg

emen

sam

tPr

ojek

t SL

Aces

s60

,340

,020

,120

,10,

2U

töka

t ant

al b

iljet

taut

omat

er40

,040

,020

,020

,0Su

mm

a st

rate

gisk

a in

vest

erin

gar

3 22

2,6

3 22

2,6

3 11

8,7

2 43

4,5

5 56

3,8

5 20

6,9

4 66

3,5

1.1.

2 Er

sätt

ning

sinv

este

ringa

rTu

nnel

bana

Prog

ram

Röd

a lin

jen

104,

551

,553

,0Fö

rstu

die/

geno

mfö

rand

e Hä

ssel

bygr

enen

271,

08,

139

,039

,073

,035

,335

,3Fö

rstu

die

Skär

mar

brin

k-Sk

arpn

äck

6,0

6,0

Ersä

ttni

ngsin

vest

erin

g hö

ga sp

ärra

r15

0,0

150,

010

0,0

50,0

Pend

eltå

gPr

ogra

m P

T Tr

afik

verk

ets å

tgär

der

163,

640

,162

,062

,040

,55,

08,

08,

0Lo

kalb

anor

och

spår

väga

rPr

ogra

m R

osla

gsba

nans

kap

acite

tsfö

rstä

rkni

ng75

2,5

426,

419

9,9

199,

979

,131

,811

,83,

6Sa

ltsjö

bana

ns u

ppru

stni

ng80

0,0

800,

020

0,0

200,

020

0,0

Buss

Prog

ram

bus

ster

min

aler

31

4,7

272,

536

,736

,75,

5Pr

ogra

m b

ussd

epåe

r 1

815,

447

5,9

87,6

87,6

257,

532

8,9

327,

833

7,7

Tota

l utg

iftIn

vest

erin

gsut

gift

erBe

räkn

ad

tota

lkos

tnad

enl

pl

an 2

013-

2017

Acku

mul

erad

fö

rbru

knin

g to

m

2011

-12-

31

Budg

et

20

12Pr

ogno

s 20

12

Budg

et

20

13Pl

an

2014

Plan

20

15Pl

an

2016

Plan

20

17

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Traf

iksl

agsg

emen

sam

tPr

ogra

m T

ågra

dio

104,

657

,746

,946

,9Pr

ojek

t upp

grad

erin

g SL

låss

yste

m15

8,4

7,2

16,4

16,4

66,4

68,4

Sum

ma

ersä

ttni

ngsi

nves

terin

gar

488,

548

8,5

455,

158

5,6

723,

658

4,5

235,

3

Sum

ma

besl

utad

e ob

jekt

3 71

1,0

3 71

1,0

3 57

3,7

3 02

0,1

6 28

7,4

5 79

1,4

4 89

8,8

1.2

Nya

obj

ekt

1.2.

1 U

tred

ning

sbes

lut

Förs

tudi

e Tu

nnel

bana

till

Ost

sekt

orn

250,

010

,010

,075

,090

,075

,0Fö

rstu

die

Haga

stad

en8,

56,

56,

52,

01.

2.3

Gen

omfö

rand

ebes

lut

Förs

tudi

e fö

rläng

ning

tvär

bana

Sic

kla-

Salts

jö-

Järla

/Sic

kla-

Slus

sen

20,0

10,0

10,0

Förs

tudi

e et

app

2 Sp

årvä

g sy

d (Ä

lvsjö

-Hög

dale

n-Sk

arpn

äck-

Bollm

ora)

50,0

25,0

25,0

Förs

tudi

e fö

rläng

ning

Tvä

rban

a no

rr fr

ån H

elen

elun

d25

,015

,010

,0U

tred

ning

förb

ättr

ad k

oppl

ing

land

-vat

tenv

ägar

25,0

15,0

10,0

Utr

edni

ng, p

lane

ring,

pro

jekt

erin

g yt

terli

gare

spår

sa

tsni

ngar

: Mäl

arsn

ittet

, Nor

dost

sekt

orn,

tv

ärfö

rbin

delse

r22

5,0

25,0

50,0

50,0

50,0

50,0

Utr

edni

ng a

v pr

ojek

terin

g fö

r fle

r toa

lett

er3,

03,

0Pr

ogra

m K

istag

rene

n7

100,

032

,532

,551

,51

184,

51

184,

5Pr

ogra

m R

öda

linje

n 12

600

,025

8,6

514,

751

4,7

1 91

8,5

1 52

6,6

796,

773

0,7

1 45

4,4

Prog

ram

Spå

rväg

City

, eta

pp 2

5 68

7,8

129,

452

7,8

527,

81

323,

01

582,

41

101,

772

9,8

209,

5Pr

ogra

m S

luss

en in

kl S

öder

strö

msb

ron

944,

024

,024

,050

,025

5,0

305,

027

5,0

35,0

Tunn

elba

na ti

ll O

stse

ktor

n11

000

,01

000,

01

000,

0Sp

årvä

g sy

d et

app

1 3

000,

050

0,0

1 00

0,0

1 00

0,0

500,

0Sp

årvä

g sy

d et

app

2 5

000,

01

000,

0Au

tom

atba

na O

denp

lan-

Karo

linsk

a (H

agas

tade

n)3

000,

075

0,0

750,

075

0,0

750,

0Su

mm

a ny

a ob

jekt

1 11

5,5

1 11

5,5

3 96

1,5

5 30

9,1

4 12

9,9

5 22

0,0

5 68

3,4

1.3

Osp

ecifi

cera

de in

vest

erin

gsob

jekt

2 83

5,0

2 83

5,0

3 00

6,4

2 47

6,9

2 41

0,2

1 31

8,5

1 54

2,3

Erfa

renh

etsm

ässi

g ju

ster

ing

-1 2

31,5

-1 2

31,5

-1 2

64,8

-670

,3-2

225

,2-2

825

,6-2

165

,3

1. S

umm

a in

vest

erin

gsut

gift

er6

430,

06

430,

09

276,

910

135

,710

602

,29

504,

39

959,

1

2 Ko

llekt

ivtr

afik

en ti

ll sj

öss

2.1

Obj

ekt t

idig

are

besl

utad

e av

land

stin

gsfu

llmäk

tige

2.1.

1 St

rate

gisk

a in

vest

erin

gar

Nyt

t bet

alsy

stem

40,0

1,0

14,0

19,0

20,0

Sum

ma

stra

tegi

ska

inve

ster

inga

r14

,019

,020

,0

2.1.

2 Er

sätt

ning

sinv

este

ringa

rFa

rtyg

Väs

tan

26,0

11,0

15,0

15,0

Fart

yg S

kärg

årde

n20

,05,

015

,0Fa

rtyg

Ros

lage

n20

,05,

015

,0

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Fart

yg W

axho

lm I

30,0

7,0

23,0

Fart

yg W

axho

lm II

30,0

7,0

23,0

Fart

yg S

öder

arm

26,0

1,0

25,0

Sum

ma

ersä

ttni

ngsi

nves

terin

gar

15,0

15,0

5,0

27,0

46,0

48,0

Sum

ma

besl

utad

e ob

jekt

29,0

34,0

25,0

27,0

46,0

48,0

2.2

Nya

obj

ekt

2.2.

1 In

riktn

ings

besl

utFa

rtyg

nr 2

50,0

10,0

Fart

yg n

r 150

,010

,015

,025

,0Fa

rtyg

San

dham

n15

,015

,0Fa

rtyg

Dal

arö

15,0

15,0

Utr

edni

ng a

nläg

gnin

g yt

terli

gare

bry

ggor

i M

älar

en,

Salts

jön

och

skär

gård

en15

,010

,05,

02.

2.2

Gen

omfö

rand

ebes

lut

Anlä

ggni

ng A

llmän

na G

ränd

22,0

4,0

10,0

12,0

Sum

ma

nya

obje

kt4,

030

,032

,025

,015

,025

,0

2.3

Osp

ecifi

cera

de in

vest

erin

gsob

jekt

48,0

45,0

25,0

24,1

14,6

12,3

12,0

2. S

umm

a in

vest

erin

gsut

gift

er81

,079

,080

,083

,185

,675

,337

,0

3 Ko

llekt

ivtr

afik

en fö

r per

sone

r med

funk

tions

neds

ättn

ing

3.1

Osp

ecifi

cera

de in

vest

erin

gsob

jekt

0,3

0,3

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

3. S

umm

a in

vest

erin

gsut

gift

er0,

30,

30,

10,

10,

10,

10,

1

4 Fä

rdtjä

nstm

yndi

ghet

en4.

1 O

spec

ifice

rade

inve

ster

ings

obje

kt0,

10,

10,

14.

Sum

ma

inve

ster

ings

utgi

fter

0,1

0,1

0,1

TRAF

IKN

ÄMN

DEN

TO

TALT

6 51

1,4

6 50

9,4

9 35

7,1

10 2

18,9

10 6

87,9

9 57

9,7

9 99

6,2

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

8.7.

2 In

vest

erin

gspl

an 2

013-

2017

Vår

dinv

este

ringa

r

Mkr

1. B

yggn

adsi

nves

terin

gar i

Lan

dstin

gsfa

stig

hete

r Sto

ckho

lm

1.1

Obj

ekt t

idig

are

besl

utad

e av

land

stin

gsfu

llmäk

tige

1.1.

1 S

trat

egis

ka in

vest

erin

gar

St G

öran

s sjh

- by

40-

Om

- och

nyb

Aku

ten

260,

026

0,3

24,7

53,9

65,0

75,0

42,0

SÖS-

vård

hote

ll71

,271

,03,

945

,048

,1SÖ

S KI

från

By

52 ti

ll By

35

30,0

30,0

2,0

5,0

15,0

10,0

HS-S

tödm

ur H

älso

väge

n95

,077

,015

,077

,0HS

-B57

/59,

ALB

fram

tiden

s mot

tagn

ing

25,0

54,7

0,6

25,0

27,0

27,0

Brom

ma

sjh, I

ordn

st. a

v O

P av

d35

,035

,034

,020

,010

,0Lö

wen

strö

msk

a sj

0030

1 Te

knisk

upp

rust

ning

av

by 0

148

0,0

554,

719

,612

5,0

122,

017

4,0

100,

010

0,0

Löw

enst

röm

ska

sjh, e

nkel

rum

sanp

assn

ing

inkl

WC

70,0

70,0

35,0

20,0

35,0

15,0

Sjuk

huse

n, v

årda

vd, m

otta

gnin

gar,

diag

nos,

beh

andl

ing

1 83

0,0

30,0

30,0

1.1.

2 E

rsät

tnin

gsin

vest

erin

gar

Dand

eryd

s sju

khus

områ

deDS

-002

14-T

ekni

sk u

ppru

stni

ng v

id o

mby

ggna

d by

14

60,5

58,8

38,7

31,7

8,5

DS -b

y 38

-42-

Om

bygg

nad

vent

ilatio

n35

,035

,00,

13,

58,

38,

38,

38,

6DS

-By

38-4

2 St

amby

te28

,028

,00,

03,

014

,512

,50,

5DS

-ny

rörp

osta

nläg

gnin

g86

,486

,32,

810

,035

,044

,0DS

-Res

ervk

raft

och

ny

Kraf

tmat

ning

274,

527

5,0

162,

080

,05,

06,

9DS

- Bra

ndla

rm16

,716

,63,

43,

03,

03,

03,

0Da

nder

yds s

jkh-

förs

tudi

e sp

rinkl

er20

,020

,01,

61,

05,

04,

03,

4DS

- N

ytt r

adia

tors

yste

m b

y 38

-42

(UC)

25,0

25,0

0,0

2,5

6,0

11,1

6,2

DS U

ppru

stni

ng v

entil

atio

nsag

gr, c

entr

ala

bloc

ket

35,0

35,0

1,0

9,0

9,5

6,0

10,0

DS N

ytt l

uftb

ehan

dlin

gssy

stem

by

38-4

230

,030

,40,

13,

09,

57,

07,

06,

0DS

Byg

gnad

er h

eltä

ckan

de b

rand

larm

50,0

29,6

0,3

1,3

7,0

7,0

7,0

7,0

DS B

y 38

- 42

Nya

ene

rgifö

nste

r70

,070

,80,

12,

029

,520

,08,

011

,5Su

mm

a Da

nder

yds s

jukh

usom

råde

731,

171

0,4

208,

814

1,0

134,

613

3,3

49,3

43,1

7,0

S:t G

öran

s sju

khus

områ

deS:

t Gör

ans s

jh b

y 90

-tek

nisk

upp

rust

n25

,025

,10,

617

,07,

5ST

G-he

ltäck

ande

bra

ndla

rm29

,016

,30,

96,

56,

53,

03,

0S:

t Gör

an-U

ppgr

ader

ing

av re

serv

kraf

t20

6,0

180,

241

,610

8,0

77,0

STG

Åtgä

rder

eft

er b

rand

skyd

dsin

vent

erin

g20

,021

,20,

03,

55,

05,

05,

03,

5ST

G ny

kyl

cent

ral (

val a

v le

vera

nssä

tt)

20,0

20,3

0,0

1,0

9,0

10,0

S:t G

öran

s sjh

-011

30-s

tam

byte

35,0

35,2

0,7

1,0

14,0

18,0

Sum

ma

S:t G

öran

s sju

khus

områ

de33

5,0

298,

343

,712

0,0

128,

543

,58,

03,

5

Söde

rssju

khus

et

Tota

l utg

iftIn

vest

erin

gsut

gift

erFa

stst

älld

enl

fle

rårs

budg

et

2012

-201

6

Berä

knad

to

talu

tgift

enl

ny

pla

n

Acku

mul

erad

fö

rbru

knin

g t

o m

20

11-1

2-31

Budg

et

2012

Budg

et

2013

Plan

20

14Pl

an

20

15Pl

an

2016

Plan

20

17

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

SÖS

Upp

date

ring

av b

rand

skyd

det

112,

011

2,0

5,0

10,0

24,0

23,0

25,0

24,1

SÖS

By 0

2 St

yr &

Öve

rv20

,020

,02,

00,

17,

57,

54,

9SÖ

S By

09

ven

t25

,025

,02,

50,

210

,010

,04,

8SÖ

S By

09,

Ny

värm

esys

t & n

ya st

amm

ar35

,035

,03,

50,

24,

815

,015

,0SÖ

S ve

nt B

y 3,

17,1

830

,030

,03,

00,

45,

015

,09,

6SÖ

S Åt

gärd

er e

fter

bra

ndsk

ydds

inve

terin

g40

,040

,02,

013

,010

,010

,05,

0SÖ

S ve

ntila

tion

By 0

225

,025

,02,

52,

010

,013

,0SÖ

S By

02,

Vär

mes

yt &

Sta

mm

ar35

,027

,53,

52,

015

,010

,5SÖ

S-N

y kr

aftf

örsö

rjnin

g15

0,0

150,

11,

32,

040

,042

,563

,0SÖ

S M

oder

nise

ring

vård

avde

lnin

gar

-19

1,0

25,0

25,0

20,0

50,0

50,0

46,0

Sum

ma

Söde

rsju

khus

et

472,

065

5,6

1,3

51,0

92,9

148,

821

7,0

114,

370

,1

Söde

rtäl

je sj

ukhu

som

råde

Söde

rtäl

je sj

h-re

serv

kraf

t90

,490

,90,

00,

413

,045

,032

,4Su

mm

a Sö

dert

älje

sjuk

huso

mrå

de90

,490

,90,

00,

413

,045

,032

,4

Hudd

inge

sjuk

huso

mrå

deHS

-utb

yte

av st

yrsy

stem

för k

liman

tanl

äggn

ing

114,

611

3,3

59,6

27,2

20,3

9,0

4,0

HS-u

tbyg

gnad

av

bran

dlar

m17

5,0

150,

011

,424

,351

,038

,032

,0HS

-riv

n be

f gar

age

och

uppf

öran

de a

v ny

tt g

arag

e28

5,9

286,

116

,072

,515

0,0

76,3

HS S

prin

kler

B2

B4 C

2 F2

K1

K2 K

4 I1

111,

599

,020

,940

,041

,321

,0HS

- up

prus

tnin

g an

dnin

gslu

ft27

,029

,50,

29,

010

,010

,04,

5HS

- An

pass

ning

2 a

vd/å

r28

0,0

360,

070

,070

,070

,070

,070

,070

,0HS

-C2.

94-o

mby

ggn

för s

jukh

usfy

sik50

,053

,83,

150

,015

,2HS

-om

dani

ng a

v en

trét

org

135,

019

9,9

6,7

50,0

87,0

92,8

HS-o

mby

ggna

d til

l aku

tvår

dsav

d K4

1-43

42,0

42,0

20,0

20,0

20,0

HS-lä

nk m

ella

n hu

s, 1

0 st

32,0

32,0

8,0

8,0

8,0

6,0

HS-o

mby

ggna

d m

otta

gnin

g, 2

per

år

56,0

164,

014

,030

,030

,030

,030

,030

,0Su

mm

a Hu

ddin

ge sj

ukhu

som

råde

1

309,

01

529,

511

7,8

385,

050

2,8

375,

114

6,5

100,

010

0,0

Sjuk

hus

Dale

ns sj

h 04

401

Föns

terr

enov

erin

g19

,819

,90,

49,

39,

5Da

lens

sjh,

Sta

mby

te33

,033

,017

,016

,010

,0Ha

nden

sjh,

Sta

mby

te80

,080

,03,

01,

05,

074

,0Ha

nden

s Sju

khus

, hel

täck

ande

bra

ndla

rm sp

rinkl

er72

,374

,05,

01,

043

,030

,0Ha

nden

s sjh

, ren

over

ing-

byte

av

tak

sam

t fas

ader

49,0

49,0

5,0

1,0

23,0

25,0

Nac

ka sj

h 00

501

Reno

verin

g Fö

nste

r, fa

sad

o ta

k.62

,061

,63,

245

,016

,0N

acka

sjh,

stam

byte

n50

,050

,014

,525

,023

,0Ro

senl

unds

sjukh

us S

tam

byte

60,0

60,0

5,0

15,0

25,0

19,5

Rose

nlun

ds sj

ukhu

s - N

y Sp

ecia

list m

otta

gnin

g oc

h op

erat

ion

20,0

20,0

10,0

19,5

Sabb

atsb

erg,

hel

täck

ande

bra

ndla

rm o

ch sp

rinkl

er25

,025

,010

,014

,5So

llent

una

sjh 0

4302

Sta

mby

te45

,045

,00,

330

,040

,3So

llent

una

sjh, R

enov

erin

g fö

nste

r20

,020

,04,

518

,0Su

mm

a Sj

ukhu

s53

6,1

537,

53,

915

8,3

176,

812

9,0

148,

5

1.1.

3 O

spec

ifice

rade

obj

ekt <

20

mkr

853,

015

4,3

43,4

3,2

1,5

3,7

vara

v er

sätt

ning

sinve

ster

inga

r15

4,3

43,4

3,2

1,5

3,7

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Sum

ma

besl

utad

e ob

jekt

1 22

0,6

1 50

9,9

1 25

4,0

771,

936

2,4

257,

8

1.2

Nya

obj

ekt

1.2.

1 U

tred

ning

sbes

lut

HSF-

LSF

Brom

ma

- vår

davd

elni

ngar

258,

020

,011

9,0

119,

0Br

omm

a - t

illag

ning

skok

20

,020

,0N

acka

- vå

rdav

deln

inga

r20

,010

,010

,0N

acka

- til

lagn

ings

kök

20,0

20,0

Jako

bsbe

rg -

vård

avde

lnin

gar

110,

016

,047

,0Ja

kobs

berg

- til

lagn

ings

kök

20,0

20,0

Stoc

khol

ms l

äns s

jukv

årds

områ

deTr

e ny

a kö

k, Ja

kobs

berg

, Sol

lent

una,

Sab

bats

berg

60,0

20,0

20,0

20,0

KS P

syki

atri

Nor

dväs

t, 2

avd

40,0

10,0

30,0

Karo

linsk

a U

nive

rsite

tssju

khus

etBe

hålla

Ast

rid L

indg

rens

Bar

nsju

khus

11

0,0

10,0

50,0

50,0

HS N

y- o

ch o

mby

ggna

d av

aku

tmot

tagn

ing

190,

010

,090

,090

,0Ti

llagn

ings

kök,

Hud

ding

e50

,025

,025

,0

Dand

eryd

s sju

khus

AB

DS O

mby

ggna

d til

l vår

davd

elni

ngar

- sö

dra

kvar

tere

t50

0,0

Nor

rtäj

e sju

khus

N

orrt

älje

Ny

bygg

n Ö

ppen

vård

shus

(spe

cial

istce

ntru

m)

180,

04,

070

,070

,036

,0

1.2.

2 In

riktn

ings

besl

ut

HSF-

LSF

Dale

n - v

årda

vdel

ning

ar, o

pera

tion,

ent

ré66

1,0

219,

021

9,0

219,

0Da

len

- till

agni

ngsk

ök20

,020

,0Sa

bbat

sber

g - v

årda

vdel

ning

ar, o

pera

tion,

ent

ré82

8,0

274,

727

4,7

274,

7Sa

bbat

sber

g - t

illag

ning

skök

20,0

20,0

Solle

ntun

a - v

årda

vdel

ning

ar, o

pera

tion,

ent

ré58

0,0

192,

019

2,0

192,

0So

llent

una

- till

agni

ngsk

ök20

,020

,0

Stoc

khol

ms l

äns s

jukv

årds

områ

deHS

Psy

kiat

ri Sy

dväs

t, ut

ökat

ant

al v

årdp

lats

er50

,010

,010

,010

,010

,010

,0So

llent

una

Psyk

iatr

i Nor

dväs

t, fly

ttni

ng in

om L

öwen

strö

msk

a40

,040

,0S:

t Gör

an B

eroe

ndec

entr

um, f

lytt

ning

inom

St G

öran

som

råde

t20

,02,

05,

013

,0

Karo

linsk

a U

nive

rsite

tssju

khus

etO

mby

ggna

tion

av M

41, M

43 H

uddi

nge

40,0

40,0

Om

bygg

natio

n av

Rön

tgen

klin

iken

, Hud

ding

e20

0,0

25,0

25,0

25,0

25,0

25,0

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

S:t G

öran

s sju

khus

St

Gör

an v

årda

vdel

ning

ar o

ch b

ehan

dlin

g1

070,

020

,05,

030

,050

,020

0,0

200,

0

Söde

rsju

khus

etN

y by

ggna

d vä

stlä

ge -

beha

ndlin

gsby

ggna

d1

622,

032

2,0

322,

032

2,0

322,

032

2,0

Ny

bygg

nad

väst

läge

- vå

rdby

ggna

d70

0,0

138,

013

8,0

138,

013

8,0

138,

0O

mby

ggna

d av

bef

intli

ga v

årda

vdel

ning

ar1

097,

080

,080

,080

,080

,080

,0O

mby

ggna

d av

mot

tagn

ings

kök

till t

illag

ning

skök

50,0

50,0

Dand

eryd

s sju

khus

DS N

y be

hand

lings

bygg

nad

1 36

6,0

50,0

300,

030

0,0

400,

031

6,0

DS O

mby

ggna

d til

l vår

davd

elni

ngar

581,

048

,448

,448

,448

,448

,4Go

dsm

otta

gnin

g53

,053

,0U

ppgr

ader

ing

av ä

ldre

tilla

gnin

gskö

k til

l mod

ern

stan

dard

20,0

20,0

Folk

tand

vård

enN

ya E

astm

anin

stitu

tet

120,

05,

060

,055

,0

Söde

rtäl

je sj

ukhu

sN

y- o

ch o

mby

ggna

tion

av S

öder

tälje

Sju

khus

1 20

0,0

10,0

40,0

140,

020

0,0

260,

0Ti

llagn

ings

kök

20,0

10,0

10,0

1.2.

3 G

enom

föra

ndeb

eslu

t

Land

stin

gsfa

stig

hete

r Sto

ckho

lmSÖ

S - B

y 25

- O

mby

ggna

tion

till v

årda

vdel

ning

ar13

3,4

89,0

20,0

KS-F

örsv

arsa

rbet

en fö

r utb

yggn

ad a

v Li

fe S

cien

ce24

,020

,04,

0N

orrt

älje

sjuk

hus,

nyt

t bår

hus

28,6

20,0

6,6

DS N

ya fö

nste

r och

nya

fasa

der c

entr

ala

bloc

ket

48,0

0,4

11,6

12,0

12,0

12,0

DS N

ytt 5

-leda

rsys

tem

by

38-4

220

,00,

510

,59,

0SÖ

S By

03,

18

& 1

9 Fa

sadr

enov

erin

g27

,013

,513

,5Br

omm

a sjh

, Hel

täck

ande

bra

ndla

rm o

ch sp

rinkl

er60

,030

,028

,0N

acka

sjh,

Hel

täck

ade

bran

dlar

m o

ch sp

rinkl

er82

,040

,040

,0N

acka

sjh,

Ny

soph

ante

rings

- och

åte

rvin

ning

sanl

äggn

ing

30,2

0,2

5,0

25,0

Rose

nlun

ds sj

h, S

prin

kler

by

02-0

431

,00,

515

,015

,0So

llent

una

sjukh

us 0

4302

Om

bygg

nad

för C

apio

Ano

rexi

24,8

19,8

5,0

1.2.

4 O

spec

ifier

ade

obje

kt <

20

mkr

Stoc

khol

ms l

äns s

jukv

årds

områ

de53

,020

,0Ka

rolin

ska

Uni

vers

itets

sjukh

uset

200,

020

0,0

200,

020

0,0

200,

0Sö

dert

älje

sjuk

hus A

B15

,05,

05,

05,

05,

0Sö

ders

jukh

uset

AB

99,5

21,0

16,0

15,0

7,0

Dand

eryd

s sju

khus

AB

53,0

34,0

18,0

9,0

S:t E

riks ö

gons

jukh

us A

B5,

05,

05,

05,

05,

0La

ndst

ings

fast

ighe

ter S

tock

holm

332,

243

9,5

143,

155

,523

,8

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Sum

ma

LFS

nya

obje

kt2

622,

92

701,

72

668,

22

109,

91

884,

2

Upp

räkn

ing

LFS

till å

rlig

ram

på

800

MSE

K-8

22,0

-735

,1-5

9,0

320,

235

2,5

Just

erin

g av

ver

sam

hets

anpa

ssni

ng ti

ll 50

0 M

SEK

-287

,6-2

3,6

28,0

51,0

72,0

Sum

ma

nya

obje

kt1

513,

21

943,

12

637,

22

481,

12

308,

7

SUM

MA

BYG

GN

ADSI

NVE

STER

ING

AR3

023,

13

197,

13

409,

12

843,

42

566,

4

1.3

LSF-

NKS

Byg

g

1.3.

1 O

bjek

t tid

igar

e be

slut

ade

av la

ndst

ings

fullm

äktig

e

Huvu

dpro

jekt

NKS

434,

527

6,3

10,0

18,4

27,2

29,9

34,0

38,7

Proj

ekte

ring

- vår

d22

,110

,13,

52,

52,

22,

01,

8Pr

ojek

terin

g - t

ekni

k36

,79,

06,

24,

34,

34,

34,

34,

3By

ggna

tion

680,

014

7,9

39,2

171,

966

,198

,360

,826

,1Th

orax

/lab

9,0

0,7

3,3

5,0

Kom

mun

ikat

ion

64,2

24,6

10,3

6,3

5,7

5,7

5,8

5,8

Pågå

ende

nyb

yggn

atio

n - O

PS18

692

,83

718,

52

623,

02

637,

83

075,

52

904,

02

556,

51

177,

6

1.3.

2 U

tred

ning

sbes

lut

N-k

vart

eret

(FoU

U in

klus

ive

vård

plat

ser T

hora

x)84

5,0

4,3

34,3

74,5

193,

032

9,2

L-kv

arte

ret

365,

04,

55,

59,

010

9,0

232,

0

1.3.

3 In

riktn

ings

besl

ut

Tilla

gnin

gskö

k 69

,869

,8

SUM

MA

LSF-

NKS

Byg

g2

695,

52

919,

83

220,

83

132,

62

965,

11

813,

7

2. O

mby

ggna

der i

ext

ernt

förh

yrda

loka

ler

2.1

Folk

tand

vård

en S

tock

holm

s Län

AB

Osp

ecifi

erad

e ob

jekt

< 2

0 m

kr20

,020

,020

,020

,020

,0Su

mm

a fö

rsla

g Fo

lkta

ndvå

rden

20,0

20,0

20,0

20,0

20,0

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

2.2

Ambu

lans

sjuk

vård

en i

Stor

stoc

khol

m A

B O

spec

ifier

ade

obje

kt <

20

mkr

0,4

0,4

0,4

0,4

0,4

Sum

ma

förs

lag

AISA

B 0,

40,

40,

40,

40,

4

2.3

Stoc

khol

msl

äns s

jukv

årds

områ

deO

spec

ifice

rade

obj

ekt <

20

mkr

20,0

20,0

20,0

20,0

20,0

Sum

ma

förs

lag

SLSO

20,0

20,0

20,0

20,0

20,0

SUM

MA

INVE

STER

ING

AR I

EXTE

RNT

FÖRH

YRDA

LO

KALE

R 40

,440

,440

,440

,440

,4

3. M

aski

ner,

inve

star

ier o

ch IT

Geno

mfö

rand

ebes

lut a

vser

end

ast b

udge

tåre

t 201

33.

1 Hä

lso-

o sj

ukvå

rdsn

ämnd

enO

spec

ifice

rade

obj

ekt <

10

mkr

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

Sum

ma

HSN

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

3.2

Stoc

khol

msl

äns s

jukv

årds

områ

deIn

vent

arie

r till

tilla

gnin

gskö

k Da

len,

Sab

bats

berg

, Jak

obsb

erg,

So

llent

una

80,0

20,0

20,0

20,0

20,0

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr62

,062

,062

,062

,062

,0Su

mm

a SL

SO82

,082

,082

,082

,062

,0

3.3

Karo

linsk

a U

nive

rsite

tssj

ukhu

set

Stra

tegi

ska

inve

ster

inga

r Ti

llagn

ings

kök

Hudd

inge

75,0

75,0

Auto

frys

Bio

bank

Sol

na25

,012

,013

,0

Ersä

ttni

ngsin

vest

erin

gar

Dato

rtom

ogra

f Tho

rax

15,0

15,0

Två

styc

ken

Angi

outr

ustn

ing

23,0

23,0

Upp

grad

erin

g av

DT

(G20

)15

,015

,0Ac

cele

rato

r SÖ

S25

,025

,0O

p-ro

bot K

K &

Uro

loge

n16

,216

,2U

trus

tnin

g til

l dub

bla

vård

avd

60,0

12,0

12,0

12,0

12,0

12,0

Dato

rtom

ogra

f Lab

115

,015

,0Da

tort

omog

raf N

euro

radi

olog

i12

,012

,0U

ppgr

ader

ing

av M

R15

,015

,0Sp

ect C

T, S

jukh

usfy

sik10

,010

,0El

fys L

ab12

,012

,0

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr19

3,8

164,

011

3,0

176,

015

0,0

Sum

ma

Karo

linsk

a30

0,0

240,

020

0,0

200,

017

5,0

3.4

Söde

rtäl

je sj

ukhu

s AB

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr23

,023

,023

,023

,023

,0Su

mm

a ST

S AB

23,0

23,0

23,0

23,0

23,0

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

3.5

Söde

rsju

khus

et A

BSt

rate

gisk

a in

vest

erin

gar

DT-H

järt

a20

,0O

pera

tions

robo

t14

,5Ti

llbyg

gnad

130,

013

0,0

Inve

ntar

ier t

ill ti

llagn

ings

kök

80,0

Ersä

ttni

ngsin

vest

erin

gar

Skel

ett

15,0

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t< 1

0 m

kr13

2,5

162,

016

2,0

37,0

37,0

Sum

ma

SÖS

262,

016

2,0

162,

016

7,0

167,

0

3.6

Dand

eryd

s Sju

khus

AB

Stra

tegi

ska

inve

ster

inga

r M

R 1,

5 Te

sla18

,0

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr85

,067

,085

,085

,085

,0Su

mm

a DS

AB

85,0

85,0

85,0

85,0

85,0

3.7

S:t E

riks Ö

gons

jukh

us A

BO

spec

ifice

rade

obj

ekt<

10

mkr

14,0

14,0

14,0

14,0

14,0

Sum

ma

S:t E

riks

14,0

14,0

14,0

14,0

14,0

3.8

Folk

tand

vård

en S

tock

holm

s Län

AB

Stra

tegi

ska

inve

ster

inga

r N

ya E

astm

anin

stitu

tet

25,0

Osp

ecifi

erad

e ob

jekt

< 1

0 m

kr48

,048

,048

,048

,048

,0Su

mm

a Fo

lkta

ndvå

rden

48,0

48,0

73,0

48,0

48,0

3.9

Ambu

lans

sjuk

vård

en i

Stor

sthl

m A

BO

spec

ifier

ade

obje

kt <

10

mkr

9,9

14,8

9,5

9,5

9,5

9,5

Sum

ma

Ambu

lans

jukv

årde

n9,

914

,89,

59,

59,

59,

5

Sum

ma

mas

kine

r, in

vent

arie

r och

IT83

0,8

665,

565

0,5

630,

558

5,5

4. N

ya K

arol

insk

a So

lna

4.1

Obj

ekt t

idig

are

besl

utad

e av

land

stin

gsfu

llmäk

tige

IKT-

utru

stni

ng13

5,0

230,

018

5,0

140,

018

5,0

50,0

Ofö

ruts

ett

100,

010

0,0

100,

010

0,0

100,

010

0,0

4.2

Inrik

tnin

gsbe

slut

M

edci

ntek

nisk

utr

ustn

ing

Bild

och

funk

tion

350,

070

0,0

150,

0

4.3

Utr

edni

ngsb

eslu

t M

edic

inte

knisk

utr

ustn

ing

133,

229

8,6

1 62

9,6

102,

025

0,0

Inre

dnin

g66

,713

3,3

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

Sum

ma

LSF-

NKS

Byg

g23

5,0

463,

293

3,6

2 63

6,3

670,

340

0,0

VÅRD

EN T

OTA

LT7

277,

28

057,

39

868,

97

149,

85

406,

0

Bila

ga in

vest

erin

gar 8

.7.1

-8.7

.3

8.7.

3 In

vest

erin

gspl

an 2

013-

2017

Ann

an v

erks

amhe

t

Mkr

Budg

etBu

dget

Plan

Plan

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

2017

1 Lo

cum

AB

Osp

ecifi

erad

e ob

jekt

< 1

0 m

kr4,

01,

51,

51,

51,

51,

5Su

mm

a Lo

cum

AB

4,0

1,5

1,5

1,5

1,5

1,5

2 Ku

lturn

ämnd

enO

spec

ifier

ade

obje

kt <

10

mkr

0,4

0,8

0,5

0,4

0,5

0,4

Sum

ma

Kultu

rnäm

nden

0,4

0,8

0,5

0,4

0,5

0,4

3 La

ndst

ings

revi

sore

rna

Osp

ecifi

erad

e ob

jekt

< 1

0 m

kr0,

10,

10,

10,

10,

1Su

mm

a Ku

lturn

ämnd

en0,

10,

10,

10,

10,

1

4 Pa

tient

näm

nden

Osp

ecifi

erad

e ob

jekt

< 1

0 m

krSu

mm

a Ku

lturn

ämnd

en

5 M

edic

arrie

r AB

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr3,

03,

03,

03,

03,

03,

0Su

mm

a M

edic

arrie

r3,

03,

03,

03,

03,

03,

0

6 AB

SLL

Inte

rnfin

ans A

BO

spec

ifier

ade

obje

kt <

10

mkr

1,8

Sum

ma

Inte

rnfin

ans

1,8

7 La

ndst

ings

styr

else

n7.

1 St

rate

gisk

a in

vest

erin

gar

Ansla

g fö

r mar

kför

värv

i sk

ärgå

rden

(Skä

rgår

dsst

iftel

sen)

30,0

35,0

35,0

Kons

ulte

r Atla

spro

jekt

et20

,0Pr

ojek

tet "

Nyt

t nät

" 35

,032

,07.

2 Er

sätt

ning

sinv

este

ringa

rPC

utb

yten

47,0

47,0

47,0

47,0

47,0

7.3

Osp

ecifi

cera

de o

bjek

t < 1

0 m

kr22

5,8

99,4

53,0

51,8

47,1

45,7

Sum

ma

Land

stin

gsst

yrel

sen

225,

823

1,4

167,

013

3,8

94,1

92,7

ANN

AN V

ERKS

AMH

ET T

OTA

LT

233,

223

8,6

172,

113

8,8

99,2

97,7

Hälso- och sjukvård

Öppenvård

Barn och ungdom under 18 årAvgift

Besök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 krTelefonrecept 0 krBesök för barn på sjukhusens akutmottaningar (exempelvis närakuten barn på ABL) 0 krÖvriga besök på sjukhusens akutmottagningar 120 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar 0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - LäkarvårdsbesökAvgift

Besök hos läkare på vårdcentral/husläkarmottagning 200 krBesök hos läkare på geriatrisk mottagning 200 krBesök hos läkare på specialistmottagning (inkl psykiatriskmottagning)

350 kr

Besök på jourmottagning/närakut 200 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut (inkl. lättakuten på Karolinska Huddinge) 400 krBesök i dagvård (avgift per dag) 200 krFörsta besök på geriatrisk mottagning med remiss från husläkare. 0 krFörsta besök på specialistmottagning med remiss frånvårdcentral/husläkarmottagning/privat specialist i allmänmedicin(gäller endast planerade besök)

150 kr

Besök i särskilda boendeformer för service och omvårdnad avläkare från vårdcentral/husläkarmottagning eller geriatriskmottagning

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandlingAvgift

Avgift för sjukvårdande behandlingGäller även första besöket.

100 kr

Besök hos distriktssköterska 100 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska 0 kr

Övriga avgifter

Besök på röntgen, fys- och neurofyslab 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter somomfattas av hemsjukvård

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift utöver gällande taxa 100 krBesök inom barnhälsovård/mödrahälsovård 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor 0 krBesök vid mottagning för tortyrskadade 0 krReceptförskrivning utan besök 0 krTelefonkontakt (inkl. förlängning av sjukskrivning och hjälpmedelskort på telefon) 0 krBesök i dagsjukvård (exkl. dagkirurgi) 200 krMammografiscreening (riktad hälsokontroll) 0 krBukaortascreening (riktad hälsokontroll) 0 krGynekologisk screening (riktad hälsokontroll) 0 krPåminnelseavgift 50 krExpeditionsavgift 30 krBesök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken per 12-månadersperiod eller så länge landstinget ersätter) 260 kr

Sjukresor

Taxi, specialfordon (max avgift) 140 krEgen bil 50 krTåg/flyg 140 krEgen båt 50 krAnslutningsresa 50 kr

Slutenvård

Avgift Barn och ungdom under 18 år 0 krPersoner över 18 år 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle 40 kr

HögkostnadsskyddAvgift

Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel 2 000 krHögkostnadsskydd för sjukvård 900 kr

Avgift för uteblivet besök

AvgiftLäkarbesök, primärvård 200 kr

Avgift

Färdsätt Egen- avgift

Avgift för uteblivet besök får tas ut till följd av att patienten uteblir från ett planerat besök och inte lämnar återbud minst fyra timmar före besöket. Som uteblivet besök räknas även om patienten kommer för sent till mottagningen och mer än halva besökstiden hunnit förlöpa.

Läkarbesök, specialist 350 krFörsta besök på specialistmottagning med remiss frånvårdcentral/husläkarmottagning/privat specialist i allmänmedicin

150 kr

Sjukvårdande behandling (inkl syncentral) 100 krFörsta besök hos paramedicinare 100 kr

Hörselklinik och hjälpmedelscentral 100 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab 200 kr

Avgifter för asylsökande m.fl.

Allmänt

· vård till asylsökande barn under 18 år· omedelbar vård och vård som inte kan anstå· mödravård· preventivmedelsrådgivning· vård vid abort· förlossningsvård· åtgärder enligt smittskyddslagen¨

Avgifter som regleras enligt förordning 1994:362 Avgift

Primärvård och öppen specialistvård för barn och ungdom under 18 år 0 krFörebyggande barn- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården 0 krFörlossningsvård 0 krPreventivmedelsrådgivning 0 krVård och åtgärder enligt smittskyddslagen 0 kr

Besök hos läkare inom den offentliga primärvården (fr.o.m. 18 år) och läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare 50 kr

Annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården

25 kr

OBS! Tidsgränsen för uteblivet besök gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Vårdgivaren kan själv besluta om tidsgräns.

Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels- rådgivning) uttas inte.

Det finns ett särskilt regelverk som reglerar de avgifter som asylsökande ska betala för besök inom hälso- och sjukvården. Då det saknas ett formellt beslut om detta regelverk, lyfts frågan särskilt i denna budget.

Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar reglerar vilka avgifter som den asylsökande själv ska betala för

För övrig hälso- och sjukvård betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer (1 §, 3 st., förordning

För att avgift 50 kr (25 kr) ska gälla vid specialiserad läkarvård (sjukvårdande behandling) krävs enligt förordningen remiss från primärvården. Om sådan remiss saknas betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som landstinget bestämmer.

Remiss från akutmottagning likställs i avgiftsregelverket med remiss från primärvården.

Trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris ÖvrigaMånadskort/30-dagarskort 690 kr 430 krEnkelbiljett 35 kr 20 krAvgift SL Accesskort 20 kr

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris ÖvrigaMånadskort/30-dagarskort 690 kr 430 krÖ-kort (avgift per kort och år) 500 kr -Enkelbiljett 35 kr 20 kr

Färdtjänst Helt pris ÖvrigaFärdtjänstresor med taxi och specialfordon:Pris per resa (en resa = 30 km) 70 krMinimiavgift ”bil på gatan” 50 krHögkostnadsskydd 690 kr 430 kr

stockholms lÄns landsting 2013...2012/06/12 · miljöpartiet de gröna i stockholms läns...

Documents