sättrabybladet 1/2010 april • 1

Sättraby på 1940-talet

1/2010

Ny

he

te

r f

rå

N S

ät

tr

ab

y b

yg

de

gå

rd

Sf

ör

eN

iNg

Var det bättre förr? Döm själv.

Stå-upp i bygdegården 24 aprilPrisade komiker landar i byn.

Spår efter kolning under 200 år Gunnar Norén har spanat efter kolbottnar.

Glad påsk!Fira vårens ankomst på påsk-kafét söndag 4 april.

Este

r Jan

sson

mjö

lkar

. Fot

o fr

ån K

erst

in N

orlin

s ar

kiv.

2 • sättrabybladet 1/2010 april

Den här vintern känns det som om julen har varat ända in till påska. Men snart kommer väl

våren. Då vet jag att allt går i rasande fart ända tills syrenerna blommat över. Så passa till exempel på att bli medlem redan idag. Om vi ska ha kvar en livak-tig bygdegårdsförening måste vi vara

många medlemmar i föreningen. Ett stort tack vill jag ge till Lennart

och Mia för deras insatser i styrelsen. På senaste årsmötet fick vi även hälsa tre nya krafter välkomna i styrelsen: Annika, Claudia och Mikael. Och till er alla som väntat på att föreningen ska ta steget ut i den digitala världen har jag

en glad vårnyhet: nu finns ett enkelt sätt att hålla reda på vad som händer i bygdegården genom vårt nystartade nyhetsbrev per e-post (se notis på bak-sidan). Glad påsk och glöm inte att gå och fika på ungdomarnas påskkafé och samtidigt bidra till verksamheten.

Monica Larsson

Ordförande Monica: I väntan på våren

Claudia Dillmann är Upplands nya matambassadör. Hon ska dela med sig av sitt engagemang och

sina erfarenheter och på så sätt bidra till att utveckla Sverige som matland.

– Jag vill öka samarbetet och nät-verksarbetet mellan producenter och mathanverkare i Uppland. Tillsam-mans ska vi hitta vägar att nå ut bättre till alla de konsumenter som vill köpa närodlat och ekologiskt. Jag jobbar exempelvis på att få i gång konceptet ”Bondens egen marknad” i Uppsala,

berättar Claudia Dillmann.Det var i februari som jordbruks-

minister Eskil Erlandsson utsåg 26 ”matlandetambas-sadörer” i Sverige. Från Skåne i söder till Norrbotten i norr ska de inspi-rera andra att satsa på företagande runt maten. /AH

En sådan här vinter har jag inte varit med om förut, det har varit extremt mycket snö, säger Nisse

Mattson, men lägger till: under de tjugo år som jag har hållit på med snö-röjning.

För när han var barn var alla vint-rar snörika. Det sägs att vintern 1966 hade snö i sex månader, från oktober till april.

Den här vintern började det snöa den 17 december. Och kring vårdag-jämningen när jag pratar med honom snöar det hela dagen och vägarna yr igen, just när snön hade börjat smälta. Han har inte själv mätt snödjupet men någon annan i byn har fått det till 60–70 centimeter.

–Konstigt nog börjar det oftast snöa på kvällarna så det har blivit sena arbetsdagar, ibland långt in på nätter-na, berättar Nisse, men å andra sidan ser man bättre när det är kväll. Snö i dagsljus blir bara vitt, särskilt när det är nysnö. Man förlorar djupseendet. Då är det lättare när det är mörkt för då ser man skuggorna.

Tidvis har det blivit så höga snö-vallar utmed vägarna att han har fått skjuta iväg det ut på gärdena. Och i byn har det ibland varit besvärligt att bli av med snön.

– Men nu får det gärna sluta snöa, tycker han. För även om jag tjänar pengar på snön är det dags för våren nu. /IS

”Nu räcker det med snö”

Det är hög tid att betala medlem-skap för år 2010. Med Sättra-bybladet finns information om

avgifterna och ett inbetalningskort. Fyll i namn, adress och avgift på ta-longen, eller i meddelanderutan om du betalar via internet. /RF

Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften?

Nisse Mattson visar en utter som hit-tades överkörd vid väg 280 den 17 mars, ett ungt djur på bara 3,5 kg, troligen en hona. Uttern skickades till Naturhisto-riska riksmuséet. Claudia är Upplands

matambassadör

Foto

: Tho

rlei

f Rob

erts

son

Ett a

v Cl

audi

as p

roje

kt.

sättrabybladet 1/2010 april • 3

Ester Jansson med Kerstin och Sten-Egert.

Vi sitter i makarna Norlins kök och pratar om gamla tider i Sättraby. På fyrtiotalet var Kerstin och Börje unga i byn och jag försöker skapa mig en bild av hur det var i byn då, vad skiljer Sättraby nu från då?

Livet i Sättraby på 1940-talet

Utanför Kerstins och Börjes köks-fönster ser jag drivor av snö. Den här vintern har varit en ”rik-

tig vinter” med massa snö och ingen påminnelse om någon växthuseffekt. Precis som vintrarna var förr! Eller... hur var det egentligen?

– Nej, så här mycket snö har jag nog aldrig upplevt förut, säger Kerstin. Men visst kändes vintrarna kallare när jag växte upp. Speciellt år 1939, då det var jättekallt.

Det var då som kriget började. På kvällarna fick byborna mörklägga fönstren med speciella mörkläggnings-gardiner.

– Det ligger några rullar kvar på vinden, säger Börje.

Av själva kriget minns de annars inte så mycket. När det fanns snö på vintrarna åkte de både skridskor och skidor. Skridskor åkte man ute på åkern eller på Smalsjön. På friluftsda-gar åkte barnen skidor i Salemsbacken ned mot gamla fotbollsplanen.

Kvällsöppet för mjölkkundernaKerstin växte upp på en gård med ett tjugotal mjölkkor.

– Vi mjölkade för hand, berättar

Kerstin, och mjölken ställde vi ut på mjölkpallen för att bli hämtad med lastbil.

Dagen efter kom skummjölken tillbaka, den gav man till kalvarna. Behövde de ost eller smör gick det att skicka med en lapp med beställning. På kvällarna kom mjölkkunderna och köpte mjölk, men det var många på den tiden som hade mjölkkor i byn.

För att kunna hålla mjölken kyld under sommaren användes is. Isen togs upp i stora block från sjön på vintern och kunde bevaras under sommaren i ”is-stackar” av sågspån.

Vid skörd av säden på hösten, an-vändes självbindare och häst. Men ute i kanterna av åkern ”skar man om-kring” säden för hand. Männen skar med lie och kvinnorna tog upp säden och band kärvarna. Kärvarna stod se-dan på åkern och torkade.

Utöver matgrödor odlades lin till textil. Flera storbönder i byn hade sin egen linbastu att torka linet i. Det finns några kvar än i dag, exempelvis på familjen Mattsons mark, sydväst om byn längs väg 280. På 1940-talet fanns även en linbastu där macken står i dag. Fortsättning ...

Skolsparbössan.

Ovan och nedan: Foton från Kjell Franssons arkiv.

Foto

: Reb

ecka

Fra

nsso

n

4 • sättrabybladet 1/2010 april

Fortsättning: Jag frågar om man job-bade med annat än jordbruk i byn.

– Vi hade ju lärarinnorna förstås, fröken Lind som hade första och andra klass och fröken Gustavsson som hade klasserna tre till sex. De bodde i de två lägenheterna i skolan.

Svea i Salem hade stickmaskin, minns Kerstin vidare, av henne kunde man beställa tröjor och ”Bönehus-Elin” sydde kläder på beställning. Hon har sytt både konfirmations- och bröl-lopsklänning åt mig berättar Kerstin. Vid badet i Smalsjön bodde smeden Rittfeldt, från ”Amerika”.

På 1940-talet fanns en telefonväxel i samma hus som länsman Ekengren bodde i. För att ringa till Stockholm fick man först beställa samtalet i väx-eln och sedan vänta medan telefonis-ten ringde upp. Betalning erlades för ett antal perioder och vid varje periods slut avbröt telefonisten för att meddela detta. Växeln var öppen till klockan nio på kvällen, så den flickan som jobbade

i växeln, fick gå sent hem genom byn, minns Kerstin.

Att spara var en dygdEn av byns affärer drevs av Gustaf Eriksson (han var far till Vera Hage-lin som senare tog över affären). Där fanns det mesta: mat, hästskor, läder-bitar och trådrullar; det var nästan som ett varuhus.

– I affären kunde man köpa fem öre strut med karameller, säger Ker-stin, som sedan kommer ihåg att fem-öringarna skulle man ju helst lägga i skolsparbössan. Den fick barnen från skolan för att spara de få slantar de fick. Det var viktigt att spara.

– Varje fredag tvättade vi oss i all-männingens bastu och vår och höst hade vi stortvätt. Då tog man med sig storgrytan till ån, berättar Kerstin.

Inte många bilarDet fanns inte mindre än tre olika frikyrkliga verksamheter etablerade

i byn. Pingstvännerna hade hus vid Sanda och så var det Bönehuset och Salem. De ordnade barnverksamhe-ter och Kerstin minns att hon deltog i ”Solglimten” i Bönehuset och att det var stor fest där på tredje dag jul.

Sättrabyborna tog sig sällan bort från byn eftersom det mesta man be-hövde fanns här. Till konfirmations-läsningen i Edsbro tog Kerstin cykeln. Någon gång om året fick hon följa med till Norrtälje för att handla och då tog de tåget. Endast några få i byn hade bil.

Orkester hyrdes till dansbanan i Brantbacken Biografen i Rimbo fanns redan på fyr-tiotalet. Dit tog de unga taxi ifrån byn. Taxiåkaren i Sättraby hette Tillberg och hans bil stod i ett garage där nuva-rande busskuren är placerad.

– Vi var ett helt gäng ungdomar som cyklade iväg till dansbanor på somrarna. Det var dans på Storholmen

Här bråkas linet för att få fram fibrerna som sedan kan bli tyg. Sten Jansson, Kerstin Stensson, Sten-Egert Stensson, Stig.

Yrken i byn på 40-talet: bonde, lärare, skräddare och smed

Självbindaren skär av säden och knyter ett snöre runt till en kärve. Här är bröderna Sten Jansson och Engelbert Karlsson 1947.

Sten Jansson plöjer.

Magnhild Fransson och Hildegard Lindberg tvättar mattor vid Söderån.

Från vänster: Viktor Zetterström, Sten Jansson, okänd, Sven, Alice Lindberg, Lindkvist. Barnet: Sten-Egert Stensson. X

Foto

från

Ker

stin

Nor

lins

arki

v.

Foto

från

Ker

stin

Nor

lins

arki

v.

Foto

från

Kje

ll Fr

anss

ons

arki

v.

Foto

från

Kje

ll Fr

anss

ons

arki

v.

sättrabybladet 1/2010 april • 5

öster om Erken, i Knutbyparken och i Rånäs, berättar Börje och Kerstin.

Några lördagar om året ordnade idrottsföreningen dans på dansbanan i Brantbacken i Sättraby. Dit hyrde för-eningen in orkester som spelade ham-bo och vals. Det fanns kaffe, skjutbana och tombola med vinster från Gustaf Erikssons affär. På söndagen efter blev det fotbollsmatch på planen som fanns i byn och på kvällen fortsatte festen på dansbanan igen.

Jag blir lite avundsjuk när jag hör om fyrtiotalets alla dansbanor som inte längre finns kvar.

– Men ni har ju dans i bygdegården nu, påminner Kerstin mig.

Text: Rebecka Fransson

Y Dans till dragspel vid Brantbacken 1930.

Z Sättraby järnvägsstation.

Sättraby järnvägsstation

Bönehuset

Salem missionshusSkolan

Fotbollsplan

Bastu, matt-tvätt

Telestation

Brantbacken

Kolbotten

Pingströrelsens hus

Sät traby

200 m

Linbastu

Trolins affär

Gustaf Erikssons affär

Foto

från

Ker

stin

Nor

lins

arki

v.Vy

kort

från

Kje

ll Fr

anss

ons

arki

v.

Foto från Kjell Franssons arkiv.

6 • sättrabybladet 1/2010 april

När jag var 8–10 år följde jag med i skogen för att hugga ved, jaga och plocka bär. Vi kom ofta fram

till kolbottnar med raserade kojor, de fanns runt om på några kilometers av-stånd i omgivningen. Vid Örskogen på Emilssons mark öster om Slätbergen fanns på 1940-talet en kolbotten med en halv raserad kolarkoja. Där kunde man krypa in och fick en uppfattning hur kolaren hade haft det.

Stybb i marken avslöjar kolmilornaAtt vara kolvaktare var nog inte lätt med alla ljuden från milan och med en miljö som säkert satte fantasin i rö-relse. Fram till år 1840 fanns det björn och till år 1880 var vargflockar vanliga i skogarna. Kolvaktaren fick säkert ofta höra hur de ylade.

I dag finns inte ett spår kvar av kolarkojan. Däremot finns det tydliga spår av stybb i marken efter den sista

bäst bevarade kolringen bakom Eken-grens gård på åsen vid Sanda. Här finns ett stort område på ca 100x500 meter där kolmilor har brunnit under 200 år (se bilden).

Bönderna betalade skatt i träkolDet var år 1686 som Skebo bruk bygg-de upp en masugn vid Edsbro för att framställa tackjärn. Malmen fraktades på sjön Närdingen från Herräng och öarna utanför kusten. Det fordrades tillgång på skog för att kola träkol och det fanns det gott om i Edsbro med omnejd.

Bönderna i Edsbro kyrksocknen betalade skatt till staten och blev ålag-da att hålla bruket med träkol. Det gick åt stora mängder ved för att framställa bränsle till masugnen och det var ett styvt arbete för bönderna att fullgöra sina plikter.

180 dagsverken från träd till kolEnligt de gamla dagböcker från mit-ten av 1800-talet som jag har tillgång till var det vanligt att både pigor och drängar deltog med 12 dagsverken för att riva milan och lasta träkol. Det gick åt 22 famnar ved (ca 125 kubikmeter) till en mila färdig träkol om cirka 45–50 läster (90–100 kubikmeter) kol. Dess-utom krävdes omkring 180 dagsverken för att hugga ved, köra fram den, resa milan och kola en mila på 22 famnar. För 40 läster träkol (80 kubikmeter) fick bonden 41 riksdaler vid Bruket. Här kunde bönderna även byta till sig matvaror som salt sill, strömming och spik och andra varor för träkolen.

Text: Gunnar Norén (red. AH)

Som barn lekte Gunnar Norén ibland i gamla kolarkojor. Här berättar han om den kolning som pågått under flera hundra år i byn.

Sättrabys svarta guld

Y Överst: Gunnar och Birgitta Norén vid kolbottnen nära Ekengrens gård.Y Ovan: Kolning i resmila. Arkivbild från www.skogsmuseum.w.se.

sättrabybladet 1/2010 april • 7

Rockbult i BygdegårdenEtt femtiotal personer i alla åldrar slöt upp när Rockbulten gästade Sätt-raby en lördagkväll i februari. Mat och dryck avnjöts från medhavda picknick-korgar och knyten allt medan truba-duren från Edsbro levererade sång och tunggung. /RF

Ulla Bulla (Isabella Alveborg) och Rolle Bolle (Anders Liegnell) får besök av den skrovliga stenen Pierre. Han har ont och vännerna vill förstå varför. Den färgglada scenografin och dockor står Inkan Aigner för. Mer information finns på www.hedmansteater.com.

Det knackar på dörren i blommor-na Ulla Bullas och Rolle Bolles färgsprakande kök. Stenen Pierre

vill hälsa på. Han har ont. Han vill vara lika len utanpå som han känner sig inuti. Precis lika len som kompisen Lena.

I slutet av januari var det premiär för ”Ulla Bulla och Rolle Bolle får be-sök” på Hedmans teater i Norrtälje. Den handlar om att få vara den man är. Pjäsen är specialskriven för Hedmans teater av Pernilla Stalfelt och vänder sig till barn från två år. För regin står Mårten Hedman.

– Ämnet är ständigt aktuellt. För många barn är det svårt att känna sig trygga i den de är, säger Mårten Hed-man.

I berättelsen kan Pierre med vän-nernas hjälp och en tur på en flygande matta till önskestjärnan få ihop sin inre och yttre bild av sig själv.

– Vi är ute på turné i landet under hela våren men i april kör vi tre före-ställningar hemma i Norrtälje, berät-tar Mårten Hedman.

Dessutom spelas pjäserna ”Ture blåser bort” och ”Maskresan” även på teatern då och då under våren. /AH

Välbesökt premiär på Hedmans teater

Julgransplundring

Foto

n: A

nn-K

atri

n H

allin

(tre

bild

er)

Vid årets julgransplundring bjöds som vanligt på korv innan dans-lekarna drog i gång med ”räven

raskar”, ”små fåglarna i skogen” och ”skratt-olle”. Till tonerna av Maud och Anders Liegnell dansade stora och små ut julen i ringdans runt hela byg-

degården och med finalnumret ”rake-ten”. Alla små fick fiska gotter i tom-tedammen och som vanligt avslutades det hela med att barnen fick slå sönder det stora pepparkakshuset från Johan-nesbergs slott. /AH

Foto

: Åsa

Kir

by

Före plundringen...

8 • sättrabybladet 1/2010 april

Sättrabymål ....................... Rikssvenska

eljest ...................................... lite korkadfjån .......................................................... fånekaffeteria ................................. cafeteriapickel ................... omständligt plockpuligt ......................................... klantigt/

ogenomtänktNedtecknat av NDL / SD

Sättra-parlören

– där det händer

Bokning av lokal i bygdegården görs hos Birgitta Lindström, tel 0175-631 44, e-post: birgittalindstrom@hotmail.comVaktmästare i bygdegården är Nisse Mattsson, tel 0175-633 23.Medlemsavgift: 75 kr per år för vuxna och 25 kr för barn under 18 år, 30 kr för utsocknes utan tidning. Plusgiro 496 22 70-7.

Ansvarig utgivare: Monica Larsson, ordf. Sättraby Bygdegårdsförening, tel 0175-630 45.Medarbetare i detta nummer: Ann-Katrin Hallin, Rebecka Fransson, Nannie Danielsson Liegnell, Sven-Erik Danielsson, Ingrid Sillén. Foto: Per Bengtson, där inget annat anges. Form: Per Bengtson. Skicka material till: Per Bengtson, per@gronide.se, tel 0709-46 88 51. Vi tar gärna emot material till Sättrabybladet, men för behåller oss rätten att korta texterna.

KaLENDaRIUM

Sön 4 april: Påskkafé Kl. 13–15 i bygdegården.

Lör 24 april: Stå uppKl. 19.00 i bygdegården. För-anmälan till Claudia, tel 633 77.

Sön 6 juni: Växtmarknad Föreningen Jordnävarna säljer trädgårdsväxter kl. 12–14.

Fre 25 juni: MidsommarTraditionellt midsommarfirande som inte går av för hackor.

Lör 24 juli: SättralundsfestenEn sommarkväll att minnas.

Övriga löpande aktiviteterUndgomsgård varannan fredag Kontakt: Claudia, tel. 633 77

Pingis för vuxna Måndagar 18.30 – 20.00 Kontakt: Uffe, tel. 631 34

Öppet hus för damer Torsdagar 12.00 – 15.00 Kontakt: Anne-Marie, tel. 630 74

Pingis för barn och ungdom Torsdagar 18.00 – 19.30 Kontakt: Jimmy, tel. 631 81

Klättring för alla Kontakt: Stefan, tel. 070-394 37 18

Sä

tt

ra

by

– S

ve

rig

eS

Nä

rm

aS

te

by

sattraby@hyber.orgNu har föreningen fått en egen e-postadress: sattraby@hyber.org. Hit kan du skriva om du har åsikter, önskemål eller frågor kring fören-ingen och våra aktiviteter.

Vi skickar kontinuerligt ut infor-mation om vad som händer inom föreningen. Dessutom kan du få Sättrabybladet digitalt som pdf-fil. Du behöver inte vara medlem. Skicka ett mejl till oss och meddela din e-postadress. /RF

S a m l a r b i l d e n

En hanne på besök vid fågelbordet i Södra

Sättraby på jakt efter solrosfrön.

G r ö n f i n k

Kafé på påskdagen!Ungdomarna i byn ordnar påskkafé kl. 13–15 på påskdagen, söndag 4 april. De säljer hembakat till förmån för ung-domsverksamheten. Ta tillfället i akt och ta med släkt och vänner till byg-degården och bjud dem på riktigt gott påskfika!

Stå upp24/4

Välkomna på stå upp-underhållning i bygdegården lördag den 24:e april kl. 19.00! Sättraby får besök av två ståuppkomiker, Yvonne Skattberg och Carina Perenkranz.

Yvonne Skattberg vann titeln Årets kvinnliga ståuppkomiker 2007 och Carina Perenkranz är känd från Comhem-reklamen. Pris 100 kr. Ungdomar 50 kr. Föranmäl dig till Claudia via claudia@saxensorter.se eller telefon 633 77.

Påsk

foto

n: A

nn-K

atri

n H

allin

Foto

: Kat

rin

Jaco

bsen