StudentbladetAPRIL 2014

Wwoofings. 20

EU-vals. 34

Frida i Sthlm

EU-VAL.  Trist och tråkigt anser vissa medan andra har väntat på kandidatlistorna sedan årsskiftet. Val-datumet har flyttats till 25.5 i hopp om solsken och vårglädje för att få EU-medborgarna till valurnorna medan de nynnar på Hymn till glädjen.

MEN HYMNEN  växlar snabbt om från dur till moll när det kommer till valdeltagandet. Även kommiss-ionen har uttryckt sin oro över att så få unga röstar i EU- valet, samtidigt som endast 9 av de 766 europa-parlamentarikerna är under 30 år gamla. Inte så förvå-nande att valet inte intresserar. I Finland har partier-na lyckats samla ihop rätt så många unga kandidater,

vissa partier med större framgång än andra, och mer om det finns på sidan 8 i det här numret. Men de ung-as intresse för valet bottnar troligtvis inte endast i bristen av unga i Strasbourgparlamentet.

EN INTRESSANT DETALJ  i det här valet är att EU- generationen, de som fötts och vuxit upp i ett Fin-land som hör till unionen, får rösta för första gången. Har de nuvarande 18-19-åringarna någon särskild EU-identitet som inte den äldre befolkningen har? Kanske

inte, förutom att varje generation formas av andra omständigheter än de äldre generationerna. Och att uppväxten i ett EU-Finland har ändrat på omständig-heterna är givet. För att friska upp minnet från ett Fin-land innan kan det vara rätt så trevligt att gräva fram en gammal Kaurismäkifilm på VHS från 90-talslådan.

DEN EUROPEISKA UNIONEN  upplevs idag som en själv-klarhet bland flera studerande. I alla fall de områden som berör oss. Det är lätt att åka på Erasmus utbyte och att jobba i ett EU-land tillför inga större svårighe-ter. Finland känns litet för många och att jobba på en farm i Frankrike en sommar eller studera sitt biämne i Tjeckien öppnar upp möjligheter som inte var till-gängliga för 20 år sedan.

UTÖVER FRI RÖRLIGHET  och studiestipendier påverkar EU till en stor grad våra liv, men ännu vallfärdar vi inte till vallokalerna. Förutom att bara nio av alla parla-mentariker sammanlagt i hela unionen är under 30 år har Finland sammanlagt tretton parlamentariker som skickas iväg till parlamentet. En känsla av maktlöshet måtro?

I OCH MED ATT ÅRETS KANDIDATLISTA  fylls med en del välkända politiker ligger förväntningarna på årets val aningen högre och valdeltagandet förväntas få ett uppsving. Om EU-generationens röst kommer att hö-ras högre än de andras får vi se i maj. Oavsett intresset för EU kommer unionen att påverka våra dagliga liv, vare sig det gäller glödlampor eller valuta.

SJÄLVHJÄLPEN KAN APPLICERAS  på i stort sett vad som helst. Har du pro-blem med förhållandet, vikten eller självkänslan, så har självhjälpskul-turen lösningen på det mesta. Till vår hjälp har vi ändlösa mängder konsul-ter, kändisar och ”certifierade” li-fecoacher som hjälper oss att hitta mindfulness och balans.

I ESSÄN ”ITSESTÄ KIINNI”  i Ylioppilas-lehti (2/2014) jämför OSKARI ONNINEN ypperligt självhjälpshysterin med en-ergidrycker: det finns något falskt, och till och med farligt i de båda. Och framförallt, skriver Onninen, är det två saker man tyr sig till då man mås-te vara så produktiv att man inte kla-rar sig utan.

SJÄLVHJÄLPSKULTUREN anspelar på idén om den inre kraften: att med en posti-tiv inställning är allt möjligt. Populär-psykologin och coachingen erbjuder lätta lösningar – i form av punktlistor,

10-stegsmodeller, pyramider – på inte alltid okomplicerade problem.

FRAMFÖRALLT SPELAR SJÄLVHJÄLPEN på den liberalistiska marknadsidén att du styr (läs: är ansvarig) för ditt eget liv. DU ska bli en vinnare, DU ska skapa ett varumärke av dig själv.

OCH ÄNNU VÄRRE  – i ett självhjälps-paradigm ifrågasätts eller kritiseras inte samhällets påverkan och ansvar – för det finns helt enkelt inte. I självhjälp ens värld finns inte strukturer, bara den inre kontrollen. Och tar man upp strukturel-la problem anklagas man för negativitet. ”Vad är samhället? Det är vi. Det är du och jag. Det finns inget abstrakt sam-hälle. Där ligger vanföreställningen: att någon tar hand om oss. Det finns inte”, säger psykologen och coachen ILONA RAUHALA i ett samtal med Onninen. Just så, i samhället har vi bara individer som strävar efter framgång. Vi har skalats ner till ett skelett av LinkedIn-profiler,

sammanfattar Onninen. Självhjälpen har gått från populär litteratur, till att få stöd från den amerikanska positiva psy-kologin till att landa i politiska tal om välfärdssamhället.

INTE BARA PRESIDENT  SAULI NIINISTÖS kampanj ”Helt vanliga saker” mot ut-slagning av unga (”Ni kan någon gång dricka kakao och äta bulla tillsam-mans”) anspelar på självhjälpsmantrat, utan även JYRKI KATAINENS beställda rapport av PEKKA HIMANEN drar många slutsatser utgående från den positiva psykologins huvudbudskap: var lyck-lig, och allt löser sig.

KATAINEN SKA FÅ ett litet plus i kanten för att inkludera andra än ekonomer i välfärdsbygget (på 60-talet följde man långt sociologers skisser för upp-byggandet av välfärden), men att app-licera självhjälpstänket på samhället i stort bereder endast väg för liberalis-mens framfart.

LEDARE

J U L I U S V O N W R I G H T

CHEFREDAKTÖR

Självhjälper oss till döds

Glada vi till vallokalen gå

E D I T L I N D B L A D

REDAKTIONSSEKRETERARE

Den Europeiska unionen upplevs idag som en självklarhet bland flera studerande.

I alla fall de områden som berör oss.

ROBIN FORSBERG

Robin Forsberg är ekonomistuderande vid Svenska handelshögskolan, men kommer ursprungligen

från Sjundeå. Han är intresserad av samhällsfrågor, världspolitik, sport och litteratur och tycker om öppna

människor som är lite alternativa. Han drömmer om att starta eget företag.

MEDARBETARE

ÄR DET OK ATT GILLA WOODY?

36

i n n e h å l l”Vi finländare är rädda för att misslyckas, men jag tror att vi kommer att se en för ändring här. Yngre människor vågar ta fler risker, vågar misslyckas.”

26

EMMA NELLÅKER

Emma Nellåker är 21 år och blir färdig sjuksköterska till sommaren. Har studerat konst hela livet och ritat proffessionellt de

senaste två åren. På fritiden sjunger Emma i barbershopkören Rönninge show chorus som

just vunnit VM.

EMILIA KANNOSTO

Emilia Kannosto är en kreativ mångsysslare, facinerad av vegansk matlagning och westernridning. Hon är ursprungligen från Helsingfors, men flyttade

till Österbotten för att förverkliga sin dröm att studera till bildkonstnär vid Yrkeshögskolan Novia. Vid sidan om studierna arbetar hon som freelanceillustratör.

2 LEDARE4 I KORTHET5 UTBILDNINGSFRÖN6–7 I ENRUM MED KRISTA8–9 ETT GAMMALT EU10–11 HURTIGERE UD12–13 NYTÄNK PÅ TENTER14 INGA TERMINSAVGIFTER, TACK!15 ATT LIGGA MED VÅREN16–17 INNOVATIONER I SANDEN18–19 KONKRET INKLUDERING20–23 WWOOF! PÅ FARMEN24 VIENTOS CÁLIDOS26–27 MISSLYCKAS FÖRST28 KULTUR I KORTHET 29 PROTEST MED TOVE30–33 ORD SOM VÄGER34–35 ÖPPET VARDAGSRUM36 KONSTEN ELLER KONSTNÄREN?37 SUCCÉSERIEN38–39 PÅ GÅNG

VOLONTÄRARBETE

PÅ EKOFARMER

20

4

I KORTHET

Hankens studerande oroar sig för fler studieplatserSvenska Handelshögskolans Studentkår (SHS) uttrycker oro för regeringens planer på att öka antalet studieplatser i de finska hög skolorna. Med fler platser vill regeringen få fler att studera i yngre ålder. Vilka områden som berörs av regeringens planer är ännu oklart, men i alla fall juridiska och ekonom-merkanatila områden ska få fler platser. SHS skriver i en insändare i Hufvudstadsbladet (11.3.2014) att det redan finns 5500 arbetslösa ekonomer och tradenomer i Finland och att fler studerande inte är en lösning. Fler studerande kräver också ökad finansiering från statligt håll, poängterar SHS:s orförande KENNET LUNDSTRÖM och vice ordförande FILIP BJÖRKLÖF.

Även Centralorganisationen för högutbildade i Finland AKAVA är rädd för att de nya platserna inte placeras enligt arbetskraftsbehov och påpekar att man i regeringsprogrammet redan har fastställt antalet studerandeplatser.

Terminsavgifter i budget manglingenUndervisningsminister KRISTA KIURU (SDP) har meddelat att förslaget om att införa termins-avgifter för studerande som kommer utifrån EES-länderna tas upp i budgetmanglingen i mars. Ett minskande antal ansökningar och färre utländska studerande skulle innebära bespar-ningar för universiteten – så lyder resonemanget. Studerande representanter både från yrkes-högskole- och universitetshåll har tydligt visat missnöje med utvecklingen och säger att den är ett hårt slag mot internationaliseringen i Finland.

Antalet internationella studerande har ökat under hela 2000-talet, något som Finlands studerande kårers förbund (SAMOK) och Finlands studentkårers förbund (FSF) påpekar att skulle stanna av ifall terminsavgifter införs. Enligt organisationerna stannar 70 procent av de med en examen i Finland, och sett ur ett ekonomiskt perspektiv så bidrar utländska studerande till den finska ekonomin med hundratals miljoner under sin studietid. I senaste numret av Studentbladet (2/2014) delade frågan paneldeltagarna i STBL-panelen.

För tillfället finns det 19 000 utländska stude-rande i Finland, varav två tredjedelar kommer uti-från EES-omårdet.

Sverige höjer ribban på högskoleprovet Den svenska regeringen vill höja gränsen för att bli godkänd i högskoleprovet till 0,5. Främst vill utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (Folkpartiet) åtgärda den låga tröskeln för att komma in på lärarutbildningen. Det har visat sig att ett hundratal studerande blivit accepterade till programmet med resultatet 0,1 i högskoleprovet – något som kan presteras utan någon som helst förberedning, enligt Dagens Nyheter.

Den nya gränsen ska gälla alla högskoleutbild-ningar från och med 30 juni nästa år om svaren från remissrundan är positiva.

Våren 2013 presterade 15 procent under 0,5 i högskoleprovet och över 3000 antogs till utbild-ningar med ett resultat under 0,5.

Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar som bäst en molntjänst för undervisnings material och applikationer som ska ge lärare nya mångsidigare un-dervisningsmetoder. Projektet handlar om utvecklingen av ett verktyg, men sätter också ramar för morgondagens undervisning.

Undervisnings- och kulturministeriet ska bygga upp en elektronisk molnservice för undervisnings-material som ska se till att nytt material når lära-re snabbare. Det gäller videon, e-böcker, spel och verktyg för grupparbeten. Molnet ska fyllas både från kommersiella producenter, men också lärare ska kunna dela eget material. Innehållet kan kommen-teras och betyg sättas, som en form av konsument-upplysning.

Men ett verktyg som detta är inte bara en utma-ning för kodare, utan frågor om hur undervisningen ska utformas blir också aktuella. Vem ska bestämma innehållet i undervisningen? Vilka krav sätter mol-net på skolors eller elevers utrustning? OTSO KIVE-KÄS, som har varit med i utvecklingen av projek-tet, betonar att dessa frågor blir indirekt aktuella via detta projekt. Ministeriet skriver uttryckligen att molnet inte ska förenhetliga skolornas val av inne-håll eller metoder. Däremot är verktyget uttryckli-gen ett projekt för producenter att nå skolor.

Projektet gäller i första hand skolor, men röster har höjts för att också högskolor ska få ta del av mol-net. Finlands Studentkårers Förbund (FSF) vill att molnet också ska rikta sig till högskolor, för att un-derlätta distansstudier och studier året om. FSF po-ängterar också att svenskan måste tas i beaktande i verktyget. Molnet kunde förbättra svenska skolors, men också högskolors, tillgång till svenskt material. Då är det viktigt att producenter av svenskt material också tas i beaktande i ett tidigt skede.

Uppe bland molnen

Det är inte lätt att hitta en lägenhet att hyra, speciellt om man bara behöver tak över huvudet för ett halvt år – de flesta finska hyreskontrakt kräver att hyres-tagaren förbinder sig för minst ett år.

För några år sedan hade några studerande vid Rotter dam School of Management problem att hyra ut sina lägenheter då de åkte på utbyte, samti-digt som de hörde om inkommande utbytesstude-rande som letade efter lägenheter. Detta blev start-skottet för en plattform för lägenheter i Rotterdam som hyrs ut för några månader. Ganska snabbt ha-kade fler nederländska universitet på idéen, och ef-ter en stund spred sig idéen till Tyskland. Nu är 72 universitet i flera länder med. I Finland är Svenska

handelshögskolan, Högskolan Arcada och Oulun ammattikorkeakoulu med i plattformen, men för-hoppningsvis ansluter sig fler finska högskolor.

Plattformen kan bara användas av registrerade högskolor och är en service som högskolorna beta-lar för. För studeranden är servicen däremot gratis. RIDWAN AJISEGIRI studerar vid Svenska handels-högskolan och är ambassadör för platt formen. Han-ken har varit med i HousingAnywhere ett par år, men ännu används plattformen relativt lite.

– Responsen har varit positiv från andra länder, men ännu använder inte så många finländare servi-cen, säger Ajisegiri och poängterar hur svårt det är att hitta bostäder i huvudstadsregionen.

I Köpenhamn har HousingAnywhere slagit igenom och Ajisegiri hoppas att andra finska universitet ock-så kommer med.

– Vi har haft möten med andra finska högskolor och tror att fler kommer att ansluta sig, säger Ajise-giri.

www.housinganywhere.com

Hitta bostad under utbyte

HousingAnywhere är ett startup som grundades av en grupp studerande vid Rotterdam School of Manage-ment. Upplägget är enkelt: studerande som åker på utbyte kan annonsera sin lägenhet på webbplatsen till andra ut-bytesstuderande som behöver lägen-het för en termin.

Avgiftsfri utbildning! Avgiftsfri utbildning! Avgiftsfri utbildning!

Studerandekårerna uppmärksammade regeringen inför vårens budgetförhandlingar den 24 mars. Utan-för Ständerhuset väntade ett 50-tal studerande som delade ut morotsfrön till politikerna för att poängtera att de sår fröna för morgondagens kunskap.

foto JULIUS VON WRIGHT

CARL HAGLUND (SFP) hade händerna fulla med väskor och kunde inte få rum med fröna.

JUTTA URPILAINEN (SDP)) stannade en längre en stund hos studerandes represen-tanter och samlade ett stort medieuppbåd runt omkring sig.

PAAVO ARHINMÄKI (VF) tog gladeligen emot sina frön.

ERKKI TUOMIOJA (SDP) tackade och tog emot.

6

En minut med Kiurutext JULIUS VON WRIGHT

S T B L- PA N E L E N

Studentbladet bad studerandekårerna som är medlemmar i Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf att berätta vad de skulle ta upp med undervisningsminister KRISTA KIURU (SDP) ifall de fick en minut i enrum med henne.

Studerandekårerna ifrågasätter regeringens tolkning av kvalitet och är oroliga för ökade antal studieplatser, krav på att bli färdiga i snabbare takt och att beslutsfattarna inte värderar arbete under studietiden.

Den nuvarande regeringen har infört beslut som siktar på att studerande på högskolenivå i Finland skall ut-examineras allt snabbare än förut för att bemöta de krav som befolkning-ens demografiska åldrande ställer. Att möjliggöra bättre förutsättningar för sommarstudier vore en konkret åtgärd för att skapa möjlig heter för studerande att utföra sina studier i rask takt. Möjliggörandet av som-marstudier hänger även starkt ihop med utvecklandet av kvalitativa verktyg för distansstudier.

Distansstudier är ett mycket re-levant ämne bland yrkeshögskolor, och säkert ett undervisningsverktyg som kommer att växa inom de när-maste åren. Möjligheter till kvalita-tiva distansstudier är ett exempel på det som både kunde stöda Finlands arbetsmarknad i och med snabbare utexamineringar, men borde sam-tidigt stöda studerande i att uppnå di daktiskt och resultatmässigt till-fredsställande målsättningar.

TOUKO NIINIMÄKI

Arcada studerandekårs ansvarige för intressebevakning.

Ökad tyngdpunkt på möjligheter till sommarstudier!

Arbete under studietiden främjar sysselsättningen!

LAURI LEHTORUUSU

Aalto-universitetets Studentkårs styrelseordförande.

Studerandes karriär börjar inte längre i slutet av studierna, utan de pågår båda parallellt. Trots det-ta anses studietiden vara från in-skrivningen på högskolan till ut-examinering, och karriären från utexaminering till pensionering. I den pågående diskussionen om förlängning av arbetskarriären uppmärksammas inte det arbete som studerande gör. Flera studier, bland andra arbets- och närings-ministeriets utredning, visar att arbete under studietiden främjar sysselsättningen efter utexami-nering.

Det är till fördel för hela sam-hället att studerande är kopplade till arbetslivet redan vid utexa-mineringen. Studiestödssystemet och universitetens finansierings-modell måste planeras så att detta även i framtiden är möjligt.

7

Ärade minister Kiuru, vi vill uttrycka vår oro över de ytterligare åtstramningar på högskolesektorerna som det hotats med. Finlands välfärd grundar sig på en väl utbildad befolkning som är kom petent inte endast till pappers, utan även i verkligheten. Samtli-ga regerings partier håller med om detta. Att då dra ner närma-re tjugo procent på yrkeshög-skolornas redan strama finansie-ring och gå ut med uttalanden om att högskoleindexet skall fry-sas, samtidigt som man talar om att öka antalet nybörjarplatser i högskolorna med tretusen per år, måste ju var och en se att inte är ändamålsenligt.

Ärade minister Kiuru, vi öns-kar att högskoleutbildningen i Finland även i fortsättningen håller den höga standard den hittills hållt. För att säkra detta måste högskolorna ha tillräck-liga resurser. Detta uppnås inte genom att tvingas göra mer med ännu mindre, detta uppnås ge-nom att trygga högskolornas fi-nansiering så att de kan ge varje studerande en god utbildning med de stödåtgärder som be-hövs.

Ogenomtänkta lösningar kan leda till ifrågasatt kvalitet!

Strama inte ytterligare åt finansieringen!

Ärade minister, ni säger bland annat i A-studio den 19.3 att ni kraftigt vill utöka antalet nybörjarplatser under de komman-de fyra till fem åren. En ökning av studieplatserna kräver att man ge-nomtänkt riktar nybörjar platserna till utbildningar vars arbetsmark-nad är i behov av arbetskraft och samtidigt ökar resurserna till de ifrågavarande utbildningarna. O genomtänkta lösningar kan leda till en situation där Finland utbildar högutbildade arbetslösa som fått en examen av ifrågasatt kvalitet.

Detta är inte i enlighet med re-geringsprogrammets målsättning att lyfta finländarna till världens kunnigaste folk år 2020.

För att kunna bibehålla och trygga kvaliteten på högskole-utbildningen skulle regeringen alltså tvingas utöka finansieringen till högskolorna rejält, men ni pra-tar samtidigt om att skära ner på finansi eringen.

Om regeringen genomför pla-nerna och ökar antalet nybörjar-platser inom högre utbildning risk-erar Finland i stället för att bli det mest kunniga folket år 2020 att bli det land med den högsta arbets-lösheten bland hög utbildade, eller hur Kiuru?

KENNET LUNDSTRÖM

Svenska Handelhögskolans Studentkårs styrelseordförande.

JOHN NORDQVIST

Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Noviums styrelseordförande.

Bästa minister Kiuru, det har hela tiden talats om att kvaliteten på vår högskole-utbildning är en väldigt viktig fak-tor som tål att förbättras. Nu vill du utöka antalet studieplatser utan att ge mera resurser för det. Hur tänk-te du egentligen där?

Arbete under studietiden främjar sysselsättningen!

ALEXANDER LÅNG

Åbo Akademis Studentkårs styrelse-ordförande.

Fler studieplatser utan ökade resurser går inte! SÅ HÄR FUNGERAR

STBL-PANELEN• STBL-panelen består i detta nummer av de

studerandekårer som är medlemmar i Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf, som fungerar som Studentbladets utgivare.

• Frågan skickades till styrelseordföran-dena vid Åbo Akademis Studentkår (ÅAS), Svenska Handelhögskolans Studentkår (SHS), Aalto-universitetets Studentkår (AUS), Arcada studerandekår (ASK), Studeradekåren Novium och Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och ombads svara på frågan "Ni får en minut med undervisningsminister Krista Kiuru. Vilken högskole politisk åtgärd skulle ni lyfta fram som den viktigaste under 2014, och varför?".

• Svaret fick högst vara 1000 tecken.

8

Var är de ungas EU?

text&foto JULIUS VON WRIGHT

De studerandes EU-valsdebatt i Helsingfors den 14 mars målade inte ut några större skillnader mellan partierna. Nyanser kunde urskiljas, men den tradi-tionella vänster-höger-kampen konstaterades vara passé. Över 70 procent av frågorna i parlamentet delar inte parlamentsmedlemmarna enligt blocken, konstaterar Anneli Jäätteenmäki. Så vem ska man rösta på?

SAMOK och FSF lyckades samla en imponerande panel med EU-vals-kandidater i Europasalen i Helsing-fors i mitten av mars. De ungas frågor stod på agendan, både studie-relaterade sådana men också större samhällsfrågor.

Ungdomsarbetslösheten är ett tema som figurerat i de flesta, om inte alla, europeiska länder. Alla i panelen var eniga om att tillväxten måste säkerställas för att skapa fler jobb. Alla kunde också enas om att diverse sociala åtgärder måste finnas för att hjälpa de som blir utstötta. Vänsterförbundets ANNIKA LAPINTIE föreslog att Finland ska exportera Ungdomsgarantin till övriga länder, något som fick mothugg särskilt av ANNELI JÄÄTTEENMÄKI. Hon kastade mer eller mindre ungdomsgarantin i skräpkorgen, sade att den inte fung-erar och ställde kanske debattens knivigaste fråga – till arrangörerna.

– Hur många praktikanter har FSF och SAMOK anställt via ungdomsga-rantin?

Jäätteenmäki fick inget svar, men lyckades skapa något av en pinsam tystnad i salen.

Studerandes EuropaSvenska Folkpartiets BJÖRN MÅNS-SON poängterade att Finland måste utveckla läroavtalen i stil med Dan-mark och Sverige och Sannfinlän-darnas SAMPO TERHO kunde till och med medge att det europeiska sam-arbetet är bra för rörligheten bland studerande. ANNI SINNEMÄKI fick publiken att applådera till en snabb kommentar om att man måste hin-na göra annat än att studera snabbt – bland annat åka på ut byte. Sam-arbete, koordinering och jämförbara system var aspekter som deltagarna lyfte fram som viktiga för utbild-ningar.

Så långt berördes utbildningspo-litiken. Men som Socialdemokra-ternas MIAPETRA KUMPULA-NATRI konstaterade, ska de unga inte vara rädda att ta sig an de stora frågorna.

Unga berörs också av klimatföränd-ringen, handelsavtal och kriser och ska även vara delaktiga och akti-va i dessa frågor, och inte tillåta sig lockas av bill iga populistiska slag-ord.

Paneldeltagarna ombads beskri-va den politiska grupp inom parla-mentet som deras parti tillhör. Ock-så här flöt många av grupperna ihop, då kandidaterna använde generel-la begrepp som ungdomlig, jämlik-hets- och rättviseträvande för att be-skriva grupperna. Oberoende om det är sannfinländaren eller samlings-partisten – samma begrepp används, men definieras sällan, vilket lämnar lyssnaren lika oförståndig som tidi-gare. Grupptillhörigheten behöver inte nödvändigtvis påverka kandida-ten, men den spelar en viss roll. Par-lamentarikerna behöver inte rösta enligt sin grupp, men ändringsförslag och betänkanden görs i gruppen.

En procent under 30Hur som helst känns EU långt bor-ta, trots att unionen har en direkt inverkan på våra liv. Statistiken för parlamentarikerna är inte heller sär-skilt upppiggande för en ung. Bara 9 av 766 parlamentariker är under 30 år gamla, det vill säga 1 procent. Ser man på SAMOK:s och FSF:s panel var bara en av de 8 deltagarna un-der 30, och detta på gott och ont: deltagarna var alla erfarna politiker, men i vårens val hittas många under 30-åringar som själva representerar denna unga generation.

Deltagandet i vår förväntas vara högre än tidigare EU-val då många så kallade tungviktare har anmält att de ställer upp. Hur utfallet blir på valdagen 25 maj och vilka de tretton parlamentarikerna blir intressant att se. I år röstar för första gången en generation som är född och upp-vuxen i unionen. Om de placerar EU närmare hjärtat än de äldre är ändå tvivelaktigt.

UNGA EU-VALSKANDIDATER

CenternIlmari PokelaAntti PakkanenJouni OvaskaElina LappalainenPetri Honkonen

De GrönaTouko AaltoOzan YanarMaria OhisaloSaara Ilvessalo

SamlingspartietAntti HäkkänenThai QuachAura Salla

VänsterförbundetLi AnderssonToivo HaimiJuha-Petteri PasmaHanna Sarkkinen

KristdemokraternaTom Himanen Juha Richter

SannfinländarnaSimon Elo

HITTILS FINNS DET MÅNGA UNGA KANDIDATER (30 ÅR ELLER YNGRE) ATT VÄLJA MELLAN I VÅRENS EU-VAL. SANNFINLÄNDARNA HAR HAFT SVÅRAST ATT HITTA UNGA KANDIDATER, MEDAN SVENSKA FOLKPARTIET STÄLLER UPP FLEST (VID TRYCKLÄGGNING 25.3.2014).

Sök senast 25.4.2014 till det svenskspråkiga

MagisterprogrammetKultur och Kommunikation

Avlägg en modern magisterexamen genom att studera förståelse av kultur och kommunikation som ett historiskt, litterärt, språkligt och medialt fenomen. Magisterprogrammet omfattar 120 studiepoäng och förutsätter två års studier på heltid. Ansökningstiden går ut den 25 april 2014.

Examen utgör en utmärkt bas för en yrkeskarriär inom förlag, marknadsföring, medier och offentlig informationsförmedling. Den ger även kompetens för arbete inom forskning, undervisning, förvaltning och medborgarorganisationer.

Besök våra webbsidor: www.helsinki.fi/kulkom

KULTUR OCH KOMMUNIKATION

Söksenast25.4

Svenska FolkpartietAlina BölingNiklas MannfolkSilja Borgarsdóttir Sandelin

SocialdemokraternaEero Vainio Nasima Razmyar

Kaisa Penny

Finlands kommunistiska parti

Heikki KetoharjuTuukka Koirikivi Petra PackalénSusanna RissanenSimo Suominen

PiratpartietAhto Apajalahti  Jiri Keronen Arto LampilaMaria Morri Jonna PurojärviTuukka Virtaperko 

Förändring 2011Timo HellmanTuukka KuruSanna OnkamoAntti Tulonen

SE HUR EU-PARLAMENTARIKERNA RÖSTAR HÄR: WWW.VOTEWATCH.EUEU-PARLAMENTETS INFORMATIONSKONTOR: WWW.EUROPARL.FI

10

udsigten fra danmark

Vrede over fremdriftsreformentext BJARKE WINDAHL PEDERSENillustration EMILIA KANNOSTO

De danske universitetsstuderendes vrede over sidste års Statens Uddannelsesstøtte- og frem-driftsreform har ikke nået at lægge sig, før det næste store slag om de videre gående uddannels-ers indretning og plads i samfundet melder sig. Men denne gang er de studerende bedre mobil-iserede og mere klar til kamp.

udsigten fra danmark

Vrede over fremdriftsreformentext BJARKE WINDAHL PEDERSENillustration EMILIA KANNOSTO

KØBENHAVN De danske studerende bliver ofte kri-tiseret for ikke at bruge nok tid på studierne, der sjældent løber op i en dansk fuldtidsbeskæftigel-se på 37 timer, når undervisning og forberedelse lægges sammen. Men tog man timerne brugt på debatmøder på studierne, blokader af deres fa-kulteter, gate crashing af universitetsledelsens møder og de store offentlige demonstrationer med i regnskabet, ville ugen nok se travlere ud for de danske studerende, som sidste år samledes om de største studenterprotester i nyere tid.

For et år siden samledes op mod 25.000 danske studerende i protest foran Christiansborg, hjem-stedet for Danmarks parlament. Kort tid for inden havde regeringen præsenteret sin SU- (Statens Uddannelsesstøtte)- og fremdriftsreform. Trods lange og vedholdende studenterprotester blev be-gge vedtaget med bred politisk enighed sidste år.

”Hurtigere ud-reformen”, som de studeren-de insisterer på at kalde pakken, går kort sagt ud på at gøre de studerende hurtigere færdige ved at ind føre strengere aktivitetskrav og øko-nomiske straffe for de, som falder bagud. Hvor danske studerende tidligere har haft et ekstra års uddannelses støtte til at dække eventuelle for-sinkelser frafalder ekstraklippene nu for de stu-derende, som siden deres sidste studie, typisk gymnasiet, har haft mere end to år væk fra bøger-ne. Dertil strammes kravet om studieaktivitet, så studerende mister SU’en, hvis de kommer mere end 30 ECTS point bagud. I tråd hermed følger et aktivitetskrav om tvungen tilmelding til 30 ECTS point per halvår, som der fremover skal søges dis-pensation fra, hvis sygdom eller lignende forhin-drer de studerende i at gå til eksamen.

Også Universiteterne rammes på økonomien, hvis studietiden ikke er nedbragt betydeligt in-den 2020. På Københavns Universitet, som har nogle af landets ”langsomste” studerende, skal gennemsnitstiden forkortes med 7,6 måneder. Fra Christiansborg har salgstalen lydt, at man med reformerne sikrer SU’en for det større antal unge, som efterpolitisk ønske er blevet optaget på universiteterne i de seneste år, at reformerne skal gøre uddannelse til et fuldtidsjob, og at man med indgrebet forventer at kunne tilføre 2,2, milliar-der kroner til det offentlige budget i 2020.

Modsat har de studerende kritiseret, at refor-merne skader kvaliteten på uddannelserne, at de rammer de svageste studerende hårdest, vil med-føre større frafald og gøre det sværere at tage på udveksling eller i praktik, som ofte forlænger

studietiden, mens de stu-derende booster deres C.V. forud for at de-res entré på et job-marked med histo-risk stor ledighed blandt mange aka-demikere.

Et af de seneste, kald det bare des-perate, forsøg for at bremse reformen, går i alt sin en-kelthed ud på kol-lektiv at udmelde sig fra universiteter-ne. Logikken går på, at de studerende kan lægge reformen ned, hvis tils-trækkeligt mange af dem på én gang nægter at være ”kunder i butikken”.

Uden for universiteterne får den slags protester ikke længere nogen opmærksomhed. Her kæm-per universiteterne, erhvervslivet og studentergrupper i stedet om alle-rede nu at påvirke den næste store ud-dannelsesdebat om en kommende kva-litets- og relevansreform. I starten af april skydes det arbejde i gang med en række anbe-falinger fra uddannelsesministeriets eget udvalg.

I spidsen for kvalitets- og relevansreformen står Danmarks nytiltrådte uddannelses- og forsk-ningsminister, SOFIE CARSTEN NIELSEN, der lige-som sin forgænger MORTEN ØSTERGAARD tilhører regeringspartiet De Radikale. For en gang skyld hedder oplægget ikke længere ”flere” og ”hur-tigere” studerende, men derimod ”bedre” – så hvorfor forbereder de studerende sig lige nu på endnu en kamp for deres uddannelser? De føler sig sat uden for diskussionen og frygter, at reger-ingen vil måle uddannelseskvalitet gennem stør-relsen på en fremtidige lønseddel, og at relevans skal afgøres af arbejdsmarkedets aktuelle ønske-seddel til nye kandidater.

Til gengæld kan de glæde sig over at sidste års reformer har mobiliseret de studerende, som nægter at blive tage på sengen, ligesom det ske-te med Fremdriftsreformen sidste år. Nok gav 2013 de største studenterdemonstrationer i et årti Danmark, men det ikke bliver de sidste.

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA

KONSTÄMNEN Bildkonst *) Fotokonst *) Seriekonst och grafisk design *) Inredning och formgivning *) Mode *) Teater Danskonst

SPRÅK OCH VETENSKAP Språk och turism Global Studies Natur och medicin Juridiska programmet Ruotsia ruotsiksi

Vi har också en Tionde klass!

På VNF kan du förbereda dig för vidare studier. Eller kanske du kän-ner för ett mellanår, lite tid för att tänka på framtiden? Hos oss kan du under ett år satsa helhjärtat på något du är intresserad av.

HAR DU REDAN PLANER FÖR NÄSTA LÄSÅR?

info@vnf.fi, 019 222 6025 www.vnf.fi

VNF hittar du i Karis, Raseborg, endast en kilometer från järn-vägsstationen. Tågförbindelserna från både Helsingfors och Åbo är utmärkta. Skolans internat ligger precis intill skolan.

DIREKTANSÖKAN9.6 och 4.8.2014. Mera information hittar du på vår hemsida!

*) Möjlighet till vidare studier på univer-sitetsnivå i England, University for the Creative Arts (UCA).

Kreativ mätning av kunskap

text&foto JULIUS VON WRIGHT

PIRKKO RAUTAKOSKI (T.V.) OCH EMMA KALLVIK ANVÄNDER DISKUSSIONER SOM ETT ELEMENT I SINA EXAMINATIONER.

13

För två år sedan valdes Institutionen för psyko-logi och logopedi till kvalitetsenhet för utbild-ning inom Åbo Akademi. Tidigare år har utbild-ningsprogrammen utvecklat strukturer och pedagogiska metoder, men just nu experimen-terar institutionen med nya examinationsme-toder. Tanken är att utveckla den traditionella sluttenten, som ofta känns som oändamåls-enlig och föråldrad enligt ny pedagogisk forsk-ning. Trots att det är viktigt att ha koll på fak-ta, så krävs det också en förståelse för hur fakta hänger ihop och hur de kan tillämpas. Här hjäl-per det inte att räkna upp det som lästs innan-till.

Det är inte konstigt att det är vid enheten för logopedi som nya examinationsmetoder prövas. Programmet började först 2005 och är en liten enhet där stämningen beskrivs som god. Programmet utbildar till det praktiskt inriktade yrket talterapeut, där tillämpning-en av kunskap är ett måste. Visst har pro-grammet ännu många examinationer i ten-tamenform, men de prövar på nya metoder i en del kurser. Tillförordnad professor PIRKKO RAUTAKOSKI har provat på partentamen i en av sina kurser. Studerande lottas i par, disku-terar frågorna och skriver gemensamma svar.

– Även om vi har vanliga tentamina, så har vi ändrat från detaljfrågor till tillämpnings-frågor. Det är inte alltid så lätt att skapa så-dana, men de är bättre. Partentamina har fått bra respons från studerande och de tycker att diskussionen har varit lärorik, säger Rauta-koski.

Diskussionen i centrumDiskussionen mellan fler parter är ett åter-kommande element inom de nya examina-tionsmetoderna. På annat håll ordnas pares-säer i samma mall som Rautakoskis tent. I många fall suddas gränserna mellan examina-tion och undervisning ut. För varför ska ex-aminationen vara det sista som klistras på i slutet av kursen?

EMMA KALLVIK, doktorand i logopedi, har tillsammans med sin kollega SOFIA HOLM-QVIST prövat att integrera examinationen i

kursens struktur. Efter att ha avslutat kur-sen Rösten två år i rad med traditionell slut-tentamen, försökte de tredje gången med en alternativ form. Studerandena fick en hem-tentamen med tillämpningsfrågor. Kallvik och Holmqvist gav tenterna tillbaka, utan bedömningsmarkeringar och studerandena fick jämföra svaren och diskutera frågorna i grupp. Sedan fick de lämna in en reviderad version och kunde höja sitt vitsord om de vi-sat ökad förståelse.

– Vi var missnöjda med tenten kursen haft hittils, vi tyckte den inte gav tillräckligt. Det var som att plocka pinnar – vissa fakta skulle vara med för att få fullpoäng. Vi slet oss lite i håret då vi läste de här svaren och vi funde-rade att vad tjänar det här till i långa loppet, säger Kallvik.

– Studerande tyckte om den nya tentamen, att de fick diskutera och revidera svaren. Det här sätter högre krav på bedömningen då vi inte kan räkna fakta. Men vi fick bättre svar och det var faktiskt roligt att läsa dem, fort-sätter Kallvik.

Ännu som avslutande träff i kursen ska Kallvik och Holmqvist gå igenom miss-förstånd som inte rättats i den reviderade tenten. Kallviks och Holmqvist metod satte tenten i mitten av kursen som en del av lä-randet. Kallvik säger att det framkommer mer och mer önskemål från studerandehåll att få se tenterna för att förstå vilka fel de gjort. Då tenten ordnas som kursens destination finns det ingen tid för fortsatt diskussion, vilket både Kallvik och Rautakoski beklagar. Ock-så transparensen inom bedömningen lider då tenter inte delas ut, vilket i värsta fall kan på-verka förtroendet mellan föreläsaren och stu-derandena.

Fusklappar, debatter och rollspel

Även inom ämnet psykologi har man pro-vat en rad alternativa metoder. Bland annat debatter, muntliga grupptentamina och si-mulerade rättegånger har stått som grund

för examinering. Den så kallade fusklapps-metoden, där studerandena får ta med sig godkända anteckningar, är en annan be-prövad metod. I huvudsak har de metoder som fått god respons från studerande varit tillfällen som också fungerat som inlärning, där det skett ett utbyte mellan studerandena.

I slutet av året tar institutionens projekt slut och då ska andra delar av Åbo Akademi få ta del av experimenten. Kallvik och Ra-utakoski säger att institutionen kommer att fortsätta sina experiment, trots att de extra resurserna försvinner. För det handlar inte nödvändigtvis om pengar. Entusiasm framom skepticism och en kreativ miljö bland perso-nalen där ingen sätter stop för nya idéer är en av grundpelarna. Men en annan är också ti-den, som dessvärre blir allt knappare för lä-rarna på de finländska höskolorna.

– Ifall man har arbetat på samma sätt länge så krävs det att man sitter ner och analyserar sina metoder, och det kan kräva mer tid i bör-jan, säger Rautakoski.

– Om arbetsbördan är stor, så finns det kanske inte den där extra resursen att hitta på någonting nytt. Pedagogiskt arbete krä-ver att det finns lite tankeverksamhet frigjord som man kan sätta på det kreativa tänkandet. Generellt sett så kan man tänka sig att färre inom utbildningspersonalen kan betyda att kreativiteten blir lidande, säger Kallvik.

Läs mer om erfarenheterna av alternativa examinationsformer på

www.blogs.abo.fi/lararbloggen/

Tenten brukar känneteckna slutet på en kurs. Svaren skrivs ner, läraren rättar och vitsordet dimper ner på studieutdraget. Tenterna syns sällan till och studerande vet sällan vad de gjort rätt eller fel, utan går vidare till nästa kurs där mönstret upprepar sig. Vid Insti-tutionen för psykologi och logopedi vid Åbo Akademi försöker man ändra på detta.

”Studerande tyckte om den nya tentamen, att de fick diskutera och revidera svaren. Men det här sätter högre krav på bedömningen då vi inte kan räkna fakta.”

14

KOLUMN

Terminsavgifter betyder stängda dörrar

IGEN ÄR AVGIFTERNA för studerande som kommer från länder utanför EU och EES-området på tapeten. Man vill fortfarande införa de nämnda avgifterna i Finland även om fakta talar emot det.

Då Sverige införde avgifter minskade antalet internationella studerande med 80 procent (här räknas inte utbytesstuderande). Vid många universitet var man tvungen att avsluta en del engelskspråkiga magisters program efter-som antalet studerande vid dessa hade minskat märkbart. Därutöver har det räknats ut vid Aalto-universitetet att byråkratin för att sköta alla avgifter kos-tar lika mycket som de hämtar in.

Slutsatsen är att det inte handlar om att göra pengar, utan att det hand-lar om principer där de finländska skattebetalarna inte skall betala för ”någon som kommer hit för att studera och sedan åker hem igen”. Det intressanta är att enligt OTUS (Opiskelijoiden tutkimussäätiö) vill runt 70 procent av de som kommer till Finland för att studera stanna kvar och arbeta efter studierna. Be-tydligt färre får dock jobb.

Det är här skon klämmer. För tillfället måste en utländsk studerande få ar-bete inom ett halvår efter avslutade studier för att få hålla sitt uppehållstill-stånd. Med tanke på att inte ens en finländsk studerande alltid får arbete inom den tiden är det tur att denna aspekt för tillfället ses över.

Varför hittar inte internationella studerande arbete? Man tycker den finska arbetsmarknaden skulle ha ett behov av internationell kunskap i dagens ”allt mera globaliserade” värld. Internationella studerande borde väl ses som en tillgång för arbetsgivarna?

De finländska arbetsgivarna saknar tydligen kunskap eller intresse för att dra nytta av tillgångar de erbjuds. När CIMO frågade om arbetsgivarna värde-sätter internationellt kunnande var det inte många som prioriterade det högst på listan. Man skall dock komma ihåg att Finland har ganska många små och medelstora företag vilka verkar främst på den inhemska marknaden.

Kan situationen för internationella studerande ändras? Handelskamma-ren har startat ett projekt vid namn Helsinki Region Immigrant Employment Council (HERIEC) i huvudstadsregionen som handlar om att skapa servi-ce som kan föra internationell arbetskraft och finska arbetsgivare samman. I projektet deltar både universitet, kommuner, fackförbund, arbetsgivarorgani-sationer och några studentkårer. Tillsammans funderar de ovannämnda bland annat på problemen med språkkunskaper och hur man skall kunna matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare.

Vi behöver flera HERIEC-liknande projekt och inte avgifter för dem som vill studera i vårt ganska så mörka och avlägsna land (observera att man stude-rar främst på vintern). Politikerna talar för mera innovationer och ny tekno-logi. För detta behöver vi kunnig arbetskraft med internationell kännedom. Vi kommer inte att skapa ett nytt Nokia om vi inte är beredda att öppna oss för de nya utmaningarna som dagens globaliserade värld medför. Vi behöver alltså studerande också från andra områden än Europa som kan hämta in nya tankar och idéer.

De som talar för avgifterna har konstaterat att de smarta och duktiga icke-EU/EES-studenterna kan få ett stipendium för att komma hit, men hur skall man veta vem som kommer att stöda eller till och med skapa nästa "Angry Birds" utgående från en ansökan till ett magistersprogram? Det går inte och genom att införa avgifter kommer vi antagligen att stänga ut en del mycket kvalificerad arbetskraft och eventuellt gå miste om våra så länge eftersträvade innovationer.

Elin Andersson är styrelseordförande för Svenska Studerandes Intresseförening r.f.

ELIN ANDERSSON

FOTO: JENNY BLOMQVIST

FORTUMS STIFTELSES

STIPENDIER 2014Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, under visning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energi området. Stiftelsens fokuseringsområden är produk­tion och användning av energi samt energialternativ för trafik.

År 2014 är stipendieansökningsperioden 1–21.4.2014. Information om ansökning och fokuseringsområden finns tillgänglig på stiftelsens hemsidor:

www.fortum.com/stiftelse

Stipendieansökningarna lämnas in genom ansöknings­systemet senast 21.4.2014 kl. 16.00.

Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni J Keronenjouni.j.keronen@fortum.com tel. 010 45 34881

Prisvärt studentboende!Den ordinarie ansökningstiden till Svenska Studenters Bostadsstiftelses bostäder på Rautalampivägen 5 i Helsingfors pågår i mars månad. Bostäderna och rummen kan sökas av medlemmar i de svenskspråkiga nationerna vid Helsingfors universitet (NN, VN, ÅN och ÖFN).

Hyra: enkelrum 260–309 €/mån, familjebostad 399 €/mån (el, vatten, internet och tvättstuga ingår)Ansökningstid: 1.3–31.3.2014Instruktioner/blanketter: www.ssbs.fiKontakt: sekreterare Kasper Sundström(045‑236 45 54, kasper.sundstrom@gmail.com)

Söker du boStad?

Annonsera i Kyrkpressenoch nå hela Svenskfinland!

Designa

din annons på

www.

kyrkpres

sen

.fi

15

JYRKI KATAINENS REGERING HAR SPARAT

1,5 MILJARDER EURO INOM UTBILDNINGSVÄSENDET.

JAG ÄR KÄR I SJÄLVA VÅREN  och mer än villig att dela med mig av min älskare till alla och en var.

SOLEN ÅTERVÄNDER. I takt med att den går över ta-ken, rinner ner över folks ansikten rätar vi på skuldrorna. Det är så mycket enklare att vara i en vardag utan iskallt regn. Vad är det solen gör med oss som vi tenderar att glömma bort under vin-tern? Det här är en kärleksförklaring till våren. Det blir ingenting annat än detta. Jag knarkar sol-sken och mina andetag är fyllda av glitter.

JAG HAR EN TEORI om att det handlar om solen, vå-ren och effektivitet. Min tanke går ut på att vi glömmer bort det väsentliga under vintern. Det enda vi gör är att dricka tusentals tekoppar samt alkoholhaltiga drycker i väntan på april. Det enda vi kan göra är att vara så effektiva i vårt arbete, stu-dier, att kylan glöms bort. Men när vårsolen åter-vänder, ringlar sig in i våra tankar, är det liksom magi. Människor stannar upp och vänder sig mot solen. Det är små dalar av glädjerus. Det är enklare att inleda diskussioner utan innehåll. Folk ler mer.

SOLEN MOT HUDEN OCH HUDEN MOT SOLEN.  Mina tår och lår nynnar när jag dricker kaffe med bal-kongdörren öppen. Det finns ingenting som slår känslan av våren som skriker över taken gator

parkbänkar fyllda av människor. Allting verkar plötsligt så logiskt. Känslan av klänningar och tunnare strumpbyxor. Andra behov än effektivitet och målmedvetenhet ger sig till känna. Det är fle-ra och mera grundläggande behov som märks. So-len drar över oss.

VI HAR ALLTFÖR MYCKET TID  att sitta inomhus på vintern. Alltför många timmar går åt till att pro-ducera effektivitet. Att effektivera själva effektivi-teten. Det här är som sagt endast en tanke, men om solen lyser finns inte samma behov av pro-duktivitet. I solen är det enklare att vistas utan att känna vågor av trötthet och angst. Vi effektiverar arbetet under vintern helt enkelt för att överleva. Det är min tanke. I solen behöver vi inte samma produktivitet. I vårsolen behövs ingenting. Den bästa av älskare.

SÖDERIFRÅN OCH NORRUT.  Medan dagarna faller ur almanackan ligger våren med allt flera människ-or. Vi tar av oss allt fler klädesplagg. Vi drömmer om barfota dagar medan vi ligger i parker. Det är aldrig tillräckligt, men det räcker för att bota vår effektivitet. En påminnelse om andra viktigheter. När våren går sin väg har vi hittat andra älskare. Andra kroppar att inta sommaren med. Vi vill all-tid ha mera.

Den bästa av

älskareLINA BONDE

S I F F R A N

*Indexet ska kompensera universtieten för indexshöjningar i bland an-nat hyror och personalkostnader. Siffrorna baserar sig på Finlands studerandekårers förbunds (SAMOK) och Finlands studentkårers förbunds (FSF) uträkningar.

600 MILJONER EURO

från småbarns fostran och grundläggande utbildning

1/5

av yrkeshögskolornas basfinansiering

500 MILJONER EURO

från andra stadiets utbildning

100 MILJONER EURO

från universiteten genom att universitets indexet* frös 2012–2013

och nedskärningar i finansieringen till Finlands Akademi

Marknadsföring, mänskliga rättigheter

och Tanzaniatext EDIT LINDBLAD

foto PRIVAT

F O R S K A R E N

Sara Lindeman (i mitten) diskuterar innovationer i Dar es Salaam, Tanzania. Projektet inkluderar både lokalbefolkningen och studerande från Aalto-universitetet.

17

Telefonen ringer och piper. Det är mycket som måste ordnas kring Tanzaniaprojektet. Linde-man tittar ut genom fönstret där en kollega rå-kar passera på andra sidan rutan.

– Honom borde jag faktiskt tala med, jag har försökt nå honom hela dagen men inte fått svar, säger Lindeman medan hon knapprar på en av sina telefoner.

Forskaren Sara Lindeman började sin aka-demiska karriär genom att ta en magister i marknadsföring på Svenska handelshögsko-lan.

– Efter det kände jag att jag gärna ville för-djupa mig i något annat än ekonomi. Min magisters avhandling på Hanken handlade om västerländska företag som jobbar med att lyfta människor ur fattigdom i utvecklingsländer, och då tänkte jag ännu att jag i fram tiden vill jobba inom Förenta Nationerna.

Lindeman fortsatte sina studier och tog en europeisk magisterexamen i mänskliga rät-tigheter och funderade då att hon inte hade någon lust att återvända till sina ekonomi-studier tills hon och resten av studerandena på magister utbildningen blev upp muntrade till att använda sig av deras tidigare kunska-per.

– Det fick mig för det första att börja fun-dera på om det jag lärt mig om ekonomi och marknads föring i ett västerländskt land över-huvudtaget kan ha någon relevans i länder som inte kan utgå från samma privilegier som vi.

Hon hade redan i sin magister från Hanken fokuserat på företag som jobbar med innova-tioner i utvecklings länder och tänkte fort-sätta på det spåret med två magisterexamina i fickan. Även om det i dagsläget är vanligt att

företag engagerar sig i utvecklings länder var det ännu en främmande tanke för några år se-dan.

– Jag praktiserade på utrikesministeriet och kom med mina idéer om företag som skul-le vara de laktiga i olika projekt i utvecklings-länder. Men då var det ingen som lyssnade. Nu är det ju hur vanligt som helst.

Tvärvetenskapliga synvinklarLindeman återvände till Hanken och doktore-rar snart inom samma område som den första magisters avhandlingen. Samtidigt är hon an-svarig för Aalto-universitetets projekt i Dar es Salaam i Tanzania, och jobbar med innovat-ioner för att förbättra kvaliteten på livet för lokal befolkningen i fattiga områden.

– Projektet utförs av ekonomi-, ingenjör- och konststuderande, det är ett väldigt luk-rativt sam arbete med en bred grogrund för inno vationer. Vi får mera synvinklar, kom-pletta lösningar och vi lär oss att respektera varandra mer.

Samarbetet ger även möjligheten att inse vilka klyftor olika utbildningsinriktningar skapar mellan människor, anser Lindeman.

– Ens egen utbildningsidentitet blir ofta stark i stil med att ’jag är ekonom, du är in-genjör’ och så håller vi gärna isär de här kret-sarna och håller oss för oss själva. Men klyf-torna mellan de olika yrkes identiteterna är överdrivna. Vi är alla bara människor.

I Dar es Salaam är bland annat sop-hanteringen ett stort problem som medför sto-ra hälsorisker. Att bygga hus är också ett kost-samt projekt och boende förhållandena är ofta undermåliga.

– I husfrågan har vi exempelvis funderat på att bygga hus av plastflaskor fyllda med sand. Materialet finns gratis och med den tvär-vetenskapliga gruppen av studerande får vi det även att fungera i praktiken. Andra pro-jekt vi håller på med är exempelvis att utveck-la kvinnors mikroföretag, där vi kan hjälpa till med att skapa ett brand av deras egna produk-ter.

Den orättvisa fördelningen av naturresurser är även något som sätter vissa ramar för inno-vationerna.

– Största delen av jordens befolkning lever under fattigdomsgränsen och naturresurser-na kommer inte att räcka till alla. Det är väst-världen som använder största delen av alla naturresurser. Med innovationer på plats för-söker vi förbättra levnads förhållanden och ge ett människo värdigt liv till de mest utsatta så bra vi kan.

sara lindeman har tagit två magister­examina och doktorerar inom kort på Svenska handels högskolan. I samma veva håller hon också i trådarna för Aalto universitetets tvär­vetenskapliga projekt i Tanzania som ska lyfta människor ur fattigdom.

“I husfrågan har vi exempelvis funderat på att bygga hus av plastflaskor.”

18

CROSSING BOARDERS  fick sitt namn efter IDA ÖSTENS-SONS arbete inom skateboard kulturen och organisatio-nen fortsätter att jobba med konkreta metoder för att få fram jämställdhets perspektiv inom olika verksamhe-ter. Vd:n FRIDA KARLSON säger att problemet med jäm-ställdhetsarbetet ofta ligger i förverkligandet.

– Många företag och organisationer har lätt att bli peppade av jämställdhetsarbete och gör gärna visio-ner. Men att få visionerna till verklighet skapar pro-blem för många och så går jämställdhetsarbetet inte fram alls, säger Frida Karlson.

Karlson betonar lösningar istället för att bara dis-kutera problemen. Crossing Boarders strävar för att nå ett jämställt och inkluderande samhälle, de vill för-ändra maktstrukturer och se till att ickeprivilegierade grupper får ta mer plats i samhället.

–Vi har utgått från att jobba med frågor kring kön men jobbar också med normer kring bland annat et-nisk tillhörighet, ålder, funktionalitet, socioekono-misk bakgrund, könsidentitet och könsuttryck, reli-gion och sexuell läggning.

För att hjälpa företag och organisationer med jäm-ställdhetsarbetet har Crossing Boarders utvecklat åtta stegs modellen Jämställdhetseffekten. Modellen har åtta olika punkter som ska ge verksamheterna en tanke ställare på deras egna jämställdhetsarbete.

– Tillsammans med dem vi utbildar diskuterar vi exempelvis verksamhetens värdegrund. Då kan de fundera på hur tydlig deras värdegrund är och vad den egentligen bygger på. Ett annat exempel på Jämställdhets effekten är att fundera på hinder. Många företag och verksamheter marknadsför sig gärna med att säga att alla är välkomna, men det stämmer inte alltid i praktiken. Kan exempelvis en person i rullstol ta sig in i lokalen? Används ett språk som kan stänga någon ute för att det är för komplicerat eller kränkan-de?

De praktiska metoderna som Crossing Boarders

Konkreta metoder för jämställdhet och inkluderingtext EDIT LINDBLAD

Idén till den svenska jämställdhetsorganisationen Crossing Boarders föddes år 2006 då grundaren ida östensson på allvar ville satsa på skateboarding. Men när hon kom till den lokala skateboardföreningen fick hon höra att det inte finns tjejer som vill syssla med skateboard och antogs samtidigt vara någons flickvän. Det tog mindre än tre veckor för Östensson att samla ihop en grupp på över 30 tjejer som ville åka skateboard.

”Vi vill gärna få människor att fundera på saker som många tar för givet, som till exempel färgen

på de ’hudfärgade’ plåstren.”

Crossing Boarders vd Frida Karlson. Foto: Kristina Wicksell.

19

UTDRAG UR CROSSING BOARDERS

JÄMSTÄLLDHETSEFFEKTEN

VÄRDEGRUND ”Vilka värderingar och normer ska råda hos er? Vad betyder begreppen jämställdhet och inkludering i ert dagliga arbete? Har ni en gemensam syn på detta?

HINDER ”Finns det några möjliga hinder för att delta i er verksamhet?” Det kan till exempel handla om otillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, höga avgifter eller att språket som används inom organisationen är onödigt komplicerat.”

GEMENSKAP ”Hur jobbar ni för att skapa trygghet i gruppen och för att stärka gruppkänslan?”

FÖREBILDER ”Kan hen så kan jag!” Det är viktigt att det finns personer på samtliga nivåer i er organisation som alla ur era målgrupper kan identifiera sig med. Hur arbetar ni med förebilder för att nå och inkludera era underrepresenterade grupper?

RIKTADE SATSNINGAR ”En riktad satsning görs för att personer och grupper som är exkluderade från en verksamhet ska få en kanal och en väg in. Riktade satsningar är en metod för att nå målet, det vill säga att alla kan delta i verksamheten på lika villkor. Har ni några riktade satsningar i er verksamhet och har ni ett långsiktigt tänk kring det här?”

MARKNADSFÖRING ”En verksamhet som vill nå nya målgrupper måste tänka nytt och medvetet på alla plan. Så länge marknadsföringsin-satserna är oförändrade så är sannolikheten stor att verksamheten fortsätter att nå samma målgrupp som tidigare medan den missar andra. Vilka syns i er marknadsföring? I Vilka kanaler marknadsför ni er? Vilka riktar ni er till?”

SAMARBETE ” En verksamhet som lyckats bra med att nå den målgrupp som ni inte lyckats nå kan berika er verksamhet med kompetens, kontakter och inspiration. På samma sätt kan ni berika deras verksam-het genom att dela med er av era erfarenheter och ert kontaktnät. Här passar uttrycket ’ingen kan göra allt, men alla kan göra något bra. Vilka nya samarbeten kan ni ingå i som berikar ert arbete med jämställdhet och inkludering?”

LÅNGSIKTIGHET ”Att ha en röd tråd och att tänka långsiktigt kring arbetet med jämställdhet och inkludering är nödvändigt för att skapa hållbar förändring. Vi måste också arbeta med att förankra arbetet i hela organisationen, så att det inte enbart blir en fråga för de under-representerade grupperna.”

HELA JÄMSTÄLLDHETSEFFEKTEN KAN LÄSAS PÅ CROSSINGBOARDERS.SE

använder för att påbörja diskussioner finns även i nå-got så vardagligt som plåster. På kontorsbordet finns plåsterpaket som de låtit tillverka med texten ”Vilken färg är hudfärg?”

– Vi vill gärna få människor att fundera på saker som många tar för givet, som till exempel färgen på de ”hudfärgade” plåstren. Tydligt är att de är mer lika vissas hudfärg än andras och vad betyder då den ty-pen av ordval?

Långt till målCrossing Boarders står även bakom kampanjen Fatta till-sammans med musiknätverket Fem tastic. Kam panjen satte igång efter att tre killar som våld tagit en 15-årig

flicka med en glasflaska friades i Umeå tingsrätt den 14 maj 2013.

– Vi startade kampanjen eftersom vi ville föränd-ra synen på sex, våldtäkt och lagstiftning samt pra-ta om könsroller. En viktig aspekt i kampanjen har även varit att vidga fokus från våldtäktsoffret till att även omfatta förövaren. Vi tror att det krävs en an-nan typ av förebyggande arbete för att minska den typen av våld.

Fatta-kampanjen har fått mycket uppmärksamhet och fortsätter under året med kampanjen Fatta man som initiativtagarna gör tillsammans med organisa-tionen Män för jämställdhet. Projektet vill få fler män att engagera sig i frågor som berör sexuellt våld.

Hur ser det då ut med jämställdheten i dagens Sve-rige?

– Internationellt sätt ligger Sverige bra till på de flesta områden kopplat till jämställdhet. Men att vara bättre än andra i jämförelser betyder inte att något är perfekt eller tillräckligt bra.

Karlson påminner om att det svenska samhället fortfarande har viktiga brister när det kommer till sexuellt våld, lika lön och pension, uttag av föräldra-ledighet och tillgången till fritidsaktiviteter.

– Så det är inte läge att slappna av och tro att vi är vid målet. Dagen när Crossing Boarders kan avveck-la sig själv för att vi nått våra mål är fortfarande långt borta.

På wwoofande fot i Frankrike

Fyra till sex timmar arbete om dagen mot gratis mat och boende. Wwoofing, volontärarbete på ekologiska farmer, är ett billigt, miljövänligt och unikt sätt att bekanta sig med nya kulturer. Wwoofing existerar över hela världen och innefattar allt från hästgårdar och getfarmer till vin-odlingar och bed and breakfasts. Studentbladets medarbetare Heidi Hendersson reste till Kor-

sika i Frankrike för att röja upp en gammal släktfarm och slipa på skolfranskan.

text HEIDI HENDERSSON

foto MADELEN HOLMSTRÖM

22

VI BEFINNER OSS MITT UTE på den korsikanska lands-bygden. Efter flyg, båt och buss tas vi trötta emot av AUDE RAFFIN, en färgsprakande rödhårig korsi-kanska som talar engelska med en charmig, fransk dialekt. ”Först måste vi åka och handla!”, utropar hon när vi tryckt in alla väskor i hennes lilla sil-verfärgade Fiat. En shoppingtur – och många ba-guetter och ostar senare - bokstavligen skumpar vi över Korsikas sandiga vägar mot vårt nya till-fälliga hem och arbetsplats. Gömt inne i en liten skogsdunge, omringat av vida, gröna fält och be-tande djur ligger Audes farm. En familjegård som stått övergiven i tio år, men som Aude och hen-nes partner bestämt sig för att rusta upp. Vi möts vid bildörren av ett tiotal blöta nosar och viftande svansar. Aude tar hand om övergivna hundar och samarbetar med en djurskyddsförening på Korsika som sedan adopterar bort dem.

– Den där hittade vi i en soptunna, säger hon och pekar på en liten, svartvit, kvick hund som kräver vår omedelbara uppmärksamhet.

– Och den här hade ägaren fört ut till skogen för att skjutas, säger hon och hälsar på en äldre hund som kommer sakta lunkande mot oss.

Många under samma takVi för väskorna till vårt boende, en husvagn på gården, och presenteras sedan för de som bor på gården. Audes farm visar sig vara mer av ett kol-lektiv än en vanlig bondgård. På plats finns redan tre andra wwoofare, i garaget bor två vänner till Aude och inne i huset bor ytterligare två. Boen-det är spartanskt, men stämningen familjär och gemytlig. Till middagen dukas det upp med bröd, sallad, pasta, sås och vin. Runt bordet sitter ett tiotal människor och det pratas både franska och engelska hejvilt. Trippande runt bordet går lam-met MERKO i väntan på sin kvällsmjölk och någ-ra katter väntar ivrigt på att få slicka tallrikarna rena i köket. Efter några stela trevanden till häls-ningar på franska börjar samtalet så småningom flyta på. Sakta men säkert stiftar vi bekantskap med sällskapet som vi kommer tillbringa de när-maste dagarna med. Solen går ner utanför de fran-ska fönstren med de slitna träluckorna och första wwoofing-dagen går mot sitt slut.

Livet på en farmDagen därpå blir vi instruerade i hur livet på gården går till. Eftersom farmen stått övergiven i många år är det mest röjningsarbete bland de gamla vin- och fruktgårdarna samt städning som står på arbets-schemat. Vi förväntas bara arbeta några timmar på förmiddagen och resten av tiden får vi göra vad vi vill. Aude tar med oss på rundturer i den lilla byn, presenterar oss för vänner och bekanta och visar oss det korsikanska nattlivet. Vi leker med hun-darna, hjälper till med disken, övar på vår franska och går på långa promenader.

PHIL RACKLEY, en av de andra wwoofarna, har varit på farmen i två veckor. Han har volontärar-betat på sammanlagt tolv gårdar, varav tre på Kor-sika. Han berättar att ingen farm är den andra lik och att man måste vara väldigt öppen när man landar på ett nytt ställe.

– Jag har haft så många underbara, men också mindre trevliga upplevelser.

Han har bland annat plockat saffron i södra Frankrike, planterat grödor i Dijon, grävt diken på vingårdar på Korsika och jobbat på en getfarm i Pyrennéerna.

– När jag jobbade på getfarmen var vi väldigt långt från civilisationen. Vi hade inga mekaniska verktyg och familjen slaktade getterna för hand. Jag gick två och en halv vecka utan att duscha mig, säger han och skrattar samtidigt som han rufsar sig i det yviga skägget.

Phil kommer från England och det var också där wwoofing fick sin start på 70-talet.

Till en början kallades det för ”Working Week-ends On Organic Farms”. Men efter ett par år upp-daterades namnet till ”Willing Workers”.

Willing Workers spreds sedan till andra länder och utvecklades till det globala nätverk som det är i dag.

”Vackert och ögonöppnande”Phil började själv sin wwoofing i Kanada, men har se-dan dess hållit sig i Frankrike.

– Jag gillar Frankrike och speciellt den franska matkulturen. Jag älskar bröd, mjölk och ost. Men jag hoppas kunna wwoofa i England någon gång!

För honom har volontärarbetet varit ett sätt att vidga sina vyer och bekanta sig med ekologisk od-ling, och stifta nya bekantskaper.

– Wwoofing är vackert och ögonöppnande. Jag har lärt mig mycket om ekologiskt jordbruk, men också om kommunikation med andra. Jag har även bekan-tat mig med olika sätt att leva och träffat många fina människor. För att inte tala om all otrolig mat jag ätit!

”Vi hade inga meka niska verktyg och fa miljen slaktade getter na för hand. Jag gick två och en halv vecka utan att duscha mig.”

PÅ FARMENS ÄNGAR GÅR RIDSKOLEHÄSTAR PÅ BETE.

23

HA KLART FÖR DIG vilket land du vill besöka och vad du vill göra. Sök enligt dessa kriterier.

TÄNK I SÄSONGER! Vilka grödor/djur är du intresserad av, vad vill du veta mer om, vad vill du jobba med?

BERED DIG på att spendera många timmar på wwofing-hemsidan för att hitta lämpliga farmer. Bara i Frankrike finns det hundra-tals verksamheter att välja mellan.

OM MÖJLIGT, kolla gärna bilder och besök wwoof-värdarnas hemsidor, för att skapa dig en bild av arbetet och livet på gården.

DET ÄR VANLIGT att gårdarna inte svarar på mail. Om det finns någon farm

du verkligen fastnar för kan det löna sig att ringa dem.

WWOOF-VÄRDARNA får många förfråg-ningar, så var gärna ute i god tid.

DET ÄR VANLIGT att wwoofare åker till flera farmer, det gäller bara att planera in vistelserna efter varandra.

TROTS ATT WWOOFING ÄR ”GRATIS”, kan transport och andra mindre kostnader snabbt bli mer än man tror. Ha alltså en buffert för oväntade utgifter.

OM DU BEHÖVER ta dig fram billigt mellan olika farmer kan du använda dig av Blabla-car, en hemsida för car-pooling. Blabla-car finns i hela Europa och användarna måste

registrera sig på hemsidan innan man kan använda sig av deras tjänster.

KOM IHÅG att det handlar om volontärar-bete, det är inte en billig semester!

DU SKA INTE BEHÖVA betala för mat och boende och värden ska inte heller förvänta sig detta. Men om värden vill ta med dig på aktiviteter utanför gården, får du ofta betala ur egen ficka.

KOMMUNIKATION ÄR A OCH O. Fråga din wwoof-värd vad de förväntar sig av dig och om något känns oklart, var inte rädd för att fråga! Din vistelse blir mycket trevligare om du känner dig bekväm!

WWW.WWOOF.NET

TIPS FÖR NYBÖRJAR-WWOOFAREN!

AUDE RAFFIN HAR STÅTT VÄRD FÖR ETT TIOTAL WWOOFERS GENOM ÅREN. HEMMA PÅ GÅRDEN TAR HON HAND OM ÖVERGIVNA HUNDAR SOM SEDAN ADOPTERAS TILL NYA HEM.

24

B R E V E T H E M

Jordskalv och varma vindarDEN SJÄLVDESTRUKTIVA STADEN. Så vacker men sam-tidigt så ful och smutsig. Staden som aldrig sover. Bohemernas och konstnärernas mecka. För att bo här, ett sunt liv, krävs en näve självdisciplin och starka principer. Har man det är chilenska Valpa-raiso optimalt, fyllt av färg, brustna drömmar, nya drömmar och stark vilja. Här ger man inte upp i för-sta taget. Och skiter något på sig tar man det med en nypa salt. Eller en billig öl.

ÄR YRVAKEN och sträcker mig efter vattenglaset jag lade på golvet kvällen innan. Glaskanten nuddar mina läppar och jag öppnar tröttsamt mina ögon. Där sprattlar självaste hörnspindeln och önskar mig godmorgon med sitt dödliga gift. Nej tack, herr spindel. Inte idag.

MEN FÖR DET MESTA är det måsarna som väcker mig med sitt skratt där de svävar över de gamla hus-taken. Även de enorma lastfartygen från hamnen som lastar på och av, ja, vad det nu sen må vara. Tu-tar till lite emellanåt. ”Dags att stiga upp señorita!”, ropar de med sina mörka basröster. Ibland vill även jordplattorna säga sitt, men de har ingen speciell tid tabell. De kan ruska till hela staden klockan två på natten om de så vill.

JAG BLEV INTE FÖRÄLSKAD  i Chile första gången jag var här. Inte heller andra. Tredje gången hände dock något. Nu är jag här för fjärde gången. Det be-hövs tåla mod och tid för att verkligen förstå och bli en del av ett land och en kultur. Tacka vet jag slum-pen att det blev Chile. Jag kom hit för första gång-en som en vilsen tonåring, blev dumpad i en liten stad vid Anderna. Hamnade i en katolsk flicksko-la där nunnorna skötte sexualundervisningen (inte så konstigt att tre av mina klasskamrater blev gra-vida under året) och där skoluniform var obligato-risk. Kunde inte spanska, och ännu mindre chilen-ska, som är ett språk för sig med allt sitt slang. ”Jag är hungrig”. Det kunde jag säga. Viktigt med mat, tänkte jag innan jag flög iväg.

IDAG, SNART SEX ÅR SENARE,  går jag ner för kullen för att inhandla grönsaker och frukt hos de loka-la för säljarna. Dagligen utsätts kvinnorna här för kommen tarer av män som antyder något om deras ut seende. Ibland är det olika läten, smackar till och ”kss kss” som om man vore en katt. Eller ännu vär-re, en bit kött. Att dessa män tar sig rätten att ver-balt trakassera en på gatan, är otroligt frustrerande. För att inte bli förnedrad av deras makttagande har tiden här lärt mig vad man kan svara tillbaka. ”Y tu hermana?”, ”Och din syster?”. Det blir som en ör-fil på deras kind och de förblir tysta. För så skulle de inte säga till sin syster. Tiden här ger en skinn på näsan och jag känner hur latinokvinnan inom mig hurrar och applåderar.

DET SÄGS ATT KVINNORNA  i Valpo (som staden kall-las) har snygga och starka ben. Det stämmer. Sta-den består av 42 kullar, alla med ett eget namn. Bara för att gå handla mat får du en rejäl träning då

du går ner och upp för kullerstensgatorna med de graffiti målade husen. Väl framme på torget möts jag av dofter av koriander, fisk och melon. Jag in hadlar veckans mat för (beroende på försäljaren) ”dos luca”, d.v.s. tre euro. Försäljaren med det rynkiga och väderbitna ansiktet, men ack så hjärtliga leen-det, hjälper mig packa varorna i ryggsäcken. Med den tunga bördan på ryggen bestämmer jag mig för att skippa uppförsbacken hem. Det finns nämligen ett annat alternativ. Hissen. Valpo är fylld av hissar från 1800-talet som tar en upp till de olika kullar-na. Gamla och skrangliga. Tanken att detta kanske blir mitt sista åk passerar mitt huvud varendaste en gång. Men de är så otroligt charmiga.

EN AV STADENS MÅNGA ÖVERVAKARE, gatu hundarna, följer mig lojalt till dörren. Hur jag än vill krama om honom så låter jag bli. Loppbett är allt för job-bigt. Dags att lägga sig, min sköna säng väntar på mig. Det gör någon annan med. Under täcket

överraskar två alltför välbekanta vänner mig. Herr och fru hörnspindel vill denna gång önska mig godnatt med sitt dödliga gift. Nej. Inte idag hel-ler, säger jag och smäller till dem med min sko. De är snabba som fan och den ena slinker under säng-en. Trots vetskapen om den lilla jäveln somnar jag bums. Valpo har en tendens att utmatta en.

DET FINNS EN FRÅGA som värmer mitt hjärta på sam-ma sätt en nybakad kanelbulle en kall och mörk vinter kväll. ”Eres chilena sierto?”. ”Du är chilena-re inte sant?”. ”Ja”, brukar jag svara. Känner mig stolt och rörd. Jag vill inte vara utlänningen längre, från ett fjärran ”Aaahaa Finland, just det, det är väl ganska kallt där?”. Jag känner mig kanske inte all-tid chilensk, men väldigt bekväm och lycklig här. Vad det är som egentligen ger mig denna känsla vet jag inte. Men det är aldrig fel med billig öl och skrangliga hissar.

ISABELLA LINDBLOM

“Jag vill inte vara utlänningen längre, från ett fjärran ’Aaahaa Finland, just det, det är väl ganska kallt där?’”

ILLUSTRATION: ALEXANDRA WESTERBACK.

Har ni sett?

Studentbladet har nya webbsidor!

stbl.fifacebook.com/studentbladet twitter.com/studentbladet

26

DET ÄR I EN STOR AULA  i ett av Bulevardens många affärs höghus som jag tas emot av RASMUS RITA-MÄKI, entre prenören och ekonomistuderanden jag bestämt träff med. Vi åker upp till tredje våningen med hissen, och Ritamäki leder mig till ett mötes-rum. Jag blickar snabbt över ett rum med en hand-full människor som jobbar fokuserat vid sina datorer. Klockan är nästan sex på kvällen, men här jobbas det flitigt. Vi går in i mötesrummet.

Ritamäki mottog Anders Wall-stipendiet på 125 000 SEK (ca 14 000 euro) den 10 mars under ut delningen i konserthuset Musikaliska i Stock-holm. Anders Walls Stiftelse delar årligen ut sti-pendier till unga begåvningar inom områdena natur vetenskaplig forskning, ung företagsamhet, landsbygdsutveckling, internationella studier samt musik.

– Det var en fantastisk upplevelse! 550 gäs-ter var samlade och bland dem några kunglighe-ter, säger Ritamäki. Jag fick träffa de andra elva stipendie mottagarna och ANDERS WALL själv. An-ders, som är 83 år gammal, har gjort karriär både som finansman och entreprenör. Han har job-bat upp sig från en anspråkslös bakgrund till att vara en av de mest respekterade affärsmännen i

Sverige, men som de flesta entreprenörer har han också haft ett antal hårda motgångar. Trots dessa är han en väldigt positiv man som verkligen brin-ner för vad han gör.

Egenföretagande innebär frihetRitamäki fick stipendiet för internationella studier främst på grund av att han dels varit mycket aktiv inom studentkåren och dessutom grundat företag. I dag är han aktiv inom två företag, vilka han grun-dat tillsammans med några vänner. Shotti.fi im-porterar och återförsäljer barutrustning. Det andra före taget, som befinner sig i ett tidigt skede, vill han ännu hålla tyst om.

Under intervjuns gång blir det klart att Ritamäki trivs som företagare.

– Det finns en otrolig frihet i att jobba för sig själv. Motivationen för att faktiskt göra sitt bästa är stark och man är själv ansvarig för både fram-gångar och misslyckanden.

Mera företagsamhet i FinlandEnligt Statistikcentralen fanns det i Finland 322 183 företag vid utgången av 2012. Subtraheras jord bruket, skogsbruket och fiskenäringen sjunker

siffran till 266 909. Av dessa är den stora majorite-ten, 248 998 eller 93,3 procent, företag med fär-re än 10 anställda. Global Entrepreneurship Moni-tor (GEM) gör årliga rapporter om entreprenörskap och företagar viljan i världen. USA, Singapore, Ne-derländerna och Storbritannien toppar de rika innovationsdrivna ekonomiernas (nationer som satsar exempelvis på tjänsteproduktion) lista. I listan kommer Finland på plats 15 av 24, strax ef-ter Sverige. I Zambia, som är en faktordriven eko-nomi (fokuserar starkt på jordbruk), livnär sig 42 procent av den vuxna befolkningen mellan 18 och 64 år som företagare. Rapporten visar ett samband mellan företagarvilja och rädsla för att misslyckas. Ritamäki håller med om att företag samheten i Fin-land borde öka.

– Det behövs absolut fler nya företag. Vi fin-ländare är rädda för att misslyckas, men jag tror att vi kommer att se en förändring här. Yngre människor vågar ta fler risker, vågar misslyckas. Jag har själv misslyckats otroligt många gånger och gör det mer eller mindre hela tiden, men det hör till. Min kompis skickade mig just ett bra ci-tat, som fångar kärnan i det hela: ”The winner of a German entrepreneurship award was asked about

Om att våga ta riskertext ROBIN FORSBERG

foto JULIUS VON WRIGHT

För att lyckas får man inte vara rädd för att misslyckas. Det säger Rasmus Rita mäki, mottagare av Anders Wall­ stipendiet, och efterlyser mer praktisk handledning på handelshögskolorna för att motivera studerande till entre­prenörskap.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen på dator, tidningsappar för pekplatta och smarttelefon, HBL+ för pekplatta samt KSF Medias elektroniska textarkiv.

STUDERANDE, LÄS STUDERANDE, LÄS

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt

Hufvudstadsbladet,

Borgåbladet och

”Success is based on good decisions; good decisions are based on experience; experience is based on failures.”

his success. The answer was: Success is based on good decisions; good decisions are based on expe-rience; experience is based on failures.”

Handelshögskolorna kunde hjälpaHandelshögskolor i Finland erbjuder idag ut bildning i entreprenörskap. Till exempel vid Hanken i Helsing-fors ordnas en kurs var studerandena får leda ett före-tag. Utöver studierna finns det klubbar för intresse-rade av företagande, såsom Aalto Entre preneur ship Society och Hanken Entre preneurship Society. Rita-mäki tror ändå att handelshögskolorna kan hjälpa studerande ytterligare på traven till att bli entrepre-nörer.

– Högskolorna sitter på en stor mängd teore-tisk kunskap, men jag skulle vilja se mera prak-tisk hjälp. Jag vill minnas att handelshögskolan i Stockholm har små arbetsrum reserverade för nya startups. Det finns också bred kompetens inom högskolorna som garanterat kunde utnyttjas ef-fektivare av ny startade företag. En idé kunde vara att högskolan skulle grunda en venturkapitalfond i mikroformat som skulle investera i studenters idéer, säger Ritamäki.

28

I den traditionella ölorienteringen Ylonz får både kvinnor och män tävla blandat i de olika klasserna - herrklassen, damklassen och cigarrskrået. Ändå dricker herrklassen endast öl medan damklassen får välja mellan lonkero, cider eller öl. Strävar teknologerna att bevara alkoholhaltiga stereotyper?

STBL snackade med Julia ”Julle” Pettersson Hakava, en av Ylonz arrangörer. Förutom Petterson Hakava är Charlotta Myrberg och Julia Wiikeri, fjolårets bästa TF-lag med och ordnar evenemanget.

Varför får herrklassen inte dricka annat än öl?

– Sedan början har Ylonz varit en ölorientering. Och öl är ju kul. Vi ser det mera som att vi erbju-der en möjlighet för öldrickare att njuta av öl till-sammans.

Men varför ska just herrklassen dricka bara öl? Oftast förknippar man ju kanske öl med manlighet?

– I herrklassen dricker man bara portioner av halvliters stop med öl, vilket vi gärna hållit kvar då hela Ylonz startat från att ha varit en öloriente-ring. I damklassen dricker man portioner av minst 0,33 l cider, lonkero, mellanöl eller starköl. Av vil-ket kön du är i samband med vilken dryck du fö-redrar har ingen skillnad för oss.

Var ligger logiken i att döpa klasserna herr och dam? Speciellt om båda könen får delta i båda grupperna?

– Typ alla elitidrottstävlingar är delade i herr- och damklasser. Till skillnad från andra idrotts-tävlingar, stöder Ylonz fullt samarbete mellan och inom alla kön.

Men om det inte är skillnad på kön, varför heter klasserna dam- och herr? Varför inte öl- och mixed till exempel?

– Som sagt, typ alla elitidrottstävlingar är de-lade i herr- och damklasser. Ylonz om någonting är en toppidrott.

Tycker ni inte att klasserna är ganska stereotypa och hetero normativa (män

dricker öl och kvinnor cider)?– I damklassen får man ju dricka cider, lonkero,

mellanöl eller starköl.

Har ni funderat på att döpa om klasserna?

– Nej, på sista tiden har vi funderat på att ordna ett roligt Ylonz.

Hur ser könsfördelningen ut?– Vi kollar inte könen på de som anmäler sig

till Ylonz - vilken klass de än anmäler sig till. Det skulle vara ganska onödigt (och ganska kränkan-de), då vi inte gör någonting med den informatio-nen. Därmed har vi inte heller koll på könsfördel-ningen.

Ylonz ordnas den 5.4 runtom i Helsingfors. Efterfest på TF i Otnäs.

I KORTHET

Slut på fysisk teater vid NoviaLinjen för Fysisk teater vid Novias scen kons t-utbildning i Vasa läggs ner. Den sista gruppen blir utexaminerad i maj.

Tidigare har Yrkeshögskolan Novias utbildningsprogram för Scenkonst bestått av två olika inriktningar: Drama och teater och Fysisk teater. Då har Fysisk teater tagit in nya studerande vart fjärde år, så att en grupp i taget gjort sina fyraåriga studier. Övriga år har studerande antagits till Drama och teater, som i fortsättningen kommer att vara den enda inriktningen.

Fysisk teater skulle ha tagit in en ny grupp nästa år, med antagning våren 2015.

För att protestera mot nedläggningen grundades bland annat Facebookgruppen Rädda Fysiska, som under vintern samlat drygt 160 medlemmar. Beslutet står dock fast.

I nästa nummer kommer Studentbladet att ta pulsen på vad nedläggningen av Novias linje för Fysisk teater innebär för teaterfältet.

Konstfestival i Vasa och Jakobstad i maj

Konststuderande i Österbotten ordnar konst-festivalen Artopus i Jakobstad och Vasa den 27 till 29 maj. Festivalen ska samla olika konstformer; bildkonst, scenkonst, musik, grafisk design och fotokonst under samma tak. ”Syftet med projektet är att uppleva konst och kulturens mångfald. Festivalen är även en stor möjlighet för konstintresserade att knyta nya kontakter”, skriver arrangörerna på webbplatsen. Flera internationella artister är redan bekräftade för festivalen.

Om du själv vill bidra med egen konst, så kan du kontakta arrangörerna. Mer info på www.artopusfestival.com.

Enkät om svenskan vid Helsingfors universitetEnheten för svenska ärenden vid Helsingfors universitet ska utreda vad svenskspråkiga studerande anser om undervisningen. Jämfört med tidigare års studentpaneler, så är årets enkät mer omfattande och innehåller frågor om kurser, innehåll och tenter. Enkäten skickas ut till universitetets svenska studerande i månadsskiftet mars-april.

Herrarna dricker öl, damerna får väljatext CHRISTINA PARVIAINEN

Julia Pettersson Hakava, Julia Wiikeri och Charlotta Myrberg under Ylonz 2013.

Inför vårterminen 1953 protesterade assistenter och amanuenser vid univers-iteten mot orättvisa löner. Ett löfte från regeringens sida om att utreda ärendet räckte inte och ett hundratal assistenter avgick i protest mot konkreta åtgärder. Till artikeln i nummer 1/1953 av Studentbladet – Den aboensiske forskaren tecknade TOVE JANSSON denna illustration. Notera lilla Mumin som går i spetsen av demonstrationståget. I år har det gått 100 år sedan Jansson föddes.

A R T I ST E N

Inte vilsen i Stockholm

text EDIT LINDBLAD

illustration EMMA NELLÅKER

frida andersson sitter i ett café på Södermalm i Stockholm. Det är ett litet café med gyllengula vintage möbler och utsikt över de nysopade gatorna i en stad fylld av vårljus och husfasader med ännu otvättade fönster. Här trivs hon.

32

A R T I ST E N

”När jag skriver låtar på engelska så har inte varje ord så hemskt mycket betydelse, men när jag skriver på mitt modersmål så väger alla ord plötsligt åtta ton.”

örsta gången som FRIDA ANDERS-SON flyttade till Stockholm hade

hon just slutat gymnasiet och bestämde sig för att spara ihop pengar och gå en singer-

songwriter utbildning på konstskolan Kultura-ma. Efter utbildningen flyttade hon tillbaka till

Finland och började studera ljudteknik på Arcada i Helsingfors. Men staden kändes inte rätt.

– Helsingfors är en vacker stad, men jag tror inte att staden passar för alla. Jag längtade tillbaka till Stockholmsatmosfären, det är svårt att beskriva ex-akt vad den är, men den är mer öppen och mer till-mötesgående än atmosfären i Helsingfors.

Andersson är från Ekenäs och hon säger att det all-tid kommer att vara hem för henne.

– Eller Ekenäs är ”hemma-hemma” för mig, med mitt gamla flickrum och så. Men Stockholm är sta-den jag vill bo i och som nu har blivit mitt hem, mitt vuxenhem.

MUSIKKRETSARNA I SVERIGE  var även något som lockade Andersson att flytta över till andra sidan sjön. Hon säger att singer-songwriterkretsarna är re-lativt små i Finland och Helsingfors och att det kän-des självklart att flytta tillbaka till sin gamla studie-stad.

– I Stockholm blir det ett större sammanhang med att vara singer-songwriter. Men vi konkurrerar inte med varandra, utan puffar varandra framåt och hjäl-per till. Vi umgås med varandra, dricker en kopp kaf-fe eller går på musikklubbar tillsammans.

Anderssons senaste, helt svenskspråkiga album, Håll mig hårt släpptes ut både i Finland och Sveri-ge och låten ”Vilsen i Stockholm” har spelats flitigt i båda länderna. Att vara en finlandssvensk artist i Sverige kan även föra med sig vissa fördelar.

– Jag hoppas att jag skiljer mig från mängden, jag kör hårt på finlandssvenskan här i alla fall. Det fin-landssvenska uttalet hörs inte i varje låt som spelas på radion här.

TIDIGARE HAR ANDERSSON gett ut album på engelska. Att göra en hel skiva på sitt eget modersmål är inget som var klart från första början.

– Jag tänkte först göra en EP, en kortare skiva, men när jag väl började skriva mina låtar så fyllde de ut ett helt album. När jag skriver låtar på engelska så har inte varje ord så hemskt mycket betydelse, men när jag skriver på mitt modersmål så väger alla ord plöts-ligt åtta ton. Det blir så nära.

Som exempel nämner hon bakgrundsmusiken på

caféer. Om låtarna är på engelska kan en lätt låta musiken hållas som bakgrundsmusik, men när mu-siken sjungs på svenska går den inte att ignorera ef-tersom det egna modersmålet har en så stor inverkan på allt. Det går inte att hålla på distans.

DET HAR GÅTT SEX ÅR sedan Andersson studerade på Kulturama och mycket har förändrats sedan dess. För en tid sedan pratade hon på sin gamla skola om sin studietid och nuvarande karriär för studerande-na där.

– Jag blev nästan lite ställd när jag satt där på min gamla skola och berättade om mitt yrke nu. Jag insåg hur mycket allt har gått framåt. Emellanåt märker en inte alls det som finns omkring en, hur bra det än går så blundar vi även för våra egna framgångar.

SOM ARTIST ÄR ANDERSSON även egenföretagare och sin egen chef. Rutiner har blivit mycket viktiga för henne i och med att hon själv har hand om sitt yrke och tider.

– Jag stiger upp tidigt fast jag inte har någon pre-cis tidtabell nerskriven för varje dag. Bara för att jag själv kan bestämma mina tidtabeller betyder ju inte att jag inte skulle behöva strukturer i mitt jobb. Och att jobba med musik på heltid är det som gäller när jag är singer-songwriter, därför är egenföretagandet det bästa alternativet för mig.

Kreativiteten är inte något som kommer på be-ställning. Hon berättar om hur hon efter att ha släppt ut ett album ofta blir tom på idéer för en lång stund.

– Det kan vara att det går ett halvt år innan jag kommer igång igen. Jag har satsat så mycket på att få skivan klar och efter den processen så blir jag ju utmattad. Men de kommer tillbaka, texterna, musi-ken.

POP UP ART HOUSE

– utmanar förhållandet mellan artist och publik

ÁGNES KASZÁS OCH RIIKKA WALLIN INGÅR IPOP UP ART HOUSES KONSTNÄRLIGA TEAM.

35

I vår är det den tredje gången Pop Up Art House slår upp dörrarna i Helsingfors. Under en månads tid är det späckat med evenemang. Allt från teater till bildkonst kan man hitta när man besöker loka-len som de själva beskriver som ”Det queerfemi-nistiska vardagsrummet och baren mitt i Helsing-fors”. Men vem är det som står bakom hela kalaset och varifrån kommer idén?

ÁGNES KASZÁS flyttade till Helsingfors för fyra år sedan och började då söka efter ett ställe där man kunde uppleva all sorts kultur och sitta ner och umgås på samma gång.

– I Ungern finns det barer där de hade allt från pjäser, konstutställningar, konserter till andra kulturella evenemang under ett och samma tak. Där man kan umgås och uppleva konst. Jag kunde inte hitta något sådant i Helsingfors.

Det var så Àgnes kom i kontakt med den femi-nistiska teatergruppen Blaue Frau. De sökte båda efter något liknande och ville ha ett ställe där de kunde visa sina föreställningar men också ge an-dra möjligheten att uppträda. Och på den vägen är de. Tillsammans bjöd de in konstnärer med oli-ka bakgrunder till sitt artistiska team och i år kom RIIKKA WALLIN med i bilden. I teamet finns allt från musiker till filmmakare, bildkonstnärer och skådespelare. Lite av varje helt enkelt.

Artisten och publiken förenasPop Up Art House huserar vid Diana-scenen på Skillnadsgatan 7 och är en blandning av en konst-utställning, en bar, en scen för gästspel och ett vardagsrum. Feminismen står dem varmt om hjär-tat och alla är välkomna – ingen skillnad om man är hipster, feminist eller rockare. Målet är att få så många olika människor och grupper som möjligt att umgås, diskutera och komma tillsammans i en härlig omgivning.

Temat ”kommunikation” genomsyrar vårens program på Pop Up Art House. Tanken är att ut-mana relationen mellan artisten och publiken. I år kommer flera av programmen att vara utfor-made så att publiken kommer att delta. I Kuriton

Companys föreställning Half Way There kan till ex-empel publiken sjunga karaoke som sen kommer att användas i pjäsen. På gästscenen kommer det att finnas en hel del olika program för alla. Och dessutom finns det biljetter till studiepris. Riikka berättar att evenemangen varierar och går på flera språk. Det finns både mer allvarliga och komiska föreställningar.

– Having A Blonde Moment är den enda föreställ-ningen som är helt på svenska och är något mel-lan en monolog och en rockkonsert. En av sång-erna i föreställningen är baserad på blondinskämt. Det är väldigt roligt!

Omväxlande barBaren är en stor del av Pop Up Art House. Alla eve-nemang i baren är alltid gratis och där kan man hänga, umgås eller delta i de olika evenemang-en som ordnas. Planen är också att göra dialogen mellan barpersonalen och kunderna mer färgglad – något som planeras av studerande från yrkes-högskolan Haaga-Helias linje Experience Mana-gement. Utseendet i baren är något som är väldigt utmärkande för Pop Up Art House. För varje gång ändras utseendet på baren och i vår har de valt att använda sig av återvunnet material.

Vad kommer att hända i framtiden då? Kommer Pop Up Art House att fortsätta? En del av charmen i konceptet är att det artistiska teamet har satsat på att inte planera så långt i framtiden utan hellre köra på mottot go with the flow, att se hur det ut-vecklas och vad framtiden har att ge.

– Genom att ha allt öppet så finns det större möjlighet att utvecklas. Det är ett säkert sätt att experimentera och se vad man kan göra, säger Riikka.

Pop Up Art House finns på Dianas-scenen på Skillnads gatan 7 i Helsingfors och är öppet från 16:e

april till 17:e maj. Besök www.blauefrau.com för mer information.

Nu är det dags igen! Den 16 april slår Pop Up Art House upp dörrarna igen för ännu en månad med teater, musik, konst och kulturevenemang. Vi träffade producenten Riikka Wal­lin och skådespelerskan Ágnes Kaszás som är en del av det artistiska teamet för att prata om tanken bakom Pop Up Art House och vårens evenemang.

text JENNA VIERINEN

foto EMILIA NYBERG

”En av sångerna i föreställningen är baserad på blondinskämt. Det är väldigt roligt!”

having a blonde moment

Foto: Jesper Papmehl-Dufay

36

Att gilla Woody Allens filmer är inte att gilla Woody Allen

N är DYLAN FARROWS kolumn publi-cerades i New York Times i februari fick jag dåligt samvete. Farrow, re-gissören WOODY ALLENS adoptiv-

dotter, upprepade i kolumnen anklagelser om Al-lens sexuella övergrepp mot henne när hon var sju år gammal. Det är riktigt obehaglig läsning, särskilt ef-tersom hon skriver att vi, publiken, har blundat för det skedda och därmed är implicit skyldiga.

Som den vita medelklasshipstern jag är har jag sett rätt många av Woody Allens filmer. Jag har gjort det trots att jag vuxit upp med en mamma som vägrat se hans filmer på grund av anklagel-serna ovan och det faktum att han gifte sig med sin före detta partners adoptivdotter. Länge lät jag bli, men sedan förfördes jag av vänner, kriti-ker och min egen svaghet för bra filmer. För trots svackan på 2000-talet gör han ju bra filmer. Eller?

Är det okej att gilla konst som gjorts av dåliga människor? Eller omvänt, är det okej att låta sin upplevelse påverkas av det man vet om konstnä-ren? Farrowaffären fick mig att fundera på länken mellan konstnär och konstverk. På grund av boj-kotten i min familj har jag alltid tyckt att Woody Allen är en rätt så obehaglig person, och det har påverkat mitt tittande. Särskilt med honom är länken mellan skapare och produkt så klar: han regisserar, skriver, producerar och spelar i de flesta av filmerna. Jag tror inte någon konst-när är helt separerad från sitt konstverk, minst av allt Allen.

D et vore ändå idiotiskt – och uppenbarligen felaktigt – att påstå att dåliga människor

inte kunde producera bra konst. Woo-dy Allen är kanske ingen stor konst-när, men historien kryllar av minst sagt osympatiska typer som var det.

RICHARD WAGNER, en antisemit, är kanske det kän-daste exemplet.

Frågan om dåliga personer kan producera bra konst är egentligen felaktigt formulerad eftersom frågan vad som är bra och dåligt är olika beträf-fande konst och människor. Frågan om en person är god eller ond handlar om moral, medan frågan om konst är bra eller dålig handlar om estetik (i konstfilosofisk bemärkelse). Konstens kvalitet kan visserligen också analyseras ur ett moraliskt perspektiv, men det tar inte ifrån dess estetiska värde.

Någonstans kan jag bli irriterad på att filmerna, böckerna, musiken så sällan får tala för sig själv. Diskussionen över BEYONCEs feminism, till exem-pel, vore intressantare om den fokuserade mer på hennes musik och mindre på vad hon har på sig. Nu vet jag inte om jag skulle kalla Beyonces musik konst, men jag tycker det är både intressant och beklagligt att vi så ofta fokuserar på konstnären framom konsten. Enligt författaren MARTIN AMIS är det evig mänsklig vulgaritet att vara mer in-tresserad av författaren än texten. I dagens värld då personkulterna växer och konsten kommersi-aliseras är det svårt att se oss motbevisa honom.

A tt Woody Allen har regisserat en del riktigt, riktigt bra filmer urskuldar inte det han är beskylld för. Men att han är ett creep och att Hannah and her

sisters är ett mästerverk kan båda vara sanna påstå-enden. Vi ska kunna hylla konsten utan att hylla per-sonen bakom den. Personligen kan jag ändå låta bli att se Allens framtida alster. Uppriktigt sagt har ing-en av hans filmer på de senaste 20 åren ens kommit nära Hannah and her sisters.

Ska ni nu gå och se den? Det får ni själva avgöra.

SARA SUNDMAN är journalist, filmentusiast och besitter

inte en examen i konstvetenskap

Illustration: JOSEPHINE MICKELSSON

37

GAME OF THRONES   handlar om sju nobla familjer som slåss om makten i det medeltida fantasi landet West eros. Tv-serien, som redan gått på HBO i tre sä-songer, baserar sig på bokserien Sagan om is och eld av GEORGE R.R. MARTIN. Den är en av kanalens mest sedda serier någonsin med över 13 miljoner tittare i genomsnitt – bara i USA. I de andra länderna där serien sänds är tittarsiffrorna också imponerande och Game of Thrones är just nu ett av väldens störs-ta fenomenen inom popkultur. Den fjärde säsong-en börjar den sjunde april (på HBO Nordic) och jag kunde inte vara mer förväntansfull.

SÅ VAD ÄR DET DÅ SOM GÖR SERIEN   så fenomenal? För det första tilltalar den tittarnas primitivaste be-gär om sex, våld och ögongodis. Detta kombineras med invecklade och välskrivna intriger, detaljerad scenografi och lysande skådespelare. Den påkosta-de visuella produktionen är lika imponerande som de flashigaste Hollywoodfilmerna och varje säsong känns som en tio timmars cinematisk upplevelse. Det finns inte heller många TV-serier som inspirerar så stark lojalitet hos sina fans. Att slötitta på Game of Thrones verkar vara omöjligt. De flesta fans ser den familj som de hejar på i kampen om järntronen som en representation för sig själva och sina ideal, och är beredda att försvara den nästan lika hårt som om de tillhörde den i verkligheten.

FAVORITKARAKTÄRER är en annan evighetsdebatt. Jag har själv ödslat otaliga timmar på att försvara JAI-ME LANNISTER för folk som ännu tycker att han är ondskan själv, bara för att han i seriens första av-snitt knuffade ut tioåriga BRAN STARK från ett föns-ter. Och jag har lyssnat på hundra monotona orsa-ker till varför JON SNOW eller TYRION är bäst (svar: för de är skrivna för att vara fanfavoriter och till och med övervinner sina bok motsvarigheter i felfrihet).

NÄR DET KOMMER till andra uttryck för min besatt-het av serien finns det ingen gräns. Jag har läst de fem över tusen sidor långa böckerna. Jag har klätt ut mig till DAENERYS TARGARYEN på Halloween

(kostymen inkluderade en hemgjord drake som jag tillverkade av en leksaks ödla, en plastfladdermus och en tändare). Jag har introducerat serien till alla jag känner och fått både min kultur snobbiga mamma och min trettonåriga lillasyster att bli fans. Jag har seriöst funderat på att döpa min fram-tida dotter till Cersei efter drottning CERSEI LAN-NISTER. Och jag har tittat på trailrarna till säsong fyra minst en gång per dag i snart två månader.

TAGLINEN  för den kommande säsongen är ”Valar Morghulis” (alla män måste dö), och efter förra säsongens numera ökända Red Wedding-massa-ker önskar nog många av fansen att det nu är de skyldiga familjernas tur att lida. Game of Thrones

är dock känt för sin oförutsägbarhet och hänsyns-löshet (RAMSAY BOLTONS replik ”If you think this story has a happy ending, you haven’t been paying attention” definierar serien ganska perfekt.) Och det är just denna vetskap om att vad som helst kan hända som gör Game of Thrones till en så unik serie med så passionerade fans.

I FÖRSTA SÄSONGEN sa Cersei Lannister: ”When you play the game of thrones, you win or you die. The-re is no middle ground”. Vem som vinner och vem som dör i säsong fyra får man se den sjunde april, men en sak är i alla fall säker: Kungen av Tv-serier är till baka.

LINN HIELM

Tv i kunglig klass

NIKOLAJ COSTER-WALDAU SOM JAIME LANNISTER I TV-SERIEN GAME OF THRONES.

HELSINKI RETRO & VINTAGE DESIGN EXPO

Fynda vintage, retro och nordisk design från 20-till 80-talet på Kabel-fabrikens Merikaapelihalli klockan 11-17. Bland annat kläder, möbler, LP-skivor, keramik och lampor utlovas. Inträdet 10 euro.

29.3-30.3

STUDENTTEATERN I HELSINGFORS SPELAR NYSKRIVEN PJÄS

Helsingfors studentteater har premiär på sin nyskrivna pjäs Det bästa som någonsin hänt mig skriven av HANNA ÅKERFELT. Biljetter kan bokas på 041 473 6845 och kostar 5 euro för en studerande. Premiären är 5.4 och övriga föreställningsdatum är 8.4, 9.4, 12.4, 15.4, 16.4, 17.4, 19.4. Alla föreställningar är klockan 19 förutom 19.4 då pjäsen spelas både klockan 16 och 19.

YLONZ I HELSINGFORS

Dags att dra på halaren och åka runt stan, under stan, inne i stan och ovanpå stan för att tömma krogarna på öl tillsammans med lagkamrat-erna! Målet är Otnäs som bjuder på bastu och efterfest för alla ivriga ylonzare.

5.4

FOLIEHATTSVERKSTAD I ÅBO

Minikongressen Terracon ordnas av Föreningen för underliga intressen vid Åbo Akademi r.f. med vänföreningar. Tidpunkten är 5.4.2014 kl. 10-16, platsen är Kåren i Åbo. På programmet står bl.a. science fiction, rollspel, foliehatts-verkstad, paneldiskussioner och teater. Kongressen har ingen inträdes avgift, och erbjuder en utmärkt chans att stifta bekantskap med likasinnade männ-iskor och nya hobbyer. Mer information på www.terrakoti.net/terracon/

5.4

5.4-19.4

VETENSKAPSAFTON I VASA

På vetenskapsaftonen Fundra är alla frågor, stora som små, välkomna! Universitetslärarna Klas Backholm och Christel Sundqvist samt profes-sorerna Göran Djupsund, Sven-Erik Hansén och Margareta Vihersaari svarar på allmänhetens frågor om allt från massmedier och politik till skola och energiteknik. Plats: Kvarnen klockan 18. Mera information på www.abo.fi/fundra

VINTAGEFRISYRER OCH -MAKEUP I HELSINGFORS

Gillar du 30-40-tal och skulle vilja piffa upp din frisyr och ditt smink i retrostil? Vintagekännaren Ulrika Bachér håller i en workshop på Arbis, Dagmarsgatan 3, för alla intresserade damer och herrar klockan 18-19. Inga förkunskaper förväntas av deltagarna.

EARTH HOUR

WWF:s Earth Hour ordnas för åttonde gången denna lördag klockan 20.30-21.30. Sydney var som enda stad med i händelsen 2007, men bara tre år senare var 4000 städer med och släckte sina ljus. Bland annat Stiftelsen för Åbo Akademi ska släcka belysningen vid Observatoriet i Åbo.

INTERNATIONELLA DAGEN FÖR MINRÖJNING

FN:s Internationella dag för minor och minröjning infaller varje år den 4 april. Ottawafördraget, eller minförbudsfördraget, från 1997 har hittils under-tecknats av 155 länder. Finland skrev som sista EU-land under fördraget 2011, och har lovat att avveckla användingen av personminor fram tills 2016.

2.4

3.4

29.3

4.4 LÖRDAGSLOPPIS I ÅBO

Loppiset ordnas på Bokcaféet i Åbo, Gamla stortorget 3 klockan 11-14. Kom även ihåg den veganska brunchen som ordnas varje söndag kl. 11-14, priset är 6-10 euro beroende på hur mycket du har råd att betala.

5.4

PÅ G Å N G

VÄRLDSDAGEN TILL ÅMINNELSE AV RWANDAS FOLKMORDSOFFERDet har gått 20 år sedan folkmordet i Rwanda då cirka en miljon tutsier mördades av hutunationalistiska militanta grupper och av regeringsstyrkor. Förenta Nationerna och västvärlden har kritiserats starkt för sitt passiva agerande 1994, då FN:s militära personal drogs ut ur landet trots kunskapen om vad som skedde i landet.

7.4

ROMERNAS NATIONALDAG

Idag firas romer-nas nationaldag till minnet av den första romska kongressen som ägde rum 8.4.1971. Romerna kom till Finland för ungefär 500 år sedan och beräknas idag vara ungefär 10 000 till antalet. I år är första gången dagen markeras i de finska kalendrarna. Dagen föreslogs bli upptagen i kalendern redan 2001, men nekades av Helsingfors universitet på grund av att tiden inte ansågs vara mogen – något som ändrades tio år senare.

8.4

ROCK PÅ KÅREN I ÅBO

Rockföreningen vid Åbo Akademi ordnar RÅA Live 14 med start klockan 18. Showen bjuder på musik från pop till rock och från lugnt till tungt. Biljetter säljs 4.4, 9.4, 10.4 och 11.4 samt vid dörren om det blir biljetter över. Biljettpriserna är 9 euro för en dag och 15 euro för två dagar.

11-12.4

ADRIANS ESKAPADER av Johnny och Janne Ramstedt

Nordens äldsta studenttidning ÅRGÅNG 103

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors

CHEFREDAKTÖR Julius von Wright, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

REDAKTIONS SEKRETERARE Edit Lindblad, 050 501 7331, red@stbl.fi

GRAFISK FORMGIVARE Hilda Forss, grafiker@stbl.fi

REDAKTIONSBILDER Jenny Blomqvist

PÄRM Emma Nellåker

ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERA-TIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi

UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing fors

GENERALSEKRETERARE Jenny Skoglund 045 875 97 59, kansli@stbl.fi

ORDFÖRANDE Elin Andersson ordforande@stbl.fi

STYRELSE Björn Bonsdorff, Mathias Dahlbäck, Johanna Hagström, Robin Hjerpe, Anna-Maria Malm, Rasmus Olander, Erik Stenberg, Marina Stenbäck, Oleg Stikhin, Rasmus Tunis. styrelsen@stbl.fi

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

UTGIVNING 2014 Studentbladet utkommer fem gånger under vår teminen 2014 och fyra gånger under höst terminen 2014. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 30 euro för övriga studerande, 50 euro för icke-studerande.

UPPLAGA 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

ELEKTRONISK KVÄLL I ÅBO

Jori Hulkkonen bjuder på elektronisk musik på Sibe-liusmuseet i Åbo. Inträde 4 euro för studerande.

POP UP ART HOUSE I HELSINGFORS

Blaue Frau och en tvärkonstnärlig grupp bjuder igen in till sitt öppna vardagsrum på Dianascenen med olika evenemang inom teater, musik och konst.

POESIFESTIVAL I ÅBO – POESI OCH TEKNIKPoesidagarna i Åbo fokuserar på tekniken inom och bakom poesin. Boktryckarkonsten revolutio-nerade litteraturen, och nu står digitaliseringen för en till revolution. Även poesin skildrar tekniken. Program ordnas vid Åbo huvudbibliotek och inträdet är fritt.

11-13.4

16.4-17.5

16.4

StudentbladetAPRIL 2014

Wwoofings. 20

EU-vals. 34

Frida i Sthlm

Vindsbastun Kekkonen med fin utsikt över Helsingfors centrum uthyrs nu förutom till föreningar också direkt till HUS:s medlem-mar! Kekkonen är en 20 personers lokal, där omklädningsrummet fungerar som um-gängesutrymme. I lokalen finns ett kylskåp. Kekkonen är tyvärr mycket svårtillgänglig för rörelsehämmade.

På fredags- och lördagskvällar är det även möjligt att reservera mötesutrymmet Bat-man samtidigt med bastun.

Priserna för medlemmar är sö-to 120 € / 10 h (mellan kl. 10-02) och fre-lö 250 € /10 h (mellan kl. 10-02).

Mera information: www.hyy.fi/lokaler

Bastun Kekkonen uthyrs till HUS medlemmar!

HUS utvecklingssamarbete i Zambia fortsätter för 2014–2016. Det nya Zambiaprojektet foku-serar på att förbättra kvinnors och flickors reproduktiva hälsa och livskvalitet i östra Zambia. Det främsta målet är att förhindra tonårsgraviditeter och tidiga äktenskap samt att stöda unga gravida flickor. Projektet är en fortsättning på HUS projekt åren 2011–2013 och den zambis-ka samarbetspartnern är samma som tidigare, den lokala kvinnoorganisationen Eastern Pro-vince Women’s Development Association, EPWDA.

I projektområdet i östra Zambia är tonårsgraviditeter och tidiga äktenskap vanliga. Projektet försöker förebygga sådana genom deltagande drama om sexualfostran för skolungdomar. I Zambia är det vanligt att flickor inte avslutar skolgången efter att de har blivit gravida. Genom diskussionsgrupper för dem som hoppat av skolan vill man försöka få dem att återuppta skol-gången. Föräldrar och byäldste undervisas i det skadliga och olagliga i tidiga äktenskap och om vikten av att flickor går i skola. Genom projektet strävar vi efter att minska antalet flickor som hoppar av och samtidigt stöda den zambiska regeringens politiska program som ska göra det möjligt för unga mödrar att återvända till skolbänken.

I projektet ingår också att stöda unga mödrar och gravida kvinnor på landsbygden. Projektet kompletterar den zambiska statens åtgärder genom att grunda Safe Motherhood Action-grup-per i sådana områden där det ännu inte finns några. Med hjälp av grupperna kan unga möd-rar motiveras att fortsätta sin skolgång och gravida kvinnor får information om sina rättighe-ter och om vikten av hälsovård.

HUS och Unicafes utvecklingssamarbetsmåltid har ordnats redan i över 30 år. På Zambia-da-gen kan du äta en Zambia-måltid i UniCafe-restauranger. Zambia-måltiden är en grönsaks-couscous med nötter och UniCafe donerar tio cent till HUS Zambia-projekt för varje såld mål-tid! Du kan också donera en valfri summa utan att köpa något.

Kolla var din närmaste UniCafe-restaurang ligger: www.hyyravintolat.fiMåltiden serveras inte i UniCafe Kookos, Physicum och Rotunda.

ZAMBIA-DAGEN 9.4: Förbättra världen genom att äta!

Kom och njut av Sambia-måltiden på onsdagen den 10.4 i Unicafe-restauranger. Samtidigt hjälper du kvinnor i östra Zambia.

HUS sätter mössan på

Havis Amanda!

VAPPUVALBORGMAY DAY

2014