stbl 04/2011

StudentbladetMAJ 2011Sedan 191104

maj tjugohundraelva • studentbladet • 03

StudentbladetS redaktion nåt tag åren efter 1955 – det var smått och trångt nånstans uppe i Gamla student-huset, in mot gården. Ett skrivbord, ett bord att klipp & klistra på. Brådska, alltid.

Vad jag kan ha bidragit med minns jag heller inte. Men jag minns femtiotalets totala aningslöshet i kontrast till det som kom sen, sextio- och sjuttiotalen. För oss femtiotalister var det långklänningsfes-ter och sillfrukost på Nyland, generatio-nerna som kom efteråt kunde inte ens ha studentmössan på 1 maj, då skulle det marscheras. Sen kom åttio- och nit-tiotalen, o jerum jerum jerum –

Mycket har förändrats, annat inte så värst. Vi var tre på Olof Enckells lau-daturseminarier i svensk litteratur, en fransman som pratade franska om Ey-vind Johnson, Jörn Donner som skrev om Diktonius och höll på att somna och

ramla under bordet varje gång det var jag som skulle utreda min syn på Edith Södergran, Jörn hade en färsk son som skulle bytas blöja på om nätterna, åt-minstone en del av bakgrunden till hans sömnbehov.

Apropå det, ett skutt till ett antal nor-ska akademikerkvinnor i farmorsåldern på litterär träff för några år sen. Damer-na hade givetvis oerhört framgångsrika söner, det var Bryssel och it-världen för hela slanten. Men ett problem: de hade också mycket framgångsrika svärdött-rar, lika mycket Unesco och Nokia där.

Och farmödrarna hade ett stort be-kymmer: vad göra när dessa svärdöttrar alls inte kände för några hemmamam-maår medan bebisarnas blöjbyten skulle skötas om nätterna? Hur skulle det gå med sönernas internationella karriär om de inte orkade hålla sej vakna medan

Barroso pratade viktigheter där framme i talarstolen?

Och dessa farmödrar var alls inte av en sort som själva ryckte in vid kris, de hade ju sina egna föreläsningar vid Ber-keley som skulle fixas.

Hur problemen löstes har jag ingen aning om men det kändes skönt. Inte bara mammorna alltså som skulle klara det så kallade livspusslet.

Det enda jag numera är rädd för är att transformationen inte ska köra begåva-de unga mammor in i den urgamla kvin-nofällan: så de istället för sitt eget yrke bryr sina hjärnor med heminredning, trä-ningspass, läckra smårätter och bebisar som matchar vårens nyans på de andra accessoarerna.

Skribenten var redaktionssekreterare på Studentbladet år 1957.

FW:Brave

new worldDet enda jag numera är rädd för

är att transformationen inte ska köra begåvade unga mammor

in i den urgamla kvinnofällan.

m ä r t a t i k k a n e n

00:04STUDENTBLADET • MAJ 2011

Ledare

lyckan iatt misslyckas

Styrkan tar Sällan samma form då han återvänder. Oberoende klädsel och manér finns det ingen som är lika missförstådd och feltolkad som han. Han lever som en pendel mellan svaghet och rädsla och gläd-je och empati och han är lika opålitlig som en antik urtavla. Han slår tolv ljudligt, timmar efter midnatt och alldeles för långt innan gryningen.

Forskaren Brené Browns undersökning tar upp det paradoxala förhållandet mellan styrka och svaghet. Hon säger att ju mera rädsla och sårbarhet vi känner desto säkrare låter vi. Sårbarhet står i de flesta fall i vä-gen för att leva fullt ut.

Brown analyserade tusentals historier om mänskli-ga relationer och livet och de flesta personer beskrev sällan hur de lyckats utan snarare hur det genom misslyckanden och genom att göra fel insett vad som är rätt. Vi utvecklas genom felsteg och nederlag.

Browns forskning försöker greppa varför människan gör sitt yttersta för att dölja sin svaghet och hur man kan se det i de flesta vardagliga situationer. Brown be-skriver att den som självsäkert skryter om sina senaste erövringar för cv:t, den har förlorat drömjobbet.

Och den som alltid vill ha rätt, flest titlar och sta-tussymboler kände sig aldrig tillräcklig. Personen som nonchalant rycker på axlarna åt ett nederlag i kärle-ken, hon har förlorat och vågar inte lita. exemplen är otaliga, men självfallet är det ingen regel att över-driven entusiasm är sorg och att likgiltighet är då-lig självkänsla.

Faktum är att människan handlar på de mest

Styrka finns sällan där som man tror att han borde vara närvarande, inte i smaken av seger. Han växer

med våra misslyckanden och våra svagheter. Det är felstegen som

dikterar hur vi hittar rätt.

F a n n y l i n D H O l m

absurda vis då hon känner sig sårbar och om det är omgivningen eller sig själv som hon försöker lura för-blir obesvarat, kanske båda. Hon brister ut i ett skratt-anfall då hon får ett dödsbud, hon jagar iväg den som hon vill ha nära, hon bedrar i rädsla för att bli bedra-gen och hon blir cynisk då hon betvivlar. konstnären Pablo Picasso vägrade måla utifrån ett perspektiv och därför avbildade han det mänskliga ansiktet från alla olika vinklar. Genom sin konst snuddade han vid den kinesiska filosofin om motpolerna yin och yang. Filo-sofin säger att yin och yang inte kan existera utan var-andra, där betraktaren ser svarta yang på ytan är vita yin inuti och vice versa. Ögat bedrar åskådaren, sade William Shakespeare.

Om livet är en lina så finns styrkan sällan där som linan är som mest hållbar och där som du tror att han borde vara närvarande. Styrkan finns i acceptansen av ett nederlag och att inse orättvisa. Han finns inte i smaken av seger, blinkningen av den du åtrår, i dröm-jobbet du får eller då du är omringad av dina vänner.

Först mycket senare förstår du att styrkan inte ska finnas där då du klarar dig utan honom. Han smög sig in som språngbrädan som tog dig framåt, som viljan att fatta beslutet och som handen på axeln. Styrkan är där linan är tilltygad, han är svarta yang och Picas-sos porträtt med flera vinklar. Han håller inte tiden likt den antika urtavlan, styrkan slår flest slag då han är längst borta och tickar tyst och rytmiskt då han är som närmast.

cheFredaktör & anSvarig utgivare Fanny Lindholm, 050 563 4790, [email protected] • redaktionSSekreterare Catariina Salo, 050 501 7331, [email protected] • graFiSk Formgivare Rasmus Kyllönen, [email protected] • redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • redaktörer i Åbo Julia Holmvik, [email protected] och Roger Norrgård, [email protected] • redaktör i vaSa Emelie Jakobsson, [email protected] • annonSmaterial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • kanSli, adreSSändringar, Prenumerationer 045-8759759, [email protected] • utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Hels-ingfors • generalSekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, [email protected] • ordFörande Peter Sjöholm, 040 565 8688, [email protected] • Sty-relSe Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, [email protected] • tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • utgivning 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

PäRM: Lasse Lindfors SID 4: Frank A. Unger

Nordens äldsta Studenttidning • Årgång 100


Frank a. ungerVår österbottniska fo-tograf är en mystikens man. Han gömmer sig i skydd av en mus-tasch, inreder hem-met med loppisfynd och tycker om att ta träklubban i handen för att putta bollen genom hindren i Hov-rättsparken. När Stbl bad om en presentation av honom svarade han kort och koncist: "Frank A. Unger är fotograf, konstnär, fö-retagare."

VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 4

de

Sara dahlbackär 23 år gammal och blir snart färdig mas-kör. Hon hoppas att en dag kunna ta över Eurovision Song Con-test sminkloge. ESC är heligt för Sara och hon lever i en egen liten schlagerbubbla. An-nat som ligger henne varmt om hjärtat är hundar och hennes nya plattång. Sara har sminkat STBL:s clowner, erkänt sin svaghet för choklad och spridit ett lugn i studion som enbart kan uppnås av Dalai Lama själv och andra individer i harmoni.

Johnny utahförsöker lära sig yoga. Med ett stort smil och bredare bringa än höft klättrar han gärna i lyckstolpar, åker cykel på ett ben och är den ännu ovärvade med-lemmen av Dudesons. Som utbildad massör vet han vilka punkter som man ska trycka på för att få det önskade slutresultatet. Han rådger gärna maskeraren hur hon ska sminka honom för att han ska se ut som en äkta clown. Mästare i grenen som han är.

Johanna munterhar en förkärlek för stora sjalar och var-ma korvar under en stjärnklar himmel i Borgå. Hon studerar redovisning på Han-ken, men flyr gärna byråkrati och normer i utbyte mot kålpiroger, ludiskuffare och ak-robati på röda torget i grannlandet i öst. Som före detta modell vill hon gär-na klättra i träd med andra clowner och agera trafik-polis i den fartfyllda nattrafiken i Helsingfors.

Samhället • nu SSI anställde jubileumskoor-dinator sidan 10 • Casa renoveras sidan 11 • No-via nästsämst sidan 11 • Riksdagsvalssoppan sidan 12 • Save our students sidan 14 • Dyra handskak-ningar för skattebetalare sidan 17 • Människan Staffan är bäst i välden sidan 20 • I’m a free bitch, baby! Clowneriets innersta väsen sidan 23 • Vi Sex – en synd? Sidan 28 • Qa: Maratontips sidan 30 • aHa Otto Nissfolk löser • Livet • Få Massor mys i maj sidan 32 • se Nintendons olika skeden sidan

34 • Böcker, konst, magdans och händelseka-lender sidan 35 • Bröd, vin och köttbullar

sidan 36 • Hon gör kläder för stora magar sidan 38 • re: Karin Hau-

tamäki funderar på utseende och intelligens sidan 39

nr04STUDENTBLADET • MAJ 2011

Start

06 • studentbladet • maj tjugohundraelva

HÄX

A

PÅ H

ELTI

DLi

nn W

ilhel

mss

on, 2

3, lä

ser m

iljöt

ekni

k fö

r sis

ta

året

vid

Nov

ia i

Vasa

. Det

finn

s en

sak

som

ski

ljer L

inn

från

mån

ga a

ndra

– h

enne

s tr

o. H

on ä

r näm

ligen

häx

a.

tE

Xt

oc

h f

ot

o e

me

lie

ja

kO

BS

SO

n

MÅN

ADEN

S ST

UD

ENT

du

inn

kom

mer

urs

prun

glig

en fr

ån V

örå,

men

ha

r gå

tt g

ymna

siet

i V

asa.

Det

var

und

er

gym

nasi

ets

relig

ions

timm

ar

hon

börja

de

intr

esse

ra si

g fö

r nyr

elig

ione

n w

icca

. –

när

jag

börja

de lä

sa o

m w

icca

inså

g ja

g at

t det

stod

för a

llt ja

g re

-da

n tr

odde

på,

ber

ätta

r lin

n.W

icca

är e

n na

turr

elig

ion

som

bas

erar

sig

på

gam

la fo

lkre

ligio

ner,

bl

and

anna

t kel

tiska

relig

ione

r frå

n St

orbr

itann

ien.

Wic

ca g

rund

ades

på

1950

-tal

et a

v en

gels

man

nen

Ger

ald

Gar

dner

. rel

igio

nen

är g

ansk

a ov

anlig

i Fi

nlan

d, d

e fle

sta

wic

cane

r finn

s i U

Sa o

ch S

torb

ritan

nien

. rö

tter

na ä

r gam

la m

en re

ligio

nen

är n

y. W

icca

nern

a fir

ar e

gna

högt

i-de

r och

en

del u

tför

även

ritu

aler

. –

i ritu

aler

na k

an d

et in

gå d

et v

i kal

lar m

agi,

vilk

et i p

rinci

p är

sym

-bo

liska

han

dlin

gar.

man

kan

till

exem

pel g

öra

en ri

tual

för n

ågon

vän

so

m h

ar d

et jo

bbig

t. D

et ä

r vår

t sät

t att

be,

förk

lara

r lin

n.ef

ter

att

ha lä

st p

å or

dent

ligt

och

inse

tt a

tt w

icca

var

någ

ot s

om

pass

ade,

skr

ev l

inn

ut s

ig u

r ky

rkan

. Hon

har

upp

fost

rats

på

luth

-er

ansk

a gr

unde

r men

fam

iljen

har

ald

rig v

arit

särs

kilt

relig

iös.

lin

ns

egna

åsi

kter

har

allt

id g

ått i

and

ra b

anor

än

kyrk

ans.

–

Om

jag

inte

läm

nat k

yrka

n då

, sku

lle ja

g än

då h

a gj

ort d

et fö

rr e

l-le

r sen

are.

linn

har

bes

kriv

its so

m h

äxa

i fler

a sa

mm

anha

ng m

en fö

rkla

rar a

tt

man

inte

beh

över

var

a hä

xa f

ör a

tt v

ara

wic

can.

man

beh

över

inte

he

ller

vara

wic

can

för

att k

alla

sig

häx

a. l

inn

kalla

r si

g sjä

lv w

icca

n ef

ters

om h

äxa

är e

tt så

ladd

at o

rd. O

rdet

häx

a fö

r one

klig

en ta

nkar

na

till H

arry

Pot

ter,

kva

star

, tro

llerib

öcke

r och

trol

lsta

var,

och

det

är n

å-go

t lin

n in

te v

ill fö

rkni

ppas

med

.n

ågra

förd

omar

tyck

er in

te l

inn

att h

on m

ött.

ibla

nd få

r ho

n fr

å-ga

n om

hon

är s

atan

ist e

fter

som

hon

har

ett

pen

tagr

am ru

nt h

alse

n,

men

de

flest

a är

mer

intr

esse

rade

av

att v

eta

vad

wic

cani

sm e

gent

li-ge

n in

nebä

r. l

inn

blir

allti

d lik

a fö

rvån

ad n

är fr

ämlin

gar k

omm

er o

ch

fråg

ar o

m h

enne

s tro

. Hon

blir

ock

så li

ka fö

rvån

ad v

arje

gån

g en

jour

-na

list k

onta

ktar

hen

ne o

ch v

ill in

terv

jua

henn

e.–

Det

är a

lltid

lika

rolig

t. m

en ja

g ha

r änn

u in

te v

ant m

ig v

id a

tt d

et

är så

mån

ga so

m fa

ktis

kt v

et a

tt ja

g är

wic

can.

Det

kän

ns li

te so

m a

tt

jag

bliv

it Sv

ensk

finla

nds s

pråk

rör f

ör w

icca

ner,

säge

r lin

n oc

h sk

rat-

tar. Fö

rsta

gån

gen

linn

del

tog

i en

inte

rvju

var

hon

ano

nym

, men

ank

-da

mm

en ä

r lite

n. H

enne

s mam

ma

känd

e ge

nast

igen

hen

ne i t

idni

ng-

en o

ch fi

ck p

å de

t sät

tet r

eda

på a

tt h

enne

s dot

ter v

alt e

n an

nan

tro.

– Vi

pra

tar i

nte

så m

ycke

t om

det

hem

ma.

min

a för

äldr

ar ac

cept

erar

m

itt v

al, m

en d

e ve

t nog

inte

så m

ycke

t om

det

. jag

ble

v vä

ldig

t för

vå-

nad

när j

ag fi

ck p

enta

gram

hals

band

et i

gåva

av d

em.

Det

mär

ks p

å li

nn a

tt d

et h

är m

ed r

elig

ion

är e

tt k

änsl

igt

ämne

, va

rje g

ång

någo

n gå

r för

bi sä

nker

hon

röst

en o

ch p

ausa

r en

stun

d.–

Det

är i

nte

någo

t jag

pra

tar h

elt ö

ppet

om

, eft

erso

m d

et fo

rtfa

ran-

de fi

nns d

e so

m in

te fö

rstå

r, sä

ger h

on.

linn

s va

rdag

ser

inte

ann

orlu

nda

ut ä

n an

dras

. Sk

illna

den

är a

tt

hon

är m

era

milj

ömed

vete

n än

gen

omsn

ittsm

edbo

rgar

en.

Hen

nes

liv ä

r nor

mal

t. Vi

sst,

hon

har

en

kvas

t i ta

mbu

ren,

men

det

har

ock

-så

mån

ga a

ndra

. Hen

nes

bokh

ylla

i va

rdag

srum

met

inne

hålle

r någ

ra

kris

talle

r, s

ymbo

ler,

ljus

hålla

re o

ch e

n ol

jela

mpa

som

hon

anv

ände

r si

g av

vid

ritu

aler

. men

ann

ars s

er h

enne

s liv

ut s

om fö

r vilk

en st

ude-

rand

e so

m h

elst

.

HÄX

A

PÅ H

ELTI

DLi

nn W

ilhel

mss

on, 2

3, lä

ser m

iljöt

ekni

k fö

r sis

ta

året

vid

Nov

ia i

Vasa

. Det

finn

s en

sak

som

ski

ljer L

inn

från

mån

ga a

ndra

– h

enne

s tr

o. H

on ä

r näm

ligen

häx

a.

tE

Xt

oc

h f

ot

o e

me

lie

ja

kO

BS

SO

n


inbjudanFredagen den 18 februari inleder nordens äldsta

studenttidning Studentbladet sitt hundraårsfirande då jubileumsutställningen invigs på kvarnen i Vasa.

Du är varmt välkommen att delta i invigningsceremonin där också jubileumsårets övriga program

kommer att presenteras.

i samband med invigningen kommer också det förnyade Studentbladet att presenteras

av chefredaktör Fanny lindholm.

Studentbladets 100-årsutställning har producerats av Svenska centralarkivet.

18.2.2011 kl. 14.30 kvarnen, åbo akademi i vasa strandgatan 2

meddela gärna om ditt deltagande till [email protected]

VälkommEn!studentbladet

100 år!nordens äldsta studenttidning

firar 100-årsjubileum i år – join the party!

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100 100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100 100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100 100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100 100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100

Studentbladets e d a n 1 9 1 1

studentbladets 100-årsutställning

turnerar runt i Svenskfinland. just nu är utställningen i Åbo.

21.4-3.5 Gadolina • 4.5-13.5 Arken • 16.5-15.5 Novia

följ

www.studentbladet.com och www.facebook.com/studentbladet

för aktuell info!

årets höjdpunkt

jubileumsseminarium och jubileumsbankett

den 9.12.2011 i Helsingfors.

inbjudanFredagen den 18 februari inleder nordens äldsta

studenttidning Studentbladet sitt hundraårsfirande då jubileumsutställningen invigs på kvarnen i Vasa.

Du är varmt välkommen att delta i invigningsceremonin där också jubileumsårets övriga program

kommer att presenteras.

i samband med invigningen kommer också det förnyade Studentbladet att presenteras

av chefredaktör Fanny lindholm.

Studentbladets 100-årsutställning har producerats av Svenska centralarkivet.

18.2.2011 kl. 14.30 kvarnen, åbo akademi i vasa strandgatan 2

meddela gärna om ditt deltagande till [email protected]

VälkommEn!

samHället

supernovaexplosion

det jag säger.

är det jag säger.

är det verkligen.

det jag säger.

Heidi von Wright


arcadastorsatsar

på marknadsföringenligt en artikel publicerad i

Helsingin Sanomat den 11 april är ar-cada rankad på andra plats på listan för hur mycket yrkeshögskolor satsar på marknadsföring.

allt som allt har arcada använt 180 000 euro på marknadsföring . Om summan räknas i relation till antalet

studerande (2 900) är det 446,65 euro per studerande. Första plats får Vaasan ammattikorkeakoulu som använt hela 307 000 euro på marknadsföring. Orsaken till de dyra kampanjerna är allt hårdare konkurrens mellan yrkeshögskolor.

antalet sökande till Svenska social och kom-munlahögskolan ökade i år igen med tio pro-cent. Soc&kom har tagit emot 495 ansök-ningar och antar cirka 100 nya studerande. Urvalsresultaten kungörs den 30 juni. Också Åbo akademi har tagit emot hela 2513 ansök-ningar vilket slår fjolårets rekord.

ÅaS fullmäktige får två års mandatÅaS har godkänt en stadgeändring som ger fullmäktige två års mandat. Stad-geändringar ger inte bara fullmäktige en längre mandatperiod utan antalet fullmäk-tigeledamöter mins-kar också i antal från 31 till 25 stycken.

inför Studentbladets 100-årsjubileum har Svenska studerandes intresseförening anställt en jubileumskoordinator. emilia hytönen kommer att hålla i trådarna för arbetet under jubileumsåret och förbereder Stu-dentbladets 100 -årsjubileums-fest den 9 december. Hytönen har tidigare erfarenhet av att både fungera som koordinator och ledare.

Åbo akademi får efterlängtad psykologtjänstÅaS kampanj har gått hem och rektorn har gett ett löfte om en ny psykologtjänst. Den nya studierådgivningsningspsykologen ska enligt löfte tillträda den 1 januari år 2012. Psykologen har som uppgift att vägleda och ge råd åt stu-derande som har svårt att fortskrida med stu-dierna. att kunna förebygga stress och få väg-ledning i studierna kunde bidra till en snabbare studietakt.

teknologkanalen oubS läggs ner

Aalto-universitets studentkår har beslutat om att lägga ner teknologernas tv-kanal OUBS i sin nuvarande form. Tanken är att starta en ny tv-kanal som kunde rikta sig till alla studeran-de vid Aalto-universitetet.

2

Rekordantal sökande till Soc&kom

emilia ärStbl:s partyprisse

t E X t F a n n y l i n D H O l mf o t o c a t a r i i n a S a l O

AKUTALITETER I NÄR OCH FJÄRRAN

nu


casa renoverasRenoveringen av Casa kommer inte att märkbart att påverka Svenska Handelhög-skolans Studentkårs verksamhet i huset.PÅ caSa PÅgÅr redan en total renovering av hela husets rörsystem. Arbe-tet har påbörjats i källar-våningen och under som-maren kommer arbetet att en våning i taget.

– I källarvåningen hade vi förrådsutrymmen som vi var tvungna att tömma och vi fick bland annat flytta hela vårt arkiv till en annan byggnad, berättar robert halén, närings-livs- och förvaltningsan-svarig i SHS styrelse.

Verksamheten i huset har anpassats till reno-veringen och våningen med kårverksamhet kom-mer att renoveras under den tysta sommaren.

– Vi är glada över att största delen av reno-veringen kan genomför-as under sommaren. Vi har god kontakt med dis-ponenten och till firman som utför arbetena, vilket i sin tur underlättar till att upprätthålla verksamhe-ten, säger Halén. I huset finns också butiksutrym-men och utrymmen ut-hyrda till företag. Halén spekulerar inte i hur reno-veringen kommer att på-verka deras verksamhet.

Renoveringen beräk-nas bli klar i augusti. No-tan betalas av studentkå-rens understödsförening som också äger utrym-mena. Eftersom man är tvungen att riva en del väggar och golv kommer även små utrenoveringar att göras.

Roger Norrgård

enligt örJan anderSSon, rektor på Novia, beror resultatet på att Novia inte har lika stort internationellt utbud som många andra yrkeshögskolor. Hade man fler engelskspråkiga linjer skulle antalet utländska sökande också öka. När det gäller studerandenas belåtenhet med studierna kontrar Andersson med att Novia i en annan undersökning klarar sig bra på just den frågan. Vad skillnaden i undersökningsresultaten beror på vet han inte.

– Vi satsar mer på internationella pro-gram för att öka det internationella ut-bytet. För tillfället analyserar vi också vad det beror på att våra studerande lig-ger under landsmedeltalet beträffande belåtenhet med utbildningennär de fått

examen, men att de i motsvarande grad är mer nöjda än andra ett år efter exa-men, berättar Andersson.

För att Novia ska kunna förbättra sin attraktionskraft bör ämnen dras in och fler engelskspråkiga linjer startas. Yrkeshögskolan kommer att öka sina engelskspråkiga linjer, men har inte för avsikt att minska på sitt traditionella ut-bud.

– Det är viktigt att vi på svenskt håll kan erbjuda ett brett utbud av studie-möjligheter och då blir det så här, att det är förhållandevis få sökande till flera småprogram. Bredden är ändå viktig för både sökande och för brancherna, säger Andersson.

I undersökningen framkommer också

att en del utbildningar är mycket dyrare än andra. Företagsekonomi är att före-dra vid yrkeshögskolor om en examen ska bli förmånlig, medan kulturämnen är dyrare.

Örjan Andersson tycker ändå att det viktigaste ur studerandes synvinkel är att studierna framskrider, att man blir utexaminerad och får ett jobb. Där fick också Novia höga poäng i Talouselämäs undersökning. Han tillägger att under-sökningen är lite besvärlig för att vissa svar känns slumpartade. Till exempel svarade studerande på tio frågor om be-låtenheten med studierna men endast en fråga tog i beaktande i undersök-ningen.

Emelie Jakobsson

5 händelSer i univerSitetSvärlden Den amerikanska regeringen satsar 20 miljoner dollar på stipendieprogram för att flera ungdomar ska kunna få en högre utbildning. examinationsfrekvensen varierar kraftigt beroende på delstat. Den är 28 procent i vissa delstater och mer än 50 procent i andra. • Colombia ska under tre års tid investera i den högre utbildningen. målet är en reformerad högskola som lockar 50 pro-cent av varje årskull. Programmet sätter särskild vikt vid att unga vuxna med ursprung i underpriviligierade miljöer ska få en bättre utbildning. reformen ska också göra utbildningen internationellt konkurrens- kraftig. • Iran ska storsatsa på forskning. Det långsik-tiga målet omfattar 224 forskningsprojekt som ska ha genomförts år 2025. Projketen som ska sluka fyra procent av landets BnP ska ske med hjälp av experter från 800 forskningscentrum. rädslan är ändå att brist på medel kommer att sätta käppar i hjulet för det ambitiösa projektet. ett annat problem är att allt fler forskare lämnar landet, säger professor muhammad Sahimi. • I Skottland stämmer allt fler studerande sina högskolor för att få högre betyg. i två fall har man nått förlikning, medan fyra går vidare till domstol. trenden tros bero på att studerande som betalar för högskole-utbildning ser sig som konsumenter. • Antalet svenska studerande som bedriver läkarstudier på Köpenhamns universitet har minskat. Orsaken tros vara den nya sjugradiga betygsskalan som tillämpats i Danmark. en effekt av den nya betygskalan är att de svenska betygen ger lägre resultat vid omräkning till danska betyg. Det här har lett till att antalet svenskar som söker till läkarutbildningen har minskat. • Den brittiska regeringen beskylls för att ha avskaffat principen om akademisk frihet. Forskare befarar att intresse-styrd forskning kommer att minska. röster har också höjts för att man anser att politiska röster styr forskningen. Forskningsrådet tillbakavisar ändå kritiken liksom utbildnings- och forskningsminister David Willetts som förnekar att regeringen försöker styra forsknings-råden. Fanny Lindholm

Novianästsämst

Yrkeshögskolan Novia har blivit nästsist i en underökning gjord av Talouselämä. I undersökningen jämfördes bland annat drag-ningskraften, studerandenas belåtenhet och placeringen av utexaminerade i arbetslivet bland 25 yrkeshögskolor.


vem kommer att sitta i regeringen, åsa bengtsson docent i statskunskap på Åbo Akademi?

– regeringsbildare jyrki katainen kommer högst sannolikt att forma vår regering med valets segrare Sannfinländarna. Och med Socialdemokraterna som inte gick ur valet som vinnare, men inte heller som en lika stor förlorare som de flesta andra partier. Det är också möjligt att Samlingspartiet ser det som en fördel att få borgerligt stöd av Svenskafolkpartiet som också kunde agera jämkare mellan de större partierna.

Vad gynnar svenskans ställning; att SFP sitter i reger-ingen eller är i

oppositio-nen?

Invalda kandidater under 30 år har fyrdubblats sedan riksdagsvalet 2007 lyder de goda nyheterna. Då Jyrki Katainen agerar regeringssonderare kan den ideologiskt omaka regeringen piska studerande till att öka studietakten och åtsidosät-ta kvinnofrågor som man drivit hårt, förutspår sam-hällsvetarna Åsa Bengtsson och Jan Sundberg. t E X t F a n n y l i n D H O l mf o t o c a t a r i i n a S a l O

ideologisk soppa


det kan ändÅ vara SvÅrt att komma undan popu-listiska partier, då sådana numera finns i hela Skandi-navien och bland annat i nederländerna, Schweiz och Frankrike. i norge fick Framstegspartiet 22,9 procent av rösterna i Stortingsvalet 2009. Partiet är ändå i op-position. i Danmark är däremot Dansk Folkeparti ett stödparti för regeringen. DF fick 13,8 procent av rös-terna i valet 2007.

Vad kännetecknar då ett populistiskt parti, förutom att det ser sig som folkets språkrör mot eliten? att pla-cera in det på en vänster-höger axel är svårt. De po-pulistiska partierna i norden har såväl likheter med vänstern, som med högern. Forskare ann-cathrine jungar har granskat populismen i norden, det vill säga Sannfinländarna, Framstegspartiet, Dansk Folke-parti och Sverigedemokraterna och hon delar in par-tierna på en axel mellan vänster och höger och på en annan axel mellan liberal och auktoritär. med ett ord kallar hon partierna för centerkonservativa.

På arbetarnas sida Partierna är konservativa i frågor som gäller familjen, traditioner och i den meningen att man kräver sträng-are straff. i socioekonomiska frågor har man däre-mot ofta en syn som är mer lik den på vänsterkanten. Sannfinländarna är både mindre auktoritära och mera vänsterinriktade än övriga populistiska partier i nor-den.

Sannfinländarnas viceordförande vesa-matti saarakkala ser två orsaker till partiets framgång i riks-dagsvalet.

– Dels beror framgången på att den vanliga männis-kan har fjärmats från den politiska eliten och dels på en ekonomisk tudelning i samhället.

Samtidigt som Socialdemokraterna har gått bakåt i hela norden har de populistiska partierna gått framåt. Och det här är ingen slump. Dansk Folkeparti har ut-gett sig för att vara det nya socialdemokratiska parti-et och i norge har Framstegspartiet definierat sig som ett arbetarparti. Och också Sannfinländarna har en del gemensamt med SDP, i synnerhet när det gäller skat-tepolitiken.

eu- och invandrarkritik Sannfinländarna och i synnerhet ordföranden timo soini har profilerat sig som en eU-kritiker. Partiet har även en negativ syn på ett medlemsskap i nato. Sve-rigedemokraterna är inne på samma linje. Dansk Fol-keparti förhåller sig också kritiskt till eU, men inte till nato. norska Framstegspartiet är däremot inne på en annan linje i just de här frågorna. Partiet är positivt till nato medan förhållningssättet till eU är delat. inom partiet finns såväl förespråkare som kritiker. Och här bör man ha i åtanke att norge inte är medlem i eU, vil-ket Finland, Sverige och Danmark däremot är.

Populistiska partier definieras också ofta som främ-lingsfientliga. i norge vill Framstegspartiet begränsa arbetsrelaterad invandring då man anser att de egna medborgarna i första hand ska fylla behovet av arbets-kraft. Partiet är ändå mer liberalt än Sverigedemokra-terna. SD vill till exempel enbart stöda svenska före-tag.

Vesa-matti Saarakkala är en av de sannfinländska riksdagsledamöterna som har undertecknat det så kallade ”nuiva manifesti”, som är ett invandrarkri-tiskt program. Saarakkala medger att invandringen till Finland inte är stor, men att det är en principfråga.

– jag ser mångkulturalismen som ett hot och man kan fråga sig om Finland verkligen ska vara hela värl-dens socialbyrå?

Sannolikt är att Sannfinländarna nu kommer att sitta i regeringen och Saarakkala medger att det innebär en del kompromisser.– Vi kan säkert inte göra allt vi vill under en valpe-

riod och vissa väljare kommer att bli besvikna. men å andra sidan kan det också innebära att vi får nya väl-jare.

– i nuläget hävdar jag att det skulle gynna svenskan att Sfp skulle vara del av den kommande regeringen.

SDP har under valkampanjen betonat att svensk-an är viktig och katainen verkar också relativt positiv till svenskan. allt beror på om Sannfinländarna driver språkfrågan hårt under regeringsförhandlingarna. Om det här är fallet skulle det vara rena rama självmordet för Sfp att vara del av den sittande regeringen.

– jag förutspår ändå att Sannfinländarna har vikti-gare frågor att driva, till exempel omfördelningsfrå-gor.

Hur kunde svenskans ställning konkret förändras un-der den kommande regeringsperioden, jan sundberg pro-fessor i statskunskap på Helsingfors Universitet?

– rädslan är att Sannfinländarna vill lätta på språk-kraven för offentliga tjänster och ytterligare tumma på språkkraven för ledande tjänstemän.

man befarar också att undervisning i svenska ska ersättas av ryska i allt flera östfinska kommuner och att man ska köra ner svenskaundervisningen.

Hur kan studerandes vardag förändras av en hypotetisk regringen som består av Samlingspartiet, Sannfinländar-na och SDP?

– Studietiden kan begränsas med nya metoder. i enlighet med Bologna modellen, som säger att stu-derande ska avklara sina studier på fem år, kan man hypotetiskt försöka införa en terminsavgift för stude-rande som överkskrider den utstakade studietiden.

att införa en terminsavgift för studerande som inte är av finländskt ursprung ligger också nära till hands.

I förra regeringen var majoriteten av ministrarna kvinnor. Hur kan Sannfinländarnas kvinnosyn inverka

på hur man går framåt på den här punkten?– Det kan påverka frågor i anknytning till hur

man ser på partnerskap i lagstiftning. Sann-finländarna förespråkar mera traditionella

och konservativa värderingar och vill gärna se unga damer hemma vid spisen och föda

barn. Frågor som könskvotering i bolag kom-

mer knappast att drivas framåt under den kommande regeringsperioden. Homo-sexuella kan inte heller räkna med ut-vidgade rättigheter under den kom-mande regeringsperioden.

86 kvinnor blev invalda i riksdagsvalet år 2011. Det är två mandat mera än i riksdagsvalet år 2007.

I valet 2007 blev enbart två kandidater under 30 år in-vlada. I valet i år blev hela 9 kan-didater mellan 18 och 29 år inval-da. Varför ökade de ungas andel, åsa

bengtsson? – Det stora antalet av den äldre gene-

rationens politiker som frivilligt har av-gått kan vara en påverkande faktor. Fak-

tum är också att unga invalda kandidater redan en längre tid varit underrepresen-

terade i riksdagen. Sannfinländarna hade också ett flertal unga kandidater.

Kommer studiestödet att indexbindas un-der den här regeringsperioden?

– Studiestödet blev inte indexbun-det av de två föregångna regringar-

na, så jag misstänker att det inte kommer att indexbindas nu hel-

ler.De tre största partierna Sam-

lingspartiet, Sannfinländarna och So-cialdemokraterna inleder regeringsför-handlingarna med valprogrammen som utgångspunkt. Förhandlingarna avgör vilka partier som kommer att sitta i den kommande re-geringen och vilka frågor som kommer att bli kärnan i regeringsprogrammet

fyra frågor som berör studenterna

03 •

Kommer konsumtionskatten

att höjas, Åsa Bengtsson? – Att höja konsumtionskatten skulle drabba låginkomsttaga-re och personer som lever på

statliga bidrag. Jag har svårt att föreställa mig att det här skulle hända i en hypotetisk regering

med Sannf och SDP som två av de tre stora partierna.

01•

Kan studietiden begränsas,

Jan Sundberg?– Ja, det är möjligt att studietiden

begränsas genom att införa terminsavgifter för studerande

som överskrider den enligt Bolognaprocessen

utstakade studietiden på fem år.

02 •

Kan terminsavgifter införas?

– Det ligger i tiden med skärpta terminsavgifter.

Terminsavgifter för utländ-ska studerande kan

definitivt bli verklighet i allt flera

högskolor.

04 •

Har ålders-representationen för

unga vuxna förbättrats? – I riksdagsvalet blev ju

hela 9 kandidater mellan 18 och 29 år invalda i år, vil-ket är en klar ökning sedan

valet 2007.

Svårt attslippapopulismen

Under valkvällen var det många som uttryckte sin frustration över den San-nfinländska valsegern. På Facebook och Twitter hotade man med att fly landet för att slippa populismen. Studentbladet ger en inblick i den nordiska populismen.

t E X t c H r i S t O F F e r G r Ö H n


SoSringer upp oss förenas till en sjuksköter-ska som är specialiserad på psykiatri och avgör hur akut fallet är. Om vi anser att fallet är kritiskt försöker vi erbjuda en tid hos en läkare eller en sköterska inom sju dagar eller så slussas studen-ten vidare till den kommunala hälso-vården. Om fallet däremot inte anses vara brådskande får studenten en tid bokad inom tre månader.

Varför uppfattar studerande att det kan vara svårt att få tid hos en psyko-log?

– i nuläget finns det tillräckligt med psykolog- och psykiatertjänster för studerande på svenska. Problemet är ändå att de minsta förändringar kan leda till brist på tillräcklig mentalvård på grund av att svenskspråkiga psykolo-ger är på kort.

Åtstörningar mångas gissel

rasmus isomaas doktorsavhandling om ät-störningar visar att var tionde kvinna lider eller har lidit av ätstörningar innan 18-års ålder. Finns det specialvård för personer med ätstörningar på stu-derandehälsovårdens enheter Sari krappe?

– Det finns specialister som behandlar personer med ätstörningar och studenten får vård enligt hur brådskande fallet är. På de större enheterna finns det arbetsgrupper som består av läkare, psykolog, psyki-ater, näringsterapeut och tandläkare.

Bulimiker kan behöva tandläkarvård på grund av

Depression, ångest och ätstörningar får studerande att besöka psykologen. Allt fler unga vuxna är oförmögna att arbeta på grund av depression medan andra processerar

skilsmässor, alkoholism och psykiska sjukdomar som präglat deras barndom. Hur lätt är det att få vård på

Studenthälsan och vilken är risken att bli försummad i labyrinten av tidsbokningar och köer?

t E X t F a n n y l i n D H O l m

i det här skedet av livet börjar personen få en upp-fattning om varför hon har formats till vad hon är och vilka händelser som kan ha spelat in. ifall personen har upplevt en upprivande skilsmässa, alkoholmiss-bruk eller en förälders psykiska sjukdom kan det här vara tiden då personen börjar förstå hur de här händel-serna inverkar på hennes utveckling. Det här skedet av livet är en fas av självförståelse och självacceptans och ett flertal unga vuxna behöver hjälp på traven för att behandla minnen från sin barndom.

depression som käpp i hjulet 75 procent av alla sjukpensioneringar för personer un-der 30 år beror på depression enligt statistik samman-ställd av Folkpensionsanstalten. Statistiken visar att allt flera unga vuxna är oförmögna att arbeta på grund av depression. Siffran har stigit under 2000-talet. Vad beror det ökade sjukpensioneringarna på, krävs det flera psykologer och förebyggande vård för studeran-de, informatör på Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) sari krappe?

– Våra siffror tyder inte på att antalet depressions-fall har ökat.

en förklaring till fenomenet kunde ju vara de öka-de kraven i arbetslivet. Då kraven på arbetsmarknaden och arbetsplatsen är hårda är det svårt för en depri-merad person att få hjälp. Det är också svårt att efter en period av sjukledighet naturligt slussas in i det krä-vande arbetslivet.

Hur länge tar det för en person som lider av mentala problem att få krishjälp och vad definierar ni som ett kri-tiskt fall?

– Väntetiden varierar på de olika enheterna. De som

Vilka är de vanligaste orsakerna till att studerande söker hjälp, berit nummelin psykolog på Studenthälsan?

– Olika grader av depression och ångest i form av panikattacker eller tvångstankar får studerande att söka hjälp. Vi har också en del fall av ätstörningar och så en liten del studerande som lider av psykos och per-sonlighetsstörningar.

Sjuttiofem procent av alla som använder sig av psy-kologtjänsterna är flickor och ett flertal lider av det så kallade ”duktiga flickan-syndromet”. Syndromet bygger på höga krav, att inte kunna säga nej, stress och ett försök att uppnå perfektion. Ofta trappas stressen upp tills personen i fråga klappar ihop och i slutskedet gråter hon bara av trötthet. Duktiga flickan-syndro-met grundar sig ofta på dålig självkänsla och ett behov att få bekräftelse i form av prestationer.

Varför söker unga män hjälp?– Unga män söker främst hjälp för att de har svårt

att skapa kontakter eller lider av social ångest. Vissa har problem i parrelationen, andra lider av depression och sömnlöshet. andras studier lider för att de inte kommer upp ur sängen på morgonen eller för att de spenderar för mycket tid framför datorn. trötthet och sömnproblem överlag är allmänt bland studerande.

För män är terapikulturen ännu tabu och flera skäms eller tror att det är svagt att gå till en psykolog. De som väl kommer är oftast tacksamma och säger att de bor-de ha sökt hjälp redan i ett tidigare skede.

Berit Nummelin, att vara ung vuxen är en känslig ål-der, varför?

– i den här åldern har personen tagit avstånd från hemmet och familjen och börjar processera sin barn-dom. någonting med rötter i det förflutna kan aktive-ras av en händelse i nuet, det kan till exempel vara frå-ga om en förlust.


SoSatt sjukdomen kan leda till allvarliga tandskador ef-tersom magsaft vid kräkning kommer i kontakt med tandemaljen. Psykologen försöker hitta kärnan i pro-blemet och läkaren gör en bedömning på det fysis-ka välmåendet. Han tar blodprov och elektrokardio-grafi. rytmstörningar i hjärtat kan förekomma bland bulimiker och ifall blodprovet visar på låga värden av kalcium och natrium kan det också vara skadligt för hjärtat.

monika ålgars, psykolog och doktorand i psykologi, du forskar om ätstörningar. Vad beror sjukdomen på och varför är den så allmänt förekommande bland unga kvin-nor?

– ätstörningar kan bero på många olika saker. ät-störningar är delvis genetiskt betingade, men kan också förenas till traumatiska upplevelser i barndo-men. Vissa personlighetstyper är mera benägna att drabbas, bland annat är anorexi associerat till perfek-tionism.

yrkeshögskolor nekade studenthälsovård yrkeshögskolor står utanför Studenthälsovården och studerande måste använda sig av kommunal hälso-vård. Hur är det möjligt att man fortsättningsvis inte lyckats göra denna grupp studerande delaktiga av

studenthälsovården, noviums ordförande henri-ka österlund?

– Självfallet vill vi ju bli del av student-hälsovården, men det här skulle be-

tyda att SHVS skulle behöva större hälsovårdsen-

heter och

också att kåravgiften för studerande på yrkeshögsko-lor skulle höjas.

Problemet är att studerande som inte är är mantal-skrivna på studieorten kan bli nekade hälsovård där. Det finns fall då studerande inte varit medvetna om problematiken och blivit skickade till hemorten för att kunna få vård. Faktum är att det är lagstadgat att studerande ska få använda den kommunala hälsovår-den på studieorten.

i nuläget utvärderar man ifall yrkeshögskolestude-rande kunde bli en del av SHVS. Det här sker genom pilotprojekt på tre orter i Finland. Pilotprojketen va-rar i tre år och då projketen avslutas utvärderar en grupp inom hälsovårdsministriet de tre enheter-na.

Varför är inte yrkeshögskolor del av Student-hälsovården, informatör på SHVS Sari krappe?

– Vi är specialiserade på vård för universi-tetsstuderande. trots det verkar ju yrkes-högskolestuderande och universitetsstu-derande vara en relativt homogen grupp. Det här kan betyda att den här gruppen av studerande kan bli del av vår mål-grupp i framtiden.

”Andelen studerande med allvarliga problem har

ökat. Självdestruktivitet hör till den här kategorin sjukdomar och behäver

större vårdinsatser.”Berit Nummelin

psykolog på Studenthälsan


Problem med den menta-la hälsan utgör de vanligaste hälsoproble-

men hos universitets- och hög-skolestuderande. köerna till stu-denthälsans mentalvård lär ringla sig långa men hur går det om man har upplevt något traumatiskt och därför är i akut behov av krishjälp, så här säger studenten under pseudonymen lasse?

– när man kontaktar studenthälsans mentalvårds-avdelning med ett akut problem får man snabbt hjälp. Om man inte har någon konkret händelse som man söker hjälp för, så tror jag att väntan kan bli lång, sä-ger lasse.

20-åriga lasse kontaktade studenthälsans mental-vård efter att en familjemedlem begått självmord.

– efter den upprivande händelsen blev jag rekom-menderad att söka hjälp. Så jag ringde studenthälsan. De gav sitt medgivande för att jag skulle söka psyko-loghjälp utanför studenthälsan som Fpa till stor del fi-nasierade, berättar lasse.

Sedan var det bara att berätta vad som hade hänt för den som svarade. jag fick en besökstid redan sam-

ma vecka eftersom min situation räknades som ett akutfall. jag var enligt sköter-

skan i behov av krishjälp och fick träffa en finskspråkig psyko-

log som var specialiserad på traumatiska upplevelser.

lasse vet inte hur myck-et längre han kunde ha fått vänta om han be-hövt hjälp på svenska.

– jag tror att den som upplevt trau-matiska händelser snabbt kommer in i systemet och får den

hjälp de behöver.lasse upplever att

han fått all den hjälp han behövt. trots att den

värsta chocken är över nu så forstskrider vården ännu i

ett antal år. allt beror ju också på hur bra man kommer överens

med psykologen. Roger Norrgård

Jag träFFar johan, 25 år, vid uni-versitetet där han studerar för att diskutera hur han gick till väga när han en gång blev tvungen att ringa till Studenthälsan för att boka en

tid till deras psykolog. Det har gått några år sedan det samtalet, och än i dag känns det som ett bra beslut.

johan, som egentligen heter något annat, fick en tung första höst som universitetsstuderande. Från att ha varit uppväxt i en mindre kommun ute på landet tillsammans med en trygg familj och vänner blev det som en kalldusch att plötsligt bo ensam, utan någon att prata med. Sakta men säkert kom ångesten och rädslan att lita på både gamla och nya bekantskaper. till sist kändes det som om den lilla lägenheten var det enda stället han kunde känna sig trygg i.

– Det var lätt att hålla humö-ret uppe bland klasskamraterna, men det blev allt svårare att ta sig över tröskeln och gå på före-läsningar, berättar johan.

Samtidigt som han skämdes för att han mådde dåligt och gjorde allt för att dölja det för andra, önskade han innerst inne att någon skulle se vad som hän-de med honom. enligt johan var känslan att inte kunna prata om det värst.

– jag menar, man får ju liksom inte må dåligt. tänker man ens tanken att man mås-te prata med en psykolog betyder det att man är sjuk. men jag var ju inte sjuk, inte på det sättet.

Han bestämde sig för att ringa till Studenthälsan. mottagandet var helt okej och väntetiden på en mot-tagning var några veckor. Dagen efter ringde psykolo-gen upp och berättade att det fanns en avbokad tid till nästa dag.

– Det gick smidigare än vad jag trodde att nå fram till dem och få en tid. men redan efter första besöket tyck-te jag att jag inte behövde gå till en psykolog trots allt. jag trivdes inte alls med psykologen jag fått, det kändes som om hon inte riktigt brydde sig.

i dag, tre år senare, anser johan att han kanske gav upp för lätt. men han tycker samtidigt att det var ett bra val, för i dag går han till en annan psykolog som han verkligen trivs med och som har hjälpt honom enormt mycket. nu kan han göra saker utan att oroa sig och det var länge sedan han hade en panikattack. man ska våga ta det första steget och ringa till Studenthälsan. Själv går han fortfarande till Studenthälsans psykiater för att få utlåtanden om Fpa-stöd eftersom han går till en pri-vat psykolog och han tycker att det fungerar bra så.

Emelie Jakobsson

”Jag led av grav ätstörning, både anorexi och bulimi och tog

kontakt med Studenthälsan. Jag fick tid hos en psykiater, men

vågade inte besöka en läkare för att ta blodprov eller elektrokardiografi

förrän långt senare. Jag besökte psykiatern en gång per två veckor

under en två års period och i dag har jag fått insikt i varför jag egentligen

drabbades av ätstörningar.” Studerande vid

Helsingfors universitet

raka spåret till krishjälp

vågabe omhjälp

”Jag stukade min fot och sökte upp två sjukhus.

Sjukhusen nekade mig vård på grund av att jag var man-

talskriven i Pargas. Det var ett misstag att jag inte ringt upp magistraten och ändrat bost-dasort, men vård fick jag inte

på min studieort i Åbo.”Studerande vid

yrkeshögskolan Novia


dyra politiskahandslag

t E X t F a n n y l i n D H O l m i l l u s t r a t i o n E r l i n n é a S j Ö H O l m

Som medlem i Förenta nationerna har Finland förbundit

sig till att upprätthålla internationell fred och att lösa konflikter på fredlig väg. Hur mycket medel används

egentligen till direkt konflikthantering och hur mycket av medlen budgeteras till konferenser som sammanställer högtsvävande mål som är svåra att uppnå? Kan hundra-

tals riktlinjer tillämpas och hur mycket pengar slukar det förberedande arbetet?

h ur mycket av fn:s årliga budget går till direkt fredsarbete och att bekämpa fattigdom och hur

mycket budgeteras till konferenser, FN:s enhetschef katri vinikka på Finlands utrikesministerium?

– Det är svårt att säga hur mycket som budgeteras till konferenser och den byråkratiska delen av fredsbeva-rande och konfliktförebyggande ar-bete. internationella konferenser har en viktig roll för att främja samarbe-

tet mellan olika aktörer och för att skapa kontakter.

Det har riktats mycket kritik mot att internationella kon-

ferenser både äter tid och pengar.

Vilken form av konferenser; mulitlate-rala, bilaterala eller ad hoc konferenser är de mest effektiva och vad kan de finländ-ska deltagarna uppnå på konferenserna?

– Globala konflikter behöver mul-tilateralt samarbete, alltså samarbete mellan ett flertal länder för att kunna skapa internationella normer. Både eU och Fn har en central roll för diploma-tiska förhandlingar och civil- och mili-tär krishantering.

Hur avgör ni vilka länder som är i

behov av krishjälp? Och vem avgör vil-ken form av fredsbevarande aktioner eller vilket materiellt- eller finasiellt stöd som länderna i fråga är i behov av?

– Finland bidrar enbart med diplo-mati, expertis och teknisk assistans till pågående fredsprocesser. arbetet sker ofta genom direkt kontakt med par-terna i konflikt eller genom en regio-nal organisation eller en frivilligorga-nisation. innan fredsförhandlingarna inleds sammanställs ett ramverk för vad parterna förväntar sig av själva för-

handlingsprocessen så att Fortsätter på nästa sida


FörSt trodde jag att det var ett skämt. jag trodde att det skul-le vara så svårt att komma in att

det inte var någon vits att försöka. Vilken tur att jag rafsade ihop en ansökan i alla fall, säger lisa boström, franska- och stats-

kunskapsstuderande vid Åbo akademi.

i februari började lisa jobba vid Department of

economic and Social

affairs, på Office of ecOSOc coordi-nation and Support nGO Branch. av-delningen sköter kontakten med ack-rediterade frivilligorganisationer och hjälper dem att få konsultativ status i ecOSOc. lisas uppgift är att gå igenom och kontrollera nya nGO-ansökningar. Hon ansvarar också för att förnya av-delningens marknadsföringsbroschyr. lisa är en av Fn:s omkring trehundra praktikanter.

– Det har varit intressant att se Fn som arbetsplats. arbetsplatsen är mycket internationell. Det känns som om hela världen är samlad i en matsal. man märker också att Fn har en trög och långsam

byråkrati och mycket av arbetet be-gränsas på grund av medlemsstaternas egna intressen, säger lisa.

lisa förvånas över att medlemmar som sitter i kommittéerna drar ut på ansökningsprocessen med flit, för att de av inrikespolitiska orsaker vill för-hindra specifika frivilligorganisationer från att godkännas.

– jag kan bara tänka mig hur det är på säkerhetsrådet, säger lisa.

två månader i new york har gått så snabbt att lisa inte ens hunnit se fri-hetsstatyn ännu. Därför har hon för-längt praktiken med fyra månader. när

praktiken är slut väntar en magis-terexamen i statskunskap.

Praktikperioden har gjort att lisa vågar sikta högre.

”Tanzania sammanställer årligen upp till 2 400 rapporter till donatorer för att kunna ta emot stöd och ha projekt som verkar i landet. Under 1990-talet verkade hela 15 olika projekt som drevs av 15 olika donatorer, ovetande om att den andra verkade inom exakt samma sektor i Tanzania. Landet är fortsättningsvis objekt för cirka tusen humanitära projekt årligen. Om de olika organsiationerna och länderna hade ett bättre samarbete kunde det finansiella stödet användas flera gånger mera effektivt.” ”Det kan vara svårt för mottagarlandet att uppnå

de högtravande målen som till exempel FN:s 73 milstolpar som uppmanar utvecklingsländerna till en uppsättning demokratiska institutioner, jämlikhet mellan könen och världsfred”

William Easterly professor i ekonomi

Samtidigt tar hon mindre stress för att hitta jobb i framtiden.

– Det är typiskt amerikanskt att skryta om framgångar. Här ska man inte gå omkring och vara blygsam, friskt vågat är hälften vunnet. någon ska ju ha de fina jobben också, sä-ger lisa.

Julia Holmvik

Två veckor innan praktiken skulle börja fick Lisa Boström meddelan-det om att hon blivit antagen till ett praktikprogram för magister-studerande vid FN:s sekretariat i New York.

New York,New York!

målen är realistiska och kan uppfylla förväntningarna.

Både i afrika och mellanöstern har länder och internationella organisa-tioner sammanställt forskning om ex-akt samma tematik ovetande om den andra parten.

Hur kan man undvika att två organisa-tioner eller länder inte satsar otaliga må-nader av arbete och enorma belopp på att göra samma forskning?

– jag vågar påstå att det inom freds-mäkling finns utrymme för flera aktö-rer däribland både stater och interna-tionella organisationer.

i september år 2010 grundade turkiet och Finland en vängrupp med namnet ”Friends of meditation” som har för-berett ett förslag till en Fn-resolution om fredsmäkling.

man understryker vikten av sam-arbete och staternas finasiella stöd för fredsbevarande arbete. i nuläget pågår förhandlingar kring resolutionen med alla medlemsländer i new york.

Deltagande i fredsbevarande opera-tioner har tilltagit och organsisationers roll inom krishantering har blivit allt större på 2000-talet. Finland har fram till år 2010 deltagit med hela 500 freds-bevarare i krishanteringsoperationer ledda av Fn, eU, nato och aU.


sporer

sporer

i en verklig situation.

i en situation som kan vara verklig.

ta ett steg.

tappa balansen.

ta ett steg.

i rätt riktning.

i någon riktning.

tappa balansen.

Heidi von Wright

människan


Har du någonsin drömt om att bli bäst i världen? att vara top of the heap, king of the crop och numero uno? att ha ett världsmästerskap som mål kan verka främmande för de flesta

av oss. men det finns vanliga människor, människor som du och jag, som vill bli bäst i världen. Och som blir det.

möt Staffan, den okände världsmästaren. t E X t c a t a r i i n a S a l O f o t o F r a n k a . U n G e r


Har du någonsin drömt om att bli bäst i världen? att vara top of the heap, king of the crop och numero uno? att ha ett världsmästerskap som mål kan verka främmande för de flesta

av oss. men det finns vanliga människor, människor som du och jag, som vill bli bäst i världen. Och som blir det.

möt Staffan, den okände världsmästaren. t E X t c a t a r i i n a S a l O f o t o F r a n k a . U n G e r

om så många andra ingenjörer i trakterna kring Vasa började staffan tunis, nybakad diplomingenjör, för ett tag sedan jobba på Wärtsilä. automation, diesel-motorer och teknik, det är vad han kommer att sys-selsätta sig med fram till hösten. Han pendlar mellan sin hemby Vörå och jobbet i Vasa, men inte så länge till. Staffan planerar nämligen husbygge tillsammans med sin fru jenny. Fast mest är det jenny som plane-rar, det är hon som är byggnadsingenjören i familjen.

Staffan lever ett vanligt liv med fru, fasta jobbtider och husbygge. eller är det bara en fasad vi sett såhär långt? Gömmer det sig något annat bakom diplomin-genjörens halvlånga lockar och nonchalant uppvikta krage? Har vi att göra med någon annan än vi tror? jo. Du gissade rätt, ytan är inte allt. Han är de facto en världsmästare: den bästa i sitt slag i hela världen.

d en prefekta kombinationen av fysisk styr-ka, snabbtänkthet och navigationskun-skaper är säkert något de flesta av oss vill ha. Den heliga treenigheten. i dagens värld

ligger vi farozonen att mista våra lokalsinnen, telefo-nen har inbyggd GPS, mobilapplikationerna visar vil-ken buss som går snabbats och i bilen berättar naviga-torn med klar stämma den kortaste vägen fram till vårt mål. ta en tanke tillbaka till lågstadiet, lärarna skick-ade ut oss i skogen med karta och kompass och beor-drade oss att hitta fram tillbaka. För många av oss kan detta barndomsminne ha gjort djupa ärr i själen efter-som kartor faktiskt är svårlästa. men för andra är det den mest naturliga saken. Staffan är så gott som född med karta och kompass i handen.

– Det sitter i generna, båda mina föräldrar oriente-rar, säger Staffan. jag testade på många andra sporter också. Backhoppning var kul men jag hade inte till-räckligt bra teknik och var lite för kort för att få det att fungera.

att skida i terräng, det var Staffan däremot alltid bra på. kombinerar man skidfärdigheterna med kartan och kompassen som han fick via modersmjölken har vi en solklar skidorienterare.

Skidorientering är som orientering – men på skidor, naturligtvis. Varför du inte hört varken om sporten el-ler om vår egen världsmästare? jo, skidorientering är faktiskt inte särdeles mediasexigt.

– Publiken får inte ut så mycket av att se på spor-ten, vi försvinner ju in i skogen och kommer ut en och halvtimme senare, säger världsmästaren.

att bevaka skidorientering har också varit, och är fortfarande, mycket svårt och lite långtråkigt. tävlarna gör snabba beslut under loppet och väljer sin egen väg fram till nästa punkt, eller kompass som det heter..


För det är det det hela handlar om, att hitta den snab-baste vägen från punkt a till punkt B. Det finns fler kriterier för en skidorienterare än en vanlig skidlöpa-re: du ska vara bra på att skida, du ska kunna läsa en karta, du ska kunna göra snabba beslut; och det ska vara rätt beslut. i dag har skidorienterarna ofta GPS-utrustning på ryggen vilket gör det lite lättare att som publik följa med ett lopp, och under längre distanser skidar tävlarna ofta ett varv runt stadion under lop-pets gång. Ofta räcker det ändå inte riktigt för att få sporten ska kännas lockande för publiken. Skidorien-tering kommer nog tyvärr knappast att bli mer popu-lärt i den närmaste framtiden heller.

P å gatorna i Vasa får Staffan gå ostörd. Hans största fanclub är familjen och den närmsta släkten. morfar, själv också gammal oriente-

rare, är den största beundraren.

01 • Muskler är lättast och snabbast att bygga, kondition tar längre. Gå på gymmet och lyft så mycket vikter att du orkar göra 3 serier på 10 lyft. Gör det 2-3 gånger i veckan så ska du se att du får resultat!

02 • Energirik och hälsosam mat. Proteiner är bra för musklerna.

03 • Gå ut i naturen! Ta dig tid att njuta av att vara utomhus när det är fint väder, då blir du lycklig. Natur och sol gör under.

– Han sitter framför nätet tillsammans med min morbror och kollar resultaten i realtid när jag är ute på tävlingar, säger Staffan.

Skidorientering, det går ju bara att utöva på vin-tern och därför är det tur att vi har en lång vinter här i landet. i år anlände våren passligt strax efter att täv-lingssäsongen avslutades. Så har det ofta varit, snön räcker till i slutet av säsongen. Värre är det ändå med vinterns sena antågande. många jular har ju varit helt snöfria – ja, om vi bortser från förra julen. Om vintern låter vänta på sig åker Staffan och hans skidkolleger upp till lappland för att träna. träna måste man ändå fast vintern kommer sent.

– Det blir en hel del resande. Det är läger, träning-ar och tävlingar. men under tävlingssäsongen är trä-ningen mitt jobb, så medan min fru går till jobbet på byggfirman tränar jag. kvällarna har vi tillsammans, som vilket par som helst.

när jag träffar Staffan har skidorienteringssäsongen precis avslutats. nu börjar transformationen till som-marstaffan. inga matbegränsningar, inga strikta trä-ningsscheman. i Vasa skiner solen i dag och Staffan menar att man måste ta vara på dagar när det fortfa-rande finns snö kvar fast vädret är varmt och fint.

– nu tränar jag mest för att det är roligt, under sä-songen har alla pass en mening och ett mål. när jag är som mest aktiv har jag en halv vilodag i veckan.

när tävlingsdagarna närmar sig trappar Staffan ner i träningen för att få igång superkompensationen. Det sägs ju att det är under vilan som musklerna byggs,

och det stämmer. Under tuff trä-ning blir kroppen trött och formen går ner, därför är det viktigt att återhämta sig – under vilan växer formen igen, den blir bättre än före

den intesiva träningstiden. Superkompensation är det viktigaste redskapet inför tävlingarna.

Superkompensation ska det inte handla så mycket om i sommar. ingenjörsjobbet håller Staffan syssel-satt fram till hösten när träningssäsongen kör igång på allvar igen. Fram till dess ska sommarstaffan njuta av solen vid havet, där han trivs bäst. Utmed havssträn-derna i Vasa och på den egna sommarstugan i skären spenderar han sommarkvällarna.

Vappen vill Staffan fira i sin gamla studiestad tam-merfors. Det är ett tag sen han firade denna studen-tikosa fest för den svenska skidorienteringsstafetten tiomila, infaller ofta på vappen, men i år deltar inte Staffan.

- Det vore oslagbart att få se alla gulisar som dop-pas i forsen, säger Staffan med ett skratt, det är en lång tradition i vappfirandet i tammerfors.

För att gulisarna inte ska få det alltför kallt un-der veckoslutet hoppas vi på en varm vapp och för-sta maj.

Och jo, Staffan har själv också blivit doppad i forsen när han var gulis.

Beach2011

ännu hinner du bli sommarfin inför Beach2011. Staffan ger dig ett par tips på vägen.

”Vi försvinner in i skogen och kommer ut en halv timme senare.”


b

tHisRn

WaYt E X t c a t a r i i n a S a l Of o t o l a S S e l i n D F O r Sm o d E l l E r j O H a n n a m U n t e r & j O H n n y U t a Hs m i n k S a r a D a H l B a c k


i 'm a free bitch, baby


- Den röda näsans kraft är stor!, basunerar celso de la molina ut framför sina fem clownaspiranter. clownens energi ska tas på allvar, den finns inom oss alla! energin är kopplad till barnet i oss, vi behö-ver bara väcka den.

jag befinner mig i cirkus Helsinkis övningsutrymmen i Vallgård. Utrymmena som är inhysta i Vr:s gamla magasin är indelade i stora salar. Det finns trapetser, linor och stora bollar överallt. På en vägg hänger nio enhjulingar i rad. ett schema på väggen skvallrar om vad som är på gång i den gamla stationshallen under vårterminen.

just i dag börjar en ny kurs, en workshop i clowneri. Under tre kvällar ska den lilla gruppen som anmält sig till kursen lära sig bli clowner. De ska lära sig dra nytta av sitt inre barn för att underhålla och glädja andra, och sig själva. clownaspiranterna har olika bak-grund, tre har teatererfarenhet, den fjärde har erfarenhet av cirkus och den femte är naturligt sprallig och högljudd och ser redan ut att vara en clown.

innan vi bekantar oss mer med celso de la molina vill vi veta vari-från clownen kommit och vart den är på väg.

D et var en gång, för mycket mycket länge sedan, i ett land långt härifrån, en man som blev given en andra chans. man-nen hade gjort ett brott men i stället för att sitta av brottet

fick den lille mannen ta sitt straff som assistent på en cirkus. Den lille försupne mannen med röd näsa hade inte råd att köpa kläder till sig och fick därför låna kläder av lejontämjaren. lejontämjaren var en stor man med stora fötter, så den lille mannen med den röda näsan drunknade nästan i lejontämjarens enorma kläder. men han hade inga andra så han fick göra det bästa av situationen. Den lille man-nen var en rolig prick. För att underhålla sina kollegor började han imitera den bastanta och dominerande cirkusägaren. Den lille man-nen var en duktig imitatör. Han förstorade ägarens rörelser, gestiku-lerade vilt och förvrängde sitt ansikte. när ägaren såg den lille man-nen imitera honom på det förnedrande viset följde alltid en jakt utan like. Den lille mannen med den röda näsan och de för stora kläderna och skorna sprang skrikande av skratt undan den argt viftande äga-ren. Och med ens var clownen född.

Den lille mannen med spritnäsa och för stora kläder är naturligt-vis en myt. en story om hur den moderna clownen föddes. Det finns många andra historier och de varierar mycket. Det vi med säkerhet vet är att clownen med röd näsa som vi är vana att se, föddes på cir-kusen. men olika former av clowner och gycklare härstammar redan från Shakespeares tid – och långt före det. Det sägs att den tidigaste clownen kan hittas i Faraonernas egypten.

cirkustraditionen startade redan under romarriket. Stora massor underhölls genom akrobatik, jonglering, häst- och vagnkapplöp-ningar och slagsmål – ofta med dödlig utkomst, om vi ska tro filmer-na. Den moderna cirkusen föddes på 1700-talet och med den föddes också den moderna clownen.

Den moderna clownen är en del av en större clownfamilj. till fa-miljen hör till exempel Harlekin, Pantalones tjänare, som vi känner igen från commedia dell’arte. Också de flegmatiska mimartisterna som härstammar från Frankrike och gycklarna som vi hittade i de kungliga hoven på medeltiden hör till familjen av clowner.

i mitten av 1900-talet lyfte fransmannen jacques lecoq clownen från cirkusarenan till teaterscenen. Det här gav clowneriet en helt ny dimension. clownen gick från att billig humor till sofistikerad teater.


är fullt av clowner! Finland är i och för sig också fullt av clowner, de flesta saknar bara den röda näsan.

i Finland har celso hittat sitt hem. Hans dröm är att starta en clownskola i Helsingfors.

– clowner kan vara till stor nytta här, det är inte bara i underhåll-ningssyfte som clowneriet är en tillgång, säger han och berättar om en universitetsprofessor som gått hans clownkurser och nu anpas-sar sina föreläsningar enligt clowneriets teknik om ögonkontakt, kroppsspråk och entusiasm. Studerandena älskar det.

T ransformationen från vanlig människa till clown går inte på två röda. Det räcker inte att måla ansiktet vitt och fästa en röd plastboll på näsan – energin måste komma inifrån. Genom att

skaka om sig själv och ta fram sina små egenheter föds clownen. Ge-nom att sluta använda ord och lägga vikten på kroppsspråket är vi på rätt spår. en clown går antingen i 100 kilometer i timmen eller i slow motion, när vi lär oss att inte vara medelmåttiga kommer vår clown närmare ytan. clowneriet är en intesiv konstform där publiken är en av de viktigaste ingredienserna. Genom att undvika såpoperablick-ar och istället koncentrera oss på att se våra åskådare i ögonen kom-mer vi ännu närmare. när vi är bekväma med att ge av oss själva, av alla våra värsta egenskaper och pinsammaste situationer, då börjar vi vara redo att fundera på clownens utseende. när den inre clownen är funnen kommer troligen kläderna och sminket att kännas självklart, det måste ju passa till clownens personlighet och särdrag.

– en av de viktigaste sakerna ni kommer att lära er under den här kursen är att misslyckas, säger celso vänd mot sina clownaspiranter. Följ er intuiton, fly inte, slåss för att få stanna kvar i rampljuset. Har ni någonsin sett en clown som frivilligt lämnat sin publik?

medan clownprofessorn lär sina elever att hitta den inre clownen sitter jag förstummad och ser på. Vanliga människor står framför mig och gör sitt yttersta för att misslyckas och vara löjliga. clownen som gör små ballongdjur på skyhöga styltor utanför Stockmann är ljusår från den situation jag befinner mig i. jag önskar att celsos elever hit-tar sin inre clown under den tre dagar långa workshopen, jag hoppas att de finner ett nytt välbefinnande och ett nytt sätt att vara sig själva. Och jag hoppas se flera clowner på gatorna i sommar, clowner som vågar underhålla och uttrycka sig själva.

annars känns det så himla bortkastat att ha stått i en kylig lagerlo-kal och gjort bort sig framför en grupp ivriga teaterapor.

Sätt en clown på en teaterscen och den får genast mera respekt än om den står i cirkusarenan.

– clowner är oerhört motsägelsefulla, säger celso de la molina som är en riktig professionell clown. en clown representerar allt det para-doxala i våra liv och det är därför de känns så underhållande.

clownen är en anarkist, den gör allt det vi vanliga människor inte vill göra och den lever sitt eget liv. istället för att följa strömmen och försöka bli framgångsrik lever clownen på att misslyckas. Den mås-te vara en flopp, det är däri clownens underhållningsvärde ligger. clownen behöver vara dum, naiv och löjlig – alla de drag vi vanligtvis väljer att dölja. Och här ligger charmen: genom clownen får vi upple-va allt det vi själva oroar oss för och trycker undan i våra egna liv.

S täll er på rad. Du, säger celso och pekar på en clownaspirant-tjej, ställ dig framför oss och berätta en historia. kom ihåg att använda hela din kropp och du måste titta alla i ögonen under

tiden du talar, du måste hålla kontakten med oss alla!Det är inte lätt att bli clown. aspiranterna kämpar med sina upp-

gifter, rodnar, blir blyga och fnissar nervöst. De får order om att inte försöka vara roliga, underhållningsvärdet ökar i slutändan ändå. eleverna ska använda sig av sina normala rörelser och gester, men överdriva dem. clownerna gör sitt bästa och tittar ibland förvirrat på varandra utan att riktigt förstå hur det ska bli clowner av dem.

– Det är oerhört givande att gå på clownkurs, säger maija suomela som redan en gång tidigare har gått på celsos kurs. clownprocessen är så annolunda mot att bygga upp en karaktär i klassisk teater. man måste uppväcka helt nya sidor i sig själv, det är ibland väldigt tungt.

ändå har hon kommit tillbaka en gång till. maija menar att hon och hennes teatergrupp absolut kommer att använda sig av sina ny-upptäckta sidor och släppa clownerna fria på Helsingfors gator un-der sommaren.

E fter augusto pinochets militärkupp i chile 1973 uppstod det små grupper som genom teater försökte få folk att göra mot-stånd mot regimen. Budskapet var att aldrig acceptera eller

underkasta sig. regimen försökte förinta alla konstgrenar eftersom Pinochet ställde sig misstänksam till konst. konst får människor att tänka. celso de la molina, född och uppvuxen i chile, var en del av de små motståndsgrupperna, de riggade upp små teaterföreställningar på gatorna som försvann lika hastigt som de startade. teatrar växte upp på hemliga platser runtom i landet för att kunna fortsätta med sin verksamhet.

celso valde till slut ändå att lämna landet.när celso anlände till europa, närmare bestämt Grekland, märkte

han att han kan använda sin skådespelarutbildning fast han inte hade språket – genom gester, miner och kroppsspråk började han bygga en ny karriär.

– i Barcelona hittade jag slutligen min inre clown, säger celso. jag studerade ämnet där och kom i kontakt med det dagligen: Barcelona


1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

Hennes fingrar vidrör lätt min panna. Med fjäderlätta rörelser drar hon fingrarna genom mitt hår. En under-bar doft sprider sig i rum-met medan hennes smek-ningar letar sig mot min

nacke. Jag kommer på mig själv med att tänka att så här kunde det alltid få vara. Jag vill ligga här i all evighet med hennes händer mot min hud.

”This is my dance space, this is your dance space”, säger Patrick Swayze – må han vila i frid – till Jennifer Grey i den klassiska dansfilmen Dirty Dancing. Vi ska hålla oss till vårt eget utrymme, vi ska inte komma för nära varandra. Så är det ju med oss nordbor, vi vill inte att någon ska inkräkta på vår egen lilla sfär – och vi vill inte inkräkta på andras.

Men när jag ligger med huvudet i vasken hos min frissa och hon masserar min hårbotten, då glömmer jag allt vad den egna sfären beträffar. Hon får gärna stå och klämma på mitt huvud så länge hon orkar. Jag be-talar ju hur som helst för det.

När vi blir berörda på ett positivt sätt utsöndras det oxytocin i våra kroppar. Hor-monet hjälper oss slappna av

och det har också en smärtstillande effekt (vilket också ananas har, se sid 32). Så då undrar jag, borde vi inte vara måna om att få mer av detta hormon? Varför är vi så himla rädda för att röra varandra?

Okej, jag förstår, vi kan inte gå runt och kleta på folk hur som helst. Men det att du bara låter din hand vila på en väns axel eller tillkallar någons uppmärksamhet genom röra vid armen istället för att hojta till. Det gör redan mycket. Det finns ju också en stor skillnad mellan vänskaplig och sexuell beröring.

För ett par år sedan började jag umgås tätt med min kusin. I början var jag ganska förvånad över att hon rör-de vid mig när hon pratade. Vad konstigt, kommer jag ihåg att jag tänkte. Sedan märkte jag att det fick mig på gott humör. Jag kände mig uppskattad och omtyckt – jag mådde bra. Nu har jag själv försökt använda samma taktik och jag märker att det börjar smitta av sig. En del ryggar tillbaka vid beröringen, men bara man tving-ar sig på människor ett tag vänjer de sig nog. Och vet ni det bästa? Du börjar må bättre själv också! Så skit i Patricks råd till Jennifer, skit i ditt eget dansutrymme - invadera dina vänners sfär. Eller som komikern Frank Pappa i tiderna sade: Kosketelkaa toisianne!

Skribenten är Stbl:s redaktions-sekreterare.

”Skit i ditt eget dansutrymme.”

rörmig!

motpoler catariina salo

SEx OCH RELATIONER

Vi

Sex är en skapande process, säger den kristna tron. Sex finns i första hand till

för att vi ska föröka oss, njutningen som kommer därpå är en gåva av Gud. Men är sex före äktenskapet en synd

och hur tolkar unga kristna bibeln i dag? Studentbladet har talat med Jes-per om hans syn på sex i allmänhet och

sex före äktenskapet i synnerhet. t E X t j U l i a H O l m V i k

Synd

skam


1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

1+1=3

Det finns en orsak varför de flesta hovmästare och cateringchefer är homo-sexuella. Vi är helt enkelt bäst på det! Om tre el-ler flera personer samlas hemma hos en homosex-

uell man så blir det genast bjudning. Det är inte fråga om att bara sitta ner i soffan och dricka lite bärs, utan det skall bullas upp med lite hors d'œuvre, fyllda kyck-lingbröst och lite tarteletter till kaffet.

Den stora frågan är egentligen varför. Varför är vi så bra på att ordna tillställningar, varför har vi full koll på bordsplacering, kaffeserviser och lämpliga blomster-arrangemang till en meny bestående av köttbullar och strömmingsrullar?

Svaret är entydigt: för att vi inte har barn. Det är ju inte som om vi inte skulle försöka. Gud vet

att vi försökt. I parker, på allmänna toaletter, i bakrum-men på nattklubbar och ibland till och med i våra sovrum. Antalet små glada spermier som under årens lopp förgäves försökt hitta ett ägg att befrukta överstiger rejält den amerikanska stats-skulden.

Detta är naturligtvis inte en-bart de homosexuella männens problem, även andra folkgrupper har genom tiderna haft svårt att skaffa barn. Men till deras hjälp finns ju både vetenskapen och lagen. En lag som tyvärr inte gäller alla. En lag som med största sannolikhet inte kommer att ändras under de kommande fyra åren. Nå, folket har talat, som det så fint heter nuförtiden.

Jag är en mästare på bordsplaceringar, på att upp-märksamma dieter, hitta på samtalsämnen och dra igång sällskapslekar. Så sent som under påskhelgen Tabortade jag en rödvinsfläck från en av gästernas skjorta samtidigt som jag lade upp carpaccion till för-rätten.

Rimligtvis borde jag då vara en mästare på playdates för mina barn, komma ihåg vem som är allergisk mot vad och klara av att underhålla barnen på den långa bil-resan till Chamonix, när säsongen så dikterar.

Men nu kom det visst en stor jytky, så jag får även i framtiden nöja mig med att hälla salt på bordeauxfläck-en på den skräddarsydda skjortan istället för att skrub-ba grötfläckar från dotterns munkjacka.

Skribenten är programledare på Radio x3Moch inte alls bitter på valresultatet.

”Det bullas upp med fyllda kycklingbröst och tarteletter till kaffet.”

motpoler ted urho

denperfektavärdinnan

esper, som jag väljer att kalla ho-nom i artikeln, är 24 år gammal och kristen. jag har ringt upp ho-nom för att diskutera hans syn på sex och äktenskap. Under telefon-intervjun släpper jesper in mig på skinnet och uttalar sig om de mest

intima av samtalsämnen inom kyr-kan i dag – nämligen sex utanför äk-tenskapet.

jesper följer det rättesnöre han tror på – Bibeln – enligt bästa förmåga.

enligt Bibeln är sex i första hand en skapande process – en uppgift att för-öka sig. enligt Bibeln blir två männis-

kor ett med varandra när de har sex. i den sexuella akten får människan vara

med och skapa någonting nytt. njut-ningen är en gåva av Gud – ingen synd.

– i dagens samhälle orsakar sex mycket ska-da. Sex sker i misstag, människor blir sårade, opla-nerade graviditeter förekommer och könssjukdomar sprids. när Gud har sagt att vi bara ska ha sex inom äktenskapet, är det för att skydda oss från att bli ska-dade, säger jesper.

trots att jesper på många sätt beskriver sig som en konservativ kristen, är han också liberal i många sam-manhang. Han tycker att det är godkänt att använda preventivmedel, abort är försvarbart i vissa situatio-ner och han har överseende vad gäller sex utanför äk-tenskapet.

– min personliga åsikt är att det kanske inte är så viktigt att man måste vänta till äktenskapet för att ha sex. Om man lovar inför Gud att man vill vara med en person för resten av sitt liv, så är det enligt mig okej med sex innan äktenskap, säger jesper.

Han erkänner att det kan vara svårt att avhålla sig. trots att jesper är singel är han inte oskuld.

Det viktigaste är att jag vet vad jag tror på. jag försö-ker leva enligt det, men jag kommer aldrig att lyckas helt och hållet. jag vill följa Guds vilja men jag lyckas ändå aldrig avhålla mig helt från sex, säger jesper.

kan du som kristen känna skam när du har sex?– ja, det är klart att det finns saker jag skäms för.

Som kristen misslyckas jag med det jag gör, liksom icke-kristna kan misslyckas med något som de lovat. kyrkan säger; så här ska ni leva men om ni inte klarar det får ni förlåtelse. Därför kom jesus till jorden. innan jesus hade man ingen utväg ur synden, säger jesper.

jesper är uppvuxen i en kristen familj. Hälften av hans vänner är kristna medan andra hälften är icke-kristna. De som bara umgås med kristna vänner stöter ut sig själva ur samhället, tror jesper. Sex diskuterar han endast med ett fåtal vänner.

Hur förhåller sig dina kristna vänner till sex?– jag har vänner som väntar med sex tills de hittat

den rätta. Skulle jag leva om mitt liv, skulle jag ock-så försöka vänta tills jag hittat henne. Flera sexpart-ners påverkar en. man kanske ser sex som mera intimt om man bara haft det med en person. Om man försö-ker vänta så länge som möjligt, blir sex något vackra-re, säger jesper.

jesper vill inte identifiera sig med något särskilt kristet samfund och poängterar att det är svårt att ge-neralisera kristna ståndpunkter. Därför redogör han för sina egna åsikter gällande sex och äktenskap – ställningstaganden han har kommit fram till själv ge-nom att ifrågasätta det självklara, lyssna till olika för-samlingar och läsa på.

– i dag bygger många sin uppfattning på en annan person eller grupp. man måste tänka själv och själv ta reda på saker för att skapa en säker och äkta identi-tet. man måste fråga sig: varför tror jag som jag tror, säger jesper.


SVAR PÅ LIVETS STÖRRE OCH MINDRE FRÅGOR

Qa

anna jungner-nordgren ska springa Stockholm marathon i vår. Studentbladet frågar ut henne om hur hon gör för att inte dö av tristess under trän-ingsloppen, vad som inspirerar henne och hur länge hon tränat för att orka med den hemska sträckan på över 40 kilometer.t E X t F a n n y l i n D H O l m f o t o c a t a r i i n a S a l O

Springa solo

01 • Hur länge och hur långa sträckor har du löpt för att träna inför mara-tonloppet?Jag började träna löpning aktivt för ett år sedan, innan dess höll jag mest på med aerobic och bodypump. Själva ma-ratonträningen började i december. Jag följer ett 26 veckors program som finns på webben, på marathon.se och tränar 3-4 gånger i veckan. Oftast tre kortare pass och ett långt på söndagar. Det längsta som jag hittills har sprungit är 26 kilometer. På morsdagen är tanken att jag ska springa 32 kilometer vilket är det längsta jag kommer att springa före själva loppet.

02 • Hur får man upp konditionen om man är ovan, vilka är dina tips?

Kaffe med mjölk och mycket tålamod. Det är vad som krävs för att otto niss-folk ska hitta de bästa lösningarna på matematiska modeller. Som processys-temteknikstuderande vid institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi skrev Otto sitt diplomarbete om optimering.

När han blev klar med diplomarbetet för ett halvår sedan, erbjöd Åbo Akademi honom en forskartjänst inom den tvär-vetenskapliga forskargruppen OSE, som är verksam inom optimering och sys-temteknik vid Åbo Akademi.

– Att vara forskare är som att studera, men med bättre lön. Optimering är ett ämne som intresserar mig. Det måste det göra för att man ska orka kämpa, sä-ger Otto.

Genom att hitta bättre lösningar via till ett problem via optimering kan industrin göra ökad vinst med flera miljoner euro. Otto har specialiserat sig på optimering av halvledarmaterial, som finns i många elektroniska komponenter, datorer och processorer. Målet är att hitta på nya metoder och algoritmer för lösning av binärkvadratiska problem. Otto försöker att lösa halvledarmaterialets grundtill-stånd med hjälp av deterministisk op-timering – något som ingen annan har gjort tidigare.

– Lösningarna på problemen är inte intressanta i sig. Fysikerna löser större problem än vad jag gör, men de kan inte bevisa att deras lösning är den bästa lösningen. Det är mitt jobb, säger Otto.

Hur vet man vad som är den bästa

lösningen? Finns det verkligen en så-dan?

– Det finns en optimal lösning på allt. Med hjälp av ett lösningsprogram som följer vissa optimeringsalgoritmer vet man att det är den optimala lösningen. Mitt problem är så stort att en dator inte kan lösa problematiken. Jag försöker läsa artiklar och se likheter i andra pro-blem, men det har inte gått så bra hittills, säger Otto.

Ottos forskning kan bidra till att fors-kare i framtiden kan hitta lösningar på större problem än vad som för tillfället är möjligt. Innan december 2013 hoppas han blir klar med sin doktorsavhandling. Deadlinen är knapp och för tillfället har hans arbete stagnerat.

– När man tror att man kommit på en bra idé så inser man i något skede att det inte fungerar. Då får man skriva om sina problem och använda det man kom-mit fram till i en annan tillämpning, säger Otto.

Han anser det viktigt att skilja på pri-vatliv och arbetsliv. I vardagen behöver alla lösningar inte alltid vara de bästa.

– Optimeringen har inte smittat av sig på vardagslivet. Jag gör nog inte alltid optimala val, skrattar Otto.

UNGA FORSKARE

aHa

Viktigast är att köpa en bra pulsklocka så att man har koll på sin puls och inte går för hårt. Det är bra att sakta ner och gå ibland för att hålla pulsen nere. Att successivt öka längden på sina sträckor och att ha varierande träning, till exem-pel intervaller och backträning, är också viktigt. Det är viktigt att också dra några muskelstärkande pass och arbeta med rygg, mage och ben.

03 • Måste man följa en specialdiet för att kunna träna för maraton?Jo, maten är superviktig. Fast någon specialdiet har jag inte, jag försöker bara lassa in så mycket mat jag bara kan, man förbränner galet mycket när man

löper. Jag äter extra kolhydrater i pulver-form (blandad i yogurth), dricker elekto-lytdricka och försöker få in extra minera-ler och magnesium. Jag borde äta ännu mera än vad jag gör, för jag har magrat rätt mycket. Under långa pass har jag alltid med mig energigel, ibland en ba-nan och alltid mycket vätska.

04 • Hur har du hållit formen under vintern?Ganska bra faktiskt, men det blev ju mest att spring på löpmatta, det var ju så förbenat kallt! Det är slött att springa 20 km på en löpmatta, och det är inte samma sak som att springa ute. Jag sprang nog kortare pass ute i vintras, hade köpt Icebug-skor som funkade su-perbra på isiga vägar. På vintern kom jag också bättre ihåg att göra muskelpass.

05 • Känns det aldrig långtråkigt att löpa långa sträckor ensam?Jag springer med bra musik, lyssnar of-tast på tung musik då jag springer. Jag gillar mest att springa till Iron Maiden. Men jo, ibland suger det ju och man har inget flyt alls. Eller så känns benen som spagetti. Då brukar jag korta av rundan och vara nöjd över att jag överhuvud-taget kommit ut en stund. Oftast känns det kanske mest motigt vid morgon-spring och jag tycker jag är sjuk i huvu-det för att klockan ringer 05.50 på mor-gonen. Fast när jag väl är ute så är det ju superhärligt.

06 • Hur förbereder man sig veckorna innan loppet?Enligt mitt program ska jag inte pressa kroppen utan bara löpa kortare sträckor på 10 km. Jag kommer säkert också att bekanta mig med rutten och gå igenom den mentalt. Den sista veckan är det vik-tigast att tanka kolhydrater inför loppet.

Bara det bästa är bra nogHan skrev sitt diplomarbete om optimering, fastnade för problemlösning och blev doktorand inom anläggn-ings- och systemteknik vid Åbo akademi. Otto nissfolk brinner för det krångliga och utmanande med optimering. t E X t j U l i a H O l m V i k

”Det finns en optimal lösning på allt.”


i annatäntystnad

den här dagen är inte som andra.

den här dagen är en annan.

funderar

hur låter

ord när

ord når

dig

Heidi von Wright

Heidi von Wright är poet, författare och journalist. Hon är vinnare av Rundradions lyrikpris Den dansande björ-nen år 2006 och av Arvid Mörne-tävlingen år 2008.

liVEt


redaktionen listar de fiffigaste tipsen för den bästa vårmånaden!t E X t r e D a k t i O n e nf o t o c a t a r i i n a S a l O

Mångel i maj

månadens dryck Nu kan vi skåla för bättre hälsa – rent bokstavligt. En amerikansk undersökning visar nu att personer som dricker ett par glas öl eller vin om dagen har åtta pro-cent tätare stomme än absolutister. Så oroar du dig för osteoporos kan du med gott samvete unna dig lite alkohol. Men sen var det ju det där med ”ett par glas”, i det här fallet betyder det faktiskt ett till två glas om dagen. Inte mer. Tyvärr.

månadens kultur Kulturnissar! Hören upp! På Svenska teatern i Hel-singfors kan studerande köpa sista minuten-biljetter för ynka 10 euro. Biljetterna ska köpas från svenskis egen biljettkassa mot uppvisande av studiekort. Gäl-ler alla föreställningar förutom musikaler och gäst-spel.

månadens haPPening Har du alltid velat framföra den där låten du skrev och tonsatte i lågstadiet? Har du tusen bra vitser på lager? Vill du göra en cover på Summer of 69? Skaf-feriet @ Ritz i Vasa bjuder på Open stage första tors-dagen i varje månad. Har du ens lite talang ska du ta dig dit! Och har du ingen talang alls kan du alltid ta del av de andras visor och historier. Mer info www.kulturskafferiet.com.

månadens film Biobiljetterna är ju hutlöst dyra. Speciellt för en studerande. Om du ändå vill se de senaste fil-merna förmånligt rekommenderar Stbl att du håller ett öga på Finnkinos superdag. Varje må-nad ordnas en superdag då vanliga biobiljetter kostar 6 euro och 3D-filmer 7 euro. Också pop-cornen är superbilliga. Håll utkik på finnkino.fi.

månadens haPPy hour Apollo street bar i Forum bjuder på after work (el-ler after study, om man så vill) varje måndag till fredag. Cider, öl och husets vin för ynka tre euro mellan klockan 16 och 19. Apollo street bar, Mannerheimvägen, Helsingfors

månadens smärtstillare Ananas är bra om du vill gå ner i vikt för den främjar matsmältningen och driver ut överflödig vätska ur kroppen. Men det som denna frukt ock-så är bra för att lindra smärta. Ananas innehåller ett enzym som får kroppen att producera ämnen som lindrar smärta, svullnad och inflammationer. Dessutom är det gott.

BILLIGT OCH BRA

Få


månadens modellJournalistikstuderande Hanna Nordenswan in-ledde sin modellkarriär för Studentbladet i april. Hanna spelar teater när hon inte skriver skolar-beten. Dessutom är hon snygg, mjau!

månadens musik Ingen har ju missat att första maj infaller på söndag. Istället för att betala sig sjuk på att gå på olika keikkor kan vi nu i det vackra vårvädret njuta av fantastisk körsång – helt gratis! Kol-la in alla de olika sånguppträdandena på din egen ort och om du är riktigt modig infiltrerar du dig på en närliggande picnic och får en gra-tis söndagsbrunch på köpet.


nu börjar det dofta science fiction. nintendos nya spelkonsol 3DS målar upp tredimensionella världar – utan att du måste vanpryda ansiktet med töntiga glasögon. men varför gråter Stbl:s spelexpert?

t E X t B e n j a m i n k n O P m a n

SPEL

magisk ellertragisk?

Jag har svävat högt över haven. jag har gosat med spralliga hundvalpar. jag har tagit ett fo-tografi av min tjejs ansikte, sett henne för-vandlas till ett monster – och pepprat sönder

det med hjälp av en pekpenna.Somliga skulle kalla det magi. men ändå är jag

inte förtrollad av nintendo 3DS.mina förhoppningar var verkligen skyhöga.

kyotoföretagets nya konstruktion lovade ju så mycket.

maskinen skulle ge spelen ett helt nytt djup. Den skulle ta framtiden till samtiden. Den skulle få världen att känna samma mysrys som när jake Sully för första gången slungade sig genom Pandoras djungler i avatar.

men nu sitter jag här. med krossade drömmar, svi-dande ögon och en marginellt förbättrad version av en sju år gammal konsol.

Besvikelsen är så tung att den nästan går att ta på.låt oss börja med problem nummer ett. Den tre-

dimensionella grafiken. en effekt, som inledningsvis framstår som det bästa sedan färdigskivat bröd.

För nintendo har verkligen skapat något helt unikt. när biograferna får dig att ducka för utskjutande före-

mål fungerar 3DS tvärtom. Här buktar miljö-erna istället inåt. effekten gör att vulkan-

topparna i flygspelet Pilotwings resort verkar hägra långt i fjärran. Och att jyck-arna i husdjurssimulatorn nintendogs + cats ser ut att när som helst kunna skut-ta genom skärmen.

Fränt? javisst.Grejen är bara att den tredje dimensio-

nen är extremt känslig. Vinklar du skärmen några grader åt fel håll blir bilden omedelbart dub-bel. något som är galet frustrerande – och som gör det omöjligt att njuta av romantiska spelstunder tillsam-mans med partnern.

mer gnäll. Den stora hemligheten bakom 3DS:s gra-fik är att konsolen lurar blicken. Den får dig att fokuse-ra på två punkter samtidigt– vilket tyvärr leder till att du snabbt drabbas av trötta, rödsprängda och rinnan-de ögon. Och inte nog med det. Somliga läkare påstår att effekten kan vara skadlig i längden. Vissa hävdar

till och med att barn som överanvänder maskinen kan bli vindögda.

lyckligtvis kan du justera hur stark 3D:n ska vara. eller stänga av den helt, om din kropp börjar må py-

ton. men. På grund av det här tvingas spel-skaparna programmera sina alster så att

de fungerar både med och utan effekten. resultatet är att den extra dimensionen knappt fyller någon spelmässig funk-tion alls.

Och plötsligt känns allt det trolska som ett simpelt bländverk. Dessutom slukar 3DS verkligen energi.

Det inbyggda batteriet håller i tre till fem tim-mar – alltså alldeles för kort för att överleva en längre bilresa. Sedan är det bara att plocka fram sönderlästa kalle anka-tidningar igen.

allt det här skulle jag ändå kunna förlåta, förutsatt att spelen var grymma. men inte ens där lyckas ma-skinen skina.

Posterpojken Pilotwings resort är en enda lång teknikdemo. nintendogs + cats får dig att avlida av tristess. Och resten av titlarna består nästan uteslutande av upphottade mobilhistorier eller nedbantade Dreamcast-reliker.

maskinens intressantaste spel, eller snarare minst ointressanta, är rayman 3D. ett äventyr, som var epokgörande när det släpptes första gång-en – hösten 1999.

Framtiden då? Där måste det väl ändå finnas mäng-der av superheta lir? nej, tyvärr. i kristallkulan virv-lar bara gammal skåpmat som fantasysagan Ocarina of time och racingkalaset mario kart. aningen polerade, givetvis utrustade med 3D – men det är också allt.

jag sitter alltså här, med framtidens teknologi i mina händer. men trots det är jag, märkligt nog, fången i det förgångna.

Det kanske blir bättre när spelskaparna blir varma i kläderna. när de vågar ta ut svängarna lite mer, tänka tankar som aldrig tänkts förut.

men just nu känns nintendo 3DS allt annat än ma-gisk.

Och för att kosta nästan 300 euro är den bara tra-gisk.

1889Nintendo grundas,

och företaget börjar tillverka spelkort.

1980Den bärbara konso-len Game & Watch tar över skolgår-

darna.

1983 Famicom, även

känd som NES och Nintendo 8-bitar,

når butikerna.

Från kortspel till Mario

2004Den dubbelskär-made Nintendo DS lanseras och

blir en succé.

1996 Nintendo 64 släpps

– men kunderna väljer Playstation.

2006 Wii får såväl dagis-

barn som pensionärer att greppa handkon-

trollen.

KULTUR

se


eko är inneSkona din mage, ge lyster åt din hud och spara på naturen. Gör det här ge-nom att bli av med onödi-ga kemikalier och tillsats-ämnen i vardagen. Noora Shingler författare till bo-ken ”Lingon och läppstift” skildrar en vardag utan kemikalier, vitt mjöl, jäst, mjölk, socker och kött.Genom att rensa i skaffe-riet och i sminkpåsen kan både magen och det eko-logiska medvetandet må bra, förklarar Shingler.Boken kan få dig att tän-ka om innan du plockar färdigmaten från hyllan i mataffären och innan du smetar giftigt smink på huden. Boken erbju-der konkreta och inspi-rerande tips för en sund vardag.

Köp boken på Schildts webbutik för 22 euro.

Fanny Lindholm

naiv och avskalad sPansk PassionEn av 1900-talets största konstnamn ställer ut på Emma museum of mo-dern art i Esbo. Den kata-lanska konstnären som erbjuder besökaren en absurd fantastivärld har en stil som pendlar mel-lan naivism, abstrakt konst och surrealism.Joan Mirós färsprakande verk i rött, blått och grönt avbildar allt från genita-lier till hans egenartade syn på världen. Den span-ska kulturen avspeglas i de runda formerna, grova linjerna och de på måfå placerade färgfläckarna i gult och vitt. Miró erbju-der pur surrealism och otyglad galenskap fram till den 20 maj på Emma.Utställning kostar 8 euro för studerande, men på onsdagar mellan klockan 18 och 20 är inträdet fritt.

Fanny Lindholm

magdans kräver mageEn dansform som krä-ver kontroll, magmuskler, kvinnlighet och glittrande höftskynken. Studentbla-det testar magdans.Stämningen i magdans-gruppen är avslappnad och uppsluppen. Bland kursdeltagarna finns Sandra Holmqvist – andra årets svenska studeran-de vid Åbo Akademi. Magdans handlar om att få aha-upplevelser om hur kroppen fungerar. Enkla rörelser är svåra att lära ut. Om man har trä-ningsvärk efter magdan-sen så har man det precis överallt, säger Sandra.Vi spänner fast våra schalar kring höfter-na. Jag känner mig som en grekisk gudinna från Faraonernas tidevarv – likväl med en lite mer krampaktig uppsyn. Rö-relserna, som ser an-språkslösa ut vid första anblick, kräver enorm kontroll och koncentra-tion

Magdans är en per-fekt motionsform för dig som inte vill gå på gym utan hellre vill känna dig feminin och vacker – och ha roligt. Motionsformen passar alla former och storlekar.

Julia Holmvik

sluta vara så självuPPtagenStatistik från Diakonian-stalten visar att allt fler unga ensamstående män ligger under fattigdoms-gränsen i Finland. Fattig-domsgränsen är enligt den Europeiska unio-nens mått 60 procent av medianinkomsten. De flesta unga män är utan utbildning och har svårt att bemästra vardagen med de begränsade stat-liga bidragen. Allt fler sö-ker hjälp inom den tredje sektorn för att ha råd att köpa mat eller betala för medicinering.

Diakonicentralen har ett välutvecklat frivillig-arbete. Intresserade som är villiga att binda sig för några timmar i veckan kan hitta information om frivilligarbete på Diako-nicentralens hemsidor. Några timmar av gratis arbete i veckan kan vara värdefullt för missunnade grupper.

Frivilligarbete kostar 0 euro på Diakonianstal-ten i Helsingfors, Åbo och Vasa.

Fanny Lindholm

3X

4x

10-14.5Schlagernörden kan börja jubla nu. ASK screenar nämligen Euro-vision song contests semifinaler och finalen i mitten av maj. Vill de se Paradise Oskar på storbilds-skärm är det bara att ta sig

till Majstranden och bänka sig I Cor-huset.

3.5-19.8För filmfantasten kan vi glatt meddela att Orions sommarprogram ser mycket trevlig ut. Med teman som Woody Allen, Sofia Coppola och Francois Truf-faut kan det inte gå fel. Biljettpriset är inte helt dumt det heller, fem och en halv euro för en filmvisning. För fullständigt program se www.kava.fi.

vårens största händelse: bar hud överalltVinterjackan är förpassad till källarförrådet, de tjocka leggingsen är utbytta mot strump-byxor och bara ben, skjortorna flyger av i samma takt som termometern klättrar upp-åt. De närmsta månaderna kommer vi att se allt mer bar hud i stadsbilden, det är en fröjd både för ögat och garderoben.

Centralredaktionen, som består av två brudar och en bög, vill ändå poängtera att Robert Pattinson (som egentligen inte har något med texten att göra) är en gud och vi uppmanar inte på något sätt till detta utseendeideal. Delar du ändå redaktionens smak i män kan vi varmt rekommendera filmen Water for elephants. Robert är både smutsig och snygg i sin 30-talskostym.

Kuriosa26.4-7.5 • Axelbandets euro-paturné2-8.5 • Sluta slösa-veckan • www.nuukuusviikko.fi4.5 • Intergalactic Star Wars-status day5.5 • Premiär för De Bort-glömda • Årskurs 1 Scen-konstlinjen Novia6-7.5, 9-10.5 • De Bortglöm-da • Årskurs 1 Scenkonstlin-jen Novia7-8.5 • Kierrätystehdas • Ka-belfabriken

Fest30.4 • Teknologvappmid-dag med eftersläpp • Kemist-klubben1.5 • Sillis i Kajsaniemiparken • Nylands Nation1.5 • Wappicnic på Vårdber-get • Kemistklubben

6.5 • Grillkväll på TF:s övre terass13.5 • Avslutande sitz • Tekno-logföreningen13.5 • Florasits • Nylands nation13.5 • NN:s och ÅsNa:s School's out-sitz13.5 • Österbottniska Natio-nen vid ÅA födelsedagskalas på Kåren18.5 • Kesäheila Kaivolta på Kaivohuone • ASK, Metka,

Helga & Laureamko27.5 • Avslutande fest • Ny-lands Nation

Evenemang30.4 • Lyran och Akademen sjunger • Restaurang Karl XII30.4 • Screening av VM i is-hockey på Cor-huset Finland vs. Danmark • ASK30.4 • Dragkamp mellan ÖN:s och NN:s styrelser • Vid stads-huset i Åbo

1.5 • Akademen sjunger in vå-ren i Kajsaniemi1.5 • Första maj-bastu på Cor-huset • ASK2.5 • Screening av VM i is-hockey på Cor-huset Finland vs. Lettland • ASK3.5 • Nationsmöte • Nylands Nation4.5 • Screening av VM i is-hockey på Cor-huset Finland vs. Tjeckien • ASK5.5 • Internationell frågesport

• Nylands Nation5.5 • Celso de la Molinas clownpjäs om integration "Kul-kuri ja sello" • Valtimoteatteri6.5 • Abimiddag • Nylands Nation10.5 • Screening av Eurovi-sionssemifinal 1 på Cor-huset • ASK12.5 • Screening av Eurovi-sionssemifinal 2 • ASK14.5 • Screening av Eurovi-sionsfinalen • ASK

HÄNDER I MAJ 2011

gå


FoCCACCIARULLE

DEG

• 1 liter vetemjöl

• 25 g jäst

• 2 tsk salt

• 3 dl vatten

• 4 msk olivolja

FYLLNING

• 1 burk kalamataoliver

• 1 dl olivolja

• 1/2 vitlök

v i n o d a t a v o l a betyder bordsvin, och betecknar ett enkelt och okomplicerat vin som man med fördel kan duka fram både till pizzamid-

dagen med kompisarna eller som all round -vin till buffébordet. i l p a p a v e r o r o s s o , med den röda vallmon på etiketten, är ett sympa-tiskt italienskt rödvin som dessutom passar perfekt att flankera diverse antipasti såsom oliver, parmaskinka, soltorkade tomater, moz-zarella, salami och ett gott vitt bröd. För det mycket blygsamma priset av knappa 6 euro får man ett medelfylligt och smidigt vin gjort på tre soters druvor; sangiovese, montepulciano och nero d´avola. Smaken har en behaglig och mild karaktär av körsbär och blandade kryddor. En fjärdedel av vinet har fått mogna i ståltank men med flingor av amerikansk ek, vilket gett det en nyans av vanilj och trä, men till ett be-tydligt plånboksvänligare pris än om det skulle ha vilat på tunna. Linda Sahlgren

Alko

DRYCK

Billigtblomvin

KÖKSPRYLEN

den mångfacetterade tesilenDen klassiska tesilen är inte bara ultimat för att få rykande dryck, den är också den perfekta köttbullsstrillaren. In med silen i köttsmeten och knip av. Du får perfekta bullar i samma storlek, voilà!

MAT

Börja baka!marina visar oss steg för steg att det inte är oöverkomligt svårt att baka ett bröd.f o t o m a r i n a e k r O O S

deg Smula ner jästen i litegrann 37-gradigt vatten och låt stå en stund. Blanda under ti-den mjölet och saltet i en skål. Häll över jäst-blandningen, resten av vattnet och oljan i mjölet. Knåda degen mot ett bord i några mi-nuter och ställ sedan tillbaka i den oljade skå-len. Låt jäsa i ungefär en timme, tills degen fördubblats.

Fyllning Kärna ur oliverna. Kärnan lossar lätt genom att till exempel trycka till oliven under en stekspade. Kör oliverna och vitlöken i en mixer eller skär fint till en pasta.

till Slut Kavla ut degen till en lång smal skiva. Bred på vitlöksolivpastan men lämna lite rum runt kanterna. Rulla fast degskivan. Täpp till kanterna och klistra fast med vatten. Vänd ner sidan och sammanfoga ändorna. Skär passliga bitar i kringlan och låt jäsa en halvtimme. Stek i 190 grader i 40-45 minuter.

ÄTA BÖR MAN

ät

STRÄCK UT DIN HAND. Varje blodgivning är oersättlig. Vi hoppas, att du kunde

ge blod regelbundet 2–3 gånger per år.

Avgiftsfri infonummer 0800 0 5801. Helsingfors -

huset, Tölöviksgatan 2 Tavastehus Palokunnankatu 10 Joensuu Siltakatu 12 A

Jyväskylä Kalevankatu 8 Karleby Storgatan 2 Kuopio Sektori Lahtis Erkonkatu

11 Villmanstrand Kirkkokatu 8 St Michel Porrassalmenkatu 23 Uleåborg Isoka-

tu 32 C Björneborg Itäpuisto 11 B Rovaniemi Sampokeskus Seinäjoki Maakun-

nankatu 3 Tammerfors Rautatienkatu 21 B Åbo Universitetsgatan 16 C Vasa Nedre torget 1 A Se mobila blodtjänstens kalender på webb

Du behövs.Passar du som blodgivare? Testa på adressen >

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration.

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

på Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

Eftersom vi har lite extra utrymme i tidningen vill vi berätta några grejer:

tävlingen i stbl 1/2011 är avgjord. Vinnaren som drogs av chefredaktören, under övervakning av grafikern, generalsekreteraren och redaktionssekretera-ren, är michaela von kügelgen. Grattis, turisasskivan kommer på posten!

om en månad kommer Studentbladets sommarnummer. Har du tips på billiga aktiviteter och utflyktsmål som passar lata sommardagar kan du mejla dem till redaktionssekreterarn på [email protected]. Den som skickar in tips är med i utlott-ningen av Heidi Von Wrights diktsamlingar Skör och spräcklig och Härifrån och därifrån.

kom ihåg att gilla oss På facebook! Då hålls du à jour med allt det viktiga vi lägger upp på vår hemsida. Och på bloggen, glöm inte att läsa vår blogg! www.stbl.fi är ju adressen.


ELIN SANDHOLMS FAVORITER

Ha

MÅNADENS FoRMGIVARE

saXen i vacker hand- jag hör till dem som aldrig haft ett favoritband, säger 22-åriga elin Sandholm från karis och tillägger att hon däremot har en favoritdesigner. elin studerar formgivning med beklädnad som inriktning på yrkeshögskolan novia i Åbo. Om några månader står hon med betyget i hand, men före det ska examensarbetet framställas.t E X t o c h f o t o c a t a r i i n a S a l O

i den amerikanSka tv-serien Project runway ska tre finalister inom loppet av tre månader designa och framställa en kollektion kläder. Stämningen är lite liknande hemma hos elin för tillfället. På två måna-der ska hon framställa sitt examesarbete, en kollek-

tion för gravida. - jag kommer inte att

hinna sy alla åtta plaggen i kollektionen, säger elin. men det räcker med fyra, det är ändå designen och konstruktionen som är vik-tigast och det presenterar jag i skriven form.

när elin började pla-nera sitt examensarbete hade hon flera släktingar och vänner som var gravi-da och de hade alla en sak gemensamt: de klagade på klädutbudet. endast tråki-ga trikåplagg. Fula former. ingen elegans. Så elin be-slöt sig för att göra något åt

saken. Utgående från en undersökning bland gravida finlandssvenskor gör hon en serie multifunktionella, snygga kläder som går att använda både under och ef-ter graviditeten.

– jag gillar att tänka praktiskt med finess, kläderna ska kunna användas till olika ändamål.

elin blir färdig kläddesigner i juni i år. Och hon har redan fått ett jobberbjudande.

– Helsingforsbaserade designern yat cheung, som jag också gjorde en del av min praktik hos, har erbju-dit mig jobb efter att mitt examensarbete är klart, sä-ger elin. Hon kommer att jobba hos honom ett par månader men vill också hinna göra beställningsar-beten under sommaren. Den unga designern vill inte heller låsa sig vid något, världen står framför hennes fötter.

Och favoritdesignern då?– stella mccartney, utan tvekan. Hon gör enkla,

stilrena och bra konstruerade plagg.

Pös”Jag är berömd för min ”pös”! Det är en liten väskpåse som jag alltid har med mig, vart jag än går. I den finns allt det vik-tiga: pengar, läppstift, hårspän-nen, nagellack, bankkort, plås-ter och allt man kan tänkas behöva. Jag har den med mig 24/7.”

linjaler”För att kunna planera mönster måste jag ha lin-jaler, de är bland mina vik-tigaste arbetsredskap. De runda linjalerna behövs för att rita armhål till tröjor och klänningar.”

svenska elle”Jag tar mycket av min inspi-ration från modetidningar och svenska Elle är min favorit. Den finska versionen är bra den också, men det är lättare att läsa den svenska. Och det är sant, svenskarna ligger all-tid lite före oss när det gäller mode.”

saX”Jag har alltid min sax runt halsen. Det finns inget mer irriterande än att inte hitta saxen när man behöver den, och som sömmerska behöver man den konstant. Dessutom är jag vänsterhänt och behö-ver min egen sax.”

kamera”Jag fotar allt.”


Det krävs både tanke-verksamhet och själv-

förtroende för att se snygg ut, tycker Studentbladets

åsiktsmaskiner.

”alla villbli sedda”

dagenS Samhälle Som tidningar och media förmedelar är väldigt utseende-fixerat och ytligt. Speciellt om man ge-neraliserar lite. Många unga flickor har idag ätstörningar av ett eller annat slag på grund av pressen på att se bra ut och prestera ett bra yttre.

Det här med att prestera är intres-sant. Det sitter inte i utseendet när man preseterar bra på arbetet, i skolan eller på fritiden. Det är vad personen gör som räknas. Positivt är det om man både rå-kar ha hjärna, hjärta och utseende.

Att man vill visa upp sig själv, sina klä-der eller den nya frisyren via till exempel bloggar tror jag mera är att man vill ha bekräftelse på att man finns och exis-terar. Dessutom är det inte bara kvin-nor som fotar sig själv via speglar, män sysslar också med det här, om än i min-dre utsträckning.

Oavsett om man är man eller kvinna är det varje individs önskan om att bli sedd och uppmärksammad av andra, på gott och ont.

Ulrika ForssStatskunskap, Åbo Akademi i Vasa

det här med att ordna människor i dis-tinkta stereotypier är någonting vi gärna gör, det känns på något sätt bekvämt. Problemet är bara att det nästan aldrig fungerar i praktiken. Karin har helt rätt i att fåfänga och intellektuella intressen

går hur bra som helst att kombinera, på samma sätt som en Proustkonnässör också kan njuta av en rugbymatch. Motsatsen gäller förstås också: ett ovår-dat yttre är ingen garanti för ett skarpt intellekt.

Kanske man i synnerhet här i Norden tycker det är orättvist om en akademisk tungviktare dessutom ser bra ut. Därför garderar man sig med att säga att en snygg akademiker inte kan tas på allvar.

Tobias Pettersson Journalistisk, Soc&kom

Förra Sommaren satt jag i timtal i ett målfärgslager och diskuterade utseen-de med en av mina arbetskamrater. Han är utbildad kock som jobbar medan han funderar på sitt nästa drag, och jag är kemistuderande från Aalto. Ingen av oss är väl stereotypen som sitter och disku-terar utseende på kaffepauserna – och ändå gjorde vi det dagligen.

Intresse för utseende är inget som bara vissa har rätt till, och alla som är in-tresserade av utseende är inte dumma. Detta gäller kvinnor såväl som män. Var-för stämplas välvårdade personer lätt som ytliga? Det krävs både tankeverk-samhet och självförtroende för att se snygg ut, och studerande är det perfek-ta exemplet. Vi kan använda våra hjär-nor, men vi ser också gärna välvårdade ut och vi vågar bjuda på oss själva.

När jag ser intelligens i kombination med ett snyggt yttre blir jag alltid lite ex-tra glad. Jag vågar påstå att det är just kombinationen av dessa egenskaper som ger oss framgång i vad än vi väljer att göra.

Cornelia RoosKemiteknik, Aalto-universitetet

Jag är helt av samma åsikt när det kommer till utseende och tänkande. Eftersom jag rör mig inom teater- och konstkretsar, förväntas jag ha en viss bohemisk touch i min klädstil. Om jag klär mig för "fint" kan vissa verka tycka att jag är en hycklare och totalignorerar mig. Fallet är oftast ändå det att de själ-va har dålig självkänsla och måste döma andra i första hand.

Sedan kan jag ha en egen uppfattning om hur folks diskussionsvanor och bete-enden påverkar deras trovärdighet, vad gällande tänkandet. Om en människa lä-ser mycket, reser mycket eller engage-rar sig mycket i politiska frågor, så har de mitt förtroende, men om deras sociala diskussioner ständigt tenderar att kret-sa kring meningslösa, kommersiella TV-program, eller kompisens fylla senaste helgen, så kan det nog hända att jag tän-ker två gånger innan jag börjar dela min livsfilosofi med dem.

Kristian SnellmanFysisk teater, Novia

kärnfysikmed klackar

karin Hautamäki skriver om skönhet och intellekt

– om hur de kan gå hand i hand.

det FinnS kvinnor som tar foton på sig själva via speglar. Det finns kvinnor som publicerar dessa foton på internet. Det finns kvinnor som helt skamlöst vågar ta utrymme med sig själva. inte bara i ord utan också i bild- och utseendeform.

Dessa samma kvinnor, som ibland fotograferar sina egna klänningar och njuter av ett nytt läppglans, är

troligtvis också kvinnor som studerar och jobbar, tänker och filosoferar och har stor intellektuell rörlighet - trots att de likt många andra som bryr sig om utseende får möta på fördomar om fåfänga och avsevärt avsatt förmåga på tankefronten.

jag skall dela med mig en hemlighet: dessa intressen är inte uteslutande. en kvinna kan faktiskt vara både intelligent och vacker, begåvad med skarpa tankar

och fäbless för näpna ting. ibland drab-bas jag av sådan trötthet inför ett samhälle var många tycks tänka i dikotoma och uteslutande banor.

en påstådd representant för intelligentian måste gå att rymma i en viss modell och en människa som bryr sig om sitt yttre får vackert stanna utanför. i de flesta fallen är en människa mer mångfacetterad än så, i da-gens värld kan det mycket väl finnas en kärnfysiker-babe i röda klackar och brinnande passion för platonsk filosofi.

Det ligger något så skrattretande protestantiskt och purfinskt över det hela. ett intresse för det yttre gömmer ett tomt inre – igen dessa eviga idépar. Den som begåvats med tankeförmåga behöver väl inte skylta med flärd och fjädrar? Och vice versa, flärd och fjädrar står inte heller automatiskt för en chimär som täcker avsaknad av andra kvaliteter.

Dödar vi inte en del av mångfalden genom att tröttsamt tänka i invanda banor? en vacker människa fyller sitt huvud med annat än Vogue and strike a pose och borde inte värderas enligt snäv standard och en akademiker borde inte behö-va mista sin trovärdighet som tänkare på grund av en för-kärlek för fina kläder och målade läppar.

Skribenten tycker om paradoxer, politik och prickiga plagg.

DEBATT

re:

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

4-5.511.-14.30

6.5. 18

5 4

hus

Barnparkeringens sommarhus

23.6

2.5 12.8

2011 1.9.

050 3038 333 hus

050 543 9608

Hälsosammare studieliv tillsammans!

1.9.2011

1.9.2011-31.8.2013

shvs

hus2011

6.5.2011 12.00 hus

hus5 2

00100

Mera information: http://www.hyy.helsinki.fi/svenska/3/news/808/

Sofia Lindqvist, sekreterare för socialpolitiska ärenden, [email protected], 050 543 9605.

Utnyttja SHVS:s återuppringnings-tjänst - ett samtal räcker!shvs 15.3-31.5.2011

shvs

Mera information: Hanna Hannele Kari, chef för hälsovårdtjänsten, tfn 046 8769 113. Diskussion om Helsingfors stads kulturstrategi 2012–2017

2012–2017

9.5.2011 19–213, 2

2012–2017

HUS söker civiltjänstgörare för uppgifter inom gra�sk design

Arbetet börjar 1.8.2011 eller enligt överenskom-melse, efter att utbildningsperioden i Lappträsk har genomförts. Till den gra�ska designerns arbetsuppgifter hör bl.a. planering och layout av HUS publikationer och att utveckla student-kårens gra�ska image. Till vardagssysslorna hör layout av olika a�scher, kort, broschyrer och ut-redningar. Fotograferings- och webbkunnande ses som meriter. Vi använder Adobes program i Windowsmiljö.

Vi värdesätter kreativitet, noggrannhet, initiativ-förmåga och förmåga att arbeta i grupp. Kunskap om studentkårsverksamheten och erfarenhet av föreningsverksamhet är en fördel. Vi erbjuder lagstadgade förmåner, bostad i Helsingfors vid behov samt trevliga arbetskompisar.

Egenhändigt undertecknade ansökningar med meritförteckning riktas till studentkårens generalsekreterare och de bör vara studentkårens

centralkansli tillhanda (Nya studenthuset, Man-nerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors) före fredag 6.5.2011 kl. 12.00.

Mera information: informatör Jenni Heikkinen, tfn 050 543 9609, tiedottaja@hyy.�, gra�sk desig-ner Niko Metsälä, tfn 050 534 2965, niko.metsala@hyy.� generalsekreterare Katariina Styrman, tfn 0400 816 426, paasihteeri@hyy.� .

13.5 12

15

1800 hushus

6 8 52, 55, 56, 68, 70, 71, 73, 74, 75 77

Kom och fira Floradagen 13.5!

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

stbl 04/2011

Documents