GeografiSammanfattning inför NP geografi

Tobbe W vt 2016

1. Klimat- och vegetationszonerJorden är indelad i följande fyra klimatzoner:

1. Polarzon - Kallt arktiskt klimat där medeltemperaturen aldrig överstiger 10 grader °C under någon av årets månader. I den norra polarzonen ligger Arktis och i den södra Antarktis. Områdena är glest befolkade och människor livnär sig t ex på jakt, rennäring och fiske.

2. Tempererad zon - Kännetecknande för den tempererade zonen är att klimatet har fyra årstider. I denna zon finns t ex stora barr och lövskogsområden men även stäppområden. Här finns några av världens största jordbruksbygder.

3. Subtropiskt zon - Kännetecknas av mycket varma långa somrar och korta milda vintrar. I dessa områden har man uppmätt de högsta temperaturerna på jordytan och här finns även några av jorden största öknar med låg befolkningstäthet. I de sydöstra delarna av Asien har vi emellertid områden med stor befolkning. Detta beror bl a på monsunen som för in stora mängder nederbörd t ex över Indien.

4. Tropisk zon - Återfinns i ett brett bälte längs med ekvatorn. Kännetecknas av varmt fuktigt klimat och här finns jordens stora regnskogsområden.

Monsunklimat, kustklimat och inlandsklimat är exempel på olika klimattyper.

1. Monsunklimat återfinns t ex i Asien och är ett varmt klimat med mycket nederbörd. Värmen gör att stora mängder fukt från haven förs upp i atmosfären och vidare in över land där fruktmassorna kyls av och fäller sin nederbörd. Monsunklimatet är en förutsättning för många av världens risodlingar som kräver mycket vatten. Monsunen kan emellertid även skapa stor förödelse genom översvämning av stora områden.

2. Kustklimat är ett klimat med relativt svala somrar och ganska milda vintrar. Detta beror på närheten till havet som jämnar ut temperaturer mellan årstiderna.

3. Inlandsklimat kännetecknas av stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Somrarna kan bli mycket varma medan vintrarna ger extremt låga temperaturer. Områdena ligger långt från haven som alltså inte har någon utjämnande effekt på klimatet som vid kusten.

Uppgifter1. Hur många klimatzoner finns det på jorden? Vad heter de?

2. Vad heter klimatzonen som ligger längst med ekvatorn? I vilken ligger Sverige?

3. Vad är den stora skillnaden mellan kustklimat och inlandsklimat, vad beror skillnaden på?

2. KlimatförändringarUnder de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden ökat mer än tidigare. Detta beror t ex på industrialiseringen, jordbruksmetoder och användandet av fossila bränslen.

Stora mängder växthusgaser som t ex koldioxid förs upp i atmosfären och lägger sig som ett ”lock” runt jorden. Detta lock gör att solens värme inte kan reflekteras ut från atmosfären och vi får en temperaturhöjning. Man kallar detta ”växthuseffekten”.

Temperaturhöjningen leder till att världens stora glaciärer smälter och att vattennivån i haven höjs. Detta kan i sin tur leda till att områden översvämmas och att människor tvingas att flytta från sina hamnområden. Man talar idag om klimatflyktingar.

Uppgifter4. Vad är fossila bränslen?

5. Ge exempel på två växthusgaser

6. Vad kan växthuseffekten få för konsekvenser?

7. Vad kan man göra för att bromsa växthuseffekten?

3. Varor, tjänster och handelsmönster.Genom människans historia har sättet att försörja sig på förändrats. Under långa tidsperioder har människan försörjt sig genom självhushållning då man i stort sett fått producera allting själv för att överleva. I stora delar av världen gäller detta produktionssätt fortfarande vilket du kanske minns från området om u-länder.

Idag lever vi dock i en alltmer globaliserad värld där varor och tjänster transporteras över hela världen. Många av de produkter vi har omkring oss är inte producerade i närområdet utan kommer från andra länder. Klimatet i Sverige lämpar sig t ex inte för kaffeproduktion vilket gör att vi importerar denna vara från t ex Sydamerika.

Olja är en annan vara som vi måste importera från t ex mellanöstern eftersom vi inte själva har tillgång till detta. Sverige är starkt beroende av handel med andra länder och vi exporterar t ex järnmalm, verkstadsprodukter och skogsprodukter.

Priset på arbetskraft är en faktor som styr var i världen olika produkter produceras.

T.ex. är klädindustrin ofta förlagd till asiatiska länder eftersom lönerna där är lägre och i slutänden ger konsumenterna ett lägre pris. Svenska företag brukar dock utåt sett ha ett etiskt förhållningssätt. Detta innebär att människor bör ha en vettig arbetsmiljö och en rimlig lön. I många delar av världen efterföljs inte detta och barnarbete är inte ovanligt.

I dagens globaliserade värld köps och säljs produkter sekundsnabbt t ex genom e-handel. Arbetsmarknaden förändras ständigt och arbeten som inte fanns för tio år sen sysselsätter idag hundratusentals människor, t ex utvecklingen av appar.

Globaliseringen innebär också att varor transporteras över hela jordklotet vilket leder till större utsläpp av t ex fossila bränslen. Man talar idag om hållbar utveckling. Denna fråga handlar om hur man ska kunna upprätthålla det välstånd i-länderna har, utveckla situationen i u-länder samt kunna erbjuda en bra miljö för kommande generationer.

De största ekonomierna i världen finns i USA, EU, Kina och Japan.

Uppgifter8. Vad innebär det att världen har blivit allt mer globaliserad?

9. Hur kommer det sig att vi i Sverige inte producerar allting själva?

10. Hur kommer det sig att mycket av klädindustrin ligger i asiatiska länder?

11. Vad innebär hållbar utveckling?

4. BefolkningC:a 2/3 av världens befolkning finns idag i Sydostasien. De länder som idag har störst befolkning är Indien och Kina.

Orsakerna till att människor bosätter sig på en plats handlar om försörjning. Därför bor människor t ex vid de stora flodområdena där man har tillgång till vatten och transporter.

Befolkning och länders politik kring befolkning ändras genom tiderna. I Kina har man t ex haft en ettbarnspolitik under många årtionden. Detta för att befolkningen inte ska bli för stor. Under den senaste tiden har dock denna politik börjat luckras upp eftersom det bl a behövs fyllas på med yngre människor som kan ta hand om den åldrande delen av befolkningen.

Detta kan man se i t ex Italien. Här föds det helt enkelt för få barn. Man talar om ett demografiskt underskott där det inte finns tillräckligt med människor för att kunna ta hand om samhällets olika behov.

För att beskriva hur befolkningssammansättningen i ett land ser ut kan man avvända sig av befolkningspyramider.

Kännetecknande för u-landspyramiden är stora barngrupper och en lägre medellivslängd. Traditionellt har familjerna skaffat många barn för att föräldrarna t ex ska kunna få hjälp med försörjning. Kännetecken för u-länder är t ex låg BNP, hög analfabetism, sämre sjukvård, tidigare koloniländer och ofta inslag av krig och konflikter.

I i-länderna har man en jämnare fördelning mellan åldersgrupperna i samhället, högre medellivslängd, utvecklad industri, bättre sjukvård och oftare en lugnare situation kring konflikter och krig.

Begreppet migration handlar om varför människor flyttar mellan olika delar av världen. I Sverige emigrerade t ex ca en miljon människor till USA under senare delen av 1800-talet till början av 1900-talet. Orsakerna var bland annat missväxt och förtryck samt förhoppningar om en bättre framtid genom att få fri jordbruksmark i USA.

Under 1950-60 talen hade vi en stor arbetskraftsinvandring eftersom industrin behövde mycket folk i sin produktion.

Dagens migration beror t ex på att människor fly från krigshärjade länder eller att det inte går att försörja sig.

Migration kan även ske inom länder då fler och fler människor söker sig till städerna med hopp om en bättre framtid, detta kallas urbanisering. Många människor hamnar dock i stora slumområden utanför städerna där möjligheten till försörjning är starkt begränsade.

Uppgifter12. Vad har man gjort i Kina för att förhindra att befolkningen blir för stor?

13. Titta på befolkningspyramiderna, i vilken ålder är det flest människorna i i-länder respektive u-länder?

14. När skedde det en stor migration från Sverige till Amerika?

15. Vad betyder ordet urbanisering?

5. Namngeografi, urval av länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.Världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Afrika, Asien, Oceanien, Antarktis

Länder, huvudstäder:

USA - Washington DC

Kuba - Havanna

Mexiko - Mexiko City

Brasilien - Brasilia

Peru - Lima

Chile - Santiago

Venezuela - Caracas

Storbritannien - London

Frankrike - Paris

Tyskland - Berlin

Spanien - Madrid

Italien - Rom

Ryssland - Moskva

Israel - Jerusalem

Turkiet - Ankara

Syrien - Damaskus

Iran - Teheran

Irak - Bagdad

Saudiarabien - Riyadh

Egypten - Kairo

Sydafrika - Pretoria, Kapstaden, Bloemfontein

Australien - Canberra

Nya Zealand - Wellington

Indonesien - Jakarta

Filippinerna - Manila

Indien - New Delhi

Kina - Peking

Japan - Tokyo

Hav: Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen.

Innanhav: Medelhavet, Kaspiska havet, Svarta havet.

Öar: Grönland, Madagaskar, Honshu, Bali.

Berg: Mount Everest, Kilimanjaro, Aconcagua, Mount Mckinley, Elbrus.

Öknar: Sahara, Gobiöknen.

Uppgifter16. Använd dig av en atlas (eller Googel Maps), och sätt ut länderna, haven, öarna,

bergen och öknarna som listas här ovanför.17. Gå in på www.seterra.net och öva på olika typer av kartor.

6. KartanKartan är uppbyggd av ett gradnät med longituder och latituder. Med hjälp av detta kan man bestämma var man befinner sig på kartan.

Latituderna (breddgrader) utgår från ekvatorn 0° och går mot Nordpolen 90° N på norra halvklotet samt Sydpolen 90° S.

Longituderna (längdgrader) utgår från Greenwich, London 0° och går sedan 180° V västra halvklotet och 180° Ö östra halvklotet.

Där latitud och longitud möts bildas en skärningspunkt.

Ex New Orleans: latitud 30°N, longitud 90°V

Olika typer av kartor har olika färger och symboler. Här gäller det helt enkelt att läsa av färgerna. På en topografisk karta som anger höjdförhållanden brukar t ex mörkare färg ange högre höjd.

Skalan på kartor kan se olika ut. Ex Skala 1:100 000, 1 cm på kartan är 100 000 cm i verkligheten vilket motsvarar 1 km.

Olika typer av kartor: (Se olika ex i karthäftet).

Befolkningskarta - befolkningstäthet

Topografisk karta - höjdförhållanden

Organisk karta - produktion, odling, djurhållning

Oorganisk karta - produktion, industri, gruvor mm.

Geologisk karta - jordens uppbyggnad med tektoniska plattor.

Ekonomisk karta - BNP i olika delar av världen.

Karta över religioner.

Språkkarta.

Uppgifter18. Vad är ett annat ord för längdgrader? Vad heter nollstrecket?

19. Ange ett annat ord för latituder? Vad heter nollstrecket?

7. Metoder, ord och begreppIdag finns många olika typer av geografiska informationssystem GIS på nätet. Google Earth och Google maps kan t ex användas för att ta fram olika typer av information t ex

mäta avstånd mellan två orter på en karta. I landguiden som vi använt en del finns geografiska data kring t ex klimat, hälsa och handel. GPS är ett annat användbart system som man kan använda för att hitta rätt väg.

8. FältstudierFältstudier är ett annat sätt att skaffa sig kunskaper om t ex vårt eget närområde. Ställer man sig uppe i skidbacken i Oskarström kan man se den floddal som Nissan har bildat i landskapet. Nere vid Nissan finns jättegrytan som är en rest från den senaste istiden. Tittar man på bebyggelsen nere vid Nissan kan man se strukturen av det äldre Oskarström med t.ex. arbetarbostäder som växte fram kring industrin.

I större städer kan man se tydliga exempel på hur samhällsplanering har förändrats. I de äldre medeltida delarna ligger husen ofta tätare med slingrande gator. Pga brandrisken förändrades detta under 1600-talet och man byggde bredare gator i rutnätsformation för att inte elden skulle kunna sprida sig.

Idag planeras bebyggelse efter människors behov men även med hänsyn till t ex miljö och säkerhet.

9 Viktiga begrepp Demografi - läran om befolkningen.

Urbanisering - inflyttning till städer.

Migration - folkomflyttningar.

Nativitet - födelsetal

Mortalitet - dödstal

Infrastruktur - vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser mm.

Globalisering - världen hänger ihop genom t ex handel, transporter och miljö.

Hållbar utveckling - sätt att utveckla människans liv på jorden så att miljön blir hållbar för kommande generationer.

10. Sårbara platserÖversvämningar skördar varje år många dödsoffer t ex i Asien. Monsunregn för med sig enorma mängder nederbörd som gör att floder svämmar över och förstör infrastrukturen.

Torka i t ex den subtropiska zonen i Afrika leder till att skördar slår fel och att människor tvingas svälta. Torka gör även att stora skogsbränder startar viket är vanligt i t ex Australien.

Jordbävningar uppstår där de tektoniska plattorna (kontinentalplattor) kolliderar eller dras isär. Jordbävningar vid plattgränser på havets botten kan leda till tsunamis och stor förödelse.

Naturgivna hot är givetvis svårt att skydda sig mot. Till viss del kan man förebygga översvämningar genom att t ex bygga vallar. Viss bevattningsteknik kan göra att torkans inverkan på odlingar kan reduceras. Jordbävningar är svåra att förutsäga men seismologer gör hela tiden mätningar för att kunna studera varningssignaler. I jordbävningsdrabbade områden kan man t ex föröka förbygga genom att konstruera byggnader på speciella sätt.

Uppgifter 20. Ge exempel på vad som kan orsaka att en plats är sårbar

21. Vad kan man göra för att motverka sårbarheten?

11. Intressekonflikter.Konflikter kring t.ex. vatten och mark har färgat hela människans historia.

Europeiska länder koloniserade t ex Afrika och drog upp gränser som gick rakt genom olika befolkningsgruppers bosättningsområden. När sedan de koloniserade länderna blivit självständiga har det uppstått konflikter mellan folkgrupper och vilka som har rätt till de olika områdena, vatten, naturresurser mm. I områden drabbade av torka är konflikter kring vatten extra påtagliga.

12. Förnybara energitillgångar.Fossila bränslen som kol, olja och naturgas släpper ut många miljöfarliga ämnen i vår atmosfär vilket kan påskynda den globala uppvärmningen. Dessa bränslen är icke-förnybara vilket innebär att de kommer att ta slut.

Idag arbetar man med att ta fram mer effektiva förnybara energikällor som t ex vindkraft, vattenkraft, solenergi och vågkraft.

Vi ser även fler och fler exempel på alternativa drivmedel till våra fordon.

Uppgifter22. Ge exempel på förnybara energikällor

23. Vad innebär det att en energikälla är icke-förnybar?

13. FattigdomUnder arbetet med u-länder har vi kunnat se att fattigdomen är utbredd i t ex områden i Afrika, Sydamerika och Asien. Fattigdom kan givetvis också förekomma i-länder.

Orsaken till fattigdomen i u-länder kan bero på olika faktorer som t ex kolonialismen, krig, konflikter, ingen tillgång till utbildning, brain drain, låga priser på produkter, ingen utvecklad industri samt enkelt ineffektivt jordbruk.

Naturliga faktorer som t ex torka kan slå ut en hel skörd vilket leder till svält.

Ofta är man i u-länder beroende av någon råvara men man förädlar inte råvaran utan är sk råvaruexportörer. Något annat land köper råvaran förädlar den och säljer sedan tillbaka varan till ett högre pris.