Slutrapport – Redovisning av stöd ur Allmänna arvsfonden till projekt

Slutrapporten består av två delar. Frågorna i del 1 handlar om projektets sista år. Frågorna i del 2 handlar om den totala projekttiden.

Om ni har ett eller två år kvar på ert projekt ska ni inte redovisa på denna blankett.Då ska ni istället använda blanketten Årsrapport med projektplan som finns att ladda ned från www.arvsfonden.se.

Skriv gärna kortfattat. Slutrapporten ska vara max 20 sidor.

För information om hur du ska skicka in slutrapporten och vad du ska skicka med, se sista sidan i detta dokument.

Stödmottagare (organisations fullständiga namn enligt stadgarna eller officiellt register) Organisationsnummer

Akademiska sjukhuset, Barnpsykiatriska sektionen 232100-0024Projektets namn

Skolan som arena för psykisk hälsaArvsfondens diarienummer

2015-033BArvsfondens diarienummer

2015-033BKontaktperson hos stödmottagare

Anja KivimäkiE-post kontaktperson Telefon kontaktperson

Anja.p.kivimaki@gmail.com 076-7219258Projektledare

Anja KivimäkiE-post projektledare Telefon projektledare

Anja.p.kivimaki@gmail.com 076-7219258Slutrapporten avser projektår med redovisningsperiod (ange datum)

☐ Två ☐ Tre 2017 07-31—2018-07-31

Arvsfondens diarienummer: Versionsdatum:2023-05-12

U t g . 2 , 2 0

Arvsfondens kontaktuppgifter Slutrapporten skickas till

Telefon 08-7000 800E-post registrator@arvsfonden.seWebb www.arvsfonden.se

KammarkollegietArvsfondsdelegationsenhetenBox 2218103 15 Stockholm

Om Arvsfonden

Målgrupper

Arvsfonden finns till för tre målgrupper:

1. barn2. ungdomar 3. personer med funktionsnedsättning i alla åldrar

KriterierArvsfonden har tre kriterier som ska uppfyllas i alla projekt:

1. Idén ska vara nyskapande och utvecklandeDet kan till exempel handla om att testa en ny metod, anpassa en verksamhet efter en ny målgrupp eller att starta en helt ny verksamhet.

2. Målgruppen ska vara delaktigEtt arvsfondsprojekt genomförs med och av målgruppen. Det är målgruppens behov som ska styra verksamheten.

3. Det ska finnas en plan för överlevnadDet är viktigt att skapa förutsättningar för att projektets erfarenheter och resultat ska kunna leva vidare när finansieringen från Arvsfonden upphör. Det kan till exempel handla om en ny verksamhet, ny kunskap som sprids eller en ny arbetsmetod som fortsätter att användas.

Demokratiska värderingar

Utöver de övergripande kraven ovan måste verksamheter som får stöd ur Arvsfonden vila på demokratisk grund. Med det menar vi att verksamheten ska styras av följande värderingar:

Lika rättigheter och möjligheterAlla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk och social tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder.

Delaktighet och inflytandeMöjligheter för alla i projektet att ha insyn i och kunna påverka verksamheten. Det kan till exempel handla om att kunna göra sin röst hörd och bli lyssnad på.

InkluderingAktivt arbete för att var och en ska känna sig välkommen och kunna bidra och delta i verksamheten. Inkludering innebär ett arbete för både fysisk och social tillgänglighet, det vill säga att alla ska kunna ta sig in i och vara på de platser där verksamheten bedrivs och att alla ska kunna ta del av projektets information och kommunikation.

[2] Versionsdatum: 2023-05-12

Del 1 – Redovisning av projektets sista år

1. Målgrupper

Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp /målgrupper. Skriv här

Målgruppen är elever och elevhälsopersonal i Enköping och Älvkarleby kommuner, brukarföreningen Attention Tierp-Älvkarleby samt övrig skolpersonal och socialtjänstpersonal i den mån elevhälsoteamen inbjuder dessa att delta. Arbetet att ta fram arbetsgång och rutiner inriktades att nå fyra strategiskt valda skolor där beredskap för medverkan och framgång bedömdes vara stor. Genom att de båda kommunerna har en central elevhälsa och båda fått tillgång till en socialpedagogisk resurs har man kunnat nå kommunernas samtliga skolor.

2. Genomförande

Vilka resultat har ni uppnått i förhållande till de mål som sattes upp för det senaste projektåret? Skriv här

Målen för år 3Det övergripande målet förprojektet är att förbättra skolans förutsättningar att främja elevernas psykiska hälsa, förebygga utveckling av ohälsa, upptäcka ohälsa och ge insatser tidigt.Projektets aktiviteter baseras på de behov elevhälsoteamen upptäckt samt på behov de samarbetspartners och vetenskapliga rådgivarna påtalat.De konkreta arbetsformerna är behovsanalyser, stormöten och lokalt utvecklingsarbete däremellan.

a) Tema psykosociala risker i delprojektet Fråga alla handlar om att eleverna vid det ordinära hälsosamtalet får extra frågor som avser att kartlägga psykosociala hälsorisker även utanför skolan. Frågorna handlar om stress hos föräldrar, psykisk ohälsa i boendemiljön, bruk av alkohol och droger samt förekomst av våld. Delprojekt Fråga alla fortsätter tills erfarenhet från 1000 elevhälsosamtal är analyserade. Därefter tar man ställning till om metoden kan spridas.

b) En gemensam arbetsgång med skolan, socialtjänsten, BUP och HAB skisseras.c) NPF-anpassning av skolan och antimobbning nya teman utgående från analys. Elever

ger synpunkter.d) Kompetensresurser kring familjeterapi tillförs elevhälsoteamen.e) Arbetsgång för elevers röster på alla fyra skolor.

Brukarföreningen Attention Tierp-Älvkarleby deltar i styrning och genomförande.

Genomfört:• Fyra stormöten har genomförts. Behoven har analyserats utgående från veckorapporter från projektmedarbetare (socialpedagogiska resurser) i de två kommunerna och de vetenskapliga rådgivarna.

[3] Versionsdatum: 2023-05-12

• Delprojekt Fråga alla har genomförts enligt plan. Deltagande skolsköterskor, deras chefer och projektets rådgivare är eniga om att frågorna om psykosociala risker utanför skolan kan ställas till alla elever vid det ordinära hälsosamtalet.• Socialpedagogiska resurserna har tillsammans med socialtjänsten i respektive kommun format en samarbetsrutin kring elever som behöver särskilt stöd.• Hummelstaskolan i Enköping har påbörjat en NPF-anpassning av hela skolan med inspiration av och stöd från projektet. Temat har varit uppe på tre stormöten. Eleverna har gett synpunkter.

• Elevhälsoteamet i Älvkarleby har tillförts kompetensresurser kring familjeterapi genom regelbunden handledning av familjeterapeut Carin Olin.

• Båda kommunernas elevhälsoteam och socialtjänst har tillförts kompetensresurser kring hemmasittande beteende genom utbildning och regelbunden handledning av Magelungen Utveckling ABs Robert Palmer.

• Elevers röster har samlats i samband med hälsosamtalen genom åtta extra frågor om psykosociala risker. Informationen från eleverna har resulterat i extra åtgärder för 14 % av eleverna. Arbetsgången med extra frågor har permanentats på fyra skolor i Enköping och spridits till skolorna i Uppsala. Uppsala har tagit frågorna något anpassade till sin rutin för hälsosamtal. Detta underlättar spridningen till övriga kommuner i länet eftersom kommunerna följer Uppsalas handbok för elevhälsa.

Rutinen har presenterats på skolsköterskornas nationella kongress i april.

• Brukarföreningen Tierp-Älvkarleby har deltagit i styrning och genomförande.

3. Metod och aktiviteter

Vilka aktiviteter har genomförts under året?

Hur har ni genomfört aktiviteterna?Skriv här

MålFyra stormöten och lokalt utvecklingsarbete däremellan.

a) Tema psykosociala risker resulterar i gemensam arbetsgång med socialtjänsten, BUP och HAB. Val av nya teman utgående från analys. Elever ger synpunkter. Kompetensresurser tillförs elevhälsoteamen.

b) Arbetsgång för elevers röster på alla fyra skolor.Mötestiderna och aktivitetsplan finns på http://www.skolansomarena.com/kalender.html

Genomfört

Stormöte september 2017

Välkomna! Läget i projektet, sista projektåret. Anja Kivimäki, projektledare. Finansiering, mötestider, teman. Delprojekt Fråga alla under läsåret 2017-2018.

Ett antal skolstöterskor testar om man i samband med det ordinära elevhälsosamtalet kan ställa extra frågor för att kartlägga psykosociala hälsorisker i miljön utanför skolan. Frågorna handlar om stress hor föräldrar, psykisk ohälsa hemma, alkohol och droger och förekomst av våld.

[4] Versionsdatum: 2023-05-12

Uppföljning av tema tidig upptäck från aprilmötet. Läget i Enköping, pedagogisk utvecklingsresurs Fredrik Hjortman och rektor för

elevhälsan Eva Wikberg. Läget i Älvkarleby, Linda Stålberg och Lena Andersson Andalibi Läget på BUP, utvecklingsledare Monica Enqvist Tema Antimobbning Förekomst och konsekvenser av mobbning, universitetslektor Martin Karlberg,

Uppsala Universitet Presentation av KiVa-programmet , rektor Ulrika Willför-Nyman, Helsingfors, på

video.Enligt Martin Karlberg är KiVa det mest evidensbaserade antimobbningsprogrammet i världen. Det tillämpas i 15 länder

Anette Nordin, kurator vid Futurum skolan i Bålsta berättar varför skolan valt KiVa och vad de fick lära sig under KiVa-dagarna i Åbo.

Tema NPF-anpassning . Eija Svedin, rektor för Hummelstaskolan berättar om det planerade npf-projektet på sin skola. Eija Svedin har på ett tidigare stormöte lyssnat på rektor Elinor Könner som tillsammans med Attention Riks utvecklat arbetssättet i Arvsfondsprojektet En skola för alla.

Handledarna i projektet rektor Elinor Könner och speciallärare Cecilia Bergentz berättar.

Nästa steg UtvärderingLokala utvecklingsaktiviter efter mötet:De socialpedagogiska resurspersonerna i de båda kommunerna initierar framtagande av gemensam arbetsgång för elevhälsa, socialtjänst, BUP och HAB.Handledare i familjeterapi Carin Olin tillförs de båda kommunerna. Program för handledning en gång per månad i Älvkarleby.Arbete att kartlägga psykosociala risker fortsätter i Enköping. Uppsala vill också testa arbetssättet och 10 skolsköterskor anmäler sig för testning. De har fått utbildning av projektets vetenskapliga rådgivare, barnhälsovårdsöverläkare Steven Lucas.

Stormöte november 2017

Tema mobbning. Förekomst och hälsokonsekvenser av mobbning, Matts Dahlqvist, FD, Uppsala

universitet Systematiskt värdegrundsarbete. Med skolan som grund och forskning som stöd.

Jacob Flärdh Aspegren, forsknings och utvecklingschef på Friends Bergvreten skolan i Enköping går med i KiVa-antimobbningsprogrammet. Thomas

Tollsner, biträdande rektor, Bergvretenskolan och representanter för KiVa-teamet Tema tidig upptäckt och förebyggande Folktandvårdens rutiner att hjälpa barn vid eventuell utsatthet. Jan-Erik Edwin

verksamhetschef vid folktandvården i Enköping, och Eva Hedman, Leg.tandhyg,odont.dr, Folktandvårdens ledningskontor

Förebyggande av barnfetma. Aktuell forskning och nytt vårdprogram. Anders Forslund, barnläkare, MD, PhD, Akademiska sjukhuset

Pillerpodden är två tjejer som talar om psykisk ohälsa utgående från egen erfarenhet. De ger tips hur man i skolan kan diskutera kring ämnet. Siri Strand och Emma Westas Rödin, Pillerpodden

Självmordsprevention inom Akademiska sjukhuset. Anna Korbutiak, kurator och projektledare för självmordsprevention Akademiska sjukhuset

Utvärdering sker via länk.Lokala utvecklingsaktiviter efter mötet

[5] Versionsdatum: 2023-05-12

Anna Korbutiak får inbjudan att föreläsare på ett antal skolor. Bergvreten skolan introducerar KiVa-antimobbningsprogrammet för all

skolpersonal. Skolsköterskan vid Örsundsbroskolan Katinka Ekholm undersöker

möjligheten att i samband hälsosamtal förebygga barnfetma. Förhandspresentation av Qleva, program för hälsofostran för inbjudna

skolsköterskor.

Stormöte februari 2018

Tema Den uppkopplade hjärnan (utgående från identifierat behov ”nätbeteende”) på initiativ av skolläkare i Enköping.

Den uppkopplade barnhjärnan. Hugo Lagercranz, professor, KI. Vad ser vi i elevhälsan och vad kan vi göra åt det? Åse Victorin, skolläkare,

barnläkare och specialist i allmänmedicin. Lärverktyget QLeva - tidig insats för bevarande av fysisk och psykisk hälsa, Åse

Victorin. Tema suicidprevention. Suicidprevention i Region Uppsala, Erik Klingenberg, strateg, Region Uppsala YAM, Youth Aware of Mental health YAM , ett hälsofrämjande och preventivt

skolprogram för psykisk hälsa bland unga. Eva Lundin, projektsamordnare, YAM Resultat av utvecklingsarbete. Resultat av projekt Skol-BIM, barn som lever i missbruksmiljöer. Sofia Lind,

utvecklingsledare Skol-BIM. Resultat av arbete mot hemmasittande beteende i Skolan som arena, Linda Stålberg

och Fredrik Hjortman. Existentiellhälsa, Maloe Olsersbacken och Eva Fredman, Skolsköterskor vid

Kopparlundsgymnasiet, Västerås. Arbete mot hemmasittande beteende i Uppsala, Koordinatorer för ökad skolnärvaro,

Pelle Åström, (projektledare) Helena Matej, och Anders Olsson. Utvärdering sker via länk.Lokala utvecklingsaktiviteter efter mötet

Arbetsgrupp för utveckling av elevhälsoprogram för existentiell hälsa konstitueras.

Lärverktyget Qleva testas på Örsundsbroskolan. Kontakt med Skol-BIM resulterar i en intervju och artikel om kartläggning av

psykosociala risker i Junis.org kommunrapport 2018. Bifogas.

Stormöte april 2018

Resultat av arbete som socialpedagogisk resurs och pedagogisk utvecklingsresurs, Linda Stålberg Alvkarleby kommun och Fredrik Hjortman, Enköpings kommun.

Metoder mot mobbning, Lisa Skiöld, Barnombudet i Uppsala län. Analys inför implementering av antimobbningsåtgärder, Jacob Flärdh, Friends, chef

för forskning och utveckling. Erfarenheter av implementering av NPF-säkring, Eija Svedin, rektor

Hummelstaskolan, Isabelle Tallberg specialpedagog och Madeleine Arnberg samtalsvägledare.

Initiering av antimobbningsarbete, Gabriel Marklin, skolpsykolog, Uppsala kommun. Kartläggning av psykosociala risker genom att fråga alla, Monica Enqvist,

utvecklingsledare BUP Akademiska sjukhuset. Erfarenheter av införande av hälsopedagogik, Katinka Ekholm, skolsköterska vid

Örsundsbro skola. FMS-modellen går ut på att att få elever och anställda, att med hjälp av FMS-

[6] Versionsdatum: 2023-05-12

modellen ta eget ansvar för sin fysiska kapacitet (F), mentala balans (M) och sociala kompetens (S) så att de kan må och prestera bra i skolan, på fritiden och i arbetslivet. Acki Wästlund, lärare i idrott och hälsa, grundare av FMS-modellen.

Socioekonomiska kalkyler för valda insatser. Möjligt fortsatt arbete. Anja Kivimäki, projektledare

Utvärdering och önskemål för fortsatt arbete sker via länk.Lokala utvecklingsaktiviteter efter mötet

Resultat av fråga alla presenteras med en poster i skolsköterskornas årskongress. Arbetsgång för hemmasittande beteende formuleras i båda kommunerna. 30 politiker från länets kommuner och regionen får information om projektet och

de sociaekonomiska kalkylerna. Skolförvaltningen i Gävle ordnar en presentation av projektet för alla rektorer i

Gävle med den socialpedagogiska resursen i Älvkarleby kommun Linda Stålberg och projektledaren.

Junis.org ordnar en presentation av projektet i Almedalen 2 juli. Fokus på delprojektet Fråga alla om psykosociala risker. Skolsköterskan Katarina Laurin Lindblad och verksamhetschef för elevhälsans medicinska del Christina Stålhammar deltar med projektledren. Kort inslag med Katarina visas i SVTs lokala nyheter samma kväll.

Huddinge skolförvaltning bokar en presentation av projektet. Rädda Barnen meddelar att de fortsätter med arbetet Fråga alla i lägre årskurser. Arbetsgruppen för existentiell hälsa har sitt andra möte.

Hur har ni arbetat för att främja jämställdhet, tillgänglighet och mångfald? Skriv här

Alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter att ta del av projektets aktiviteter genom att delta på stormöten eller ta del av materialet på www.skolansomarena.com

Alla i projektet har haft insyn i och kunna påverka projektet genom hemsidan och genom utvärderingarna vid stormötena. Projektets stormöten har varit öppna även för andra än de två deltagande kommunerna. I utvärderingarna har alla kunnat ge sina synpunkter och förslag.

Platsen för stormöten har valts utgående från fysisk tillgänglighet.

Fullständigt projektmaterial inklusive alla stormötespresentationer finns på www.skolansomarena.com

Vad har fungerat bra i projektet och vad har fungerat mindre bra?

Hur har ni hanterat det som har varit mindre bra?Skriv här

Arbetsformen och -tempot fyra möten per år har fungerat bra. Innehållet i mötena har väckt intresse och flera av de presenterade koncepten har testats. Att elevhälsoteamen är skolornas representanter i projektet har fungerat bra såtillvida att deltagarna direkt kunnat tillämpa de idéer de fått på stormötena. Ibland har det dröjt innan man fått skolledningen med. För

[7] Versionsdatum: 2023-05-12

eventuellt fortsatt arbete rekommenderas direktkontakt med skolledning.

Har ni behövt göra förändringar i projektet jämfört med senaste årets projektplan?

Beskriv i så fall vilka förändringar ni gjort och hur de genomförts. Skriv här

Elevernas synpunkter som underlag för verksamhetsutveckling tas fram individuellt i samband med elevhälsosamtal, inte via en rutin där talföra elever representerar andra.

4. Målgruppens delaktighet

Hur har ni nått målgruppen?

Finns det några grupper som har varit svårare att nå och hur har ni i så fall hanterat det?Skriv här

Målgruppen elever har nåtts genom elevhälsosamtal.

Elevhälsopersonal i de centrala elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner har nåtts genom inbjudan via elevhälsochef. Övrig skolpersonal och socialtjänstpersonal i den mån de centrala elevhälsoteamen inbjudit dessa att delta. De framtagna rutinerna kommer att nå alla skolorna i de två kommunerna genom att rutinerna antas av den centrala elevhälsans chef.

Hur har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande under året?

Vilka roller har målgruppen haft i projektet?Skriv här

Målgruppen elever har deltagit i fokusgrupper och photovoice-övningar. Alla elever i årskurserna som varit i tur att ha hälsosamtal har i samband med detta fått extra frågor om psykosociala risker och 14 % av dessa har fått extra åtgärder utgående från sina svar. Elevhälsopersonal har varit förmedlare av nya idéer till sina skolor. Övrig skolpersonal och socialtjänstpersonal har deltagit i den mån elevhälsoteamen inbjudit dessa att delta. Brukarföreningarna har deltagit i styrning av projektet så att Attention Enköping var med de första 18 månaderna och Attention Tierp-Älvkarleby hela projekttiden.

5. Samarbeten

Vilka organisationer har ni samarbetat med under året?

Vilka roller har de haft i projektet? Skriv här

• Forum för Brukarinflytande i Uppsala län, Anna-Maria Lundberg, projektledare,

[8] Versionsdatum: 2023-05-12

Vaksalagatan 6, 3 tr , 753 20   Uppsala anna-maria@brukarinflytande.se Telefon: 076-309 37 12 . Information, synpunkter och idéer för arbetet i de respektive projekten, mest ur brukarinflytandesynpunkt.

• Akademiska barnsjukhuset, Steven Lucas, överläkare, docent, 751 85 Uppsalasteven.lucas@akademiska.se +4618-6115977. Vetenskaplig rådgivare som bidragit med konsultation, planering och utbildning i samband med delprojektet Fråga Alla

• Rädda Barnen, sakkunnig Karin Blomgren som initiativtagare, (tjänstledig) Landsvägen 39, Sundbyberg, postadress 10788 Stockholm, Karin.Blomgren@rb.se Tfn 08-6989208. Samarbetet handlar om barns utsatthet för våld. Efter projekttiden fortsätter psykolog Hanna Thermaenius Tfn 08 698 91 02, hanna.thermaenius@rb.se

• Christina Stenhammar, Centrala elevhälsan, Verksamhetschef, Med. Dr. Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun, Fyrisborgsgatan 2, 753 75 Uppsala0708 563694 alternativt 018/727 20 15. christina.stenhammar@uppsala.se. Bidragit med konsultation och Uppsala kommuns engagemang i samband med delprojektet Fråga Alla

• Lisa Skiöld, Verksamhetschef, Barnombudet i Uppsala län, Drottninggatan 8. 753 10 Uppsala 018 69 44 99 (växel) • 018 700 99 31 (direkt) lisa.skiold@boiu.se . Samarbete i form av kunskapsöverföring åt båda hållen. Från vårt håll kring användande av metoden In my shoes i samband med elevsamtal, samt variant på test av Gemensamt bekymmermetoden kopplad till barnets rättigheter. Varit värdefullt att ta del av goda exempel under utbildningsdagarna för att kunna sprida dem vidare.

• Mona Örjes, förbundsordförande för IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis. mona.orjes@junis.org, 0733-83 83 42. Organisationens adress: Junis, Box 12825, 112 97 Stockholm. Samarbetet handlar om stöd till barn i missbruksmiljöer.

• Matts Dahlkwist, univ adjunkt, Uppsala universitet, Rosenv 27a, 75652 Uppsalatel 0707224442. matts.dahlkwist@edu.uu.se, föreläsning om mobbning.

Finns det några planerade samarbeten som inte blivit av? Om ja, förklara varför. Skriv här

• OCD-förbundet i Uppsala län, ordförande Gunilla Ekholm, Bernadottestigen 19H 75648 Uppsala, gunillae2@gmail.com tfn 0735-017151. Tidsbrist.

• NSPH Uppsala län, kontaktperson Anna-Karin Söderberg, Johannesbecksvägen 70B, 75433 Uppsala, info@aktalarom.se, tfn 070-2515392. Inte kunnat delta.

• Anna Sarkadi, professor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, Akademiska barnsjukhuset, ingång 95, anna.sarkadi@kbh.uu.se, tfn 018-6115965 Föräldrastöd har inte varit aktuellt under detta år.

6. Överlevnad

Vad har ni gjort för att skapa förutsättningar för att projektets resultat och erfarenheter ska kunna leva vidare efter projekttiden?

Det kan vara i den egna organisationen, samarbetsorganisationerna och/eller på annat sätt.

[9] Versionsdatum: 2023-05-12

Skriv här

• Informerat politiker, skolledningar samt regionens ledningskontor om projektets erfarenheter och resultat.• Beräknat och redovisat kalkyler kring socioekonomiska besparingar som görs vid minskat hemmasittande hos eleverna.Den socialpedagogiska resursens arbete har visat sig vara självfinansierande i båda kommunerna. Antalet elever de hjälpt tillbaka till skolan är 7 i Älvkarleby och 8 i Enköping. När dessa elever når gymnasiekompetens är den kalkylerade socioekonomiska besparingen för kommunen en kvarts miljon per elev på fem års sikt.• Visat att skolans förebyggande arbete för psykisk hälsa är självfinansierande. Socioekonomiska kalkyler finns för antimobbningsprogram, metoden att fråga alla om psykosociala risker, lärverktyget Qleva, och datorscreening av dyslexi. Kalkylen över npf-anpassningen är inte klar.• Visat vikten av att fråga alla om psykosociala hälsorisker.• Dokumenterat arbetsgång för tidig upptäck och tidiga insatser kring psykosociala hälsorisker• Inbjudit till aktiv politikermedverkan för förberedelse inför finansiering efter projekttiden.• Informerat om projektets resultat på Teknologisk Instituts utbildningsdagar, InfoMedica, Gävle skolförvaltning, inbjudan till Huddinge skolförvaltning, Vaxholms skolförvaltning.• Informerat om projektets resultat i Almedalen, inbjuden av Junis.org. SVT har rapporterat i lokalnyheterna https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/elevers-hemmiljo-i-fokus-for-almedalenforelasning

• Reportage i Junis.org årsrapport 2018 från sida 6. Pappersupplaga 3500.• Pedagogiska magasinet har skrivit om projektet två artiklar, om att lyssna på eleverna och om den socialpedagogiska resursen i Älvkarleby Linda Stålberg.

7. Dokumentation och spridning

Hur har ni dokumenterat projektets erfarenheter?Skriv här

Vi har låtit en journalist skriva två artiklar om projektets resultat.

Allt som gjorts i projektet finns på www.skolansomarena.com som har mer är 10.000 besökare.

Pedagogiska magasinet har skrivit om projektet två artiklar, om att lyssna på eleverna och om den socialpedagogiska resursen i Älvkarleby Linda Stålberg.

Hur har ni arbetat med att sprida information, kunskap och erfarenheter från projektet?Skriv här

Vi har tackat ja till alla inbjudningar förutom en då ingen av projektanställda kunde delta.

Uppsala och Enköpings kommuner har beslutat att permanenta det nya arbetssättet att fråga alla elever vid hälsosamtalet om psykosociala risker utanför skolan. Eftersom länets övriga kommuner (bland 32 andra) prenumererar Uppsala kommuns rutiner har det nya arbetssättet möjlighet att hjälpa mer än 50.000 elever i länets grund- och gymnasieskolor och ytterliga elever utanför länet. I tabellen nedan antal elever som får hälsosamtalet i länets kommuner. I pilotomgången fick 14 % av eleverna någon åtgärd på grund av sina svar. Om samma andel

[10] Versionsdatum: 2023-05-12

av elever berättar om något bekymmer skulle antalet barn som får direkt nytta av det nya arbetssättet vara 7033.

Kommun Grundskola Gymnasium

Uppsala 22 113 9218Enköping 4 584 1212Håbo 2 699 535Heby 1 276 52Knivsta 2 429 76Östhammar 2 034 456Älvkarleby 1 000 19Tierp 1 934 602summa 38 069 12 170 50 239

8. Projektets omfattning under året

Ange hur många aktiva deltagare som projektet har haft under året. Med aktiva deltagare menas barn, ungdomar och/eller personer med funktionsnedsättning som har inflytande över projektets planering och genomförande och som återkommande/över en längre tid medverkat i projektets aktiviteter.Skriv här

Varav andel

Projektets aktiva deltagare Antal Pojkar/män

Flickor/kvinnor

Annan köns-kategori

Barn upp till 11 år med eller utan funktionsnedsättning (Fråga alla + Hummelsta) 347 50% 50%      %

Ungdomar 12–25 år med eller utan funktionsnedsättning (Fråga alla+Hummelsta)

353 50% 50%      %

Personer över 25 år med funktionsnedsättning      %      %      %

Summa aktiva deltagare 600 50% 50%      %

Ange hur många andra personer ur Arvsfondens målgrupper som nåtts av projektets information, erfarenheter och resultat genom till exempel en enstaka föreläsning, en film, en bok eller liknande. Skriv här

Antal deltagare på externa föreläsningar ca 500

Antal deltagare på stormöten ca 350

[11] Versionsdatum: 2023-05-12

Antal besökare på hemsidan drygt 10.000

Minst 50.000 elever nås av den rutinändring som delprojektet Fråga alla tagit fram då alla elever får frågor om psykosociala risker.

Ange hur många andra personer (sekundära målgrupper som exempelvis yrkesgrupper, beslutsfattare, anhöriga, allmänheten) som omfattats av projektet.Skriv här

Ca 500

9.

Ekonomisk redovisning av projektets kostnader och intäkter för det sista projektåret görs i Exceldokumentet Slutrapport ekonomi, som laddas ned från www.arvsfonden.se.

Kommentera budgetposter där utfallet avviker med minst 20 000 kronor jämfört med projektets beviljade budget. Var beredd på att svara på frågor även om mindre avvikelser.Skriv här

Lönekostnaderna är budgeterade för högt. Externa tjänsterna visar kvarvarande medel för att vi i större omfattning än planerat anlitat egna föreläsare och för att Älvkarlebys socialpedagogiska resurs gick till kommunens anställning tre månader tidigare än räknat. Informationsspridning och marknadsföring visar kvarvarande medel för att en leverantör inte har fakturerat. Medel för utrustning finns kvar för att ingen utrustning har behövts. Medel för resor finns kvar för att deltagarna har själv stått för sina resekostnader.

Kommentera eventuell avvikelse som gäller annan finansiering eller egen finansiering respektive ideellt arbetade timmar som projektet haft under det gångna projektåret jämfört med vad som angavs av er i ansökan.Skriv här

[12] Versionsdatum: 2023-05-12

Del 2 – Redovisning av den totala projekttiden

10. Genomförande och resultat

Har ni uppnått de resultat ni satte som mål i ansökan?

Summera kortfattat vilka mål ni uppnått och hur ni gått tillväga.Skriv här

Projektet har genomfört förbättringar i skolan avseende psykisk hälsa.Kartläggning av psykosociala hälsorisker, delprojekt Fråga allaElevhälsosamtalen har kompletterats med frågor som kartlägger psykosociala risker och alla elever får dessa frågor. Eleverna kan vid hälsosamtalet ge förslag på förbättringar som skolsköterska kan före vidare till elevhälsoteamet. De kompletterade frågorna, inklusive IT-stöd införs hösten 2018 i Uppsala kommuns rutin för elevhälsosamtal och sprids därigenom till länets övriga kommuner samt 16 andra kommuner. Antal skolor i länet som från hösten 2018 kan anta denna nya rutin är ca 250, skolor som redan fattat beslut om införande är Uppsala + Enköping. Denna rutin kommer att fungera även som arbetsgång för att erhålla elevers synpunkter som en av utgångspunkterna för elevhälsans kontinuerliga förbättringsarbete.

SkolnärvaroProjektet har förbättrat skolnärvaro och skolresultat för elever med problematisk frånvaro. Elevhälsans och socialtjänstens personal har fått utbildning i hur man hjälper dessa elever tillbaka till skolan. Båda kommunerna har formulerat sitt eget hemmasittarprogram. Eleverna har fått förbättrade förutsättningar för psykisk hälsa genom att man i hemmasittarprogrammets kartläggningsfas detaljerat tar reda på vad som ligger bakom hemmasittande beteende och socialpedagogiska resursen erbjuder individanpassat stöd, ibland kompletterat med familjeterapi.

Elevers och elevhälsopersonalens syn på skolan som arena för främjande av psykisk hälsaElevhälsopersonalen har efterlyst förebyggande och hälsofrämjande insatser. Projektet har presenterat det finska programmet Skolan i rörelse som hälsofrämjande och några skolor har testat delar av detta. Delprojektet Fråga alla har utvecklat en metod för förebyggande och tidig upptäckt av hälsorisker och på detta sätt gett elevhälsopersonalen en möjlighet att aktivt påverka elevers hälsoutveckling. Eleverna har vant sig vid att skolsköterskan frågar om hälsorisker och elevers öppenhet inför dessa frågor har ökat.Det är för tidigt att se förändringars effekter på skolnärvaro och skolresultat.

[13] Versionsdatum: 2023-05-12

Hade ni några mål som ni inte uppnådde?

Beskriv kortfattat vilka och varför.Skriv här

Målet att träna elever att presentera och argumentera för sina initiativ har nåtts bara delvis genom de två photovoice-övningar som gjordes under första projektåret. Metoden bedömdes för tidskrävande av både personal och elever.Projektet har inte fått tillgång till antal initiativ från elever till elevhälsoteam, inte heller Antal förändringar genomförda på basen av elevers initiativ och inte heller antal dokumenterade rutiner för de förbättringar som genomförts eftersom skolsköterskorna menar att detta kunde äventyra sekretessen.

Vilka hinder har haft störst påverkan på projektet?Skriv här

Tidsbrist hos elevhälsopersonal.

Vilka har varit de viktigaste framgångsfaktorerna för projektet?Skriv här

Videodokumentation och hemsida samt de övertygande socioekonomiska kalkylerna.

Vilken betydelse har projektet haft för målgruppen/målgrupperna?Skriv här

För elever har projektet haft betydelsen att alla elever får frågor om psykosociala hälsorisker. Detta möjliggör förebyggande av ohälsa, tidig upptäckt av hälsorisk och tidiga insatser. Ca 14 % av eleverna har fått någon insats som följd av sina svar.

För elevhälsopersonal har projektet gett möjligheten att utveckla det egna arbetet kring hälsofrämjande och förebyggande genom framtagning av rutinen Fråga alla.

För skolpersonal och socialtjänstpersonal har projektet gett möjlighet till kompetenslyft kring närvaroarbete och insatser för barn med problematisk frånvaro.

Vilka har varit projektets viktigaste samarbeten? Skriv här

Samarbetet med Rädda Barnen, barnhälsovårdsöverläkaren Steven Lucas, verksamhetschef Christina Stenhammar elevhälsan i Uppsala samt samarbetet med Mona Örjes med Junis.org.

[14] Versionsdatum: 2023-05-12

11. Överlevnad efter projekttiden

Vad lever vidare efter projekttiden? Beskriv överlevnaden inom den egna organisationen, projektets samarbetsorganisationer och på annat sätt.

På vilket sätt och var?Skriv här

De socialpedagogiska resurserna är permanentade i de båda kommunerna. I Enköping under benämningen pedagogiskutvecklingsresurs inom skolförvaltningen och i Älvkarleby som resurs för målgruppen 18-25 utan arbete eller studier.

Rutinen att alla elever får frågor om psykosociala risker i samband med hälsosamtalet sprids i Uppsala län och 16 andra kommuner som följer Uppsalas elevhälsorutiner. Intresse finns även nationellt.

Rädda Barnen fortsätter vidareutveckling av Fråga alla i yngre årskurser.

Barnhälsovården får en pusselbit i den pågående forskningen kring barnsäkerhet.

Hur finansieras den fortsatta verksamheten? Skriv här

Den socialpedagogiska resursen (pedagogisk utvecklingsresurs) i Enköping finansieras med kommunens egna medel, i Älvkarleby med EU-medel.

Rutinen att Fråga alla finansieras med egna medel.

Rädda barnen har projektfinansiering för att Fråga alla yngre årskurser.

Hur har kunskaper och erfarenheter från projektet tagits tillvara inom er organisation och projektets samarbetsorganisationer? Skriv här

Delar av BUP organisationen i Uppsala omfattar tanken om vikten av förebyggande arbete.

Rädda Barnen fortsätter arbetet kring barns utsatthet.

Barnhälsovården fortsätter arbetet kring barnsäkerhet.

Junis.org fortsätter arbetet med att stödja barn i missbruksmiljöer.

Kommer samarbeten som påbörjats under projektet fortsätta efter projekttiden? Beskriv i så fall hur.Skriv här

Projektledaren är behjälplig på frivillig basis kring Rädda Barnens och Junis.org’s fortsatta arbete kring temat.

[15] Versionsdatum: 2023-05-12

Har projektet påverkat organisationen på några andra sätt? Skriv här

Projektet nämns som det positiva som händer inom BUP i Uppsala. Projektet representerar hopp.

12. Målgruppen

Beskriv vilka roller projektets målgrupp/målgrupper har i den fortsatta verksamheten efter projekttiden.Skriv här

Elever som får de nya frågorna om psykosociala risker kommer att ge fortlöpande information om sin individuella situation och i och med detta utgångspunkter för elevhälsans fortlöpande verksamhetsutveckling.

Finns det några grupper som ni hade velat nå med projektet men inte lyckades?

Vad beror det på? Skriv här

Rektorer i större omfattning, skolornas förvaltningsledning i större omfattning. Tidsbrist och andra prioriteringar hos dessa grupper.

13. Projektets totala omfattning

Ange hur många aktiva deltagare som projektet har haft under den totala projekttiden. Med aktiva deltagare menas barn, ungdomar och/eller personer med funktionsnedsättning som har inflytande över projektets planering och genomförande och som återkommande/över en längre tid medverkat i projektets aktiviteter.Skriv här

Varav andel

Projektets aktiva deltagare Antal Pojkar/män

Flickor/kvinnor

Annan köns-kategori

Barn upp till 11 år med eller utan funktionsnedsättning (Fokusgrupper, photovoice, 3frågor, Fråga alla+Hummelsta)

450

50 50      %

Ungdomar 12–25 år med eller utan funktionsnedsättning 973 50 50      %

Personer över 25 år med funktionsnedsättning            %      %      %

[16] Versionsdatum: 2023-05-12

Summa aktiva deltagare 1423 50     %50

     %

Ange hur många andra personer ur Arvsfondens målgrupper som nåtts av projektets information, erfarenheter och resultat genom till exempel en enstaka föreläsning, en film, en bok eller liknande, under den totala projekttiden. Skriv här

Drygt 10.000 har sett hemsidan.

Ange hur många andra personer (sekundära målgrupper som exempelvis yrkesgrupper, beslutsfattare, anhöriga, allmänheten) som omfattats av projektet under den totala projekttiden.Skriv här

Ca 50 politiker.

14. Övriga kommentarer

Finns det annat som ni vill berätta om projektet som inte besvarats i de tidigare frågorna får ni gärna lägga till det här.Skriv här

I vår ursprungliga kalkyl tänkte vi att vi påverkar vardagen för 6000 barn i ca 20 skolor. I och med att de deltagande kommunerna båda har centrala elevhälsor som agerar på samtliga skolor kan allaelever i båda kommunerna nås. I och med att Uppsala antagit den nya rutinen att fråga alla elever om psykosociala risker vid hälsosamtalet kan det nya arbetssättet gagna mer än 50.000 elever i länet. Intresse för spridningen utanför länet verkar stort.

[17] Versionsdatum: 2023-05-12

UNDERTECKNANDE

Denna slutrapport undertecknas av personer med behörighet att företräda sökanden

Genom att underteckna intygas att lämnade uppgifter är riktiga.

Ort och datum Ort och datum

Uppsala Uppsala

Namnteckning Namnteckning

Namnförtydligande Namnförtydligande

Ola Duregård, sektionschef, Akademiska sjukhuset, Barnpsykiatriska sektionen

Carina Pettersson, ordförande Attention Tierp Älvkarleby

Telefon och e-post Telefon och e-post

           

Följande dokument skickas in till Arvsfonden tillsammans med slutrapporten: (Klicka i respektive ruta för att markera)

☐ Slutrapport ekonomi (laddas ned från www.arvsfonden.se)

☐ Revisors Granskningsrapport (laddas ned från www.arvsfonden.se)

☐ Eventuella bilagor (pressklipp, material, med mera)

BehörighetFör information om behörighet, se anvisningar på www.arvsfonden.se.

Slutrapporten med bilagor skickas in med post till:

KammarkollegietArvsfondsdelegationsenhetenBox 2218103 15 Stockholm

Maila även den ifyllda slutrapporten (Word) och Slutrapport ekonomi (Excel) till er handläggare vid Arvsfonden.

[18] Versionsdatum: 2023-05-12