skogsvärlden nr. 3, 2014

En tidning från SkogSSällSkapet om skog, fastighEtEr & Ekonomi nr 3 | 2014

SKOGSVARDEN

FÖR MARIE LARSSON-STERN ÄR SKOGSBRUK

NYA SIDOR!DIN SKOG

DIN AFFÄR

LEDAREN

+

Visioner och ansvar

»De flesta skogs-ägare jag känner vill ha god tillväxt i skogen – och en stor andel vill också ha bra jakt.«

kVolvochefen satsade på skog och jakt

k Virkesmarknaden k Swedavia återskapar

odlingslandskap

AFFÄRSSIDORNA:

TEMA Skog & viltl Att röja rätt viktigastl Svenskar gillar jaktl Betesskador –

ny kunskap på väg

Svenskar gillar jakt Betesskador – ny kunskap på väg

Största skogsbranden i modern tid

Största skogsbranden i modern tidStressa ner i skogen

creo

2 | skogsvärdEn | nr 3 | 2014

adressändring? Skicka mail till: [email protected]. Eller snigelpost till Skogssällskapet, Bergsgatan 130, 853 50 Sundsvall. Ange din gamla och din nya adress.

e fleSta SkogSägare jag känner vill ha god tillväxt i skogen – och en stor andel vill också ha bra jakt. Den kombinationen är inte självklart lätt att åstadkomma.

Temat för det här numret handlar om att hitta den balansen.

Men först branden. Ingen med minsta intresse för skogsfrågor kan förbigå den. Den förödelse som skogsbranden i Västmanland i somras orsakade är nästan chockerande och saknar motstycke i modern tid; totalt 17 000 hektar skog eldhärjades. Branden föranledde skogsägare, skogsbolag och samhälle förlus-ter på närmare en miljard kronor – och den väcker frågor som vi ännu inte har svaren på: Hur påverkar de fossila utsläppen klimatet? Hur ska vi egentligen bruka våra skogar, och hur kan skogsägaren skydda sig. Inte minst reser den frågan om hur samhället ska orga-niseras för att kunna bekämpa och förhindra naturkatastrofer av den här omfattningen.

Åter till temat för det här numret: Svensk-arna är positiva till jakt, och stödet ökar. Hela 84 procent av befolkningen är för jakt; 1980 var siffran 72 procent. Det är bra; jakt är en viktig del i ägandet och förvaltningen av sko-gen. För många skogsägare är jakten synner-ligen viktig; den ger mat och rekreation och bidrag till skogs- eller jordbruksfastighetens totalekonomi.

Men de skador viltet förorsakar genom att beta plantor och ungskog är mycket stora och kostsamma. Därför är det nödvändigt

att hitta en ekonomiskt försvarbar balans mellan storleken på klövviltstammarna och betesskadorna på ungtall.

En bra start är den riksomfattande inven-tering av betesskadorna, Älgbetesinvente-ringen Äbin, som skogsbranschen nu beslutat sig för och hittat en finansieringsmodell för. I Götaland – där i vissa områden fler än var fjärde ungtall har betesskador – delfinansie-rar Skogssällskapet tillsammans med flera andra organisationer en undersökning av älgbetesskadorna.

pÅ vÅr egen faStighet Selesjö i Sörmland har vi i praktiken provat metoder att minska betesskadorna utan att radikalt minska vilt-beståndens storlek.

Det finns en rad åtgärder att vidta i den praktiska skogsskötseln för att öka foder-tillgången och även locka viltet från pro-duktionsskogen. Våra egna erfarenheter på Selesjö, presenterade genom Magnus Strand-berg och forskaren Folke Petterssons tankar, kan ge dig som skogsägare några riktlinjer. Se sidorna 18–19.

Våra viltförvaltare har stor erfarenhet av att hitta vägar för att kombinera goda livs-kraftiga viltstammar med produktivt skogs-bruk. Mycket kunskap har de hämtat från Selesjö och de uppdrag de utfört för ett stort antal kunder, som alla haft sitt eget, unika mål för sin skog och sin jakt. Ett av de senaste exemplen är arbetet med Tomas Ericsons fastighet Öresbo. Läs om det på sidorna 24-25.k

»På vår egen fastighet Selesjö i Sörmland har vi i praktiken provat metoder att minska betesskadorna utan att radikalt minska viltbeståndens storlek.«

Svante Scherman

SKOGSVARDENkvartalstidning från skogssällskapet.om skog, marknad, fastigheter och ekonomi. årgång 44, våren 2014issn 1650 – 7444.

Ledare

Skog och vilt – balanspunkten

Ansvarig utgivare: svante scherman tel 0771–22 00 44 [email protected]

Produktion:Bee Production, stora nygatan 41–43 111 27 stockholmwww.beeproduction.se

Projektledare & redaktör: Bosse Jö[email protected] 922 01

Art director: Charlotte steneram

Omslagsbild: hans runesson

Annonsera:för annonsprislista och annonsbokning kontakta:[email protected] 073-507 15 96, 08-587 86 538

Tryck: gävle offset aB

Stiftelsen SkogssällskapetBox 11374 404 28 göteborg tel 0771–22 00 44www.skogssallskapet.se

D

skogsvärdEn | nr 3 | 2014 | 3

8 4

»Jag har stora förhoppningar på den nya älgför-valtningen, där olika aktörer tillsammans ökar sina kunskaper om älgen, fodret och skadorna.«

MArie LArSSOn-STern, SkOgSägAre Och fOrSkningSchef På SkOgfOrSk

Nyheter

den startade i västmanland den 31 juli. På några veckor brände den 17 000 hektar. skadorna uppskattas till närmare en miljard kronor. vi gör ett första försök till summering.

sid 4

SkOgSBrAnDen

Skog och vilt – balanspunkten

Innehåll nr 3 | 2014

l ny skogslag i finland.l ny vd för skogforsk.l färre älgbetesskador.l fungerande men

dyr älgförvaltning.l 1 miljard upp i rök.

sid 6–7

nyTT från SkOg Och MArk

På gång i skogssverige. sid 26

SkogS- affärer

tidigare volvochefen i Usa flyttade hem, köpte skog, rustade upp hus och skapade ett jaktparadis. sid 24

lEDAREN sid 23

i skogarna runt Landvetters flygplats röjer företaget nu fram det gamla odlingsland-skapet. sid 26

magnus Juntikka, skogs-sällskapets virkeschef, analyserar den aktuella virkesmarknaden. sid 23

lANDVEttER VåRDAR

ViRkESmARkNADEN

kAlENDARiEt

ViSiOner Och AnSVArmarie larSSon-Stern är skogsägare och forsknings-chef på skogforsk. hennes vision är hållbart skogsbruk, hennes ansvar är inför fram-tiden och barnen. sid 8

Tema: Skog och vilt

BALAnSPunkTen var ligger den, balanspunkten mellan ekonomiskt produk-tionsskogsbruk, en livskraftig viltstam och god jakt? i dag vet ingen säkert. men det finns en del kloka teorier och belysande praktiska försök. några av dem redovisar vi i det här numret av skogsvär-den, och vi talar med forskare och praktiker.

JAkT är BrA84 procent av sveriges befolk-

ning är positiva till jakt. vi talar med forskaren Per E Ljung om svenskarnas attityder.

sid 12

ViLTBeTeSSkADOrSkjuta gÅr ju! men det räcker inte. viltbetesskadorna är mycket stora. hur stora har vi ingen samlad bild av än. skogs-styrelsens viltspecialist Christer kalén ger sin syn på vad som krävs. sid 14

DOVViLT öPPnAr LAnDSkAPeTDovvilt är en utpräglad gräs-ätare som kan vara ett bra kom-plement till eller ersättning för betande tamboskap. sid 17

röJning BegränSAr BeTeSSkADOrfolke petterSSon, forskare på skogforsk, menar att ungskogs-röjning är den enskilt viktigaste insatsen för att minska viltbe-tesskador. här ger han åtta goda råd till skogsägaren. sid 18

LöVriS Och –grOT öVerSTSkogSSällSkapetS viltförval-tare, magnus strandberg, menar att ett effektivt sätt att minska betesskador är att lägga lövris och –grot överst i grothögarna. sid 19

fOrSkningnu är Det bevisat: skogen har en lugnande och avstressande inverkan på människor. ann dol-ling och hennes kollegor vid sLU visar att det verkligen är så som vi alltid anat. sid 20

tomAS ERicSoNSDRöm BlEV SANN

4 | SkogSVäRDEN | nr 3 | 2014

NÅgra Dagar senare, den 4 augusti, har branden spridit sig över 14 000 hektar. Att det är 30 grader varmt, blåsigt och snustorrt

i markerna gör att räddningstjänsten kämpar mot en övermäktig motståndare. Brandgatorna räcker inte till för att hindra eldens framfart, och vattenbomb-ningen från luften har till en början minimal effekt.

Sveriges största skogsbrand i modern tid har bitit sig fast ordentligt i de väst-manländska skogarna. Först på tolfte dagen, den 11 augusti, är branden under kontroll.

Totalt brinner det på 17 000 hektar, och brandområdets omkrets är sju mil. Det finns drygt två miljoner skogsku-bikmeter i området, och skadorna för markägarna är mycket stora. I dagsläget går det inte att exakt beräkna värdet på den skog som brunnit. Om all skog är totalförstörd kan värden på en halv mil-jard kronor ha gått upp i rök.

även om De fleSta markägare var för-säkrade är det givetvis ett hårt slag att se all sin skog försvinna i lågorna. Katastro-fen är än värre för de skogsägare som var oförsäkrade. Nu börjar ett tufft och lång-varigt arbete med att återskapa det som fanns på markerna. På vissa arealer finns

Nyheter: Skogsbranden

Största skogsbranden i modern tid

Torsdagen den 31 juli kommer ett larmsamtal till SOS Alarm: Det brinner i skogen söder om öjesjön i Sala kommun. runt lunchtid rapporteras att branden härjar ett område på 900 kvadratmeter – 30 x 30 meter. På kvällen står 60 hektar skog i lågor och branden sprider sig okon-trollerat. Totalt kommer 17 000 hektar att eldhärjas.

TexT: Stefan Hällberg foTo: Stefan Hällberg med flera

planer på att inte plantera skog, utan i stället göra naturvårdsinsatser i form av ekopark och naturreservat.

SkogSvärDen har talat med ett antal ini-tierade experter och med några av dem som deltog i bekämpandet av branden. På Skogforsks hemsida, under sökordet ”brand”, finns mycket kunskap i ämnet skogsbränder samlad. k

BranDfaktaBrandområdet omfattar cirka 17 000 hektar. de här äger skogen som brunnit:l aktiebolag – bland andra aB karl

hedin, sveaskog aB och Bergvik skog aB – äger cirka 8 500 hektar.

l Privata skogsägare har tillsammans cirka 5 500 hektar.

l staten, bland annat naturvårds verket, omkring 1 750 hektar.

l Övriga, exempelvis svenska kyrkan, cirka 950 hektar.

De franska och italienska flygplanenvar uppe 1 533 gånger och dumpade totalt tio miljoner liter vatten.

helikoptrarnaBefann sig i luften 320 timmar och släppte nio miljoner liter vatten.

72 mil brandslangtotalt 72 mil brandslang rullades ut. för en person skulle det arbetet ta åtta år.

creo

| SkogSVäRDEN | nr 3 | 2014 5

Den omfattande skogsbranden satte det lokala samhället på stora prov. Jenny nolhage, kommunchef i Sala kommun, berättar om arbetet i de drabbade kommunerna under det akuta skedet av branden.

– jag har varit med i beredskaps-övningar och liknande, men stor-skaligheten i den här branden var överväldigande. Det är nog inte förrän det är skarpt läge som man inser vad man har att tampas med.

– Det första vi gjorde var att vi sönda-gen den 3 augusti öppnade vår växel, och sedan höll den öppen dygnet runt de första tre dygnen, så att alla skulle kunna nå oss för att få svar på sina frå-gor och stilla sin oro. Samtidigt började vi det psykosociala omhändertagandet genom att sammankalla vår POSOM-grupp som aktiveras vid katastrofer och andra krissituationer. För att samverkan i länet skulle fungera kallade Läns-styrelsen till telefonkonferens där alla myndigheter som berördes fick möjlig-het att utbyta information, berätta vad de behövde hjälp med och vilka åtgärder som satts in.

– Bland annat för att kunna fatta snabba beslut gick vi redan i ett tidigt skede in i en formell krislednings-organisation som gör att ett politiskt organ kan fatta beslut och agera snabbt. Jag som kommunchef sammankallade en krisledningsstab bestående av tjänstemän, och en krisledningsnämnd skapades, där ledamöter i kommunsty-

relsens ledningsutskott ingår. – Som kuriosa kan jag nämna att

flertalet kommuner i landet inte sedan andra världskriget kallat in en sådan här nämnd; det sker bara vid extraordinära krissituationer.

Fotnot: Posom – Psykiskt och socialt omhänder-tagande vid stora olyckor och katastrofer.

kommunchefen: »överväldigande stort«

Jenny Nolhage, kommunchef Sala kommun.

klimatförändringar bidrog till att Sveriges största skogsbrand i modern tid blev så omfattande.

johan rockStröm, professor i miljöve-tenskap och medlem i Kungliga Veten-skapsakademien, förklarar hur den globala uppvärmningen kan ha ett finger med i spelet i att orsaka en jättebrand i Västmanland.

– De senaste 30-40 åren har antalet bränder inte ökat i Sverige eller i värl-den, även om vissa regioner är undantag med ökade bränder, såsom delar av USA. Men en tendens tycks vara att när det väl brinner så blir det mer omfattande. Vid branden i Västmanland spelade torr-hetsgraden en helt avgörande roll, och den kan man i dag inte sära från klimat-förändringar. Den torra sommaren är en del av en naturlig klimatvariation, men den förstärks av den av människan orsa-

kade globala upp-värmningen. Detta samspel gjorde att branden fick ett större och allvarli-gare förlopp.

– Det är entyDigt

att det kommer att bli fler och mer extrema varia-tioner, däribland

torrperioder. Variationerna blir större och det blir mer extrema väderförhål-landen. Det gäller alla delar av världen, inklusive Sverige, även om Sverige troligen klarar sig bättre än tropiska regioner.

– Frekvensen av varmt, kallt, blött och torrt väder ökar kanske inte, men de senaste åren har vi sett många väder-blockeringar som gör att det blir mycket

kraftigare effekter av olika vädertyper. I somras hade vi ju exempelvis ett hög-tryck som fastnade över Norden och gav en lång värmebölja, och för något år sedan var det mycket allvarliga över-svämningar i Storbritannien. Vi måste bygga upp en beredskap för att i framti-den parera dessa extremer.

– Den globala uppvärmningen får även andra effekter för Sverige. Många arter flyttar sig snabbt norrut. Barr-träd och fjällbjörk förflyttar sig uppåt i altitud, och därmed flyttar sig träd-gränsen uppåt. Glaciärsmältningen går snabbare och vi har fått kraftigare värmeböljor. Känsligheten i Östersjön ökar, vilket bland annat lett till mer alg-blomning.

– För att motverka denna utveckling är det absolut viktigaste att få ner koldi-oxidutsläppen, som står för 70 procent av den globala uppvärmningen. k

miljöprofessorn: »inte fler – men värre«

– koldioxidutsläppen måste ner, säger Johan Rockström.


Nyheter: Skogsbranden

– juSt nu är mycket dött där stor-branden dragit fram, säger Markus Abrahamsson, naturvårdsspecialist på Skogssällskapet. Träden som haft kronbrand ser ut som svarta skelett. På andra områden har det inte brunnit upp i kronorna, men träden är döda ändå eftersom hettan dödat barren.

– Stora delar av humuslagret i marken är helt konsumerade, och där det brun-nit som hårdast finns bara mineraljord och sten kvar på marken. I en del områ-den har det brunnit med lägre intensitet och inte lika djupt i marken, och där kan träden eventuellt överleva.

– Ur ekologisk synvinkel är den kraftiga skogsbranden spännande. Det är mycket sällsynt med riktigt häftiga beståndsdödande bränder över så här stora områden. Vid naturvårdsbränning vågar man sällan elda så häftigt att man får samma effekter. Marksamhällen hos både flora och fauna får chans att starta på nytt, fröbanker aktiveras och flera arter får goda möjligheter att expandera.

Där Det Brunnit hårt blir det omväl-vande för naturen att starta från scratch. Men naturen kommer alltid tillbaka, och det blir snart grönt igen. Det gäller att vara först på plats, och de arter som är det kommer att gynnas. Om man låter det vara får man en så kallad lövbränna, ett skogsbestånd som utvecklas naturligt efter brand. Först kommer björk, asp och sälg att spridas in och börja föryngra sig, sedan kommer tall och gran. Lingon och blåbär kan finnas kvar och skjuta nya skott från jordstammar, om dessa inte brunnit bort.

– På tre till fyra års sikt blir det oer-hört gott om foder och ett eldorado för viltet när allt löv börjar komma upp över hela området. k

utöver stora skogsägare som Bergvik Skog, Sveaskog, AB karl hedin och Västerås Stift drabbades även cirka 150 enskilda skogsägare av branden i Västmanland. Deras mark uppgår till 5 500 hektar; större delen av den arealen är lyckligtvis försäkrad.

vi frÅgar freDric WiDlunD, pris- och produktchef Sverige på försäkrings-bolaget Gjensidige, vilken ersättning dessa enskilda skogsägare kan räkna med från försäkringsbolagen.

– Huvudtanken är att de ska få ersätt-ning för den ekonomiska förlusten. Vi inspekterar och besiktigar skogen för att se hur omfattande skadorna är. Där-efter värderas virkesförlusten utifrån de marknadsvillkor och priser som var rådande före skadetillfället. Skogsäga-ren behåller själv det skadade virket och har möjlighet att sälja det vidare. Värdet på detta virke är dock kraftigt reducerat, vilket skadeersättningen är tänkt att kompensera. Markvärde

ersätts endast efter så kallad jordbrand, som medför att väntetiden på föryng-ringen förlängs.

– Små till mellanstora skogsägare har oftast brandförsäkring. Större ägare kan vara mer restriktiva till att ha allt försäkrat. Stora skogsbolag gör ratio-nella kalkyler och är ibland beredda att ta risken att vara oförsäkrade, särskilt om deras skog finns spridd runt om i landet. k

naturvårdaren: »eldorado för vilt om 3–4 år«en okontrollerad skogsbrand innebär förluster för samhället och kan vara katastrofal för enskilda markägare. Men skogsbränder kan även gynna den biologiska mångfalden genom att många hotade arter repar sig och får nytt liv.

försäkringsmannen: »Skogsägare får ersättning«

Fredric Widlund, gjensidige.

– Det är ännu svårt att säga vad som händer med virket i de drabbade sko-garna. Man försöker rädda så mycket som möjligt genom att provsåga och se vad som går att använda. Om det inte brunnit så hårt kan det säljas som van-ligt virke, men det kan bli tidsödande och svårt att avgöra hur allvarliga ska-dorna är.

– Det virke som är tydligt brandska-dat går inte att sälja som vanligt virke, och industrin tar inte emot massave-den eftersom den är sotskadad. Det som inte går att såga blir bränsleved,

och ännu vet ingen hur mycket bränsle som kom-mer fram. Men det blir troligen snart mer bränsle på marknaden och kommer så förbli en tid. Redan tidigare

fanns gott om bränsle, vilket gör att brandens effekter sannolikt leder till ytterligare prispress på bränsleved.

– Försörjningen till industrin kommer inte att påverkas mer än marginellt. De stora skogsbolag som drabbats av branden har så mycket skog att det ändå täcker efterfrågan. Under en tid kommer det lokalt att finnas mindre timmer på marknaden, men tappet är alltför litet för att ha någon påverkan totalt sett. k

virkesexperten: »rädda det som räddas kan«

magnus Juntikka, Skogssällskapet.

efter brandens framfart är det fullt med svarta trädskelett i de västmanländska skogarna. enligt Magnus Juntikka, virkeschef på Skogssällskapet, är det inte självklart om, och hur, den brända skogen kan tas tillvara.

creo


Nyheter

ny skogslag i finland ger större frihet och ansvar

SÅ mycket kostade som-marens stora skogsbrand i västmanland. det är svt som en månad efter branden uppskattar de sammanlagda kostnaderna till nästan en miljard, eller mer precist till 970 miljoner kronor. k

970 miljoner kronor för branden

SeDan 1 januari 2014 gäller en ny skogslag i Finland. Den nya lagen är ett resultat av diskussioner som har förts inom det finska nationella skogsprogrammet, som löper från 2008 till 2015. Huvudsyftet med lagen är att öka markägarens frihet och ansvar samt att tillgodose ökade intressen för friluftsliv, landskaps- och naturvård.

I den nya lagen finns inga begränsningar om bestån-

dens ålder eller volym vid slutavverkning, och det är mer fritt att välja trädslag och skogsskötselmetod.

DeSSutom likStällS plante-ring och naturlig föryngring, och skyldigheten att utföra markberedning har tagits bort. Föryngringsplikten för lågproduktiva, dikade sumpskogar är borta, och anmälan räcker för avverk-ning i fjällnära skog, tidigare

krävdes tillstånd. De finska skogsägarna uppges vara nöjda med reformen, medan Världsnaturfonden, Natur-skyddsförbundet och det fins ka miljöministeriet anser att den nya lagen fokuserar för mycket på virkesproduk-tion och för lite på natur-vård. kläS mer pÅ :http://www.mmm.fi/sv/index/amnesomraden/skogar/projekt_arbetsgrupper/skogslag.html

charlotte BengtSSon blir ny vd för Skogforsk. Hon kom-mer närmast från en tjänst som enhetschef på SP Trä och har en bred erfarenhet av ledarskap och forskning inom skogsnärings- och samhälls-byggnadsfrågor. Hon börjar på nya jobbet 1 januari 2015. – Jag är mycket stolt och glad över att ha fått för tro-

endet att leda Skogforsk. – Skogsnäringen och Skog-forsk spelar en viktig roll i omställningen till ett bioba-serat samhälle. Och jag ser verkligen fram mot att leda organisationen i en riktning som tar tillvara alla de nya möjligheter som vi vet väntar framöver, säger Charlotte Bengtsson. k

ny vd för skogforskSvenSka Jägareförbundet

menar att den nya älg-förvaltningen, som gäller sedan 2012, är bra.

– älgförvaltningen är på rätt väg, säger klövviltsam-ordnare göran Bergqvist på svenska Jägareförbundet. älgen förvaltas adaptivt och markägarnas positio-ner har stärkts.

– men de statliga fäll-avgifterna har ökat med nästan 40 procent, och länsstyrelserna tar en stor del till ren administration. det går att sänka fäll-avgifterna rejält. k

Den SenaSte vinterns betesskador i skogarna i Norrbotten och Västerbot-ten är färre än föregående vinters. Det visar Skogssty-relsens årliga älgbetesinven-tering.

Att skadorna minskat förklaras med att senaste vintern var gynnsam för älgarna; kort snöperiod och måttligt snödjup. När älgarna har god tillgång på markfoder blir ungskogen mindre betesutsatt.

I Norrbottens kustkom-muner var 1-4 procent av ungtallarna älgbetesskadade. Värst var betesskadorna i Arjeplog 10 procent betad

ungskog och därmed högsta siffran på flera år.

– I fjällkommunerna ver-kar det finnas en särskild problematik med vand-ringsälgar samt en obalans mellan vinterfodertillgång och älgstam. Där finns också stora arealer där älgska-dorna starkt bidrar till att ny skog inte etableras i till-räcklig omfattning, säger Bo Leijon, viltansvarig på Skogsstyrelsen, i ett pressmedde-lande.

Även i Väs-terbotten är älgbetesska-dorna tydligt

färre, enligt Skogsstyrelsens inventering.

Mellan 1 och 3 procent av ungtallarna är skadade – vintern 2012–2013 var 12 procent skadade. Enligt Skogsstyrelsen är nedgången mest anmärk-ningsvärd i Västerbottens inland, till exempel i syd-västra älgförvaltningsområ-det, där det gått från cirka

20 procent till under 3 procent

vintern 2013–2014. Störst skador note-ras i Åsele-området, 4 procent. k

älgförvaltningen:Dyr men bra

klart färre älgbetesskador i norr

genom att laserskanna led-ningsgatorna och på så sätt identifiera de träd som hotar elledningarna vill energibo-laget Eon minska skadorna för markägaren. om Eons planer går i lås kommer de farliga träden sedan inte att fällas utan toppas med hjälp av helikopter.

– vi vill kunna göra det möjligt för skogsbruk i våra ledningsgator, säger underhållschefen henrik staffansson på Eon i nyhetsbrevet atL.nu k

Eons nya strategi:helikopter röjer

creo


Marie Larsson-Stern, skogsägare och forskningschef på Skogforsk, ser skogen som ett lån från kommande generationer att förvalta med hänsyn. hon vill lyfta diskussionen om skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

TexT: Malin von Essen foTo: Hans Runesson

SKOGEN ÄR ETT LÅN

Porträttet: Marie Larsson-Stern

– Den Skog vi har i Dag är ett resultat av våra förfäders ansträngningar. Vad jag som markägare väljer att göra med den beror på vad jag vill ge till mina barn och barnbarn. Så ser jag på skogen, och då är det naturligt att jobba för att få mycket och värdefull råvara i framtiden parallellt med hänsyn till miljön, säger Marie Larsson-Stern.

Hon tror att vårt samhälle lång-siktigt kommer att behöva all den skogsråvara skogen kan producera. Att produktionen ska vara hållbar är en självklarhet, men här är skogsbruket inte framme ännu.

– Vi behöver utveckla tekniken, höja kunskapsnivån och öka med vetenheten för att komma ifrån mark skador i samband med brukandet av skogen. Miljöhänsyn vid avverkning har förbättrats mycket de senaste 10–20 åren men kan bli ännu bättre, liksom planering för miljöhänsyn redan i samband med föryngring, röjning och gallring.

Ett arbetssätt som passar Marie

Larsson-Stern är att enas om gemensamma mål och sedan jobba för att nå dessa. Hon är därför nöjd med att Skogsstyrelsen lyckats samla företrädare för skogsbruk, naturvård och friluftsliv för att formulera målbilder för skogsbrukets hänsyn till miljön. Nästa steg, menar hon, bör vara att diskutera produktionsfrågorna med samma ansats.

– Jag vill att vi ska föra en bred dialog om skogens produktion och vad skogen ska bidra med på vägen mot ett hållbart samhälle. Jag har stora förhoppningar om att det nya nationella skogsprogrammet ska fånga in detta.

hon tror att ockSÅ enskilda skogs-ägare har stor nytta av att formulera mål för brukandet av sin skog – mål som får styra vägvalen i skogsskötseln. Samtidigt varnar hon för att titta för mycket på hur marknaden ser ut i dag när målen formuleras. Den förändras ju hela tiden.

– Tänk på nästa generation och nästnästa, och försök formulera vad du vill med ditt skogsbruk. Vill du maxi-mera avkastningen genom att snabbt få grova barrträd, satsa på nya, mer snabbväxande trädslag för risksprid-ning och tidigare avverkning, eller satsa på bland- eller lövskogar med mindre krav på lönsamhet? Vill du i större utsträckning utveckla andra värden än virket? Visualisera dina mål och tänk på att du kan ha olika mål med olika delar av ditt innehav. Hur vill du att det ska se ut i skogen, längs vattnet, runt huset?

enligt marie larSSon-Stern börjar svenskt skogsbruk många gånger diskussionen i fel ände. Ofta kommer förslagen på skogsskötselmetoder upp innan man bestämt vilken skog man vill skapa. Men det är först när man vet vart man ska som man kan välja väg.

– Säg att du vill ha en granskog med lövinslag med grova och värdefulla träd i slutavverkning om 70 år. Fråga


”Jag vill att vi ska föra en bred dialog om skogens produktion och vad skogen ska bidra med på vägen mot ett hållbart samhälle.”


Porträttet: Marie Larsson-Stern

dig då hur ditt gallringsprogram behöver se ut för att nå dit. Fundera sedan över hur många stammar du behöver ha kvar efter röjning. Fundera också över var lövträden kommer att föryngras av sig själva. Med utgångspunkt från det, hur många granplantor behöver du då sätta i dag? Det är vanligt att det blir för många stammar kvar efter slutröjning, vilket leder till en klen och därmed dyr första gallring – och totalt sett fler gallringar än vad som är optimalt.

ett exempel pÅ när medel kommer före mål är när blädning blir svaret på hur skogsbruk ska bedrivas med hänsyn till rekreation, till exempel i tätortsnära skogar. Här finns risk för tankefel, var-nar Marie Larsson-Stern.

– I en skog där många människor vis-tas mycket behövs inför en avverkning kunskap om vad det är som efterfrågas: Är det till exempel flera trädslag, ljus, framkomlighet och god sikt? Om målet är att människor ska trivas med att vistas i skogen, och man vill undvika kala ytor, är traditionell blädning ändå sällan rätt väg. Blädning syftar till att ge flerskik-tade granskogar som riskerar att sakna många av de egenskaper människor bru-kar vilja ha i sin rekreationsskog.

Hon menar att det i så fall är bättre att bruka skogen så att man gynnar lövträd på bekostnad av granen.

– Men det innebär en helt annan skogsskötselmetod än traditionell bläd-ning och andra krav på lönsamhet och produktion.

– Dessutom kan det finnas stora risker förknippade med att ställa om från trakt-hyggesbruk till blädningsskogsbruk. Om en oskiktad grangallring ska bli flerskik-tad krävs det inledningsvis stora uttag och återkommande skogsbruksåtgärder.

Det i sig ökar risken för stormskador, rotröta och körskador. Och tänk om det dessutom visar sig efter ett tag att det inte var flerskiktad granskog man ville ha.

för marie larSSon-Stern har skogsvård, skogsskötsel och naturvård gått som en röd tråd i allt hon gjort sedan hon blev klar med sin utbildning till jägmästare för snart trettio år sedan. Hon är själv skogsägare i Småland och ser just nu fram emot att ta itu med föryngrings-arbetet på sin egen fastighet.

– I ett skogsbruk som förväntas ge långsiktigt god ekonomisk avkastning är föryngringen det mest kritiska sta-diet under beståndets omloppstid. Det är viktigt att välja för marken lämpliga trädslag, och plantorna bör vara av förädlat material, så att de växer bra, klarar ett förändrat klimat och bättre kan stå emot skador och sjukdomar. Det är också viktigt att välja lämplig markberedningsmetod och att se till kostnaderna sammantaget för hela för-yngrings- och röjningsfasen i stället för att titta på de enskilda åtgärderna.

näStan lika viktigt Som själva föryng-ringsarbetet är att undvika skador som annars kan göra att man missar sina mål.

– Som markägare bör man ta fram en strategi för att klara snytbaggeangrepp, viltskador och stormskador, för när man har gjort hela investeringen i sin för-yngring – då känns det inte bra att få allt spolierat genom skador.

ett annat gott rÅD är att planera miljö-hänsyn redan i samband med föryngring och röjning.

– Det är bra att tänka hänsyn redan i början av omloppstiden, bland annat för att få självföryngrat löv där det passar bäst, till exempel längs vattendragen. För dig som har som mål att certifiera ditt skogsbruk är lövinblandning ett krav, och med god planering tidigt kan du ofta få det med relativt enkla medel.

I sin tidigare roll hos Sveaskog var Marie Larsson-Stern med och utveck-lade den nya älgförvaltningsmodellen. Den har som ett av flera mål att minska betesskadorna på tall genom att skapa balans mellan viltstammar och fodertill-gång.

– Jag har stora förhoppningar på den nya älgförvaltningen, där olika aktörer tillsammans ökar sina kunskaper om älgen, fodret och skadorna, sätter mål för såväl älgstammen som tallskogarna, utvärderar, drar lärdomar, söker ny kun-

Skogen är ett lån från kommande generationer, menar marie larsson-Stern. Här på vandring i den egna skogen med arkitektstuderande dottern Sofia.

»Tänk på nästa generation och nästnästa, och försök formulera vad du vill med ditt skogsbruk.«

creo


kunSkAP från SkOgfOrSkmycket matnyttigt om skogs- skötsel hittar du i kunskap direkt, www.kunskapdirekt.se.

På skogforsks kunskapswebb finns alla forskningsresultat som skogforsk publicerat de senaste åren, www.skogforsk.se.

skap, sätter nya mål och så vidare. En bärande del i älgförvaltningen är

att fatta beslut om beskattningen av vilt-stammarna grundade på kunskap – både erfarenhet och fakta. Marie Larsson-Stern är övertygad om att forskningen kommer att bidra med svar.

– Ett konkret exempel är det stora, omskrivna Furudalsprojektet som anla-des 1979 för att följa såväl kvalitets- som produktionseffekterna i ett område med tall som skadats svårt av viltbete. Furudal följs nu upp med ett större forskningsprojekt i samma anda, där Skogforsk lägger ut försöksytor med vilthägn på sju platser i landet i syfte att få grepp om vilka tillväxtnedsättningar viltbetet ger upphov till.

ett annat exempel på hur ny kunskap växer fram är resultaten från den syste-matiska älgsbetesinventeringen, ÄBIN, som numera täcker hela Sverige och för-väntas ge betydligt säkrare information om viltbetesskadornas utbredning och omfattning än man haft tillgång till tidi-gare. Metoden har nyligen utvecklats för att kunna tillämpas även i områden med mindre andel tall i södra Sverige.

– Det är jättebra att man nu har hittat ett sätt att systematiskt inventera vilt-

MArie LArSSOn-STern:Aktuell: i rollen som forskningschef på skogforsk, där hon ansvarar för forsk-ning om skogsträdsförädling, skogs-skötsel och miljöfrågor. Tidigare anställningar: sveaskog (skogsvårdschef) och föregångaren assidomän, skogsstyrelsen.utbildning: Jägmästare, skog Lic (om hybridlärkens produktion i södra sverige).familj: man och tre barn.Bor: i växjö men veckopendlar till skogforsk i Uppsala.intressen: Långresor, stugan på Öland, umgås med familjen, vandra och fiska i fjällen.förtroendeuppdrag: Ledamot i för-eningen skogens styrelse, ledamot i skogsstyrelsens styrelse och ledamot i ksLa (kungliga skogs- och Lantbruks-akademien) och ordförande i dess skogs skötselkommitté.

Skogen är ett lån från kommande generationer, menar marie larsson-Stern. Här på vandring i den egna skogen med arkitektstuderande dottern Sofia.

betesskador i hela landet. Det är också väldigt bra att skogsbruket tagit på sig ansvaret för finansieringen.

Samtidigt understryker hon att enbart kunskap inte kan lösa problemet med viltstammarna.

– En fungerande förvaltning av de svenska viltstammarna handlar väldigt mycket om förtroende och god dialog mellan framför allt markägare och jägare. Alla inblandade måste ha tilltro till den kunskap som tas fram, jobba långsiktigt tillsammans och lära sig hur viltpopulationerna påverkas av olika faktorer.

meD tanke pÅ dagens stora viltstammar och det svåra betestrycket på tall, inte minst i södra Sverige, kan man fråga sig

vilka skogar svenskt skogsbruk kommer att kunna lämna över till kommande generationer.

– Tyvärr är det mycket skador på den unga tallskogen i dag. Skadorna kan påverka såväl tillväxt som kvalitet kraf-tigt i den äldre skogen. Markägare vågar på många håll inte plantera tall på grund av risken att den ska bli kraftigt betad. Det innebär att vi kan få granplante-ringar i områden med försommartorka, till exempel i östra Götaland, som inte kommer att utvecklas optimalt eftersom gran blir mer stressad av torka än tall. Bland annat är risken för barkborre-skador i skogen överhängande när dessa granskogar blir äldre.

pÅ frÅgan om vad skogsägaren Marie Larsson-Stern själv vill lämna över till sina barn och barnbarn, svarar hon:

– Mest av allt vill jag ge dem för-hållningssättet att skogen är härlig att uppleva och vistas i, och en fantastisk, förnybar resurs som på många olika sätt bidrar till ett hållbart samhälle. Jag vill också ge dem insikten att skogen kommer att fortsätta ge oss betydande intäkter i framtiden i form av timmer, massaved och andra nya produkter och tjänster som vi i dag inte vet så mycket om. k


– trotS urBaniSeringen har stödet för jakt ökat de senaste 30 åren, säger fors-karen Per E Ljung, SLU.

Allmänhetens stöd för jakt har ökat från 72 procent 1980 till 84 procent 2012. Per E Ljungs förklaring är att antalet stora, vilda djur har ökat, med fler vilto-lyckor och andra negativa effekter som följd, att obligatorisk jägarexamen inför-des 1985, och att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat, exempelvis viltkött.

Av avhandlingen framgår att män, landsbygdsbor och äldre personer är mer positiva till jakt än stadsbor, yngre och kvinnor. Men det är kontakten med jakt och jägare som har den star-kaste kopplingen till människors attityd till jakt.

– Av icke-jägare uppger två av tre (65 procent) att de äter viltkött i hushål-let varje år, och lika många att de har minst en nära vän som jagar.

Enligt Per E Ljung talar mycket för att attityden till jakt kommer att vara fort-satt positiv:

– Att vi blir mer och mer urbaniserade talar egentligen för en mindre positiv attityd till jakt. Å andra sidan har vi redan haft en urbaniseringsvåg, och

fortfarande är människor i stor utsträck-ning positivt inställda. Det faktum att viltstammarna sannolikt kommer att bli större talar för ökat eller bibehållet stöd för jakten, eftersom människor är rädda för negativa effekter av att det finns mycket vilt.

jägarnaS och samhällets sätt att för-valta allmänhetens förtroende har också betydelse, tror Per E Ljung.

– Hur jakten och jägare anpassar sig till samhällets normer har stor bety-delse. Ett årligt obligatoriskt skjutprov för alla jägare kan vara ett sätt att bibe-hålla allmänhetens förtroende för jägar-nas kompetens.

Avhandlingen visar att jägarnas egna motiv för att jaga har stor betydelse för människors attityd till jakt.

– Jakt för avkoppling och kött stöds av de flesta i Sverige, 74 procent. Av vilken anledning resterande tio procent stödjer jakt vet vi faktiskt inte. Betydligt färre,

42 procent, stödjer jakt för spänning och avkoppling, säger Per E Ljung.

en frÅga är hur människors attityd till viltkött kommer att se ut i framtiden, och hur den i sin tur påverkar attityden till jakt.

– Om viltmaten fortsätter att vara populär kommer det sannolikt att finnas en fortsatt stark koppling mellan dem som jagar och inte jagar. Det kommer sannolikt att bidra till positiva attityder till jakt, säger Per E Ljung. k

hela 84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt. Bland dem med positiv attityd är det fler som konsu-merar viltkött och fler som har vänner som jagar än bland övriga. Det framgår av en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLu. TexT: Malin von Essen foTo: Skogenbild

Starkt stöd FÖR JAKT

»Om viltmaten fortsätter att vara populär kommer det sannolikt att finnas en fortsatt stark koppling mellan dem som jagar och inte jagar.«

Tema: Skog & vilt

creo


l Viltkött är det mest miljövänliga köttet att äta, enligt den sLU-baserade köttgui-den www.kottguiden.se.l årligen konsumeras totalt omkring två kilo viltkött per person i sverige. det mot-svarar två till fyra procent av den totala köttkonsumtionen i sverige, enligt Jord-bruksverket.l älgen står för den största andelen viltkött. vi äter varje år cirka 11 000 ton älgkött.l konsumtion av vild-svin ökar mest. 2010 åt vi ungefär 2 400 ton vildsvinskött.l Viltkött som ska

säljas inom EU måste passera ett av Livs-medelsverket godkänt slakteri, en så kallad vilthanteringsanläggning, där det under-söks av veterinär från Livsmedelsverket.l Jägare kan i vissa fall leverera viltkött direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger, utan att det har undersökts av veterinär. dock inte hjortar i hägn som

inte är friförklarade från tuberkulos och inte hel-ler björn eller vildsvin.l Allt vildsvinskött måste ta vägen via en vilthanteringsanlägg-ning innan det säljs till konsument. Enda undantaget är när

jägaren eller någon i jaktlaget behåller vildsvins köttet. då räcker det med trikin-test på ett godkänt laboratorium.l under 2013 sköts 98 000 vildsvin. det motsvarar cirka 2 900 ton vildsvins-kött, av vilka endast 440 ton kom ut på den öppna marknaden. Långa avstånd till vilthanteringsanläggningen och dyr hantering av slaktdjur är två skäl till att inte mer kött blev tillgängligt på öppna marknaden.l 300 000 personer i sverige har jakt-

kort. Cirka 3 500 jägare har genomgått utbildningen ”viltundersökaren”, som ska stimulera jaktlag att leverera mer kött till vilthanteringsanläggningarna.

källor: sLU, Jordbruksverket, Jägareförbundet (viltmat.nu)

fAkTA OM ViLTMAT

Svenskarna är positiva till jakt. allra mest för är dem som har nära kontakt med jakt och jägare.

creo


Tema: Skog & vilt

ökaD avSkjutni ng räcker inteViltbetesskador

i götaland är betestrycket på skogen mycket stort. Skadorna på tall är allvarliga. Men att skjuta fler klövvilt är inte nog för att vända trenden. Det krävs även bättre dialog mellan markägare och jägare, fler trädslag och alternativa foder.

TexT: Stefan Hällberg foTo: Skogenbild

Tallen har under många år tappat mark i Sverige. Redan på 1970-talet var problemen stora med minskade tallbestånd – och det har blivit värre

sedan dess. Tallskogar blir alltmer sällsynta, och på de stora arealerna med barrblandskogar tar granen över alltmer.

Klövvilt, framför allt älg och rådjur, äter hellre tall än gran, och det gör att betningen är ett stort bekymmer för många markägare som satsar på tall. Ett sätt att få bättre balans mellan skador på skog och tillgång på hjortdjur är ett ökat samarbete mellan markägare och jägare.

– Det krävs snabba åtgärder för att anpassa älgstammen. Det kan ske genom jakt, men minst lika viktigt är att föra en diskussion kring hur skogsägare kan och bör agera för att minska problemet med betesskador på tall, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

– nu väljer flertalet markägare betes-tåliga trädslag, och gran dominerar fullständigt. Det är en kortsiktig men förståelig lösning, eftersom gran kla-rar sig bättre från betesskador. Men på längre sikt kan det vara problematiskt om man planterar gran på mark som är mer lämpad för tall. Det kan ställa till problem i granskogen, menar Christer Kalén.

Rätt trädslag på rätt mark alltså. Men det är lättare sagt än gjort, eftersom betesskadorna på tall ger stora ekono-

miska förluster för skogsägarna. Det är en ond cirkel som behöver brytas för att markägare ska våga prioritera tall före gran. Nu går dock utvecklingen åt fel håll. Skogsstyrelsen presenterade nyli-gen en omfattande viltbetesinventering i Götaland; den visar att betestrycket är större än väntat och att skadorna på tall är allvarliga. I flera områden har mer än var fjärde tall utsatts för svåra betesska-dor bara under den senaste vintern. Inventeringen visar också att andelen stammar som fortfarande är oskadade är oroväckande liten.

vilka är Det DÅ som drabbas av detta?– Alla skogsägare drabbas. De får

betesskador och de planterar fel träd; när man föryngrar skogen är det nöd-vändigt med fler trädslag. Utan en bättre sammansättning på trädslag i ungskogen påverkas även den biologiska mångfal-den negativt.

– Om vi inte har ett tillräckligt aktivt skogsbruk blir viltstammarna mindre. Kvaliteten på fodret blir sämre, vilket missgynnar djuren och även jägarna, eftersom det blir mindre och färre vilt att jaga. En skog med mer blandade trädslag är dessutom trevligare att jaga i, menar Christer Kalén.

En del markägare är uppgivna. De tror att den enda lösningen för att kunna odla tall är att skjuta av all älg. Men enligt Christer Kalén är ökad avskjut-ning bara en av flera åtgärder som behö-ver vidtas.

– Markägarna behöver ta större ansvar; sinsemellan måste de agera mer koordinerat. Om många i samma område gör samma sak finns bättre för-utsättningar att komma till rätta med betesskadorna, och markägarna kan gemensamt besluta vilken avskjutning som ska göras.

– Det vore även Bra om markägare enga-gerade sig mer i älgförvaltningen, och då också diskuterade skogsförvaltningen i sitt älgskötselområde. Jag skulle gärna se en tydligare vision om hur mark-ägarna vill att skogen ska föryngras. Olika åtgärder behöver koordineras bättre än i dag, som exempelvis att samordna skogsskötseln med viltförvalt-ningen, säger Christer Kalén. k

christer kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.


ökaD avSkjutni ng räcker inte

»Markägarna behöver ta större ansvar. Om många i samma område gör samma sak finns bättre förutsätt-ningar att komma till rätta med betes skadorna.«


Tema: Skog & vilt

magnuS StranDBerg, viltförvaltare på skogssällskapet, delar i mycket Christer kaléns beskrivning på före-gående sida men vill nyansera bilden och därmed understryka hur komplexa frågorna om viltbetesskador är.

– vi gläds åt att fakta samlas in i större omfattning och över större ytor. men vi vill varna för att dra för långt-gående slutsatser av ett enskilt års inventeringar. de årliga variationerna kan slå hårt; om exempelvis stora snö-mängder täcker bärriset eller avverk-ningsintensiteten är extraordinärt hög eller låg i vissa regioner påverkar det utnyttjandet av kvistbetet, inte minst på tall.

– vi bör också söka mer fakta genom inventeringar av: l fodertillgången, som kan mätas som

betestryck (andel betade årsskott av totalt antal skott på tillgängliga löv-träd och tall).

l viltpopulationerna. inte bara älg-tillgången per 1 000 hektar, utan även sammansättning av stammen och mängden annat hjortvilt, som på många områden i syd- och mel-lansverige står för en betydande del av betestrycket i ungskogarna, inte minst på vintern.

l medelvärden över tre år ger en större säkerhet i bedömningar av balansen mellan vilt, foder och skador. däref-ter blir det lättare att sätta in lämp-liga åtgärder.– det finns även stora regionala

och lokala skillnader som bör beaktas inom en så stor inventeringsyta som ett älgförvaltningsområde (äfo) samt mellan älgförvaltningsområden, säger magnus strandberg.

Per Johansson

Det har länge saknats ett underlag som visar betesskadornas omfattning i göta-land. Men nu ska det bli bättre. Skogs-sällskapet är med och finansierar en inventering av älgbetesskadorna i södra Sverige, Sydäbin.

– viltet är en stor tillgång, men det orsakar också skador på våra skogar. för att hitta balansen mellan viltstammar och skogs-bruk behöver vi veta hur betestrycket och

fodertillgången ser ut. det är avgörande för att kunna planera vilka åtgärder som ska sättas in för att få balans mellan viltstam-mar och skogsbruk, säger svante scher-man, skogssällskapets vd och koncernchef.

28 av 54 älgförvaltningsområden i götaland har hittills undersökts. i många av dem har fler än var fjärde ung tall betesskador.

– äntligen har vi fått lite fakta. En så hel-täckande inventering har aldrig gjorts tidi-

gare. men man kan nog redan nu säga att vi troligen har för mycket vilt i förhållande till tillgängligt foder, säger Johan frisk, pro-jektledare för sydäbin.

södra, sveaskog, holmen, svenska kyr-kans stift samt häradsmarken är andra organisationer som bidrar med engångs-belopp. sammanlagt tre miljoner kronor satsas på inventeringen. skogssällskapet går in med 25 000 kronor. Per Johansson

SkogSBranSchen har nu kommit fram till hur man ska finansiera kommande rikstäckande inventeringar av betes-skadorna. Enligt ett gemensamt beslut av Skogsindustrierna och skogsägarför-eningarna/LRF Skogsägarna, kommer från och med 2015 en avgift på 13 öre per förmedlad kubikmeter att tas ut. Skogs-sällskapet har ännu inte bestämt om man ska vara med.

Mats Sandgren, vd för SCA Skog, som tillsammans med Sven-Erik Hammar, LRF/Skogsägarna, tagit fram modellen, menar att 13 öre inte är dyrt:

– Nej, det här innebär att alla kommer att hjälpas åt, och då blir det inte speci-ellt betungande. Kostnaden är försvin-nande liten i förhållande till skadorna vi har på grund av klövviltet. Vi har fått väldigt positiva reaktioner från skogs-ägarna på att vi nu har en lösning som

blir rutinlagd och kontinuerlig.Hur inventeringen – Äbin, Älgbetes-

inventeringen – rent praktiskt ska gå till är inte bestämt. Ett förslag är att ena halvan av landet undersöks vartannat år och den andra halvan vartannat. Ett annat förslag är att göra en glesare, årlig rikstäckande inventering.

i Det nya älgförvaltningssystemet som trädde i kraft 2012 var alla överens om att älgförvaltningen måste vara kun-skapsbaserad.

– Om vi inte är beredda att ta fram fakta kan vi inte leva efter den kunskaps-devisen. Men i och med den här model-len för inventeringar har vi tagit rejäla kliv framåt när det gäller en faktabase-rad förvaltning av älgstammen, säger Mats Sandgren.

Per Johansson

sydäbin – nytt underlag ska skapa balans

rikstäckande inventering av betesskador – 13 öre per kubikmeter

Skogssällskapets syn

referenshägn visar tydligt att viltbetesskadorna utanför den inhägnade arealen är stora.

foto

: sko

gen

bild

foto

: sko

gen

bild

creo


SvenSka ängS- och betesmarker har minskat med närmare 70 procent under de senaste 100 åren. En viktig orsak är att antalet betande kor minskat i nästan samma omfattning. Detta har fått stora konsekvenser för den biologiska mång-falden, eftersom hag- och ängsmarker hör till våra artrikaste biotoper.

Mycket talar för att fler stora vilda växtätare skulle få en viktig funktion i

landskapsvården. Genom bete kan land-skapet hållas öppet, och den biologiska mångfalden gynnas genom spridning av frö och gödsel.

– Dovhjortar är idealiska för att hålla landskap öppet på mindre arealer. Inte minst på halvöar, öar och i naturreservat är dovviltet en mycket bra resurs. Dess-utom är de kostnadseffektiva, säger Carl Pfeiff, viltvårdare på Skogssällskapet.

att SÅ mÅnga mjölkbönder nu slutar får bland annat som följd att landskapet växer igen. Det är en tickande miljö-bomb, menar Carl Pfeiff.

– Jag tycker det är viktigt att man är öppen för alternativ, som exempelvis dovvilt. Och varför inte försöka få in

Dovvilt kompletterar betande tamboskapVilda växtätare blir allt viktigare för att hålla landskapet öppet. Dovhjorten är vår mest utpräglade vilda gräsätare, och den är ett bra komplement till betande tamboskap.

TriVSeLråD för De STOrA VäXTäTArnAl vårda åkrarna, anlägg klövervallar

och skapa kantbrynzoner; se till så djuren trivs.

l Bygg upp dovviltstammar i samklang med jord- och skogsbruket. då minimeras betesskadorna.

l Låt dovvilt samverka med storboskap.

visenter till Sverige igen; det vore spän-nande. Men det är också viktigt att då hålla koll på vilka effekterna blir och följa utvecklingen noga med exempelvis inventeringar av betestrycket, menar Carl Pfeiff.

stefan hällberg

»Dovhjortar är idealiska för att hålla landskap öppet på mindre arealer.«

Antalet betande kor har minskat kraftigt de senaste hundra åren. i dag skulle dovvilt kunna ta över deras arbete att hålla landskapet öppet.

foto

: sko

gen

bild


Tema: Skog & vilt

– ungSkogSröjning är den viktigaste åtgärden om man vill begränsa viltbe-tesskador, och den ger hög framtida avkastning. Det mesta talar för att man bör röja i tallskog enligt gängse rekom-mendationer – även i områden med stor älgstam. Men man ska ha klart för sig att röjning gör att fodertillgången minskar, säger Folke Pettersson.

Det är viktigt – av både ekologiska och ekonomiska skäl – att utföra röjningen i rätt tid. Tidpunkten blir olika i tallplanteringar och i naturliga föryngringar.

De största älgskadorna finns enligt Folke Pettersson i tallföryngringar med överskärmande löv som hindrar tallens utveckling. Där bör lövröjning utföras senast då björken har vuxit ikapp och blivit starkt konkurrerande med tallen; i regel då tallen är 1–2,5 meter hög. Ofta behöver man upprepa röjningen, men en viss andel björk bör alltid sparas. Sträva efter att spara björken koncentrerat, och utnyttja fuktstråk för detta.

– i naturliga tallföryngringar gör man först en plantröjning med enkelställning vid en meters höjd. Då röjer man också bort förväxande så kallade vargar samt björkuppslag. Slutröjning utförs vid fyra eller senast vid 4,5 meters medelhöjd – men då kan förstås vissa träd vara fem meter eller mer. Då har trädens topp-skott nått ”älgsäker” höjd.

– Men om älgtätheten är stor under lång tid blir betestrycket hårt på

foderväxterna, och då kan det i värsta fall bli sönderätet oavsett hur man röjer. I områden med liten areal tallungskog, som för närvarande i Götaland, behöver

man skapa förutsättningar för att skogsägare ska våga satsa på föryngring av tall. Man bör minska älgstammen, i varje fall på kort sikt, så att man hinner bygga upp större hyggesarealer med tall. k

ungskogsröjning är effektivt för att begränsa viltbetesskador på tall. Tidpunkten och tillvägagångssättet ska anpassas till beståndet och är därför olika i tallplanteringar och naturliga föryngringar. folke Pettersson, forskare på Skogforsk och rutinerad expert på röjning, delar här med sig av sina bästa råd.

TexT: Stefan Hällberg foTo: Magnus Thor AB, Stefan Hällberg

Folke Pettersson, Skogforsk:

»ungskogsröjning är det viktigaste«

Folke Pettersson, Skogforsk, ger råd om röjning i skog och mark.

3 pluS för röjningröjning leder till minskade betes-skador eftersom den bland annat ger:l kraftigare skott och större barrmassa

som tål betning bättre.l grövre toppskott som kan undgå

betning.l högre diametertillväxt som snabbt

ger träd som löper mindre risk för stambrott vid betning.

källa: kunskap direkt, skogforsk.

1. röj tidigt bort hämmande löv, så att tallplantorna snabbt växer förbi betningshöjd och får grövre skott och mer barr.

2. håll bestånden jämna. Luckor ökar ris-ken för betesskador.

3. satsa på bra föryngringar. Utnyttja gärna naturlig föryngring där det är lämpligt och markbered även dessa marker – utom de allra torraste.

4. spara rönn, asp, sälg, ek (de så kallade rasE-arterna) och skadade tallar. dessa trädslag är mer att raktiva för älgarna.

5. röj inte bort betade stammar; älgen betar gärna på samma stam flera gånger.

6. röj bort överskärmande björk i tallbestånden eftersom de kon- kurrerar med tallarna.

7. i naturliga föryngringar i områden med starkt betestryck bör du vänta med slutröjningen tills plantorna är fyra till fem meter höga. denna bör ha föregåtts av en plantröjning.

8. röj planterade tallbestånd innan lövet börjar överskärma huvud-plantorna.

8 goda råd: Så kLArAr Du TALLen

creo


Folke Pettersson, Skogforsk:

SkogSSällSkapetS viltförvaltare, Magnus Strandberg, håller med om Folke Petterssons råd om röjning men efterlyser även fler råd och mer kunskap kring foderskapande åtgärder inom hela skogsnäringen:

– Sparas många tallstammar vid första röjningen, betade såväl som obetade, så finns större chans att tillräckligt antal kommer oskadade igenom det kri-tiska ”betesfönstret”. Tas redan betad tall, som forskare och praktiker vet återbetas, bort måste djuren leta efter nya oskadade tallar.

Begreppet raSe:S (rönn, asp, sälg, ek) betydelse för foderproduktionen måste nå ända ut till röjsågsklingan. Det är där det avgörs om högkvalitativt foder kom-mer att finnas kvar liksom nästa gene-rations naturvårdsträd, menar Magnus Strandberg. – RASE-arterna är de som betas i för-sta hand, och det är därför viktigt att de gynnas. En minskad lövandel innebär enligt min mening ökad skaderisk på den kvarvarande tallen och lövet i land-

skapet. På beståndsnivå är jag mer osä-ker. En helt ny undersökning från SLU visar att på vår fastighet Selesjö i Öster-götland är betestrycket på RASE-träden i genomsnitt mer än dubbelt så högt som på tallen. Björken betas i stort sett lika mycket som tallen. Värdena gäller endast vintern 2014 men överensstämmer väl med SLU:s referensområden, där lik-nande inventeringar görs.

möjligheten att välja tall före gran vid sistaröjning och förstagallring kan göra mycket stor skillnad för att få fram önskad andel tall på mellanmarker och

svagare marker som varit drabbade av ett hårt betestryck i ungskogsfasen.

– Störst effekt skulle uppnås om hela Sveriges slutavverkningsskördare kunde förmås att lägga tall- och lövris överst i grothögarna och gran underst. Kan man göra detta på huvuddelen av högarna vinner man tonvis med foder som är tillgängligt även vid ett ganska stort snödjup. Löv- och tallriset göms inte av granriset, och fodret blir utspritt i landskapet. Dessutom lockar man ut viltet från ungskogarna till en plats där de kan äta sig mätta utan att ställa till någon skada. k

Att röja rätt - inte minst vid rätt tidpunkt – är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vilt-betesskadorna.

SkogSSällSkapetS erfarenheter

Tall- och lövris överst i grothögarna! Det är enligt Skogssällskapets viltför-valtare Magnus Strandberg det som snabbast minskar viltbetesskadorna.

creo


Forskning: Rehabskogar

Skogen kan spela en viktig roll i återhämtning från bland annat stressjukdomar. nu visar forskare vid SLu att det finns sätt att beräkna hur rehabiliteringsvänlig en skog är och hur mycket det kostar för skogsägare att anpassa sin skog.

TexT och foTo: Ulrika Lagerlöf

Stressa neri skogen

vilken Skog trivS Du i? En ljus tallskog, en dov granskog eller kanske i en glänta vid en glittrande sjö?

Trots att vi människor är olika så har vi vissa gemensamma preferenser när vi besöker en skog för återhämtning och avslappning.

Ann Dolling leder ett forsknings-projekt om skog och hälsa vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Umeå. Tillsammans med flera andra forskare från olika forskningsdiscipliner under-söker hon hur skog och hälsa hänger ihop, om skogen kan bidra till återhämt-ning från sjukdom och vilken skog som i så fall krävs.

Rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur är fem nyckelord som beskri-ver den typ av skog som människor söker sig till för återhämtning. Det har Ann Dolling och forskningskollegan Ylva Lundell kommit fram till i delprojektet ForRest (Forest for Rest), en kvalitativ studie tillsammans med långtidssjuk-skrivna.

forSkarna viSar att det är trädens ålder och höjd och skogens gleshet som avgör om skogen har hög rehabpoten-tial. Eva-Maria Nordström, också hon forskare vid SLU i Umeå, fick i uppdrag att beräkna om, och i så fall hur mycket, det skulle kosta att avsätta skog för reha-bilitering. Det gjorde hon i planerings-

verktyget Heureka utifrån tre områden i norra, mellersta och södra Sverige.

– Vi räknade med att skogen behö-ver vara över 70 år gammal och över 16 meter hög för att ha ett värde ur rehabiliteringssynvinkel, berättar Eva-Maria.

teSterna – till 50 procent finansierade av Skogssällskapet – visade att det, med vanlig standardskötsel, går att behålla 6–18 procent rehabskog i landskapet med en ekonomisk förlust på bara 0,1–1,6 procent av nuvärdet. Nuvärdet är beräk-

ningen av den ekonomiska avkastningen från virkesproduktionen i framtiden. Om man i stället använder sig av en rehab- anpassad skötsel, med längre omlopps-tider och antingen hårdare eller mer frekventa gallringar, går det att få betyd-ligt större andel rehabskog, upp till 54 procent, men med en ekonomisk förlust på 1,1–26,5 procent av nuvärdet.

för att fungera för rehabilitering finns det dock andra aspekter än trädhöjd, ålder och gleshet som behöver vägas in; en sådan är hur tillgänglig skogen är att

Eva-maria Nordström, Jonathan Stoltz och Ann Dolling är tre av forskarna i projektet kring skog och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

creo


ta sig till. Mia Agvald Jägborn är natur-vårdsplanerare på Uppsala kommun. Hon säger att hennes kommun inte har något utpräglat rehabiliteringsperspek-tiv i sitt skogsbruk utan jobbar på bred bas för att få ut människor i skogen.

– Vi tänker inte speciellt rehabilite-ringsskog utan rekreationsskog, för allas behov. I dag har vi fått ytterligare argu-ment för att de här kvaliteterna på sko-gen är viktiga – även för rehabilitering, säger Mia.

Ann Dolling håller med om att rekreations- och rehabskog går bra att

kombinera, även om behoven inte är exakt desamma:

– Det som skiljer är att i rekreations-skog vill människor röra sig över större områden och då kanske ha en viss varia-tion vad gäller skogens utseende. I pla-neringen av rehabiliteringsskog behöver man inte ha så stora områden. Det vik-tiga är att det finns rymd och rofylldhet och möjlighet att sitta ner och ”vila” i lugn och ro och avskildhet.

Ann Dolling vill fortsätta arbetet med rehabskog tillsammans med sina kollegor:

– Vi skulle bland annat vilja under-söka de samhällsekonomiska aspekterna som är kopplade till rehabili tering och också titta på hur naturvård och rehab-skog kan kombineras, säger Ann.

Det långsiktiga målet är för Ann själv-klart: Hon vill att läkare ska skriva ut skog på recept i framtiden.

– vi männiSkor vet ju instinktivt att vi mår bra av att vara i skogen. Men för att vi ska få läkarna att skriva ut det på recept behöver vi vetenskapliga resultat, och det är vi på gång med. k

SkAPA en egen rekreATiOnS- Och rehABSkOg1. Vänta med att avverka något eller några äldre skogsbestånd, och inte direkt när det enligt skogsvårdslagen är dags. 2. underväxtröjning är ett bra sätt att öka ”rymden” i de gamla bestånden, men spara samtidigt några dungar som ”gömslen”.3. fundera över var närmaste väg finns. Bullrar den störande eller är den tvärtom bra ur tillgänglighetsperspektiv?4. finns det något vatten i närheten som

glittrar mellan trädstammarna? om det går att kombinera närhet till vatten med ett äldre skogsbestånd är det perfekt ur rehabsynvinkel. 5. På längre sikt kan man fundera på hur man ska sköta sina unga och medelål-ders bestånd för att utveckla dem till bra rehabbestånd; ska man till exempel vänta med gallringen och göra en hårdare galllring senare och då öppna upp för rymd och upphissade kronor?

»Vi människor vet ju instinktivt att vi mår bra av att vara i skogen. Men för att vi ska få läkarna att skriva ut det på recept behöver vi vetenskapliga resultat, och det är vi på gång med.«

creo

Vi kan skog och lantbruk och hjälper dig gärnaVälkommen in på något av våra 461 kontor runt om i hela Sverige.

handelsbanken.se/skogochlantbruk

En mossig värld i miniatyrRåttsvansar, guldlockar, baroner, trassel, fiskekrokar och andra spännande

arter i höstens nya bok. Beställ boken här: www.nationalnyckeln.se

Kransmossa, Rhytidiadelphus triquetrus • Bladmossor: Skirmossor–baronmossor • Kommer hösten 2014 • www.nationalnyckeln.se

Nationalnyckeln_183x128_aug 2014.indd 1 2014-08-20 15:08:20

ulla persson, norra skog


www.skogssallskapet.se Ledare s 23, Drömmen om en skog s 24–25, Landvetter återskapar landskapet s 26

»Fyra år efter första kontakten är 75 procent av jobbet gjort, och jag måste

säga att jag är mycket nöjd …”tomas ericson, Öresbo

SKOGSAFFARER

”… hösten innebär mer tid i skog och mark med både svampplockning och jakt.”

Aktiv förvaltning – och en bra försäkringhöSten har gjort sitt intåg efter en varm och lång som-mar. För många innebär hösten mer tid i skog och mark med både svampplock-ning och jakt. Just jakt, och framför allt viltförvaltning, är frågor som vi på Skogssäll-skapet ser som synnerligen viktiga i en aktiv förvaltning av skogsfastigheter.

Det kan även vara ett bra och värdefullt komplement till de traditionella intäkterna som skogen ger, och det kan föranleda fastighetsägaren att skapa värdefulla biologiska miljöer som viltvatten och att återskapa hag- och ängs-marker.

läS reportaget om Öresbo här på våra affärssidor. På Öresbo har våra viltförval-tare, Carl Pfeiff och Magnus

Strandberg, hjälpt mark-ägaren att nå sina mål.

Under Fäviken Game Fair i Jämtland, där Skogssällska-pet fanns på plats med egen monter, såg vi tydligt att det inte bara är själva jakten som skapar affärer i dag. Allt runt omkring, som kläder, bilar och försäkringar, omsätter stora summor. Utbudet och intresset var stort från de som besökte Fäviken Game Fair – som faktiskt slog publikre-kord i sommar.

att Som markägare drab-bas av brand, eller någon annan naturkatastrof, på sin fastighet måste vara bland det värsta man kan uppleva. Naturens krafter är svåra att rå på när de släpps lösa; det visade sommarens skogs-bränder med förfärande

tydlighet. Att sitta på ett oförsäkrat skogsinnehav är att spela högt. Bättre då att göra riskbedömningar på sin skog. Att därefter hitta rätt lösningar är en typisk förvalt-ningsfråga som Skogssällska-pet gärna hjälper till med.

vet Du hur Din försäkring ser ut i dag? Vet du vilka riskerna är? Och vad du kan göra för att minska dem? Om inte så plocka fram din skogsför-säkring och hör sedan av dig till Skogssällskapet i höst.

Välkommen!

cArL JOhAn cArLSSOn

marknadskoordinator

carlJohan.carlsson@

skogssallskaPet.se 031–335 66 36


carl kling,

30, är ny med-arbetare på skogssällska-pet. han ska arbeta med skogssällska-pets lettiska verksamhet.

han ska verka i nära samarbete med maris sloka, som är vd för skogssällskapets lettiska gren.

Carl kling är jägmästare och civilekonom. han är ursprung-ligen från skåne men har även bott i norrbotten, västerbotten, stockholm och i Litauen. Carl

har sin bas i stockholm men ska resa mycket i sverige och Baltikum. han har jobbat som investment manager och vd för greengold:s litauiska bolag. – min ambition är att driva och utveckla skogssällskapets tjänster i Baltikum. En av mina arbetsuppgifter kommer att vara att vidareutveckla våra datorbaserade övervaknings- och rapportsystem i Lettland. de är viktiga för att snabbt och överskådligt kunna visa våra kunder hur vi utför vårt arbete på deras fastigheter. k

Här är dina affärssidor om skog och ekonomi!

SkogSSällSkapet fick i sann game fair-anda delta i många och intres-santa viltdiskussio-ner i sitt mässtånd, då besökarna trots värmen var både många och pigga. Begreppet game fair kommer från storbritannien, där man träffades inför stundande jaktsäsong och lad-dade upp med inspiration, infor-mation och utrustning i sällskap med likasinnade.

Jaktintresset i sverige verkar vara större än någonsin, och 31 000 besö-kare – vilket är cirka 800 fler än någon-sin tidigare – upp-mättes under de tre mässdagarna sista helgen i juli i år.

skogssällskapet tackar för en härlig sommar och en

fin mässa och hoppas nu på en härlig jakt- och vilthöst för alla intresserade skogsägare och jägare. k

Besöksrekord på jämt ländska fäviken game fair

carl kling: »jag ska utveckla fastighetsförvaltningen i lettland«

creo

24 | skogsvärdEn | nr 3 | 201424 | skogsvärdEn | nr 3 | 2014

Tomas ericson förverkligadedrömmen om en skog

2008 flyttaDe Tomas Ericson tillbaka till Sverige efter en lång utlandsvistelse. Han gick i pension efter att i 24 år ha haft olika positioner på Volvo Group North America; under de sista åtta åren var han dess vd. I tio år har han även varit chef för svensk-amerikanska handelskammaren i New York.

– Jag hade länge närt en dröm om att ha en egen skogsfastighet, och när jag flyttat hem till Sverige kunde jag göra verklighet av planerna, säger han.

– Intresset för jakt har funnits i många år, och

även mina två barn är jaktintresserade. Våren 2009 började vi leta efter en lämplig skogsfastighet och hittade en halvö med bedårande vacker natur men fallfärdiga hus. Jag såg en stor potential i fastigheten och köpte Öresbo i december 2009.

tomaS ericSonS halvö ligger vid sjön Öresjö strax utanför Trollhättan. Fastigheten är på 120 hektar, plus 200 hektar vatten och två relativt stora öar. Gran dominerar på mar-kerna, men det finns även blandskog med fina ekbackar och al.

– Tanken med köpet var att skapa bra möjligheter för jakt, kräftfiske och naturupplevelser. Samtidigt som vi i familjen har glädje av fastigheten ser jag den som en bra investering.

Våren 2010 inleddes arbetet med omdaningen av Öresbo.

– Jag kontaktade Mats Jacobsson och Carl Pfeiff på Skogssällskapet, och eftersom underhållet var eftersatt började vi planera hur vi skulle restaurera Öresbo på bästa sätt. Huvudbyggnaden från 1850 renoverades varsamt för att bevara den gamla karaktären.

tomas ericson äger en egen halvö i västergötland där hans familj och vänner jagar tillsammans. med hjälp av Skogs-sällskapet har tomas anlagt viltåkrar och viltvatten och vidtagit flera andra åtgärder för att viltet ska trivas. nu växer det fram ett öppet, vackert landskap som är anpas-sat för jakt.

foto

: oliv

ia er

icso

n

Huvudbyggnaden från 1850 renoverades varsamt.

tomas Ericson flyttade hem och köpte skog.

foto

: oliv

ia er

icso

n

creo

skogsvärdEn | nr 3 | 2014 | 25 skogsvärdEn | nr 3 | 2014 | 25

fyra Stormar i Början av vintern. Sedan den största bran-den i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Väst-manland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.

I norr har marknaden påverkats av framförallt stormarna Hilde och Ivar. De har satt sin prägel på flöden och till en viss del på priser i området. Stormarbetet pågår fortfarande, och där det var som värst avverkas än i dag bara vindfällen: Så kommer det förbli hela vintern, och fortfarande nästa höst kan det vara en del contortatall kvar.

I Södra Sverige härjade stormarna Simone och Sven. Marknaden gjorde där uppenbart en felbedömning när man underskattade hur mycket stormvirke som skulle komma fram. I söder återstår däremot väldigt lite stormarbete.

Det verkar onekligen som vi får räkna med fler stormar. Sannolikt även fler bränder, men inte nödvändigtvis stora sådana; det är nog inte läge att börja ge bränderna egna namn. Och det är skillnad på de här naturfenomenen. Stor-mar kan vi i det korta perspektivet inte påverka, men bränder går i allra högsta grad att påverka. Skogsbränder har vi hela tiden, och även om vi blev tagna på sängen i Västmanland, så är sannolikheten för en ny jättebrand liten. Både skogsbolag och brandförsvar kommer att vässa sina rutiner och minska risken att det ska hända igen.

Inte minst är effekterna av stormar respektive storbränder olika på råvaruutbudet. Branden i Västmanland är i det här sammanhanget ingenting jämfört med en storm. Branden medför inte alls det massiva virkesflöde av både timmer och massaved som måste räddas från insekter, torka, svamp-angrepp med mera. Efter somma-rens brand sätts även stora arealer av som reservat eller annan typ av avsättning, och på de arealerna avverkas ingenting. Vissa större markägare sätter av mark i brandområdet istället för någon annanstans. Utmaningen i brandområdet blir att försöka såga så mycket som möjligt och få avsättning och bra betalt för pro-dukterna. Det som inte går att såga blir bränsle; massabruken tar inte emot massaved eller biprodukter som innehåller sot. Det medför att bränslemarknaden – som får gott om råvara på en redan nästan mättad marknad – påverkas.

efter SemeStern har det varit en del prishöjningar på tim-ret i Götaland. Annars har inte mycket hänt och så kommer också hösten att se ut; det är ganska gott om både timmer och massaved i hela Sverige. Massa-, kartong-, kraftpap-persbruk med flera är lönsamma i dag. Sågverken har haft ett skapligt halvår men känner en viss oro inför hösten och vintern. Trots flera oroshärdar runt om i världen är jag för-siktigt optimistisk. Det känns fortfarande som att den globala marknaden går åt rätt håll.

magnUs JUntikka, virkeschef, skogssällskapet0771-22 00 44, [email protected]

VIRKESKRÖNIKAN

Skillnad på naturkatastroferna

öreSBO

fastmarksareal: 120 hektar, halvö och två öar.Vatten: 202 hektar.köpeskilling: 12 100 000 kronor (december 2009).

viltanpassningenförvandlingen av Öresbo till ett viltparadis har kos-tat totalt cirka 1 400 000 kronor. den består huvud-sakligen i att förslyade betes-marker återställts, våtmarker anlagts och att viltstängsel rests. kostnader för reno-vering av byggnader är inte medtagna.intäkterna från slutavverk-ning samt bidrag från bland andra skogsstyrelsen uppgår till cirka 900 000 kronor. net-tokostnaden är alltså runt 500 000 kronor.

Ny maskinhall byggdes och vi fixade vägar, så det skulle gå lätt att ta sig fram. Sam-tidigt som jag ville optimera jakten var tanken att försöka återställa det gamla Öresbo så gott det gick, säger Tomas Ericson.

Det fannS reDan tidigare gott om klövvilt i området, bland annat rådjur, älg och en liten dovviltstam. Förutsättning-arna var goda för att skapa ett jaktparadis.

– När jag första gången kom till Öresbo blev jag helt betagen av naturen och den potential som fanns. Men stora delar av fastigheten var misskött. Åkrarna var eftersatta och det var dåligt röjt och gallrat, menar Carl Pfeiff, viltförvaltare på Skogssällskapet.

– Nu har vi med en rad åtgärder fått fram en miljö där viltet trivs och som får dem att stanna kvar på markerna. Vi har restaurerat åkrarna och brynkantzoner i anslutning till dessa. På åkrarna växer grödor som är anpassade för viltet, och där tar man även skörd för vinterfoder till klövviltet. Två viltvatten har byggts, en med munk (med vars hjälp man kan reglera vattennivån) och en med vanlig trumma. Våtmarkerna drar till sig klövviltet och även många fåglar, vilket är bra för såväl jakten som den biologiska mångfalden, säger Carl Pfeiff.

Tack vare att brynkant-zoner skapats vid dammar och åkrar finns det gott om foder till viltet. Skogs säll-

skapet har röjt, gallrat och slutavverkat på stora delar av fastigheten. Det finns även gott om ekar och annan lövskog som vårdas med varsam hand.

– allt är genomgÅnget och grunden är lagd för hur Öresbo ska skötas framöver. Fyra år efter första kontakten är 75 procent av jobbet gjort, och jag måste säga att jag är mycket nöjd och glad över hur bra samarbetet fungerat med Mats Jacobsson, Carl Pfeiff och övriga på Skogs-sällskapet. De har ställt upp på alla sätt och ska ha all heder och högsta betyg för det arbete som utförts åt mig, konstaterar Tomas Ericson.

stefan hällberg

»Branden i Väst-manland är i det här samman-hanget ingenting jämfört med en storm.«

Ett av två viltvatten som byggts.

creo

26 | skogsvärdEn | nr 3 | 2014

kalendariumhöStaktiviteter novemBer 26 skogskväll i Borås

kontakta oss

Här hittar du experterna!vÅra konSulter är experter på allt inom skogsbruk och för-valtning av skog. de kan hjälpa dig med den praktiska skogs-skötseln och avvägningarna mellan skogens många värden. de hittar de bästa juridiska råden och de ger dig understöd och argument i förhandlingar

som rör din fastighet. skatte-frågor kan de utan och innan. om du formulerar dina mål med ditt skogsinnehav kan våra konsulter, med hjälp av modern teknik och de senaste analys-metoderna, visa hur du bäst når dem genom hållbart brukande. det kan handla om att du vill

prioritera jakt och viltvård, energiproduktion, eller att du vill maximera virkesproduktionen på din fastighet. Eller allt detta i en klokt avvägd mix.

Välkommen till Skogs- sällskapet och våra konsulter. Du hittar oss på www.skogssallskapet.se

till De nySkapaDe miljöerna kring Landvetter kan nu flyg-platsens kunder söka sig mellan flygningarna, och där kan de flygplatsanställda tillbringa en stund på lunchen.

runt Landvetter finns flera tydliga lämningar från det gamla odlingslandskapet som täckte marken där flygplatsen sedan byggdes på 1970-talet. Under våren och sommaren har skogssällskapet, på uppdrag av swedavia, röjt fram dessa gamla

kulturmiljöer och gallrat stora områden med värdefull lövskog. välbevarade stenmurar, hamlade träd och husgrunder har återi-gen kommit fram.

SWeDavia vill att flera värden ska tas till vara i skogen runt flygplatsen, och att besökarna ska få möjlighet att uppleva den fina miljö som finns helt nära hangarer, landningsbanor och terminaler.

Bo andreasson, en av de entreprenörer som skogssäll-skapet anlitar för arbetet, tycker att åtgärderna är både intres-santa och trevliga att utföra:

– att återskapa gamla fina miljöer och ta fram historiska lämningar kräver stor hänsyn och vaksamhet. att göra snygga arbeten och samtidigt gynna

naturvärdena känns riktigt bra för en skogsman.

Per-arne Lindälv, även han entreprenör åt skogssällskapet, håller med:

– sådana här uppdrag gillar jag verkligen. de är intressanta och spännande, och man kän-ner att man gör en viktig insats.

jakoB SörenSen, från kon-sultföretaget Calluna aB, som drivit projektet i samarbete med skogssällskapet är mycket nöjd med resultatet.

– här har de olika naturvär-dena stärkts. det är mycket positivt, men den här typen av insatser måste hela tiden under-hållas, så att miljöerna inte växer igen ännu en gång.

– samarbetet med skogssäll-skapet har gett mervärde genom

att praktiskt skogsbruk samver-kat med en ekologisk grundidé.

swedavia strävar efter att få in hållbarhetstänkande på så många fronter som möjligt.

– därför är det naturligt att vi vårdar naturvärdena på den mark vi äger, säger maria gelin, miljöchef på Landvetter. Extra angeläget är det att stärka och freda naturvärdena i dessa områden, då vi utvecklar air-port City på andra delar av den skogsmark vi äger. k

högtflygande mål på Landvetter På Landvetters flygplats har man fokus på natur- och kulturvård. Lövträd huggs fram och gamla, fina miljöer återskapas, för att få ett rikare växt- och djurliv, men även för att skapa rekreationsområden.

Per-Arne lindälv och Bo Andreasson.

»Att återskapa gamla fina miljöer och ta fram historiska lämningar kräver stor hänsyn och vaksamhet.«

creo

Starka varumärken i skogenFTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

FTG Cranes AB, Industrigatan 1, 668 40 BäckeforsTfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39. E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Elmia Fastighet – mässan med de fasta värdena i fokus!Elmia Fastighet är en självklar träffpunkt för människor inom fastighets-

och stadsutveckling. Under tre intensiva mässdagar samlas byggherrar,

beställare, fastighetsförvaltare, samhällsbyggare och stadsutvecklare.

Det är helt enkelt hit fastighetsbranschen kommer för att hitta lösningar

på aktuella problem och dagliga frågor.

I september 2015 är Elmia Fastighet, tillsammans med Elmia Park

och Elmia Städ, dessutom en del av en större arena; ”Den hållbara staden”.

Här debatteras de viktiga framtidsfrågorna runt byggande, planfrågor,

bostadsekonomi och fastighetsförvaltning. Boka din monterplats idag!

Jönköping

september 2015

22-24

Välkommen till Nordens största fastighetsmässa. Elmia Fastighet, Jönköping, 22-24 september 2015.

Lämna din intresse- anmälan här!

ILLU

STRA

TION

: ANN

EFRI

D SJ

ÖMAN

creo

ReturadressSkogssällskapetBergsgatan 130853 50 Sundsvall

www.terhi.fi

somma rn ö e!jFlytan de

www.terhi.fi

somma rn ö e!jFlytan de

skogsvärlden nr. 3, 2014

Documents