scas magasin shape 1 / 2011

8/7/2019 SCAs magasin SHAPE 1 / 2011

1/36

Friskare barnmed svininuensa

Nu borSCA hllbart

LNDERNA SOMKLTTRARI HYGIEN-PYRAMIDEN

Innovationsgurun: K

AM

ERA:

KON

STN

R SPA P P E R

K A M

E R A :

KO

NS

TNRSPAPPER


2/36

Innehll N 1 2011

6


3/36

Starbucks ska tervinna sina pappmuggar, skralkassa kar risken fr inkontinens och s mngafrimrken blir det av ett trd. Detajerna fr du pShape up-sidorna.

Nr inkomsterna frbttras kar konsumtionen avhygienprodukter. Se vilka lnder som klttrar ihygienpyramiden.

Nr barn blir bttre p att tvtta hnderna blirsamhllet friskare. Ls ven om hur bljorna blirallt trendigare och tunnare.

I Asien fick han heta Doktor Beng ettnamn som hngt med SCAs uppfinnare BengtJrrehult, som sjunger misslyckandets lov.

Papper inspirerar mnga konstnrer. Av denenkla anledningen att inget r omjligt.

Kyla frn Klara sj, inloggat avfall och fnster somtar vara p vrme r exempel p ngra tekniskafinesser i SCAs huvudkontor.

Nytt sljbolag fr virke i Kina och inkontinens-skydd fr aktiva. Ls SCA-nyheterna hr.

Trots hga rvarupriser och negativa valutaeffekter

kade SCAs vinst 2010.27

20

14 27

20

24


4/36

K da


5/36

studie visar attdet nns ett starkt samband mellanekonomiska svrigheter och inkon-tinens. Av de drygt 4 600 kvinnorsom deltog i studien led 30 procentav inkontinens. De kvinnor somuppgav att de hade problem medurinlckage svarade ven att de un-der de tre senaste mnaderna hade

haft dagliga ekonomiska bekym-mer, skriver Svenska Dagbladet.

De samband vi hittat r inteknda sedan tidigare, sger forsk-aren Karin Franzn vid rebroUniversitet.

Sedan tidigare r det knt att hglder och vervikt kar risken frinkontinens bland kvinnor.


6/36

Sambandetmellan konsumtion

av hygienprodukter ochinkomstniv r starkt. Det hela kan

liknas vid en behovspyramid med toapapper ibotten, mensskydd i nsta steg och inkontinens-

produkter i toppen. I takt med att er lnder fr det bttre,klttrar befolkningen i hygienpyramiden .

b r huvud k

llt er lnder i vrl-den klttrar uppt ihygienpyramiden ochbefolkningen fr tillgng

till grundlggande hygienprodukteroch kan hja sin livskvalitet.

Redan vid en inkomst p 2 USDom dagen brjar mnniskor anvndapengarna till mer n mat och boende inte minst hygienprodukter.

Lnder med invnare som nusnabbt fr bttre livvillkor r Bra-silien, Colombia, Turkiet, Saudi-arabien, Ryssland, Mexiko, Ma-laysia, Sydafrika, Chile, Indien ochKina.

Det nns ett mycket starkt sam-

band mellan BNP per capita ochkonsumtion av hygienprodukter ochalla dessa lnder har stark tillvxtjust nu, sger Ian Bell, researchchef fr hygienprodukter vid Euromoni-tor International. Han berttar att en

underskning av japanska hygien-fretaget Unicharm visar att ink-pen av mensskydd kar kraftigt nrBNP per capita i ett land verstiger1 000 USD. Det hela kan liknas viden behovspyramid med toapapper ibotten, mensskydd i nsta steg ochinkontinensprodukter i toppen. Nrlnderna fr det bttre, klttrar be-folkningen i hygienpyramiden.

Nr BNP per capita nrmar sig

3 000 USD brjar man ven kpabljor och vtservetter. Och vid8 00010 000 USD kar efterfrganp inkontinensprodukter.

Men det nns frsts stora skill-nader inom lnder. Flera tillvxt- och

utvecklingslnder har relativt hganvndning av hygienprodukter istorstderna, medan anvndningenp landsbygden r nrmast obe nt-lig. Det gller till exempel Kina drmnga hygienprodukter r vanligtfrekommande i Shanghai och straKina men inte alls p samma stt intlandet, sger Ian Bell.

En stor delav vrldens befolkningutgr frn en budget fr dagen och

a


7/36


8/36

mste handla allt de behver fr dagen,varje dag. Huvudorsaken r att inkom-sterna inte rcker till mer n det dagligalevebrdet. Men mnga har ocks sbegrnsat utrymme hemma att det inte nns plats att frvara produkter ochde kan inte spara frskvaror eftersomkylutrymmen saknas. Skillnaden mellanatt tjna en dollar och tio dollar per dagr oerhrt stor.

Med bara en dollar r man tvungenatt lgga allt p mat och utgifter kopp-lade till boendet, sger Victor Niembro,SCAs kategorichef fr mensskydd i Ame-rika, Mellanstern och Asien.

Men redan ver tv dollar om da-gen blir det en viss del ver som kan

anvndas p njen och konsumtionsva-ror. Tjnar man tio dollar r den delenganska stor. Och hygienartiklar priori-teras ofta ganska tidigt.

r upp n-ningsrikedomen annars stor fr atthitta substitut till olika hygienproduk-ter. Begagnat tidningspapper frvand-las till toapapper, bindor och inkon-tinensskydd; majsmjl anvnds somdeodorant och tygbitar blir bljor eller

mensskydd. Speciellt nr det gller mensskyddkan det hr vara ett problem, eftersomsmutsiga trasor och papper kan orsakainfektioner. Bra hygienartiklar hardrfr en positiv effekt p folkhlsan,inte minst fr kvinnor. Dessutom rtillgng p mensskydd ett stt att kaeffektiviteten eftersom frnvaron parbetsplatser och i skolan minskar, s-ger Victor Niembro.

I de estatillvxt- och utvecklings-

lnder efterfrgas en helt annan typ avmensskydd n i vstvrlden. Tampong-er och trosskydd frekommer knapptoch de bindor som anvnds r oftatjocka. En stor andel av det som sljs rnattbindor, ven fr dagligt bruk.

Mnga kvinnor saknar mjlighetatt byta under dagen nr de arbetar.Drfr vill de ha mensskydd som deknner att de kan lita p. Men allteftersom ett land utvecklas och frhgre levnadsstandard brukar efter-frgan p tunna bindor och tampongerka, berttar Victor Niembro.

Produkter sljs oftare i mindre fr-packningar i tillvxt- och utvecklings-lnder. Mnga har inte rd med till

exempel bljor varje dag, men kperdem fr att anvndas under natten el-ler vid brllop, kalas och andra festligatillfllen d man vill vara sker p att

undvika lckage. Det gller ven frmensskydd. Tidigare slde sm kvar-tersbutiker ofta mensskydd styckvis gnom att sjlva ppna paketen och sljadem ver disk, men numera frekom-mer mensskydd ven i frdiga smfr-packningar. Konsumenter med lgainkomster letar ocks grna efter pro-dukter med er anvndningsomrden.

Ett exempel kan vara att frpack-ningen gr att anvnda som krl ellerfrvaring eftert, frklarar VictorNiembro.

Det r ltt att dra slutsatsen attpersoner med de lgsta inkomsternaskulle vlja lgprisprodukter och ked-jornas egna mrken, men s r det inte

alls. Om man nu nd lgger pengar phygienprodukter vill man kunna lita pkvaliteten. Drfr vljer de esta vl-knda mrken.

Redan vid tv dollar om dagen blir det enviss del ver som kan anvndas p njen och

konsumtionsvaror. Tjnar man tio dollar rden delen ganska stor. Och hygienartiklarprioriteras ofta ganska tidigt.


9/36

Hy ie -m d


10/36

en ekonomiska utveck-lingen i Ryssland ochMexiko har mnga lik-heter. Bda lnderna r

stora oljeproducerande nationer, harhaft en snabb tillvxt senaste decennietoch drabbades hrdare av den ekono-miska krisen fr drygt tv och ett halvtr sedan n mnga andra lnder.

I Mexiko slog krisen hrt mot denvxande medelklassen. Det mesta avkonsumtionen utom den mest ndvn-diga avstannade, berttar Boris Planer,researchchef fr Planet Retail, som ar-betar med detaljhandelsanalys.

drabbades hrt.I ett land dr hygien- och sknhetspro-dukter vrderas hgt innebar det ndatt marknaden fr dessa produkterfanns kvar, om n p en lgre niv.

Mnga vergav ocks varumrkenoch brjade kpa lgprisprodukteri stllet, berttar Boris Planer.

Sedan ekonomin tog fart igen rRyssland ett av de lnder i vrlden somterhmtat sig snabbast. Men Mexikoskonsumenter har andra frdelar sominte Ryssland har. En bra infrastrukturoch hg befolkningstthet gr att det rltt att distribuera varor i hela landet. IRyssland existerar dremot knappt n-gon varumarknad utanfr storstderna.

Ngot otippat leder trosskydd topplis-tan fr inkp av mensskydd i Ryssland,med ett trosskydd per kvinna och dag.I de esta andra tillvxtlnder r det enprodukt som ligger hgt upp i hygienpy-ramiden (se inledande artikel).

Den frekventa anvndningen avtrosskydd beror frmodligen p att detr extremt viktigt fr ryska kvinnor

att knna sig frscha under hela dagen,sger Yana Yakimova vid SCAs mark-nadsavdelning i Moskva.

n s lnge r det relativt f mnnis-kor i Ryssland som anvnder inkonti-nensprodukter. Men med en ldrandebefolkning tror Ian Bell att efterfrgankommer att ka.

Under senare r har man satsat pstora pensionsavsttningar i Ryssland.Det innebr att de ldre kommer att fdet bttre stllt och har rd med den ty-

pen av produkter, ppekar han.I Mexiko har man redan sett en kadefterfrgan p inkontinensproduktertrots en relativt sett yngre befolkningn i Ryssland.

Mycket beror p att era grupperjobbat hrt med att bryta tabun kringinkontinens, sger Ian Bell.

mensskydd vxermarknaden stadigt med 45 procentper r, medan befolkningstillvxten

ligger p runt 1,7 procent. En viktig anledning r att allt er kvinnor i Mexikfrvrvsarbetar och drfr behver tilgng till mensskydd. Mer n hlften avkvinnorna vljer tjocka produkter ochen fjrdedel nattbindor ven fr dagliganvndning. Bara tv procent anvndetamponger.

Mnga fr inget tillflle att byta

p jobbet och vill drfr frskra sigom att de kan klara sig hela dagen medsamma binda, sger Victor Niembro,sger Victor Niembro, SCAs kategori-chef fr mensskydd i Amerika, Mellanstern och Asien.

Ungefr 70 procent av de mexikanskahushllen med barn kper engngsbljo

Det r fortfarande mnga som an-vnder tygbljor eller som bara kperbljor vid enstaka tillfllen. S ven h nns en god tillvxtpotential, sger

Ian Bell.

PYRAMIDKLTTRARE:

d


11/36


12/36

r mnga lginkomsttagarer det fr dyrt att regelbundet

anvnda hygienprodukter.Det gller till exempel bljor,som mnga bara anvnder fr nattligtbruk eller vid speciella tillfllen. Ge-nom att slja bljorna i smpack blirde tillgngliga fr er. I Latinamerikaproducerar SCA till exempel enstycks-frpackade bljor, dr varje blja liggerfrsluten i en tunn plast lm.

SCA var frst i Latinamerika medden hr innovationen. Ofta bryter af-frsinnehavaren paketet och sljer

bljorna styckvis, vilket r mindrehygieniskt, sger Jan Schiavone, divi-sionschef fr SCA i Sydamerika.

ven i Asien sljer SCA bljor i smfrpackningar. Liksom i Latinamerikasker mer n hlften av frsljningen tillkonsumenter via s kallade mom &pop stores, sm lokala servicebutikermed frsljning bakom disk. Varu-utbudet i dessa butiker r oftast vldigtbrett och tillsammans med den starktbegrnsade butiksytan stller det ovill-

korliga krav p sm frpackningar.I slutet p frra ret startade SCA ett

pilotprojekt med frsljning av mens-skydd i enpack och trepack i Peru res-pektive Nicaragua. Projektet ska gramensskydd tillgngliga fr kvinnor ilginkomstgrupper. I Vsteuropa kon-sumerar kvinnor i fertil lder ungefr352 olika typer av mensskydd under ettr. Motsvarande siffra i Nicaragua r46 produkter och 73 i Peru.

Det nns era anledningar tilldetta. Bland annat prioriterar kvin-nor inkp av produkter som r till hela

familjen. Mensskydd ses som en renkvinnoprodukt och r drfr inte frsta-valet om resurserna r begrnsade, sgerVictor Niembro, SCAs kategorichef frmensskydd i Amerika, Mel-lanstern och Asien.

Ett annat problem ratt produkterna tradi-tionellt sett varit un-dangmda i affrerna.Mnga kvinnor upple-ver det som pinsamt att

behva frga efter mensskydd. Vrt ml r att det ska knnas helt

naturligt. Vi frsker drfr bryta trenden genom att gra produkterna mersynliga i butiken.

Genom de sm frpackningarna kanocks priset hllas mycket lgt.

Frpackningarna innehller ettdagsbehov av bindor eller trosskyddoch kostar inte mer n en godisbit. Dblir det inte en s stor sak, sger VictorNiembro.

vntar lanse-ring av sm frpackningar med mens-skydd i er lnder i Latinamerika. Ettliknande projekt planeras ocks i Afri-ka och Mellanstern.

ven nr det gller toapapper harvi erbjudanden som riktas speciellt mo

lginkomsttagare. Oftast handlar detom sm rullar som sljs styckvis, van-ligtvis frslutna i en enkel pappersfr-packning, sger Jan Schiavone.

Frra ret inledde SCA ett samar-bete med Wal-Mart i Mexiko medfrsljning av sm frpackningar avSCAs varumrke Saba i Wal-MartsBodega Aurrera-butiker. Den stora affrskedjan satsade p speciella lgpriserbjudanden dr alla varor p en vissyta ck ett enhetspris motsvarande en

knapp dollar. De nya butikerna sljervlknda mrken till lga priser, menp mindre yta n i deras vanliga storavaruhus och med mindre frpack-

ningsstorlekar. Samarbetet har bland annat

lett till att vi kat frsljning-en av mensskydd med 20 pro

cent i Mexiko, sgerVictor Niembro.

f


13/36

Varje timme dr en mexikanskkvinna i brstcancer, enligt intresse-

organisationen Fundacin Cim*absom engagerar sig fr tidigare upp-tckt av brstcancer. ver 60 pro-cent av brstcancerfallen upptcksinte i tid och fljderna r dyrare be-

handlingar, lgre verlevnads-chans och strre lidande.Saba, SCAs ledande va-rumrke fr mensskydd

i Mexiko och Centralamerika, sam-arbetar i kampen fr att upptcka

brstcancer i tid. Saba donerar enmexikansk peso till Cim*ab frvarje person som ansluter sig tillSaba p Facebook (www.facebook.com/Saba.mx). Sidan lanserades ijanuari 2011 och mlet r 500 000medlemmar vilket skulle betyda500 000 pesos (27 700 euro) tillCim*ab.

I Nordamerikakonsumerar varje barn1 900 bljor per r, iVsteuropa 1 700 ochi Latinamerika 850.

E p o


14/36

med bthy ien


15/36


16/36

smittan efter ett eller ett par insjuknadebarn, sger So e Arfvidson.

man genomfrtliknande projekt som bidragit till enfrbttrad hygien p frskolorna. Endansk studie visade att sjukfrnvaronsjnk med hela 34 procent efter fr-bttrade hygienrutiner. En studie frnFinland visade att sjuklighet och anti-biotikafrbrukning bland frskolebarn

En dansk studie visadeatt sjukfrnvaron sjnkmed hela 34 procentefter frbttradehygienrutiner.

kunde snkas med runt 26 procent ge-nom skrpta hygienregler.

Men ven om medvetenheten gene-rellt blivit avsevrt bttre r det lngvg kvar att g. Mnga frskolor harfortfarande brister. I en granskning avde svenska frskolorna framgick detatt en tredjedel inte knde till att de rskyldiga att ha rutiner fr att minskasmittspridning. Fler n hlften utbildarinte sin personal i hygien.


17/36

FSC (Forest Stewardship Council) synsallt oftare i tidskrifter och trycksaker.nd r det bara en mindre andel avutgivarna som verkligen mrker sinaprodukter, trots att papperet uppfyllerkraven som stlls.

Ngra av vra strre kunder vi-sar ett genuint intresse fr miljmrktpapper. Men det r f som r bereddaatt betala fr certi ering och mrk-ning. Trots detta tror vi att det ver tidkommer att bli en viktig frga som kanavgra om man fr tryckuppdragen el-

ler inte, sger Hans Engstrm, vd frSrmlands Gra ska i Katrineholm.Omkring en tredjedel av det papper

detta tryckeri kper in i dag r sprbar-hetscerti erat enligt FSC. Andelen pap-per som gick till FSC-mrkta tidskrift-er uppgick 2010 till 8,3 procent.

har anvndningen av FSC-certi erat tryckpapper kat frn 1 pro-cent 2008 till 7 procent r 2010, enligtHelen Henderson, kvalitets- och miljan-

svarig p tryckeriet Elanders i England. Vi tror att frgorna fr en alltstrre roll i valet av svl rvara somproducent, sger Hans Engstrm.

Han pongterar att papper r en av era miljrelaterade frgor som i allthgre grad kommer att avgra tryckeri-ernas konkurrenskraft:

Faktorer som transporter, energi-frbrukning och koldioxidpverkan iprocessen kommer ocks att vga be-tydligt tyngre i framtiden.


18/36

e tren-der r att brja med att sebakt i tiden. D kan mankonstatera att bljorna bli-

vit tunnare, mjukare och torrare ochden utvecklingen fortstter, sger Hans

Andersson p reklambyrn Forsman &Bodenfors i Gteborg som har arbetatmed bljkommunikation i 14 r.

Bakom bljtrenderna ligger en tek-nologiutveckling men ven faktorer iomvrlden. Det kan vara megatrender

som miljfrgan, hushllsekonominoch utvecklingen av frldrarollen ochjmstlldheten, det kan ocks vara produktspeci ka trender.

Ett exempel p en kategorispeci kprodukt som skapat en trend r byxbl-


19/36

jan. Den modellen har pverkat hela sy-nen p bljor, menar Hans Andersson.Nu r bljorna mer lika underklder,speciellt som de ocks blir tunnare. Deabsorberar bttre, de r mindre bulkiga

och barnen blir rrligare. De blir som en sorts funktionellaunderklder. Ju mindre blja och jumer underklder de blir, desto mer frvi betrakta dem som plagg och tnka ide banorna. I barnkldeshandeln harmodegraden kat dramatiskt det gl-ler ven bljor.

renftt mer inslag av frger och mnster.Libero, SCAs varumrke fr bljor, har

till exempel en s kallad Design Editionfr byxbljor en begrnsad upplagamed speciella mnster och tryck somndras varje r.

av bljor gynnarmiljn i form av minskad materialfr-brukning vilket leder till frre trans-porter och mindre avfall. Precis som in-om de esta omrden r milj en starktrend inom bljproduktion.

Frldrar behver bljor till sinabarn. Att som bljtillverkare gra alltdu kan fr att minska miljpverkanr drfr ett mste. Det frvntas avkunderna att du gr det, sger HansAndersson.


20/36

r sedangr en sexrig grabb om-kring bland strmmingsb-tarna i Hrnsands hamn.

Han frundras ver de till synes orubb-liga skeppen som rr sig tungt i vattnetfrtjda i knirkande frtjningsvirke.

Den unga pojken tar fatt i en av degrova tamparna och drar prvande iden. Utan resultat. S tar han ett rejlttag, drar och sliter. Efter en halv minutger den tunga bten med sig och yttar

sig lojt genom vattnet. Det gjorde ett stort intryck p mig.Att det med envishet gick att utrttadet till synes omjliga och rubba detenorma, sger Bengt Jrrehult.

SCA-koncernen r han idag frmst kndsom mannen bakom Dr Bengs inno-vationsblogg. I genomarbetade ochpedagogiska inlgg resonerar BengtJrrehult kring de esta aspekter kring

innovation via fretagets intrant. Denuppskattade bloggen kommer att i val-da delar publiceras i april fr en bredarpublik via sca.com/DoctorBeng.

Bloggen r ett bevis p en impo-nerande ppenhet i de hr frgorna.Mnga kollegor frn andra organisa-tioner r imponerade ver att det r shgt i tak p SCA.

Bengt Jrrehult har haft en nyckelroi att gra innovation till ett strategisktviktigt omrde inom SCA. I de senaste

e

Misslyckas grna och ofta (men gr det tidigt och drigenom billigare), kombinera schack och poker och inse attdina naturliga instinkter kan leda helt fel. Mt SCAs BenJrrehult innovationsguru, dubbelprofessor och mannen

bakom Dr Bengs innovationsblogg.


21/36


22/36

rsredovisningarna har innovation fttett eget stycke (ls mer i rsredovis-ningen 2010 p sca.com).

Min roll som klok gubbe i fretagetr vldigt behaglig. Jag har inytandeutan en formell maktbas, sger BengtJrrehult.

Frutom blogg, frelsningar ochjobbet p SCA r han ven adjungeradprofessor vid Tekniska Hgskolan ochgstprofessor vid Ekonomihgskolan,bgge vid Lunds Universitet

En av mina chefer sa att jag antin-gen mste jobba vldigt effektivt, ellersova vldigt snabbt, sger BengtJrrehult.

Frn skehamnen i Hrnsand leddevgen via Chalmers tekniska hgsko-la vidare ut i vrlden. Frst till Tysk-land som teknisk sljare fr kemif-retaget Akzo Nobel. Drefter vidaretill Asien med ett gigantiskt geogra-sk ansvarsomrde: triangeln mellanMumbai i Indien, Christchurch i Nya

Zeeland och Taipei i Taiwan.Det var hr Dr Bengt Jrrehult blevDr Beng.

ut-tala konsonanter i slutet p ord. S nrde efter att tagit emot visitkortet medalla vederbrliga ceremonier skullelsa det blev det Doctor Beng. De ha-de rtt kul nr jag frklarade att det varslang fr Doktor Knpp p mitt sprk,berttar Bengt Jrrehult som kombine-

rar sin passion fr innovation och ut-veckling med en rejl nypa humor ochsjlvdistans:

Folk jag trffar kommer nog ihgmig som en kort kille med ltt stam-ning och uga. I Asien ck jag alltidmatckar p de na slipsarna, sedandess br jag alltid uga vid hgtidligatillfllen.

Bengt Jrrehult kom till SCA 1997.Ett av hans frsta projekt blev att ut-veckla ett nytt och mer energieffektivt

stt att producera hushlls- och toa-papper. Vi misslyckades, och vi misslycka

des dyrt, sger Bengt Jrrehult. Det hedrar fretaget att man tog

det med jmnmod. Att vi ck spnnabgen och misslyckas utan att bli ut-rknade.

Han terkommer stndigt till viktenav att vga misslyckas, en av nycklarntill framgngsrik innovation.

En av de viktigaste slutsatserna p

omrdet r att misslyckas tidigt och tillen lg kostnad fr att lyckas snabbare,sger Bengt Jrrehult som inte stterlikhetstecken mellan framgngsrik innovation och mngden investerat kapita

Innovate or die! De esta konkur-rensutsatta organisationer har ftt sigdet ltt hotfulla pbudet till livs. Grni kombination med ngon uppbyggligberttelse om karismatiska entreprenrer som med it och individuell genialtet byggt enorma framgngar (och fr-


23/36

mgenheter) mer eller mindrever en natt.

ven om Bengt Jrrehultskriver under p att innova-tionskraft r ndvndig frlngsiktig verlevnad, shar han en lngt mer nyan-serad syn p innovationer.

Bde i vilka uppenbarelserde kommer och vem ellervilka som ligger bakom.

Det r sllan en ensamEinstein som ligger bakom inno-vationer. Studier av naturfolk somlevt isolerade i sm grupper visar attde ofta utvecklas betydligt lngsamma-re n strre grupper.

attSCA, som ett komplement till det inter-

na arbetet, tillmpar s kallad ppeninnovation dr man samverkar med ak-trer utanfr det egna fretaget.

Innovationer kommer i mnga for-mer och skepnader. Frn sm frbtt-ringar som sparar pengar via mer ellermindre omfattande frbttringar till destora genombrotten som blir milstol-par och ndrar spelreglerna fr helabranscher.

Alla typer av innovationer r vik-tiga. Men det r de stora genombrot-

tensom

skapar destora mjligheterna. Idag satsar mnga i synnerhet stora fretag enbart pde sm framstegen och missar de stora

mjligheterna, sger Bengt Jrrehult.En anledning r att mnniskan rbiologiskt programmerad att vrderadet hon har lngt hgre n det hon kanf. Vilket innebr att vi klamrar ossfast vid den fgel vi har i handen, vend oddsen r goda att plocka hem enhel ock fglar i skogen.

Forskare har visat att de allra estagr helt ologiska val nr de ska vrderarisk och mjligheter, sger Bengt Jr-rehult.

Det samma gller fr fretag, somBengt Jrrehult delar upp i tv kate-gorier.

Schackspelarna vars strategi ratt spela fr att inte frlora (ochsegra genom verlevnad). Poker-spelare som spelar fr att vinna(och grna str ut med att frlora

smtt fr att till sist ta hem denstora potten). De esta stora fretag hr till

schackspelarna. Men fr att varaframgngsrik idag krvs frmgan attkombinera schack och poker. Att lrasig frlora lite fr att vinna stort, kon-staterar Bengt Jrrehult.


24/36


25/36

Jag upptckte att jag kunde bygganya och intressanta ytor med hjlp av

papper som jag inte kunde gra medtyg. Jag kan dessutom tillverka alltsjlv, det enda jag behver r sax ochlim, konstaterar Bea Szenfeld som gjortpapperskollektionen Sur la plage (sebild).

Papper r som vackrast nr det medsin vldiga vithet stirrande p dig, lig-ger plant och stilla och vntar p attdin fantasi pbrjar ett ventyr. S po-etiskt uttrycker Hans Tan, designer iSingapore sin beundran fr papper.

bngstyriga kar-tongen samtidigt som jag fascineras av

silkespapprets skrhet och A4-papp-rets vardagliga tristess, sger svenskamodedesignern Bea Szenfeld som frera r sedan brjade anvnda papperi stllet fr tyg fr att f folk att se pmode p ett annat stt.

- Papper tl inte vatten och fukt. Sol-ljus och berring frstr pappret saktamen skert. Det r en utmaning att job-ba med papper, jag mste anpassa mig.Det blir en vldigt spnnande process.

Hon fr medhll av en kollega.

Jag upptckte papperet som etthftigt material nr jag som liten kn-

lade ihop det till en boll och lekte medden, minns Hans Tan.Hans Tan r en av tolv kreatrer som

medverkar i pappersgrossisten Anta-lis rliga vggkalender. Varje r frgarAntalis en reklambyr ngonstans ivrlden om de vill ta fram en kalendermed temat papper, och 2010 var detSingaporebyrn Silnt som bjds in.

Med allt mer fokus p digitalframstllning frsvinner mnga pap-perssorter och stt att frdla papper.


26/36

Kvar blir bara det trkiga A4 kopier-ingspappret. De tolv konstverk somavbildats i kalendern ska inspirera ochpminna om papperets ondliga mj-ligheter, frklarar Germaine Chong pSilnt Studio i Singapore.

papper i formav dagstidningar, reklamblad och fr-packningar nns det ofta gott om och dehar bildkonstnren Randi Antonsen frnNorge anvnt sig av i projektet How toread a magazine (se bild).

Till skillnad frn mnga andra material vger papper lite, det r ltt attvika och forma och det r enkelt att sta sin prgel p. Jag jobbar med mnga

sorters papper med olika ytor ochstrukturer. Papper r vackert och pap-per innebr mjligheter. Bara genomatt vika ett papper och drmed brytaljuset kan man skapa ett fantastiskt enkelt och vackert konstverk, konstaterarRandi Antonsen.


27/36

i g r b y n a d


28/36

tsikten frn versta v-ningen i nybyggda Stock-holm Waterfront Building

r betagande. Vsterutslingrar sjn Mlaren sig ivg intlandet och sterut brjar skrgrdenslabyrint av ar ut mot stersjn. Ned-anfr ligger Klara Sj med arkitektur-ikonen Stadshuset p andra sidan.

Men vyn och det na grannska-pet var bara en bonus nr SCA valdeatt ytta koncernens huvudkontor hitfrra ret.

Det var redan frn brjan ett kravatt det skulle vara en s grn byggnad

som mjligt, sger Johan Olsson, faci-lity manager p SCAs huvudkontor ochprojektledare fr ytten.

att det blandannat var Stockholm Waterfronts lo-gistik och grna teknik som avgjordesaken. Lget precis intill StockholmsCentral, ett nav fr kollektivtra kenlokalt och i landet, ppnar fr ett ef-fektivt och miljvnligt resande. Ochbyggnaden klarar med rge kraven iEU:s Green Building-program, drenergifrbrukningen per kvadratmeterska vara mindre n 75 procent av da-

gens norm. Bedmningen r att Stockholm Waterfront kommer att ligga phlften av detta.

En frutsttning fr den lga nivnr att byggnaden bestr av tre delar: etkongresscenter, ett hotell och en kon-torsdel.

De har olika energibehov ver dygnet eftersom det r s skilda verksam-heter i dem. Drfr nns det en gemensam central fr alla tre delarna som kastyra vrme eller kyla dit den fr tillflet behvs bst. Det r det som gr denhr byggnaden s energieffektiv, sgerMagnus Eriksson, projektledare hos

u

Alla verkar ha fr-sttt att vi mste sever hur vi anvn-der de ndligaresurserna


29/36

byggherren Jarl Asset Management.Stockholm Waterfront har era

andra smarta energitekniska lsning-

ar. Ventilation och belysning kan tillexempel styras av inbrottslarmet somvisar nr kontoren r tomma och be-hver mindre ljus och frisk luft. Ochkonferensdelen har en stor sderfasadi dubbelglas dr luften i spalten mellanglasen cirkuleras och solvrmen tas till-vara som ett tillskott till fjrrvrmen.

Stockholm liggerlngt norrut p jordklotet r kyla mer ef-terfrgat n vrme, ret om. Det beror p

att mnniskor och maskiner vrmer upplokalerna. Drfr hmtar vrmepumparkontinuerligt kyla frn vattnet i Klara

Sj och buffertlagrar den i ett 250-tonsislager i kllaren. D klarar systemet va-riationerna i kylbehov ver dygnet utandyra effekttoppar, samtidigt som energi-frbrukningen minskar.

Men oavsett om det gller drifts-eller investeringskostnader s handlargrna byggnader om mycket mer nbara kronor och ren.

Alla verkar ha frsttt att vi mstese ver hur vi anvnder de ndliga re-surserna, sger Magnus Eriksson.


30/36

Quel tait votre objectif en revisitant ltui premiumde Mot et Chandon ?Nous voulions un tui esthtique et fonctionnel qui corres-ponde une consommation estivale de notre champagne.En jouant sur les notions de fracheur et de nomadisme, nousvoulions faire que nos packagings ne soient pas uniquementbeaux, mais proposent un vrai plus nos consommateurs.

Ltui isotherme du Fresh Pack apporte une double valeurajoute : la conservation au frais de notre champagnependant deux heures et la rutilisation possible de la calehermtique dans dautres circonstances. Ce deuxime pointnous importait particulirement pour inscrire le Fresh Packdans une notion de dveloppement durable.

Pourquoi avoir fait appel SCA Packaging Nicollet pourla ralisation du Fresh Pack ?Ce que nous attendons dun fournisseur, cest quil soit capa-

ble de nous apporter de linnovation. Et cest l le point fortde SCA Packaging Nicollet. Le process en quatre tapes duDesign Centre est une vraie recherche applique : quand lesquipes de SCA nous proposent un projet, nous savons quilest ralisable industriellement. Pour nous, cest un gain detemps. Nous pouvons aller plus vite au dveloppement poursatisfaire au mieux nos clients.

Quelles portes a ouvert le Fresh Pack pour vos prochaintuis ?Le Fresh Pack correspond une tendance de la maison

Mot et Chandon qui, depuis deux ans, innove dans lesexpriences quelle fait vivre ses consommateurs. Noussortirons des versions festives du Fresh Pack pour lan de lanne. Pour celles-ci, il nous parat essentiel detravailler encore davantage sur les qualits cologiquesde notre tui. Demain, certainement, nous utiliserons unlm polyester biodgradable, ce qui tait impossible aumoment de la ralisation du Fresh Pack. Notre objectif est de continuer faire grandir lassociation du plaisir, dubeau et du fonctionnel.

Le Fresh Pack de Mot et ChanQuatre tapes dune innovation signe SCA Packaging Ni

The Fresh Pack by Mot et ChandonFour stages of an innovation by SCA Packaging Nicollet Ses innovations rythment les saisonsdu luxe. Cette anne, cest le Fresh Pack deschampagnes Mot et Chandon qui permet SCA Packaging Nicollet de soufer un vent defracheur sur les crations. Un tui double

ouverture offrant une isothermie toute nouvelle,dont la cration, en quatre tapes, rvle laphilosophie du fabricant : faire que le design nesoit pas que design. Retour sur une success story.

SCA Packaging Nicollet innovations set the pacefor the luxury goods season. This year, its theMot et Chandon champagne Fresh Pack, whichallowed them to blow a breath of freshness intotheir creations. A premium case with a doubleopening giving a brand new insulating quality,whose creation, in four stages, reveals the ma-nufacturers philosophy: to make design that isnot just design. It is the return of a success story.

RESEARCH pouser lunivers dune marqueBien plus quune recherche de donnes,la phase Research est un premier momentdcoute et dchange. Etape fondamentale

de tout projet, elle permet aux quipes de SCAPackaging Nicollet de simprgner de l espritdu client. Ici, nous connaissions dj luniversdes champagnes Mot et Chandon, prciseFranois Bouneau, responsable dveloppement luxe. Nous nous sommes donc concentrs sur lebrief qui nous avait t soumis.Un brief trs large dans lequel la maisonchampenoise laisse son fournisseur le soindinnover sur laspect visuel de son tui pre-mium de Mot Imprial et Ros Imprial. Seulecontrainte : donner ce nouvel emballage unefonctionnalit identiable en accord avec lidede nomadisme. Au Design Centre, la rexionsera rapide : Qui na jamais souhait apporter un jour, chez des amis, une bouteille parfai-tement frache ? Le futur tui ne sappellepas encore Fresh Pack, mais, dj, lisothermiesafrme comme une piste majeure.

RESEARCH Bringing together the worlds of a brandMuch more than informational research,the Research phase is an initial moment of listening and sharing. It is a fundamental step

for any project, and it allowed teams from SCAPackaging Nicollet to immerse themselves inthe mind of the client. Here, we already knew the world of Mot & Chandon champagnes,says Franois Bouneau, luxury developmentmanager. We therefore focused on the brief that was submitted to us.A very wide ranging brief in which the cham-pagne house left their supplier a free hand toinnovate on the visual aspect of its premiumcase for Mot Imprial and Ros Imprial. Theironly constraint was to give this new packaginga recognisable functionality related to the ideaof nomadism. At the Design Centre, their thin-king would be rapid: Who has never wished to bring their friends a perfectly cool bottleof Champagne? The future case was not yetnamed Fresh Pack, but insulation was alreadyestablishing itself as a major line of thought.

vid Jacoby, international brand manager Patrice Baraud, responsable dveloppement packaginget POSM


31/36

VALIDATE Concrtiser un designLe Design Centre nen a pourtant pas encore ni. En lanant une sude prsries jusqu la premire srie industrielle, SCA Packaging sque ses concepts fonctionnent en mcanisation grande chelle. Pardune liste de risques analyser, les services de production de SCAging associs ceux de Mot et Chandon vrient les derniers dtacale est ajuste directement sur les machines de fabrication pour partous soucis dtanchit. Le travail de prcision de la phase Validateclairer en nal toute la philosophie du 4 Step Process : Il fait de nousautre chose quun simple bureau dtudes,analyse Franois Bouneau.Au Design Centre, le client et nous vivons ensemble, jusquau boutlancement dune aventure.

VALIDATE Realising a designThe Design Centre had not yet nished. By launching a series of pre-series right up to the rst industrial series, SCA Packaging Nicensured that their design concepts worked in large-scale mechanistion. Kitted out with a list of risks to analyse, the production deparof SCA Packaging, together with those of Mot et Chandon checkdetail: the insert was adjusted directly on the manufacturing mach

in order to meet all concerns with air-tightness. The precision worValidate phase reects the philosophy of the 4 Step Process:It makes us more than just a design department, says FranoisBouneau analysis.At the Design Centre, we and the client experienthe launch of a project together right to the very end .

EXPLORE Embracing inventivenessAt this stage, anything is possible. The Explore phase puts the teams atthe Design Centre into full swing. Materials, opening systems, insulatingtechniques... everything was considered in the totality of ideas. Fifteenconcepts emerged from this dynamic brainstorming. We worked on anopening of the pack in two motions in order to give a uniqueness to themovement, continues Franois Bouneau. The idea would stick.But it was above all the idea of the insulating package that would soon

be the focus of the thoughts of the engineers at the Design Centre.Several ideas were identied: that of polyurethane foam and that of a cardboard insert with insulating properties. The two projects werepresented to teams from Mot et Chandon.

EXPLORE Faire place linventivitA ce stade, tout est envisageable. La phase Explore fait entrer les quipesdu Design Centre en pleine effervescence. Matriaux, systmes douver-ture, techniques disothermie... tout est tudi dans la pluralit des ides.Une quinzaine de concepts sortiront de ce brainstorming trs pouss.Nous avons travaill sur louverture en deux mouvements du pack pour lui donner une singularit dans le geste, reprend Franois Bouneau.Lide restera. Mais cest surtout sur lisothermie du futur pack que seportent trs vite les rexions des ingnieurs du Design Centre. Plusieurspistes sont identies : celle dune mousse en polyurthane et celle duninsert carton aux proprits isothermes. Les deux projets sont prsentsaux quipes de Mot et Chandon.

What was your goal in redesigning the premiumMot & Chandon case?We wanted an aesthetic and functional case thatmatches the summer consumption of our champagne.In playing with notions of freshness and nomadism, wewanted our packaging to be not only beautiful, but to

offer a real plus to our consumers. The isothermal caseof our Fresh Pack provides a double value: keeping ourchampagne cool for two hours and its possible reuse inother circumstances. This second point was particularlyimportant for us in order to include the Fresh pack withinthe framework of sustainable development.

Why did you call upon SCA Packaging Nicollet todesign the Fresh Pack?What we expect from a supplier, is for them to bring us

innovation. And this is the strong point of SCA PackagingNicollet. The four-step process at the Design Centre isgenuine applied research: when the teams from SCApropose a project to us, we know that it is feasibleindustrially. For us, that saves time. We can go faster indevelopment in order to better satisfy our customers.

What doors has Fresh Pack opened for your nextcases?The Fresh pack corresponds to a trend at Mot et Chan-

don, where, for the last two years, we have innovated inexperiments with our consumers. We will release festiveversions of Fresh Pack for the end of the year. For those,it seems essential to us to work even more on theecological qualities of our case. In the future, for sure,we will use a biodegradable polyester lm which wasnot possible at the time of the design of the Fresh Pack.Our goal is to continue to increase its association withpleasure, beauty and functionality.

CHALLENGEConcevoir un sur-mesure industrialisableLa maison dEpernay nhsite pas : le projet de cale insre dans un tuiextrieur, plus cologique, est retenu. Reste tester la meilleure mthodede ralisation. Cest la phase Challenge : un moment charnire dans laconception du pack, qui permet au Design Centre de prsenter un produitqui ne soit pas que joli sur le papier. Les tests senchanent, sur maquette ouprototype. Les difcults aussi : Lisothermie est une science trs pointue,avertit la chef de projet Frdrique Sementery. Une fuite dair au niveaude la fermeture de la cale aurait nuit lhermtisme. Il a fallu mettre aupoint chaque dtail juquau pli de la cale. Mme chose pour ltuiextrieur : Mot et Chandon a adapt sa cration graphique,commenteJean-Charles Moras, responsable commercial Grands Comptes de SCA Pac-kaging Nicollet.Les ocons, dcoups dans le carton extrieur pour laisser apparatre le gris mtallis de la cale intrieure, taient lorigine trop sty-liss et donc impossibles raliser en machine. Chaque lment est rglau millimtre prs. Un perfectionnisme qui permet la trentaine de chercheursdu Design Centre de Rochechouart de concevoir pour chaque marque un tuiunique en son genre prt passer en phase dindustrialisation.

CHALLENGEDesigning a premium made-to-measure industrial productThe house from Epernay did not hesitate: the insert encased in an exteriorecological case, was retained. Now what remained was to test the bestmethod of production. It is this Challenge phase - a turning point in packdesign, which allows the Design Centre to present a product that is not justpretty on paper. Tests followed, on a prototype model. And difculties too:Insulation is a very exact science,says the project manager FrdriqueSementery. An air leak at the closure of the insert would have affected itshermetic qualities. It was necessary to design every single detail right upto the fold of the insert. It was the same thing for the external case: Mot& Chandon adapted their graphic design, says Jean-Charles Moras, KeyAccounts Sales Manager at SCA Packaging Nicollet.The snowakes, cut intothe outer box to reveal the gray metallic interior of the insert, were origi-nally too stylized and therefore impossible to achieveindustrially.Each item is setto millimetre precision. Aperfectionism which allowed the thirty researchersatthe Rochechouart Design Centre to design a uniquecase in its eld.


32/36

Inkontinensskydd i byxmodell ren bra lsning fr mnniskor sominte vill att urinlckage ska hindraen aktiv livsstil. De konsumentersom anvnder inkontinensskydd rmna om att de hller ttt och hargod passform.

En del konsumenter uppleverbyxskydden som lite klumpiga un-

der klderna och oroar sig fr lcka-ge p grund av att skyddet sitter frlst, sger Duncan Phillips, mark-nadschef fr TENA i Europa.

Fr att ka knslan av skerhethar TENA lanserat TENA Pants.Den frbttrade elasticiteten i skyd-det gr att det sitter ttare runt mid-ja och mage.

Frpackningen Magic Corner,som har utvecklats av SCA i nrasamarbete med konsumentfre-taget Mars, tog hem frstapriseti den tyska frpackningstvling-en Deutscher Verpackungspreis2010 inom kategorin fr display-och promotionfrpackningar.Magic Corners ppningar i sidoroch bakstycke i kombinationmed den ppna frpacknings-lsningen gr att produkten synsoptimalt. Instruktion var att

montera ldorna manuellt pbara fyra sekunder.

Med den utmaningen i tan-ken utvecklade SCA Packagingfrpackningen med magiskahrn som gav lsningen dessnamn. De stdjande hrnen kerupp av sig sjlva under den ma-nuella monteringen av ldorna.Frpackningarna r ltta attstapla och s robusta att ter-vunnet papper kan anvndas ihela tillverkningsprocessen.


33/36

SCAs varumrken fr mensskydd, Libresse och Bodyform,har tagit fram metallaskar att frvara

bindor i. Askarna har designats av sju olika konstnrer ochportrtterar de sju ddssynderna vrede, vllust, hgmod,

lttja, avundsjuka, frosseri och girighet.Askarna r gratis och fljer med bindorna.

- ju s de


34/36

Hgre vinst trots dyrare rvaror

fre skatt p8,5 miljarder, exklusive omstrukture-ringskostnader, under 2010. Det var 6procent bttre n under 2009.

Vi har kat volymerna inom samt-liga verksamhetsomrden och hjtpriserna inom Mjukpapper och Fr-packningar. Tillsammans med kost-nadsbesparingar har det kompenseratfr drygt 5 miljarder i hgre rvaru-kostnader och negativa valutaeffekter,sade vd Jan Johansson i samband medpresentationen av bokslutet.

SCA lyckades ocks ka marknads-andelarna fr bolagets globala varu-

mrken TENA (inkontinensskydd) ochTork (mjukpapper fr storfrbrukare). Inom inkontinensskydd kade vi

vr globala marknadsandel frn 24 till25 procent. I Europa kade den frn 39till 41 procent, sade Jan Johansson.

Inom Frpackningar lyckades SCAka rrelseresultatet med drygt enmiljard. Resultatfrbttringen var enfljd av hgre priser och volymer samtbesparingar frn omstruktureringspro-grammet. Omstruktureringsprogram-met har genomfrts enligt plan och vidutgngen av 2010 hade p rsbasis heladen rliga besparingen p drygt en mil-jard SEK uppntts.

att SCA

lyckats med sina prioriteringar fr2010: minskade kostnader, ett starktkassa de, hgre kapitaleffektivi-

tet, kad innovationstakt och tillvxt.Valutaeffekter och avyttringar bort-rknat kade koncernens omsttningmed 5 procent. Kassa det uppgick ti7,4 miljarder kronor och nettoskuldenminskade med 6 miljarder.

Vinsten per aktie, inklusive omstruktureringskostnader, kade med hela 17procent till 7,90 kronor. Styrelsen f-reslr ocks en hjning av utdelningenmed 8 procent till 4,00 (3,70) kronorper aktie.

Jan Johansson anser att SCA idag rett starkare fretag n fr ett r sedan

Vi frvntar oss god efterfrgan in

om SCAs samtliga affrsomrden ochr skra p att kunna ka svl vinstsom omsttning under 2011.

SCA lyckades ka vinsten under 2010 trots kraftigt stigande rvarupriseroch negativa valutaeffekter.


35/36


36/36

The rst step tocorporate sustainabilityis one you take withyour hands.Tork 100% recycled paper towels.Better. Hands down.

We have some simple, easy ways to helpyou improve the sustainability of your businessand improve your bottom line.

Visit us at: talktork.com/getgreen

scas magasin shape 1 / 2011

Documents