Skolverkets

Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogra,

Förändring fr o m 1 juli 2014

Skolans uppgift

❖ Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. 4 ¨ och 3 kap. 3 ¨ skollagen).

Alla barn har särskilda behov

- Det är i miljön funktionshinder uppstår, så om vi gör om miljön så att svårigheterna inte uppstår, så har vi gjort vårt jobb gemensamt.

- Det handlar om mötet elev – lärare där läraren har ansvaret och uppgiften att ge eleven det stöd hen behöver för att nå målen.

-Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi ta oss dit? Hur blev det?

Tillgänglig lårmiljö

Ledning och stimulans i undervisningen

SPSM - Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Stödinsatser❖ Finns 2 typer: extra anpassning och särskilt stöd❖ Stödinsatserna ska sättas in tidigt❖ Innan stödinsatserna sätts in, direkt riktat till en

elev, ska skolan se över hur organisationen för eleven ser ut.

❖ Hur ser resursfördelningen ut? Vilka pedagogiska metoder används? Hur ser gruppen runt eleven ut? Alla lärmiljöers organisation?

❖ Ibland räcker en förändring i organisationen runt eleven…

Extra anpassning

Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats.

Särskilt stödSärskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det är alltså inte innehållet i insatsen/anpassningen som avgör om det är en extra anpassning eller särskilt stöd.

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som är skillnaden.Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Bedömning av stödinsatser

❖ Bedömning görs över hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås.

❖ För skolan gäller kraven för åk 3, 6 och 9.

Arbetsgång

Tidpunkt för insatser/ÅP1.Läraren diskuterar tillsammans med sitt lärlag om hur undervisningen

kan anpassas utefter elevens behov. I lärlaget ingår även personal från Elevhälsan. Viktigt att alla undervisande lärare blir informerade över vilka anpassningar som ska göras. Mentors ansvar. Diskuterar vi tillsammans?

2.De ev extra anpassningarna dokumenteras av undervisande lärare. Var? Fronter? Under skolans ansvar på omdömesblanketten? Hur delger vi övriga pedagoger? De extra anpassningarna utvärderas och ev förändrar/utvidgar man anpassningarna. Mentors ansvar – tas upp i lärlaget.

3.Om de extra anpassningarna inte motsvarar elevens behov så skrivs en orosanmälan som delges Elevhälsan.

1.Kartläggning av elevens kunskaper och förmågor dokumenteras av undervisande lärare. Den syftar till att skapa förståelse för elevens skolsituation och ska vara fri från värderingar och diagnoser.

2.Rektor tar beslut att en utredning för ett ev särskilt stöd bör göras.3.Tillsammans med Elevhälsan görs ev en pedagogisk utredning där

kartläggningen ingår som en del. Elevhälsan ansvarig. Den ska ske i samråd med vårdnadshavarna, eleven och berörd personal inom skolans verksamhet.

4.Om den pedagogiska utredningen visar att ett åtgärdsprogram bör skrivas och ett särskilt stöd bör sättas in, så skrivs det av mentor, elev, vårdnadshavare och Elevhälsan efter rektors beslut.

Om inte extra anpassningar räcker till

Individuell utvecklingsplan

❖ Läraren ska ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven.

❖ En sammanfattning över vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen.

❖ Om en elev får stöd i form av extra anpassningar så ska det dokumenteras i IUP.

Exempel på extra anpassningar

❖ Elev får hjälp att planera och strukturera skoldagen via t ex ett schema

❖ Extra tydliga instruktioner och stöd för att sätta igång arbetet❖ Ledning i att förstå texter, förklaringar på ett annat sätt❖ Färdighetsträning inom ramen för ordinarie arbete, t ex

lästräning, tabellkunskaper i matematik❖ Särskilda läromedel, särskilt utrustning, anpassade programvaror

(digitala verktyg, Ipads)❖ Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt❖ Specialpedagogiska insatser av kortare karaktär, t ex mattestöd i

2 månader, ❖ Flera exempel?

❖ Viktigt att följa upp de extra anpassningarna, utvärdera och förändra, intensifiera

❖ Viktigt att informera all berörd personal

❖ Viktigt att dokumentera - IUP samt egen planering

❖ Vilka rutiner har vi på vår arbetsplats för att säkerställa att lärare och övrig skolpersonal uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven?

❖ Vilka olika extra anpassningar har jag/ vi utvecklat för att stödja elever?

❖ Hur följer vi upp att arbetet med extra anpassningar är effektiva?

Exempel på särskilt stöd/ÅP

❖ Elev har fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som leder till att eleven har svårt att nå kunskapsmålen.

❖ Hög frånvaro som påverkar prestationen i ämnena❖ Svårigheter i det sociala samspelet❖ Koncentrationssvårigheter som påverkar nu, eller

längre fram, att nå kunskapsmålen❖ Elevassistent som är med hela skoldagen❖ Målen i ÅP ska vara tydliga, konkreta och

utvärderingsbara.

Vårdnadshavare❖ Viktigt att informera elev och vårdnadshavare om

de extra anpassningar som görs då inget formellt beslut finns.

❖ Utvecklingssamtalen är en bra informationskälla❖ Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet framgår att skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.

Diagnoser m m❖ En medicinsk diagnos är inte tillräcklig för bedömningen

om eleven är i behov av särskilt stöd och i vilken form.❖ En diagnos ger inte per automatik särskilt stöd och får inte

vara ett villkor för att få det.❖ En diagnos kan ALDRIG ge en bild av vilket stöd en elev

har. Fokusera på vilket behov av stöd eleven har!❖ Kränkande behandling, trakasserier och/eller disciplinära

problem som inte påverkar elevens utveckling att nå kunskapskraven ska behandlas i andra processer och dokumenteras på andra sätt. Inget ÅP!

Utredning om särskilt stöd❖ Syftar till att förstå varför eleven har svårigheter i

skolarbetet och vilka behov av stöd eleven har.❖ Det viktigaste är en pedagogisk bedömning!❖ Först en kartläggning på individ-, grupp- och skolnivå.❖ Individnivå - IUP:er, gamla ÅP, nat.prov, extra

anpassningar o s v❖ Gruppnivå - pedagogiska metoder, lärmiljöerna,

elevgruppen❖ Skolnivå - organisation, fördelning av resurser

❖ Andra steget är en pedagogisk bedömning av elevens ev behov av särskilt stöd.

❖ Hur kan skolan organisera undervisningen, lärmiljöerna, metoderna för att möta eleven?

Hur skrivs ÅP?❖ Åtgärder kopplade till kunskapsmålen eller de

övergripande målen i kap 1 och 2.❖ Åtgärderna ska vara konkreta och

utvärderingsbara.❖ Det ska framgå på vilket sätt och vilken omfattning

stödet ges.❖ Ex: stöd av speciallärare under en viss tid,

elevassistent följer eleven hela dagen, riktat stöd i specifikt ämne, enskilt undervisning, placering i särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång.

Systematiska kvalitetsarbetet

❖ Vad är skillnaden som gör skillnaden? På ett år? På en månad? På en vecka? På en dag? På min lektion? (Camilla Askebäck Diaz)

❖ En elev som inte klarat skolan eller…

❖ En elev som skolan inte klarat ännu.

Uppföljning okt 201630 elever av 74 når målen mer än väl i alla eller nästan alla ämnen = 40,5 %

18 elever av 74 har ngn rödmarkering = 24%Ma: 8 stSv: 12 stEng: 8 stNo: 7 stSo: 5 stBild: 1 stHkk: 1 stIdrott: 1 stSlöjd: 1 st Totalt: 44 rödmarkerade ämnen av 616 = 7% (18 elever)

Ma: 7 stSv 11 stEng 8 st Totalt: 36 av 607 = 5,9 % (17 elever)No 6 stSo 4 st

Systematisktkvalitetsarbete

I det första stadiet analyserar skolan tillsammans vad som måste förändras för att viktiga mål ska kunna uppfyllas, ev med utomstående ”experter”. I det andra tar man reda på vilka färdigheter lärarna behöver för att tillgodose behoven. Därefter fördjupar och finslipar man lärarnas nya kunskaper. Sedan låter man eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt och slutligen utvärderas resultaten. Processen ska hela tiden upprepas för att utvecklingen inte ska stanna av.