1(12)

Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet

Besöksadress

Telefon:

E-post: @

Resultatrapport nationella prov i svenska för invandrare

2019 – kurs D

Inledning

Nationella proven i svenska för invandrare konstrueras av en grupp vid Institutionen för

språkdidaktik, Stockholms universitet, hädanefter kallad provgruppen. De nationella provens

huvudsakliga syfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning samt att ge

underlag för en analys av i vilken utsträckning kursplanens mål och kunskapskrav för respektive

kurs uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Det finns inget specificerat

datum då de nationella proven ska genomföras eftersom sfi-undervisningen bedrivs under hela

året och kurser kan påbörjas och avslutas löpande. De enskilda proven kan således användas

under en längre tidsbegränsad som anges i sidfoten på varje delprovs förstasida. Utbildnings-

anordnarna erbjuder i regel slutprov kontinuerligt under hela året.

I denna rapport behandlas nationella prov D12 och D13 som får användas av

utbildningsanordnare till och med 30 juni 2024.

Inledningsvis beskrivs provens sammansättning och hur konstruktionsprocessen ser ut, därefter

redogörs för hur insamlingen av resultat och lärarenkäter har gått till. Avslutningsvis redovisas

och kommenteras resultat för respektive kurs och färdighet och i samband med detta görs också

jämförelser av resultat över tid.

Provens sammansättning

De nationella proven för sfi prövar fem färdigheter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig

interaktion och produktion samt skriftlig produktion, uppdelade i fyra delprov. Dessa speglar de

fem aspekter som finns beskrivna i kursplanen för utbildning i svenska för invandrare och som

är formulerade i kunskapskrav för betyg E, C och A.

Delprovet Tala består av två uppgifter som prövar förmågan att relativt självständigt delta i enkla

samtal om bekanta ämnen som eleven kan möta i vanliga situationer i vardags-, samhälls-, studie-

2(12)

och arbetsliv. En uppgift fokuserar på muntlig produktion och genomförs enskilt och den andra

uppgiften fokuserar på muntlig interaktion och genomförs tillsammans med en annan elev som

samtalspartner. Delprov Skriva består av två uppgifter varav den ena prövar elevens förmåga att

skriva enkla texter med viss anpassning till syfte, mottagare och situation i informella situationer

i vardags-, samhälls- och arbetsliv medan den andra uppgiften har fokus på mer formella

situationer. I proven för kurs D är läsförståelsen fördelad på två provdelar, Läsa A och Läsa B,

medan hörförståelse är samlad i en del, delprov Höra. Antalet deluppgifter som ingår i respektive

D12 och D13 är 40 för läsförståelsen och 25 för hörförståelsen.

Utgångspunkten för provkonstruktionen är kursplanen för kommunal utbildning i svenska för

invandrare i vilken framgår att utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga att

använda det svenska språket på ett begripligt sätt och för olika syften i vardags-, samhälls-,

studieliv- och arbetsliv med en given progression mellan kurserna, det vill säga, på kurs B

förväntas eleven kunna hantera ett enkelt språk i vardagliga situationer och på kurs D förväntas

eleven hantera ett mer komplext språk inom fler domäner. Kursplanen utgår från en

kommunikativ, funktionell, syn på språk vilket innebär att man utgår från att all språkanvändning

sker i ett visst syfte och i en viss social kontext (Ahlgren m.fl. 2016). För att kunna göra relevanta

och adekvata språkliga val i förhållande till olika sociala och kommunikativa situationer behöver

språkanvändaren kunskap om såväl det språkliga systemet, som kunskap om hur systemet

används. Föresatsen är att provuppgifterna ska vara så autentiska som möjligt, det vill säga att de

ska vara utformade så att de liknar uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv.

I delprov Tala prövas muntlig interaktion och produktion vilket avser förmågan att med viss

anpassning till syfte och mottagare/samtalspartner, med ett enkelt språk och med visst flyt tala

och delta i samtal och diskussioner om, bekanta ämnen som eleven kan möta i såväl informella

som mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv, samt förmågan att använda

sig av strategier för att lösa problem i interaktionen och förbättra kommunikationen. Vidare prövas

förmågan att relativt självständigt berätta, beskriva, ge råd och instruktioner, framföra och

efterfråga erfarenheter, intryck, tankar och information, diskutera, uttrycka och bemöta åsikter

och argumentera i enkel form. Uppgifterna som en elev förväntas kunna klara för ett godkänt

resultat berör aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter som eleven kan möta i

informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv, exempelvis

utbildning, arbete, boende, familj/vänner, intressen/aktiviteter, konsumtion, trafik, kultur, miljö,

ekonomi.

I delprov Skriva prövas skriftlig produktion vilket avser förmågan att för olika syften och med viss

anpassning till syfte och mottagare skriva enkla texter för att kommunicera i vanliga informella och mer

formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv som eleven kan ställas inför. Vidare

prövas förmågan att skriva enkla texter som har visst flyt och viss anpassning till syfte och

mottagare, för att kommunicera både i informella och mer formella situationer. Texterna kan vara

berättande, beskrivande, redogörande och/eller argumenterande. De ämnen som eleven förväntas

klara av ryms inom domänerna vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv och rör exempelvis

utbildning, arbete, boende, familj/vänner, intressen/aktiviteter, konsumtion, trafik, kultur, miljö,

ekonomi. Den informella uppgiften har en personlig utgångspunkt utifrån elevens perspektiv

3(12)

medan den mer formella uppgiften visserligen har en personlig utgångspunkt men även en del

som är av mer generell karaktär.

I delprov Höra prövas förmågan att för olika syften uppfatta och förstå såväl övergripande

innehåll som detaljer, i tydligt tal, i en variation av texter som eleven kan möta både i informella

och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Vidare prövas förmågan

att lyssna till tydligt tal i syfte att uppfatta specifik information och till exempel svara på en fråga

om när något sker, vad någon ska göra eller tycker om något. Det inbegriper förmågan att lyssna

i syfte att uppfatta en övergripande förståelse för innehållet och visa det genom att till exempel

svara på frågor om vad som händer, eller vad någon ska göra, då detta inte är specifikt uttryck i

ett ord eller en mening utan kräver att information från olika delar av texten läggs samman. Även

förståelse av syftet i det som sägs prövas. De texter som avses är en variation av texter som eleven

kan möta både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och

arbetsliv. Det kan till exempel röra sig om nyheter och utdrag ur ljudböcker, personliga uttalanden

såsom radioinslag där någon berättar om ett intresse eller beskriver en aktivitet. Det kan också

röra sig om samtal och diskussioner mellan personer som känner varandra och talar om mer

vardagliga ting men också personer som inte känner varandra och deltar i exempelvis ett

debattprogram och diskuterar en aktuell fråga.

I delprov Läsa prövas förmågan att för olika syften kunna läsa, förstå och använda en variation

av enkla texter med viss komplexitet som eleven kan möta i vardags-, samhälls-, studie- och

arbetsliv. Det inbegriper förmågan att läsa i syfte att uppfatta specifik och tydligt uttryckt

information och visa sin förståelse genom att till exempel svara på frågor om när något sker, vem

som gör något eller vad en person tycker. Vidare prövas förmågan att läsa i syfte att uppfatta en

övergripande förståelse för innehållet och visa sin förståelse genom att till exempel svara på

frågor om vad personen som har skrivit texten vill, vad någon gör, vad som händer och varför

något händer, då detta inte är specifikt uttryck i ett ord eller en mening utan kräver att eleven

uppfattar samband, att information från olika delar av texten läggs samman eller där svaret finns

mellan raderna. Även förmågan att läsa i syfte att förstå varför en text är skriven eller vilken

funktion olika typer av texter har prövas. Eleven visar då sin förståelse genom att till exempel

svara på varför en person har skrivit ett meddelande. Vidare prövas en viss bredd i ordförråd och

förståelse för textuella och innehållsliga samband, exempelvis genom att matcha fråga och svar i

en intervju eller att välja rätt ord utifrån förståelse av texten. Texterna som prövas är en variation

av enkla texter med viss komplexitet i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv såsom berättande,

beskrivande, informerande texter av både informell och mer formell karaktär, till exempel

tidningsartiklar, bloggtext, annonser, broschyrer, intervjuer och personliga uttalanden, mejl, sms,

notiser och instruktioner. På kurs D har eleven utvecklat sitt läsflyt och läser med större

självständighet än elever på kurs C, vilket visar sig genom att eleven kan hantera mer omfångsrika

texter och klarar att uppfatta innehållet även då obekanta ord och uttryck förekommer. Eleven

läser också med bibehållen förståelse texter som har en viss abstraktionsnivå och behandlar mer

generella ämnen, och har viss komplexitet i form av exempelvis mer implicita samband, fler

nominaliseringar, variation i ordförråd osv.

4(12)

Konstruktionsprocessen

Det praktiska arbetet med att ta fram ett prov sträcker sig över cirka 12 månader och involverar

utöver provgruppen och Skolverket även referenslärare och utprövningskolor. All konstruktion

utgår från testspecifikationer som preciserar innehåll, format och tidsåtgång. Utveckling av ett

prov förutsätter att uppgifter granskas och utvärderas kontinuerligt under framtagningsprocessen

av personer med relevant utbildning och erfarenhet och därför är referensgrupper knutna till

proven. För D12 och D13 bestod dessa av erfarna lärare och skolledare i kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare från olika verksamheter runtom i landet.

Referensgruppens uppgift är att i olika skeenden i konstruktionsprocessen granska och utvärdera

proven men också att delta i bedömning av elevexempel liksom i processen att fastställa gränser

för provbetyg.

En viktig del i processen att ta fram nya provversioner är utprövning och samtliga delprov prövas

ut i sin helhet enligt samma rutiner som vid genomförande av ordinarie prov. Utprövningen

genomförs för delprov Höra och Läsa i två omgångar. För D12 gäller att 56 elever deltog i en

första utprövning och efter revidering prövades uppgifterna av ytterligare cirka 182 elever. För

D13 gäller att drygt 56 elever deltog i en första utprövning och ytterligare 225 deltog i en andra

utprövning. Utprövningarna hade geografisk spridning i landet och eleverna kom huvudsakligen

från studieväg 3 men även elever från studieväg 1 och 2 deltog. Utprövningar av de produktiva

delproven genomfördes på cirka 25 elever för Tala och 125 elever för delprov Skriva

Utprövningsresultaten för de receptiva delproven (Höra och Läsa) bearbetas statistiskt och

analyser från den första utprövningen används tillsammans med kvalitativa analyser som stöd i

arbetet med att välja, utveckla och bearbeta uppgifter. Analyserna från den senare utprövningen

används för att fastställa den slutgiltiga sammansättningen av uppgifter som ska ingå i

provversionen, vilket görs av provgruppen tillsammans med provansvarig från Skolverket.

Samtidigt väljs elevtexter från utprövningen av delprov Skriva ut och ett bedömarmöte hålls där

lärare tillsammans med provgruppen bedömer ett antal texter. Bedömningarna från

bedömarmötet används för att ta fram kravgränser och benchmarktexter för olika betygsnivåer

för delprovet. När samtliga delprov har fastställts och instruktioner för genomförande och övrig

information till lärare är färdigskrivna layoutas provet. Därefter genomförs en kravsättning av de

receptiva delproven och kravgränser fastslås för Läsa och Höra.

Insamling

För att kunna följa upp elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i svensk skola, för

forskning och för utveckling av de nationella proven, samlas provresultat in från genomförda

nationella prov. Lärare skickar in provresultat för två insamlingar. Den ena insamlingen gäller

rapportering av delprovsresultat och provbetyg för samtliga elever i alla skolor. Insamlingen är

en del av Sveriges officiella statistik och görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna

lämnas in till SCB från huvudmännen eller direkt från skolenheterna.

5(12)

Den andra insamlingen görs för att provgruppen ska ha möjlighet att analysera och vidareutveckla

proven. Anordnare ombeds därför att skicka in genomförda prov från var femte elev samt

lärarenkäter tillsammans med berörda elevers bakgrundsuppgifter direkt till provkonstruktören. I

samband med denna insamling ombeds lärare även fylla i en lärarenkät där de får utvärdera det

genomförda provet. I lärarenkäterna får lärarna svara på frågor om innehåll, svårighetsgrad, tid

för genomförande, i hur hög grad bedömningsprotokoll och elevexempel har fungerat som stöd

vid bedömning och hur lärarna på den aktuella skolan organiserar bedömning och

sambedömning.

Insamlingen av resultat och enkäter pågår under en ettårsperiod efter första provdatum.

Elever som genomfört proven för kurs D i relation till

utbildningsbakgrund

Under insamlingsperioden för D12, 2017-10-23 – 2018-12-31, och för D13, 2018-05-28 – 2019-

05-31, genomfördes proven av 3943 elever för D12 och 2908 elever för D13.

Kurs D är en fortsättningskurs inom samtliga studievägar och den sista kursen inom utbildningen

i svenska för invandrare. Det innebär att testtagare från både studieväg 1, 2 och 3 genomför det

nationella provet för kurs D.

Tabellen nedan visar hur många elever på nationell nivå som genomfört prov fördelat på

utbildningsbakgrund under insamlingsperioden för respektive prov från 2012 – 20181.

1 Varje prov kan användas under flera år. Siffrorna i tabellen för varje provversion baseras på samtliga

genomförda prov under perioden. Detta innebär till exempel att alla elever som genomfört slutprov D13

under insamlingsperioden, som sträcker sig fram till sista juni 2019, finns redovisade i spalten för D13.

6(12)

Tabell 1. Elever som genomfört de nationella slutproven, D1, D2, D3, D4, D5, D6, D7, D8 , D9, D10 och D 11 på riksnivå 2012–2019 i procent (Skolverket 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019). (Siffror inom parantes anger antal elever)

Utbildning

Provversioner, kurs D

NP 1

2012

NP 2

2013

NP 3

2013

NP 4

2013

NP5

2014

NP 6

2014

NP 7

2015

NP 8

2015

NP 9

2016

NP 10

2017

NP 11

2017

NP12

2017

NP 13

2018

0–3 7,0

4,2

4,6

4,0

4,7

3,9

3,3

3,4

2,5

2,8

2,5

3,2

3,6

4–6 6,0

5,2

5,9

5,1

5,6

5,0

5,0

3,9

3,8

4,4

2,9

4,4

4,3

7–9 11,0

9,6

11,1

10,3

11,3

9,0

9,4

9,0

9,7

9,8

9,1

10,0

11,0

10–12 28,0

26,1

27,0

26,2

25,8

25,9

25,7

26,4

26,1

25,1

26,0

25,5

24,0

13 år eller

mer

43,0

45,8

44,6

45,9

45,5

49,1

51,6

47,7

47,6

47,0

49,9

44,7

47,4

Okänd* 5,0 9,1

6,8

8,5

7,1

7,1

5,0

9,5

10,2

10,9

9,6

12,2

9,6

Totalt 100 %

(2920)

100 %

(6033)

100 %

(3682)

100 %

(5463)

100 %

(3456)

100 %

(2489)

100 %

(3342)

100 %

(4276)

100 %

(6847)

100 %

(5744)

100 %

(3876)

100%

(3943)

100%

(2908)

*Kategori ”Okänd” innebär att uppgiften är osäker eller saknas.

Av tabellen framgår att ungefär hälften av alla testtagare har minst 13 års utbildning och att

fördelningen av utbildningsgrupper inte förändrats nämnvärt över tid.

7(12)

Resultat på nationell nivå

I detta avsnitt redovisas delprovsresultat för D12 och D13 utifrån SCB:s insamlade material.

Figur 1. Prov kurs D, delprov LÄSA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.

Figur 2. Prov kurs D, delprov HÖRA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

D12012

D22013

D32013

D42013

D52014

D62014

D72015

D82015

D92016

D102017

D112017

D122017

D132018

Pro

ce

nt

LÄSA

minst E population

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

D12012

D22013

D32013

D42013

D52014

D62014

D72015

D82015

D92016

D102017

D112017

D122017

D132018

Pro

ce

nt

HÖRA

minst E population

8(12)

Figur 3. Prov kurs D, delprov SKRIVA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.

Figur 4. Prov kurs D, delprov TALA jämförelse av minst betyg E på nationell nivå.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

D12012

D22013

D32013

D42013

D52013

D62014

D72015

D82015

D92016

D102017

D112017

D122017

D132018

Pro

ce

nt

SKRIVA

minst E population

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

D12012

D22013

D32013

D42013

D52014

D62014

D72015

D82015

D92016

D102017

D112017

D122017

D132018

Pro

cent

TALA

minst E population

9(12)

Figur 5. Proven kurs D 2012–2018, procentandel testtagare med minst betyg E, nationell nivå

(Skolverket 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019).

Resultaten för delprov Skriva och Tala har varit mycket stabila över tid medan delprov Läsa och

Höra haft ett något mer varierat resultat. Över tid har resultaten för de båda receptiva delproven

haft en uppåtgående trend som för Läsa pikade 2016 men vände sedan och de tre senaste proven

har legat mycket stabilt med en lösningsfrekvens på strax under 90 procent.

Resultat på nationell nivå utifrån utbildningsbakgrund

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

D12012

D22013

D32013

D42013

D52014

D62014

D72015

D82015

D92016

D102017

D112017

D122017

D132018

Pro

cent

PROV D

LÄSA HÖRA SKRIVA TALA

10(12)

Figur 6-13. Andelen godkända testtagare på nationell nivå utifrån utbildningsbakgrund och delprov

11(12)

Som framgår av diagrammen påverkas resultaten för samtliga delprov av utbildningsbakgrund

men i olika grad. Elever med tio eller fler års skolbakgrund tenderar att få ett högre resultat än

övriga testtagare. Sambandet är dock något mindre framträdande för delprov Tala. Störst effekt

har utbildningsbakgrund för delprov Skriva som också är det delprov som har lägst andel

godkända testtagare totalt.

Provgruppens insamling

Som nämnts ovan samlar provgruppen in ett urval av genomförda prov för att kunna utvärdera

och utveckla proven. Denna insamling gör det möjligt för provgruppen att följa upp resultat på

uppgiftsnivå och på så sätt närmare kunna analysera eventuella avvikelser eller trendbrott för

proven.

Av D12 inkom 197 genomförda prov till provgruppen från 39 anordnare. Vidare inkom 11

lärarenkäter från 9 anordnare. Motsvarande siffror för D13 var 161 prov från 34 anordnare och

18 lärarenkäter från 12 anordnare. Antalet inskickade slutprov är liksom i tidigare provversioner

lågt i förhållande till antalet genomförda prov under insamlingsperioden nämligen 3943 (D12)

och 2908 (D13). Dock kan nämnas att korrelationen är hög mellan de resultat som skickats in till

provgruppen och resultaten på nationell nivå, varför provgruppen bedömer att analyser kan göras

på uppgiftsnivå utifrån de inskickade proven.

Värt att notera är det mycket låga antalet inskickade lärarenkäter som i denna insamlingsperiod

sjunkit ytterligare jämfört med tidigare år.

Figur14. Antal inskickade lärarenkäter

De få lärare som svarat på enkäten är positiva till provens innehåll och utformning och anser att

provet ger stöd för betygsättning och de har också kommit med konstruktiva förslag och

0

10

20

30

40

50

60

70

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Antal inskickade lärarenkäter

Provversion 1-13

12(12)

synpunkter på förbättring. Provgruppen vill rikta ett stort tack till de lärare som svarat på enkäten

men på grund av det begränsade antalet svar kommer ingen närmare analys av enkätsvaren att

redogöras för i denna rapport. Provgruppen arbetar med att ta fram nya rutiner för insamling av

både genomförda prov och lärarenkäter.

Avslutning

Nästan 80 procent av alla som genomför D-provet har minst 10 års utbildning och i den gruppen

får en klar majoritet ett godkänt resultat. I gruppen med 13 års utbildning eller mer får drygt 96

procent ett godkänt resultat på Läsa D13 jämfört med cirka 68 procent i gruppen 0-3 års

utbildning, 65 procent i gruppen 4-6 års utbildning och 75 procent för de som har 7-9 års

utbildning.

En oroande utveckling är att antalet inskickade prov till provgruppen blir färre och färre för varje

ny uppföljningsperiod. Denna utveckling riskerar att få en negativ inverkan på provgruppens

möjlighet att följa upp och analysera resultat på uppgiftsnivå, vilket är av stor vikt för att kunna

säkra kvaliteten hos provet och följa upp avvikelser i resultat på nationell nivå.

Som nämnts tidigare fortsätter även den negativa trenden med ett sjunkande antal ifyllda

lärarenkäter, vilket gör det svårt för provgruppen att på ett systematiskt sätt följa upp lärares

inställningar och uppfattningar av provet.