KONJUNKTURINSTITUTET

2 december 2013

Marcus Mossfeldt

Utvärdering av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

Sammanfattning

• Priserna har blivit 4 procent lägre till följd av den sänkta restaurangmomsen.

• Antalet arbetade timmar i branschen har ökat med motsvarande 4 000 sysselsatta. Ökad sysselsättning i branschen är inte detsamma som att sysselsättningen i hela ekonomin ökat med motsvarande antal.

• Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden överrepresenterade i branschen reformen innebär sannolikt en nettoökning av sysselsättningen i dessa grupper.

• Konjunkturinstitutets bedömning är att reformen sannolikt haft en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin.

Regeringsuppdrag

• Projektet pågår t.o.m. 1 januari 2016. • Delprojekt 1, 2012: Kortsiktigt prisgenomslag av reformen. • Delprojekt 2, 2013: Effekter på priser, efterfrågan,

sysselsättning och löner i restaurangbranschen de första sex kvartalen efter att reformen trädde i kraft.

• Delprojekt 3, Slutrapport 1/1 2016: Långsiktiga effekter av

reformen på priser och sysselsättning i hela ekonomin.

• Uppdraget ska genomföras efter löpande samråd med SCB, IFAU och Tillväxtanalys.

Momsen sänktes på mat och alkoholfri dryck på restaurang

• Momsen sänktes 1 januari 2012.

• Mindre än 50% av branschens omsättning berördes direkt av reformen.

Typ av tjänst Omsättning, mdkr

Före reformen

Efter reformen

Restaurang- och cateringtjänster

38 25% 12%

Hämtmat 26 12% 12% Alkohol 22 25% 25% Övrigt 3 6-25% 6-25%

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Så har vi utvärderat reformens effekter på restaurangbranschen

• Jämför restaurangbranschens utveckling med – branscher som i möjligaste mån liknar restaurangbranschen – restaurangbranschen i andra nordiska länder

• Svenska restauranger behandlingsgrupp, andra branscher/länder kontrollgrupp.

• Beräknar hur restaurangbranschen skulle ha utvecklats utan reformen med hjälp av utvecklingen i kontrollgruppen.

• Tar hänsyn till att olika branscher har haft olika trendmässig utveckling.

Restaurangtjänster, priser

Procentuell förändring, säsongsrensad kvartalstakt

Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och Konjunkturinstitutet.

121008060402

2

1

0

-1

-2

-3

-4

2

1

0

-1

-2

-3

-4

SverigeDanmarkFinlandNorge

Momsen sänks i Finland

Kraftig uppgång av producentpriser på världsmarknaden

Momsen sänks i Sverige

Vår analys visar att reformen sänkt priserna med 4 procent

• I inledningen av 2012 sjönk priserna. Sedan har de ökat, men långsammare än de skulle ha gjort i frånvaro av reformen.

• Priserna bedöms idag vara 4% lägre än de hade varit i frånvaro av reformen.

• Prisgenomslaget var 40%.

• Betydligt större priseffekt än i Finland.

13:213:112:412:312:212:111:4

105

104

103

102

101

100

99

98

105

104

103

102

101

100

99

98

Faktisk utvecklingGenomsnittlig utveckling 2000-2011

Restaurangpriser Index 2011 kvartal 4=100, kvartalsvärden

Ökad real omsättning i restaurangbranschen

• Sänkta priser bör öka efterfrågad kvantitet, vilket också är vad som verkar ha hänt.

• Skattningarna indikerar att reformen har ökat real omsättning med drygt 3 %, vilket motsvarar ca 3 mdkr.

Ökat antal arbetade timmar i restaurangbranschen

• Ökad efterfrågan, speciellt i en så arbetskraftsintensiv bransch som restaurangbranschen, kan förväntas öka antalet arbetade timmar.

• Skattningarna indikerar att reformen har ökat lönesumman med drygt 4%, vilket motsvarar 4 000 sysselsatta i branschen.

• Osäkert om det ökande antalet timmar består av ökat antal sysselsatta och/eller en ökad medelarbetstid.

Inga tecken på höjda löner i branschen till följd av reformen

• Ökad efterfrågan, i kombination med lägre kostnader för företagen i form av sänkt skatt, kan förväntas leda till en ökad efterfrågan på arbetskraft och ett tryck uppåt på lönerna.

• År 2012 ökade lönerna långsammare än de gjort i genomsnitt för 2000-2011 och också långsammare än genomsnittet i näringslivet.

• Löneutvecklingen är svårtolkad eftersom en förändrad sammansättning av personalen kan ha stor inverkan på den genomsnittliga löneutvecklingen.

Grupper med svag förankring överrepresenterade i restaurangbranschen

18–25 år Utrikes födda

Endast förgymnasial

utbildning

Europa exkl. Norden

Utom Europa

Restaurang 43 11 27 21

Privat sektor 15 5 7 12

Andel av anställda inom restaurang resp. privat sektor, procent, 2012

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Effekter på hela ekonomin

• Ökad sysselsättning i branschen är inte detsamma som att sysselsättningen i hela ekonomin ökat med motsvarande antal.

• En ökad efterfrågan på restaurangtjänster kan medföra en nettoökning i efterfrågan på t.ex. ungdomar och utrikes födda positiv effekt på den varaktiga (potentiella) sysselsättningen.

• Konjunkturinstitutets bedömning är att reformen sannolikt haft en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen i hela ekonomin. Bedömningen av hur stora dessa är presenteras i nästa rapport.