regionala jämförelser - start · 2018. 8. 20. · 1.1 den nationella strategin Är...

Hållbar regional tillväxt och utveckling i Gävleborg

Regionala jämförelser

Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Rapporten är framtagen och sammanställd av, Johanna Alfredsson och Evelina

Johansson, utredare vid Samhällsmedicin, Centrum för kunskapsstyrning, Region

Gävleborg.

2018-08-14

Förord

Förutsättningarna i Gävleborg är utgångspunkten för regionens tillväxtpolitik. Att

anpassa verksamhet och organisation till rådande omständigheter är därför

nödvändigt i arbetet med regional utveckling. Länets karaktär och geografi ställer

med andra ord egna krav på beslut och förändring. Men vilka är de regionala

förutsättningarna i Gävleborg? Vilka prioriteringar är aktuella i Gävleborg som

kräver anpassning och förståelse? Och vilka utmaningar står Gävleborg inför?

Denna rapport är ett försök att besvara dessa frågor. Rapporten utgår i första hand

från Gävleborg. Men med utblickar i riket, i andra regioner och de i länet ingående

kommunerna, skapas perspektiv kring frågeställningarna ovan. Målet är att läsaren

bättre ska förstå de särskilda förutsättningar som finns i Gävleborg.

Rapporten är framtagen av Samhällsmedicin inom Region Gävleborg. Avdelningen

arbetar med att ta fram strategiskt besluts- och analysmaterial, och är också en av

avdelningarna med ansvar för regionens arbete med regional utveckling. Denna

rapport är att betrakta såväl som ett strategiskt besluts- och analysmaterial, som ett

bidrag till Region Gävleborgs arbete med regional utveckling.

Sommaren 2018

Patrik Lind

Avdelningschef Samhällsmedicin

En modern och aktiv regional tillväxtpolitik

för hela Sverige inriktas på att regionerna ska

ges möjligheter att växa och utvecklas efter

sina särskilda förutsättningar, såväl i städer

som på landsbygden. (Nationell strategi för

hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015, s.7)

Innehållsförteckning

RAPPORTEN I KORTHET .................................................................................................................................... 1

1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 4

1.1 DEN NATIONELLA STRATEGIN ÄR UTGÅNGSPUNKTEN ................................................................................................. 4 1.2 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................................... 5

2. HÅLLBARHET ................................................................................................................................................ 9

2.1 HORISONTELLA KRITERIER I DENNA RAPPORT ........................................................................................................... 9 2.2 BRP ............................................................................................................................................................... 9 2.3 BRP+ ........................................................................................................................................................... 10

3. DEMOGRAFISK UTVECKLING ...................................................................................................................... 13

3.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING ................................................................................................................................ 13 3.2 FÖRSÖRJNINGSKVOT ........................................................................................................................................ 15 3.3 KONSEKVENSER FÖR VÄLFÄRDEN ........................................................................................................................ 17 3.4 URBANISERING ............................................................................................................................................... 18 3.5 DEN DEMOGRAFISKA UTMANINGEN I GÄVLEBORG ................................................................................................. 20

4. GLOBALISERING ......................................................................................................................................... 23

4.1 EXPORT ......................................................................................................................................................... 23 4.2 SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS INTERNATIONALISERING ..................................................................................... 25 4.3 GLOBALISERINGENS UTMANING I GÄVLEBORG ....................................................................................................... 26

5. KLIMAT, ENERGI OCH MILJÖ ....................................................................................................................... 29

5.1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER.............................................................................................................................. 29 5.2 UTSLÄPP AV SMÅ PARTIKLAR .............................................................................................................................. 31 5.3 ENERGI ......................................................................................................................................................... 32 5.4 KLIMAT, MILJÖ OCH ENERGIUTMANINGARNA I GÄVLEBORG ..................................................................................... 34

6. SOCIAL SAMMANHÅLLNING ...................................................................................................................... 36

6.1 VALDELTAGANDE ............................................................................................................................................ 36 6.2 SOCIALT DELTAGANDE ...................................................................................................................................... 37 6.3 TILLIT ............................................................................................................................................................ 38 6.4 EKONOMISKA SKILLNADER ................................................................................................................................. 39 6.5 UNGA SOM VARKEN FÖRVÄRVSARBETAR ELLER STUDERAR ....................................................................................... 40 6.6 FOLKHÄLSA .................................................................................................................................................... 41 6.7 SOCIAL SAMMANHÅLLNING I GÄVLEBORG ............................................................................................................ 43

7. INNOVATION OCH FÖRETAGANDE ............................................................................................................. 45

7.1 FÖRETAGARE OCH FÖRETAGSAMHET ................................................................................................................... 45 7.2 TILLVÄXTVILJA OCH INNOVATIVA FÖRETAG ............................................................................................................ 47 7.3 INNOVATIONSARBETET ..................................................................................................................................... 47 7.4 FÖRETAGSKLIMAT ............................................................................................................................................ 49 7.5 SMART SPECIALISERING .................................................................................................................................... 52 7.6 INNOVATION OCH FÖRETAGANDE I GÄVLEBORG..................................................................................................... 52

8. ATTRAKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET ....................................................................................................... 55

8.1 FLYTTRÖRELSER............................................................................................................................................... 55 8.2 PENDLING OCH KOLLEKTIVTRAFIK ........................................................................................................................ 56 8.3 LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN......................................................................................................................... 58 8.4 TILLGÅNG TILL BREDBAND ................................................................................................................................. 59 8.5 MEDBORGARUNDERSÖKNINGAR I KOMMUNERNA .................................................................................................. 60 8.6 ATTRAKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET I GÄVLEBORG ............................................................................................... 62

9. KOMPETENSFÖRSÖRJNING ........................................................................................................................ 64

9.1 SYSSELSÄTTNING ............................................................................................................................................. 64 9.2 UTBILDNINGSNIVÅ ........................................................................................................................................... 66 9.3 MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN .................................................................................................................. 70 9.4 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR .................................................................................................................................... 72 9.5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING I GÄVLEBORG.............................................................................................................. 76

10. INTERNATIONELLT SAMARBETE ................................................................................................................ 79

10.1 EU:S STRUKTURFONDER OCH HORISONT 2020 ................................................................................................... 79 10.2 INTERNATIONELLT SAMARBETE I GÄVLEBORG ...................................................................................................... 81

11. NÅGRA HORISONTELLA SLUTORD ............................................................................................................. 82

11.1 KOPPLINGAR MELLAN PRIORITERINGAR, UTMANINGAR OCH HÅLLBARHET .................................................................. 82

REFERENSER ................................................................................................................................................... 84

BILAGA 1 ........................................................................................................................................................ 89

PRINCIPALKOMPONENTSANALYS FÖR JÄMFÖRELSELÄN .................................................................................................. 90

Rapporten i korthet

Utgångspunkt för denna rapport är Gävleborgs förutsättningar och de utmaningar och

prioriteringar som beskrivs i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och

attraktionskraft 2015-2020. Strategin betonar också ekonomisk, social och miljömässig

hållbarhet som en integrerad del av det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten ger en beskrivning av Gävleborgs nuläge, förutsättningar och utmaningar inom

regional utveckling. Jämförelser görs med riksgenomsnittet och andra län med särskilt fokus

på fem län med liknande förutsättningar som Gävleborg: Södermanland, Jönköping, Dalarna,

Norrbotten och Västernorrland.

Den ekonomiska tillväxten ökar. BRP är 345 000 kr per invånare för Gävleborg vilket

placerar länet på 16:e plats. När det gäller livskvalitet, enligt BRP+, har Gävleborg ett bättre

värde jämfört med riket för Trygghet och säkerhet, Bostad och Medborgarengagemang och

demokratisk delaktighet. Länet har sämre värden än riksgenomsnittet inom områden som

Utbildning och kompetens, Arbete och löner och Inkomst och förmögenhet.

Rapporten utgör ett underlag i arbetet mot en långsiktigt hållbar tillväxt i Gävleborg. Av

rapportens kapitel finns flera exempel på kopplingar mellan utmaningar, prioriteringar och

hållbarhet och synergieffekter som kan uppnås med en helhetssyn i den regionala

tillväxtpolitiken.

DEMOGRAFISK UTVECKLING

Befolkningen ökar men Gävleborg tillhör de län som har lägst befolkningstillväxt.

Utrikes flyttnetto stod för hela ökningen och beräknas även stå för nästan hela

Gävleborgs befolkningsökning framöver.

Gävleborgs försörjningskvot är fortsatt högre än riket och väntas öka. Behovet av

välfärdstjänster beräknas öka snabbare än skatteunderlaget vilket ger konsekvenser för

välfärdssektorns finansiering och kompetensförsörjning.

Migration kan bidra till att mildra försörjningsbördan. En förutsättning är att

sysselsättningen bland utrikes födda ökar.

80 procent av befolkningen i Gävleborg bor i tätort. Västernorrland är det enda

jämförelselän som har en lägre tätortsgrad än Gävleborg. Arbetsmarknaden är något

mer koncentrerad till tätorterna än vad bostadsmarknaden är.

GLOBALISERING

Gävleborg står för 2,4 procent av Sveriges totala export. Exporten från länet ökade

under året.

Gävleborg placerar sig på nionde plats bland Sveriges län sett till varuexport per

invånare. Exportens andel av BRP är också relativt stor.

En relativt låg andel av de små och medelstora företagen i Gävleborg uppger att de har

exporterat under det senaste året.

De små och medelstora företagen i Gävleborg upplever i liten utsträckning sig

konkurrensutsatta av utländska företag.

2

KLIMAT, ENERGI OCH MILJÖ

Gävleborg ligger strax över rikssnittet vad gäller utsläpp av växthusgaser och

utsläppen har minskat mer än i riket. Transportsektorn står för nästan hälften av

utsläppen av växthusgaser i länet.

Gävleborg släpper ut mer små luftpartiklar per invånare jämfört med rikssnittet.

Industrin är den sektor som står för högst andel av utsläppen.

En högre andel av elen i Gävleborg kommer från vindkraft jämfört med riket. Sett till

installerad effekt 2016 rankas länet 6:a.

Gävleborg har en relativt hög energianvändning per invånare. Industrin står för över

hälften av energianvändningen, det är en större andel än i riket.

SOCIAL SAMMANHÅLLNING

Valdeltagandet har ökat de senaste valen men deltagandet i riksdagsvalet är

fortfarande något lägre i Gävleborg än i riket. När det gäller landstings- och

kommunvalet är situationen omvänd.

I flera indikatorer när det gäller social sammanhållning har Gävleborg ett sämre utfall i

förhållande till riksgenomsnittet. Gävleborg har till exempel en högre andel med låg

disponibel inkomst. I både riket och länet har inkomstskillnaderna ökat i befolkningen.

Skillnader mellan olika sociodemografiska grupper är många gånger betydligt större

än skillnader mellan län. Socialt deltagande är exempelvis högre bland yngre än äldre,

bland födda i Sverige jämfört med utom Norden, bland de med lång utbildningsnivå

jämfört med kort utbildningsnivå. Liknande mönster finns när det gäller andra aspekter

av levnadsvillkor och levnadsvanor som exempelvis rökning och stillasittande fritid.

Medellivslängden ökar men män och kvinnor i Gävleborg lever cirka ett år kortare än

genomsnittet i Sverige.

Även när det gäller folkhälsa finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Exempelvis lever högutbildade längre än lågutbildade och denna skillnad i

medellivslängd motsvarar cirka 5-6 år i både riket och länet.

INNOVATION OCH FÖRETAGANDE

Gävleborg har en lägre andel företagare och företagsamma individer och även ett lägre

intresse för att bli företagare än i många andra län. En lägre andel av företagarna anser

sig vara innovativa jämfört med riket.

Män är i nästan dubbelt så hög grad företagare jämfört med kvinnor.

Innovationsindex visar att Gävleborg har en lägre innovationsdriven tillväxt och

placerar sig på 17:e plats bland länen. Dalarna har en liknande nivå, medan övriga

jämförelselän placerar sig något bättre.

Företagarna är mindre nöjda när det gäller den samlade bedömningen av

företagsklimatet och Gävleborgs kommuner hamnar ganska långt ner i ranking av

företagsklimatet. Samtidigt visar en annan mätning att företagarna ger kommunerna

godkänt eller bra betyg när det gäller service till företagarna.

Länets företagare anger en hög tillväxtvilja och företagsamheten har ökat i både riket

och länet.

Fem regionala styrkeområden har valts ut i Gävleborg inom ramen för Smart

specialisering.

3

ATTRAKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET

Gävleborg och jämförelselänen har ett negativt inrikes flyttnetto. Vanligaste åldrar för

in- och utflyttning är 20-29 år. Vanligast är att flytta från eller till de närmaste

grannlänen samt Stockholm.

Pendlingen ökar överlag och Gävleborg hamnar på en mittenplacering men också

bättre till i många frågor kring kollektivtrafik. Andelen resor per invånare är också

högre än i jämförelselänen med undantag av Jönköping.

Tillgång till bredband av god kvalitet (100 Mbit/sek) ökar och är nu 60 procent av

arbetsställen och 73 procent av hushållen. Detta är något lägre än i riksgenomsnittet.

Det finns stora variationer inom länet.

Det råder bostadsbrist i många av landets och i tre av länets kommuner.

Attraktivitet och tillgänglighet berör många frågor inte minst på kommunal nivå.

Betydelsen av området har ökat i takt med en ökad rörlighet i samhället.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Sysselsättningsgraden ökar generellt men det finns stora skillnader mellan grupper.

Utrikes födda och personer med kort utbildning är i lägre grad sysselsatta. Det finns

även skillnader mellan könen. Bland utrikes födda har sysselsättningsgraden minskat

och etableringen på arbetsmarknaden tar längre tid i Gävleborg jämfört med riket.

Arbetsmarknaden är könssegregerad eftersom kvinnor och män generellt arbetar i

olika branscher. Detta mönster upprätthålls genom befolkningens utbildningsval.

Branschdiversifieringen är högre bland män. Kvinnor arbetar i högre grad i yrken som

matchar deras utbildning.

Gävleborg har landets lägsta utbildningsnivå sett till andel med eftergymnasial

utbildning. Utbildningsnivån väntas fortsätta stiga i Sverige men i en långsammare

takt än tidigare. Skillnader i utbildningsnivå mellan länen är relativt bestående.

Utbildningsresultat och utbildningsnivå tenderar att gå i arv. Bland annat finns det

stora skillnader i gymnasiebehörighet beroende på elevernas bakgrund och

socioekonomiska position.

I Gävleborg är andelen små och medelstora företag som upplever svårigheter vid

rekrytering hög samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. Matchningen skiljer sig

mer mellan könen och mellan olika utbildningar än vad den gör mellan länen.

Vård och omsorg, sociala tjänster är den största näringsgrenen i Gävleborg. Andra

störst är tillverkningsindustrin där sysselsättningen har minskat på grund av

strukturomvandlingen.

Bristen på arbetskraft förväntas blir stor på gymnasialt yrkesutbildade. En högre andel

läser en yrkesförberedande gymnasial utbildning i Gävleborg jämfört med riket men

antalet bedöms ändå behöva öka för att motsvara arbetsmarknadens behov.

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Internationellt samarbete är mer tvärgående än övriga prioriteringar. Det är också ett

område som är svårt att mäta med indikatorer.

EU är genom dess fonder och program en viktig finansiär för regional utveckling.

Gävleborg tar del av EU:s fonder och program på flera sätt. Bland annat finns det 22

deltaganden i Horisont 2020 i Gävleborg.

Sett till beviljade ESI-medel per capita placerar sig Gävleborg på nionde plats bland

länen.

4

1. Inledning

Sedan 2015 har Region Gävleborg det regionala utvecklingsansvaret i Gävleborgs län. Det

innebär ett ansvar för länets strategiska utveckling. Den regionalt utvecklingsansvarige ska

löpande, systematiskt och långsiktigt följa utvecklingen i länet (Förordning 2017:583). Detta

sker i Region Gävleborg bland annat genom uppföljning av RUS-indikatorerna.

I samband med regionbildningen tog Samhällsmedicin fram ett kunskapsunderlag med

regionala jämförelser för Gävleborg med utgångspunkt i det regionala utvecklingsansvaret

(Samhällsmedicin, 2015a). Det här är en uppdatering och vidareutveckling av den rapporten.

Syftet med detta kunskapsunderlag är att ge en beskrivning av Gävleborgs nuläge,

förutsättningar och utmaningar inom regional utveckling. Rapporten är ett komplement till

den uppföljning som sker genom RUS-indikatorerna samt ett kunskapsbaserat underlag till

diskussioner om länets förutsättningar och utmaningar.

1.1 Den nationella strategin är utgångspunkten

Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 är

vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling i hela landet fram till 2020. Det är

också den som är utgångspunkt för denna rapport. Strategin beskriver fyra samhälls-

utmaningar som väntas påverka utvecklingen i Sveriges regioner under lång tid framöver.

Samhällsutmaningarna skapar både problem som regionerna måste hantera och möjligheter

som bör tas till vara. För att möta de identifierade samhällsutmaningarna lyfter den nationella

strategin fram fyra prioriterade områden (Regeringskansliet, 2015).

I rapportens inledande kapitel diskuteras regionala förutsättningar i Gävleborg i jämförelse

med andra län. Rapporten är sedan strukturerad efter de fyra utmaningarna och de fyra

prioriteringarna.

Rapportens disposition

Utöver den tematiska indelningen anger den nationella strategin att de horisontella kriterierna

ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska integreras i samtliga prioriteringar. I denna

rapport har detta beaktats särskilt i kapitel 2 om hållbarhet men också som en integrerad del i

andra kapitel.

De olika kapitlen kan läsas fristående men förutsättningar för regional utveckling, utmaningar,

möjligheter och insatser för att möta utmaningarna har gemensamma beröringspunkter. Därför

avslutas rapporten med en sammanfattande diskussion med exempel på hur de olika områdena

berör varandra.

5

1.1.1 Rapporten beskriver utveckling, nuläge och jämförelse med andra län

Rapporten är deskriptiv och ger en bild av utveckling över tid, nuläge och jämförelse med

andra län. I jämförelserna är det dock viktigt att notera att vi inte signifikanstestar. I vissa fall

kan skillnaderna vara små och variera beroende på vilket år uppgifterna gäller. Genomgående

används senast tillgängliga data.

Rapporten presenterar ett urval av områden och indikatorer som är centrala för regional

utveckling men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Rapporten gör inte heller anspråk på

att gå på djupet inom alla områden. Tillgången till data och relevanta indikatorer varierar

mellan områden. Därför är de olika kapitlen av varierande omfattning både avseende längd

och antal indikatorer som presenteras.

1.2 Regionala förutsättningar

Förutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling varierar mellan olika regioner.

De skiljer sig bland annat åt mellan regioner med olika befolkningsstruktur, utbildningsnivå,

sammansättning av näringslivet m.m. (prop. 2017/18:1, utgiftsområde 19). Vissa av dessa

faktorer är mer fasta och trögrörliga och kan därför sägas vara grundläggande förutsättningar

för regional utveckling.

Eftersom Sveriges regioner har olika förutsättningar för regional utveckling blir det inte alltid

intressant att jämföra alla regioner rakt av. Att regioner med olika förutsättningar utvecklas

olika är inte förvånade och det kan vara svårt att dra användbara och relevanta slutsatser från

ett sådant konstaterande. Om däremot två liknande regioner utvecklas olika blir det mer

intressant att göra jämförelser. Riksgenomsnittet för olika indikatorer är inte heller alltid en

intressant jämförelsepunkt. Om ett eller ett fåtal län sticker ut kan det påverka

riksgenomsnittet mycket. Det kan då vara så att en majoritet av regionerna ligger markant

över eller under snittet. Ett komplement till jämförelse mellan alla län och rikssnittet är därför

att fokusera jämförelsen på län som har liknande förutsättningar som Gävleborg.

Nedan redovisas områden och indikatorer som i denna rapport har valts ut för att spegla

förutsättningar för regional utveckling (se Samhällsmedicin, 2018a). Genom att undersöka

dessa variabler får vi en bild av vilka förutsättningar Gävleborg har och vilka andra regioner i

Sverige som har liknande förutsättningar. På så vis utgör detta avsnitt ett verktyg för

jämförelser i senare avsnitt.

Tabell över indikatorer för regionala förutsättningar

Område Grund för inkludering Indikator

Geografiska förutsättningar

En hög befolkningstätheten antas bland annat leda till ekonomiska fördelar och positiv utvecklingsspiral. Det anses också kunna påverka matchningen på arbetsmarknaden.

Mer och mer forskning pekar också på vikten av tillgänglighet till marknader och städer när det gäller regioners utveckling.

Befolkningstäthet

Befolkning i största tätort

Demografiska förutsättningar

Antalet arbetstillfällen påverkas av antalet invånare i regionen. Därmed påverkas också möjligheter till bosättning, näringslivets kompetensförsörjning och serviceutbud.

Befolkningsstorlek (20-64 år)

Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år)

6

Utbildningsnivån bland befolkningen säger mycket om det humankapital som finns tillgängligt för företag. Högre utbildningsnivåer gör det möjligt för arbetsgivare att knyta till sig mer välutbildad och kompetent personal.

Näringslivsstruktur

En mångfald av företag och branscher lyfts fram som en viktig faktor för regional utveckling bland annat för att det anses främja innovation och minska regionens sårbarhet.

Branschdiversifiering (10 största branschernas andel)

Andel anställda på stora arbetsplatser (>250 anställda)

Socialt kapital

Socialt kapital underlättar gemensamt samarbete och blir därigenom en viktig aspekt när det gäller att skapa en god utveckling i en region.

Generell tillit

Andel egenföretagare

Tabell 1 Källa: Samhällsmedicin (2018a).

1.2.1 Vilka förutsättningar har Gävleborg?

När länen i Sverige rangordnas efter indikatorerna för regionala förutsättningar placerar sig

Gävleborg på plats 9-21. Varje län har rangordnats för varje förutsättningsvariabel. Ett lågt

rankningsnummer betyder bättre förutsättningar och ett högt rankningsnummer sämre

förutsättningar. Rangordningen baseras på vad som anses ge bättre förutsättningar för regional

utveckling. Det innebär att en hög andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning ger

ett lågt värde medan en hög andel anställda vid stora företag ger ett högt värde. Länens värden

för varje indikator redovisas i bilaga 1.

När det gäller de flesta aspekter har Gävleborg varken de bästa eller de sämsta

förutsättningarna. Istället placerar sig länet i ett mellanskikt. I två aspekter har dock

Gävleborg sämre förutsättningar i jämförelse med andra regioner. Sämst placering får länet

när det gäller utbildningsnivå. Gävleborg har den lägsta andelen eftergymnasialt utbildade i

landet. Länet har också en relativt låg befolkningstäthet vilket ger ett relativt högt

rankningsnummer.

Figur 1. Källa: SCB, Raps-RIS, Folkhälsomyndigheten och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

7

1.2.2. Vilka län har liknande förutsättningar?

I denna rapport kommer Gävleborgs utfall i en rad indikatorer att jämföras med övriga län i

Sverige. Ett särskilt fokus kommer dock att vara på jämförelse med:

• Södermanland

• Jönköping

• Dalarna

• Norrbotten

• Västernorrland

Det är de län som i högst grad har liknande förutsättningar som Gävleborg vad gäller regional

utveckling. Jämförelsen med dessa län är dock främst ett komplement till övrig redovisning.

En statistisk analys1 har genomförts för att urskilja vilka län som liknar Gävleborg vad gäller

förutsättningar för regional utveckling (se bilaga 1). I analysen framkommer inga tydliga

grupperingar och det finns många län som liknar Gävleborg, där de fem nämnda är de som

gör det i störst utsträckning. Det blir dock än tydligare vilka län som inte i lika stor

utsträckning liknar Gävleborg. Det gäller framförallt Stockholm, Skåne, Västra Götaland.

1 Principalkomponentsanalys (PCA)

8

Hållbarhet

Kapitlet i korthet:

• Agenda 2030 med en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är en

agenda för förändring mot ett hållbart samhälle. Omställningen till ett mer

hållbart samhälle pågår över hela landet

• Den ekonomiska tillväxten ökar och BRP är 2016 345 000 kr per invånare för

Gävleborg vilket placerar länet på 16:e plats bland länen.

• När det gäller livskvalitet visar mätsystemet BRP+ att Gävleborg har bättre

värde jämfört med riket för temaområdet Trygghet och säkerhet, Bostad och

Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet medan länet har relativt

sämre värden inom områden som Utbildning och kompetens, Arbete och löner

och Inkomst och förmögenhet.

• Hållbarhet, det horisontella perspektivet, återkommer i andra avsnitt av denna

rapport och är en integrerad del i det regionala tillväxtarbetet

9

2. Hållbarhet

Agenda 2030 antogs av FN:s generalförsamling 2015. Samtliga medlemsländer har förbundit

sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle pågår över hela landet och genomförandet innebär

en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och

som del av det globala systemet.

Sverige har tagit fram en handlingsplan i arbetet med genomförandet av Agenda 2030

(Regeringskansliet, 2018) där sex områden ska prioriteras:

Ett jämlikt och jämställt samhälle

Hållbara städer

En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi

Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller

Hållbara och hälsosamma livsmedel

Stärkt kunskap och innovation

I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft tydliggörs vikten av

hållbarhet. Strategin anger att hållbarhet ska genomsyra och vara en integrerad del av det

regionala tillväxtarbetet och dessutom ligga till grund för alla prioriteringar.

2.1 Horisontella kriterier i denna rapport

Inom EU-finansierad regional utveckling benämns hållbarhet som horisontella kriterier och

omfattar aspekter som bättre miljö, jämställdhet samt lika möjligheter och icke-

diskriminering. De horisontella kriterierna är viktiga urvalskriterier i projektansökningar och

ska beaktas i all planering, genomförande och uppföljning av projekt inom EU.

I det här kapitlet görs ett kort inledande resonemang om hållbarhet. Dessutom presenteras

BRP och BRP+. Andra aspekter på hållbarhet ingår i övriga kapitel och kanske främst i

kapitlet om klimat, miljö och energi samt social hållbarhet. Rapporten avslutas med en kort

slutdiskussion utifrån bland annat hållbarhetsperspektivet.

2.2 BRP

BRP är ett samlat mått på produktion i regionen och beräknas som summan av

förädlingsvärdena för alla varor och tjänster under ett år. BRP är den regionala

motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP) och presenteras nedan per invånare.

Figur 2 Källa SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

10

BRP per invånare har ökat och är 345 000 kr per invånare i Gävleborg och 444 000 kronor per

invånare i riket 2016. Avståndet mellan riket och länet har ökat på tio år.

Tillväxten, enligt SCB (2018a), steg i alla svenska län utom två (Västernorrland och Gotland).

Stockholm står för knappt en tredjedel av Sveriges BNP. Detta kan förklaras av

sysselsättningsgrad och en relativt sett yngre befolkning med fler personer i arbetsför ålder.

Norrbotten ligger ganska högt upp i den relativa placeringen vilket förklaras av

branschstrukturen (hög andel varuproducerande branscher ex gruvnäring och massaindustrin)

samt en vikande befolkning. Södermanlands relativt sett sämre läge påverkas av en betydande

pendling till Stockholm (SCB, 2018a).

2.3 BRP+

En kritik som har riktats mot såväl BNP som BRP är att den tenderar att användas som det

primära måttet på tillväxt. Aspekter som till exempel har med människors välbefinnande och

livskvalitet att göra finns inte med. Av flera skäl finns det intresse att utveckla kompletterande

och bredare mått på hållbar tillväxt.

BRP+ är ett mätsystem som har utvecklats av regionerna i samverkan med Tillväxtverket

genom Reglab. Det ska ses som ett komplement till BRP och bygger på OECD:s ”Better life

index” (Reglab, 2016). BRP+ omfattar totalt 12 teman som är kopplade till ”livskvalitet här

och nu” och fyra ”framtidsteman” som indikerar ”hållbarhet över tid”. De senare presenteras

fördelat över fyra kapitalstockar; naturkapitalet, det ekonomiska kapitalet, humankapitalet och

det sociala kapitalet. Påverkan på framtidskapitalet delas upp i positiv och negativ påverkan

och är ett sätt att mäta hållbarhet över tid. Livskvalitet här och nu redovisas genom index för

de tio olika teman där data finns tillgängliga.2

Figur 3 Källa Reglab och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Figuren till vänster ovan visar att de teman kopplat till livskvalitet där Gävleborg ligger bättre

till i relation till riket är Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet; Trygghet och

säkerhet samt Bostad. De teman där Gävleborg har ett sämre resultat jämfört med rikssnittet

är Miljökvalitet; Inkomst och förmögenhet; Arbete och löner; Utbildning och kompetens samt

Sociala relationer. Även för tillgänglighet till tjänster och hälsa har Gävleborg något sämre

resultat jämfört med riket men skillnaderna är mindre.

2 Respektive indikator i indexet har standardiserats till värden mellan 0 och 100 genom att kommunen med bäst

värde får värdet 100 och kommunen med sämst värde får värdet 0 (För negativ påverkan på framtidskapital är

skalan den omvända). Övriga kommuner fördelar sig sedan mellan dessa värden vilket också riket och länen gör.

Sedan vägs de standardiserade indikatorvärdena samman till ett index på temanivå. Även dessa värden hamnar

mellan 0 och 100 där 100 är det eftersträvade värdet (förutom för negativ påverkan på framtidskapitalen).

11

Resultaten presenteras också för de fyra framtidskapitalen och med såväl positiv som negativ

påverkan. Figuren till höger visar att Gävleborg har en sämre hållbarhet över tid jämfört med

riket kopplat till naturkapitalet, det ekonomiska kapitalet och humankapitalet. För dessa

framtidskapital har länet både en lägre positiv påverkan och en något större negativ påverkan

jämfört med riket. När det gäller det sociala kapitalet är hållbarheten i Gävleborg däremot i

nivå med riket.

BRP+ består för närvarande av 71 indikatorer och finns presenterat på kommun-, läns och

riksnivå och för ett antal delkomponenter. BRP+ är kopplat till ett lärprojekt genom Reglab.

Inom ramen för lärprojektet kommer ytterligare analyser att genomföras.

12

Demografisk utveckling

Kapitlet i korthet:

Befolkningen ökar men Gävleborg tillhör de län som har lägst befolkningstillväxt. Utrikes flyttnetto stod för hela ökningen och beräknas även stå för nästan hela Gävleborgs befolkningsökning framöver.

Gävleborgs försörjningskvot är fortsatt högre än riket och väntas öka. Behovet av välfärdstjänster beräknas öka snabbare än skatteunderlaget vilket ger konsekvenser för välfärdssektorns finansiering och kompetensförsörjning.

Migration kan bidra till att mildra försörjningsbördan. En förutsättning är att sysselsättningen bland utrikes födda ökar.

80 procent av befolkningen i Gävleborg bor i tätort. Västernorrland är det enda jämförelselän som har en lägre tätortsgrad än Gävleborg. Arbetsmarknaden är något mer koncentrerad till tätorterna än vad bostadsmarknaden är.

13

3. Demografisk utveckling

Befolkningens sammansättning, demografin, har stor betydelse för samhällsstrukturen och

vilka utmaningar samhället ställs inför. Sammansättningen påverkar bland annat välfärden

både i termer av efterfrågan på välfärdstjänster och finansiering via skatteunderlaget.

Demografin påverkar också arbetsmarknadens möjlighet till kompetensförsörjning.

Den demografiska utvecklingen i de nordiska länderna karaktäriseras generellt av fyra stora

trender – en växande befolkning (till stor del på grund av invandring), urbanisering, en

åldrande befolkning och en högre andel utrikesfödda (Nordregio, 2018).

I kapitlet presenteras indikatorer relaterade till befolkningsutveckling, försörjningskvot och

urbanisering för att beskriva hur den demografiska utmaningen ser ut i Gävleborg. Ett avsnitt

beskriver också den möjliga påverkan som förändringarna har på välfärdssystemet. Inom

området finns också flera prognoser på den framtida utvecklingen som också presenteras.

3.1 Befolkningsutveckling

I december 2017 hade Gävleborg 285 637 invånare. Det är en ökning med 1051 invånare eller

0,4 procent jämfört med 2016. Under 2017 växte befolkningen i alla Sveriges län, vilket

diagrammet nedan visar. Befolkningstillväxten i Gävleborg var bland de lägsta. Två av

jämförelselänen (Västernorrland och Norrbotten) hade dock en lägre befolkningstillväxt. Av

jämförelselänen hade Jönköping den högsta tillväxten med 1,3 procent.

Figur 4 Källa: SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Ett negativt inrikes flyttnetto är den främsta anledningen till att vissa län har en relativt låg

befolkningstillväxt. Flera av dem har dock också ett negativt födelsenetto. Det är alltså både

fler som flyttar från dessa län än som flyttar till dem och fler som dör än som föds. Utrikes

flyttnetto är positivt i alla län eftersom invandringen är större än utvandringen.

Diagrammet ovan visar procentuell förändring. I absoluta tal är befolkningstillväxten störst i

Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Det ska också noteras att inrikes in- och utflyttningar

är betydligt större till antalet än utrikes in- och utflyttningar. Det är fler som flyttar mellan

länen än som flyttar in eller ut ur landet.

14

3.1.1 Befolkningsutvecklingen beror till stor del på invandringen

Befolkningen beräknas öka i landet som helhet. Den största andelen av befolkningsökningen

kommer enligt SCB att utgöras av utrikesfödda (SCB, 2017a). I SCBs prognos beräknas

Gävleborgs befolkning vara 326 000 år 2050, det är en ökning med cirka 40 000 invånare.

Enligt prognosen kommer utrikes flyttnetto att stå för nästan hela Gävleborgs befolknings-

ökning. Inrikes flyttnetto prognostiseras istället vara negativt under hela perioden. Fler

personer förväntas flytta från länet till övriga Sverige än vad som flyttar till länet från övriga

landet. Födelsenettot beräknas endast vara marginellt positivt under några få år. Det kommer

alltså generellt vara fler personer som dör än som föds i Gävleborg. Som diagrammet nedan

visar beräknas befolkningsökningen vara störst inom de närmsta åren för att sedan mattas av.

Sett till den historiska delen av diagrammet ovan är det också utrikes flyttnetto som stått för

tillskottet i befolkningen under de senaste åren medan inrikes flyttnetto och födelsenetto varit

negativt. Befolkningstillväxten är alltså i hög grad beroende av invandringen.

3.1.2 Prognoserna innehåller viss osäkerhet

Befolkningsprognoser innehåller en viss osäkerhet. Antaganden om den framtida netto-

migrationen är bland de mest centrala och samtidigt de mest osäkra vid befolkningsprognoser.

Förändringar i migrationen kan ske väldigt snabbt beroende på utvecklingen av konflikter och

oroligheter i världen samt förändringar av Sveriges och EU:s migrationspolitik (TRF, 2017).

Vid sidan om SCB:s prognos finns andra beräkningar som visar på en delvis annan

befolkningsutveckling i Gävleborg. Den främsta orsaken till skillnaderna är just olika

antaganden om migrationen. Länen i Östra Mellansverige (ÖMS) har gemensamt tagit fram

befolkningsframskrivningar för de sju länen (Stockholm, Södermanland, Uppsala,

Östergötland, Örebro, Västmanland och Gävleborg). Framskrivningarna utgår från tre

scenarier med varierande antaganden om nettomigrationen. Enligt dessa scenarier kommer

Gävleborgs befolkning att minska med cirka 15 000 (scenario Låg), vara relativt oförändrat

(öka med ca 2 300 i scenario Bas) eller öka med cirka 23 000 (scenario Hög) fram till 2050

(TRF, 2017).

Jämförelser mellan framskrivningar och prognoser för Gävleborgs befolkning

Prognos-/Framskrivningsår SCB (2017) ÖMS Låg ÖMS Bas ÖMS Hög

2020 292 630 287 000 290 000 291 000

2030 309 545 284 000 293 000 298 000

2040 318 163 274 000 288 000 300 000

2050 326 043 271 000 288 000 309 000 Tabell 2 Källa: SCB (2017a), TRF (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Figur 5 Källa: SCB (2017a) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

15

Enligt dessa framskrivningar är alltså befolkningsförändringarna under kommande år mindre

jämfört med SCBs prognos från 2017. Det visar på den osäkerhet som framförallt beror på hur

invandringen varierar över tid. Denna relativa osäkerhet får inte bara konsekvenser för den

framtida befolkningstillväxten utan också på hur försörjningskvoten och det demografiska

välfärdsbehovet utvecklas vilka redogörs för nedan.

3.2 Försörjningskvot

Länets åldersstruktur kan beskrivas utifrån dess försörjningskvot. Försörjningskvot är ett mått

som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (0-19 år och 65+ år) som 100 personer i

arbetsför ålder (20-64 år) ska försörja. Försörjningskvoten ger på så vis en uppfattning om

tillgång till arbetskraft, skatteunderlag och möjliga behov av välfärdstjänster. Ju högre

försörjningskvot desto större är den demografiska utmaningen.

Idag är försörjningskvoten i Gävleborg 84. Det innebär att 100 personer i arbetsför ålder,

förutom sig själva, ska försörja 84 personer som inte är i arbetsför ålder. Försörjningskvoten

är idag högre i Gävleborg jämfört med riket och bland de högsta i jämförelse med andra län.

Jämförelselänen har dock en liknande försörjningskvot som Gävleborg. Mellan dessa län

varierar försörjningskvoten från 80 i Norrbottens län till 86 i Södermanland och Dalarna.

3.2.1 Försörjningskvoten förväntas öka

Enligt SCBs prognos kommer Gävleborgs försörjningskvot att öka och vara som högst 94

under 2030-2040. Nivån väntas fortsatt vara hög i jämförelse med riket. Rikets försörjnings-

kvot beräknas öka till 84 under prognosperioden.

Figur 7 Källa: SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg


16

Nationellt beräknas försörjningskvoten öka snabbare framöver än den gjort tidigare.

(Regeringskansliet, 2015). Samtidigt sker ökningen efter en längre period då försörjnings-

kvoten varit stabil eller till och med minskat. Sveriges nuvarande försörjningskvot är bland de

högsta inom EU men enligt Långtidsutredningens (SOU 2015:101) framskrivningar kommer

Sverige ligga under EU-genomsnittet i framtiden. Detta eftersom förändringstakten beräknas

vara lägre i Sverige än i nästan alla andra EU-länder. En lägre förändringstakt kan vara en

fördel eftersom anpassningsbehov och påfrestningar på samhället kan bli mindre. Den

generella utvecklingen mot ökade försörjningskvoter inom EU kan dock leda till att den

internationella konkurrensen om arbetskraften blir större på grund av en lägre tillgång på

personer i arbetsför ålder (SOU 2015:101).

3.2.2 Invandringen kan mildra men troligtvis inte stoppa ökningen

De flesta som invandrar till Sverige är i yrkesaktiv ålder samtidigt som andelen äldre är lägre

än i övriga befolkningen. Invandringen kan därför ses som en del av lösningen till den

demografiska utmaningen. Hur stor del av lösningen som invandringen kan utgöra beror dock

på hur stor invandringen blir och på hur sysselsättningen för utrikes födda utvecklas.

Invandringen bidrar också till ökade krav på kommunsektorns verksamhet. Enligt SKLs

beräkningar är nettoeffekten i princip neutral med nuvarande sysselsättningsnivå. Det vill

säga att invandringen över tid varken hjälper eller stjälper kommunsektorns möjligheter att

finansiera välfärden (SKL, 2017a). Dock skulle en förbättrad integration och ökad

sysselsättningsgrad för utrikes födda delvis kunna mildra belastningen på den arbetsföra

befolkningen.

Arbetsförmedlingen beräknar dock att nettoinvandringen av personer i arbetsför ålder

nationellt behöver uppgå till i genomsnitt mer än 60 000 personer per år fram till 2030 för att

undvika att försörjningsbördan stiger (Arbetsförmedlingen, 2016). Det är en högre

nettomigration än vad SCB beräknar i sin prognos.

Skillnaderna mellan de olika scenarierna i framskrivningarna för ÖMS är relativt små och

försörjningskvoten beräknas öka i alla län och alla scenarier. Försörjningskvoten beräknas

dock vara marginellt lägre i scenario hög på grund av en högre invandring av personer i

arbetsför ålder (TRF, 2017). Trots den relativa osäkerheten är det alltså högst sannolikt att

försörjningskvoten kommer att öka.

3.2.3 Gävleborgs försörjningskvot beräknas bli högst i Östra Mellansverige

Gävleborg är det län i Östra Mellansverige som väntas ha högst försörjningskvot 2050 för alla

scenarier i framskrivningen. Det gäller även i jämförelse med Södermanland, som idag har en

något högre försörjningskvot än Gävleborg. Enligt dessa framskrivningar kommer

försörjningskvoten för länet att vara något högre jämfört med SCB:s prognos.

Figur 8 Källa: TRF (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

17

3.3 Konsekvenser för välfärden

Den ökande försörjningskvoten kommer bland annat att få konsekvenser på välfärdssystemet.

När andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar påverkar det skatteunderlaget negativt

samtidigt som en högre andel äldre och yngre innebär ett ökat behov av välfärdstjänster. Ett

gap uppstår mellan inkomster via skatteunderlaget och utgifter kopplade till befolkningens

behov. Detta gap innebär påfrestningar på den ekonomiska hållbarheten.

3.3.1 Kostnaderna varierar mellan olika åldersgrupper

Kommunernas och landstingens kostnader varierar mellan olika åldersgrupper. Barn, unga

och äldre är de grupper som innebär störst kostnader eftersom välfärdens verksamheter, såsom

äldreomsorg, barnomsorg, skola och sjukvård, främst riktar sig till dessa grupper. Om

landsting och kommuners kostnader fördelas på alla invånare i en åldersgrupp blir kostnaden

för barn och unga upp till 18 år i genomsnitt 170 000 kr per invånare, för personer över 65 år i

genomsnitt 230 000. För de äldre ökar dock kostnaderna med stigande ålder och för de allra

äldsta uppgår de till i genomsnitt 500 000 kr per invånare. För personer mellan 19-64 år är

kostnaderna i genomsnitt knappt 50 000 kr per invånare. En genomsnittlig 95-åring kostar

alltså drygt tio gånger så mycket som en genomsnittlig 25-åring (SKL, 2017a).

Figur 9 Källa: SKL, Västra Götalandsregionen, SCB

och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Figur 10 Kostnader per åldersgrupp beräknade med Gävleborgs

åldersstruktur. Källa: SKL, Västra Götalandsregionen, SCB och

Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Figur 9 ovan visar genomsnittliga kostnader för kommuner och landsting för personer i olika

åldrar. I figur 10 redovisas kostnader beräknade på Gävleborgs folkmängd och åldersstruktur

2017. Sammantaget ser vi att även om äldre i genomsnitt kostar mer per person är

kostnaderna för äldre som grupp inte de största. Eftersom barn och unga är fler till antalet blir

de totala kostnaderna för åldersgruppen större än för de äldre.

Kostnadernas fördelning mellan landsting och kommuner varierar också i olika åldrar.

Bortsett från 0-åringar ligger större delen av kostnaderna för yngre personer hos kommunerna

genom kostnader för t.ex. barnomsorg och skola. För personer i arbetsför ålder fördelas

kostnaderna relativt jämt mellan kommuner och landsting. I de äldre åldersgrupperna skiljer

sig fördelningen något. Landstingen står för större del av kostnaderna för 65–74-åringar

medan kommunernas andel av kostnaderna ökar med stigande ålder.

3.3.2 Välfärdsbehoven beräknas öka mer än skatteunderlaget

Eftersom äldre och yngre står för de största utgifterna inom välfärdssektorn får utvecklingen

med en större andel äldre och yngre konsekvenser för välfärdsbehovet. Välfärdssektorns

18

kostnader kommer att öka om alla ska få samma välfärd som idag. Samtidigt kommer inte

skatteunderlaget (befolkningen 20-64 år) att öka i lika stor uträckning.

Figur 11 De demografiska behoven beräknas utifrån kostnader per ålder, som skrivits fram med SCBs befolkningsprognos

för länet. Siffrorna utgår från oförändrad produktivitet och sjuklighet. Källa: SKL, SCB och Samhällsmedicin, Region

Gävleborg.

Den blåa linjen i diagrammet ovan visar årlig procentuell förändring av demografiskt

betingade välfärdsbehov och den gröna linjen visar årlig procentuell förändring av befolkning

i arbetsför ålder (20-64 år) i Gävleborg. Linjerna har tidigare följt varandra relativt väl. De

demografiskt betingade välfärdsbehoven har förändrats i samma takt som skatteunderlaget.

Sedan några år tillbaka ökar antalet yngre och äldre i befolkningen förhållandevis snabbt. Det

gör att behoven av välfärd tenderar att öka snabbare än skatteunderlaget. Skillnaderna mellan

linjerna illustrerar gapet mellan intäkter och välfärdsbehov. Detta gap beräknas bestå under

relativt lång tid och trenden ser liknande ut i riket (SKL, 2017a).

3.3.3 Effektiviseringar behövs för finansiering och kompetensförsörjning

SKL menar att ingen enskild åtgärd löser hela gapet mellan välfärdens kostnader och dess

inkomster, utan att det handlar om en kombination av åtgärder. Bland annat nämner de

produktivitetsökning, produktionsminskning, ytterligare resultatförsämring eller resurstillskott

genom skattehöjningar, höjda generella statsbidrag och avgiftshöjningar som möjliga

lösningar för att hantera situationen. De menar också att det behövs ökad samverkan mellan

stat, landsting och kommuner samt bättre utnyttjande av teknikens möjligheter. Digitalisering,

tillsammans med andra tekniska framsteg har stor potential att vara en del av lösningen (SKL,

2017a).

Välfärdens utmaningar handlar dock inte bara om finansiella påfrestningar utan också om

brist på arbetskraft. Behoven av välfärdstjänster ökar samtidigt som pensionsavgångarna är

stora. I Gävleborg är de förväntade pensionsavgångarna stora inom flera välfärdsyrken. Till

exempel är andelen förvärvsarbetande mellan 60-64 år över 20 procent bland länets utbildade

specialpedagoger, yrkeslärare, specialistsjuksköterskor, tandsköterskor och tandläkare (SCB

RMI, gäller 2015). SKL menar att produktiviteten i både offentlig och privat sektor behöver

öka för att klara kompetensförsörjningen (SKL, 2018a).

3.4 Urbanisering

Sverige har en stark urbanisering. Det finns flera faktorer som bidragit till det. Flera av dem

grundar sig i globalisering, t.ex. ökad nettoinvandring, främst till städer och storstadsregioner

samt strukturomvandling och förändrad jobbstruktur som gör att företag i högre grad väljer

större orter där tillgången på kvalificerad arbetskraft är större. Även utbyggnaden av

19

universitet och högskolor har bidragit till urbanisering genom att framför allt yngre har flyttat

till orter med större utbildningsmöjligheter (Arbetsförmedlingen, 2016).

Urbaniseringen för med sig en ojämn fördelning av människor och därmed också en ojämn

fördelning av ekonomisk aktivitet. Tillväxten, både demografisk och ekonomiskt, riskerar att

koncentreras till vissa regioner, framförallt storstadsregionerna (Regeringskansliet, 2015).

3.4.1 Tätortsgraden har större variation mellan kommuner än mellan län

80 procent av Gävleborgs befolkning bor i tätorter och 58 procent bor i någon av de tio

kommunhuvudorterna. Den kommun med lägst tätortsgrad i Gävleborg är Nordanstig, där 51

procent av befolkningen bor i tätort. Högst tätortsgrad har Gävle med 94 procent. En något

högre andel kvinnor bor i tätort (82 procent) jämfört med män (79 procent). Tätortsgraden är

även högre bland utrikesfödda där 93 procent bor i tätorter i Gävleborg (SCB RTB).

Tätortsgraden mäter andel av befolkningen som bor i en tätort och kan ses som ett mått på

urbanisering. Tätort definieras som områden med sammanhängande bebyggelse och en

befolkning på minst 200 invånare. Bland tätorterna ingår därför allt från de största städerna till

små orter med endast 200 invånare (SCB, 2018b).


Majoriteten av länen har en tätortsgrad mellan 76 och 85 procent, samtidigt är genomsnittet i

riket 87 procent. Stockholm har högst andel av befolkningen i tätort och Gotland har lägst.

Västernorrland är det enda jämförelselän som har en lägre tätortsgrad än Gävleborg.

Skillnaderna mellan jämförelselänen är dock små. Skillnaderna är betydligt större på

kommunal nivå än vad de är mellan länen.

I Sverige bor hälften av befolkningen inom

en mil från kusten och över 70 procent inom

fem mil från kusten (SCB, 2013). Detta

mönster syns även i Gävleborg. Kartan till

vänster visar var befolkningen i Gävleborg

är bosatt. Varje kvadratkilometerruta utgör

en stapel beroende på hur stor befolkningen

i rutan är. Vi ser att en stor del av

befolkningen är koncentrerad till kusten och

särskilt de tre kuststäderna Gävle,

Söderhamn och Hudiksvall. Befolknings-

tätheten är också betydligt större i tätorterna

och framförallt kommunhuvudorterna

jämfört med resterande delar av länet.

20

3.4.2 Arbetsmarknaden är mer koncentrerad än bostadsmarknaden

Var personer väljer att bosätta sig kan påverkas av hur arbetsmöjligheterna ser ut samtidigt

som arbetsmarknaden också påverkas av var människor väljer att bosätta sig. Tätortsgraden

syftar generellt på var befolkningen är bosatt. Om man istället ser till var personer som arbetar

i Gävleborg har sitt arbetsställe är tätortsgraden något högre och mer koncentrerad till

kommunhuvudorterna. 82 procent av de sysselsatta i Gävleborg arbetar i en tätort. 68 procent

har sin arbetsplats i någon av de tio kommunhuvudorterna. Arbetsmarknaden är alltså något

mer koncentrerad till tätorterna än vad bostadsmarknaden är. Även här finns det en skillnad

mellan könen då det är en något högre andel kvinnor i Gävleborg som arbetar i

kommunhuvudorterna jämfört med män.

De som bor utanför tätort har också generellt en längre resväg till jobbet samtidigt som en

högre andel är företagare jämfört med de som bor i tätort. Det är framförallt en högre andel

företagare inom jordbruk, jakt och skogsbruk, men även inom andra branscher, bland de som

bor på landsbygden.

3.4.3 Urbaniseringen har delvis avtagit

Urbaniseringen i Sverige har stabiliserats (SCB, 2015). Enligt långtidsutredningens

beräkningar kommer utflyttningen från landsbygdskommuner att fortsätta mattas av under

kommande år. Samtidigt väntas skillnaderna mellan olika regiongruppers befolkningstillväxt

vara stor. Redan idag drivs storstadsregionernas relativa tillväxt främst av högre födelsetal

och högre invandring snarare än flytt från landsbygd till storstäder (SOU 2015:104). Hur den

fortsatta urbaniseringen kommer att se ut beror till stor del på var invandrare väljer att bosätta

sig. Om flyktingar och anhöriga huvudsakligen bosätter sig på samma orter som tidigare

nyanlända kommer befolkningsökningen koncentreras till större stadsområden

(Regeringskansliet, 2015).

3.5 Den demografiska utmaningen i Gävleborg

I detta avsnitt har olika indikatorer kopplat till demografin redovisats. Gävleborg har en

relativt låg befolkningstillväxt, hög försörjningskvot och låg urbaniseringsgrad jämfört med

andra län. Flera av indikatorerna som redovisats i detta avsnitt uppvisar dock relativt små

skillnader mellan länen. Skillnaderna mellan kommuner tenderar att vara större.

Tabell över demografiska aspekter i Gävleborgs kommuner

Tabell 3 Källa: SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Invånare (2017)

Andel invånare

Prognos invånare

2050

Invånare

/km2

Tätortsgrad (2017)

Försörjnings- kvot (2017)

Prognos försörjnings-

kvot 2050

Bollnäs 26 918 9 % 30 584 14,8 70 88 92

Gävle 100 603 35 % 122 825 62,3 94 75 84

Hofors 9 660 3 % 10 049 23,6 78 87 96

Hudiksvall 37 401 13 % 39 153 15,0 72 88 97

Ljusdal 19 028 7 % 20 137 3,6 62 92 101

Nordanstig 9 481 3 % 9 638 6,9 51 92 98

Ockelbo 5 896 2 % 5 920 5,5 61 86 92

Ovanåker 11 609 4 % 13 345 6,2 65 92 96

Sandviken 39 259 14 % 47 255 33,7 86 85 92

Söderhamn 25 782 9 % 27 137 24,3 77 91 101

Gävleborg 285 637 326 043 15,8 80 84 91

21

De demografiska aspekterna ser också olika ut i länets kommuner och utmaningarna kommer

att variera. Flera av länets kommuner beräknas under prognosperioden ha en försörjningskvot

på över 100. Det innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja mer än en person i icke

arbetsför ålder. Eftersom försörjningsbördan slår olika hårt mellan olika delar av landet kan

det också krävas omfördelning av resurser mellan kommuner (Arbetsförmedlingen, 2016).

Urbaniseringen leder redan idag till bostadsbrist och i vissa fall trångboddhet i tätorter och

kommunhuvudorter. Den riskerar också att öka om urbaniseringen fortsätter. Idag är det

främst Gävle som sticker ut genom en relativt hög tätortsgrad.

Den demografiska utmaningen är och kommer att vara påtaglig i Gävleborg vilket bland annat

illustreras av en relativt hög försörjningskvot. Det demografiskt betingade välfärdsbehovet

beräknas också öka i högre takt än skatteunderlaget i länet. Det kommer troligtvis att leda till

belastningar på välfärdssystemet och behov av effektiviseringar.

Hur stor den demografiska utmaningen blir beror dock bland annat på hur stor invandringen

av personer i arbetsför ålder blir och på hur väl man lyckas inkludera fler i arbetskraften. Idag

ökar sysselsättningsgraden bland äldre men även andra grupper som idag i högre grad står

utanför arbetskraften behöver inkluderas för att mildra arbetskraftbristen och

försörjningsbördan.

Den nationella strategin poängterar vikten av att ta vara på den kompetens som finns i hela

den potentiella arbetskraften bland annat genom åtgärder för att få fler i arbete, för att

förlänga arbetslivet under flexibla former, för att synliggöra kompetens och för att fler ska

kunna etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Regeringen menar också att det behövs nya

lösningar för att klara behoven av service och välfärd, bland annat genom IT-lösningar


22

Globalisering

Kapitlet i korthet:

Gävleborg står för 2,4 procent av Sveriges totala export. Exporten från länet ökade under året.

Gävleborg placerar sig på nionde plats bland Sveriges län sett till varuexport per invånare. Exportens andel av BRP är också relativt stor.

En relativt låg andel av de små och medelstora företagen i Gävleborg uppger att de har exporterat under det senaste året.

De små och medelstora företagen i Gävleborg upplever i liten utsträckning sig konkurrensutsatta av utländska företag.

23

4. Globalisering

Globalisering är en process som gör att de nationella gränsernas betydelse minskar när

kommunikation, handel och tillgänglighet mellan länder ökar. Olika länders arbetsmarknader

och ekonomier blir alltmer sammanflätade vilket innebär att samverkan över nationsgränser

blir allt viktigare (Regeringskansliet, 2015).

Begreppet globalisering syftar till gränsöverskridande processer inom olika områden. Det

handlar bland annat om handel, investeringar, migration, informationsflöden och teknologi.

Sammantaget innebär dessa processer en större rörlighet för varor, människor och

information. Globalisering har också en påverkan på hur kultur, livsåskådningar och

värderingar formas och förändras (Tillväxtverket, 2017a, Regeringskansliet, 2015).

Globalisering påverkar regioner på flera olika sätt och berör en rad olika områden. För att

mäta globaliseringens omfattning kan man bland annat titta på handel med varor och tjänster,

kapitalrörelser, människors rörlighet eller globaliseringens effekter inom näringsliv och

arbetsmarknad. Indikatorerna som presenteras nedan fokuserar på företagens

internationalisering genom bland annat export och import. Andra aspekter av globalisering–

urbanisering, strukturomvandling inom näringslivet och bredbandsutbyggnad – presenteras i

andra avsnitt i rapporten.

4.1 Export

En av globaliseringens främsta effekter är ökad global konkurrens. Minskade handelshinder

ger ökad tillgänglighet till nya import- och exportmarknader. Svenska företag har möjlighet

att växa på internationella marknader men internationella företag och aktörer tillkommer

också på den svenska marknaden vilket ökar konkurrensen (Regeringskansliet, 2015).

Exporten har ökat kraftigt i takt med att globaliseringen gjort att hindren för handel mellan

länder minskat. Under 2017 ökade exporten i alla Sveriges län. Enligt Utrikesdepartementet är

det första gången det sker under 2000-talet. Totalt ökade Sveriges varuexport med 10 procent

mellan 2016 och 2017 och uppgick till 1 307 miljarder kronor (Utrikesdepartementet, 2018).

4.1.1 Exporten ökade under 2017

Under 2017 exporterade företag i Gävleborg varor till ett värde av 31 miljarder kr. Det är 2,4

procent av Sveriges totala export under året och motsvarar 108 475 kr per person i länet. Det

är också en ökning med 1,7 miljarder (5,9 procent) jämfört med 2016 (Utrikesdepartementet,

2018). Sammanställningen nedan visar varuexporten 2017 fördelat på län. Den största delen

av exporten utgörs av just varor. 2014 gällde 70 procent av exportvärdet varuexport.

Tjänsternas andel av den totala exporten har dock växt sedan början av 2000-talet

(Tillväxtanalys, 2016).

Figur 13 Källa: Utrikesdepartementet, 2018, SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

24

I absoluta tal stod Stockholm, Västra Götaland och Skåne för merparten (53,4 procent) av

Sveriges varuexport. Kronoberg hade dock den största varuexporten per invånare, följt av

Västra Götaland och Västmanland. Gävleborg placerar sig på nionde plats bland länen.

Gävleborg har en lägre export mätt i kr per invånare i jämförelse med Södermanland,

Jönköping och Norrbotten men en något högre jämfört med Dalarna och Västernorrland.

Skillnaderna mellan jämförelselänen är dock relativt små.

Om man istället ser till varuexportens andel av BRP framstår Gävleborgs export som än

starkare. Gävleborgs export står för en högre andel av BRP jämfört med rikssnittet och länet

placerar sig på en sjätteplats bland länen. Jönköping har ungefär lika stor export som andel av

BRP och Södermanland något högre än Gävleborg. Övriga jämförelselän har dock en lägre

andel. Kontigo menar att Gävleborgs relativt starka exportindustri tyder på en internationell

konkurrenskraft och konkurrenskraftigt näringsliv (Kontigo, 2016).

4.1.2 En låg andel av de små och medelstora företagen exporterar

Exportsiffrorna ovan säger dock inget om vilka företag det är som exporterar. I

Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet3 svarar 8,6 procent av de små

och medelstora företagen i Gävleborg att de har exporterat under det senaste året

(Tillväxtverket, 2017b). Det är en lägre andel jämfört med de flesta andra län och med

rikssnittet. Endast Dalarna och Kronoberg har en lägre andel. Spridningen mellan

jämförelselänen är stor där Jönköping har högst andel av alla län och Dalarna näst lägst andel.

Andelen små och medelstora företag i Gävleborg som haft export under det senaste året har

varit relativt stabil över tid bortsett från en topp under 2008. Under alla undersökningsår har

andelen varit lägre än i riket.

I samma undersökning svarar 10 procent av de små och medelstora företagen i Gävleborg att

de upplever att konkurrensen från företag i utlandet har ökat under de senaste fem åren. Det är

den lägsta andelen i alla län och en nedgång jämfört med 2014. Den relativt låga andelen som

uppger en ökad konkurrens från utlandet kan bero på att många av de små och medelstora

företagen inte anser sig vara internationellt konkurrensutsatta. Det kan relateras till att det är

en lägre andel av de små och medelstora företagen i Gävleborg som har den internationella

marknaden som huvudsaklig marknad, 7 procent i Gävleborg jämfört med 13 procent i riket

(Tillväxtverket, 2017b).

3 Företagens villkor och verklighet är en enkätundersökning genomförd bland små och medelstora företag i

Sverige. Urvalet är stratifierat på län, bransch samt företagsledarens kön, ålder och bakgrund, och omfattar drygt

31 000 företag med 0–249 anställda och en årsomsättning på minst 200 000 kronor. Undersökningen

genomfördes senast under oktober 2016 till januari 2017. Svarsfrekvensen var 31 procent.

Figur 14 Källa: Tillväxtverket (2017b) Företagens villkor och verklighet och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

25

Figur 15 Källa: Tillväxtverket (2017b) Företagens villkor och verklighet och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

4.2 Små och medelstora företags internationalisering

Utifrån tidigare undersökningar kring företagens villkor och verklighet har andelen

internationella företag undersökts. Med internationella företag menas små och medelstora

företag som på olika sätt har en koppling till en internationell marknad. Antingen genom att

de har egen exportverksamhet, egen importverksamhet, ingår som en del i en utländsk kedja,

samverkar med företag i utlandet, eller har egen verksamhet lokaliserad i utlandet

(Tillväxtverket, 2015).

4.2.1 Gävleborg är det län som har lägst andel internationella företag

I diagrammet nedan redovisas dels andel internationella företag, dels andel företag som är

internationellt inriktade. Det senare är en bredare definition av internationalisering som

förutom internationella företag också innefattar företag som ser internationalisering som en

möjlighet på sikt.

Figur 16 Källa: Tillväxtverket (2015) Företagens villkor och verklighet (svarsfrekvensen 52 procent), SCB och

Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Gävleborg är det län som har lägst andel internationella företag och lägst andel företag som

har en internationell inriktning. Det är alltså en relativt låg andel små och medelstora företag i

länet som redan är internationella och en låg som kan tänkas bli internationella.

Länens branschstruktur kan ha betydelse för andelen internationella företag. Utifrån

undersökningen som genomfördes 2014 framkom att tre branscher har en betydligt högre

andel små och medelstora företag som är internationella i jämförelse med andra branscher.

Det är handel (49 procent internationella företag), tillverkning (44 procent) och information

26

och kommunikation (43 procent) (Tillväxtverket, 2015). När det gäller andel företag inom

dessa branscher sticker Gävleborg inte ut. Det kan tolkas som att den låga andelen

internationella företag inte kan förklaras av branschstrukturen i länet.

4.2.2 Informella handelshinder ökar i betydelse

Formella handelshinder och hinder i form av transporter och kommunikation har minskat.

Istället utgörs en relativt sett större del av företagens kostnader för internationell handel av

informella handelshinder, t.ex. begränsade nätverk, informations- och kunskapsbrist samt

psykologiska trösklar (Tillväxtverket, 2016a). Undersökningen om företagens villkor och

verklighet 2014 visade också att brist på resurser i företaget, brist på nätverk samt lagar och

regler upplevs som de största hindren för internationalisering bland företagen i Gävleborg.

Forskning tyder på att utrikes födda har en positiv påverkan på internationalisering och utrikes

handel. En delförklaring är de sänkta trösklar för utrikeshandel som invandringen kan bidra

till. Det är troligtvis den kunskap som utrikes födda har om utlandsmarknader, deras kontakter

och nätverk samt språkkunskaper som bidrar till att gynna internationaliseringen

(Tillväxtverket, 2016a; Hatzigeorgiou, och Lodefalk, 2015).

Gävleborg har en lägre andel operativa företagsledare med utländsk bakgrund jämfört med

riket och många andra län. 9 procent av de operativa företagsledarna i Gävleborg har utländsk

bakgrund jämfört med 17 procent i riket (SCBs Entreprenörskapsdatabas). Det kan dock inte

vara hela förklaringen till att Gävleborg har en låg grad av internationella företag eftersom

flera län, däribland Dalarna, Norrbotten och Västernorrland, har en lägre andel företagsledare

med utländsk bakgrund samtidigt som de har en högre andel internationella företag enligt

Tillväxtverkets undersökning.

4.3 Globaliseringens utmaning i Gävleborg

I detta avsnitt har några indikatorer kopplade till globalisering redovisats. Indikatorerna

bygger både på varuexport i faktiska siffror och resultat från enkätundersökningen Företagens

villkor och verklighet.

Gävleborg har en relativt stark export. Länet placerar sig på nionde plats bland Sveriges län

när det gäller den samlade varuexporten per invånare. Exporten utgör också en relativt hög

andel av länets BRP och är därmed en viktig del av länets ekonomi.

Däremot tyder enkätundersökningar till små och medelstora företag på att

internationaliseringen bland dem är relativt låg. Att företagen inte upplever en ökad

konkurrens från företag i utlandet kan ses som positivt. Sammantaget med övriga resultat kan

det dock tolkas som ytterligare ett uttryck för de små och medelstora företagens låga

internationaliseringsgrad. Det kan vara så att de inte upplever att konkurrensen ökar för att de

inte anser sig verka på en internationell marknad.

Globalisering har en mängd olika uttryck och de indikatorer som redovisats i detta avsnitt ger

endast en del av bilden. Människors ökade rörlighet illustreras bland annat genom den ökade

andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen. Den har ökat i alla Sveriges län, så

även i Gävleborg. Den pågående strukturomvandlingen och växande kunskapsekonomin i

näringslivet är ytterligare ett uttryck för globalisering (se avsnitt 9.4). Bredbandsutbyggnaden

(se avsnitt 8.4) kan bidra till att ytterligare öka globaliseringstakten genom att minska

betydelsen av geografiska avstånd.

Gävleborg påverkas därmed av globalisering på flera olika sätt. Den relativt starka exporten

tyder på att länets näringsliv har dragit nytta av globaliseringens fördelar. Samtidigt tyder

resultaten från enkätdata att länets små och medelstora företag i än högre grad skulle kunna

27

dra nytta av fördelarna och genom ökad internationalisering ha potential att växa på den

internationella marknaden.

I den nationella strategin menar man att det blir allt viktigare för näringslivet att dra nytta av

globaliseringens möjligheter och därmed ökar betydelsen av internationella samarbeten. För

att ta tillvara på globaliseringens möjligheter krävs bättre internationella kontaktnät,

omvärldsbevakning och kunskapsutveckling inom det regionala tillväxtarbetet och hos

företagen. I det sammanhanget lyfts också regeringens exportstrategi som syftar till att stärka

näringslivets internationalisering i regionerna (Regeringskansliet, 2015). När det gäller

insatser för att främja internationalisering av näringslivet menar Tillväxtverket att arbetet med

att inrätta regionala exportcentra spelar en central roll (Tillväxtverket, 2017a). Initiativ riktade

till små och medelstora företag med syfte att på olika sätt ta till vara på utrikesföddas

kompetenser i internationaliseringen kan också vara en viktig insats (Tillväxtverket, 2016a).

28

Klimat, energi och miljö

Kapitlet i korthet:

Gävleborg ligger strax över rikssnittet vad gäller utsläpp av växthusgaser och utsläppen har minskat mer än i riket. Transportsektorn står för nästan hälften av utsläppen av växthusgaser i länet.

Gävleborg släpper ut mer små luftpartiklar per invånare jämfört med rikssnittet. Industrin är den sektor som står för högst andel av utsläppen.

En högre andel av elen i Gävleborg kommer från vindkraft jämfört med riket. Sett till installerad effekt 2016 rankas länet 6:a.

Gävleborg har en relativt hög energianvändning per invånare. Industrin står för över hälften av energianvändningen, det är en större andel än i riket.

29

5. Klimat, energi och miljö

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. De kräver globala, nationella,

regionala och lokala lösningar. Åtgärder behövs för att både minska utsläppen som förändrar

jordens klimat och anpassa samhället till de förändringar som redan sker (Regeringskansliet,

2015).

Mål för omställning och anpassning finns uppställda på såväl nationell som internationell

nivå. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska

miljömålen som anger den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Regioner och

kommuner har ett stort ansvar för att bidra till de nationellt uppsatta målen

(Regeringskansliet, 2015). Det övergripande målet, det så kallade generationsmålet, är att till

nästa generation (från det att det infördes 1999) lämna över ett samhälle där de stora

miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Sveriges gränser (Länsstyrelsen, 2014).

Klimat-, energi- och miljöutmaningarna är många och de indikatorer som presenteras i

rapporten är endast ett urval av flera möjliga indikatorer kopplat till utsläpp, energiproduktion

och energianvändning.

5.1 Utsläpp av växthusgaser

Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären gör att

det globala klimatet blir varmare. EU-länderna har åtagit sig att minska utsläppen av

växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2020. Det långsiktiga

målet för Sverige är att till 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Det innebär att utsläppen ska vara minst 85 procent lägre än 1990 (Naturvårdsverket, 2018).

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 26 procent lägre 2016 jämfört med 1990.

Samtidigt som utsläppen som sker i Sverige har minskat har utsläppen från svensk

konsumtion i andra länder, bland annat genom import, ökat. Sammantaget har de

konsumtionsbaserade4 växthusgasutsläppen varit relativt stabila kring 11 ton per person och

år. Naturvårdsverket menar att utsläppen bör minska till mellan 1 och 2 ton per person och år

för att vara hållbart (Naturvårdsverket, 2017).

5.1.1 Gävleborgs territoriella utsläpp har minskat mer än rikets

På regional nivå finns ingen statistik på konsumtionsbaserade utsläpp utan endast ur ett

territoriellt perspektiv. I Gävleborg har de territoriella utsläppen av växthusgaser minskat med

32 procent 2015 jämfört med 1990-års nivåer vilket är mer än den nationella minskningen.

Störst har minskningen procentuellt varit inom el och uppvärmningssektorn. Industrins

utsläpp har varierat över tid men minskat från 2010 och framåt. Under 2015 skedde den

största minskningen av utsläpp inom länets industri. Även transportsektorns utsläpp har

minskat något sedan 2010 men ökade under 2015. Bland undersektorerna ökar utsläppen från

personbilar medan utsläppen från tung lastbilstrafik minskar.

4 Ur ett konsumtionsperspektiv utgår beräkningen från vilka utsläpp den svenska konsumtionen ger upphov till

oavsett var i världen utsläppen sker.

30

Trots minskningarna är industrin och transportsektorn de stora klimatpåverkande sektorerna i

Gävleborg. Transportsektorn stod 2015 för 45 procent av utsläppen av växthusgaser i länet.

En bidragande förklaring är att länets geografi, med långa avstånd, och tunga industri medför

mycket transporter.

5.1.2 Det finns relativt stora skillnader mellan länen

Även om utsläppen minskar finns det relativt stora skillnader mellan länen vad gäller nivån

och utvecklingen av utsläpp av växthusgaser. Diagrammet nedan visar klimatpåverkande

utsläpp beräknat per invånare. Gävleborg ligger strax över rikssnittet men lägre än flertalet

jämförelselän. Endast Jönköping har lägre utsläpp per invånare. Inget län når upp till den

hållbara nivån enligt Naturvårdsverket, på 1000-2000 kg per invånare.

I statistiken sticker Gotland och Norrbottens

län ut genom högre utsläpp per invånare. I

övrigt är skillnaderna relativt små mellan

länen. En orsak bakom skillnaderna mellan

länen är varierande näringslivsstruktur

(Tillväxtanalys, 2016). En annan förklaring

finns i placering av enskilda stora industrier.

På Gotland ligger t.ex. Sveriges största

Figur 17 Data finns för åren 1990, 2000, 2005, 2010-2015. Mellanliggande år visar interpolerade

värden. Källa: Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Tabell 4 Källa: Svenska MiljöEmissionsData (SMED).

Figur 18 Källa: Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

31

cementfabrik och de två största stålverken ligger i Norrbotten och Södermanland

(sverigesmiljömål.se, 2018a).

Gävleborg har högre utsläpp per invånare inom sektorerna arbetsmaskiner och transporter

jämfört med rikssnittet. Utsläppen från transportsektorn är också högre per invånare i länet i

jämförelse med de flesta andra län.

5.2 Utsläpp av små partiklar

Utsläpp av partiklar kan mätas och delas in efter storlek på partiklarna. Som små partiklar

(PM2,5) räknas partiklar vars diameter är mindre än 2,5 µm. Små partiklar är inandningsbara

och tillhör de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem, främst i tätorter och i områden

med stor andel vedeldning. Dessa partiklar bildas främst vid förbränning och vid slitage av

däck, vägar och bromsar (sverigesmiljömål.se, 2018b).

Figur 19 Data finns för åren 1990, 2000, 2005, 2010-2015. Mellanliggande år visar interpolerade värden. Källa: Svenska

MiljöEmissionsData (SMED) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Under 2015 var utsläppen av små partiklar i Sverige 19 200 ton. Det är en halvering jämfört

med 1990. I Gävleborg har utsläppen av små partiklar mer än halverats sedan 1990. Den

största minskningen har industrin stått för. Industrin är dock fortfarande den sektor som står

för störst andel av utsläppen i Gävleborg följt av el och uppvärmning.

Transporter är också en betydande källa till utsläpp av små partiklar. Inom transportsektorn

har utsläppen ökat med 25 procent nationellt sedan 1990. Det beror på att den totala mängden

trafik har ökat under samma period. I Gävleborg har dock utsläppen av små partiklar från

transportsektorn minskat något sedan 1990.

5.2.1 Gävleborg har relativt höga utsläpp av små partiklar

Gävleborg släpper ut mer små partiklar (PM2,5) per invånare jämfört med rikssnittet. Alla

jämförelselän ligger dock över eller på samma nivå som riksgenomsnittet. Jönköping är det

län som har lägst utsläpp bland dessa. Norrbotten och Västernorrland har högre utsläpp i

jämförelse med Gävleborg. Västra Götaland, Stockholm och Skåne har en hög nivå på

utsläppen mätt i absoluta tal men lägst när de slås ut per invånare.

32

Figur 20 Källa: Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

5.3 Energi

För att nå de mål som satts upp inom klimat- och energiområdet måste bland annat

produktions-, energi och transportsystemet utvecklas så att beroendet av fossil energi minskar

och andelen förnybar energi ökar (Regeringskansliet, 2015).

Energiläget i länet kan beskrivas både utifrån användning av energi och tillförsel av energi.

Den regionala energistatistiken begränsas dock av SCBs sekretessregler vilket gör att statistik

saknas för vissa år. I de siffror som redovisas nedan saknas vissa siffror i den öppna

statistiken. I dessa fall har data från närmaste år med tillgänglig data använts som skattning.

Redovisningen är därmed inte exakt utan syftar till att ge en övergripande bild över energi-

produktion och energianvändning i Gävleborg.

5.3.1 Gävleborg har en hög vindkraftsproduktion

En stor del av energin som används kommer från el. Drygt 70 procent av elenergin i Sverige

kommer från vattenkraftverk och kärnkraftverk. Resterande knappt 30 procent kommer från

värmekraft, vindkraft och solkraft (Energimyndigheten, 2017a). I Gävleborg kommer en

högre andel av elen från vindkraft jämfört med riket, 27 procent i Gävleborg jämfört med 10

procent i riket (SCB/KRE). Den andelen har ökat både nationellt och i länet under senare år.

Ockelbo är den kommun i Sverige som producerar mest el från vindkraft i faktiska siffror5.

2016 stod kommunen för 66 procent av Gävleborgs elproduktion från vindkraft (SCB/KRE).

Efter flera år med kraftig uppgång gick elproduktionen från vindkraft ner något nationellt

mellan 2015 och 2016. Enligt Energimyndigheten berodde det delvis på vädret, då 2015 var

ett väldigt blåsigt år medan 2016 var ett normalår. Men också på att utbyggnaden av vindkraft

mattades av (Energimyndigheten, 2017a).

Samtidigt var Gävleborg det län där det installerades mest vindkraft under 2016 (i termer av

nyinstallerad effekt i megawatt). Det skedde i Ljusdal och Sandviken. Ljusdal var den

kommun i Sverige med den största ökningen av installerad effekt under 2016. Kommunen

klättrade då från plats 77 i kommunrankningen till plats 9 (Energimyndigheten, 2017b).

5 Sollefteå kommun har dock högre total installerad effekt.

33

Figur 21 Källa: Energimyndigheten och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Sett till installerad effekt 2016 placerar sig Gävleborg på sjätte plats bland Sveriges län.

Endast Västernorrland har en högre installerad effekt av jämförelselänen. Södermanland är

det jämförelselän med lägst installerad effekt och skillnaderna mellan jämförelselänen är i

detta fall stora.

5.3.2 Gävleborg har en relativt hög energianvändning

Energianvändningen per invånare skiljer sig relativt mycket mellan länen. Gävleborg har en

hög energianvändning när den slås ut på invånare. Bara Norrbotten och Västernorrland har en

högre användning. Av jämförelselänen har Jönköping lägst energianvändning per invånare.

Figur 22 För Gävleborg gäller data 2014, för Södermanland, Halland och Örebro 2015, övriga 2016. Källa: SCB (KRE) och

Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Energianvändningen påverkas bland annat av näringslivsstrukturen. Stockholm har hög

energianvändning totalt men låg användning per person. Tvärtom har Norrbotten en relativt

låg energianvändning totalt men en hög användning per person. Förutom skillnader i

befolkningsmängd beror skillnaden bland annat på att Stockholm har få industrier och en

större tjänstesektor, vilken inte är lika energikrävande. Norrbotten däremot har stora

energikrävande industrier. Industrisektorn utgör nästan 70 procent av Norrbottens totala

energianvändning jämfört med 10 procent i Stockholm (SCB/ Energimyndigheten, 2017).

34

5.3.3 Industrin står för över hälften av energianvändningen i Gävleborg

Industrin är också en förklaring till att Gävleborg har en hög energianvändning. Industrin står

för över hälften av energianvändningen i Gävleborgs län. Det är en större andel än i riket. Den

största delen av energianvändningen inom industrin kommer från el och biobränslen.

Energianvändningen från oljeprodukter har minskat över tid.

Trots att produktionen inom industrin har ökat har energianvändningen inom industrisektorn

nationellt varit relativt konstant sedan 70-

talet och under senare år minskat något. Det

beror på strukturförändringar inom olika

industribranscher och att tillverknings-

processerna har blivit mer energieffektiva

(Energimyndigheten, 2017a).

Transportsektorn står för ungefär 20 procent

av energianvändningen i länet. Inom

transportsektorn består den absolut största

energianvändningen av oljeprodukter.

Andelen biodrivmedel har dock ökat något

under senare år och utgjorde 17 procent av

energianvändningen inom transportsektorn i

länet 2015. Nationellt var andelen 15

procent.

5.4 Klimat, miljö och energiutmaningarna i Gävleborg

Det har skett förbättringar inom klimat-, miljö- och energiområdet, både nationellt och

regionalt. Bland annat har utsläppen av växthusgaser och små partiklar minskat. Andelen

förnybar energi har ökat både inom elproduktionen och genom ökad andel bioenergi i

industrin och transportsektorn. Dessa förändringar bidrar till ökad hållbarhet.

För att nå upp till de uppsatta klimatmålen finns det dock fortfarande stora utmaningar.

Gävleborg har en relativt hög energianvändning och höga utsläpp av små partiklar jämfört

med andra län. Utsläppen av växthusgaser ligger däremot i nivå med rikssnittet.

I Gävleborg är klimat, miljö och energiutmaningarna framförallt kopplade till transporter och

industrin. De står för en stor del av länets utsläpp av växthusgaser, små partiklar och en stor

del av energianvändningen. Den ökade globaliseringen och regionförstoringen har inneburit

att varor och människor reser och transporteras i större utsträckning än tidigare. På grund av

länets geografi och industri kommer det relativt stora behovet av transporter troligtvis att

bestå. Därför är en utmaning framöver att minska den klimatpåverkan som resor och

transporter innebär. Bland annat behöver produktions-, energi- och transportsystemet

utvecklas så att beroendet av fossil energi minskar (Regeringskansliet, 2015).

Samtidigt som klimat-, miljö- och energiutmaningarna är stora lyfter man i den nationella

strategin fram att de kan vara en drivkraft för miljödriven näringslivsutveckling. I och med

den växande globala efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor kan det skapas

affärsmöjligheter för företag som lyckas med denna utveckling. I gles- och landsbygder finns

många också av de förnybara resurser som behövs för energiomställningen


Även inom energiförsörjningen finns stora möjligheter i Gävleborg kopplat till länets

vindkraftsproduktion. Gävleborg är ett av de län med högst installerad effekt och utbyggnaden

fortsätter i relativt hög takt. Det bidrar till att öka den förnybara energin i länet.

Figur 23 På grund av sekretess används industrins data från 2015

som skattning. Senaste år med data för alla sektorer är 2011 då

fördelningen är samma som ovan. Källa: SCB (KRE) och


35

Social sammanhållning

Kapitlet i korthet:

• Valdeltagandet har ökat de senaste valen men deltagandet i riksdagsvalet är fortfarande något lägre i Gävleborg än i riket. När det gäller landstings- och kommunvalet är situationen omvänd.

• I flera indikatorer när det gäller social sammanhållning har Gävleborg ett sämre utfall i förhållande till riksgenomsnittet. Gävleborg har till exempel en högre andel med låg disponibel inkomst. I både riket och länet har inkomstskillnaderna ökat i befolkningen.

• Skillnader mellan olika sociodemografiska grupper är många gånger betydligt större än skillnader mellan län. Socialt deltagande är exempelvis högre bland yngre än äldre, bland födda i Sverige jämfört med utom Norden, bland de med lång utbildningsnivå jämfört med kort utbildningsnivå. Liknande mönster finns när det gäller andra aspekter av levnadsvillkor och levnadsvanor som exempelvis rökning och stillasittande fritid.

• Medellivslängden ökar men män och kvinnor i Gävleborg lever cirka ett år kortare än genomsnittet i Sverige.

• Även när det gäller folkhälsa finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Exempelvis lever högutbildade längre än lågutbildade och denna skillnad i medellivslängd motsvarar cirka 5-6 år i både riket och länet.

36

6. Social sammanhållning

Den sista av de fyra utmaningarna handlar om social sammanhållning. Det finns inte en

entydig eller självklar tolkning av begreppet men enligt den nationella strategin handlar det

om en välfärd som kommer alla till del, att människor känner delaktighet, ges möjlighet att

delta i samhällslivet, kan påverka sin livsmiljö och forma sina liv efter sina förutsättningar.

Därigenom blir det till exempel viktigt att minska segregation, utanförskap och diskriminering

i samhället.

Den sociala sammanhållningen är på många sätt stark i Sverige. Demokratin är djupt rotad

och Sverige har ett, internationellt sett, högt valdeltagande (Statsrådsberedningen, 2013).

Samtidigt pågår ett antal förändringsprocesser i samhället som innebär en utmaning för den

sociala sammanhållningen och kan bidra till att ytterligare öka skillnaderna mellan olika

befolkningsgrupper. Tillväxtverket pekar i sin utvärdering av den nationella strategin på att

social sammanhållning som utmaning blivit än mer påtaglig nu än när strategin togs fram

(Tillväxtverket, 2017a). Som exempel nämns att de ekonomiska skillnaderna ökat och

flyktinginvandringen har skapat ett större tryck på samhällssystemet.

Hälsoklyftorna har också ökat de senaste decennierna (SOU 2016:55). Intresset för

fördelningsfrågor har överlag ökat både i Sverige och utomlands och konsekvenser av ökade

skillnader och samhällsklyftor har uppmärksammats till exempel av IMF och inom EU.

Kontentan av dessa analyser är att ökade samhällsklyftor hämmar tillväxt och utveckling

(Tillväxtanalys, 2016).

I kapitlet om social sammanhållning presenteras några regionala jämförelser relaterade till

bland annat inkomst, valdeltagande, tillit, socialt deltagande och folkhälsa. Området berör i

hög grad den sociala hållbarheten. Eftersom skillnader mellan befolkningsgrupper är ett

viktigt fokus finns också en del andra skiktningar än de geografiska i detta kapitel.

6.1 Valdeltagande

Valdeltagandet ses i mångt och mycket som en indikation på en väl fungerande demokrati.

Delaktighet och inflytande har också koppling till folkhälsa. Det är något vanligare att rösta i

riksdagsvalet än i landstings- och kommunvalet. Gävleborg har ett högre deltagande i

landstings- och kommunval än i riket. I riksdags-, landstings- och kommunval har

valdeltagandet ökat sedan 2002 både i riket och i Gävleborg.


Valdeltagandet till riksdagsvalet 2014 var 85,8 i riksgenomsnittet och i Gävleborg 85,4

procent. Även om skillnaderna mellan länen är små och handlar om decimaler i flera fall är

valdeltagandet i Gävleborg fortfarande något lägre än både riksgenomsnitt och i förhållande

till jämförelselänen. Skillnaderna mellan länet och riket har dock minskat över tid.

37

6.1.1. Det finns stora variationer i valdeltagande

Bakom länsgenomsnitten ovan döljer sig stora variationer mellan kommuner men framför allt

mellan olika valdistrikt. Exempelvis varierar valdeltagandet mellan valdistrikten mellan 66,1-

92,5 procent inom Gävleborg i riksdagsvalet.

I en analys av variationen i valdeltagandet mellan olika valdistrikt i Gävleborg kan man se att

nivån på valdeltagandet i hög utsträckning kan förklaras av utbildningsnivå, ålder, utländsk

bakgrund, sysselsättning och inkomst (Samhällsmedicin, 2018b). Mönstret finns också

nationellt. Enligt SCB:s valundersökning är andelen röstande betydligt lägre bland

ensamstående, personer med lägre utbildningsnivå, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa och

personer utanför arbetsmarknaden samt unga och utrikes födda (SOU 2016:55).

6.2 Socialt deltagande

Skillnader mellan olika sociodemografiska grupper när det gäller valdeltagande återkommer

även i andra typer av deltagande och engagemang i samhällslivet. Ett annat sådant mått

kommer från den nationella folkhälsoenkäten. Social delaktighet, eller omvänt social

isolering, mäts här med en fråga som handlar om olika former av socialt deltagande de senaste

12 månaderna. Brytpunkten för ett lågt socialt deltagande läggs vanligtvis vid 1 av de listade

aktiviteterna (Folkhälsomyndigheten, 2016). Detta innebär att de som inte deltar i någon eller

endast en aktivitet anses ha ett lågt socialt deltagande. Omvänt anses de som deltagit i två

eller fler aktiviteter vara socialt deltagande.

Eftersom indikatorn mäts som en negativ företeelse som anknyter till social isolering är det

önskvärt med så låga värden som möjligt i denna fråga.

Figur 25 Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2013-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Gävleborg har en något högre andel (22 procent bland kvinnorna och 26 bland männen)

jämfört med riksgenomsnittet där motsvarande andelar 2014 är 20 och 22 procent. Det

innebär alltså att det sociala deltagandet är lägre i Gävleborg. Inga stora eller entydiga

förändringar över tid finns i denna fråga men i Gävleborg har det sociala deltagandet

försämrats för män under hela perioden sedan 2004.

I figuren ovan redovisas en länsjämförelse med hjälp av ett nationella urval för perioden

2013-2016. Här framkommer att jämförelselänen Södermanland och Jönköping har något

bättre men Dalarna, Västernorrland och Norrbotten något sämre socialt deltagande än

Gävleborg.

38

6.2.1 Skillnader är stora mellan olika befolkningsgrupper i socialt deltagande

Kvinnor är generellt sett något mer socialt aktiva än män. Några övriga skillnader när det

gäller befolkningsgrupper i Gävleborg redovisas i figuren nedan.

Figur 26 Källa: HLV Gävleborg 2014 (16-85 år) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Av figuren framgår att det finns stora skillnader inom olika sociodemografiska grupper inom

länet när det gäller socialt deltagande. Det sociala deltagandet är högre bland yngre än äldre,

bland födda i Sverige jämfört med utom Norden, bland de med lång utbildningsnivå jämfört

med kort utbildningsnivå. Liknande mönster finns bland både män och kvinnor.

Formerna för sociala aktiviteter kan variera och se olika ut och därmed också ligga bakom

skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Sammantaget visar resultaten att delaktighet och

inflytande inte är jämnt fördelad i befolkningen.

6.3 Tillit

Frågor om tillit är en indikator på social sammanhållning och brukar även ses som en

delkomponent i socialt kapital (Folkhälsomyndigheten, 2016). I Sverige ingår en fråga om

tillit i den nationella folkhälsoenkäten och är formulerad om man i allmänhet tycker att man

kan lita på de flesta människor. Andelen som svarar nej, det vill säga har svårt att lita på de

flesta människor, redovisas i figuren nedan.

Figur 27 Källa: HLV 2013-2016 Folkhälsomyndigheten och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

I riket som helhet är det 28 procent bland både män och kvinnor som anger att de har svårt att

lita på andra människor. Tilliten har som helhet varit ganska konstant över tid. Av länen har

denna period (2013-2016) Västerbotten bäst resultat (lägst andel som anger att de har svårt att

39

lita på andra människor i allmänhet). Ingen stor förändring över tid eller mellan könen kan

noteras i denna fråga.

Gävleborgs andel är något bättre än riksgenomsnittet för män (25 procent) och ungefär i nivå

med riket (28 procent) för kvinnor. När det gäller placeringen i förhållande till

jämförelselänen ligger Gävleborg något sämre till än tre av jämförelselänen (Dalarna

Norrbotten och Västernorrland) och något bättre till än de andra två (Södermanland och

Jönköping).

6.4 Ekonomiska skillnader

Inkomst och försörjningsmöjligheter är viktiga aspekter för den sociala sammanhållningen

och omvänt förknippade med en rad olika sociala förhållanden som gör individen mer sårbar

och utsatt för hälsorisker (SOU 2016:55).

Det finns olika sätt att mäta inkomstnivåer och inkomstskillnader. Det vanligaste måtten för

att mäta skillnader är den s.k. ginikoefficienten6. Även om den är lägre än i de flesta andra

länder i Europa har den ökat i Sverige sedan 1980-talet (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Avståndet mellan olika inkomstgrupper har också ökat över tid vilket figuren nedan till

vänster visar. Inkomstmåtten som redovisas är den disponibla hushållsinkomsten (inklusive

bidrag och kapitalvinster) relaterat till antalet hushållsmedlemmar (konsumtionsenheter).

Figur 28 Källa: SCB (TRIF) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Figuren till vänster visar utvecklingen av den disponibla inkomsten i befolkningen under åren

2011–2016 för medianinkomsten och de 5 % med lägst respektive högst inkomst i länet och

riket. Figuren visar att inkomstspridningen har ökat. I både riket som helhet och i Gävleborg

är det främst gruppen med högst inkomst som har ökat sin ekonomiska standard mest.

6.4.1. Gävleborg har en högre andel med låg inkomst..

I figuren till höger med regionala jämförelser redovisas en variant på samma mått. Med låg

disponibel inkomst avses personer i ett hushåll som har en disponibel inkomst per

konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga. Minst andel

med en låg disponibel inkomst har Halland och Stockholm (11 procent) och högst andel har

Värmland, därefter Skåne och Gävleborg (17-18 procent). Gävleborg har således en högre

andel än jämförelselänen med låg disponibel inkomst.

6 Ginikoefficienten är en beräkning som ger ett värde mellan 0 och 1. Ju lägre ginikoefficient desto mer jämlik är

inkomstfördelningen.

40

6.4.2 ..men skillnaderna är större för utsatta grupper

Speciellt utsatta grupper vad gäller ekonomisk standard är utlandsfödda, ensamstående

föräldrar, äldre ensamstående, personer med funktionsnedsättning, långtidssjukskrivna och

arbetslösa (Folkhälsomyndigheten, 2018). I figuren med regional jämförelse ovan redovisas

en sådan ytterligare dimension, andelen med låg inkomst efter födelseland (inrikes eller

utrikes) i respektive län. Dessa redovisas som prickar i figuren med staplar.

Andelen utrikes födda ligger i samtliga län betydligt över genomsnittet och variationen mellan

födelseland är betydligt större än mellan län. Exempelvis varierar andelen med låg disponibel

inkomst i Gävleborgs län mellan 13,4 (inrikes födda) och 45,6 procent (födda utomlands).

Liknande mönster kan ses om man väljer någon annan av de utsatta grupperna som nämns

ovan.

6.4.3 Det finns löneskillnader mellan män och kvinnor

Det finns tydliga könsskillnader när det gäller löner. Löneskillnaderna mellan män och

kvinnor beror i huvudsak på att kvinnor och män arbetar i olika yrken. Traditionellt manliga

yrken har högre löner än traditionellt kvinnliga yrken med motsvarande kvalifikationer. Stora

skillnader mellan mäns och kvinnors inkomster uppstår i samband med familjebildning.

Ytterligare skillnader inom arbetsmarknadsområdet handlar om att kvinnor mer sällan är

företagare och chefer (SCB, 2016a).

Enligt Medlingsinstitutets senast redovisade siffror var den ovägda löneskillnaden mellan

kvinnor och män 12 procent år 2016. När hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning,

ålder och arbetstid minskar skillnaden och blir istället 4,5 procent (Medlingsinstitutet, 2017).

Den faktiska löneskillnaden, tillsammans med det faktum att kvinnor oftare arbetar deltid,

innebär att kvinnors livslöner och pensioner i genomsnitt är betydligt lägre än mäns (SOU

2016:55).

6.5 Unga som varken förvärvsarbetar eller studerar

Det som framför allt är viktigt när det gäller att begränsa den ekonomiska ojämlikheten är att

så många som möjligt har ett arbete. Ju högre sysselsättning, desto större kontroll och makt

över sina liv har människor, desto bättre materiella förutsättningar och mindre risk för

ekonomisk ojämlikhet, utanförskap och att den sociala sammanhållningen försvagas

(Statsrådsberedningen, 2013).

Andelen sysselsatta skiljer sig mellan kön, regioner, kommuner och i olika sociala grupper

bland annat. En särskild ”utsatt ställning på arbetsmarknaden” har personer som är födda

utanför Europa, saknar fullständig gymnasieutbildning, har funktionshinder som medför

nedsatt arbetsförmåga eller är äldre (Arbetsförmedlingen, 2017).

6.5.1 Gävleborg har en högre andel unga som varken arbetar eller studerar

Ungdomar som varken studerar eller arbetar är en prioriterad grupp bland annat eftersom de

riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden när de går miste om kunskaper och

erfarenheter som krävs för att få ett arbete i framtiden (SOU 2013:74). I figur nedan redovisas

gruppen unga 16-19 år som varken arbetar eller studerar.

41

Figur 29. Källa: SCB RAMS och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat de senaste tre åren i både riket

och länet. Andelen i länet är dock högre än i riksgenomsnittet. I Gävleborg är det vid senaste

mätpunkten 10 procent av männen och 8,4 procent av kvinnorna som varken arbetar eller

studerar. Motsvarande andelar i riket är 9,2 och 7,6 procent. Jämförelselänen ligger tämligen

samlat och något över riksgenomsnittet med undantag av Jönköping och Norrbotten som har

lägst andelen i hela Sverige 2016.

6.5.2 Skolan är både en risk- och skyddsfaktor

Risken för ett långvarigt utanförskap ökar med tiden som en ung person varken arbetar eller

studerar. Det finns omfattande kunskap om riskfaktorer för att hamna utanför arbete och

studier som kan användas som underlag för politikens inriktning och verksamheters

utformning. Flera av dessa relaterar till skolan. Skolfrånvaro i grundskolan, saknad behörighet

till nationella program, frånvaro i gymnasieskolan och att inte slutföra en gymnasieutbildning

är några av dessa. Omvänt är behörighet och slutförda gymnasiestudier skyddsfaktorer (SOU

2017:9).

6.6 Folkhälsa

En viktig aspekt på social sammanhållning är dess effekt på hälsa och faktorer som kan

kopplas till hälsan. Internationellt sett är folkhälsan i Sverige god och utvecklas i flera

avseenden positivt (Folkhälsomyndigheten, 2018). Att medellivslängden ökar är ett tecken på

det.

Figur 30 Källa SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

42

Femårsperioden 2013-2017 är medellivslängden i Gävleborg 82,9 för kvinnor och 79,3 för

män. I riket samma period är medellivslängden 83,9 och 80,4. Medellivslängden i Gävleborg

är således cirka ett år lägre än i riket för både män och kvinnor. Av jämförelselänen är det

Jönköping som har högst medellivslängd och Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten som

har kortast förväntad återstående medellivslängd.

6.6.1 Högutbildade lever längre än lågutbildade

Folkhälsomyndigheten konstaterar i årsrapport 2018 att hälsan i befolkningen blir allt bättre

men det finns en ojämlikhet där utvecklingen för vissa sociala grupper gått långsammare eller

står stilla (Folkhälsomyndigheten, 2018). En tydlig yttring av att det finns sociala skillnader i

hälsa handlar om skillnader i medellivslängd mellan personer med olika utbildningsnivå.

Figur 31 Källa SCB (2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

När den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för personer med olika

utbildningsnivå framgår att det skiljer 5 år (Gävleborg) och 6 år (riket) i medellivslängd

mellan de som har förgymnasial och de som har eftergymnasial utbildning.

6.6.2 Det finns en ojämlikhet i levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Även när det gäller bestämningsfaktorer finns skillnader mellan personer med olika

utbildningsnivå vilket figuren nedan visar.

Figur 32 Källa: HLV Gävleborg 2014 (16-85 år) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

43

Personer med kort utbildningsnivå (högst 11 års utbildning) har en högre förekomst av

riskabla levnadsvanor som ex att röka dagligen och ha en stillasittande fritid jämfört med

gruppen som har en lång utbildning (minst 15 års utbildning). Samma skillnad finns när det

gäller risker i levnadsvillkor som att man har svårt att lita på andra och ekonomisk kris (haft

svårt att klara löpande räkningar). Samma mönster finns för båda könen och även nationellt.

Enligt kommissionen för jämlik hälsa uppkommer ojämlikhet i hälsa genom skillnader i

tillgång till ett antal sammankopplade och ömsesidigt förstärkande villkor och möjligheter

(resurser) i ett samspel som sker över hela livet (SOU 2016:55). I detta spelar livsvillkor

(exempelvis utbildning och arbete) roll liksom levnadsvanor (exempelvis rökning och fysisk

aktivitet). Hälsa är därmed både en förutsättning och ett resultat av andra villkor och

möjligheter.

6.7 Social sammanhållning i Gävleborg

I detta kapitel har Gävleborgs utfall jämförts med andra län när det gäller indikatorer som

valdeltagande, inkomst, socialt deltagande, folkhälsa osv. I flera fall, exempelvis när det

gäller valdeltagande och medellivslängd, framkommer att Gävleborg har något sämre läge än

exempelvis riksgenomsnittet.

När det gäller social sammanhållning och hållbarhet är det också, och kanske framför allt,

andra skillnader än de geografiska som är viktiga. Skillnader mellan kön, åldersgrupper,

personer med svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå är många gånger stora. Tillväxt

är inte nödvändigtvis inkluderande, konstaterar regeringskansliet i en förlaga till den

nationella strategin för hållbar regional tillväxt (Regeringskansliet, 2014) och i kapitlet finns

flera exempel på att livsvillkor inte är jämlikt fördelade. Inte minst visar jämförelserna av

indikatorer i detta kapitel på att skillnader mellan olika befolkningsgrupper inom ett län

många gånger är mycket större än skillnader mellan län.

Intentionerna i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt när det gäller social

sammanhållning finns tydligt uttalade också i andra mål och styrdokument. Det ligger i linje

med regeringens tre prioriterade områden att nå det övergripande målet om att ha lägst

arbetslöshet i EU, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet.

Regeringens mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god

hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Det

är också ett fokus i Agenda 2030 för hållbar utveckling och ligger i linje med exempelvis

deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män samt EUs sammanhållningspolitik och

strukturfondsprogram.

I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt poängteras att social sammanhållning,

där hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenhet tas till vara är en viktig

förutsättning för att möta den demografiska utmaningen och för att skapa konkurrenskraftiga

regioner. Det finns risk för ett utanförskap när en stor del av befolkningen står utanför arbets-

eller studielivet och det är viktigt med särskilda satsningar på unga och människor med

utländsk bakgrund, där kompetenser, kreativitet och erfarenhet bättre tas tillvara. Kvinnor och

män, oavsett ålder, bakgrund och boendeort ska ha samma rätt till inflytande och tillgång till

resurser. Segregering, både när det gäller arbetsmarknad och boendet, behöver minska liksom

diskriminering mot kön, etnicitet, ålder och funktionshinder.

44

Innovation och företagande

Kapitlet i korthet:

• Gävleborg har en lägre andel företagare och företagsamma individer och även ett lägre intresse för att bli företagare än i många andra län. En lägre andel av företagarna anser sig vara innovativa jämfört med riket.

• Män är i nästan dubbelt så hög grad företagare jämfört med kvinnor.

• Innovationsindex visar att Gävleborg har en lägre innovationsdriven tillväxt och placerar sig på 17:e plats bland länen. Dalarna har en liknande nivå, medan övriga jämförelselän placerar sig något bättre.

• Företagarna är mindre nöjda när det gäller den samlade bedömningen av

företagsklimatet och Gävleborgs kommuner hamnar ganska långt ner i ranking av företagsklimatet. Samtidigt visar en annan mätning att företagarna ger kommunerna godkänt eller bra betyg när det gäller service till företagarna.

• Länets företagare anger en hög tillväxtvilja och företagsamheten har ökat i både

riket och länet.

• Fem regionala styrkeområden har valts ut i Gävleborg inom ramen för Smart specialisering.

45

7. Innovation och företagande

En viktig utgångspunkt och prioritering i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt

handlar om innovation och företagande. Det handlar om att stärka regioners förnyelseförmåga

och konkurrenskraft. Det ska vara enkelt att starta och driva företag. För att lyckas med det är

det viktigt med kunskap och kompetens liksom ett bra näringslivsklimat.

Innovationer finns i alla branscher och handlar om förnyelse av varor men också processer,

tjänster, marknader, kompetenser, organisationsmodeller etc. På senare tid är det framför allt

tjänsteinnovationer, sociala nätverk och affärs- och verksamhetslogik som har fått en allt

större betydelse för tillväxten (Reglab, 2017).

En mängd faktorer och aktörer är av betydelse för själva innovationsprocessen. Förutom den

ekonomiska tillväxten behöver innovationer också bidra till att lösa de miljömässiga och

sociala utmaningarna (Tillväxtanalys, 2016).

Sverige hamnar ofta högt i olika internationella mätningar inom innovationsområdet.

Exempelvis rangordnas Sverige som EU:s främsta innovationsland i Innovation Union

Scoreboard och på plats 2 efter Schweiz 2017 i Global Innovation Index7. Sveriges relativa

styrkor handlar mycket om infrastrukturen. Exempelvis har Sverige ett stabilt politiskt klimat,

en relativt sett hög utbildningskvalitet och publicering av forskning men också, när det gäller

utfall, många registrerade patent. Tillväxtanalys (2013) pekar ut några utvecklingsområden

där Sveriges resultat fallit i jämförelse med andra länder på senare tid och det handlar bland

annat om resultaten i utbildningssystemet, det svenska förädlingsvärdet i exporten och att

offentlig service inte lyckats tillräckligt väl med att erbjuda e-tjänster som möter

medborgarnas behov.

I kapitlet om innovation och företagande presenteras några indikatorer och statistik om och

kring företagande, Reglabs innovationsindex och två mätningar av företagsklimat.

7.1 Företagare och företagsamhet

Inledningsvis presenteras andelen företagare av de förvärvsarbetande.

Figur 33 Källa: SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andelen företagare har ökat något sedan år 2000 men är något lägre för både män och kvinnor

(10,4 och 4,8 procent) i Gävleborg jämfört med riksgenomsnittet (11,2 och 5,3 procent).

Högst andel företagare finns i Jämtland och på Gotland. I samtliga län är det betydligt

vanligare med manliga företagare. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor är företagare.

Gävleborg har en något högre andel företagare totalt sett än Västernorrland, Jönköping och

Norrbotten men något lägre andel än Södermanland och Dalarna.

7 INSEAD Business School’s Global Innovation Index 2017

46

7.1.1 Attityder till att bli företagare varierar mellan grupper

Entreprenörskapsbarometern är en befolkningsundersökning om attityder och upplevelser till

att starta och driva företag. En fråga som ställs till befolkningen handlar om man kan tänka sig

att bli företagare.

Figur 34 Källa Tillväxtverket (Entreprenörskapsbarometern 2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Nästan hälften i riket (47 procent) och 39 procent av de tillfrågande i Gävleborgs befolkning

kan tänka sig att bli företagare. Av jämförelselänen har Jönköping, Norrbotten och Dalarna en

något högre andel än Gävleborg. Västernorrland har samma andel som Gävleborg och

Södermanland har en något lägre andel som vill bli företagare.

Av de nationella resultaten framkommer att av de som kan tänka sig att bli företagare vill en

tredjedel helst vara företagare, en tredjedel anställda och en tredjedel kombinatörer8. Vidare

framkommer att det finns stora skillnader i attityder till företagande mellan olika grupper.

Män har en mer positiv attityd till företagande än kvinnor och yngre en mer positiv attityd än

medelålders och äldre. Otrygghet anges som det största hindret för att bli företagare.

Möjligheten till personlig utveckling och att utveckla idéer är den största drivkraften bakom

de som är positiva till att bli företagare (Tillväxtverket, 2016b).

7.1.2 Företagsamheten har ökat över tid

Företagsamheten i befolkningen kan ses som ett komplement till företagandet. Som

företagsam definieras en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt

handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. En

person räknas enbart en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag.

Figur 35 Källa: SNS Företagsamhet 16-74 år och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

8 Kombinatörer kombinerar anställning med att driva företag

47

Företagsamheten har ökat över tid både i länet och i riket. I Svenskt näringslivs rapport om

företagsamheten i Gävleborg 2018 konstateras att andelen företagsamma personer aldrig varit

så hög i Gävleborg (10,3 procent) men att företagsamheten fortfarande är lägre i länet än i

riksgenomsnittet (12,3 procent). Samma mönster gäller även bland de yngre (16-34 år) och

bland kvinnor där företagsamheten i Gävleborg är bland de lägsta i Sverige. Andelen har dock

ökat totalt sett, bland kvinnor och (marginellt) också bland unga.

Jämfört med jämförelselänen i denna rapport ligger Gävleborg något sämre till. Av

kommunerna 2017 är företagsamheten högst i Nordanstig och Ljusdal och lägst i Sandviken,

Hofors och Gävle (Svenskt näringsliv, 2018).

7.2 Tillväxtvilja och innovativa företag

Företagens villkor och verklighet är en tidigare refererad enkätundersökning som riktar sig till

små och medelstora företag med frågor om vilka möjligheter och svårigheter som företagen

upplever i sin vardag och hur de ser på förutsättningarna att utveckla verksamheten. Två av

frågorna från 2017 års undersökning redovisas här.

Figur 36 Tillväxtverket Företagens villkor och verklighet 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

70 procent av de små och medelstora företagen i Gävleborg vill växa. Det är högre än riket

(68 procent) och alla andra jämförelselän. När det gäller andelen som anger att de utvecklat

eller sålt nya eller väsentligt förbättrade varor och tjänster de tre senaste åren är andelen lägre

(lägst i Sverige), 28 procent. I riket är motsvarande andel 41 procent 2017. Frågan kan ses

som ett grovt mått på innovativitet.

De nationella resultaten visar att det finns stora branschskillnader i tillväxtviljan. Hotell och

restaurang har högst tillväxtvilja med 89 procent. Vård och omsorg är den bransch där lägst

andel (45 procent) anger att de vill växa (Tillväxtverket, 2017b). När det gäller innovativa

företag finns ingen större skillnad mellan olika industrigrenar i de nationella resultaten. Dock

är det en lägre andel bland icke-industriföretag som anser sig vara innovativa (Tillväxtverket,

2018a).

7.3 Innovationsarbetet

Reglab har sedan 2011 tagit fram en indikatormodell för att mäta innovationsdriven tillväxt.

Innovationsindexet består av tre delkomponenter och sammanlagt 15 indikatorer.

Delkomponenten grundförutsättningar innehåller indikatorer kring utbildningsnivå, mångfald

och rörlighet på arbetsmarknaden. Delkomponenten marknadsförmåga innehåller indikatorer

på bland annat internationella kopplingar, patent och varumärkesansökningar. Slutligen

48

innehåller delkomponenten förnyelseförmåga indikatorer kopplade till förmåga till

nyskapande, attityd till förändring och tillgång till resurser för innovation.

Indikatorerna är framtagna utifrån en teoretisk genomgång av faktorer som har betydelse för

en innovationsdriven tillväxt (Reglab, 2017).

Figur 37 Källa: Reglab Innovationsindex 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Det totala innovationsindexet för Gävleborg har minskat något sedan första mätningen 2004

och är nu 75,2 (riket är 100). I figuren ovan är regionerna sorterade efter län som kommer bäst

(Uppsala med 122) till sämst (Blekinge 72) på det samlade innovationsindexet. Gävleborg

kommer på rang 17 totalt sett vilket är något högre än Dalarna men lägre än de andra

jämförelselänen.

När det gäller delkomponenterna har Gävleborg bäst placering (rang 12) när det gäller

förnyelseförmåga och sämst placering (rang 21) när det gäller grundförutsättningar. För

delkomponenten marknadsförmåga placerar sig Gävleborg på rang 16.

7.3.1. Regionala variationerna i innovationsindex

I rapporten från Reglab konstateras att det finns en större regional spridning när det gäller

förnyelseförmåga än när det gäller grundförutsättningarna. Den faktor som slår igenom mest

är forskningsmedel som andel av BRP vilket gynnar små regioner med stora lärosäten som

Uppsala och Västerbotten. När det gäller marknadsförmåga är det istället patent och

riskkapitalinvesteringar som slår igenom där istället Stockholm hamnar högt.

Det finns en gruppering av län som varit förhållandevis stabil över tid: 6 regioner med värden

över 100, en mittengrupp med åtta län och en grupp på sju län som har ett värde mellan 72-76

(Reglab, 2017). Gävleborg tillhör den grupp av län som har en lägre placering i det samlade

indexet. I denna gruppering av län finns också Dalarna men övriga jämförelselän finns i

mittengruppen.

7.3.2 Gävleborgs utfall i innovationsindex har analyserats

Som en del av en funktionsanalys av innovationssystemet i Gävleborg har Kontigo analyserat

Gävleborgs resultat i Reglabs innovationsindex från 2016. De konstaterar att Gävleborg har

ett sämre utfall främst när det gäller utbildningsnivån, lärosätens intäkter till forskning som

andel av BRP samt riskkapitalinvesteringar. I samma rapport lyfter man också fram ett antal

förutsättningar och fördelar. Till exempel har Gävleborg en bra placering när det gäller

andelen elever som har deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept. Den starka

exportindustrin i Gävleborg visar internationell konkurrenskraft som tyder på ett innovativt

och konkurrenskraftigt näringsliv (Kontigo, 2016).

49

7.3.3 Innovationssystemet i Gävleborg har analyserats

Innovationssystemet i Gävleborg är, på många sätt, välutvecklat konstaterar Kontigo. Det som

skiljer aktörerna åt handlar om inriktning, målgrupp eller geografi men samtliga aktörer

erbjuder tjänster och stöd i flera sammanhängande faser från idé till att främja, starta upp,

etablering och tillväxt.

Som förbättringsområden lyfter Kontigo fram att tyngdpunkten är på nya produkter och

tjänster som ska nå en marknad och är inte lika väl utvecklat när det gäller social innovation

och innovation i offentlig verksamhet. Innovationssystemet upplevs inte som sammanhållet

och transparent och det finns, enligt intervjuerna i rapporten, behov av att öka samverkan

mellan ”spets” och ”breddaktörer” för att mobilisera aktörer i gemensamma

innovationssystem. Det finns också behov av att hitta flera interregionala samband med

exempelvis Dalarna och Värmland och mot Uppsala universitet och Mitthögskolan.

Tillgängligheten varierar på kommunal nivå och det finns farhågor att man varit något sämre

på att attrahera externa resurser. Samtidigt framhålls att man har varit framgångsrika när det

gäller Vinnovas Vinnväxtprogram (Kontigo, 2016).

7.4 Företagsklimat

En viktig del i kommunernas arbete för att främja tillväxt och utveckling på lokal och regional

nivå handlar om att skapa ett bra företagsklimat där företag kan etablera sig och växa. Det

finns ingen vedertagen definition av vad företagsklimat är och hur det bör mätas. Det finns

dock ett flertal mätningar för att få en bild av hur företagsklimatet ser ut i landets kommuner

(SKL, 2010). Nedan presenteras två alternativa mätningar av företagsklimat. Inledningsvis

Svenskt näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2012-2017.

Svenskt Näringsliv ranking av kommunernas företagsklimat

Tabell 5 Källa: Svenskt näringsliv företagsklimat 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

I tabellen rankas kommunerna från 1-290. Av kommunerna i Gävleborg 2017 har Hofors bäst

ranking och sämst ranking har Söderhamn. Bäst företagsklimat i Sverige samma år har Solna,

Sollentuna och Nacka (Svenskt näringsliv, 2017). SKL konstaterar att många förorts- och

pendlingskommuner brukar hamna högt i denna ranking. En anledning är att man också väger

in strukturella fördelar som närhet till tåg och flyg (SKL, 2010).

7.4.1 Delkomponenter bakom ranking av företagsklimat

Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt i totalrankingen (Svenskt

näringsliv, 2017). Delfaktorerna listas nedan där de sex sista kolumnerna är olika registerdata

och resterande är de olika enkätsvaren. Rangen på samtliga 18 faktorer redovisas i tabell

nedan.

50

Tabell 6 Svenskt näringsliv ranking delkomponenter (1-290) Näringslivsklimat 2017 och Samhällsmedicin, Region

Gävleborg

Mätningen bygger på enkätsvar från ett urval av samtliga företagare i kommunen (vartannat år

också kommunpolitiker) som i totalindexet vägs ihop med en del statistik från bland annat

SCB. Statistikdelen motsvarar de sex kolumnerna längst till höger. Samtliga delkomponenter

bakom index listas ovan och är i den här rapporten färglagda i en skala från rött till grönt (och

för rang 1-290) för att ge en överblick över vilka delkomponenter som har högre och lägre

rang.

De delkomponenter som är mer röda är sådana som kommunerna i länet ligger relativt sämre i

jämförelse med andra kommuner i landet. På basen av ovanstående tabell kan man se att flera

sådana mer röda områden finns när det gäller flera av enkätuppgifterna.

7.4.2 Gävleborg får som helhet ett lägre sammanfattande betyg från företagarna

Den faktor som väger tyngst i sammanvägningen är enkätfrågan med ett sammanfattande

omdöme om företagsklimatet. Här finns uppgifter sammanställda även för länen som helhet

och för perioden 2002 till 20189.

Medelbetyget presenteras från 1(dåligt) – 6 (utmärkt) i figur nedan.

Figur 38 Källa: Svenskt näringsliv företagsklimat och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Medelbetyget från företagarna har varierat något sedan 2002. Gävleborg är under hela

perioden under genomsnittet för riket. Betyget har ökat de två senaste åren men låg som högst

perioden 2006-2009. Gävleborg har ett lägre betyg än i jämförelselänen förutom när det gäller

Norrbotten.

9 Rankingen för 2018 presenteras oktober 2018

51

7.4.3 SKL mäter företagsklimat som service i myndighetsutövningen

En annan mätning av företagsklimat är baserad på en intervjuundersökning (Insikt) och

presenteras av SKL i Öppna jämförelser Företagsklimat. Till skillnad från mätningen ovan är

det endast företag som haft kontakt med kommunerna som ingår. Fokus ligger här på

kommunernas service gentemot företagarna i sin myndighetsutövning. I den senaste

mätningen som presenterades i ÖJ Företagsklimat 2017 ingick 171 kommuner och sedan

starten är det sammanlagt 232 kommuner som valt att delta i undersökningen vid minst ett

tillfälle (SKL, 2018b).

Modellen består av ett sammanfattande mått, nöjd kundindex (NKI), på hur nöjda företagen är

totalt sett med kommunernas myndighetsutövning. Där resultaten kan särredovisas per

serviceområden görs det i tabellen nedan. Vita fält betyder att området antingen inte mäts i

den aktuella kommunen eller att antalet fall/svar är för litet för att redovisa som en del i ÖJ

Företagsklimat.

7.4.4 Gävleborg får som helhet godkänt i sin myndighetsutövning

Resultat för det senaste året finns för alla kommuner i Gävleborg utom tre men om man tar

med även 2015 års resultat i tabellen finns resultat även för Nordanstig och Söderhamn.

Gävleborgs utfall i ÖJ Företagsklimat 2017

Tabell 7 Källa: SKL ÖJ Företagsklimat 2015* och 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Kommunernas värden presenteras i ett index som kan anta värden mellan 0-100 och där NKI

0-61 betraktas som lågt/ej godkänt av SKL (här rosa), 62-69 godkänt (här orange) och 70 och

över som bra (här grönt).

Som helhet har de kommuner i Gävleborg som deltog i mätningen godkänt (Bollnäs, Hofors,

Gävle och Ovanåker) eller får ett bra betyg (Hudiksvall, Ockelbo och Sandviken). Av de

ingående delarna är det endast bygglov i Bollnäs och serveringstillstånd i Gävle som får

underkänt/lågt NKI. I stora drag får dock merparten av kommunerna bra eller godkänt. Två

områden, bygglov i Bollnäs och serveringstillstånd i Gävle, får ej godkänt.

På basen av de här två undersökningarna kan man således få lite olika bild av

företagsklimatet. Det är på många sätt en naturlig följd av att undersökningarna har olika

syften och utgångspunkter (jmf SKL, 2010). Båda undersökningar bygger på företagarnas

uppfattningar men i det ena fallet (Svenskt näringsliv) är det ett urval av samtliga företagare i

kommunen som ingår och frågorna vägs samman och viktas tillsammans med en del

registeruppgifter. I det andra fallet (SKL Insikt som presenteras i ÖJ Företagsklimat) är det

enbart myndighetsutövningen bland företagare som varit i kontakt med kommunen som ingår.

52

7.5 Smart specialisering

Smart specialisering lanserades av EU 2009. Regionala innovations- och smart

specialiseringsstrategier har sedan dess fått en allt viktigare roll för att främja hållbar regional

tillväxt. Smart specialisering handlar om att regioner bör identifiera och utveckla sina styrkor

och möjligheter och kraftsamla för innovation på de områden där länet har unika eller särskilt

bra förutsättningar, kompetenser och färdigheter (Tillväxtverket, 2017a). Det kan därmed ses

både som ett arbetssätt och ett regionalt styrdokument.

De fem identifierade styrkeområdena för Gävleborg (Region Gävleborg, 2017) är:

• Materialteknologi och hållbar produktion

• Bioekonomi

• Smarta hållbara städer och samhällen

• Hållbart och inkluderande arbetsliv

• Digitala tjänster och processer

7.5.1. Gävleborgs styrkeområden är under utveckling

I en kartläggning och analys av styrkeområden i Gävleborgs näringsliv (Oxford research,

2017a) ingår en nulägesbild utifrån Gävleborgs identifierade styrkeområden. Man konstaterar

att Gävleborgs fokusområden är breda och under utveckling och att på sikt, när arbetet

kommit längre, behöver preciseras ytterligare.

Till exempel lyfter man fram att kopplingarna mellan högskola/universitet och näringsliv

behöver blir tydligare. De två första styrkeområdena har koppling till länets starka företag

inom skogs- och stålindustri men här finns bara en liten koppling till Högskolan i Gävle vilket

gör att andra kopplingar utom länet också blir viktiga. I andra områden, bioekonomi och

inkluderande och hållbart arbetsliv, finns kopplingen till Högskolan i Gävle men här är det

istället osäkert vilka delar av näringslivets branscher som matchar området. Några

konstaterande kring de andra styrkeområdena är att när det gäller fiberoptik som område

sysselsätter detta relativt få i dagsläget och digitalisering och smarta hållbara städer är breda

kunskapsområden som i hög grad går in i flera andra fokusområden (Oxford research, 2017a).

7.5.2 Det finns brister i hållbarhetsarbetet i klusterverksamhet

I en annan rapport av samma företag granskas klusterverksamheten i Norra Mellansverige

(Dalarna, Gävleborg och Värmland). Kluster innebär att företag genom närheten till varandra

har möjlighet att växa och utvecklas snabbare än andra företag. 16 kluster i de tre länen har

valts ut och granskas utifrån hur utvecklade de är och hur väl de beaktat

hållbarhetsperspektivet i sitt arbete. Ett mål med hållbarhetsarbetet är att få till en

genomgripande förändring i arbetssätt så att det är en naturlig del av arbetssättet.

Rapporten lyfter fram att klustren visar en hög intensitet och höjd i sin aktivitet men en hög

grad av projektfinansiering gör dem sårbara på sikt. Ambitionerna att arbeta med

hållbarhetsperspektivet finns men det finns brister när det gäller att integrera hållbarhetsmål i

den dagliga verksamheten. Överlag når en majoritet av klustren enbart den lägsta nivån i

skalan på ett förändrat arbetssätt där man anger att man ska beakta hållbarhet men där

konkreta mål och aktiviteter många gånger saknas (Oxford research, 2017b).

7.6 Innovation och företagande i Gävleborg

Detta kapitel har belyst några aspekter och jämförelsetal som har betydelse inom området och

för prioriteringen på innovation och företagande i den nationella strategin för regional tillväxt.

De regionala jämförelserna i detta kapitel visar att Gävleborg har en lägre andel företagare

53

och företagsamma individer och även ett lägre intresse för att bli företagare än i många andra

län. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor är företagare. En lägre andel av företagarna i

Gävleborg anger att de är innovativa.

I Reglabs Innovationsindex har Gävleborg i senaste mätningen rang 17 av 21. Företagarna i

Svenskt näringslivs undersökning om företagsklimatet är mindre nöjda med företagsklimatet i

länet och Gävleborgs kommuner hamnar dessutom ganska långt ner i Svenskt näringslivs

ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

Enligt SKL:s mätning som ingår i ÖJ Företagsklimat är man i stora drag nöjd med servicen i

kommunernas myndighetsutövning och när det gäller tillväxtvilja bland företagare har

Gävleborg en bra rangplacering.

Det finns vissa begränsningar i den tillgängliga statistiken för att fånga viktiga aspekter

kopplat till innovation (Tillväxtanalys, 2013) och det kan därmed vara svårt att fånga hela

innovationsprocessen, från att främja idéer till etablering och tillväxt, på ett bra sätt. Ett

exempel på detta kan man se med hjälp av Reglabs innovationsindex som utifrån en teoretiskt

grundad genomgång för närvarande innehåller 15 indikatorer inom en rad olika områden som

exempelvis fysiskt kapital, öppenhet och tolerans, förutsättningar för lärande, förnyelse och

arbetskraft. Enligt Reglab uppstår de flesta innovationer i en lärprocess med många aktörer

inblandade i flera moment.

Fem regionala styrkeområden har valts ut i Gävleborg inom ramen för Smart specialisering.

Områdena är under utveckling men arbetet med smart specialisering kommer att bli allt

viktigare framöver enligt Tillväxtverket (Tillväxtverket, 2017a).

54

Attraktivitet och tillgänglighet

Kapitlet i korthet:

• Gävleborg och jämförelselänen har ett negativt inrikes flyttnetto. Vanligaste åldrar för in- och utflyttning är 20-29 år. Vanligast är att flytta från eller till de närmaste grannlänen samt Stockholm.

• Pendlingen ökar överlag och Gävleborg hamnar på en mittenplacering men också bättre till i många frågor kring kollektivtrafik. Andelen resor per invånare är också högre än i jämförelselänen med undantag av Jönköping.

• Tillgång till bredband av god kvalitet (100 Mbit/sek) ökar och är nu 60 procent av arbetsställen och 73 procent av hushållen. Detta är något lägre än i riksgenomsnittet. Det finns stora variationer inom länet.

• Det finns en bostadsbrist i många av landets och i tre av länets kommuner.

• Attraktivitet och tillgänglighet berör många frågor inte minst på kommunal nivå. Betydelsen av området har ökat i takt med en ökad rörlighet i samhället.

55

8. Attraktivitet och tillgänglighet

Attraktivitet och tillgänglighet handlar om förutsättningar att bo och verka på en plats där

själva platsen i sig är i fokus. Området berör många små och stora faktorer och det kan vara

svårt att precisera vilka frågor som är viktigast. I den nationella strategin fokuserar man

särskilt på transportsystemet, fysisk planering och boende, tillgänglighet genom

informationsteknik, kommersiell och offentlig service och kultur och fritid.

Att prioritera attraktivitet och tillgänglighet har blivit en allt viktigare strategi i arbetet med

hållbar tillväxt. Den ökade rörligheten och ökade konkurrensen om arbetskraft, boende och

företag som globaliseringen medfört är viktiga anledningar (Tillväxtanalys, 2014).

I kapitlet redovisas några aspekter som har betydelse för det prioriterade området och är

kopplade bland annat till flyttmönster, boende, bredband och kollektivtrafik.

8.1 Flyttrörelser

Flyttrörelser och flyttmönster är ett tydligt tecken på attraktivitet (Tillväxtanalys, 2016).

Inrikes flyttnetto handlar om skillnaden mellan antal inrikes in- och utflyttningar. Det finns en

stor variation både mellan och inom olika län.

Figur 39. Källa: SCB befolkningsstatistik 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Av figuren framgår att åtta län har ett positivt inrikes flyttnetto men många, tretton län, har ett

negativt inrikes flyttnetto. Gävleborg, och jämförelselänen i denna rapport, tillhör de län som

har ett negativt inrikes flyttnetto. Det betyder att det flyttade fler personer från Gävleborgs län

till andra län än det flyttade personer till Gävleborgs län från andra län.

Personer som flyttar till eller från andra länder (utrikes flyttnetto) är inte med i figuren ovan.

Summerar man inrikes och utrikes flyttnetto växer befolkningen vilket beskrivs mer i kapitlet

om demografi.

8.1.1 In- och utflyttningen i Gävleborg i olika grupper

I en deskriptiv rapport kring in- och utflyttning från Gävleborgs län (Samhällsmedicin, 2016a)

undersöks vilka som under 2015 flyttat ut och in i länet. Fördelat per kommun ser de inrikes

in- och utflyttningarna ut enligt nedan.

56

Sammanställning in- och utflyttning från länets kommuner

Tabell 8 Källa: Samhällsmedicin (2016a)

Den vanligaste åldersgruppen för både in- och utflytt är 20-29 år. Det är ett generellt mönster

även i riket. I tabellen ovan finns dock tre undantag från detta: i Ljusdals, Nordanstig och

Söderhamn är den vanligaste åldersgruppen 30-64 år när det gäller inflyttning. De län som är

mest förekommande för både in- och utflytt är Stockholm (25 procent av inflyttningen) och

grannlänen Dalarna, Jämtland, Västernorrland och Uppsala som tillsammans står för 38

procent av inflyttningen. Samma län återkommer när det gäller utflyttning (Samhällsmedicin,

2016a).

På senare år har flera studier pekat på att mönstren för geografisk rörlighet på

arbetsmarknaden förändras och blivit mer komplexa. Ett viktigt inslag i denna förändring är

att människor i allt större utsträckning prioriterar attraktiva boendemiljöer (SOU 2007:53).

Det innebär att boendet i ökande grad skapar förutsättningar för arbete, inte tvärtom. Det gör

också att pendlingen blir ett viktigt inslag.

8.2 Pendling och kollektivtrafik

En del i arbetet med att skapa en god tillgänglighet handlar om effektiva och hållbara

transportsystem och en bra infrastruktur som skapar förutsättningar för pendling och besök.

Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för detta. Miljöaspekterna är andra viktiga skäl liksom

tillgängligheten för alla grupper i samhället.

Antalet utbudskilometer per invånare indikerar vilken service kollektivtrafiken erbjuder och

har en koppling till faktorer som turtäthet och resmöjligheter (SKL, 2017b).

57

Figur 40 Källa: Trafikanalys (2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Skillnader i bland annat geografisk storlek, befolkningstäthet och bebyggelsestruktur gör att

behov och förutsättningar för kollektivtrafik varierar både mellan och inom län. Antalet

utbudskilometer per invånare är 80,4 i Gävleborg och 85,2 i riket. Gävleborg ligger således

strax under riket men bättre än alla jämförelselän utom Södermanland.

8.2.1 Antalet resor per invånare påverkas av befolkningstätheten

En annan uppgift om kollektivtrafiken handlar om antalet resor per invånare. Måttet indikerar

i vilken utsträckning som länets invånare och besökare utnyttjar kollektivtrafiken, vilket kan

ses som en indikator för kollektivtrafikens attraktivitet.

Figur 41 Källa: SCB och Trafikanalys (2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Genomsnittet på antal resor med kollektivtrafik/invånare är 155 i riket och 53 i Gävleborg.

Befolkningstätheten har stor betydelse för benägenheten att resa kollektivt och

riksgenomsnittet påverkas kraftigt av de större regionerna Stockholm, Västra Götaland och

Skåne. Lägst antal resor per invånare finns på Gotland. Gävleborg har en mittenplats av länen

totalt sett och andelen resor är högre i Gävleborg än jämförelselänen med undantag av

Jönköping.

8.2.2 Gävleborg har flera bra rangplaceringar när det gäller kollektivtrafiken

När det gäller en del övriga mått i Öppna jämförelser Kollektivtrafik framgår att Gävleborg

har en mittenplacering bland länen när det gäller fordonskilometer med buss som körs med

förnybara drivmedel 2016. Gävleborg är i den tredjedel av län som har bäst nettokostnad per

utbudskilometer samt andel nöjda bland allmänheten (SKL, 2017b).

58

8.2.3 Pendlingen ökar

Andelen pendlare ökar överlag. Några viktiga skäl bakom handlar om strukturomvandling

med en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, en ökad benägenhet att pendla längre samt en

ökad tillgänglighet i form av förbättringar i infrastruktur och transportsystem. (SKL, 2013). I

figuren nedan redovisas andelen av den sysselsatta befolkningen i länets kommuner som bor

och arbetar i samma kommun, in- och utpendling. Andelarna redovisas för två tidsperioder,

2006 och 2016 per kommun.

Figur 42 Källa SCB (RAMS) 2016 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Det är svårt att göra rättvisande regionala jämförelser när det gäller pendling. Av figuren ovan

framgår dock att andelen som pendlar har ökat i stort på de tio år som perioden täcker. Högst

andel med utpendling av länets kommuner har Ockelbo och Nordanstig. Detta kan kopplas till

arbetsmarknaden.

8.2.4 Det finns ett behov av en funktionell geografi i det regionala utvecklingsarbetet

Värt att nämna i sammanhanget är ett aktuellt arbete om Gävleborgs funktionella geografi10

där man poängterar att vad som är funktionellt varierar med perspektiv och funktionaliteten

följer inte alltid de administrativa gränserna. Eftersom ortstrukturerna i hög grad är förbundna

med varandra är det många gånger mer meningsfullt att exempelvis använda de fem FA-

regionerna eller de cirka 80 tätorter som finns i Gävleborg när man exempelvis studerar

tillgänglighet och tillväxtförutsättningar (Region Gävleborg, m.fl., 2018a).

Arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och mer sammanvävda. Denna

regionförstoring har medfört att storregional samhällsplanering, som ex den som äger rum

inom Östra Mellansverige (ÖMS 2050) och inom ramen för Mälardalsrådet, blivit viktig.

8.3 Läget på bostadsmarknaden

Människor söker en livsmiljö som ger möjlighet att kombinera ett bra boende med arbete,

service, omsorg och fritid. Fysisk planering är en viktig del av attraktiva miljöer. Stadsdelar

och bostadsområden har till exempel blivit allt mer socialt homogena vilket leder till ökade

sociala skillnader mellan olika delar av framför allt städer. I samhällsplaneringen arbetar man

för att skapa förutsättningar för integration och motverka segregation (SoU 2016:55).

10 Ett pågående arbete där en första rapport finns sammanställd. Finansierad av Tillväxtverket och drivs av

Region Gävleborg, Gävle kommun, Länsstyrelsen, Handelskammaren, Högskolan, och i nära samverkan med

länets kommuner, Trafikverket mfl

59

Tillgången till bostäder är också central och i många av landets kommuner råder bostadsbrist

(Boverket, 2018). Boverket gör löpande uppföljningar av bostadsmarknadsläget i landets

kommuner med hjälp av Boendemarknadsenkäten där kommunerna gör bedömningar om det

finns en balans eller en obalans i form av under- eller överskott på bostadsmarknaden.

Uppgifterna redovisas på kommunnivå med ett nuläge och ett beräknat läge om 3 år på basen

av denna kartläggning.

Tabell 9 Källa: Boverket (2018) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Tre av kommunerna (Ovanåker, Gävle och Hudiksvall) har ett underskott av bostäder i

kommunen som helhet. Resterande sju kommuner rapporterar ett bostadsmarknadsläge som är

i balans som helhet. Alla kommuner utom Hofors ser dock ett underskott när det gäller

bostadsmarknadsläget i innerstan/på centralorten men läget är lite mer varierat när det gäller

kommunernas övriga delar. Om tre år är bedömningen att det som helhet är ett överskott i

Nordanstig och Söderhamn, ett fortsatt underskott i Gävle och Hudiksvall och i övrigt råder

balans.

8.4 Tillgång till bredband

En god bredbandsinfrastruktur är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling och för att

öka länets attraktivitet. I regeringens bredbandsstrategi ”Sverige helt uppkopplat 2025” anges

att målsättningen till 2020 är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till

bredband om minst 100 Mbit/s. Utvecklingen när det gäller bredbandstillgång i länet och riket

redovisas i figur nedan.

Figur 43 Källa: Post och telestyrelsen och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andelen arbetsställen och hushåll som har en bredbandstillgång motsvarande 100

Mbit/sekund har ökat varje år sedan 2010. 2017 är det 60 procent av arbetsställen och 73

60

procent av hushåll i Gävleborg som har tillgång. Detta är något lägre än i riket där

motsvarande andelar är 70 och 78,5 procent.

Gävleborg placerar sig under riksgenomsnittet men på en mittenplacering jämfört med de

andra länen när det gäller den aktuella bredbandstillgången i hushåll, något sämre relativt

andra när det gäller arbetsställen. Placeringen gentemot de andra jämförelselänen i denna

rapport är något bättre med undantag av Södermanland som har en bättre bredbandstillgång än

Gävleborg både när det gäller hushåll och arbetsplatser.

8.4.1 Bredbandstillgången varierar mellan kommunerna

Det finns en ganska stor variation mellan kommunerna i länet. I figuren nedan redovisas

motsvarande andelar för Gävleborgs kommuner.

Figur 44 Källa: Post och telestyrelsen och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Bredbandstillgången (även här redovisad som procent som har en bredbandstillgång

motsvarande 100 Mbit/s) är lägst i Ockelbo och Nordanstig och högst i Ljusdal och Gävle när

det gäller arbetsställen men Gävle och Sandviken när det gäller hushåll.

8.4.2 Bredbandstillgång påverkar bland annat jobb och skatteintäkter

Bredbandstillgång påverkar många andra frågor. Bredbandssnurran11 är ett försök att skatta

de samhällsekonomiska effekten av ett utbyggt bredband.

För Gävleborgs del pekar den på att om fibertillgången ökar till 95 procent motsvarar detta

cirka 1 800 i ökad befolkning, 2 300 nyskapade jobb, 570 mkr i ökad lönesumma, 189 mkr i

ökade kommunala skatteintäkter, 27 mkm i lägre körsträcka per år, 4 280 ton i lägre CO2-

utsläpp per år och 56 nyregistrerade företag.

8.5 Medborgarundersökningar i kommunerna

SCB erbjuder kommuner att delta i en medborgarundersökning varje år. År 2017 deltog 131

kommuner, varav 6 från Gävleborgs län. Av de resterande kommunerna i Gävleborg deltog en

kommun 2016 och en ytterligare kommun 2015. Sammantaget finns därmed mätvärden för

åtta av länets tio kommuner.

Enkäten riktar sig till befolkningen och handlar om hur invånarna tycker det är att bo och leva

i kommunen. Frågeområdenas resultat redovisas som ett betygsindex som kan variera mellan

0 och 100.

11 Bygger på en regressionsanalys och är framtagen av RISE Acreo. Verktyget presenteras på kommunal nivå på

webbsida http://bredbandnyttan.se. Här har värdena för Gävleborgs län lagts in.

http://bredbandnyttan.se/

61

Figur 45 Källa SCB Medborgarundersökningen 2015-2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

SCB har klassat betygsindex under 40 som ”inte godkänt”, ”nöjd” mellan 55 och 75, och

”Mycket nöjd” över 75. Hamnar man mellan 41 och 55 kan det betraktas som godkänd och

här hamnar fyra av kommunerna när det gäller helhetsbetyget på att bo och leva i kommunen.

Fyra av kommunerna hamnar i kategorin nöjd på samma kategori.

8.5.1 Betyg på delkomponenter i undersökningen 2017

Resultaten sammanställs inte på regional nivå men finns för kommunerna nedbrytbart på kön

och för olika delfrågor i enkäten. Det handlar till exempel om medborgarnas bedömning av

hur kommunen sköter sina verksamheter och vilket inflytande de anser sig ha på kommunala

beslut.

För de kommuner som deltog 2017 (171 kommuner i landet varav 6 i Gävleborg) presenteras i

tabell medelbetyg (från 1-10) på ingående delfrågor.

Tabell 10 Källa SCB Medborgarundersökningen 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Färgläggningen i tabellen sker för en fråga i taget och relativt de andra deltagande

kommunerna i undersökningen. De deltagande kommunerna i Gävleborg har till exempel

62

genomgående ett ganska högt betyg relativt andra i transportmöjligheter, tillgång till parker

och grönområden och möjligheter att utöva fritidsintressen som sport, kultur och friluftsliv.

Några frågor med en relativt sett sämre placering handlar om tillgång till gång- och

cykelvägar (Nordanstig) och universitets- och högskoleutbildning inom rimligt avstånd

(Ljusdal). Detta visar på kommunernas skilda förutsättningar i olika områden och att det kan

vara mer relevant att jämföra kommuner med andra liknande kommuner.

8.6 Attraktivitet och tillgänglighet i Gävleborg

Några aspekter som har betydelse för och påverkar attraktivitet och tillgänglighet har berörts i

detta kapitel. Några jämförelser mellan länen ingår när det gäller kollektivtrafik, flyttmönster

och bredband men det finns i detta kapitel också flera kommunala uppgifter när det gäller

boende, pendling och resultat från medborgarundersökningar.

Arbetet med attraktivitet och tillgänglighet berör i hög grad områden som kommuner arbetar

med sedan lång tid tillbaka, exempelvis bostadsfrågor och stadsplanering. Det är också

områden där förutsättningarna kan se ganska olika ut för olika kommuner (Tillväxtanalys,

2014). Länsjämförelser finns inte alltid tillgängliga och blir inte heller alltid så relevanta

exempelvis när det handlar om pendling. Olika funktionella samband kan vara viktigare än

administrativa indelningar.

Medborgarundersökningen som 2017 genomfördes i sex av länets kommuner visar att

Gävleborg har ett ganska högt betyg relativt andra kommuner när det gäller exempelvis

transportmöjligheter, tillgång till parker och grönområden och möjligheter att utöva

fritidsintressen som sport, kultur och friluftsliv.

När det gäller exempelvis kulturen, kulturarvet och naturmiljöernas betydelse kan nämnas

dess roll för individers utveckling men även dess roll föockså för regioners hållbara tillväxt

och utveckling. Kulturella och kreativa näringar är exempel på områden som kan koppla

samman branscher, kompetenser och kunskapsområden på nya sätt. De kan öppna dörren till

nya marknader och ge framgång i andra näringar (Regeringskansliet, 2014).

Arbetet med attraktivitet och tillgänglighet har bäring på många pågående arbeten och

strategier inom kommun såväl som regionalt och nationellt12. I takt med en högre rörlighet i

samhället är attraktivitet och tillgänglighet exempel på ett område som har blivit en allt

viktigare tillväxtfaktor.

12 Exempelvis nationell, regional och kommunala bredbandsstrategier, det regionala

trafikförsörjningsprogrammet för Gävleborg, den regionala infrastrukturplanen, länstransportplanen och det

regionala serviceprogrammet är några exempel. Kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram

och den regionala kulturplanen är andra exempel.

63

Kompetensförsörjning

Kapitlet i korthet:

Sysselsättningsgraden ökar generellt men det finns stora skillnader mellan grupper. Utrikes födda och personer med kort utbildning är i lägre grad sysselsatta. Det finns även skillnader mellan könen. Bland utrikes födda har sysselsättningsgraden minskat och etableringen på arbetsmarknaden tar längre tid i Gävleborg jämfört med riket.

Arbetsmarknaden är könssegregerad eftersom kvinnor och män generellt arbetar i olika branscher. Detta mönster upprätthålls genom befolkningens utbildningsval. Branschdiversifieringen är högre bland män. Kvinnor arbetar i högre grad i yrken som matchar deras utbildning.

Gävleborg har landets lägsta utbildningsnivå sett till andel med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån väntas fortsätta stiga i Sverige men i en långsammare takt än tidigare. Skillnader i utbildningsnivå mellan länen är relativt bestående.

Utbildningsresultat och utbildningsnivå tenderar att gå i arv. Bland annat finns det stora skillnader i gymnasiebehörighet beroende på elevernas bakgrund och socioekonomiska position.

I Gävleborg är andelen små och medelstora företag som upplever svårigheter vid rekrytering hög samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. Matchningen skiljer sig mer mellan könen och mellan olika utbildningar än vad den gör mellan länen.

Vård och omsorg, sociala tjänster är den största näringsgrenen i Gävleborg. Andra störst är tillverkningsindustrin där sysselsättningen har minskat på grund av strukturomvandlingen.

Bristen på arbetskraft förväntas blir stor på gymnasialt yrkesutbildade. En högre andel läser en yrkesförberedande gymnasial utbildning i Gävleborg jämfört med riket men antalet bedöms ändå behöva öka för att motsvara arbetsmarknadens behov.

64

9. Kompetensförsörjning

En väl fungerande kompetensförsörjning är viktig för att möta den demografiska utmaningen,

bland annat kopplat till brist på arbetskraft och välfärdens finansiering. Det kan också bidra

till en bättre social sammanhållning (Regeringskansliet, 2015). Hur stor utmaning kompetens-

försörjningen blir beror bland annat på balansen mellan avgångar och tillträde på

arbetsmarknaden, förändringar i efterfrågan på arbetskraft, förekomst av yrken i tillväxt och

yrken på tillbakagång samt förändringar i utbildningsinnehåll (Arbetsförmedlingen, 2016).

En väl fungerande kompetensförsörjning ställer höga krav på att den kompetens som finns i

den potentiella arbetskraften bättre tas till vara. Bland annat genom att öka sysselsättningen,

särskilt i grupper som idag i högre grad står utanför arbetsmarknaden. En väl fungerande

kompetensförsörjning innebär också en god matchning mellan utbud och efterfrågan på

arbetskraft samt en ökad flexibilitet och omställningsförmåga både hos arbetskraften och hos

utbildningssektorn (Regeringskansliet, 2015; Arbetsförmedlingen, 2016). På så vis relaterar

kompetensförsörjning till sysselsättningsnivåer, utbildningsnivåer och matchning.

Näringslivets sammansättning och förändring är också en viktig aspekt som bland annat

påverkar arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Indikatorer relaterade till dessa

områden presenteras nedan.

9.1 Sysselsättning

Sysselsättningsgraden kan ses som ett övergripande mått på hur väl regioner lyckas använda

sig av det samlade humankapitalet (Tillväxtanalys, 2016). Den visar andel förvärvsarbetande i

befolkningen i åldern 20–64 år.

2016 förvärvsarbetade 78,6 procent av männen och 76,6 procent av kvinnorna i Gävleborg.

Sysselsättningsgraden har ökat under lång tid (bortsett från en nedgång under finanskrisen

kring 2009). Trots det är den lägre i Gävleborg i jämförelse med många andra län och riket. I

riket förvärvsarbetade 79,5 procent av männen och 77,7 procent av kvinnorna. Av jämförelse-

länen är det endast Södermanland som har en marginellt lägre sysselsättningsgrad jämfört

med Gävleborg. Övriga jämförelselän har en liknande andel som rikssnittet eller något högre.

9.1.1 Kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad

Sverige och andra nordiska länder har en hög sysselsättningsgrad i jämförelse med många

andra europeiska länder. En viktig förklaring finns i kvinnors relativt höga arbetsmarknads-

deltagande (Tillväxtanalys, 2016). Även i Sverige finns det dock skillnader i

sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män, 1,8 procentenheter nationellt och 2,1

procentenheter i Gävleborg. Skillnaderna har minskat i takt med att kvinnors

sysselsättningsgrad har ökat.

Figur 46 Källa: SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

65

Kvinnors lägre genomsnittliga sysselsättningsgrad kan bland annat förklaras med längre

föräldraledighet och längre genomsnittlig utbildningstid (Tillväxtanalys, 2016). Tillväxtanalys

menar dock att de relativt stora regionala skillnaderna kan tyda på att andra faktorer bidrar till

obalansen, till exempel näringslivsstruktur eller gränspendling.

9.1.2 Sysselsättningsgraden varierar mellan olika grupper

Det finns också skillnader i genomsnittlig sysselsättningsgrad mellan personer med olika

utbildningsnivå och med olika bakgrund.

Tabellen visar sysselsättningsgrad i

olika grupper i befolkningen i

Gävleborg. I befolkningen som helhet

är 78 procent sysselsatta vilket

redovisas i den nedre, högra rutan.

Lägst sysselsättningsgrad har utrikes

födda kvinnor med förgymnasial

utbildning, 28 procent. Högst är

sysselsättningsgraden bland inrikes

födda kvinnor med eftergymnasial

utbildning, 90 procent.

Utrikesfödda har en lägre

sysselsättningsgrad än inrikes födda. Personer med förgymnasial utbildning som högsta

utbildningsnivå är i lägre grad sysselsatta jämfört med personer med högre utbildningsnivå.

Detta tyder på att dessa grupper har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi ser också

att sysselsättningsgraden först ökar med åldern och är högst i åldersgruppen 40-49 år för att

sedan minska i den äldre åldersgruppen.

9.1.3 Sysselsättningen bland utrikes födda har minskat i Gävleborg

Sysselsättningsgraden är generellt lägre bland utrikes födda än inrikes födda. Gävleborg är

dock det län som har lägst sysselsättningsgrad bland utrikes födda bland alla län (50 procent

bland samtliga utrikes födda). Bland jämförelselänen har Norrbotten och Jönköpings län en

relativt hög sysselsättningsgrad (64 respektive 62 procent). Övriga jämförelselän hamnar

under rikssnittet på 61 procent.

Sett över tid har sysselsättningsgraden bland utrikes födda i Gävleborg dessutom minskat,

särskilt bland män. I riket har sysselsättningen istället ökat, både bland män och kvinnor. Som

diagrammen nedan visar är den generella sysselsättningsökning som skett i Gävleborg främst

ett resultat av att sysselsättningsgraden bland inrikes födda kvinnor ökat.

Figur 47 Källa: SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Tabell 11 Källa: SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

66

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökar generellt med vistelsetiden. Etableringen på

arbetsmarknaden tar dock lägre tid i Gävleborg jämfört med riket. Först för utrikes födda med

en vistelsetid i landet på över 10 år är andelen förvärvsarbetande i Gävleborg i nivå med riket

(Samhällsmedicin, 2015b). Förutom vistelsetid påverkar även utbildningsnivå, kön och

ursprungsland etableringsgraden för utrikes födda (Samhällsmedicin, 2015b; 2016b).

9.1.4 Arbetslösheten minskar men vissa grupper är mer utsatta

Det finns olika sätt att mäta sysselsättning. Antingen genom andel sysselsatta, eller genom

dess motsats, andel arbetslösa. Anledningen till att redovisa båda måtten är att de som inte är

sysselsatta inte ska tolkas som arbetslösa. Det finns andra skäl till varför man inte förvärvs-

arbetar, t.ex. att man studerar eller är sjukskriven. Att andelen studenter är hög resulterar

alltså i en lägre sysselsättningsgrad även om det inte ska tolkas som ett arbetsmarknad-

sproblem. Uppsala är ett exempel där sysselsättningsgraden är relativt låg samtidigt som

arbetslösheten är låg.

Arbetslösheten har minskat i Gävleborg de senaste åren. Andelen arbetslösa är dock högre än

i många andra län och något högre än i riket. Dalarna och Södermanland har dock en högre

arbetslöshet jämfört med Gävleborg.

Samtidigt som arbetslösheten minskat har skillnaderna mellan det stora flertalet och de

grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden ökat. Personer som är

utomeuropeiskt födda, har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, äldre

(55+) och arbetssökande med högst förgymnasial utbildning är utsatta grupper enligt

Arbetsförmedlingen. Över tid har andelen inskrivna arbetslösa som tillhör en grupp med utsatt

ställning på arbetsmarknaden ökat samtidigt som antalet övriga inskrivna har minskat

(Arbetsförmedlingen, 2017).

En tredjedel av de arbetslösa i Gävleborg tillhör en utsatt grupp genom att de endast har

förgymnasial utbildning. Andelen är något högre i Gävleborg (34 procent) jämfört med riket

(30 procent) och har ökat över tid (SCB, RMI gäller 2015). Vidare har en stor andel av de

arbetslösa personerna i Gävleborg en utsatt ställning på arbetsmarknaden på grund av sin

bakgrund. Av de drygt 13 000 Gävleborgare som var arbetslösa i april 2018 var 47 procent

utomeuropeiskt födda, andelen var något högre bland kvinnor än bland män. Denna andel är i

nivå med riket (Arbetsförmedlingen, 2018a).

9.2 Utbildningsnivå

Regioner med låg utbildningsnivå har sämre förutsättningar att klara sig i det växande

kunskapssamhället. Samtidigt har utbildningsnivån också en stor påverkan på individen.

Figur 48 Källa: SCB (AKU) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

67

Personer som saknar högskoleutbildning löper högre risk att drabbas av arbetslöshet. Det

beror bland annat på att uppsägningar är vanligare inom yrken som normalt inte kräver en

högskoleutbildning och på att vägen tillbaka till jobb generellt är längre om man saknar

eftergymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen, 2016).

Utbildningsnivån har ökat i Sverige och i Gävleborg sedan 1990. Andelen som har folk- och

grundskola som högsta utbildning har minskat samtidigt som andelen som har gymnasial eller

eftergymnasial utbildning har ökat. Ökningen har varit störst bland kvinnor. 2017 hade 30

procent av befolkningen (20-64 år) i Gävleborg någon form av eftergymnasial utbildning, 37

procent bland kvinnor och 24 procent bland män.

9.2.1 Utbildningsnivån är en stor utmaning för Gävleborg

Gävleborg har lägst andel eftergymnasialt utbildade bland alla län 2017, det gäller både

kvinnor och män. Alla jämförelselän har en lägre utbildningsnivå jämfört med rikssnittet. Det

ska dock poängteras att utbildningsnivå var en av indikatorerna som användes för att ta fram

jämförelselänen. Norrbotten, Jönköping och Västernorrland är de jämförelselän som har högst

utbildningsnivå sett till andel med eftergymnasial utbildning (34 procent) medan Stockholm

har högst andel av alla län.


Utbildningsfrågan lyftes som en av Gävleborgs i särklass största utmaningar i de intervjuer

och workshops som genomfördes i samband med kartläggningen av Gävleborgs funktionella

geografi (Region Gävleborg, 2018a). Den bilden stämmer i hög grad med den statistik som

presenteras här. Utmaningen ligger dock inte endast i andelen eftergymnasialt utbildade utan

yttrar sig även på andra ställen i utbildningssystemet.


68

9.2.2 Utbildningsmönster går i arv

Läsåret 2016/17 var 80 procent av eleverna i årskurs 9 i Gävleborg behöriga till gymnasiet.

Det är en något lägre andel än i riket, 83 procent. De tre jämförelselänen Jönköping,

Södermanland och Dalarna har samma andel behöriga som Gävleborg medan Norrbotten och

Västernorrland har något högre andel. Skillnaderna mellan länen är dock relativt små.

Bland kommunerna i Gävleborg är andelen behöriga högst i Ockelbo (85,4 procent) och lägst

i Sandviken (73,5 procent). I Gävleborg som helhet har andelen med gymnasiebehörighet

minskat något över tid. Läsåret 2010/11 var andelen behöriga 85 procent.

Det finns skillnader mellan

könen när det gäller gymnasie-

behörighet i Gävleborg. 84

procent av flickorna och 76

procent av pojkarna är behöriga

till gymnasiet. Skillnaderna är

dock större mellan elever

beroende på föräldrarnas

utbildningsnivå och elevernas

bakgrund. En högre andel elever

vars föräldrar har eftergymnasial

utbildning är behöriga jämfört

med elever vars föräldrar har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Vidare är en högre

andel av eleverna som är födda i Sverige behöriga jämfört med utrikes födda elever. Samma

mönster finns i riket.

Förutom skillnader i gymnasiebehörighet tenderar kvinnor och män att välja olika

gymnasieprogram. Endast 6 av länets 24 gymnasieprogram har en jämställd fördelning mellan

kvinnor och män över samtliga tre läsår 2014/15, 2015/16, 2016/17. Nära 70 procent av

eleverna går på ett program där det ena könet är överrepresenterat, d.v.s. över 60 procent av

eleverna tillhör något av könen. Utbildningsvalen speglar en redan könssegregerad

arbetsmarknad. Andelen kvinnor är t.ex. hög inom vård- och omsorgsprogrammet och låg

inom el- och energiprogrammet. Även inom vuxenutbildningen återspeglas dessa

könssegregerade yrkesval (Region Gävleborg, 2018b).

På gymnasienivå kan andel som fullföljer utbildningen inom 5 år användas som mått på

genomströmning, vilken redovisas nedan.

Figur 51 Källa: Skolverket och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Tabell 12 Gäller andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram.

Källa: Skolverket och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

69

Figur 52 Uppgiften gäller elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen 2012 och hade tagit

gymnasieexamen fem år senare, 2017. Källa: Skolverket och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

I Gävleborg är andelen elever som tagit gymnasieexamen inom 5 år 71,4 procent vilket är

precis under rikssnittet på 72 procent. Västernorrland är det enda jämförelselän som har en

lägre andel jämfört med Gävleborg. Av jämförelselänen har Dalarna högst andel, 74,9

procent, medan Halland har högst andel totalt, 77 procent.

Skillnader i utbildningsnivå mellan länen riskerar att bli relativt bestående. Tillväxtanalys

finner en relativt stark regional varaktighet inom utbildningsområdet när det gäller övergång

från gymnasie- till högskoleutbildning. FA-regioner med en hög andel 2003 hade också höga

andelar 2010 (Tillväxtanalys, 2016). En orsak kan vara att utbildningsmönster ofta går i arv.

Det gäller både i termer av studieresultat och i benägenhet att studera vidare. Barn till

personer med högre utbildning har själva oftare en högre utbildning. Det gäller särskilt om

båda föräldrarna har en högre utbildning. Bland annat är andelen som har en eftergymnasial

utbildning 80 procent om båda föräldrarna har eftergymnasial utbildning men bara runt 40

procent om båda föräldrarna har gymnasial utbildning (SCB, 2016b).

9.2.3 Utbildningsnivån kommer att stiga i en långsammare takt

Enligt SCB väntas utbildningsnivån fortsätta att stiga i Sverige men i en långsammare takt än

tidigare. Om dagens utbildningsmönster består kommer dessutom skillnaderna mellan könen

att öka. Idag har 41 procent av befolkningen i Sverige (20-64 år) någon form av

eftergymnasial utbildning. År 2035 beräknas den andelen vara cirka 46 procent, 39 procent

bland män och 54 procent bland kvinnor (SCB, 2017b). Om utbildningsnivån skulle stiga på

ett liknande sätt i Gävleborg skulle 34 procent av befolkningen ha eftergymnasial utbildning

2035, 26 procent bland män och 44 procent bland kvinnor.

Ett annat tecken på att utbildningsnivån väntas

stiga i en långsammare takt är att utvecklingen i

den yngre befolkningen mattats av både nationellt

och i Gävleborg, se diagram till höger. Det ger

indikationer på den framtida utbildningsnivån i

befolkningen eftersom utbildningsnivån främst

utvecklas genom ett tillskott av yngre personer

med längre utbildning och att äldre personer med,

generellt kortare utbildning, går i pension.

Andelen med folk- eller grundskola som sin högsta

utbildning har minskat kraftigt sedan 1990. Under

kommande 20 år beräknar dock SCB att andelen

Figur 53 Källa: SCB och Samhällsmedicin, Region

Gävleborg

70

endast kommer att minska marginellt på nationell nivå. Det beror bland annat på att

pensionsavgångarna väntas bli mer måttliga fram till 2035 och på ett väntat tillskott av folk-

och grundskoleutbildade via invandringen (SCB, 2017b).

9.3 Matchning på arbetsmarknaden

En annan aspekt av kompetensförsörjning är matchning. Matchning handlar om hur väl utbud

och efterfrågan möts på arbetsmarknaden. Det finns tecken på att matchningen på den svenska

arbetsmarknaden har försämrats under en längre tid (Karlson och Skånberg 2012). Många

arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens samtidigt som många människor har svårt att

komma in på arbetsmarknaden. Bristande matchning riskerar att bromsa utvecklingen

eftersom tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en förutsättning för utveckling av

såväl näringsliv som offentlig verksamhet (Regeringskansliet, 2014; SCB, 2005).

33 procent av de små och medelstora företagen i Gävleborg upplever att brist på lämplig

arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt (Tillväxtverket, 2017b). Det är en högre andel än i

alla andra jämförelselän men skillnaderna mellan dem är relativt små.

Bristen på arbetskraft är också omfattande inom offentlig sektor. Bland annat är tillgången på

utbildade inom läraryrken och inom sjukvård och omsorg mycket knapp i samtliga regioner. 6

av 10 arbetsgivare inom den offentliga tjänstesektorn uppger att de upplevt brist på utbildad

arbetskraft under de senaste sex månaderna (Arbetsförmedlingen, 2018b).

9.3.1 Kvinnor är i högre grad matchade på arbetsmarknaden

Nedan redovisas matchningsgrad i respektive län. Matchningsgrad är ett av flera sätt att

illustrera matchning på arbetsmarknaden. Den visar andelen anställda som arbetar i yrken som

stämmer väl överens med deras utbildning.

Figur 55 Källa: SCB (RMI) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Figur 54 Källa: Tillväxtverket Företagens villkor och verklighet 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

71

Som figur 55 visar är skillnaderna mellan länen relativt små. Det gäller i än högre grad mellan

jämförelselänen där matchningsgraden varierar mellan 68,5-70,8 procent. Gävleborg ligger

också i nivå med rikssnittet. Kvinnor har i något högre grad ett yrke som matchar deras

utbildning jämfört med män. Det finns även skillnader beroende på individens bakgrund då

utrikes födda i lägre grad arbetar i ett yrke som matchar deras utbildning.

9.3.2 Matchningsgraden varierar mellan olika utbildningar

Skillnaderna i matchning är dock större mellan olika utbildningsgrupper än vad de är mellan

länen. Genom att studera matchad förvärvsgrad för olika utbildningar kan man komma

närmare arbetsmarknadens faktiska efterfrågan på utbildningar (Reglab, 2014). Efterfrågan

inom olika utbildningsgrupper kan också indikera bristsituation. Arbetsförmedlingen menar

att det normalt finns ett starkt samband mellan efterfrågan på arbetskraft och brist på

arbetskraft. En ökad efterfrågan innebär vanligtvis en stigande brist (Arbetsförmedlingen,

2016). Personer med receptarieutbildning, läkarutbildning eller psykologutbildning i

Gävleborg har en hög matchningsgrad, över 90 procent, tillsammans med en hög

sysselsättningsgrad. Det tyder på att dessa utbildningar är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Personer med konstnärlig eller humanistisk eftergymnasial utbildning har istället en låg

matchningsgrad vilket tyder på en lägre efterfrågan på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen (2016) menar att arbetskraftens rörlighet, både geografisk och

yrkesmässig, bör få ett ökat fokus för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. En av

globaliseringens effekter är en ökad förändringstakt i näringslivet och på arbetsmarknaden.

Det får konsekvenser för kompetensbehovet hos arbetskraften. Därför menar

Arbetsförmedlingen att det är viktigt med ett väl anpassat utbud av utbildningar. I dagsläget

tar dock högskolorna i Östra Mellansverige generellt inte stor hänsyn till den regionala

arbetsmarknadens behov i sin utbildningsplanering (Mälardalsrådet, 2018).

9.3.3 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft väntas växa

Både tillgång och efterfrågan på arbetskraft väntas växa på nationell nivå fram till 2035.

Tillgång- och efterfrågeutvecklingen varierar dock mellan olika utbildningsnivåer och

utbildningsinriktningar.

Både efterfrågan och tillgång på personer med eftergymnasial examen väntas öka vilket totalt

sett leder till balans. Prognosen ser dock olika ut för olika utbildningsinriktningar. Bland

annat väntas en allt större brist på utbildade lärare samt personal inom hälso- och sjukvård

samt social omsorg (SCB, 2017b).

Bristen på personer med yrkesförberedande gymnasial utbildning väntas öka eftersom

efterfrågan ökar samtidigt som tillgången väntas minska. Samtidigt beräknas ett överskott på

personer med en högskoleförberedande gymnasial utbildning (SCB, 2017b). Andelen som

studerar yrkesinriktade program på gymnasienivå har minskat med 40 procent på nationell

nivå under en tioårsperiod (Arbetsförmedlingen, 2016). I Gävleborg är det en något högre

andel gymnasieelever som går ett yrkesförberedande program jämfört med riket. Ändå

behöver antalet elever på yrkesförberedande program öka för att motsvara arbetsmarknadens

behov (Region Gävleborg, 2018b).

72

Antalsmässigt beräknas bristen nationellt bli störst på gymnasialt vård- och omsorgsutbildade.

gymnasieingenjörer och gymnasialt industriutbildade samt lärare, vilket diagrammet ovan

visar (SCB, 2017b).

Efterfrågan på personer med högst grundskoleutbildning väntas minska kraftigt bland annat

på grund av ökade krav från arbetsgivarna. Tillgången väntas ligga kvar ungefär på dagens

nivåer vilket leder till ett växande överskott.

9.4 Näringslivsstruktur

Vilken slags verksamheter som bedrivs i en region är en viktig faktor för regionens

utveckling. Näringslivsstrukturen beskriver hur ekonomiska aktiviteter fördelas mellan olika

branscher. En regions näringslivsstruktur kan dock beskrivas på en rad olika sätt, genom

sammansättningen av branscher, genom dess diversifiering eller beroende av enskilda

branscher eller arbetsställen.


Figur 56 Källa: SCB (2017b) Trender och prognoser.

73

I diagrammet ovan redovisas näringslivsstrukturen i Gävleborg i jämförelse med riket.

Staplarna visar hur stor andel av den sysselsatta dagbefolkningen som arbetar i respektive

näringsgren.

Vård och omsorg, sociala tjänster är den största näringsgrenen i Gävleborg. Där arbetar 19

procent av länets dagbefolkning. Tillverkning och utvinning är länets näst största näringsgren

med 15 procent av sysselsättningen. Båda dessa branscher sysselsätter en högre andel av

befolkningen i länet jämfört med riket. Istället är t.ex. handel, företagstjänster och information

och kommunikation större i riket jämfört med Gävleborg.

9.4.1 Arbetsmarknaden är könssegregerad

Arbetsmarknaden är i hög grad könssegregerad. Det gäller såväl nationellt som regionalt.

Endast 5-6 näringsgrenar av totalt 15 har en jämn könsfördelning såväl i Gävleborg som i

riket (40-60 procent av respektive kön).


De två största branscherna i länet, vård och omsorg; sociala tjänster respektive tillverkning

och utvinning, är bland de branscher som har störst könssegregering. Där tillhör över 80

procent av de sysselsatta något av könen. Könsfördelningen inom respektive näringsgren

följer samma mönster i Gävleborg som i riket.

Tillväxtverket satsar under 2016-2018 medel på att stärka jämställdheten i regionernas

tillväxtarbete. Jämställd regional tillväxt handlar bland annat om att kartlägga och synliggöra

skillnader mellan kvinnor och män när det gäller inkomst, sysselsättning, företagande,

projektstöd m.m. Det handlar också om insatser för att främja kvinnors företagande, utrikes

födda kvinnors sysselsättning samt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och

genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammet (Tillväxtverket, 2018b).

74

9.4.2 Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat

Begreppet strukturomvandling syftar på den långsiktiga förändringen i näringslivsstrukturen.

Under de senaste decennierna har strukturomvandlingen på arbetsmarknaden lett till en allt

större andel sysselsatta inom tjänstesektorerna. Samtidigt har andelen anställda inom

tillverkningsindustrin minskat både nationellt och i Gävleborg.


Diagrammet ovan visar procentuell förändring i antal sysselsatta mellan 2007-2016. Antalet

anställda inom tillverkning och utvinning har minskat med 26 procent, nästan 7000 personer,

mellan 2007 och 2016. Det är den största minskningen av alla näringsgrenar både i andel och i

absoluta tal. Antalsmässigt har ökningen varit störst inom vård och omsorg. Sedan 2007 har

antalet anställda inom de offentligt dominerade branscherna utbildning samt vård och omsorg,

sociala tjänster ökat med närmare 3000 personer.

En förändring i antalet sysselsatta behöver dock inte motsvara en förändring i

produktionsvärdet. I en rapport från Region Gävleborg m.fl. framhålls att ökad produktivitet

är en viktig anledning till att sysselsättningen inom Gävleborgs varutillverkande industri

minskat, samtidigt som värdet av produktionen har ökat. En viktig förklaring till att industrin i

Gävleborg till viss del stått emot den globala konkurrensen menar de är att den är uppbyggd

kring geografiskt trögrörlig insats i form av skogsråvara och mineral (Region Gävleborg,

m.fl., 2018a).

9.4.2 Nästan hälften arbetar i växande branscher

Utvecklingen i olika branscher har följt ungefär samma trend nationellt. Ett sätt att

kategorisera branscher är i växande, medelbra och krympande branscher efter hur

utvecklingen har sett ut under senare år. Växande branscher är de som växt mer i antal

anställda jämfört med sverigemedel under perioden, medelbra är de som växt ungefär som

sverigemedel och krypande branscher är övriga. Utifrån denna kategorisering hör bland annat

hälso- och sjukvård, utbildning och besöksnäring till växande branscher. Till krympande hör

logistik och transport, flera industrigrenar och media (Bisnode, 2017).

75

Nationellt finns nästan häften (49 procent) av de anställda i Sveriges näringsliv inom växande

branscher, 22 procent inom medelbra branscher och 29 procent i krympande branscher.

Fördelningen i Gävleborg ser ungefär likadan ut förutom att andelen i krympande branscher är

några procentenheter högre, 36 procent. Andelen i växande branscher är 46 procent och i

medelbra branscher 18 procent (Bisnode, 2017).

9.4.3 Branschdiversifiering är högre bland män än kvinnor

En mångfald av företag och branscher lyfts fram som en viktig faktor för regional utveckling

bland annat för att det anses främja innovation och minska sårbarheten (Tillväxtanalys, 2011;

Reglab, 2017). Globalisering och en snabbare förändringstakt i näringslivet ställer krav på att

regioner ska kunna hantera omställning och mildra konsekvenserna av strukturomvandlingen i

näringslivet.

Ett brett och diversifierat näringsliv ger inte bara tillgång till en bred arbetsmarknad utan gör

också regionen mindre sårbar för branschspecifika chocker och strukturella förändringar,

eftersom olika branscher är olika konjunkturkänsliga eller befinner sig i olika

konjunkturcykler (Tillväxtanalys, 2011).

Branschdiversifiering mäts genom andel av dagbefolkningen som är sysselsatta i regionens tio

sysselsättningsmässigt största branscher (SNI-kod 5-siffersnivå). En låg andel sysselsatta i de

tio största branscherna tyder på en hög branschdiversifiering. Branschdiversifiering bygger på

en detaljerad branschuppdelning där det finns 832 möjliga branscher. Det är en indikator som

Reglab använder i innovationsindex (Reglab, 2017).

I Gävleborg arbetar 29 procent av de sysselsatta i länets tio största branscher (SNI 5-

siffernivå). Andelen varierar mellan 25 procent i Stockholm och 34 procent i Blekinge. Alla

jämförelselän har en liknande branschdiversifiering som Gävleborg då andelen varierar

mellan 28 procent i Jönköping och 31 procent i Södermanland. Att skillnaderna mellan

jämförelselänen i detta fall är små kan bero på att detta var en av variablerna som användes

för att välja ut jämförelselänen.

Figur 60 Källa: Raps-RIS, SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Branschdiversifieringen skiljer sig mer mellan könen än den gör mellan länen.

Branschdiversifieringen är markant högre för män än för kvinnor i alla län. De tio största

branscherna bland män sysselsätter 26 procent av männen i Gävleborg. För kvinnor är

andelen 44 procent.

76

9.4.4 Strukturomvandlingen väntas fortsätta

SCB menar att den strukturomvandling som skett under senare år kommer att fortsätta.

Robotisering, digitalisering och automatisering inom tillverkningsindustrin väntas fortsätta,

vilket effektiviserar produktionen och leder till ett ytterligare minskat personalbehov (SCB,

2017b).

Enligt OECD arbetar 7 procent av samtliga anställda i Sverige med arbetsuppgifter som kan

automatiseras. Det motsvarar nästan 300 000 arbetstillfällen (Arbetsförmedlingen, 2016).

Andelen är dock lägre i Sverige i jämförelse med genomsnittet för de 21 studerade OECD-

länderna, vilket ligger på 9 procent. Denna andel "jobb i riskzonen" ska dock inte direkt

översättas till faktiska eller förväntade förluster av arbetstillfällen. (Arntz, Gregory och

Zierahn, 2016).

Tillverkningsindustrin är en av de mest utsatta branscherna och SCB beräknar att mellan 2015

och 2035 kommer antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin att minska med drygt 50 000

personer, vilket motsvarar en nedgång med 10 procent (SCB 2017b). I Gävleborg skulle det

motsvara en minskning med nästan 2000 sysselsatta.

Samtidigt som en stark utveckling väntas inom t.ex. byggindustrin bedömer SCB att den

största sysselsättningstillväxten kommer ske inom tjänstesektorerna. 2035 beräknar de att

närmare fyra av fem sysselsatta arbetar inom den privata eller offentliga tjänstesektorn. Den

kraftigaste sysselsättningstillväxten väntas ske inom den offentliga tjänstesektorn framförallt

inom välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg (SCB, 2017b).

En liknande utveckling ser man i Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i Östra

Mellansverige. I Gävleborg beräknas varuproduktionen minska medan välfärdstjänsterna

väntas öka sett till antalet sysselsatta i dagbefolkningen. Skillnaderna är dock relativt stora

mellan de olika scenarierna i framskrivningen. För varuproduktionen beräknas minskningen

till mellan 5-19 procent i de olika scenarierna och för välfärdstjänsterna är ökningen mellan

17-31 procent (TRF, 2017).

9.5 Kompetensförsörjning i Gävleborg

I detta avsnitt har flera indikatorer kopplat till kompetensförsörjning redovisats.

Sammanfattningsvis är utmaningarna kring kompetensförsörjning stora i Gävleborg. Länet

har en lägre sysselsättningsgrad, högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än många andra

län.

Det är inte troligt att utbildningsnivån kommer att fortsätta att öka i samma takt som tidigare.

Samtidigt är skillnaderna i utbildningsnivå mellan regionerna relativt bestående. Därför

kommer Gävleborg troligtvis ha en jämförelsevis lägre utbildningsnivå även i framtiden.

Tillväxtanalys menar dock att en effektiv matchning inte behöver betyda att andelarna med

högskoleutbildning ska vara desamma överallt. Efterfrågan på exempelvis forskarkompetens

är inte densamma i alla regioner och det behöver inte vara just andelen högutbildade som ger

bäst utväxling i sådana regioner. De menar att det kan vara viktigare för många regioner att

minska andelen lågutbildade (Tillväxtanalys, 2016).

Samtidigt som sysselsättningsgraden i länet har ökat under senare år har det inte gynnat alla.

Det finns stora skillnader mellan olika grupper. Bland annat varierar den beroende på kön,

ursprung och utbildningsbakgrund. För att försörjningsbördan på den arbetande befolkningen

inte ska bli alltför stor krävs att alla människors kompetens och kunskaper utnyttjas i större

utsträckning och mer effektivt än idag. Det innebär både en ökad sysselsättning bland grupper

som idag i högre grad står utanför arbetsmarknaden och en bättre matchning mellan

77

arbetstagares utbildning och yrke. Idag finns den största potentialen för att öka

sysselsättningen bland utrikes födda och bland personer som har kort utbildning.

Industrin kommer med stor sannolikhet att fortsätta vara en mycket viktig komponent i det

regionala näringslivet, både i termer av sysselsättning och av produktionsvärden. Den

tekniska utvecklingen och strukturomvandlingen bidrar dock till förändrade behov på

arbetsmarknaden. I Gävleborg har strukturomvandlingen fått konsekvenser för antalet

anställda inom tillverkningsindustrin. Det är därför viktigt att snabbt kunna anpassa

utbildningar mot kompetensbehov på arbetsmarknaden. På regional och lokal nivå kan det

dock vara svårt ha ett fulltäckande utbud av utbildningar inom alla yrkesområden där behoven

finns. Det kan i många fall behövas ett utvecklat och bredare samarbete mellan kommuner

och regioner såväl som mellan regioner och utbildningsanordnare.

Regeringen skriver i den nationella strategin att ingen enskild nivå eller sektor ensam kommer

att kunna lösa de utmaningar inom kompetensförsörjning som regionerna står inför

(Regeringskansliet, 2015). I den överenskommelse om samarbete som gjorts mellan Region

Gävleborg och Arbetsförmedlingen står vidare att utmaningarna för kompetensförsörjningen i

Gävleborg är så stora att de inte kan lösas inom ett politikområde eller av endast en aktör. Det

innebär att samarbete mellan flera olika aktörer kommer att krävas. Det pågår också olika

typer av samverkan inom kompetensförsörjningsområdet bland annat genom samarbetet med

Arbetsförmedlingen och inom den regionala kompetensplattformen.

78

Internationellt samarbete

Kapitlet i korthet:

Internationellt samarbete är mer tvärgående än övriga prioriteringar. Det är också ett område som är svårt att mäta med indikatorer.

EU är genom dess fonder och program en viktig finansiär för regional utveckling. Gävleborg tar del av EU:s fonder och program på flera sätt. Bland annat finns det 22 deltaganden i Horisont 2020 i Gävleborg.

Sett till beviljade ESI-medel per capita placerar sig Gävleborg på nionde plats bland länen.

79

10. Internationellt samarbete

Internationellt samarbete är enligt den nationella strategin en förutsättning för att bättre kunna

möta samhällsutmaningarna som regionerna står inför, bland annat vad gäller ökad global

konkurrens, den demografiska utvecklingen samt klimat-, miljö- och energifrågorna.

Samarbete, både i närområdet, inom EU och i ett globalt perspektiv anses också viktigt för att

kunna genomföra övriga prioriteringar i strategin (Regeringskansliet, 2015).

Internationellt samarbete är en mer tvärgående prioritering än de övriga. Tillväxtverket menar

att prioriteringen kan fyllas med olika sakinnehåll beroende på vilket område man fokuserar

på och att den snarare utgör ett verktyg för genomförande av övriga tre prioriteringar

(Tillväxtverket, 2017a, 2017c). Internationellt samarbete är också svårt att mäta med

indikatorer. Tillväxtanalys menar att det saknas tillförlitliga regionala indikatorer och därför

följs prioriteringen inte upp med några indikatorer nationellt (2015/16:1 utgiftsområde 19,

Tillväxtanalys, 2016).

Tillväxtverket menar att de insatser som regionerna redovisar under prioriteringen

Internationellt samarbete dels är färre än insatser inom övriga prioriteringar och dels kan

beskrivas som mer ”okoordinerade” (Tillväxtverket, 2016c). En förklaring till det kan, enligt

Tillväxtverket, vara prioriteringens tvärgående karaktär och att insatser som kan kategoriseras

som internationellt samarbete inte sällan redovisas inom övriga prioriteringar (Tillväxtverket,

2017c). Ett sakområde som internationellt samarbete kopplas till är näringslivets utveckling

och internationalisering. Detta redovisas i avsnitt 2 i denna rapport om globalisering.

EU är enligt strategin en viktig arena för regionernas internationella samarbete. Regioner kan

bland annat söka medel från EU:s fonder och program för tillväxtfrämjande insatser för att

möta de stora samhällsutmaningarna (Regeringskansliet, 2015). Regionernas tilldelning av

olika EU-medel används därför för att ge en bild över prioriteringen internationellt samarbete.

10.1 EU:s strukturfonder och Horisont 2020

Europa 2020 är EU:s strategi för tillväxt som löper över tio år. Målen i strategin handlar om

sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat och att

minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner i Europa. De främsta

verktygen för att förverkliga Europa 2020 är de Europeiska struktur- och investerings-

fonderna, ESI-fonderna. Förutom att förverkliga Europa 2020 ska fonderna också bidra till att

förverkliga EU:s strategi för Östersjöregionen (Tillväxtverket, 2017d).

I Sverige finns fyra ESI-fonder:

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

Europeiska socialfonden (ESF)

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) även kallad

landsbygdsfonden

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

Fonderna stöder projekt som arbetar med något av de tematiska mål som ska uppfylla Europa

2020 enligt en partnerskapsöverenskommelse mellan Sveriges regering och EU-

kommissionen. Partnerskapsöverenskommelsen omfattar Landsbygdsprogrammet,

Regionalfondsprogrammen, Socialfondsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet

(Näringsdepartementet, m.fl., 2013).

EU är genom dessa fonder och tillhörande program en viktig finansiär för regional utveckling.

Tillsammans förfogar fonderna över cirka 367 miljarder euro. Det är mer än en tredjedel av

80

EU:s sammanlagda budget. SKL menar att flera regioner är beroende av EU:s strukturfonder

för att finansiera det regionala utvecklingsarbetet (SKL, 2017c).

Kontigo har på uppdrag av SKL gjort en sammanställning13 av regionernas finansiering av det

regionala utvecklingsarbetet. Redovisningen inkluderar medel från ESI-fonderna och Horisont

2020, det nuvarande ramprogrammet för forskning och innovation inom EU (SKL, 2017c).

10.1.1 Beroendet av ESI-fonderna är stort

Totalt uppgår ESI-medlen i regionerna till strax över nio miljarder kronor under 2014-2016.

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) är den största finansieringskällan i

kategorin, med 4,9 miljarder kronor totalt för 2014-2016.

Kontigos kartläggning visar att beroendet av ESI-fonderna är stort. 14 av länen har det som

sin främsta finansieringskategori, medan 5 län har det som sin näst största. En förväntad

minskad budget för ESI-fonderna kommande programperiod skulle därmed få stora effekter

på det regionala utvecklingskapitalet (SKL, 2017c).

Sett till beviljade medel per capita placerar sig Gävleborg på nionde plats. De fyra nordligaste

regionerna har beviljats mest medel per capita ur ESI-fonderna. De län som beviljats minst

medel per invånare är de mest befolkningsrika regionerna. Det är främst när det gäller ERUF-

medel som den stora skillnaden mellan regionerna uppstår. Gävleborg har beviljat mer medel

per capita än jämförelselänen Södermanland och Jönköping men färre medel jämfört med

Norrbotten, Västernorrland och Dalarna.

10.1.2 Deltagande i Horisont 2020 är utspritt över hela landet

Ramprogrammet Horisont 2020 löper till 2020 och det övergripande syftet är att ta sig an

stora samhällsutmaningar som demografisk förändring, urbanisering och klimatförändring.

Programmet är inte begränsat till traditionell universitetsbaserad forskning utan har breddats

till att omfatta bland annat kommuner, landsting och regioner. Tanken är att offentlig sektor,

näringslivet och civilsamhället ska vara med och bidra till lösningar (SKL, 2017c)

Sverige är ett av de länder som beviljats mest medel inom ramprogrammet Horisont 2020.

Svenska organisationer har beviljats 1008 miljoner euro, 3,5 procent av de totala beviljade

13 Statistiken i sammanställningen, som också redovisas nedan, har i flera fall schablonberäknats per år utifrån

det totalbelopp som aktörerna redovisat (SKL/Kontigo).

Figur 61 Källa: Kontigo/SKL (2017c) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Figur 62 Länstillhörighet i diagrammet nedan baseras på organisationernas egna uppgifter och gäller ofta det län där de

har sitt huvudkontor. Vid redovisning av deltaganden kan en organisation räknas fler gånger om den deltar i olika projekt.

Källa: Vinnova (2017) eCORDA och Samhällsmedicin, Region GävleborgFigur 63 Källa: Kontigo/SKL (2017c) och


81

medlen. Sverige befinner sig därmed på åttonde plats sett till beviljade medel (Vinnova,

2017).

631 svenska organisationer har deltagit i ett eller flera projekt inom ramprogrammet.

Deltagandet i Horisont 2020 är utspritt över hela landet och organisationer från tjugo län

medverkar i olika projekt. I Gävleborg finns 22 deltaganden. Det är lika många som i

Södermanland och fler än i Västernorrland och Jönköping. Det är dock marginellt färre

deltaganden än i Dalarna och betydligt färre än i Norrbotten. Deltagandet är störst i

storstadsregionerna; Stockholm, Västra Götaland och Skåne (Vinnova, 2017).

10.2 Internationellt samarbete i Gävleborg

I detta avsnitt har tilldelning av EU-medel använts som en indikator för internationellt

samarbete. Utifrån de indikatorer som redovisats intar Gävleborg en position i mellanskiktet.

Gävleborg tar del av internationella medel på flera sätt och tar därmed del av det

internationella samarbetet inom EU.

Internationellt samarbete är dock en mer tvärgående prioritering än övriga. Prioriteringen kan

kopplas till utmaningarna klimat, energi och miljö, social sammanhållning och inte minst

globalisering. På samma vis kan internationellt samarbete vara ett verktyg i arbetet med de

övriga prioriteringarna. Det är därför svårt att ge en överblick över området och mäta graden

av samarbete med ett fåtal indikatorer.

Ett sakområde som internationellt samarbete kopplas till är näringslivets utveckling. I avsnitt

3 såg vi att länet har en relativt stark export men att en relativt låg andel av de små och

medelstora företagen i Gävleborg är internationaliserade.

Den nationella strategin framhåller att internationellt samarbete ofta gör det möjligt att uppnå

bättre resultat än genom att adressera utmaningarna på egen hand. Mervärden skapas genom

kunskaps- och erfarenhetsutbyten, lösningar på gemensamma problem, gemensamma

strukturer och skapande av en större kritisk massa, t.ex. genom att kompletterande

kompetenser och näringslivsstrukturer förs samman (Regeringskansliet, 2015).

Figur 64 Länstillhörighet i diagrammet nedan baseras på organisationernas egna uppgifter och gäller ofta det län där de

har sitt huvudkontor. Vid redovisning av deltaganden kan en organisation räknas fler gånger om den deltar i olika projekt.

Källa: Vinnova (2017) eCORDA och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Figur 65 Resultat av principalkomponentanalys.Figur 66 Länstillhörighet i diagrammet nedan baseras på

organisationernas egna uppgifter och gäller ofta det län där de har sitt huvudkontor. Vid redovisning av deltaganden kan

en organisation räknas fler gånger om den deltar i olika projekt. Källa: Vinnova (2017) eCORDA och Samhällsmedicin,

Region Gävleborg

82

11. Några horisontella slutord

Vi har beskrivit Gävleborgs nuläge och förutsättningar inom regional utveckling med

utgångspunkt i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och

med hjälp av ett antal tillgängliga indikatorer. Rapporten spänner över ett stort fält och kan

ses som ett underlag i arbetet mot en långsiktigt hållbar tillväxt i Gävleborg.

Vid sidan av jämförelsen med riksgenomsnittet har vi särskilt kommenterat Gävleborgs utfall

i jämförelse med fem län med liknande förutsättningar som Gävleborg: Södermanland,

Jönköping, Dalarna, Norrbotten och Västernorrland. Vi har använt jämförelselänen för att

komplettera jämförelserna i olika områden.

Det här avslutande kapitlet innehåller några slutord av mer övergripande karaktär.

11.1 Kopplingar mellan prioriteringar, utmaningar och hållbarhet

De fyra prioriteringarna som lyfts fram i den nationella strategin relaterar till en eller flera av

utmaningarna. Prioriteringarna är alla tvärsektoriella och omfattar politikområden där

europeiska, nationella, regionala och lokala insatser och aktörer ska verka tillsammans. Av

rapportens övriga kapitel finns det flera exempel på kopplingar mellan hållbarhet, utmaningar

och prioriteringar och synergieffekter mellan dessa.

Här ges tre ytterligare exempel (hämtat ur Regeringskansliet, 2014):

Prioriteringar inom kompetensförsörjning och när det gäller jämställdhet och

integration är en direkt följd av utmaningar inom framför allt demografi och social

sammanhållning.

Prioriteringen på innovation och företagande bör ses i relation till utmaningarna kring

globalisering, miljö, energi och klimat, social sammanhållning och demografi och

berör även i hög grad kompetensförsörjning eftersom det är en utgångspunkt för

innovation och företagande.

Prioriteringen på en bred syn på attraktivitet med frågor om service, boende,

kommunikationer och fritid visar sig allt mer betydelsefullt för att locka kompetent

arbetskraft och företag. Attraktivitet i termer av fysisk planering och boende har även

en tydlig koppling till utmaningar inom miljö, klimat och energi där frågor om en

hållbar stadsutveckling blir allt viktigare ju mer urbaniseringen fortsätter.

När det gäller en vidgad syn på regional attraktivitet är Richard Florida en ofta citerad

forskare. Hans huvudtes (Florida, 2002) är att företag lockas till platser där talangfulla och

välutbildade människor vill bo. Ett samhälle präglat av tolerans, jämlikhet och inkluderande

av olikheter lockar till sig dessa människor. Arbetet med regional attraktivitet bör alltså

fokusera på att skapa regioner där människor trivs och vill bo.

Ovanstående är några exempel på kopplingar mellan utmaningar och prioriteringar och vikten

av en helhetssyn inom det regionala tillväxtarbetet där också hållbarhetsperspektivet beaktas.

11.1.1 Mer om det horisontella perspektivet

Enligt den nationella strategin ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vara en

integrerad del av det regionala tillväxtarbetet och alla prioriteringar. Det horisontella

perspektivet kan dock ha svårt att få konkreta genomslag i verksamheten. Ett exempel på det

visade den tidigare nämnda genomgången av klusterverksamheten i Norra Mellansverige där

man konstaterar att ambitioner finns men konkreta mål och aktiviteter saknas i flera fall.

83

Hållbarhet och det horisontella perspektivet handlar exempelvis om bättre miljö, jämlikhet

och jämställdhet och återfinns i många sammanhang. Många av Sveriges mål (exempelvis när

det gäller miljö, demokrati, folkhälsa, jämställdhet) stämmer överens med mål och delmål i

Agenda 2030. Några exempel på att det horisontella perspektivet fokuseras allt mer framgår

av kapitel 2 om hållbarhet och utifrån BRP och BRP+. Till exempel kan nämnas att

regeringens budget numera kompletteras med ett antal välfärdsmått som handlar om

människors livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet. I traditionella ekonomiska

tillväxtteorier är ekonomisk tillväxt en funktion av arbetskraft, kapital och teknisk utveckling.

Moderna tillväxtteorier tar dock fasta på andra aspekter som de positiva utvecklingsspiraler

och förstärkande effekter som kan uppstå på attraktiva platser dit människor också vill flytta.

Det finns olika argument för att det är viktigt att arbete med jämlikhet och jämställdhet. Det

finns moraliska och rättviseteoretiska argument och rätten till hälsa slås fast i svensk lag samt

i internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna. Men det finns också argument

som kan kopplas till regional tillväxt. Tillväxtverket beskriver hur tillväxtpolitiken och

jämställdhetspolitiken är två skilda områden med olika mål och inriktning som tidigare ansetts

vara svåra att kombinera. Med stöd i ambitionen om hållbar tillväxt kan de dock ses ”förmera

varandra”. Man pekar på hur det finns teoretiskt och empiriskt belagda samband mellan

tillväxt och jämställdhet som gör att jämställdhet kan betraktas som ett mål men också ett

medel eller verktyg för att uppnå andra värden. I korthet handlar det om att jämställdhet gör

att humankapitalet används effektivare, fördjupar demokratin och ökar den regionala

attraktions- och innovationsförmågan (Tillväxtverket, 2011).

Det tidigare nämnda arbetet med jämställd regional tillväxt med finansiering från

Tillväxtverket är ett konkret exempel på horisontellt arbete i praktiken för att ta tillvara både

män och kvinnors kunskaper, affärsidéer och innovationsförmåga. Integration och

mångfaldsarbete är andra exempel som blivit viktiga i det regionala utvecklingsarbetet.

84

Referenser

Arbetsförmedlingen (2016) Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige

Arbetsförmedlingen (2017) Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper

Arbetsförmedlingen (2018a) Arbetsförmedlingens månadsstatistik, april 2018

Arbetsförmedlingen (2018b) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018 Prognos för

arbetsmarknaden 2018–2019

Arntz, Gregory and Zierahn (2016), The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries: A

Comparative Analysis, OECD Social, Employment and Migration, Working Papers,

No. 189, OECD Publishing, Paris.

Bisnode (2017) Näringslivsanalys Region Gävleborg – Tillväxt och konkurrenskraft

Boverket (2018) Läget på bostadsmarkanden och Bostadsbyggande - Boverkets

bostadsmarknadsenkät

Energimyndigheten (2017a) Energiläget 2017, ET 2017:12

Energimyndigheten (2017b) Vindkraftstatistik 2016, ES 2017:2

Florida, R. (2002). The rise of the creative class: and how it´s transforming work, leisure,

community and everyday life.

Folkhälsomyndigheten (2016). Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten

Hälsa på lika villkor

Folkhälsomyndigheten (2018) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018

Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete

Hatzigeorgiou, och Lodefalk, (2015) Migration och företagens internationalisering – en

kunskapsöversikt. Delmi Rapport 2015:4.

Karlson och Skånberg (2012) Matchning på den svenska arbetsmarknaden, Underlagsrapport

9 till Framtidskommissionen

Kontigo (2016) Innovationssystemet I Gävleborg - En analys av aktörer och funktioner

Länsstyrelsen (2014) Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014–2020, Rapportnr:

2014:15

Medlingsinstitutet (2017) Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2016. Vad säger den

officiella lönestatistiken?

Mälardalsrådet (2018) En bättre matchning – Storregional systembild

Naturvårdsverket (2017) Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år

[Uppdaterad: 2017-11-30 Hämtad 2018-05-30] http://www.naturvardsverket.se/Sa-

mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-

person/

Naturvårdsverket (2018) Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018

– Med fokus på statliga insatser, RAPPORT 6833

Nordregio (2018) State of the Nordic Region 2018, Nord 2018:001, Köpenhamn: Nordisk

Ministerråd, Grunfelder, Rispling och Norlén (red.)

Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet (2013)

Partnerskapsöverenskommelsen, Skr. 2013/14:218

Oxford research (2017a). Kartläggning och analys av styrkeområden i Gävleborg. Rapport

för projektet Smart specialisering – Starka företag i Norra Mellansverige

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svensk-konsumtion-per-person/



85

Oxford research (2017b). Analys av kluster i Mellansverige. Rapport för projektet Smart

specialisering – Starka företag i Norra Mellansverige

Proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016 utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Proposition 2017/18:1, Budgetpropositionen för 2018 utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Regeringskansliet (2013) Ds 2013:19 Svenska framtidsutmaningar

Regeringskansliet (2014). Ett analys- och kunskapsunderlag om regional tillväxt och

attraktionskraft 2014–2020 – utmaningar, utvecklingstrender och prioriteringar.

Regeringskansliet (2015) En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och

attraktionskraft 2015–2020

Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030 2018–2020

Region Gävleborg (2017) Regional innovationsstrategi för smart specialisering Gävleborg

Region Gävleborg m.fl. (2018a) Gävleborgs funktionella geografi - ortstruktur,

tillväxtmotorer och funktionella samband

Region Gävleborg (2018b) Gävleborgare i utbildning – statistikrapport 2018

Reglab (2014) Regionala matchningsindikatorer

Reglab (2016) BRP+ Mätsystem för långsiktig livskvalitet i svenska regioner

Reglab (2017) Innovationsindex. Regional förmåga till ekonomisk förnyelse

Ringnèr (2008) What is principal component analysis? Nature Biotechnology Vol. 26 Nr. 3

mars 2008

Samhällsmedicin (2015a) Regional utveckling

Samhällsmedicin (2015b) Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län – ur ett arbetsmarknads-

och sysselsättningsperspektiv, Rapport 2015:5

Samhällsmedicin (2016a) In- och utflyttning år 2015. En deskriptiv rapport om Gävleborgs

län.

Samhällsmedicin (2016b) Kompetens bland utrikes födda i Gävleborgs län år 2014 – ur ett

arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv

Samhällsmedicin (2018a) Regionala förutsättningar, PM

Samhällsmedicin (2018b) Valdeltagandet i Gävleborgs län. En fördjupningsrapport om

mönster och faktorer som påverkar valdeltagandet och valbeteendet.

SCB (2005) Regional ekonomisk tillväxt – förutsättningar, indikatorer och mått,

Bakgrundsfakta 2005:1

SCB (2013) Varannan svensk bor nära havet, [Publicerad: 2013-09-30 Hämtad: 2018-05-16]

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varannan-svensk-bor-nara-havet/

SCB (2015) Urbanisering – från land till stad [Publicerad: 2015-03-03 Hämtad 2018-05-16]

http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/

SCB (2016a) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2016

SCB (2016b) Tema utbildning, Samband mellan barns och föräldrars utbildning, Rapport

2016:1

SCB (2017a) Regional befolkningsprognos, Gävleborg

SCB (2017b) Trender och prognoser 2017

http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/

86

SCB (2018a) Högst tillväxt i Uppsala län under 2016. [Publicerad 20180301. Hämtad 2018-

06-21]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/hogst-tillvaxt-i-

uppsala-lan-under-2016/

SCB (2018b) Fortsatt ökning av befolkning i tätorter, Publicerad 2018-03-28 9.30, Hämtad:

2018-05.30. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-

befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatorter-2017/

SCB/Energimyndigheten (2017) El från vindkraft fortsätter att öka Statistiknyhet från SCB

och Energimyndigheten, [Publicerad 2017-02-24 9.30, Hämtad: 2018-05-18]

SKL (2010) Räkna räkna ranka. En rapport om att mäta företagsklimatet i kommunerna.

SKL (2013) Pendling till och från jobbet.

SKL (2017a) Ekonomirapporten, maj 2017

SKL (2017b) Öppna jämförelser - Kollektivtrafik 2017

SKL (2017c) Regionalt utvecklingskapital. Kartläggning av regionala utvecklingsresurser

SKL (2018a) Ekonomirapporten, maj 2018

SKL (2018b) Öppna jämförelser Företagsklimat 2017. Insikt – en servicemätning av

kommunernas myndighetsutövning.

SOU 2007:35 Flyttning och pendling i Sverige. Bilaga 3 till Långtidsutredningen

SOU 2013:74 Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan,

Slutbetänkande av Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar

SOU 2015:101 Långtidsutredningen 2015, Huvudbetänkande

SOU 2015:104 Demografins regionala utmaningar, Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015

SOU 2016:55 Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare

arbete. Delbetänkande Kommission för jämlik hälsa

SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar. Delbetänkande av

Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.

SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar

Stadsrådsberedningen (2013). Svenska framtidsutmaningar - Slutrapport från regeringens

framtidskommission Ds 2013:19.

Svenskt näringsliv (2017) Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Svenskt näringsliv (2018). Företagsamheten 2018 Gävleborgs län. [uppdaterad 12 mars 2018;

citerad 18 juni, 2018].

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmateria

l/Rapporter/foretagsamheten-2018-gavleborgs-

lan_699266.html/BINARY/F%C3%B6retagsamheten%202018%20G%C3%A4vlebo

rgs%20l%C3%A4n.pdf

Sverigesmiljömål.se (2018a) Utsläpp av klimatpåverkande gaser [Publicerad 2018-03-21

Hämtad: 2018-05-30] http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-

klimatpaverkan/klimatpaverkande-

utslapp/?_ga=2.176755239.369156679.1530618109-1153398579.153061810

Sverigesmiljömål.se (2018b) Utsläpp av partiklar (PM 2,5) till luft [Publicerad: 2018-03-21

Hämtad: 2018-05-30] http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-

luft/partikelutslapp-av-pm25/?_ga=2.181007909.369156679.1530618109-

1153398579.1530618109

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partikelutslapp-av-pm25/?_ga=2.181007909.369156679.1530618109-1153398579.1530618109



87

Tillväxtanalys (2011) Föreställningar om regional sårbarhet, 2011:48

Tillväxtanalys (2012) Regional attraktivitet – tillväxtmotor i en global verklighet.

Tillväxtfakta 2012.

Tillväxtanalys (2013) Innovationsklimatet i Sverige. Indikatorer till den nationella

innovationsstrategin 2013

Tillväxtanalys (2014) Fakta och exempel kring lokal attraktivitet.

Tillväxtanalys (2016) Regional tillväxt 2015– trender och analyser om hållbar regional

tillväxt och attraktionskraft, Rapport 2016:01

Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet. Regeringsuppdrag att utreda och beskriva

förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet

Tillväxtverket (2015) Näringslivets internationalisering tar nya vägar - Företagens villkor

och verklighet 2014

Tillväxtverket (2016a) Utrikesfödda och företagens internationalisering - Ett

kunskapsunderlag, Rapport 0203

Tillväxtverket (2016b) Framtidens företagare [publicerad 2016-11-17; citerad 18 juni, 2018].

https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/resultat-

entreprenorskapsbarometern/2016-11-17-framtidens-foretagare.html

Tillväxtverket (2016c) De små stegens förändring

Tillväxtverket (2017a) Uppföljning av En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och

attraktionskraft 2015-2020 Rapport 0245

Tillväxtverket (2017b) Företagens villkor och verklighet 2017 Huvudrapport

Tillväxtverket, (2017c) I samhällets tjänst

Tillväxtverket, (2017d) EU i Sverige https://tillvaxtverket.se/eu-program/eu-i-sverige.html ,

senast uppdaterad 2017-12-05, hämtad 2018-05-30

Tillväxtverket (2018a) Innovativ industri som vill växa, Temarapport Nummer 2 i serien om

Företagens villkor och verklighet, Rapport 0240

Tillväxtverket (2018b) Jämställd tillväxt i regionerna [Uppdaterad: 2018-03-19 Hämtad:

2018-06-28]https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/jamstalld-

tillvaxt-i-regionerna.html

TRF (2017) Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i Östra Mellansverige,

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, Stockholms läns landsting.

Utrikesdepartementet (2018) Exporten ökar i alla län 2017, [Publicerad 27 mars 2018

Hämtad: 2018-04-20]

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/exporten-okar-i-alla-lan-2017/

Vinnova (2017) Årsbok 2016 Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och

innovation

Övriga statistikkällor

SCB/AKU Arbetskraftsundersökningen

SCB/Entreprenörskapsdatabas

SCB/KRE Kommunal och regional energistatistik

SCB/RMI Regionala matchningsindikatorer

SCB/RAMS Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

SCB/RTB Registret över totalbefolkningen

SCB/TRIF Totalräknad inkomstfördelningsstatistik

Raps-RIS

88

Hälsa på lika villkor 2014, Gävleborg

Svenska MiljöEmissionsData

Skolverket

Post och telestyrelsen

Bilaga 1

Län Invånare per km,

2017

Befolkning i största tätorten,

2017

Befolkning 20-64 år,

2017

Andel med eftergymnasial utbildning, 20-

64 år, 2017

Andel anställda i 10

största branscherna,

2016

Andel som arbetar vid

företag med >250 anställda,

2015

Andel egen-företagare av

förvärvs-arbetande,

2015

Svårt att lita på andra, 2013-2016

Stockholms län 353,8 1 562 136 1 388 890 48,9 24,5 26,1 4,8 27

Uppsala län 45,1 156 854 215 131 45,7 30,6 18,4 4,2 24

Södermanlands län 48,0 69 005 156 774 31,6 30,6 16,3 4,4 31

Östergötlands län 43,3 110 233 259 796 39,8 27,5 20,5 3,8 28

Jönköpings län 34,2 96 104 197 836 33,9 27,8 18,7 3,6 28

Kronobergs län 23,4 67 395 109 023 36,6 27,6 20,0 4,7 23

Kalmar län 21,8 39 403 131 028 33,1 29,1 17,7 5,0 28

Gotlands län 18,7 23 845 31 950 33,0 32,3 19,7 8,5 23

Blekinge län 54,4 37 277 86 279 37,2 33,7 30,5 4,3 28

Skåne län 122,6 312 012 767 278 41,8 26,5 19,0 5,3 33

Hallands län 59,9 68 085 177 743 37,8 29,0 15,6 4,7 24

Västra Götalands län 71,0 590 580 975 798 41,0 26,2 23,2 4,2 28

Värmlands län 16,0 62 797 154 124 34,2 28,2 15,6 4,5 27

Örebro län 35,1 119 091 166 752 35,2 26,4 23,7 3,7 29

Västmanlands län 53,0 121 806 149 796 35,1 30,6 26,2 3,5 31

Dalarnas län 10,2 42 839 153 856 31,1 30,5 23,2 4,2 27

Gävleborgs län 15,8 76 031 155 557 30,4 28,7 20,1 4,2 27

Västernorrlands län 11,4 58 248 133 086 33,8 29,1 21,0 4,0 24

Jämtlands län 2,7 50 960 71 231 34,5 31,0 11,3 6,0 25

Västerbottens län 4,9 86 311 152 945 42,3 31,6 19,7 3,0 21

Norrbottens län 2,6 44 054 139 708 34,4 29,0 20,8 3,4 25

Tabell 13 Sammanställning av förutsättningar för regional utveckling i respektive län. Källa: SCB, Raps-RIS, Folkhälsomyndigheten.

Principalkomponentsanalys för jämförelselän

I denna rapport har en principalkomponentsanalys (PCA) använts för att undersöka vilka

regioner som i störst grad liknar Gävleborg vad gäller regionala förutsättningar. En

principalkomponentsanalys (PCA) kan användas för att visualisera eller beskriva likheter eller

olikheter i data. Ofta används PCA för att se mönster som inte är tydliga för blotta ögat. En

PCA reducerar antalet dimensioner i ett dataset och sammanfattar variationen genom att skapa

principalkomponenter. På så vis kan man förenkla och få ut den viktigaste informationen från

en relativt komplex uppsättning data (Ringnér, 2008).

I den här rapporten har en PCA med de åtta variablerna och respektive värden i tabellen ovan

genomförts. Analysen resulterar i två principalkomponenter som tillsammans förklara ungefär

70 procent av variationen i de åtta ursprungsvariablerna. Genom att plotta dessa två

principalkomponenter för respektive län kan vi undersöka eventuella grupperingar och

likheter, se figur nedan.

I analysen framkommer inga tydliga grupperingar och det finns många län som liknar

Gävleborg, där Södermanland, Jönköping, Dalarna, Norrbotten och Västerbotten är de som

gör det i störst utsträckning (markerat med ring).

Figur 67 Resultat av principalkomponentanalys.

Hållbar regional tillväxt och utveckling i Gävleborg - Regionala jämförelserBildunderlag till rapport

Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

RAPPORTEN I KORTHET

• Utgångspunkt för denna rapport är Gävleborgs förutsättningar och de utmaningar och prioriteringar

som beskrivs i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020.

Strategin betonar också ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som en integrerad del av det

regionala tillväxtarbetet.

• Rapporten ger en beskrivning av Gävleborgs nuläge, förutsättningar och utmaningar inom regional

utveckling. Jämförelser görs med riksgenomsnittet och andra län med särskilt fokus på fem län med

liknande förutsättningar som Gävleborg: Södermanland, Jönköping, Dalarna, Norrbotten och

Västernorrland.

• Den ekonomiska tillväxten ökar. BRP är 345 000 kr per invånare för Gävleborg vilket placerar länet

på 16:e plats. När det gäller livskvalitet, enligt BRP+, har Gävleborg ett bättre värde jämfört med

riket för Trygghet och säkerhet, Bostad och Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet.

Länet har sämre värden än riksgenomsnittet inom områden som Utbildning och kompetens, Arbete

och löner och Inkomst och förmögenhet.

• Rapporten utgör ett underlag i arbetet mot en långsiktigt hållbar tillväxt i Gävleborg. Av rapportens

kapitel finns flera exempel på kopplingar mellan utmaningar, prioriteringar och hållbarhet och

synergieffekter som kan uppnås med en helhetssyn i den regionala tillväxtpolitiken.

Rapportens disposition

Hållbarhet


Globalisering

Klimat, miljö och energi



Attraktiva miljöer och tillgänglighet


Samhällsutmaningar och möjligheter Prioriteringar


Länets förutsättningar

Slutdiskussion

Förutsättningar för regional utveckling

Område Grund för inkludering Indikator

Geografiska förutsättningar

En hög befolkningstätheten antas bland annat leda till ekonomiska fördelar och positiv utvecklingsspiral. Det anses också kunna påverka matchningen på arbetsmarknaden.

Mer och mer forskning pekar också på vikten av tillgänglighet till marknader och städer när det gäller regioners utveckling.

Befolkningstäthet

Befolkning i största tätort

Demografiska förutsättningar

Antalet arbetstillfällen påverkas av antalet invånare i regionen. Därmed påverkas också möjligheter till bosättning, näringslivets kompetensförsörjning och serviceutbud.

Utbildningsnivån bland befolkningen säger mycket om det humankapital som finns tillgängligt för företag. Högre utbildningsnivåer gör det möjligt för arbetsgivare att knyta till sig mer välutbildad och kompetent personal.

Befolkningsstorlek (20-64 år)

Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år)

NäringslivsstrukturEn mångfald av företag och branscher lyfts fram som en viktig faktor för regional utveckling bland annat för att det anses främja innovation och minska regionens sårbarhet.

Branschdiversifiering (10 största branschernas andel)

Andel anställda på stora arbetsplatser (>250 anställda)

Socialt kapitalSocialt kapital underlättar gemensamt samarbete och blir därigenom en viktig aspekt när det gäller att skapa en god utveckling i en region.

Generell tillit

Andel egenföretagare

Gävleborgs förutsättningar för regional utveckling

Källa: SCB, Raps-RIS, Folkhälsomyndigheten och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

1

3

5

7

9

11

13

15

17

19

21

Befolknings-täthet

Befolkning istörsta tätort

Befolknings-mängd 20-64 år

Utbildnings-nivå

Bransch-diversifiering

Andel storaarbetsplatser

Andelegenföretagare

Generell tillit

Ran

knin

g b

lan

d S

veri

ges

län

, låg

t vä

rde

inn

ebär

go

da

föru

tsät

tnin

gar

och

hö

gt v

ärd

e in

neb

är

säm

re f

öru

tsät

tnin

gar

Gävleborgs rankning för utvalda indikatorer för regionala förutsättningar

BRP

Hållbarhet

Källa: SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

tkr

BRP per invånare löpande priser (tkr)

Riket Gävleborg

BRP+

Hållbarhet

Källa: Reglab och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

Rik

et

Gäv

leb

org

Rik

et

Gäv

leb

org

Rik

et

Gäv

leb

org

Rik

et

Gäv

leb

org

Naturkapital Ekonomisktkapital

Humankapital Socialt kapital

Ind

exvä

rde

Hållbarhet över tid, 2018

0 20 40 60 80 100

Medborgarengemang och demokratisk delaktighet

Trygghet och säkerhet

Miljökvalitet

Tillgänglighet till tjänster

Inkomst och förmögenhet

Arbete och löner

Bostad

Hälsa

Utbildning och kompetens

Sociala relationer

Indexvärde

Tem

a

Livskvalitet här och nu, 2018

Riket

Gävleborg


• Befolkningen ökar men Gävleborg tillhör de län som har lägst befolkningstillväxt.

Utrikes flyttnetto stod för hela ökningen och beräknas även stå för nästan hela

Gävleborgs befolkningsökning framöver.

• Gävleborgs försörjningskvot är fortsatt högre än riket och väntas öka. Behovet av

välfärdstjänster beräknas öka snabbare än skatteunderlaget vilket ger konsekvenser för

välfärdssektorns finansiering och kompetensförsörjning.

• Migration kan bidra till att mildra försörjningsbördan. En förutsättning är att

sysselsättningen bland utrikes födda ökar.

• 80 procent av befolkningen i Gävleborg bor i tätort. Västernorrland är det enda

jämförelselän som har en lägre tätortsgrad än Gävleborg. Arbetsmarknaden är något

mer koncentrerad till tätorterna än vad bostadsmarknaden är.


Stärkta individer


-1,5%

-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Skån

e

Kro

no

ber

g

Hal

lan

d

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Jön

köp

ing

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Söd

erm

anla

nd

Go

tlan

d

Väs

terb

ott

en

Jäm

tlan

d

Ble

kin

ge

Dal

arn

a

Kal

mar

Vär

mla

nd

Gäv

leb

org

No

rrb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Fö

rän

drin

ge

n i p

roce

nt (%

)

Län (sorterade efter befolkningsökning)

Befolkningsförändring mellan 2016 och 2017

Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto folkökning


Stärkta individer


-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

20

18

20

20

20

22

20

24

20

26

20

28

20

30

20

32

20

34

20

36

20

38

20

40

20

42

20

44

20

46

20

48

20

50

Från 2018 gäller prognos

Befolkningsutveckling i antal personer, Gävleborgs län år 2000-2050

Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Befolkningsförändring


Stärkta individer


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Väs

tra

Gö

tala

nd

Skån

e

Väs

terb

ott

en

Öst

ergö

tlan

d

Öre

bro

No

rrb

ott

en

Jön

köp

ing

Väs

tman

lan

d

Kro

no

ber

g

Vär

mla

nd

Jäm

tlan

d

Hal

lan

d

Go

tlan

d

Gäv

leb

org

Ble

kin

ge

Väs

tern

orr

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Kal

mar

Dal

arn

a

An

tal p

ers

one

r so

m v

arj

e 1

00

pers

one

r i

arb

ets

för

åld

er

ska

fö

rsö

rja

Demografisk försörjningskvot per län, 2017

Riket


Stärkta individer


8494 91

-

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

19

80

19

83

19

86

19

89

19

92

19

95

19

98

20

01

20

04

20

07

20

10

20

13

20

16

20

19

20

22

20

25

20

28

20

31

20

34

20

37

20

40

20

43

20

46

20

49

An

tal p

erso

ner

so

m v

arje

10

0 p

erso

ner

i ar

bet

sfö

r ål

der

ska

fö

rsö

rja

För 2018 och framåt gäller prognos

Demografisk försörjningskvot, Gävleborgs län 1980-2050

Yngrekvot Äldrekvot Försörjningskvot

75

84

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

19

80

19

84

19

88

19

92

19

96

20

00

20

04

20

08

20

12

20

16

20

20

20

24

20

28

20

32

20

36

20

40

20

44

20

48

An

tal p

erso

ner

so

m v

arje

10

0 p

erso

ner

i ar

bet

sfö

r ål

der

ska

fö

rsö

rja

För 2018 och framåt gäller prognos

Demografisk försörjningskvot, riket 1980-2050

Yngrekvot Äldrekvot Försörjningskvot


Stärkta individer

Källa: TRF (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0102030405060708090

100

Sto

ckh

olm

Öst

ra M

ella

nsv

erig

e

Up

psa

la

Öre

bro

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tman

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Gäv

leb

org

An

tal p

ers

one

r so

m v

arj

e 1

00

pers

one

r i

arb

ets

för

åld

er

ska

fö

rsö

rja

Län i Östra Mellansverige (sorterade efter basprognos)

Försörjningskvot per län enligt framskrivningar för Östra Mellansverige, 2050

2017 Hög Bas Låg


Stärkta individer

Källa: SKL, VGR, SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

100

200

300

400

500

600

0 4 8

12

16

20

24

28

32

36

40

44

48

52

56

60

64

68

72

76

80

84

88

92

96

10

0+

Ko

stn

ad

pe

r in

vå

na

re (

tkr)

Ålder

Snittkostnad per person i olika åldrar, 2015

Landsting Kommun

0

100

200

300

400

500

600

0 4 8

12

16

20

24

28

32

36

40

44

48

52

56

60

64

68

72

76

80

84

88

92

96

10

0+

Ko

stn

ad

pe

r å

lde

r (m

nkr)

Ålder

Kostnad per ålder, Gävleborgs åldersstruktur, 2017

Landsting Kommun


Stärkta individer


-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

2031

2033

2035

2037

2039

2041

2043

2045

2047

2049

Pro

ce

ntu

ell

förä

nd

rin

g

För 2018 och framåt gäller prognosdata över befolkningen

Befolkning 20–64 år och demografiskt betingade behov, beräkning för Gävleborg

Invånare 20-64 Demografiskt behov


Stärkta individer

Källa: SCB, QGIS och Samhällsmedicin, Region Gävleborg


Stärkta individer


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Sto

ckh

olm

Skån

e

Väs

tman

lan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öst

erg

ötl

and

Hal

lan

d

Jön

köp

ing

Söd

erm

anla

nd

Öre

bro

Ble

kin

ge

Dal

arn

a

No

rrb

ott

en

Up

psa

la

Gäv

leb

org

Kal

mar

Kro

no

ber

g

Väs

terb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Vär

mla

nd

Jäm

tlan

d

Go

tlan

d

An

de

l a

v b

efo

lknin

ge

n s

om

bo

r i tä

tort

Tätortsgrad per län, 2015

Riket


Stärkta individer


Invånare

(dec 2017)

Andel

invånare

Prognos

invånare 2050Invånare/km2 Tätortsgrad

(2017)

Försörjnings-

kvot (2017)

Prognos

försörjnings-

kvot 2050

Bollnäs 26 918 9% 30 584 14,8 70 88 92

Gävle 100 603 35% 122 825 62,3 94 75 84

Hofors 9 660 3% 10 049 23,6 78 87 96

Hudiksvall 37 401 13% 39 153 15,0 72 88 97

Ljusdal 19 028 7% 20 137 3,6 62 92 101

Nordanstig 9 481 3% 9 638 6,9 51 92 98

Ockelbo 5 896 2% 5 920 5,5 61 86 92

Ovanåker 11 609 4% 13 345 6,2 65 92 96

Sandviken 39 259 14% 47 255 33,7 86 85 92

Söderhamn 25 782 9% 27 137 24,3 77 91 101

Gävleborgs län 285 637 326 043 15,8 80 84 91

Globalisering

• Gävleborg står för 2,4 procent av Sveriges totala export. Exporten från länet ökade

under året.

• Gävleborg placerar sig på nionde plats bland Sveriges län sett till varuexport per

invånare. Exportens andel av BRP är också relativt stor.

• En relativt låg andel av de små och medelstora företagen i Gävleborg uppger att de

har exporterat under det senaste året.

• De små och medelstora företagen i Gävleborg upplever i liten utsträckning sig

konkurrensutsatta av utländska företag.

Globalisering

Stärkta individer

Källa: UD (2018), SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

Kro

no

ber

g

Väs

tman

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Väs

tra

Gö

tala

nd

Jön

köp

ing

Gäv

leb

org

Dal

arn

a

Väs

tern

orr

lan

d

Öre

bro

No

rrb

ott

en

Öst

ergö

tlan

d

Sto

ckh

olm

Vär

mla

nd

Skån

e

Ble

kin

ge

Up

psa

la

Kal

mar

Hal

lan

d

Väs

terb

ott

en

Jäm

tlan

d

Go

tlan

d

Var

uex

po

rten

s an

del

av

BR

P

Var

uex

po

rt p

er in

vån

are

(tkr

)

Län (sorterade efter exportens andel av BRP)

Varuexport per invånare och exportens andel av BRP (2016/2017)

Export per person Exportens andel av BRP Exportens andel av BNP (Riket)

Globalisering

Stärkta individer

Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

8,1% 8,6%

12,8%

15,5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

2002 2005 2008 2011 2014 2017

An

de

l i p

roce

nt

Andel småföretag som exporterat under det senaste kalenderåret, Gävleborgs län, 2002-2017

Gävleborgs län Riket

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Jön

köp

ing

Väs

tra

Gö

tala

nd

Skån

e

Vär

mla

nd

Sto

ckh

olm

Hal

lan

d

Väs

terb

ott

en

Up

psa

la

No

rrb

ott

en

Söd

erm

anla

nd

Jäm

tlan

d

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tman

lan

d

Go

tlan

d

Kal

mar

Öre

bro

Väs

tern

orr

lan

d

Ble

kin

ge

Gäv

leb

org

Dal

arn

a

Kro

no

ber

g

An

de

l i p

roce

nt

Andel småföretag som exporterat under det senaste kalenderåret, 2017

Riket

Globalisering

Stärkta individer


17%

10%

20% 20%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

2005 2008 2011 2014 2017

An

de

l i p

roce

nt

Andel småföretag som anser att konkurrensen från företag i utlandet har ökat de senaste fem

åren, Gävleborgs län, 2005-2017


0%

5%

10%

15%

20%

25%

Sto

ckh

olm

Go

tlan

d

Skån

e

Kal

mar

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

and

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

terb

ott

en

Söd

erm

anla

nd

Väs

tern

orr

lan

d

Hal

lan

d

No

rrb

ott

en

Jäm

tlan

d

Ble

kin

ge

Up

psa

la

Väs

tman

lan

d

Vär

mla

nd

Kro

no

ber

g

Öre

bro

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

An

de

l i p

roce

nt

Andel småföretag som anser att konkurrensen från företag i utlandet har ökat de senaste fem åren, 2017

Riket

Globalisering

Stärkta individer

Källa: Företagens villkor och verklighet (2014), SCB och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

Hal

lan

d

Skån

e

Jön

köp

ing

Väs

tra

Gö

tala

nd

Kro

no

ber

g

Sto

ckh

olm

Väs

tman

lan

d

Öre

bro

Jäm

tlan

d

Dal

arn

a

Väs

terb

ott

en

Vär

mla

nd

Öst

ergö

tlan

d

Kal

mar

No

rrb

ott

en

Söd

erm

anla

nd

Väs

tern

orr

lan

d

Ble

kin

ge

Go

tlan

d

Up

psa

la

Gäv

leb

org

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Län (sorterade efter andel internationella företag)

Företagens internationalisering, 2014

Internationella företag Företag som är internationellt inriktade

Klimat, energi och miljö

• Gävleborg ligger strax över rikssnittet vad gäller utsläpp av växthusgaser och utsläppen har

minskat mer än i riket. Transportsektorn står för nästan hälften av utsläppen av

växthusgaser i länet.

• Gävleborg släpper ut mer små luftpartiklar per invånare jämfört med rikssnittet. Industrin är

den sektor som står för högst andel av utsläppen.

• En högre andel av elen i Gävleborg kommer från vindkraft jämfört med riket. Sett till

installerad effekt 2016 rankas länet 6:a.

• Gävleborg har en relativt hög energianvändning per invånare. Industrin står för över hälften

av energianvändningen, det är en större andel än i riket.


Stärkta individer

Källa: Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

To

n p

er

år

(CO

2-e

kviv

ale

nte

r)

Observera att mellanliggande år visar interpolerade värden

Utsläpp av växthusgaser totalt som CO2-ekvivalenter per sektor, Gävleborgs län, 1990-2015

Transporter Industri (energi + processer) ArbetsmaskinerJordbruk El och uppvärmning Avfall och avloppProduktanvändning


Stärkta individer


CO2 kg/invånare per

sektor, 2015Gävleborg Riket

Arbetsmaskiner 669 324

Avfall och avlopp 173 142

El och uppvärmning 364 784

Industri (energi och processer) 1156 1599

Jordbruk 576 696

Produktanvändning 59 54

Transporter 2464 1835

Totalt 5461 53340

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

Sto

ckh

olm

Ble

kin

ge

Up

psa

la

Skån

e

Öre

bro

Vär

mla

nd

Hal

lan

d

Kro

no

ber

g

Jön

köp

ing

Väs

tman

lan

d

Öst

ergö

tlan

d

Gäv

leb

org

Väs

terb

ott

en

Jäm

tlan

d

Väs

tern

orr

lan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Dal

arn

a

Kal

mar

Söd

erm

anla

nd

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

CO

2 k

r/in

vå

na

re

Klimatpåverkande utsläpp per invånare, CO2 kg/inv, 2015

Riket


Stärkta individer


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

To

n p

er

år

Observera att mellanliggande år visar interpolerade värden

Utsläpp av PM2.5, per sektor, Gävleborgs län, 1990-2015

Industri (energi + processer) El och uppvärmning TransporterArbetsmaskiner Avfall och avlopp JordbrukProduktanvändning


Stärkta individer


0

1

2

3

4

5

6

7

Skån

e

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

tman

lan

d

Öst

ergö

tlan

d

Hal

lan

d

Jön

köp

ing

Söd

erm

anla

nd

Kro

no

ber

g

Up

psa

la

Öre

bro

Ble

kin

ge

Väs

terb

ott

en

Vär

mla

nd

Dal

arn

a

Kal

mar

Jäm

tlan

d

Gäv

leb

org

Go

tlan

d

Väs

tern

orr

lan

d

No

rrb

ott

en

PM

2,5

(kg p

er

invå

na

re)

Partikelutsläpp (PM2,5) per invånare, 2015

Riket


Stärkta individer

Källa: Energimyndigheten och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

terb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Jäm

tlan

d

Skån

e

Gäv

leb

org

Hal

lan

d

Kal

mar

No

rrb

ott

en

Dal

arn

a

Jön

köp

ing

Öst

ergö

tlan

d

Vär

mla

nd

Go

tlan

d

Ble

kin

ge

Öre

bro

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Kro

no

ber

g

Söd

erm

anla

nd

Väs

tman

lan

d

Mw

Län (sorterade efter total installerad effekt)

Vindkraft, installerad effekt och ny installerad effekt, 2016

Totalt installerad effekt (Mw) Varav nya MW 2016


Stärkta individer

Källa: SCB, Kommunal och regional energistatistik, och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

20

40

60

80

100

120

140

Sto

ckh

olm

Skån

e

Kro

no

ber

g

Väs

tman

lan

d

Jön

köp

ing

Jäm

tlan

d

Up

psa

la

Väs

tra…

Öst

ergö

tlan

d

Öre

bro

Hal

lan

d

Väs

terb

ott

en

Ble

kin

ge

Söd

erm

anl…

Kal

mar

Dal

arn

a

Go

tlan

d

Vär

mla

nd

Gäv

leb

org

Väs

tern

orr

l…

No

rrb

ott

en

En

erg

ian

vä

nd

nin

g (

MW

h)

pe

r p

ers

on

Slutanvändning av energi (MWh) per invånare, 2014, 2015 eller 2016


Stärkta individer

Källa: SCB, Kommunal och regional energistatistik, och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

jordbruk,skogsbruk,fiske

industri, byggverksamhet

offentlig verksamhet

transporter övriga tjänster

småhus

flerbostadshus

fritidshus

Slutanvändning av energi fördelat per sektor, Gävleborgs län, 2016 (industrins värde gäller 2015)


• Valdeltagandet har ökat de senaste valen men deltagandet i riksdagsvalet är fortfarande

något lägre i Gävleborg än i riket. När det gäller landstings- och kommunvalet är situationen

omvänd.

• I flera indikatorer när det gäller social sammanhållning har Gävleborg ett sämre utfall i

förhållande till riksgenomsnittet. Gävleborg har till exempel en högre andel med låg

disponibel inkomst. I både riket och länet har inkomstskillnaderna ökat i befolkningen.

• Skillnader mellan olika sociodemografiska grupper är många gånger betydligt större än

skillnader mellan län. Socialt deltagande är exempelvis högre bland yngre än äldre, bland

födda i Sverige jämfört med utom Norden, bland de med lång utbildningsnivå jämfört med

kort utbildningsnivå. Liknande mönster finns när det gäller andra aspekter av levnadsvillkor

och levnadsvanor som exempelvis rökning och stillasittande fritid.

• Medellivslängden ökar men män och kvinnor i Gävleborg lever cirka ett år kortare än

genomsnittet i Sverige.

• Även när det gäller folkhälsa finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Exempelvis lever högutbildade längre än lågutbildade och denna skillnad i medellivslängd

motsvarar cirka 5-6 år i både riket och länet.


Stärkta individer

75

78

81

84

87

90

Hal

lan

d

Up

psa

la

Öst

ergö

tlan

d

Jön

köp

ing

Väs

terb

ott

en

Ble

kin

ge

Kro

no

ber

g

Kal

mar

Öre

bro

Go

tlan

d

Dal

arn

a

Väs

tern

orr

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Vär

mla

nd

Sto

ckh

olm

No

rrb

ott

en

Väs

tra

Gö

tala

nd

Gäv

leb

org

Jäm

tlan

d

Väs

tman

lan

d

Skån

e

Pro

cent

Valdeltagande riksdagsvalet 2014 efter region

Riket

Källa: SCB (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

1998 2002 2006 2010 2014

Pro

cent

Valdeltagande riksdagsvalet 1998-2014

Riket Gävleborg


Stärkta individer

Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

5

10

15

20

25

30

2004 2007 2010 2014

Pro

cent

Lågt socialt deltagande Gävleborg och riket 2004-2014

Kvinnor Gävleborg Män Gävleborg

Riket kvinnor Riket män

0

5

10

15

20

25

30

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Hal

lan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Kro

no

ber

g

Go

tlan

d

Skån

e

Söd

erm

anla

nd

Öst

ergö

tlan

d

Jön

köp

ing

Vär

mla

nd

Öre

bro

Väs

terb

ott

en

Kal

mar

Väs

tman

lan

d

Gäv

leb

org

Väs

tern

orr

lan

d

No

rrb

ott

en

Ble

kin

ge

Jäm

tlan

d

Dal

arn

a

Pro

cent

Län (sorterat efter totalen)

Lågt socialt deltagande efter län och kön 2013-2016

Kvinnor Män Riket kvinnor Riket män


Stärkta individer


40

16

32

14

7

32

20

16

12

22

0 10 20 30 40 50

Födelseland utom Norden

Födelseland Sverige

Kort utbildningsnivå

Mellanlång

Lång utbildningsnivå

65-84 år

45-64 år

30-44 år

16-29 år

KVINNOR

Procent

Lågt socialt deltagande Kvinnor Gävleborg 2014

38

19

31

14

11

40

22

12

16

26

0 10 20 30 40 50

Födelseland utom Norden

Födelseland Sverige

Kort utbildningsnivå

Mellanlång

Lång utbildningsnivå

65-84 år

45-64 år

30-44 år

16-29 år

MÄN

Procent

Lågt socialt deltagande Män Gävleborg 2014


Stärkta individer

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Väs

terb

ott

en

Kro

no

ber

g

Go

tlan

d

Up

psa

la

Hal

lan

d

Väs

tern

orr

lan

d

Jäm

tlan

d

No

rrb

ott

en

Sto

ckh

olm

Vär

mla

nd

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

Öst

ergö

tlan

d

Jön

köp

ing

Kal

mar

Ble

kin

ge

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öre

bro

Söd

erm

anla

nd

Väs

tman

lan

d

Skån

e

Pro

cent

Län (sorterade efter total)

Svårt lita på andra nationellt urval HLV 2013-2016

Kvinnor Män

Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2013-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

5

10

15

20

25

30

35

40

2004 2007 2010 2014

Pro

cent

Svårt att lita på andra 2004-2014

Gävleborg kvinnor Gävleborg män



Källa SCB (2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

100

200

300

400

500

600

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tusen k

r

Utveckling av ekonomisk standard och inkomstspridning 2011-2016

Gräns 5% lägst inkomst Gävleborg Gräns 5% lägst inkomst Riket

Medianinkomst Gävleborg Medianinkomst Riket

Gräns 5% högst inkomst Gävleborg Gräns 5% högst inkomst Riket

05

101520253035404550

Hal

lan

d

Sto

ckh

olm

No

rrb

ott

en

Up

psa

la

Jön

köp

ing

Väs

terb

ott

en

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

tern

orr

lan

d

Kal

mar

Väs

tman

lan

d

Öst

ergö

tlan

d

Go

tlan

d

Kro

no

ber

g

Jäm

tlan

d

Ble

kin

ge

Dal

arn

a

Söd

erm

anla

nd

Öre

bro

g

Gäv

leb

org

Skån

e

Vär

mla

nd

Pro

cent

Låg disponibel inkomst per län och födelseland 2016

Länsgenomsnitt Riket

varav födda i Sverige varav födda utomlands


Stärkta individer

Källa: SCB RAMS (2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

2

4

6

8

10

12

14

16

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

Pro

cent

Unga som varken arbetar el studerar 16-19 år

Gävleborg män Gävleborg kvinnor

Riket män Riket kvinnor

0

2

4

6

8

10

12

Jön

köp

ing

No

rrb

ott

en

Väs

terb

ott

en

Öst

ergö

tlan

d

Hal

lan

d

Up

psa

la

Väs

tra

Gö

tala

nd

Kro

no

ber

g

Öre

bro

Ble

kin

ge

Kal

mar

Dal

arn

a

Väs

tern

orr

lan

d

Sto

ckh

olm

Väs

tman

lan

d

Gäv

leb

org

Söd

erm

anla

nd

Go

tlan

d

Jäm

tlan

d

Skån

e

Vär

mla

nd

Pro

cent

Län (sorterade efter totalen)

Unga som varken arbetar eller studerar 16-19 år efter region och kön

män kvinnor Riket män Riket kvinnor


Stärkta individer


70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

20

00

-20

04

20

01

-20

05

20

02

-20

06

20

03

-20

07

20

04

-20

08

20

05

-20

09

20

06

-20

10

20

07

-20

11

20

08

-20

12

20

09

-20

13

20

10

-20

14

20

11

-20

15

20

12

-20

16

20

13

-20

17

Anta

l år

Medellivslängd (0 år) 2000-2017



76

78

80

82

84

86

88

Hal

lan

d

Kro

no

ber

g

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Jön

köp

ing

Öst

ergö

tlan

d

Skån

e

Väs

tman

lan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Dal

arn

a

Väs

terb

ott

en

Go

tlan

d

Söd

erm

anla

nd

Kal

mar

Jäm

tlan

d

Vär

mla

nd

Öre

bro

Ble

kin

ge

Gäv

leb

org

Väs

tern

orr

lan

d

No

rrb

ott

en

Anta

l år

Län (sorterade efter värde för män)

Medellivslängd 2013-2017 per län



Stärkta individer


0 10 20 30 40 50 60

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Rik

etG

ävle

bo

rg

Antal år

Skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2011-2015

Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial


Stärkta individer


0 5 10 15 20 25 30 35

Stillasittande fritid

Röker dagligen

Ekonomisk kris

Svårt lita på andra

Stillasittande fritid

Röker dagligen

Ekonomisk kris

Svårt lita på andra

Män

Kvi

nn

or

Procent

Skillnader i levnadsvillkor och levnadsvanor efter utbildningsnivå Gävleborg 2014

Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning


• Gävleborg har en lägre andel företagare och företagsamma individer och även ett lägre intresse

för att bli företagare än i många andra län. En lägre andel av företagarna anser sig vara

innovativa jämfört med riket.

• Män är i nästan dubbelt så hög grad företagare jämfört med kvinnor.

• Innovationsindex visar att Gävleborg har en lägre innovationsdriven tillväxt och placerar sig på

17:e plats bland länen. Dalarna har en liknande nivå, medan övriga jämförelselän placerar sig

något bättre.

• Företagarna är mindre nöjda när det gäller den samlade bedömningen av företagsklimatet och

Gävleborgs kommuner hamnar ganska långt ner i ranking av företagsklimatet. Samtidigt visar en

annan mätning att företagarna ger kommunerna godkänt eller bra betyg när det gäller service till

företagarna.

• Länets företagare anger en hög tillväxtvilja och företagsamheten har ökat i både riket och länet.

• Fem regionala styrkeområden har valts ut i Gävleborg inom ramen för Smart specialisering.


Stärkta individer

02468

101214161820

Go

tlan

d

Jäm

tlan

d

Sto

ckh

olm

Hal

lan

d

Skån

e

Kal

mar

Kro

no

ber

g

Dal

arn

a

Up

psa

la

Vär

mla

nd

Söd

erm

anla

nd

Väs

tra

Gö

tala

nd

Gäv

leb

org

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tern

orr

lan

d

Ble

kin

ge

Jön

köp

ing

Väs

tman

lan

d

Öre

bro

No

rrb

ott

en

Väs

terb

ott

en

Pro

cent


Andel företagare av förvärvsarbetande per län och kön 2015


Källa: SCB:s RAMS (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Pro

cent

Andel företagare av förvärvsarbetare 2000-2015

Gävleborg kvinnor Gävleborg män



Stärkta individer

Källa: Tillväxtverket (Företagarnas villkor 2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Öst

ergö

tlan

d

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Skån

e

Jäm

tlan

d

Kro

no

ber

g

Väs

tra

Gö

tala

nd

Go

tlan

d

No

rrb

ott

en

Hal

lan

d

Jön

köp

ing

Kal

mar

Vär

mla

nd

Väs

terb

ott

en

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

Väs

tern

orr

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Ble

kin

ge

Kan tänka sig bli företagare 2016

2016 Riket


Stärkta individer

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Go

tlan

d

Sto

ckh

olm

Jäm

tlan

d

Hal

lan

d

Up

psa

la

Kro

no

ber

g

Skån

e

Väs

tra

Gö

tala

nd

Dal

arn

a

Kal

mar

Jön

köp

ing

Väs

terb

ott

en

No

rrb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Vär

mla

nd

Söd

erm

anla

nd

Gäv

leb

org

Öst

ergö

tlan

d

Ble

kin

ge

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Pro

cent

av

befo

lknin

gen

16-7

4 å

r

Företagsamhet per län 2017

Riket

Källa: Företagsamhetsamhet SNS (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

2

4

6

8

10

12

14

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Pro

cent

av b

efo

lknin

gen 1

6-7

4 å

r

Företagsamhet över tid 2002-2017

Andel företagsamma individer Gävleborg ..varav kvinnor Gävleborg

..varav unga Gävleborg Andel företagsamma individer Sverige

..varav kvinnor Sverige ..varav unga Sverige


Stärkta individer

0

10

20

30

40

50

60

Öre

bro

Väs

terb

ott

en

Jön

köp

ing

Skån

e

Söd

erm

anla

nd

Vär

mla

nd

Hal

lan

d

Dal

arn

a

Kro

no

ber

g

Ble

kin

ge

Kal

mar

Up

psa

la

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tman

lan

d

Go

tlan

d

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

tern

orr

lan

d

Jäm

tlan

d

No

rrb

ott

en

Gäv

leb

org

Pro

cent

Småföretag som har utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor och tjänster

de tre senaste åren. 2017

Riket

Källa: Tillväxtverket Företagens villkor och verklighet och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Go

tlan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

tman

lan

d

Gäv

leb

org

No

rrb

ott

en

Väs

terb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Up

psa

la

Jön

köp

ing

Vär

mla

nd

Sto

ckh

olm

Dal

arn

a

Söd

erm

anla

nd

Öst

ergö

tlan

d

Skån

e

Öre

bro

Ble

kin

ge

Kro

no

ber

g

Hal

lan

d

Kal

mar

Jäm

tlan

d

Pro

cent

Andel småföretag som vill växa, 2017

Riket


Stärkta individer

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

terb

ott

en

Skån

e

Öst

erg

ötl

and

Kro

no

ber

g

Väs

tman

lan

d

No

rrb

ott

en

Jön

köp

ing

Väs

tern

orr

lan

d

Hal

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Vär

mla

nd

Öre

bro

Jäm

tlan

d

Gäv

leb

org

Go

tlan

d

Dal

arn

a

Kal

mar

Ble

kin

ge

Index (

riket=

100)

Län (sorterade efter samlat indexvärde)

Innovationsindex 2017 efter län och delkomponenter

Förnyelseförmåga Marknadsförmåga Grundförutsättningar

Källa: Reglab Innovationsindex och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2004 2007 2010 2013 2015 2017

Index (

riket=

100)

Innovationsindex Gävleborg över tid

Grundförutsättning Gävleborg Förnyelseförmåga Gävleborg

Marknadsförmåga Gävleborg Innovationsindex Gävleborg

Innovation och företagande Svenskt näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat (rang 1-290)

Stärkta individer

Källa: SNS Företagsklimat och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Hofors 284 284 281 214 143 116

Ovanåker 217 214 205 193 165 131

Hudiksvall 196 113 225 236 261 229

Nordanstig 227 229 277 212 222 237

Gävle 236 218 235 239 252 259

Ockelbo 106 183 217 274 232 263

Sandviken 233 236 268 223 226 274

Ljusdal 260 263 257 271 281 277

Bollnäs 228 252 242 266 275 278

Söderhamn 206 216 198 243 242 280

Innovation och företagande Svenskt näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat (rang 1-290)

Stärkta individer


Innovation och företagande - Svenskt näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat (rang 1-290)

Stärkta individer


2

2,2

2,4

2,6

2,8

3

3,2

3,4

3,6

3,8

4

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

15

20

16

20

17

20

18

Medelb

ety

g f

rån 1

(dålig

t) -

6 (

utm

ärk

t)

Företagarnas sammanfattande omdöme för företagsklimatet 2002-2018


00,5

11,5

22,5

33,5

44,5

Jön

köp

ing

Kro

no

ber

g

Vär

mla

nd

Hal

lan

d

Öre

bro

Söd

erm

anla

nd

Dal

arn

a

Skån

e

Väs

tra

Gö

tala

nd

Väs

terb

ott

en

Öst

ergö

tlan

d

Sto

ckh

olm

Jäm

tlan

d

Kal

mar

Ble

kin

ge

Väs

tern

orr

lan

d

Väs

tman

lan

d

Up

psa

la

Gäv

leb

org

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Medelb

ety

g f

rån 1

(dålig

t) -

6 (

utm

ärk

t)

Företagarnas sammanfattande omdöme för företagsklimatet 2018

Riket

Innovation och företagande - ÖJ Företagsklimat

Stärkta individer

Källa: ÖJ Företagsklimat (2015* och 2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Totalt Bygglov Miljö- hälsosk. Livsmed.kontr. Serv.tillstånd

Bollnäs 65 42

Hofors 63 65

Hudiksvall 77 65 83 79 83

Gävle 66 65 63 75 55

Nordanstig* 72 73

Ockelbo 72

Ovanåker 69

Sandviken 74 69 69 78 85

Söderhamn* 67 77 65 64

Attraktivitet och tillgänglighet

• Gävleborg och jämförelselänen har ett negativt inrikes flyttnetto. Vanligaste åldrar för in- och

utflyttning är 20-29 år. Vanligast är att flytta från eller till de närmaste grannlänen samt Stockholm.

• Pendlingen ökar överlag och Gävleborg hamnar på en mittenplacering men också bättre till i många

frågor kring kollektivtrafik. Andelen resor per invånare är också högre än i jämförelselänen med

undantag av Jönköping.

• Tillgång till bredband av god kvalitet (100 Mbit/sek) ökar och är nu 60 procent av arbetsställen och

73 procent av hushållen. Detta är något lägre än i riksgenomsnittet. Det finns stora variationer inom

länet.

• Det råder bostadsbrist i många av landets och i tre av länets kommuner.

• Attraktivitet och tillgänglighet berör många frågor inte minst på kommunal nivå. Betydelsen av

området har ökat i takt med en ökad rörlighet i samhället.


Stärkta individer


-4000

-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Skån

e

Hal

lan

d

Öst

ergö

tlan

d

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Go

tlan

d

Söd

erm

anla

nd

Väs

terb

ott

en

Kro

no

ber

g

Väs

tra

Gö

tala

nd

Jön

köp

ing

Jäm

tlan

d

Ble

kin

ge

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

Vär

mla

nd

Kal

mar

Väs

tern

orr

lan

d

No

rrb

ott

en

Inrikes flyttnetto 2017

Attraktiva miljöer och tillgänglighet Sammanställning in- och utflyttning från länets kommuner

Stärkta individer



Stärkta individer

Källa: Trafikanalys och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

20

40

60

80

100

120

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Jäm

tlan

d

Söd

erm

anla

nd

Väs

terb

ott

en

Väs

tra

Gö

tala

nd

s

Kal

mar

Gäv

leb

org

Vär

mla

nd

Skån

e

No

rrb

ott

en

Dal

arn

a

Öre

bro

Kro

no

ber

g

Hal

lan

d

Jön

köp

ing

Väs

tern

orr

lan

d

Ble

kin

ge

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tman

lan

d

Go

tlan

d

Kilo

mete

r/in

vånare

Utbudskilometer kollektivtrafik 2016 per län

Riket

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2012 2013 2014 2015 2016

Kilo

mete

r/in

vånare

Utbudskilometer kollektivtrafik 2012-2016

Region Gävleborg Riket


Stärkta individer

Källa: Trafikanalys och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

2012 2013 2014 2015 2016

Anta

l re

sor/

invånare

Resor med kollektivtrafik 2012-2016

Gävleborg Riket

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

s

Skån

e

Up

psa

la

Öst

ergö

tlan

d

Jön

köp

ing

Ble

kin

ge

Hal

lan

d

Gäv

leb

org

Väs

tman

lan

d

Jäm

tlan

d

Kro

no

ber

g

Sörm

lan

d

Väs

terb

ott

en

Vär

mla

nd

Kal

mar

Öre

bro

Väs

tern

orr

lan

d

No

rrb

ott

en

Dal

arn

a

Go

tlan

d

Anta

l re

sor/

invånare

Resor med kollektivtrafik 2016 per län

Riket


Stärkta individer

Källa: SCB (RAMS 2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

20062016200620162006201620062016200620162006201620062016200620162006201620062016

Bo

llG

ävl

Ho

fH

ud

ikLj

usd

No

rdO

ckel

Ova

nSa

nd

Söd

er

In- och utpendling samt bor och arbetar i kommun

Bor ocharbetar ikommunen

In-pendling

Ut-pendling


Stärkta individer

Källa: Boverket (Bostadsmarknadsenkäten 2018) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Bostadsmarknadsläge i kommunen som

helhetBostadsmarknadsläge på centralorten/i

innerstan

Bostadsmarknadsläge i kommunens

övriga delar

Nu Om 3 år Nu Om 3 år Nu Om 3 år

Ockelbo Balans Balans Underskott Underskott Balans Balans

Hofors Balans Balans Balans Balans Balans Balans

Ovanåker Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Balans

Nordanstig Balans Överskott Underskott Balans Överskott Överskott

Ljusdal Balans Balans Underskott Underskott Balans Balans

Gävle Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott

Sandviken Balans Balans Underskott Underskott Balans Balans

Söderhamn Balans Överskott Underskott Balans Balans Överskott

Bollnäs Balans Balans Underskott Underskott Balans Balans

Hudiksvall Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Balans


Stärkta individer

Källa: Post och telestyrelsen (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Pro

cent

Bredbandstillgång 100Mbit/s

Arbetsställen Gävleborg Arbetsställen Riket

Hushåll Gävleborg Hushåll riket

0102030405060708090

100

Sto

ckh

olm

Go

tlan

d

Väs

terb

ott

en

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öst

ergö

tlan

d

Up

psa

la

Rik

et

Väs

tman

lan

d

Skån

e

Öre

bro

Söd

erm

anla

nd

Hal

lan

d

Gäv

leb

org

Ble

kin

ge

Jön

köp

ing

No

rrb

ott

en

Vär

mla

nd

s

Jäm

tlan

ds

Kro

no

ber

g

Väs

tern

orr

lan

d

Dal

arn

a

Kal

mar

Pro

cent

Län (sorterade efter bredbandstillgång hushåll)

Bredbandstillgång 100 Mbit/s 2017

arbetsställen hushåll riket arbetsställen riket hushåll


Stärkta individer

Källa: SCB:s RAMS (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Bredbandstillgång 100Mbit/s 2017 Gävleborgs län

Arbetsställen Hushåll Länet arbetsställen Länet hushåll


Stärkta individer

Källa: SCB (RAMS 2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

58 57 59

51 52 5158

52

3540 38

2631

3540

34

53 53 53

44 46 45

5348

0102030405060708090

100

Gäv

le

Ho

fors

Hu

dik

sval

l 20

16

Lju

sdal

No

rdan

stig

Ock

elb

o 2

01

5

San

dvi

ken

Söd

erh

amn

Nöjdhet i medborgarundersökningar 2015-2017

Helhetsbetyg bo och leva Helhetsbetyg inflytande kommun Helhetsbetyg verksamheter

Attraktiva miljöer och tillgänglighet delkomponenter medborgarundersökningen 2017

Stärkta individer

Källa: SCB (RAMS 2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hofors Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn

Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 6,6 6,3 6,2 6,7 6,6 6,3

Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? 6,3 5,5 5,5 6,3 6,2 5,7

Föreställ dig en kommun som en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära detta..? 5,4 5,1 5,0 5,6 5,6 5,1

Kan du rekomendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 6,2 5,9 6,0 6,4 6,2 5,7

Hur ser du på:...möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? 5,7 5,0 4,4 5,7 5,6 4,8

…tillgången till universitets-eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? 5,3 4,5 3,7 7,8 6,7 4,9

...tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? 5,6 5,6 5,3 7,4 6,9 6,2

…möjligheterna till att hitta bra boende? 5,5 5,3 4,7 4,6 5,1 4,9

…utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? 5,2 4,3 4,5 4,8 5,1 4,9

…hur trivsam bebyggelsen är? 6,0 6,8 6,8 6,1 6,2 6,2

…tillgången till gång- och cykelvägar? 5,7 3,1 4,7 6,9 6,1 5,8

…möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? 4,9 4,2 4,4 6,8 5,7 5,7

…tillgången till förbindelser för längre resor? 4,7 4,3 5,2 7,1 5,9 6,2

…möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? 8,2 8,2 8,1 7,4 8,1 8,1

…utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? 7,9 6,3 7,0 7,5 7,2 6,9

…utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? 5,8 4,3 5,7 7,2 6,0 5,6

…utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? 6,2 4,1 6,2 7,5 6,7 6,0

…tillgången till parker, grönområden och natur? 7,9 7,6 8,0 7,6 7,7 7,9

…möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv? 7,7 6,2 7,1 7,4 7,5 7,5

…tillgången till idrottsevenemang? 6,7 4,6 5,8 7,5 7,1 6,8

…tillgången till kulturevenemang? 5,6 4,6 5,2 6,9 7,0 6,0

…nöjesutbudet? 4,3 3,6 4,1 6,6 5,6 4,7

…hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 6,1 7,6 6,6 4,9 4,9 5,1

…hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? 6,0 7,5 6,7 4,8 5,0 5,1

…hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 6,0 6,2 6,1 6,2 5,9 5,7


• Sysselsättningsgraden ökar generellt men det finns stora skillnader mellan grupper. Utrikes födda och

personer med kort utbildning är i lägre grad sysselsatta. Det finns även skillnader mellan könen. Bland

utrikes födda har sysselsättningsgraden minskat och etableringen på arbetsmarknaden tar längre tid i

Gävleborg jämfört med riket.

• Arbetsmarknaden är könssegregerad eftersom kvinnor och män generellt arbetar i olika branscher. Detta

mönster upprätthålls genom befolkningens utbildningsval. Branschdiversifieringen är högre bland män.

Kvinnor arbetar i högre grad i yrken som matchar deras utbildning.

• Gävleborg har landets lägsta utbildningsnivå sett till andel med eftergymnasial utbildning.

Utbildningsnivån väntas fortsätta stiga i Sverige men i en långsammare takt än tidigare. Skillnader i

utbildningsnivå mellan länen är relativt bestående.

• Utbildningsresultat och utbildningsnivå tenderar att gå i arv. Bland annat finns det stora skillnader i

gymnasiebehörighet beroende på elevernas bakgrund och socioekonomiska position.

• I Gävleborg är andelen små och medelstora företag som upplever svårigheter vid rekrytering hög

samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. Matchningen skiljer sig mer mellan könen och mellan olika

utbildningar än vad den gör mellan länen.

• Vård och omsorg, sociala tjänster är den största näringsgrenen i Gävleborg. Andra störst är

tillverkningsindustrin där sysselsättningen har minskat på grund av strukturomvandlingen.

• Bristen på arbetskraft förväntas blir stor på gymnasialt yrkesutbildade. En högre andel läser en

yrkesförberedande gymnasial utbildning i Gävleborg jämfört med riket men antalet bedöms ändå behöva

öka för att motsvara arbetsmarknadens behov.


Stärkta individer

Källa: SCB (RAMS) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

60

65

70

75

80

85

90

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Sysselsättningsgrad (20-64 år) Gävleborg och riket, 2004-2016



60

65

70

75

80

85

90

Hal

lan

d

Jön

köp

ing

Jäm

tlan

d

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Sto

ckh

olm

Väs

terb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Dal

arn

a

Kro

no

ber

g

Väs

tra

Gö

tala

nd

Kal

mar

Up

psa

la

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Gäv

leb

org

Söd

erm

anla

nd

Ble

kin

ge

Öst

ergö

tlan

d

Vär

mla

nd

Skån

e

An

del

i p

roce

nt

(%)


Sysselsättningsgrad per län (20-64 år) 2016

Män Kvinnor Riket kvinnor Riket män


Stärkta individer


Sysselsättning i befolkningsgrupper (20-64 år) Gävleborg, 2016

Män KvinnorTotaltInrikes

född

Utrikes

föddSamtliga

Inrikes

född

Utrikes

föddSamtliga

Åld

er

20-29 år 74 38 67 75 32 67 67

30-39 år 88 54 81 86 45 77 79

40-49 år 91 58 86 89 59 83 85

50-64 år 83 58 80 80 57 78 79

So

cio

eko

nom

i/

utb

ildn

ing Förgymnasial 71 37 61 56 28 45 54

Gymnasial 86 59 83 81 59 79 81

Eftergymnasial 88 59 83 90 63 86 85

Totalt 84 51 79 82 48 77 78


Stärkta individer


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Sysselsättning, kvinnor, 20-64 år efter ursprung, Gävleborgs län och riket, 2004-2016

Länet inrikes födda kvinnor Länet utrikes födda kvinnor

Riket inrikes födda kvinnor Riket utrikes födda kvinnor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Sysselsättning, män, 20-64 år efter ursprung, Gävleborgs län och riket, 2004-2016

Länet inrikes födda män Länet utrikes födda män

Riket inrikes födda män Riket utrikes födda män


Stärkta individer

Källa: SCB (AKU) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

5

10

15

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Andel arbetslösa enligt AKU, 16-74 år, Gävleborgs län och riket, 2005-2017



0

5

10

15

Jön

köp

ing

Go

tlan

d

Hal

lan

d

Väs

terb

ott

en

Jäm

tlan

d

Up

psa

la

Väs

tra

Gö

tala

nd

Vär

mla

nd

Kal

mar

Sto

ckh

olm

No

rrb

ott

en

Kro

no

ber

g

Väs

tern

orr

lan

d

Ble

kin

ge

Gäv

leb

org

Väs

tman

lan

d

Dal

arn

a

Öre

bro

Öst

erg

ötl

and

Skån

e

Söd

erm

anla

nd

An

de

l i p

roce

nt (%

)


Andel arbetslösa enligt AKU, 16-74 år, 2017

män kvinnor Riket kvinnor Riket män


Stärkta individer


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

1990 2000 2010 2017

Utbildningsnivå efter kön (20-64 år) Gävleborg

Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning

Folk- och grundskoleutbildning Uppgift saknas

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

1990 2000 2010 2017

Utbildningsnivå efter kön (20-64 år) Riket

Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning

Folk- och grundskoleutbildning Uppgift saknas


Stärkta individer


0

10

20

30

40

50

60

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Väs

terb

ott

en

Skån

e

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öst

ergö

tlan

d

Hal

lan

d

Ble

kin

ge

Kro

no

ber

g

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Jäm

tlan

d

No

rrb

ott

en

Vär

mla

nd

Jön

köp

ing

Väs

tern

orr

lan

d

Kal

mar

Go

tlan

d

Söd

erm

anla

nd

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år) per län och kön, 2017

Män Kvinnor Riket kvinnor Riket män


Stärkta individer

Källa: Skolverket och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

60

65

70

75

80

85

90

Sto

ckh

olm

Vä

ste

rbo

tte

n

Ha

lland

No

rrb

otte

n

Up

psa

la

Go

tlan

d

Skå

ne

Vä

rmla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Vä

str

a G

öta

land

Öste

rgötla

nd

Öre

bro

Jö

nkö

pin

g

Sö

de

rma

nla

nd

Gä

vle

bo

rg

Da

larn

a

Vä

stm

anla

nd

Ka

lma

r

Ble

kin

ge

Kro

no

be

rg

Jä

mtla

nd

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram per län, 2016/17

Riket


Stärkta individer

Källa: Skolverket och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

62

64

66

68

70

72

74

76

78

Hal

lan

d

Väs

terb

ott

en

Kal

mar

Ble

kin

ge

Jäm

tlan

d

Dal

arn

a

Öre

bro

No

rrb

ott

en

Jön

köp

ing

Öst

ergö

tlan

d

Kro

no

ber

g

Väs

tra

Gö

tala

nd

Söd

erm

anla

nd

Vär

mla

nd

Gäv

leb

org

Up

psa

la

Väs

tman

lan

d

Skån

e

Väs

tern

orr

lan

d

Sto

ckh

olm

Go

tlan

d

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Nybörjarelever med fullföljd gymnasieutbildning med examen inom 5 år, 2017 (startår 2012)

Riket


Stärkta individer


0

10

20

30

40

50

60

19

90

19

92

19

94

19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Andel med eftergymnasial utbildning, 20-64 år, Gävleborg och riket, 1990-2017



0

10

20

30

40

50

60

19

90

19

92

19

94

19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Andel med eftergymnasial utbildning, 25-34 år, Gävleborg och riket, 1990-2017




Stärkta individer


0%

10%

20%

30%

40%

50%

Väs

tman

lan

d

Sto

ckh

olm

Dal

arn

a

No

rrb

ott

en

Up

psa

la

Väs

tern

orr

lan

d

Kal

mar

Väs

terb

ott

en

Vär

mla

nd

Skån

e

Kro

no

ber

g

Öst

ergö

tlan

d

Jön

köp

ing

Söd

erm

anla

nd

Väs

tra

Gö

tala

nd

Gäv

leb

org

Hal

lan

d

Jäm

tlan

d

Go

tlan

d

Öre

bro

Ble

kin

ge

An

de

l i p

roce

nt

Andel företag som upplever att tillgång till lämplig arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt, 2017

Riket


Stärkta individer

Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

60

65

70

75

80

Öst

ergö

tlan

d

Hal

lan

d

Ble

kin

ge

Skån

e

Vär

mla

nd

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öre

bro

Väs

tern

orr

lan

d

Jön

köp

ing

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Väs

tman

lan

d

Gäv

leb

org

Kro

no

ber

g

Väs

terb

ott

en

Kal

mar

Dal

arn

a

No

rrb

ott

en

Söd

erm

anla

nd

Go

tlan

d

Jäm

tlan

d

An

de

l i p

roce

nt (%

)

Matchningsgrad per län och kön, 2015



Stärkta individer

Källa: SCB, Trender och prognoser 2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0 50 000 100 000 150 000

Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå

Industriutbildning, gymnasial nivå

Gymnasieingenjörsutbildning

Ämneslärarutbildning

Lärarutbildning, grundskolans tidigare år

Fordonsutbildning, gymnasial nivå

Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå

Byggutbildning, gymnasial nivå

El-, automations- och datorteknisk utbildning

Restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå

Specialistsjuksköterskeutbildning

Brist i antal

Utbildningsgrupper där bristen på utbildade, uttryckt i antal, beräknas bli störst nationellt år 2035



0% 5% 10% 15% 20% 25%

finans- och försäkringsverksamhet

energiförsörjning;…

okänt

fastighetsverksamhet

information och kommunikation

hotell- och restaurangverksamhet

jordbruk, skogsbruk och fiske

kulturella och personliga…

transport och magasinering

offentlig förvaltning och försvar

företagstjänster

byggverksamhet

handel

utbildning

tillverkning och utvinning

vård och omsorg; sociala tjänster

Andel i procent

Näringslivsstruktur, Gävleborg och riket, 2016

Gävleborg

Riket



0% 20% 40% 60% 80% 100%


utbildning


kulturella och personliga tjänster m.m.

okänt



handel

företagstjänster



energiförsörjning; miljöverksamhet




byggverksamhet

Andel i procent

Könsfördelning inom näringsgrenar, Gävleborg och riket, 2016Gävleborg kvinnor Gävleborg män Riket kvinnor Riket män



-50 -30 -10 10 30 50




byggverksamhet

företagstjänster

kulturella och personliga tjänster…



utbildning

energiförsörjning; miljöverksamhet

TOTALT

handel


okänd bransch




Förändring i procent (%)

Förändring av sysselsatta i Gävleborgs län per näringsgren 2007-2016


Stärkta individer

Källa: SCB, Raps-RIS och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

0

10

20

30

40

50

60

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

Öre

bro

Skån

e

Öst

erg

ötl

and

Kro

no

ber

g

Jön

köp

ing

Vär

mla

nd

Gäv

leb

org

No

rrb

ott

en

Hal

lan

d

Väs

tern

orr

lan

d

Kal

mar

Dal

arn

a

Söd

erm

anla

nd

Up

psa

la

Väs

tman

lan

d

Jäm

tlan

d

Väs

terb

ott

en

Go

tlan

d

Ble

kin

ge

An

de

l i p

roce

nt (%

)


De tio största branscherna bland kvinnor respektive mäns andel av sysselsättning, 2016



• Internationellt samarbete är mer tvärgående än övriga prioriteringar. Det är också ett område

som är svårt att mäta med indikatorer.

• EU är genom dess fonder och program en viktig finansiär för regional utveckling. Gävleborg

tar del av EU:s fonder och program på flera sätt. Bland annat finns det 22 deltaganden i

Horisont 2020 i Gävleborg.

• Sett till beviljade ESI-medel per capita placerar sig Gävleborg på nionde plats bland länen.

Källa: SKL (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg


Stärkta individer

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

Jäm

tlan

d

No

rrb

ott

en

Väs

terb

ott

en

Väs

tern

orr

lan

d

Go

tlan

d

Dal

arn

a

Ble

kin

ge

Vär

mla

nd

Gäv

leb

org

Kro

no

ber

g

Kal

mar

Öre

bro

Väs

tman

lan

d

Hal

lan

d

Söd

erm

anla

nd

Jön

köp

ing

Up

psa

la

Skån

e

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tra

Gö

tala

nd

Sto

ckh

olm

Kr

pe

r in

vå

na

re

Fördelning av ESI-medel per invånare, 2016

Källa: Vinnova (2017), eCORDA och Samhällsmedicin, Region Gävleborg


Stärkta individer

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Sto

ckh

olm

Väs

tra

Gö

tala

nd

Skån

e

Up

psa

la

Öst

ergö

tlan

d

No

rrb

ott

en

Väs

terb

ott

en

Väs

tman

lan

d

Kro

no

ber

g

Dal

arn

a

Gäv

leb

org

Söd

erm

anla

nd

Vär

mla

nd

Väs

tern

orr

lan

d

Öre

bro

Hal

lan

d

Ble

kin

ge

Jön

köp

ing

Jäm

tlan

d

Kal

mar

Go

tlan

d

An

tal d

elta

ga

nd

en

Svenska organisationers deltaganden i Horisont 2020 per län, 2018

regionala jämförelser - start · 2018. 8. 20. · 1.1 den nationella strategin Är...

Documents