preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
TRANSCRIPT
2017-12-11
1
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Camilla Pettersson
6 december 2017
• Föräldraskapsstöd
• Familjerådgivning
• Socialnämndernas familjerättsliga ärenden
• Internationella adoptioner
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
En myndighet för familjefrågor
2017-12-11
2
Föräldrastöd eller föräldraskapsstöd?
Proposition 2015/16:1. Förslag till statens budget 2016
Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra.
Innehåll
• Risk- och skyddsfaktorer
• Preventionsnivåer
• Effekt
• Evidens
• Evidensbaserad praktik
• Framgångsrikt förebyggande arbete
2017-12-11
3
Risk- och skyddsfaktorer Preventionsnivåer
Är faktorer som ökar eller minskar risken för ohälsa
Riskfaktorer - Vissa omständigheter eller händelser som ökar
sannolikheten för att något icke önskvärt ska hända
Skyddsfaktorer - Ökar personens motståndskraft mot
belastningar och kan förhindra eller dämpa effekten av
riskfaktorer
Sammansättningen av en individs risk- och skyddsfaktorer
påverkar risken för att utveckla olika problem
Risk- och skyddsfaktorer
2017-12-11
4
Skyddsfaktor
Hälsa
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Psykisk hälsa
God tandhälsa
God allmän hälsa
Riskfaktor
Ohälsa
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Psykisk ohälsa
Dålig tandhälsa
Dålig allmän hälsa
2017-12-11
5
Hälsa
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Skyddsfaktor
01
23–8
0
20
40
60
80
100
0–34–6
7–910–12
53
70
89
97
38
54
86
96
36
52
81
92
20
39
77
86
Axelrubrik
Proc
ent
Andel ungdomar med god hälsa indelat i olika grupper med olika antal skydds- och riskfaktorer.
Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa
Un
gd
om
ars
liv
svillo
r, l
evn
ad
svan
or
och
häls
a
Liv
& h
äls
a u
ng
i Ö
reb
ro l
än
2014
2017-12-11
6
Antal riskfaktorer och andel elever (%) som använt droger någon gång (El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Flickor år 9 Pojkar år 9 Flickor år 2 Pojkar år 2
%
0-12-34-56-78-910-1112-1314-
Individen
Familjen
Lärare, vänner…
Närsamhället
Samhället
Risk- och skyddsfaktorer – på olika nivåer
2017-12-11
7
Generella skyddsfaktorer - familjenivå
• Trygg anknytning mellan förälder och barn
• Varma och förtroendefulla relationer mellan föräldrar och barn
• Förmåga hos föräldrar att lyssna på och kommunicera med barnet
• Föräldrarnas förmåga att sätta tydliga normer och förväntningar
• Förmåga hos föräldrar att tillgodose barnets behov av säkerhet och stimulans
• Tillgång till stödjande nätverk för föräldrar och barn
• Stabila föräldrar med låg konfliktnivå
• Barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar
• Gemensam problemlösning
• Barnet har kontakt med stödjande och engagerade vuxna utanför familjen
Generella riskfaktorer
• Bristande tillsyn – neglectful parenting
• Strängt föräldraskap
• Föräldrar positiva till normbrytande beteenden
• Allvarliga konflikter mellan föräldrar
• Bristande kommunikation
• Bristande impulskontroll hos föräldrar och barn
2017-12-11
8
Familjerelaterade faktorer - ANDT
• Varma och trygga relationer
• Family bonding, t.ex. föräldrars förtroende, värme, engagemang, närhet, tid
tillsammans
• Föräldrars attityder till och beteenden kring ANDT
• Föräldrars kunskap om barnets vardag
• Föräldrars attityder till barnets utbildning
• Gemensamma familjeaktiviteter
• Neglectful parenting
• Allvarliga familjekonflikter
No
n-n
urt
uri
ng
Envi
ron
men
ts
Poor self-regulation
Aggressive, uncooperative
behavior
Academic failure
Peer rejection
Deviant peer group formation
Early childbearing
Drug abuse
Antisocial behavior
Depression
Two Developmental Pathways
CVD
Compassion
Good self-regulation
Academic success
Friendship formation
Language Prosociality
Nu
rtu
rin
g En
viro
nm
ents
Social skill
Multiple skills
Values oriented
Resilience
Presenterat av Anthony Biglan, Senior Scientist, Oregon Research Institute, Stockholm 20 mars 2017
2017-12-11
9
Prevention - förebyggande Riskfaktorer Promotion - främjande Skyddsfaktorer
Individ
Familj
Skola
Närsamhälle
Samhälle
• Ökar/minskar sannolikheten
• Enstaka faktorer = låg risk
• Kan vara både risk- och skyddsfaktor
• Insatser ska stärka skydds- eller undanröja riskfaktorer
• Graden av risk- och skyddsfaktorer påverkar vilken typ av intervention som bör väljas för en individ eller grupp
• Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt
Prevention och promotion
Interventioner som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk.
Interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer.
Det är gruppen som identifieras som utsatt
Interventionerna riktas till individer som identifierats med problem eller som befinner sig i riskzon.
2017-12-11
10
Risk- och skyddsfaktorer
Alkohol, narkotika m.m.
Utanförskap
Brott
Psykisk ohälsa
Våld Skolproblem
Nationell strategi
för ett utvecklat
föräldrastöd
Alla föräldrar ska
erbjudas föräldrastöd
under barnets uppväxt
0-17 år
ANDT-
strategin
Nationell strategi
för att förebygga
och bekämpa mäns
våld mot kvinnor
Nästa steg på
vägen mot en mer
jämlik hälsa –
förslag för ett
långsiktigt arbete
för en god och
jämlik hälsa
Tillsammans mot
brott - ett
nationellt
brottsförebyggande
program
Regionala och
lokala mål-
och
styrdokument
Lagar/
Styrdokument
Skollagen/Lpo11
HSL
SoL
…
Regeringens
strategi inom
området
psykisk hälsa
2016-2020
Barnkonventionen
Artikel 18: Barnets
föräldrar har
gemensamt ansvar för
barnets uppfostran
och utveckling. Staten
ska hjälpa föräldrarna.
2017-12-11
11
Effekt Evidens Evidensbaserad praktik
2017-12-11
12
Vad innebär det att en insats har effekt?
• Kliniska effekter och folkhälsoeffekter
• Efficacy – the extent to which a intervention is successful under controlled or “best possible” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006)
• Effectiveness – the extent to which a intervention is successful in “real-life” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006)
• Efficiency – The end results achieved in relation to expenditure of money, resources, effort, and time that have been aimed at achieving these results. This is a measure of the economy or resource costs in relation to the output or end results of an intervention (Last, 2007)
Den preventiva paradoxen
”En liten insats till många kan ha en större förebyggande effekt än stora insatser till få. Detta kallas för den preventiva paradoxen.”
(Folkhälsomyndigheten, 2015)
2017-12-11
13
Och så evidens…
Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering:
…något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets
evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad sjukvård är evidens det
sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade
vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på
tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga
bevis´ i en viss fråga.
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk
värdering av de bästa tillgängliga data som finns att
tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
26
2017-12-11
14
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk
värdering av de bästa tillgängliga data som finns att
tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
27
Det handlar om evidensstyrka!
28
”Ju starkare evidensen är, desto mindre sannolikt är det att redovisade
resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar
framtid”
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn (s. 54).
2017-12-11
15
1) Systematiska översikter och metaanalyser som inkluderar två eller fler randomiserade kontrollerade studier
2) Väldesignad randomiserad kontrollerad experimentstudie.
3) Väldesignad kontrollerad experimentstudie utan randomisering.
4) Väldesignade observationsstudier, t ex case studies.
5) Expertutlåtanden etc.
(Naidoo och Wills, 2007)
Evidenshierarki a´ la medicinsk vetenskap…
SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978-91-85413-87-4.
2017-12-11
16
”Att enbart använda sig av evidens är dock inte tillräckligt för att
tjäna som underlag för en rekommendation inom
folkhälsoområdet”
(Statens folkhälsoinstitut, 2011)
VARFÖR INTE?
Exempelvis
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt
• RCT – inte alltid ”the gold standard” 32
2017-12-11
17
Kritik mot RCT inom folkhälsoområdet
• Oetiskt att slumpa människor till en kontrollgrupp om tidigare forskning gör att man kan ”tro” att en intervention är verksam
• Det kan vara svårt att få deltagare till en kontrollgrupp om den allmänna uppfattningen är att en intervention fungerar
• Vissa interventioner kan inte studeras med RCT, t.ex. samhällsinsatser, mediekampanjer eftersom även de i kontrollgruppen riskeras att exponeras.
• Vissa interventioner har effekter på väldigt lång sikt vilket gör det svårt (och dyrt - mitt tillägg) med RCT.
• Svårt att generalisera eftersom många studier är gjorda på små grupper
(Braveman P. et al. (2011). When Do We Know Enough to Recommend Action on the Social Determinants of Health? Am J Prev Med, 40: 58-66).
33
Exempelvis
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt
• RCT – inte alltid ”the gold standard”
• Implementeringsprocessens betydelse
• Etiska frågor
• Juridiska hänsyn
• Jämlikhet
• Kostnader
34
2017-12-11
18
Evidensbaserad praktik – som policy
Situation och
omständigheter
Bästa
tillgängliga
evidens
Målgruppens
önskemål
och behov
Den professionelles
expertis
Framgångsrikt förebyggande arbete
2017-12-11
19
Att lyckas med förändringsarbete
• Allt börjar med ett behov
• Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål och de mest effektiva sätten att nå dem
• Förarbetet är en viktig och tidskrävande del i förändringsprocessen
• Kräver en stödjande organisation, ett effektivt ledarskap och kompetens
• Politisk förankring
Att lyckas med förändringsarbete
Analys Plan Genomförande Utvärdering
2017-12-11
20
ANDT-strategi och handlingsplan i Stockholms län 2017-2020
Kvalitetssäkrat preventionsarbete
Manualen • 240 sidor
• 8 faser, 4 övergripande
• 250 arbetsfrågor
• Grund- och expertnivå
http://prevention-standards.eu/
Snabbguiden • 25 sidor
• 8 faser, 4 övergripande
• 35 underrubriker/ delområden +
kryssrutor
• Grundläggande nivå
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/snabbguide-for-
drogforebyggande-arbete/
2017-12-11
21
Snabbguide för drogförebyggande arbete
2017-12-11
22
Föräldraskapsstöd Exempel:
• Vilka insatser som ska erbjudas
• Ansvarsfördelning
• Tillgängliga resurser för arbetet
• Strategier för samverkan
• Vilka målgruppsanpassningar som behöver göras
• Utbildningsinsatser och kompetensutveckling
• Kommunikationsplan för att nå alla föräldrar
• Detaljerad tidsplan
• Plan för uppföljning och/eller utvärdering
• Plan för vidmakthållande
