lika straff för lika gärning?...med utgångspunkt i beckers (1963) stämplingsteori och med en...
TRANSCRIPT
Kriminologiska institutionen
Lika straff för lika gärning?
En kvantitativ studie av undermedveten, etnisk
diskriminering bland svenska studenter
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011 Maja Erell
2
3
Sammanfattning
Nedanstående studie syftar till att undersöka undermedveten diskriminering i
rättsammanhang, av etniska stereotyper; detta då jag tyckt sig se sådana tendenser i bl.a.
vardagliga och politiska sammanhang. Grundtanken utgår ifrån en genomgående tendens till
undermedveten diskriminering i det svenska samhället; men detta ses som en pilotstudie, som
begränsas till gruppen universitetsstudenter.
Huvudfrågan att besvara lyder:
Skiljer sig universitetsstudenters syn på klandervärde för brottsliga gärningar (våldsbrott) åt
med avseende på om gärningsmannen har svensk eller utländsk bakgrund?
För att undersöka detta genomförs en vinjettstudie där fiktiva beskrivningar av
misshandelsfall beskrivs i anslutning till en bild av en gärningsman. Gärningsmannen är
antingen ”svensk” eller ”invandrare”, och respondentens uppgift är att enligt en straffskala
avgöra straffvärdet för handlingen. Istället för begreppet straffvärde används i denna rapport
det ifrågasättande begreppet klandervärde; detta för att tydliggöra de subjektiva åsikter som
föregår ett beslut (även i rättsammanhang, där besluten ofta kan tyckas vara objektiva
bedömningar utifrån lagrummet). Vinjettstudien är en enkätmetod där korta
beskrivningar/berättelser framförs, och i vilka den undersökta variabeln varieras för olika
delar av respondentgruppen. I det här fallet varieras variabeln etnicitet genom bilden på
gärningsmannen.
I undersökningen ingår 123 studenter vid Stockholms universitet, som besvarat enkäten i
anslutning till sina ordinarie föreläsningstillfällen. Samtliga har, innan de besvarat enkäten,
fått information med utgångspunkt i de forskningsetiska principerna.
Studien utgår ifrån en konstruktivistisk syn som i vetenskapsteoretiska termer kan beskrivas
som hermeneutisk/socialkonstruktivistisk; där förförståelsen av något faktiskt existerande,
konstruerar ”sanningar” som kan börja gälla på makronivå.1
Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad i ansett klandervärde mellan svenskar
och invandrare; dock fanns en antydan till skillnad i medelvärde, (46,81 månader för svenskar
respektive 47,46 för invandrare), som skulle kunna tänkas bli större men en tillräckligt stor
1 T.ex. kan skillnader i klandervärdhet, i det här fallet förklaras genom att, förförståelse av att individer som de
facto är invandrade till Sverige, och de facto har en mörkare hudfärg än svenskar, är mer benägna att begå brott;
kan konstruera en ”sanning” om att invandrare är mer brottsbenägna och därför också är mer klandervärda än
svenskar som begår brott.
4
urvalsgrupp. Brister i vinjettbeskrivningar eller att bilderna inte var representativa för etniska
stereotyper kan ha haft inverkan på resultaten.
Nyckelord: Undermedveten diskriminering, etnicitet, klandervärde, vinjettstudie, stereotyp.
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning....................................................................................................................................... 3
Inledning .................................................................................................................................................. 7
Syfte och frågeställning ........................................................................................................................... 8
Avgränsning ........................................................................................................................................ 9
Förförståelse ...................................................................................................................................... 11
Teori ...................................................................................................................................................... 13
Tidigare forskning ................................................................................................................................. 15
Lindholm och Bergvall ...................................................................................................................... 16
Essed .................................................................................................................................................. 18
Bredström .......................................................................................................................................... 19
Brå:s statistik kring misstänkt brottslighet ........................................................................................ 21
Metod .................................................................................................................................................... 22
Vinjetter ............................................................................................................................................. 23
Fördelar/Nackdelar ............................................................................................................................ 23
Validitet ............................................................................................................................................. 24
Reliabilitet ......................................................................................................................................... 24
Vetenskapsteori ................................................................................................................................. 25
Fallbeskrivningarna ........................................................................................................................... 25
Svarsenkäten ...................................................................................................................................... 27
Urvalsgruppen ................................................................................................................................... 28
Information till urvalsgruppen ........................................................................................................... 28
Analys ................................................................................................................................................ 29
Resultat .................................................................................................................................................. 30
Diskussion ............................................................................................................................................. 32
Resultat .............................................................................................................................................. 32
Etik .................................................................................................................................................... 33
Kön .................................................................................................................................................... 34
Framtida forskning ............................................................................................................................ 35
Slutord ............................................................................................................................................... 35
Litteratur ................................................................................................................................................ 36
Bilagor ................................................................................................................................................... 39
Bilaga 1. ............................................................................................................................................ 39
Bilaga 2. ............................................................................................................................................ 40
Bilaga 3 ............................................................................................................................................. 41
Bilaga 4. ............................................................................................................................................ 41
6
7
Inledning Rasism och diskriminering
2 är känsliga frågor som tyvärr är nödvändiga att diskutera i dagens
samhälle. Behovet som finns av att ifrågasätta motiv och varna för samhällstendenser, visar
sig t.ex. i Gellert Tamas populärvetenskapliga bok Lasermannen – en berättelse om Sverige; i
boken framställs ”lasermannen” John Ausonius som en ”galen” person som fått för sig att
skjuta ner invandrare med lasergevär – detta påverkad av en jobbig barndom och ändringar i
samhällstendenser under 1990-talet, där Ny Demokrati röstats in i riksdagen och håller en
ytterst offentlig kampanj mot invandrare och invandring (Tamas 2002). Tamas varnar för
normalisering av extrema beteenden (så som diskriminering och rasism), och boken kan
uppfattas som en ”väckarklocka” för det svenska samhället.
Motsvarande ”den rasismstorm” som träffade Sverige under början av 90-talet, så kan man
idag göra likande jämförelser till det nutida Sverige där Sverigedemokraterna sitter i
riksdagen och där rasism och diskriminering (inte enbart riktad mot invandrare) är en del av
vardagen3.
Rasism och diskriminering visar sig nu för tiden inte enbart genom åsikter som individer
står öppet för. Forskning visar att diskriminering av etniska grupper idag också sker
undermedvetet, ibland utan att individen som ger uttryck för detta är medveten om det –
denna typ av diskriminering har i vissa fall blivit normaliserad (se Tidigare forskning, nedan;
eller Hogg & Vaughan 2011, s.366f).
Hur mycket vi än strävar mot ett jämlikt och accepterande samhälle så verkar vi inte vara
där än. Stereotypa grupper skapas och upprätthålls i samhället4; den bild som ”vanliga
människor” - medvetet eller undermedvetet - har av stereotypa grupper anses därför viktigt att
undersöka.
I rättegångssammanhang finns brottsbalken att följa för att bestämma påföljd för en brottslig
gärning, och principen ”likhet inför lagen” bör gälla; ändå kan man inte påstå att en rättslig
bedömning är helt objektiv, då det finns individer som tolkar gärning, uppsåt och ett antal
andra faktorer för att sedan utdöma ett så passande straff som möjligt utifrån denna objektiva
mall. Dessa ”andra faktorer” skulle t.ex. kunna vara individens stereotypa bild av personen
som ska dömas. Att systemet inte fungerar felfritt har jag själv tyckt mig uppleva vid ett antal
rättegångar där bekanta ”invandrare” varit antingen offer eller gärningsmän.
2 Definitionen som används i denna rapport är den som går att läsa på DO:s hemsida: ”Att någon blir sämre
behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier.” (Diskrimineringsombudsmannen 2008). 3 Vilket bl.a. visar sig genom brott, lagförslag och vardagliga skällsord.
4 Se Lindholm & Bergholms socialkognitiva förklaring av stereotyper, under Tidigare forskning nedan.
8
Om etnisk diskriminering utifrån stereotyper förekommer i fall av bedömningar av brott, så
kan det både tänkas ha betydelse för upptäcktsrisken och anmälningsbenägenheten5. Mindre
självklart är om negativa förväntningar också kan påverka omfattningen av straffet för en
brottslig gärning.
Den här uppsatsen strävar efter att utreda diskriminerande tendenser med avseende på
etnicitet, för att försöka uttyda någon form av undermedveten diskriminering eller
samhällstendens hos individer i det svenska samhället – ett samhälle där även domare,
nämndemän, åklagare och jurister ingår. Metoden som ska användas för att undersöka detta är
en s.k. vinjettundersökning. Vinjetter är korta beskrivningar av (fiktiva) händelser som, i det
här fallet, kombineras med bilder på ”gärningsmän” som ska dömas för det beskrivna brottet.
Bilderna varierar i etnicitet och undersökningsdeltagarna ska, utifrån den information de fått,
fylla i på en skala hur hårt personen bör dömas.
Denna metod medför en rad problem som ska försöka kringgås i största möjliga mån. Bland
dessa kan nämnas; att undersökning av undermedvetna tendenser ställer krav på att
information om syfte bör undanhållas för respondenterna, och att bygga en uppsats på, delvis,
konstruktivistiska utgångspunkter samtidigt som man använder en metod grundad i
positivismen kan bli problematiskt. Dessa frågor diskuteras vidare under Metod nedan.
Syfte och frågeställning Med utgångspunkt i Beckers (1963) stämplingsteori och med en delvis postpositivistisk syn
på kunskap, syftar den här studien till att undersöka om, och hur, subjektiva bedömningar av
straffvärde varierar med etniskt ursprung för den person som ska bedömas; detta då det finns
en förväntning på att den tidigare ”öppna” rasismen och diskrimineringen har övergått i en
slags normaliserad eller undermedveten diskriminering som också kan ha påverkan på beslut i
rättssammanhang. För att först och främst utreda existensen av denna diskriminering utförs
den här pilotundersökningen på en annan samhällsgrupp – universitetsstuderande, då dessa är
lättare att få kontakt med.
Huvudfrågan för att utreda detta är: Skiljer sig universitetsstudenters syn på klandervärde6 för
brottsliga gärningar (våldsbrott) åt med avseende på om gärningsmannen har svensk eller
utländsk bakgrund?
5 Då det komplexa begreppet riskbedömningar, bland flera faktorer, bygger på tolkningar, rädsla och
förväntningar (Heber 2007, s.24-30). 6 Med klandervärde avses här ett begrepp för att särskilja stereotypiserande åsikter om strafflängd för
gärningsmän, från den strafflängd som är gällande för alla individers (objektiva) likhet inför lagen. Begreppet
klandervärde kan ses som en ifrågasättande variant av begreppet straffvärde; eller som ett subjektivt straffvärde.
9
Frågeställningen utreder - i det här avseendet – alltså, om det föreligger något slags
undermedvetet diskrimineringstänk i det svenska samhället/inom gruppen studenter, då det
kan tänkas ha betydelse för kriminalstatistiken genom ökad anmälningsbenägenhet.
Undermedveten diskriminering beskriver Lindholm & Bergvall som:
… automatiska tendenser i människans sätt att tänka och agera som
kan leda till att personer från utsatta grupper utesluts och diskrimineras,
utan att det nödvändigtvis finns någon direkt intention från de diskriminerandes sida,
och ofta utan att dessa själva alls är medvetna om det.
(Lindholm & Bergvall 2006, s.40).
Avgränsning Undersökningen ska, som nämnts ovan, utföras på universitetsstudenter vid Stockholms
universitet. Beslutet att använda gruppen studenter som urvalsgrupp är baserat på
bekvämlighetsgrunder, då tiden för undersökningens genomförande är begränsad. De kurser
som väljs ut (Psykologi I och Kriminologi I) ligger nära till hands då jag själv studerat vid
båda institutionerna; dessa kurser ges också till stora grupper, vilket underlättar
genomförandet. En fördel med universitetsstudenter är att gruppen har ställts inför vissa krav
på svenskakunskaper, vilket möjliggör exponering för mediala budskap och allmänt
deltagande i samhällsdebatter. Media förväntas ha en stor del i hur stereotyper och attityder
skapas och upprätthålls (Hogg & Vaughan 2011, s.173; Bredström 2001, nedan). Nackdelar
med gruppen är att universitetsstudier inte förutsätter ”svenskhet” och att man kan få en stor
spridning i ålder, och eventuellt klasstillhörighet. Det finns också risk för en skevhet med
avseende på kön. Dessa (och eventuella andra) bakgrundsvariabler efterfrågas inte i enkäten
vilket är en brist i undersökningen. Resultaten i denna pilotstudie kan således inte härledas
tillbaka till faktisk (icke)diskriminering utan att frågan först undersöks vidare, och att
bakgrundsvariablerna utesluts som bidragande faktor. Det går heller inte att göra någon form
av generalisering, då det inte finns någon information om de individer som besvarat enkäten,
utöver att de är studenter vid specifika institutioner.
De brottsliga gärningarna som urvalsgruppen ställs inför utgörs av våldsbrott då det finns en
egen förväntning om att dessa anses mer förkastliga än, t.ex. stöldbrott, samtidigt som de inte
är så ovanliga och extrema som dråp/mord. Personerna som ska ”utsättas” för dessa våldsbrott
är män, liksom de personer som beskrivs som gärningsmän – detta då kön är en oönskad
variabel i sammanhanget. Män väljs framför kvinnor då dessa vanligen är mer utsatta för den
typen av våld som kommer beskrivas (våldsbrott utanför hemmiljön, begånget av en okänd
10
gärningsman; situationen kan antas bli mer realistisk ), (von Hofer 2008, s.47). ”Offren” är
också av svensk härkomst; detta för att vara konsekvent i beskrivningarna och för att det
eventuellt kan vara så att urvalsgruppen känner större samhörighet och sympati med dessa om
offret är ”en av dem”7 (se teori nedan). Då invandrare eller utlänning är vida termer, och för
att den stereotypa bilden av en invandrare inte nödvändigtvis överensstämmer med en
”utlandsfödd”, används Lindholm och Bergvalls definition i vinjetterna för att representera
gärningsmännen i denna kategori:
I vardagsspråket används uttrycket ”invandrare” ofta för att beskriva personer från
sydligare länder som skiljer sig från skandinaver i fenotypiska särdrag (t.ex. hår- och
hudfärg)… (Lindholm & Bergvall 2006, s.48).
Utifrån detta utgörs alltså stereotypen av svenskarna i sin tur av personer med skandinaviska
särdrag så som blont hår och ljus hy. Med begreppet ”utländsk bakgrund” avses, här,
härkomsten för de individer som faller under den använda definitionen av ”invandrare”.
Definitionerna som används för dessa begrepp bygger, i sammanhanget, på stereotypa bilder
och gör således inte anspråk på att spegla någon typ av ”sanning”. Begreppen kan också ses
som diskriminerande, homogeniserande eller till och med rasistiska; de används trots detta, då
de förväntas ge läsaren associationer till just den strukturella, undermedvetna diskriminering
som studien syftar till att belysa.
De psykologiska termerna ”omedveten” och ”undermedveten”, kan föras tillbaka på
Sigmund Freud och hans psykoanalys. Enligt Freud är omedvetna perceptioner, sådana som är
djupt förtryckta till följd av exempelvis otäcka händelser i det förflutna. Undermedvetna är
istället sådana perceptioner som är bortglömda men lätt kan plockas fram igen med rätt typ av
ledtrådar (t.ex. minnen kring upplevelser med en gammal vän). Denna uppdelning kring
graden av medvetenhet har på senare tid fått visst stöd i forskningen, även om perspektivet
också mottagit mycket kritik; idag används dessa begrepp flitigt, främst inom den kognitiva
psykologin (Passer m.fl. 2009, s.227f). Frågan om existensen av de undermedvetna
perceptionerna har till synes starkare stöd än den kring de omedvetna. De undermedvetna
perceptionerna kan i sin tur påverka beslut som fattas medvetet och visar sig t.ex. genom
selektiv uppmärksamhet (att vi ser det vi vill se) och automatiska ageranden. Den selektiva
uppmärksamheten kan liknas vid en spotlight som lyser upp det vi lägger störst vikt vid när vi
7 Detta förutsätter att respondenterna definierar sig som ”svenskar”.
11
upplever något. Forskarna menar att kognitiva scheman8 (liksom de som används när man
stereotypiserar en person utifrån något attribut) kan styras av undermedvetna tankar och
erfarenheter. Förvridna, undermedvetna scheman på en social nivå kan resultera i
allmängiltiga missuppfattningar (t.ex. fördomar mot en viss grupp), (Carson m.fl. 2009,
s.276f). Enligt Lindholms & Bergvalls definition (ovan) beskrivs begreppet undermedveten
som ”automatiska tendenser i människors sätt att tänka och agera…” (2006, s.40).
I denna studie tas ingen ställning till huruvida den eventuella diskrimineringen sker
undermedvetet eller omedvetet. Då studie inte syftar till att undersöka på vilket sätt eventuell
diskriminering sker, utan om den faktiskt sker, så används termen ”undermedveten” (istället
för ”omedveten”) genomgående i texten – detta val har gjorts för att inte utesluta att
diskriminering av denna typ faktiskt skulle kunna ske icke-medvetet men med en
bakomliggande åsikt (ett motiv).
Förförståelse Som nämnts ovan, finns en förväntning på att etniska minoritetsgrupper diskrimineras i det
svenska rättsväsendet; detta utifrån egna erfarenheter liksom tidigare forskning. Hur och
varför stereotyper om etniska grupper uppstår finns det inom forskningen ett flertal perspektiv
på.
Inom socialpsykologin ses stereotypisering som ett hjälpverktyg för individen att använda
vid möten med nya människor. Forskning har visat att barn använder sig av stereotypa
förväntningar innan de ens har någon kunskap om den grupp de stereotypiserar, vilket pekar
mot att detta beteende är inlärt. Stereotypisering som process anses vara mindre
resurskrävande, än vad det skulle vara att ta reda på all ny information som finns om varje
människa vi möter (Hogg & Vaughan 2011, s.54f.).
Enligt den sociala identitets-teorin används indelningen i grupper till att skapa oss en
självbild. T.ex. kan medlemskap i en klubb, eller tillhörighet till en nation, hjälpa oss att skapa
en identitet som avgör vem vi är och hur vi förväntas tänka och agera. Denna teori förutsätter
att samhället är uppdelat i sociala grupper och att dessa står i makt- och statusrelation till
varandra. Den sociala identiteten associeras med grupp- och intergrupp beteende, vilket t.ex.
kan visa sig genom etnocentrism (där den egna gruppen hela tiden jämförs och ställs i
förhållande till andra grupper), favoriserande av sin in-gruppen (beteende som leder till att
den egna gruppens medlemmar erhåller fördelar framför medlemmar ur andra grupper), och
intergrupp differentiering (där beteenden i en grupp uppmärksammas som annorlunda än
8 ”Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett koncept eller en typ av stimulus, inklusive dess attribut
och förhållandena mellan dessa attribut.” (Hogg & Vaughan 2011, s.50)
12
beteenden i en annan grupp) (Hogg & Vaughan 2011, s.414f.). Viktigt att tydliggöra är att
stereotypa förväntningar inte enbart finns inom en grupp angående en annan grupp – ofta är
stereotyperna som mer generella teorier eller sociala representationer som upprätthålls genom
språk/kommunikation och kan ha sin grund långt tillbaka i historien (A.a. s.56).
De los Reyes och Mulinari (2005) tar upp perspektiv där intersektionalitet9 spelar en viktig
roll. Bland annat nämns att fördelning av makt och tillgångar i ett samhälle, kan vara en viktig
faktor för att förklara viljan att dela in grupper i ”vi och dem”. De som har makten och
resurserna kan utesluta andra grupper från att dela dessa, genom att definiera dem som
”andra”/avvikande (A.a. s.29-32). Dessa indelningar kan göras med avseende på kön, klass
och etnicitet – men det intersektionella perspektivet uppmärksammar också att dessa variabler
bör kopplas ihop, då de ofta samverkar till våra erfarenheter av grupperna, (”vita” kvinnor har
mer makt än ”svarta” kvinnor o.s.v.) (Burgess-Proctor 2006, s.31). De los Reyes och Mulinari
beskriver också begreppen anpassning och efterlikning, vilka syftar på att aktörer i
underordnade grupper reproducerar de sociala praktiker som förekommer hos överordnade
grupper, vilket ”… vidmakthåller ojämlika maktförhållanden på andra områden och även på
skilda nivåer.” (De los Reyes & Mulinari 2005, s.36f.).
Owe Ronström beskriver i sin artikel Sverige och de nya svenskarna (1989) hur begreppet
invandrare myntades under 1960-talet som en motvikt till det negativt laddade begreppen
utlänning och flykting (A.a. s.12-15). Han menar att vilka som uppfattas som invandrare har
att göra med den uppfattade graden av språklig och kulturell distans; Olof Palme (med lettisk
mor) skulle aldrig benämnas som en ”andra generationens invandrare”. I vardagligt språkbruk
är det socialt konstruerade begreppet invandrare vagt och svårdefinierat, men centralt i
begreppsanvändningen är sydländsk härkomst och få ekonomiska resurser (A.a. s.10). Då
respondenterna i denna undersökning inte har någon annan information om
”gärningsmannen”, utöver dennes fysiska attribut, så kan invandrarbegreppet enligt
Ronströms synpunkter förstås utifrån en förväntning om språklig och social distans.
Begreppet invandrare ses i den här uppsatsen som en term, som beskriver ”andrafieringen”
av vissa etniska grupper, inom (i det här fallet) nationen Sverige. En invandrare är en
konstruerad medlem av den stora gruppen ”andrafierade”, och har således ingen bestämd
nationalitet. Denna slutsats dras från den egna, vardagliga användningen av begreppet, men
också utifrån den homogenisering av utlandsfödda som Bredström (2001) uppmärksammar
(se nedan). Invandrarbegreppet anses alltså vara en konstruktion. Konstruktionen förväntas,
9 Icke-åtskillnaden av faktorer så som klass, kön och etnicitet vid förklaringsmodeller för ojämlikhet (Burgess-
Proctor 2006, s.31).
13
utifrån den sociala identitets-teorin, vara gällande för största delen av den/de grupper där
begreppet används; detta då den egna grupptillhörigheten sätter riktlinjerna för tankemönster
och ageranden på individnivå – t.ex. genom intergrupp differentiering (se ovan). Jag anser att
flera förklaringsmodeller, så som det intersektionella och de socialpsykologiska, måste
kopplas samman för att kunna beskriva uppkomsten och upprätthållandet av indelningen i
etniska grupper och de förväntningar som följer med denna indelning. Enligt den egna
erfarenheten så kan indelningen ske medvetet och med motiv (t.ex. som ett sätt att trygga sin
maktposition) eller o- eller undermedvetet genom inlärda ageranden (t.ex. i en egen in-grupp,
eller hos små barn); vilket också stöds av Hogg & Vaughan (2011, s.56).
Utifrån den indelning som görs för invandrare och svenskar, i det svenska samhället (bl.a. i
media), tror jag att begreppet invandrare och vilka det syftar på är allmänt känt. Tillhör man
gruppen ”svenskar” så kan begreppet förstås utifrån exempelvis intergrupp differentiering; om
man varken ser sig själv som svensk eller invandrare är det ändå möjligt att man har kunskap
om begreppet utifrån hur det används i vardagligt tal eller framställs i media, vilket också det
socialpsykologiska perspektivet, ovan, stödjer. Begreppet ”invandrarbakgrund” är vanligt
förekommande och ofta används det synonymt med (annan) etnisk bakgrund (än den
svenska), vilket jag anser är ett tecken på att alla förväntas ha en liknande bild av vem som
utgör en invandrare.
Då begreppet invandrare anses syfta på en inlärd konstruktion med tillhörande förväntningar
som individer ur olika gruppkonstellationer förväntas dela eller ha liknande förförståelser av,
används det genomgående i uppsatsen. Att reproducera de stereotyper jag vill undersöka för
att skapa associationer ses därför inte som ett problem, utan istället som ett verktyg.
Teori Det stämplingsteoretiska perspektivet (”Labeling theory”) fick genomslag under 1950-talet
(Sarnecki 2009, s.200f). Howard Becker brukar nämnas som ett av de stora namnen inom
teoribildningen. I boken ”Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance (1963) redogör han
för stämplingsperspektivets utgångspunkter.
Viktiga begrepp i stämplingsteorin är: outsider, avvikelse, regler och makt. En outsider är en
individ som, dömd av andra, ses som avvikande och därmed förväntas misslyckas i att följa de
lagar och regler som anses gälla inom ett samhälle (Becker 1963, s.187,194). Becker
motsätter sig definitionen av ”avvikelse” i statistisk eller medicinsk/positivistisk10
mening och
10
Med positivism avses ett vetenskapsteoretiskt synsätt där samhällsvetenskapliga fenomen kan undersökas med
naturvetenskapliga metoder då man anser att dessa fenomen är lagbundna. Begreppet avvikelse, i det här fallet,
14
följer istället ett sociologiskt resonemang kring begreppet där det ses som, ett misslyckande
att följa samhällsgruppens regler; han menar dock att denna sociologiska definition bortser
ifrån det faktum att (stiftande av) regler också kan användas mot vissa grupper som en
maktfaktor (A.a. s.191).
…social groups create deviance by making the rules whose infraction constitutes
deviance, and by applying those rules to particular people and labeling them as
outsiders. (A.a s.192).
Becker menar vidare att inte alla regler kan skapa en avvikare/outsider. Inom ett samhälle kan
olika grupper ha sina egna regler – vilka också kan strida mot varandra. De regler som är
gemensamma, och skyddas och förstärks på något sätt (t.ex. genom lagstiftande) är lättare att
upprätthålla. Avvikare skapas i en politisk kontext liksom de regler som definierar det
avvikande (A.a. s.187f, 191). Vilken person som bryter regler, och vems känslor det skadar
har betydelse för graden av uppfattad avvikelse – Becker nämner som exempel att lagar
tillämpas olika på ”svarta” och ”vita” (A.a s.193). De som kan bestämma regler och utse
avvikare är de som genom sin sociala status har makt och verktyg till detta. Politisk och
ekonomisk makt – delvis erhållen genom skillnader i ålder, kön, etnicitet och klass – fungerar
bäst för att upprätthålla och förstärka regler (A.a s.194ff).
Viktigt att notera är att en individ som av samhället stämplats som outsider, inte
nödvändigtvis blir en avvikare. En avvikare är en person som framgångsrikt blivit stämplad
som outsider och alltså själv identifierar sig med detta (A.a s.192). En individ som brutit mot
en regel kan också motsätta sig dessa regler och istället se de som skapade dem, som
outsiders. Även individer som inte begått något regelbrott kan stämplas som avvikare, det
räcker med att någon med samhällsmakt reagerar mot dennes beteende (A.a s.192,195).
Lemert (1951) beskriver, lite alternativt, istället hur individer kan begå brott av exempelvis
psykologiska eller kulturella orsaker och sedan upphöra med detta beteende; något han kallar
för primär avvikelse. Det är först när individen möter stark kritik och samhälleliga reaktioner
som den primära avvikelsen kan övergå i sekundär avvikelse – en process där individen
skapar sig en negativ identitet och fortsätter sin påbörjade ”brottsbana” genom att ikläda sig
rollen som ”brottsling”(Lemert 1951, s.199-202).
Enligt Becker ses alltså avvikelse (även kriminalitet) som socialt konstruerad, medan
Lemerts resonemang kring primär avvikelse kan förstås som att avvikelse finns, men att dess
är alltså samma för alla människor och inte något som varierar eller konstrueras olika i olika kontexter (Sarnecki
2009, s.68f).
15
omfattning är beroende av samhällets reaktioner och tolkningar av olika situationer (Becker
1963, s.191).
Stämplingsteorin anses relevant att pröva i denna undersökning då den skulle kunna förklara
ett eventuellt samband mellan invandrare och högt klandervärde. Med en förväntning på att
invandrare ses som en homogen grupp, med sin egen kultur, i det svenska samhället (se
Bredström nedan); kan också följa att dessa i högre grad har låga förväntningar på sig att följa
svenska regler, lagar och normer. Stämpling av invandrare som outsiders (utan egentlig
avvikelse) blir lätt, utifrån Beckers resonemang kring makt. ”Invandrare” är en etnisk
minoritet i Sverige, samtidigt som de kan antas ha politisk makt i mindre utsträckning (t.ex.
rösträtt) och lägre ekonomiska resurser genom svårigheter att få välbetalda arbeten, p.g.a.
eventuell diskriminering, svårigheter med språket eller låg utbildningsnivå i sina
ursprungsländer. Då ”invandrare” utgörs av en så heterogen grupp, är det svårt att generalisera
detta resonemang, speciellt det om utbildningsnivå då det är något som varierar stort inom
gruppen utlandsfödda bosatta i Sverige. Genom stämpling av invandrare som outsiders avses
alltså att förväntningarna på avvikande beteende är större för denna grupp, och därmed -
enligt egen tolkning - också att förståelsen för avvikare inom gruppen är lägre (dvs. högre
klandervärde), än för etablerade medlemmar av det svenska samhället – ”svenskar”. Följer
man istället forskarna Lindholm och Bergvalls resonemang, skulle ett icke-påvisat samband
mellan högre klandervärde och utländsk bakgrund kunna tyda på en s.k. kontrasteffekt
(Lindholm & Bergvall 2006, s.55). Med detta menas att då en individ ur en grupp har positiva
förväntningar på sig, (i det här fallet ”svenskar”), och uppför sig klandervärt, döms denna
hårdare på grund av den kontrast som skapas mellan förväntning på beteende och faktiskt
beteende - också i det fallet kan ”invandrare” ses som stämplade outsiders.
Tidigare forskning
Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering som tillsattes 22 april 2004
har till syfte att identifiera och kartlägga mekanismer bakom strukturell/institutionell
diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet; det har resulterat i en rad
publikationer. Några av dessa har mer eller mindre relevans för temat på denna undersökning
och två presenteras ingående nedan: Lindholm & Bergvall (2003), och Essed (2005). Övrig
litteratur som ligger till grund för den här studien är, som nämnts, Gellert Tamas bok om
Lasermannen (Tamas 2002); men även Nils Christies bok Lagom mycket kriminalitet (2004),
där han beskriver hur avståndet till människan bakom gärningen ökar på tendensen att
16
tillskriva (konstruera) denne olika typer av motiv och egenskaper11
. Vidare menar Christie att
människor/grupper som känner låg samhörighet med varandra också har begränsad kunskap
om varandra: inskränkta kunskaper inom ett socialt system åstadkommer i vissa situationer att
handlingar utöver det vanliga kan ses som kriminella12
(Christie 2004, s.20). De normer som
avgör hur en handling ska uppfattas skiljer sig åt beroende på situation och de skapas och
hålls vid liv genom komplicerade processer av samvaro med andra (A.a, s.16f).
Eftersom att Tamas bok inte bygger på forskning, och Christie inte presenterar resultat av en
egen undersökning utan istället teoretiserar kring begreppet kriminalitet, omnämns de inte i
genomgången nedan; utan kan mer ses som ett komplement till den, i studien använda,
litteraturen.
Lindholm och Bergvall Lindholm och Bergvall (2003) undersöker i sin studie: Diskriminering i vittnessammanhang,
hur universitetsstudenter gör skillnader i vittnesmål med den beroende variabeln etnicitet.
Studien utgörs av en vinjettundersökning där respondenterna får se en film av ett rån i en
matvaruaffär, och där gärningsmannens etnicitet är ”svensk” eller ”invandrare”. Affärsbiträdet
är en svensk man. Begreppen ”svensk” och ”invandrare” definieras i studien som personer
som har/inte har skandinaviskt fenotypiska särdrag (hår- och hudfärg). Svenska respondenter
var de som var födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder, eller de som var födda i
utlandet av två svenskfödda föräldrar; motsvarande indelning gjordes för utlandsfödda.
Urvalsgruppen utgörs av studenter vid Stockholms universitet och KTH (44 ”svenskar” och
41 ”invandrare”); av dessa får 50 procent, slumpmässigt, ur respektive etnisk grupp se filmen
med den ”svenska” gärningsmannen, och 50 procent den med den utländska gärningsmannen.
Efter att ha sett filmen får studenterna besvara en enkät där de ombeds skatta: hur nervös
rånaren verkade vara; i vilken utsträckning han tycktes ha erfarenhet av, och kontroll över
situationen; hur våldsamt han agerade; hur svårt affärsbiträdet skadades; och i vilken
utsträckning rånaren verkade ha för avsikt att skada affärsbiträdet. Skattningen gjordes enligt
skala 1 (inte alls) till 11 (i mycket hög utsträckning); skalorna summerades sedan till ett
generellt index över rånarens klandervärdighet (Lindholm & Bergvall 2003, s.47ff).
11
Det förutsätts här att invandrare ses som avvikande eller annorlunda i det svenska samhället. 12
Avser här handlingar, enligt lag belagda med straff; där personen som utfört handlingarna identifieras med
dessa. (Se Teori nedan).
17
Resultaten av undersökningen visade att studenterna med svensk etnicitet tenderade att
klandra den utländska gärningsmannen mer än den svenska, och att utländska studenter gjorde
den motsatta bedömningen (A.a. s.49f).
I samma studie utförde man en vittneskonfrontation för att undersöka om svenska studenter
hade lättare för att identifiera svenska gärningsmän, därför att de har samma etniska
grupptillhörighet. Liknande samband hos ”invandrarna” förväntades inte då de är en
heterogen grupp. Studenterna ombads identifiera gärningsmannen från filmen de sett. De fick
se en bild med åtta olika män (fyra ”svenska” och fyra ”invandrare”), inklusive de båda
gärningsmännen. Männen hade liknande utseende och var i samma ålder. Respondenterna
ombads avgöra om gärningsmannen de sett fanns med på bilden, och i så fall skriva ner
dennes nummer (A.a. s.50f).
Resultaten presenterades genom andelen korrekta identifieringar och andelen felaktiga
identifieringar, fördelat på gärningsmannens etnicitet. Man kom fram till att gärningsmannen i
allmänhet var svår att identifiera – de flesta (71%) misslyckades, dock hade ”svenskarna”
lättare för att korrekt identifiera en ”svensk” gärningsman. Vidare kunde man se att både
”svenska” och ”utländska” studenter tenderade att peka ut oskyldiga ”invandrare” i högre
utsträckning än oskyldiga ”svenskar” (A.a. s.51f).
Studien tog sin teoretiska bakgrund i socialkognitionen, där diskriminering inte
nödvändigtvis är något man är medveten om utan istället kan vara automatiska tendenser i
människors sätt att tänka och agera. Saker vi ser (t.ex. rån) kodas och tolkas individuellt och
resultatet är beroende av en rad subjektiva, psykologiska faktorer; så som erfarenheter och
förväntningar av den grupp som en person tillhör. Att dela in personer i grupper ses som ett
grundläggande behov hos människan. Genom att dela in personer efter grupptillhörighet
tillskrivs dessa, olika egenskaper som förknippas med gruppen – detta ses som ekonomiskt
genom att man spar på tid och tankeresurser, och slipper lära känna de egenskaper var och en
person vi på något sätt interagerar med, på nytt. Generella positiva eller negativa
förväntningar på en grupp benämns stereotyper. Forskning har visat att man lättare
identifierar beteenden som man förknippar med gruppen i fråga, än man identifierar
beteenden som strider mot dessa förväntningar. Tolkandet av situationen (rånet) är alltså
beroende av vilka förväntningar respondenterna har på en viss grupp (etnicitet). Studier har
visat att svenskar ofta har mer negativt, stereotypa bilder av invandrare (A.a. s.46). I linje med
detta, förklaras resultaten i studien. Klandervärdigheten stiger hos personer med annan
grupptillhörighet än den egna, genom de undermedvetet, negativa, stereotypa förväntningarna
hos respondenterna (A.a. s.39-43).
18
Lindholms och Bergvalls studie är relevant för den egna studien då den tyder på att
”invandrare” som begår brottsliga handlingar anses mer klandervärda än ”svenskar”; samt för
att den utgörs av en vinjettundersökning. Studier kring diskriminering med avseende på
etnicitet finns det många av, och att fenomenet existerar är det ingen tvekan om. Just den här
studien har valts ut ur mängden då den behandlar begreppet ”klandervärde” i kombination
med diskriminering; den utgör också ett exempel på genomförandet av en vinjettstudie.
Viktigt att notera är att ingen diskussion kring etik förekommer i denna rapport – deltagarna
verkar inte ha varit medvetna om att det var skillnader mellan etniska grupper som jämfördes.
Syftet är således inte informerat.
Ifall resultatet i denna studie inte överensstämmer med det som Lindholm och Bergvall
presenterat, föreslår de också en alternativ förklaring; om den svenske gärningsmannen
erhåller ett högre klandervärde än invandraren, så kan det vara fråga om en s.k. kontrasteffekt.
Kontrasteffekten innebär att då en person som har positiva förväntningar på sig, gör något
klandervärt, döms denne hårdare för att det skapas en kontrast mellan förväntningarna och det
faktiska beteendet; även i detta fall kan det anses förekomma en typ av diskriminering mellan
de etiska grupperna (A.a. s.55). Begreppet ”klandervärde” är i studien inte definierat och det
kan hända att resultaten kommer att skilja sig åt till följd av skillnader i genomförande.
Studien ses dock som en bra grund att bygga hypoteser och förväntningar på.
Essed Philomena Essed (2005) förklarar i kapitlet: Vardagsrasism, hur just denna skiljer sig från den
rasism som man i vardagligt tal avser. Begreppet handlar om ”… orättvisor som förekommer
så ofta att de nästan tas för givna…” (Essed 2005, s.71). Av samhället, accepterade handlings-
och tankemönster liknande de som Lindholm & Bergvall benämner undermedveten
diskriminering (Lindholm & Bergvall 2006, s.40), kopplas till den makrostrukturella
kontexten av gruppojämlikhet. Artikeln syftar till att belysa olika sätt att artikulera och
bemöta vardagsrasismen i vanliga situationer (Essed 2005, s.71).
Essed menar att begreppet rasism ofta beskriver extrema händelser, och därigenom tar fokus
från den rasism som sker i vardagen; medan ”rasism” belyser individuella eller strukturella
problem, kopplar ”vardagsrasism” ihop dessa. Vardagsrasismen är svår att uppmärksamma
och upptäcka, vilket resulterar i att beteenden normaliseras och blir ”… förgivettagna
praktiker, attityder eller beteenden som upprätthåller rasorättvisor”; orättvisorna förnekas
och/eller förmildras också av grupper i maktposition (A.a. s.73, 76, 85) Liksom Lindholm &
19
Bergvall (2006), menar Essed att diskriminering, i vardagen sker oberoende av om den som
ger uttryck för beteendet är medveten om detta eller inte.
Utifrån studien Understanding Everyday Racism (1991), sammanfattar Essed tre, av
varandra beroende, sidor av vardagsrasismen(A.a. s.77f):
- Marginalisering av de som identifieras som rasmässigt eller etniskt annorlunda.
- Problematisering av andra kulturer och identiteter.
- Symbolisk eller fysisk repression av (potentiellt) motstånd genom förödmjukelse eller
våld.
Genom komparativ analys av en beskriven, vardagsrasistisk, situation, dras slutsatsen att
rasismen inte bara omfattar de som uppfattas som etiskt eller rasmässigt annorlunda – utan
också ”icke-avvikande” som överskrider rasgränser (A.a. s.81).
Huruvida en handling som anklagas för att ha rasistiska/diskriminerande motiv, faktiskt är
rasistisk eller diskriminerande, ifrågasätts ibland. I och med att personen som handlar inte
nödvändigtvis är medveten om sina ageranden, kan sådana anklagelser väcka starka känslor.
Essed menar att noggranna observationer snarare är regel än undantag då man misstänker
diskriminering, en utsatt person testar alla andra förklaringar innan denna framför
anklagelsen; därför är utsattas berättelser viktiga för beskrivning av fenomenet. Hon bortser
dock inte från att feltolkningar kan uppstå eller att vissa ”svarta” (stereotyper) är så besatta av
rasistiska tendenser att de även tolkar välmenade handlingar som detta (A.a. s.83ff).
Kapitlet ses som mycket relevant då det uppmärksammar diskriminerande uttryck som
också kan förekomma i den egna studien; det är viktigt för den egna medvetenheten. Några
sådana uttryck förekommer, men får stå kvar i texten för att ytterligare belysa problemet med
vardagsrasism. Ett exempel är de generaliseringar som görs kring invandrares
språkkunskaper, utbildningsnivå och ekonomiska resurser (se teoriavsnittet). Esseds artikel,
liksom Lindholm & Bergvalls, beskriver också den bakgrund som skulle kunna leda fram till
att invandrare tillskrivs avvikande egenskaper – och därigenom förklara hur den förväntade
synen på dem som outsiders blir möjlig.
Bredström I artikeln: Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av
”invandrarkillar” i svensk media, undersöker Anna Bredström (2001) just detta. Hon menar
att invandrare i media konstrueras som en homogen grupp, vars brottsliga beteenden beror på
20
deras kultur som är präglad av nedlåtande kvinnosyn och hederstankar; detta medan svenskar
som begår brott ofta anses göra av psykologiska eller sociala orsaker (Bredström 2001, s.182f,
185). ”Invandrarkulturen”, identifierad som den Andra/avvikande, krockar med den svenska
”normaliserade och jämlika” kulturen. Bredström talar om kulturell rasism, där orsaken till
invandrares brottslighet förklaras genom det ”kulturella arv” de bär på, eller som skapad i en
miljö präglad av utanförskap, marginalisering och segregation. Kritik riktas mot synen på
”etnicitet”, ”kultur” och ”det nationella” som något naturligt och statiskt som kan mätas,
beskrivas och kartläggas (A.a. s.183f, 187f).
Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och med ”svart feminism” som utgångspunkt,
analyserar Bredström ”Rissne-våldtäkten” som det rapporterades om i media under början av
år 2000.13
Materialet för analysen består av publicerade artiklar kring händelsen, i de största
dags- och kvällstidningarna. Media ses som en aktör i konstruerandet och upprätthållandet av
hegemoniska världsföreställningar och som riktlinje för hur händelser ska beskrivas, förklaras
och tolkas (A.a. s.182, 186).
Det första som konstateras i analysen är hur få som opponerar sig mot journalistiska skrifter
där kulturellt arv/bagage anges som förmodad orsak till sexualbrottslighet, därför att
gärningsmannen är ”invandrare”. Kulturell rasism och nationalism förstås som en ideologi
som ”… reproduceras dagligen i såväl politiken som vardagslivet.” (A.a. s.188). Sett som
ideologi delas världen naturligt in efter nationer och etnicitet; uppdelningen blir hegemonisk
och vissa ”grupptillhörigheter” får högre status sett med gruppmedlemmarnas egna ögon.
Genom att tillskriva sin egen grupp en högre status, skapas också behovet av att se andra
grupper som underlägsna/avvikande/Andra; dessa grupper utesluts ur en föreställd gemenskap
– en process som benämns rasifiering (A.a. s.189f).
Något som Bredström uppmärksammar, och som kan ses som ett bevis för
homogeniseringen av invandrare, är tendensen att i medier låta representanter (andra
invandrare) för ”gruppen” uttala sig om individers brottslighet även om de själva inte har
någon egentlig inblandning i det inträffade. ”Invandrare” ställs till svars för andra”
invandrares” beteenden (A.a. s.188).
Homogeniseringen av invandrare som Bredström pekar på var en viktig utgångspunkt vid
formuleringen av hypotesen om att invandrare anses mer klandervärda än svenskar och att det
är så för att de ses som avvikande i det svenska samhället. Nationalism och kulturell rasism
13
En (svensk) flicka blev våldtagen av en grupp med killar i ett parkeringshus i Rissne. Media rapporterade först
händelsen utan att hänvisa till killarnas etnicitet; senare spred Sverigedemokraterna ut namn och etnicitet på de
anklagade, och debatt kring invandrarkillar och brottslighet drog igång.
21
som ideologi, ger en bra förklaring till hur uttryck som ”kulturellt arv” kan vara ett godtagbart
argument till varför någon begår ett brott, och varför det inte ifrågasätts i större utsträckning. I
och med att den kulturella rasismen genomsyrar samhället och språket blir förklaringar, (som
den Brå 1996, kan anses ge uttryck för nedan), där invandrares brottslighet är beroende av
kultur och kulturkrockar (på gruppnivå) medan svenskars brottslighet är socialt eller
psykologiskt orsakad (på individnivå), godtagbara i strukturella sammanhang. Viktigt att
påpeka är att detta inte behöver innebära medvetna rasistiska ageranden, utan att det också
kan vara fråga om omedveten diskriminering som både Essed (2005) och Lindholm &
Bergvall (2003), beskriver ovan.
Brå:s statistik kring misstänkt brottslighet År 1996 publicerade Brå den omdiskuterade rapporten: Invandrares och invandrares barns
brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2). De gav, år 2005, ut en uppföljande
artikel som undersöker andelen misstänkta för brott i Sverige, bland invandrare och svenskar
under perioden 1997-2001. Studien omfattade de som 1997 var mellan 15 och 51 år gamla
och folkbokförda i Sverige. Ett självklart syfte är att ge en bild av hur invandrare och svenskar
skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten; men de menar också att forskning kring detta är
relevant för att undvika vi- och dom-tänkande baserat på gissningar och personliga
uppfattningar (Brå 2005, s.5).
Sammanfattande visar studien att ca 25 % av de, för brott, registrerade individerna var
utlandsfödda. De som var födda i Sverige av svenska föräldrar motsvarade 60 %. När det
gäller misstänkta för brott så löper utlandsfödda en överrisk på 2,5 att vara registrerade i
jämförelse med svenskfödda med svenska föräldrar; svenskfödda med en eller båda
föräldrarna födda i utlandet löper en överrisk på mellan 1,4 (en svenskfödd förälder) och 2
(båda föräldrar födda i utlandet). Män, oavsett födelseland, har en större risk än kvinnor för
att bli misstänkta. Resultaten är nästan oförändrade sedan den första studien gjordes; dock har
överrisken för utlandsfödda personer ökat från 2,1 till 2,5 (A.a. s.8).
Bland de utlandsfödda är misstankar mot personer från vissa geografiska områden
överrepresenterade i förhållande till antalet bosatta i Sverige; dessa områden är vissa delar av
Afrika, och Västasien (A.a. s.9). Brå förklarar att delar av den överrisk som utlandsfödda
löper för att misstänkas för brott troligtvis beror på selektion vid polisanmälan och polisens
spaningsarbete. Denna selektionseffekt förväntas vara större för de individer som avviker
utseendemässigt och kulturellt från de som har svensk bakgrund (A.a. s.11f). Man menar
22
vidare att den faktiska brottsligheten kan vara större i gruppen utlandsfödda, vilket förklaras
genom skillnader i livssituation:
- Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land.
- Sociala faktorer som generellt ökar risken för brott är vanligare bland invandrare.
- Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister.
(A.a. s.12)
Skillnaderna som, Brå menar, finns vad gäller livssituation kan ses som väldigt
generaliserande; forskning som undersöker alternativa förklaringsmodeller skulle vara
önskvärt då dessa generaliseringar skulle kunna vara ett milt uttryck av, den ovan beskrivna,
vardagsrasismen/diskrimineringen.
Överrisken för utlandsfödda att registreras som misstänkt för brott är större för vissa
brottskategorier; högst värden ger allvarliga brott så som dödligt våld, våldtäkt och rån (ca 4-
5), (A.a. s.43). Studien tyder alltså på att de, i den egna vinjettstudien, beskrivna
våldshandlingarna mer sannolikt kan ge påvisade skillnader i klandervärde mellan invandrare
och svenskar, än vad en annan typ av brott skulle göra. Att invandrare misstänks 2,5 gånger så
ofta som svenskar tyder på att förväntningen om högre klandervärde för brott begångna av
invandrare skulle vara befogad.
Metod
En enkätundersökning utförs för att besvara frågeställningen. Undersökningen görs på
urvalsgruppen: universitetsstudenter, och enkäten kommer bestå av ett antal vinjetter med
fasta, operationaliserade svarsalternativ enligt straffskalan för den beskrivna vinjettgärningen,
angiven i månader. Vidare kommer metoden benämnas som en kvantitativ
vinjettundersökning.
Denna typ av metod, som är vanligt förekommande i framförallt USA och England, fick
genomslag under 1950-talet efter en framställning av Peter Rossi. Den har sin grund i en
positivistisk tradition – vilket kommer bli tydligt efter en närmare beskrivning av dess
experimentella inslag och dess strävan efter att fastställa orsakssamband. En alternativ
benämning för metoden är ”faktoriell survey metod” (Jergerby 1999, s.23).
23
Vinjetter Ulla Jergeby definierar vinjetter
14 som följande:
Vinjetter är korta historier som beskriver en person, en situation eller ett skeende som
försetts med karakteristika som forskaren kommit fram till är viktiga och avgörande i en
val- eller bedömningssituation. Beskrivningen ska vara konkret och verklighetsnära för
att uppfattas som trovärdig av respondenten. (Jergeby 1999, s.12).
Dessa karaktäristika (eller variabler) varieras i vinjetterna för att kunna avgöra om detta ger
någon påverkan på respondentens bedömningar och val. I det här fallet är variabeln som ska
varieras etnicitet. Genom att förvänta en påvisad, statistisk skillnad då dessa variabler varieras
föreligger ett grundantagande om en viss lagbundenhet i människors bedömningar. D.v.s.
förväntningar på normativa principer i människors ställningstaganden som är gemensamma
hos ett stort antal individer (A.a. s. 23).
Jergeby ställer vidare upp fyra grundkriterier för konstruktionen av en vinjett:
1. Den ska vara lätt att följa och förstå.
2. Den ska vara logisk.
3. Den ska vara trovärdig.
4. Den ska inte vara så komplex att respondenten tappar tråden.
(Jergeby 1999, s.26)
Dessa kriterier har setts som grundläggande vid konstruktionen av vinjetterna till
undersökningen.
Fördelar/Nackdelar
Med vinjettmetoden ombeds respondenterna bedöma hypotetiska situationer som de inte
själva varit i, och deras faktiska bedömning i en liknande situation behöver inte stämma
överens med deras ställningstaganden i en vinjettundersökning. Hypotetiska situationer kan
också anses bredda perspektivet hos enskilda individer; detta möjliggör individuellt opartiska
skattningsgenomsnitt och beskrivningar av normen för önskvärda sociala förhållanden.
Bedömningen blir mer objektiv i och med att respondenten inte själv tvingas in i den
beskrivna rollen. Svaren blir standardiserade genom att samtliga respondenter ställs inför
samma situationer (Jergeby 1999, s.29f).
14
Hädanefter används också begreppet ”fallbeskrivning” då vinjetter beskrivs. Detta då begreppet anses,
tydligare förklarar, vad som menas.
24
Kausala orsakssamband blir lätta att fastställa då det går att kontrollera vilka variabler som
ska finnas med i fallbeskrivningarna, detta kräver dock noggrant förarbete och att man inte
undersöker för många olika variabler – vilket skulle kunna ses som en nackdel. Då svaren är
individuella bortser man från faktorer som, på makronivå, påverkar hur individen svarar,
vilket kan anses otillfredsställande. Påverkan i intervjusituationen är liten då respondenterna
gör bedömningar av andras handlingssätt eller värderingar, och inte sina personliga ageranden
i en verklig situation (A.a. s.30f).
Validitet
Frågan om huruvida man mäter det man avser att mäta med den valda metoden är självklart
viktig. Eftersom att alla respondenter ställs inför samma fallbeskrivningar (om än med
variationer i gärningsmännens etnicitet) kan den interna validiteten ses som god då hela
urvalsgruppen har samma referenser till grund för sina svar (Jergeby 1999, s.34). För
kriterievaliditeten, dvs. vilka frågor som används för att mäta det man avser mäta, föreligger
en viss osäkerhet i och med att respondenterna inte nödvändigtvis förknippar den bifogade
bilden av gärningsmannen med just etnicitet15
, och kanske lägger de inte heller någon vikt vid
att den utsatte har ett svenskt namn. För att erhålla en godtagbar kriterievaliditet är därför
pilotstudier nödvändiga. Den externa validiteten – om resultaten är generaliserbara till
verkligheten – kan hända, dras ner genom den höga interna validiteten. I verkligheten hade
referenserna sett annorlunda ut. Pilotstudier är också här viktigt för att avgöra om
respondenten ser fallbeskrivningarna som verklighetstrogna. Ett alternativt sätt för att avgöra
den externa validiteten kan vara att se till tidigare studier där den oberoende variabeln
(etnicitet), visat sig ha, betydelse för bedömningen av situationen (A.a. s.34). För att uppnå
hög validitet med vinjettmetoden krävs ett noggrant förarbete med fallbeskrivningarna.
Socialt önskvärda svar, liksom ”enkättrötthet” och svårigheter att förstå eller associera det
beskrivna skeendet med den oberoende variabeln, kan skapa problem i detta avseende.
Reliabilitet
Tillförlitligheten hos vinjettstudier kan ses som hög då respondenterna också vid ett senare
tillfälle ställs inför samma scenario. Intrasubjektiviteten16
, liksom intersubjektiviteten17
kan
också den förväntas vara hög då svarsalternativen är fasta och därmed inte tolkningsbara (A.a.
s.35).
15
Kanske anser de istället, t.ex. att personen på bilden ser snäll eller hotfull ut. 16
Om samma forskare, vid flera tillfällen, kommer fram till samma resultat. 17
Om olika forskare, vid oberoende tillfällen, kommer fram till samma resultat.
25
Vetenskapsteori
Enkätstudier kopplas ofta ihop med objektiv eller naturvetenskaplig världsbild. I denna
pilotstudie är kunskapssynen något splittrad, men enkäten används ändå som metod (av delvis
praktiska skäl), för att eventuellt kunna påvisa tendenser till skillnader i klandervärde inom
urvalsgruppen; exempelvis Bryman (2001), beskriver hur gränsen mellan metod-val och
vetenskapsteori kan vara suddigare än man ofta tror (Bryman 2001, s.397-400).
I denna studie kan den epistemologiska synen på kunskap i det närmsta beskrivas som
postpositivistisk, då en förväntan på viss lagbundenhet i individers sätt att konstruera
stereotyper finns. Dock finns inget medhåll om att, som forskare sträva efter största möjliga
objektivitet – i linje med positivismen (Sohlber & Sohlberg 2009, s.243f). Här ligger istället
förväntningen på att den egna synen på stereotyper följer denna lagbundenhet och är till hjälp
för att undersöka dessa stereotypers klandervärdhet hos andra individer.
Kunskapssynen är delvis delad i det avseende att eventuellt, negativa förväntningar på
stereotypa grupper är beroende av varje individs förkunskap. Etnisk diskriminering är således
inte något lagbundet, utan istället beroende på tidigare utsatthet av någon ur denna grupp,
kunskap beroende av medierapportering (och hur olika grupper framställs; se t.ex. Bredström,
ovan) eller kunskap hämtad från rykten. Ur denna synvinkel är kunskapssynen snarare
hermeneutisk; vilket innebär att människors kunskap är beroende av olika individers
förförståelse av situationer, vilket påverkar deras världssyn (Sohlberg & Sohlberg 2009,
s.72f).
Synen på kunskap utgår också delvis från socialkonstruktivismen; där förståelsen av
omgivningen, lagar och normer, på makronivå konstrueras utifrån det bakomliggande och
”verkliga”. T.ex. är det ett faktum att olika hudfärger existerar; däremot är det inte alls lika
självklart att dessa olika hudfärger skulle ha någon påverkan på risken att begå brottsliga
gärningar. Vad som anses vara brottsligt, kan i sig också uppfattas som en konstruktion
gällande i det samhälle man lever.
Kunskapssynen är alltså något delad, men då det som ska mätas (stereotypers
klandervärdhet) ändå utgår från postpositivismen, motiveras metodvalet av detta.
Fallbeskrivningarna Varje fallbeskrivning är konstruerad så att den syftar till att ge en så saklig beskrivning av
händelseförloppet som möjligt. Det som framgår är: att offret är en person av manligt kön
med svensk härkomst (indirekt genom namngivning med svenskt namn), vad som inträffade,
vilka konsekvenser detta fick för offret, hur gärningen rubricerades i domstol och vilket straff
26
det kan leda till. Att fallbeskrivningarna stämmer överens med brottsrubriceringen och
straffskalan har kontrollerats med en jurist. Det framgår också att även gärningsmannen är av
manligt kön med svensk- alternativt utländsk härkomst (indirekt genom bild under
fallbeskrivningen). ”Offer” och ”gärningsman” kan antas vara i samma ålder genom, i
vinjetten, uttalad ålder för ”offret” och bild på ”gärningsmannen”.
Anledningen till detta upplägg är att endast variabeln ”etnicitet” ska undersökas; andra
variabler så som kön och ålder är alltså inte önskvärda. Genom att hålla beskrivningen saklig
kan man undvika att vissa fall väcker mer empati än andra, och därigenom skapar högre
klandervärde. Beskrivningen av orsakad skada nämns i syfte att härleda till
brottsrubriceringen, och straffskalan används för att senare i enkäten utgöra svarsalternativ
vid bedömningen av klandervärdet.
Bilderna som används för ”gärningsmännen” har fåtts fram genom en bildsökning på
Google. Vilka bilder som valdes för att symbolisera svenskar respektive invandrare,
bestämdes genom att några bilder valdes ut, varefter en grupp bestående av fyra kvinnor och
fyra män fick rangordna bilderna efter svenskt respektive utländskt utseende. De bilder som
ansågs mest representativa användes i enkäten. För att hitta stereotypa bilder på ”svenska
män” valdes sökordet: blond man. För den stereotypa ”invandraren” visade det sig lite svårare
att få fram bra bilder och till slut visade sig sökordet: middle eastern man, ge de mest
användbara bilderna. Andra ord som sökningar gjordes på var bl.a. dark man, black man,
african man, invandrare, immigrant, race och ethnicity.
Att de valda bilderna googlas fram beror på tidsbrist; egentagna bilder skulle vara att
föredra då man har möjlighet att arrangera dessa så att bakgrund, position och kläder mm. är
desamma. Risken med att använda googlade bilder är att någon av undersökningsdeltagarna
känner igen eller känner någon av personerna på bilderna; det kan också ses som etiskt
tveksamt att använda dessa bilder då personerna inte kan ge sitt tillstånd till detta, vilket vore
att föredra, även om de har tagits från ett offentligt media. Ytterligare ett alternativ hade
kunna vara att beskriva stereotyperna i text istället för i bild, men detta kan tänkas leda till
problem i och med förstått syfte eller att beskrivningen inte uppfyller kriterierna för
stereotypen på ett tillräckligt sätt för att utreda frågeställningen.
Enkäter konstrueras, bestående av två olika vinjetter18
i fyra olika kombinationer; en enkät
där gärningsmannen utgörs av en invandrare som begår vinjett (1), en där en svensk begår
vinjettgärning (2) och ytterligare två där gärningsmannens etnicitet är omvänd för vinjetterna
18
Vinjetterna betecknas (1) och (2)
27
(1) och (2) – detta för att det ska bli möjligt att jämföra svaren både mellan vinjetterna och
mellan enkäterna, (se Figur 1.). En fjärdedel av urvalsgruppen får slumpmässigt svara på varje
kombination; vilket är att föredra då det bara är en variabel som manipuleras (Jergeby 1999,
s.27). Detta för att minimera risken för att respondenterna genomskådar syftet med enkäten
och då ger socialt önskvärda svar. Det hade också varit möjligt att göra kombinationen:
svensk (1) och invandrare (2) till en enkät, och invandrare (1) och svensk (2) till en annan.
Detta hade ökat svarsgruppen för respektive enkät, men risken ökar möjligtvis också för att
deltagarna genomskådar syftet då de ser två bilder som till synes varierar i etnicitet.
Figur 1. De fyra olika vinjettkombinationerna, där (1) och (2) anger olika vinjettbeskrivningar; samt de
jämförelser som ska göras mellan vinjettkombinationerna och deras respektive, angivna klandervärde.
Att variera två vinjettbeskrivningar med två etniciteter gör det också möjligt att utreda om
klandervärdet varierar med situationen, och om denna variation ser olika ut för invandrare och
svenskar. Detta kommer att undersökas som ett sidospår, som eventuellt kan leda till nya
upplägg för framtida forskning. Det som undersöks är alltså klandervärdet för olika
etniciteter, men också klandervärdet för de fyra olika vinjettkombinationerna: vinjett
(1)/svensk, vinjett (2)/svensk, vinjett (1)/invandrare och vinjett (2)/invandrare.
Svarsenkäten Efter fallbeskrivningen följer ett avsnitt där urvalsgruppen ombeds att, på en skala, ringa in
det straff som anses lämpligt för gärningen. Skalan anges i månader från minimistraff till
maximalt straff (i fängelse). Anledningen till att skalan anges i månader istället för år är att
eventuella skillnader i bedömningen av straffets längd (klandervärdet) ska kunna påvisas även
om dessa skillnader är små.
28
Urvalsgruppen Som nämnts tidigare, är beslutet om universitetsstudenter som undersökningsdeltagare baserat
på ett bekvämlighetsurval. Deltagarna utgörs av studenter på kurserna Psykologi I och
Kriminologi I, vid Stockholm universitet. Urvalsgruppen består av 123 deltagare.
Med detta bekvämlighetsurval följer ett flertal problem; spridningen i ålder kan variera
stort, variationer i klass kan förekomma och deltagarna definierar sig inte nödvändigtvis som
”svenska”. I enkäten efterfrågas inga bakgrundsvariabler, vilket medför stora metodproblem.
Då det inte går att säga något om hur denna grupp studenter ser ut, är det svårt att göra någon
typ av generalisering. Skevhet i urvalsgruppen ger skeva resultat och utan någon
bakgrundsinformation går det inte att fastställa om erhållna resultat beror på faktisk
diskriminering eller om de kan förklaras av andra variabler. Att inte efterfråga några
bakgrundsvariabler är alltså ett misstag som gör att bidragande faktorer till eventuell
diskriminering inte kan undersökas. Vidare forskning i frågan - med respondenter utifrån ett
sannolikhetsurval, och efterfrågan av bakgrundsvariabler - krävs således för att kunna dra
några slutsatser av resultaten. Beslutet om att inte efterfråga bakgrundsvariabler baserades på
att studien är en pilotstudie som först och främst syftar efter att uppvisa ett samband (Bryman
2001, s.114f.). Det fanns också, tidigare, egna förväntningar om att gruppen studenter utgörs
av ungdomar med liknande socioekonomisk status och att könsfördelningen var tillräckligt
jämn. Studenternas varierade etniska bakgrund kan omfattas av samma metodologiska
problem, men enligt tidigare nämnd forskning skulle också denna variabel kunna ge samma
resultat som för en ”svensk”; detta genom ”anpassning och efterlikning” (De los Reyes &
Mulinari 2005, s.36f.), i enighet med medias inflytande på attityder (Hogg & Vaughan 2011,
s.173) eller genom den sociala identitets-teorins syn på att attityder kan göras gällande för
hela samhällen (Hogg & Vaughan 2011, s.56). Huruvida dessa påståenden krav stämmer eller
inte, hade genom efterfrågan om bakgrundvariabler kunnat utredas. Att inga
bakgrundsvariabler behandlades i enkäten ångras i efterhand.
Information till urvalsgruppen
Innan enkäten delas ut får urvalsgruppen muntlig information som utgår från de
forskningsetiska principerna; dvs. att deltagande är frivilligt, att de när som helst kan avbryta
sitt deltagande, att de som deltagare är anonyma och att deras svar bara kommer redovisas i
den här undersökningen. Syftet med undersökningen presenteras som: ”att undersöka ansett
straffvärde för våldsbrott”; deltagarna får också veta att personen19
på bilden inte har något
19
En person och bild beskrivs här för att inte avslöja undersökningens syfte där två olika bilder ska jämföras.
29
med brottet att göra och att vinjetten är fiktiv. Att delar av syftet undanhålls för
respondenterna anses som nödvändigt för genomförandet av studien; om deltagarna redan
innan de svarat på enkäten får reda på att det är undermedveten diskriminering som
undersöks, så finns en förväntning om att de ger socialt önskvärda svar. Förväntningen om att
undersökningen inte går att genomföra utan delvis icke-informerat syfte, faller under den
etiska ståndpunkt som kallas Situationsbetingad etik (Bryman 2002, s.444). Etiken i studiens
genomförande nämns vidare i diskussionsavsnittet nedan.
All information som ges till deltagarna, står också utskriven på försättsbladet till enkäten.
För de som vill ha ytterligare information i efterhand finns en mejladress angiven.
Analys
Följande avsnitt syftar inte till att ge en lektion i orsaksanalys utan är till för att kortfattat
beskriva de steg som tagits i analysen av nedanstående resultatavsnitt, för närmare
beskrivning av statistiska begrepp hänvisas därför till lämplig litteratur inom området.
Resultaten för undersökningen analyseras med hjälp av SPSS. Variabeln etnicitet
(kvalitativ) kodades om till 1=svensk och 2=invandrare, medan variabeln klandervärde
(kvantitativ) angavs numeriskt i antal månader. Då de två variablerna befinner sig på olika
skalnivå, utförs en bivariat analys, som bäst signifikanstestas med hjälp av ett t-test (Djurfeldt
m.fl. 2010, s. 151f.).
T-test är användbara då man undersöker skillnader i medelvärden mellan två grupper, där
stickprovet är tillräckligt stort för att kunna anses vara normalfördelat; spridningen för
värdena måste också vara någorlunda jämn för de två grupperna – vilket testas med hjälp av
Levenes test (där ett signifikansvärde nära eller lika med 1 tyder på jämn spridning), (A.a. s.
229-235). Testet visar på ett signifikansvärde på 0,966 vilket är tillräckligt.
Undersökningens mothypotes, (H1) är att det finns ett samband mellan etnicitet och
klandervärde; nollhypotesen, (H0) innebär istället att det inte finns något samband mellan
variablerna. För jämförelse av medelvärde används de två sambandsmåtten eta och eta2.
som
anger hur starkt ett eventuellt samband är, respektive hur stor del av ändringen i den beroende
variabeln, klandervärde, som kan föras tillbaka på inflytandet av den oberoende variabeln
(A.a. s.151ff). För variablerna vinjettbeskrivning och klandervärde gjordes motsvarande
analys, där variabeln vinjettbeskrivning angavs med numren ett till fyra; 1= svensk/vinjett1,
2= svensk/vinjett2, osv.
30
Resultat Efter analys av angivna värden kunde inget signifikant samband påvisas mellan etnicitet och
klandervärde. Totalt sett fanns en liten, om än inte tillräcklig, skillnad mellan de två etniska
grupperna (se Figur 2.) För gruppen som bedömde svenskars klandervärdhet låg medelvärdet
på 46,81 månader; för gruppen som bedömde invandrare låg medelvärdet istället på 47,46
månader (se tabell 1.1.).
Figur 2. Medelvärde för ansedd strafflängd, för gärningsmän med svensk (1) respektive utländsk (2)
bakgrund.
T-testet (se Bilaga 2.1.) som genomfördes för hypotesprövning visade på en tillräcklig
spridning med Levenes test (sig= 0,966); t-testet var därför användbart i sammanhanget och
med ett P-värde på 0,832 kunde inget signifikant samband mellan variablerna påvisas på
90%-nivån - nollhypotesen kan därför inte förkastas. Beslutet att sätta signifikansnivån till
90% togs därför att stickprovet (n=123) ansågs vara för litet; på detta sätt minskas risken för
typ II-fel20
.
När kombinationerna av vinjett och etnicitet jämfördes, för att kontrollera situationens
betydelse för det rapporterade klandervärdet, erhölls resultat enligt Figur 3.
20
Där nollhypotesen antas trots att mothypotesen är sann.
31
Figur 3. Jämförelse av uppmätt klandervärde för de fyra olika vinjettkombinationerna.
För svarsgruppen där gärningsmannen representerade invandrare låg medelvärdet för
klandervärdhet på en jämn nivå oavsett vinjettsituation; för bilden som representerade den
svenska gärningsmannen visade sig istället medelvärdet variera beroende på situation;
vinjettsituation 2. bidrog till en högre rapporterad klandervärdhet än vad vinjettsituation 1.
gjorde (se Tabell 2.1.). Samtliga vinjettkombinationer t-testades, men bara skillnaden i
klandervärde mellan svensk, vinjett 1. och Svensk, vinjett 2. uppvisade ett signifikant samband
med ett P-värde på 0,019 vilket innebär signifikans på 90%-nivån. Klandervärdet för den
svenske gärningsmannen är till synes alltså situationsberoende, medan klandervärdet för
gärningsmannen med invandrarbakgrund verkar stabilt oavsett situation.
Det uppmätta sambandet mellan svenskars klandervärde och situation bekräftas med hjälp
av sambandsmåttet eta (se Bilaga 3.) där värdet för variablerna: klandervärde och etnicitet är
0,019; medan det för klandervärde och kontrollvariabeln vinjettkombination är 0,205. Eta2,
som anger till hur stor del skillnaden i klandervärde kan föras tillbaka på den oberoende
32
variabeln, är i sin tur 0,000 respektive 0,042; det innebär att vinjettkombinationen förklarar
4,2% av variationen i klandervärde, till synes, den del som varierar hos den svenska
gärningsmannen – då ingen signifikant skillnad mellan variablerna etnicitet och klandervärde
påvisats, blir eta2
lika med 0% för denna kombination.
Diskussion
Resultat Resultaten visade alltså inte på någon tydlig skillnad mellan de två grupperna; detta skulle
kunna bero på att det faktiskt inte föreligger någon skillnad i klandervärde mellan svenskar
och invandrare, något som är önskvärt, men det skulle också kunna bero på brister i
undersökningens design. T.ex. så kan deltagarna ha insett syftet med undersökningen genom
att de såg båda bilderna vid det tillfällen då enkäten delades ut, (genom att grannarna i
bänkraden satt nära, och de inte nämnvärt brydde sig om uppmaningen om att inte snegla på
andras enkäter), och därför gav socialt önskvärda svar. Ser man till vad Essed (2005)
beskriver, så skulle det också kunna vara så att svaren från någon som är medveten om syftet
skiljer sig från svaren från den som är omedveten; därför att vardagsrasism är något
normaliserat och undermedvetet, och kan väcka starka känslor hos den som blir anklagad för
att vara rasistisk. I efterhand hade det kanske varit bättre att dela ut enkäter med samma bild
inom samma klass (dvs. exempelvis invandrare till psykologiklassen och svensk till
kriminologiklassen), detta gjordes inte av anledningen att skillnad i utbildning eventuellt
skulle kunna påverka hur man svarade.
Det skulle också kunna vara så att en stor andel av de deltagande själva hade en annan
etnisk bakgrund, något som undersökningen inte kontrollerade för, då en första hypotes var att
dessa individer skulle ha en klar roll i det svenska samhället och därför definierade sig som
”svenska”. Resultatet skulle i så fall ligga i linje med Lindholms och Bergvalls (2003, s.49f)
resultat om att invandrare i högre grad klandrar svenskar, medan svenskar i högre grad
klandrar invandrare.
Ytterligare brister i designen skulle kunna vara att gärningsmannabilderna inte alls är
representativa för stereotyperna; att en grupp av kvinnor och män fick välja ut den ”mest
representativa” bilden av ett fåtal, säkerställer inte att ens en av bilderna faktiskt var lämplig
att använda; en gärningsman av exempelvis afrikanskt ursprung hade kunna vara en mer
representativ stereotyp för gruppen ”invandrare”. Det hade kanske också varit att föredra att
gruppen som valde bilderna istället delades upp med avseende på etnicitet istället för på kön.
33
Då makten i det här fallet utgörs av brottsbalken, kan resultaten förstås utifrån Beckers
stämplingsteori. Becker menade att den som har tillräckligt stor social makt och status är den
som kan sätta regler och utse avvikare (Becker 1963, s.194ff). Lagrummet utser ingen
avvikare då likhet och objektivitet bör gälla i den grad det går, vilket kan ha påverkat hur
respondenterna svarat. En studie som inte behandlade strafflängd, utan istället t.ex. en egen
skattning, hade kanske därför varit att föredra.
Trots att inga resultat kunde påvisas, kan det ändå vara fråga om diskriminering i termens
bredare mening – att åtskilja. Lindholm och Bergvalls resonemang kring kontrasteffekt (se
Tidigare forskning, ovan) kan ha påverkat resultaten och gett en jämnare fördelning av
klandervärdet mellan svenskar och invandrare, genom åtskiljande av förväntningarna på
svenskars och invandrares tendens att begå brott; om så är fallet, leder de positiva
förväntningarna på svenskars laglydighet till jämlika resultat mellan de båda etiska grupperna,
vilket blir missvisande. Kontrasteffekten kontrolleras det inte för i denna studie; det går
således inte att utesluta att klandervärdet för en individs brottsliga gärning varierar med en
existerande tendens till undermedveten diskriminering.
Utifrån en egen tolkning av Beckers stämplingsteori, om att invandrare som outsiders har
lägre förväntningar på sig att följa svenska lagar och normer, skulle också kontrasteffekten
kunna utgöras av att den svenske gärningsmannen ”sänker” sig till invandrarens nivå genom
att begå brott; vilket skulle kunna vara intressant att undersöka vidare.
Det är en självklarhet att olika brottsbeskrivningar leder till varierande klandervärde; det
intressanta i att kontrollera för olika beskrivningar är inte att påvisa en variation i
klandervärde, utan istället att se att variationen inte förekommer för gruppen invandrare. Det
svaga samband som påvisades mellan vinjettens formulering och variationen i klandervärde
för den svenske gärningsmannen, skulle kunna antyda att svenskar i större grad döms efter
situation - medan invandrares klandervärde ligger konstant på en högre nivå. Att invandrares
klandervärdhet inte varierar med situation tyder på att de förtjänar att klandras oavsett vad de
gör, kanske till följd av att de är just invandrare. För att ytterligare kontrollera för detta
samband vid framtida forskning, skulle det vara önskvärt att formulera ett större antal
vinjetter och att utreda alternativa variabler som kan ligga till grund för en stabil
klandervärdhet.
Etik Att deltagarna, vid undersökningstillfället, inte till fullo fick information om undersökningens
syfte bryter mot de forskningsetiska principerna. Innan genomförandet ansågs det vara
34
nödvändigt att inte informera deltagarna, då det som undersöks är diskriminerande,
undermedvetna tendenser. Genom att informera fanns en risk för socialt önskvärda svar, men
också en risk för att deltagarna inte skulle vilja delta, då det kan tänkas att man känner sig
granskad och ifrågasatt i och med det man svarat. I efterhand borde inte undersökningen
genomförts som den gjorde; istället hade man kanske kunnat dela ut enkäten, informera om
syftet och sedan samlat in från de som fortfarande ville delta, problemet med det
tillvägagångssättet är bara att man kan få en snedfördelad urvalsgrupp; t.ex. genom att endast
de som gett neutrala svar fortfarande vill delta.
Anledningen till att undersökningen ändå genomfördes som den gjorde, var att det ansågs
nödvändigt, men också för att tillvägagångssättet till stor del bygger på den undersökning som
Lindholm och Bergvall (2003) genomförde. I deras rapport förekommer ingen diskussion
kring etik, och av vad som går att utläsa hade inte deras deltagare fått någon information om
syftet innan de deltog. Här hade mer eget kritiskt tänkande varit på sin plats, det är mycket
möjligt att författarna ändå, på något vis, informerat om syftet.
Ur etisk synpunkt hade det också kunnat vara att föredra, att säga något om enkätens
känsliga innehåll innan den delades ut. Vissa individer i urvalsgruppen kan själva ha blivit
utsatta för misshandel eller så kan någon av deras anhöriga ha blivit det, vilket gör att
vinjettbeskrivningarna kan anses upprörande eller känsliga. Visserligen informerades det om
att det rörde sig om misshandelsfall, men det hade kunnat utvecklas ytterligare.
Kön Att denna undersökning bygger på män som brottsoffer och förövare är ett beslut som tagits
för att vara konsekvent i variabeln kön. Den skulle också vara intressant att genomföra med
kvinnor som karaktärer.
I just det här sammanhanget valdes män då det, som beskrivits ovan, fanns en förväntning
på att män i större utsträckning skulle befinna sig i den beskrivna situationen. Liksom Brå:s
studie visade är kvinnor i lägre grad misstänkta för brott, oavsett etnicitet; vad detta beror på
diskuteras inte, men kanske kan det vara så att traditionella könsroller och stereotypa
förväntningar gör kvinnor till sämre ”brottslingar” i denna typ av vinjettstudie. Med tanke på
den stereotypa förväntningen på kvinnor som svaga och med ett behov av att bli beskyddade,
så kanske det hade varit att föredra att ha kvinnor som brottsoffer; dock hade det istället
inneburit inkonsekvens i variabeln kön. Då studien faktiskt bygger på stereotypiserande
förväntningar, valdes bilden av män som förövare (och därmed också som brottsoffer), enligt
35
egna stereotypa förväntningar, före stereotypen av kvinnor som brottsoffer (och därmed också
som förövare).
Något som saknas i denna undersökning, är hänsyn till om respondenterna var kvinnor eller
män. Variabeln kön i urvalsgruppen hade varit intressant att ta i beaktande. Då denna studie
sågs som en pilotstudie, vars främsta syfte var att påvisa ett kausalt samband mellan
variablerna etnicitet och klandervärde, valdes denna fråga bort i enkäten; vilket i efterhand
ångras.
Framtida forskning Utöver det som nämnts ovan om önskvärda ändringar i genomförandet av denna studie, eller
av intressanta uppslag för fortsatt forskning finns lite att tillägga.
Kontrasteffekten är intressant att diskutera i förhållande till resultaten för undersökningen;
om den genomförs igen vore det att föredra att på något sätt kontrollera för denna. Kanske
skulle det räcka med att ställa frågor kring förväntningarna på enkätens ”gärningsman” som
förövare.
Intressant vore också, att kontrollera ett större antal, (varierade), stereotypa bilder. Ifall
resultaten beror på att den stereotypa invandraren har ”fel” etnisk bakgrund så vore det bra att
i större grad utreda vad som faktiskt är den mest stereotypa bilden av en invandrare, och
vilken betydelse detta har för resultaten.
I genomförandet av framtida forskning är det önskvärt att använda en större urvalsgrupp för
att få mer tillförlitliga resultat. Deltagarnas möjlighet att se varandras enkäter borde också
försöka begränsas, kanske genom att genomföra studien i mindre grupper, vilket dock är mer
tidskrävande. Som nämnts ovan vore det också mycket intressant att ta hänsyn till
bakgrundsvariabler hos respondenternas, och mycket viktigt, att på något sätt informera om
undersökningens syfte utan att styra svaren.
Slutord Ämnet etnisk diskriminering, och framförallt undermedveten sådan, är ett ämne som det
forskas för lite om. Genom denna rapport hoppas jag ha gett en översikt av- och bidragit till
att öka intresset för forskningsområdet.
36
Litteratur Becker, H.S. (1963). ”Outsiders: Studies in The Sociology of Deviance.” I: Williams, F.P. &
McShane, M.D. (1998). Criminology Theory. Selected Classic Readings. Cincinnati:
Anderson Publishing Co.
Bredström, A. (2001). ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring
bilden av 'invandrarkillar' I svensk media”. I: (red.) de los Reyes, Molina och Mulinari:
Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm:
Atlas.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Brå (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Rapport 2005:17.
Brottsförebyggande rådet.
Burgess-Proctor, A. (2006). “Intersections of Race, Class, Gender and Crime: Future
Directions for Feminist Criminology”. Feminist Criminology Vol.1, No.1.
Carson, D.K., Paolini, H., Ziglear, D. & Fox, J. (2009). ”The Unconverted Subconscious in
Psychotherapy: Biblical Foundations, Psychological Explorations and Clinical Applications”.
Journal of Psychology and Theology. Vol. 37 No. 4, pp.276-293.
Christie, N. (2004). Lagom mycket kriminalitet. Oslo: Universitetsforlaget.
de los Reyes, P & Mulinari, D (2005) “Röster om makt och ojämlikhet”. I: de los Reyes, P &
Mulinari, D (red.), Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap.
Malmö: Liber.
Diskrimineringsombudsmannen (2008). Http://www.do.se/sv/Fakta/Ordlista/, 1 januari 2012.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
37
Essed, P. (2005) ”Vardagsrasism”. I: (red.) de los Reyes, P. och Kamali, M: Bortom Vi och
Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.
Heber, A. (2007). Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och
dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stockholms Universitet.
Hogg, M.A. & Vaughan, G.M. (2011). Social Psychology. (6th ed.). England: Pearson
Education Limited.
Jergeby, U. (1999). Att bedöma en social situation. Tillämpning av vinjettmetoden.
Stockholm: Norstedts.
Kardell, J. (2006). ”Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet – en
kvantitativ analys.” I: (red.) Sarnecki, J. (2003). Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på
diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet.(SOU 2006:30).
Stockholm.
Lemert, E. (1951). “Social Pathology: A Systematic Approach to the Theory of Sociopathic
Behavior.” I: Williams, F.P. & McShane, M.D. (1998). Criminology Theory. Selected Classic
Readings. Cincinnati: Anderson Publishing Co.
Lindholm, T. & Bergvall, S. ”Diskriminering i vittnessammanhang: Resultat från ett
socialkognitivt forskningsprojekt”. I: (red.) Sarnecki, J. (2003). Är rättvisan rättvis? Tio
perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet.(SOU
2006:30). Stockholm.
Passer, M., Smith, R., Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E. & Vliek, M. (2009). Psychology.
The Science of Mind and Behaviour (European edition). England: McGraw-Hill.
Ronström, O. (1989). ”De nya svenskarna”. Invandrare och minoriteter. Nr.1, s.23-29.
Johanneshov: Stiftelsen invandrare och minoriteter.
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former – Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Malmö: Liber AB.
38
Tamas, G. (2002). Lasermannen – En berättelse om Sverige. Stockholm: Ordfront förlag.
Von Hofer, H. (2008). Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2005.
Diagram, tabeller och kommentarer. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stockholms
universitet.
39
Bilagor
Bilaga 1. Tabell 1.1. Medelvärden, antal respondenter och standardavvikelser för ansedd strafflängd, för gärningsmän med svensk (1), respektive utländsk (2) bakgrund.
Tabell 1.2. T-test av sambandet mellan klandervärde och etnicitet.
Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)
Etnicitet för
gärningsmannen Mean N Std. Deviation
dimension1
1 46,81 64 16,243
2 47,46 59 17,373
Total 47,12 123 16,728
Group Statistics
Etnicitet för
gärningsmannen N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
Klandervärde, angett i
ansedd strafflängd
(månader)
1 64 46,81 16,243 2,030
2 59 47,46 17,373 2,262
Independent Samples Test
Levene's
Test for
Equality of
Variances t-test for Equality of Means
F Sig. t df
Sig.
(2-
tailed)
Mean
Difference
Std. Error
Difference
95%
Confidence
Interval of the
Difference
Lower Upper
Klandervärde,
angett i ansedd
strafflängd
(månader)
Equal
variances
assumed
,002 ,966 -
,213
121 ,832 -,645 3,031 -6,646 5,356
Equal
variances
not
assumed
-
,212
118,374 ,832 -,645 3,039 -6,664 5,373
40
Bilaga 2. Tabell 2.1. Medelvärden av klandervärdet för de fyra olika vinjettkombinationerna.
Tabell 2.2. T-test för hypotesprövning av sambandet mellan klandervärde och vinjettkombinationerna: Svensk, vinjett 1. och Svensk, vinjett 2.
Independent Samples Test
Levene's Test for
Equality of Variances t-test for Equality of Means
F Sig. t df
Sig. (2-
tailed) Mean
Difference Std. Error Difference
90% Confidence Interval of the
Difference
Lower Upper
Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)
Equal variances assumed
,799 ,375 -2,410 62 ,019 -9,451 3,922 -16,000 -2,902
Equal variances not assumed
-2,419 61,724 ,019 -9,451 3,907 -15,975 -2,927
Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)
Enkätens kombination av
gärningsmannens etnicitet
och vinjett Mean N Std. Deviation
dimension1
Svensk, vinjett 1 42,38 34 16,091
Svensk, vinjett 2 51,83 30 15,148
Invandrare, vinjett 1 47,64 28 16,683
Invandrare, vinjett 2 47,29 31 18,247
Total 47,12 123 16,728
Group Statistics
Enkätens kombination av
gärningsmannens etnicitet
och vinjett N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
Klandervärde, angett i
ansedd strafflängd
(månader)
dimension1
Svensk, vinjett 1 34 42,38 16,091 2,760
Svensk, vinjett 2 30 51,83 15,148 2,766
41
Bilaga 3 Tabell 3.1. Kontroll av medelvärden för klandervärde och etnicitet, med sambandsmåttet eta.
Measures of Association
Eta Eta Squared
Klandervärde, angett i
ansedd strafflängd
(månader) * Etnicitet för
gärningsmannen
,019 ,000
Tabell 3.2. Kontroll av medelvärden för klandervärde och vinjettkombination, med sambandsmåttet eta.
Measures of Association
Eta Eta Squared
Klandervärde, angett i
ansedd strafflängd
(månader) * Enkätens
kombination av
gärningsmannens etnicitet
och vinjett
,205 ,042
Bilaga 4. Vinjett 4.1.
Mattias Andersson, 37 år, är på väg hem från krogen på söndag morgon. När han går runt
hörnet på ett höghus stöter han ihop med en man, han ursäktar sig och går vidare. Efter att ha
gått ytterligare några meter märker han att mannen följt efter honom. När Mattias vänder sig
mot mannen får han ett knivhugg i axeln. Han sjunker till marken samtidigt som han känner
hur mannen börjar dra i hans kläder och rota i hans fickor. Mannen stoppar på sig Mattias
mobiltelefon, plånbok och busskort. Innan mannen springandes lämnar platsen ger han
Mattias ett antal sparkar riktade mot huvudet och bröstet. När Mattias kommer till akuten kan
man konstatera tre brutna revben, punkterad lunga och hjärnskakning. Gärningsmannen (på
bilden nedan) grips senare och åtalas för grov misshandel.
Vinjett 4.2.
Nils Dalström, 35 år, kommer ut ur mataffären och går mot bilen för att packa in varorna han
köpt. När han öppnat bagageluckan känner han att något står bakom honom. Innan han hinner
vända sig om får han ett slag med en skiftnyckel över ryggen. Han faller till marken och får
där ytterligare ett antal knytnävslag mot huvudet och överkroppen innan gärningsmannen
springer från platsen. På sjukhuset kan man konstatera skador på revbenen och lungorna.
Även ryggraden har skadats vilket medförs att Nils är delvis förlamad. Tack vare ett stort
antal vittnen till händelsen identifieras och grips gärningsmannen (på bilden nedan); han
åtalas för grov misshandel.
42
Frågeformulär för samtliga vinjetter
Personer som åtalas för grov misshandel kan som minst få 12 månader (1 år), och som mest,
72 månader (6 års) fängelse.
Hur långt straff anser du att gärningsmannen bör dömas till? (ringa in på tidslinjen nedan,
varje streck motsvarar en månad)
12 - - - - - - - - - - - 24- - - - - - - - - - -36- - - - - - - - - - -48- - - - - - - - - - -60- - - - - - - - - - -72