förskollärares arbete med alla människors lika värde942610/fulltext01.pdfmed allas lika värde...
TRANSCRIPT
Förskollärares arbete med alla människors lika värde
En studie om förskollärares arbetssätt och bemötande
Preschool teachers work with human equality
A study of preschool teachers working methods and treatment of children
Erika Henriksson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Förskollärarprogrammet
Grundnivå/ 15hp
Handledare: Lovisa Skånfors
Examinator: Getahun Yacob Abraham
Datum 2016-06-18
Förord:
Jag vill passa på att tacka alla som varit med och bidragit till mitt examensarbete. Jag vill
börja med att tacka de förskollärare som ställt upp på mina intervjuer och på så vis gett mig en
inblick i sin verksamhet. Jag vill även tacka min handledare, Lovisa Skånfors, som ställt upp
med hjälp och stöd under arbetets gång. Jag vill tacka mina studiekompisar, ni vet vilka ni är.
Tack för det bollplank ni fungerat som under dessa veckor! Det har varit väldigt tufft
periodvis och jag vill därför rikta ett speciellt tack till mina föräldrar. Tack för att ni alltid tror
på mig och stöttar mig när jag behöver det som mest. Ni står alltid på sidan och hejar på mig,
oavsett vad det gäller!
Abstract
The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal
value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every
humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used
individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my
result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some
preschool teachers worked in different ways every day using different methods like
valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say
that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them
learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and
literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something
that the preschool teachers I interviewed talk about as well.
Keywords Values education, preschool teachers, equal value, values, preschool
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika
värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika
värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt
mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann
jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna
dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för
mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen
för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se
förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus
vid.
Nyckelord
Värdepedagogik, förskollärares arbete, allas lika värde, värdegrund, förskolan
Innehållsförteckning
Inledning .......................................................................................................................... 1
Syfte ........................................................................................................................................ 2 Frågeställningar ............................................................................................................................................. 2
Forsknings- och litteraturgenomgång ................................................................................ 3 Värdepedagogik ............................................................................................................................................. 3 Att vara en förebild ........................................................................................................................................ 3 Internationell forskning ................................................................................................................................. 4
Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................ 7 Lev S. Vygotskij (1896-1934) .......................................................................................................................... 7 Den proximala utvecklingszonen ................................................................................................................... 7 Mitt arbete..................................................................................................................................................... 8
Metod .............................................................................................................................. 9 Val av metod .................................................................................................................................................. 9 Urvalsgrupp ................................................................................................................................................. 10
Genomförande ....................................................................................................................... 10 Förberedelser .............................................................................................................................................. 10 Reflektion efter genomförande ................................................................................................................... 11
Bearbetning av data ............................................................................................................... 12
Reliabilitet och validitet .......................................................................................................... 12
Generalisering ........................................................................................................................ 13
Forskningsetik ........................................................................................................................ 13 Informationskravet ...................................................................................................................................... 13 Samtyckeskravet .......................................................................................................................................... 13 Konfidentialitetskravet ................................................................................................................................ 13 Nyttjandekravet ........................................................................................................................................... 14
Resultat och analys ......................................................................................................... 15 Förskollärares arbetssätt med allas lika värde ........................................................................................ 15 Förskollärares bemötande utifrån allas lika värde .................................................................................. 16 Vad betyder allas lika värde? .................................................................................................................. 17 Utmaningar ............................................................................................................................................. 18
Analys med hjälp av Vygotskijs ”glasögon” .............................................................................. 19
Diskussion ....................................................................................................................... 21 Metoddiskussion.......................................................................................................................................... 21 Resultatdiskussion ....................................................................................................................................... 21
Arbetssätt................................................................................................................................................ 22 Bemötande ............................................................................................................................................. 23 Tecken som stöd ...................................................................................................................................... 23 Slutsats .................................................................................................................................................... 24 Vidare forskning ...................................................................................................................................... 24
Referenser ...................................................................................................................... 25
Bilagor
1
Inledning Mitt examensarbete grundar sig i åsikterna kring vilken människosyn man har, dessa åsikter
har skapat en oro i samhället. Det är många frågor som ligger i ”hetluften” där de flesta som
jag tolkar det, bottnar i vilken människosyn man har. Åsikterna och oron kring dessa är inget
nytt. Det har funnits i vårt samhälle i några år. Jenny Strömstedt (2015, 28/11) är en av
personerna i samhället med en typ av maktposition där hon kan nå ut till många människor i
Sverige. Hon delar med sig av denna oro i en krönika hon skriver 28/11-15 i Expressen. När
krönikan skrivs har regeringen kommit ut med en strängare asylpolitik som innebär att
Sverige ska ta emot färre flyktingar. I sin krönika diskuterar hon bland annat allas lika värde
kopplat till flyktingpolitiken. Även tidningen Dagens Nyheter (2016) skriver 8/2-16 om att
invandringsfrågan är den viktigaste för människor när det kommer till att välja vilka som ska
representera Sverige. 10/2-16 skriver samma tidning om oron kring att kunna ta emot
ensamkommande flyktingbarn. Det fattas socialsekreterare, finns inga boenden och
otillräcklig tillsyn. Här kan vi se att en större tidning tar upp och skriver om oron jag nämner.
Personer med maktpositioner i Sverige har under flera år medverkat i olika diskussioner,
skrivit artiklar och medverkat i tv-sända debatter som handlar om alla människors lika värde.
Det har yttrats många olika åsikter genom åren där vissa har bottnat i främlingsfientliga
resonemang. Det finns människor som anser att det finns vissa grupper som är bättre än andra
och därmed har särskilda rättigheter till följd av detta. Resultatet av deras åsikter är att det då
automatiskt finns människor i samhället som inte får samma rättigheter på grund av olika
omständigheter. Denna grupp människor blir heller inte betraktade som lika mycket värda i
alla situationer, som jag tolkar det. I Läroplanen för förskolan formuleras ett strävansmål som
handlar om att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Skolverket,
2010, s.8). Här kan vi se att det i förskolans mening kan tolkas som att man som förskollärare
har en typ av skyldighet att ge barnen en bra grund att stå på när det gäller allas lika värde och
hur man behandlar människor efter det.
Även FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt dokument att förhålla sig till när
jag gjort min undersökning. Barnkonventionen är ingen lag i Sverige (än) men är ett av de
dokument som förskollärare ska arbeta efter i förskolan. Det blir därför relevant att se vad
som står angående barns lika värde samt vad det får för innebörd för förskolan i Sverige. Det
finns fyra principer som är speciellt inriktade och grundläggande när man behandlar frågor
som rör barn. En av dessa principer är att alla barn har samma rättigheter och lika värde
(Unicef, 2009). Vad har då barnkonventionen för innebörd när det kommer till förskolan? Jag
tolkar det så att innebörden blir att man som förskollärare har som skyldighet att behandla
barnen utefter deras individuella behov. Vi kan exempelvis se att läroplanen som gäller för
förskolan nämner att man enligt skollagen ska erbjuda en hemspråkslärare till de barn som har
ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2010, s.7)
Det är viktigt att man undersöker min fråga. Detta eftersom att förskollärarna i många fall är
de vuxna som barnen har kontakt med flest timmar på vardagarna. Detta medan
vårdnadshavarna arbetar. Det är därför viktigt att man under dessa timmar på förskolan jobbar
med allas lika värde som en röd tråd i verksamhetens alla delar.
2
Syfte
Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med
alla barns lika värde.
Frågeställningar
För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med min studie har jag följande frågeställningar:
Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att skapa en förståelse hos barnen för alla
människors lika värde?
Hur beskriver förskollärare konkret sitt bemötande av varje barn utifrån tanken att alla
är lika mycket värda?
3
Forsknings- och litteraturgenomgång Det har varit svårt att hitta vetenskaplig forskning om pedagogers arbete med allas lika värde i
förskolan samt deras bemötande utifrån den tanken. Jag har letat efter tidigare forskning och
litteratur som behandlar ämnet men det jag hittar är för det mesta andra examensarbeten. Jag
kommer stödja mina resonemang och diskussioner i arbetet kring bland annat internationell
forskning som för det mesta handlar om värdepedagogik i olika sammanhang. Ett arbetssätt
som ligger nära allas lika värde.
Värdepedagogik
Då jag stött på problem när jag sökt efter tidigare forskning som grundar sig i alla likas värde
har jag fått bredda min sökning ytterligare. Ett begrepp jag stött på är Värdepedagogik.
Thornberg (2006) förklarar i sin avhandling att Värdepedagogik handlar om att initiera barn
och unga till värden och moral. Att ge unga människor kunskap inom detta område som kan
kopplas ihop med hur man är mot varandra, samt färdigheter för att kunna tillämpa värden
och normer på ett klokt sätt samt en beredskap eller vilja att göra så. Färdigheter som att
känna empati och omsorg för andra och att utveckla ett sinne för vad rättvisa är och betyder.
Thornberg (2004) skriver även ett avsnitt i en antologi där man kan läsa att han menar att vär-
depedagogiken pågår i verksamheten i bland annat förskolan oavsett om vi vill det eller inte.
Värden kommer till uttryck i verksamheten på olika sätt bland annat i förskollärarens förhåll-
ningssätt, lärarstilar, attityder och relationer till barnen, hur förskollärarna själva förhåller sig
till regler och på vilket sätt man reagerar på kränkningar och konflikter. Dessa saker visar sig
hela tiden i förskollärares vardagliga interaktioner med barnen.
Han fortsätter genom att beskriva att ämnet och begreppet Värdepedagogik är mer komplext
och svårare än vad man kan tro vid första anblick. Ett sätt att skapa en förståelse för detta är
genom att sätta fokus på lärare, i detta fall förskollärarna.
Thornberg (2004) menar också att förskollärare gestaltar och medierar värden och normer
genom sitt sätt att tala, och agera, bemöta barnen och organisera och leda pedagogiska aktivi-
teter. Thornberg och Johansson (2014) förklarar att det finns åtminstone tre olika huvud-
strömningar inom värdepedagogiken. Den första kallas för traditionalistisk och kan förklaras
som en överföringsmodell som är vägledande för lärarens värdepedagogiska arbete. Denna
modell handlar om att det är lärarens uppgift att överföra samhällets moraliska värden till bar-
nen. Man gör detta med hjälp av direkt undervisning, förmaningar samt formande av barns
beteende genom att använda sig av belöningar och bestraffningar. Den andra huvudström-
ningen man kan se kallas för progressiv eller konstruktivistisk. Denna grundar sig i en me-
ningsskapande interaktionistisk modell där samspel och förståelse är viktiga aspekter. Lärare
och barn diskuterar och resonerar tillsammans kring värdefrågor och det blir lärarens uppgift
att stödja och hjälpa barnen att skapa en förståelse för moraliska frågor. Den sista huvud-
strömning författarna beskriver kallar de för den kritiska. Här ser man att den dominerande
moralen i ett samhälle marginaliserar och förtrycker vissa grupper. Denna typ av värdepeda-
gogik syftar bland annat till att stärka barns frihet och motverka förtryck och social orättvisa
och att stimulera barnen till kritiskt tänkande i relation till normer, förtryck och orättvisor.
Att vara en förebild
Thornberg skriver även tillsammans med Johansson (2014) i boken ”Värdepedagogik- etik
och demokrati i förskola och skola” att lärarna måste vara bra förebilder och kontinuerligt
4
visa på moraliska dygder genom att de själva har en hög moral. Dvs att lärarna som unga har
fått med sig goda moraliska vanor.
Även Gren (2007) skriver om vikten av att själv vara en god förebild. Hon beskriver i boken
”Etik i pedagogiskt vardagsarbete” att barnen vi möter befinner sig i olika skeden i livet men
med en etisk-moralisk mognadsprocess gemensamt. Denna process är en del av identitetsut-
vecklingen och det kan ge en inblick i hur stor betydelse det har för barnen att de blir bemötta
på ett etiskt-moraliskt medvetet sätt. Av personer som förmedlar kärlek, empati och respekt.
Gren (2007) beskriver även vikten av att barnens etisk-moraliska mognadsprocess är beroende
av socialisationsprocessen. Med detta menar hon att barnets empatiska förmåga utvecklas i
mötet med andra. Gren (2007) fortsätter att skriva att vi som vuxna är barnens förebilder i alla
våra samtal. Samtalen med arbetskamraterna om fredagskvällen, problem med de egna bar-
nen, vår livströtthet. Alla dessa samtal medan barnen är i närheten. Om de budskapen vi pratar
med barnen om i det direkta samspelet inte går ihop med de vi pratar med kollegorna om kan
detta i sin tur skapa en förvirring hos barnen. Många gånger har barnet snappat upp delar av
samtal och detta kan skapa oro hos barnet som kanske inte förstått samtalet i sin helhet.
Internationell forskning
Jag har valt ut tre internationella studier att ha med i mitt arbete. Jag hade svårt att hitta
artiklar och studier som enbart handlar om förskolan så de studierna jag kommer presentera är
studier gjorda på skolor.
Den första studien är skriven av Thornberg och Oğuz och heter ”Teachers ‘views on values
education: A qualitative study in Sweden and Turkey” (2013). Författarnas syfte med denna
studie var att ta reda på svenska och turkiska lärares perspektiv på värdepedagogik. Man
gjorde kvalitativa intervjuer med 52 lärare. Frågorna man hade som grund för undersökningen
handlade om vilka värderingar lärarna ansåg vara viktiga att lära och/eller fokusera på i
utövandet av värdepedagogik, hur lärarna beskrev sitt utövande av värdepedagogik samt vad
lärare refererade till som grund för deras val av värden och metoder i utövandet av
värdepedagogiken.
Thornberg och Oğuz (2013) kom fram till att gemensamt för de svenska och turkiska lärarna
var att de ansåg att den huvudsakliga metoden för värdepedagogik är att vara en god förebild i
de vardagliga interaktionerna med eleverna. Författarna använder sig av värdepedagogik
enligt översättningen som Taylor gjort. Denna översättning innebär ett större koncept där
undervisning i moral, karaktär och hur man är en god medborgare ingår i arbetet.
Thornberg och Oğuz (2013) förklarar att det finns två olika sätt att se på värdepedagogik.
Perspektiv som ofta tas upp i litteraturen som finns kring ämnet. Det första perspektivet är den
traditionella synen på värdepedagogik. Detta innebär i korthet att det är den vuxne som
överför kunskap i vad de som samhället anser vara en god moral. Målet med detta är att lära
eleverna om och disciplinera eleverna till att utveckla en god karaktär, anpassa sig till
värderingar, lagar och samhällets auktoritära position. Det andra perspektivet som kallas för
progressiva sättet betonar istället elevernas egna aktiva konstruktioner av vad god moral är
tillsammans med andra människor. Målet med detta sätt att undervisa är bland annat att få
eleverna att tänka rationellt och ge dom en grund av demokratiska värden. Författarna
beskriver att dessa två sätt att se på värdepedagogik har kritiserats för att vara för enkla.
Förklaringen är att ämnet är mer komplext än så och det finns värdepedagogik som faller
mellan dessa två perspektiv.
5
Thornberg och Oğuz (2013) kom fram till att lärarna i den svenska grundskolan enligt
Skolverket ska arbeta med att forma, förmedla och etablera demokratiska värderingar och
normer i sina elever. Målet är att alla elever ska kunna göra och diskutera kring etiska beslut,
respektera andra människor, hjälpa andra och stå emot åsikter som innebär diskriminering mot
individer eller grupper av människor. Svenska skolor använder sig inte av värdepedagogik
som ett specifikt ämne utan det är istället integrerat i de undervisningsämnena man har.
Nästa internationella studie är även den gjord i Turkiet. Den heter ”Attitudes of social studies
teachers toward value and values education” och är skriven av Celikkaya och Filoglu (2014).
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap definierar värde och
värdepedagogik samt vilka problem som kan uppstå under genomförandet. Författarna gjorde
semi-strukturerade intervjuer med sju frågor. Man gjorde intervjuerna med 17 lärare i
samhällskunskap. Författarna fick fram att lärarna föredrog att eleverna lärde sig om värden,
som bland annat respekt och ansvar. Lärarna menar även att de själva och föräldrarna till
eleverna är de mest effektiva faktorerna i elevernas lärande och utveckling. Lärarna man
intervjuade kopplade begreppet värde till andra begrepp som människor, sociala normer och
samhällsmedborgare. Resultatet visade även att lärarna ville lära eleverna om patriotism,
respekt, välvilja, ansvar och att vara rättvis. Det visade sig även att manliga lärare visade på
vikten av att läraren skulle fungera som en förebild för eleverna när de kom till
värdepedagogiken. Kvinnliga lärare berättade om vikten av att lyssna på eleverna och lära sig
av dem. I studien framkom att lärarna la mer tid på aktiviteter så som att nämna värderingar
under undervisningstillfällena, att vara en god förebild, associera aktuella problem med
värderingar, tilldela prestationsuppgifter och använda sig av material för att eleverna ska
förvärva de presenterade värderingarna. I studien berättade lärarna om problem gällande
värdepedagogiken som bland annat innebar elevernas familjers okunskap kring
värdepedagogik, elevernas förmåga att ta in de lärarna önskar lära ut och slutligen bristande
intresse hos eleverna. Ett sätt att åtgärda detta, som lärarna i studien kom fram till är att
medvetenheten kring värdepedagogiken måste öka hos elevernas familjer.
Den tredje artikeln heter ”Teacher values and relationship: factors in values education” och är
skriven av Brady (2011). Studien genomförs i Australien och syftet med den var att ta reda på
om det finns nödvändiga värderingar lärare bör ha för att kunna bedriva en
värdegrundspedagogik av kvalitet. Författaren tar upp att lärares val av ämnesinnehåll, val av
strategi samt struktur för att undervisa eleverna är värderingsladdade. Brady (2011) förklarar
med exemplet att läraren väljer mellan en överföringsmodell innehållande lärarpresentationer,
och en modell där eleverna får samarbeta och som involverar eleverna mer. Både dessa
arbetssätt reflekterar lärarens värderingar och sänder ut signaler om lärarens lärarstrategi till
eleverna. Författaren identifierar fyra olika metoder för värdepedagogik i skolor i Australien.
Den första metoden kallar författaren för ”the trait approach”. Denna metod är baserad på
antagandet om att värdepedagogik bör omfatta förbestämda egenskaper eller kvaliteter som
kan läras ut. Egenskaper och kvaliteter som ärlighet, lojalitet, tålamod, att vara tillitsvärd,
ödmjuk och hjälpsam. Den andra metoden kallar författaren för ”values clarifications”.
Tillvägagångssättet innefattar att eleverna själva identifierar sina värderingar och tankar för
att möjliggöra dem att vara mer självgående i den förvirring som ibland uppstår i livet.
Förespråkare för denna metod hävdar att denna reflektionsprocess eleverna går igenom gör att
eleven blir mer målmedveten och produktiv, mindre godtrogna och sårbara och en bättre
kritisk tänkare och mer socialt medvetna. Den tredje metoden kallas för ”the cognitive
developmental approach”. Denna metod kallas kognitiv på grund av att man baserar
6
värdepedagogiken på samma sätt som intellektuell undervisning. Eleverna får aktivt fundera
och tänka på värderingar. Denna metod är utvecklande eftersom att den ser värdepedagogik
som en rörelse genom olika stadier. Den sista metoden kallar författaren för ”role-playing”.
Denna metod innebär att man ger eleverna möjligheten att undersöka genom att de får ”gå i
roll”. Man tar hjälp av grupproblem som gör att eleverna får ta en annan människas
perspektiv. Resultatet av denna metod blir att eleverna blir mindre egocentriska och utvecklar
en typ av empati och insikt för andra människors tankar men även för sina egna åsikter.
Sammanfattningsvis kan vi se att den litteratur och den tidigare forskning som jag läst och
tolkat lyfter värdepedagogikens inflätade roll med arbetet kring allas lika värde och
bemötande. Det som jag kan se sammanfattningsvis är att det är viktigt att man är en god
förebild för barnen i förskolan. Det är viktigt att man fått med sig god moral sedan tidigare så
man har en trygg grund att stå på. Detta är något som hjälper mig att förstå
värdepedagogikens grundstenar, som ibland kan uppfattas som otydliga. Vi kan även se de
olika lärarstrategierna som finns gällande sätt att arbeta med värdepedagogik. Jag kommer
relatera detta kapitel till de resultat jag kommer presentera senare i arbetet. Där kommer jag
kunna se gemensamma mönster och eventuella skillnader och kommer på så vis att få ett
resultat som stämmer överens med tidigare forskning och litteratur.
7
Teoretiska utgångspunkter Här kommer jag att beskriva den teoretiska utgångspunkten jag har när jag analyserar och
diskuterar mitt material.
Lev S. Vygotskij (1896-1934)
En mycket omtalad och även idag, aktuell pedagog är Lev S. Vygotskij. Hans tankar om barn
och utveckling ligger till grund för vår läroplan som är ett av de styrdokument vi ska följa i
våra verksamheter. Jag kommer att använda mig av hans sociokulturella teori med tillhörande
begrepp. Kroksmark (2011) Beskriver denna teori där det mesta grundar sig i inlärning i
grupp. Författaren förklarar att Vygotskij menar att all inlärning sker genom en social process
som sker i en grupp med andra människor. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée
(2014) skriver att språkanvändningen är centralt i det sociokulturella perspektivet. Detta
genom att kunskap skapas och blir tillgänglig genom interaktion. Språket är länken mellan
människor. Med språk men även olika symboler förmedlar människor sitt tänkande. Barnen
använder de språk de behöver i olika situationer och sammanhang. Vidare beskriver
Kroksmark (2011) att Vygotskij som en röd tråd i sina tankar tar upp samspelet mellan lärare
och barn. Detta är själva kontentan av hans teori. Att samspelet mellan lärare och barn är
absolut nödvändigt för att barnet ska komma framåt i sin utveckling. Genom att man förklarar
det som sker i barnens omgivning genom att kommunicera och interagera med barnen skapas
även en delaktighet hos barnen (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2014)
Den proximala utvecklingszonen
Kroksmark (2011) skriver om Vygotskij och hans teorier kring barn och deras utveckling. Han
beskriver att Vygotskij menar att all psykologisk utveckling har sin utgångspunkt i tanken om
att människan alltid befinner sig i förändring. I alla situationer som vi möter i vår vardag har
vi möjligheten att ta över kunskap och färdigheter från de människorna vi möter. De
människor vi samspelar med. Kroksmark (2011) fortsätter att beskriva begreppet proximal
zon. Han översätter begreppet till ”den närmaste utvecklingszonen”. Detta begrepp är det som
benämner skillnaden på vad vi, som individer kan göra själva från det vi kan göra i samspelet
med andra människor. Detta begrepp är en del av den sociokulturella teorin. Med denna syn
på lärande och kunskap ser man inte bara kunskap som något som finns inom individen utan
också som något som finns mellan individer (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée,
2014).
Den proximala utvecklingszonen är indelad i olika steg, eller nivåer. Det första steget handlar
om att barnet, med hjälp av en person som är mer lärd, har mer kapacitet än barnet själv får
hjälp att utvecklas. Dessa mer lärda personer kan exempelvis vara just en förskollärare. På
nästa steg har barnet utvecklat en egen form av kapacitet. Nu kan barnet själv lösa olika
problem utan att någon annan är närvarande. Barnet utvecklas med själv av sin nyvunna
kunskap. I steg tre är den nya kapaciteten internaliserad och automatiskt. I det sista steget
menar Vygotskij att barnet går tillbaks till steg två där man utvecklas med hjälp av sig själv
(Kroksmark, 2011).
För att koppla till det första steget i den proximala utvecklingszonen och för att exemplifiera
detta så kan det vara att förskolläraren i steg ett pratar med barnen om hur man är en bra
kompis. Vad gör man om någon är ledsen? Hur är man en bra kompis? Man ger barnen
kunskap och verktyg för att kunna hantera dessa olika situationer.
8
Kunskap som barnen har nytta av i steg två enligt Vygotskijs modell för proximal utveckling
(Kroksmark, 2011).
Här kan barnen själva koppla det man pratat med barnen om och applicera detta i en liknande
situation. För att följa exemplet så kan barnen trösta sin kompis utan att en vuxen behöver
visa eller påminna om vad man pratat om. Barnet provar även i detta steg de olika verktyg
som man pratat om och fått med sig. Vad är bra att säga? Kanske ska man få kompisen att
skratta?
I steg tre, om vi följer exemplet så är barnens kunskap kring hur man tröstar en kompis
automatiserad. Barnen reagerar ofta reflexmässigt (Kroksmark, 2011) och försöker trösta sin
kompis. Kunskapen om hur man kan göra går per automatik. Man har provat sig fram och har
olika sätt att trösta sina kompisar som man provat sedan tidigare och som ofta fungerar.
I det sista steget, när barnet går tillbaks och utvecklas med hjälp av sig själv skulle man kunna
säga att barnet för en inre dialog med sig själv som hjälper barnet framåt i utvecklingen.
Med hjälp av Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon och den röda tråden i hans
tänkande kan vi se att människor utvecklas i samspelet med andra. Detta gör att vi som vuxna
behöver vara förebilder för barnen. Något som Gren (2007) och Thornberg och Johansson
(2014) även tar upp. Författarna skriver att det är viktigt att pedagogerna som arbetar i
förskolan tar rollen som förebild på allvar.
Mitt arbete
För att koppla Vygotskijs teorier till mitt eget forskningsområde och frågeställningar kan vi se
att hans tankar skulle kunna betyda att allas lika värde är något som barn lär i samspel med
varandra och med förskollärare. Kroksmark (2011) skriver att det enligt Vygotskijs teorier är
lärarens (förskollärarens) ansvar att ge barnet noga planerade utmaningar för att komma
framåt. Detta kan man göra genom att presentera olika etiska dilemman och problematisera
olika situationer för att på ett naturligt sätt visa på allas lika värde och vad det innebär att ha
en god moral och behandla alla människor rätt.
Tanken om att vi i alla situationer vi möter i vår vardag kan lära oss något nytt och att vi lär
oss av människorna runt omkring oss tolkar jag det som att man som förskollärare måste vara
medveten om allas människors lika värde i alla delar i förskolans vardag. Detta betyder även
att man behöver vara uppmärksam på hur man behandlar varandra i arbetslaget.
Genom att använda mig av Vygotskijs teorier och hans tanke om att människan utvecklas i
samspelet med andra kommer jag att kunna tolka mitt insamlade material och se hur
förskollärare ser på samspelet som sker mellan människor när det gäller arbetet kring allas
lika värde. Tar förskollärarna upp det under intervjuerna? På vilket sätt?. Hur skulle Vygotskij
tänka kring mitt insamlade material, vilka mönster och analyser skulle han se och göra?.
9
Metod Jag är intresserad av att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att skapa en
förståelse hos barnen på förskolan för alla människors lika värde. Även hur man som
förskollärare konkret gör för att bemöta varje barn utifrån tanken att alla är lika mycket värda.
Jag har jag använt mig av intervju som metod. Detta val gjorde jag på grund av att jag då får
förskollärarnas syn på deras arbete. Vilket ju är syftet med hela arbetet.
Val av metod
Jag har använt mig av kvalitativ intervju där metoden är semistrukturerad intervju. Johansson
och Svedner (2010) beskriver kvalitativ intervju där frågeområdena är bestämda men frågorna
kan variera lite beroende på vilka svar man får från personen man intervjuar. Fortsättningsvis
förklarar författarna att en kvalitativ intervju har syftet att få personen man intervjuar att ge så
detaljerade svar som möjligt. Jag har valt denna intervjutyp då jag är intresserad av
förskollärarnas uppfattningar och åsikter. Jag har ett bestämt frågeområde med bestämda
frågor. Jag kommer att använda mig av följdfrågor, något som Bryman (2011) tar upp som en
bra idé och en positiv sak när man använder sig av semistrukturerad intervju som metod.
Vilka dessa följdfrågor blir har varierat beroende på vilka svar jag fått från förskollärarna.
Eftersom att jag har intervjuat förskollärare från olika förskolor och olika arbetslag har
förskollärarna haft lite olika arbetssätt och därför behövt olika följdfrågor. Följden av att jag
använde mig av en semistrukturerad intervju som metod gjorde att intervjun blev följsam och
flexibel utifrån de svaren jag fick under intervjuns gång, detta eftersom att jag ställde
följdfrågor utformade från de svar jag fick. Angående följdfrågor så menar Løkken och
Søbstad (1995) att de är viktiga vid kvalitativa intervjuer. Författarna menar på att följdfrågor
kan hjälpa till att utveckla olika tankegångar som informanterna bidragit med eller förklara
eventuella otydligheter. Författarna menar att följdfrågor kan göra så att helhetsbilden blir
tydligare och att en positiv sak med att använda sig av kvalitativ intervju är att kan få
noggranna beskrivningar av de företeelser man är intresserad av. Detta kan göra att man får
nya perspektiv och insikter på saker man inte tänkt på tidigare.
När jag genomfört intervjuerna har jag använt mig av ljudupptagning. Detta på grund av att
jag ska kunna fokusera helt på vad personen jag intervjuar säger. Under intervjuerna har jag
skrivit ned stödord för att kunna gå tillbaks under intervjuns gång och för att lättare kunna
hålla en röd tråd genom hela intervjun. Løkken och Søbstad (1995) anser att spela in sin
intervju nästan bara bidrar med positiva saker. Författarna menar också att det är viktigt att
kunna ha ögonkontakt med informanterna under intervjun för att inte gå miste om icke-verbal
kommunikation. När man spelar in sin intervju blir detta möjligt.
Løkken och Søbstad (1995) menar att en intervju kan ge ett annat djup till skillnad från vad
exempelvis observationer kan ge. Det kan göra att vi kan se bortom här-och-nu situationer och
prata om det som hänt tidigare eller det som kommer att hända i framtiden för att få fram
erfarenheter som är viktiga för informanten. Författarna tar även upp att inlevelse och
förmågan att kunna se saker från en annan människas perspektiv är kriterier för att kunna
genomföra en intervju på ett bra sätt. Man kan också läsa att en av fördelarna med intervju
som metod är att man i en personlig intervju får icke-verbala budskap som kan innehålla
mycket information man kan ha nytta av både under tiden intervjun pågår men även efter
intervjun, när man ska tolka den informationen man fått.
10
Urvalsgrupp
Jag har valt fyra förskollärare att intervjua. Jag har valt personer från olika arbetslag på olika
förskolor då jag tror att man i ett arbetslag ofta tänker på liknande sätt. Jag vill ha ett bredare
perspektiv på mina frågeställningar, därav valet av fler förskolor. Namnen på alla
förskollärare, förskolor och avdelningar är fiktiva, i enlighet med konfidentialitetskravet från
Vetenskapsrådets principer (2011)
Förskollärare 1: ”Sandra”
Sandra har jobbat som förskollärare sedan hon blev klar med utbildningen i Januari 2011. Hon
har arbetat på Skogsstjärnans förskola och avdelningen Vitsippan i 6 månader.
Sandras arbetslag har sett lite olika ut sedan hon började jobba på Vitsippan. Sandra och
hennes kollega har varit de två fasta ordinarie en period. Med olika vikarier som hjälp. Detta
då de inte har kommit in någon förskollärare ännu. Barnen på Sandras avdelning är mellan 1-
3 år. Ibland hinner de fylla fyra. Detta beroende på om de finns plats på den enda
äldreavdelningen som finns på förskolan där Sandra arbetar. Tanken är dock att Vitsippan ska
vara en 1-3 års avdelning. Barngruppens storlek är just nu 15 barn.
Förskollärare 2: ”Johanna”
Johanna har jobbat som förskollärare i närmare 22 år. Hon har jobbat med sitt arbetslag hon
har nu i fem år. Förskolan Svalan som Johanna arbetar på består endast av en avdelning,
Sädesärlan. På Sädesärlan går det just nu 27 barn. Barnen på Johannas avdelning är 1-6 år
gamla.
Förskollärare 3: ”Anna”
Anna har arbetat som förskollärare sedan våren 1988. Hon har jobbat tillsammans med sitt
arbetslag hon har på avdelningen Forsen sen i höstas. Hon har jobbat på samma förskola,
Förskolan Havet men på andra avdelningar sedan hösten 2000.
Barnen på Annas avdelning är mellan 3-6 år gamla och det är 22 barn i gruppen just nu.
Förskollärare 4: ”Karin”
Karin har arbetat som förskollärare sedan 1991. Hon har arbetat på förskolan Havet i tre år.
Där arbetar hon på avdelningen Strömmen. Hon har arbetat på samma avdelning i tre år.
Barnen på Karins avdelning är i åldrarna 1-3 år. Just nu är det flest barn i åldrarna 2-4 år.
Genomförande
I detta avsnitt i arbetet skriver jag hur jag förberett samt genomfört min undersökning. Jag
skriver även en reflektion om hur jag upplevde intervjuerna samt tar upp reliabilitet, validitet,
hur jag bearbetade mitt material samt kort om generalisering.
Förberedelser
Innan jag gjorde intervjuerna på mina utvalda förskolor skrev jag ett informationsbrev (se
bilaga 1). Där förklarade jag syftet med intervjun samt att jag kort förklarade
Vetenskapsrådets etiska principer som jag tar hänsyn till under hela arbetets gång och alltså
även under intervjuernas gång.
Jag skrev även ihop en intervjuguide (se bilaga 2).
Nästa steg blev att leta upp förskolor och ta kontakt med förskolechefer för att få samtycke till
att göra min studie på dennes förskola. Jag valde att ringa till förskolecheferna istället för att
11
skicka ut mail. Detta på grund av att jag ville ha en mer ”personlig” kontakt med
förskolechefen och på så sätt lättare kunna förklara vad jag ville göra. Tillskillnad från om jag
hade mailat ut frågan om jag fick göra min undersökning på deras förskola/or. Jag började
ringa en förskolechef som hade ansvar över två olika förskolor. Det var inga problem att få
muntligt samtycke från hen gällande båda förskolorna. Min undersökning togs emot med
varm hand av förskolechefen och det verkade som om hen själv tyckte att det var intressant.
Jag ringde sedan till förskolechef nr två som även hen gav mig muntligt samtycke till att göra
min studie. Även när jag ringde och pratade med förskolecheferna nr tre och fyra fick jag
samtycke till att genomföra intervjuerna. När jag fått muntligt samtycke från dessa
förskolechefer tog jag kontakt med fem förskollärare på fem olika avdelningar på de fyra
olika förskolorna. Jag förklarade vad det var jag ville göra och att det vore roligt om jag fick
intervjua just dem på deras respektive avdelning. Under samtalet bokade vi tillsammans dag
och tid för när intervjun skulle genomföras. Jag berättade även om att jag mailar ut mitt
informationsbrev där det finns en linje de behöver skriva på för samtycke till att medverka i
intervjun. Jag berättade även att jag kommer samla in dessa samtycken innan intervjuerna
påbörjas. I mailet jag skickade ut skrev jag kort om vad informationsbrevet innehöll och
påminde om att läsa igenom och skriva på raden för godkännande av samtycke eftersom att
det var några dagar kvar till intervjuerna skulle äga rum. Jag bokade tillsammans med
förskollärarna in 30-40 min för intervju. Innan själva intervjun började berättade jag om
Vetenskapsrådets principer samt att förskolläraren skulle få chans att ställa frågor om det
fanns sådana. Jag ville även att det skulle finnas utrymme för frågor i slutet av intervjun eller
om förskolläraren ville tillägga något som jag inte frågat om men som dom tyckte var viktigt
gällande allas lika rätt. Förskollärare nr fem fick förhinder och är därför inte med i mitt arbete.
Reflektion efter genomförande
Inför den första intervjun var jag nervös över om mina frågor skulle uppfattas på det sättet jag
hade tänkt ut. Jag var även nervös över att det skulle bli missförstånd och att jag skulle få
svårt att förklara hur jag hade tänkt. Efter första intervjun försvann min nervositet då jag insåg
att mina frågor fungerade som jag hoppats. Efter varje intervju har jag använt mig av
Brymans (2011) modell för reflektion. Han skriver om fyra punkter som kan vara bra att ha i
åtanke under och efter intervjun.
Hur gick intervjun?
Var genomfördes intervjun?
Andra upplevelser av intervjun. Om nya tankar väcktes såsom nya idéer eller intresse-
områden.
Hur miljön var. Om den upplevdes lugn, stökig, många andra personer i närheten.
Alla intervjuer gick bättre än jag väntat mig. Gemensamt för alla förskollärare var att det alla
verkade vara genuint intresserade av mitt examensarbete och det var flera som ville att jag
skulle höra av mig när arbetet fanns för allmänheten att läsa. Alla fyra intervjuer genomfördes
på plats på förskolorna. Vi satt antingen i personalrum som låg en liten bit från avdelningen
där vi kunde sitta i lugn och ro eller i rum på avdelningen då barnen på avdelningen var ute.
Jag fick under intervjuernas gång tillfällen att ställa följdfrågor till förskollärarna.
Följdfrågorna varierade då jag fick lite olika svar beroende på vem det var jag intervjuade. Jag
fick många bra tips på arbetssätt och flera konkreta exempel på hur man kunde tänka och
göra, vilka begrepp man kunde använda osv. Jag ser intervjutillfällena som en bra lärsituation,
något jag inte nödvändigtvis hade reflekterat över tidigare. Jag upplevde miljön i rummen vi
12
satt under intervjuerna som lugnt och avslappnad. Intervjuerna varierade lite i hur lång tid de
tog. De låg mellan 11-20 min i aktiv intervjutid. Som helhet tog intervjuerna mellan 20-35
min.
Bearbetning av data
Allt eftersom att jag genomfört mina intervjuer började jag med transkriberingen av mitt
material. Jag lyssnade igenom en intervju i taget och skrev under tiden ned intervjun på min
dator. Jag lyssnade på inspelningarna av intervjuerna flera gånger då jag ville vara noga med
att jag fått med allt. När jag lyssnat igenom och transkriberat alla intervjuerna skrev jag ut
dokumenten och började försöka sortera bland resultatet. Jag använde mig av två olika färger
på överstrykningspennor. Varje färg motsvarande en av mina forskningsfrågor och jag kunde
då stryka över det som var relevant för varje fråga. Jag kunde då se gemensamma mönster och
jag utformade teman utefter de svar jag fått. Denna process var tidskrävande men väldigt rolig
och intressant.
Reliabilitet och validitet
Att vara noga med reliabiliteten och validiteten i mitt examensarbete är viktigt. Detta är
viktigt för att kvaliteten i mitt arbete ska vara bra och tillförlitlig.
När det gäller reliabiliteten tar Johansson och Svedner (2010) upp vikten av mätnoggrannhet.
Med detta menar de hur tillförlitligt resultatet av mina intervjuer är. Har jag samlat in
materialet på samma sätt? Är mina frågor välformulerade eller uppstod det missförstånd i
någon/några av frågorna eller valde någon av informanterna att inte svara på någon av
frågorna?.
Alla aspekter som kan göra att mitt material inte blir tillförlitligt är sådana som jag måste ha i
åtanke när jag genomför och behandlar materialet.
Validitet är även det ett begrepp som Johansson och Svedner (2010) tar upp. De förklarar
begreppet som att resultatet man fått ska ge en sann bild av de som undersökts. De tar också
upp att det är viktigt att se hur ens egna resultat stämmer överens med tidigare forskning.
Skiljer sig resultatet mycket åt kan man fundera på hur det kommer sig. Beror det på att man
använt fel metod för att undersöka sina frågeställningar eller kan man se brister i tidigare
forskning som gjorts inom samma ämne?
Detta är frågor som kan vara bra att ha i bakhuvudet när man genomför en undersökning. Har
man det kan det bli lättare att få en hög kvalitet och reliabilitet och validitet.
Även Bjereld, Demker och Hinnfors (2009) tar upp begreppen reliabilitet och validitet. De
förklarar reliabilitet som att det är vad vi vill undersöka och validitet som hur vi ska
undersöka det, vilken metod vi valt för att ta reda på vår fråga/or.
Jag skulle lägga mitt arbete lite högre än i mitten på skalan av låg eller hög reliabilitet. Detta
eftersom resultatet från mina intervjuer är tillförlitligt och jag har samlat in mitt material på
samma sätt. Det uppstod inga missförstånd under intervjuernas gång. Jag lägger inte mitt
arbete högst upp på skalan av reliabilitet på grund av att allas lika värde är ett stort och svårt
ämne och kräver lite funderingar om vad man själv anser för att kunna svara på de frågorna
jag hade samt eftersom att det varit svårt att hitta forskning som handlar om just allas lika
värde och bemötande utefter det.
13
Jag skulle lägga mitt arbete på samma ställe gällande validiteten. Detta eftersom att mitt
resultat på många vis liknar det som tidigare forskning fått fram men eftersom att det inte
funnits så mycket forskning att titta på så kan jag inte lägga det högst upp på skalan.
Generalisering
Då jag gjort en mindre studie på få förskolor under kort tid kan jag inte säga att det resultat
jag fått fram kan generaliseras till fler förskolor än på de förskolorna och avdelningarna jag
varit på. Generaliseringsmöjligheten är därför ganska låg.
Forskningsetik
När jag gjort mina intervjuer har jag utgått från Vetenskapsrådets principer (2011).
Vetenskapsrådet har fyra olika etiska krav att ha i åtanke när man forskar.
Informationskravet
Detta krav innebär att man informerar de personer som ska delta i undersökningarna man ska
göra. Man ska informera om undersökningens syfte, deras roll i undersökningen, att
undersökningen är frivillig, vilka villkor som gäller för deras deltagande och att de när som
helst har rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2011).
Jag har uppfyllt informationskravet genom att jag skickat ut ett informationsbrev till
förskolecheferna samt till avdelningarna jag önskade göra mina intervjuer på. (Se bilaga 1 för
informationsbrev). I brevet skrev jag vad mitt syfte med intervjuerna var, hur intervjuerna
kommer att genomföras och jag nämnde även att jag kommer att spela in intervjun. Jag har
även med en talong där man ger sitt samtycke till att medverka genom att man skriver under.
Samtyckeskravet
Detta krav innebär att man måste ha alla deltagares samtycke till deltagande i studien. Man får
inte börja sina studier innan samtycke är inhämtat från alla inblandade (Vetenskapsrådet,
2011).
I mitt fall hade jag en talong i informationsbrevet där förskollärarna fick skriva under med sitt
namn och datum. Några av förskollärarna hade skrivit ut informationen med tillhörande
talong och skrivit under innan jag kom till förskolan så det var bara att samla in samtycket och
sedan börja intervjun. Några andra av förskollärarna skrev under på några extra talonger som
jag hade med mig. Jag kunde sedan samla in talongen och börja intervjun.
Konfidentialitetskravet
Detta innebär att alla uppgifter om identifieringsbara personer ska antecknas, lagras och
avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda personer inte kan identifieras av utomstående. I
detta ingår även den tystnadsplikt man har som forskare (Vetenskapsrådet, 2011).
Gällande denna princip har jag bearbetat mitt inhämtade material på ett sådant sätt att man
inte kan få fram enskilda personers identitet. Jag har inte använt mig av förskollärarnas namn
utan jag har fingerade namn. Jag kommer heller inte att prata med andra personer om min
undersökning som gör att man kan lista ut vilka jag intervjuat eller på vilka platser jag varit
på.
14
Nyttjandekravet
Detta innebär att man som forskare inte får använda uppgifterna man hämtat in i ett annat
syfte än till sin egen forskning. Inte för kommersiellt syfte eller något annat icke-
vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2011).
Jag har endast använt mig av det material jag inhämtat i min studie för att få en inblick i mina
frågeställningar och på så sätt bidra med kunskap inom ämnet demokrati och barns rättigheter.
Jag tänkte även noga på hur jag utformade mina intervjufrågor. Under intervjuerna tänkte jag
på hur jag ställde frågorna och jag ställde dem på ett sätt som inte uppfattades som kränkande
eller gjorde någon illa till mods.
Bryman (2011) nämner att det är viktigt att man tänker på platsen där man genomför inter-
vjun. Att man sitter lite avskilt för att personen man intervjuar inte ska behöva vara orolig för
att någon obehörig hör svaren eller kommer in och stör intervjun.
Som jag tagit upp tidigare genomfördes mina intervjuer på platser där vi satt på platser som
inte var i direkt anslutning till övrig verksamhet. Då behövde inte förskollärarna känna en oro
för att obehöriga skulle höra eller att vi skulle bli störda.
15
Resultat och analys Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med
alla barns lika värde. Mina frågeställningar handlar om hur förskollärare arbetar för att skapa
en förståelse hos barnen för allas lika värde samt hur förskollärare konkret gör för att möta
barnen utifrån tanken att alla är lika värda. Här presenteras mitt resultat samt en analys av
resultatet med hjälp av min teoretiska utgångspunkt.
Gemensamt för resultatet jag fått fram är att allas lika värde verkar vara ett svårt ämne. Det
ingår många delar i det och förskollärarna jag intervjuat har pratat om att flera av delarna är
inflätade med varandra. Detta visar att det kan vara svårt att skilja på alla delar som ingår i
allas lika värde då det går hand i hand med varandra.
Förskollärares arbetssätt med allas lika värde Min ena frågeställning var hur förskollärare arbetar med att skapa en förståelse hos barnen för
alla människors lika värde. Här nedan följer delar av mitt resultat kring hur förskollärares
arbetssätt.
Sandra menade på att mycket gällande arbetet med allas lika värde handlar om att vara en
förebild för barnen. Att man som arbetslag ska vara mot varandra som man vill att barnen ska
vara mot varandra. Det är där arbetet med allas lika värde börjar. Hon menade också att man
som förskollärare måste fundera och tänka på hur man är mot varandra. Sandra tyckte också
att arbetssättet man har med barnen gällande allas lika värde kan avspeglas i miljön på
förskolan. Att man skapar bra förutsättningar gällande miljön. För att barnen ska kunna känna
en trygghet för att våga ta initiativ till att få vara den man är. Och uttrycka sig som den man
är. Sandra berättade att förskollärarna på hennes avdelning brukar göra värderingsövningar
med barnen. Där barnen fick välja mellan exempelvis katt eller hund. Detta för att man ska få
träna sig i att våga stå för vad man tycker, och se och höra att det är okej. Hon fortsätter och
förklarar att när det sker konflikter på hennes avdelning så går förskollärarna in med en
önskan om att hjälpa barnen att förstå varandras perspektiv. Att man gör detta genom att
hjälpa till att förklara varför det blev som det blev och försöker få barnen att leva sig in i
varandras roller. För att på så vis skapa en förståelse och respekt för varandras känslor.
Johanna beskriver två tydliga arbetssätt dom använder sig av på hennes avdelning. De
använder sig av en kompissol. På den solen står det bland annat att man ska ge plats åt en
kompis och alltid svara trevligt. Hon menar att man kan ha den i ryggen vid konflikter. Man
kan påminna om kompissolen och vad som står där. Johanna berättar vidare att man då får en
dialog med barnen, som är jätteviktig. Hon och hennes kollegor pratar mycket med barnen om
allas lika värde. Även med de yngre barnen, 2-åringar i hennes fall. Johanna berättar också att
de på hennes avdelning har en kompistavla. Det är en stor tavelram där de sätter upp foton på
varje person som är på avdelningen dag för dag. De pratar tillsammans med barnen om vilka
som är där och vilka som är lediga eller sjuka. Att sätta upp fotona på tavlan är något som
även barnen får vara med och göra. Johanna berättar att alla barnen på hennes avdelning vågar
komma fram och hjälpa till med kompistavlan.
Man kan ta med och göra med en kompis också. Det finns inget rätt eller fel utan barnen
får göra på sitt sätt (Johanna).
När de tillsammans gör tavlan är Johanna och hennes kollegor tydliga mot övriga
barngruppen. De visar och berättar att det är deras kompis tur att göra tavlan och att dom
16
övriga då ska vara tysta och lyssna. På Johannas avdelning har dom även en teckentavla som
dom använder varje dag. Även den tavlan får barnen vara med och göra och man kan sedan
prata om vad som ska hända under dagen, vad som hände igår och vad som händer imorgon.
Genom att dom även har en teckentavla dom arbetar med varje dag förklarar Johanna att alla
barnen får en chans att hänga med på banan. Inte bara dem som förstod direkt vad man sa.
Barnen tar ju in olika, det är ju väldigt individuellt (Johanna).
Fortsättningsvis förklarar Johanna att de på hennes avdelning använder begreppet kompisar
mycket. De vill ha ett ord för att alla är lika mycket värda. Oavsett om man är barn eller
vuxen. Så de säger småkompisar och storkompisar istället för småbarnen. Johanna poängterar
dock att detta sätt att tänka kräver mycket av en. Att man hela tiden håller tänket uppe och
vågar vara tydlig även mot föräldrar och nya som kommer och jobbar. Användandet av dessa
begrepp är något Johanna har märkt uppskattas av föräldrarna. Anna berättar att de på hennes
avdelning jobbar mycket med just allas lika värde. Dom har haft tillfällen då vissa barn pratat
om vissa av barnen i barngruppen. Detta är anledningen till varför dom jobbar så mycket med
allas lika värde. Hon säger att de pratar om att tex:
Oavsett hur man ser ut och vart man kommer ifrån så är vi ändå lika. Det är väldigt viktigt,
speciellt som världen ser ut idag.. (Anna)
Anna berättar att de på hennes avdelning samtalar mycket med barnen. Om det sker en
konflikt eller liknande så hämtar barnen någon vuxen och man kan hjälpas åt att prata om vad
det var som hände. Anna har även tillsammans med sina kollegor har använt sig av en bok
som heter så lika så olika . Då tog Anna kort på barnens ögon och satte upp på väggarna på
avdelningen. Då kunde barnen gå och jämföra och se varandras ögon. Detta för att få barnen
att förstå att vi ser olika ut och hur tråkigt det skulle vara om alla såg likadana ut.
Anna och hennes kollegor jobbar just nu med ett projekt där dom använder sig av en uggla.
Och en eremitibis som flög till avdelningen i höstas. Anna förklarar att idén bottnar i allt
skrivande som var kring Syrien just då. Hon berättar vidare att ugglan och eremitibisen nu är
och adopterar ett ägg. Ur det ägget kommer det att komma en dinosaurie. Hon menar att man
då får till dedär med att varken ugglan eller eremitibisen ser likadana ut och så kommer det en
tredje som inte ser ut som någon av sina föräldrar. Arbetet med allas lika värde kan se så olika
ut. Karin berättar att dom på hennes avdelning läser kompisböcker. Böckerna behandlar olika
ämnen som ex att kunna säga stopp och att vänta på sin tur. Karin berättar att dom läser
böckerna och sedan pratar om att alla får vara med och har rätt att vara med. Hon berättar
också att dom pratar mycket om allas lika värde. Hon beskriver att det finns barn med behov
av särskilt stöd på hennes avdelning och menar på att det faller sig naturligt för barnen att stå
på en grund där alla är lika mycket värda.
Förskollärares bemötande utifrån allas lika värde Min andra frågeställning var hur förskollärare rent konkret gör för att bemöta barnen utifrån
tanken om allas lika värde. Här nedan följer resultat som visar detta.
Sandra berättar att det är viktigt att personerna som arbetar på förskola, oavsett om man är
förskollärare eller barnskötare har ett öppet förhållningssätt där man är öppen för att alla som
kommer till verksamheten är olika. Ingen ska diskrimineras. Barnen ska känna att dom får
vara den dom är. Att det ska finnas möjligheter för dem att bestämma själva vad dom vill leka
med och vad dom vill göra. Hon berättar också att det är viktigt att man har ett bemötande
som stämmer överens med barnen, grundat på vem barnet är som egen individ.
17
Fortsättningsvis berättar Sandra att när man jobbar som förskollärare hela tiden måste vara
medveten om hur man tänker och hur man förhåller sig till barnen. Alla olika saker man möter
i verksamheten och i sitt jobb som helhet. Man måste vara väldigt medveten om hur man
tänker och hur man gör. Johanna berättar att det också handlar om att kunna se olikheter. Att
möta varje barn där dom är, med de behoven som just ”det” barnet har.
Att göra lika för alla är inte alltid rättvist (Johanna).
Johanna säger också att det är viktigt att man som pedagog anstränger sig för att faktiskt nå
fram till varje barn. Att barnet får känna att hen är en viktig person. Att det barnet säger är
viktigt. Hon berättar även att de använder sig av tecken som stöd. Att de har gått en kurs i det.
Det har varit väldigt hjälpsamt och man har kunnat nå fram till varje barn på ett bättre sätt.
Johanna berättar även att det i mötet med barnen är viktigt att man lyfter det positiva hos
barnet. Även att de får känna att de har en egen röst. Att man som förskollärare lyssnar på den
rösten och respekterar barnet och det barnet säger. Johanna nämner även arbetslagets roll när
det gäller bemötandet av barnen. Att man tillsammans hjälps åt att lyfta barnen. Så att man
inte sänker dom. Johanna menar att om man har ett tydligt arbetssätt, där alla strävar åt
samma håll blir bemötandet av barnen lite som en garanti. Anna berättar att hon på morgonen
försöker att prata med alla barn när de kommer. Frågar hur de mår och vad de vill göra. Att
man är uppmärksam och hjälper barn som inte alltid vågar gå in i lekar på egna initiativ. Anna
berättar även att man på hennes avdelning som förskollärare sitter ca en månad vid varje bord
(finns tre stycken). Sen flyttar de vuxna runt. Då har man möjlighet att se varje och prata med
varje barn. Anna berättar att alla barn ju är egna individer. Alla har sin egen charm och
specialitet och det ska man framhäva hos barnen.
Man ska inte stoppa barnen i ett annat fack än där dom hör hemma tycker jag! (Anna)
Anna berättar också att hon och hennes kollegor arbetar med tecken som stöd på avdelningen.
Det finns vissa barn som är i behov av det och det fungerar jättebra. Anna eller någon annan
av förskollärarna sätter upp tecken för vilken mat det är som serveras så barnen som är i
behov av det kan bearbeta detta innan man äter. För att slippa problem vid matsituationerna.
Barnen hinner bearbeta sina känslor innan. Karin berättar att man på hennes avdelning pratar
mycket med barnen om hur man är mot varandra och går in i de konflikter som blir. Karin och
hennes kollegor stöter och blöter hur man är mot varandra och försöker få barnen att kunna se
andras perspektiv. Karin berättar även att de barnen på hennes avdelning som är behov av
särskilt stöd är med i barngruppen precis som alla andra barn. De andra barnen gör ingen
skillnad på de för att de får den stöttning som behövs i olika situationer. Karin bemöter alla
barn på de sätt som de behöver bli bemötta på. Det betyder inte att alla behöver bli bemötta på
samma sätt. Alla har man olika behov av hur man behöver bli bemött.
Vi behandlar alla lika, stöter inte ut någon. Alla får vara med, endel behöver lite mer hjälp
för att kunna vara med bara (Karin).
Vad betyder allas lika värde? I mitt resultat har jag sett att begreppet allas lika värde kan vara svårt att ”ta” på. En fråga i
min intervjuguide jag hade var ”Vad betyder allas lika värde för dig?” (se intervjuguide
bilaga: 2). Sandra menar att allas lika värde betyder att man ska få vara den man är. Att man
inte ska hamna utanför eller inte få vara med på grund av den man är. Hon berättar också att
alla människor är unika i sig. Johanna är inne på samma spår och berättar att allas lika värde
för henne innebär att barnen ska få känna att just dom är viktiga. Anna berättar för mig att
18
allas lika värde innebär att alla ska bli behandlade lika. Hon fortsätter och säger att hon ser
alla barn som egna individer och att det är vad allas lika värde är och betyder för henne.
Möjligheten till att få vara sig själv. Även Karin berättar samma sak kring allas lika värde.
Utmaningar Under mina intervjuer kom det fram att samtliga förskollärare tyckte att det fanns vissa
utmaningar som påverkar just bemötandet med varje barn utifrån tanken om allas lika värde.
Här kommer jag att ta upp några av de saker som förskollärare upplevde som problematiskt.
Barngruppens storlek Sandra menar att de dagar då hela barngruppen är på plats sätter vissa begränsningar för
personalen på hennes avdelning när det gäller att kunna möta och se varje barn. Sandra
upplever att det är många barn på få vuxna. För att försöka motverka detta så brukar man på
hennes avdelning dela upp sig i smågrupper. Detta för att kunna ha en pedagogisk verksamhet
av hög kvalitet. När man delar upp barnen menar Sandra att det möjliggör för henne och
hennes kollegor att se varje barn och lättare kunna bemöta barnet på ett individanpassat sätt.
Hon tar även upp inskolningar som en problematisk faktor. På Sandras avdelning har man vid
intervjutillfället många nyinskolade barn och vid exempelvis utgångar med barnen så blir det
lätt rörigt och man känner sig ibland otillräcklig. Sandra beskriver det som att hon och hennes
kollegor i såna situationer inte hinner vara hos alla barn i den utsträckning hon önskar. Det
finns yttre faktorer som gör att man inte har den tid man önskar att man hade. Man vill hinna
prata med varje barn men man hinner helt enkelt inte. Johanna berättar även hon att hon kan
se problem att se varje barn vid tillfällen då det är ont om folk. Det skapar en känsla av
otillräcklighet hos henne och hennes kollegor. Hon berättar att dom delar upp barnen i mindre
grupper tre dagar i veckan:
Då blir det ju automatiskt att man ser barnen bättre (Johanna).
Hon berättar att det blir en stor skillnad när de delar upp barnen i mindre grupper. Man
kommer automatiskt närmare barnen och får mer tid. Anna berättar att barnstorleken är ett av
de största hindren med att kunna se och bemöta varje barn. Hon berättar att det nog är många
som arbetar inom förskolläraryrket som anser att barngruppen är ett problem. För att försöka
motverka detta problem så delar de upp barngruppen när de ska göra någon typ av aktivitet
med barnen. Detta för att ha möjlighet att kunna och hinna se och prata och lyssna på varje
barn. Karin berättar att hon tror att det är svårt att tänka att man måste prata enskilt med varje
barn varje dag. Att man istället kan tänka att man pratar med några barn enskilt och att ens
kollegor har pratat med några av de andra barnen. Att man delar upp det i arbetslaget lite
hjälps åt med att se varje barn varje dag..
Att ge alla barn lika mycket Sandra berättar att det kan vara utmanande att ta tillvara på alla barns intressen och initiativ
och sätt att vara på. Hon berättar att alla människor ju är olika och så gäller såklart även
barnen på förskolan. Vissa barn är väldigt framåt i sitt sätt att vara medan andra är mer
tillbakadragna.
Utmaningen ligger i att ge alla barn lika mycket, förstår du hur jag menar?(Sandra)
Sandra menade att det kan vara svårt att på ett bra sätt säkerhetsställa sig om att man gett alla
barn lika mycket uppmärksamhet utifrån deras individuella behov då barnen är så olika.
19
Johanna berättar att barnen ju är väldigt olika och att hon ibland känner att det är svårt att
räcka till för de barnen som inte nödvändigtvis är lika mycket framåt. Hon berättar att vissa
barn ju tar mer plats och har mer aggressivitet i sig och därmed får mer uppmärksamhet. Trots
detta gäller det att stärka alla och lyfta det positiva hos varje barn.
Anna berättar att det ibland kan vara svårt att få barnen att förstå konceptet med allas lika
värde. Att det ibland försvinner lika snabbt som det togs in. Just detta med att inte säga vad
som helst utan att fundera om det är något som behöver sägas eller om man kan hålla det för
sig själv istället. Hon berättar också att eftersom att det är något man på hennes avdelning
jobbar dagligen med så kommer det förhoppningsvis att fastna så småningom. Trots att det
ibland finns vissa problem med att inte räcka till.
Analys med hjälp av Vygotskijs ”glasögon”
Nu ska vi se på mitt resultat med den teorin jag valt. Vygotskijs sociokulturella teori, där
begreppet proximal utvecklingszon är centralt. Vygotskij menar ju att man lär sig i grupp. I
samspelet med andra människor (Kroksmark, 2011). Detta kan vi se avspeglar sig i de som
förskollärarna berättar för mig. Även begreppet proximal utvecklingszon kan vi tydligt se i
några av de exemplen som förskollärarna tar upp.
Exempelvis tar Sandra upp att det är viktigt att man är en förebild för barnen på förskolan.
Man ska vara mot varandra i arbetslaget som man önskar att barnen är mot varandra i
barngruppen. Här kan vi se att Vygotskijs sammanfattning av den proximala utvecklingszonen
hjälper till att förstå hur barnen lär sig om allas lika värde i samspel med andra, och ihop med
någon som kan lite mer. I detta fall ser barnen hur Sandra och hennes kollegor är mot och
behandlar varandra i arbetslaget och barnen får då ett exempel att följa och lära sig från.
Vygotskij nämner att man som lärare (förskollärare) ska ge barnen utmaningar som är steget
längre än deras förmågor och utveckling. Detta för att barnet ska få en chans att fortsätta
utvecklas (Kroksmark, 2011). Ett exempel på en sån utmaning kan vara när Sandra ger barnen
i sin barngrupp olika värderingsövningar de får göra. Hon har då en barngrupp som hon
känner kan klara av utmaningen men även lära sig något på vägen som gör att de kommer
framåt i sin utveckling. Som Sandra berättade i intervjun ovan så får barnen träna på att stå
upp för sina egna åsikter och tankar kring vad man gillar.
Johanna tar upp att man på hennes avdelnings pratar mycket med barnen. I alla åldrar om vad
allas lika värde innebär. Man är noga med att hela tiden föra en dialog med barnen. Här kan vi
tydligt se Vygotskijs tanke om att barnen utvecklas med hjälp av den mer lärde (Kroksmark,
2011) men även med hjälp av en grupp människor, som helhet och i samspelet som sker
mellan människorna i gruppen. Barnen lär sig av den mer lärde, i detta fall Johanna. Barnen
lär sig även med hjälp av varandra i smågrupperna som Johanna och hennes kollegor delar
upp barnen i. Anna tar precis som Johanna upp att man ofta pratar mycket med barnen om
allas lika värde. Vad detta innebär och hur man är en bra kompis. Som jag skrev ovan så tog
Anna kort på barnens ögon och satte upp på väggen. Genom att göra detta kan vi även i denna
situation se Vygotskijs teori. Meningen med att göra en sån aktivitet med barnen var för att de
skulle få jämföra och komma fram till att det är mycket roligare när vi alla ser olika ut. Man
ville att barnen som grupp skulle få en chans att lära av varandra genom att prata om deras
olika ögon. Vygotskijs teori om lärande genom samspel syns alltså tydligt även här.
Johanna berättar även att dom använder sig av tecken som stöd. På avdelningen finns en tavla
20
där de sätter upp bilder och tecken för vad som ska hända under dagen. Detta är något som
Vygotskij pratar om i sin teori. Att man använder sig både av språket men även av symboler
för att hjälpa barnen framåt i sin utveckling (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée,
2014). Denna tavla är något som Johanna tillsammans med sitt arbetslag och barnen på
avdelningen arbetar med varje dag. Även Karin berättar mycket om vikten av att samtala med
barnen.
Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att man i mitt resultat tydligt med hjälp av Vygotskijs
teorier förstår att samspelet med andra människor är av absolut nödvändighet för att kunna
utvecklas. Att man får hjälp att lära sig av en som är mer lärd än en själv är även det en tydlig
sak man kan se i resultatet.
21
Diskussion Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med alla barns
lika värde. Detta kommer jag att diskutera i denna del av arbetet samt att jag kommer granska
det jag tidigare skrivit. Jag kommer se om mitt resultat stämmer överens med de resultat som
tidigare forskning och författare kommit fram till. Jag kommer ta upp vilka brister jag kan se i
arbetet och om jag kunde gjort på något annat sätt och på så vis kunnat få fram ett annat
resultat. Jag kommer diskutera en del av arbetet i taget och avsluta med frågor jag skulle vilja
fortsätta forska kring.
Metoddiskussion
Gällande min metod så är jag nöjd med den metod jag valde. Den tveksamhet jag kände över
att mina frågor inte skulle få fram den informationen jag behövde för att mitt resultat skulle
stämma överens med mina frågeställningar försvann efter den första intervjun. Jag tyckte efter
den första intervjun att metoden och min intervjuguide fungerade bra. Jag fick fram ett
resultat som hör ihop med mitt syfte och besvarar mina frågeställningar. Något jag skulle göra
annorlunda om jag skulle göra om mitt arbete är att jag skulle försökt få fram ännu fler
förskollärare att intervjua. Jag hade som sagt en femte förskollärare jag skulle ha intervjuat
men som tyvärr inte kunde medverka. Jag är fortfarande nöjd med resultatet. Jag fick fram ett
resultat som jag tycker speglar mina frågeställningar och mitt syfte samt liknar de tidigare
forskning visat. Jag tycker att det skulle vara intressant att se hur fler förskollärare arbetar
med allas lika värde och hur man gör för att bemöta barnen utefter det. Jag tror inte att antalet
informanter ger olika svar. Skulle jag däremot haft en till metod, exempelvis observationer
också så skulle jag kunnat jämföra vad förskollärarna sa i intervjuerna med vad jag såg i
eventuella observationer. Då skulle jag kanske fått ett annat resultat.
Trots att jag hade en metod och fyra förskollärare att intervjua är jag positivt överraskad över
att jag fick väldigt mycket information på relativt kort aktiv intervjutid. Jag var som sagt
orolig innan intervjuerna över att frågorna i min intervjuguide skulle missuppfattas och trodde
därför att jag skulle få svårt att samla in tillräckligt med material.
När det kommer till genomgången av intervjusvaren tycker jag att de periodvis var svåra att
sortera. Detta tror jag har med att göra att begreppet allas lika värde är ett svårt begrepp att
förstå sig på. Det ingår många olika delar i det och det är ibland svårt att sortera bland dessa
delar. Det handlar bland annat om att alla är egna, unika individer som ska få en chans att vara
sig själva, det handlar även om att man ska vara en förebild och många fler bitar som är
inflätade i varandra. Delar som kan tyckas likna varandra vid första anblick men vars
innebörd kan skilja sig åt person för person.
Resultatdiskussion
Som jag nämnde lite ovan är något jag sett i mitt resultat att det verkar vara svårt att ”ta” på
begreppet allas lika värde. Det verkar som om det är svårt att veta riktigt vad det innebär samt
hur man på bästa sätt ska arbeta med det för att nå ut till barnen på ett bra sätt. Jag hade en
fråga i min intervjuguide som handlade om vad allas lika värde betydde. Jag fick många
intressanta svar. Exempelvis säger Sandra att allas lika värde handlar om att man ska få vara
sig själv. Att man inte ska hamna utanför på något sätt på grund av den man är. Hon fortsätter
att berätta att alla är unika i sig själva. I stora drag är detta är svar som jag fått från alla
förskollärare. Detta är något jag skulle ha velat prata mer med förskollärarna om. Vad innebär
22
allas lika värde egentligen? Som jag nämnde i metoddiskussionen så verkar det vara många
olika delar som ingår i allas lika värde. Många delar som kan vara svåra att definiera om man
inte tänkt och analyserat dessa delar och vad de har för innebörd och betydelse för varje
enskild person.
Ett problem som jag stött på i mitt arbete är när det gäller litteratur och forskning kring allas
lika värde. Det har varit väldigt svårt att hitta forskning. Det som finns har för det mesta varit
andra examensarbeten som jag därmed inte kunnat använda mig av i mitt arbete. Den
forskning jag har hittat har för det mesta varit internationell och handlar om värdepedagogik.
Värdepedagogiken som på många sätt är inflätad med arbetet kring allas lika värde.
Värdepedagogik är ett begrepp som jag inte stött på under utbildningens gång och det har
varit väldigt intressant att få chansen att läsa och lära mig mer om den typen av arbetssätt.
Arbetssätt Jag kan ändå se att den litteratur och den tidigare forskning som gjorts har liknande resultat
som jag kommit fram till i min studie. Thornberg & Johansson (2014) och Gren (2007) m.fl.
nämner vikten av att vara en förebild för barnen i förskolan. Detta är även en del av mitt
resultat jag har fått. Förskollärarna beskriver att arbetet med allas lika värde börjar med att
man ser sig själv som en förebild för barnen. Att man tar det uppdraget på allvar, oavsett
vilken ålder man har på barnen på sin avdelning då det är lika viktigt för alla barn att
förskolläraren fungerar som en bra förebild. Genom att man är en förebild skulle man kunna
tolka det som att värdepedagogiken kommer med ”på köpet” och även en del i arbetet med
allas lika värde. Som förskollärare bör man föregå med gott exempel för barnen och visa på
värdepedagogikens grundstenar i de vardagliga mötena som sker med barnen på förskolan.
Exempelvis visar mitt resultat att man måste vara mot sina kollegor som man vill att barnen
ska vara mot varandra. Som Vygotskij och även flera av förskollärarna jag intervjuat berättat
så sker mycket av arbetet med allas lika värde till stor del i samspelet mellan barnen och deras
förskollärare men även mellan barnen i barngruppen. Det är också därför det blir så viktigt att
man tar Vygotskijs ord gällande vikten av samspelet på allvar. Att man som förskollärare
planerar tillfällen då man tillsammans med barnen skapar situationer där man kan använda sig
av samspelet som sker i gruppen som ett verktyg för att ge kunskap om allas lika värde.
Ju mer jag läst in mig på Vygotskij och hans teori så kan jag tydligt se och förstå kopplingen
där han menar att kunskap inte bara finns inom enskilda individer utan också skapas
tillsammans i grupp. Detta syns tydligt i mitt resultat jag fått av intervjuerna och
förskollärarna påpekar flera gånger att det är viktigt att man pratar med barnen om saker som
hur man är en bra kompis osv. Detta gör att barnen sedan kan bearbeta detta och utvecklas till
goda medlemmar i samhället. Den sociokulturella teorin innebär till viss del att det är lärarens
ansvar att ge barnen noga planerade utmaningar för att få barnet att komma framåt i sin
utveckling. Detta kan vi se att förskollärarna jag intervjuat gör. Exempelvis ”Sandra” och
hennes kollegor som gör värderingsövningar kopplade till allas lika värde med barnen på
hennes avdelning. Några av förskollärarna berättade även att man läste böcker tillsammans
med barnen. Böcker som hade olika teman kopplade till allas lika värde. Det kunde
exempelvis vara böcker som handlade om hur man är en bra kompis. Här är ännu ett tydligt
exempel på att det verkar som om arbetet med allas lika värde för det mesta sker i grupp. Den
proximala utvecklingszonen hjälper mig även att se sammanhanget mellan att prata med
barnen först, som flera av förskollärarna nämnt. Man gör sedan olika typer av
övningar/aktiviteter där barnen får prova olika saker själva, man återkopplar sedan och gör
nya övningar/aktiviteter beroende på vad resultatet blev från de tidigare
23
övningarna/aktiviteterna. Thornberg och Oğuz (2013) nämner att det finns två olika sätt att se
på värdepedagogik. Jag har under arbetets gång sett att den sociokulturella teorin och det
progressiva sättet att se på kunskap hjälpt mig att se sammanhanget de två emellan. Både den
sociokulturella teorin och det progressiva sättet att se på värdepedagogik handlar om att barn
konstruerar kunskap och utvecklas i grupp och därmed tillsammans med varandra.
Bemötande När det gäller min frågeställning som handlar om hur förskollärare konkret gör för att bemöta
varje barn utefter tanken att alla är lika värda så är resultatet även här ganska lika när det
gäller det jag kommit fram till i mitt resultat och det den tidigare forskningen säger. Som
förskollärare måste man anstränga sig för att se varje barn och försöka bemöta barnet där
barnet är i sin utveckling, men även ger ett bemötande som stämmer överens med barnet som
individ. Johanna nämnde i mitt resultat att det inte gäller att bemöta varje barn likadant utan
att bemötandet av barnen snarare handlar om att kunna se olikheter och hitta ett bemötande
som passar varje barn. Jag tolkar det som att hon menar att man då kommer kunna möta varje
barn utefter barnets speciella behov och därför kunna få ett bemötande som stämmer överens
med den individ barnet är. Något som jag i mitt resultat fått fram som en problematisk faktor
när det gäller bemötandet av varje barn är att förskollärarna jag intervjuat berättat att de ser
storleken på barngruppen som en utmaning när det gäller att se och kunna möta varje barn.
Diskussioner kring barngruppernas storlek i förskolan är ett ämne som diskuterats mycket och
man kunde 2016-02-12 läsa i ”Lärarnas tidning” att Skolverket kom med nya riktlinjer för hur
barngrupperna i förskolan ska se ut. Skolverket kom med riktlinjer om att på avdelningar där
barnen är 1-3 år gamla rekommenderas en barngrupp mellan 6-12 barn och på avdelningar där
barnen är 4-5 barn rekommenderas barngrupper mellan 9-15 barn (lärarnas tidning, 2016).
Genom att man försöker minska antalet barn i barngrupperna kommer det att göra det lättare
för förskollärarna att se varje barn. Jag tror att detta är något mina informanter skulle se som
en positiv sak för att kunna genomföra arbetet med allas lika värde och bemöta varje barn
därefter som ett stort steg i rätt riktning eftersom de nämnde storleken på gruppen som ett
problem.
Tecken som stöd Något som jag fick fram i mitt resultat var att man på några av avdelningarna jag intervjuade
förskollärare från använde tecken som stöd som hjälpmedel för att nå fram till varje barn.
Tecken som stöd är en metod för att stödja kommunikation. Specialpedagogiska
skolmyndigheten förklarar att det inte är samma sak som det svenska teckenspråket men att
det bygger på dess tecken. Dessa tecken används tillsammans med tal, som stöd vid
språkutveckling och på den nivå där barnet befinner sig. Tecken som stöd underlättar
språkförståelse och lärande men även som ersättning för talat språk. Tecken som stöd är ett
kommunikationssätt för hörande personer med försenad eller avvikande språkutveckling.
Tecken som stöd används ofta av och till hörande personer med utvecklingsstörning. Andra
målgrupper kan vara barn med tal- och språkstörningar, barn med invandrarbakgrund och
barn med hörselnedsättning (specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012). I ett av
förskollärarnas styrdokument, läroplanen för förskolan står det tydligt att förskolan ska ge
barnen chansen att utveckla sin förmåga att ge uttryck för egna uppfattningar, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, kommunicera med andra och utvecklar en självständighet och tillit till sin
egen förmåga samt att man som förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov
respekterade och tillgodosedda (Skolverket, 2010). Genom att man använder sig av tecken
som stöd kommer man att göra det möjligt för alla barn att kommunicera, berätta vad och hur
24
man känner osv. Man kommer även som förskollärare att kunna möta varje barn. Man
kommer kunna ge alla barn chansen till att vara delaktiga. Som Johanna tog upp tidigare. På
hennes avdelning använde man sig av en teckentavla så att alla barn skulle få en chans att
hänga med. Inte bara de barnen som förstod direkt vad Johanna och hennes kollegor berättade
och sa. Genom att förskollärarna använde sig av tecken som stöd kan vi även här koppla till
Vygotskijs tankar om att barnen inte bara med hjälp av det faktiska språket utan även med
hjälp av symboler kommunicerar sina tankar.
Slutsats Mitt syfte med detta arbete var att visa på förskollärares egen uppfattning om sitt arbete med
allas lika värde. Jag anser att mitt syfte med undersökningen samt mina frågeställningar har
blivit besvarade. Jag har fått en tydlig inblick i hur förskollärarna jag intervjuat arbetar med
allas lika värde. Jag utgick från två frågor. Dessa var:
Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att skapa en förståelse hos barnen för alla
människors lika värde?
Hur beskriver förskollärare konkret sitt bemötande av varje barn utifrån tanken att alla
är lika mycket värda?
Jag har fått reda på att arbetet med allas lika värde ibland är svårt och att det är sammanflätat
med många andra faktorer som ibland är svåra att skilja åt. Förskollärarna jag intervjuat delar
med sig av deras olika arbetssätt och jag har fått med mig många tankar och mycket kunskap
som jag inte hade tidigare. Jag har även blivit presenterad för värdepedagogiken. Detta är ett
arbetssätt jag kommer att ta med mig och något jag vill lära mig mer om.
Jag har även fått ta del av de utmaningar som finns när det gäller arbetet med allas lika värde.
En av utmaningarna förskollärarna tagit upp är de stora barngrupperna. Jag ser med spänning
fram emot hur Skolverkets riktlinjer angående barngrupperna i förskolan kommer att kunna
genomföras. Detta kommer förhoppningsvis göra att förskollärare slipper känna en
otillräcklighet, en känsla förskollärarna jag intervjuat beskriver.
Efter att ha läst litteratur, forskning samt pratat med mina informanter kan vi se att rollen som
förskollärare är utmanande men väldigt givande. Jag ser fram emot att bli klar med
utbildningen och komma ut till min ”egen” förskola!.
Vidare forskning Under arbetets gång har jag fått funderingar och frågor som skulle vara intressanta att fortsätta
forska kring. Jag skulle exempelvis tycka att det vore intressant att se hur resultatet blev om
man endast undersökte förskollärares syn på allas lika värde. Att man går in mer på djupet
kring det och försöker reda ut vad det konkret faktiskt betyder för förskollärare. Jag skulle
även tycka att det vore intressant att göra en undersökning där man observerar förskollärares
arbete med allas lika värde. Hur det ser ut i verksamheten som pågår ”här-och-nu”. Min sista
fråga jag skulle tycka är intressant är att se hur barnen i barngrupper där det finns barn med
behov av speciellt stöd skiljer sig i sina uppfattningar om allas lika värde till barngrupper där
det inte finns barn som är i behov av särskilt stöd. Om det finns några skillnader eller om
barnen har samma uppfattning.
25
Referenser Bjereld U, Demker M & Hinnfors J (2009) Varför vetenskap? – om vikten av problem och
teori i forskningsprocessen Lund: Studentlitteratur AB
Brady, L (2011) Teacher values and relationship: factors in values education i Australian
journal of teacher education vol. 36 utgåva 2, artikel 5.
Hämtad (2016-05-10) från: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ920025.pdf
Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder Stockholm: Liber AB
Celikkaya, T & Filoglu, S (2014) Attitudes of social studies teachers toward value and values
education. Educational Sciences: Theory & Practice, 14 (4), s.1551-1556 Hämtad
(2016-05-09) från: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1045069.pdf
Delin, M (2016-02-08) Invandring är den viktigaste frågan för väljare Dagens nyheter.
Hämtad (2016-05-10) från: http://www.dn.se/nyheter/politik/invandring-den-
viktigaste-fragan-for-valjarna/
Elfström I, Nilsson B, Sterner L & Wehner-Godée C (2014) Barn och naturvetenskap –
upptäcka, utforska och lära i förskola och skola Stockholm: Liber AB
Gren, J (2007) Etik i pedagogiskt vardagsarbete Stockholm: Liber AB
Holmström, L (2016) Skolverket inför riktmärken för barngrupper i förskolan Lärarnas
tidning. Hämtad (2016-05-12) från: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-
tidning/2016/02/12/skolverket-infor-riktmarken-barngrupper-forskolan
Johansson, B & Svedner P-O (2010). Examensarbete i lärarutbildningen Uppsala:
Kunskapsföretaget AB
Kroksmark T (red.) (2011) Den tidlösa pedagogiken Lund: Studentlitteratur AB
Løkken, G & Søbstad, F (1995) Observationer och intervju i förskolan Lund: Studentlitteratur
AB
Rosén, H (2016-02-10) Myndigheter slår larm om mottagande Dagens nyheter.
Hämtad (2016-05-10) från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-slar-larm-
om-mottagande/
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Tecken som AKK Hämtad: (2016-05-09) från:
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-
kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-
kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/
26
Strömsted, J (2015-11-28) ”Jag famlar efter det konkreta i en värld som påstås vara ny”
Expressen: Krönika
Hämtad (2016-05-09) från: http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/jag-
famlar-efter-det-konkreta-i-en-varld-som-pastas-vara-ny/
Thornberg, R (2004) Lärarens fostrande roll i den värdepedagogiska praktiken. I Colnerud, G
& Hägglund, S (red) (2004) Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring
värdefrågor i skolans praktik. Linköping: Linköpings universitet, UniTryck
Thornberg, R (2006) Värdepedagogik i skolans vardag – interaktivt regelarbete mellan lärare
och elever Linköping: LiU-Tryck
Thornberg, R & Johansson, E (2014) Värdepedagogik – Etik och demokrati i förskola och
skola. Stockholm: Liber AB
Thornberg, T & Oğuz, E (2013) Theachers´views on values education: A qualitativa study in
Sweden and Turkey. I International journal of education research, (59), 1, s.49-56.
Hämtad (2016-05-10) från: http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:615981/FULLTEXT01.pdf
Unicef Sverige (2009). Barnkonventionen: Fn:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: Unicef Sverige
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
27
Bilaga 1: Information/samtycke
Hej!
Mitt namn är Erika Henriksson. Jag läser förskollärarprogrammet på Karlstads universitet och
är nu inne på näst sista terminen (6 av 7). Jag skriver nu mitt examensarbete med fokus på att
undersöka hur förskollärare på olika sätt arbetar med barns lika värde.
Syftet med min studie är att se hur förskollärare jobbar för att bemöta alla barn grundat på
tanken att alla är lika mycket värda samt att se hur man som enskild pedagog och som
arbetslag jobbar för att visa på allas lika värde. Jag har läst in mig på litteratur som behandlar
teorier och forskning kring ämnet men för att få ytterligare kunskap vill jag intervjua dig som
verksam förskollärare.
Intervjun kommer att spelas in och under intervjun kommer jag att ta hänsyn till de
forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet tagit fram. I korthet innebär detta att intervjun
är helt frivillig och du får när som helst välja att avbryta intervjun och välja att avstå om det är
någon fråga du inte vill svara på. Allt som sägs under intervjun kommer endast att användas
av mig som en del av det material jag har till min studie. Materialet från intervjuerna kommer
att bearbetas konfidentiellt vilket betyder att fiktiva namn och anonymitet kommer att
användas i studien. Mer information om dessa principer kan ni läsa på vr.se.
När min studie är klar kommer den att publiceras och finnas att läsa på biblioteket på
Karlstads universitet.
Jag samtycker härmed till att delta i Erikas studie om förskollärares arbete med barns lika
värde. Trots underskrift kan jag när som helst avbryta mitt deltagande i studien. Jag
godkänner härmed även att intervjun spelas in.
Namn:_________________________________________________
Underskrift:_____________________________________________
Datum:_________
Har ni några frågor eller funderingar så kontakta mig gärna!
Med vänliga hälsningar
Erika Henriksson
******@hotmail.com
072-*****
28
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjuguide
Information:
1. Hur länge har du jobbat som förskollärare?
2. Hur länge har du arbetat tillsammans med detta arbetslag?
3. Vilken ålder har barnen på din avdelning?
4. Hur många barn är det i din barngrupp?
Hur gör förskollärare konkret för att bemöta alla barn utifrån tanken att alla är lika
mycket värda?
5. Hur gör du för att ”se” varje barn?
-Kan du ge exempel på en/flera situationer?
-Hinner du prata med varje barn varje dag? Vilka situationer?
6. Upplever du att det finns situationer som gör det svårare för dig att ”se” varje barn?
-Kan du beskriva en situation?
-Hur kommer det sig tror du?
7. Upplever du att det finns situationer där det är lättare för dig att ”se” varje barn?
-Kan du beskriva en situation?
-Hur kommer det sig tror du?
8. Vad betyder det att bemöta barn utifrån allas lika värde?
9. Med utgångspunkten att alla är lika mycket värda, vilka problem kan uppstå i mötet
med barnen?
-Hur kan man göra för att lösa dem?
-Hur kan man arbeta för att undvika dem?
Hur arbetar förskollärare med att skapa en förståelse hos barnen för alla
människors lika värde?
10. Hur ser du på barn?
11. Vad betyder allas lika värde för dig?
12. Hur tycker du att man som arbetslag kan jobba för att visa barnen att alla är lika
mycket värda?
13. Hur vill du jobba för att skapa en förståelse hos barnen för allas lika värde?
14. Hur jobbar ni som arbetslag för att uppmärksamma barnen på allas lika värde?
29
Övrigt:
Är det något du vill tillägga?