positivet nr 2 2005

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL

Biobränsle – guld värt!

Tunneln öppnar nya vägar

Guldet vänder trenden i kommunen

Flyg in i backen

Vill du komma i kontakt med oss på SUAB?Benny Lundgren, VD tel: 0951-142 60 • [email protected]

Maud Lidgren, admin tel: 0951-141 05 • [email protected]

Adress: Storumans Utvecklings AB • 923 81 Storuman • Besöksadress: Bondevägen 4

Även du som inte dagligen arbetar med näringslivsfrågor har säkert uppmärksammat att det nu händer saker i vår kommun. Många av de objekt och projekt som SUAB långsiktigt har arbetat med och varit delaktiga i börjar nu ge resultat. Och då pratar vi givetvis inte direkt om de stora investeringar som du ser i detta nummer, utan mer om de mindre på enskild företagsnivå. Dessutom kan vi glädjas åt att vi fortfarande ligger i topp vad det gäller uppstart av nya företag.

Vad ska vi nu göra, förutom att gotta oss i detta? Alla måste vi nu försöka ta vara på de möjligheter som alla dessa positiva och mäktiga investeringar erbjuder. Som enskild arbetssökande tar du kontakt med såväl Arbetsförmedling som arbetsgivare.Du som företagare kontaktar i första hand högsta arbetsledning för att få kontakt, eller med respektive huvudentreprenör, oavsett om de finns i gruvan eller Tärnafjällen. Den företagare som vill ha hjälp i sitt sökande eller ”införsäljning” är självklart välkommen att ta hjälp av oss på SUAB.

Alla dessa satsningar, som rimligen blir något vi får glädjas åt under lång tid framåt, kommer att behöva mer arbetskraft än det vi idag kan erbjuda. För att råda bot på detta så måste vi inte bara utbilda fler människor utan också locka fler utbildade att flytta in. Vi märker också idag att många utflyttade och sådana som haft intresse av vår kommun, nu allvarligt funderar på att ta steget fullt ut.

Så - kanske ljuset i tunneln kommer att börja skymmas av alla som vill komma hit …!?

VD:n har ordet:

Jag ser ljuset i…

Sysselsättningen ökar i kom-munen i en tid som denna men räcker det till för att stoppa ut-flyttningen och hur ser det ut med arbetslöshetssiffrorna?

Vi börjar med att fråga Torbjörn Oskarsson på Arbetsförmedlingen vad han har märkt under det senaste året när två gruvor har etablerats i regionen. Även om Svartliden ligger på gränsen till Lycksele och Blaiken på gränsen till Sorsele så påverkas väl vi i Storuman?

– Helt klart, det är en helt annan attityd hos folk nu, framtidstron är tillbaka, säger Torbjörn Oskarsson på arbetsförmedlingen i Storuman. Nu finns chans att få jobb, och många har faktiskt redan fått det. Under 2004 och 2005 har vi minskat arbetslöshetssiffrorna betydligt. Vi ligger faktiskt bäst till i hela länet. Behöver gruvnäringen

utbilda folk så ligger vi i startgroparna för att hjälpa till.

– Sedan är det inte bara gruvorna som behöver folk. Under 2006 ska BioStor starta upp och personalen ska utbildas under året. Här ska det vara minst 40% kvinnor. Och sedan ska vi inte glömma att hur mycket varje nytt arbetstillfälle betyder. Man brukar räkna med att varje nytt arbetstillfälle genererar två till, inom service, skola, handel mm.

Vi frågar också kommunens ekonom Lilian Löfmark vad som syns i kommunens siffror nu när det nyetableras och folk får arbete.– Vad som direkt betyder något för kommunens ekonomi är om människor folkbokför sig här. Jag vill vara lite försiktig. Visserligen har utflyttningen minskat jämfört med tidigare år, men man kan inte säga att det bara beror på gruvnäringen.Det som verkligen har betydelse är alla positiva kringeffekter, jobb åt företag och servicenäring,

sålda hus, uthyrda lägenheter, mm.Men som sagt i kommunens ekonomi syns det bara när någon folkbokför sig här.

Sysselsättningen ökar i kommunen

SIDAN 2 • positivet • nr 2 • 2005

Kolonnkörning efter Brøytebil – snart ett minne blott

I vinter är det kanske sista chansen att bli insnöad uppe i Umskaret. Det är nu mindre än ett år kvar innan den 3600 meter långa tunneln genom Umskaret i Norge är klar för trafik.

När Positivet besökte tunnelbygget strax innan snön lade sig syntes endast tre arbetare vid södra öppningen. Det verkade vara sparsamt med aktivitet vid tunnelbygget.

– Det beror på att det mesta arbetet sker långt inne i tunnellen, förklarar Eirik Garberg som är bas och arbetande förman på bygget.

Eirik Garberg berättar att det för närvarande arbetar trettio gub-bar med tunnelbygget. Normalt brukar de vara omkring fyrtio stycken, varav sex – tio stycken är ute i friska luften. Resten är inne i berget och jobbar med att borra, spränga och schakta ut bergmassor.

Till detta kommer alla som arbetar för de 50 – 60 underentrepre-nörer som är sysselsatta med vägförbättringarna.

Utökad service året runtPositivet talar med Storumans kommunalråd Gunilla Lundgren och

frågar hur hon ser på effekterna här på svenska sidan med tunneln. – Naturligtvis kommer det att påverka turismen, säger hon. Alldeles

säkert kommer fler arbetstillfällen inom det gebitet att skapas, det är jag övertygad om.

I och med att E12:an/Blå Vägen öppnas för säker vintertrafik spås ett uppsving för åkerier, skogsindustri och andra näringar utmed vägen.

– Om detta är det naturligtvis svårt att sia med säkerhet, säger Gunilla Lundgren, men i och med säkrare framkomlighet med öppna transportvägar till hamnen i Mo i Rana så måste sysselsättning i flera branscher kunna skapas.

– Ja, och därmed också ett utökat serviceutbud för ortsborna året runt, inflikar Marianne Löfstedt, hennes politiska kollega.

Ökad inflyttning i kommunen är en annan effekt Gunilla Lundgren hoppas på om ringarna på vattnet sprider sig som önskat.

– Får vi fler företagare, besökare och kommuninnevånare innebär det natur-ligtvis ökade skatteintäkter, fortsätter hon, och då skapas även bättre möjligheter för oss politiker att bibehålla kvalitet på skolor, vård och omsorg.

Sköt till miljonerI Umskar-tunnelns hemland Norge jobbar projektledare Bjørn Kjønnås vid

norska Statens Vegvesen region nord med tunnelbygget.– Tunnelns vara eller icke vara har diskuterats i många långa år, berättar Bjørn

Kjønnås i mobiltelefon från Frankrike. Till syvende och sist var det näringslivet i Mo-regionen som sköt till några av de miljoner som fattades.

Därefter berättade han i brusande radiovågor om finansieringen och hur det förhåller sig med differentierad arbetsgivaravgift och sådant. Men mobiltelefo-nens radiovågor ackompanjerade av havsvågor rullandes över klapperstenarna på stranden i Nice, gjorde det lite svårt att uppfatta alla detaljer. Klart är i alla fall att det handlar om kostnader på 250 miljoner norska kronor. Men då ingår också två kilometer ny väg i anslutning till tunneln.

– Dessutom förbättras fyra kilometer olika vägavsnitt på utsatta ställen, hörs Bjørn Kjønnås röst genom vågornas brus.

Från 57ggr till 100% = 2006Från en telefon närmare mig, hos Lars Langseter vid Statens Vegvesens kontor

i Mo i Rana, får jag besked om att vägen över Umskaret hölls stängd 57 gånger i fjol på grund av snöförhållandena.

– Vi beräknar ha tunnellen färdig i juli 2006, säger Lars Langseter, så strax är det slut på kolonnköring efter Brøytebilen. Hundraprocentig framkomlighet till nästa vinter hoppas vi på alltså.

Jörgen Dan Isacsson / Lappland Resurs

positivet • nr 1 • 2005 • 3positivet • nr 2 • 2005 • SIDAN 3

Kartan är från Bergsstatens utmärkta karttjänst som du hittar på www.bergsstaten.seKartan är uppdaterad 2005-11-03

45

6

8 9

13

15

14

1617

1920

2322

2425

26

21

27

18

12

29

3132 33

35

34

36

37

38

39

4140

30

43

42

11

107

3

2

128

1 Norhland Resourses AB


3 Mawson Sweden AB

4 Dragon Mining (Sweden) AB

5 Adit Investments Ltd

6 Viking Gold & Prospecting AB

7 Viking Gold & Prospecting AB

8 Dragon Mining AB

9 Dragon Mining AB

10 Klippen Guld AB

11 Klippen Guld AB

12 Mawson Sweden

13 Lappland Guldprospektering AB




17 Lappland Goldminers AB

18 Mawson Sweden AB



21 Björkdalsgruvan AB

Nya fyndigheterDet finns mycket mark som är ”inmutad” i Storuman. Numera kallas en inmutning för undersöknings-tillstånd. Om man är nyfiken på vad som händer på undersökningsfronten så kan man gå in på Bergsta-tens hemsida, www.bergsstaten.se. Bergsstaten är en myndighet som lyder under Näringsdepartementet. Bergstaten är inte ett nytt påfund utan har funnits sedan 1637.

!!Vad tror du...

Myndighetens uppgift är att tillämpa minerallagen (1991:45). Då förstår vi alla att det rent praktiskt handlar om att ge tillstånd för undersökning och brytning av mineralfyndigheter. Huvudkontoret ligger i Luleå och här sitter också bergmästaren som är chef för myndigheten.

Vad tros hända i regionen?Bergmästaren heter Jan-Olof Hedström och han svarar så här på frågan om vad han tror kommer att hända i regionen och speciellt i Storumans kommun.– Det kommer att hända mycket här, väldigt mycket. Men det tar tid, ofta mycket tid. Det hänger

naturligtvis till en del ihop med myndigheters krav och den tid det tar att få tillstånd. Det är trots allt verksamheter som gör ingrepp i miljön, men det hänger också ihop med företagen. De ska växa i takt med att fyndigheterna ska bearbetas. Så planläggning, provtagning, mätningar och att göra ansökningar tar tid. Speciellt när det är relativt små företag som ska bearbeta fyndigheterna. Hade det varit ett stort företag som Boliden hade det kanske gått fortare eftersom de har stor erfarenhet av handläggningsarbetet och att verka i Sverige.

Dessutom är finansieringen något som kan göra att det drar ut på tiden. Det krävs mycket arbete för att ordna kapital. Men jag är övertygad

Karl-Åke Johansson, VD Lappland Goldminers.Vi har två platser i Storuman som vi undersöker, Gubbträsk och Stortjärnhobben. Först kommer vi naturligtvis att dra igång vår gruva i Fäboliden. Sedan kommer logistikfrågorna, vi måste skruva ihop en bra lösning.Men det är väldigt intressanta fyndigheter, en realistisk tidsplan är att vi kanske är igång på någon av platserna om fyra år.

Marc Saxon, Mawson Sweden ABWe are searching mainly for gold in the region and found good results in Vindelgransele. During the coming 12 month period we will be conducting surface investigations, mapping and drilling at specific locations in Storuman. The region is very interesting and we plan to stay for a long time.

Anders Brundin, Dragon Mining Sweden ABVi har ett antal undersökningstillstånd som vi avser att jobba vidare med. Visserligen har Vapstens Sameby överklagat alla undersökningstillstånd i området, men vi ser ändå väldigt positivt på fortsättningen.Vi har bra samarbete med de andra prospekteringsföretagen kring detta. Det finns ingen konkurrens oss emellan eftersom man inte kan flytta en fyndighet.




24 ScanMining AB

25 ScanMining AB









34 ScanMining AB

35 ScanMining AB

36 ScanMining AB


38 ScanMining AB


40 ScanMining AB

41 ScanMining AB

42 ScanMining AB

43 Mawson Sweden AB

Så här går det till...Prospektering

kallas hela arbetet från malmletning fram till att man börjar exploatera marken där fyndigheten finns. I början av prospekteringen studeras tillgängligt kartmaterial och man undersöker block och berg i

dagen utan att göra några ingrepp. För att gå vidare ansöker man om

undersökningstillstånd.

UndersökningstillståndKallades förr för inmutning. Ett undersökningstillstånd utfärdas av Bergsstaten (En statlig myndighet) och avser ett bestämt område. Undersökningstillståndet ger ensamrätt till undersökning och

tillträde till markerna. Dessutom har tillståndsinnehavaren förtur till

bearbetningskoncession. För att under undersökningsarbetet göra ingrepp i marken, tex provborrning, måste man ha en arbetsplan och ha samråd med markägarna. I vissa fall måste också Länsstyrelsen göra en miljöprövning. Under undersökningsarbetet sker nästan alltid provborrningar för att se mineralhalt i malmen och avgränsa fyndigheten. Om man anser att fyndigheten är brytvärd ansöker man om bearbetningskoncession.

BearbetningskoncessionEn bearbetningskoncession ger innehavaren rätten att förfoga över en påvisad utvinningsbar mineralfyndighet. Rätten gäller i 25 år och kan förlängas. Här ska bland annat en miljökonsekvensbeskrivning

göras. Bearbetningskoncession beviljas av Bergmästaren och Länsstyrelsen.

Men innan brytningen kan börja så är det ytterligare några steg som ska tas.

Tillstånd enligt miljöbalkenBeviljas av Miljödomstolen efter remissrundor hos berörda, markägare, samebyar, kommunen, enskilda och myndigheter, tex Naturvårdsverket. Får man tillstånd måste man förvärva marken.

Markförvärv Lyckas man inte komma överens med markägaren kan Bergmästaren besluta om förvärv. Detta för att inte en enskild markägare ska kunna stjälpa ett projekt som är till gagn för en hel region, bransch eller riket

som helhet.

För att bygga det som behövs kring själva gruvan ska man söka bland annat bygglov för byggnader och andra byggnationer.

Bygglov mmDetta regleras i Plan- och Byggnadslagen och besluten tas av kommunens byggnadsnämnd. Förutom bygglov så kan det krävas andra tillstånd och samråd, tex för brandskydd, kemikaliehantering,

räddning mm.

…sedan är det bara att bryta på…

om att det kommer mycket gott ur de malmreserver som finns i kommunen. Scan Mining och Lapland Goldminers har kanske ett litet försprång här eftersom de redan har projekt på gång. Men både Mawson Sweden AB och Northland Resourses som verkar i Barseletrakten har intressanta projekt.

Nästa gruvaI Storumans kommun är det troligt att det blir Scan Minings fyndighet i Svärtträsk som blir nästa gruva. Starten av den är planerad till 2007. Därnäst kan det bli Stortjärnhobben i närheten av Pauträsk. Här håller Lapland Goldminers på att skriva ansökan om bearbetningskoncession, så

även här är det något på gång.

FördelarDet är ganska intressant att läsa om alla fördelarna med Sverige som räknas upp på de utlänska företagens hemsidor. Stabil t politiskt och ekonomiskt, låga bolagsskatter, ingen mineralskatt, låga royalties till markägare, låga produktionskostnader, duktig arbetskraft, låga tillståndskostnader, mm.Det låter som Sverige vore ett idealiskt land att etablera gruvor i. Och det får vi hoppas…

Roland Nilsson

Vill du läsa mer om hur gruvföretagen ser på vår kommun kan du läsa mer på dessa webbsidor:

www.dragon-mining.com.au/pages/projects/sweden/sweden.htmwww.northlandresourcesinc.com/s/Sweden.aspwww.mawsonresources.com/index.php?page=Swedenwww.lapplandgoldminers.com/

positivet • nr 2 • 2005 • SIDAN 5

FaktaSvartlidengruvan drivs av Dragon Mining Sweden AB och ägs av Dragon Mining NL i Australien. Gruvan i Pauträsk, Storuman, på gränsen mot Lycksele.Dragon Mining NL har verksamhet i 5 länder utanför Australien. Sverige, Finland, Ryssland, Spanien och Eritrea.

Nu har guldet kommit!Med en uppgående sol i ryg-gen och granarna gnistrande av rimfrost ser gruvan i Svartliden riktigt vacker ut. Här träffar vi Anders Brundin som är säkerhets-chef på gruvan. Han ansvarar för säkerheten både kring miljö och arbetsmiljö samt hanteringen av det färdiga guldet.

– Vi har kommit igång ordentligt och kör proces-sen för fullt sedan i mars. Det flyter på bra och vi ökar malmintaget hela tiden. Just nu går det in över 40 ton malm i timmen. Vi har planerat för 300 000 ton per år de tre första åren. Sedan ska vi upp på 500 000 ton per år.

Vi ligger på det hela taget bra till, säger Anders Brundin. Just nu är vi 40 personer som jobbar inom företaget. Till dessa kommer de 20 personer som jobbar med borrning, sprängning och malm-transporter. Dessa jobbar hos Ivan Nygren på KJIN Schakt som gör detta på entreprenad.

Han berättar också att guldhalten i malmen är som beräknat, kring 5 gram per ton. Det räknas som en god fyndighet. Malmen är dessutom ren,

Är det fortfarande enbart Caterpillar som gäller? Det frå-gar vi Ivan Nygren som har KJIN Schakt i Storuman. Ett företag som växt parallellt med gruvindustrin i regionen.– Näää, jo det är nog mest Caterpillar fortfarande, svarar Ivan.

KJIN Schakt arbetar med entreprenadmaskiner, dvs gula maskiner på band eller hjul som flyttar jord och bergmassor för olika ändamål.– Ja så kan man säga. I Svartliden gör vi det mesta. Allt från borrning och sprängning till lastning och transport fram till krossen. Vi gör också vägar och dammar inom området, säger Ivan.– På Blaikfjället gör vi jordavrymning och andra markjobb. Till exempel vägar och jobb kring slurryledningen och sligdammen.

Ivan Nygren har en lång företagarbana. Han slutade skolan redan som 14-åring 1966 då hans far dog och började köra väghyvel. – Det var eljest på den tiden, det var nog lättare att driva företag, säger Ivan.

I ganska många år var han ensam i företaget. På nittiotalet gick han ihop med Kurt Jonsson och företaget fick namnet KJIN Schakt efter initialerna i deras namn. Efter några år köpte Ivan ut Kurt och äger nu hela företaget. Under nittiotalet började företaget växa och hade en hel del jobb åt Boliden. I Kedträsk, Maurliden och Adakmagasinet. – I Adak var det 1 miljon kubikmeter som skulle flyttas på ett år, så det var ett stort jobb, säger Ivan. I slutet på nittiotalet började ScanMining på Blaikfjället, vi började med avtäckning av malmkroppen och provbrytning. Men 1999 tog pengarna slut och det blev en paus för dem. Men vi har legat och väntat, vi visste ju att jobben skulle komma. Så nu är det full fart. Vi har ungefär 50 man igång, 28 egna och resten inhyrda.

Så det är en ordentlig resa från att vara en 14-årig ensamföretagare i en väghyvel till att leda ett så pass stort företag. Men ryktet säger att Ivan fortfarande trivs ganska bra i hytten på en väghyvel.

med lite sulfider. Det är bra både när man ska deponera gråberget och resterna från processen.

Anrikningsverket går också för fullt och det produceras guld som planerat. Hur mycket och i vilken takt får jag inget svar på, bara att det går planenligt.

– Det är en säkerhetsfråga som vi egentligen bara diskuterar med polisen, säger Anders.

Så jag frågar vad som kommer att hända nu, på kort och lång sikt?

– Vad som är trevligt just nu är att vi äntligen får flytta in i nya kontor på andra sidan vägen och att vi byggt nya fräscha personalutrymmen. Det ska bli skönt, att komma ur de tillfälliga barackerna. Vi flyttar faktiskt kontoren redan nu i helgen.

Senare i vintern ska vi börja bygga den nya vägen förbi gruvan. Eftersom fyndigheten ligger under vägen mot Pauträsk måste vi bygga en ny västligare sträckning.

På lång sikt är det dessutom viktigt att hitta mer guld i trakterna kring gruvan. Detta för att kunna hålla igång gruvan och anrikningsverket längre än de 5-6 år som malmkroppen vi bearbetar nu räcker till.

Anders Brundin berättar också att han varit med från starten och ser det som en förmån att få vara med att starta upp ett sådan här verksamhet från grunden.

– Egentligen är jag inte någon gruvmänniska. Jag har doktorerat i kemi och jobbat mycket mot skogsindustrin. Jag har också ena foten kvar i uni-versitetet eftersom jag samtidigt är forskarhand-ledare vid Linköpings universitet. Min käpphäst är att få universitet och industri att samverka och få ett samarbete som gynnar bägge. Det var väl därför som jag anställdes, för att se på gruvan med lite andra ögon.

Ivan har växt och blivit stor


Skellefteå investerar en kvarts miljard i StorumanEntusiasmen lyser tydligt när jag besöker Henrik Sundström. Och jag tror inte han vill dölja den heller. Han är uppriktigt stolt över att kunnat dra hem det här pro-jektet till Storuman.

– Att komma så långt att Skellefteå Kraft etablerar en produktionsanläggning för bioenergi i Storuman har krävt mycket arbete. Hade jag inte brunnit för bygden hade i alla fall jag inte orkat, säger Henrik.

Men nu är det inte någon välgörenhet utan Skellefteå Kraft ser verkligen stora möjligheter att tjäna pengar på bioenergi i Storuman.– Javisst, läget här är perfekt. Nära till råvaran och bra infrastruktur, säger Henrik Sundström.Dessutom har vi mycket kunskap om processindustri. Bland de som jobbade på spånskivefabriken Byggelit, som ägarna valde att lägga trots att den var den lönsammaste och mest innovativa fabriken i koncernen, finns mycket kunskap.

BioStorKombinationen av råvara, kompetens, infrastruktur och en lämplig lokal gjorde att Skellefteå Kraft ville satsa i Storuman. Vi köpte Byggelit och påbörjade planeringsarbetet 2003. Projektet döptes till BioStor.– Totalt ska det investeras 260 miljoner. 33 miljoner kommer från Nutek och det resterande investerar vi själva, säger Henrik och ser nöjd ut.

Och nöjd har han väl all anledning att se ut. En så stor enskild investering har inte gjorts här sedan vattenkraftsepoken. En riktig stortsatsning för Skellefteå Kraft, Storuman och inlandet. – Råvaran finns här och det är inte ekonomi att

köra den till kusten. Vi har exporterat allt för mycket till kusten tidigare, timmer, malm och arbetskraft. Nu ska vi förädla råvaran i inlandet säger Henrik, och ser ännu nöjdare ut. – Jag har fått hjälp från många, men jag vill ändå ta det här tillfället att tacka riksdagsmännen Lennart Gustafsson och K-G Abrahamsson samt Göran Norman på Skogsvårdstyrelsen för politiska och skogliga kontakter. Ett stortack!

Vad ska produceras?I folkmun heter det att det byggs en pelletsfabrik och det stämmer till viss del.–Vi kallar oss ett Bioenergikombinat, där pelletstillverkning är det ena benet. Vi ska tillverka pellets från scratch och förlitar oss inte på restprodukter från andra verksamheter. Vi har full kontroll över råvaran och kan på så sätt göra pellets som har en mycket högre förbränningsgrad än de pellets som finns på marknaden idag, säger Henrik. Vi kan dessutom anpassa pelletsen till olika kunder och olika användningsområden. Vi kommer inte att sälja

en säck med 16 kilo pellets utan vi vill sälja en säck med ett angivet antal kWh.

Produktionen kommer att landa på ca 80 000 ton om året.

De övriga två benen är fjärrvärme och elproduktion. Spillvärmen från processen ska ut på fjärrvärmenätet i Stensele. Elkraften produceras i en turbin som drivs av en ångapanna och kompletteras med ånga som bildas under pelletstillverkningen. Turbinen kommer att producera 50 gWh/år.

Vad händer just nuBygget börjar nu i vinter, pellets-

produktionen och fjärrvärmen ska stå klar första kvartalet 2007 och under hösten

2007 installeras turbin och generator för elproduktionen.– Det kommer att bli ett helt nytt stuk på på byggnaden. Vi höjer taket till 16 meter och de högsta delarna på torken kommer att nå högre än korset på kyrkan i Stensele säger Henrik.Då hoppas jag dessutom att vi kommit långt med arbetet att skapa det fjärde benet för fabriken – flytande biobränsle. Under år 2007 kommer också en pilotlinje att färdigställas. En linje där vi, andra forskare och företag kan prova nya lösningar.

ArbetstillfällenNär fabriken står klar kommer den att sysselsätta ca 25 personer. Till detta kommer ca 80 personer inom skogsnäringen och transporterna.

– Vi kommer att behöva 300 000 ton råvara. Det innebär ca 11 000 bil och släp om året för att klara transorterna både in och ut. Nog kommer det att röra på sig, säger Henrik.

Henriks vision– Om ett antal är år kommer vi dessutom att producera någon forma av flytande biobränsle, etanol eller biodiesel, vi får se. Jag är övertygad om att jag har rätt. Den planerade terminalen är av stor vikt för visionen. Vi har ett jätteläge här, så jag hoppas att alla i kommunen engagerar sig. Det Det kommer att behövas, avslutar Henrik.

FaktaBioStor ägs helt av Skelleteå Kraft som i sin tur är helägt av Skellefteå kommun. Totalt arbetar det 390 personer i företaget.

RåvaranRåvaran till pelletsfbriken är till stor del restprodukter fån skogsbruket. Toppar och gallringsvike. Resterande kommer från energiskog, torv och rörflen.

KontaktKontaktperson för BioStor är Henrik Sundström.Tel 0910-58 48 50 • 070-626 01 50

!Om...!


Stort, så kan man nog sammanfatta intrycket av gruvbygget på Blaikfjället. Efter att ha kört på en smal hal väg över Blaikfjället och vidare utmed Storjuktan, nästan kört på en hund som tillhör någon av Vatten-fallarna som bygger den nya kraftledningen till Blaikengruvan, är jag framme.

Full fart på Blaikfjället

Det som ska bli en stor gruva är nu en gigantisk byggarbetsplats som sysselsätter 50-60 man. Det myllrar av hjämklädda arbetare och arbetsmaski-ner. Full fart på alla.

– Javisst, ska vi vara igång i juni så är det bara att jobba på, säger Johnny Önnerlöv som är gruv-chef på Blaikengruvan. Brytningen i dagbrottet ska dessutom igång redan i maj och tunneln för underjordsbrytningen ännu tidigare.

Maskiner och personal måste vi ha klart då. Förhandlingar pågår just nu med upphandlingar om entreprenaden för lastning och transport. Allt ser bra ut och vi håller tidsplanen. Fastec är huvudentreprenör och det finns många andra företag här, Svansele Produktion och Skanska för att nämna några.

Mer än anrikningsverkFörutom ett anrikningsverk bygger ScanMining

malm-mottagning med flera olika krossar, för-rådsbyggnader för både maskiner och borrkärnor, ett litet hotell för gäster och experter som bara jobbar en kort tid och sist men inte minst det nya huvudkontoret.

Ja det är faktiskt sant, ScanMining flyttar huvudkontoret från Gävle upp till skogen på Blaik-fjället. Det måste väl vara vara det mest ocentrala huvudkontor ett gruvföretag kan ha.

– Tvärtom, det är ju här malmen finns. Vår VD Olle Widigsson, som har bosatt sig i Åskilje brukar säga:

”När man letar finansiering till gruvbrytning ska man vara där pengarna finns. När brytningen har börjat ska man vara där malmen finns”, säger Johnny.

En guldgruva?Malmen då. För många är detta en guldgruva

men det är inte riktigt sant. Malmen från bryt-ningen innehåller mest zink. Guld och silver får man på köpet, ett bra tillskott.

Själva brytningen startar i gruvan antingen i dagbrott eller under jord. Malmen transporteras till krossarna som ligger alldeles invid anriknings-verket. Malmen krossas i två steg och mals innan den går vidare till anrikningsverket.

– Vi använder oss av autogen malning där hårdare malmsorter mal ner mjukare sorter, en miljö- och energimässigt bra lösning, säger Johnny Önnerlöv.

Johnny Önnerlöv, gruvchef vid Blaikengruvan, står framför det

blivande anrikningsverket.


Efter malning går malmen till en gravimetrisk anrikningsprocess där 70 % av guldet utvinns. Sedan går malmen vidare till två flotationslinjer. I den ena plockas zinken ut och i den andra bly och resterande guldpartiklar och silver. Anrikningsver-ket har en kapacitet på 1 1/2 miljon ton per år.

Malmerna kännetecknas av låga halter av skad-liga ämnen som gör att ovanligt rena koncentrat kan produceras och att resterna från produkten är relativt rena. Restprodukten, det malda gråberget pumpas upp till Blaiksjön där den slutdeponeras och täcks av vatten.

– Vattenfall använder inte sjön som vattenma-gasin så det här är en miljömässigt helt perfekt lösning. Det finns säkra vallar och området är redan exploaterat. Sjön räcker till för ca 30 års brytning. Skanska håller just nu på att ”plugga igen” det gamla intaget och det 230 m djupa schakt som förbinder Blaiksjön med kraftverket och tunneln mellan Juktan och Umeälven.

Goda framtidsutsikterPå min fråga om hur lång livslängd gruvan har

svarar Johnny så här.– Vi börjar nu i sommar med att bryta Ers-

marksmalmen här och den räcker i minst 5 år. 2007 öppnas gruvan i Svärtträsk. Vi bygger en ny malmtransportväg raka vägen hit till anriknings-verket. I nuläget håller vi på med borrningar för att bestämma storleken på brytningen där. Sedan finns det fler fyndigheter inom transportavstånd som vi håller på att undersöka. Grundregeln är att man ska hitta lika mycket ny malm som man bryter, det kommer vi att göra i ganska många år framöver, det är jag övertygad om.

Framtidsutsikterna är goda. Att vi är ett stabilt svenskt företag och dessutom flyttar hit huvudkon-toret ger framtidstro. Det här går inte att flytta till Stockholm…

ScanMining har sitt säte i Gävle och är noterat på Stockholmsbörsen. Företaget startade med prospekteringsverksamhet och driver Pahtagruvan i Finland och utvecklar för närvarande fyndigheterna vid Blaiken.

AktieägareDe största aktieägarna är LD pensionsfond, Jan Petterson med bolag samt Länsförsäkringar. Aktiekapitalet är på 70 miljoner kronor.

VDVerkställande direktören heter Olof Widigsson och har nyligen flyttat från Gävle till Åskilje.

GruvchefGruvchefen i Blaiken, Jonny Önnerlöv har jobbat åt Boliden i 25 år och bor i Vindelgransele.

HemsidaPå hemsidan www.scanmining.se finns fler bilder över området.

!!Om ScanMining

En stor arbetsplatsNär gruvan står driftsklar har ScanMining

investerat ca 260 miljoner och kommer att ha mel-lan 80 och 100 sysselsatta i området. Både direkt anställda av ScanMining och av de entreprenörer som sköter transport och lastning. En av dem är för närvarande KJIN Schakt, ett Storumanföretag som växt kraftigt tillsammans med gruvnäringen i kommunen.

– Vi har ungefär 230 personer som är intres-serade av att jobba här. Några tjänster är redan tillsatta och vi kommer fylla på resten under våren. I första hand tar vi in folk med yrkesvana eller nyutbildade med utvecklingsambitioner. Kanske

kommer vi också att få utbilda folk från scratch eftersom vi vill ha en mix både åldersmässigt och mellan könen.

– Vi kör fem skift i anrikningsverket med fem anställda per skift, så bara här jobbar 25 personer, nog kommer vi att betyda mycket för bygden. Vi skapar jobb åt de som bor här och det kommer säkerligen att flytta in nya kommunbor, avslutar Johnny Önnerlöv.

Innan jag åker tillbaka till Storuman tar jag en sista titt över gruvområdet.

Gruvchefen har rätt – det här går inte att flytta…

Roland Nilsson


Om...Telefon till Hemavans Flygplats: 0954-305 30webbsida: www.hemavansflygplats.nu e-post: info@ hemavansflygplats.nu

Tummen upp, plus ”give me five”: Flyg sex dagar i veckan jublar Thomas Åkerlund med många flera.

Agneta af Ekenstam på Hemavans Flygplats kan boka biljetter över hela världen. Hon har även god hjälp av Lapland 4U i Tärnaby när det gäller paketresor. t

Äntligen sexTummen upp, plus ”give me five”. Det blir sex det! Sex dagar i veckan går nu flyget till och från Hemavans Flygplats.

– Det här blir ett lyft för Hemavans flygplats och hela området, säger flygplatschef Thomas Åkerlund.

Hur har då sexdagarsflyget mellan Hemavan och Arlanda blivit möjligt?

– Vi har jobbat och lobbat hårt för detta, svarar Thomas Åkerlund, och nu har Rikstrafiken äntligen belagt oss med trafikplikt sex dagar i veckan.

Detta innebär att man nu varje dag utom lör-dagar kan flyga reguljärt till eller från Hemavan. Skyways vann upphandlingen och trafikerar nu

även denna sträcka. Dessutom kommer Strömmas charterflyg igång torsdagar och söndagar.

– Just det, och från och med i mars blir det minst två charterkärror dessa dagar resten av säsongen berättar Thomas.

Uppdämt behov

Vilka är resenärerna då?– Turister i första hand, och vi tror att det finns

ett uppdämt behov av att komma andra dagar än över helgerna som tidigare varit vanligt, säger Tho-mas. Vi tror att även tjänsteresandet kommer att

öka, särskilt när tunneln genom Umskaret blir klar. Då stiger säkert även turistflygandet från Norge.

När det gäller konferensgrupper är näringen positiv till att erbjuda evenemang mitt i veckan. Det verkar vara en trend att man vill konferera veckodagar på arbetstid och ha helgerna ledigt.

– Ja, och med rätt marknadsföring kan vi säkert locka hit även anhöriga till konferensdeltagare, hoppas Thomas Åkerlund. Då kan hela familjen sammanstråla här i anslutning till konferensen och tillsammans tillbringa helgen eller några dagar i fjällen.

Historik På 1960-talet anlades ett segel-flygfält i Hemavan, vilket flitigt användes av både lokala sportflygare, och andra. Det är detta segelflygfält som nu har utvecklats till dagens flygfält, med kapacitet för passagerarplan med 72 säten, Herkulesplan, och många andra typer av passagerarplan. Landningsbanan är idag 1500 m, utrustad med fullständig ILS.

Hösten 1993 färdigställdes Hemavans flygplats, och med alla tillstånd på plats startades i mars 1994 upp den första charterlinjen Bodö – Hemavan – Umeå. Man flög torsdagar och söndagar, och fortsatte vintern ut. Bolaget var Widerö, vilka fortsatte att trafikera linjen även följande år, men med start en månad tidigare.1997 började Skyways att trafikera linjen Hemavan – Arlanda, vilken är den linje som körs även idag, men som nu flygs av Swedline. Idag flyger vi 44 veckor/år! (info från hemsidan)


Kommer Hemavans sexdagarsflyg att innebära fler arbetstillfällen i kommunen?

Gunilla Lundgren tror att kring-effekterna kommer att skapa fler arbeten inom både turism och han-del, och därigenom även ge ökade skatteintäkter.

På Hemavans Flygplats ökar man konkret antalet anställda med två halvtider under högsäsong.

– Dessutom har vi ytterligare fem-sex timanställda på lönelistorna, berättar Thomas Åkerlund. Får vi sedan fler direktflyg från utlandet, vilket vi har kapacitet och möjlighet till, så kommer nog personalbehovet att öka ännu mer.

!!Ökad anställning?

God hjälp av paketresearrangörEn annan aktör som hoppas mycket på en ökad

resemarknad med sexdagarsflyget är paketresesäl-jaren Lapland 4U i Tärnaby.

– Jag tror att vår försäljning på paketresor till Stockholm kommer att öka jätte-jättemycket, säger Kicki Greus.

Hennes entusiasm är inte att ta miste på och hon spekulerar kring en 40 procentig försälj-ningsökning.

– Nu kommer vi dessutom att kunna tillgodose de norska affärsresenärer som efterfrågar ett mitt-i-veckan-flyg.

Stoltsera med närhet till backen– Sexdagarsflyget är positivt, säger Gunilla

Lundgren, kommunalråd i Storuman. Framför allt för sommarsäsongerna.

Gunilla tänker tillbaka på att det var somrarna som i turismens begynnelse lockade fjällvandrare till Tärnaområdet.

– Nu måste vi hugga tag i det här och utveckla det. Marknadsföring är vad som behövs, betonar hon.

När tror du att Hemavan får daglig flygförbindelse med Arlanda både morgon och kväll?

– Det vågar jag inte gissa, säger Gunilla Lundgren. Det nuvarande treåriga avtalet är en framgång redan det, det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig.

Hon menar att det nu är viktigt att kunna visa upp bra siffror de kommande åren.

– Ingen annan flygplats kan väl stoltsera med endast 100 meter till skidbacken, eller hur många meter det nu är – inte många i alla fall.

Vattenfall satsar 300 miljoner de kommande åren i Storuman

Extreme makeover Många av Umeälvens kraftstationer har varit i drift i när-mare 50 år. Det är en lång tid och nu börjar den stora renove-ringen som innebär att Vattenfall satsar närmare 300 miljo-ner de kommande tre åren i Storumans kommun.

Den stora renoveringen har redan inletts. Först ut var kraftstationen i Grundfors. Där har redan ett aggregat förnyats och under nästa år är det dags för det andra. Enbart i Grundfors kostar renoveringen ca 80 miljoner kronor per aggregat.– Vi byter bland annat löphjul och generatorer i Grundfors, säger Johnny Semrén som är områdesansvarig på Vattenfall i Storuman.

Under 2007 kommer dessutom Gejmåns kraftstation få sig en rejäl uppryckning. När allt är klart där beräknar Vattenfall att notan hamnar på ca 105 miljoner kronor. Även i Gejmån handlar det om att förnya ett aggregat som har tjänstgjort under en lång tid.- Det är dags att det får gå i pension, säger Johnny berättar vidare.- 2008 gör vi en rejäl uppryckning i Stensele Kraftstation med förnyelse av generator, turbin och transformator. Totalt ligger investeringen i Stensele på ca 120 miljoner kronor.Mycket av pengarna som Vattenfall satsar används för inköp av ny utrustning. Men Johnny tror att ca 15 procent av den totala budgeten kommer att hamna på lokala entreprenörer.- Sen har vi alla kringeffekter som detta ger. Många som ska arbeta med renoveringen kommer utifrån. De behöver någonstans att bo och äta. Vi kan bara konstatera att det här är en stor investering som inte bara tryggar våra kraftstationer för en lång tid framöver utan även kommer att ge stora kringeffekter.

Men det stannar inte med det. Även kraftstationen Umluspen i Storuman har många år på nacken. Någon gång under 2010-2012 tror Johnny att det är dags för en renovering även där.- Då pratar vi om ytterligare ca 200 miljoner kronor. Så totalt hamnar investeringen fram till 2012 på ca 500 miljoner kronor, fortsätter Johnny.Förnyelsen av aggregaten innebär förutom förbättrad prestanda även att oljemängden minskar med 60-70 procent.- På det här sättet kommer vi att kunna producera säker, ren och miljövänlig el i ytterligare 50 år.

Det är oerhör t mycket pengar Johnny pratar om. 500 miljoner kronor känns som en oförståelig summa pengar. Här har vi gjort lite jämförelser så det ska vara lättare att förstå.

Andreas Johansson

Hur mycket är 500 miljoner kronor?• 2 100 Volvo V50 1.8• 4 000 Skoda Fabia Kombi 1.4• 100 000 begagnade SAAB 900• 4 082 st Arctic Cat 4-takt• 7 692 307 dagens lunch• 45 456 545 liter bensin


Nu ska det byggas för miljontals kronor i Hemavan

Varma bäddar?Det betyder inte uppvärmda sängkläder, utan att bäddar står till förfogande för uthyrning under en så stor del av säsongen som möjligt (kudden skall inte behöva kallna mellan gästerna). Näringen i området, hotellen, privata förmedlare och andra som bokar in turister i området ska kunna boka dessa bäddar när de inte används av ägaren. Kanske under ett par, tre månader per år.

Ski in – Ski outKungsbackenområdet, det vill säga området nedanför hotellet skall bli ett attraktivt område för vinterturisterna. Man kan gå eller åka skidor in och ut från lägenheten till slalombackarna, nöjesliv och service. Det är viktigt eftersom många av lägenhetsinnehavarna och de tilltänka gästerna kommer med flyg och alltså inte har tillgång till bil. Detta öppnar upp för nya affärsidéer i området, skoterförvaring, skoterservice, korthyra av bil , transfer av olika sor ter med taxi , hundspann, minibuss samt för varuleveranser, fastighetsunderhåll, städning mm.

Privata pengar ska arbeta…En vanlig fördom om turismen är att kommunen betalar och någon annan skördar frukterna. Här är det privata intressen som medverkar till att stora investeringar i mark, byggnader mm kommer till stånd. I sin tur kommer detta att generera arbetstillfällen. Kommunen sa ja till en ny detaljplan som ger möjlighet till byggandet av ett fyrtiotal hus i Hemavan. Däremot sa de nej till att göra investeringar i vägar vatten och avlopp. Det är därför SUAB medverkar till att starta ett exploateringsbolag som till två tredjedelar ägs av privata aktörer. Strömma Turism & Sjöfart AB och Svansele Produktion AB skall äga 38 procent vardera och suab 24 procent. Tillsammans ska bolaget medverka till att bygga infrastruktur och sälja mark för exploatering av boende av olika sorter.– Visserligen är suab:s pengar också kommunens, men insatsen blir betydligt mindre än om kommunen ensam skulle stå för fiolerna, betonar Bengt Håkan.

Många mindre byggherrarJust nu håller Tärnafjällens Exploaterings Aktiebolag (texab) på att bearbeta investerare som skall bebygga området.Tanken är att hitta ett antal exploatörer som vardera vill bygga 1 till 4 hus med 4-6 lägenheter i varje hus. På så sätt hoppas man få många kontaktytor som kan sälja lägenheterna och riskerna sprids på flera intressenter. De flesta lägenheterna kommer troligen att upplåtas som bostadsrätter men andra lösningar kan också komma i fråga, till exempel timeshare eller andelslägenhet. Det viktigaste är inte ägandeformen utan att de håller en enhetlig hög standard och att de är tillgängliga för näringen i området.En bra lösning för alla är att lägenhetsinnehavarna får in pengar på uthyrning, hjälp med finansieringen, och området får nya bäddar utan att behöva bygga dom själva. De första husen byggs, om allt går i lås, i kvarteret Adolf redan under 2006. Samma byggherre har också visat intresse för att bygga fler hus. Visar sig intresset vara nog stort så påbörjas flera hus under sommaren- hösten 2006. En vision är att grovplanera vägar och dra vatten och avlopp till kvarteret A2 nu under vintern så att det finns byggklar mark sommaren 2006, säger Bengt-Håkan.

Det finns efterfrågan på tomter för fristående fritidshus i området, både tomter i centrala lägen och mera perifert. Trycket på Tärnaby- Hemavan bedöms öka inom de närmaste åren. Därför har det påbörjats undersökning om var det kan finnas byggbar mark för exploateringsområden i Tärnaby och dessutom inventeras Hemavan efter enskilda tomter, för att kunna täcka upp ett akut behov av tomter för fristående fritidshus i exklusiva lägen.

Roland Nilsson

Under högsäsong finns det alltid för lite bäddar i Hemavanområdet. Liftsystemen, restaurangerna och nöjeslivet kan ta emot många fler besökande än nu med bibehållen trivsel. Området kan, svälja ett par tusen gäster till om bara det funnits boende. Det behövs mer varma bäddar för att kunna utveckla och behålla servicen i området. Det är ett av skälen till att Exploatering Kungsbacken drar igång säger Bengt Håkan Viklund som är projektledare.

Här, här och här.Bengt-Håkan Viklund har som kommunal tjänsteman, många år med eget företagande som byggkonsult och nu på senare tid som byggnadsinspektör varit med och byggt många av Tärnafjällens bäddar och anläggningar. Han kan vägen mellan Storuman och Tärnaby utantill, säger han.Bengt-Håkan visar här de aktuella områdena A3, A2 och kvarteret Adolf, alla med suveränt läge under Högfjällshotellet. Bara att spänna på sig skidorna och dra iväg.


??..vad händer i kommunen när invånarna och framtidstron ökarHar ni märk något av gruvetableringarna i området eller tror ni att de kommer att påverka ert förtag inom den närmaste tiden.

SELABDennis Hedström, SELAB, har ökat med 200%– Jag har tidigare varit ensam, men nu är vi tre entreprenörer som jobbar i SELAB. Jag har en elektriker på skiftgång i Svartliden och sedan har vi en hel del arbete uppe på Blaikengruvan. Där job-bar vi löpande direkt mot ScanMining.Jag är jättepositiv inför framtiden, gruvorna och alla andra projekt. Än om inte vi får jobben så är det positivt för bygden.Det är ju det som är det viktigaste.

Turistbyrån, Tärnaby

Inger Andersson– Positivt, naturligtvis. Flyget har redan märkt en ökning. Mer flyg ger mer möjligheter. Men också nya krav, kanske måste vi anpassa oss och erbjuda nya aktiviteter och nya typer av service. Bäddarna i Hemavan kommer väl till pass under de perioder som vi har brist på bäddar.Tunneln gör det lättare att komma hit och kommer att ge oss fler besökare. Och det är precis det vi behöver. Mer folk i området betyder allt för utvecklingen.

TraktorcityJan Sandberg, Traktorcity i Forsvik– Ja huvaligen, vi har aldrig haft så mycket jobb som nu. Fast vi inte har planerat det så har vi nästan ändrat inriktning från skogsmaskiner till entreprenadmaskiner.Det här är en chans för oss att öka, en liten skänk från ovan. Svårigheten kan vara att få tag i mer folk. Man måste vara allround och inte vara rädd för utejobb – det är stora maskiner.

HandelnLars-Arne Högberg. ICA Supermarket samt ordförande i Svensk Handel i Storuman.– Ja, det har vi märkt. Vi kan se att ICA Supermarket i Storuman har 300 betalande kunder mer per vecka i år, jämfört med samma vecka förra året.Handeln i Storuman ger överlag lite olika indikationer. En del har sagt att man märkt av en ökning, medan andra inte ännu tagit del av kakan.Men kapitalvarorna har nog ökat.

Boende Grete Hellqvist, Hemavan Service – Tunneln kan säkert ha en positiv effekt, man törs lita på att komma både fram och åter. Men störst nytta har den för nyttotrafiken. Flyget däremot betyder enormt mycket Vi pratar inte säsong längre. Vi måste tänka om. Vi kan ha turistverksamhet året runt. De nya lägenheterna i Kungsbacken är mycket intressant för området, mer folk. Men jag vet inte om det kommer att påverka mitt företag. Men vi får se, det är inte helt klart än.

Hotell ToppenMaud Öhberg– Det är ett jättepositivt läge för Storuman just nu. Vi på hotellet märker det redan genom att vi har utländska gäster från hela världen. Så det är enbart positivt – en ny era. Hotellet mår jättebra av gruvnäringen.

Mer flyg, en tunnel under Umskaret och nya bäddar i Hemavan. Positivt eller negativt?


Fakta om GunillaGunilla är kommunalråd i Storuman kommun och kommunstyrelsens ordförande.Hon är socialdemokrat och sitter mandatperioden 2003-2006.

E-post: [email protected]

Vad tror Gunilla?Vårt kommunalråd Gunilla Lund-gren borde vara glad över gruvnä-ringens utveckling i regionen. Vi gör en snabb koll:

– Javisst är jag glad över gruvnäringen, och det finns dessutom mycket annat att glädja sig över. Det går bra för verkstadsindustrin. Rottne, Råsunda Mekaniska och Storumans Industri gasar på för fullt och BioStor startar upp under året. Henrik Sundström har verkligen gjort ett jättejobb. Utan honom hade projektet inte blivit så här stort, säger Gunilla Lundgren.

– Nu finns det jobb att söka igen efter en period av utflyttning. Det känns lite som i min ungdom när vi hade en boom vid vattenkraftsutbyggnaden. Men

då var det statliga jobb som erbjöds. Vattenfall, SJ och Domänverket var starka då…Nu är det privata aktörer som rycker fram och det är positivt. Vi kan inte bygga samhället på bara ett ben.

Gunilla säger också att även om vi just nu deppar och måste spara i driftsbudgeten så ser det inte nattsvart ut. Det finns ju som bekant ett sug efter färdiga industrilokaler för företag som startar upp och om vi får inflyttning så måste vi ha bostäder– Vi måste skilja på drifts- och investeringsbudget. Det finns inget som hindrar att vi lånar pengar för att göra investeringar i tex industrilokaler. Det som krävs är förstås en politisk enighet, att vi bestämmer oss för att inte bromsa nu när vi har medvind.

Dessutom ska vi se över vad vi har i lediga bostäder. Vad vi har märkt hittils är att de som flyttar in vill bo i hus. I många byar har de lediga husen sålts. Men vi har fortfarande lediga hus i samhället. Så jag är inte säker på att det är nya lägenheter vi behöver.Men som sagt vi ska se över läget på tomtmark, lediga hus och lägenheter. Så att vi står beredda när annonserna om lediga hus och lägenheter tar slut i Storumanbladet.

Fakta:Årets företagare, Tomas Härgestam, är född och uppvuxen i Storuman, i en familj där pappa Karl-Ivan började med åkeriverksamheten 1959. Efter avslutad gymnasieutbildning vid fordonslinjen i Lycksele började Tomas i sin pappas åkerifirma med att köra traktor. När åldern var inne för körkort och andra formaliteter blev lastbilshytten den naturliga arbetsplatsen.I mitten av 90-talet övertog Tomas sin pappas åkeri. Verksamheten har utvecklats successivt från en till fem lastbilar med idag 10-talet anställda där man främst sysslar med virkestransporter både i och utanför länet till olika skogsindustrier.Med stor energi, vilja och mogenhet har Tomas utvecklat sitt företag för att tillsammans med sin familj föra åkeriarvet vidare och kunna bo kvar i kommunen. Grattis till Tomas Härgestam!

Årets Företagare 2004Vid årets Storumandagar presen-terades Årets Företagare 2004. Vi passar på att gratulera dessa även här:

Pris för Årets Föratagare 2004 till-delades Tomas Härgestam

Motivering:"Stora risker, engagemang och enorm arbetsbörda är självklara beståndsdelar i en företagares vardag. Förutom detta krävs yrkesskicklighet, ledarskap och förmåga att skapa rätt miljö för verksamheten".

Pris för ung företagsamhet:Tilldelades Maria och Bo-Göran "Bogge" Edström med företagen SST Reklam & Media AB samt Barnlandet.

Pris för lång och trogen företagargärning:Tilldelades Grete Hellqvist, Tärnaby.Startat Hemavan Service, drev Restaurang Solkatten och driver caféet Kattungen. Engagerad i turistbyrån och Tärnafjällens PR-förening. Iordningställer just nu Umforsgården som pensionat och retreatanläggning.


Övriga partierVi har pratat med representanter för våra politiska partier för att höra hur de diskuterar kring några strategiska frågor för utveckling.

Detta nummer av Positivet som ni nu läser är tryckt i Storumans Tryckeri´s nya stolthet. En 4,5 ton tung Heidelberg fyrfärgspress.Varför investerar ni just nu?– Utvecklingen i den grafiska branschen går oerhört fort. Investeringen i den nya fyrfärgaren är ett led i en långsiktig satsning på högre kvalité och snabbare produktionsflöde.

Vi har en fantastisk personalstyrka på Tryckeriet som satsar allt och därför tror vi stenhårt på en expansion i Inlandet.

Vi har själva satsat allt vi äger och har, för bankerna hjälper ju inte till, säger Markus och Monica. I stället har vi fått ordna andra finansieringsformer.

Hur stor är investeringen?Investeringen är 2 miljoner.

• Industrilokaler – ska vi bygga lokaler på spekulation för att ha till hands vid eventuella företagsetableringar?

• Lägenheter och tomtmark – ska vi ha ett överskott så vi har beredskap för inflyttare?

• Utbildning – ska vi utbilda eller ska vi låta utbildat folk flytta in?

Patrik Persson, CenterpartietLokaler: Ekonomin är en hämsko, vi har dåligt med svängrum just nu. Men det är ett positivt problem…

Lägenheter/Tomtmark:Det finns hus som kan öppnas för boende samt privata fastigheter.

Utbildning:Här jobbar vi hårt för en gymnasial industriutbildning.

Gunnar Åström, ModeraternaLokaler: Klart vi ska ha lediga lokaler. Inte sitta med armarna i kors och tycka att allt är frid och fröjd.

Lägenheter/Tomtmark:Vi ska ha attraktiv tomtmark och vi har för lite lägenheter. Är man i ”Klondike” är det vansinnigt om vi inte satsar. Klart vi ska vara offensiva.

Utbildning:Är A och O för utveckling. Vi ska ha bra utbildning på orten för barnen. Och yrkesutbildning riktad mot näringen, gruvor, mekanik och el.

Erold Westman, VänsterpartietLokaler: Vi måste vara offensiva och ligga före. Och törsa lite grann, å int vänta.

Lägenheter/Tomtmark:Vi måste ha bostäder så folk inte bosätter sig utanför kommunen. Tomtmarken ska vara attraktiv – fina tomter.

Utbildning:Vi borde ha både gymnaisal och högre utbildning riktad mot gruvnäringen. Men vi är sent ute redan nu.

Ulrik Dahlgren, SocialdemokraternaLokaler: I nuläget kan kommunen inte bygga, men… Om någon näringsidkare vill bygga kan kommunen gå in och garantera en viss uthyrd volym, som då finns tillgänglig för företagsetableringar.

Lägenheter/Tomtmark:Vi stoppade rivningen av hus i Stensele. Men några nya kommunala lägenheter är inte aktuellt just nu. Tomtmark har vi och annan mark också, så vill någon bygga, så bygg. Om behovet finns ska vi skaffa mer byggklar tomtmark, där det efterfrågas.

Utbildning:Här har vi gjort en hel del. Vi har en hög-skoleutbildning, bergmaterialingenjör som riktas direkt mot gruvbranschen. En gymnasial industriutbildning har också diskuterats och ämnet är fortfarande aktuellt.

Leif Semrén, FolkpartietLokaler: Kommunen skulle gärna få bygga lokaler. Men nu är ekonomiska läget plusminusnoll så vi ser inga öppna vägar. Marknaden måste sköta detta själv, vad gör man….Men med mer tillväxt kan det ljusna

Lägenheter/Tomtmark:Då kanske man också kan snegla på att bygga nya lägenheter.

Utbildning:Vi har en del elever på mineralutbildningen i Malå. Inom partiet har vi också pratat om specialutbildningar eftersom det kommer att bli brist på kompetent folk. En anpassad gymnasieutbildning skulle också locka folk från andra kommuner och skapa arbetstillfällen i sig själv.

Erik Abel Ejderud, KristdemokraternaLokaler:Detta är kanske inte helt förankrat bland bland alla partikollergor. Men jag tror de håller med mig om att vi ska ha en framförhållning när det gäller både tomtmark och lägenheter. Tomtmark har vi just nu, men villabyggandet är upp till den enskilde.

Lägenheter/Tomtmark:Det är inte otänkbart att ha industrilokaler ”på lager”. Vi kan tänka oss att kommunen ska vara behjälplig när man skapar dessa.

Utbildning:Även om vi går en ekonomisk balansgång inom kommunen just nu måste vi ändå fokusera på utbildning och barnomsorg nu när det skapas fler arbetstillfällen.

Positivet trycks i nyinvesteringen Villiga Vera

Markus Falkner och Göran Hellström vid Villiga Veras sida.


POSITIVET ges ut av Storumans Utveckling AB • Ansvarig utgivare, Benny Lundgren • Produktion, Linjalen Tre.Noll • Tryck, Storum

ans Tryckeri AB • Nr 2 2005, 7500 ex • Arkivbilder från Bildarkivet 65°N i Storuman • Om

slagsbild: PARNE, flygbild över Blaikfjällsgruvan

BSVERIGE

PORTO BETALT

• Bianca Wiik och Stig Strand har övertagit Trolltunet i Hemavan.

• Linda Östman och Matt Page har startat Tärnaby Bed & Breakfast & Backpackers HB.

• Kicki Krantz, Anne Eriksson och Tony Stenvall arrenderar Hemavans Wärdshus och Restaurang Solkatten med tillhörande husvagnscamping under bolagsnamnet Hemavan Kök & Bo AB.

• Nicklas Strindell har flyttat tillbaka till Gunnarn med företaget Indell Infomedia vars verksamhet är webbdesign, webbhotell, informationstjänster mm.

• Ewy Rehnlund i Hemavan har startat ARDEA Redovisningsbyrå, en verksamhet som sysslar med ekonomi och redovisning mm.

• Hanna Tampio har övertagit verksamheten vid Handelsträdgården i Stensele under namnet Stensele Blomstergård AB.

• Matti Kerro och Janne Ruonala Storuman, har startat företaget SumBo AB som sysslar med fastighetsförvaltning mm.

• Lappmarkens VVS AB har Niclas Ahlenius i Storuman startat och som sysslar med VVS-verksamhet.

• Maria Modin i Storuman har startat företaget Foto För Alla. Hon ska utföra fotoarbeten i studio och tar även på sig andra fotouppdrag.

• Daniel Barkestam i Storuman har svensk agentur på försäljning av spånplattor under namnet Daniel Barkestam Trading.

• Victor Stenman i Långsjöby har startat Stenman Racing AB och sysslar med scotercross-verksamhet mm.

• DoYourVision heter företaget som Linda Nederberg i Tärnaby startat och som sysslar med friskvård.

• Phim Fransson i Norrberg säljer thaimat från matvagn och har även cateringverksamhet under namnet Phims Thai Mat.

• Erica Simu i Boksjön Tärnaby har startat ett sömnads- och konsthantverksföretag.

• Catte Anderback i Umnäs har startat Pike Fishing in Lapland som utför guidade fisketurer mm.

LYCKA TILL från SUAB

Nya företagDetta är några av de nya företag som startat upp sin verksamhet under sommaren och hösten 2005

Grattis, Storuman Energisom fick den fina utmärkelsen "Årets Gasell i Västerbotten" av Dagens Industri.Med en tillväxt på 853 % de senaste åren har de inte bara växt mest i Västerbotten, utan ligger också bra till i hela Sveri-ge. På 7:e plats på Sverigelistan och ensamt norrlandsföretag bland de 20 bästa.

Nils-Gunnar From, vd på Storuman Energi AB, visar stolt upp sin gasell.

Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning returneras försändelsen till:Storumans Utvecklings AB • Blå Vägen 242 • 923 81 Storuman

Årets Gasell i Västerbotten

positivet nr 2 2005

Documents