ol 06/07 #7

OSQLEDAREN HAR TRFFAT LASERMANNEN

Flodis lmnar KTH fr att bli Universitets-kansler och chef fr Hgskoleverket

Varje dag jag arbetat p KTH har varit ro-lig. Att f leda ett internationellt ledande tekniskt universitet r det bsta du kan f gra och att arbeta med s mnga kreativa mnniskor, forskare, lrare och alla andra, r en ynnest.

Kanske r dock studenterna de som jag kommer att minnas bst. S mycken kraft och vilja r svrt att nna ngon annan-stans!

Jag tror att jag lmnar ver ett KTH med hgre status i Sverige och internationellt n ngonsin, sger Anders Flodstrm som nu lmnar KTH fr att bli Universitetskans-ler och chef fr Hgskoleverket.

Osqledaren r sedan 1959 Tekniska Hgsko-lans Studentkrs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gnger per r med en upplaga p 18 000 ex. Osqledaren r fullstndigt annonsnansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter p KTH.

Osqledarens uppgift r att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS, och natuligtvis ven att underhlla vra l-sare!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected] frbehller sig rtten att skra i eller refusera insnt material. Fr icke bestllt material ansvaras icke. I tid-ningen gjorda uttalanden r endast, om s anges, att betrakta som THS eller Osqledarens stndpunkt.

T E K N I S K A H G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G

DUNJA VUJOVIC, er chefredaktr

TACK 6LASERMANNEN 8KUNGEN SLUTAR P KTH 14KTH I PAKISTAN 16KORKAD DESIGN 18LR DIG STAVA 21SVETTIGT I BERLIN 22HSTEN 2007 24FAKKA UR 28

OSQLEDAREN #7 06/07Chefredaktr & ansvarig utgivareDunja [email protected]

Redaktr fr THS sidorJosen [email protected]

Grask formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterDunja Vujovic, Sara Eriksson, Calle Finnstrm, Sara Gustavsson,Julius Duhs, Ida Klasn, Leo Giertz

IllustratrerJosen Karlsson, Jonatan Stahl, Jo-nas Gunnarsson, Johannes Koch, Axel Lindgren, Aron Lind, Elin Bonnier

FotograferRobert Lyngman, Per Fogelberg, Cris-tian Franzn

Korrektur Roger Andersson

AnnonsansvarigOskar [email protected] - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagFoto & Layout: Cristian Franzn

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 790 98 [email protected]@osqledaren.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmNymble Drottning Kristinas vg 19

ISSN 0347 0164Postgiro 1937 2Bankgiro 572 3192Org nr 802005 9153

Fr du inte Osqledaren trots att du betalat kravgiften? Ring Krexpeditio-nen p 08 10 45 72 eller CityMail p 0200 211 911 och kolla att din adress stmmer.

Ett stort tack tillRoger Andersson, Anders Flodstrm,John Ausonius, THS, redaktionen, Jo-han Tor p Lithanian fr ett stdet, alla som har hjlpt till och sjlvklart vra annonsrer och Wallin & Dalholm Bok-tryckeri

Gra slut. Bland det svraste som nns som de esta mnniskor n-gon gng i sitt liv upplever. Jag har gjort slut tv gnger i mitt liv. Det var galet jobbigt och nu fr jag knna p att bli dumpad. Min lskade har en ny tjej. Sara he-ter hon. Vad har hon som jag inte har? Ja, ett brinnande intresse fr milj till att brja med. Och massa andra saker. Fast en sak har vi ge-mensamt. Vi lskar Osqledaren.

Dags att g vidare.

LEDARE

DUNJA VUJOVICCHEFREDAKTR

GRANSKNING, bevaka KTH och THS. Hur sexigt lter det? Hur kul r det att lsa om fr den gemene studenten? Antagligen inte s galet kul. I en nyligen gjord underskning var det ett par som tyckte att Osqledaren r fr intern. Kan-ske. Nr vi har skrivit om krfullmktige (KF), krstyrelsen och kren i allmnhet r det inte mnga som har koll p vad det ens r. Det r fr lngt borta frn en sjlv. Man har koll p sin sektion, om ens det. Jag hade ingen koll p kren innan jag brjade hr. Jag var dessutom rtt oengagerad i min egen sektion. Kren verkade frmmande, studentikos och ointres-sant. Men nu nr det r ens vardag r det en helt annan sak. Pongen r att kren r viktig och det som hnder p Nym-ble pverkar alla studenter p KTH. KF skulle kunna hja kravgiften, avskaffa Armada och dra ner p festverksam-heten. Saker som skulle mrkas och pverka de esta. Eller att utbildningsansvariga inte sa ifrn nr KTH vill dra in ett program eller minska ner p antalet datorer i datorsalarna. Du skulle mrka det. Men ven om man inte handskas med s stora saker dagligen s pverkar ven smsakerna dig.

OCH DET R VL DRFR OSQLEDAREN nns. Vi ska informera om frndringar, bde positiva och negativa. Osql-edaren ska stlla jobbiga och kluriga frgor p krstyrelsemten och krfullmktige. Och ser vi ngot som vi tycker r galet skriver vi om det. Sjlvklart mste man ocks ta oss med en nypa salt och skaffa sig en egen uppfattning.

KONST

VALET R DITT!

ARKITEKTUR &SAMHLLSBYGG

I FOKUSALLMN BILDNING -BEHVER VI DET?

AMBIVALENT KVALITETSPOP

INGENJRER OCH NATURVETARE UTAN GRNSER

I LOGEN MED SNOOK

BOTA DIN SNDAGSNGEST!

FOKUS P BIO OCH KEMI

PLATOON - DRYGAST P CAMPUS?

DEN NAKNA SANNINGEN

MODEMUSIKKLUBB

TEATERFILM

OSQLEDAREN INTERVJUAR:MICHELLE MEADOWSMARTIN KELLERMANROUZBEH DELAVARIKONSTRUCTIONB-LINEREKYL

OSQLEDAREN HAR TRFFAT LASERMANNEN

LS DEN HR TEXTEN MEDAN DU FORTFARANDE FR!

JAG HAR UNDER RET VARIT JOBBIG. Jag vet det men jag har inte varit jobbig fr sakens skull. Jag har ifrgasatt och haft ansttliga framsidor. Jag har blivit anmld till KTH och Jmstlld-hetsombudsmannen. Saker som gr att jag ifrgastter om det jag har gjort varit rtt. I slutndan vet jag dock att jag har gjort rtt. Dels fr att jag har ett rent samvete och dels tack vare mina lsare. Tack alla ni som har mailat, skickat brev och vykort! All kritik, bde positiv och negativ har varit grym att f.

RYKTEN sger att det nns vissa som vill gra om Osqledaren till en renodlad medlemstidning. Det innebr att Osqledaren skulle sluta granska KTHs och THSs verksamhet. Tidningen skulle bara inne-hlla information frn kren och njesartiklar. Vad spelar det fr roll egentligen, tnker du. Jo, det spelar roll. I den riktiga vrlden utanfr THS r det sjlvklart med tidningar som granskar vra politiker och lika sjlvklart tycker jag att THS mste ha ett forum fr sdan grans-kning. Vill THS medlemmar ha censur? Jag tvivlar.

VEN OM DU BRYR DIG VLDIGT LITE om kren och vad som hnder hr s kanske det nd knns lite tryggt att det nns dem som har till uppgift att granska, s att saker och ting inte sprar ut. Och ven om det hnder vldigt sllan att saker gr galet, drar sig kanske THS fr att fatta konstiga beslut fr att man nns dr som en nagel i gat. Se till att lsa Osqledaren och fortstt hra av er. Osqledaren r till fr dig, den r ju din bsta kompis!

TACK.

TACK REDAKTIONENKrnan, hjrtat och hjrnan bakom Osqledaren. Ni som har skrivit, illustrerat och fotograferat ska knna er stolta ver vad ni har gjort under ret! Det r jag i alla fall! Tack fr ert slit.

Alexander Biledt, Alexander Busnyuk, Axel Lindgren, Aron Lind, Cristian Franzn, Jonas Gunnarson, Josen Karlsson, Catrin Eriks-son, Martin Ku, Johannes Koch, Sara Eriksson, Sara Gustavsson, Robert Lyngman, Per Fogelberg, KJ Andersson, Simon Habtmikael, Angelica Boldreghini, Viktor Sebes, Markus Sjstedt, Anders Schmidt, Jeremy Bidaud, Per Pettersson, Calle Finnstrm, Jonatan Stahl, Fe-lix Mandoki, Julius Duhs, David Asplund, och Oskar Zander.

TACK! Sjlvklart mste vi tacka alla dessa fantastiska mnniskor som har hjlpt oss under ret med allehanda saker! Ni ska veta att ni har betytt mycket fr mig och redaktionen och tidningen skulle inte vara vad den r utan er.

TACK TILL ALLA ANNONSRERDet skulle inte ha gtt att gra denna tidning utan er. Vi r ondligt tacksamma!

KTH Hallen, Lycknis, KTH, Swebus Express, Tetra Pak, ABB, SSES, Bajofondo, KTH Karrircenter, Locum, Akademiska Hus, Frdinge, KTH Prolshop, S-studenter, Lunds Universitet, CIS, LAFA, Civilingen-jrsFrbundet, St. Jude Medical, Studentkortet, McKinsey & Company, Internationella kanslit KTH, Academic Work, F konsult, Scania, Astra Zeneca, SSIF, Hgskoleverket, Uppsala Universitet, Nortlander, ITT Flygt, Hego & Tracab, Coca Cola, AP Fastigheter, Lrarjouren, Telia, Teknik SM, stgta Enskilda Bank, Ume Universitet, Vattenfall, Ac-centure, stermalms Frackuthyrning, Mecenat, Maersk, Grontmij.

OCH INTE ATT GLMMA:Osqledarmafan: Kalle Boija, Mikael Salo, Magnus Keijser, Tho-mas Eckered & framfrallt Helen Silvander.

KTH: Anders Flodstrm, Olle Blomqvist, sa Ankarcrona, Sara hman och Henrik Eriksson.

THS: Krfullmktige tack fr jobbet, krstyrelsen tack fr stdet, Arma(n)da & gnget p plan 3 - tack fr kaffet, Programgruppen tack fr ni stod ut med mig, Birgitta Westholm, Katinka Hultqvist, Lasse Simson, Svenne Alexandersson och Josen Viidas, Mrten Dahlberg, ISS, Jalla & HRS.

Mats p Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Citymail, Posten, familjen Vujovic/Kohn, Roger Andersson, Ebba Lindgren, Anna Gomez i Platoon, Caroline Gull, Ernesto Guerra, Frej Naimi-Akbar, Fredrika Jrnehall & Anna Wrede p SSCO, Frida Sderqvist & Bgar och Glas, Martin Gustafsson & Sneakersnstuff, Johan Tor och Mark Kaspar p Lithanian, Johnny Warstrm, Leo Giertz, Karlsson Fredrik, Ulrika Niring, Squvalp, Tobias Ljungkvist i Ingenjrer utan Grnser, Tobias Wollhed p THS Ra-dio, Oscar Eriksson, Ida Klasn fr artiklarna, Sara Eriksson THS, Sthig Jonasson, Simon Habtmikael fr alla bra svar i Frga Simon, killarna i EBA, Elin Bonnier och alla andra som jag har glmt.

OSQLEDARREDAKTIONEN TESTAR TOALETTER OCH DYLIKT.

TACK TILL ALLA LSARE!Det r er vi gr tidningen fr!

GRON005 Osqledaren.indd 1 2007-05-14 11.27.10

GRON005 Osqledaren.indd 1 2007-05-14 11.27.10

OSQLEDAREN HAR TRFFATLASERMANNEN

JOHN AUSONIUS, eller mer knd som Lasermannen, gick p KTH. Det var den en svr tid i hans liv kanske, inte fr att han gick p KTH, utan fr att hans liv var som ingen annans teknolog. Osqledaren har trffat honom och pratat om livet i fngelset, tiden p KTH, om hatet mot invandrarna och om bilden av honom som nns i media.

DE FLESTA AV OSS HR P KTH r fdda p 80-talet och kanske inte minns ren som satte Stockholm i skrck. Frn augusti 1991 till slutet av januari 1992 fanns det en oknd grningsman som skt elva personer vid tio olika tillfllen. En person dog och mnga ck skador fr hela livet. Det var en tid i Sverige som var svr och problematisk. Den ekonomiska krisen i Sverige var omfattande och invandringen var hg. Ny Demokrati med Bert Karlsson och den gamla KTHaren Ian Wachtmeister i spetsen, drev en hrd och hetsig politik mot invandringen i Sverige. VAM, Vitt Ariskt Motstnd var ett ntverk inom nationalsocialismen i Sverige, var verksamma mellan 1990 och 1993. De ck en hel del uppmrksamhet i media och det kanske inte var helt ovntat att en person med en antisocial person-lighetsstrning, svr uppvxt och mindrevrdeskomplex frskte lsa detta nya samhllsproblem?

NR JAG BRJADE SOM CHEFREDAKTR i juni frra ret visste jag att jag ville intervjua John Ausonius. Kanske fr att jag sjlv var invandrare och ville veta hur han resonerade kring hans dd. Jag har under tiden som chefredaktr ven trffat p en teknolog som har gjort mig, andra i krhuset och ven personal p KTH illa till mods. Vi har av olika anledningar ftt hot, arga mail, desperata mail och arga telefonsamtal. Skmtsamt funderade jag p om KTH p ngot

stt fder dessa frvirrade individer. Eller om det r lttare att komma undan med att vara lite strd p KTH. Det r ltt att hlla sig undan och vara fr sig sjlv i stora frelsningssalar. Frutom Lasermannen har vi Balettmannen som 1997 knivhgg kanslichefen i Hgsta Dom-stolen ikldd en rosa ballerinadrkt. Balletmannen studerade Teknisk Fysik p KTH. Antagligen nns det ingen relation mellan studier p KTH och bengenhet att skjuta och knivhugga mnniskor. Men tan-ken slog mig fr en kort stund.

JAG FICK TAG P AUSOINIUS ADRESS till Kumla genom THS medlemsregister. Mnga av er kanske snikar med er kravgift, det gr inte Lasermannen.. Kontakten skttes genom gammal heder-lig brevvxling. Jag och min redaktionsmedlem och vn Cristian blev beviljade av Kumla att hlsa p Ausonius. Vi kte tg till Kumla och frgade oss fram till anstalten. Alla visste var den lg och det var bara att g en liten promenad frn stationen till Sveriges strsta och skras-te anstalt. Mittemot Kumla ligger Jehovas Vittnes Rikets Sal och en liten skola. Frhoppningsvis enda gngen jag behver ka till Kumla i mitt liv. Efter skerhetsrutinerna p fngelset ck man skriva p ett nt papper om att man accepterar att man r i beskscellen utan vakt och att om de misstnker att man har narkotika p sig s fr man ta av sig alla klder s de kan kontrollera att man verkligen inte har knark p sig. Vi skrev p och hoppades p det bsta. Jag var lite orolig infr att mta Ausonius sjlv i ett litet rum utan vakt, det var tur att Cristian var med mig. Ausonius hade under sin rttegng misshandlat fyra olika frsvarsadvokater och till slut ck han sitta med fotfngsel i rtten men om Kumla ansg att han ck sitta ensam i beskscellen med mig och Cristian s ck jag lita p dem. Vi satt i det lilla rummet

TEXT: DUNJA VUJOVICFOTO: CRISTIAN FRANZN (S. 8, 10-12), SCANPIX S. 9

med en sng, en bnk och en stol. Beskarna fr g in frst och sedan kommer den intagna efter cirka tio minuter. Jag noterade var larmknappen var, man vet ju aldrig. I efterhand kan jag sga att jag var omotiverat orolig.

DRREN PPNADES och in steg en man i 50-rsldern i en t-shirt, trningsbyxor och badtofor. Han bjd p lsk. Vi hl-sade och brjade prata. I nstan tre timmar pratade han oavbru-tet. Det var nstan svrt att stlla frgor men han svarade p det mesta jag ville veta utan att jag ens behvde frga om det. Han tog upp knsliga punkter som skjutningarna och jobbiga perioderna i hans liv. En sak som bde jag och Cristian lade mrke till var att han pratade mest vnd mot Cristian och var lite distanstagande mot mig. Kanske fr att jag r invandrare och kvinna, han har haft problem med bda. Kanske lster jag in fr mycket i det.

SISTA TIDEN P TYSKA SKOLAN, dr John Ausonius gick i gymnasiet var svr. Hans far hade gtt bort och han hade koncen-trationssvrigheter. Han och hans kompis hoppade av Tyska Sko-lan med drmmar om ett roligare liv. Efter olika jobb och km-pande p Komvux brjade John Ausonius p KTH 1979 och var 26 r gammal. Nr han ck sitt antagningsbesked sa han att han inte var srskilt glad men lnge hade velat bli civilingenjr s han gav det en chans. Han brjade studera Kemiteknik. P frgan varfr han just valde Kemi ck vi svaret som mnga kemister ofta sger, inte s mycket matte. Han tyckte det verkade roligt med laborationer och den praktiska biten. Hans tekniska intresse kom-mer frn hans kompis pappa som var ingenjr. Ausonius brukade

i sin barndom framkalla fotograer av sig sjlv, bygga egna strm-kllor och syssla med hobbyurmakeri.

UNDER SINA TV R P KTH tog han dock bara 2,5 pong. Som mnga studenter hade han problem med pengar och bostad, fast p en helt annan niv. Allt detta ledde inte direkt till mnga hgskolepong. ren 19801981 var han helt utan bostad. Han bodde p vinden i samma hus som hans tidigare bott i. Han sov ven en del ntter i krhuset. Ofta blev han vckt p morgonen av krpersonalen eller andra som var i huset. John tyckte att det fanns massa andra teknologer som sov i krhuset efter fester, s varfr var det okej men inte att han sov dr? Han berttade ocks att han ibland smg in i kket i Nymble och stal mat. Det hnde ven att han stal kaffepolletter och slde dem vidare. Han blev ven be-skylld fr att ha stulit datorer och annat men det sger han att det inte alls stmmer. Han berttar att personalen p krexpeditionen mste ha tyckt att han var irriterande och jobbig. Det var era i krledningen och krexpeditionspersonalen som frskte hjlpa honom. Han frnekade att han hade ngra problem och blev upp-rrd och gick drifrn. Han vgrade ta emot bidrag och f hjlp, han ville inte bli ngot socialfall. Han var propert kldd, han sg inte ut som en luffare, sger han. Han var vldigt hger och det var inte konstigt att han gick med i Hgerteknologerna. Efter mnga frsk frn krledningen att hjlpa John Ausonius ringde man upp polisen, socialfrvaltningen och Beckomberga psyksjukhus. Till slut kom en lkare frn Beckomberga fr att personligen trffa John i krhusets matsal. Efter ett vldsamt bemtande frn hans sida lyckades lkaren prata med John och sedan pratade hon med

personalen p kren. Intrycket hon ck var att han inte hade ngra vnner men att han tillbringande nstan all sin tid p KTH och kr-huset. John ppekade ofta vad som borde tgrdas i olika frgor och hamnade ofta i konikt med sina kurskamrater. Lkaren kom fram till att John borde omhndertas av civilkldd polis kvllstid i krhu-set med hjlp av krhuspersonalen. Han togs in p Beckomberga. Tv mnader senare skrevs han ut och yttade in i en studentlgen-het p Grdet. John berttar fr oss att under sommaren bodde det tv iranier i lgenheten som han delade kk med. Han ck ett vl-digt dligt intryck av dem och detta spdde p hans redan bentliga frdomar om invandrare. Det blev inte ngra fortsatta studier fr John Ausonius eller Stannerman som han d hette. Han kallades in till lumpen. Efter nstan tta mnader muckade han och under hans tid i lumpen hade han tv medlajer i skyttetvlingar.

NIO R EFTER att John Ausonius slutade p KTH brjade han skjuta p invandrare. Under dessa nio r hann han gra lumpen och sitta p Kumla fr bland annat misshandel. Han anser att han blivit orttvist behandlad. Han anser fortfarande att domen fr misshan-del var fr hrd. Han ser inte dem brotten som s allvarliga, fast det r nog mnga som inte hller med.

HAN FRSRJDE SIG GENOM att kra svarttaxi och i slutet p 80-talet hade Ausonius sparat ihop en hel del pengar och hand-lade med optioner. Det gick vldigt bra fr honom i brjan men se-dan rasade aktiekurserna och han frlorade vldigt mycket. Han brjade spela roulett och andra spel p casinon i Tyskland. Oftast frlorade han gng p gng. Han byggde upp ett stort spelberoende, berttar han, och att han d inte insg att en trning inte har ett

minne, sannolikhetslra r ngot han har lrt sig p senare r. Han genomfrde mot Handelsbanken och Postgirot som senare ledde till tal och Ausonius var ter i fngelse i maj 1990. Nr han sedan kom ut var han fattig, arbetsls och spelberoende. Hans lsning var att rna banker. Han berttar fr oss att han aldrig var glad efter ett bankrn. Han rknade pengarna, kte till Tyskland och spelade bort dem. Detta var en procedur som upprepades ett ertal gnger. Han insg, varje gng han frlorade pengar, att han var tvungen att rna igen. Efter ett tag blev han nervs och han berttar att han inte sg sig sjlv som kriminell. Han ser sig sjlv inte som kriminell nu heller. Han umgicks inte med kriminella och tnjde sina grnser hela tiden fr vad som var okej. Han berttade aldrig fr ngon om vad han sysslade med och tyckte det var pinsamt. Han var van vid att leva som en respekterad medborgare.

MAN KAN SGA att det var mnga olika faktorer som ledde fram till John Ausonius handlande. Han hade en vldigt traumatiskt upp-vxt. Hans mor r tyska och hans far var schweizare. Hans mor var vldigt strng och det hnde att hon agade honom. Hans far var alkoholiserad och hade affrer med andra kvinnor vilket till slut ledde till en skilsmssa mellan frldrarna. Han hade komplex fr sitt mrka hr och mrka gon. Under 80-talet frgade han hret regelbundet. Hans far dog, han misslyckades med sina studier och han var tvngsintagen p Beckomberga era gnger. Spelberoendet ledde honom till bankrn och det hela eskalerade i en tid d invand-rare inte var srskilt vlkomna i Sverige. Han berttar att han hade dligt samvete fr bankrnen och knde att han ville gra ngon nytta i samhllet. Han ansg att invandrare frn utomeuropeiska lnder kom till Sverige med konstiga kulturer och att de var parasi-

KUMLA ANSTALT

ter som utnyttjade systemet. Han sg att mnga tyckte som han och tanken var att skjuta en kriminell invandrare fr att skrmma ivg de andra. Men eftersom det var svrt att hitta en kriminell invand-rare gav han upp den idn. Han brjade ge sig p oskyldiga invand-rare som lg nra till hands. S lnge de sg mrka ut dg de. Han sger gng p gng att han var en idiot som generaliserade alla och att han ngrar sig. Det var frst r 2000 som han erknde alla mordfrsk och allt han stod talad fr. Det tog honom ett par r att inse vad han hade gjort och att erknna sina handlingar offentligt. Han beklagar sig ver att han inte har ngon relation till sina offer, fr det gr det lttare att distansera sig frn dden. Tydligen har han skrivit brev till sina offer och frgat om de vill frga honom ngot eller om de p ngot stt vill ha en upprttelse. Det var en som hrde av sig. Personen som dog var en arkitektstuderande frn KTH som ddades p Krsbrsvgen i nrheten av campus Valhallavgen. John Ausonius ser sig inte som rasist eller nazist, bara som en person som sg ett problem i samhllet och ngon som frskte tgrda det.

DET R TYDLIGT ATT AUSONIUS nskar sina handlingar ogjorda av mnga anledningar. Han ngrar sig och har i fngelset blivit vl behandlad och vn med invandrare. Han sger ocks att om han visste att han skulle f sitta inne s lnge skulle han inte ha utfrst dden. Det knns mrkligt att prata med honom fr han berttar om det utan ngra som helst svrigheter, kanske fr att han har terberttat vad han tycker och tnker s mnga gnger. Det r dessutom vldigt svrt att frestlla sig att det han berttar verk-ligen har hnt. Jag kan inte frestlla mig den rdsla och skrck invandrarna och svenskarna i Sverige under denna period knde

eller offren och deras familjer samt deras liv eftert. Mnga ck fysiska skador fr livet men framfrallt psykiska men. Man fr ett hum nr man lser Gellert Tamas bok Lasermannen En bert-telse om Sverige.

VI PRATADE OCKS en del om vad han anser om den bild som media har mlat upp. Det har skrivits en bok, gjorts en lmatise-ring och en dokumentr. Boken, som mnga skert har lst och d r den hr artikeln egentligen en kort sammanfattning, r uppde-lad i era delar. Den delas upp i en del om Sverige och samhllet p den tiden, brottsutredningen och en del om John Ausonius. Au-sonius berttar att han tycker att den r vergripande och bra men att biten som handlar om honom r snedvriden och frljligande och delvis phittad. Dessutom tycker han att det r vldigt dligt att han inte ck lsa boken innan den trycktes, ngot som offren inte heller ck. Tydligen s gjorde Gellert Tamas era djupinter-vjuer med Ausonius infr ett reportage i Kalla Fakta. Sedan sade han att han kanske skulle skriva en bok om detta och helt pltsligt dk boken upp. Filmatiseringen tycker John inte heller r s bra men den bygger p boken. Dokumentren som har gjorts tycker han r bra och saklig. Vi diskuterar om han har funderingar p att skriva en egen bok. Han knner att folk har vldigt bestmda sik-ter om honom och att det egentligen inte skulle tjna ngot syfte att skriva en bok frn fngelset.

DET R INTE OFTA man trffar en livstidsdmd och vi frgar sjlvklart om hur det r. Cellen som man bor i r inte stor och man har ingen egen toalett eller dusch. Dock har man en teve som man tre gnger i veckan fr kolla en DVD-lm p. Anstalten prenume-

UTANFR ENTRN TILL BESKSCELLERNA

rerar p Dagens Nyheter och man kan ocks sjlv prenumerera p tidningar. De har tillgng till radio och datorer om man studerar, dock inte internet. Mellan 08.00 och 19.45 fr de intagna vara ut-anfr sina celler. Man kan plugga p hgskola, jobba i verkstaden eller som stdare. De har tillgng till gym ocks. Men det nns en maxgrns p vikter om 50 kilo. Kanske fr att man inte vill att de intagna ska bli fr starka och d potentiellt mer farliga?

DE INTAGNA BOR i olika hus och dr Ausonius bor r det rtt bra stmning. Han menar p att livstidsdmda r mer mna om att frska ha en bra stmning d man vet att man kommer att tillbringa en lng tid i fngelset. De som sitter inne p ett par r har mer attityden att de kan ta lite skit, fr de kommer nd ut sen. Han sger att mnga hller sig p sin kant. Sjlvklart uppstr det konikter men att han inte har varit inblandat i ngon p era r. Det r viktigt fr honom att han uppfr sig gott d chanserna kar fr att f mer permission. Hittills har han haft s kallade lufthl dr man fr komma ut ett par timmar med ett par vrdare och bowla eller kanske ska. Han berttar att de intagna r rtt klara ver sin situation. Dr han sitter fr de intagna laga sin egen mat. De fr 40 kronor om dagen fr alla ml och skriver en lista ver rvaror som anstalten sedan kper in. P s stt fr de bttre mat n mnga andra som sitter inne. Enligt John fr de andra mat som r 1 000 gnger vrre n den vrsta skolmaten.

HAN BEDRIVER sin tid med att plugga. r 2002 beviljades han distansstudier av vissa kurser p KTH och av praktiska skl enbart de teoretiska. Det var ngra p Kemiinstutionen som inte ville att han skulle f studera. Hittills har han tagit nio pong i linjr alge-bra och Differential- och integralkalkyl 1 och han har planer p att ta del 2 ocks fr sitt eget sjlvfrtroendes skull. Han har ven lst en hel del humanistkurser. Dr delar han mnga teknologers sikt

om att dom r mycket lttare n tekniska kurser. Han lser ven en vldspreventiv kurs som de intagna kan lsa. Han ser inte sig sjlv som vldsbengen lngre och menar p att det var 20 r sedan han var det och att han aldrig skulle bete sig s igen om han kom ut. Han menar att han inte kommer att kunna leva som respekterad medborgare i Sverige om han kom ut, utan skulle behva ytta ut-omlands. Det knns svrt att stta sig in i hans situation och frst hur det mste knnas att inte veta om man ngonsin kommer att bli fri igen. Framfrallt r det vldigt surrealistiskt att prata med ngon som benner sig i en totalt annorlunda situation n en sjlv. Han trffar samma personer vareviga dag och tycker nog att det r lite befriande att f prata med helt andra personer i tre timmar.

JAG NOTERADE EN RING p hans frlovningsnger. Sjlv-klart var jag tvungen att frga. Det visade sig att John fr ett och ett halvt r sedan trffade en 25-rig kvinna som hade sett dokumen-tren om honom. Hon kte och hlsade p honom och de frlo-vade sig. Det var en svr tid fr henne d mnga reagerade vldigt negativt och media kontaktade henne. Hon ville inte ge ngra som helst intervjuer och tog illa upp ver att bli uppmrksammad. Han sger att de kanske inte r ihop s mycket lngre d hon inte har varit och hlsat p honom p ett tag men att man aldrig vet.

I OKTOBER 2006 anskte John Ausonius om bendning. Hit-tills har han inte ftt ett svar. Han misstnker att regeringen hller honom kvar i fngelset som en sorts syndabock. Han hvdar att om han kom ut skulle han aldrig mer beg brott, fr han vill aldrig ngonsin mer sitta i fngelse.

KONTAKTANNONSER

man sker man

man sker kvinna

kvinna sker man

kvinna sker kvinna

S hr gr du

vnner & vrigt

Entusiastisk nringslivsintresserad ung kille sker blond tjej fr mysiga hemmakvller. Jag gillar att vara i skogen med andra mn och att basta. Du gillar hstar och friluftsliv. Hr av dig till B85

Trevlig, pendantisk kille som gillar budweiser sker snll tjej att umgs med efter jobbet. Sker dig fdd p 80-talet som gillar nutrionslra och kemi. Hr av dig till DuffMan

Go och glad kille som inte kan sitta still sker dig lilla tjej som inte r lngsint och gillar kortlmer. Jag gillar sneakers och l. Hr av dig till Dovas29

Skn kille som gillar trna 5 dagar i veckan sker dig snygg och villig. Svara till Flen32

Kille som har engagerat mig i allt. Har suttit i Krstyrelsen, varit sektionordfrande, med i Osqledarredaktionen, Gaytek och Krspexet. Sker stor rysk bjrn som kan ligga framfr brasan med mig. Hr av dig till PP

Kille utan ngra strre ambitioner som gillar matlagning och musik sker dig som inte r komplicerad. Hr av dig till Hornstull

Maila [email protected] och uppge koden p perso-nen du vill trffa och en lite presentation p dig sjlv. Vi vidarebefodrar kontakten och frhoppningsvis kan krlek uppst!

Gratis fr THS-medlemmmar. vriga: 100 kr per frmedlad kontakt

Smart, rolig, trevlig, st, charmerande, sexig, kul att festa med tjej sker dig snygg kille som har makt och grna uniform. Hr av dig till A1

Exotisk, kreativ tjej som gillar tequila sker dig som inte vill ha frhllande utan bara lite kul. Du fr grna spela i band. Hr av dig reserva1

Okomplicerad tjej som gillar champagne och hus sker dig fr frhllande. Du fr grna gilla mig. Hr av dig till reserva2

Skn snubbe frn Djursan som gillar btar och att dricka ros och fanta, sker dig som gillar nringslivet. Hr av dig till Q

Rolig kille sker tjej. Du fr grna gillar CSS och TTA. Hr av dig till vrldens bsta Karlsson

Lugn tjej som gillar mysiga hemmakvllar och att g i sko-gen sker kille som fr samboskap. Hr av dig till reserva3

Snygg blond kille som lskar strawberry daiquiri sker dig likasinnad. Hr av dig till Elektro

Utomjordisk kille som gillar matlagning, trning och min katt sker kille som gillar killar i uniform. Hr av dig till CM

Trevlig och snll tjej som gillar lm och l sker dig KTH:are som r lng, icke-rkare och grna perfektionist och verambitis. Hr av dig till Nirre

Orkester sker nya frmgor som inte kan spela musik men som gillar kryssningar och alkohol! Hr av dig till Skrubben

Invalsfrening sker desperat efter vr 20:e medlem. Frst till kvar gller! Hr av dig till M1

KTH sker rektor som r villig att jobba mycket, gilla studenterna och vill hja KTH:s status internationellt. Hr av dig till [email protected]

Datasektionen sker tjejer. Vi r inte farliga, vi lovar. Om du svarar inom 30 dagar lser vi dina labbuppgifter ocks!Hr av dig till Drek

ISS sker er faddrar! Vi garanterar att mta andra kul-turer r inte skadligt fr ens hlsa. Underskningar visar att 8 av 10 faddrar har frbttrad motion och strre chans att f komma utomlands. Kom med du ocks, hr av dig till ISS

Mogen kemist som gillar demonstrationer sker dig som vill vara rebelllesbisk med mig. Hr av dig till KSU

St, trevlig och smart tjej sker tjejer som vill visa deras kr-lek i en mansdominerad milj. Jag gillar serier, Le Tigre och l. Vad gillar du? Hr av dig till Karin

Blond st tjej som gillar reserva och prickiga klnningar s-ker dig brunett som gillar motorbtar. Hr av dig till Cafet

Lugn tjej som gillar dricka te och kolla p fransk lm sker dig som r mogen och redo att inleda ett serist ett frhl-lande efter r av runthoppande. Hr av dig till Noir

Gravid kvinna sker dig som vill uppfostra mitt barn med mig i ett krleksfullt frhllande. Du fr grna gilla barn. Hr av dig till Whos ya mama

Tjej sker tjej. Aldrig testat men tror p att alla mnniskor r mer eller mindre bisexuella. Du visar vgen, jag fljer. Frhoppningsvis gr det bra, hoppas du har tlamod. Hr av dig till Rookie

KONTAKTANNONSER

man sker man

man sker kvinna

kvinna sker man

kvinna sker kvinna

S hr gr du

vnner & vrigt

Entusiastisk nringslivsintresserad ung kille sker blond tjej fr mysiga hemmakvller. Jag gillar att vara i skogen med andra mn och att basta. Du gillar hstar och friluftsliv. Hr av dig till B85

Trevlig, pendantisk kille som gillar budweiser sker snll tjej att umgs med efter jobbet. Sker dig fdd p 80-talet som gillar nutrionslra och kemi. Hr av dig till DuffMan

Go och glad kille som inte kan sitta still sker dig lilla tjej som inte r lngsint och gillar kortlmer. Jag gillar sneakers och l. Hr av dig till Dovas29

Skn kille som gillar trna 5 dagar i veckan sker dig snygg och villig. Svara till Flen32

Kille som har engagerat mig i allt. Har suttit i Krstyrelsen, varit sektionordfrande, med i Osqledarredaktionen, Gaytek och Krspexet. Sker stor rysk bjrn som kan ligga framfr brasan med mig. Hr av dig till PP

Kille utan ngra strre ambitioner som gillar matlagning och musik sker dig som inte r komplicerad. Hr av dig till Hornstull

Maila [email protected] och uppge koden p perso-nen du vill trffa och en lite presentation p dig sjlv. Vi vidarebefodrar kontakten och frhoppningsvis kan krlek uppst!

Gratis fr THS-medlemmmar. vriga: 100 kr per frmedlad kontakt

Smart, rolig, trevlig, st, charmerande, sexig, kul att festa med tjej sker dig snygg kille som har makt och grna uniform. Hr av dig till A1

Exotisk, kreativ tjej som gillar tequila sker dig som inte vill ha frhllande utan bara lite kul. Du fr grna spela i band. Hr av dig reserva1

Okomplicerad tjej som gillar champagne och hus sker dig fr frhllande. Du fr grna gilla mig. Hr av dig till reserva2

Skn snubbe frn Djursan som gillar btar och att dricka ros och fanta, sker dig som gillar nringslivet. Hr av dig till Q

Rolig kille sker tjej. Du fr grna gillar CSS och TTA. Hr av dig till vrldens bsta Karlsson

Lugn tjej som gillar mysiga hemmakvllar och att g i sko-gen sker kille som fr samboskap. Hr av dig till reserva3

Snygg blond kille som lskar strawberry daiquiri sker dig likasinnad. Hr av dig till Elektro

Utomjordisk kille som gillar matlagning, trning och min katt sker kille som gillar killar i uniform. Hr av dig till CM

Trevlig och snll tjej som gillar lm och l sker dig KTH:are som r lng, icke-rkare och grna perfektionist och verambitis. Hr av dig till Nirre

Orkester sker nya frmgor som inte kan spela musik men som gillar kryssningar och alkohol! Hr av dig till Skrubben

Invalsfrening sker desperat efter vr 20:e medlem. Frst till kvar gller! Hr av dig till M1

KTH sker rektor som r villig att jobba mycket, gilla studenterna och vill hja KTH:s status internationellt. Hr av dig till [email protected]

Datasektionen sker tjejer. Vi r inte farliga, vi lovar. Om du svarar inom 30 dagar lser vi dina labbuppgifter ocks!Hr av dig till Drek

ISS sker er faddrar! Vi garanterar att mta andra kul-turer r inte skadligt fr ens hlsa. Underskningar visar att 8 av 10 faddrar har frbttrad motion och strre chans att f komma utomlands. Kom med du ocks, hr av dig till ISS

Mogen kemist som gillar demonstrationer sker dig som vill vara rebelllesbisk med mig. Hr av dig till KSU

St, trevlig och smart tjej sker tjejer som vill visa deras kr-lek i en mansdominerad milj. Jag gillar serier, Le Tigre och l. Vad gillar du? Hr av dig till Karin

Blond st tjej som gillar reserva och prickiga klnningar s-ker dig brunett som gillar motorbtar. Hr av dig till Cafet

Lugn tjej som gillar dricka te och kolla p fransk lm sker dig som r mogen och redo att inleda ett serist ett frhl-lande efter r av runthoppande. Hr av dig till Noir

Gravid kvinna sker dig som vill uppfostra mitt barn med mig i ett krleksfullt frhllande. Du fr grna gilla barn. Hr av dig till Whos ya mama

Tjej sker tjej. Aldrig testat men tror p att alla mnniskor r mer eller mindre bisexuella. Du visar vgen, jag fljer. Frhoppningsvis gr det bra, hoppas du har tlamod. Hr av dig till Rookie

Flodis lmnar KTHTEXT: SARA ERIKSSONFOTO: ROBERT LYNGMAN

DET HELA GICK SNABBT. Nomineringskommittn var s sker p att han skulle fortstta sitt uppdrag p KTH att de inte nominerade ngon annan kandidat till omvalet av rektor som egentligen skulle ha skett p styrelsemtet i juni men som nu skjuts upp tills tidigast i januari nsta r. Sannolikt lngre n s. Frn att allt pekade p att han skulle stanna kvar som rektor s sent som i brjan av april i r meddelade han i slutet av samma mnad att han istllet skulle acceptera erbjudandet om att bli Sveriges nsta universitetskansler. Jobbet ck han i konkur-rens med 18 andra skande.

Hur har mottagandet av ditt beslut att sluta varit p KTH?De esta har varit positiva. De tycker att det r viktigt med en KTHare p den hr typen av position. De sger att de kommer att sakna mig men det vet man ju hur det r efter att jag har varit borta en timme kommer de att glmma att jag ngonsin har varit hr, sger vr avgende rektor Anders Flodstrm med ett litet skratt.

Men beslutet kom vldigt hastigt. Det negativa r att letandet efter en ny rektor kunde ha skett under lite mer ordnade former. Men jag har fullt frtroende fr prorektor Anders Eriksson som blir min stllfretrdare tills de har hittat ngon ny att nominera och vlja. Och snabba frndringar som dessa kan stimulera och skapa nya mjligheter.

SOM UNIVERSITETSKANSLER har han som avsikt att fortstta sin fretrdare Sigbrit Frankes arbete mot en hgre niv p hgsko-leutbildningarna. Hon genomfrde bland annat en kvalitetsgranskn-ing vars resultat nyligen presenterades p DN Debatt. Tio procent av Sveriges alla utbildningar underkndes. Och d var de positivt rttvisa. Jag skulle kunna tnka mig att det egentligen rr sig om en fjrdedel av utbildningarna som r s undermliga att de behver genomg radikala frndringar.

ETT NYTT SYSTEM fr den statliga resursfrdelningen kommer att arbetas fram under Anders Flodstrms ledning. Dr ska kvaliteten p respektive utbildning avgra hur mycket pengar som delas ut, inte antalet fyllda utbildningsplatser som nu. Ordet kvalitet verkar verhu-vudtaget vara ett honnrsord fr KTHs rektor.

ANDRA ORD SOM OFTA kommer p tal r varumrkesbyg-gande och status. Det han r stoltast ver under sin tid vid Sveriges strsta tekniska universitet r just att KTH har lyckats hja sin status, inte bara nationellt utan ven ute i Europa och resten av vrlden. Ett projekt i enlighet med detta strvande r byggandet av ett KTH i Pa-kistan som Anders Flodstrm har varit vldigt engagerad i. Pakistan har en stark ekonomisk tillvxt och ville i och med det hr projektet satsa p att ge sina ungdomar 40 procent av den 160 miljoner stora befolkningen r under 25 r en gedigen teknisk utbildning och skte sig till bland era andra elituniversitet i Europa till KTH fr att be om hjlp. Alla kostnader str den Pakistanska regeringen fr. Det de vill ha r kunnande om hur man driver ett tekniskt universitet p bsta stt. Det knns som en utmaning och vldigt spnnande, sger Anders Flodstrm en-tusiastiskt.

MNGA HAR DOCK VARIT TVEKSAMMA till KTHs in-blandning. Det r mycket oroligheter i Pakistan och den svenska per-sonalen som ska arbeta p universitetet till en brjan kommer utan tvivel att utsttas fr risker.Skulle vi bygga ett nytt KTH i Malm eller Gteborg skulle alla tycka det var jt-tebra. Nu nr det sker i Pakistan istllet r det svrare att gra vgen. Folk frgar sig om jobbet r s stort att vi kommer att frsumma KTH. Om det fungerar om tio, femton r r det bsta som KTH gjort. Om inte r det det motsatta.

Kommer du att fortstta att vara involverad i projektet?Nej, i och med att det r KTH som frhandlar med dem kommer jag inte att ha den rollen.

Vad kommer du att sakna frn din tid p KTH?Jag kommer att sakna det oplanerade. Som myndighetschef r det mesta planerat. Det r ingen operativ verksamhet, som hr. Med massor av studenter och 3 500 anstllda under dig spelar det ingen roll vad du planerar det hnder ngot opla-nerat varje dag, sger han och drar sedan till med en sportmetafor: Nr jag spelade tennis var jag ofta framme vid ntet och smashade bollarna p halvvolley. Jag gil-lar att ta saker p studs; att f ngot p bordet, tnka tio sekunder och sedan sga: Nej, shr gr vi. Det kommer jag att sakna.

Efter snart tio r som rektor fr KTH klttrar Anders Flodis Flodstrm vidare p karrirstegen. Som till-trdande universitetskansler och chef ver Hgskole-verket ser han fram emot att f vara med och frbttra kvaliteten p Sveriges hgskolor och universitet.

ETT REGERINGSINITIATIV FR DEN HGRE UTBILD-NINGENDet r den pakistanska regeringen som har bestmt sig fr att satsa ordentligt p hgre utbildning i landet och fr att se till att det sker p rtt stt vill man utnyttja den samlade erfarenhet som redan nns runt om i vrlden. Bland annat har KTH ombetts att med-verka i uppbyggandet av ett nytt universitet, med det vlklingande namnet Pakistan Sweden University, University of Engineering, Science and Technology Pakistan at Sialkot (UESTP-KTH) i delstaten Punjab i nordvstra Pakistan, intill den indiska grnsen. KTH r inte det enda universitet som ska bidra till Pakistans ut-bildningsfrnande. Den pakistanska motsvarigheten till Hg-skoleverket, HEC, har kontaktat utvalda universitet i nio lnder i Europa och Asien, bland annat sterrike, Tyskland, Frankrike och Holland, med frfrgan om att vara delaktiga i utvecklingen av Pakistans hgskoleverksamhet. Liknande projekt drivs redan i andra lnder sedan era r tillbaka av bland annat USA och Aus-tralien.

100 STUDENTER TILL STOCKHOLMProjektet ska helt nansieras av den pakistanska staten och total berknas kostnaderna uppg till 4,5 miljarder kronor. Av dessa uppges KTHs totala utgifter bli omkring 750 miljoner, pengar som KTH enligt avtalet ska f tillbaka. Tiden berknas till tta r, sedan ska universitetet i Sialkot st klart att ta emot 5 000 master-

studenter och 500 doktorander. Men redan till rsskiftet pbrjar ett mindre antal studenter sina utbildningar vid ett bentligt uni-versitet i staden Lahore sder om Sialkot. Och nsta hst kom-mer omkring 100 studenter starta sin masterutbildning vid KTH i Stockholm fr att sedan, om allt gr enligt planerna, fryttas till Sialkot hsten 2009. Allt som allt ska UESTP-KTH erbjuda fyra femriga civilingenjrsprogram; kemiteknik och bioteknik, IT och elektroteknik, infrastruktur och samhllsbyggnad och pro-duktionsteknik och industriell ekonomi. Dessutom kommer det att nnas en skola fr grundlggande matematik och fysik.

EN AKADEMISK BY I SIALKOTLokalerna i Sialkot berknas st frdiga hsten 2009. Vid plane-ringen av campusomrdet har KTH tagit hjlp av Akademiska hus. Det r ett helt litet samhlle som r planerat. Frutom under-visnings- och forskningslokaler ska det inom omrdet ven nnas bostder, sportanlggningar, rekreationsomrden som det s vack-ert heter samt affrer och lokaler fr barnpassning. Till och med en liten kanal nns med i ritningarna! Omrdet ska genomsyras av svensk arkitektur och design. I Sialkot nns era etablerade fre-tag och fr att strka anknytningen till arbetsmarknaden har man ocks gjort plats fr en teknikpark med nya fretag inom omrdet. Flera svenska fretag som har verksamhet i Pakistan har ftt fr-frgningar om att stlla upp i teknikparken.

Verksamheten vid universitetet i Sialkot ska ha utbildningen och forskningen vid KTH som frebild och den ska bygga p en ge-mensam vrdegrund mellan HEC och KTH. KTH ska st fr ledningen av universitetet och det r ocks deras ansvar att sker-stlla att utbildningen r likvrdig med den i andra lnder, bde med avseende p innehll, genomfrande och examination. Tan-ken r att en student som lst sin master i Sialkot ska ha mjlighet att bedriva forskarstudier i ett annat land. Kvalitetskontrollen r ocks viktig, inte minst fr att utbildningen i slutndan ska leda

Lite lngt till tentapuben, kanske?

Under vren har KTH arbetat med att ta fram planer fr det nya projektet Campus Sialkot. Frmodligen vet du vart Campus Kista ligger, srskilt om du hndelse-vis r student dr. Du kanske till och med har varit p Campus Telge. Men Sialkot? Vid vilken tunnelbanesta-tion ligger det? Faktum r att det inte gr att ta sig dit med tunnelbana, eller med pendeltg heller fr den de-len. Sialkot ligger nmligen i nordvstra Pakistan.

AV: SARA GUSTAVSSONILLUSTRATION: JOSEFIN KARLSSON

till en KTH-examen. Drfr r det KTHs nskan att det svenska hgskoleverket regelbundet ska kontrollera kvaliteten p utbild-ningen, enligt samma normer som det grs hr.

UNDERVISNING MED SVENSKA LRARETill en brjan ska universitetet ledas och drivas av svensk personal. Vissa kommer att kunna jobba med att driva projektet hrifrn men det kommer ocks krvas folk som r villiga att ka ner och arbeta p plats, i allt frn ngra mnader upp till ett par r. En lrare frn KTH som vljer att flja med till Sialkot kommer bland annat att erbjudas ett attraktivt boende och tillgng till chauffr. Eventuell medfljande partner kommer ocks att erbjudas en tjnst vid universitetet och det ska nnas mjligheter till en bra skolgng och aktiviteter fr medfljande barn. I december frra ret inledde KTH rekryteringen genom att g ut med intressefrfrgan om ar-bete i projektet. I annonsen p hemsidan str det att anstllningen erbjuder intressanta och utmanande pedagogiska uppgifter och att frmnliga ekonomiska ersttningar erbjuds fr att skerstlla hg kvalitet i utbildningen. Ingen KTH-anstlld ska dock kunna stationeras vid det nya universitetet utan det ska vara personernas fria vilja och engagemang som styr.

I VNTAN P BESLUTPlaneringen av projektet r allts rtt lngt gngen men nnu r inga beslut tagna. Den 8 juni ska universitetsstyrelsen fatta beslut. Och det nns nnu ngra tveksamheter som br redas ut, bland annat hur man ska skerstlla elevinytande och kvaliteten p ut-bildningen. Men den strsta anledningen till oro r skerheten. n r man inte helt hundra p vilka skerhetsrisker som kan nnas, bde socialt, politiskt och med tanke p det knsliga lget i omr-det. Nu r situationen i Punjab bttre n i mnga andra omrden men hotbilden nns nd. Drfr har ett internationellt skerhets-fretag anlitats fr att gra en riskanalys fr projektet.

Om allt gr i ls med UESTP-KTH kan nsta steg i internationali-seringen bli att utveckla Sialkot till en riktig studentstad. KTH har redan inlett diskussioner med andra svenska universitet om mjlig-heten att starta upp skolor inom ekonomi och medicin i Sialkot fr att p sikt f omrdet att vxa till ett helt universitetsamhlle. Och vem vet, kanske man om ngra rtionden chartrar ngra plan fr att ta sig till tentapubar och annat skoj i universitetets modersland. I hndelse av att SL inte har byggt ut tunnelbanentet till Pakistan vid det laget, frsts. Har du ngra kommentarer om projektet som kan vara av betydelse fr det kom-mande beslutet? Hr d av dig till Rickard Frithiof, krordfrande och stude-randerepresentant i universitetsstyrelsen.

RELIGION HAR ALLTID, p gott och ont, existerat i vrlden s lnge ngorlunda organiserande samhllen existerat. Att mn-niskan, som den tnkande varelse hon r, kan uppfatta tro p ngonting vernaturligt sger mycket om graden av utveckling hon uppntt. Med denna niv av medvetenhet kommer ocks fun-deringarna om hur livet egentligen brjade. I sviterna av att skapel-seberttelsen, eller andra gudomliga ingripanden, utmanvrerats av Darwins evolutionsteori frskte tvivlande troende komma p nya stt att beskriva utvecklingen av liv. Bland annat utarbetades teorin om Intelligent Design (ID).

DEN GRUNDLGGANDE SKILLNADEN mellan ID och den naturliga evolutionen behandlar sjlva uppkomsten av liv. Fresprkare av ID anser att liv r ett s komplext fenomen att det inte kan ha skapats av ngonting s slumpartat som det naturliga urvalet. ID-sidor p ntet visar statistik p att sannolikheten fr att en mutation som ger upphov till liv intrffar r s fullkomligt innitesimal att det omjligt kunde ske. Att man sedan inte har kunnat terskapa livets uppkomst i ett laboratorium under samma frutsttningar som rdde p jorden under tiden d liv verkligen skapades ses som ett argument fr att utvecklingslran inte r en sann vetenskap. Dremot ses det faktum att ett hgre vsen ingrep och designade liv en mycket rimligare frklaring. Man vljer ofta att ta som exempel det faktum att vissa mikroskopiska organismer r s intrikat uppbyggda, med delar som inte fungerar utan varandra, att deras existens inte kan vara resultatet av ngon

form av trial and error genom evolutionen. Det samma psts glla vissa organ i kroppen ssom gat eller hjrnan. De mste ha varit designade av ngon som uppenbarligen visste vad han hll p med. Strategiskt nog vljer man att bortse ifrn r det ljligt stora antal mutationer som mste ha skett i ett hav som tckte hela vr planet under hundratals miljoner r!

MEN OM NU DESIGNERN skapade liv, varfr slutade han/hon/den dr? Det r inte direkt s att allt liv p jorden r fantastiskt ur designsynpunkt. Alla konstiga resultat av olika arters anpass-ning till sin milj talar, om ngonting, fr evolutionen. Det hp-nadsvckande med ID-kulturen r dock att fresprkarna hvdar att iderna om en skapare inte r religisa, utan vetenskapliga. S lnge man sger att designern inte r en gud s r det veten-

TEXT: CALLE FINNSTRMILLUSTRATION: ARON LIND

skap. Detta trots att denne designer skapar liv p ett, till synes, tvi-velaktigt stt, ngot som generellt sett bara en gud (enligt en viss bok i alla fall) eller ngot annat icke av denne vrld skulle kunna stadkomma. Vissa lobbyister har talat om utomjordingar, vilket oftast snker trovrdigheten mer n om man kallar skaparen fr en gud.

FGA FRVNANDE HAR ID svrt att sl sig in bland icke-troende mnniskor men iderna har ntt stora framgngar i USA. Underskningar har visat att ungefr tio procent (!) av amerika-nerna r anhngare av ID, det vill sga tror p att ett intelligent vernaturligt vsen bidrog till den kritiska processen d liv ska-pades. Det nns dock skl att tveka infr uppgifterna d under-skningarna oftast grs av organisationer som r ID-sympatisrer men det nns utan tvekan ett utbrett std. Att de tio procenten en involverar en hel drs kristna br dremot inte komma som en verraskning. I ett par stater har man till och med frskt infra ID i skolors lroplaner och sledes erbjuda det som ett alternativ till utvecklingslran. Lyckligtvis nekades upphovsmakarna den mj-ligheten, efter ett domstolsutltande som hvdade att ID baserades p religisa grunder.

OM OCH OM IGEN verbevisas och klandras IDs fresprkare och med all rtt men de ger sig inte fr ett gonblick. Det r som om de accepterat det faktum att jorden inte skapades av Gud i be-gynnelsen men nd inte vill slppa det helt. Utvecklingen av liv

r fr fantastisk fr att vara sann! Visst, liv ett ganska fantastiskt fenomen och oddsen fr att all utveckling som har skett p jorden skulle ha skett p ngon annan plats r minimala. Men det r mer trovrdigt att en skapare dykt upp nr den tyckte att det var dags fr liv och placerat ett gng proteiner i precis rtt ordning i DNA-kedjor (antagligen efter att frst ha skapat proteiner)? Det knns vldigt mycket som varde ljus, och det blev ljus, speciellt nr p-stendet inte kan bevisas. Vidare avfrdar fresprkarna en gan-ska relevant frga, nmligen Vem skapade skaparen?, eftersom det, enligt dem, inte r srskilt viktigt i sammanhanget.

ARGUMENTEN FR ID tar inte sllan helt absurda uttryck, som liknelser mellan livets uppkomst och skapandet av datorer och hus. Dessa kreationer skapar minsann inte sig sjlva bara fr att man lgger delarna i en hg och tillfr regn och elektricitet (!). Man mste faktiskt placera varje del p rtt stlle fr att det ska fungera! Att fresprka argumenten utan bevis och att inte ens se bristen av bevis som ett problem knns nnu mer absurt. Att sedan kalla det fr vetenskap drar ett ljets skimmer ver det hela.

MNNISKAN HAR ALLTID och kommer alltid fundera om-kring och ska efter mysterierna med sitt ursprung men det mste ske med rent vetenskapliga former. Syftet med teorin om ID r att underminera evolutionsteorin. Med tanke p hur fullkomligt ab-surd och bristande den r i argumentationen s br den avvisas som den pseudovetenskap den r.

Nu r det snart dags att

byta till tvlingskldsel!

Akademiska Hus r ett av Sveriges strsta fastighetsbolag. Vi r ledande p kreativa miljer och skapar levande campusdr studier, forskning, fretag och service samverkar och ger vxtkraft. Vi har verksamhet ver hela landet, frn Malm isder till Kiruna i norr. Mer information finns p www.akademiskahus.se

Akademiska Rodden har blivit en riksangelgenhet! I rdeltar fr frsta gngen ocks hgskolorna/universiteteni Gteborg, Lund och Uppsala. (Det ska vi stockholmarese till att de ngrar!)

Lrdagen den 15 september genomfrs AkademiskaRodden p Brunnsviken i Stockholm. Dr tvlar frst lagenfrn Stockholms hgskolor och universitet mot varandra.Det vinnande studentlaget fr sedan mta vinnarna frnvriga regioner i eftermiddagens riksfinal.

Akademiska Rodden r kostnadsfri och ppen frstudenter och personal, som tvlar i var sin klass. Varjelag fr innehlla 46 personer, men bten ros av tvkvinnor och tv mn.

Ta nu och samla ihop laget, anml det (senast den15 juni) och brja trna. Anmlningsblankett och merinformation finns p www.akademiskahus.se

ANML ER NU!

AKH_Sthlm_Osqledaren215x142:Layout 1 07-05-11 11.07 Sida 1

SKER DU HEL- ELLER DELTIDSJOBB?

StudentConsulting AB r ett rikstckande be-manningsfretag. Vi erbjuder dig som r student eller akademiker del- och heltidsjobb.

StudentConsulting r ett av Sveriges snabbast vxande fretag med ett ertal avtal med vl-knda nationella och internationella fretag.

Just nu sker vi dig om vill arbeta inom:

IT Kundtjnst Ekonomi, administration Lager, logistik, produktion

Besk oss p www.studentconsulting.se fr mer information!

Fr abonnemanget Telia Mobil Student gller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 re/min till alla andra. ppningsavgift 69 re. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mn drefter 69 re. Gller privatpersoner inom Sverige och endast fr enskilt bruk. Mnadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsgningstid 3 mn. Telia Mobil Student gller endast fr personer som studerar heltid p hgskoleniv. Erbjudandet gller t.o.m 2007-06-30 och bara en gng per student/personnummer. Fr fullstndiga villkor se telia.se/student.

Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia fr 0 kr/min

och sms:ar fritt fr bara 49 kr/mn. Bestll p telia.se/student

Hll kontakten fr 0 kr/min och

med fria sms

Gller bara

studenter!

Nu r det snart dags att

byta till tvlingskldsel!

Akademiska Hus r ett av Sveriges strsta fastighetsbolag. Vi r ledande p kreativa miljer och skapar levande campusdr studier, forskning, fretag och service samverkar och ger vxtkraft. Vi har verksamhet ver hela landet, frn Malm isder till Kiruna i norr. Mer information finns p www.akademiskahus.se

Akademiska Rodden har blivit en riksangelgenhet! I rdeltar fr frsta gngen ocks hgskolorna/universiteteni Gteborg, Lund och Uppsala. (Det ska vi stockholmarese till att de ngrar!)

Lrdagen den 15 september genomfrs AkademiskaRodden p Brunnsviken i Stockholm. Dr tvlar frst lagenfrn Stockholms hgskolor och universitet mot varandra.Det vinnande studentlaget fr sedan mta vinnarna frnvriga regioner i eftermiddagens riksfinal.

Akademiska Rodden r kostnadsfri och ppen frstudenter och personal, som tvlar i var sin klass. Varjelag fr innehlla 46 personer, men bten ros av tvkvinnor och tv mn.

Ta nu och samla ihop laget, anml det (senast den15 juni) och brja trna. Anmlningsblankett och merinformation finns p www.akademiskahus.se

ANML ER NU!

AKH_Sthlm_Osqledaren215x142:Layout 1 07-05-11 11.07 Sida 1

HAR DU NGONSIN funderat kring vartifrn alla konstiga ord och uttryck kommer ifrn? Vem kom p ordet fett? Vem hittade p att pudra nsan? Vem var det frsta apskaftet? Har du ngonsin funderat ver vem som var frst med dessa ord? Uttryck man idag slnger omkring sig utan eftertanke kommer urspringligen frn en person och en kreativ situation. Ngon som bestmt sig fr att sprnga sprkmallen och ta en egen vg.

VID EN GRANSKNING tycks det som att mnga av de nya orden som dyker upp mer kretsar kring engelska lneord eller fr den stora massan, relativt oknda frortsslang snarare n kreativt anvndande av det svenska sprket. Mnga nya ord kommer egentligen utifrn och har inte haft ngon bredare svensksprklig anknytning. En crea-tive director skulle likavl kunna vara kreativ chef, det engelska alterna-tivet klingar dock bttre.Vi svenskar gillar engelska, vi tycker det lter proffsigt och snyggt. S proffsigt och snyggt att mnga fredrar wholegrain fre fullkorn och less fat framfr mindre fett, det spelar ingen roll om produkten ifrga r tillverkad i Halmstad. Kakor blir cook-ies p samma stt som anarkister blir reclaimare. Skulle Wasabrd i brjan p 70-talet frskt pracka p ngon knckebrd med slj-texten switch bread today? Antagligen inte. Vi gr idag frn affren och knner oss lyckligt internationella vetandes att knckebrd idag faktiskt sljs p alla IKEA i hela vrlden. Det engelska alternativet lter bttre helt enkelt. Vi kper det.

MEN VAD HNDER P VGEN? r detta en helt positiv utveckling? Ingen kan nog riktigt uttala sig om hur det generellt str till med det svenska sprket men de som r intresserade av mnet tenderar att nna mycket att ondgra sig ver. Ta srskrivaren som

ett klassiskt exempel. Srskrivaren lurar dr du minst anar det. Helt pltsligt str du framfr texten Rk fritt och undrar ver hur du skall reagera. Du vet ju i grund och botten vad skylten menar men avsndarens sprkbrist lyser alltjmt igenom. Kanske du tar den dr cigaretten nd.

KAN DET VARA S LTT att det r engelskan som slungat oss in i srskrivingshelvetet? Det r ju s faktiskt mycket engelska ver-allt nufrtiden. Det mste ju pverka. Det vore nog minst sagt kor-kat att tro att ngon belastad med kronisk srskrivning och aldrig stavar aldrig med ett L faktiskt skulle vara fena p att skriva engelsk prosa. (S lnge du inte knner dig mer anglosaxisk n svensk och lser mer Oxfords dictionary n DN s skulle nog just du kunna vara undantaget). Nej, problemen kanske inte r s svra att hitta och stra sig p men lsningarna? Engelska r ett vrldssprk vilket ocks speglar av sig i svenskan. Istllet fr att motarbeta dess pver-kan kanske vi skulle kunna anstrnga oss lite mer sjlva ocks? An-nars kanske det nns en liten chans att vi alla en dag skriver som 50-Cent och lter som Victoria Slivstedt nr vi pratar. En liten risk.

S VAD GRA? Bli aktivist! Axla ansvaret som sprkutveck-lare och ta tag i ditt sprk. Hr kommer en utmaning: Lek med orden! Vga hitta p lite nya ord och uttryck. Vga sprida dessa ord utanfr kompisgnget och se vad som hnder. Kanske ngon hakar p. Kanske du en dag kan vara den som tar t dig ran fr ett uttryck som frst till kvarn. Eller vill du hellere vara rst to the windmill? Sluta va en trist kvist. Stt igng.

TEXT: JULIUS DUHSILLUSTRATION: AXEL LINDGREN

Kom p nt nytt!

OSQLEDARENTIPSAR: TEXT: LEO GIERTZILLUSTRATION: JOHANNES KOCH

BERLIN R EN GALEN STAD, man kan kpa sprit p Lidl, knark sljs billigt verallt och klubbarna behver inte bry sig om konceptet stngningsdags. Om man kombinerar detta med en population som r galen i bra techno och som gillar att g p klubbar s har man riktigt bra frutsttningar fr ett grymt uteliv.

I SOMRAS var jag i Berlin med ett par vnner. Vi hade hrt om en klubb som hette Berghain som krdes p lrdagar p Panorama Bar. Den skulle tydligen vara s bra att det var vrt en resa till Berlin bara fr att g p den klubben. Glada i hgen hoppade vi in i en taxi vid den tiden d de sena stllena i Stockholm brjar tnka p att packa ihop och bad chauffren att ta oss dit. Han muttrar ngot och kr ivg oss till ett vergivet industriomrde i gamla stberlin.

SJLVA BYGGNADEN r ett stort stort omgjort industrikomplex som r en kvarleva frn Sovjettiden. Ingngen r en liten stldrr i mitten dr man mts av en bister tatuerad jtteman med piercings ver hela ansiktet. Innanfr den blir man kroppsvisiterad och inga kameror r tilltna inuti sjlva klubben.

DET STORA DANSGOLVET ligger uppe p ett gigantiskt loft dit man kan g frn bottenvningen via en stor stltrappa. Det har ett otroligt bra specialbyggt ljudsystem som lter fantastiskt trots att loka-len borde vara en akustisk mardrm. Lineupen av de DJs och produ-center som spelar fr vilken technorka i Sverige som helst att knna sig som Homer Simpson i en munkfabrik. De som spelar dr fr verk-ligen utrymme att visa upp hur duktiga de r med set som strcker sig lngre n vad man kan drmma om hr i Sverige.

FAST HUR BRA ljudsystemet r inte alls det man tnker p om man inte r lite skadad. Det man borde tnka p r att man r den minsta, mest betydelselsa lilla plutten dr inne och att alla andra r otroligt

Disclaimer:1) Om du r homofob, djupt troende eller bara inte kla-rar av att tnka p vad vuxna mn kan gra nr de le-ker med varandra sent p natten br du inte lsa detta.

2) Jag r straight, jag gick dit med min ickvn. Men jag gillar bgar och om jag hade varit det sjlv skulle Berghain ha varit himmelriket. Jag har aldrig sett s mycket vltrnat mansktt tidigare.

vltrnade. Vi pratar gamla grekiska statyer-trnade med va-riationer frn jag har hngt en hel del p gymmet-muskler till Belgian Blue-muskler. Man fr mer komplex n vad en osker fjortonrig tjej fr av att lsa Vogue instngd i en garderob med bara en spegel och en lampa i ett r.

NR MAN VL HAR kommit ver detta och insett att man ald-rig i livet kommer att vara lika snygg kommer fascinationen kry-pande. Det nns ett podium dr man kan blicka ut ver det stora golvet. Synen av allt detta svettiga mansktt som rr sig till musiken r tillrcklig fr att f den strste homofoben att brja dregla.

UNDER DET STORA dansgolvet, p bottenvningen nns det en labyrint dit man inte ska g in om man inte r vldigt modig el-ler era stycken som kan hlla handen. Eftersom vi var era styck-en och inte srskilt stora eller modiga fattade vi varandras hnder och gick in. Vad som hnder dr inne fr jag inte skriva om hr men fr er som kommer ihg blommor & bin-lektionerna frn mellanstadiet och som har lite fantasi kan skert frestlla er alla permutationer av saker som hnder dr inne.

HAR MAN varit p Berghain knns utelivet i Stockholm ungefr lika kul som att ka rulltrappa nr man har testat att hoppa fall-skrm. Visst, man kommer nert p bda stten men det ena sttet r lite roligare n det andra.

HAR DU LITE SKINN p nsan och gillar techno kan jag varmt rekommendera att ka dit. Se till att stanna tillrckligt lnge fr den halvreligisa upplevelsen nr de ppnar fnstren vid taket och dagsljuset lyser upp dansgolvet i sm strimmor.

BERGHAIN

Fr abonnemanget Telia Mobil Student gller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 re/min till alla andra. ppningsavgift 69 re. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mn drefter 69 re. Gller privatpersoner inom Sverige och endast fr enskilt bruk. Mnadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsgningstid 3 mn. Telia Mobil Student gller endast fr personer som studerar heltid p hg-skoleniv. Erbjudandet gller t.o.m 2007-06-30 och bara en gng per student/personnummer. Fr fullstndiga villkor se telia.se/student.




med fria sms

Gller bara

studenter!

T250401_Osqledaren_070525_215x281 1 07-05-02 15.05.36

Fr abonnemanget Telia Mobil Student gller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 re/min till alla andra. ppningsavgift 69 re. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mn drefter 69 re. Gller privatpersoner inom Sverige och endast fr enskilt bruk. Mnadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsgningstid 3 mn. Telia Mobil Student gller endast fr personer som studerar heltid p hg-skoleniv. Erbjudandet gller t.o.m 2007-06-30 och bara en gng per student/personnummer. Fr fullstndiga villkor se telia.se/student.




med fria sms

Gller bara

studenter!

T250401_Osqledaren_070525_215x281 1 07-05-02 15.05.36

SNART R DEN HR, dagen med stort D. Dagen d ertalet stora frndringar sker i KTHs utbildning. Den frsta juli sker en rad frndringar som kommer pverka dig och dina studier. Fr dig som knner dig vl frtrogen med den nya utbildningsstruktu-ren kommer hr en repetition. Fr er andra, detta r vad ni har att vnta er i hst.

HGSKOLEPONG INFRS ISTLLET FR PONGEtt ytterligare steg fr att anpassa Sveriges hgre utbildningar till resten av Europas r att byta pongsystem. Idag motsvarar en veckas studier ett pong, p. Frn och med frsta juli motsvarar 40 veckors heltidsstudier 60 hgskolepong, hp. Kursernas stor-lek kommer frndras med en faktor 1,5. Det nya pongsystemet medfr ven att utbildningsprogrammen kommer att betecknas med nya pongsatser. Civilingenjrs- och arkitektprogrammen omfattar 300 hp och hgskoleingenjrs- och kandidatprogram-men kommer att omfatta 180 hp.

NYTT BETYGSSYSTEMDet gamla betygssystemet med U, 3, 4, 5 kommer att g graven. Istllet infr KTH en sjugradig mlrelaterad betygskala F, Fx, E, D, C, B, A. Fx indikerar att man ligger nra grnsen fr att n upp till godknt men att ytterligare arbete krvs. Allts, fr man Fx p en tenta har man rtt till komplettering. Riktlinjerna fr hur komplettering ska g till har utformas under vren. Nr denna artikel skivs har beslut rrande detta nnu ej fattats. Den strsta frndringen vad gller betygsttning r att ven examensarbeten kommer bedmas med den sjugradiga skalan och inte som idag bara med Godknt.

FRLNGDA CIVILINGENJRS - OCH ARKITEKT-PROGRAMDe studenter som i hst pbrjar sina studier p ett civilingenjrs-

eller arkitektprogram har minst fem r av heltidsstudier framfr sig. Civilingenjrs- och arkitektprogrammen har frlngts en termin fr att bli anpassad till Bolognaprocessen. KTHs treriga kandidat och hgskoleingenjrsprogram berrs inte av frlngningen utan kommer ven i fortsttningen att vara tre r. Du som idag lser p ett civilingenjrsprogram kommer att kunna lsa en termin extra och p s stt ta ut en examen som omfattar fem rs heltidsstudier. P den frgan om vad den extra terminen kommer att innehlla r svaret att det r olika frn student till student. Fr att man ska kunna ta ut en examen efter att ha lst 300 hp mste man uppfylla kraven i den nya examensordningen.

NYTT STT ATT KLASSA KURSERVi har hittills varit vana vid att klassicera kursernas svrighets-grad med A-D niv. Till hsten infrs en ny klassicering av kur-serna. Kurser kommer att nnas p tre niver, grundniv, avan-cerad niv och forskarniv. Generellt kan man sga att kurser p grundniv ges de frsta tre ren och kurser p avancerad niv ges under r fyra till fem. Med vissa undantag frsts. Kurser p fors-karnivs ges fr doktorander.

FRNDRINGARNA FRBTTRARMan kan ha sikter om de frndringar som kommer att trda i kraft i hst. Kren har varit emot till exempel att examensarbeten ska att bedmas med en graderad betygsskala. Under ren som gtt frn id till frndringar till att vi i dag ska implementera de stora frndringarna har studenterna varit representerade fr att gra slutprodukten s bra som mjligt. ven om du r positivt eller negativt instlld till det nya r uppmaningen att gra ditt bsta. Frndringarna r inte till fr frndringarnas skull. Mnga av hstens frndringar har som grundsyfte att gra det bttre fr dig som student. Ta mjligheten och se till att det verkligen blir s.

hsten 2007TEXT: IDA KLASN, KRSTYRELSELEDAMOT UTBILDNINGILLUSTRATION: JONAS GUNNARSON

ALWAYS KNOWN WHATYOU WANTED TO DO?

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

You could be one of our future leaders

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

www.maersk.com/mitas

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply. Today!

S VAR DET TER DAGS FR EN NY CHEFRE-DAKTR, det r inte klokt vad fort ett r gr. S det r inte utan ett uns av lttnad jag tnker p att jag just skjutit upp mitt sista r hr p KTH ett tag till. Hall, livet har kret-sat kring skola och allt vad det innebr de senaste 17 ren! r det konstigt att man drabbas av Ferdinand-syndromet? Nr folk frgar mig, med sin allra mjukaste mamma-ko-rst varfr inte jag ska dra utomlands som alla de andra sm KT-Harna. D svarar jag att jag trivs bttre hr, dr jag kan ha det lugnt och sknt och plugga till mina tentor. Och vad gr man egentligen p ett Arbete? Ute i Den Stora Vrlden? Det lter p tok fr farligt. S man kanske kan se mitt kommande arbete p Osqledaren som terapiarbete; ett riktigt jobb fast i en skyddad vrld. Undrar frresten om Ferdinand inte ville prva ngot nytt fr att han var lika skrajsen som jag eller om han helt enkelt hade testat allt men hittat sin grej.

P TAL OM KORKEKAR presenterade FN:s klimatpanel sin senaste rapport om klimatet i vrlden i brjan p maj. In-nehllet r svagt uppmuntrande, som en klapp p axeln fr vrldens i-lnder, med konkreta frslag p hur man ska dra ner p koldioxidutslppen. Fr ingen tvivlar vl lngre p att det behvs. Den teknik och den kunskap som behvs nns redan idag, s varfr grs ingenting? Man kan nstan hra

all vrldens ledare skandera frasen Vi sitter hellre hr, dr vi kan ha det lugnt och sknt...

NSTA R kommer att bli ett spnnande r. En stor grej som hnder r att KTH ska f en ny rektor. Flodis, som har styrt och stllt sedan 1999, ska nu ansluta sig till de h-gre makterna p Hgskoleverket. Mycket har hnt under hans tid; en strre omorganisation har vnt uppochner p institutionerna, betyg och pongrkning fr kurser sker nu-mera enligt ECTS-systemet och grunden har lagts till ett universitet i Pakistan. Det ska bli mycket intressant att se vem som nu tar ver, och vad han har fr ambitioner fr KTHs rkning.

DETTA KOMMER OSQLEDAREN att skriva om. Och frsts om allt annat som kan vara intressant fr studenter. Datanrdar svl som scouter, krfreningsaktiva svl som debaserfreak, rymdfarare svl som... Ja, ni fattar.

LT OSQLEDAREN, din bsta kompis, hlla dig upp-daterad!

TANKAR UNDER EN KORKEKTEXT: SARA GUSTAVSSONFOTO: PER FOGELBERG

Sara Gustavsson brjar som chefredaktr fr Osqledaren den 1:a juli 2007. Vill du sitta med i hennes redaktion? Maila [email protected]

GRATTIS!

GLAD SOMMAR!nskar Armada

Du har precis ftt reda p att man kan ska

till ArmadaVrd!

Ls mer p www.armada.nu

GRATTIS!GRATTIS!

armada_annons_OL#7_2007.indd 1 2007-05-18 16:56:18

studieskuld?Nu har du chansen till extra utdelning

bli tidningsbud! Vi sker dig som fyllt

18 r, har krkort samt tillgng till bil om

du vill arbeta i frort. Du arbetar klockan

02.0006.00 och fr dagarna fria till annat

som knns viktigt. Ls mer om arbetet p

www.premo.se, mejla [email protected]

eller ring 08632 45 45.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens Morgontjnst) ansvarar fr distributionen av allaprenumererade morgontidningar i Storstockholm.

Nu sker vi sommarvikarier bli tidningsbud!

Vi sker dig som fyllt 18 r och som gillar att rra p dig. Som tidningsbud arbetar du med att distribuera ut tidningar till abonnenter i Stockholms ln. Det r ett fritt och sjlvstndigt arbete som sker nattetid. Tjnster utanfr innerstaden krver tillgng till krkort och bil. G in p vr hemsida www.premo.

se fr att anska eller lsa mer om arbetet.

sommarledig?

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

Rickard Frithiof, ordfrande THSEn studentkr i frndring men nd inte

Det r din rttighet och din skyldighet.De studerande p alla svenska hgskolor och universitet har en rttighet att vara

representerade i alla beslutande och beredande organ, det str i Hgskolefrord-ningen1. Men det r vr, studenternas, skyldighet att se till att representationen nns ochatt bevaka att vi fr utva vr rttighet att pverka de beslut som KTH fattar.Ingen annan kommer att gra det t oss. Kren br huvudansvaret fr att se till att studentrepresentationen fungerar.Men med ver hundra olika beredande och beslutande organ r det en ndvn-dighet att hjlpas t att nna representanter. P THS ansvarar sektionerna fr att utse representanter i organ som behandlarfrgor som ligger nra det enskilda utbildningsprogrammet. Sektionerna som rinordnade under samma skola ansvarar gemensamt fr att representera i skolansolika organ. Krstyrelsen har ansvaret fr de organ som r KTH-gemensammaoch skolvergripande, hit hr bl.a. universitetsstyrelsen, fakultetsnmnden ochdisciplinnmnden. Vi studenter nns med och beslutar om vilka nya utbildningsprogram som KTHska starta. Vi sitter med i den grupp som just nu som bst letar efter en ny rektor.Vi r med under hela processen nr ngon student blir anmld fr misstanke omfusk tills att denna blir friad eller ytterligare tgrder vidtas. Vi studenter r medverallt och bevakar vra rttigheter och lyfter fram studenternas sikt. P KTH nns det 18 000 studerande och ungefr 3 500 anstllda.Idag har studenterna ett stort inytande ver de beslut som tas, KTH lyssnar tillvad vi tycker. Man kan tycka att det r ganska naturligt att studenternas rst r enrst lrostet lyssnar till d vi utgr den enskilt strsta gruppen p KTH, men shar det inte alltid varit och det r inte skert att det kommer att fortstta vara s iall evighet. Vi mste frvalta vrt frtroende vl och visa att vi str fr det vi sger!

1

Vikten av

I Hgskolefrordningens 3 kapitel 9 str:Studenterna vid hgskolan har rtt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom hgskolan vars verksamhet har betydelse fr utbildningen och studenternas situation.

Ida Klasn,Krstyrelseledamot utbildning 06/07

Har du frgor som rr student-inflytande eller THS arbete d det gller din utbildning?

Hr av dig!08/070 790 98 90 eller [email protected]

Vem snodde osten r en bok av Spencer Johnson som p ett under-hllande stt beskriver hur vi tacklar frndringar. Bland annat fr man lsa om pysslingen Stn som efter att ha tit upp osten stannar kvar p samma stlle i vntan p mer ost, till skillnad frn Suck som ger sig ivg fr att leta efter ost p nya stllen.Under ret som krordfrande har

jag trffat fretrdare s lngt bak i tiden som 1955, vilket gett mig en bild av hur THS frndrats under ren. En vanligt frekommande kommentar har varit vad serisa och trkiga ni blivit, p min tid hade vi mycket roligare. Nog fr att man oftast minns det

roliga, och att det oftast anses vara bttre frr, men det har kanske blivit lite trkigare. Drmed inte sagt att det blivit smre. Att engagera sig kan idag vara ett utstuderat karrirdrag tack vare de mervrden ett engagemang medfr. Inom stu-dentkrens ramar finns goda mjlig-heter att skaffa sig bde kunskap, erfarenheter och kontaktnt som r svra att finna ngon annanstans. ven inom THS finns Suck och

Stn representerade, med olika be-ngenhet att vilja skapa frndring.I dagslget pgr frndrings-arbeten som har mjlighet att lgga grunden fr framtidens THS. Verksamheten tenderar att f ett tydligare kundfokus och krav p affrsmssighet, vilket frmodligen bara r frsmaken av vad som kommer krvas om avskaffandet av krobligatoriet blir verklighet.De hrda frgorna har blivit

viktigare, men THS ryggrad r och frblir trots allt densamma som p 70-talet; de som engagerar sig ideellt fr att det r roligt.

THS arvoderade hittar du i krhuset Nymble p Drottning Kristinas vg 1519. Redaktr r Josefin Viidas, [email protected],08/070790 98 06.

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

ISS (International Student Service) har i vr haft en tvlingfr att f fram en ny logga. Vinnande bidrag har gjorts avJonas Svensson, ordfrande i informationsrdet,ingenjrssektionen Kista.Internationella rdet ansg att Jonas bidrag var det snyg-gaste och proffsigaste. Som pris fr Jonas ett presentkort vrt 300 kr p AxelsonsGymnastiska Institut.

Grattis Jonas!

ISS har en ny logga!INTERNATIONELLT information frn ISS

Vill du bli fadder?Planerar du att studera utomlands? Vill du va dina sprk-frdigheter? r du intresserad av nya mnniskor och andra kul-turer? Passa i s fall p att bli internationell fadder!ISS sker just nu faddrar infr hstterminen 07.Anmlningsformulr och information om fadderverksamhet hittardu p www.ths.kth.se/fadder Att vara fadder ses som en merit p KTH vid utlandsstudier ochberttigar till ett extra tillgg p 0,2 till betygssnittet vid urvalet avutresande. Fr mer information kontakta Therese Johansson, ISS ordfrande , [email protected] eller 08/070 790 98 67.

KrX(Krexpeditionen p krhuset Nymble)

nskar trevlig sommar!Fredag den 1 juni stnger krexpeditionen fr sommaren.

Frn den 4 juni r huset ppet kl 8.00 18.00 fram till midsommar.

Vi ses i hst!

fotoak

uten

.se

THS nya styrelse och heltidsarvoderade

Den frsta juli tilltrder THS nya styrelse och 3 nya heltidsarvoderade:Krordfrande: Martin Jensen, Vice krordfrande: Madeleine Keskitalo, Krstyrelseledamot utbildningsfrgor:Nils Bergel,Krstyrelseledamot frvaltning: David Goldea, Krstyrelseledamot nringsliv: Jonatan Freilich,Redaktr Osqledaren: Sara Gustavsson, Programgruppens ordfrande: Daniel Nachmens, Klubbmstare:Henrik Norlin.Dessutom:Krstyrelseledamot studiesocialt: Erika Ornstein, ISS ordfrande: Therese Johansson och Projektledare frArmada: Amanda Hjelm tilltrdde vid rsskiftet och blir drmed kvar p sina poster ven under Ht 07.

B PosttidningOSQLEDAREN, THS, 100 44 STHLM

elin bonnier februari 2007

ol 06/07 #7

Documents