OSQ

LED

AREN

#1

Välkommen till KTH- din investering för framtiden!

rektor@kth.se

Rektor Anders Flodström hälsar alla nya och gamla teknologer välkomna till Sveriges bästa tekniska universitet. Grattis till ett bra val!

Anders Flodström, the President of KTH, would like to welcome all new and returning engeneering students to the best technical university in Sweden.

Congratulations to an excellent choice!

Välkommen till KTH- din investering för framtiden!

OSQLEDAREN #1 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivareHelen Silvanderosqledaren@ths.kth.se

Redaktör för THS sidorJosefin Viidasinfo@ths.kth.se

Grafisk formgivning & layoutHelen Silvander

SkribenterMilena Davila, Per Gambar, Sara Gus-tavsson, Jon Larsson, Elin Li, Kårjuristerna, Moralpolisen, Mikael Nilsson, Malin Pilk-rona, Per Pettersson, Helen Silvander, Olof Somell, Oskar Zander

IllustratörerJonas Gunnarsson, Helen Silvander

FotograferDavid Asplund, Per Fogelberg, Helen Sil-vander

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagModell: Sara TaubermanLayout: Helen Silvander

Repro & tryckEdita Västra Aros

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 70osqledaren@ths.kth.sewww.ths.kth.se/osqledaren

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du beta-lat kåravgiften? Ring Kärexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillRadionämnden, Edita, Anders Flodström, Stora Enso, ABB, KTH:s Akademiska Ka-pell, Swebus Express, Skatteverket, Stock-holm Filmfestival, Nortlander Tours, SSIF, Karriärcenter, HÖRS, Grundutbildning-skansliet och Kista Optik.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se.Manusstopp för #2 är den 7 oktober. Redak-tionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt ma-terial ansvaras icke. I tidningen gjorda utta-landen är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

OSQLEDARENT E K N I S K A H Ö G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G <

03

5 år istället för 4,5? 17Alkoholtrender på KTH 10

Matematisk perversion 30Olja och blod 28

Internationell klasskamp 18Kårens nyarvoderade 22

Staten och kapitalet 32

Heta Sahara Hotnights 38

Att följa normen 34Hoben och Hellström 36

Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något

HELEN SILVANDER chefredaktör

Sökes: Bad Boy 30

alltid...- Ledare 05 - Nyheter 06 - Debatt 10 - Kårjuris-terna 21 - Tävling 21 - Musik 43 - Film 45 - THS sidor 48 - Moralpolisen 50 - Hört 50 - Strip 50 -

Du ska vara skrivendär du bor!

Du ska vara skrivendär du bor!

05

JAG ÄR LEDSEN över att ha fått uppdraget att förmedla denna tragiska nyhet, men det är sant. Underhållningen är död. Vi har inte kunnat fastställa det exakta dödsdatumet ännu, men det tros ha skett någon gång mellan Paradise Hotel och Club Goa. Fastän symptom uppvisades för flera år sedan, kunde ingen förutse detta ödesdigra slut. Idag pekar alla mediekungadömen på varandra med darrigt finger, sjungande mantrat: It wasn’t me.

VEMS FEL ÄR DET egentligen? Det talas alltid om att det är publiken som avgör utbudet, vilket leder oss till den självklara frågan: vem är med i den där officiella publikklubben? Jag har då aldrig fått en inbjudan. Hur svårt det än kan vara att förstå, är jag föga intresserad av varför Brittans giftermål går käpprätt åt helvete. Inte heller fängslas jag över hur många gram silikon Elita har stoppat in i sina kronjuveler (420 gram, för övrigt). Ändå matas jag av överflödig information med den största slev Mat-Tina någonsin kunnat drömma om, samtidigt som jag förgäves och något förskräckt uttrycker ”Tack, men jag orkar faktiskt inte mer”.

ALL SKULD kan dock inte läggas på tv. Även mer, i dagligt tal, ”respektabla” medier som dags- och kvällstidningar följer glatt den nya trenden. När Sveriges ledande tidningar väljer att exponera debatter om en lakritsglass mer än hunger-läget i Afrika, då börjar man undra vart världen är på väg egentligen.

NI FÅR URSÄKTA undergångsprofetian, men seriöst talat är det kvalitativa ut-budet i genren underhållning idag mäkta svagt, för att inte säga nästintill obe-fintligt. Här har Osqledaren, som ett (någorlunda) fritt medium en liten men betydelsefull roll att spela. Detta är någonting som måste och ska utnyttjas.

DET FINNS SÅ MYCKET som behöver sägas, och så få platser att säga det på. Tills nu. Håll i er. Nu ska vi få lite gung i skutan.

HELEN SILVANDERchefredaktör

Underhållningen är dödLEDARE

06

Regeringen uppdrar åt CSN att förbättra servicen

CSN har som mål att upprätthålla en god balans mellan effektiv ärende-handläggning, god service och hög rättssäkerhet. Servicenivån ska vara hög, till exempel i form av telefon-tillgänglighet och självservicetjänster. Studiestödet är årligen försörjningen för cirka 800 000 studenter och det är därför avgörande att CSN:s handläggning och service fungerar. Regering och riksdag har under de senaste åren vidtagit åtgärder som syftar till att öka CSN:s tillgänglighet, bland annat har ett servicecenter med närmare 100 anställda i Kiruna inrät-tats. Trots resurstillskott och reformer visar dock telefontillgängligheten fortfarande stora brister. Regeringen uppdrar därför åt CSN att skynd-samt förbättra effektiviteten, kvalitén, tillgängligheten och servicen via telefon. Vidare har den totala åter-kravsfordran på felaktigt utbetalade studiemedel ökat kraftigt de senaste åren och uppgick 2004 till cirka 1,2 miljarder kronor. Regeringen uppdrar därför åt CSN att vidta åtgärder för att öka effektiviteten i återkravsadmin-istrationen. Myndigheten ska också analysera och överväga hur verksam-heten kan bedrivas förebyggande för att minska antalet återkravsärenden och minska antalet ärenden som läm-nas till Kronofogdemyndigheten.

Fler högskoleplatser redan i höst

Regeringen, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har kommit överens om att avsätta ytterligare 175 miljoner kronor för att öka antalet högskoleplatser. Tillskottet ska utgå redan hösten 2005 till lärosäten som under flera år haft en stor tillströmning av studenter. Avsikten är att upprätthålla en fortsatt hög nivå på antalet studerande. Insatser ska också göras för att tillgodose behovet av utbildningar inom vissa bris-tyrken. Regeringen är angelägen om att tillföra högskolan resurser för fler högskole-platser eftersom högre utbildning idag anses viktigare än någonsin för individens och samhällets utveckling. Det långsiktiga målet är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Under 2005 och 2006 ska det totala antalet platser öka med 3 500 i förhållande till dagens prognos.

NYHETER Text: Milena Davila och Helen Silvander

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 N

YHET

ER

Färre studenter ger bättre ekonomi för högskolorna

Det visar en nya analys från Högskoleverket. Landets universitet och högskolor räknar med bättre ekonomi i år jämfört med 2004. Årets underskott beräknas landa på 160 miljoner kronor – betydligt bättre än förra årets minusresultat på 440 miljoner kronor. Bakom det förbättrade resultatet ligger besparingar i form av färre studenter och anställda.

Stora brister i mattekunskaper hos nybörjarstudenter

De diagnostiska prov nybörjarstudenterna gjort visar att kunskapsnivån sjunkit de se-naste åren. Intresset för matematik blir dessutom allt mindre och studenternas förkun-skaper allt sämre. Det visar en kartläggning som Högskoleverket gjort. För att komma i bukt med problemen tror man på bättre samverkan mellan lärare i högskolan re-spektive gymnasiet, samt genom att förtydliga matematikens anknytning till praktiska tillämpningar.

Körlegenden Eric Ericson får KTHs Stora Pris

KTHs Stora Pris, som i år är på 850 000 kronor, tilldelas körmusikens okrönte kung Eric Ericson, 87. Eric Ericsons insatser som kördirigent under mer än 50 år har lett till en helt ny sta-tus för körmusiken, inte minst a capel-lasången, och givit upphov till en stor folklig körsångrörelse i Sverige. Stort grattis, önskar Osqledaren.

07

08

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 N

YHET

ER

missa inte...Hemkomstdagen 2005 som går av stapeln den 27 oktober under temat design. Hemkomstdagen är sedan tre år tillbaka ett årligen återkommande evenemang som välkom-nar alumner till KTH för en dag fylld av olika föredrag, aktiv-iteter och tillfälle för nätverkande med både gamla vänner och dagens studenter. Mer information hittar du på www.kth.se/alumni/hemkomstdagen.

China DaySveriges största internationella studentprojekt Project China anordnar den 28 september China Day på KTH. Företagsp-resentationer blandas med kulturella aktiviteter och föreläsnin-gar om den nya supermakten i öster. Dagen avrundas med galamiddag på HHS med efterfest på Köket. Mer information hittar du på www.projectchina.se.

NYHETERMobilskulder fortsätter att öka bland unga

Skulderna för mobiltelefoni har ökat markant och står nu för vart sjätte betalnings-föreläggande hos Kronofogdemyndigheten.- Det är framförallt unga som är i riskzonen, säger Åke Lundholm, informationsans-varig för kronofogdefrågor vid Skatteverkets huvudkontor. Ökningen tros bero på att operatörerna har många olika erbjudande av telefoner och abonnemang, där det är svårt att se de egentliga kostnaderna. Kronofogd-emyndigheten har påbörjat ett samarbete med Konsumentverket och Post- och teles-tyrelsen för att motverka skuldtrenden. Som åtgärder föreslår man bland annat att op-eratören skall erbjuda kostnadsfria fakturor samt utföra fullständig kreditprövning vid nyteckning. Dessutom vill Kronofogden att abonnenten själv ska kunna spärra vissa nummer eller kunna bestämma en övre gräns för hur mycket de ska kunna ringa för.

18 500 namn för studen-trabatt på SL

SSCO:s (Stockholms Studentkårers Centralorganisation) stora kampanj för studentrabatt på SL som pågått un-der året, nådde sitt klimax i slutet på augusti då alla namnunderskrifter läm-nades in till SL-styrelsens ordförande Anna Berger Kettner (s).Totalt har 18 500 studenter underteck-nat SSCO:s krav på studentrabatt på SL, varav 6600 var vykort. Vykorten hade under våren delats ut bland stu-denter och fanns att hämta på flera lärosäten i Stockholm. De var adresse-rade till Anna Berger Kettner och inne-höll ett färdigtryckt budskap samt plats för namnunderskrift. Många studenter har också skrivit egna kommentarer på vykorten. Bland dessa fanns:”Är det inte lite konstigt att pensionärer får rabatt men inte studenter?””Jag vill betala men har inte råd. Tvin-gas tjuvåka mot min vilja.””Anna, hur mycket skulle ditt kort ko-sta om det motsvarade 8,7% av din inkomst?””Behöver pengar till cous-cous””Ha lite fantasi! Tänk ut nåt!”

Tvärvetenskap - ett svenskt styrkeområde som ökar

Att svenska forskare är starka inom tvärvetenskapen är något som reds ut i Veten-skapsrådets nyutkomna rapport; “Tvärvetenskap - en analys”. Forskare från skilda discipliner samarbetar idag i allt större utsträckning inom tvärvetenskapliga projekt som också får stöd av forskningsfinansiärer. Denna trend ökar i alla länder. Enligt vissa skattningar är ungefär en tredjedel av forskningsverksamheten, i Sverige och internationellt, tvärvetenskaplig. Drivkraften för denna utveckling är främst att forskare behöver teorier, metoder och tekniker från andra områden för att lösa sina forskning-sproblem. Förutom dessa praktiskt drivna samarbeten har även finansiärer stimulerat till tvärvetenskap inom utpekade områden.

KTH Racing på tredjeplats i internationell tävling

Under förra läsåret arbetade KTH: s Racingstall bestående av 70 studenter med att från grunden bygga upp en egen racingbil. I juli, för andra året i rad deltog KTH Racing i tävlingen Formula Student och lyckades av 57 tävlande placera sig på en fantastisk tredjeplats. Nu väntar en nystart av projektet för att kunna påbörja framtag-ningen av 2006 års bil. Osqledaren håller tummarna.

KTH: s nya grannar

Den 1 augusti fick KTH nya inneboende på campus. Försvarshögskolan har efter 44 år i Svea Artilleriregements gamla kaserner, valt att flytta till nya mer funktionella lokaler. På Drottning Kristinas väg 37, finns nu att skåda en ståtlig byggnad i senaste funkisstil. Välkomna, säger Osqledaren.

09

10

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EBAT

T: A

LKO

HO

LGLO

RIF

IER

ING

PÅ

KTH

?

KTH och alkoholen”Studenterna driver pubar och krogar som nästan alltid är öppna. Ölen är billig och aktiva i kåren dricker mest.” Så lyder ingressen till ”Bardisken som skolbänk”, publicerad i Siftidningen nr 7/05. Thomas Heldmark har besökt Flygsek-tionen och gett sin bild av det studiesociala klimatet på KTH. I följande debatt ger Flygs sektionsordförande svar på tal.

Illustration: JONAS GUNNARSSON

11

DEBATT

KTH:S STUDENTLIV skildras i Thomas Heldmarks artikel ”Bardisken som skolbänk”. Här beskrivs ett studentliv som kretsar kring alkoholintag och fester, där kår- och sektionsak-tiva är de mest pådrivande i detta. Enligt artikeln framstår det som om det inte finns några regler att följa överhuvudtaget och att KTH inte tar sitt ansvar. Thomas Heldmark besökte Flygs sektionslokal T-centralen tidigare i år då han ville ta del av vad studenter och aktiva vid sektionen tycker om livet på KTH. Här verkar det dock som Thomas saknar intresse för hur verksamheten bedrivs och bygger sin artikel på faktafel. Helhetsbilden som artikelförfattaren försöker förmedla är att studentlivet på KTH präglas av alkoholfixering och oansvars-fullhet. Detta är dock inget som vi aktiva på Flygsektionen känner igen.

JAG BLIR SÅ ARG! När jag först läste Thomas artikel blev jag väldigt irriterad. Jag kände att jag ville förklara för honom hur fel han hade, vilken falsk bild han beskrev av KTH och mina vänner. På något sätt ville jag få honom att förstå hur otroligt dålig hans artikel var, både innehållsmässigt och redaktionellt. Jag ville veta varför han valde att inte skriva de positiva saker som sades när han besökte T-centralen utan istället lyfte fram en förvrängd bild av verkligheten.

VI VAR MÅNGA som reagerade på artikeln när den kom. En del anser att det bästa vi kan göra för att bekämpa den är att tysta ner den och inte göra just det jag nu gjort, skriva om den och ge den ännu mer publicitet. Jag är beredd att hålla med om att det eventuellt varit det bästa. Det är kanske själviskt av mig att ta upp det här, men jag kan inte bara sitta tyst efter att ha jobbat ideellt i fem år och någon totalt oinvigd skriver att den enda rimliga förklaringen till detta är att jag tycker om alkohol.

JAG ÄR STOLT över mycket av det vi gör på KTH. Jag är stolt över hur större delen av mottagningen ser ut, både på KTH i allmänhet och på min egen sektion i synnerhet (detta för att jag naturligtvis har bäst inblick i min egen sektions mottagn-

ing). Jag anser att sättet vi hanterar alkohol och nyantagna på är utgör en bra förebild för många andra organisationer i vårt land. Jag vet att vi inte är perfekta, att det ibland dricks rätt mycket och att vi kan bli bättre. Jag vet också att det är många som jobbar för att det ska bli ännu bättre.

I EN PARALLELLARTIKEL skriver Thomas om den sundare synen vid Luleå tekniska universitet. Han berättar att det ”förekommer helnyktra fester för nollorna” och talar om ”ett omfattande utbildningsarbete av nyckelpersoner; festfixare, kårpersonal, faddrar...”. Vad som inte framkommer i artikeln är att även KTH har ett utbildningspaket riktat till studenterna. Detta innefattar bland annat STAD- utbildning som anordnas via tillståndsenheten i Stockholms stad, vilket är ett krav för att få servera alkohol i Stockholm. Dessutom har KTH ett eget regelverk som kräver utbildning. Utöver detta tillsätts mottagn-ingsansvariga vars uppgift är att organisera och ansvara för att de nyantagna tas väl omhand och träffar nya vänner och inte, som artikeln säger, dricker sig redlösa kväll efter kväll. I övrigt anordnas inte arrangemang som kräver alkoholkon-sumtion och det finns framförallt inget tvång att konsumera alkohol. Tillställningarna bygger på att man umgås och har trevligt tillsammans men man får inte glömma bort att det trots allt handlar om vuxna människor och deras egna val.

AVSLUTNINGSVIS skulle jag vilja ta tillfället i akt och skriva något positivt om de som ser till att det händer roliga saker på KTH och att det ibland även dricks alkohol. Ni gör ett hästjobb och alla får inte alltid uppskattning för detta. Jag skulle vilja tacka alla de underbara människor i mottagnin-gar, klubbmästerier, från THS centralt och från KTH som job-bar för att vi på ett ansvarfullt sätt får ha kul!Min åsikt är att vi på KTH generellt sett hanterar alkohold-rickandet bra och att vi dessutom är på rätt väg mot en ännu sundare alkoholkultur.

CHRISTER HALLINGOrdförande emeritus Flygsektionen

Kår- och sektionsaktiv

Skilda världarDEBATT

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EBAT

T: A

LKO

HO

LGLO

RIF

IER

ING

PÅ

KTH

?

”Många studenter är frustrerade över att studentlivet inte lever upp till förväntnin-garna. Det är då allt ska hända. Det är då de ska slippa föräldrarna, och träffa en sexpartner.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

12

CHRISTER HALLING HAR läst och upprörts av den artikel som är publicerad i Siftidningen nr 7 med rubriken “Bardis-ken som skolbänk”. Där besöker undertecknad Flygsektion-ens lokal, i syfte att diskutera högskolans alkoholkultur med studenter. Det är ett högaktuellt ämne då allt fler söker sig till högskolestudier. Jag beklagar att Christer Halling känner sig utpekad å flygsektionens vägnar. Det har inte varit min avsikt. Att jag valde just flygsektionen som reportage beror på att jag av kåren blev tipsad om den sektionen såsom representa-tiv för KTH.

PÅ NÅGRA PUNKTER läser dock Christer Halling fel. In-genstans i artikeln står att det är ett tvång att dricka alkohol på KTH. Däremot berättar studenter att de anser att alko-hol subventioneras på vissa fester (en sittning med vinflaska och snaps kostar 120 kronor, utan alkohol 100). Inte heller står att det saknas regler för hur alkohol ska serveras. Istället redovisar artikeln att ölen på flygsektionens bar kostar 15

kronor stopet och spriten 7 kronor centilitern,

Svar från SIFDEBATT

och att det inte finns några stängningstider för baren. Finns det någon annan plats i samhället där alkoholen är så billig och lättillgänglig?

ARTIKELN PÅSTÅR HELLER INTE att Christer Halling eller andra aktiva på Flygsektionen dricker mer än andra. Också detta är en felläsning av Christer Halling. Däremot är det väl belagt att aktiva i kåren som grupp dricker mer än andra stu-denter, och att de dricker ganska mycket mer. En studie gjord bland 6000 studenter i Sverige visar att andelen storkonsu-menter av alkohol är fem gånger så hög bland kåraktiva jäm-fört med andra studenter. Det betyder inte att de som jobbar på Flygsektionen skulle dricka mer än andra.

MEN KAN DET möjligen finnas ett allmänt problem i hög-skolevärlden med en alkoholkultur som är släpphänt och aningslös? Den frågan vill artikeln ställa och den är värd att diskuteras. Christer Halling säger sig sträva mot en sundare alkoholkultur på KTH. Det är lovvärt. Kanske vore det fruktbart att då diskutera sådant som verkligen leder till sänkt alko-holkonsumtion, som mindre tillgänglighet och normal prissät-tning.

THOMAS HELDMARKReporter Siftidningen

13

”Studietiden är blöt. En genomsnittlig man-lig högskolestudent häller i sig 17 burkar starköl i veckan.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

KÅRSTYRELSEN HAR LÄST Thomas Heldmarks artikel samt replik och vill ta tillfället i akt att replikera.

T:S INLÄGG I DEBATTEN innehåller ett flertal sakfel. Han skriver att studenter berättar att de anser att alkohol subven-tioneras på fester. Studenkårens gällande alkoholpolicy fast-ställer att alla priser ska reflektera de faktiska kostnaderna. Enligt kårstyrelsens erfarenhet så efterlevs denna policy; det exempel som ges i repliken är enligt utsago felaktigt.

T SKRIVER VIDARE att det saknas regler för alkoholserver-ing samt att baren saknar stängningstider. Baren i fråga har ett i god ordning utfärdat utskänkningstillstånd till kl. 03.00 vilket regelbundet inspekteras. Motsvarande situation gäller på övriga sektionspubar på campus. En genomsnittlig sek-tionspub har öppet några gånger i månaden, vilket vi inte anser vara omotiverat lättillgängligt. Vad gäller priser i sek-tionspubarna så baserar de sig på lagstadgade påslag samt de omkostnader som sektionerna har, syftet är inte att tjäna pengar på alkoholförsäljning till medlemmarna.

T REFERERAR i orginalartikeln till statistik som gör gällande att 17 starköl i veckan är en genomsnitt-lig konsumtion. KTHs statistik ger en annan bild: En studentenkät från 2004 ger en siffra på ca fyra. Även om detta räknas upp med 100% enligt artikelns praxis så är det långt ifrån T:s siffror.

VI TYCKER ATT T:s artikel ger en ensidig bild. De som uttalar sig i artikeln gavs inte möjligheten att läsa den innan den gick i tryck, vilket har gett upphov till en mängd sakfel och missrepresentationer. T hade vid intervjutillfället efterfrågat en ”större fest” att gå till samt uppmanat de intervjuade att dricka öl för att kunna ta bra bilder. Vi tycker att detta ger upphov till tvivel om artikelns egentliga syfte; taget i sammanhanget med den positiva bilden av Luleå Tekniska Universitet så ges en väldigt dyster bild av KTH och THS. I själva verket så job-bar THS intensivt med alkohol-frågor i samarbete med både KTH och Tillståndsenheten i Stockholm stad – detta nämns ej i T:s artikel.

SLUTLIGEN så meddelar T oss att han med artikeln ville väcka frågan om högskolevärldens alkoholkultur. Denna fråga är väldigt viktig och vi diskuterar den gärna. Dock så

ställer vi oss frågande till om en enkelsidig artikel som svart-målar KTH och THS är rätt väg att gå.

OLOF SOMELLOrdförande THS

Replik från KårenDEBATT

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EBAT

T: A

LKO

HO

LGLO

RIF

IER

ING

PÅ

KTH

?

”Störst risk för överkonsumtion löper de som är engagerade i kåren. Det visar fl era studi-er. I synnerhet dricker kårens barpersonal mer än andra.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

14

OSQLEDARENT E K N I S K A H Ö G

S K O L A N S S T U D

E N T T I D N I N G <<

DIN BÄSTAKOMPIS

s kr ibent e

r !

i l lu s t r a

t ör e

r !annonssäljare!

a n n o n s s ä l j a r e !

F Ö R E N E N E D E R !Vill du vara med i Osqledaren?

Maila osqledaren@ths.kth.se

Företagen vill anställa dig!

Registrera dig hos oss!

www.kth.se/student/karriar

KTH KarriärcenterLäs hela artikeln “Bardisken som skolbänk” i Siftidningen nr 7/05 eller på Sifs hemsida: www.sif.se.

NYLIGEN BESLUTADE REGERINGEN att bygga ut hög-skolan med 3500 nya platser. Satsningen innebär un-gefär 175 miljoner kronor till högre utbildning, pengar som borde gå till kvalitetsarbete snarare än utbyggnad. Idag är hela utbildningssystemet uppbyggt kring tank-en om att så många studenter som möjligt ska tryckas genom högskolan på minsta möjliga tid. Visste du att högskolan belönas för att godkänna dig, men inte för att erbjuda dig en bra utbildning?

MED DAGENS SYSTEM får ditt lärosäte först pengar när du registrerar dig på din utbildning och sedan när du tar dina poäng. För lärosätet handlar det alltså huvudsakligen om att locka till sig studenter och se till att de tar sina poäng, något som naturligtvis kan ses som positivt. Myntets baksida är att fokus hamnar på att studenterna ska in och ut ur högskolan och inte på vad som händer när vi är där. Sådant som utbild-ningens kvalitet blir sekundärt. NU SÄGER JAG INTE att effektivitet är negativt, eller att en tillbakagång till det tidigare, centralstyrda resursfördeln-ingssystemet vore önskvärd. Däremot står det helt klart att den nuvarande modellen måste skrotas. Effektivitet är inte detsamma som snabbhet, vilket tycks vara den rådande upp-fattningen bland dem som bestämmer. Det handlar snarare om att använda resurserna på ett optimalt sätt för att främja

allt det positiva som den högre utbildningen medför, såväl för individen som för samhället. Ingen tjänar exempelvis på att vi studenter inte är tillräckligt förberedda för arbetsmarknaden efter examen eller att vi missat hela perspektivet med bildning och kritiskt tänkande.

REDAN NÄR det nuvarande systemet infördes i början av 1990-talet varnades det för att man måste säkra en kvalitet-sgranskning för att det inte skulle gå över styr. Men nu är vi där. Jag gissar att du inte läste högskoleverkets utvärdering av din utbildning innan du valde den. Eller? Högskoleverket fick den kvalitetsgranskande rollen i och med det nya syste-met och de gör ett bra jobb. Som studenter måste vi emel-lertid kunna lita på att det även finns andra styrmedel som garanterar kvaliteten på den utbildning som vi investerar så mycket tid och pengar i. För lärosätena måste det löna sig att bedriva en gedigen utbildning, det måste värderas högt när staten fördelar pengar.

SFS HAR INGENTING EMOT att regeringen nu satsar mer pengar på högre utbildning. Men högskolans största prob-lem idag är inte brist på platser, utan brist på kvalitet i under-visningen. Statens resurser måste läggas på kvalitetsarbete, först därefter kan vi bygga ut och inrätta nya platser.

Kristoffer BurstedtVice ordförande, SFS

“Visste du att högskolan belönas för att godkänna dig, men inte för att erbjuda dig en bra utbildning?“

DEBATTEn vägning mellan kvalitet och kvantitet

Text: KRISTOFFER BURSTEDT Illustration: HELEN SILVANDER

16

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EBAT

T: F

AJT

MEL

LAN

KVA

LITE

T O

CH

KVA

NTI

TET

FÖR

LÄN

GN

ING

AV

CIV

ILIN

GEN

JÖR

SU

TBIL

DN

ING

EN

17

ETT KONKURRENSKRAFTIGT SYSTEMVid årsskiftet gjorde KTH en omfattande omorganisering av sin verksamhet. Skolans institutioner har nu klumpats ihop under ett antal skolor som verkar inom samma område. I och med detta hamnade högskolan ett steg närmare övriga Europa. Införandet av skolor var bara första delen i Bolognaprocessen. 1999 skrev 29 europeiska länder under ett avtal, den så kallade Bolognadeklara-tionen, som angav hur de skulle upprätta en gemensam europeisk standard för högskoleutbildningen. Målen för Bolognaprocessen är att främja rörligheten på den europeiska marknaden och göra utbildningar i olika länder jämförbara. Detta skulle även under-lätta för studier utomlands. Dessutom är det tänkt att systemet ska stärka Europa som utbildningskontinent.

4,5 ÅR BLIR 5 ÅREn av de frågor som nu är aktuell är huruvida man ska gå vidare och omstrukturera själva utbildningen. Detta skulle bland annat kunna innebära att det är slut på ingenjörsutbildningarna så som de ser ut idag. Dessa skulle istället ersättas med en utbildning indelad i cykler. Första cykeln omfattar tre år och ger en kandi-datexamen. Ytterligare två år skulle leda till en masterexamen. Många europeiska länder använder sig redan av detta system. Dessa två cykler kan för de som vill byggas på med ytterligare fyra års forskningsutbildning.I ett remissvar från KTH i juni förra året föreslog man att civ-ilingenjörsutbildningen och arkitekturutbildningen skulle förlän-gas till att omfatta 200 poäng för att tillmötesgå den europeiska standarden, men fortfarande kvarstå som ett sammanhängande program.

VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?VAD ÄR ECTS?Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan nu har studenter vid KTH möjlighet att få sina poäng räknade nu har studenter vid KTH möjlighet att få sina poäng räknade enligt detta på begäran. Med ECTS följer också ett system för enligt detta på begäran. Med ECTS följer också ett system för betygssättning. Detta betygssystem innehåller fl er steg än det nu-betygssättning. Detta betygssystem innehåller fl er steg än det nu-varande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när varande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när varande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när varande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när betyg från vår fyrgradiga skala skall överföras. ECTS-betygen är dessutom relativa, något som väcker motsättningar hos många. Det var inte länge sedan vi i Sverige tog bort detta för att istället Det var inte länge sedan vi i Sverige tog bort detta för att istället göra våra betyg målrelaterade. Det fi nns dock förhoppningar om att man skulle kunna införa betygssystemet och samtidigt kunna behålla det målrelaterat.

ETT STARKARE EUROPADet är inte bara betygen som ställer till komplikationer. Många oroar sig för hur kvaliteten på civilingenjörsutbildningarna ska kunna säkerställas. Andra är rädda för detta att civilingenjörsut-bildningen som program ska försvinna helt. Samtidigt är listan över de fördelar som följer lång. Om vi svenskar ska kunna konkurrera om jobben i Europa så är det självklart till vår nack-del om vår utbildning är ett halvår kortare än de andras. Systemet del om vår utbildning är ett halvår kortare än de andras. Systemet underlättar också enormt för studier utomlands.Oavsett vad man tycker om det så har processen redan dragit Oavsett vad man tycker om det så har processen redan dragit igång. Och diskussionen är långt ifrån över.

Läs mer på www.regeringen.seLäs mer på www.regeringen.se

I Europa pågår för närvarande ett arbete med att skapa ett enhetligt system för alla högskolor, den så kallade Bolognaprocessen. Sverige har anknutit sig till denna överenskommelse, och omorganiseringen av KTH är ett första steg mot en högskola som ligger i klass med andra i världen. Frågan är nu, skall skolan ta steget längre och göra civilingenjörsutbildningarna femåriga?

Text: SARA GUSTAVSSON Illustration: HELEN SILVANDER

FÖRLÄNGNING AV CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN

Ett enat Europa

18

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EN IN

TER

NAT

ION

ELLA

KLA

SS

KA

MP

EN

STUDENTER FRÅN LÄNDER utanför EU/EES skall tvingas deponera stora summor pengar i svenska banker för att få upphållstillstånd för sina studier. Det förslår Mi-grationsverket i rapporten Uppföljning av beslut om uppehållstillstånd för studier som kartlagt hur många studenter som beviljats uppehållstillstånd, men sedan ej registrerat sig för studier. Förslaget har väckt stor uppmärk-samhet hos berörda organisationer så som Sveriges förenade studentkårer (SFS), Högskoleverket m.fl. I en pressrelease kallar Maria Noleryd, vice ordförande i SFS, förslaget för ’’horribelt’’ och säger att ’’[f]örslaget är direkt diskriminerande mot interna-tionella studenter och gör det dessutom omöjligt för studenter med sämre ekonomiskaförutsättningar att studera i Sverige.’’

IDAG GÄLLER FÖLJANDE om du vill studera i Sverige och kom-mer från ett land utanför EU/EES-området: Du ska kunna visa att du har tillräckligt med pengar för att kunna försörja dig under hela den planerade studietiden. Det måste du kunna styrka med ett intyg om dina egna tillgodohavanden på bank, ett garantibrev från en sponsor och intyg om sponsors tillgodohavanden på bank eller ett intyg om stipendium eller studiemedel från ditt hemland. Du måste kunna visa att du har 6 300 kronor/månad under 10 månader av ett år. Utredning pågår om hur stor den exakta sum-man skall vara, men naturligtvis är det en avsevärd skillnad på att visa att man kan få fram 6 300 i månaden (t.ex. via studiemedel i hemlandet), och att klämma fram 63 000 på ett bräde. Kon-sekvensen blir att mindre bemedlade klasser utestängs från stud-ier i Sverige. Men Kjell Ekfeldt, som författat rapporten, tycker att det är ett ganska modest krav och från regeringshåll säger man att det är svårt att se skillnaden mellan det nya förslaget och det nuvarande systemet. Ekfeldt har inte tagit del av SFS:s reaktion

men säger att man troligen misstolkat begreppet ’deponera’. Det behöver kanske inte vara fråga om att ha pengar på svensk bank under hela studietiden, säger han. Men begreppet ’deponera’ kan tolkas så. Det är olyckligt och det får vi ta på oss, menar han. Syftet är, enligt honom, att kvalitetssäkra och se att det verkligen finns pengar när uppehållstillstånd ges. Ekfeldt erkänner dock att det inte finns något som hindrar att missbruk sker ändå. T.ex. kan studenter ’poola’ sina ekonomiska resurser, menar Maria Nol-eryd. Myndigheterna kan inte kolla om pengarna finns kvar på kontot efter det att tillstånd beviljats så rent teoretiskt kan alltså samma pengar cirkulera mellan olika konton.

RAPPORTEN FRÅNGÅR till stor del det uppdrag som regeringen angett, vilket löd ’’[...] att göra en statistisk sammanställning av antalet studenter som inte fullföljer sina studier eller som på an-nat sätt frångår sina studieplaner. Sammanställningen ska åtföljas av en analys av i vilken omfattning uppehållstillstånd för studier missbrukas och vad detta medför för huvudsakliga problem och kostnader för samhället. Slutligen skall förslag lämnas till åtgärder på förekommande problem samt på förslagens ekonomiska kon-sekvenser.’’ [Min kursiv.]

RAPPORTEN FÖRESLÅR åtgärder på problem av kvalitativ art med hjälp av en kvantitativ metod. Man vet helt enkelt inte var de studenter som hämtat ut passtämpel men inte registrerat sig för studier finns någonstans eller varför de inte registrerat sig. De kan ha använt det till att ta sig in i andra Schengenländer ’illegalt’, men de kan lika gärna ha antagits till universitet i ett an-nat land och börjat studera där istället. De kan också ha nekats utresetillstånd från sina hemländer och blivit kvar där. Ingen vet, för detta har man inte haft tid att gå in på, säger Kjell Ekfeldt. De samhällsekonomiska konsekvenserna har man heller inte utrett.

Regeringen, utlandsstudenterna och

den internationella klasskampen

Text: MIKAEL NILSSON

19

- Det kändes väldigt osäkert att skriva om effekterna, säger han. Att det innebär kostnader för Migrationsverket, högskolorna osv. är klart men dess storlek förtäljer icke rapporten. Denna fråga var helt enkelt behäftad med så många antaganden.

VIDARE APPLICERAR MAN siffror som tagits fram med endast halva urvalsgruppen som underlag på hela urvalsgruppen. På så sätt framställer man det som om det är statistiskt säkerställt att alla de som inte registrerat sig för studier ändå hämtat ut sitt tillståndsmärke. Att man gjort så beror på att de studenter som hämtat ut sitt tillståndsmärke vid en utlandsmyndigheter som inte är anslutna till det webbaserade ärendehanteringssystemet WILMA inte finns med i undersökningen. Ekfeldt håller med om att detta inte är god vetenskap men menar att denna siffra skall ses som ’ett möjligt högsta värde’, inte som en beskrivning av verkligheten. Det behövs dock inte särskilt mycket fantasi för att förstå att siffran inte kommer att tolkas på det viset. Ekfeldt håller också med om att rapporten kanske får problemet att se större ut än vad det egentligen är. Man skulle kunna ha tagit kon-takt med alla utlandsmyndigheter för att klargöra frågetecknen, säger han, men tiden har inte räckt till.

VILKEN TYNGD kommer att få i beslutet är dock inte möjligt att säga i dagsläget. Både Pär Lager och Kjell Ekfeldt vill dock gärna tona ner betydelsen av rapporten. Den är indikativ, snarare än konklusiv, menar Ekfeldt. Den pekar på en tendens även om man inte vet vad som ligger bakom de siffror som man presenterar. Enligt Pär Lager så är Migrationsverkets rapport av generell kara-ktär och riktar sig inte speciellt mot universitet och högskola (ett något märkligt uttalande kan tyckas). Detta verkar helt ha undgått Högskoleverket som reagerat på att Migrationsverket går in och petar i utbildningsrelaterade frågor.

FÖRSLAGET LIGGER DOCK väl i linje med ett annat förslag som varit uppe till diskussion, nämligen att avgiftsbelägga studier för just denna grupp människor. Det blir mer och mer tydligt att intentionen är att bygga på murarna kring Schengenländerna och begränsa invandringen av oönskade och oattraktiva människor – att skapa ett globalt A- och B-lag. Att det är Migrationsverket som producerat rapporten är ju bara det en tydlig indikation. Pär Lager bekräftar faktiskt denna misstanke genom att hänvisa till migrationsminister Barbro Holmberg som den på vars bord detta ärende ligger. Men rent officiellt har regeringen ännu ingen åsikt om de förslag som Migrationsverket presenterar i sin rapport. Förslagen är en del av det beslutsunderlag som vi begär in från olika departement, säger Pär Lager.

RAPPORTEN INNEHÅLLER ÄVEN ett komplementerande förslag som skulle gå ut på att Migrationsverket först utfärdar en visering, och först efter att studenten registrerats vid aktuellt universitet utfärdas ett uppehållstillstånd. Detta förslag gillas av SFS som föreslår att detta görs till den huvudsakliga åtgärden. En sådant förslag är inte diskriminerande, menar Maria Noleryd.

I FRAMTIDEN KAN det således bli ännu lite svårare för mindre bemedlade klasser att ta sig upp ur sin undertryckta position. Man försöker komma till rätta med den illegala invandringen till Sheng-enområdet genom åtgärder på det utbildningspolitiska området. Vems oro är detta menat att stilla? Regeringen för klasskamp å den internationella medel- och överklassens vägnar. Det är sor-gligt, men inte ovanligt, att se den svensk socialdemokrati mo-tarbeta den internationella arbetarklassens strävan efter bättre levnadsvillkor för sina barn. Detta vore ju ett ypperligt tillfälle att göra något positivt av globaliseringen men oftast är det tyvärr reaktionen, och inte solidariteten, som inte vet några gränser.

20

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 D

EN IN

TER

NAT

ION

ELLA

KLA

SS

KA

MP

EN K

ÅR

JUR

ISTE

RN

A T

ÄVL

ING

21

Problemet som kan uppstå är att ni inkräktar på det nedlagda kosmetikmärkets varumärkesskydd.

Rätten till ett varumärke har inte någon generell tidsbegrän-sning. Om rätten har uppkommit genom registrering gäller den från ansökningsdagen och 10 år framåt. Därefter kan registreringen förnyas obegränsat antal gånger. Register över befintliga varumärkesrätter finns på Patent- och Registrerings-verkets hemsida.

Varumärkesskydd kan även uppkomma genom inarbetning. Skyddet är då geografiskt avgränsat och gäller för det inar-betade området så länge som inarbetningen består. För ett starkt inarbetat varumärke kan skyddet hålla i sig långt efter att märket slutat användas. För att ett varumärke ska anses vara inarbetat krävs att märket ska vara känt här i landet. Det

är tillräckligt att det är känt inom en geografiskt avgränsad del av landet. Märket ska även vara känt inom en betydande del av den s.k. omsättningskretsen, det vill säga den krets det riktar sig till. Slutligen krävs även att kännetecknet är känt som beteckning för de varor som erbjuds.

Ensamrätten som uppstår genom varumärkesskydd innebär att innehavaren kan förbjuda er att utan deras samtycke an-vända ett förväxlingsbart varumärke i näringsverksamhet.

Eftersom ni vill använda det nedlagda varumärket för försäljn-ing av likadana produkter föreligger förväxlingsrisk. Om sminkmärkets varumärkesskydd består genom registrering el-ler inarbetning har de således möjlighet att förbjuda er att använda det.

Kårjuristerna (SSCO)

Hej Kårjuristerna!

Jag och en kompis är lite sugna på att starta ett eget sminkmärke. Problemet är bara att vi skulle vilja kalla märket för XXX. Detta var namnet på ett känt svenskt kosmetikmärke som numera är nedlagt. Kan detta orsaka oss några problem?

Svar:

Fråga KÅRJURISTERNA om råd

ReglerVad vill du läsa om i Osqledaren? Skriv ner. Skicka in. That’s it.

PriserOsqledaren lottar ut tre stycken grafritande räknare bland de bästa förslagen.

(Casio ClassPad 300, HP 49g+ och Texas Instruments-89 Titanium)

Maila in ditt tävlingsbidrag till osqledaren@ths.kth.se innan den 16 oktober.

22

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 TH

S N

YAR

VOD

ERA

DE

THS nyarvoderade

Kårens nya gullebarnEn kör buss, en mekar med bilar och nästan alla gillar dataspel. Lär känna kårens nya heltidsarvoderade som kämpar för dig och dina rättigheter ett år framöver.

Text: HELEN SILVANDER Foto: PER FOGELBERG (s 24-27) HELEN SILVANDER (s 22-23)

23

OLOF SOMELL kårordförande 05/06Leder kårstyrelsen, journalistkontakt. Sektionskontakt för A, IsH och K.ordf@ths.kth.se, 08-790 98 84, 070-790 98 84

Olof Somell är en äkta Stockholmare, uppvuxen i Tyresö. Han har studerat naturvetenskap på ett en-gelskspråkigt gymnasium för att sedan läsa fysik med inriktning mot matematisk fysik här på KTH. På engagemangslistan finns både phösningen, PQ och kårspexet med. Olof är således känd för att vara en så kallad kår- igel; det vill säga en sådan som hänger mycket på kåren. På sin fritid läser han pretantiösa essä- samlingar och drömmer om en akademisk karriär. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Batman är cool”.

Vilka är dina visioner inför det kommande året?- Tyvärr så jobbar man bara här under ett års tid, så man hinner kanske inte utföra alla stora visioner. Min ambition däremot, är att se till att kåren är vad kåren kan bli, och att få medlemmarna att förstå och uppskatta det arbete som kåren gör bakom kulisserna.

Ett klassiskt problem på de flesta högskolor i Sverige är det svala intresset för skolpolitiska frågor. Hur kommer kåren agera för att förändra detta?- Jag tror nog att många ser THS som en byråkratisk, onåbar ko-loss. Att se till att flödet av information till och från medlemmarna funkar kommer vi självfallet att jobba hårt med.

Har du någon stor hjärtefråga?- Reformer är ju sånt som alla vill göra. Jag skulle vilja ha möj-ligheten att jobba hårt med specifika frågor inom diverse områden och entusiasmera och engagera medlemmarna. Så medlemmarna känner att vi drar tillsammans åt samma håll.

Gud, vilket diplomatiskt svar.- Ja, jag har blivit politiker. (Skratt)

Är det sant att alla fysiker är vänsterhänta?- Om man tittar på gamla kårstyrelsen är det det, men jag känner minst två fysiker som inte är det.

Hur är du som besluts-fattare?- Jag går mycket på mag-känsla, sen kollar jag upp saker. Om det visar sig att

magkänslan var helt ute och cyklade, så var den det. Men det är sällan det händer.

Har du någon gång råkat illa ut på grund av magkäns-lan?- Det har jag säkert. Det kan man läsa om i gamla Force, fysiks sektionstidning. (Paus) Eller i gamla Osqledaren.

“Om det visar sig att magkäns-lan var helt ute och cyklade, så var den det. Men det är säl-lan det händer.”

ANNA BONGENHIELM vice ordförande 05/06Kårens ekonomi och bolag. Sektionskontakt för Dr, I och IsK.vordf@ths.kth.se, 08-790 98 85, 070-790 98 85

Anna gick, märkligt nog, i parallellklass med Olof (se ovan). Efter gymnasiet flyttade hon till Hawaii för att plugga och jobba. För två år sedan vann teknisk fysik hennes hjärta, och där har hon engagerat sig i diverse nämnder, föreningar och organ. På fritiden brukar hon sova, gulla med sina katter, köra buss och thai- boxas. Hon är, trots att hon simmat i hajbur, livrädd för hajar (även i bassänger) och brukar för övrigt kontrollera att hon stängt ytterdörren tre gånger innan hon åker hemifrån. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag gör ju bort mig, men jag gör ju inte bort mig stort.”

Vilka övergripande problem tycker du finns inom KTH: s respektive kårens verksamhet?- Det är en svår fråga i och med att hela högskolan håller på att omorganiseras just nu. En del av dagens problem kommer nog att försvinna samtidigt som nya dyker upp. Det är i detta skede det blir viktigt att hålla sig à jour med vad som händer och anpassa sin verksamhet för bästa resultat. Så det återstår att se.

Vad skulle du genomföra om du var rektor för en dag?- Jag skulle nog inte hinna så mycket på en dag. Jag vet inte riktigt, det blir ju så övergripande. Personligen har jag aldrig varit särskilt

förtjust i det periodlösa systemet, men det är svårt att ta ställning till för hela KTH: s räkning. Om ett år kan jag tänka mig att jag har betydligt fler åsikter i den här frågan.

Vilka är dina framtidsplaner?- Det här låter så visionärt, men jag skulle nog vilja jobba med internationella utvecklingsfrågor. Kanske inte själva globaliserin-gen, men eventuellt undersöka hur man kan förbättra standaren för fattiga länder genom samarbete över gränserna. I vilken form jag ska göra detta vet jag inte riktigt ännu.

Så ädelt.- Fast det kommer väl sluta med att man jobbar på Svenska Spel. (Skratt)

Hur kommer det sig att du och Olof, som har gått i parallellklass på gymnasiet, har valt samma utbildning på KTH för att sedan samtidigt inta ledande poster i studentkåren?- Visst är det märkligt. Det är nästan lite Da Vinci- kod över det där. Börja räkna på det, så kommer alla bitar att falla på plats...24

“Fast det kommer väl sluta med att man jobbar på Svenska Spel.”

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 TH

S N

YAR

VOD

ERA

DE

25

FREDRIK ENGSTEDT kårstyrelseledamot förvaltning 05/06Förvalting av Nymble och Osqvik, jämlikhet och mångfald, trakasserier, idrottsfrågor och kårföreningar. Sektionskontakt för T, Media, ME och S.fredrik.engstedt@ths.kth.se, 08-790 98 87, 070-790 98 87

Fredrik är en gammal, god humanist, med historia på Stockholm Universitet i bagaget. På KTH stud-erade han först teknisk basår och för att fortsätta på Industriell ekonomi. Engagemanget har varit stort på båda skolorna inom bland annat, kårfullmäktige, historiska föreningen, kårpartiet humanisterna, gastronomiska nämnden m fl. Någon fritid har han inte riktigt tid med idag, men tidigare har han seglat, åkt skidor och spelat rugby. Laga mat och leda Pinn och Kottscouterna tycker han också är roligt. Examen tänker han tidigast ta samtidigt som n0llan. Tidigast. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Ibland får jag maniska ordningsattacker. Det i kombination med att jag är notoriskt slarvig. Skitdålig kombination.”

Vad tycker du om kårhuset?- Kårhuset är sjukt bra. På Universitetet, där man inte har ett eget kårhus, förlorar man kontakten med sina studenter lite grand, då studentkåren sitter i lokaler som studenterna inte, på ett naturligt sätt, rör sig i. Plus att kårhuset är ett bra ställe att ha fester på.

Du ansvara ju även för likabehandlingsfrågor. Vilka sådana problem ser du på KTH?Främst på forskarutbildningarna finns det många dolda problem. Jag tror att killar ofta blir, kanske omedvetet, positivt särbehandlade.

Har du någon stor hjärtefråga?- Jag skulle vilja starta upp ett projekt där kvinnliga teknologer hjälper gymnasietjejer med läxläsningen. Det skulle vara ett bra sätt att öppna upp ögonen för tekniska utbildningar.

Tycker du att tjejer behöver hjälp med läxläsningen?

Nej, absolut inte. Problemet ligger väl i att det är så få kvinnliga sökanden på de tekniska utbildningarna. När de väl kommer hit, är de statistiskt sett nästan duktigare än killar. Jag tycker det skulle vara ett bra arv att lämna efter sig.

Hur ser drömjobbet ut?- Jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor. Min stör-sta mardröm är den dag jag ska börja jobba. När jag tar examen kommer jag stå där och: AAAH, JAG VILL INTE, JAG VILL INTE!

Vilken seriefigur är du?- Jag vet inte. Många säger Baloo. Jag hatar det. Dum björn i djungeln.

Vad gör dig arg?- Inte mycket, men däremot kan jag bli irriterad över ganska ir-rationella grejer. Hur folk pratar, hur dom uttalar saker, och vad de gör med händerna.

HELENA JOHANSSON kårstyrelseledamot utbildning 05/06Grundutbildningsfrågor. Sektionskontakt för CL, D och IsT.helena.johansson@ths.kth.se, 08-790 98 89, 070-790 98 89

Helena är född och uppvuxen i Stockholm. Hon började på Mikroelektronik i Kista, samtidigt som programmet startade. Där var hon en drivande kraft i skapandet av sektionen för mikroelektronik, och fortsatte sedan engagera sig inom bland annat utbildningsfrågor. På fritiden brukar hon scouta, träna och umgås med polarna. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag är inte så fotogen.”

Hur trivs du i din nya post?- Jag har haft jätteroligt. Det känns som vi har gjort en del nytta, och det känns som om vi kommer kunna göra mycket mer nytta när det verkligen börjar hända saker. Det faktum att jag har haft roligt sen jag kom hit, tycker jag är ett ganska gott betyg.

Hur är THS relation gentemot KTH?- Där är det ju så att vi försvarar våra intressen. Och ibland stäm-mer THS intressen med KTH: s intressen. Är det inte så, måste vi använda en annan taktik.

Hur ska man öka engagemanget bland studenterna?- Det är väl något så enkelt som att jobba hårdare med informa-tionsarbetet. Jag vet inte om det kommer skapa fler engagerade, men det gör att de som inte är engagerade åtminstone skulle vara informerade om vad som händer.

Vad skulle du göra om du var rektor för en dag?- Jag skulle försöka skapa en utbildning som engagerade och gjorde studenterna delaktiga och som var nära forskningen och arbetslivet.

Är du en visionär?- Jag har nog mer fötterna på jor-den än vad jag är visionär, men jag kan tänka visionärt ändå.

Vilket är ditt livsmål?- Må bra och ha roligt. Inte göra för dumma saker.

Hur ser ditt drömjobb ut?- Jag vet inte. Det har jag funderat på ibland. Jag vet inte hur min drömexamen kommer att se ut heller...

“När jag tar examen kommer jag stå där och: AAAH, JAG VILL INTE, JAG VILL INTE!”

“Det faktum att jag har haft roligt sen jag kom hit, tycker jag är ett ganska gott betyg.”

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 TH

S N

YAR

VOD

ERA

DE

26

JON LARSSON kårstyrelseledamot utbildning 05/06Forskarutbildning, studentinflytande. Sektionskontakt för B, F och IT.jon.larsson@ths.kth.se, 08-790 98 90, 070-790 98 90

Jon har studerat i Polen nästan hela mellan- och högstadiet. Det stora intresset för teknik och naturvet-enskap slussade honom vidare till Mattegymnasiet i Danderyd, där han även läste 180p teater. På KTH har han lyckats kombinera sina datastudier med engagemang i det mesta, faktiskt; Dataspelet, studienämnden, sektionslokalen, kårfullmäktige, mottagningen med mera samt suttit som ordförande på datasektionen. På den gamla goda tiden när han fortfarande visste vad fritid var, bestod intresset av bland annat dans, böcker, fäktning och givetvis datorer. ”Jag är ganska mycket datanörd innerst inne” säger han. Maneter ligger däremot på minuslistan. I framtiden kommer man kunna se Jon som framgångsrik forskare, politiker eller skådespelare. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag har faktiskt ett bra svar på den frågan, men det ligger nedpackat i någon låda hemma. Jag får återkomma.”

Vad tycker du om klimatet på KTH?Ja, det är väl som det är i Sverige mest, regnigt större delen av året. (Fniss) Nä, jag trivs väldigt bra. Det finns väldigt många studenter som inte deltar alls i studentlivet, vilket är lite synd. Vi ska ju inte tvinga folk att gå på studentikåsa fester och rösta i kårvalet, men vi kanske kan visa att kåren, sektionen och studentlivet handlar om så mycket mer än att bära en, i deras ögon, fånig overall.

Vad ska man göra för att förbättra kommunikationen mel-lan kår och student?- Jag tror att det här är en del av det större problemet som är att få studenterna engagerade i, eller åtminstone intresserade av, eller åtminstone medvetna om studentkåren och allt som görs inom den. Kan man bara öka medvetendet om att det faktiskt går att genom-föra något genom att säga vad man tycker, tror jag man kan nå något slags framsteg.

Hur ser en typisk KTH-student ut?- Det mest intressanta med en typisk KTH-student är att han inte

finns. I så fall skulle han plugga mycket, dricka öl hela tiden, ha overall och spela innebandy. Just den personen har jag aldrig träf-fat.

Har du några neurotiska tvångstankar?- Många av mina kamrater skulle säga att jag tvångsmässigt drar dåliga skämt. Men min humor är inte dålig. Den är bara bred.

Upp till bevis.- Den här läste jag i Kalle Anka: ”Två pingviner träffades. Och då frågade den ena, ska vi spela ishockey? Nej, svarade den andra, jag spelar hellre pingis.” Det är ju inte ett dugg roligt, vilket gör den hysteriskt kul.

Eh, den här intervjun är över.

“Många av mina kamrater skulle säga att jag tvångsmässigt drar dåliga skämt. Men min humor är inte dålig. Den är bara bred. “

DAVID ASPLUND programgruppsordförande 05/06Leder programgruppens arbete. Konserter och arrangemang.prgo@ths.kth.se. 08-790 98 24, 070-790 98 24

David är uppvuxen i Falun, och har på gymnasiet studerat naturtvetenskap. Han gjorde lumpen i Kungsängen där han ”i tio månader stod och vevade en teleskopmast”. Efter något år av jobbande, komvux-studier och FN-tjänstgöring i Kosovo, började han på öppen ingång på KTH. Nu läser han Medieteknik. David har bland annat varit med och bildat föreningen Null, varit klubbmästare på open, samt sektionsordförande på medieteknik. När han får lite fritid över, tillbringar han den med att fotografera. Kuriosa: Hans ringgsignal på mobilen är ”Jag ska bli diktator” av Ola och Potatisarna.Citat taget ur sitt sammanhang: ”Om alla tjejer hånglar samtidigt och alla homosexuella killar hånglar då också, då täcker man nog upp så mycket som det går att få.”

Vad tycker du om din nya post?- Det är skoj och mycket varierande. Man har ett kontor, men det är in-get kontorsjobb.

Sen är du hångelansvarig också?- Jaa, jag har ansvaret för att det ska hånglas mer i huset.

Hur ska man marknadsföra det?- Nja, kanske inte marknadsföra det, men man kan köra med lite

mer subtila metoder. När vi till exempel kör filmkväll, kan man klippa in små väl valda bilder.

Vilka andra aktiviteter kan vi se fram emot?- Förutom hångelkvällar? Varjedagspubar tisdag, onsdag och torsdag. Programmet är inte helt satt, men som det ser ut nu kommer det bli en tv-spelskväll, en filmkväll och en hårdrock-skväll. Vi har planerat in en nyårsbal, samt exil till Åre under vecka 3. Under våren är det tänkt en mini-hårdrocksfestival.

Vad ska man tänka på när man arrangerar fester?Jag gillar fester där folk är glada. Man kan spela allt från hypad, trendig musik till gamla klassiker, men man ska kunna prata med varandra. Sen är det viktigt med variation mellan olika fester.

Vad skulle du göra om du fick vara rektor för en dag?- Ha fest i representationshuset.

”Om alla tjejer hånglar sam-tidigt och alla homosexuella killar hånglar då också, då kanske täcker man nog upp så mycket som det går att få.”

27

HENRIK EKERBRING klubbmästare 05/06Tillståndsfrågor, sittningar och klubbverksamhet.kbm@ths.kth.se, 08-790 98 29, 070-790 98 29

Henke är en småstadsgrabb från Östra Ryd utanför Norrköping. Han gick teknisk linje på gymnasiet och fortsatte med farkostteknik på KTH. Fritiden brukar gå åt att jaga, spela golf, pussa på flickvän-nen och leka med sin bebis (en blå Audi). I framtiden skulle han vilja jobba med produktutveckling eller hänga i ett Formel 1-stall. Citat taget ur sitt sammanhang: ”MacGyver är häftig, honom vill jag vara.”

Vilket är ditt mål för året?- Jag ska se till att personalen mår bättre, att personalen trivs. Att det ska gå bättre, resultatmässigt. Och att det blir roligare att vara här.

Var festar du?- När jag är nere på stan går jag faktiskt mest till (host) Sturep-lan. Eller Kungsholmen. Jag har väl hållt till mycket på sunkhak också.

Hur driver man dig till vansinne?- Genom att löka. Om man liksom säger åt en person att göra något och sen bara kommer man tillbaka två timmar senare och de fortfarande inte gjort det. Det kan vara enkla saker, som att folk inte fattar. Det var någon i baren som hade haft ”låda ut”

och lämnat ut växel utan att slå in i kassan. Sen hade han sagt till nån att han var smart och räknade i huvudet. Det var inte under mitt år, som tur var.

Vad blir du glad av?- Jag är väldigt pryltokig. En ny leksak kan göra mig galet glad. Nu har jag beställt en ny turbofläns som jag ska svetsa ihop. My new precious toy. Min flickvän tycker att jag är tokig. Sen blir jag glad av rätt enkla saker, som att sitta hemma en hel dag och inte göra någonting.

Vad skulle du göra om du var rektor för en dag?- Bygga ett större kårhus.

Några sista ord till KTH: s studenter?- Kom på våra fester.

“Nu har jag beställt en ny turbofläns som jag ska svetsa ihop. My new precious toy.”

Övriga kårarvoderade

Johnny Warström projektledare Armada 2005

Leder arbetet med THS arbets-marknadsdagar.

armada@ths.kth.se08-790 98 44 070-790 98 44

Erik Edstamkårstyrelseledamot studieso-cialt 2005

Studiesocialt, mottagningen.sektionskontakt E, M och Open.

erik.edstam@ths.kth.se08-790 98 88070-790 98 88

Katarina LundInternational Student Service 2005

Internationella studenter och internationella frågor.

iss@ths.kth.se 08-790 98 67 070-790 98 67

Helen SilvanderChefredaktör Osqledaren 05/06

Ansvarig utgivare och redaktion-schef för THS tidning.

osqledaren@ths.kth.se08-790 98 70070-790 98 70

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 O

LJA

OC

H B

LOD

28

Att USA har mer än politiska intressen i Mellanöstern är ingen nyhet. Inte heller faktumet att de ofta använder sin militärmakt för att säkra det kommersiella behovet. Tyvärr har fl er länder än den store djävulen i väst blod på händerna. I våra trygga I- samhällen förfäras vi över miljöproblem och krigsbilder på tv, samtidigt som vi hytter näven i luften över de ökande bensinpriserna. Är det kanske inte dags för mindre snack och mera hockey? Mikael Nilsson tycker i alla fall det.

Text: MIKAEL NILSSON Illustration: HELEN SILVANDER

VÄRLDEN BEHÖVER gigantiska statliga subventioner för utveckling av alternativa energikällor. Det krävs dessutom enorma satsningar på energisparande teknologi för att rädda oss från det oljeberoende som med allt större hastighet äter upp jorden inifrån. Dessa alternativ fordrar samma massiva statliga insats som förärats oljeindustrin genom tiderna. För du trodde väl inte att det var privata entreprenörer som försåg oss med olja och som garanterade oljans fortsatta fl öde in till våra länder? Tänk om i så fall, för utan statens gigantiska subventioner i form av bland annat mark, infrastruktur, krig och militär erövring, skulle dagens samhälle aldrig ha sett dagens ljus. Ja, kriget är den ultimata subventionsmetoden – ty först kommer armén sedan kommer bolagen. De ameri-kanska oljeföretagens närvaro i Persiska viken grundlades genom ett möte ombord på U.S.S. Quincy mellan Franklin

D. Roosevelts och kung Ibn Saud 1945. Saudiarabien fi ck säkerhetsgarantier, mot leverans av olja.

IDAG BÄRS våra oljetörstande samhällen upp av arbetarklas-sens barn. Det är dom som utgör de stridande förbanden i Irak och Afghanistan. Det är dom och den lokala befolk-ningen som offras på välståndets altare. Det är dessa män-niskors blod som rinner ner i jorden och som blandas med den olja vi så glupskt åtrår. Allt detta för att garantera det fortsatta fl ödet av 14 miljoner fat råolja om dagen genom Hormuzsundet i Persiska viken. Regionen sitter idag på cirka två tredjedelar av världens kända oljereserver, vilket gör om-rådet till det geostrategiskt viktigaste i världen. Särskilt för USA, som hyser mindre än fem procent av världens befolkn-ing men konsumerar 25 procent av världens olja. Från att ha varit världens största oljeproducent importerar man nu över hälften av den olja som man konsumerar. Detta är ett be-roende som bara kommer att öka i framtiden om ingenting görs. Gulfstaterna skulle, fram till år 2020, behöva öka sin

produktion med 85 procent (och världen totalt med 60 pro-cent) för att kunna möta den förväntade framtida världskon-sumtionen på 119 miljoner fat olja per dag. För att kunna genomföra detta krävs enorma investeringar i regioner som alla domineras av totalitära regimer, och som i många fall även plågas av interna konfl ikter. Att hålla dessa regimer på fötter genom vår olje konsumtion är moraliskt oförsvarbart.

Människor dör varje dag för det vi häller i tanken. Vi driver våra bilar med en stinkande cocktail av olja och blod. Vill vi verkligen ha alla de lik som krävs för att säkra oljetillgången på vårt samvete? Vill vi lagra de ruttnande kropparna i våra trädgårdar? Nej, det vill vi inte, så i stället lägger vi dem i grannens trädgård. Och om grannen sedan är fräck nog att protestera, kan vi ju alltid svara med en bomb eller två.

DET ÄR DAGS att säga ifrån. Bojkotta oljeberoendet och skriv protestmail till regeringar och bolag. Det skulle rädda, inte bara miljön, utan också oräkneliga människoliv. Det skulle sätta punkt för exploateringen av Mellanöstern och drastiskt minska rekryteringsgrunden till olika terroristgrupperingar. För du tror väl inte att terrorister hatar den parlamentariska demokratin så mycket att de spränger sig själva i luften? Vår

frihet är andras bojor. Den enes bröd är den andres död. El-ler var det tvärtom?

SVERIGE SKULLE KUNNA bli ledande i den alternativa utvecklingen och KTH- studenterna har en unik möjlighet i denna nya process. Vi har de mentala resurser som krävs för att rädda världen. För i slutändan handlar det bara om att vilja. ’’If you want it, it is not a dream.’’

en stinkande cocktail av

olja och blod

Vår frihet är andras bojor. Den enes Vår frihet är andras bojor. Den enes demokratin så mycket att de spränger

Vår frihet är andras bojor. Den enes demokratin så mycket att de spränger sig själva

Vår frihet är andras bojor. Den enes sig själva

bröd är den andres död.bröd är den andres död.

Vill vi verkligen ha alla de lik som Vill vi verkligen ha alla de lik som krävs för att säkra oljetillgången på krävs för att säkra oljetillgången på vårt samvete?vårt samvete?

29

Ja, kriget är den ultimata subven-genom ett möte ombord på U.S.S. Quincy mellan Franklin

Ja, kriget är den ultimata subven-genom ett möte ombord på U.S.S. Quincy mellan Franklin

tionsmetoden – ty först kommer armén sedan kommer bolagen.

ETT AV DE STORA problemen på varje fikarast är vem som ska få den största biten av fikabrödet. I fallet av prinsesstårta så finns det ännu större problem; tårtan som helhet har ju ett flertal olika mumsigheter i sig. I rättvisans namn bör ju alla få lika mycket av både marsipanen, sockerkakan och smörkrämen. Fördelning-sproblemet här är uppenbart: kan man garantera att alla får lika mycket av varje ingrediens, även om fördelningen av dessa inom tårtan kan vara oregelbunden eller t.o.m. helt okänd. Lyckligtvis har matematiken lösningen.

ETT SPECIALFALL av Stone- Tukeys sats är känt som “ham sandwich theorem” men kan lika gärna som för skinksmörgåsar tillämpas på prinsesstårtor. Stone- Tukey ger oss att givet n objekt i ett n- dimensionellt rum så kan vart och ett av objekten delas i två (relativt volym) av ett (n-1)– dimensionellt hyperplan. Objekten i sig måste givetvis vara begränsade och mätbara, vissa andra detaljer (kontinuitet av objekten längs hyperplanet etc.) är också förutsatta. Fallet n = 3 ger oss “ham sandwich theorem” – eller som vi kommer att kalla den här: prinsesstårtesatsen. För n = 3 så kan vi ansätta våra tre objekt som marsipanen, sockerkakan och smörkrämen. Det (n-1)– dimensionella hyperplanet är här 2-di-mensionellt, dvs. ett vanligt plan, dvs. ett snitt av en kniv. Hur in-gredienserna är fördelade i tårtan är i princip irrelevant; t ex kan smörkrämen mycket väl vara i två lager, så länge den är kontin-uerligt fördelad. Eventuella marsipanrosor hanteras analogt. Med detta som bakgrund meddelar prinsesstårtesatsen oss att med ett

snitt av en kniv så kan tårtan delas så att de två delarna var för sig innehåller lika mycket smörkräm, marsipan och sockerkaka. Om man vill dela i fler delar än två så är det bara att fortsätta. Vän av ordning noterar att detta fungerar väl så länge antalet per-soner som delar på tårtan är en potens av två (ty Stone- Tukey garanterar att volymen delas i två). Dessutom kanske tårtan är för liten och någon vill ha mer. Hur ska vi göra? Lyckligtvis har matematiken lösningen även här.

1924 FORMULERADES Banach- Tarski- paradoxen (BTp). BTp säger att det är möjligt att ta ett 3-dimensionellt klot, dela upp det i ändligt många delar, och sedan – med endast rotationer och translationer – sätta ihop dessa delar till två klot, bägge med samma radie som det första. Lite terminologi för att göra diskus-sionen enklare: låt A och B vara två delmängder av det euklidiska rummet. A och B kallas ekvidekomposabla om de kan repre-senteras som ändliga unioner av disjunkta delmängder A = U Ai och B = U Bi sådan att Ai för varje i är kongruent med Bi. BTp kan då formuleras som följer: klotet är ekvidekomposabelt med två kopior av sig självt. Vad innebär då allt det här i praktiken? Jo: ta en prinsesstårta, dela upp den i ett ändligt antal bitar (för en klotformad tårta så kan det visas att fem bitar är tillräckligt), snurra och flytta runt bitarna, sätt ihop dem och simsalabim: två tårtor, båda lika stora som den första! Nu kan det argumenteras att tårtor sällan är klotformade, dock så är det inget problem; en starkare version av BTp säger oss att: två godtyckliga begränsade

matematisk perversion

Matematiken och den största tårtbiteneller

Du delar, jag väljerText: OLOF SOMELL Illustration: HELEN SILVANDER

30

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 M

ATEM

ATIS

K P

ERVE

RS

ION

Det finns folk som gillar matte. Det finns folk som hatar matte. Sedan finns det dom som avgudar matematiken till den gräns att det övergår till något nära besläktat med perver-sion. Olof Somell är en av dem människorna. Här förklarar han hur man delar tårtor.

delmängder till det 3-dimensionella euklidiska rummet, med icke- tom interiör är ekvidekomposabla. Med hjälp av BTp kan vi alltså dela vår tårta och få två tårtor, fortsätta detta till dess att alla har fått så pass mycket tårta som de vill ha. Gratis tårta till alla!

OM MAN TÄNKER TILL så är givetvis det här helt absurt – därav benämningen paradox på BTp. Ett av problemen om man vill göra det här i praktiken är dels att tårtorna till syvende og sist består av atomer och alltså inte är kontinuerliga, vilket är ett krav. Ett än större problem är att de ”bitar” som tårtan ska delas upp i kommer att vara en smula kom-plicerade. Dessa bitar är nämligen inte mätbara – detta ger bland annat att man inte kan ansätta en volym till dem. Sådana bitar går inte att skära med en kniv, utan deras existens är i huvudsak matematisk. Även med dessa brasklappar så är BTp underlig: att alla geom-etriska former, oberoende av storlek, kan klippas ihop

till varandra känns inte helt rätt. Vad beror då BTp på? Varför leder matematiken till sådana kontraintiutiva konsekvenser? Pudelns kärna är urvalsaxiomet, vars eller icke-vara har diskuter-ats sedan det formulerades 1904.

URVALSAXIOMET, dess historia samt konsekvenser får vän-ta och under tiden får vi nöja oss med att använda prins-esstårtesatsen för att dela upp vårt fika.

matematisk perversion

Matematiken och den största tårtbiteneller

Du delar, jag väljerText: OLOF SOMELL Illustration: HELEN SILVANDER

31

32

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 S

TATE

N O

CH

KA

PITA

LET

Staten och kapitaletText: OSKAR ZANDER

VÅRT SAMHÄLLE står inför en stor förändring. Som jag ser det handlar det om ett politiskt vägval som grundar sig i rötterna för dagens partiuppdelning; synen på in-dividens roll i samhället.

DET FINNS TVÅ ideologiska ytterligheter gällande re-spekten för alla människors lika rättigheter. Den ena, kommunismen, bygger på omfördelning och materiell utjämning, medan den andra tror på motsatsen. Man ta-lar ibland om kommunismen som en fin tanke på rättvisa och jämlikhet som kanske inte alltid fungerat i praktiken. Det sistnämndas funktionalitet torde vara uppenbart efter en rad monumentala misslyckanden genom histor-ien. Personligen förstår jag inte vad som egentligen är så vackert med tanken på en förslavad mänsklighet.

TÄNK DIG ETT SAMHÄLLE där fördelningen av resurser är helt jämn och alla har lika mycket av allting. Föreställ dig sedan att en fotbollsstjärna kommer till detta sam-hälle. Han har med sin klubb skrivit ett kontrakt som ger honom tio kronor per betalande besökare på lagets matcher. Låt säga att 50.000 människor sedan väljer att besöka stadion. En ojämn fördelning av resurserna har då uppstått, men kan man säga att den är orättvis? Den har ju tillkommit frivilligt, då besökarna själva valt att titta på matchen.

FUNDERA VIDARE på alla andra avtal som dagligen sluts mellan rationella individer i ett samhälle. Finns det någon logik som säger att den jämna, rättvisa fördelnin-gen skulle bestå i all evighet om alla människor fritt fick förfoga över sina tilldelade resurser?

VISST FINNS DET få, om ens någon, som förespråkar en helt jämn kapitalfördelning. Trots det bygger varje in-skränkning av den personliga friheten på samma princip, nämligen att enskilda individer kan och bör användas som verktyg för andras lycka. Välfärdsstaten anser sig själv ha bättre insikt i vad du bör göra med dina egna resurser än vad du själv har. På så sätt används, varje

gång du betalar skatt, ditt arbete för ett syfte som du själv inte har valt.

DEN ENDA METOD jag finner ger alla människor exakt samma rättigheter, är att erbjuda alla individer fullständigt självbestämmande. Av det följer logiskt att ingen äger rät-ten att bestämma över någon annan, det vill säga att in-get tvång får förekomma. Statens enda uppgift blir då att bevaka dessa rättigheter och säkerställa att ingen individ i samhället kränks. Varje föredelning som sedan uppstår i

ett sådant samhälle är uteslutande rättvis, då den uppkom-mer genom alla människors fria val och avtal.

DET FINNS SÄKERT dem som skulle påpeka att alla har inte samma förutsättningar, men det har inte med saken att göra. Om den som föds svag ska kunna nå samma höjder som den starke så krävs att den starkes rätt in-skränks. Den svage blir stark på den starkes bekostnad, och de två ges sålunda olika rättigheter enligt lag varvid den ene exploateras. På samma sätt leder varje rättighet utöver självbestämmandet till orättvisor. Din rätt till en bostad skapar någon annans skyldighet att bygga den, din rätt till skolgång ger upphov till en annans skyldighet att bli lärare.

JU MER OMFATTANDE omfördelning som förespråkas desto mindre verkar principen att alla ska behandlas lika gälla. Det kommunistiska manifestet verkar bygga på det fullständiga föraktet för individens rätt till sitt eget liv, och hyllandet av slaveri för kollektivets bästa. Överheten tar sig rätten att bestämma vad som är bäst för dig, och an-vänder dig sedan som ett redskap för att uppnå de mål de själva har satt. Somliga kallar det rättvisa. Jag skulle nog använda ett mindre smickrande ord.

33

Sedan barnsben har vi inpräntats att broderligt dela med oss av våra tillgångar. Robin Hood- lösningen (ta från de rika och ge till de fattiga) har länge setts som en förutsät-tning för bibehållandet av det demokratiska, rättvisa och solidariska samhället. Oskar Zander håller inte riktigt med.

“Det kommunistiska manifestet verkar bygga på det fullständiga föraktet för in-dividens rätt till sitt eget liv, och hyllan-det av slaveri för kollektivets bästa.”

en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och två till mig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och

JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR N

ATT FÖLJA NORMEN

34

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 AT

T FÖ

LJA

NO

RM

EN

JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR N

35

Vem är han därborta - egentligen?Ställ dig framför spegeln och titta på dig själv. Är du vit? Är du man? Är du fri från alla funktion-shinder värre än närsynthet och dålig hållning? Är du dessutom heterosexuell och kristen (sekular-iserad eller troende)? Grattis! Du har just kvalificerat dig som normativ teknolog och kommer nog inte ha några problem att passa in på KTH.

Text: PER PETTERSSON Illustration: HELEN SILVANDER

STÄMMER DU IN på ovanstående? Givetvis är det väldigt hårt draget, men tanken är relevant. Trots att samhället i stort utveck-las till en större mångfald, tar det längre tid här på KTH innan samma utveckling avspeglas. Fortfarande är genomsnittsteknolo-gen i sanning en Osquar, i betydelsen vit, heterosexuell man med bakgrund i ett svenskt medelklasshem, där det också ofta är så att ena eller båda föräldrarna har akademisk examen. Vilken bakgr-und man har är inte bara viktigt för hur man passar in, det spelar också roll i bedömningen av andra.

TÄNK NU EFTER själv på hur du bedömer andra. Om vi tar ett för mig näraliggande exempel: Du träffar en kille på en fest och börjar snacka lite. Killen berättar om semestern och hur han och partnern drog ut i skärgården en vecka. De planerar också att flytta ihop under hösten i en studentlägenhet, eftersom båda pluggar. Ni snackar vidare och du frågar killen vad hans flickvän pluggar, och får en konstig blick, varefter killen svarar att hans pojkvän pluggar juridik på SU.

SKULLE DU BLI FÖRVÅNAD? Handen på hjärtat nu? Troligen, om du inte är väldigt fördomsfri, i vilket fall jag beundrar dig. Fördomar som skapas utifrån våra egna förutsättningar har vi alla, och det är svårt att inte bedöma människor med hjälp av dem. Jag har själv en hel del fördomar, som jag arbetar aktivt med att få bort och framför allt att inte använda när jag ska lära känna en ny person. Men trots att jag är medveten om problemet är det svårt. Även om jag inte följer den gängse normen så har jag mina egna erfarenheter, en egen norm för hur jag bedömer nya människor.

NORM är ett ord som du säkert fått höra till leda. Likaså patriarkal, ofta i kombination med ord som förtryck och liknande. Tills för bara ett halvår sen var jag innerligt trött på tjat om patriarkala strukturer jag med. Det kändes så främmande. Men lär man sig vad som menas med det, inser man att det ligger något i det. Det patriarkala handlar inte om att förtrycka kvinnor. Det handlar om ett traditionellt manligt, heterosexuellt synsätt som leder till

omedvetna slutsatser och blinda fläckar. Samhället i allmänhet är inte anpassat för exempelvis kvinnor på samma sätt som det är anpassat till män. KTH är inget undantag.

ETT PROBLEM med att komma till rätta med normen på KTH är att få vill se att den överhuvudtaget finns. Man tänker i termer om utbildning och tycker att teknik är könsneutralt, man snackar inte längre om huruvida kvinnor kan eller inte kan jobba med maskinkonstruktion. Isabelle Dussauge, bland andra, har nog en del att säga om just detta, men om vi alldeles bortser från detta för en sekund så har vi fortfarande en norm för hur vi behan-dlar våra medstudenter eller lärare när vi umgås i plugget eller på fester. Man förutsätter att alla ska följa normen, man blir lätt ställd om någon lämnar ett svar man inte alls förväntar sig. Det behöver inte ens handla om sexuell läggning, det finns säkerligen flera av Osqledarens läsare som skulle bli lika pinsamt tysta om någon berättade att han eller hon var troende kristen och gick i kyrkan minst varje söndag. Att man ofta blir behandlad så här gör att många inte vågar visa vem de egentligen är, om de inte passar in i den rådande normen.

ATT KOMMA IFRÅN normerna är svårt. Det första steget är, förutom viljan att utvecklas, att inse att man har fördomar. Stere-otyper kan vara praktiska. Fördomar har i mindre liberala sam-hällen varit praktiska, men i dagens samhälle måste vi kunna se bortom dem. Och om du som läser detta nu kan göra mig en tjänst, har vi kommit långt; Nästa gång du möter en människa du inte känner, dra inga slutsatser. Tjejen som står framför dig kanske har levt med sin flickvän i fem år nu. Den mörkhyade killen i cafét har kanske aldrig varit utanför Sverige. Och han där borta som ser ut att komma från ett arabland är kanske inte alls muslimsk fundamentalist.

TÄNK SÅ, och du kommer inte bara bidra till en bättre värld, du kommer träffa många nya vänner som du förmodligen aldrig ens skulle pratat med annars.

krönika

Hoben och HellströmText: JON LARSSON

36

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 K

RÖ

NIK

A: H

OB

EN O

CH

HEL

LSTR

ÖM

- BACKA! ropade han. Bakåt! Hans ögon brann med en sådan hetta att jag nästan väntade mig att han skulle gå loss med både nävar och tillhyggen på alla som inte åtlydde hans befallning. Själv tog jag spjärn och pressade bakåt så gott jag kunde, men två me-ter till vänster var det en kille som fortfarande stod längst fram, lutad över den magiska gränsen. Inom loppet av ett par sekunder var de brinnande ögonen där. Med en kraft som förvånade såväl som skrämde mig, trycktes, ja nästan slängdes, den framåtlutade killen bakåt. Shit, tänkte jag.

JAG BEFANN MIG i Linköping, på möte med andra kårarvod-erade teknologer. Tid och plats hade valts för att vi skulle få möjlighet att gå på LinTeks stora, tyska ölfest, München Hoben. Münchenhoben. Jag såg för min inre syn en halvlängdsman i led-erhosen och funderade över hur de sydtyska hoberna skilde sig från dem från Fylke. Men så hade jag ju också sovit alldeles för lite, så tankarna vandrade ganska fritt.

INGÅNGEN TILL FESTOMRÅDET var välorganiserad, med Gröna Lund-liknande sicksackvandring i långa, trånga filer och gott om vakter och funktionärer för att kolla leg, kårleg och biljett. Väl in-nanför grindarna tappade jag genast bort hela mitt sällskap, men området var inte större än att de gick att återfinna. Så smånin-gom. Efter ett tag blev några av oss tillräckligt törstiga för att försöka nå en av bardiskarna. Den känsla av allmän välordning som uppstått på vägen in förbyttes då genast i misstro och mod-fälldhet. Bardisken var i sin fulla längd blockerad av ett tre meter tjockt, kompakt, hav av människor.

VI ÖVERVÄGDE våra alternativ. Två av oss beslutade att göra ett inbrytningsförsök. Jag hittade en liten inbuktning i folkmassan och tryckte mig in i den, användandes händer och armar som kilar. Sedan, närhelst någon lyckats beställa och tryckte sig ut genom havet, så skyndade jag mig att sugas in i det därigenom bildade vakuumet. På detta sätt tog jag mig, via att ihop med en annan kille bilda en skyddande sköld runt en knappt 160cm

lång, tanig tjej, som höll på att tryckas ner under vimlet, till slut fram till bardisken. Det var då han kom, ordningsvakten med den brinnande blicken. Som en rasande björn fick han folkmassan att backa och tunnas ut. Effekten var dock inte långvarig; snart stod jag där igen, som en annan sardin.

EMELLERTID FICK VI till slut vår läsk och vårt vatten, och lyckades plöja ut igen. Tämligen matta rörde vi oss mot stora scenen, där Håkan Hell-ström precis börjat spela. Nu började festen på allvar – men själv kände jag att jag fått nog. Jag tog farväl och rörde mig mot utgången, funderandes över den vägbeskrivning jag fått: ”Gå ungefär ditåt, och följ vägen rakt in i skogen, så kommer du hem så småningom.” Det lät ju skitbra.

VÄL UTE fick jag en stark déjà vu- känsla. Där var den där kompa-kta massan igen, men i form av ett människohav, utan som ett fält av cyklar. Varenda öppen yta var fullkomligt täckt av linköpingss-tudentens favoritfortskaffningsmedel. En snabb uppskattning sade mig, att här stod åtminstone 6-700 cyklar parkerade (de flesta olåsta). Vandrandes mellan cykelmassorna, med Hellström i bakgrunden, upptäckte jag snart att min oro över vägbeskriv-ningen var obefogad, ty ungefär en gång i minuten, hela vägen hem, mötte jag en cyklande student, som gärna fyllde i luckorna i min inre karta. Till festen, från festen – alla cyklade de. Natten igenom.

SÅ KOM JAG till sist i säng, på en läckande luftmadrass i stu-denthemmets studiesal, och när ljuset slocknat började intrycken snurra. Cykelfält och människohav. Läsk och vatten. Hoben och Hellström. Men mest av allt de två brinnande ögonen, och orden ”Backa! BACKA!” Shit, alltså... Sen somnade jag.

“Som en rasande björn fick han folk-massan att backa och tunnas ut. Effek-ten var dock inte långvarig; snart stod jag där igen, som en annan sardin.”

37

38

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 S

AH

AR

A H

OTN

IGH

TS

Under Kårens Dag den 29 augusti fick Nymble celebert besök. En av de hetaste rockgrupperna norr om ekvatorn bjöd på både blod, svett och tårar för att liva upp den inte alltför svårflörtade teknologpubliken. Mina damer och herrar, får jag lov att presentera: Sahara Hotnights.

Text: HELEN SILVANDER Foto: DAVID ASPLUND

Heta Hotnights

39

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 S

AH

AR

A H

OTN

IGH

TS

40

DET ÄR HETT, det är trångt, och en doftblandning av öl och svett ger sig alltmer tillkänna. Jag verkar dock vara ensam observatör till detta. Överallt omkring mig lägger sig sorlet, nästan simultant, och lystna blickar söker sig försiktigt fram mot scenen. Inom ett ögonblick explod-erar mörkret i ett dansande ljusspektakel och havet av människor påbörjar sin synkroniserade hyllningsdans. Bandet heter Sahara Hotnights, och för en liten stund är de det enda 200 teknologer har i blodet.

En timme tidigare fick Osqledaren träffa Josefin Forsman (trummor) och Johanna Asplund (bas) för att ta tempen och stilla nerverna.

Har ni några fördomar om teknologer och KTH?Josefin: - Nja.. haha, man kanske har lite fördomar när man ska spela på ett sådant här ställe. Man har ju liksom ingen aning om hur det är till vardags.Johanna: - Föreningslivet skrämmer kanske en lite grand, för man har aldrig riktigt deltagit i det. Overaller och sånt där är lite främmande också.

Josefin: - Antingen så är det för att man känner sig helt utan-för, eller så är det för att man inte riktigt har samma...eh...det är väl mest det egentligen.

Tjejerna startade sin karriär 1999 med debutalbumet ”C’mon let’s pretend”, och har sedan dess släppt ytterligare två skivor, ”Jennie Bomb” (2001) och ”Kiss and tell” (2004). Nu arbe-tar de på sitt fjärde hjärtebarn.

Hur skiljer sig de olika skivorna åt, hur har ni utvecklats genom åren?Josefin: - Det är väl mest soundet som skiljer sig. Jag tror att vi har hållit ganska jämn linje genom alla tre skivorna. Men många kan nog uppfatta det som om vi har blivit lite pop-pigare på senare tid.Johanna: - Det är lite mer genomtänkta låtar på senaste al-bumet, och lite jämnare och bättre kvalité. Självklart så tycker jag att den senaste skivan är den bästa vi gjort. Det kommer jag tycka tills nästa skiva överträffar den. Jag tror alltid att vi har haft ett bra live- rykte. Förut kanske vi var lite hårdare och punkigare, och då hade vi den stämpeln. Nu kanske det har

41

gått till lite åt andra hållet. Sedan är det ju klart att man har blivit äldre också, och intressen förändras i takt med att man mognar. Om man kollar på Robyn till exempel, så har hon bara nu kunnat sudda ut sin dun-silverjacka-image, vilket jag kan känna att även vi på vårt sätt har gjort.

Efter flera år av inhemsk distribution, har Sahara Hotnights blivit något av en exportsuccé. De har vid flera tillfällen i amerikanska tidningar refererats till som ”det bästa rockband Sverige någonsin producerat”.

Johanna: - Vi har ju spelat jättemycket i USA. Det handlar om hur mycket energi man lägger ner på att vara där. Vi spelar på många mindre klubbar, ställer upp i studenttidningar och skaffar på så sätt en grund att stå på.

Det ryktas väldigt mycket om ert hårda rock ’n roll- liv un-der turnéperioden. Blir det mycket festande?Josefin: - På några enstaka spelningar, då kan det bli ganska mycket, det tycker jag. Johanna: - Det blir ju väldigt jämnt. Eller, ja, det blir nog ganska mycket. (Skratt) Men om man kommer till en sur jävla stad i USA till exempel, och man märker att det här inte kom-mer att bli något kul, så börjar man inte precis blanda ihop paraplydrinkar och ha party. Josefin: Vi använder inte misär som en ursäkt. Att man har tråkigt och måste supa för att ha kul. Det försöker vi und-vika.

TOM OCH JERRY- ridån glöder till en sista gång. Ett tag ser den nästan ut som om den fått liv. Sedan byter den nyans och försvinner lika snabbt som den dykt upp.

“Om man kollar på Robyn till exempel, så har hon bara nu kunnat sudda ut sin dun-silverjacka-image, vilket jag kan känna att även vi på vårt sätt har gjort.”

Normalprisdag Lågprisdag

Vuxen 190:- 133:-

Student 152:- 106:-

KontaktlinserPriser som på nätet!!!

750:-/6-pack 275:-/6-pack

Focus Dailies Biomedics 1 day

Biomedics

160:-/30 st 160:-/30 stFocus N & D

Gången vid Burger King • Kista Galleria • Tel. 08-751 90 95 • Alla dagar 10-21

Legitimerad optiker • Kontaktlinser • Terminalglasögon • SolglasögonSpecialglasögon • Modebågar • Synhjälpmedel • Snabba leveranser • Egen verkstad

������������������������������������������������������������������� �������������������������� ���� ���� ������ �������� ���������� ���� ��������������������� ����� ������������ ����� ���������� ���������� �������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������� ��� ���� ����� ���� ����������������� ���� ������ ���������������������������������������������������������������������������������������� ����� ��� ����� ���������� ���� ����� ��� ���� ���� ������������������������������� ������ ������ ���� ���� ������� �����������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������

��������������������������������������������

Normalprisdag Lågprisdag

Vuxen 190:- 133:-

Student 152:- 106:-

������������������������������������������������������������������� �������������������������� ���� ���� ������ �������� ���������� ���� ��������������������� ����� ������������ ����� ���������� ���������� �������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������� ��� ���� ����� ���� ����������������� ���� ������ ���������������������������������������������������������������������������������������� ����� ��� ����� ���������� ���� ����� ��� ���� ���� ������������������������������� ������ ������ ���� ���� ������� �����������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������

��������������������������������������������

MUZAAK

MewRoskilde Festival 2005

Arena- tältet är fullt trots den obekväma tiden. Klockan är 02:00 fredag natt och vi har med olika metoder kämpat för att hålla oss vakna, då ”B1” har övertygat om att danska Mew är mödan väl värd. Scenen är mörk, nästan helt nedsläckt. Sångaren kan anas vid en lampa med svag belysning och på scenfondens jättelika vita duk projiceras sur-realistiska videos som smälter samman med musiken.

Det sägs att man aldrig blir profet i sitt eget land, men på Mews konsert kan påståendet förkastas: Större delen av publiken diggar igenkännande och sjunger med i texterna. Men trots detta håller Mew ändå sig i skuggorna på scenen; man kör sitt race och friar inte precis till publiken.

För oinvigda öron låter Mew ungefär som om en del Kent, en del Radiohead, ett stänk ljus PetShopBoys och en portion unikum, har lagts i matberedare och körts ihop. Det är melodiöst och flödande och har lite dirt sound. Låtarna överraskar genom att växla ofta och plötsligt i tempo och styrka. Texterna handlar om det svåra i relationer och är lätt melankoliska, precis som musiken. Fraserna är ibland smärtsamt träffande i all sin en-kelhet. Smaka på “why don’t we share our solitude?” eller “why are we so alone, even with company?” Så har väl alla känt någon gång. Nattens sista låt är lång – nästan nio minuter – och växer långsamt från en ensam gitarrslinga till en rusig och pompös symfoni. Det är omöjligt att inte beröras.

Att Mew ackompanjerar sin musik med surrealistiska videos känns självklart om man vet att bandet bildades just på en filmskola i Danmark. Video och musik bildar en enhet, men efteråt upptäcker jag att musiken klarar sig fantastiskt bra även på egen hand.

Bandets enda album hittills; ”Frengers – not quite friends but not quite strangers” (vilket kanonbra ord!) är från 2003, men ett nytt är på väg. Singeln ”Apocalypso” har släppts och lovar gott inför det nya albumet. På Mews hemsida talar man om en skandinavisk turné under senhösten, så håll ögon och öron öppna! Vi ses på konserten.

Malin Pilkrona

43

Crashdïet Rest in SleazeBetyg 2

De fagra pudelrockarna från Crashdïet har efter några års ga-ragelirande släppt sitt debutalbum ”Rest in Sleaze”, som är en enda stor hyllning till det gamla talesät-tet ”sex, drugs and rock’n roll”. Sångaren Dave Lepard lär en gång ha sagt: - Det är så jävla tydligt att 2000-talet hittills är ett stort vakuum för människor som gillar riktig hårdrock. Vi kan spela för 1200 kids med stora hår och smala spandexben som bara står och skriker. Jaså. Allt som allt är Crashdïet en rätt skön parodi på 80- talets sleaze- scen. Mycket gi-tarr, mycket putande med läpparna och mycket hår. För det är väl en parodi? Det måste det vara.

HS

The SunshineLoveBetyg 4

Ojojoj. Hur mycket jag än försöker motstå, börjar pophjärtat banka hårt i takt med cymbalen. Trumma blandas med flöjt. Trumpet blan-das med bas. Och sockersöta gossröster blandas med vilda djungelvrål. Jag är såld. Big time. The Sunshine spelar melodiös, snabbfotad indiepop som inte lämnar en enda cell orörlig. Köp den.

HS

���������������

����������������������������

����������������������

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�����������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

SSIF • STOCKHOLMS STUDENTERS IFSVANTE ARRHENIUS VÄG 4T - UNIVERSITETET08 - 15 10 75WWW.SSIF.SU.SE

HÄR FINNS ALLT FÖR DIN TRÄNING!• Vi har allt från dans till bollspel• Över 140 gruppträningspass/vecka• Sveriges största Nordic Gym

KRAFTIGA STUDENTRABATTER

Val ThorensVal d’IsèreLes 2 AlpesSerre ChevalierLa RosièreAvoriazValloireAlpe d’HuezSt. AntonIschglSöldenSaalbachZell am ZillerCanazeiLivignoWhistlerBanff

Vi har Sveriges största utbud av skidresor till Alperna.

Nu med prisgaranti!

Bra grupp-rabatter för studenter!

Besök vår hemsida eller kontakta oss på telefon: www.nortlander.se • 040-664 70 80 • 08-664 70 80

���������������

����������������������������

����������������������

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�����������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

SSIF • STOCKHOLMS STUDENTERS IFSVANTE ARRHENIUS VÄG 4T - UNIVERSITETET08 - 15 10 75WWW.SSIF.SU.SE

HÄR FINNS ALLT FÖR DIN TRÄNING!• Vi har allt från dans till bollspel• Över 140 gruppträningspass/vecka• Sveriges största Nordic Gym

KRAFTIGA STUDENTRABATTER

Text: PER GAMBAR FILM

Efter DogvillePremiär 16/9Betyg 3

Liksom i Dogville är uppföljaren inspe-lad i en studio i svenska Trollhättan. De-koren är mycket sparsam. Hela studion är uppdelad i olika rum och områden som skiljs åt med kritstreck på golvet, inte väggar! Det är originellt och ger filmen en speciell karaktär. Det kan liknas vid teater; man känner sig oer-hört närvarande och mer fokus hamnar på skådespelarnas karaktärer. Filmen känns enkel att ta till sig, samtidigt som den är vackert och smart skapad. Von Trier lyckas på ett intelligent sätt porträt-tera det amerikanska dilemmat med hur de före detta slavarna skulle omhänder-tas. Hur ska någon som levt som slav i hela sitt liv anpassa sig till friheten? Tror inte någon amerikansk regissör hade vågat göra på samma sätt.

Skakande skildring av porrindustrinPremiär 7/10Betyg 4

När porrfilmen ”Deep Throat” eller här i Sverige mer känd som ”Långt ner i halsen” kom ut sommaren 1972 var det få som anade hur uppmärksammad den skulle bli och hur mycket pengar den skulle dra in. Linda Lovelace, eller Linda Boreman som filmens kvinnliga stjärna egentligen hette, utförde oralsex på ett sätt som inte hade skådats på film förut. Filmen kostade totalt 25 000 dollar att göra och har till dags dato dragit in över 600 miljoner dollar, vilket gör den till den mest inkomst-bringande porrfilmen genom tiderna. Linda själv fick ynka 1200 dollar för sin roll men desto mycket mer uppmärksamhet, rentav mer än hon hade velat. Filmstjärnor, politiker, soldater, vanliga män; alla var nyfikna på Linda. I över 15 år visades filmen på den ordinarie repertoaren vilket är rekord även för normala filmer. Linda sökte sig snart undan men kunde knappast leva ett normalt liv efter det. Hennes förflutna hann ikapp henne vart hon än begav sig. Själv berättade hon för några år sedan om ärren efter spelningen.”Inside Deep Throat” är en skakande, rå och bokstavligt talat naken skildring av porrindustrin och den film som kom att förändra samhällets syn på porren. Intervjuer med några av de inblandade värvas med scener ur filmen som berättar om hur den kom till. Man blir äcklad och skakar på huvudet åt varför vissa ställer upp på sådant. De flesta av tjejerna tjänar på sin höjd några tusenlappar; medan de få som styr och äger tjänar miljoner. Absolut sevärd. Varning för ett par obscena scener.

Snälla häxor på driftPremiär 7/10Betyg 2

Isabel har alltid fått det hon velat ha utan minsta ansträngning. Hon är näm-ligen en häxa och kommer från en häxfamilj. Vem som helst skulle säkert ge vad som helst för att vara i hennes kläder. Hon kan, liksom sin far, få det mesta men börjar tröttna på det. Kan-ske dags att skaffa ett riktigt jobb och tjäna egna pengar? Varför inte prova lyckan i Hollywood?Storyn i ”En förtrollad romans” är inte unik. Den är mer en hyllning till gamla populära amerikanska tv-serier som Be-witched, som för övrigt är filmens orig-inaltitel. Mycket av filmen hänger på skådespelarna. Nicole Kidman gör det bra, liksom motspelaren Will Ferrell. Inga djupa poäng men lättsmält och gulligt.

45

Stockholms Filmfestival till kåren

Under 17-27 november intas kårhuset Nymble av Stockholms sextonde interna-tionella filmfestival. Under tio dygn presenteras, runtom i Stcokholm, totalt 160 filmer från närmare 40 länder. Missa inte det.

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������

MÅNGA PÅSTÅR att mannen är den mest komplicerade arten på jor-den. Jag, en kvinna, skulle hellre påstå att vi är tio gånger värre. Det bor nio miljoner människor i vårt land. Av dessa tillhör runt 350 000 (enligt SCB nov 2004) åldersgruppen 21-26, det vill säga min målgrupp när det gäller det motsatta könet. Ändå lyckas man inte hitta rätt. Varför då? Jo, det är inte faktumet att det är fel på männen, utan att vi helt enkelt inte vet vad som är bäst för oss.

EN EGENSKAP som jag vet går igen hos många tjejer, är att vi gillar när killarna gör det svårt för oss. Det triggar oss och får vårat intresse att öka till löjliga höjder. De rara pojkarna som kommer fram och placerar oss på en piedestal avfärdar man bara. Nej nej, vi vill ha killen inne i hörnet som inte ens lyfter på blicken när man kommer in i rummet. Varenda cell i vårt inre siktar in sig på den svåra killen, ”the bad boy”. Killen med dåligt rykte och taskig kvinnosyn. Det spelar ingen roll hur många vänner som försöker övertala en att låta bli, vi har målsökaren in-ställd på redo. Man intalar sig att man är speciell, att man är den som ska lyckas omvandla besten. Försvarsfraser som ”Nej, han kommer inte att göra så mot mig, han tycker verkligen om mig” och ”Vad vore jag för person om jag inte gav honom en chans” rabblas till och med i söm-nen. I verkligheten är det inget annat än ren gallimatias. (Skitsnack)

MEN VISST händer det att någon superwoman mot alla odds lyckas. Och minst lika ofta händer det att pojkvännens lilla rollbyte slår helt fel. Hans omättliga behov av att mysa och kela blir plötsligt alldeles för mycket. Han som en gång i tiden var så spännande och mystisk har förvandlas till en efterhängsen hundvalp. Ständigt ringer han och stör under tjejmiddagarna, gnäller när man pratar med någon grabb på kro-gen och vill alltid sova sked, hur mycket indiansommar det än är. Och sakta hamnar man förr eller senare i den sits då man tänker: ”Det var bättre förr”.

SÖKES: Bad BoyFINNES: efterhängsen hundvalp

Text: ELIN LI

47

“Varenda cell i vårt inre sik-tar in sig på den svåra killen, ‘the bad boy’. Killen med dåligt rykte och taskig kvinnosyn.”

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Man kan också engagera sig som fadder. Då får man chansen att lära känna nya män-niskor, ha roligt och samtidigt är det en jät-tebra chans att få veta mer om hur det är att vara utbytesstudent i ett annat land, kunskap som kan vara bra att ha om man själv planerar utlandsstudier. Dessutom lär man sig ju språ-ket. Och som en ytterligare bonus får man 0,2 i påslag i betygsmedlet som fadder för att bättre kunna konkurrera om utlandsplatser. För alla som är intresserade av interna-tionella frågor fi nns Internationella rådet. Mer information om Internationella rå-det och dess verksamhet och om ISS hittar du på www.ths.kth.se/utbildning/interna-tionellt eller kontakta ISS projektledare Katarina Lund iss@ths.kth.se.

Ny termin, nya utmaningar!Oavsett om du är ny student på KTH eller om du nyss kommit tillba-ka efter ett välbehövligt sommar-uppehåll, välkommen! Förhoppningsvis har du hunnit ladda batterierna och känner dig redo för terminens och läsårets ut-maningar. Glöm bara inte bort att koppla av och ha roligt under stu-dietiden också! THS har en mas-sa aktiviteter på gång. Håll dig uppdaterad genom att läsa Kår-bladet som finns på Nymble och på alla sektioner, och genom att titta in på www.ths.kth.se med jämna mellanrum. THS finns till för alla studenter, oavsett hur länge du studerat på KTH. På THS sidor i Osqledaren infor-merar vi om THS:s verksamhet. Att din utbildning och din studiemiljö blir så bra som möjligt är THS främsta mål. Vår roll är att på-verka och bevaka dina rättigheter som student. Enligt lag har studen-terna rätt att vara representerade överallt inom KTH där beslut för-bereds eller fattas. THS består ju av er studenter, och verksamheten bygger på att ni engagerar er. Känner du till att det finns flera fristående kårföreningar? Säkert finns det någon som kan intres-sera just dig. I annat fall kan du starta en ny kårförening. I såfall hör du av dig till kårstyrelsen.Använd dig av det som THS har att erbjuda dig, vare sig det gäl-ler studier eller nöje. Vi ses på Nymble!

/Josefin ViidasTHS informatör

Upptäck världen på ditt campus!Är du nyfi ken på andra kulturer och vill träffa studenter från andra delar av värl-den? I så fall är KTH campus rätt plats!

Exchange your life!

KTH är en internationell högskola. Här samlas studenter från olika delar av värl-den. Passa på att öva upp din rostiga franska eller lär dig mandarin-kinesiska! Kanske har du tänk åka på utbyte själv och vill lära dig mer om hur det kan vara? El-ler så tycker du att det skulle vara roligt att få visa en eller fl era utländska studenter Sverige och Stockholm. I såfall ska du kon-takta ISS, International Student Service.

ISS till nytta och nöje KTH tar varje år emot ca 800 utbytesstuden-ter plus ca 600 internationella magisterstuden-ter. Därutöver ett varierande antal internationel-la doktorander och gästforskare. För att på olika sätt hjälpa dem tillrätta och för att de lättare ska lära känna Sverige och svenskarna fi nns ISS. ISS är en grupp studenter som stödjer och ordnar olika aktiviteter för och tillsammans med internationella studenter. De leds av en heltidsarvoderad student som väljs på kalen-derår och är en del av Erasmus Student Network.Varje termin genomför ISS mottagning av stu-denter och man ordnar däremellan olika former av aktiviteter för att öka förståelsen för gräns-överskridande frågor. Som svensk student fi nns det fl era sätt att engagera sig genom ISS verk-samhet.

Mottagningsfest på Osqvik med ISS HT-05. Foto: David Asplund.

Tandem language learning är exempel-vis en databas man kan skriva in sig i via THS hemsida www.ths.kth.se/iss. Här kan man söka studenter med de språkkunskaper

Språkdatabas

Mingel på Osqvik med internationella studenter HT-05. Foto: David Asplund.

man själv önskar förbättra eller tillägna sig. I utbyte får den utlänska studenten goda möj-ligheter att fördjupa sig i svenska språket.

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19, Campus Valhallavä-gen. Hit kan du vända dig med frågor.

Psst, Fastighetsägaren... Du vet väl om att du är fastighets-ägare? Det fi na kårhuset Nymble ägs av kårens medlemmar. Välkommen hit för att fi ka i café Jalla, ta en öl på puben eller använd dig av studie-platserna då du pluggar inför nästa tenta. Det fi nns både tysta läsplatser och platser för grupparbeten. Spela fl ipper och äta medhavd luch eller prisvärd måltid från restaurangen kan man också göra.... Adressen är Drottning Kristinas väg 15–19.

Du har rätt till komplettering! Från och med i år kommer det i de fl esta kurser bara att fi nnas ett omten-tatillfälle. Däremot är det nu möjligt för den som ligger nära godkänt på en tenta att komplettera upp till lägsta godkända betyg (3, G eller E). Rätten till komplettering och formerna för den ska fi nnas beskrivna i det kurs-PM som delas ut i början av varje kurs. Där ska också anges under hur lång tid efter tentan som möjligheten fi nns. Det är examinator som ansvarar för att de som ligger inom kompletteringsgränsen tydligt informeras om möjligheten och att resultatet anslås på samma sätt som tentaresultat. Har du frågor, kontakta utbildning@ths.kth.se.

Olof Somell. Foto: Per Fogelberg.

THS siktar mot stjärnorna!UtbildningDet händer mycket på utbildningsfron-ten; under sommaren anlände reger-ingens högskoleproposition och en ny examensordning håller på att utarbetas. THS kommer givetvis att hålla sig framme och vara delaktiga i allt förändrings- och utvecklings-arbete. Spännande är även att se hur KTH:s nya organisation kom-mer att påverka kårens arbete. Vi ser stora möjligheter att stärka student-infl ytandet och därigenom kunna än mer aktivt jobba med KTH i utbildningsfrågor.

Internationellt En allt större del av studenterna på KTH är från andra länder, både de inom utbytesprogram och magister-studenter. Det är viktigt att dessa kan ta en aktiv del av kåren och sektioner-na och vi kommer att anstränga oss för att kunna integrera alla internationella studenter, både studiesocialt och inom påverkansarbetet.

Nymble & Osqvik Under året så kommer vi att se över rummen på Nymble för att försöka hitta fl er och bättre studieplatser för alla som vill använda huset att studera i. Till Osqvik har vi precis beställt ett sprillans nytt dass som kommer att byggas under hösten.

Olof Somell, ordförande THS

Noteratwww.ths.kth.se......är THS webbadress. Här fi nns aktuell information om allt som händer på kåren och på Nymble i höst.

Läsårets arbete kommer att vara varierande för oss arvoderade på kåren; vi ser alla fram emot ett år fyllt av utmaningar.

Jag tänkte här berätta lite om vad THS ska arbeta med under året.

THS & medlemmarna Eftersom THS är summan av med-lemmarna är det viktigt att alla med-lemmar kan påverka kårens arbete. För att säkerställa detta kommer vi att jobba för att involvera medlemmarna mer i den demokratiska processen. Ett led i detta kommer att vara att försöka öppna upp fl er och bredare informationskanaler inom THS. I detta arbete kommer vår informatör att vara en ovärderlig resurs.

POP

50

HÖRTTunnelbanan mot Mörby centrum 22:17

OS

QLE

DA

REN

#1

05/0

6 S

LUT

SLU

T S

LUT

Hel

en S

ilvan

der

-Men alltså, vad är det för fel på den där snubben? Han ser ju ut som om han har en banan i munnen.- Eller ska bajsa på sig.- Hehe, eller precis HAR bajsat på sig.- Lite dålig marknadsföring, det är ju som att be Hulken sälja glass till småbarn.- Ska du till Lina imorgon? - Jag får la kolla mitt späckade schema, eh, nä. Det kommer bara bli en massa flänsande, jag pallar inte.- Jävla pussy.- Kan du va själv. Du ska ju inte heller dit.- Vissa har ju dambekanta, höhö.- Whiiiiped! Scmack!- Eeeeat me.(Tre minuters Beavis and Butthead- skrattande)- Vad händer när man trycker på nödknappen och man inte är vid perrongen?- Vet inte, det stannar väl.- Nä, men här står det att det stannar vid nästa perrong. Men då kanske man redan åkt med halva tåget. På utsidan.- Det är SL i ett nötskal. (Paus) Hehe, har jag berättat om när jag såg en snubbe kasta sig på tvären. Jag trodde jag skulle dö.- Vardagshjältar finns det gott om. Hit med lite godis, snåljåp.- Ey. Jag är inte snål, jag är sparsam. Skillnad.- Host. Skitsnack. Host.

Moralpolisen har läst och upprörts över det mor-aliskt tvivelaktiga innehållet i skvallerblaskor som ”Hänt” och ”Se&Hör”. På varannan sida ser vi sto-ra missvisande rubriker om att ”Victoria Beckham lämnar maken och barnen för att festa”, som antar en annan karaktär när man läser det finstilta. Och alla dessa bilder! Skäms dom inte?! I septembernum-ret av ”Hänt: Bild” får vi på sidan 6 se ett bildreport-age med namnet ”Taxi- utviken”, där en så kallad fotograf har tagit sig friheten att köra upp kameran under Victoria Silverstedts klänning för att få en bild av hennes blottade sköte. Artigt? NEJ! Någon måtta får det vara, tycker Moralpolisen. När Moralpolisen ringde upp Hans Shimoda, redaktionssekreterare på ovannämnda tidning, för en förklaring, svarade han: – Yeah, right. Ring nån annan tidning. Istället för att påpeka att det heter “någon”, följde vi hans råd och ringde Osqledaren. De var mycket trevligare.

Moralpolisen

moralpolisen gillar inte

skvallerblaskor

MORALPOLISEN

�������������������������������

��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�����������������������������������������������������������������������������������������������

��������������������������