ol 06/07 #4

[email protected]

OSQLEDAREN #3 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivareDunja [email protected]

Redaktör för THS sidorJosefin [email protected]

Grafisk formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterDunja Vujovic, Sara Eriksson, Per Petterson, Axel Lindgren, Christian Franzén. Alex Busnyuk, Martin Ku, Calle Finnström, Helen Silvander, Magnus Kejser, Thomas Eckered, Wilhelm Sven-selius

IllustratörerJonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Jonatan Stahl, Dunja Vujovic, Cristian Franzen, Martin Ku, Helen Silvander, Axel Lindgren, Damien M Jones

FotograferDavid Asplund, Alex Busnyuk

AnnonsansvarigOskar [email protected] - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagIllustration: Jonas GunnarssonLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 [email protected]@osqledaren.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmNymble Drottning Kristinas väg 19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditio-nen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillFlodis, Helen Silvander & resten av Os-qledarenmaffian, A & M på Koh Lanta, och självklart den kreativa chefredak-tören på Lithanian - Johan Tor, våra annonsörer och Wallin & Dalholm Bok-tryckeri

Siktar du mot stjärnorna? Gör som Christer Fuglesang. gå på KTH!

Snart är det vår! Jag kan redan se slutet på den pubertala vintern vi har haft! Fast tiden får gärna skynda långsamt. Detta är mitt fjärde nummer, det innebär 3 nummer kvar. Kan inte förstå att tiden har gått så snabbt sedan jag började. Ti-den går snabbt på kåren, mest för att det är så roligt! Hoppas alla kollar noga på afficherna som kommer upp på en anslagstavla nära dig snart, för där erbjuds det 9 st jobb som kan ändra ditt liv. Det har ändrat mitt i alla fall.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högsko-lans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gånger per år med en upplaga på 18 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS, och underhålla naturligtvis!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected] för #5 är den 23 februari. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tid-ningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

T E K N I S K A H Ö G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G

DUNJA VUJOVIC, er alltid så slätstrukna chefredaktör

FRAKTALER NAKET UPPRÖR OSQLEDAREN GRANSKAR SIG SJÄLV FÖRDOMAR PÅ KTH EN ANDRA CHANS MEDIUM PÅ KTH REAKTOR 1 RESOR I TIDEN OSQLEDAREN TIPSAR: FESTIVALER 2007 FUGLESANG PÅ KÅREN DATA & MEDIA DÖDENS TEKNISKA HÖGSKOLA

OSQLEDAREN #3 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivareDunja [email protected]

Redaktör för THS sidorJosefin [email protected]

Grafisk formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterDunja Vujovic, Sara Eriksson, Per Petterson, Axel Lindgren, Christian Franzén. Alex Busnyuk, Martin Ku, Calle Finnström, Helen Silvander, Magnus Kejser, Thomas Eckered, Wilhelm Sven-selius

IllustratörerJonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Jonatan Stahl, Dunja Vujovic, Cristian Franzen, Martin Ku, Helen Silvander, Axel Lindgren, Damien M Jones

FotograferDavid Asplund, Alex Busnyuk

AnnonsansvarigOskar [email protected] - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagIllustration: Jonas GunnarssonLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 [email protected]@osqledaren.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmNymble Drottning Kristinas väg 19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditio-nen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillFlodis, Helen Silvander & resten av Os-qledarenmaffian, A & M på Koh Lanta, och självklart den kreativa chefredak-tören på Lithanian - Johan Tor, våra annonsörer och Wallin & Dalholm Bok-tryckeri

T R A C A B

VELOX

EXACTVS

JVSTVS

Söker semestervikarierinför sommaren 2007

Operatörer

Lagerarbetare

Lastbilschaufförer

Fabriksguider

Butiksplockare

Intresserad?

Läs mer om tjänsterna och ansök online påwww.monster.se eller på http://cocacola.jobb.se

Studentbostäder på Telefonplan.

Lagom till höstterminen 2007 fi nns 189 sprillans nya

studentbostäder om 20-27 kvm med eget pentry och

helkaklat badrum infl yttningsklara vid heta Telefon-

plan. Runt hörnet fi nns Konstfack, restaurang Landet,

SATS gym och tunnelbanans röda linje. Hyresnivåer

från 2850 - 3650 kr/månad.

Gå in på www.stockholm-tellus.se för mer information.

Ställ dig i kö redan nu!

LEDARE

VARJE ÅR FÅR KÅREN 6,6 MILJONER KRONOR. En hel del pengar med andra ord. 390 kronor gånger 17 000 betalande medlemmar. De personer som bestämmer om dessa pengar är övergripande kårfullmäktige, men fullmäktige brukar i de flesta fall göra som kårstyrelsen vill. Detta betyder att ordförande och vice ordförande har en del makt. Som tur är så är Rickard Frithiof och Charlotta Gustavsson inte maktgalna och pengatokiga. Det kunde varit så. De skulle kunna missköta sina jobb grovt och spen-dera medlemmarnas pengar på saker som inte gynnar medlem-marna. Vi är noga med att välja politiker i Sverige, för vi känner att det de gör påverkar oss. Samma sak är det med kåren, fast det är få som vet vilka som styr och framförallt är rekryteringen av dessa poster väldigt infekterad. Det gäller inte bara ordförande och dess vice, utan till alla poster på THS.

PÅ KÅRFULLMÄKTIGES SJÄTTE MÖTE hände en del in-tressanta saker. En motion röstades igenom som fick stora delar av fullmäktige att engagera sig. Motion var föreslagen av ett par kårfullmäktigeledamöter som dessutom är gamla arvoderade från THS. Dessa ledamöter är inte nöjda med valprocessen som den ser ut nu. Jag håller med om att processen inte är den bästa. Däremot håller jag inte med om en hel del saker som var föreslagna. För er oinvigda kan jag berätta hur valprocessen ser ut i stora drag. Är man sugen på att jobba på kåren så lämnar man sitt CV och per-sonliga brev till valberedningen. Valberedningen kallar alla som sökt till intervjuer och därefter bestämmer valberedningen vilka de tror är mest lämpliga för jobbet. De förordar en person och skriver en motivering om personen. Detta läggs fram för kårfullmäktige som beslutar i slutändan. Det händer väldigt sällan att man väljer någon annan än den som valberedningen har förordat. Om man inte blev förordad har man rätt att dra tillbaka sin kandidatur. Den föreslagna motionen anser att valberedningen inte bör förorda, utan att man istället bör skriva omdömen om alla kandidater. I extrema fall så kan man dock förorda. I motionen kan man läsa “Däri ska redogöras för kandidatens styrkor och svagheter i rela-tion till uppdraget, och relevanta skillnader mellan olika kandida-ter till samma post ska belysas.” Efter många om och men ändrade man ”styrkor och svagheter” till ”egenskaper” för att det ska låta bättre, men betydelsen är densamma.

VAD TROR MOTIONÄRERNA att valberedningen ska göra egentligen? Skriva att “Lisa är duktig på att organisera men är då-lig på att hantera stress. Karin däremot är duktig på att hantera stress men dålig på att samarbeta med andra människor”? De kan be kandidaterna att uttala sig om sina bra och dåliga sidor, men kommer någon att vara ärlig om man vet att 60 personer från olika sektioner kommer läsa om ens samarbetssvårigheter? Dessutom ligger dessa handligar på internet, eller som man beslutade ”på det stängda internet”. Alla THS 17 000 medlemmar har rätt att se

SKVALLER, SPEKULATIONER OCH SMUTSKASTNING. VÄLKOMMEN TILL THS.

dessa omdömen. Det är männiksor som man antagligen jobbar med i framtiden.

SOM DET SER UT IDAG får valberedningen kontakta andra referenser än de angivna. I motionen kan man vidare läsa “Val-beredningen ska också däri lämna övrig information som bedöms vara av vikt för valet.” Så man kan prata med människor som kandidaten själv inte har angett och sedan delge detta med full-mäktige. Det finns alltid människor som ogillar en, dessa kan alltså kontaktas och deras åsikt kan delges till 60 personer direkt, och sedan även på internet.

OM MAN GER SIG FAN PÅ att man inte vill att någon ska bli vald är det väldigt lätt att kuppa valet med andra ord. I och för sig är det rätt lätt att göra i dagens läge också, i alla fall om du är kårfullmäktigeledamot. Jag tar ett färskt exempel. I höstas var det val till en post. Två kandidater fanns. Ena kandidaten hade varit engagerad i sin sektion under mottagningen och hade en del erfa-renhet, på pappret i alla fall. Den andra kandidaten hade börjat på Arkitektur i höstas och hoppat av. Hon hade ingen erfarenhet av KTH, THS eller sektionslivet överhuvudtaget. Hon hade vilja att lära sig däremot. Valberedningen förordade henne. På utfrågning-en under fullmäktigemötet verkade den mer erfarne kandidaten ta hem vinsten. Dock så hände något väldigt spännande. Ledamöter från hans sektion berättade ett par saker under debatten när kan-didaterna inte var i rummet. De var väldigt hårda i sina uttalanden och berättade saker som ingen i rummet kunde bekräfta. Det de sa kanske var sant, kanske inte. De lyckades övertyga fullmäktige om att deras sektionskamrat inte var rätt för posten, och nykomlingen vann. Erika kommer göra ett strålande jobb, det är jag övertygad om. Det intressanta var hur alla i fullmäktige lyssnade på ledamö-ternas uttalande. Det fick mig att tro att ledamöterna går på full-mäktigemöte för att höra skvaller. Det är redan en infekterad val-process, och motionen som röstades igenom hjälper inte till. Den kommer leda till mer skvaller, spekulationer och smutskastning.

MEST KONKRETA KONSEKVENSEN ÄR ATT VALBE-REDNINGEN HAR AVGÅTT. Tidningen skickades till tryck några timmar efter fullmäktigemötet och därför kan vi inte re-dogöra närmare om detta. Kort kan sägas att valberedningen var mycket negativt inställda till motionen och tänker inte ställa upp på att jobba under dess premisser. De anser att den nya rerytering-sprocessen är oschysst mot kandidaterna. Dags för kårfullmäktige att ta sitt ansvar och tillsätta en ny valberedning.

DET SORGLIGASTE är att ännu färre kommer söka jobb på kåren, för man kommer vara rädd för att bli uthängd. Det är synd, för det är helt fantastiskt att jobba på THS och jag vill uppmana alla er till att söka! Se till att ni har skinn på näsan bara.

DUNJA VUJOVICCHEFREDAKTÖR

TEXT: DUNJA VUJOVIC, KTH-EKOT, SSCO

ODELL ÖPPNAR FÖR NYA BIDRAG TILL STUDENTER

Under invigningen av det nya studentbostadshuset i Ham-marby Sjöstad blev det en het debatt mellan bostadsminis-ter Mats Odell och de samlade studenterna.

På invigningen Stiftelsens Stockholms Studentbostäders (SSSB) nya studentbostadshus Embla i Hammarby Sjö-stad hölls tal av både bostadsminister Mats Odell och SSCO: s (Stockholms Studentkårers Centralorganisation) ordförande Fredrika Järnehall. Både ministern och SSCO:s ordförande valde att fokusera sina tal på borttagandet av investeringsstimulansen till studentbostäder.

Efter talen blev det frågestund och den samlade publiken, främst bestående av studenter och representanter för stu-dentbostadsföretagen, gick hårt åt Mats Odell och reger-ingens beslut gällande investeringsstimulansen.

Beslutet att trappa ner räntebidragen och att ta bort in-vesteringsstimulansen kan få katastrofala följder för de redan hårt ansatta studenternas bostadssituation. I och med slopandet av bidragen kommer hyrorna på nybyggda studentbostäder hamna på 15-20 % över de nuvarande in-flyttningshyrorna. Eftersom hyrorna redan idag är för höga för studenter på studielån innebär detta att få studentbo-stadsaktörer kommer att kunna satsa på nybyggnation.

Ministern vacklade inte i regeringens beslut om borttagan-det av investeringsstimulansen däremot menade ministern att nya medel måste till för att underlätta för de ekonomiskt trängda studenterna. Odell påpekade att det kan vara in-tressant att ge andra bidrag direkt till studenter.

”Det är bra att Mats Odell inser att studenterna befinner sig i en ekonomiskt trängd situation” säger SSCO:s ordfö-rande Fredrika Järnehall.

”Det är dock av yttersta vikt att frågan fortsätter att disku-teras och att regeringen snabbt kan komma med ett rea-listiskt förslag. Studenter har en svår situation både eko-nomiskt och bostadsmässigt och utan snabba beslut kan situationen bli katastrofal.” säger Fredrika.

GRATIS PRESENT TILL FILMARE

Nu kan du klippa dina egna filmer gratis på Internet. Sex studenter från KTH har utvecklat videoprogrammet Jaycut som är först i Europa med att erbjuda gratis filmredigering online.

Med Jaycut kan man regissera och klippa sin film precis som man själv vill ha den. Tekniken är enkel. Man laddar upp filmer, musik eller bilder från sin dator eller mo-biltelefon. Sedan redigerar man ihop det man vill använda och klipper bort det man inte vill ha. Studenterna träffades på en-treprenörskapsföreningen Excitera på KTH. En testversion ligger redan ute på www.jaycut.se

I början på nästa år hoppas studenterna på att en fullskalig version ska vara klar.

VÄRLDENS FRÄMSTA FORSKNING 2006 MED HJÄLP AV KTH-ARE

En av världens främsta vetenskapliga tidskrifter Science rankar kartläggningen av neandertalarens DNA som tvåa på sin lista över världens främsta vetenskapliga upptäckter år 2006. Det är ett unikt arbete som utförts med starka resurser av forskare från Uppsala och KTH.

Arbetet har letts av Svante Pääbo, ursprungligen från Uppsala, men numera chef för Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Tekniken, Pyrosequencing, som gjort det möjligt att identifiera DNA från 38 000 år gamla ben från neandertalare har utvecklats på KTH av Pål Nyrén i samarbete med Ma-thias Uhlén. http://www.pyrosequencing.com/

Jämförelser med genomen från schimpans och männis-ka visar att människor och neandertalare skildes åt för ungefär 500000 år sedan. Pääbos grupp har räknat ut att ungefär 8% av skillnaderna mellan människans och schimpansens genom har uppstått efter att människor och neandertalare skildes åt.

Neandertalaren och Homo sapiens nästan som kusinerViktigt att minnas är dock att det här bara är ett litet steg, en tretusendel av hela neandertalgenomet. Det är i första hand ett bevis på att det faktiskt går att sekven-sera så gammalt DNA, något som fram till inte allt för många år sedan ansågs omöjligt. Men det finns många intressanta sidospår också. Ett är att trevägsjämförelser mellan människa, schimpans och neandertalare gör det lättare att peka ut just de gener som är unika för oss - de gener som uppstått efter att vi skilts från neandertalarna och som gjort oss till moderna människor. Men resulta-ten så här långt visar i alla fall att tekniken fungerar. Och de avslöjar också att neandertalarnas och människans släktträd skildes åt för 500 000 år sedan. Så vitt fors-karna hittills kan se finns inga spår av att bägge arterna skulle ha korsat sig med varandra senare än så. Ne-andertalarna kan alltså inte sägas vara förfäder till den moderna människan, Homo sapiens, utan kan möjligen anses vara kusiner på släktträdet.

SVENSKARNA ALLT MER VÄLUTBILDADE – KVINNOR I STOR MAJORITET

Förra året tillfördes arbetskraften över 40 000 nya akademiker. Det är ett rekordhögt tal och en ökning med 5 procent sedan läsåret 2004/05, enligt nya siffror från Högskolever-ket.

Läsåret 2005/06 utfärdades fler examina än någonsin, sammanlagt drygt 59 000. Många som tog ut en examen hade dock redan minst en sådan sedan tidigare. Tillskottet av antalet nya akademiker var därför lägre än det totala antalet examina som utfärdades; omkring 43 600. Sett ur ett tioårsperspektiv har antalet examina ökat med ungefär 70 procent.

Högskoleingenjörer och arkitekter minskade

De grupper som ökade mest 2005/06 var psykologer, tandläkare, specialpedagoger, arbetsterapeuter och jurister. Däremot mins-kade antalet examinerade bland arkitekter, högskoleingenjörer och utbildade inom social omsorg.

Kvinnor i stor majoritet bland examinerade fast inte på KTH

Av alla som tog ut sin första examen förra läs-året var två tredjedelar kvinnor. Det är också vanligare bland kvinnor än män att ha dubbla examina, vilket beror på att många kvinnor går påbyggnadsutbildningarna till specialist-sjuksköterskeutbildningen respektive special-lärare.

Utbildningarnas innehåll är avgörande för könsfördelningen i examensgrupperna – där-med är det också stora skillnader mellan lä-rosätena beroende på vilken utbildningsprofil de har. Lärarhögskolan i Stockholm och Ka-rolinska institutet hör till dem med högst andel examinerade kvinnor. Vid KTH och Chalmers är däremot männen i majoritet. Flera av de konstnärliga skolorna i Stockholm har också en hög andel män bland de examinerade.

www.scania.se

Världen väntar

5/3Ansök härSista datum för ansökan är 5 mars 2007. Läs mer

om traineeprogrammet och ansök på www.scania.se

Scanias traineeprogram – en smakstart på karriärenNär du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av

möjligheter. Du får jobba med ett varumärke och produkter

som har hängivna kunder och användare på mer än 100

marknader över hela världen.

Scanias traineeprogram beskrivs av många som en smakstart

på karriären. Du lär känna företaget och knyter kontakter

som du kommer ha nytta av under lång tid framöver.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på

en livslång resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag.

Programmet – som vänder sig till civilingenjörer, civilekonomer

och systemvetare – pågår i 14 månader och startar i augusti.

C262101_Traineeannons_215x285.in1 1 07-01-24 10.11.39

KTH SKAPAR SVERIGES STÖRSTA BYGGCENTRUM I HANINGE

KTHs universitetsstyrelse har fattat beslut om att utveckla sin verksamhet i Handen genom att etablera ett byggtekniskt centrum. Det innebär att den väl etablerade verksamheten med teknisk högskoleutbildning i Haninge blir kvar och även ges möjligheter att utvecklas i framtiden.

Det nya byggtekniska centrumet blir Sveriges största byggcentrum och ger mycket goda möjligheter att sammanfoga högre utbildning och byggbran-schen Det är också meningen att centrumet ska behålla den utbildnings- och forskningsbas som finns i Haninge. Redan nu har flera stora byggföretag och -sammanslutningar visat ett stort intresse för att vara med i etableringen. För att understödja utvecklingen av ett byggtekniskt centrum i Haninge kommer medel att avsättas i en fond för forskning, utveckling och utbildning. Läget i Haninge är intressant eftersom östra Södertörn är en expansiv del av Stock-holmsregionen, med ett stort antal av intressanta bygg- och anläggningspro-jekt.

För att understödja etableringen av högre utbildning i Haninge planeras ock-så tre plattformar för forskning i Nynäshamn. Forskningen koncentreras kring logistik, men har också perspektiv på kemisk miljöteknik och marinteknik. Forskningen i Nynäshamn ges därmed en inriktning som väl sammanfaller med den nu beslutade etableringen av hamnen i Norvik.

Kommunerna Haninge och Nynäshamn är villiga att verka för att skapa en god studiemiljö och vara en arena för framtida forskning inom såväl byggtek-nik som andra områden.

HÖR SKILLNADEN MELLAN TRÄ OCH BETONG DIREKT I DATORN

Ett nytt verktyg för akustiksimulering i byggnader ger helt nya möjligheter att arbeta med modeller i datorn. Programmet, som tagits fram av ett forskar-team lett av KTH och Interactive Institute, gör det möjligt att flytta en vägg eller byta ett material under pågående simulering, och direkt höra hur det förändrar ljudbilden. Även för spelindustrin öppnas helt nya möjligheter.

Hittills har akustiksimulering krävt ett ganska stort mått av manuellt arbe-te. För att ändra förutsättningarna har man varit tvungen att manuellt göra ändringar av till exempel form och material inför varje ny simulering. Det nya verktyget tar automatiskt bort detaljer som inte påverkar ljudmiljön och förenklar komplexa delar automatiskt. Man kan också kontinuerligt förändra miljön under en pågående simulering. Hemligheten bakom dessa funktioner är avancerade algoritmer och förenklingar i simuleringsprocessen.

www.scania.se

Världen väntar

5/3Ansök härSista datum för ansökan är 5 mars 2007. Läs mer

om traineeprogrammet och ansök på www.scania.se

Scanias traineeprogram – en smakstart på karriärenNär du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av

möjligheter. Du får jobba med ett varumärke och produkter

som har hängivna kunder och användare på mer än 100

marknader över hela världen.

Scanias traineeprogram beskrivs av många som en smakstart

på karriären. Du lär känna företaget och knyter kontakter

som du kommer ha nytta av under lång tid framöver.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på

en livslång resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag.

Programmet – som vänder sig till civilingenjörer, civilekonomer

och systemvetare – pågår i 14 månader och startar i augusti.

C262101_Traineeannons_215x285.in1 1 07-01-24 10.11.39

TA EN GEOMETRISK KROPP. Gör en förändring i den, lägg till eller ta bort. Upprepa samma förändring ett antal gånger så har du fått dig en fraktal. En fraktal är alltså ett mönster. Vissa träd kan beskrivas som fraktaler. Varje kvist liknar grenen som den växer från och som i sin tur liknar trädet i stort.

NÄR DU FÅTT GREPP om vad en fraktal är frågar du dig säkert, som så många gånger förr: Vad är det här egentligen bra för? Fraktaler används för att beskriva fenomen inom matematiken och fysi-ken. Så långt är allt som vanligt. Men fraktalen har något unikt. Den har något du verkligen har användning för. Riktigt sköna och användbara bilder kan skapas med hjälp av fraktaler och en smula datorkraft. Frak-talkonsten är en ny gren inom konstvärlden.

DU HAR EN BILD framför dig. Ta ett djupt andetag och dyk in i den. Förändra färger och former efter minsta im-puls. Softa runt ett tag tills du ser något du gillar. Forma om det ytterligare efter eget tycke och smak. Om det blir fult,

zooma ut och hitta en ny favorit. Forma om igen. När du är nöjd, frys bilden. Voilà! Här har du ditt fraktalkonstverk.

OKEJ, JAG VET att det låter mer som en resa in i den ke-miska glädjens land än skapandet av ett konstverk. Men fak-tum är att fraktalkonst handlar lika mycket om att upptäcka som att skapa. Genom att ändra på formler och inställningar i ett datorprogram skapar du nya former och färger. När du

förflyttar dig över mönstret och zoomar in på detaljer hittar du hela tiden nya bilder. När du ändrar i formeln kan du veta ungefär vad som händer i bilden men aldrig exakt. Det ligger ständigt ett filter mellan dig och ditt konstverk.

OSQLEDAREN BJUDER på några fina ex-empel. Om du vill ha mer är det bara att googla loss på ordet fraktal. Om fraktalkonsten kom-mer att nå en bred publik får framtiden utvisa. Men en sak är säker - den kommer att skörda mer framgång än fraktalmusiken, för det är verkligen djävulens påfund.

EN RESA IN I DEN KEMISKA GLÄDJENS LAND TEXT: AXEL LINDGRENBILD: DAMIEN M. JONES

“Naket upprör på KTH”. Så lyder rubriken till artikeln som pu-blicerades i Svenska Dagbladet den 27 december 2006. Artikeln syftade på framsdan av Osqledaren nummer 3. Vad exakt var det som upprörde och vilka blev upprörda? Många frågor har uppkommit, så många av oss är nog som det lilla undrande äpp-let som pryder framsidan av detta nummer.

Läsarna undrar varför de fick hem en tidning som pryddes av en kvinna iförd bara hänglsen och chefredaktör undrar varför en naken människokropp ger så starka reaktioner. Om du också är ett undrande äpple, läs vidare så hoppas vi du ska bli klokare.

“Naket upprör på KTH”

KLOCKAN är strax efter tre och Drottning Kristinas väg myll-rar av studenter. Studenter som jag hoppas läser tidningen du just nu håller i handen. Vissa av dessa studenter har tagit illa vid sig av förra numret av Osqledaren. De har mailat och ringt. De har varit upprörda, arga och ledsna. Andra studenter har hört av sig och tyckt att förra numret var riktigt bra och stöttat mig och redaktionen. Nu vill jag kort berätta hur jag har tänkt och vad syftet har varit.

OSQLEDARENS FRÄMSTA SYFTE är att granska kåren och KTH. Förra numret handlade till stor del om kåren och dess verksamhet. Vi granskade förra årets verk-samhetsplan och hur det faktiskt gick för de olika verk-samheterna. Vi ifrågasatte kårfullmäktiges makt. Dess-utom intervjuade vi en gammal arvoderad som inte fick sin ansvarsfrihet, något som är väldigt ovanligt. Temat för numret var med andra ord “Den nakna sanningen”, un-derförstått om Tekniska Högskolans Studentkår. Vi dis-kuterade om framsidan och blev inspirerade av nummer #7 1993, därefter beslutade vi hur den skulle se ut. Tan-ken var att koppla ihop seriöst innehåll med en framsida som skulle få läsarna att fråga sig vad “Den nakna san-ningen” var för något. I efterhand så finns det två saker jag är ledsen över. Jag har varit för otydlig i mitt bildspråk. Carolines bröst, naturliga bröst för de som undrar, täcks av ett par hängslen i kårens färger. Detta skulle avslöja att det rörde sig om kåren och att “Den nakna sanningen” syftade på kåren. Men jag hade missbedömt mina läsare, självklart är det kanske högst 10 % av KTH:s studenter som vet att THS:s färger är blått, vitt och grått. Nu kanske den procentsatsen har ökat. Olyckligtvis så förstod inte alla läsarna syftet med framsidan, och jag klandrar dem inte. För dem som har öppnat tidningen på sidan 3 i förra numret kunde läsa: “OSQLEDAREN presenterar Den nakna sanningen.Tekniska Högskolans Studentkår.” Det kändes som en rätt tydlig koppling mellan innehåll och framsida. Uppenbarligen var det inte tydligt nog och den missen tar jag ansvar för. Detta verkar var anledningen att en del läsare var det undrande äpplet som pryder vår framsida i detta nummer.

MEN ÄVEN JAG ÄR ETT UNDRANDE ÄPPLE. Hur kom-mer det sig att en kvinnokropp som inte är heltäckt kan få en del människor upprörda? Hur kommer det sig att vissa känner sig dis-kriminerade av en bild på en kvinna som inte skäms för sin kropp? Bilden i sig har ingen som helst symbolik som skulle kunna kopplas

ihop med något nedvärderande för kvinnor. Vi har varit noggranna med att kvinnan som pry-der omslaget skulle framställas på ett naturligt sätt. Detta innebär att vi inte har retucherat kvinnans kropp. Vi har heller inte valt en modell som har silikonbröst. Efter samtal med modellen Caroline Gull, insåg jag att hon var rätt för fram-sidan. Hon är en jordnära tjej som tar hand om sin familj, jobbar som säljare inom IT (ett jobb som en del från KTH kommer ha) och hon är högst profesionell. Jag undrar om reaktionerna hade varit annorlunda ifall Caroline hade fötts med mindre bröst, varit brunett eller hade vägt ett par kilo mer. Hade det varit mer okej?

SLUTLIGEN VET JAG att vissa har reagerat på att jag själv är kvinna. Jag förstår att det förb-ryllar vissa som gillar att sätta människor i fack. En manlig chefredaktör hade säkerligen fått det svårare än mig. Han hade direkt klassats som mansgris. Men vad säger man om mig? Jag är kvinna, invandrare och datalog, alltså jag läser den utbildning som har minst andel kvinnor. Inte lika lätt att sätta mig i ett fack, jag tillhör ju flera minoriteter på KTH. Jag jobbar och pluggar på en skola med 75 % män. Jag visar att man kan vara duktig och smart som kvinna och det är det effektivaste sättet att jobba för kvinnors jäm-ställdhet i samhället.

OSQLEDAREN HAR INTE producerat ett kvinnoförnedrande omslag. Kvinnoförnedringen ligger i betraktarens ögon. Dessutom brukar man väl säga att det är insidan som räknas, så alla ni som slängde er tidning utan att öppna den, fundera över ert eget hand-lande.

DUNJA VUJOVICCHEFREDAKTÖR OSQLEDAREN 06/07

ILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSON

“Naket upprör på KTH”

UNDER VÅREN som chefredaktör hörde jag runt om det var någon som kunde ställa upp na-ken på Osqledarens omslag. Killar var det inget problem med, så där kunde jag välja ut nån som kunde posera snyggt. En tjej var det värre med. Trots att jag lovade dyrt och heligt att ingen skulle se eller få veta vem det var så var det svårt. Man tror ju att tjejer på teknis var tuffare än så, men de är väl rädda för att den kommande karriären kan skadas. Men, till sist, fick jag tag på en tuff tjej som inte fegar ut för lite nakenhet, dessutom ver-kade hon lita på min diskretion. För att få knyt-ningen till kåren browsade jag runt i kårhuset och letade läge och fastnade för det självklara; scenen! Jag diskuterade idén med filmnämden vilka er-bjöd sig rigga ljus en sen kväll då inga andra var där. För att lägga ut lite falska spår lånade jag två Quarnevalsoveraller och la ut på scenen framför mina två modiga modeller.

TEMAT FÖR SISTA NUMRET var satt, bara att spinna vidare. Det blev lite sexreportage (ett populärt inslag vi hade i alla mina nummer), en rescension av den film där Madonna visade allt, plus lite annat naket. För 14 år sedan var naken-het inte ett problem som det är nu, det var inte många som blev särskilt upprörda på nakenheten i Osqledaren.

FÖR ATT YTTERLIGARE spinna på temat kom den nakna sanningen fram. I min ledare avslöjade jag en del pinsamheter och annat jag tyckte teknologerna borde få veta. Inte speciellt populärt då jag senare höll på att inte få ansvars-frihet pga att några i kårfullmäktige blev lite sura på mig. Tur att all makt egentligen ligger hos kår-styrelsen och inte hos kårfullmäktige. Eller som jag skrev; ”kårstyrelsen, där vi kör över kårfull-mäktige”.

MAGNUS KEIJSERCHEFREDAKTÖR OSQLEDAREN 92/93

HELEN SILVANDERCHEFREDAKTÖR OSQLEDAREN 05/06

THOMAS ECKEREDCHEFREDAKTÖR OSQLEDAREN 1964

Mittuppslag #4 1964 Framsida #7 1993 Framsida #2 2006

PROVOCERA. Hälften reta, hälften locka. I vissa kulturer är det hår. I andra knän. På KTH är det bröst. Men bara om de är kvinnliga.

I ANDRA numret av Osqledaren 2005/2006 pryddes framsidan av en halvnaken man. Ut-blottad stod han med en måltavla på bröstkorgen och uppmaningen ”kom igen, försök bara”. Nu i efterhand inser man vilken självuppfylld profetia det blev. Reaktionen? Noll.

MÄRKLIGT nog är den feminina kroppen, efter snart sextio års kamp för sexuell frigörelse, fort-farande mycket mer förbjuden. Man skrattar åt småpojkar som drar sig i snoppen och skämtar om att de är lika sina pappor, medan man uschar och fyar när flickor gör detsamma. Ett fenomen som i vuxnare form även infinner sig på ett av de modernaste universiteten i världen. Den nakne mannen passerar obemärkt förbi och bortför-klaras som modern konst, medan den halvnakna kvinnan blir stötande porr. Stolt man. Utnyttjad kvinna. Intressant. Är det kanske därför som po-lygami är vanligare än polyandri? På grund av att det är mer socialt estetiskt?

JESSICA KEMPE, kulturskribent på DN, har en gång kommenterat Felicia Webbs fotoutställ-ning ”Den förbjudna kroppen” med att fotogra-fiets sorgliga öde är att aldrig riktigt kunna visa på utsidan vad som döljer sig på insidan. Att kroppen i slutändan bara är en projektionsyta för människors fördomar.

DEN NAKNA KROPPEN kommer alltid vara provocerande. Utmanande. Lockande. Men dis-kriminerande? Det blir den bara om man tillåter den vara det.

GICK ALLA TEKNOLOGER NAKNA PÅ 60-TALET? Nej, inte om jag minns rätt, den enda nakenheten på Kåren under 60-talet var nog utvikningsflickan i Osq-ledarens nummer 4/1964. Och hon var ju inte teknolog, hon kom från en bildbyrå på Roslagsgatan. Nakenheten skötte väl tekno-logerna, som alla andra människor, på sin fritid. Annars började ju nakenhet bli på modet, både i pressen och på scenen, men inte i TV förstås. Då fanns ju dessutom bara en TV-kanal, i svartvitt, och alla som har sett ett utdrag ur ”Hylands Hörna” vet hur upphetsande TV var på den tiden.

VARFÖR PUBLICERADE vi då utvik-ningsbilden? Det egentliga skälet var att Osqledarens redaktion tyckte att teknolo-gerna hade blivit tråkiga och konservativa. Det fanns teknologer som inte fikade i Kår-huset varje dag, det fanns sådana som ald-rig gick på gasquer. De behövde ruskas om, tyckte vi och få någonting att prata om och helst uppröras över.

BLEV TEKNOLOGERNA UPPRÖR-DA? Nej, inte mycket. De tyckte kanske att nakna människor är någonting naturligt. Redaktionen fick någon enstaka insändare, som nog inte togs in. Kraven på litterär kva-litet även i insändare var höga. Däremot reagerade Gaudeamus (Gadden), kårtid-ningen på Stockholms Högskola, några år senare omdöpt till universitet av någon obe-griplig anledning, lika surt som väntat. Vad kunde man vänta sig av studenter som var så konservativa att de några år senare ockupe-rande sitt eget kårhus?

ETT UTDRAG AV DE MAIL REDAKTIONEN HAR FÅTT IN, KOMMENTARER PÅ SVENSKA DAGBLADETS AR-TIKEL FRÅN DERAS HEMSIDA & BLOGGINLÄGG AV KTH - STUDENTEN WILHELM SVENSELIUS

OSQLEDARENS LÄSARE UTTALAR SIGILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSON

WILHELM SVENSELIUS SKRIVER I SIN BLOGG:

”SENASTE NUMRET av studenttidningen Osqledaren pryds på framsidan av överkroppen på en tjej med stora bröst, knapphän-digt dolda av ett par breda hängslen. Bildens uppenbart artistiska natur till trots har detta fått moralister och feminister lite varstans att gå i taket. Seriöst, har dessa gnällspikar inget bättre för sig?

SVD:S ARTIKEL är dessutom kraftigt vinklad och full med fak-tafel:

“KTH:s studentkår har i flera år arbetat aktivt med att förändra imagen av studenten som en grabbig och socialt hämmad overallskille. Nu bryter Sveri-ges näst största teknologtidskrift mot den traditio-nen och pryder omslaget till julnumret med nakna silikonbröst.”

DET OVANSTÅENDE ÄR EN REN OPINIONSYTT-RING från journalistens sida, inte fakta. Att THS, Tekniska Hög-skolans Studentkår, ständigt jobbar för att förbättra den offentliga bilden av KTH-studenten är visserligen sant. Men huruvida denna bild är kopplad till overallsbärande har varit ett ämne för långa och heta diskussioner som utmynnat i att de flesta anser overallskulturen vara ett positivt bidrag till den allmänna bilden av KTH-studenter. Jag kan efter fyra års studier på KTH dessutom intyga att de KTH-studenter som kan betraktas som “socialt hämmade” mycket sällan återfinnes i overallsbärande kretsar, snarare tvärtom. Egentligen är detta självförklarande, då mycket av overallskulturen kretsar kring att anordna och delta i mycket socialt betonade evenemang, exem-pelvis Quarnevalen.

VIDARE ÄR BRÖSTEN på omslaget faktiskt äkta. Jag vet inte om artikelförfattaren försöker plocka billiga poäng eller om hon helt enkelt inte kollat fakta, men påståendet att det skulle vara silikontut-tar på bilden är inte bara falskt utan en förolämpning mot omslags-flickan Caroline Gull, 20-årig IT-säljare/konsult.

DEN SOM BLIR ILLA BERÖRD av att se en annan män-niskas kropp på bild - en välskapt sådan dessutom - bör omgående söka vård eller åtminstone sluta störa oss friska människor med sitt gnäll och kjäbbel. Lyckligtvis vill jag tro att majoriteten av oss KTH-studenter - socialt hämmade eller icke - står över sådan patetisk mo-ralism..”

INGET OMDÖME ALLS”Idag fick jag senaste numret av Osqledaren i mitt brevinkast. När jag plockar upp den lägger jag märke till den något stötande om-slagsbilden. För att vara uppriktig så förstår jag inte vad ni har för riktlinjer för vad som är okej - tydligen så har ni inget omdöme alls. Vad är det för skit ni skickar till mig? Det kom som en förolämpning. I mina ögon är det helt ofattbart att trycka upp två nakna bröst i massupplaga och skicka in i folks hem. Det kanske inte har slagit er att inte alla har en total avsaknad av värdighet? Oavsett vad ni har för personlig ribba i denna fråga så borde ni veta bättre än att detta; att anta att alla era läsare har samma låga nivå? Jag värnar om den heder jag har och avser att behålla den även inför min livskamrat och min son. Han ska få lära sig att inte dregla efter andra tjejer utan hålla sig till en. Det ser jag som oerhört vär-defullt och något som gör livet gladare, samt skyddar en persons väl-mående. Så när det dimper ner en naken kvinnokropp i brevlådan så åker den rakt i papperskorgen, tillsammans med någon respekt jag tidigare kan ha haft för er. Jag ser det hela som en fråga om mognad och integritet. Visst är det typiskt KTH att ha ett gäng 25-åriga småpojkar som fortfarande tycker att sexskämt är det roligaste som finns och inte går framåt i sin personliga utveckling, men att Osqledaren skulle spegla detta trodde jag inte.”

BILLIG PORRAKTRIS“Kan du snälla förklara för mig varför jag måste få ett par gigan-tiska, nakna bröst i min brevlåda?

Jag vill inte höra nån förklaring om att det är modigt att provocera lite, eller roligt, eller ett jättebra sätt att väcka uppmärksamhet. Jag vill inte höra om hur tråkigt PK det är här i Sverige och hur vi alla bara borde slappna av lite. Det skulle vara förklaringar på en så låg intelligensnivå att de bara inte kan komma från en chefredaktör på en tidning som når tiotusentals välutbildade unga människor, i Sverige, i slutet av år 2006.

Vad jag vill veta är vad som ger dig rätten att skicka en bild på en na-ken, billig porraktris till mig? Och nej, jag bryr mig inte om att hon är konsult, eller har barn, eller bara älskar att leka framför kameran. Sånt syns inte på bilden. På bilden syns bara ett par stora bröst.

Jag väntar på en ovillkorlig ursäkt.”

LÄTT IRONISK PRÄGEL”Ni som bara blickat över framsidan och sedan förkastat hela tid-ningen behöver lite distans till era egna ideal. Tidningen i sig har en stundtals lätt ironisk prägel, något som också kan läsas i artiklarna. Framsidan är, enligt mig, ett uttryck för detta och “intervjun” med omslagstjejen är så skönt minimalistisk och intetsägande den kan bli. Att folk tycker hon blir objektifierad är bara löjligt, kroppen är ju helt opersonlig och på intet sätt osmaklig. ..”

FRITÄNKANDE FEMINISTER“Jag är feminist och har inga problem med denna bild. Vi feminister jobbar för fritttänkande men det verkar de flesta inte förstå. Jag und-rar vad det kan bero på? Kan det vara rädsla?”

TEXT: SARA ERIKSSONILLUSTRATION: DAMIEN M JONES

Det kan ibland verka som att Osqledaren bara är en av flera kanaler för de styrande inom kåren att få ut information till studenterna. Så är det inte. Osqledaren är en oberoende tidning som har som en av sina viktigaste uppgifter att granska och kriti-sera kårens arvoderade och arbetet vi medlemmar betalar dem för att utföra. Denna uppgift kan dock vara problematisk. Går det verkligen att recensera sig själv och sina vänner och samtidigt behålla ob-jektiviteten?

OSQLEDAREN ÄR, till skillnad från flera andra studenttid-ningar i Sverige och EU, uttalat oberoende och helt och hållet annonsfinansierad. Chefredaktören är också ansvarig utgiva-re vilket betyder att ingen annan kan tvingas stå till svars för eventuella misstag och fel som han eller hon gör. Detta medför en mycket större frihet för chefredaktören än om till exempel kårordförande skulle behöva godkänna varje nummer innan det går till tryck, och det är också en garant för att vi som med-lemmar ska få höra hela sanningen och inte någon filtrerad version. Men för att det sistnämnda ska gälla förutsätts det att chefredaktören rapporterar allt av intresse i tidningen och inte utelämnar något av vikt på grund av påtryckningar utifrån, personliga eller andra skäl.

TVÅ GÅNGER PER ÅR åker de som jobbar på kåren på teambuilding (pengar som inte belastar kåravgiften) att lära känna varandra och i förlängningen skapa en trivsam atmos-

fär på den gemensamma arbetsplatsen. De arvoderade består av tolv personer varav sju stycken ingår i styrelsen och en är chefredaktör för Osqledaren. Att följa med på resan och för den delen luncha tillsammans med någon av de arvoderade är förstås frivilligt. Det har funnits tidigare redaktörer som valt att distansera sig just för att de har varit rädda för att inte klara av att göra sitt jobb på ett bra sätt om de skaffat sig per-sonliga relationer med styrelsen och de andra. Men de flesta chefredaktörer har följt med och även beblandat sig med de kårarvoderade också utanför styrelsemötena. Här uppstår en konflikt: Chefredaktören är en av de arvoderade, umgås med de arvoderade, måste precis som de andra arvoderade avlägga rapport inför varje styrelse- och fullmäktigemöte (och här kan graden av oberoende gentemot de styrande inom kå-ren diskuteras) – och ska samtidigt granska de arvoderade och deras rapporter, vilka även innefattar chefredaktören själv och dennes rapport. Årets chefredaktör Dunja Vujovic menar att det är viktigt att tänka extra mycket på att vara objektiv i den här situationen och att klargöra skillnaden på chefredaktören Dunja och människan Dunja redan från början.

DET FINNS VÄGAR FÖR THS ATT STOPPA eller åt-minstone försvåra utgivningen av Osqledaren, vilket ytter-ligare förstärker frågetecknet efter ”oberoende”. Det är till exempel kårfullmäktige som tillsätter och också har makten att avsätta Osqledarens chefredaktör genom en misstroende-förklaring. Då måste dock chefredaktören ha misskött sitt jobb grovt och de senaste 10 åren har det inte hänt. Såvitt Osqle-

OSQLEDAREN GRANSKAR SINA VÄNNER

”Styrelsen har kallat till hemliga möten utan att bjuda in Osqledaren”

darens redaktion vet har det aldrig hänt, men vi kan ha missat handlingar från 20-talet. Problematiken mellan kårfullmäk-tige och chefredaktören yttrar sig på andra sätt. Ofta glömmer fullmäktige att Osqledaren är till för att granska och kritisera. Fullmäktige tänker mycket på kårens rykte och kan irritera sig på Osqledaren när tidningen kritiserar eller belyser vissa pro-blem, problem man helst skulle vilja sopa undan mattan.

OSQLEDAREN HAR INTE HELLER en separat ekonomi och chefredaktören kan inte skriva på avtal. Styrelsen skulle om de tyckte sig ha tillräckliga skäl helt enkelt kunna ringa till tryckeriet och säga att de inte får betalt för att trycka ett visst nummer eller strunta i att fixa avtal med distributörer. Att tryckning stoppats på detta sätt har hänt vid ett tillfälle då dåvarande kårordförande var emot att känslig information om en av medlemmarna skulle publiceras mot medlemmens vilja.

I BÖRJAN AV ARTIKELN nämns att Osqledaren är själv-finansierad, men det stämmer inte riktigt med verkligheten. Faktum är att tidningen har gått back de flesta år och retro-aktivt fått ett tillskott från kåren för att kunna balansera bud-geten. Ett tillskott som har varit avgörande för Osqledarens överlevnad i dess nuvarande form.

SKA DET HÄR KOMPLICERADE förhållandet mellan kår och redaktör fungera är det viktigt att styrelsen och full-mäktige känner förtroende för Osqledarens chefredaktör. Ti-

digare år har det vid ett flertal tillfällen hänt att styrelsen har kallat till hemliga möten utan att bjuda in Osqledaren vilket är helt oacceptabelt. Men det ska också poängteras att detta för-troende måste vara ömsesidigt. En före detta chefredaktör bröt det genom att använda sin access till styrelserummet till att rota i lådor och mappar. Personen förstörde därmed både för sig själv och för dem som tillträdde posten de nästkommande åren.

AVSLUTNINGSVIS kan vi säga att årets arvoderadegrupp verkar ha förtroende för varandra. Det menar årets chefredak-tör i alla fall. ”- Jag klargjorde för styrelsen i början av året att om alla gör sitt jobb som de ska, så finns det ingen anledning till oro. Jag umgås mer än gärna med de andra privat, men om de klantar sig så är det min skyldighet att låta medlemmarna få veta det. Hittils har de gjort ett bra jobb och jag hoppas de fortsätter så i vår.” Kårordförande Rickard Frithiof säger ”- Självklart ska kårstyrelsen klara en ordentligt granskning, men Osqledarens roll i detta arbete ska heller inte överdrivas. Förutom Osqledaren har vi även revisorer och kårfullmäktige som granskar verksamheten. Jag skulle hellre se att mer kraft lades på att informera studenterna om vad som händer på KTH och THS. I dagsläget är både intresset och kunskapsni-vån låg i detta avseende.” Han avslutar med ”- Jag litar på att Dunja skulle fråga mig först om hon avsåg att publicera något känsligt, för att ge mig chansen att ge min syn på saken. Hittills har vi respekterat varandras uppgifter på ett bra sätt.”

NÅGON GÅNG i slutet av hösten gick jag på en fest på Söder, där otroligt nog runt 80 % av folket som utgav sig för att vara designers eller verksamma inom mediebranschen. Samtalsämnen som hängde i luften var ironiskt nog just om kläder, filmer och livsstil. Jag minns speciellt tydligt en kon-versation med en kille som jobbade som stylist för en riktig flashig butik inne i stan. När jag berättade att jag pluggar på tekniska högskolan låtsades han verka hur intresserad som helst och började plötsligt prata om teknik för att han trodde att det var det som jag var mest intresserad av att samtala om. Där har vi den första stora fördomen som många tror om oss, att vi som pluggar på tekniska högskolan är riktiga teknikfreakar som på fritiden meckar med bilar, sitter på fiket och pratar om relativitetsteorin eller ha på oss overallen.

JAG KAN EGENTLIGEN INTE klandra honom, är man verksam som designer, konstnär eller inom media är man till skillnad från oss väldigt utelämnad till sina yrken på grund av den hårda konkurrens som finns inom deras respektive områden. Man måste brinna av intresse för sitt ämne och dessutom är det nästan ett måste att man på fritiden håller på med teckning och konst för att hålla igång kreativteten. Jag känner inte en enda av mina kompisar från KTH som är in-tresserad av teknikhistoria eller på fritiden för skojs skull sitter och räknar matte för att hålla igång sin analytiska förmåga. Tvärtom känner jag många på KTH som avskyr matte och teknikämnen i största allmänhet. Att anta att studenterna på KTH består av en homogen grupp av människor med lika-dana intressen är nog en stor överdrift.

I VARDAGSSAMMANHANG har ni säkert varit med om de gånger då folk i omgivningen tar för givet att vi ska kunna fixa och laga diverse olika tekniska prylar, speciellt datorer el-ler kanske morsans gräsklippare som har gått sönder. Tyvärr får vi många gånger göra dem besvikna och lite snopet säga att vi är teoretiker och inte kan det praktiska så bra. Pinsam-mast var när jag nyligen var på min dejts lantställe och inte

ens hade hört talas om vad en sticksåg är trots att jag går på maskinsektionen.

TILL VÅR FÖRDEL hör vi ofta att vi anses vara värsta smarta och seriösa som väljer en lång och svår utbildning som leder till ett riktigt yrke till skillnad från någon som läser fil.kand. i något flummigt ämne som teatervetenskap. Vad vi dock väljer att utelämna är informationen om alla resttentor som släpar från ettan, speciellt den där mekaniktentan som man har skrivit för tredje gången. Men det spelar ju ingen roll, det viktiga är ju att det är på KTH vi går och att vi har kommit in.

EN ANNAN VANLIG FÖRDOM är att det nästan bara är killar som i största allmänt är grabbiga eller nördiga som pluggar på KTH. Rent statistiskt sätt enligt Civilingenjörs-förbundet stämmer det att det är helt klart övervikt av killar i de olika utbildningarna. På utbildningarna i information-steknik och elektroteknik är det så få tjejer som 8 %. För-domarna drabbar inte minst tjejer som vill söka till KTH men som inte riktigt vågar. Detta får medhåll av studenten Karin Djurle som på KTHs hemsida skriver att hon mycket riktigt hade en del fördomar om de typiska KTH-killarna innan hon började på skolan men får medge i efterhand att de flesta trots allt är osanna.

FÖR ATT SUMMERA inser jag att det snarare skapar mer fördomar av att skiva en text om vilka fördomar som finns än att hjälpa och försöka motverka. Men visst är det skönt med fördomar ibland? Man tror sig redan veta det mesta om människorna runt omkring en, allt blir liksom lättare då. Framförallt är det roligast när fördomarna som man har inte visar sig stämma, man får tänka om då till det positiva förhoppningsvis. Tänk själva, hur mycket fördomar har inte vi om de som går på Handels, Södertörn eller Konstfack som just är fördomar och inte det minsta sanna?

Fördomar om KTHTEXT & ILLUSTRATION: MARTIN KU

“sitter på fiket och pratar om relativitet-steorin eller ha på oss overallen”

DÄR STOD JAG. Med själen lika utblottad som en blottare i Humlegården en varm sommardag. Händerna utsträckta likt en törstig liten äventyrare som precis ska samla det enda vattnet han har druckit på en vecka. ”Skänk ett mynt till en missgynnad man i nöd” sa jag om och om igen. Det började låta som ett eko. Ett ensamt eko som ingen utom mig själv hörde och ville höra. Osqledaren gav mig inga pengar att spendera på min resa. Jag hör chefredaktörens förklaring eka i mitt huvud: “ Vi kan inte leka med kårens pengar på det här viset Alex”. Alla verkade vara för upptagna med sina egna liv och med att tjäna pengar som försvinner snabbare än livets underbara lust och njutning. Efter ett tag beprövade jag min sorgsna lycka i en junta med celebriteter, glamour och rike-domar i överflöd.

MEN SÅ HÄNDE NÅGOT förunderligt. En ädel dam, nej, en ängel, med hår svart som natten iförd en klänning värdig de vackraste gudinnorna uppenbarade sig inför mig. Hund-ra dollar räckte hon mig. Jag tog emot dem. Jag njöt av dem. Jag älskade dem mer än livet. Och jag kunde inte låta bli att gråta av glädje. När jag öppnade ögonen var hon borta, lika mystiskt som hon kom till. ”Tack” sa jag, även fast den ende som kunde höra dessa tacksamma ord var en ung man med blont bakåtkammat hår med en tajt skjorta som var dyrare än pappas våning på Östermalm.

MED MIN NYA FÖRMÖGENHET kunde jag bege mig till närmaste glädjehus och erbjuda den till lättklädda damer. Men ack, jag var för obemedlad och utan något vunnet på-började jag min vandring. Jag kände mig illa till mods av alla nakna kroppar som utförde syndiga handlingar. Just i den stunden verkade jag vara den enda som uppfattade situatio-nen bisarr. Till slut gav jag upp, trots att Osqledaren hade gett mig i uppdrag att utforska ordentligt på min resa. Jag loggade ut.

JAG HAR FÅTT PROVSPELA SECOND LIFE, spelet som låter dig skapa ett till liv och leva det exakt som du vill, som du skulle göra det i verkliga livet fast på en skärm. Spe-

let har inget direkt mål förutom kanske bli så rik, känd och snygg som möjligt, men annars kan man lika gärna sitta på en brygga hela dagarna och göra lerkrukor eller vad man nu vill göra. För man kan verkligen göra vad som helst. Folk i spelet har byggt hus, klubbar och dylikt och tjänar pengar på det.

PENGARNA ÄR FÖRRESTEN en riktig valuta. Man be-talar speltillverkarna och får pengar på sitt konto som man kan göra saker med, så att bli miljonär i spelet betyder mer än att man har samlat ett ex antal guldmynt. Spelet har en riktig fungerande ekonomi. 2002 kom en rapport av Edward Castranova, Indiana University, där han hade räknat ut att onlinespelet Everquest hade en BNP per capita som översteg Kinas. Det är vanligt att man man som spelare säljer sitt spel-konto. Med andra ord betyder det att man har jobbat upp en åtråvärd karaktär i spelet som besitter olika egenskaper som man sedan kan sälja dyrt. Dessa sorters affärer kan bli myck-et dyra. I december 2005 publicerades en artikel i Internatio-nal Herald Tribune som behandlade fenomenet spelfabriker i Kina. I dessa fabriker sitter unga kineser och gör “skitjobb” i tolvtimmarspass i olika onlinespel. Dessa skitjobb innebär att de utför tråkiga sysslor som att samla ihop olika sorters resur-ser, med andra ord spelets valuta. Denna valuta säljs sedan för riktiga pengar vidare till oftast västerländska spelare som inte orkar utföra samma enformiga jobb. Många spelare är beredda att betala stora summor för åtråvärda tomter eller föremål i spelen. Virtella öar har sålts för 200 000 kr och virtuella rymdstationer för 700 000 kr.

FÖRUTOM EN RIKTIG EKONOMI finns det även en rik-tig polisavdelning. I Korea sitter det riktiga koreaner och tar hand om brott i den virtuella världen som om det vore riktiga brott. Jag kunde ha tagit en bil men vart lite rädd för att få en anmälan eller en räkning på några tusen i brevlådan.

ALLT SOM ALLT tycker jag att det kan vara en kul grej om man inte orkar lyckas i första livet, om man är schizofren el-ler har allmänt mycket tid och pengar över.

TEXT: ALEX BUSNYUKILLUSTRATION: AXEL LIDNGREN

EN ANDRA CHANS

”Just i den stunden verkade jag vara den enda somuppfattade situationen bisarr. ”

BLI MEDLEMDet är billigt och enkelt att spela Second Life, i alla fall i början. På www.lindenlab.com ladd-ar man ner programmet gratis. Sedan loggar man in på Internet och skapar sin karaktär. Vill man ha mer än de 250 dollar som man får i början får man helt enkelt överföra pengar till spelet med hjälp av sitt kontokort. Detta är tämligen säkert.

INFORMATIONBästa sättet att utforska är att prata med ka-raktärer man stöter på. Dock har nyhetsbyrån Reuters startat ett kontor där en journalist job-bar och bevakar samhället i spelet.

VETENSKAP OCH FOLKBILDNING heter en förening som i 25 år har arbetat för att öka medvetenheten om att para-psykologiska fenomen inte existerar eller i varje fall inte kan be-visas. Det senaste steget i denna process är att man öppet bjuder in människor som påstår sig ha olika förmågor till vetenskapliga tester av desamma. Dessa personer sysslar med parapsykologi. Det är är ett delområde inom psykologin, som behandlar hypo-tetiska psykologiska fenomen som inte låter sig förklaras i termer av kända naturlagar. Osqledaren blev nyfiken och letade rätt på en av de personer som en gång i tiden var med och grundade föreningen. Han heter Sven Ove Hansson och är professor i filosofi vid KTH. Vetenskap och Folkbildning, eller VoF som den förkortas, arbetar på olika sätt för att påvisa att parapsyko-logiska fenomen inte har vetenskapligt stöd. Visserligen finns en professur i Lund i just parapsykologi, men även om professorn där uttalat sig om att det är bevisat att det finns oförklarliga fe-nomen har han enligt VoF inte kunnat påvisa vilka bevis detta skulle vara. VoF är inte heller ute efter att skaffa dessa bevis, utan enbart till för att vetenskapligt angripa det som kallas pa-rapsykologi.

MEDAN VI I SVERIGE INTE ägnat oss åt detta, har det i resten av världen, i synnerhet i USA, länge bedrivits forskning på olika aspekter av parapsykologin. Det är talande att vi i Sver-ige inte ens har en benämning på människor med påstådda spe-ciella förmågor, sådana människor som i USA kallas för “psy-chics”. I och med att många TV-program på ämnet nu börjat dyka upp, både importerade och producerade inom Sverige, har dock frågan aktualiserats. Därför har nu VoF gått ut tydligt med sitt erbjudande om att testa förmågor. Hittills har bara en person nappat, plus en som redan testats för ett antal år sedan.

DET TEST som genomfördes i vintras var av en person som hävdade att hon kunde berätta något om en avliden person genom att hålla i en av denna persons ägodelar. Testet utfor-mades så att detta, låt oss kalla det medium, fick hålla i ett an-tal dagböcker som finns på Nordiska muséet och utifrån detta tala om könet på personen som skrivit dem. Mediet fick inte se dagböckerna utan hade en skärm mellan sig och dem som hon

PARAPSYKOLOGIN FÅR SVAR PÅ TALTEXT: PER PETTERSSONILLUSTRATION: HELEN SILVANDER

enbart kunde sticka handen igenom. Mediet hävdade sig ha en träffsäkerhet på 80%. I testet låg den kring 50%, dvs vad vem som helst som gissade borde ha med utgångsläget att ett av två alternativ måste vara rätt.

PÅ FRÅGAN om de klassiska tester av tankeläsning som bru-kar genomföras med kort med symboler, svarar Sven Ove att det är alldeles för lätt att fuska med kort, och just möjligheten till fusk eller att på annat sätt skaffa sig information på annat sätt än det som ska testas måste elimineras för att testerna ska ha validitet. Däremot utformas alltid testerna i samarbete med test-personerna, så det är klart att deras förmåga ska få en chans att komma till uttryck, samtidigt som just vetenskapligheten får ta sin plats och alla möjligheter till otillbörlig informationsinsam-ling försvinner. Flera gånger har också VoF varit i kontakt med möjliga testpersoner, men de har valt att inte fullfölja testerna. Enligt Sven Ove oftast beroende på att alla möjligheter till fusk eliminerats.

VOF ÄR EN UPPENBAR SAMLING SKEPTIKER som vill påvisa att parapsykologiska fenomen inte existerar. Och vem kan klandra dem? För vetenskapsmän är sådana fenomen en styggelse, och dessutom inte bevisade vetenskapligt på något sätt. Frågan är hur många av oss teknologer som tror på as-trologi, spöken, slagrutor eller annat dumt. Troligen färre än genomsnittet i befolkningen. All heder åt VoF, och jag önskar dem lycka till i sin mission.

MEN SAMTIDIGT, är det inte lite roligare om världen får ha kvar lite magi, även om den egentligen är påhittad och skapas av lurendrejare eller människor med livlig fantasi? Även om vi vet att det inte finns, är det inte roligare att lura sig själv? Bara lite till, någon gång ibland? Eller?

sveriges fÖrsta kÄrnreaktor 25 meter under kthTEXT: PER PETTERSONFOTO: DAVID ASPLUND & KTH:S ARKIV

R1 STÅR FÖR REAKTOR 1 och är namnet på Sveriges första kärnkraftsreaktor. Idag finns väldigt lite kvar av den på ursprungs-platsen. Reaktorn i sig ligger nedplockad i slutförvaringen på Fors-mark, där man förvarar lågaktivt avfall. Uranet finns troligtvis kvar på Studsvik, även om det för ett par år sedan var tal om att skicka iväg det för upparbetning eller slutförvaring. Kvar på ursprungs-platsen finns ett stort bergrum, ett gäng kontor och korridorer samt förstås en massa roliga historier att berätta. Det roligaste av allt är att du förmodligen passerat över R1 massor med gånger utan att veta om det...

1954 stod R1 färdig efter sex års byggande. Vid denna tidpunkt var framtidstron stor speciellt i Sverige, och atomkraften var något som lovade guld och gröna skogar. Så långt gick det att en av männen (ja, det var ju mestadels män på den här tiden) bakom R1, The Sved-berg, fick vara med och designa ett tyg åt en NK-kollektion. The var dessutom nobelpristagare i kemi 1926. Mönstret fick namnet Atom-ics och användes bland annat som inredning nere i kontoren kring R1. 2004 togs detta tyg för övrigt åter i produktion och finns nu att köpa på NK och Nobelmuseum.

VAR VAR VI? Reaktorn stod som sagt klar 1954. Att man valt att placera den på KTH-området berodde framför allt på att man ville ha tillgång till kunnig personal. AB Atomenergi trängde snart bort de organisationer som redan fanns här, men det var inget man tänkte nämare på. 25 meter ner i berget lade man reaktorn, och his-sen ner hamnade på adress Drottning Kristinas väg 51. Denna hiss finns fortfarande kvar, i originalskick mer eller mindre. Titta på det låga huset med ett spetsigt tak nästa gång du går mot Q-husen, och tänk att 25 meter under dig ligger Sveriges första kärnreaktorhall!

DET URAN som reaktorn från början drevs av var för övrigt inköpt via franska atomenergiorganisationen, eftersom Sveriges egen uran-

Tänk dig att du sitter i Sveriges regering. Året är ca 1950 och atomkraften har nyligen blivit aktuell som en ren och effektiv energikälla. Det enda som hittills har setts av den rent praktiskt är dock de två atombomberna i Hiroshima och Naga-saki. Nu ska du besluta om placeringen av den första experimentanläggningen i Sverige. Var placerar du den?

Fel svar: Någonstans långt borta från bebodda trakter där det inte gör något om någonting skulle gå fel.Rätt svar: Mitt under landets största tekniska högskola, i ena kanten av de centrala delarna av landets huvudstad.

VÄLKOMMEN TILL R1!

prodution ännu var under uppbyggnad vid denna tid. Från Norge köptes tungt vatten in för att användas i reaktorn, och båda dessa komponenter fraktades till Stockholm i största hemlighet. Omärkta lastbilar nattetid kan låta som en klyscha, men det var faktiskt vad som skedde. Och dagens ungdomar tycker att det är alldeles för oreal-istiskt i spionfilmer när sådant händer!

REAKTORN var i drift ända till 1970, även om värmen den ge-nererade i princip inte togs tillvara utan enbart kyldes bort i en stor skorsten. 1970 stängde man i princip av reaktorn en kväll och gick hem utan att komma tillbaka till den. Först 1981 inledde man riv-ningen av reaktorn, och delarna fraktades bort från KTH. Kvar blev en tom reaktorhall, kontor, förrådsutrymmen och en del kvarlämnad utrustning såsom kontrollbord och skrivbordsstolar.

R1 HAR DOCK efterlämnat sig fler spår än så. Ritningar, driftsin-struktioner och forskningsrön finns det gott om. Många är också de teknologer som genom åren fått genomföra strålningslabbar på den spillstrålning som slapp undan från reaktorhärden.

IDAG ANVÄNDS R1 sporadiskt som event-lokal. När KTH fyllde 175 kördes det en ljusshow där man bland annat sköt en laserstråle nedifrån den gamla reaktorhärden och upp genom berget, och via ol-ika utposter på KTH-området skickades strålen slutligen till stadshus-tornet. Det har varit en del filminspelningar, som en musikvideo med Madonna, och andra händelser där nere. Det finns planer på att yt-terligare utöka denna verksamhet, men ännu är inget påskrivet och klart. Men vem vet, kanske är det dags för R1 att än en gång stå i centrum för det nya och moderna, men denna gång för underhåln-ings- och mediebranschen, i rollen som experimentscen.

Reaktorgropen idag Reaktorhallen under dess stortid

ATT RESA I TIDEN, att besöka platser som varit och som kommer att vara måste de allra flesta någon gång fantiserat om. Tidsresor, som de exotiska upplevelser de är med största sannolikhet, är lätta och tacksamma att fantisera omkring. Om någonting så ger tidsresor upphov till paradoxer. Säg att jag åker tillbaka i tiden och förhindrar att mina föräld-rar träffas, så att jag inte blir född, och i så fall inte kan åka tillbaka i tiden och förhindra att mina föräldrar träffas. Ett svårt fall om någonting. Den egentliga frågan lyder dock: finns det någon möjlighet att i verkligheten göra tidsresor?Ända sedan år 1895 då den brittiska science fiction förfat-taren H G Wells skrev novellen the Time Machine har det spekulerats hur utifall det skulle kunna vara möjligt att göra en tidsresa. När sedan en viss Albert Einstein på patentver-ket i Zürich presenterade sina resultat om speciell relativi-tetsteori, år 1905, och senare den allmänna relativitetsteorin 1915, ökade intresset ytterligare. Relativitetsteorins defini-tion av tid som relativ var något nytt och raserade tidigare teorier. Det fanns inget universalt nu. Tidsreseentusiasterna gottade sig åt Einsteins idéer om att höga hastigheter ”sak-tade ned” tiden.

LÅT OSS NU BORTSE från det triviala fallet, de tidsresor alla nu levande människor, ja alla former av liv, intelligent eller inte, hejdlöst, med eller utan eftertanke, utför sekund för sekund in i en osäker framtid. Denna enkla formen av tidsresa, även kallat för Livet, överraskar antagligen ingen. De eftertraktade fallen det hela rör sig om är de stora hoppen bakåt eller framåt i tiden och det är i de fallen som fantasin börjar inkräkta och påverka tillvägagångssättet.

HG WELLS introducerade i första kapitlet i the Time Machine tiden som en fjärde dimension. Hans motivering

byggde på det faktum att en kropp, oavsett hur verklig den är, inte kan vara annat än påhittad om den inte existerar under en viss tid då den förflyttar sig, så att säga, i tidsdimensio-nen.

DET GÅR SÅLEDES ATT FÖRESTÄLLA sig tiden som en lång endimensionell linje, där dåtid och framtid är defi-nierade som bakåt respektive framåt på linjen. Tiden är dock oberoende av rummet, något som gör det svårt att effektivt föreställa sig vad tidsresor genom rörelse på tidslinjen skulle kunna resultera i. Livet sker genom rörelse med konstant ”hastighet” i riktning framåt på linjen, vilket i så fall skulle betyda att mer spektakulära tidsresor kräver högre hastig-heter, eller på något sätt uppbromsningar i rörelsen. Rörelse bakåt blir sannerligen någonting svårt att tänka sig, eftersom det i så fall skulle betyda att man stannar, och i någon mening stoppar tiden, lägger i backen och åker tillbaka in i... Ja, vad egentligen? Det som har varit är ju förbi, igen väg tillbaka.Fysikaliskt anses dock all tid existera samtidigt, vilket gör idén om tidslinjen lite tveksam. Men det ligger ändå en gnut-ta sanning i den, i varje fall när det gäller resor framåt i tiden. I enlighet med relativitetsteorin kommer en kropp som rör sig väldigt snabbt uppleva ett tidsförlopp långsammare än vad det egentligen tar. Detta fenomen kallas tidsdilatation, tidsut-vidgning.

DET FINNS EN BERÄTTELSE, den så kallade tvilling-paradoxen, som förklarar processen bra. I det stora hela rör det sig om två tvillingar, där den ena bestämmer sig för att resa med en viss, ganska hög, procentsats av ljusets hastig-het till en närliggande stjärna och tillbaka, medan den andra stannar på jorden. Den ena tvillingen är borta i 20 år, men kommer tillbaka utan att ha åldrats mer än tre. Tvillingarna

RESOR I TIDEN EN DRÖM ELLER VERKLIGHET?TEXT: CALLE FINNSTRÖMILLUSTRATION:MARTIN KU

”Nu riskerar den här artikeln att spåra ur.”

är således inte längre tvillingar åldersmässigt, den ena har rest 17 år in i framtiden. För resor in i framtiden behövs alltså t.ex. ett rymdskepp som färdas väldigt snabbt, ju närmare ljushas-tigheten desto kortare tid tar resan till framtiden. När man väl är där finns det dock ingen återvändo, till framtiden säljs bara enkelbiljetter.

NÄR DET GÄLLER RESOR BAKÅT är det inte så enkelt, om man nu kan kalla processen att accelerera ett rymdskepp till 300 000 km/s enkel. Överlag brukar besök i det förgångna betraktas med mer skepsis än besök i framtiden och detta med rätta. Paradoxen i början av artikeln är en orsak. Det finns dock idéer om hur en resa bakåt i tiden skulle kunna fungera, och de bygger på s.k. maskhål, och nu riskerar den här artikeln att spåra ur. Okej, jag har i alla fall varnat er.

ETT MASKHÅL är som ett svart hål fast med två öppningar. Det kan på detta sätt binda samman två delar av universum som kan ligga långt ifrån varandra med vanliga mått mätt. Medan ett svart hål, på grund av dess otroligt starka gravitationskraft, böjer ljus in mot singulariteten i dess mitt. Gravitationen där är oändlig, något som kan vara lite svårt att tänka sig, tillåter maskhål att ljus passerar igenom det. Detta kräver någon form av motsatt gravitation som skickar ut ljuset på andra sidan. Om gravitation drar ljuset till sig så måste väl i så fall antigravita-tion skicka iväg det. Och från antigravitation görs kopplingen snabbt till negativ energi, om positiv energi påverkas av gravita-tion måste negativ energi påverkas av antigravitation. Ett före-mål som består av massa i den vanliga bemärkelsen, upplever en repulserande kraft i ett antigravitationsfält skapat ur negativ energi. Antigravitationen är nyckeln till att hålla maskhållet öppet tillräckligt länge för att någon ska kunna ta sig igenom det eftersom det förhindrar gravitationen att reducera mitten

att maskhålet till en singularitet precis som i fallet med svarta hål.

TIDSMASKINSASPEKTEN uppnås genom att accelerera ena änden av maskhålet till relativistiska hastigheter, eller pla-cera den nära en neutronstjärna, samma effekt, välj själv, och således skapa en tidsdilatation mellan de två öppningarna. Sedan låter man detta ske under ett större antal år än det tar att verkligen färdas sträckan mellan öppningarna. När man är nöjd, efter säg 20 år, låter man maskhålets öppningar närma sig varandra igen och nu kommer en tidsskillnad på nästan 20 år finnas mellan dem. Åker man igenom hålet och vidare tillbaka till den andra öppningens position kommer man ha färdats bakåt i tiden och kanske träffa på sig själv, givet förstås att resan tog kortare tid än 20 år. Konstruktioner som denna gör det möjligt att besöka tiden som gått från det att maskhålet byggdes, vilket dödar de mer extravaganta fan-tasierna om att resa tillbaka, och till tiden för upptäckten av Amerika eller något.

HYPOTETISKT är det alltså möjligt att resa i tiden, men då inte ens farkoster som klarar av att nå 0.02% av ljusets hastig-het har konstruerats än, är framtiden, eller dåtiden för den delen, mycket, mycket långt borta.

OSQLEDARENTIPSAR:

SNART ÄR DEN HÄR, sommaren 2007. Det är när den här tidningen kommer ut inte ens fyra månader kvar till densamma. Vad ska du göra då? Jag vet vad jag vill göra och jag vet vad jag tycker att du borde göra. Du borde åka på festival. Har du aldrig varit på en festival tänkte jag ge lite tips om vad du bör ha med dig och vart du borde åka. Är du lite mera inne i gemet har jag lite tips om ställen du säkert missat men som du verkligen borde lägga till och sedan bocka av på din “Att göra”-lista.

ÅRETS FESTIVALSOMMAR ser ut att bjuda upp till dans på ett sällan skådat sätt. Hultsfred har precis presenterat Ozzy Osbourne som ett av sina största dragplåster och det kommer säkert att locka till ytterligare en slutsåld festival. Att åka till en festival handlar dock inte bara om musiken. Det handlar minst lika mycket om att frossa i socialt umgänge och att släppa loss. Just att släppa loss är nog det viktigaste, på festivaler är det inte sällan man stöter på detta fenomen. Man träffar personer man aldrig skulle ha mött annars och det är omöjligt att ha trevligt om man inte kan låta saker bero och bara ha sin gilla gång.

NÄR MAN SÄGER att man ska på festival är det inte sällan det finns individer som vill klaga på valet man gjort. ”Åh, det är så skiti-gt.”, ”Vad jobbigt att sova i tält.” etc. Lyssna inte på deras klagan. Den baserar sig alldeles för ofta på att de inte ens varit i närheten av festival och det enda de sett är en glimt på tvn för fyra år sedan när en riktig “träskpunkare” kräks över sina egna skor.

5 TIPS TILL FÖRSTAGÅNGSBESÖKAREN

1. Ta inte med någonting du är rädd om. På festivaler går saker sönder eller försvinner. Jag har själv aldrig blivit bestulen och jag tror inte det händer alltför ofta men att det händer självklart. När så många tusen människor möts på en och samma lilla plats ska man alltid komma ihåg att det finns folk utan moral. Är det inte moral hos andra som gör att saker försvinner kan det också vara sin egen klantighet som har sönder saker. Talesättet “Gråt inte över spilld mjölk” är att memorera och leva efter, speciellt på en festival.

2. Ta inte med onödig mat. Det behövs inte och det är bara jobbigt att släpa på. Festivaler erbjuder oändliga variationer av mat och det till en hyfsat billig peng. Ska man nödvändigtvis ha med sig mat, kan man ta med sig frukt, juice och lite bröd. Tips på bra festivalfrukt är honungs-melon. Sjukt fräscht och perfekt att bjuda den söta tjejen/killen i tältet jämte om man vill skaffa sig lite bonuspoäng.

3. Val av tältplats. Detta val är något av det mest intressanta och det är lite genom detta val man visar vilken sorts festivalbesökare man är. Välj själv men tänk efter lite på vad som kommer att hända om det börjar regna och och så vidare. Ta inte en plats nära ett staket. Det är ett riktigt dåligt val i 100 av 100 fall och kommer bara rendera i att du får finna dig i att folk pissar antingen på eller jäkligt nära ditt tält.

4. Ska du ha sex? Se till att ha med dig kondomer. Trist tips men du vill verkligen inte ha ett brev hem där det står att du ska bli farsa och framförallt inte ett brev där det står att du fått någon trist könssjukdom. Tveka dock inte att ragga när du är på festival. Ingenstans som på en festival är du mer anonym och ändå träffar människor i verkliga livet. Internet är inte ens i närheten av att matcha upplevelsen som väntar er förstagångbesökare.

5. Ta det lugnt. Visst ska man släppa loss och försöka ha så kul som möjligt men det är inte kul att bara stressa runt och försöka hinna med allt. Det kommer bara förstöra dig och dina kompisars festivalminne. Istället är det bättre att bara glida omkring lite och försöka ta dagarna som de kommer.

festivaler 2007“Internet är inte ens i närheten av att matcha upplevelsen som väntar er förstagångbesökare.”

TEXT & ILLUSTRATION: CRISTIAN FRANZÉN

OSQLEDARENTIPSAR:

5 FÖRSLAG PÅ RIKTIGT BRA FESTIVALER

HULTSFRED 14-16 JUNISvenska festivalsommarens flaggskepp. Hultsfred är alltid bra och erbjuder alltid förstklassig underhållning. 2006 hade de kanske inte världens bästa line-up till de stora scenerna, det kändes dock totalt ir-relevant när det fanns hur många mindre band som helst som bar upp hela tillställningen. Att åka hit brukar innebära att folk klagar på att det bara är snorungar som gör det. Det är det inte.

ROSKILDE 5-8 JULIDanska motsvarigheten till svenska Hultsfred. De två tävlar mellan varandra ganska mycket och visst är festivalen i Roskilde nästan dub-belt så stor men de har inte alltför sällan nästan samma line-up som Hultsfred och det brukar vara mellan dessa två man väljer om man bara har råd att åka på en om året.

ARVIKA 12-14 JULILite mindre än Hultsfred, men förra året piskade de Hultan med att knyta till sig The Knifes enda festivalspelning den sommaren. De som var där lär minnas den till dödagar. Arvika var tidigare väldigt elekt-ronisk men har svängt in lite mera i mitten, eller om det är mitten som svängt in i det elektroniska.

GLASTONBURY 22-24 JUNIEngelsmännen med legenden Michael Eavis i spetsen vet precis hur man gör en riktigt bra festival. Glastonbury återkommer 2007 efter ett år i träda. Vill du åka hit måste du bestämma dig riktigt fort. De stänger möjligheten för folk att registrera sig för att eventuellt få köpa en biljett den sista februari. Det kommer att vara slutsålt och får du tag i en biljett kommer det att vara ditt livs bästa vecka. Det här är inte en festival för dig som vill veta vilka som lirar. Alla bandbokningar är nämligen hem-liga och annonseras inte ut förrän i början av juni. Det här är en festival för de som verkligen gillar festivaler.

TYSKLANDVilken festival som helst. De är nästan alla baserade på hårdrock. Visst, Sweden rock har ofta ett brett rockutbud men varför inte ta bilen lite längre och åka på en lite hårdare festival? Ska det vara metal kan det inte bli mer metal än metalfestival i Tyskland. Rock am Ring (1-3/6) el-ler Wacken Open Air (2-4/8) är två klassiska festivaler ingen rocker bör missa. I Tyskland finns det också en del technofestivaler och de gillar att specialisera sina festivaler lite mer än vi gör här i Norden. Så lyssnar du på någon obskyr musiksmak är det förmodligen Tyskland du vill till.

BUBBLARE: Peace and Love i Borlänge, Emmabodafestivalen i, inte oväntat, Emmaboda och Storsjöyran i Östersund är några riktigt bra festivalalternativ i Sverige. De är lite mindre än Hultsfred men de bru-kar också kunna erbjuda några riktigt bra artister. Storbritannien är an-nars ett av många outforskat festivalland. Tyvärr kommer det inte så mycket information om dem hit men letar man runt lite finns det några riktigt bra festivaler där förutom Glastonbury. Några av de mer kända är festivalerna i Reading och Leeds och T in the park utanför Glasgow.

Heltid ett år på kåren?Vi söker 9 studenter som vill jobba heltid för och med Tekniska Högskolans Studentkår ett år framöver. THS är verksam inom många olika om-råden, såsom utbildningsbevakning, studiesocialt arbete, näringslivskontakt, klubbverksamhet mm. Vi behöver förnya vår styrka med följande poster:

• Kårordförande• Vice kårordförande• Kårstyrelseledamot, näringsliv• Kårstyrelseledamot, förvaltning• Kårstyrelseledamot, utbildning, 2st• Programgruppsordförande• Klubbmästare• Chefredaktör Osqledaren

Du är en driven student vid KTH som är sugen på ett spännande sabbatsår. Du är kreativ och målmedveten och har lätt för att samarbeta med andra. Dessutom är du en god planerare som äls-kar ett högt tempo med många bollar i luften.

Arbetstid/varaktighetHeltid, 1 juni 2007 - 31 juni 2008

Lönca 13 000kr/mån

AnsökanSkicka ditt CV och personliga brev senast26 februari till [email protected]

Läs mer påwww.ths.kth.se/val

��

��

��

��

MASTERPROGRAM

Naturvetenskap vid Uppsala universitet

Skicka ett SMS* till 71305, börja med uu nat följt med ditt namn och adress. Exempelvis: uu nat Sandra Student, Studentvägen 12, 123 45 Staden

www.teknat.uu.se/masterprogram

Från och med HT 2007 erbjuder vi masterprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, hållbar utveckling, kemi, matematik, människa-datorinteraktion, tillämpad beräkningsvetenskap och tillämpad bioteknik.

Skicka ett SMS och få vår broschyr hemskickad!

*Kostar som ett vanligt SMS.

För mer information besök kurshemsidan:www.etk.ee.kth.se/courses/2C1135/ eller

kontakta Lina Bertling: [email protected].

Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem2C1135 (4p, period 4)

Tycker du om tillämpad matematik,och vill räkna på något spännande?

Anmäl dig till en ny kurs i

för teknologer i sista årskursen (E,F,T,M eller motsvarande)

Efter att ha gått rymden, kastat frisbee i vikt-löshet och ätit mat på tub har Christer Fug-lesang återvänt till Sverige. Efter seminariet borta i F1 vart det mingel i Nymble och jag fick lov att ställa några frågor.

HUR MINNS DU DIN TID PÅ KTH?Det var varmt och härligt. Det känns som jag aldrig rik-tigt lämnade skolan.

VAD SAKNAR DU MEST?Jo, det man saknar mest är ju festerna och gamla polare. Det är svårt att träffa folk nuförtiden.

VAR DU DUKTIG I SKOLAN OCH MISSADE DU MÅNGA TENTOR?Det var ju mycket festande och så. Tentorna kommer tre gånger om året. Det finns omtentor men inga omfester.

Fuglesang, även kallad Fylleslang under sin tid på KTH, var väldigt aktiv inom fysiksek-tionen. Han var klubbmästare och överphös. Han var även med i kårstyrelsen.

NASA

THS SKICKAR MAN TILL RYMDEN

ÖNSKAR DU ATT DU OCKSÅ KUNDE LEKA MED CHRISTER FUGLESANG? HÄR KOMMER EN KLIPPDOCKA SOM TRÖST!

TEXT & FOTO: ALEX BUSNYUKILLUSTRATION: JOSEFIN KARLSSON

RESPEKTUTHÅLLIGHET

PROFESSIONALISM

Passar det in på dig? Då kan du få 4000 kr att köpa böcker för.Mer information om Ericssons litteraturstipendium hittar du på www.ericsson.se/student

DATATEKNIKSÅ FUNKAR DET

MEDIETEKNIKSÅ FUNKAR DET

11110111111

JAG VARNAR ER, jag kommer inte vara subjektiv i denna ar-tikel. Jag är datalog, men här kommer en kort redogörelse för er som undrar vad vi sysslar med på Nada.

DATASEKTIONEN är en sektion som är lagom ung och lagom gammal. De första som började på Data 1983 blev mottagna av fysiker och ele-ktorstudenter. Året därpå utformade man en egen mottagning som ser ut ungefär ut som den gör idag. Sektionen är väldigt organiserad och traditioner som finns är djupt rotade. Man har anammat en del av fysiks traditioner som man har blandat upp med sina egna traditioner. Sektionslokalen heter ESCapen och enligt min mening den snyggaste av dem alla. Som sagt, särskilt partisk är jag inte. Det tråkiga på Data är antalet tjejer. Cirka 10% är tjejer och vi blir bara färre och färre för varje år. Stämmningen på sektionen är inte det minsta grabbig vilket är bra. De få tjejer som finns brukar oftast engagera sig mycket i sek-tionens arbete så man känner sig inte ensam.

MEN VAD GÖR VI EGENTLIGEN? Jo, vi programmerar, med andra ord skapar vi program. Alltifrån dataspel, biomedicinpro-gram och allt du kommer i kontakt när du sätter på en dator. För-

MEDIETEKNIKPROGRAMMET är en väldigt bred och tvärvetenskaplig utbildning. De två första åren läser man grund-kurser i matematik, teknik och informations- och medietekniska ämnen. Inriktningarna är inte många men rätt breda. Interaktiv medieteknik, Rörlig bild (film och video), Ljud (ljud, tal och musik) och Journalistik i samarbete med Stockholms universitet är några av de inriktningar man kan läsa. Utbildningen är rätt ny och har varit relativt populär. Att jobba med media har hög status i dagens samhälle och det har säkert bidragit till utbildningens popularitet. Antal tjejer som börjar brukar vara rätt hög för att vara KTH, men fortfarande är tjejer i minoritet.

SEKTIONSLIVET ÄR fortfarande under uppbyggnad på vissa plan för att Mediasektionen är en så pass ny sektion. De tvin-gas dela sektionslokal med Civilingenjör & Lärare, något som de har försökt göra något åt i flera år. För tillfället jobbar kårens för-valtningsansvarig aktivt med att hitta en lokal och Osqledaren hop-pas att det löser sig snart. På Media har man inga ”elaka” phösare utan phösarna fungerar som faddrar och phösare samtidigt. Sek-tionens första överPhös var Kalle Boija, gammal chefredaktör på Osqledaren. Man hade tidigt som en tanke att skapa sig en egen stil och inte enbart kopiera andra sektioners verksamhet. I pro-

TEXT: DUNJA VUJOVIC

domarna säger att dataloger är nördiga och socialt handikappade. Klart fördomar har en grund någonstans, men oftast stämmer dem inte. När du har köpt din fina nya iPod, tänk på vem som ligger ba-kom den.

UNDER VÅR utbildning får man lära sig att programmera ett gäng olika programmeringsspråk och dessutom pluggar man väldigt mycket matte. Detta gäller de två och en halv första åren. Efter det väljer man sin inriktning och här kan man verkligen

välja allt möjligt. Man kan jobba med utveckling av ny mjukvara, hårdvara eller forskning. Bioteknik, publiceringsteknik och teoretisk datalogi är bara några av de inriktningar som finns. Det finns så mycket val att jag får lätt ångest inför hösten då jag måste välja.

I SLUTET PÅ 90-talet slet företagen i de som kunde programmera. 2001 däremot gick det inte så bra för de som jobbade i IT-branchen när bubblan sprack. De senaste åren har det varit lite svårt för data-loger att få jobb, men det verkar vara på väg uppåt rätt bra. En snabb titt på Ny Tekniks hemsida visar att de flesta jobb som annonseras kräver programmeringsvana. Det bådar gott.

TEXT: DUNJA VUJOVIC

grammet för mottagningen kan man dock fortfarande spåra vissa influenser från maskinsektionen som var de första som anordnade mottagning för Media och ett par aktiviteter sker även i samarbete med dem.

EFTER EXAMEN kan man jobba med mängd olika saker. Man kan till exempel arbeta inom tidnings- och förlagsbranschen, filmproduk- tionsföretag, grafisk industri, tv- och ra-

dioföretag. Ett annat område kan även vara inom inköp, utveckling eller drift-

sättning av tekniska lösningar, produk-tionssystem eller informationshanteringssystem för

musik, film, audio och video. Många medieteknikingenjörer är konsulter eller egna företagare. Det finns även ett stort behov av medieteknikingenjörer som undervisar och forskar.

SEKTIONENS BRANCHDAG är väldigt välordnad och välbesökt. Stora företag som Microsoft, Google, SVT och IBM har besökt branchdagen. Det finns ett stort intresse av studenter som utbildar sig tvärvetenskapligt och man tror att det finns stora möj-ligheter att avancera inom mediabranchen om man har pluggat på KTH.

KÄLLA: STUDIEHANDBOKEN & MEDIETEKNIK.ORG

RESPEKTUTHÅLLIGHET

PROFESSIONALISM

Passar det in på dig? Då kan du få 4000 kr att köpa böcker för.Mer information om Ericssons litteraturstipendium hittar du på www.ericsson.se/student

OCKSÅ TRÖTT PÅ SKOLAN? SÖK OSQLEDARENS REDAKTION!

DU FÅR JOBBA PÅ SVERIGES STÖRSTA TEKNOLOGTIDNING MED ÖVER 17 000 LÄSARE.

[email protected] 790 98 70

Välkommen till verkligheten

Scania är ett globalt varumärke och en av världens mest lönsamma

tillverkare av tunga fordon. Vår framgång är i hög grad beroende av

produktutveckling, produktionsmetoder och medarbetarkompetens

på internationell spjutspetsnivå.

Till verkstadspraktiken sommaren 2007 söker vi nu 30 teknologer som

vill inrikta sina fortsatta studier mot produktionsteknik. Praktiken, som

genomförs i våra monterande och bearbetande verkstäder, kom bineras

med en seminarieserie och ett projektarbete. Det här ger dig chansen

till personlig utveckling, praktisk erfarenhet, ett bra kontaktnät samt en

bra inblick i hur det är att arbeta i ett världsomspännande företag.

Verkstadspraktiken pågår vecka 23-33, med semester under vecka

29-31. Du är behörig att söka om du är ferieledig från pågående

högskolestudier eller om du till hösten ska övergå till en ny utbildning.

Välkommen med din ansökan.

www.scania.se

Nu är det dags att söka Scanias verkstadspraktik för teknologer! – Är du en av de 30 som får chansen?

Ansök nu!Sista datum för ansökan är den 16 mars 2007. Läs mer

och ansök på www.scania.se.

16/3

C261XXX_Annons_Verk_prak_218x2801 1 07-01-08 15.12.25

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Therese Johansson: Hela världen på ett campus

Visst vet du att campus Vallhalla-vägen är ett väldigt internationellt campus? På KTH finns många ut-bytesstudenter, internationella mas-ter-/magisterstudenter och dessut-om doktorander, forskarstuderande och lärare från olika delar av värl-den Ungefär var tionde person på campus pratar inte svenska. Den första stora arbetsuppgiften för mig som ISS ordförande 2007 var en dryg vecka med mottagningsaktivi-teter för nyanlända utbytesstudenter.Jag tycker det är otroligt roligt

att få träffa personer från olika delar av världen och den här veckan var inget undantag! Akti-viteter som erbjöds var bl a skrid-skoåkning, bowling, svensk film och en trevlig fest. Det blir nästan aldrig en tråkig stund med inter-nationella studenter i närheten!Jag hoppas alla som hjälpt till haft

lika roligt som jag. Aktiviteterna är väldigt uppskattade och jag vill passa på att tacka för hjälpen. Du som är intresserad av att hjäl-

pa till i framtida aktiviteter eller av att vara fadder åt en utbytes-student, läs mer på ISS hemsida, www.ths.kth.se/iss eller skicka ett mail till mig på [email protected]. Det finns två mailinglistor att skriva upp sig på om du vill veta mer om vad som händer interna-tionellt på campus. Den ena listan,int [email protected], riktar sig till de internationella studenterna. Den andra, [email protected], riktar sig till svenska studenter. Information om hur du skriver upp

dig på listorna finns på hemsidan Tveka inte att ta kontakt med mig om du vill veta mer!

Vad händer i KTH:s tyngsta organ – och vad gör THS?Universitetsstyrelsen är KTH:s högsta beslutande organ och består av tret-

ton ledamöter där de externa ledamöterna är i majoritet. I universitetsstyrel-sen förfogar THS över tre platser, varav två grundutbildningsrepresentanter och en forskarutbildningsrepresentant. Frågorna är av mer strategisk karak-tär vilket exemplifieras av senaste tidens beslut. I juni beslutades att Arkitekturskolan flyttar från sina lokaler på Östermalmsga-tan till planerade lokaler vid Osquars backes fot där Infocenter i dagsläget ligger.Under hösten har de stora frågorna handlat om lokaliseringen av högskole-ingenjörsutbildningarna, vilket inneburit att vissa utbildningar flyttas och andraomformas till kandidatprogram. Efter sammanträdet i oktober skulle enligt mediatill allas förvåning och mångas upprördhet hela KTH flyttas till Södertälje! Naturligtvis var detta inte fallet. Det var högskoleingenjörsutbildningarna somskulle koncentreras dit. Beslut om ett byggtekniskt centrum på campus Haningeklubbades på efterföljande möte i december. Vårens på förhand största fråga ärrektorsvalet. Det är universitetsstyrelsen som inför regeringen antingen väljer attnominera Anders Flodström för ytterligare en mandatperiod, eller föreslå en heltny kandidat. Fakultetsnämnden är KTH:s högsta beslutande akademiska organ och ansvararför frågor som gäller forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Samman-sättningen är för THS del densamma som i Universitetsstyrelsen men i övrigt ärdet färre externa ledamöter och fler lärarrepresentanter. Den 1 februari 2007 påbörjades en ny mandatperiod för fakultetsnämnden,med delvis nya ledamöter och ny organisation. Två av de utskott som lyder underfakultetsnämnden är synnerligen intressanta för THS; grundutbildningsutskot-tet och forskarutbildningsutskottet där THS förfogar över två platser i varderautskott. Det är i fakultetsnämnden och dess utskott THS har stor möjlighet attagera. På initiativ från THS har fakultetsnämnden i år påbörjat ett projekt med anony-ma tentor och ett projekt med en utvärdering av den periodlösa läsårsindelningen.Fakultetsnämnden har under hösten även jobbat mycket med förlängningen avcivilingenjörsutbildningen och anpassningen till Bolognaprocessen. Även där harTHS haft en väldigt aktiv roll. Uppgiften för oss som sitter med i ovan nämnda och många andra styrelser ocharbetsgrupper på KTH är att föra studenternas talan och bevaka dess intressen.Ibland kan det dock vara svårt att veta med säkerhet vad studenterna tycker, t.ex. ifrågan om den periodlösa läsårsindelningen. Tveka därför aldrig att höra av dig till oss med din åsikt – vi har verktygen för attpåverka!

Rickard Frithiof, kårordförande 06/07

Therese är ISSordförande /07

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Josefin Viidas, [email protected],08/070–790 98 06.

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

KF 6 2007 02 26KF 7 2007 03 26KF 8 2007 04 23KF 9 2007 05 14

Kårfullmäktiges möten

KårX önskar god fortsättning på 2007!

Välkommen till Nymble!Tisdagen 20 Februari

Kl. 1000-1600

Söker du sommarjobb?Företag rekryterar på plats.

www.ths.kth.se/ros

Kårbokhandeln - Rätt bok i rätt tid till rätt pris!På campus Vallhallavägen och campus Kista finnsbokhandlar specialiserade på teknisk studentlitte-ratur…Kårbokhandeln ägs till 100% av studentkåren,alltså är du som student delägare. Bokhandelnarbetar efter visionen ”rätt bok i rätt tid till rättpris”. Då i stort sett samtliga kursansvariga införkursstarten meddelar vilken kurslitteratur somkommer att användas till Kårbokhandeln kan duräkna med att just de böcker som du behöver finnsatt tillgå. Om din bok inte finns i det ordinariesortimentet går det bra att göra en beställning. Förprisuppgift och leveranstid för specialbeställd litte-ratur, gör ett besök i någon av butikerna eller ring.Gör ett besök i Kårbokhandeln nästa gång det ärdags för nya böcker! Håll också utkik efter de kam-panjer som dyker upp lite då och då.

Kårbokhanddeln ValhallavägenOsquars backe 21 (samma hus som biblioteket)Öppettider: Mån - fre 09.00-16.00Begränsade öppettider under lov!Tel 08-21 46 80 eller 08-790 71 18

Kårbokhandeln KistaKistagången 16Öppettider: Mån - fre 10.00-16.00Lunch 13.00-13.30.Begränsade öppettider under lov!

KårX på Nymble önskar

god fortsättning på 2007!

Kårbokhandeln v 6 /07:3 st pärmar 50:- Pennskrin 10:- 10-pack block 90:- 5 st ”KTH-block” 100:-

B PosttidningOSQLEDAREN THS,100 44 STHLM

Internationella Masterprogram - Erasmus Mundus Master’s Programmes

Om du är intresserad av att kombinera masterstudier av hög akademisk kvalitet med utlandsvistelse, då kan Erasmus Mundus vara något för dig!

Erasmus Mundus är en EU-satsning som ska lyfta fram Masterprogram med hög akademisk standard för att synliggöra Europa som utbildningsmarknad. Erasmus Mundus kan därför ses som en kvalitetsstämpel. Studenterna kommer från hela världen och en viss kvot av platserna är avsatt till utomeuropeiska sökande. Programmen ges i samarbete mellan ett antal europeiska universitet och studenterna läser under utbildningen vid minst två av dessa. Du får alltså garanterat erfarenhet av minst ett annat europeiskt land. Undervisningen sker på engelska.

KTH deltar i fem Erasmus Mundus-program: � FUSION-EP – European Master in Nuclear Fusion Science and

Engineering Physics � IMIM – International Master in Industrial Management � NordSecMob – Master's program in Security and Mobile

Computing; � Erasmus Mundus Masters in Photonics; � ME3 - European joint Masters in Management and

Engineering of Environment and Energy

Ansökningskrav och deadlines varierar mellan programmen. För mer information: www.kth.se/student/utlandsstudier

Internationella kansliet KTH��mottagning på Info-Center tisdagar 10-12, torsdagar 13-15, [email protected]

www.kth.se/student/utlandsstudier

ol 06/07 #4

Documents