musikvetenskapweb.abo.fi/studiehandbok/hf/2013-2014/presentation/...inom musikteori och musikanalys...

Musikvetenskap -

1

Innehållsförteckning 1. Musikvetenskap ............................................................................................................................... 2

1.1. Presentation ............................................................................................................................ 2

1.2. Examensstruktur...................................................................................................................... 3

1.3. Kursbeskrivningar .................................................................................................................... 4

Musikvetenskap -

2

1. Musikvetenskap

1.1. Presentation Studier i musikvetenskap ger en bred kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i

olika kulturer. Ämnet innefattar allt från konstmusik till jazz-, populär-, folk-, världs- och

finlandssvensk musik. Musikvetenskapen ger medel för att förstå det som händer omkring oss i

musiklivet idag, samtidigt som man får nya insikter i musikens förflutna.

Studierna leder inte till ett klart definierat yrke, utan placeringen i arbetslivet beror på många olika

faktorer såsom eget intresse, musikerfarenheter och biämnesstudier. En del arbetar med att

presentera musik: som radiomedarbetare eller musikskribenter. Många producerar musik på olika

sätt: för symfoniorkestrar, inom radio och tv, på grammofonbolag, i festivalorganisationer. Andra

administrerar musik: som ledare för musikinstitut och festivaler. Vissa sysslar med

informationsförvaltning och musik: som musikbibliotekarier eller musikarkivarier. Det är också vanligt

att man kombinerar musikvetenskap med praktiskt musikutövande eller musikpedagogik.

De musikvetenskapliga analysmetoderna och infallsvinklarna kan variera stort. Inom musikteori och

musikanalys utgår man från musikstycken och studerar deras formprinciper och stildrag. I den

kulturellt inriktade musikforskningen och musikantropologin ligger fokus på musikens samband med

det omgivande samhället och kulturen. Man kan också närma sig musiken ur t.ex. ett historiskt eller

psykologiskt perspektiv. Valet av biämne bestäms långt av ens eget intresse och karriärval, vanliga

ämnen är förutom andra huvudämnen vid fakulteten bl.a. kulturledarskap, ekonomiska och

administrativa ämnen, informationsvetenskap, kulturantropologi och psykologi. Sibeliusmuseum och

dess arkiv ger möjligheter att tillgodogöra sig studier i museologi och arkivkunskap. Flera tjänster i

musiklivet förutsätter också goda språkliga färdigheter samt god förmåga att uttrycka sig i tal och

skrift.

De studerande som väljer musikvetenskap förutsätts ha någon form av praktisk erfarenhet av musik

även om studierna inte går ut på instrumentspel eller sång. En yrkeshögskoleexamen i musik kan

med hjälp av s.k. brostudier möjliggöra direkt antagning till studierna i musikvetenskap på

magisternivå. Musikvetenskapen vid Åbo Akademi har nära kontakter med ämnet musikvetenskap

vid Åbo universitet och med Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola. Genom detta samarbete har

studerande möjlighet att välja från ett ännu större kursutbud än vad som finns i ämnets egen

kursplan.

Läroplanen i musikvetenskap består i första skedet av grundstudier, som ger en introduktion i

vetenskapligt tänkande och en allmän presentation av olika musikstilar. I ämnesstudierna ingår

metodkurser och specialkurser som ger en inblick i musiklivets praktiska utformning. De fördjupade

studierna ger den studerande en möjlighet att specialisera sig inom olika musikvetenskapliga

delområden med pro gradu-avhandlingen som slutmål. Studerande från andra ämnen kan fritt välja

enskilda kurser i musikvetenskap, men om man önskar avlägga en biämneshelhet i musikvetenskap

så bör man studera enligt ämnets läroplan.

Musikvetenskap -

3

Vid Åbo Akademi verkar studentkörerna Brahe Djäknar och Florakören samt Akademiska orkestern,

som alla studerande vid universitetet kan söka till genom skilda urvalsprov. Det är också möjligt att

spela jazz och pop i Axelbandet, folkmusik i Ostämt och rock inom Rockföreningen vid Åbo Akademi.

1.2. Examensstruktur Kandidatexamen

Allmän linje

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp

allmän linje

Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara

grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier

ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp

Språkstudier 15 sp Andra studier 5 sp

Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, Vetenskapsfilosofi och studieorientering

finska/svenska och främmande språk på nivå 4

Kulturledarskapslinje

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp

kulturledarskapslinje

Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara

grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier

ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp

Språkstudier 15 sp Andra studier 5 sp

Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, Vetenskapsfilosofi och studieorientering

finska/svenska och främmande språk på nivå 4

Magisterexamen

Allmän linje

Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje

Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier

Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp 15 - 40 sp

Musikvetenskap -

4

Kulturledarskapslinje

Filosofie magisterexamen 120 sp

kulturledarskapslinjen

Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier

Pro gradu-avhandling 40 sp 0 - 35 sp 0 - 25/30 sp 5 - 15 sp

1.3. Kursbeskrivningar

100910.0 (2013-2014

version 1)

Metod och teori, del 1 (5 sp)

Methods and theory, part 1

Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa

analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik,

diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet.

Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och

tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje

ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen

tentamenslitteratur och examinationsform).

Lärandemål Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande

Kunskap och förståelse

- kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga

metoder

- kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde

utgående från olika analytiska angreppssätt

- kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en

forskningsuppgift

- ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt

till varandra

- ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning

Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska

infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter

- ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en

vetenskaplig avhandling

- klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för

grunderna för informationssökning och -värdering

Musikvetenskap -

5

Undervisningsformer Del 1: Föreläsningar

Examinationsformer Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh).

Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid

kursstarten)

Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten)

Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi)

Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap)

Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap)

Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket)

Målgrupp Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap,

litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap.

Beskrivning av andra

förkunskaper

Godkända grundstudier i huvudämnet.

Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret

2013-2014.

Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna

tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF,

som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp

specialkurs.

Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod. 2000. Studentlitteratur.

Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet. 2002.

Nordic Academic Pess . s. 9-28

Johansson, Anna. Narrativ teori och metod. 2005. Studentlitteratur. kap. 5, 6,

7, 8

Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella

utmaningar. 2013. Gotland University Press. S.154-175

Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of

Visual Materials. 2001. SAGE. ebrary

http://site.ebrary.com/lib/abo/docDetail.action?docID=10080966

Annat kursmaterial Etnologi:

1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder

Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg . Malmö: Gleerups 2012

Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press 2000.

Materialets behandling

Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s. 36-45, 74-83.

Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P.,

Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s.

25-42. . (http://www.abo.fi/fak/hf/etn/forskproc.pdf)

Svenska språket:

Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras

Musikvetenskap -

6

vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. 1996 (eller senare upplagor)

Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER

Tidpunkt 2013-2014 Period 1, Period 2

Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2,

ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger

endast Metod och teori, del 1.

Arbetsformer Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras

av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in)

(20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h),

Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h),

Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2014

103280.0 (2013-2014

version 1)

Att skriva kulturkritik (5 sp)

Writing Criticism in the Humanities

Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande

i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den

teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de

praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade.

Lärandemål Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna:

-öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till

varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation

till det egna huvudämnet

-vilka funktioner kulturkritiken har i samhället

-över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer

inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och

publikationsställen

-en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift

Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp,

skrivfärdighter.

Undervisningsformer Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier.

Examinationsformer Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en

publiceringsbar kulturkritisk artikel.

Målgrupp Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per

deltagande ämne).


förkunskaper

Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna.

Övriga anmärkningar Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne.

Musikvetenskap -

7

Annat kursmaterial Kurslitteratur meddelas senare.

Anordnande enhet LITTERATURVETENSKAP



114001.0 (2013-2014

version 1)

Musikvetenskapens arbetsfält (7 sp)

The Field of Music Research

Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande kunskaper om musikvetenskapligt tänkande och ämnet

olika delområden.Terminologi, material och metoder presenteras översiktligt.

Syftet är att bekanta studeranden med grundläggande studie- och arbetssynsätt

vid universitetet. Kursen ger även en allmän förtrogenhet med musiklivets

centrala drag i Finland.

Lärandemål Preliminära färdigheter i att:

-läsa och lyssna kritiskt och analytiskt utgående från ett musikvetenskapligt

tänkesätt

-söka musikvetenskaplig information, skriva inlärningsdagböcker, referat och

recensioner

-ge muntliga presentationer, delta i gruppdiskussioner och genomföra

grupparbeten med ett musikvetenskapligt tema

Allmänfärdigheter Analytiskt och kritiskt tänkande

Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader

Kunskap om informationssökning

Förmåga att tidsplanera den egna verksamheten och kommunicera muntligt

och skriftligt

Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor

Reflektion över egna värderingar

Undervisningsformer Föreläsningar, grupparbete, handledda självstudier, läs- och skrivuppgifter,

referatuppgifter, studiebesök

Examinationsformer Inlärningsdagbok, sluttentamen, referatuppgifter, föredrag, aktivt deltagande

under föreläsningar.

Målgrupp Första årets huvudämesstuderande och biämnestuderande i musikvetenskap

samt övriga studerande som är intresserade av ämnesområdet.

Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerlig utvärdering via inlärningsdagböcker

Elektronisk utvärdering efter kursen

Litteratur Bengtsson. Musikvetenskap. En översikt.. 1977. Nordsteds tryckeri.

Eerola-Louhivuori-Moisala (red.). Johdatus musiikintutkimukseen.. 2003.

Suomen musiikkitieteellinen seura.

Harper-Scott, J.P.E. & Samson, Jim. An introduction to music studies.. 2009.

Cambridge University Press.

Musikvetenskap -

8

Annat kursmaterial Ges under kursens gång.

Anordnande enhet MUSIKVETENSKAP


Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Uppsatser (35.00h), Exkursion (12.00h), Litteratur

(svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (finska) (12.00h),

Seminarietillfällen (12.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (35.00h), Aktivt

deltagande, Presentation (30.00h)

Tentamensrätt uppnås Utförda uppgifter, aktivt deltagande

114004.1 (2013-2014

version 1)

Västerländsk konstmusik (6 sp)

Western Art Music

Målsättningar och innehåll Att göra studerande bekanta med den västerländska konstmusikens specifika

drag och stilutveckling. Studerande erhåller en utvidgad repertoarkännedom

eftersom tyngdpunkten i kursen ligger på klingande musikexempel som ligger

till grund för vidare resonemang och analyser.

Lärandemål Studeranden känner till och kan redogöra för övegripande utvecklingslinjer i

den västerländska musikhistorien. Vidare kan studeranden indentifiera de mer

framträdande och karaktäristiska egenskaper som kännetecknar de olika

stilepokerna och skiljer dem från varandra. Slutligen tillgodogör sig

studeranden en grundläggande förståelse av hur musiken samspelar med,

tolkas genom och präglas av de historiska, kulturella, sociala och ideologiska

sammanhang den är en del av.

Allmänfärdigheter Kännedom om Europeisk kulturarv

Undervisningsformer Föreläsningar, aktivt deltagande, förberedelser i form av läsning av

kurslytteratur och lyssnande på CD-er med musikexempel.

Examinationsformer Tentamen inkl. lyssnarprov, inlärningsdagbok, aktivt deltagande

Målgrupp Huvudämnesstuderande i musikvetenskap. Biämnesstuderande som avlägger

studieveckor i ämnet musikvetenskap.

Övriga anmärkningar Kursen ingår i studiehelheten musikkännedom.

Kursen kommer att utvärderas under läsåret 2012-2013

Litteratur Erik Kjellberg (redaktör). Natur och kulturs musikhistoria.. 1999. Bokförlaget

Natur och Kultur.

Annat kursmaterial Jan Ling: Europas musikhistoria -1730. 1983. Esselte Studium AB



Arbetsformer Föreläsningar (32.00h), Allmän tent (skriftlig) (8.00h),

Musikvetenskap -

9

Kursdagbok/Inlärningsdagbok (53.00h), Aktivt deltagande (28.00h),

Förberedelser (25.00h)

Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna


114005.1 (2013-2014

version 1)

Populär- och jazzmusik (2 sp)

Jazz and Popular Music

Målsättningar och innehåll Kursen strävar till att ge en översikt av populärmusikens och jazzens historia,

allmänna drag och forskningsläge.

Lärandemål Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna:

-identifiera centrala stildrag genom lyssning

-beskriva musiken utgående från stilegna synsätt

-redogöra för musikens samhälleliga och kulturella kontext

Allmänfärdigheter Kunskap om att tillämpa teoretiskt kunnande genom själreflexion

Muntlig och skriftlig kommunikation på svenska

Grupparbetsförmåga

Undervisningsformer Föreläsningar, självstudier med hjälp av bredvidläsningslitteratur och

audiovisuellt material

Examinationsformer Inlärningsdagbok, skrivuppgifter, presentation, tentamen

Målgrupp Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också

för andra studerande som är intresserade av musik eller populärkultur.

Litteratur Kjellberg, Erik (red.). Natur och kulturs musikhistoria. Stockholm : Natur och

kultur.

Annat kursmaterial Fonogram


Tidpunkt 2013-2014 Period 4

Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Kurstentamen (2.00h), Tentamensförberedelser

(20.00h), Förberedelser (15.00h)

114006.1 (2013-2014

version 1)

Folkmusik i Europa (2 sp)

Folk Music in Europe

Målsättningar och innehåll Att göra kursdeltagarna förtrogna med den Europeiska folkmusikens olika

stilar, uttrycksmedel, historia och ideologiska sammanhang.

Lärandemål Kunskap om folkmusikens olika genrer och stilmedel, instrument, historia

samt funktion. Kursdeltagarna skall erhålla en utvidgad repertoarkännedom

Musikvetenskap -

10

och genom analytiskt lyssnande kunna identifiera och beskriva folkmusik från

olika delar av Europa.

Allmänfärdigheter Koppla samman teoretiska utgångspunkter med självreflexiva iakttagelser.

Kunskaper som är till nytta i mångkulturella och internationella sammanhang.

Förmåga att uttrycka sig på svenska.

Undervisningsformer Föreläsningar, självstudier med hjälp av bredvidläsningslitteratur och

audiovisuellt material.

Examinationsformer Inlärningsdagbok, skrivuppgift, sluttentamen inkl. lyssnarprov.

Målgrupp Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också

för andra studerande som är intresserade av musik eller folklig kultur.

Hur ser utvärdering ut nu Elektronisk enkät.

Övriga anmärkningar OBS: Kursen inleds med en uppgift som kursdeltagarna genomför före den

första föreläsningen. Alla deltagare bör kontakta professor Brusila före kursen

för att få uppgiften.

Litteratur Jan Ling. Europas musikhistoria - Folkmusiken-. 1989. Esselte studium.

Akademiförlaget..

Rice, Timothy m.fl. . The Garland encyclopedia of world music. Vol. 8,

Europe. . 2000. New York; London: Routledge..

Kennedy, Michael & Bourne, Joyce (red.). Oxford dictionary of music

(Online). 2 uppl.. Oxford; New York: Oxford University Press.

Kerola-Innala, Päivi (red.). Suomen musiikin historia 8. Kansanmusiikki..

2006. Helsinki: WSOY..

Annat kursmaterial Meddelas under kursens gång.



Arbetsformer Föreläsningar (14.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (16.00h),

Kursdagbok/Inlärningsdagbok (22.00h), Aktivt deltagande

114007.1 (2013-2014

version 1)

Utomeuropeisk musik (2 sp)

Music of the Non-Western World

Målsättningar och innehåll Kursen syftar att presentera olika utomeuropeiska musikkulturer och olika

genrers centrala musikanalytiska drag samt sociokulturella kontext. Kursen

erbjuder också en inblick i hur man i den västerländska musiketnologiska

forskningstraditionen närmat sig utomeuropeiska musikkulturer. Studeranden

får också öva sig i att analytiskt iaktta musik och musikframföranden samt att

verbalisera sina iakttagelser.

Musikvetenskap -

11

Lärandemål Studeranden får en bild av världens musikaliska mångfald. Vidare klarar

studeranden av att analytiskt iaktta musik, också sådan som tidigare varit

obekant. Studeranden får grundläggande kunskaper i musikaliska och

kulturella drag i betydande utomeuropeiska musikkulturer och bekantar sig

med musiketnologisk forskning kring dem.

Allmänfärdigheter Koppla samman teoretiska utgångspunkter med självreflexiva iakttagelser.

Kunskaper som är till nytta i mångkulturella och internationella sammanhang.

Förmåga att uttrycka sig på svenska.

Undervisningsformer Föreläsningar med audiovisuella exempel och diskussioner. Självstudier med

hjälp av bredvidläsningslitteratur och audiovisuellt material.

Examinationsformer Aktivt deltagande.

Inlärningsdagbok.

Sluttentamen i nklusive lyssnarprov.

Målgrupp Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för

andra studerande som är intresserade av musik eller utomeuropeiska kulturer.

Avsedd för studerande inom biämnet kultur- och socialantroplogi.


förkunskaper

Godkänt inträdesförhör och antagning till studier i ämnet. Fritt inträde för

biämnesstuderande.

Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerligt i form av diskussioner och inlärningsdagbok.

Elektronisk blankett.

Litteratur Elizabeth May (red). Musics of many cultures : an introduction . 1983.

Berkeley : University of California .

Manuel, Peter. Popular musics of the non-western world : an introductory

survey / Peter Manuel. 1990. New York : Oxford U. P., cop. 1990.

Miller, Terry E. & Shahriari, Andrew . World Music: A Global Journey. 2009.

London: Routledge..

Annat kursmaterial Audiovisuellt material



Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Hemuppgifter (inlämnas), Litteratur (engelska)

(16.00h), Hemtentamen

114008.0 (2013-2014

version 1)

Grundkurs i musikteori och -analys (6 sp)

Basics of music theory and analysis

Målsättningar och innehåll Kursens mål att studeranden lär sig grunder i musikteori samt tillägnar sig

grundfärdigheter i att analysera musik. Grunder i musikteori.

Musikvetenskap -

12

Övningar i partiturläsning, enkla övningar i transkribering.

Övningar i analytiskt musiklyssnande.

Lärandemål Studenten bör kunna läsa partitur, göra enkla transkriptioner, genomföra

analyser med hjälp av olika analyssystem.

Allmänfärdigheter Elementär teoretisk basiskunnskap. Att vara förtrogen med de möjligheter som

olika teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika

övningsuppgifter

- ha elementära insikter i hur teori kan tillämpas på konkreta exempel.

- klara av elementär analysmetod på musikexempel.

Undervisningsformer Föreläsningar, kurstentamen, övningar med handledning. Undervisningen

bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp.

Självständigt arbete med övningsmaterial utgör en viktig del av kursen.

Examinationsformer Kurstentamen, inlämningsuppgifter

Målgrupp Det rekommenderas att kursen avläggs under det första läsåret. Studerande

som avlagt teorikurser vid musikskolor eller musikvetenskapens propedeutiska

teorikurs kan kontakta examinatorn för att diskutera nivåprover.

Hur ser utvärdering ut nu En extra timmes undervisning samt moodleplattform

Kursen kommer att utvärderas läsåret 2013-2014

Litteratur Jaakkola, Malin. Musikteori från grunden. 1999. Finlands Svenska Sång- och

musikförbund.

Mattila, Anssi. Harmonia- ja muoto-opin perusteet. 1998. Ostinato.

Nybo, Alf. Handbok i musiklära. 1990. Finlands Svenska Sång- och

musikförbund.



Arbetsformer Föreläsningar (32.00h), Kurstentamen (4.00h), Övningar med handledning

(uppgifter lämnas in) (74.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h),

Tentamensförberedelser (16.00h)


114200.1 (2013-2014

version 1)

Musikanalys (10 sp)

Music analysis

Målsättningar och innehåll Kursens mål att studeranden får kännedom om centrala musikanaytiska

Musikvetenskap -

13

metoder för olika sorters musik och övar sig i att själv utföra sådana analyser.

Lärandemål Studeranden bör kunna göra egna analyser med valda metoder

Allmänfärdigheter vara förtrogen med de möjligheter som olika analytiska metoder ger genom att

ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter

- ha elementära insikter i hur metod kan tillämpas i skrivandet av en analys

Undervisningsformer Föreläsningar, kurstentamen, hemuppgifter (inlämnas), litteratur,

tentamensförberedelser, seminarietillfällen. Kursen bygger på de studerandes

aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en viktig del av

kursen.

Examinationsformer Kurstentamen, hemuppgifter, seminarietillfällen

Målgrupp I första hand 2-3 årets studerande. Det är önskvärt att kursen är avlagd före

proseminarium, eller att kursen avläggs parallellt med proseminarium.


förkunskaper

Grundkurs i musikteori och -analys

Hur ser utvärdering ut nu Kommer att utvärderas vid kursslut period 4.

Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas under läsåret 2012-2013

Litteratur Cook, Nicholas. A Guide to musical analysis. 1. J.M: Dent&Sons LTD.

Annat kursmaterial Tidskriftsartiklar, nätmaterial.



Arbetsformer Föreläsningar (20.00h), Kurstentamen (6.00h), Hemuppgifter (inlämnas)

(42.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Tentamensförberedelser

(30.00h), Seminarietillfällen (12.00h)


114209.0 (2013-2014

version 1)

Metod och teori, del 2 (5 sp)

Course in methods and theory, part 2

Målsättningar och innehåll Kursen ger övningar, handledning och övningsuppgifter som tillämpar

hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa metoder, narration, genus,

minne/tid, symboler/semiotik, diskursanalys, nätverksanalys samt rumslighet

på musikvetenskapliga frågeställningar och vetenskapshitoriska sammanhang.

Lärandemål Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande

- kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga

metoder

- kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde

Musikvetenskap -

14

utgående från olika analytiska angreppssätt

- kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en

forskningsuppgift

- ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt

till varandra

- ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning







Undervisningsformer Praktiska tillämpningar, handledning och seminarier. Självstudier utgör en stor

del av kursen.

Examinationsformer Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter

Målgrupp För ämnesstuderande i musikvetenskap, särskilt för dem som ämnar delta i

proseminarium.

Obligatorisk för studenter i musikvetenskap


förkunskaper

Avklarade grundstudier i musikvetenskap

Hur ser utvärdering ut nu Kursutvärdering efter kursen i elektronisk/pappersformat

Litteratur Kjeldstadli, Knut. Det förflutna är inte vad det en gång var. 1998.

Studentlitteratur: Lund.

Marander-Eklund, Lena et al.. Metodkompassen. 2000. Åbo Akademi.

Assman, Aleida. Cultural memory and Western civilization: functions, media,

archives. 2011. Cambridge University Press .

Biddle, Ian och Kirsten Gibson. "Introduction" i Masculinity and Western

Musical Practice: 1-12.. 2009. Ashgate.

Kramer, Lawrence. "Subjectivity" i Interpreting Music: 46-62. 2011.

University of California Press.

Shuker, Roy. "?Message Understood?? Musical Texts" i Understanding

Popular Music Culture: 93-117. 2008. Routledge.

Dibben, Nichola. Representation of femininity in popular music i Popular

Music. 1999/25. Cambridge University Press .

Tomlinson, Gary . "The Web of Culture" i 19th-Century Music, Vol.

7, No. 3. 1984. University of California Press, Berkley, Los Angeles, London..

Annat kursmaterial Ges under kursens gång.


Musikvetenskap -

15


Delprestationer Följande delprestationer ingår: Kurshelheten består av del 1, gemensamma

föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp)

Arbetsformer Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas), Seminarietillfällen, Aktivt

deltagande


114211.0 (2013-2014

version 1)

Proseminarium med uppsats (5 sp)

Proseminar and paper

Målsättningar och innehåll Studeranden lär sig forskningsmetodikens grunder med fokus på

musikvetenskaplig forskning. Kursdeltagaren skall skriva en biämnesuppsats.

Lärandemål Studeranden behärskar och kan hantera den ämnesspecifika formalia som

kännetecknar en vetenskaplig text. Studeranden kan hitta och samla in ett

forskningsmaterial. Studeranden kan i viss utsträckning bedriva självständig

forskning.


infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i skrivandet av forskningsplan och

uppsats.



- klara av sökningar i databaser och källsamlingar

Undervisningsformer Föreläsningar, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbete.

Självstduier utgör en stor del av kursen. Förutom individuell handledning ges

föreläsningar om ämnesval, bibliografisk orientering och informationssökning

i ett vetenskapligt sammanhang. På kursen sker också ventilering av synopsis

och preliminära versioner av examensarbetet

Examinationsformer Kursen examineras genom hemskriving, opponentskap, tentamen och

vetenskaplig uppsats

Målgrupp Biämnesstuderande i musikvetenskap

Litteratur Gunnar Ternhag. Avhandlingar och uppsatser i musikvetenskap. Råd och

anvisningar. författaren.

Schött, Kristina m.fl.. Studentens skrivhandbok. 2007. Liber: Stockholm.

Strömquist, Siv. Skrivprocessen. Teori och tillämpning. 2007.


Nyberg,Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av

IT och Internet. 2000. Studentlitteratur: Lund.


Musikvetenskap -

16


Tidpunkt 2013-2014 Period 1, Period 2, Period 3, Period 4

Arbetsformer Föreläsningar


114222.1 (2013-2014

version 1)

Kännedom om musiklivet 1 (5 sp)

Practical knowledge of music in society 1

Målsättningar och innehåll Studeranden får praktiska kunskaper av musikrelaterat arbete genom att

praktisera vid Åbo Akademis körer och orkestrar, Sibeliusmuseum eller

genom att utföra andra aktiviteter i musiklivet. Det är också möjligt att räkna

till godo praktiskt orienterade kurser avlagda vid annan högskola (kurserna får

inte räknas till godo i annan examen) eller genom att avlägga någon av

specialkurserna Musikadministration, -inudstri och -media, Musijournalistik

eller Museologi och arkivkunskap i musik

Lärandemål Praktiska kunskaper i musikrelaterat arbete

Allmänfärdigheter Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader

Självreflexivt kopplande av musikvetenskapliga studier och praktiskt arbete

Anpassnings- och förhandlingsförmåga samt förmåga att samarbeta med andra

Undervisningsformer Studeranden kommer i förväg överens med professorn om uppläggandet av

arbetet.

Examinationsformer Efter avslutad praktik inlämnas en slutrapport i vilken bl.a. följande frågor

behandlas: praktikens målsättning och förankring i studierna, praktikplatsen,

arbetsuppgifter, bedömning av praktiktiden och dens betydelse på sikt. Utöver

slutrapport inlämnas även en komplett meritförteckning (CV) över

studerandens hela verksamhet i musiklivet.

Målgrupp Studenter som avlagt grundstudierna i musikvetenskap.


förkunskaper

Avlagda grundstudier

Annat kursmaterial https://www.abo.fi/student/hurgorjaguppenmeritforteckning

http://www.cv-guiden.se

http://rekrytointi.utu.fi/tyonhaku/ansioluettelo/



Arbetsformer Rapport/Slutrapport, Praktik

114223.1 (2013-2014

version 1)

Kännedom om musiklivet 2 (5 sp)

Musikvetenskap -

17

Practical knowledge of music in society 2

Målsättningar och innehåll Studeranden får fördjupade praktiska kunskaper av musikrelaterat arbete

genom att praktisera vid Åbo Akademis körer och orkestrar, Sibeliusmuseum

eller genom att utföra andra aktiviteter i musiklivet. Det är också möjligt att

räkna till godo praktiskt orienterade kurser avlagda vid annan högskola

(kurserna får inte räknas till godo i annan examen) eller genom att avlägga

någon av specialkurserna Musikadministration, -industri och -media,

Musikjournalistik eller Museologi och arkivkunskap i musik. Studeranden bör

utföra praktiken i Kännedom om musiklivet 2 inom ett annat delområde av

musiklivet än det område där hon/han praktiserade för Kännedom om

musiklivet 1.

Lärandemål Praktiska kunskaper i musikrelaterat arbete

Allmänfärdigheter Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader

Självreflexivt kopplande av musikvetenskapliga studier och praktiskt arbete

Anpassnings- och förhandlingsförmåga samt förmåga att samarbeta med andra

Undervisningsformer Den studerande kommer i förväg överens med professorn om uppläggandet av

arbetet. Studerande i slutskedet av studierna rekommenderas också bekanta sig

med Arbetsforums tjänster, bl.a. CV-kliniker.

Examinationsformer Efter avslutad praktik inlämnas en slutrapport i vilken bl.a. följande frågor

behandlas: praktikens målsättning och förankring i studierna, praktikplatsen,

arbetsuppgifter, bedömning av praktiktiden och dens betydelse på sikt. Utöver

slutrapport inlämnas även en komplett meritförteckning (CV) över

studerandens hela verksamhet i musiklivet.

Målgrupp Studerande i fördjupningsskedet


förkunskaper

Avlagda ämnesstudier i musikvetenskap

Annat kursmaterial https://www.abo.fi/student/hurgorjaguppenmeritforteckning

http://www.cv-guiden.se

http://rekrytointi.utu.fi/tyonhaku/ansioluettelo/



Arbetsformer Aktivt deltagande

114224.1 (2013-2014

version 1)

Vår tids konstmusik (5 sp)

Contemporary art music

Målsättningar och innehåll Grundläggande kunskap om konstmusikens utveckling efter år 1900 utifrån

musikanalytiska, stilhistoriska samt idé- och kulturhistoriska perspektiv.


Musikvetenskap -

18

-identifiera centrala stildrag genom lyssning och partiturläsning

-beskriva musiken utgående från epokspecifika synsätt


Allmänfärdigheter Kännedom om vår kulturarv

Undervisningsformer Föreläsningar och musiklyssnande. Kursen bygger på de studerandes aktiva

medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen.

Examinationsformer Hemtentamen inkl. lyssnaruppgift


förkunskaper

Avlagd Västerländska konstmusikens historia

Litteratur Machlis, Joseph och Forney, Kristine . The Enjoyment of Music (11th edition).

2011. Norton.

Morgan, Robert P.. Twentieth Centurt Music. 1991. Norton.

Taruskin, Richard. The Oxford history of western music. 2005. Oxford

University Press .

Annat kursmaterial Tidskriftartiklar, nätmaterial




114257.2 (2013-2014

version 1)

Utförandepraxis (5 sp)

Performance practice

Målsättningar och innehåll Kursens mål är att kursdeltagarna får kännedom om hur västerländsk

konstmusik utförts under olika historiska perioder. Kursen ger också en

orientering i forskningsmetoder gällande musikutföranden.


-analysera olika sätt att utföra musik genom lyssning och partiturläsning

-beskriva olika sätt att utföra musik musiken utgående från epokspecifika

synsätt

-redogöra för hur olika sätt att utföra musik samverlar med musikens

samhälleliga och kulturella kontext

Allmänfärdigheter Kännedom om vårt kulturliv och vår kulturarv

Undervisningsformer Föreläsningar, litteratur, lyssnaruppgifter. Kursen bygger på de studerandes

aktiva medverkan individuellt och i grupp. Självstudier utgör en stor del av

kursen.

Examinationsformer Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter


förkunskaper

Västerländska konstmusikens historia

Litteratur Mayer Brown, Howard och Sadie, Stanley(utg.). Performance practice. 1989.

Musikvetenskap -

19

Norton.

Harnoncourt, Nikolaus. Musik als Klangrede.

Klingfors, Gunno. Bach går igen.




114273.1 (2013-2014

version 1)

Musik i Norden (5 sp)

Music in the Nordic countries

Målsättningar och innehåll Kursen ger en insikt i musikstilar och -traditioner i de nordiska länderna





Allmänfärdigheter Kunskap om och förståelse av vårt nordiska kulturarv

Undervisningsformer Nätkurs

Examinationsformer Kurstentamen

Inlärningsdagbok


förkunskaper


Litteratur Andersson, Greger (red.). Musik i Norden.





114274.1 (2013-2014

version 1)

Musik och teater (5 sp)

Music and theatre

Målsättningar och innehåll Kursen behandlar musik och teater. Deltagarna bekantar sig med centrala verk

samt olika vetenskapliga infallsvinklar på ämnesområdet.


-identifiera centrala verk och föreställningar

Musikvetenskap -

20

-tillämpa metoder och toerier i området

Allmänfärdigheter Tillämpa teori och metod

Identifiera centrala föreställningar

Undervisningsformer Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt och i grupp.

Självstudier utgör en stor del av kursen.

Examinationsformer Muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter.


förkunskaper


Litteratur Kronlund, Dag. «Musiken låten ljuda, mina vänner!» Musiken i talpjäserna på

Kungliga teatern vid 1800-talets mitt. . 1989. Theatron-serien.

Myers, Margaret; Petterson, Tobias (red.). Hildegard von Bingen : från

innerlighet till ytterlighet. 2000. Artos.

Walls, Peter. Music in the English courtly masque, 1604-1640. 1996. Oxford

monographs on music .

Platz-Waury, Elke. Drama og teater : en innføring . 1992. Ad notam.

Brockett, Oscar G.. The essential theatre . 2011. Boston, Mass. : Wadsworth

Cengage .

Morris, Christopher. Reading Opera between the Lines. Orchestral Interludes

and Cultural Meaning from Wagner to Berg. 2002 . Cambridge University

Press.





114275.1 (2013-2014

version 1)

Musik och teknologi (5 sp)

Music and technology

Målsättningar och innehåll Kursen behandlar förhållandet mellan teknologi och musik. Målet är att den

studerande skall få en bild av hur olika forskare närmat sig ämnet och se hur

förhållandet konstruerats i olika sammanhang. Kursen erbjuder också en

inblick i centrala historiska skeden och olika genrers utveckling.


-självständigt och kritiskt granska samspelet mellan teknisk utveckling och

skeenden inom musikkulturen




-känna till central forskning kring finlandssvensk musik samt känna till det

Musikvetenskap -

21

finlandssvenska musiklivet

-kan positionera sig inom det finländska musikvetenskapliga fältet ss.

finlandssvensk musikvetare.

Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande inom branschem, analytiskt och systematiskt tänkesätt.

Sociala förmågor, muntligt och skriftlig kommunikation.

Förmåga att reflektera över egna uppfattningar och deras kulturella

kopplingar.

Undervisningsformer Föreläsningar, grupparbete, skrivuppgifter, presentationer.

Examinationsformer Skrivuppgifter utgående från litteratur och audiovisuellt material.

Målgrupp Kursen lämpar sig för alla med intresse för ämnesområdet. Kursen ingår också

i helheten Digital Humanities.


förkunskaper


Hur ser utvärdering ut nu Elektronisk enkät.

Litteratur Katz, Mark . Capturing Sound: How technology has changed .

Lundberg, Dan; Malm, Krister; Ronström, Owe . Musik, medier, mångkultur.

Förändringar i svenska musiklandskap..

Manning, Peter D. Electronic and Computer Music.

Théberge, Paul . Any sound you can imagine: making music, consuming

technology.

Simonsen, Tore . ?Vad är (egentligen) ett fonogram?? I bokenTernhag,

Gunnar & Wingstedt (red.) På tal om musikproduktion ? elva bidrag till ett

nytt kunskapsområde. Sid. 107-122.. 2012. Göteborg: Bo Ejeby Förlag..



114278.1 (2013-2014

version 1)

Musikpedagogik (5 sp)

Music pedagogy

Målsättningar och innehåll Kursen behandlar musik och teater. Deltagarna bekantar sig med centrala verk

samt olika vetenskapliga infallsvinklar på ämnesområdet.


-identifiera centrala verk och föreställningar


Allmänfärdigheter Att identifiera centrala musikpedagogiska föreställningar

Att ttillämpa metoder och teorier i musikpedagogiska området




Musikvetenskap -

22


förkunskaper


Litteratur Green, Lucy. Music, informal learning and the school .

Varkøy, Øivind. Varför musik?: en musikpedagogisk idéhistoria. 1996.

Hässelby : Runa .

Lilliestam, Lars . Musikliv. Vad människor gör med musik - och musik med

människor. . 2009. Bo Ejeby Förlag.





114279.1 (2013-2014

version 1)

Musikpsykologi (5 sp)

Music psychology

Målsättningar och innehåll Kursen presentera centrala frågeställningar, teorier och metoder inom

musikpsykologi.


-identifiera centrala frågesällningar inom musikpsykologi












förkunskaper


Litteratur Clarke, Eric; Dibben, Nicola & Pitts, Stephanie . Music and Mind in Everyday

Life..

Gabrielsson, Alf . Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än

baramusik. . 2008. Gidlunds förlag: Stockholm.

Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A.. Music and Emotion.Theory, Research,

Musikvetenskap -

23

Applications.. 2009. Oxford University Press . Valda avsnitt

Annat kursmaterial Övrig litteratur meddelas i början av kursen.





114500.0 (2013-2014

version 1)

Laudaturseminarium (5 sp)

M.A. Seminar

Målsättningar och innehåll Seminariet stöder och handleder arbetet med avhandlingen pro gradu. Den

studerande skriver och presenterar en forskningsplan och en del av sin

avhandling pro gradu samt fungerar som en opponent för de andra deltagarnas

skrifter. Färdiga avhandlingar pro gradu behandlas också vid seminariet.

Lärandemål Kunskap om problemlösning samt om vetenskapliga arbets- och skrivsätt.

Analytiska och skriftliga färdigheter gällande en självständig arbetsprocess: att

formulera ett intressant forskningsproblem, avgränsa ett arbetsfält, välja och

använda lämpliga analysmetoder samt skriftligt rapportera om

forskningsprocess och -resultat.

Allmänfärdigheter Analytiskt och systematiskt tänkesätt

Kunskap om informationssökning

Problemlösningsförmåga, initiativförmåga och projekthantering

Skriftlig framställning och presentationsförmåga

Kunskap om vetenskapens etiska regler

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarieträffar, opposition, personlig handledning.

Examinationsformer Aktivt deltagande, skrivuppgifter, forskningsplan, opponentskap, uppsats

(avsnitt ur avhandling och färdig avhandling).

Målgrupp Huvudämnesstuderande i musikvetenskap som avlagt proseminarium och

inleder arbetet på pro gradu-avhandling


förkunskaper

proseminarium

Hur ser utvärdering ut nu Kontinuerligt via diskussioner, handledningsträffar och inlärnignsdagböcker. I

slutet av läsåret elektronisk blankett.

Litteratur Hakala, Juha T.. Snart magister?. 1991.

Nyberg, Rainer . Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av

IT och Internet. . 2000. Lund: Studentlitteratur. .

Strömquist, Siv . Skrivprocessen. Teori och tillämpning. . 1993. Lund:

Studentlitteratur..

Musikvetenskap -

24

Schött, Kristina m.fl. . Studentens skrivhandbok. . 2007. Stockholm: Liber..

Annat kursmaterial Annat kursmaterial inkl. kompendier delas ut under kursen.



Arbetsformer Uppsatser (80.00h), Seminarietillfällen (50.00h)

114522.1 (2013-2014

version 1)

Musikjournalistik (5 sp)

Music Journalism

Målsättningar och innehåll Kursen ger studeranden en möjlighet att bekanta sig med musikjournalistikens

principer och praktiker samt forskning i området.

Lärandemål Efter avslutad kurs kan studeranden beskriva musikjournalistiken som

arbetsfält och forskningsområde. Studeranden kan skriva olika slags texter om

musik, analysera dem och relatera sitt kunnande i förhållande till

vetenskapliga texter i området.

Allmänfärdigheter Studeranden lär sig

-utveckla sina språkliga färdigheter

-tillämpa sitt musikvetenskapliga kunnande inom ett praktiskt arbetsfält

-koppla samman praktik och teori

-tänka och handla analytiskt

Undervisningsformer Föreläsningar, kritikworkshop, skrivande av konsertprogram, självständiga

litteraturstudier, självreflexiv inlärningsdagbok

Examinationsformer Skrivuppgifter

Målgrupp I första hand huvudämnesstuderande och biämnesstuderande i

musikvetenskap.

Hur ser utvärdering ut nu Feedback under kursens gång, nätenkät

Litteratur Lilliestam, Lars . Musikliv. Kapitel 5: Att tänka, tala och skriva om musik, sid.

191-253.. 2009. Göteborg: Bo Ejeby. .

Välimäki, Susanna. ?Musiikkikritiikki: kuulokokemuksen

sanallistamista ja merkitysten avaamista.? Martta Heikkilä (red.)

Taidekritiikin perusteet, sid. 178-208 . 2012. Helsinki: Gaudeamus.

Hanrahan, Nancy Weiss . If the People Like It, It Must Be Good: Criticism,

Democracy and the Culture of Consensus . 2013. Cultural Sociology 2013;7

73-85.



Musikvetenskap -

25


Arbetsformer Boktentamen/Litteraturtentamen

Tentamensrätt uppnås Kursen inleds med litteraturuppgift som bör avläggas inom utsatt tid för att

studenten skulle få rätt att fortsätta med kritikworkshopen


114554.4 (2013-2014

version 1)

Kvalitativa metoder (5 sp)

Qualitative methods

Målsättningar och innehåll Fördjupning i kvalitativa analysmetoder som kan tillämpas i analys av

musikskrifter och -praktiker.

Lärandemål Studeranden kan efter avslutad kurs utföra kvalitativa analyser av texter,

intervjuutsagor och annat empiriskt material.

Allmänfärdigheter Att vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska


Att ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av

en vetenskaplig avhandling

Att klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för






förkunskaper

Kulturanalytiska och historiografiska metoder inom musikvetenskap

Hur ser utvärdering ut nu Utvärdering efter kursen i elektronisk/pappersformat

Litteratur Widerberg, Karin . Kvalitativ forskning i praktiken . 2002. Studentlitteratur .

Winther Jørgensen & Phillips . Diskursanalys som teori och metod . 2000.

Studentlitteratur.

Middleton, Richard . "Introduction" i Voicing the Popular: On the Subjects of

Popular Music.. 2006. London: Routledge.

Ruud, Even . "Kvalitativ metode i musikkpedagogisk forskning", s. 139-153 i

Hanken, Ingrid och Jørgensen, Harald (red.) Nordisk musikkpedagogisk

forskning. . 1995. Norges Musikkhøgskole: Oslo.





Musikvetenskap -

26

114554.6 (2013-2014

version 1)

Musikhistoriografi (5 sp)

Music historiography

Målsättningar och innehåll Kursens mål är att ge fördjupad musikhistoriografisk kunskap, bl.a. om olika

inriktningar och traditioner, vetenskaphistoriskt sammanhang och

ämnesadekvat terminologi samt fördjupad kunskap om källkritik.

Lärandemål Studenten skall känna till de teoretiska och analytiska verktyg som kan

behövas vid musikhistorisk forskning samt veta vilka slags källor som är

relevanta och var man kan hitta dessa. Studerande bör också ha närmare

kännedom om källkritikens roll i forskningen. Studerande bör ha kännedom

om forskning som bedrivits inom musikhistoria samt kunna utnyttja denna

kunskap för vidare studier med eventuellt fokus på magistersavhandling.

Förmåga att anlytiskt och kritiskt kunna läsa och bedömma musikhistoriska

framställningar.

Allmänfärdigheter Att vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska










förkunskaper

Kulturanalytiska och historiografiska metoder inom musikvetenskap

Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod. 2000. Studentlitteratur.

Tomlinson, Gary. "The Web of Culture: A Context for Musicology" i Music

and historical critique . 2007. Aldershot : Ashgate .

Lundberg, Ulf m.fl. . Rock Criticism from the Beginning. Amusers, bruisers

and cool-headed cruisers. . 2005. New York : Peter Lang .

Treitler, Leo . "What kind of story is history" i Music and the Historical

Imagination. . 1989. Cambridge, Mass. : Harvard University Press .

Annat kursmaterial Om övrig kurslitteratur meddelas under kursens lopp.



Arbetsformer Kurstentamen (4.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (28.00h), Projektarbete

(ensam) (28.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (40.00h), Förberedelser

Musikvetenskap -

27

(20.00h), Informationssökning (10.00h)

Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna


114557.1 (2013-2014

version 1)

Introduction to Cultural Studies (5 sp)

Introduction to Cultural Studies Kursen ges på engelska / The course is taught in English

Målsättningar och innehåll The course is designed as a general introduction to cultural studier and its

begins with the most basic question: What is culture? The main point of this

question will be to discover where each of us is situated regarding our level of

knowledge of the field, and to find what we have in common.

Lärandemål After the course, the students are expected to discuss basic approaches to

studying cultural phenomena in three major areas:

1. Cultural Studies (History, Approaches, Key Concepts)

2. Music in Cultural Studies (Politics, Methodologies)

3. Cultures and Technologies (Various Case Studies9

Allmänfärdigheter Analytical and systematic thinking based on theories and self reflexivity

Communication skills in English

Undervisningsformer Lectures, lecture diaries + feedback, literature

Examinationsformer Assessment will be by regularly written lecture diaries (at least one page of

summary and comment on each of the eight lectures).

Målgrupp No prior specialist knowledge or prior studies in musicology will be expected.

Litteratur Andrew Edgar and Peter Sedgwick. Cultural Theory: The Key Concepts .

2002. London and New York, Routledge.

Patrick Fuery and Nick Mansfield. Cultural Studies and Cultural Theory .

2000. Oxford University Press.

John Storey. Cultural Studies and the Study of Popular Culture: Theories and

Methods . 1998. Edinburgh University Press.

Julian Wolfries. Critical Keywords in Literary and Cultural Theory . 2004.

Palgrave Macmillan.

Annat kursmaterial Students will be given a Study Kit consisting of extracts from a range of

sources, providing them with further reading on cultural studies and its key

terms.



Arbetsformer Boktentamen/Litteraturtentamen

Musikvetenskap -

28


114990.0 (2013-2014

version 1)

Proseminarium och kandidatavhandling (10 sp)

Proseminar and paper for bachelor's degree

Målsättningar och innehåll Studeranden lär sig forskningsmetodikens grunder med fokus på

musikvetenskaplig forskning. Kursdeltagaren skall skriva en

kandidatavhandling som bör godkännas av både språk- och fackgranskare.

Lärandemål Studeranden behärskar och kan hantera den ämnesspecifika formalia som

kännetecknar en vetenskaplig text. Studeranden kan hitta och samla in ett

forskningsmaterial. Studeranden kan i viss utsträckning bedriva självständig

forskning.

Allmänfärdigheter Att producera text.

Att lösa ett forskningsproblem. Att hitta och samla in ett forskningsmaterial.

Att i viss utsträckning bedriva självständig forskning.

Undervisningsformer Föreläsningar, praktiska tillämpningar, seminarier och individuell

handledning. Kursen bygger på de studerandes aktiva medverkan individuellt

och i grupp. Självstudier utgör en stor del av kursen. Förutom individuell

handledning ges föreläsningar om ämnesval, bibliografisk orientering och

informationssökning i ett vetenskapligt sammanhang. På kursen sker också

ventilering av synopsis och preliminära versioner av examensarbetet.

Examinationsformer Kursen examineras genom hemskrivning, opponentskap, muntlig tentamen

och kandidatavhandling. Efter inlämnad kandidatavhandling skriver

studeranden ett mognadsprov som fack- och språkgranskas.

Litteratur Gunnar Ternhag. Avhandlingar och uppsatser i musikvetenskap. Råd och

anvisningar.. 2001. Författaren.

Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av

IT och Internet. 2000. Studentlitteratur: Lund.

Schött, Kristina m.fl.. Studentens skrivhandbok. 2007. Liber: Stockholm.

Strömquist, Siv. Skrivprocessen. Teori och tillämpning. 2007.


Annat kursmaterial Meddelas under kursens gång



Arbetsformer Föreläsningar (16.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (21.00h), Opponentskap

(4.00h), Handledning (10.00h), Seminarietillfällen (32.00h),

Kandidatavhandling (161.00h), Aktivt deltagande, Informationssökning

(16.00h)


Musikvetenskap -

29

114991.0 (2013-2014

version 1)

Avhandling pro gradu (40 sp)

Master Thesis

Målsättningar och innehåll Som resultat av det arbete som inletts under laudaturseminarium färdigställs

en pro gradu-avhandling. Ämnet för avhandlingen väljs i samråd med

handledaren, självständigt arbete med handledning.

Lärandemål Den studerande lär sig att kritiskt och analytiskt söka svar på ett

forskningsproblem gällande musik, presentera sina forskningsresultat skriftligt

på ett strukturerat sätt samt reflektera kritiskt över sin egen arbetsprocess.

Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Analytiskt och systematiskt

tänkesätt. Kunskap i informationssökning. Problemlösningsförmåga. Förmåga

att hantera projekt. Kommunikation på svenska.

Kunskap om vetenskapens etiska regler. Kunskap om ÅA:s forskning i ämnet.

Reflexion över egna värderingar. Initiativförmåga. Förmåga att organisera och

tidsplanera den egna verksamheten.

Undervisningsformer Handledning

Examinationsformer Fackligt och språkligt godkänd avhandling.


förkunskaper

Avlagd kandidatexamen



Arbetsformer Opponentskap, Handledning, Seminarietillfällen, Pro gradu-avhandling

(520.00h)

116205.0 (2013-2014

version 1)

Etnografiska fältmetoder (5 sp)

Ethnographic fieldmethods

Målsättningar och innehåll 1) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material

2) att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer,

deltagande observation och frågelista

3) att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är

här

Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik och

musikvetenskap.

Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i

Musikvetenskap -

30

fältarbetsprocessen

- göra en intervju och transkribera den

- göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en

fältdagbok

- skriva en forskningsdagbok

Allmänfärdigheter - Tillämpa teoretisk kunskap i praktik

- Kunskap i vetenskapens etikregler

Undervisningsformer Föreläsning

Examinationsformer 1) övningsintervju, intervju med utskrift

2) deltagande observation

3) svar på en frågelista

4) forskningsdagbok

5) tre uppgifter på basis av litteratur

6) presentationer parvis

Övriga anmärkningar Etnografiska fältmetoder hör till de kurser som folkloristiken kommer att

utvärdera under läsåret 2013-2014.

Litteratur Hagström, Charlotte & Lena Marander-Eklund (red.). Frågelistan som källa

och metod. 2005. Studentlitteratur. s. 9-30; e-lib

http://www.elib.se/library/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9144057695&

lib=971

Arvastson, Gösta & Billy Ehn (red.). Etnografiska observationer . 2009.

Studentlitteratur.

Aspers, Patrik. Etnografiska metoder : att förstå och förklara samtiden. 2011.

Malmö : Liber.

Gunnemark, Kerstin (red.). Etnografiska hållplatser. 2011. Malmö :

Studentlitteratur.

Kaijser, Lars & Magnus Öhlander (red.). Etnologiskt fältarbete. 1999.

Studentlitteratur .

Widerberg, Karin. Kvalitativ forskning i praktiken. 2002. Studentlitteratur. s.

15-32 (Vad är kvalitativ forskning?)

Sveningsson, Malin, Mia Lövheim & Magnus Bergquist. Att fånga nätet :

kvalitativa metoder för Internetforskning. 2006. Lund : Studentlitteratur .

http://www.elib.se/library/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9144023812&

lib=971

Kursens hemsida http://www.abo.fi/student/folklorekursinfo

Anordnande enhet FOLKLORISTIK


Arbetsformer Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (40.00h), Fältstudier (50.00h),

Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h)

Tentamensrätt upphör 31.07.2014, om inte särskilda skäl föreligger

Musikvetenskap -

31

116715.2 (2013-2014

version 1)

Specialkurs: Att fältarbeta på nätet (5 sp)

Netnography

Målsättningar och innehåll -att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material på Internet

-att reflektera över hur internet materialet skapas och brukas (på nätet och av

forskaren)

- att på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete på internet och reflektera över

sin andel i fältarbetsprocessen

Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna

-redogöra för centrala teoretiska och metodologiska infallsvinklar kring

fältarbete på internet

-samla in, analysera och dokumentera material från internet

-skriva en forskningsdagbok över forskningsprojektet och rapportera om

genomförandet av projektet och dess resultat

Allmänfärdigheter -förmåga att tänka och handla analytiskt, systematiskt och kritiskt utgående

från etiska avväganden

-initiativförmåga, tidsplanering, organisationsförmåga

-sociala och kommunikativa färdigheter

Undervisningsformer Program:

23.1 17-20 öreläsning. Johannes Brusila (3 h)

7.2 17-20 öreläsning av Lars Kaijser och Sverker Hyltén-Cavallius

8.2 10-12, 13-17 Föreläsning av Lars Kaijser och Sverker Hyltén-

Cavallius

13.2 17-20 . Johanna Björkholm

6.3 17-20 av gruppernas fältarbete. Johanna Björkholm

(och Johannes Brusila)

-föreläsningar

-grupparbete

-genomförande av fältarbete på nätet

Examinationsformer -inlärningsdagbok (individuell uppgift)

-litteraturbaserade uppgifter (gruppuppgift)

-självständigt utförd praktisk fallstudie, inkl. forskningsdagbok,

materialinsamling och analys samt dokumentation och självreflexiv

rapportering både muntligt och skriftligt (gruppuppgift)

Musikvetenskap -

32

Litteratur Garcia, Angela Cora; Standlee, Alecea I.; Bechkoff, Jennifer & Cui, Yan .

Ethnographic Approaches to the Internet and Computer-Mediated

Communication. 2009. Journal of Contemporary Ethnography. vol. 38 nr 1,

sid. 52-84.

Kozinets, Robert V. Netnography. Doing Ethnnographic Research Online.

2010. Los Angeles: Sage.

Sveningsson, Malin; Lövheim, Mia; Bergquist, Magnus . Att fånga nätet.

Kvalitativa. 2003. Lund: Studentlitteratur.

Anordnande enhet ÖPPNA UNIVERSITETET I ÅBO

Tidpunkt 2013-2014 ÖPU-vår


musikvetenskapweb.abo.fi/studiehandbok/hf/2013-2014/presentation/...inom musikteori och musikanalys...

Documents