modul 7 - kap.9 - sjukdomar i matspjälkningsorganen

8/20/2019 MODUL 7 - Kap.9 - Sjukdomar i Matspjälkningsorganen

1/29

P a g e | 1

SJUKDOMAR I MATSPJÄLKNINGSORGANEN| Monica‐Angela Hansen, studerande

MODUL 7Kapitel 9 - Sjukdomar i matspjälkningsorganen

(s.180)

Matspjälkningsorganens anatomi

Definition: digestivsystemet innebär den morfologiska och funktionella enheten

vilken spelar roll i mats digest ion (spjälkningen), absorpt ion och el iminer ing avoassimilerbara avfall.

Struktur: digestivsystemet består av:(A) t ract us digest or ius (gastrointestinalkanalen, magtarmkanalen)(B) t i l lhörande endokr ina (insöndr ande) kör t lar som producerar hormoner.

(A) Gastrointestinalkanalen GIK (magtarmkanalen MTK)- ca. 9 meter längd (från munhålen till anus = tractus digestorius)- på denna nivå drabbas mat av fysikaliska och kemiska transformationer

GIK (MTK) innefattar: Cavum oris (munhålen) med dess läppar, kinderna och gommen, också med:

-

dentes (tänder);-

l inguae (tunga); på den finns tre olika sorters papiller:

papillae filiforme (trådpapiller)

papillae fungiforme (svampformande papiller) papillae circumvallate (vallgravspapiller)

-

glandulae ori s (spottkörtlar vilka tillhör matspjälkningssystemet) Pharynx (svalg) = gör kopplingen mellan munhålan och oesophagus Oesophagus, esophagus (matstrupe) = ca 25 cm långt och relativt rak; muskulär

kanal mellan svalget och magsäcken.

Stomachus, ventriculus gaster (ventriculus, magsäcken) = har en J-form där denhögra/inre böjen kallas den mindre curv at ura minor (kurvaturen/krökningen) ochden vänstra/yttre böjen kallas curvatura m ajor ( den storakurvaturen/krökningen). Stomachus delas in i fem delar:

- card ia (övre magmun),-

fundus ventr icu l i (magsäcks botten),- corpus ventr icu l i (central del av magsäcken),-

ant rum vent r i cul i ( magsäckshålrum)- py lo rus (nedre magmun).

Intestinum tenue (tunntarmen) = diameter av ca 2,5 cm och en längd av 3-5 m -maximalt 6 m (från pylorus till valvula ileocecalis).

Kursen: AKUTSJUKVÅRD GRUPP VO: VT15-VT16

Namn: MONICA-ANGELA HANSEN


2/29

P a g e | 2


Tunntarmen delas in i tre delar:- duodenum (tolvfingertarmen),- j ej unum (tomtarmen)- i leum (den sista delen av tunntarmen innan tjocktarmen)

Intestinum crassum (tjocktarmen) = ca 1,5 - 1,6 meter längd och ligger mellanvalva ileocecalis och canalis analis (anus)Tjocktarmen delas upp i fyra delar:

- caecum (cecum, blindtarmen); från cecums nedre del utgår ett bihangd.v.s. appendix vermi for mis .

- colon ( egentlig tjocktarm) som innefattar andra fyra regioner, nämligen: colon ascendens (på höger sida: den uppåtstigande delen

av tjocktarmen) colon t ransversum (den tvärgående delen av tjocktarmen) colon descendens (på vänster sida: den nedåtstigande

delen av tjocktarmen) colon sigmoideum (S-formig böj)

- rectum (rektum, ändtarmen)

- canal is anal i s (analkanalen) som slutar med anus (ändtarmsöppningenmed två ringar: den i n re - och den yt t re r i ngmuskler )

(B) Digestivsystemets ti l l hör ande endokr i na (insöndr ande)kör t la r

Glandula salivariae (salivkörtlarna, spottkörtlarna); hos människan finns de trestora pariga salivkörtlar, nämligen:

- g landu la paro t is (öronspottkörteln),- glandula subli nguali s (undertungspottkörteln)- glandula submandibular i s (underkäkspottkörteln).

Pancreas (pankreas, bukspottkörteln) är kroppens näst största körtel efter levern,och ligger i bukhålans övre del, på tvären från tolvfingertarmens böj till mjälten.Dess mått är: längd 15-20 cm, höjd ca 5 cm och tjockleken är 2-3 cm.Bukspottkörteln består av tre delar:

- caput pancreat i s (bukspottkörtelhuvudet),- corpus pancreatis (bukspottkörtelkroppen)- cauda pancreatis (bukspottkörtelsvansen).

Bukspottkörteln har två utförsgångar:- duct us pancreat icus (bukspottkörtel gången) börjar i bukspottkörtelsvansen,

går genom hela körteln och mynnar tillsammans med gallgången itolvfingertarmen via papi l la duodeni maj or (den större tolvfingerspapillen).

- duct us pancreat icus accesori us

(bukspottkörtelns hjälpgång) börjar ibukspottkörtelns huvud och mynnar också den i tolvfingertarmen men genom

papilla duodeni minor (den mindre tolvfingerpapillen).

Hepar (levern) är kroppens största körtel, väger ca 1,5 kg och ligger nära intillunder diafragman (mellangärden).Levern delas in i två lober:

- lobus hepatis dext er (högra leverloben) och- lobus hepat is sinister (vänstra leverloben)- de två loberna gränsas faktiskt av ett ligament som heter l igamentum

fa lc i f o rme hepat i s (leverns skärformade band).


3/29

P a g e | 3


Extrahepatiska gallgångar är de följande:- duct us hepat icus communis (den gemensamma levergången),- vesica b i l i a r is (gallblåsan),- duct us cyst icus (gallblåsegången)- duct us choledochus (den gemensamma gallgången).

GIK (MTK):s inre struktur är mycket varierande och beroende på vilken plats manär i kanalen, men betydande delen av MTK har samma generella konstruktion.

Inifrån och ut omfattas magtarmkanalens vägg av 4 delar, respektive:- mucosa (slemhinnan),- submucosa (lagret under slemhinnan),- muscularis externa (det yttre muskellagret)- serosa (det yttersta lagret, bukhinnan)

Figur 1 – Abdomens r egioner (bukens r egioner )

Matspjälkningsorganens fysiologi

Digestionsprocessen (matspjälkningsprocessen/ matsmältningsprocessen) infattarfyra betydelsefulla stadier:

mekaniska funktioner sekretion enzymatisk digestion (spjälkning) absorption


4/29

P a g e | 4


1.

Mekaniska funktioner = bl.a. tuggning och de rörelserna som görs av den glattamuskulaturen för att blanda och transportera maten genom digestivkanalen(magtarmkanalen).

2.

Sekretion = körtelcellerna i matspjälkningssystemet producerar enzymhal t ig tavsöndr ingar (enzymer , sekr et ) som tillförs lumen så att digestionen(spjälkningen) kan äga rum.

3.

Enzymatisk digestion (enzymatisk spjälkning) = ökar hastigheten pånedbrytningen av ko lhydrater , prote iner och f e t t e r till mindr e molekyler .4.

Absorption= de mindre molekylerna transporteras tillsammans med vatten,mineraler (joner av calcium, kalium, magnesium etc.) och vitaminer tillcirkulation- och lymfsystemet.

Digestionsfysiologin (matspjälkningsfysiologin):- regleras på ett sådant sätt så att tillförda näringsämnen spjälkas och

absorberas med maximal effekt, oberoende av matkvantiteten som vi äter- stimuleras främst av näringsämnen, nedbrytningsprodukter, pH, irritation av

slemhinnan och utvidgning av MTK.

Dess reglering sker in i tre faser (som syftar på platsen där reflexen utlöses, intevilken del av MTK som påverkas)

I. huvudfas = förändringarna i sekretion och mekaniska funktioner sker innan maten harkommit i magsäcken; förändringarna börjas genom sinnen: lukt, syn, smak o.s.v.

II. ventrikelfas = förändringarna sker när maten har kommit ned till magsäcken (ventriculusgaster, ventrikeln); förändringarna stimuleras först av att magsäcken utvidgas (dilaterar).

III. tarmfas = förändringarna stimuleras av främst volym- och sammansättnings förändringar itunntarmen.

Det finns också två olika sorters reglering av matspjälkningsprocessen:(1) nervös r eglering : saliv sekretionen styrs av en autonomisk reglering som kan stimuleras av yttre

faktorer så som syn och luktintryck(2) hormonst yr d regler ing : bukspottkörtelns och gallans tömning till tarmen styrs främst via hormoneroch tunntarmens rörelser främst av korta lokala reflexer

Nota bene: magsäckens sekretion + kontraktioner styrs lika mycket av nervösa och hormonel la mekanismer .

Digestionsprocess:

I munhålan masticeras (tuggas) maten sönder med t änder na och med tungans hjälpblandas maten med sal iv som består till drygt 99 % av vatten, resterande del är joner och

organiska föreningar såsom mucin (som produceras av spottkörtlarna och av epitelceller iövriga mag-tarmkanalen och vilken fungerar som smörjmedel), amylas (ett enzym somspjälkar proteiner) och andra bakterieangripande enzymer). Salivsekretionen är regleradi synnerhet genom långa, autonoma reflexer.

Födan går vidare genom halsen i kroppen, dock är sväljning en komplex process sombörjar med att den söndertuggade maten pressas uppåt bakåt mot svalget och stimulerartryckkänsliga sinnesceller, att skicka signaler till sväljningscentrumet som ligger iförlängda märgen (medul la oblongata ). När maten har passerat svalget stängsmatstrupens övre slutarmuskel och andningen återupptas. Sväljnings centrum får attstarta sedan en våg av nedåtgående rörelser i det cirkulära muskellagret. Det är dennavåg av nedåtmatande rörelser som kallas per i s ta l t i k . I munnen formas mat bolus .


5/29

P a g e | 5


Fig.2: Digesti on (mat spjälkni ng , matsmältning)

(digestionsprocess i försättning…)

Sen är mat bolus skickat ned till magsäcken där blir liggande centralt i magsäckensövre del. Magsäckens viktigaste funktion är att lagra maten; stomachus kontraktionernaär relativt svaga så att det kan ta ca 1-2 timmar innan maten är ordentligt blandad medHCl (k lor vät esyr a ) och pepsin , så nu kan pepsinet börja bryta ned proteiner. Magsäckenskontraktioner är peristaltiska och har som huvuduppgifter att sönderdela matklumparnatill mindre bitar och blanda dem med magsaft och att kontrollera tömningshastighetentill tunntarmen. När maten har blandat sig med magsaften och blivit helt sönderdelad


6/29

P a g e | 6


kallas den halvflytande massan för chymus . I magsäcken är också producerad IF (dvs.i n t r i nsi c fac to r ) som är ett protein som produceras i parietalceller belägna i magsäckensf unduskör t lar . IF binder till vitamin B12 och resulterar IF-B12 komplexet som absorberaseffektivt i ileum.

Pancreas (bukspot t kört eln ) är en glandula som har:- ENDOKRINPRODUKTION = utsöndrar direkt till blodet; del som

producerar hormoner såsom insul in och glukagon - EXOKRINPRODUKTION = tillverkar enzymer som kallas

pankreatiska enzymer exempelvis: trypsin, chymotrypsin ochkarboxypeptidas, fett (colipas, pancreaslipas, fosfolipas ochkolsterylester hydrolas) och kolhydrater (á-amylas).

I levern formas gallsyror från kolesterol . Gallsyrorna binds till speciella aminosyroroch det bildas då så kallade bi l iära sal t er (gal lsa l ter ) . Gallsyrorna samlas sedan igallblåsan där den lagras och koncentreras. När nedbrytningen börjar i duodenum (tolvfingertarmen) drar gallblåsan ihop sig och gallan töms genom gallgången, ut iduodenum.

Det är framför allt i tunntarmen som spj älk ning och absorpt ion av näringsämnensker (nämligen nedbrytning och absorption av kolhydrater , proteiner , fetter , ävenabsorption av vatten, järn och calcium). Tunntarmens peristaltiska rörelser har somuppgift att sönderdela chymus ytterligare och föra det mest framåt, men också bakåt. Itarmen blandas chymus väl med magsaften. Den inre ytan av tarmen är starkt veckad.Vecken är täckta av små utskott, t a rmv i l l i / t a rm ludd . På tarmvilli sitter dessutom småhårliknande utväxter som kallas mikrov i l l i .

Chymus når sedan tjocktarmen som har tre parallella, kraftiga, längsgåendemuskelband vilka är kortare än tjocktarmens hela längd, något som ger tjocktarmen desskaraktäristiska utbuktningar). Tjocktarmen har inga v i l l i och detta minskar absorptions

yta. Epitelcellerna producerar små mängder slem som saknar enzymer men som smörjertarminnehållet och skyddar slemhinnan . Resterna av chymus är här mycket näringsfattigtoch huvudsakligen absorberas bara natr iumjoner och då följer även en liten mängd vattenmed genom osmos . Även tjocktarmen har perist al t iska rör elser som pressar chymusframåt mot ändt armen . Ändtarmen står för det mesta tom. När tjocktarmsperistaltikenpressar innehållet in i ändtarmen, stimuleras känsliga sinnesceller i ändtarmens vägg såatt defekat ionsref lexer (avföringsreflexer) startar. Vi kan viljemässigt stoppa tömninggenom att styra detta med hjälp av den yttre analsf inktern (analringmuskeln). Vidnormal kostföring är det bara en liten del av feka l ie r (mater iae faeca l is ) som består av:

- osmälta matrester- den större delen är avstötta epitelceller- tjocktarmsbakterier.

*


7/29

P a g e | 7


RESUMÉ: MATSPJÄLKNINGSPROCESSEN

Magtarmkanalen består av:

(1) munnen – här börjar ”köttbullen” nedbrytning

med hjälp av tänderna, gommen, kinderna, tungan.

”Köttbullen” (som nu kallas bolus) blandas med saliven och enzymer som utsöndras av spottkörtlarna, sen

”köttbullen” trycks nedåt, i svalget.

(2) svalget – här korsas vägarna för mat och luft; När

”köttbullen” har sönderdelats av tänderna och når

bakre svalgväggen, startar tungans rörelser en reflex

som får ”köttbullen” bli sväljs ner och skickas till

matstrupen.

(3) genom matstrupen ‐ transporteras ”köttbullen” till

magsäcken. Matstrupen är uppbyggt av både

tvärstrimmig och glatt muskulatur som trycker på

”köttbullen” vidare, genom peristaltik , till magsäcken.

(4) magsäcken ‐ är i ständig rörelse som sönderdelar

”köttbullen” ytterligare. Klorvätesyra och pepsin

hjälper att nedbryta och omvandla ”köttbullen” i något

som kallas chymus. ”Köttbullen” (som nu kallas

chymus) trycks vidare till första del av tunntarmen

nämligen duodenum (tolvtarmfingern)

(5) tunntarmen suger upp näringsämnen, fortsätta

sönderdela ”köttbullen”(chymus), absorberar vatten

och näringsämnen från ”köttbullen” (chymus). Sen är ”köttbullen” skickat till tjocktarmen. Tunntarmen

består av 3 delar: duodenum, jejunum (tomtarmen) och ileum (krumtarmen).

(6) tjocktarmens vågrörelser transporterar ”köttbullen” neråt. En stor del av tarminnehållet består av

vatten, resten av ”köttbullen” (chymus) som inte brutits ner, salter och bakterier som behövs för

”köttbullens” (chymus) nerbrytning. Det mesta av vattnet sugs upp från tarmen ut i blodet och avföringen

får därför en fastare konsistens.

(7) rektums (ändtarms) nedersta del är större och kan därför samla upp en del avföring innan tarmen

måste tömmas genom analkanalen.

(8) analkanalen = den sista delen som slutas med anus (ändtarmsöppningen). Runt ändtarmsöppningen

finns två ringformade muskler, så kallade ringmuskler , varav den ena kan styras med hjälp av viljan.

De körtlar som hjälper till med matsmältningen är

(9) spottkörtlarna ‐ producerar saliv och enzymer

(10) levern ‐ här bildas galla (biliära salter ) som koncentreras i gallblåsan.

(11) pankreas (bukspottkörteln) – utsöndrar två typer av hormoner:

endohormoner : insulin och glukagon som är viktiga för att hålla kroppens sockerbalans på rätt nivå;

exohormoner : enzymer (som finns i bukspotten). Enzymer behövs i ”köttbullens” nedbrytning.

Pankreatiska enzymer är: trypsin, chymotrypsin, karboxypeptidas, elastas, bukspottsamylas, lipas,

pankreas etc.

Design: Monica Hansen


8/29

P a g e | 8


NYCKELORDAbscess förekommer när en kroppsvävnad är infekterad och

kroppen inte klarar av att hindra infektionen frånatt sprida sig

Akut buk den s.k. kirurgisk buk = ett akut intraabdominalttillstånd med plötsligt insättande (debut), vanligen

associerad med svår smärta på grund avinflammation, perforation, obstruktion, infarkt,eller bristning av bukorganen, och vilket vanligtviskräver akut kirurgiskt ingrepp

Antacida neutraliserande läkemedel som binder(neutraliserar) saltsyra som ingår i magsäckensmagsaft

Antikroppar immunglobul iner är Y-formade proteiner somanvänds av kroppens immunsystem för att upptäckaoch identifiera främmande ämnen, till exempelvirus, bakterier eller parasiter

Appendicit

inflammation av blindtarmsbihanget som orsakas avobstruktionen av appendix lumen Ascites fri vätskeansamling i bukhålan (i abdominella

kaviteten)Biopsi (från gr. bios = liv, och opsis = seende); tagning av

prov från levande kroppsvävnad för undersökning,vanligen i mikroskop och i syfte att ställa endiagnos; större vävnadsbitar kan tas kirurgiskt, såkallad provexcision ( px ), eller med hjälp av tillexempel fiberoptik; för mindre prov används oftaspeciella nålinstrument (nålbiopsi) och biopsinnämns i detta fall biopsi genom punkt i on ellerenkel t punkt ion .

Blindtarmsinflammation appendicit (akut eller kronisk appendicit)Bukskador skador på bukväggen eller lesioner på bukens

inälvor, vilka framkallas av traumatiska medel.Typ av buktrauma:

a) ekkymos (stöt skador ), när huden förblir intaktb) sår , när huden är skadad:

- icke-penetrerande (trubbigt våld agent sominte har penetrerat bukhålan)- penetrerande (när agenten har genomträngti bukhålan) och som kan vara:

u tan interna/ viscerala lesioner med interna/ viscerala skador

Bukspottkörtelinflammation pankrea t i t = smärtsam inflammation/ irritation(retning) i pankreas som vanligt orsakas av gallstenoch tung alkoholanvändning; andra orsaker: direkttrauma, vissa mediciner, infektioner, tumörer etc.

Symptom: svår smärta i övre delen av buken (som ofta strålar påbaksidan), illamående, kräkningar.- akut pankreatit: feber; symtomen försvinner oftast inom någradagar- kronisk pankreatit: viktminskning, fettavföring, diarré


9/29

P a g e | 9


Buköversikt dynamisk röntgen av buken = undersökningsmetodsom kan påvisa obstruktionstillstånd imagtarmkanalen, fri gas, konkrement (en fast

kropp (sten) som bildats av salter i kroppshåligheteroch vävnader t.ex. gallsten), främmande kropp,inflammatoriska tarmförändringar ochobstipation.

Bulkmedel avföringsmedel som delas in i två huvudgrupper:- bulkmedel (som innehåller kostfiber som genomsin volym gör att tarmen stimuleras och har lättareatt bearbeta materialet)- direktstimulerande medel (som retar tarmen såatt tarmrörelserna, peristaltiken, blir kraftigare.De direktverkande medlen är effektiva, men kan bli

beroendeframkallande vid regelbundenanvändning.Celiaki ( glutenintolerans) autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot

ett i gluten förekommande glykoprotein;sjukdomen orsakar skador på tunntarmensslemhinna

Crohns sjukdom kronisk tarmsjukdom som tillhör en grupp avsjukdomar som kallas kron iska in f l ammator i skat armsjukdomar (KIT ), och vilken kan påverka delareller hela magtarmkanalen från munnen till anus

Datortomografi (DT) = röntgenologisk metod att via skiktbilder medhjälp av datorteknik få fram anatomiska

detaljerade strukturer.Dehydrering(uttorkning, intorkning)

kroppen har underskott av vatten för attupprätthålla normala funktioner;

den kan ofta uppkomma tillsammans medstörningar i elektrolytbalans (elektrolytrubbningar såsom hyponatremi, hypokalemi, magnesiumbrist)som är ett tillstånd som kan avhjälpas medvätskeersättning eller dropp

Diarré avföringen innehållande 60-90 % vatten; fekalier ärlösa i konsistens och elimineras oftare än normalt


10/29

P a g e | 10


Divertikulit divertiklarna eller området runt dessa har blivitinflammerade; vanligen rör det sig omtjocktarmsdivertiklar, 90 % av divertiklarna sitter isigmoideum

Dumping/dumpingsyndrom

syndrom (grupp av tecken och symtom) sommanifesteras genom känsla av dåsighet

(sömnighet), med svaghet, yrsel, illamående,ibland kräkningar, svettning och palpitationer(hjärtklappning) som upplevs efter en måltid hospatienter som haft gastrektomi (kirurgisktavlägsnande av magsäcken)

obehag från magen samt svettning och trötthetefter måltid hos magopererade patienter

Dyspepsi matspjälkningrubbning; svårt och smärtsammatspjälkningprocess

ERCP(Endoscopic RetrogradeCholangiopancreaticoscopy )

den minst påfrestande teknik för patienter somkombinerar användandet av endoskop och fluoroskop (genomlysning) för att diagnostisera och

behandla vissa problem i gallan eller i duktalapankreassystemen (d.v.s. bukspottkörtelgången)

genom endoskopet som införs via munnen ned, tillmagsäcken och upp genom gallblåsans och pancreasgemensamma dukt kan läkaren undersöka insidanav ventrikeln (magen) och duodenum(tolvfingertarmen), och injicera radiografisktkontrastsubstans ut in i kanalerna i gallträdet ochpankreas så att de kan ses på röntgenbilderna

Fasta frivilligt avstående från föda (mat och eventuelltdryck)

Gallsten en fast kristall ansamling som bildas i gallblåsan(d.v.s. ett päronformat organ som lagrar gallsalter

tills de behövs för att smälta fet mat) kan migrera till andra delar av mag-tarmkanalen

och orsaka svår smärta med livshotandekomplikationer

Gastrit en inflammation i magslemhinnanGastroskopi endoskopisk inspektion av magsäcken (stomachus

eller ventrikeln), matstrupen (esofagus) ellertolvfingertarmen (duodenum) som görs med video-(kameran) eller fiberendoskopisk teknik fråninsidan

Helicobacter pylori (Hp-) bakterier som asymtomatiskt koloniserarmagsäcken och tolvfingertarmen i mer än hälftenav den allmänna befolkningen; när de blirpatogena, orsakar de obalanser imatsmältningsprocessen samt infektioner somleder till allvarliga komplikationer såsom magsår(ulcus) eller magcancer

Hematemes fr. "hémato-" = blod + "emesis" = kräkning; blodiga kräkningar som kommit från en övre

gastrointestinalblödning (blödning i


11/29

P a g e | 11


magtarmkanalen) nämligen blödning från esofagus,magsäcken eller duodenum (tolvfingertarmen)

den kan vara symptom för sjukdomar såsomesofagusvaricer, hemorragisk ulcus, hemorragiskgastrit, cirros (levercancer) i sista stadiet

Hemorrojder vaskulära strukturer som sitter i analkanalen; de

betraktas som patologiska när de är svullna ellerinflammerade. I friskt tillstånd är de analkuddar,bestående av arteriovenösa anastomoser ochbindväv, som hjälper till att kontrollera avföringen.

Histamin2-receptorblockerare även histamin2-receptorantagonister = hämmareläkemedel som reducerar/ inhiberar/ minskarsaltsyreproduktion (magsyreproduktion)

IBS(Irritable Bowel Syndrome)

inflammatorisk komplext syndrom som drabbar endel eller hela magtarmskanalen

Ikterus gulsöt; ett tillstånd då bilirubin ansamlas i kroppenoch gör så att huden och bindhinnan (konjunktiva)som ligger framför sclera (ögonvitorna) tillsammans

med andra slemhinnor antar en gulaktig färgton;ikterus är sålunda ett symptom, och inte ensjukdom i sig, men används ibland också sombenämning på vissa av de bakomliggandesjukdomarna: "smittsam gulsot".

Illamående nausea; tillstånd av äckel, kväljningar; benägen attkräkas

Ileostomi kirurgisk tillverkad öppning på tunntarmen;tunntarmen förs ut genom bukmuskeln och sys fastpå huden. Avföringens volym och konsistensvarierar beroende på vilken del av tunntarmen som

används till stomi. Stomin är röd och fuktig: detfinns inga nervändar på stomin så där av ingenkänsel. Avföringen uppsamlas i en s.k. tömbarstomipåse

Ileus (tarmvred/ tarmstopp/tarm-obstruktion)

tarmvred, tarmstopp; tillstånd då tarminnehålletspassage blockerats. Ordet tarmvred kommer av atttunntarmarna kan vrida sig runt en axel så det blirtotalstopp, kallas volvulus (av latinets volvere =vrida)

- dynamisk i leus/ hyp erdy namisk/ spast i sk = p.g.a.ihållande kontraktur av ett tarmsegment- mekanisk i l eus/ ocklusiv p.g.a. mekaniska orsaker

(bråck, sammanväxningar, tarmvred, etc.)- para ly t isk/ adynamisk = p.g.a. inhibering/ hämningav tarmrörligheten - volvulus/ äkt a vri dning, äkt a t armv r ed = p.g.a.

tarmslingan som kan vrida sig kring sig själv ellerkring en annan tarmslinga

Immunologisk reaktion immunsystemets svar till en skada; inflammation(som är sättet på vilket vår kropp skyddar sig frånbakterier och virus)


12/29

P a g e | 12


Inspektion medicinsk kontroll, en grundlig visuell undersökningav den fysiska kroppen (vilket görs avsjuksköterskan eller läkaren)

Kolecystektomi kirurgiskt avlägsnande av gallblåsanKoloskopi metod som används för att examinera hela

tjocktarmen och/ eller för att även ta prov från

slemhinnan med hjälp av koloskop (instrument iform av böjligt rör med belysning) undersökning där en mjuk slang förs in via din

rumpa; det är helt ofarligt och låter värre än detär; undersökningen hjälper din läkare ta reda på omdu har en magtarmsjukdom och vad ni kan göra åtdet

Kolostomi colostomi ; gr. kolon = tjocktarm och stoma = mun;en stomi som innebär att ändtarmen och sista delenav tjocktarmen tas bort och grovtarmsmynningenläggs ut genom bukväggen. Kolostomins placering äroftast på bukens vänstra sida

Konkrement t.ex. gallsten = en fast kropp (konkretion) i gallansom kan bestå av kolesterol, kalk och bilirubin. Denhar alltid bilirubin i mitten

Laparocentes ascitestappning; innebär att man tappar ut vätskafrån bukhålan

Lavemang en av de äldsta terapeutiska metoderna avtarmrening/ ändtarmssköljning

Laktosintolerans tunntarmen har en nedsatt förmåga att ta uppmjölksocker, laktos

Levercirros (levercancer) cirrhosis hepatis; är slutstadiet efter en sjuklignedbrytning av leverns vävnader; skrumplever

Leverkoma leverencefalopati; allvarligt neurologiskt ochpsykiatriskt tillstånd som kan ses i samband medförsämrad leverfunktion

Levertransplantation kirurgiskt ingrepp där en lever tas bort från engivare och placeras in i någon annans kropp

Malabsorption malabsorptionssyndrom; ett antalsjukdomstillstånd som beror på felaktig digestioneller absorption av födoupptag i digestivsystemet.Svår malabsorption kallas tarmsvikt.

Malnutrition kondition som uppstår på brist av bestämdalivsviktiga näringsämnen i en persons kost

Melena patologiskt tillstånd när patienten elimineraravföring med blod; även kallad intestinal blödning(fr. "mélaena")

manifesteras genom svarta, illaluktande fekaliervars färg orsakas av järnoxidation under dess transit(passage) igenom tjocktarmen

NSAID-preparatNon-Steroid Anti-inflammatory Drugs

inflammationshämmande läkemedel/ preparat sominte tillhör steroider (t.ex. Aspirin, Ibuprofen etc.)


13/29

P a g e | 13


Obstipation förstoppning; patologiskt tillstånd somkännetecknas av svårigheten eller omöjligheten atteliminera avföringen från tarmarna

trög mage; minskad tarmtömningsfrekvens ellerhårdare konsistens på avföringen, eller båda.

Palpation undersökningsmetod där läkaren palperar (lat.

palpatio) dvs. känner med händerna på sjukakroppsdelar och kanske finner en palpabel tumör,som är palpatorisk dvs. kännbar.

Obstruktion blockering eller täppning, t.ex. genom ocklusioneller stenos

tillstånd inducerats av blockeringen av transit itarmlumen; den kan uppstå:

- mekaniskt (ocklusion genomstrangulation, obstruktion eller extrinsic/yttrekompression)

- funktionellt (paralytisk eller spastiskocklusion)

Pankreatit akut eller kronisk inflammation av bukspottkörteln(pankreas)

Passageröntgen kontrastundersökning av tunntarms passagePerforation en ruptur (bristning) i en kroppsdel orsakat särskilt

av en olycka eller sjukdomProbiotika nyttiga bakterier som modifierar tarmfloran för att

bibehålla en ordentlig matspjälkningProktoskopi (syn: rektoskopi)Protonpumpshämmare (PPH) läkemedel vilka inhiberar/ reducerar magsyra halt

som produceras av körtlarna i gastrointestinalaslemhinnan

används för att:- lindra symtom på bröstbränna/ surauppstötningar d.v.s. gastroesofagealrefluxsjukdom (GERS) som är ett tillståndi vilket livsmedel eller vätskan rör sig uppfrån magsäcken till matstrupen- behandla ett peptisk ulcus (magsår)- behandla skador på den nedre delen avmatstrupen som orsakats av surauppstötningar

Rektoskopi(synonym:

proktoskopi )

endoskopisk examination av ändtarmens slemhinnamed hjälp av rektoskop (d.v.s. en rörformatinstrument med belysning)

Rekto-sigmoideoskopi undersökning av ändtarmens och nederstakolondelens inre med slangformad tub som heterrekto-sigmoideoskop

Saltsyreproduktion sekretion av klorvätesyra (HCl d.v.s. saltsyra)somär tillverkad av mages parietalceller för att brytaner bolus

Slemhinneskydd/mucosa immunförsvar/

gastrointestinala barriären

lager som bildar en barriär mellan kroppen ochlumenmiljön vilken innehåller näringsämne som ska


14/29

P a g e | 14


absorberas av kroppen, samt potentiellt fientligamikroorganismer och toxiner

Skov tillfällig försämring av sjukdomsförlopp, eller enkraftig stegring av ett mer konstant men cyklisktsjukdomstillstånd; det förekommer vid kroniska ochautoimmuna sjukdomar (som systemisk lupus)

Smärta obehaglig känslomässig upplevelse, som kan varieraenormt i intensitet och som förknippas med

vävnadsskada viktigt sjukdomssymtom, men då det helt upplevs

på känsloplanet är det svårt att mäta den objektivt.Värk är en speciell form medan smärtakan har bådefysisk och psykisk bakgrund

Smärtanalys en noggrann undersökning- och observationsstudieav patientens smärta med hänvisning till dess typ,intensitet, plats, förekomst, frekvens ochvaraktighet, samt till observation och tolkning avpatientens reaktioner på smärta

o intervallsmärta o tidsperiod då smärtan (smärtsymtomet)håller sig bort; tidsintervallen mellan två

eller flera smärtkriser.o koliksmärta o spasmer; intensiva vågor av smärta,

smärtsam och ryckig kramp i glattmuskulatur (t.ex. i tarm, gall och urinvägar)

o molande smärta o kontinuerligt, ihållande besvärlig smärta somär inte skarp och som uppstår särskilt ikroniska sjukdomarna

o utstrålande smärta o en väldigt stark och skarp smärta somuppstår i akuta kriser/ sjukdomar och somstrålar ut i andra regioner

o migrerande smärta o en mycket mer distinkt och avgränsbar

smärta; smärta som förflyttar sig från platstill plats; migrerande värk, smärta medvarierande lokalisation. (»flygvärk«).

Smärtstillande grupp av läkemedel som kallas analgetika, elleranalgetikum

generiskt namn på lindrande, bedövande,mildrande, sövande, lugnande läkemedel

Stomi en snittade öppning som hålls öppen för dräneringeller andra ändamål (såsom öppningen i bukväggenför kolostomi, ileal kanal och ureterektomi)


15/29

P a g e | 15


Substitutionsterapi ersättningsbehandling behandling för att ersätta bristfälliga bildning eller

förlust av kroppsprodukter genom att administreraav naturliga kroppsprodukter eller syntetiskaalternativ

Tarmflora

(intestinal flora) bakterier som naturligt koloniserar

tarmarna och lever i symbios för att upprätthållamatspjälkningsbalans i kroppen skyddar slemhinnan i mag-tarmkanalen,

metaboliserar (bryter ner) avfall, spelar roll ivitaminproduktion och stoppar koloniseringen medpatogena mikrober i området de finns

Tarmvred tarmstopp, ileus eller tarmobstruktion (trångt ellerstopp); innebär att den normala tarm transit(tarmpassagen) av någon anledning är blockerad

Ulcerös colit recidiverande (återkommande) inflammation itjocktarmens slemhinna

tarmsjukdom som tillhör en grupp av sjukdomarsom kallas kron iska in f lammator iskat armsjukdomar (KIT)

Ulcus lesion (sår) som eroderar bort (gräver i) huden ellerslemhinnan, vilka kan ha olika orsaker, beroende avderas placering

magsår; ulcus duodeni respektive ulcusvent r icu l l i , gemensam beteckning på sår liggande iduodenum och/eller ventrikel

Ultraljud ljudvågor som överskrider 20 000 svängningar/sek,vilket örat inte kan uppfatta, men som kan påverkavävnader via ultraljudsbehandling

Vagotomi

kirurgisk skärning av vagus ner v som utförs för attminska saltsyreproduktion i magsäcken vilken intekan reduceras på annat sätt (medicinering,förändringar i diet); vagus nerv indelas i grenar somgår till magsäcken och deras stimulering framkallarmagen att producera syra

Ventrikelresektion gastrektomi (partiell/ delvis; total) att ta bort/avlägsna hela eller delar av magsäcken

Ventrikelresektion Billroth II partiell exstirpation av magsäcken som opererasbort med undantag av den översta tredjedelen somsparas och sys fast en bit in i tunntarmen

Volvulus

äkta vridning, äkta tarmvred

innebär att tarmslinga vrider sig kring sig själv ellerkring en annan tarmslinga

S-ABCDE konceptet:

Definition = grundprincip som används för att identifiera och behandlaakutsjuka patienter


16/29

P a g e | 16


S (Scene/ Situation) - Säkerhet/ Läget = att bedöma säkerheten för att kunna ge vård (om polis behövs polis tillkallas; hotfullapersoner; skärande/ stickande föremål; gasflaskor, etc)

A (Airways) - Fri luftväg = att kontrollera om patienten har fri luftväg: om hen kan andas, om snarkar, gurglar, om

munnen är fri av föremål; om behöver hjälp att andas (svalgtub, käklyft, O2reservoarmask), spineboard eller nackkrage för att immobilisera och skydda ryggmärgen.

B (Breathing) - Andning = att kontrollera andnings parameter: frekvens, rytm, symmetri, saturation; att se,lyssna, känna (att lyssna med stetoskop för t.ex. gnidningsljud, krepitationer ellerfrånvaro av andningsljud)-

C (Circulation) - Cirkulation = att kontrollera vitala parameter för: blodtryck, puls (rytm/ frekvens, fyllighet,regelbunden), hudkostum: kapilläråterfyllnad på fingrarna (skall vara mindre än 2 sek),hud temperatur (kall, svettig), hudfärg (blek, rodnad, cyanotisk), vätska/urinproduktion?

radialispuls (arteria radialis): ≥ 70 mmHg blodtryck femoralispuls (arteria femoralis): ≥ 60 mmHg blodtryck carotispuls (arteria carotis): ≥ 50 mmHg blodtryck

D (Disability) - oduglighet/ invaliditet= medvetenhet, smärta, mottaglig, känslig, omottaglig; pupiller (om reagerar på ljus ochär likstora); att kontrollera P-glukos

E (Exposure) - Andning = helkroppsundersökning (skydd täcke på patienten; klippa upp kläder; akta hypotermi;

beskydda patientens integritet)

INSTUDERINGSFRÅGOR:

1. De vanligaste symtomen vid en akut rubbning i magtarmkanalen:

DEFINITIONAkutrubbningar i matspjälkningssystemet är en kirurgisk lidande som i verkligheten

inte innebär en sjukdom, utan ett syndrom med idiopatisk etiologi (d.v.s. varieratbildsymtom med oklara orsaker) som plötsligt uppstår i gastrointestinala kanalen(matspjälkningskanalen) i den sista 48 timmar och vars manifestationer kan blilivshotande för patienten.

ETIOLOGI (ORSAKER och SYMTOM)

a. Orsaker:Akutrubbningar i matspjälkningssystemet kan orsakas av olika sjukdomar dock dessetiologi (ursprung) är oklar. de vanligaste orsaker kan vara:

id i opat iska (oklar a, ospeci f i ka) , ca.40 %


17/29

P a g e | 17


obst rukt ion (ocklusion, t armt äppning)

in f lammat ion

in fek t ion

pe r fo ra t i on

ockul t hemorr agi ( int erna/ i nre blödningar)

Med andra ord finns det olika sjukdomar som kan anses orsaka akutrubbningar, t.ex.

- akut appendicit (blindtarmsinflammation)- akut peptisk ulcus (ulcus ventriculi eller ulcus duodeni) och dess komplikationer- akut kolecystit (inflammation av cholecyst/ gallblåsan)- akut pankreatit (d.v.s. bukspottkörteln inflammation)- akut intestinal ischemi- akut divertikulit- akut peritonit (peritoneum inflammation)- volvulus (äkta tarmvred/ tarmstopp)- cholelitiasis (d.v.s. gallsten/ gallslidande)- bukaortaaneurysm- hemoperitoneum (förekomst av blod i bukhålan)- mjältruptur (mjältbristen)- renal kolik syndrom (p.g.a. t.ex. njursten, akut pyelonefrit, glomerulonefrit, eller

interstitiell nefrit)- ektopisk graviditet med äggledare ruptur, etc

b. Symtom: smärtanalys:

buksmär t a :- debut (insättande): före eller efter måltid- lokalisation: i vilken kvadrant av buken- typ: kolik (magknip, skarp), diffus (molande, dov)- intensitet: intermittent (ryckvis återkommande), persistent

(ihållande)

- utsträckning (utbredning): utstrålande, migrerande (förflyttar sig)- varaktighet: varar mer än 2 timmar)- kan vara en konsekvens av en bukskada- ibland, utan smärta (särskilt hos små barn, äldre, patienter med

kroniska besvär)- öm och rigid (stel) buk vid beröring

smär t sam eller ov anli gt polyur i , ev. ol igur i (frekvent ev. frånvaro avmiktion)

ont som int r äf f ar under gravi d i t e ten

abdominell distension (uppblåsthet, utspänd/ svullen buk, "ballongmage" somstimulerar smärtan)

feber (moderat, cirka 38

0

Celsius) nausea (illamående) kräkningar (ibland hematemes, d.v.s. blodiga kräkningar) dehydrering (vissa tecken på uttorkning som kan orsakas p.g.a. kräkningar + diarré) diarré obstipation (förstoppning) melena (blodiga eller svarta tjärliknande avföring) trötthet irritabilitet andningssvårigheter (andfådd)


18/29


19/29

P a g e | 19


3. Skillnaden på ulcus ventriculi och ulcus duodeni:

Ulcus ventriculi Ulcus duodeni(1) Anatomiska läge: lesionen (magsåret)ligger i ventrikeln (latinska stomachus/ventriculus; grekiska stomachos) = magsäck

(1) Anatomiska läge: magsåret finns iduodenum (latinska duodeni) d.v.s. 1:a delenav tunntarmen = tolvfingertarm

(2) Smärta:- kan inte lindras av matintag utan tvärtom,det förvärras särskilt vid mat som stimulerarsaltsyraproduktion som leder tillmagslemhinnans inflammation och lesioner.- sker 1-2 timmar efter måltid

(2) Smärta:- kan lindras vid födointag (mindre saltsyramängd på duodenum nivå)

- sker 3-4 timmar efter måltid(3) Hemorragi: hematemes d.v.s. blod-förlustmed kräkningar (blod blandat medmaginnehåll)

(3) Hemorragi: melena d.v.s. förlust av färsktblod i avföring

(4) Diet: speciell kost nämligen att undvikaslivsmedel som orsakar hyperaciditet ochirritation (t.ex. kryddstark mat, krämiga ochgräddiga mejeri livsmedel, choklad, kaffe,

stek mat osv).

(4) Diet: ingen speciell diet, dock det börundvikas alkohol som kan förvärraduodenalsår.

4. Vård och omsorg av en patient med ulcus:

Ulcus (magsår) evolution kan ske i olika stadier:(1) gastrit (inflammation av magsäcks slemhinna, besvär som kan blir kronisk)(2) peptisk ulcus (förekomst i magsäcken = ventriculi ulcus, eller i duodenum = duodeni ulcus)(3) hemorragisk ulcus (blödande magsår)(4) perforerat ulcus (brustet magsår d.v.s. perforation igenom magsäckens vägg)

Farmakologisk behandling:- protonpumpshämmare läkemedel (PPH)/ Histamin2-receptorblockerare: inhiberarsaltsyreproduktionen i magsäcken (ca.90%), reducerar surhetsgraden, ökarslemhinneskyddet, påskyndar läkningen; att undvika bl.a. rökning och alkohol -Zantac,Ranitidin; Omeprazol, Losec Lanzo, Nexium (vid gastrit och ej blödande ulcus)- antibiotika vid infektion med Helicobacter pylori- antacida läkemedel/ preparat (receptfritt): neutraliserande läkemedel som binder(neutraliserar) saltsyra som ingår i magsäckens magsaft (behandlar halsbränna ochreflux) (vid gastrit)

Kirurgisk behandling:- är inte för ofta tack vare effektiva läkemedel- sker vid komplikationer såsom perforerat- eller blödande magsår- syfte: att minska HCl produktion- METODER : - vagotomi (kirurgisk skärning av vagus ner vs grenar som utförs

för att minska saltsyreproduktion i magsäcken vilken vanligt inte kan reduceras genom medicinering och förändringar i diet; vagus nerv indelas i grenar som gårtill magsäcken och deras stimulering framkallar magen att producera syra)

- ventrikelresektion (kirurgisk intervention varigenom en del avventrikeln exstirperats)- ventrikelresektion Billroth II: magsäcken opereras bort medundantag av den översta tredjedelen som sparas och sys fast enbit in i tunntarmen (se bilden nedan)


20/29


21/29

P a g e | 21


svårt och komplicerat temperament/ stressande mentalitet (t.ex. överdrivenångest, panik, sjuklig ambition, tendens att kontrollera allting, överdrivenmelankoli, depression, etc.)

undvika använda mediciner som kan generera gastrit, respektive ulcus:acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat (d.v.s. icke-steroidala läkemedel)

5. Gallsten: etiologi, patogeni (uppkomst, symtom, orsak), vård och behandling

DefinitionGallsten (gallslidande) är ett inflammatoriskt tillstånd av gallblåsan som konsekvens

av försämring av galla flöde alltså ansamling av gallsalter (t.ex. Ca/ kalcium), överskottav kolesterol, bilirubin, lecitin och andra partiklar i gallblåsan och/ eller i gallgången,process som leder till bildningen av kristaller och sten, gallblåsaobstruktion, infektionereller andra sjukdomar.

I allmänhet är gallsten ett asymtomatiskt tillstånd i ungefär 70-80 % personer medcalculi biliarii (konkrement) och är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, hos

avancerade åldern, och personer som ofta konsumerar fett.Cholelithiasis blir en sjukdom när symtomen manifesteras hos patienten och som med

tiden kan leda till obstruktion av bukspottkörtelns dukt, respektive till pankreatit.

Etiologi och patogeniGallsten bildas genom övermättnad av galla i ämnen som kommer att utfällas i

gallblåsan (samlas) och generera mikroskopiska kristaller. Dessa kristaller kommer attförankras (fästas) i gallblåsegallan och producerar lera eller biliära slam. Med tidenkommer kristallerna att växa i storlek, sammanställer (solidifierar, stelnar) och kommeratt bilda makroskopiska stenar av olika och varierade former och storlek.

Det beskrivs två typer av gallsten:a) Kolesterol calculi (85 %)Orsaker:- bristande proportion mellan (obalans i sammansättning av) kolesterol, lecitin och gallsalter(föreningar som utsöndras av levern) till förmån för kolesterol;- alltför koncentrerad galla;- gallblåsan hypomotilitet (långsam rörelse av gallblåsan/ stas)Riskfaktorer:- övervikt och obesitas (fetma);- kaloririka dieter;- cystisk fibros som associeras med pankreasinsufficiens;- kvinnor

b) Pigment stenar (15 %)Typer:- bruna stenar (bildas i gallgångarna);- svarta stenar (bildas i gallblåsanOrsaker och riskfaktorer:- överdriven ansamling av bilirubin och kalciumpartiklar- vissa infektioner- vissa sjukdomar (kronisk hemolytisk anemi, alkoholrelaterad cirros etc.)- äldre personer


22/29

P a g e | 22


Symtom:- biliär kolik (gallkolik, smärta som orsakas av cholelithiasis) som uppstår:

postprandialt (efter måltid) associerad med hårdsmält mat diffust lokaliserad i höger hypokondrium (till den övre delen av buken eller strax

under höger revbensbåge)- nausea (illamående), ev. kräkning - feber : i gallsten obstruktion => kolecystit d.v.s. inflammation av gallblåsan)- ikterus (d.v.s. gulsot) = tillstånd som sker vid bilirubin resorption i blodet ocheliminering med urin p.g.a. gallstens förflyttning i biliära dukt (gallgången) ochblockering av gallflödet från levern till tunntarmen. Vid ikterus:

ögonens konjunktiva (bindhinna) och huden blir gulfärgade kittfärgad (vit) avföring p.g.a. brist på bilirubin (lat. "bilis" = galla; "ruber "

= röd, rödfärgad) porterfärgad (mörk) urin fetthaltig vit avföring (när pankreatiska dukt obstrueras och hindrar

gallflödet till bukspottkörteln => processen kan leda till pankreatit, äventill pankreascancer)

Vård och behandling - kolecystektomi = kirurgisk behandling genom vilken gallblåsan exstirperas(bortopereras) och det kan utföras genom:

- laparotomi (öppen operation, ett snitt i höger hypokondrium underrevbensbågen): risk (!); gallgången svullnar, gallflödet kan blockeras igen ochkan kompromettera leverns funktion

- det inopereras (implanteras) två dränage med ett T-rör föratt dränera gallan och blodet, och samla dem upp i en påseutanför kroppen, mellan resten av gallan skickas till tarmen

- laparoskopi (titthålskirurgi) = mindre invasiv metod; minimala risker; snabbåterhämtning

- ERCP (Endoscopic Retrograde Cholangiopancreaticoscopy ) d.v.s. endoskopiskretrograd colangiopancreaticoskopi = den minst invasiva kirurgisktekniken vilkenkombinerar användandet av endoskop och fluoroskop (genomlysning) för attdiagnostisera och behandla vissa problem i gallan eller duktala pankreassystemen(d.v.s. bukspottkörtelgången)

- det används särskilt när gallstenen sitter långt ner i gallblåsans-och bukspottkörtelns gemensamma ductus (utförsgång)

Vård, omsorg, egenvård

Gallkolik (gallstenanfall):- smärtlindring- kolecystektomi (vid kroniska besvär och svår smärta)- farmakologisk behandling: - kolesterol hämmande läkemedel (effekt i levern)

- kolesterol reducerande läkemedel (effekt i tarmen)- läkemedel som syftar att lösa upp, sönderdelas(disintegrera) vissa (små) gallsten, t.ex. Rowachol

Kolecystit (gallblåseinflammation):- smärtlindring- medicinering (första val)- kirurgisk behandling: gallblåsa exstirpation (kolecystektomi)


23/29

P a g e | 23


Gallstensikterus (gallstensutlöst gulsot):- ERCP/ syftet: förebyggande (att undvika kvarvarande stenar eller ny ikterus); samt föratt bortoperera stenen som obstruerar gallblåsan, gallgången, ellerbukspottskörtelngången

Kolangit (gallgångsinflammation orsakad av bakteriell infektion eller tumör):- ERCP (för att lösa avflödeshindret)- antibiotika

Gallstenspankreatit (gallstensobstruktion i galls- och bukspottkörtelns gemensammautförsgång har som konsekvens att pankreasenzymerna bryter ner pankreas istället förtarminnehållet)- ERCP (d.v.s. gallsten tas bort i akut skede)- antibiotika (vid infektion eller för att förhindra den)- laparoskopisk kolecystektomi (det görs i en lugnare period; syftet: att förhindraförekomst av nya gallstenpankreatiter)

Andra åtgärder:

- dränage (som tas bort efter några dagar post operation när patienten är stabiliserad)- att informera/utbilda patienten om födoämnen som orsakas anfallet: med hög halt avlipider; oxidativa födoämne: rökt och stekt kost; hårdsmälta födoämne t.ex. högfiberintag etc- smärtlindring: NSAID-preparat t.ex. Voltaren i.m.

6. Pankreatit: etiologi, patologi, vård och behandling

Definition, typer:Pankreatit = inflammation av pankreas körteln (bukspottkörtelinflammation) som kanvara:(a) akut pankreatit, som orsakas av gallsten eller hög alkohol konsumtion(b) kronisk pankreatit, som vanligt orsakas av hög alkoholkonsumtion, men även av andrasjukdomar och besvär/ tillstånd

Etiologi och patologi (uppkomst, orsaker, evolution): Vid gal lstenspankreat i t vänder pankreatiska enzymer tillbaka till bukspottkörteln

p.g.a. gallstensobstruktion i galls- och bukspottkörtelns gemensamma utförsgång;detta leder till att pankreasenzymerna bryter ner pankreas istället för chymus/ kymus(tarminnehållet) och producerar inflammation.

Vid kron isk aut o immun pankreat i t vänder pankreatiska enzymer tillbaka till körteln

och attackerar egna friska celler, något som leder till bukspottkörtelns degenerering/förstöring.

Vid en t rång pankr eat isk ductus (trång bukspottkörtelgång, vilket är röret somtransporterar enzymer från bukspottkörteln till tunntarmen) flödarbukspottkörtelenzymerna väldigt långsamt ut i tunntarmen och med tidenbukspottkörtelgången obstrueras, något som leder till inflammation.

Heredi te t (ärf t l ighet ) i samband med riskfaktorer kan leda till pankreatit Åld er n: 30-40 år Kön: uppstår vanligt hos män


24/29

P a g e | 24


Olik a sj ukdomar såsom : IBS (inflammation av magtarmkanalen), dislipidemi(hyperkolesterolemi associerad med hypertriglyceridemi), cystisk fibros (patologisköverskott slemproduktion i lungorna), gallsten, primär biliär cirros (d.v.s. kroniskhepatit associerad med kronisk pankreatit)

Symtom:- moderat feber (ca.380 Celsius) som inflammatoriskrespons- smärta i epigastrium (övre delen av buken)- nausea och kräkningar- ikterus (gulsot)- fettig kittfärgad avföring, som är lös och klibbig- mörk (porterfärgad) urin- oförklarlig viktminskning- diarré => kan leda till dehydrering- överdriven törst och trötthet- hyperglykemi (när bukspottkörtelns celler förstöras, minskas insulinproduktionen =>

leder till hyperglykemi => med tiden kan framställa autoimmun diabetes/ typ1, eller leda till förvärvad diabetes/ typ 2)

- förhöjda nivåer av pankreatiska enzymer i blod och urin

Behandling, vård och omsorgVanligt är patienten vårdad på vårdavdelning, men vid allvarligt anfall ska hen vårdas påintensivvårdsavdelning.Syftet: att minska belastningen för pankreas körteln (det görs först genom att minskapankreasenzymproduktion via fasta)

Åtgärder:- fasta (genom att fasta kan gastrointestinala kanalen vila och ger tid för

bukspottkörtelns avlastning)- infusion: vätska och näring = för att balansera och stabilisera patienten

- gastrisksond = för att tömma magsaften ifrån magen, och för att tillföra näringen(flyttande kost)

- ERCP (minst invasiva kirurgiskteknik)- kolecystektomi (laparotomi eller laparoskopi)- dränage (vid kolecystektomi)- regelbunden kontroll av vitalparameter : puls, blodtryck, temperatur- olika labprov : blodstatus, leverstatus, elektrolytstatus, diures etc.- medicinering: smärtlindrandeläkemedel- ständigt kontroll på patientens allmänna hälsotillstånd = förändringar (?);

dokumentering och rapportering till SSK eller läkare- att hjälpa alkoholberoende patienten med delirium tremens (abstinens symtom: oro,

ångest, svettningar, ökad puls, rastlöshet)

7. Ileus: typer; skillnaden mellan mekanisk och paralytisk ileus; orsaker; akuta åtgärder

Definition:Ileus är ett misslyckande av peristaltiska rörelsen i tarminnehållet. Det är en kirurgisknödsituation som kan eller inte kan krävas kirurgiskt ingrepp, men orsaken måsteomedelbart fastställas.

tecken som

indikerar att

gallstenen

obstruerar flödet

för både galla

och pankreas


25/29

P a g e | 25


Typer: (1) mekanisk (obstruktiv, ocklusiv) ileus(2) icke-mekanisk (atonisk, adynamisk, paralytisk) ileus

MEKANISK ILEUS versus ICKE-MEKANISK ILEUSTerminologin: mekanisk, ocklusiv, obstruktiv ileus

Terminologin:icke-mekanisk, atonisk, adynamisk, paralytiskileus

Definition: tillstånd framkallat av mekaniska orsaker

såsom tarmhinder eller tarmposition,något som kräver omedelbardekompression (avlastning) av tarmen föratt förhindra perforering.

reducerad eller obstruerad peristaltiskaktivitet i tarmtransit, vilket leder tilltarmstas (tarmstopp, tarmvred, volvulus)

Definition: kondition genererad av neurologiska

orsaker, med andra ord störningar inervstimulering

nedsatt funktion av ENS (enteriska nerv-systemet, den s.k. "bukhjärnan" eller"maghjärnan"), vilket inhiberar ellerhindrar tarmens normala kontraktilarörelser, d.v.s. paralyserar tarmenstransit

Orsaker: Hinder i tarmväggen:

- påverkade faeces (fekalier, avföring)- främmande föremål (bl.a. stenar)- ischemi (minskat blodflöde p.g.a. syrebrist) Hinder utanför tarmväggen:- adhesionen (adherenser, sammanväxningar)- tumörer - svullna lymfkörtlar , etc.Hinder orsakade av tarmens patologiska position- herniation (lat. "hernia") = inklämt bråk(exit, utlopp) av tarmen igenom peritoneum(bukhinnan) => strangulation och ischemi - invagination (lat. "intussusception") =

patologisk penetrering av ett tarmsegment in idet underliggande avsnittet- strangulation (ischemi) = leder till ischemi,tarms inflammation ock tarm nekros - volvulus = reell vridning, egentligen slingringav tarmen; äkta tarmvredet, tarmstopp

Orsaker:Idiopatiska ursprung som genererar en nedsatt

funktion av neurovegetativa systemet (ENS) Associeras med olika sjukdomar och syndrom:- peritonit (bukhinneinflammation)- autoimmuna sjukdomar - cystisk fibros (slembildning i lungorna) - pneumoni - kolik (akutsmärta) orsakat av calculi närvaron i gallblåsan eller njuren)Postoperativkomplikation eller trauma- ryggmärgsskador- bukskador- gynekologisk kirurgiska ingrepp etc Andra kirurgiska allmänna konjunkturer :

- suppuration (pus, varbildning) orsakat av enperforerad appendix (brusten blindtarm)- magsyra som härrör från ett perforerat ulcus(brustet magsår)Induceras kemiskt (t.ex. vissa läkemedel):- kemoterapi- tungmetalförgiftning etc

MEKANISK ILEUS versus ICKE-MEKANISK ILEUS


26/29


27/29

P a g e | 27


8. Appendicitis: etiologi, patologi, vård och behandling

DefinitionAppendicit (blindtarmsinflammation) = akut kirurgiskt tillstånd vilket inleds medinflammation av appendix vermi formis eller blindtarmsbihanget (det "maskformigabihanget" fäst till cecum som är första delen av tjocktarmen).

Etiologi och patologiIncidens (förekomst): - mer frekvent hos männen än hos kvinnor

- oftast mellan 10 - 25 år, vanligtvis under 50 år

Appendix har ingen känd funktion i kroppen, dock kan det drabbas av:- akut obstruktion vilket leder till inflammation i appendix slemhinnan => ischemi

som vanligtvis kan orsaka- appendixinfektion vilket ibland också kan leda till- gangrän (p.g.a. lokala nekros som uppstår i detta område) och detta kan medföra- abscess (suppuration, varansamling, böld), eller- perforation vilket kan kompliceras med

- peritonit

Orsaker: (a) i allmänhet idiopatiska (oklara)(b) påverkande faktorer:

ett hinder i appendix utveckling av ett sår i appendix invasion av bakterier (vilket medför abscess eller perforering)

Symtom och tecken- förekomst: vanligtvis i mer än 24 timmar- feber: moderat eller lite upphöjd (kan indicera att appendix har spruckit)- aptitlöshet- illamående- kräkning- obstipation (förstoppning) eller diarré- högt antal WBC (vita blodkroppar): inflammation i samband med infektion- palpitationer (snabbt hjärtslag)- mycket sällan kan inflammationen och symptomen på appendicit försvinna men upprepasigen senare- smärta: - svår, ibland ömmande och obekväm

- börjar i umbilicus regionen (runt eller ovanför naveln)- migrerar slutligen till hypogastrium, centrerande sig i den högra inguinal-regionen (i det nedre högra hörnet av buken) där den blir svårare och konstant

- ökar vid ansträngning (rörelse, hosta etc.)- buken visar resistens och ömhet vid palpation (beröring) vilket anger en ökad möjlighetför perforering och peritonit

Behandling, vård och omsorg- patientens kliniska bilden = viktig (anamnes, aktuell status)- smärtanalys: debut, lokalisation vid debut, migrerande smärta (?), etc- vitalparameter : ständig kontroll- temperatur kontroll


28/29

P a g e | 28


- upprepade laboratorieprover : blodstatus (bl.a. CRP-värde = C-reaktivt protein(snabbsänka), LPK-värde = leukocytpartikelkoncentration), etc- laparoskopi och appendektomi: - för exakt diagnosticering- förändringar : - läkaren: upprepade kontroll av patientens kliniska tillstånd (ny

palpation; ny smärtanalys; nya tecken som kan leda tillkomplikationer)- undersköterskan: observation, dokumentation och överföring av

patientens kliniska status till SSK eller läkare- vid operation: - smärtlindring t.ex. opioider

- patienten fastar- i.v. vätsketerapi

- patienten som ska observeras/ opereras läggs vanligtvis in på observationsavdelning eller en kirurgiskavdelning

9. Buktrauma: definition, skillnaden mellan öppen och sluten bukskada,omhändertagandet av en akut bukskada (vitala parameter: kontroll och motivering)

Definition:Buktrauma = skador som riktats på buken som resultat av våld mot personens mage elleren olycka. Kraftiga blödningar kan leda till chock.Typer: (a) sluten bukskador

(b) öppen bukskador

SLUTEN BUKSKADA versus PPEN BUKSKADATerminologin: sluten skada, icke-perforerad skada

Terminologin:öppen skada, perforerad skada

Definition/ orsaker: trauma medfört av trubbigt våld, och

huden inte är perforerad

konsekvenser : inre hemorragi (inreblödningar); ruptur/ bristning avviscerala (inre) organen

risker : lesioner av vitala organen;chock

Definition/ orsaker: trauma förorsakat av spetsigt våld

(med spetsiga, vassa, skärrande, skarpaföremål), och huden perforerats

konsekvenser : inre lesioner som ävenkan drabba viscerala organen och ledatill inre hemorragi (blödning)

risker : skador på vitala organen; chock

Symtom/ tecken:- huden är oskadad- i början kan den drabbade vara relativtopåverkad (om blodförsörjning till vitalaorganen påverkats inte av hemorragi)

- i allmänhet, klar diagnos- smärta: kan vara kraftiga (p.g.a. talrikasmärtreceptorer som finns i dermis)- ömhet- stelhet (resistens vid palpation)- ekkymos (blåmärken) av den yttre delenav buken

Symtom/tecken:- huden är skadad- ekkymos (blåmärken) av den yttre delen avbuken- stor risk för inre lesioner

- buksmärtor: kan vara måttliga p.g.a. attviscerala organen har begränsat antalsmärtreceptorer- ömhet- resistens vid palpation och svullen buk p.g.a.inre blödning => patientens tillstånd förvärras- omedelbar operation: för att stoppablödningen, annars kan detta leda till chock- vid chock: oro, palor (blekhet), takykardi,takypné, kallsvettande


29/29

modul 7 - kap.9 - sjukdomar i matspjälkningsorganen

Documents