2 32015 2015

Tidningen ges ut av: Landsbygdens Väl r.f.

Ansvarig utgivare: Niclas Sjöskog

Redaktör: Christoffer Thomasfolk

Layout: Tipos Ab, Anna Kujala

Omslagsbild: Bildbolaget Du&Vi, Karolina Isaksson

Tryck: Botnia Print Ab 2015

Upplaga: 40 000 exemplar

Mats Nylund tar kampen mot den urbana politiken!

Förra regeringen var den urbanaste någonsin i Finland. Det har också tydligt påverkat politiken som förts i Finland under de fyra senaste åren. Trots en ekono-

misk kris har många lagar som ökar byråkratin stiftats och vägunderhållet på mindre trafikerade vägar utanför storstadsområdena har ställvis nått en så låg nivå att de tidvis är farliga att köra på.

Att vi också i framtiden ska kunna leva och verka på landsbygden är för oss själva en självklarhet. Tyvärr är det inte det för alla. Starka krafter i urbana områden ifrågasätter det. En allmän uppfattning är att det är mil-jövänligare att bo i stora städer. Men påståendet visar enligt mig att man inte vill eller kan se helheten. De sto-ra städerna skulle inte kunna existera utan en landsbygd som förser dem med råvaror.

Med det som bakgrund kan vi konstatera att det stun-dande valet är för oss som bor på landsbygden det vikti-gaste på decennier. För att motverka de urbana krafterna i riksdagen behövs politiker som försvarar landsbygdens intressen.

Här kommer Mats Nylund in i bilden. Han har på ett berömvärt sätt fört landsbygdens och jordbrukarnas talan i riksdagen i åtta år. Trots den dominerande urbana politi-ken har Mats lyckats lyfta in viktiga projekt för vår region samt väsentligt förbättrat många förslag.

För att nämna några exempel: Rensningen av Solf och Toby å, Jakobstads hamnväg, jordbrukets krisstöd, elektrifieringen av järnvägen Bennäs- Alholmen, Risnäs-mossens fredning och andra dagliga frågor som berör landsbygden.

Jag vågar påstå att utan Mats i riksdagen och med Sfp i regeringen är sannolikheten för att de här projekten inte skulle ha genomförts stor.

Vår rörelse som täcker hela svenska Österbotten är unik. I många riksdagsval har vi gemensamt arbetat för att vår region ska ha en egen representant i Finlands riksdag. Trots att andelen jordbrukare har minskat har vi fortsättningsvis goda möjligheter att lyckas med det igen.

Men vi kan inte ta något för givet. Vasa valkrets har i det här valet ett mandat färre än i det förra. En konse-kvens av att befolkningsunderlaget i valkretsen har mins-kat. Det innebär att ett parti kommer att gå miste om ett mandat. Vilket det blir är svårt att förutspå – men om vi röstar aktivt kommer det inte att drabba SFP.

Politik drivs i samarbete med andra kandidater och partier. Ensam får man inget gjort i Finlands riksdag. I vår kampanj ska debatten ske med respekt för alla andra kandidater, även om de har en annan syn på samhället än

vi. När valet är över kommer vardagen och då sker alla beslut mer eller mindre genom kompromisser.

När du väljer den österbottniska landsbygdens repre-sentant till Finlands riksdag bör du utgå från vad som är viktigt för dig. Den kandidat som känner våra utmaningar mest är Mats Nylund. Under sina åtta år i riksdagen har han skapat ett brett kontaktnät och ett förtroende som behövs för att driva våra intressen. Den kompetens Mats har i sakfrågor som rör oss är unik och oerhört värdefull.

Därför vill jag uppmana dig att använda din röst klokt! Använd den på en kandidat som har verkliga möjligheter och vilja att påverka din vardag. Den kandidaten är Mats Nylund. n

NICLAS SJÖSKOG, KAMPANJLEDARE

Valledarens hälsning

SFP:S EU-PARLAMENTARIKER Nils Tor-valds medverkade när Mats Nylund öppnade sin valkampanj i början av mars. De båda delar omsorgen om att hela landet ska leva.

– Jag har känt Mats länge sedan vi satt i Sfp:s arbetsutskott och redan där upp-stod det mellan oss ett klart samförstånd som bygger på gemensamma värdering-ar. Det hände tämligen ofta att vi utbytte blickar över bordet när det var något vi upplevde gick åt fel håll eller borde föras

i en annan riktning, berättade Torvalds. – Vi har båda en pragmatisk, jordnära

och människonära syn på politiska frå-gor, fortsatte han.

Torvalds poängterade också behovet av att landsbygden har en representant i riksdagen och avslutade talet kryptiskt.

– Ve den bondebefolkning som inte är representerad vid beslutsfattarnas bord, sa han och fick deltagarna att utbrista i ett skratt. n

TERJÄRVLISTAN ÖVER POLITIKER som engagerat sig på riksnivå för bon-derörelsen är lång och gedigen. Den stora frågan inför kommande riksdagsval är om traditionen får en fortsättning.

– Jag hoppas det. Det går inte tillräckligt att understryka vikten av att vi i Österbotten har en riks-dagsman som bevakar jordbrukets intressen. Utan en sakkunnig lands-bygdsriksdagsman uppstår ett tomrum gällande kunskapen om jordbruk och närstående näringar som pälsfarmning och växthusod-ling, säger Nils-Anders Granvik.

Granvik hade det så kallade bondemandatet mellan åren 1999 och 2007 och vet därmed vad han talar om. Han betonar att man inte bör undervärdera andra riksdags-ledamöters ansvar och intresse för landsbygdsfrågor, men att det ger en helt annan sakkunskap om le-damoten själv är jordbrukare.

– Många riksdagsledamöter tycker att landsbygdsfrågor är vik-tiga och har ett intresse för dem. Men beaktas jordbrukets lagstift-ning och byråkrati måste man nästan leva i det för att kunna vara sakkunnig. Det räcker inte enbart med ett intresse och därför är det viktigt att böndernas representant själv är jordbrukare, menar han.

Böndernas representant behövsKunskapen om landsbygdsnä-ringarnas särintressen på riksnivå

har minskat kontinuerligt. Orsa-ken till det är urbaniseringen som innebär att allt fler flyttar till stä-der medan landsbygden avfolkas.

– Jordbrukarna blir färre och det betyder också att intressebevak-ningen på riksnivå har krympt de senaste perioderna. Det återspeg-las i aktiva politiker som vill och kan bevaka de här frågorna och att de blir färre syns tydligt efter-som landsbygdsintressen kring-skärs i allt högre grad.

– Jordbrukarna är i dag en ut-satt grupp, säger Granvik

Ökar situationen vikten av en bonderepresentant?

– Helt klart. Behovet av kun-niga politiker som bevakar lands-bygdens intressen har kanske aldrig varit större, säger Granvik.

Som ny riksdagsman går arbe-tet till en början mycket ut på att lära sig procedurerna. Under den här tiden är det också viktigt att bygga nätverk och skapa sig ett gott förtroende till den egna par-tigruppen men också över parti-gränserna.

– Att skapa ett förtroende till andra och bygga en bild av sig själv och visa vem man är tar tid. Som riksdagsman fungerar man som en gemenskap och då är det viktigt med en god image. Det öppnar många dörrar.

Granvik hänvisar till att det i riksdagen ständigt pågår olika former av intressebevakning för olika delar av samhället. Jordbru-

ket är inget undantag. – Som riksdagsman var jag

med i MTK:s så kallade morgon-samling, en veckopalaver, där alla ledamöter som bevakade jordbruket uppdaterades och fick information om aktuella saker. Där kunde vi också som grupp samla våra tankar och ha en ef-fektivare politisk bevakning av jordbruket, säger han.

Kan påverka beredningenGranvik betonar också vikten av en bonderepresentant i bered-ningsskedet av ärenden.

– Redan när ett ärende bereds är det viktigt att man är med och diskuterar och för fram egna tan-kar. Allt blir inte regeringspropo-sitioner men det är ändå viktigt att någon för böndernas talan också när det är fråga om tjäns-temanna- och förordningsbeslut.

Den senaste perioden har de fin-landssvenska producenterna inte bara haft Mats Nylund i riksdagen utan också jordbrukaren Thomas Blomqvist från Nyland. Så var det också under den ena perioden som Granvik var riksdagsman.

– Under min första period var Olav Rosendahl den andra bonde-representanten. Det är en styrka att vara två Sfp:are som är jord-brukare och bevakar näringens intresse. I riksdagen är två likasin-nade ledamöter mer än dubbelt mer, och jag hoppas det blir en fortsättning på det, säger han. n

LANDSBYGDEN kräver sakkunnig intressebevakningFINLANDS VÄLSTÅND uppstår på landsbygden. På lands-bygden finns åkrarna och skogen. Från landsbygden kom-mer råvarorna och bränslet. Resultatet synliggörs ofta i landskapscentra och i huvudstadsregionen, men grunden läggs ute i landet. Det måste synas i det politiska besluts-fattandet. Och det måste synas i bra vägar och övrig lo-gistik. Det måste också synas i utbildningsplatser och i service. Det ska finnas tillgång till både hälso- och äld-revård.

Det här kräver politiskt beslutsfattande och god lag-stiftning.

I hela mitt vuxna liv har jag arbetat med intressebevak-ning och de senaste åtta åren har jag haft äran att repre-sentera österbottningarna i Finlands riksdag. Åren har gett mig ett brett kontaktnät och en stabil kunskapsplattform. Jag är beredd, laddad och inspirerad att fortsätta mitt ar-bete för den österbottniska landsbygden om du så vill!

MÄNNISKAN före systemet – mindre byråkrati och mera flexibilitetDEN BÄSTA BYRÅKRATIN är den som varken syns eller hörs. När dina ärenden kan skötas med ett besök, ett te-lefonsamtal eller ett e-postmeddelande. När informatio-nen om vart du ska vända dig är klar och redig och du kan använda ditt modersmål i kontakten med myndigheterna. Om och när något får fel så möts du av en vänlig röst som frågar om vi kan hjälpa.

Tyvärr är vi på många områden långt från det här. Till-ståndsprocesser tar inte bara månader utan år. Jordbru-karnas byråkrati har passerat alla gränser för vad som är

begripligt. Blir du arbetslös väntar ett papperskrig i syn-nerhet om du har möjlighet att få korta inhopp på någon arbetsplats. Och allt oftare får du själv betala för över-vakningen, granskningen eller tillståndet.

Vi kan ändra på det här. Om vi sätter människan och hennes behov i centrum i stället för myndighetens eller systemets behov har vi kommit långt. Om vi frågar oss vil-ket arbete som behöver utföras och vilket som med fördel kunde bli ogjort är det lättare att hitta sparobjekten. Det går inte att skapa välfärd genom förbud, begränsningar och kontroll. Välfärd skapas genom arbete. Det är jag be-redd att kämpa för!

Endast en stark EKONOMI kan trygga välfärdenFINLAND HAR EN SKULDSÄTTNING som växer i rekord-fart. Det är inte ett arv vi vill lämna åt våra barn. Vi har en av de högsta totalskattegraderna i EU och i hela värl-

den. Det märks i din köpkraft och det märks för vår ex-portindustri. Finland lånar till de dagliga utgifterna och vår konkurrenskraft sackar efter våra grannländers. Alltid när den offentliga ekonomin sviktar är det de svagaste som hamnar i kläm.Därför måste vi svänga utvecklingen. Vi måste minska på statens och kommunernas utgifter. Det ska göras på flera sätt men jag nämner två: genom att inte göra indexjus-teringar sparar vi två miljarder euro på regeringsperioden och lika mycket kan vi spara genom en väl genomförd re-form av hälso- och sjukvården.

För att lyckas upprätthålla vårt välfärdssamhälle måste fler finländare jobba. Sedan 2008 har vi förlorat totalt 80 000 jobb. Ett av de effektivaste sätten att svänga den ut-vecklingen är att sänka skatten på arbets- och pensionsin-komster för alla inkomstklasser – i de lägsta genom höjda grundavdrag och i de högre genom mildrade skatteskalor. Då ökar vi köpkraften och får hjulen i rullning! n

MATS NYLUND

Mats har ordet

TORVALDS MED PÅ VALÖPPNINGENBland annat följande företag har gett sitt stöd åt Mats Nylunds valkampanj

Storbackas Snickeri

J Thodin Ab

Ab Högkvist-Trans Oy

Bengt Rögårds Pälsfarm Ab

Ab Transportservice

Mats Vidjeskog Oy

Nils-Anders Granvik var tidigare jordbrukarnas och landsbyg-dens röst i riksdagen. Han betonar vikten av att näringen också i fortsättningen har en riksdagsman som försvarar landsbygdens intressen.

GRANVIK: Landsbygden behöver en röst i riksdagenDe österbottniska jordbrukarna har haft en representant i riksdagen i flera pe-rioder. Men det finns inga garantier för en fortsättning om inte producenterna nu också ger sitt stöd. Näringen behöver en representant i riksdagen, säger Nils-Anders Granvik.

4 52015 2015

PEDERSÖREJORDBRUKETS ÖKANDE BYRÅ-KRATI. Negativa attityder mot pälsnäringen. Svenskan som nationalspråk ifrågasätts. Mil-jömyndigheter som hotar med tvångsinlösning medan skarv-problemen får fortsätta.

Den svenskspråkiga lands-bygden är under press. Det är inte konstigt om man beaktar de senaste årens strukturomvand-ling. Urbaniseringen pågår fort-farande och samtidigt som fler flyttar till städer verkar de ta med sig förståelsen och kunskapen om hur det är att leva och bo på landsbygden.

– Den här utvecklingen har lett till att den politiska vikten har förskjutits. Alla riksdagsleda-möter företräder någon och som det är i dag bor en allt större del av väljarna i städer. Därmed har makten i högre grad koncentre-rats till städerna, säger Mats Ny-lund.

Mats Nylund från Pedersöre representerar landsbygden i Fin-lands riksdag. Han representerar också två minoriteter, finlands-svenskarna och jordbrukarna.

– Det är en utmaning att beva-ka landsbygden och det händer ibland att jag blir frustrerad. Men det gäller att kavla upp ärmarna och fortsätta med min huvud-

uppgift som är att representera landsbygden, säger han.

Okunskap, inte illviljaEnligt Mats finns det sällan direkt illvilja mot landsbygden bland rikspolitikerna från städerna. Det handlar oftast om okunskap när landsbygden hamnar i kläm, me-nar han.

– Det finns ingen direkt agenda mot landsbygden. Men många av mina kolleger i riksdagen känner inte till förhållandena på lands-bygden och de särintressen som finns. Det handlar ofta om en djup okunskap.

Ett praktexempel på okunska-pen är till exempel påståendet att 44 procent av bruttonational-produkten (BNP) skapas i Hel-singfors. Men det stämmer inte, menar han.

– BNP uppstår i växthusen i Närpes, på mjölkgården i Krono-by, i våra skogar, i företagen eller i energiklustret i Vasa, men synlig-

görs i huvudstaden som naturligtvis också är vik-tig. Men bilden, samman-hanget, är fel, menar han.

Mats nämner också det gröna tänkandet och kam-pen mot klimatuppvärm-ningen, där det förs en politik som försöker lösa storstadsproblem på sam-ma sätt på landsbygden. Som exempel nämner han Pedersöre och Närpes som inte fick tillstånd att bygga utrymmeskrävan-de handel.

– Områdena hade god-känts i landskapsplanen men föll i högsta förvalt-ningsdomstolen på grund

av avsaknaden av kollektivtrafik till de planerade handelsområ-dena. Vem tar bussen till ett köp-center för att köpa möbler eller traktordelar? Så här fel kan det bli, konstaterar han.

Blev inget förbudEtt annat exempel som påvisar bristerna i förståelsen om lands-

bygden är medborgarinitiativet som ville förbjuda pälsnäringen.

– Det var otroligt att till och med en del ministrar röstade för ett förbud. Flera föreslog att päls-farmarna kunde börja med eko-logisk lammproduktion i stället. Inget fel med det, men vi talar om en näring som inbringar en halv miljard euro i exportintäkter, sä-ger han.

Och fortsätter: – Under senaste regeringsför-

handlingar föreslog ett av våra stora partier bland annat att vi skulle flytta över skogsbruket från Jord- och skogsbruksminis-teriet till Arbets- och näringsmi-nisteriet trots att skogsbruk inte är industriell verksamhet. Sådan här är verkligheten.

Mats har aktivt engagerat sig i dylika frågor och bevakat lands-bygdens intressen. Något han lärt sig under de två perioderna i riksdagen är vikten av sakkun-skap för att kunna påverka svåra frågor. Sakkunskap är ett viktigt vapen när man som politiker är i numerärt underläge.

– Jag har aldrig övertygat en politisk motståndare genom att säga att han eller hon har fel. Den strategin fungerar inte när man är i minoritet. Nyckeln är att vara påläst och kunna frågan i sak och tala så att andra förstår. Då har man möjligheter att påverka i vad som enligt mig är rätt rikt-ning.

– Jag har inte råd att inte veta vad jag talar om, förklarar han.

En av Mats styrkor är att snabbt omfatta stora mängder informa-tion och presentera fakta på ett

begripligt sätt. Den egen-skapen har bidragit till att han under de åtta åren i riksdagen skapat sig ett rykte som en kunnig och pålitlig politiker i frågor som rör landsbygden.

– Jag har slipat den här färdigheten i åtta år och arbetet sker under och mellan möten. Det gäller att kunna lyfta fram kär-nan och belysa problemen ur vår – landsbygdens – synvinkel.

Har stort inflytandeHans goda förtroende har gjort att han har ett stort inflytande i riksdagen.

– Jag har aldrig varit i närheten av att ha så här stort inflytande som nu. Jag upplever att när jag talar lyssnar folk, säger Mats, och hänvisar bland annat till det krisstödet till jordbrukarna i vintras.

Mats är medlem i finans-utskottet som en av fyra ansvariga för regerings-partierna och hans insats när jordbruksstödet dis-kuterades innebar tungan på vågen för att det extra stödet kunde beviljas.

– Ingen politiker gör något ensam men genom sakkunskap och förtroen-de kunde vi påvisa att den prekära situationen mel-lan EU och Ryssland hade lett till att jordbrukarna behövde extra stöd. Resultatet blev tillskjutna

medelpå över 20 miljoner euro som nu kommer bland annat mjölk- och svinproducenterna till godo.

Varför vill du ha fortsatt förtro-ende av dina väljare?

– Besluten fattas alltid av nå-gon och alla drar åt sitt eget håll. Efter åtta år i riksdagen vet jag att det behövs representanter för landsbygden. Om landsbygden inte har en röst blir resultatet ett annat. Jag vill gärna vara den rös-ten även de fyra kommande åren. n

FAKTA OCH KUNSKAP hans viktigaste vapen i riksdagen

Det finns ingen direkt agenda mot lands-bygden. Men många av mina kolleger i riksdagen känner inte till förhållandena på landsbygden och de särintressen som finns. Det handlar ofta om en djup okunskap.

”

”

Jag har aldrig varit i närheten av att ha så här stort inflytande som nu. Jag upplever att när jag talar lyssnar folk.

”

”

BNP uppstår i växt-husen i Närpes, på mjölkgården i Kronoby, i våra skogar, i företagen eller i energiklustret i Vasa, men synliggörs i huvudstaden som naturligtvis också är viktig. Men bilden, sammanhanget, är fel.

”

”

Kunskapen om landsbygdens särintressen minskar. Attityderna mot svenskan har hårdnat. Att för-svara Svenskösterbottens intressen i riksdagen är en utmaning. Men Mats Nylund når resultat och vill fortsätta föra vår talan på riksnivå de fyra kom-mande åren.

Vem är Mats?MATS NYLUND, Pedersören Jordbrukare, riksdagsledamotn Gift med språkrättsråd Corinna Tammenmaan Till familjen hör sju pojkar i åldern 2–27 årn Intressen: Att läsa, vara med familjen, jogga med fru och barnvagn, matkultur.

NÅGRA ÖVRIGA FÖRTROENDEUPPDRAG:n Förbundsordförande för ÖSPn Första viceordförande för SLCn Ordförande för Finlands svenska 4Hn Kommunfullmäktige i Pedersören Ordförande för Kommunförbundets svenska delegation

Mats Nylund har åtta år bakom sig i riksdagen och vill fort-sätta försvara landsbygdens intressen de fyra kommande

åren. Okunskapen om landsbygden har ökat och den vill jag förebygga med fakta för att nå resultat, säger han.

6 72015 2015

PEDERSÖRE24 PROCENT. Ungefär så mycket har medelpriset på mjölk reducerats sedan hösten. Att påstå att en stor del av mjölkproducenterna har det tungt för tillfället är ingen underdrift.

– Vilken annan yrkes-grupp skulle gå med på en lönesänkning på nästan 24 procent? Tyvärr är det vi jordbrukare och i synnerhet mjölkproducenter som har fått betala oskäligt mycket för den pågående konflik-ten mellan EU och Ryss-land, säger Tage Ray.

Den breda massan känner Tage Ray som en av Svensk-finlands främsta skidåkare i början av 1990-talet. Han representerade Finland i

flera världscuptävlingar men i mitten av årtiondet ifråga tog han över gården av sina föräldrar och sat-sade på en civil karriär som mjölkproducent.

– Jag spenderar fortfa-rande mycket tid i spåren och stöder mina två döttrar som båda satsar aktivt på längdskidåkning. Men efter att jag blev mjölkproducent trappade jag naturligtvis ner på takten, berättar han.

Kostymen passar perfektÅr 2000 investerade Tage i en ny båsanläggning med plats för en mjölkande be-sättning på cirka tjugo djur. Det är en liten gård i dagens läge om man beaktar struk-turomvandlingen som har

lett till större anläggningar men färre producenter.

– Jag är en liten produ-cent men kostymen passar mig perfekt med tanke på den odlingsareal jag har. Min produktion är kanske inte den effektivaste jäm-

fört med de automatiserade anläggningarna men min verksamhet är fortfarande lönsam.

– Så länge det finns lön-samhet tänker jag fortsätta, säger han.

Men några planer på att

bygga ut verksamheten har han inte i dagsläget.

– Problemet är att det skulle kräva en stor inves-tering. Vi klarar oss bra nu eftersom min fru är fysiote-rapeut och driver företaget Esse Fysio.

Vi återgår till läget inom mjölksektorn som har för-svårats efter att Ryssland införde im-portförbud på livsmedel från EU. Över en natt stängdes en växande marknad för mejeribolaget Valio som nu har varit tvung-et att sänka

producentpriserna i olika omgångar.

Det är inte bara låga pro-ducentpriser som skapar huvudbry inom mjölksek-torn. I år avvecklas EU:s kvotsystem som innebär att det inte finns någon

övre gräns för produktio-nen, vilket kan leda till ett överutbud på mjölk inom unionen.

– Nu om någonsin behö-ver vår näring politiker som kan och försvarar jordbru-ket. Jag ser Mats Nylund som en given kandidat att få fortsatt förtroende. Som jag ser de är landsbygden under press och därför är det så viktigt att vi har en politiker som kan föra vår talan, säger Tage.

Mats har påverkningsmöjligheterHan är medveten om att ingen kan åstadkomma be-slut på egen hand utan att de politiker som försvarar landsbygden och jordbru-ket behöver nätverk.

– Under de två perioder-na har Mats skapat sig ett bra rykte i riksdagen och han har ett mycket brett nätverk som är ett måste för att få igenom beslut. Genom att han har ett gott fortroende ökar hans chan-ser att kunna driva näring-

ens intressen.Tage hoppas att nästa re-

geringen får bukt med de offentliga utgifterna. Han anser att den sektorn måste krympa ordentligt eftersom den slukar onödigt stora re-surser.

– Byråkratin måste mins-ka. Som det är nu finan-sierar jordbruket tusentals tjänstemän som arbetar för att hålla koll på jordbru-karna. Jag förstår att det behövs ett övervakande system, men det kunde krympas rejält. Generellt bör hela den offentliga sek-torn bli mindre.

Han är också orolig för det allmänna vägnätet som förfaller i snabb takt.

– I stället för att satsa på enorma onödiga projekt som Centrumslingan i hu-vudstadsregionen borde vi satsa mera på landsvägar-na. Det transporteras inget virke i metron i Helsingfors. Det behövs bra vägar för att hålla hela landet levande. n

KRONOBYLÖNSAMHETSKRIS. Det är ett begrepp som blivit allt vanligare inom jordbru-ket. En förklaring är att produktionskostnaderna har skjutit i höjden medan producentpriserna inte följt samma trend. I många fall har priserna som producen-terna får för sina produkter till och med gått ner.

– Som jordbrukare ge-nomgår man onekligen tuffa tider. Priserna skulle gärna få vara på en högre nivå, men jag tror att de flesta ändå försöker se ljust på framtiden, säger Erik Lybäck, nötköttsproducent i Kronoby.

Erik växte upp på en mjölkgård men när han ge-nerationsväxlade 2008 val-de att han byta inriktning till köttproduktion. Han satsade stort och byggde en ny anläggning med plats för 320 djur. Nu föder han upp spädkalvar och levere-rar dem vidare till slakt när de har nått rätt vikt.

– Jag föder upp tjurarna i ungefär aderton måna-der och därefter levererar jag dem vidare för slakt. Jag trivs med arbetet som köttproducent och jag kan också kombinera den verk-samheten med annat ar-bete.

Flera ben att stå påVid sidan av köttproduktio-nen utför han maskinentre-prenadarbete.

– Vintertid arbetar jag med att ploga vägar och sanda och på sommaren utför jag körningar på en-treprenad åt andra jord-brukare. Jag utför också transporter av olika slag och på det här viset har jag flera ben att stå på.

En förutsättning för en inhemsk livsmedelspro-duktion är att konsumen-terna väljer inhemskt. Erik anser att de finländska konsumenterna i hög grad väljer inhemska produkter framom importerade. Men han understryker att det för en oinvigd kan vara svårt att välja rätt i butiken.

– Det finns en hel uppsjö

av märken och det kan vara svårt att välja inhemskt för konsumenterna. Mitt råd är att alltid försöka hitta pro-dukter som är märkta med svanen. Då är produkten garanterat inhemsk, förkla-rar han.

Erik räknar upp flera orsaker till varför det är viktigt att de finländska konsumenterna prioriterar inhemskt. För det första kan de vara säkra på att produk-terna är rena och säkra och för det andra bidrar man till att skapa sysselsättning på landsbygden.

– Hela landet vinner på att det finns lönsamhet inom produktionskedjan. Jordbrukarna är också vik-tiga för många andra nä-ringar som är beroende av vår verksamhet. Jag anser också att det är grundläg-gande att Finland är själv-försörjande på en stor del livsmedel.

Förstår alla vikten av det?– Nej. Men om det skulle

uppstå en kris tar det inte många dagar innan maten tar slut om vi inte har en egen produktion i Finland. Det förstår kanske den äldre generationen, men jag tror inte den yngre gör det, säger Erik.

Politiskt stöd behövsJordbrukarna behöver också politikernas stöd. Men de senaste åren verkar det som att förståelsen för producenternas behov har minskat på riksnivå.

– Det står helt klart att stödet från regering och riksdag har försämrats. Som köttproducent ser jag det som mycket viktigt att Mats Nylund blir återvald. Till skillnad från många andra kandidater har Mats inte bara politisk utan också praktisk kunskap om jord-bruket.

– Vi behöver någon i riks-dagen som brinner för jord-bruket och därför är Mats Nylund ett självklart val för mig, säger Erik.

Vilka frågor vill du att Mats ska jobba för i riksda-gen?

– Att lätta på byråkra-

tin. För oss jordbrukare handlar vardagen långt om papperskrig och det är tidskrävande. Jag tror vi är många som vill ha en förenklad byråkrati så att vi kan koncentrera oss på det centrala – att produ-cera mat. n

Den tidigare elitskidåkaren Tage Ray arbe-tar som mjölkproducent sedan flera år. En bransch som genomgår mycket tuffa tider för tillfället. Han vill se att Mats Nylund

fortsätter driva näringens intressen i riks-dagen de fyra kommande åren.

MJÖLKPRODUCENTERNA har drabbats hårt av maktpolitikenMjölkproducenterna har drabbats oskäligt hårt av konflikten mellan EU och Ryssland. Det anser Tage Ray som driver en liten mjölkgård i Överesse. Nu behöver vi fort-satt stöd av kunniga politiker som beva-kar näringens intresse, säger den tidigare elitskidåkaren.

Nu om någonsin behöver vår näring politiker som kan och försvarar jordbruket. Jag ser Mats Nylund som en given kandidat att få fortsatt för-troende.

”

”

Har framtidstro – TROTS SVÅRT LÄGE INOM KÖTTSEKTORNJordbruket har genomgått många tuffa år med försämrad lönsamhet. Köttsektorn är inget undantag. Men det har inte hindrat Erik Lybäck från att satsa och investera i en ny anläggning i Kronoby. Jag tror på framtiden trots att utmaningarna är många, säger han.

Erik Lybäck, med sonen Hugo, arbetar som nöt-köttsproducent i Kro-noby. För några år sedan investerade han i en ny anläggning i Kronoby och framtidstron är stark. Men vi behöver politikernas stöd och jag hoppas att Mats Nylund får fortsätta arbeta för oss i riksdagen, säger han.

8 92015 2015

NÄRPES– KVALITET måste genom-syra allt vi gör. För utan kvalitet klarar vi inte kon-kurrensen med europeiska importerade växthusgrön-saker. Det är en stor utma-ning att odla högklassiga grönsaker, men vi gör hela tiden vårt bästa, säger växt-husproducenten Joakim Strand.

Vi befinner oss i Pjelax i Närpes vid Joakim och Pia Strands växthusanlägg-ning. När de här producen-terna diskuterar kvalitet är det inte bara tomma ord utan allvar. Ett bevis för det är att de i fjol valdes till årets kvalitetsproducent av växthusgrönsaker i Finland.

– Vi är stolta över utmär-kelsen som betyder mycket för oss. Det är också ett be-vis för att vi gör någonting rätt. Vi representerar en sektor där alla producenter satsar på kvalitet för vi har inte råd att inte göra det.

Annars förlorar vi kampen, säger Pia, och tar en färsk tomat från en korg på bor-det.

Bästa möjliga kvalitet uppnås genom omsorgs-fullt och hårt arbete.

– Det gäller att ha koll på gödselmängder och följa med bevattningen. Vi föl-jer också med plantornas tillväxt, temperaturen i an-

läggningarna samt solljuset och förekomst av skadegö-rare. Allt det här bidrar till en hög kvalitet, förklarar Joakim.

Uppfyller strikta kravEn annan orsak till att fin-ländska konsumenter kan vara säkra på att inhemska växthusgrönsaker håller världsklass är de strikta kraven som producenterna måste uppfylla. I Finland används som exempel ingen kemisk bekämpning utan enbart biologisk.

– Vi har dessutom en rigorös kontroll av våra produkter och det gör att endast rena och säkert od-lade produkter kommer ut på marknaden. Det är att jämföra med importerade produkter där enbart ett få-tal stickprov görs, säger Pia.

Strand upplever att de har de finländska konsu-menterna på sin sida. Men ett stort problem för växt-hussektorn är att priserna fluktuerar kraftigt. Något som har försvårat situatio-nen för många odlare är att produktionskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren medan priserna inte har gjort det.

– Under senare år har den dåliga lönsamheten bidra-git till att många mindre producenter har slutat. Pri-serna skulle gärna få vara

en på högre nivå, men vi försöker göra det bästa av situationen, säger Pia.

Strand är medlemmar i andelslaget Närpes Grön-saker som lanserade en ny strategi i fjol. Den går i korthet ut på att packeriet i större utsträckning än ti-digare producerar det som marknaden efterfrågar och samtidigt utvecklar nya produkter.

– Vi tycker det är bra att vårt packeri har en strategi som är mera marknadsori-enterad. Vi måste bli bättre på att producera det som konsumenterna vill ha och det kan också minska risken för tillfällig överproduktion av rundtomater som domi-nerar.

Flera olika chilisorterJoakim och Pia hör till de som är med i satsningen på nya produkter. Tidigare od-lade de enbart rundtoma-ten Encore men i år testar de odling av klastomater. Utöver det görs också för-söksodling av flera olika chilisorter.

– Förutom att vi jobbar med kvalitet måste vi också vara innovativa och hitta nya produkter. Vi vill vara

delaktiga i det här arbetet och vi tror att växthusnä-ringen i Närpes på sikt inte bara odlar tomat, paprika och gurka utan många an-dra produkter som efterfrå-gas.

– Chili kan vara en sådan produkt, säger de.

En förutsätt-ning för att den inhemska växt-hussektorn ska klara sig i fram-tiden är att den har stöd av lan-dets beslutsfat-tare. Strand ser det som oerhört viktigt att det på nationell nivå finns politiker som känner till näringens ut-maningar.

– Växthussek-torn klarar inte fler åtstram-ningar, ener-giskatter och bestraffningar i form av av-gifter. Vi behöver landets stöd och det förutsätter att någon för vår talan i riks-dagen och vidare till re-geringen. Här ser jag Mats

Nylund som en given poli-tiker som kan försvara våra intressen på nationell nivå, säger Joakim. n

NYKARLEBY– DET ÄR GANSKA ROLIGT när man tänker på det. Att den här bilen drivs med gas som delvis är producerad av grisurin och -avföring, det vill säga sväm, från gårdar-na i närheten. Det är smått otroligt att vi kan ta tillvara avfall och förvandla det till ren energi, säger Janne Käld.

Janne Käld hör till den lilla skara som har en gas-driven bil. Sedan i höstas kan han fylla på tanken vid gasstationen i Jeppo – den första stationen i Österbot-ten och den nordligaste i Finland.

– Det känns bra att köra en bil som drivs med gas som har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än en bensindriven. Jag tankar också till ett riktigt lågt pris och betalar cirka 92 cent per liter. När jag tankar fullt brukar det bli cirka trettio

euro, berättar han. Gasen produceras ett

stenkast därifrån vid Jeppo Biogas, där Käld arbetar som driftschef. En anlägg-ning som inledde produk-tionen av biogas för cirka ett och ett halvt år sedan. Råvarorna som används är bland annat sväm från jordbruket och avfalls- och biprodukter från industrin.

– Vi hanterar avfalls-, bi-produkter och sväm och ut-vinner energi ur det i form av metan. Vi använder cirka 90 000 ton råmaterial i året och producerar cirka 25 GWh per år, vilket motsva-rar behovet av elvärme för mera än tusen egnahems-hus, berättar Kurt Stenvall, vd för Jeppo Biogas.

Ersätter 2,5 miljoner kilo oljaDet motsvarar cirka 2,5 mil-joner kilo olja per år. Gasen

levereras bland annat till Snellman i Jakobstad och Mirka i Jeppo och de båda industrierna kan alltså sän-ka koldioxidutsläppen sam-tidigt som de får en billigare energi.

– Genom satsningen på

Jeppo Biogas har samhället gjort en stor miljöinsats. För det första tar vi tillvara av-fall och producerar renare energi och sänker samtidigt oljeförbrukningen, konsta-terar Stenvall.

Fördelarna med sats-

ningen tar inte slut där. Till saken hör också att Jeppo Biogas förutom gas produ-cerar en högklassig rötrest som biprodukt. Gödsel som är godkänd för ekologisk odling.

– I samband med proces-

sen påverkas kvävet så att det blir mera lättlösligt än vanligt sväm. Utöver det minskar också den relativa andelen fosfor och därmed produceras en mångsidi-gare gödsel som är hygie-niserat och lämpar sig för ekologisk odling, berättar han.

Samarbetar med jordbrukareJeppo Biogas samarbetar med odlare i nejden som kan förvara rötresten. Jord-brukarna får alltså gratis gödsel om de har lagrings-kapacitet. På den här punk-ten behöver jordbrukarna politikernas hjälp, menar Stenvall.

– Jag vill se en långsiktig energi- och miljöpolitik som skulle innebära att jordbru-karna får bättre incitament att använda vår restprodukt i högre utsträckning. Om vi ökade användningen av vår gödsel skulle jordbrukarna kunna minska använd-ningen av konstgödsel. Det skulle ha flera olika positiva effekter, säger han. n

Joakim och Pia Strand i Närpes satsar på kvalitet. Kvali-tet är det enda som den inhemska växthusodlingen kan konkurrera med. De försöker också vara innovativa och hitta nya sorter. Här visar de försök med chili.

VÄXTHUSODLARE satsar på kvalitet – och nya sorterRena, högkvalitati-va och säkra växt-husgrönsaker. Det är vad producen-terna Joakim och Pia Strand satsar på att producera. De försöker också hitta nya produkter och som bäst pågår försök – med chili.

Sväm och avfallsprodukter FÖRVANDLAS TILL GAS I JEPPOI höstas öppnade Österbottens första tank-station för gasdrivna bilar i Jeppo. Det är Jeppo Biogas som producerar gasen av sväm och avfallsprodukter. En av de som brukar tanka vid stationen är Janne Käld.

HELSINGFORSSOM SVENSKSPRÅKIG har du enligt språklagen rätt att få betjäning på ditt mo-dersmål hos svensk- eller tvåspråkiga myndigheter. Men i många fall tillämpas språklagen dåligt. De som kan byter ofta till det an-dra inhemska språket om de märker att betjäning på svenska inte är möjligt.

– Enligt mig är det myck-et viktigt att alltid kräva offentlig service på sitt mo-dersmål. Myndigheterna har en skyldighet att be-tjäna på svenska och om det inte går tycker jag att man ska stå på sig, säger Corin-na Tammenmaa.

Tammenmaa arbetar till vardags som språkrätts-råd vid justitieministeriet i Helsingfors. Till hennes uppgifter hör bland annat att främja att myndigheter

tillämpar språklagen rätt. – Myndigheterna har en

lagstadgad plikt att följa språklagen och tilläm-pa den. Vi informerar och rådgiver myndig-heter samt hjälper dem med frågor om hur språklagen ska tolkas. Huvuduppgiften är att säkerställa att språkla-gen fullföljs, berättar hon.

Positiv inställning inte tillräckligEnligt henne är inställ-ningen till svenskan i stats-förvaltningen i allmänhet positiv och stödet för ett tvåspråkigt Finland är starkt. Men trots det ham-nar svenskan ofta kläm och språkfrågan tillmäts inte alltid tillräckligt stor vikt.

– Det kan bero på flera olika saker, till exempel att

myndigheter har brist på svensk personal. Ibland blir språket en bisak som man inte tar itu med och den här utvecklingen oroar mig.

Tammenmaa hänvisar till en rad olika arbetsgrup-per som behandlat förvalt-ningsreformer, där hon har noterat en viss oförståelse mot de språkliga rättighe-terna.

– Jag har upplevt att må-let i de här arbetsgrupperna är att komma framåt så fort som möjligt och språkliga rättigheter verkar enligt många vara ett udda mo-ment som inte passar in. Språkliga rättigheter tycks alltid vara malplacerade i de här sammanhangen, sä-ger hon.

En orsak till nonchalan-

sen mot svenskan inom det offentliga kan vara att Fin-land har haft en tradition av att bevaka språkliga och kulturella frågor. Därför kan det inom dagens stats-förvaltning finnas tjänste-män som inte förstår vikten av att de beaktas.

– Ute i världen finns det många exempel på vad som händer om frågor om kul-

tur och språk inte beja-kas på rätt sätt. När ens språk och kultur ifråga-sätts blir reaktionerna oerhört kraftiga och kan i vissa fall leda till väp-nade konflikter, konsta-terar hon.

Språket måste beaktas i reformerna

Därför vill Tammenmaa betona vikten av att den språkliga och kulturella identiteten beaktas när nästa regering drar upp nya förvaltningsgränser.

– Vi har fortfarande alla stora reformer framför oss. Språkkonsekvensbedöm-ningar måste göras så att det svenska och också fin-ska språkrättigheterna finns

med som en central del när reformerna sker.

Här har Sfp traditionellt haft en viktig roll, bedömer hon.

– Det är viktigt att det finns ministrar för vilka språkfrågor är viktiga. Det är ofta på den nivån som man får med klämmar i vik-

tiga styrdokument.Corinna Tammenmaa är

gift med Mats Nylund och språkfrågor är ett av de te-man som diskuteras vid matbordet.

– Vi diskuterar en hel del politik och språkfrågan lyfts ofta fram, säger hon och skrattar. n

Corinna Tammenmaa är språkrättsråd vid justitieminis-teriet och arbetar delvis med att främja att myndig-heter tillämpar språklagen rätt. Enligt henne hamnar svenskan ofta i kläm till exempel när det pågår reform-arbete inom det offentliga.

SPRÅKET VIKTIGT för identiteten Språk och kultur är en viktig del av identi-teten. När språket ifrågasätts är det na-turligt att reaktionerna blir kraftiga. Det säger språkrättsrådet Corinna Tammen-maa, som arbetar för att främja de språk-liga rättigheterna inom statsförvaltningen.

Växthussektorn klarar inte fler åtstramning-ar, energiskatter och bestraffningar i form av avgifter. Vi behö-ver landets stöd och det förutsätter att någon för vår talan i riksdagen och vidare till regeringen. Här ser jag Mats Nylund som en given politiker som kan försvara våra intressen på nationell nivå.

”

”

Ute i världen finns det många exempel på vad som händer om frågor om kultur och språk inte bejakas på rätt sätt.

”

”

Jeppo Biogas tar hand om sväm och avfallsprodukter från industrin och producerar gas. Gas som årligen ersätter cirka 2,5 miljoner kilo olja. Invid anläggningen finns också Österbottens första tankstation för gasdrivna bilar. Driftschef Janne Käld tankar sin bil under uppsyn av Kurt Stenvall, vd för bolaget.

10 112015 2015

KORSHOLM– VI VAR MÅNGA som satte kaffet i vrångstrupen när vi såg NTM-centralens tid-ningsannonser. Så här får det verkligen inte gå till, sä-ger Johanna Nyman i Vas-sor i Korsholm.

Johanna Nyman är delä-gare i Vassor bys sam-fälligheter som är ett av de områden som NTM-centralen vill skydda. Tre små landområden som redan är en del av Natura 2000-direktivet. Sättet som myndigheten informerade markägarna upprör henne.

– Det som upprör mest är att inlösningsprocessen re-dan hade inletts när vi fick informationen via tidning-arna. Så här får det inte gå till, säger hon.

Utöver Vassorfjärden omfattar planerna på ett utökat skydd områden på totalt cirka tio hektar i Kris-tinestad, Närpes, Korsnäs och Vörå. Gemensamt för områdena är att det är ore-gistrerade delägarlag eller samfälligheter som står som ägare.

– NTM-centralen har rik-tat in sig på områden där ägandet inte är organiserat. Myndigheten har inte tagit personlig kontakt med del-ägarna och om vi inte hade märkt vad som pågick när

annonserna publicerades hade det blivit tvångsinlös-ning utan diskussion, säger Nyman.

Vassor bys samfällighe-ter reagerade snabbt och inledde förhandlingar med NTM-centralen. Ansträng-ningen har gett resultat så till vida att man har fått för-längd tid för att förhandla.

– Vi motsätter oss NTM-centralens planer och nu har vi kommit så långt att vi ska göra en egen natur-inventering av området. En tjänsteman ska också komma ut och se området på plats för hittills har de enbart information från kartor.

Motsätter sig planernaVad är ert mål?

– Vi vill förhandla med NTM-centralen och vill inte att området blir tvångsin-löst. Orsaken till att vi mot-sätter oss planerna är att det redan hör till Natura 2000 och att området är tillräck-ligt skyddat.

Vad skulle de nya skyd-den innebära i praktiken?

– Det kan medföra nya förbud mot att till exem-pel gräva och rensa diken, muddra vattendrag och av-verka. Vi tror att andra om-råden står näst i tur om om det blir fråga om vattenom-

råden finns risk för att fiske-rätten inskränks, säger hon.

Det finns också en oro för att nya utvidgade skydd i framtiden kan försvåra eventuella muddringar vid Kyro älvs mynning.

– Områden längs riksväg 8 översvämmas redan och om det i framtiden blir för-bud mot att muddra ökar risken för översvämningar. Hur mycket ska vi egentli-gen tåla, säger Nyman.

Men hon är medveten om NTM-centralen har trumf på hand. Myndigheten har enligt lagen rätt att tvångs-inlösa området och behöver

inte ta hänsyn till markä-garnas krav.

– Vi ska ändå försöka motsätta oss planerna trots att NTM-centralen har rätt att ta till tvångsinlösning som metod i slutändan. An-dra aktiva på de övriga om-råden har också aktiverat sig och driver liknande pro-cesser mot NTM-centralen.

Nylund mycket kritiskMats Nylund var mycket kritisk till NTM-centralens agerande. Han hänvisar till att det i naturvårdslagen uttryckligen står att skydd ska så långt som möjligt ge-

nomföras genom frivilliga åtgärder.

– NTM-centralen i Södra Österbotten bemödade sig inte ens att ta kontakt med berörda markägare utan meddelande om sina planer i tidningsannonser. Jag häv-dar att det kan vara frågan om olagligt förfarande från myndighetens sida, säger han.

Nylund lämnade också ett skriftligt spörsmål till den tidigare miljöministern Sanni Grahn-Laasonen om tillvägagångssättet. I svaret konstaterade ministern att NTM-centralen inte kunde

förhandla med alla de 843 markägare eftersom det är fråga om oregistrerade samfälligheter.

– Det är tyvärr inte första gången vi har sett att våra miljömyndigheter anser sig stå över lagen. Ett telefon-samtal från NTM-centra-lens miljöavdelning till den likaså statliga myndigheten lantmäteriverket skulle ha gett dem en delägarförteck-ning.

– Det är just det här tillvä-gagångssättet som skapar djup misstro bland de som drabbas, säger han. n

ORAVAIS/NYKARLEBY– SE PÅ DEN HÄR BILDEN från förra sommaren. Så här ser det ut efter att skarvar-na har varit i farten. Hela holmen är nedsmutsad och vattnet runtomkring är svart. Lukten är hemsk, säger Roy Björklund i Ora-vais.

Roy Björklund har arbe-tat inom Oravais fiskargille i trettio år. En förening som arbetar för att skapa en håll-bar fiskestam för rekrea-tionsfiskare. Men förra året beslöt man att inte plantera ut några yngel på grund av den ohållbara skarvsitua-tionen.

-Vi ansåg att det inte lö-nar sig att plantera ut fisk på grund av att skarvarna äter upp fisken. Vem orkar engagera sig i ett fiskargil-le när skarvarna äter upp dem, frågar han sig.

Populationen växerFör tio år sedan fanns inga skarvar i fjärdarna i Mun-sala och i Oravais. Men för cirka 6-7 år sedan hittade de fridlysta fåglarna till den österbottniska kusten och resten är historia. Popu-lationen har bokstavligen exploderat och enligt Björk-lund är fåglarna ett stort

miljöproblem. – För två år sedan hittade

vi 900 bon med 3-4 ägg på en holme som är knappt 3000 kvadratmeter. Det är bara en holme. Antalet skarvar har skjutit i höjden och alla de här fåglarna ska äta och fisken har minskat kraftigt de senaste åren, menar han.

Enligt Björklund äter en skarv cirka 450 gram fisk under uppfödningssäsong-en.

– Om vi räknar med cirka 5000 skarvar på bara det

här området handlar det om enorma mängder fisk. Fåglarna skitar också ner lika mycket och det är ett problem som inte heller ska förringas.

-Har man sin sommarvil-la i närheten luktar det för-skräckligt. Lukten är stark trots att man är 200-300 meter från en holme som angripits av skarv.

Problemet för alla som berörs av skarvarna är att fågeln är fridlyst och det försvårar tillstånd för att få pricka ägg och hålla popu-

lationen nere genom jakt. – Miljömyndigheten vid

NTM-centralen tolkar lag-stiftningen oerhört hårt. I andra länder och på Åland har man däremot fått till-stånd att skjuta skarv. Vår myndighet satsar i stället på utredning efter utred-ning och jag vågar påstå att ingen annan fågel är lika ut-redd som skarven.

– Det är otroligt att det kan vara på det här viset, säger Björklund besviket.

Fågelföreningar för stor maktDet är inte enbart miljö-myndigheterna som ställer sig på tvären mot ortsbe-folkningen. Olika fågelför-eningar ställer också till det och besvärar sig när man fått tillstånd att skjuta bort en del av skarvarna.

– Vi fick tillstånd av NTM-centralen och Vasa förvaltningsdomstol att skjuta bort 100 skarvar. Men då lämnade fågelföreningar i Karlebynejden besvär till Högsta förvaltningsdoms-tolen som avgjorde till de-ras fördel.

– Så det blev inget av det

försöket, konstaterar han argt.

Han frågar sig hur det är möjligt enligt finsk lag att fågelföreningar från andra orter kan utöva en sådan makt mot lokalbefolkning-en.

– Hur kan andra långt härifrån ha besvärsrätt? Skarven, som inte egent-ligen hör till vår natur, är ett stort problem som berör många människor. Vi måste få verktyg att vidta åtgärder och redan i vår behövs det tillstånd att få börja pricka ägg.

– Men jag tror inte det blir så. Kanske det blir en för-ändring när skarvarna intar Sandö i Vasa. Då kanske det blir fart på stadsborna och myndigheterna, säger Björklund.

Kämpar för att åtgärda problemetEnligt Mats Nylund har Sfp under en lång tid kämpat för att åtgärda skarvproble-met. Han berättar att skarv-problemet till och med fanns med i regeringspro-grammet för åtta år sedan.

– Jag har gjort flera skrift-

liga spörsmål om skarvpro-blematiken och också en åtgärdsmotion. Sfp:s Eu-ropaparlamentariker har också lyft frågan, säger han.

– Grundproblemet är att skarven finns i EU:s fågeldirektiv och att vår miljöförvaltning på alla upptänkliga sätt förhindrat att skarvstammen hålls på en rimlig nivå.

Högsta prioritet är nu att Finlands regering gör ge-mensam sak med Sverige och arbetar för att få bort skarven från EU:s fågeldi-rektiv. Efter det kan skarven klassas som vilt och till-stånd för jakt kan beviljas av Finlands viltcentral som är underställd Jord- och skogsbruksministeriet.

– Då kan stammen hål-las på en rimlig nivå och jaktlagstiftningen garante-rar också att stammen kan fortleva. Dagens situation är fullständigt orimlig och leder till att den drabbade lokalbefolkningen helt tap-par tron på vår myndighe-ter, konstaterar Nylund. n

KORSHOLM– JAG HAR VARIT MED i älgjakten sedan 2009. Se-dan dess har mitt intresse för jakt ökat hela tiden och jag tycker det är fantastiskt roligt att vara med, säger Camilla Lervik.

Camilla är med i Tölby jaktklubb i Korsholm. En av över 130 jaktklubbar förde-lade inom åtta jaktvårdsför-eningar i Österbotten. För henne är det en speciell tid när älgjakten inleds i mitten

av oktober – trots att hon inte hör till de som drar i avtryckaren.

– Det låter kanske märk-ligt, men jag går enbart i drevet som driver älgar mot jägarna. Jag tycker det är så roligt och det räcker för mig. Jag har egentligen ald-rig reflekterat över varför jag inte har avlagt älgkor-tet som behövs för att få ha skjuta, säger hon, och fun-derar en stund.

– En orsak till att jag inte

vill skjuta är att jag inte kan vara tyst. Jag skulle inte kunna sitta tyst i flera tim-mar och vänta på rätt läge. Dessutom har vi många duktiga skyttar som utför jobbet, säger hon och skrat-tar.

Camilla är en av cirka tiotusen jägare i Österbot-ten. En grupp som årligen håller viltstammen på en hållbar och acceptabel nivå. Förutom älg finns många

andra djur vars stam måste hållas nere.

– Jag deltar enbar i älgjak-ten men det är bara en liten del av vad vi gör. Varje år ut-förs jakt på sjöfåglar, skogs-fåglar, harar, små hjortdur, små däggdjur, pälsvilt, mink, räv och mårdhundar. Det är en enorm insats som utförs av jägarna, konstate-rar hon.

Arbetet utförs dessutom frivilligt på jägarnas fritid. När älgjakten pågår väljer Camilla och alla de andra att stiga upp varje lördag och söndag för att utföra det frivilliga arbetet.

– Det är fråga om en enorm samhällsinsats som jägarna utför. Många förstår inte hur det skulle se ut i

NTM-centralen vill utöka skyddet på flera områden i Österbotten. Om markägarna inte går med på det hotar myn-digheten med tvångsinlösning. Johanna Nyman i Vassor hör till de markägare som motsätter sig de nya planerna.

STÄLLER SIG KRITISK till nya skyddNya skydd och hot om tvångsinlösning. Markägare bör vara på sin vakt när mil-jömyndigheterna är i farten. Åtminstone senast när NTM-centralen informerade om sina nya skyddsplaner i tidningar – efter att processen hade inletts.

JÄGARNA håller viltstammen på en I Österbotten finns närmare tiotusen jä-gare. En grupp människor som ser till att viltstammen hålls på en acceptabel nivå. Det är fråga om en stor samhällsinsats som utförs frivilligt. En av de som aktiverar sig är Camilla Lervik i Tölby.

Varje höst brukar Camilla Lervik delta i älgjakten i Tölby i Korsholm utan att avfyra ett enda skott. Hon går enbart i drevet – en uppgift som också är viktig. Andra kan skjuta bättre än jag, säger hon.

Skarvarna orsakar stora problem på många orter längs den österbottniska kusten. Roy Björklund i Oravais vill ha en lösning på problemet.

SKARVPROBLEMET måste få en lösningDe skitar ner holmar, vattnet och äter upp fisk. Men lokalbefolk-ningen som drabbats av skarvar längs den österbottniska kusten får inte vidta några åtgärder. Skarven är nämligen fridlyst och problemen bara ökar.

våra skogar om det inte vore för jägarna, säger Camilla.

Antalet olyckor och skador hålls nereViltolyckorna skulle öka dramatiskt om det inte vore för jägarna. Skogsskadorna skulle också skjuta i höjden och medföra enorma kost-nader för samhället i form av förstörda plantskogar.

– De som har en negativ attityd till jägarkåren bör ha det här i beaktande. Vi springer inte omkring i sko-gen för att få kött att lägga i frysen. Vi gör en miljöinsats för hela landet, säger hon.

Och fortsätter:– Man ska inte heller

glömma bort vikten av att hålla rovdjurstammen på

en acceptabel nivå. Allt hänger ihop och hålls inte till exempel rävarnas antal nere försvinner många fåg-lar. Jakten behövs av flera olika orsaker.

Camilla poängterar också att jägarkåren besitter en enorm kunskap som har gått vidare i generationer. Det är fråga om kunskap som inte går att lära ut i teorin.

– Det krävs kunskap för att kunna utföra jakt. Bak-om ligger mycket planering och därför är det viktigt att den yngre generatio-nen också tas med i jakten. Många jaktklubbar har pro-blem med återväxten och en hög medelålder, men lyckligtvis är situationen

bra i vår jaktklubb. Kvinnornas andel av jä-

garna är också låg. – Jag är den enda kvin-

nan i vår jaktklubb men det stör inte mig. Jag behandlas lika som alla andra och jag tror inte heller männen har något emot att jag är med, säger hon och skrattar.

Lervik poängterar att jakt handlar om samarbete mel-lan jägare, markägare, by-bor och lokalsamhället.

– Det viktigaste är att alla kommer överens och att jakten fungerar på alla plan. För politikerna är det vik-tigt att alla får sin röst hörd så att jakten sker i samför-stånd, säger hon. n

acceptabel nivå

Så här såg det ut på en holme i Oravaisfjärden förra sommaren. Hundratals bon hittades på en enda holme. En skarv äter 450 gram fisk per dag.

2015

För att Finland och finländarna ska må bra måste hela vårt land må bra. Oberoende av om vi bor på landet eller i sta-den, i kommunens centrum eller i en liten by är vi beroende

av att landet Finland går bra. Då måste vi hjälpas åt. Också i politiken. Självklart har det be-

tydelse för oss alla vilken politik som förs i Finland. Skattepoliti-ken, trafikpolitiken, lantbrukspolitiken – allt påverkar vårt liv.

Vi äter alla mat varje dag. Och visst äter vi gärna finländsk mat. För att vi ska kunna göra det måste det föras en politik i vårt land att det lönar sig att producera finländska råvaror. Man ska kunna leva på att producera mat i Finland. Det är inte lätt och konkur-rensen från omvärlden är enorm så våra bönder går en tuff kamp.

Samtidigt ökar människornas medvetenhet om matens ursprung och kvalitet. Men vi kan bli ännu bättre på det. Vi kan alla bidra med ett litet strå till stacken genom att satsa på finländsk kvali-

tet. Gärna närodlat. Själv tycker jag att det känns enormt bra att köpa kött producerat av en finländsk köttbonde, ägg av en finländsk hönsfarmare eller tomat och gurka av finländska växthusodlare.

För att det ska vara möjligt behövs politiker som förstår sig på landsbygden, lantbruket och den politik som måste föras. Mats Ny-lund vet vad han talar om när han stiger upp i riksdagens talarstol. Ingen tvivlar på det han säger. Han är orädd och vågar stå på sig också i svåra förhandlingssituationer. n

ULLA-MAJ WIDEROOS, TIDIGARE RIKSDAGSLEDAMOT FÖR SFP

WIDEROOS: ”Mats vet vad han talar om”

JOHAN FRÖJDÖ, mjölkproducent, Kronoby:- Mats för inte bara jordbrukets talan i riksdagen. Han påverkar också andra för vår region viktiga frågor som infrastruktur och underhåll av vägar. Genom hans breda kunnande och förståelse för landsbygden får vi får röst hörd på riksnivå.

JOAKIM SMEDS, mjölkproducent, Malax:– Våra inkomster har minskat med nästan en fjärdedel sedan i höstas. Mjölkproducenterna har drabbats mycket hårt av en maktpolitik vi inte kan påverka. Vi behöver politiker som Mats som kan stå upp för våra intressen i riksdagen.

SUSANNE WEST, trädgårdsombudsman för ÖSP, jordbrukare, Solf:-Mats är en mycket skicklig politiker med bred kunskap, särskilt i landsbygdsfrågor. Det är oerhört viktigt att österbottniska trädgårdsproducenter och jordbrukare är representerade i rikspolitiken. Därför behövs Mats i riksdagen.

DÄRFÖR BEHÖVS MATS I RIKSDAGEN:

KRISTINA LINDE, tidigare projektledare för “Närodlat och Kvalitet”, Vasa:– Österbotten är ett matlandskap men vi är dåliga på att ta tillvara råvarorna i vår egen region. Här behövs politisk vilja och Mats har det kunnande som krävs för att främja användningen av närproducerade livsmedel.

PER-ERIK FINNE, pensionerad pälsfarmare, Pedersöre:– Landsbygden, småföretagarna och i synnerhet primärnäringarna behöver politiskt stöd. Mats är en politiker som har kunskap om pälsnäringen och kan försvara farmarnas intressen i riksdagen.

DAN-ANDERS med sonen COLIN och JONATHAN LINDVALL, mjölkproducenter, Nykarleby:– Mjölkproducenterna upplever svåra tider och vi behöver allt stöd vi kan få från våra rikspolitiker. Mats kan vår vår bransch och har arbetat helhjärtat för vår sektor i åtta år. Han måste få fortsätta det arbetet de kommande fyra åren.