© Naturresursinstitutet

Heli Viiri

Antti Pouttu

De allvarligaste skadegörarna bland barkborrar

Valitse pohja temaattisen

ohjelman mukaan:

Pohjoinen vihreä

biotalous

Innovatiivinen

elintarvikeketju

Sininen biotalous

Kestävä

luonnonvaratalous

yhteiskunnassa

Mikäli kyse on

temaattiseen ohjelmaan

kuulumattomasta

toiminnasta käytetään

turkoosia tai oranssia.

Jos asiantuntija- ja

viranomaispalveluista

käytetään harmaata

pohjaa.

Turkoosi ja oranssi ovat

Luken päävärejä ja niitä

saa käyttää aina ja

esimerkiksi temaattisen

ohjelman värin ohella.

Barkborrar

• Stormar, vindfällen, torka skapar resurser

• Rikligt med näring och trädens försvagade motståndskraft leder till större insektsstammar

• Tiotals olika arter av barkborrar i Finland, endast några är skadegörare

• GRAN:

Granbarkborren, sextandade barkborren

• TALL:

Större och mindre märgborren, skarptandad barkborre

• Vedborrar förstör virket både i barrträd och lövträd

13.3.2017 2

3

Granbarkborren • Den värsta skadegöraren på granstammar

• Lever under tjock bark

• En 4,2-5,5 mm lång skalbagge

• De vuxna barkborrarna svartbruna, håriga

• 4 tänder på båda sidorna om urgröpningen baktill

• Larven vit, utan fötter

13.3.2017

• A) vuxna granbarkborrar övervintrar i förnan och under barken (läget i södra Norge)

• b) efter svärmning angriper de träd och virke

• c) den nya generationen kläcks på hösten och övervintrar

Bild: Christiansen, E. & Berryman, A.

1988. The spruce Bark Beetle of Eurasia. Teoksessa: Dynamics of Forest Insect Populations.

13.3.2017 4

5

Granbarkborren

Heli Viiri Ari Nikula

• dödar ofta träd i beståndskanter • på bilden näringsgnag

13.3.2017

Granbarkborren

• Försvagade växande träd, vindfällen, grovt hyggesavfall, obarkat virke

• Kan angripa friska träd när stammen är stor

• Har med sig patogena blånadssvampar, som förstör virke och försvagar trädet

13.3.2017 6

13.3.2017 7

Granbarkborren

Massförekomster var ovanliga före 2010-talet.

Barkborreskador i andra nordiska länder: Norge 1970-1982 5 milj. m3

Sverige 1970-1979 2 milj. m3

Södra Sverige 2005 => 3-4 milj. m3

Granskog dödad av granbarkborre Tatra, Slovakien; augusti 2007

Foto: Peter Zach

I ändrade föhållanden tycks granbarkborren ha blivit ett permanent hot mot våra granskogar

• Bakgrund till den ökade barkborrerisken:

• Somrarna har blivit varmare

• Värmesummorna (dd5) har tydligt stigit under de senaste 20 åren

• Stormskadorna har blivit vanligare

13.3.2017 8

9

Sextandade barkborren • Liten barkborre 2 mm, brun,

3 par tänder på båda sidor om urgröpningen baktill, tydliga hos hanen

Heinz Schmutzenhofer

• 4-8 modergångar, stjärnfigur, parningskammare i barken

äggfickorna tätt

Erkki Annila

13.3.2017

Sextandade barkborren

• Hör till våra viktigaste och vanligaste barkborrar, generationen 1 år

• I stora granar i kronan och i grenarna, i små granar längs stammen

• Vanlig i hyggesavfall

• Om den förekommer tillsammans med granbarkborren kan båda finnas i samma stammar när diametern är 8-12 cm

13.3.2017 10

Randiga vedborren

• 3 mm lång, gulrandig, svart

• Gångar inne i trädet

• Angriper både gran och tall

• Angriper inte levande träd, i sågvaran

• Borrar hål ända till kärnveden och har med sig blånadssvamp, som färgar ytveden mörk

13.3.2017 11

Foto: К.В. Макаров

Antti Pouttu

Randiga vedborren

• Svärmar tidigt, i maj-juni, vitt borrmjöl från ingångshålen (övriga har vanligen brunt)

• De nya vedborrarna kläcks i juli

• Virke som fällts på hösten och förvintern är speciellt utsatt för skador

• Om randiga vedborren angriper timmer ska virket användas inom 2 veckor för att inte förstöras, blånadssvampen växer så snabbt

13.3.2017 12

Randiga lövvedborren

• Längd 3,2-3,5 mm

• Tydligare gulrandig

• Hos lövträd

• Svampodlare, larvhålen regelbundet

13.3.2017 13

Heinz Schmutzenhofer

Antti Pouttu

14

Större märgborren

• Svart, 3,5-4 mm lång skalbagge

• Larverna vita, inga fötter

• Skalbaggen holkar ur toppskotten till mat, skotten böjer sig på hösten och faller ner

• Ätandet orsakar tillväxtförluster

13.3.2017

15

Större märgborren

• Förökar sig i basen på tallen där barken är tjock

• Angriper försvagade träd

• Skador allmänna nära sågar, avlägg, flottningsleder och på hyggen (fröträd)

• Har slumpmässigt med sig blånadssvampar, de har inte stor betydelse

13.3.2017 www.invasive.org

16

Mindre märgborren • En svart 2,6-4,5 mm lång

skalbagge, täckvingarna rödbruna

• Modergångarna vågrätt i tallen

• Under tallens tunna bark i mitten och i kronan av trädet

• Sprider blånadssvamp, larverna äter av mycelet

Hans Schmutzenhofer

13.3.2017

17

Mindre märgborren • Svärmningen börjar vanligen

några dagar senare än större märgborrens

• Livcykeln densamma som hos större märgborren

• Vuxna angriper försvagade växande träd, vindfällen och toppar som har en rotdiameter över 5 cm

13.3.2017

Märgborrar skadar kronan

13.3.2017 18

Lag om bekämpning av skogsskador 1087/2013

3§ Borttransport av virke från avverkningsplatser och avlägg

• Landet indelas i A-, B- och C-område (Statsrådets förordning)

• Virkesägaren ska se till att gagnvirke med en rotdiameter på mera än 10 cm och som fällts 1.9. – 31.5. transporteras bort från avverkningsplatser och avlägg

• Tillämpas inte:

- på enskilda travar av tallvirke, max 20 m3

(minst 200 m avstånd från andra motsvarande travar)

- på virkestravar där högst hälften av volymen består av tall- eller granvirke med en stubbdiameter på mera än 10 centimeter

4 § Alternativ till borttransport av virke

• Täcka, barka, bevattna virket, transportera bort virkestravens översta lager, behandla virket med ett växtskyddsmedel, placera tallvirke tillräckligt långt från skogsbestånd med samma trädslag

13.3.2017 19

Borttransportdatum för virke: GRAN TALL

A-område 15.7. 1.7.

B-område 24.7. 1.7.

C-område 15.8. 15.7.

13.3.2017 20

• På A-området ska granvirke som avverkats samma sommar (1.6.-31.8.) transporteras bort från skogen inom 30 dagar från avverkningen

• Observationer att barkborrar kläcks före borttransportdatum

• Datum även i den förnyade lagen är

för sena med tanke på att kunna bekämpa skador.

Barrskador på gran och tall

Röda tallstekeln och vanliga tallstekeln

Heli Viiri

Naturresursinstitutet

Röda tallstekeln • En brun stekel

• Larven skadegörare, färgen grågrön, huvudet svart, mörka längsband på sidorna, längd 25 mm

• Lever i grupper, äter tallbarr

• Äggen övervintrar inne i årsbarren

• 5-6 ägg/barr

• Allmän i hela landet

13.3.2017 22

Heli Viiri

Röda tallstekeln

• Endast mittsträngen på barret blir kvar, den gulnar och lockar sig (se bilden)

• Bilden tagen i juni, när larverna ännu är små och just har börjat äta

13.3.2017 23

Heli Viiri

Röda tallstekeln • Årsbarren besparas vanligen

• Slutligen är barren helt uppätna ända till och med barrslidan

• Larverna i grupper, svänger alla samtidigt med kroppen för att skrämma predatorer

13.3.2017 24

Heli Viiri

Röda tallstekelns livscykel:

• Vuxna steklar flyger och lägger ägg i augusti-september

• Äggen övervintrar i barren, en gulaktig fläck

• Larverna kläcks i månadsskiftet maj-juni i södra Finland och i början av juli i norra Finland

• Små larver gnagar på barren med början från kanterna

• Stora larver äter hela barret inklusive barrslidan

• I juli faller larverna till marken och spinner en brun kokong runt sig

• De nya steklarna kläcks och flyger i augusti-september

13.3.2017 25

Röda tallstekeln

Äggfickor i tallbarren

Kokonger

13.3.2017 26

Antti Pouttu Martti Varama

Röda tallstekeln, massförekomster

• I bra förhållanden, till exempel under en torr och varm sommar kan det uppstå omfattande massförekomster

• Förekomsterna räcker några år • Om träden mister sina barr upprepade gånger

leder det på tio år till en tillväxtförlust på ungefär 40%

• Den mest omfattande skadan 1960-1962 söder om linjen Vasa-Jyväskylä-Nyslott, ungefär 200 000 ha

• Skador de senaste åren i södra och mellersta Österbotten, sydvästra Finland och runt Saimen

13.3.2017 27

Skador av röda tallstekeln

13.3.2017 28 Luke:RST11, 2009-2013 Luke: Level I uppföljning, 2010

Skador förekommer med oregelbundna intervaller och räcker vanligen 2-3 år Skador är allmännast på karga växtplatser

13.3.2017 29

NFI 8 & NFI 9 plots (n = 70’632) 1986 – 2003

Fitted annual risks of pine sawfly damage (at least slight

damage at stand level) on different forest site types

Röda tallstekeln

• Larverna lever i grupper i tallar av olika ålder

• Skadorna upphör vanligen när larverna dör av virusangrepp; viruset kan användas som bekämpningsmedel, specifikt för röda tallstekeln

• Skadan kan se allvarlig ut, men vanligen återhämtar sig tallarna: det uppstår endast tillväxtförluster. Avverka inte plantskog eller störskog för tidigt.

• Följdskadegörare möjliga, följ med utvecklingen några år

13.3.2017 30

Bekämpning av röda tallstekeln:

• Bekämpning endast om plantskogarnas utveckling är allvarligt hotad eller om tillväxtförlusterna i grövre skog hotar att bli mycket stora = dödlighet

• Vanligen avslutar en stor stam av virus och predatorer lokala epidemier

• Eventuella avverkningar och gallringar först efter massförekomst, annars flyttar röda tallstekeln till friska omgivande skogar

• År 2007 bekämpning med polyedervirus i Nystad på 700 ha från luften. Flygspridning och bekämpning numera mycket svårt, kräver i praktiken ett skadeområde på över 1000 ha

13.3.2017 31

Vanliga tallstekeln • Larven gulgrön, huvudet svart eller rödbrunt

• Förekommer vanligen sparsamt på karg mo

• Lever i grupper

• Levnadsvanorna liknar dem för röda tallstekeln

• Farligare än röda tallstekeln eftersom den äter alla barrårgångar

13.3.2017 32

Erkki Oksanen

Ibland svårt att skilja på röda och vanliga tallstekeln:

13.3.2017 33

Observera

Röda tallstekeln, mycket riklig stam Vanliga tallstekeln, följande

sommar

Foton: Antti Pouttu

Skador av vanliga tallstekeln i Ilomants :

13.3.2017 34

Foton: Seppo Nevalainen

Vanliga tallstekeln

• Skadorna allvarligare än efter röda tallstekeln eftersom den äter alla barrårgångar

• Också följdskadorna farligare, till exempel märgborrar och större tallvivel

• Skadorna kan fortsätta 2-3 år på samma område och det kan uppstå bekämpningsbehov

• Omfattande skador kan förekomma sporadiskt

• Grovlekstillväxten lider inte mycket, eftersom stekeln äter barren senare på sommaren

13.3.2017 35

Tallsteklar och klimatförändringen

• Neuvonen & Virtanen (1999): Högre vintertemperaturer förväntas gagna speciellt de insekter som övervintrar som ägg eller vuxna

• > i praktiken röda tallstekeln och vanliga tallstekeln hos oss

13.3.2017 36

Röda tallstekeln

• Man kan redan se drag som tyder på oftare förekommande toppar i stekelstammen

• Virtanen T., Neuvonen., S., Nikula A., Varama M., Niemelä P. 1996. Climate change and the risks of Neodiprion sertifer outbreaks on Scots pine, Silva Fennica 30: 169-177

13.3.2017 37

Heli Viiri

• Röda tallsteklen övervintrar som ägg, de klarar vinterköld på ungefär -36°C

• Vanliga tallstekeln övervintrar i marken, snötäcket skyddar mot kölden

• Rovdjur i kokongskedet har stor betydelse för variationerna i stekelstammen

• Svårt att förutse klimatförändringens inverkan på skador, men geografiska skadeområdet för röda tallstekeln växer

13.3.2017 38

Mildare vintrar kan öka förekomstfrekvensen för skador av röd tallstekel i östra och norra Finland

(Virtanen m.fl.1996)