magasinet suedi - h15

7/25/2019 Magasinet Suedi - h15

1/92

Suedi #1 20

[su id]

Suedi

Filmare p flyktSprket som Sprngdes KulturtolkaHjlpen vid flyktens nde Skateboardskola frNyanlndaAfrikansk Musik Jakten p Reha

Magasinet utan grnser

Hossein Mahini, 67,Festivaldirektr - Exilfilmsfestivale


2/92

R

E

D

A

K

T

I

O

N

E

N

Kajsa KalmusPlaneringsredaktr

Filip LyrhedenWebbredaktr

Erik Espeland

Layoutansvarig

Lina IsakssonReporter

Malin BergstrandWebbredaktr

Jakob NornReporter

Sara KappelinReporter

Julia SandstenVikbergBildredaktr

Matilda A.Ljungkvist

Reporter

Eskil Blom

Layoutansvarig

Ida stbergAss.planeringsredaktr

Adrian Norlund

Bildredaktr

Emil Salmaso

Webbredaktr

Josip LadanAss. chefredaktr

Therese Irebck

Bildredaktr

Redaktionen

2]

Om du tar tget frn Kpenhamn till Sveri-ge r frsta hllplatsen Hyllie. Dr patrulle-

rar polisen snabbt igenom tget och slngerett ga p ditt pass eller id-handling. Omdu tittar ut genom fnstret p perrongenser du ett hgt staket. Det r ingen taggtrdverst men det gr detsamma. Signalen rtydlig. Kom inte hit.

Diskussionen om flyktingar, integrationoch det mngkulturella Sverige frstrkteskraftigt under hsten 2015 i och med denpltsligt kande flyktingstrmmen. I sammaveva brjade vi jobba med ett magasin om

mngkultur. Men det mngkulturella Sve-rige r som bekant ingen nyhet, i mnga rhar mnniskor av mnga olika anledningargjort Sverige till sitt hem. Hndelserna2015 pverkar drfr inte vrt arbete srskilt

mycket, frutom att gra mnet n merangelget. Vrt mngkulturella samhlle

r ingen politisk stndpunkt. Det r ettfaktum.

Magasinet Suedi vill prata om integrationoch mngkultur p riktigt. Inte poli-tiskt utan mnskligt. Vi vill prata om allafantastiska integrationsprojekt som finnsrunt om i landet. Vi vill prata om flykt, omsvrigheter, om sprk och om kulturer. Vivill lta mnniskor som kanske inte har ennaturlig del i det offentliga samtalet kommatill tals. Vi vill bertta deras historier. Vi vill

att du som lsare ska f kunskap, vinklar ochhistorier du inte fr ngon annan stans.Suedi r en tidning om Sverige, samtidigt rdet en tidning om hela vrlden.Vlkommen hit!

Chefredaktr

Vlkommen till Suedi

Suedi grs av studenter vid JMG och r en bilaga till Vstfronten.seAnsvarig utgivare: Ulla Sterie

Frida Bergstedt


3/92

s.78

s.85

s.34

s.52

s.13

5Kan man fotboll, kan man sprket >>Suedi undersker hur man kan anvndaidrott som integrationsverktyg.

13Jag r inte ensam lngre >> Med Hjlpav en doula och en kulturtolk kan gravidanyanlnda kvinnor f hjlp och std genomhela frlossningen.

18

Skateboardskola fr nyanlnda >> Mt14-ringarna som har skapat en fartfylldmtesplats fr ensamkommmande ungdomar

28Hjlpen vid flyktens nde >> En kvll iett tlt fr nyanlnda flyktingar. ltet r ettexempel p hur sttet vi har engagerat osshar frndrats

34Andra Generationens Mjligheter >>Studier visar att personer frn f.d. Jugo-slavien r den bst integrerade grupp avutlandsfdda i Sverige. Vad beror detta p?

26 Nyckeln till SverigeBerttelsen om personnummret

33 TidslinjenMigrationen genom tiderna

40Hemma p Emmaus >> I trettio r harnyanlnda ftt chansen att lra sig svenska ge-nom praktik p Emmaus. Vi besker den allrafrsta praktikanten som kom dit p 80-talet.

>>

>>

51 Frn Flykting till PolisMt Jelena Radic somflydde frn krigets balkanoch jobbar nu som polis iGteborg

>>s.69

Innehll

[3


4/92

Lyssnapsuedi.jmg.gu.se

Rasismens Vl valda ord Krnika frn Suedis podcastprofiler.

>>

46Jakten p Rudolf RehaSkandet efter den mystiska mannen. Ochhoppet om att f betala tillbaka en skuldfrn Andra vrldskriget.

>>

52Att lra sig sitt modersml >> Gteborgr en av fyra platser i vrlden dr somaliskafinns p universitet. Mt studenterna medsomaliskt urpsrung och deras lrare Mor-gan, som sjlv aldrig satt sin fot i Somalia.

60Sprket r Nyckeln >> Sadiya Mohamudoch Abdirahman Hassan kom hit i ton-ren. Sadiya hade inte mycket till hjlp iskolan, Abdirahman fick massor. Nu r dep helt olika banor.

69

78Dembo gr tillbaka rill rtterna >>Musikern Dembo Jatta blandar tillsam-mans med sitt band Gambiansk och Svenskfolkmusik.

Sprket som sprngdes >> Berttelsen omnr Sveriges urbefolkning skambelades avstaten och frbjds att tala sitt eget sprk.

Suedi p Webben

Filmare p flykt >> Varje r tvingas tusentals regissrer fly sinahemlnder p grund av deras filmer. Hr deras historier.

Barn p flykt >> En 80-rig man och en 19-rig tonring. Vad harde gemensamt? De har bda flytt frn krig.

85 MtetI mnadens nummer mter vi rapparensom tvingades fly fr sin musik.

>>

Hem nya hem >> Berttelsen om nr Ziah Safari kom ensam tillSverige fr sex r sedan. En historia om ensamhet, hemlngtan ochviljestyrka.

58 EldsjlenRabie Aldeeb kmpar fr att flernyanlnda ska f en chans att

komma in i samhllet.

>>

52 Visste du attI varje nummer publicerar Suedi denmest intressant faktan om Sverige.

>>Alltid i Suedi

Innehll

4]


5/92

Kan man fotboll,kan man sprket

Nr integration ochsamhrighet r avgrandefr framtiden kan ngot svardagligt som fotboll vara

nyckeln.

ext & foto: Kajsa Kalmus


6/92

Klonk. Det vita klotet knuffar ner det hel-grna i biljardbordets bakre hrnficka. RezaAhmadi strcker p sig, gr runt bordet och

letar efter nsta mjliga stt. Hans motspelare GholamReza Ahmadi tittar tyst p sin vn. Klink. Den rda bollenslr i kanten precis bredvid fickan p lngsidan och GholamReza andas ut. Med en suck tar Reza sin k och backar tvsteg fr att betrakta spelet.

I Askims IK:s klubbstuga har lugnet smugit sig p. Pfotbollsplanerna utanfr pgr flera trningar i mrkret,med de tappra strlkastarna som hjlp. Det enda som hrsi klubbstugan r det fokuserande mumlet frn pojkarnaoch de spetsiga dunsarna frn biljardbollarna.

Reza Ahmadi, 16, och Gholam Reza Ahmadi, 15, harmycket gemensamt. Frutom att de har samma namn

kommer de bda frn Afghanistan och spelar fotboll iAskims IK.

Jag har lskat fotboll sen jag var liten, sger Reza nrungdomarna tagit plats i den rda tygsoffan med de svartakuddarna som tillsammans matchar klubbens frger.

Killarna kom till Sverige fr cirka tre respektive ett ochett halvt r sedan. Bda har bott i Gteborg i lite mer nett r och har spelat i Askims IK nstan lika lnge. Debodde tillsammans hos en familj i sdra Gteborg nr debestmde sig fr att frska komma med i ngon klubb.Pappan i familjen rekommenderade Askims IK.

Vi fick skjuts av pappan och fick vara med p entrning. Vi blev jttevl mottagna, berttar Gholam Reza.

Jag brjade trna med laget och jag tyckte omtrnaren och lagkamraterna. De tyckte om mig ocks.Efter en vecka brjade serien och jag gjorde hattrick i fr-sta matchen. Efter de kallade de mig fr lagstjrna ochReza hattrick, sger Reza som spelar med pojkar fdda1999.

Gholam Reza gjorde ocks mli sin frsta match och spelar numed pojkar fdda 2000. Bda in-gr i de ordinarie trupperna.

vxte killarnauppcirka femtio mil ifrn varandra.Ingen av dem tillhrde en klubb isitt hemland utan anvnde gatansom fotbollsplan nr de spelade med sina kompisar. Gngetbrukade lgga ngra kronor per person och kpa en plastboll.Som mlstolpar anvnde de stenar. De flesta spelade medtofflor men de som hade det bttre stllt kunde kpa riktigafotbollsskor. Reza och Gholam Reza spelade med tofflor.

Det var jtteroligt. Jag lskade fotboll. Jag vill fortfa-rande spela s, men i Sverige har det aldrig blivit av, sgerReza.

I den extrema vrmen spelade kompisarna tills de inteorkade mer fr att sedan g til l nrmsta hus fr att be omvatten.

I ett steg att ge andra nyanlnda samma mjlighet somReza och Gholam Reza ftt har Askims IK startat ett flyk-tingprojekt dr de bjuder in till spel och aktivitet p klub-bens fotbollsplaner. Det hela brjade med att klubbenssportchef, Lasse Boquist, krt frbi ett nrliggande hotellsom sedan ngra r tillbaka anvnds som transitboende frflyktingar. P parkeringen utanfr hotellet stod en gruppmnniskor och spelade fotboll precis p det stt Reza ochGholam Reza gjort i Afghanistan.

Vi r ju nd p plats under dagarna, s det r klart

Jag harlskat

fotboll senjag varliten.

Gholam Reza

(till vnster)

och Rezatrnar ibland

med

varandras lag.

Hlsa

6]


7/92

de ska f anvnda vra planer. De ska inte behva anvndatomflaskor som mlstolpar, sger Lasse Boquist som troratt initiativ som deras r et t stort steg i att ka integratio-nen. Han belyser skillnaderna mellan stadsdelarna Askimoch Bergsjn i Gteborg. Etnicitet och kultur i de bdaomrdena visar stora kontraster mot varandra.

Det r som tv skilda vrldar. Och fr att f ngonordning i det hr landet mste vi brja blanda mer, sgerLasse.

till fyra barn varavtre spelar i Askims IK. Hon sitter i klubbens styrelse och ren av de ansvariga fr integrationsprojektet. I klubbstugan,tv dagar innan pojkarnas biljardspel, berttar Karin att detfrsta steget var att f frldrarna engagerade. Och gensva-ret var enormt. illsammans samlade frldrar, spelare och

ledare in fotbollsskor, benskydd och mlvaktshandskar somkan anvndas nr flyktingarna kommer fr att spela.

Jag nskar att vi kunde gra mycket, mycket mer. Mendet hr r en bra start, sger Karin.Hon fortstter:

Det r viktigt att vi blir mer medvetna och brjar inte-

grera mer aktivt. Vi r dessutom en stadsdel som kan delamed oss, p s mnga plan. Och idrottandet r ett ltt sttatt integrera.

Detta resonemang har ven Gteborgs politiker tagitfasta p. De senaste mnaderna har man avsatt speciellapengar fr just merkostnader i samband med att man star-tar upp aktiviteter fr nyanlnda och flyktingar. BettanAndersson (V) r ordfrande i idrotts- och freningsfr-valtningen i Gteborgs kommun och hon sger att sdanaprojekt betyder mycket fr mnga.

Hlsa

[7


8/92

Idrotten r en mtesplats som strcker sig ver allagrnser. Frutom att de nyanlnda fr ngonting att grabetyder det ocks att de blir inbjudna i vrt samhlle.

Hon pongterar att det inte bara r de nyanlnda som

hjlps av initiativ som Askims IK:s. Det betyder ocks mycket fr de som r bosatta hratt f mta mnniskor som befinner sig i den situationensom vra flyktingar r i. Det handlar om att skapa ett vi.Inte ett vi och ett dem. Det t ror jag r den strsta vinsten,sger Bettan Andersson.

positiva effekterna med attaktivera sig. Hon arbetar som skolskterska p en friskola iGteborg och mter barn och unga ifrn olika kulturer i sitt

arbete. Hennes erfarenhet och bakgrund har gett henne enfrstelse fr vad kropp och sjl behver i pressade situatio-ner. Inte minst vad en aktivitet kan betyda fr personer somgtt igenom traumatiska hndelser.

rning i sig r s viktigt. Det lindrar stress, du frbttre mathllning. Alla rutiner som stts ur spel nr du rdeprimerad eller befinner dig i kaos kan lttare terstllas.

Reza och Gholam sitter i varsin soffa i klubbstuganshrn. Biljardkerna vilar mot vggen i hrnet mitt emot.Lamporna i rummet speglas i fnstret och man ser knapptmrkret utanfr. Men det finns dr.

De tv vnnerna berttar om sina resor genom Europafr att slutligen starta ett nytt l iv i Sverige. Gholam Rezasfrldrar bestmde att det var bst att han lmnade Af-

Lasse Boquist (tillvnster) har varit

engagerad i klubbensedan slutet p 90-talet.Hr diskuterar hanstyrelsens luciatg medstyrelsemedlemmen ochfotbollspappan Kalle.

8]


9/92

ghanistan och han bestmde sjlv att det var Sverige hanskulle frska ta sig till. Han berttar att hans frldraroch tv systrar r kvar i hemlandet men att han har an-skt om att f hit dem. Han pratar lgmlt och frsiktigt.Blicken r snkt. Nr han fr frgan om familjen vet omatt han spelar fotboll i en klubb tittar han upp.

Ja, de vet att jag spelar. Jag ringer dem en gng i veckan

och nr jag spelat matcher berttar jag hur det gick. De rstolta ver mig, sger Gholam Reza med en starkare rst.

Reza ler nr han hr sin vn prata. Hans historia lterannorlunda. Nr Rezas pappa frsvann spr-lst flyttade resten av familjen till mammansbror i Iran. Modern hade varit sjuk en tid ochgick bort efter ett i r det nya landet. Rezabodde kvar med sina fyra syskon, men tillva-ron var strulig.

Situationen fr afghaner i Iran r inte sbra.

Vi bodde dr utan papper och vr mor-

bror hade problem med missbruk. Vi kundeinte g i skolan, inte spela fotboll i en klubb.Och ekonomin var inte s bra heller. il l slutpallade jag inte, berttar Reza.

Han var 13 r nr han rymde. Mlet var att n Europaoch det var frst nr han kom til l Grekland som han hrdemnga prata gott om Sverige.

Jag hade jttemycket tur. Jag knner mnga som ktetill Grekland och fastnade dr i tv, tre eller fem r. Jagvar p flykt i t v mnader.

Men att han till slut ndde Sverige betydde inte att hankunde slappna av. Han har fortfarande sina syskon kvarhos morbrodern i Iran och tnker p dem varje dag.

Jag bor fritt och kan gra nstan allt. Men jag har d-ligt samvete fr mina syskon. Frst hade vi ingen kontakteftersom jag inte hade ngot telefonnummer till dem. Mennu har vi kontakt och pratar varje vecka. De mr inte s bra.

Reza tystnar och vrider lite p sig i soffan. Vi r av samma blod, samma frldrar. Och jag har

det s bra hr nr mina syskon har det dligt dr nere. Detr jttesvrt. Livet hr och dr r vldigt annorlunda.

Infr ssongen 2016 r det hela tre herrlag med utlndskartter som spelar fotboll p hg niv. Assyriska, Dalkurd,och Syrianska r alla startade av invandrare under 1900-ta-

let. I Askims IK r det mest svenskfdda ungdomar somspelar vilket bde Reza och Gholam Reza ser som en bra sakfr sin egen utveckling.

Man kommer nra samhllet och serhur kulturen fungerar. Man lr sig slangordoch andra saker som man inte kan lra sig ibcker, sger Reza. Hans vn fyller i:

Jag tror jag hade pratat smre svenskaidag om jag inte spelat fotboll.

Nr projektet brjade i hstas kom mngaflyktingar frn transitboendet i Askim. Desenaste gngerna har det inte dykt upp n-

gon. Bde Lasse och Karin tror att det berorp en kombination av det allt kyligare vdretoch att de nyanlnda bara stannar i fem-tiodagar p boendet innan de slussas vidare ut

i staden och i landet. Det blir svrt att skapa kontinuitet.Men Askims IK ger sig inte. Nsta steg fr klubbens in-tegrationsprojekt r att rikta sig till de fasta boendena runtstadsdelen. Det ska finnas plats fr aktivitet och sllskap hosklubben och budskapet mste ut.

de unga killarnainitiativet medfotboll fr nyanlnda. De r verens om att idn r bra.Precis som Karin tycker de att fotbollen kan hjlpa till attskingra tankarna och de talar frn egen erfarenhet.

De som kommer till Sverige nu saknar sin familj ochtnker p dem jttemycket. Och nr man inte har uppe-hllstillstnd sitter man mest hemma hela tiden och tnker

ver hundra skorsamlades in avfotbollsfamiljer ifreningen.

Jag tror jaghade pratat

smre svenskaidag om jag

inte spelatfotboll.

[9


10/92

nr fr jag uppehllstillstnd och hur kommer livet att seut i framtiden. D r det bra att spela fotboll. Man hittarkompisar och blir glad, sger Reza.

Och det spelar ingen roll att man inte kan sprket. Fot-

bollen rcker. Kan man fotboll s kan man sprket.Gholam Reza nickar.

Vnnerna hoppas att de kan bidra och hjlpa till medintegrationsprojektet. De pongterar vikten av att ge till-baka.

Jag har ftt s mycket av Askims IK. Bde ifrn lagetoch lagkamraterna men ocks ifrn frldrarna. S jag villgrna ge tillbaka, sger Reza och Gholam Reza hller med.

Det har nu gtt en timme sedan biljardkerna stlldes fratt vila mot vggen i stugan. Drren ppnas och Rezas tr-nare Johan kommer in.

Men tjena, killar, utbrister han och ler. Han gr fram tillsoffan. Reza och Gholam Reza ska spela i en inomhuscupdagen drp s Johan passar p att peppa killarna infr den.Han behller mssan p.

Jag plockar upp dig imorgon bitti, Reza. Ja, vi kan sms:a lite senare och bestmma tid, svarar Reza

och Johan gr frbi biljardbordet, tillbaka mot ytterdrren.Det sista man ser nr han lmnar stugan r den stora

Askims IK-logotypen p den svarta jackans skuldror.De unga killarna brjar sakta landa i sin nya tillvaro.an-

kar om framtid och drmmar tar form i deras sinnen. FrGholam Reza finns bara ett ml just nu.

Jag vill f hit min familj. Jag hller mig till fotboll ochatt g skolan nu och nr min familj kommer hit kan jagtnka mer p framtiden, sger han.

Reza tittar ner i knt nr han hr sin vn prata. Sedantittar han upp. Han har alltid tyckt om hftiga byggnaderoch att han drmmer om att bli arkitekt. Med ett leendekittlande i mungipan sger han:

Om det fanns ngon genvg skulle jag vilja bli en kndfotbollsspelare ocks, ven om det kan bli svrt att n detmlet. Men jag kommer aldrig sluta med fotbollen.

r 2011 fickidrottsplatsen tvkonstgrsplaner.Den tredje r engrusplan.

10]


11/92

Killarna r verens omatt fotboll hjlper attskingra jobbiga tankar.Man fr kompisar ochblir glad, sger Reza.

[1


12/92

VISSTE DU ATT...

I originaltextenskriven av Richard Dy-

beck nmns aldrig Sverige. Den enda natio-

nalsngen som i texten nmner Sverige vid

namn r den polska. Det var frst 1910 som

en Louise Ahln skrev till ytterligare tv

strofer d Sverige nmndes. De stroferna

ses normalt inte som en del av sngen.

Norge:38778

Oknt land: 26920

Danmark:23759Storbritannien och Nordirland:17657

USA:15734Finland:13264

Tyskland: 11080

Kina:7251

Polen:6064

Spanien:5657Irak:5261Strstandel utlandsfdda

Haparanda: 9776 invnare (2014)Av dem r ungefr 40 procent fddautomlands (de lesta frn Finland).

Minst

andel utlandsfddaGotland: 57 255 invnare (2014)Av dem r ungefr 5 procent fddautomlands.

Knckebrdr en riktig klassiker som har sin grund i 500-talets sverige.

Grtts redan av vikingarna. D tillagade man grt p rg, korn och havre.Kttbullarkom till sverige p 1700-talet. Det finns ondligt mnga recept.rtsoppa har tillagats i sverige sedan 1200-talet men frekommer i mnga lnder.Potatiskom till sverige frn Sydamerika p 1600-talet men det blev populrt frst under 1800-talet.Kaffekom samtidigt som kttbullarna till Sverige. Det drjde till 1800-talet innan drycken slog igenom.Tacosr en typisk familjertt p fredagskvllen. Vr svenska variant skiljer sig en hel del frn originalet.Blodpuddingkom ven den p 1700-talet och r antagligen den minst populra rtten p vr lista.

Utvandrande svenskar

2010-2014 utvandrade drygt en kvarts miljon svenskar.Men vart tar de flesta vgen?

77 personer ut vandrade till Uzbekistan31 utvandrade till Nordkorea

26 utvandrade till Paraguay2 utvandrade till San Marino21 utvandrade till Laos

Utlandsfdda Svenskar

Du gamla, du fria

Den svenska maten

Visste du att?

12]


13/92

Jag r inte

ensam lngre


14/92

Hassans mrkt bruna gon tittar koncentre-rat och allvarsamt p sin omgivning. Hanklmmer hrt med en knubbig liten hand

om en frgstark plastfrpackning med smoothie. Ngon

mter hans blick. Ler. D spricker det lilla ansiktet upp ochallvaret r som bortblst.

Hassan Reza ska fylla ett r om bara ngra veckor. Drhemma har han tv ldre syskon, Milad och Ali Reza.Men idag, liksom mnga andra av veckans dagar, r hansjlv tillsammans med mamma Maryam Najafi p Mam-maforum i Bergsjn, Gteborg.

projekt dr kvinnor med in-vandrarbakgrund och goda kunskaper i svenska utbildas tilldoulor och kulturtolkar fr att kunnavara ett kontinuerligt std fr mam-mor med samma bakgrund. En doular en kvinna utbildad i att hjlpa andrakvinnor innan, under och efter derasfrlossningar.

Maryam Najafi kom till Sverige frnAfghanistan fr sex och ett halvt r sedan. 21 r gammal.Hon kom hit sjlv med sin man och hade ingen annan fa-milj i det nya landet. Nr hon skulle fda sitt frsta barnkom hon via sin barnmorska i kontakt med doulan NahidEbadi.

Jag och min man var helt ensamma. Vi hade ingen

erfarenhet om frlossning, amning eller vrkar s frst ochfrmst behvde vi information, sger Maryam.Doulan Nahid Ebadi blev uppringd av barnmorskan hadesom nstan grt i telefonen.

De r helt ensamma och jtteunga sa hon till mig.D frklarade jag att det r lugnt, det blir min uppgift attta hand om dem, inte deras, berttar Nahid och fortstter:

Nr jag trffade dem var de jttesnlla. Jag tyckermycket om Maryams man fr han frstod hur ensam honvar hr utan familj eller anknytning.

Man blir stolt verdet man gr.

Nahid lyfter upp Hassan i famnen och vaggar honomfram och til lbaka. Han skrattar. Bda skrattar. Relatio-nen mellan familjen och Nahid r ngot alldeles srskilt.Nyligen ringde Nahid till Maryams man och bad honom

komma till Mammaforum fr att laga ett par trasigalysrr. Han stller grna upp. En annan gng bjd hanNahid till sin pizzeria efter att hon och Maryam varit putflykt.

Vi fick pizza men han fick inga pengar av oss, sgerNahid och ler t minnet.

doula i tta r, de senastefyra ren har hon varit anstlld p Mammaforum i Berg-sjn, en mtesplats fr nyblivna och gravida mammor dr

ocks Doula och Kulturtolkprojektet hllertill. idigare har Nahid lst industridesignoch jobbat inom bygg och formgivning.Nr hon hrde talas om doulautbildningenbytte hon bana.

Jag hade ingen bra erfarenhet frn minfrsta frlossning. Jag bodde i urkiet d

men kte tillbaka till mitt hemland Iran fr att fda mittbarn. Men det var en vldigt hrd och jobbig erfarenhet,jag var mycket ensam. Mitt ml med att vara doula r attingen ska uppleva samma sak som jag gjorde.

doulorna och mammorna pratar

om samma sak. Det handlar om ensamhet. Att inte ha n-gon man knner sig trygg med. Att inte frst sprket. Attknna sig orolig och inte veta vad det betyder att ha vrkar.Att inte ha ngon som kan frklara eller massera ens axlar.

Min man hade hela tiden de andra barnen att ta handom. S jag hade ingen som kunde vara sllskap eller stbredvid mig, ingen slkt eller ngon annan. Jag frstr vadensamheten innebr. Drfr valde jag att bli doula, berttarDuha Geedi, en annan av de heltidsanstllda doulorna pMammaforum. Hennes mobil ringer och hon pratar snabbt

nk dig att du r ensam i ett frmmandeland. Utan sprkkunskaper. Dessutom gravid.P Mammaforum i Gteborg blir ensamheten

mindre ptaglig.

ext & foto: Frida Bergstedt

Hlsa

14]


15/92

p somaliska. Hon nickar ursktande och lmnar bordetsom str dukat med kaffe och lite nyttiga kakor.

Doulans jobb r att informera om amning, vrkar ochhur man ska gra rent tekniskt nr man krystar. De rven tolkar och hjlper mamman att fatta beslut om medi-cinering.

Man blir stolt och njd ver det man gr. Det r inte baraatt personen slipper knna sig ensam, de fr lra sig myck-et om svenska samhllet av oss ocks. Man knner att man

gr ngonting som mammorna behver i samhllet, sgerSabrieh Ammari, heltidsanstlld doula p Mammaforum.Nahid hller med.

Man blir njd att ha kunnat hjlpa till och pverkafamiljen s att de inte knner sig ensamma. Det r mngasom sger det knns som jag hade mamma hr. Man blirnjd att man kunnat fylla den knslan, sger hon.

startades2008 och jobbar fr att vrden ska bli jmlik och trygg

fr alla. Forskning visar att utlandsfdda kvinnor lperhgre risk att frlora sitt barn under graviditeten ellerfrlossningen. De fder ocks i regel mer lgviktiga barnn svenska kvinnor. nd rder en tydlig skillnad p hurutlandsfdda och svenska kvinnor behandlas i vrden.Sharareh Akhavan r docent och lektor vid Mlardalenshgskola och forskar p jmlikhet i vrd och hlsa. Fr sjur sedan gjorde hon ven en vetenskaplig utvrdering avdoula- och kulturtolksverksamheten i Gteborg.

Bristande kommunikation och kulturella skillnaderskapar ojmlikhet i vrden. Man fr olika bemtande ochmedicinsk behandling om man r man eller kvinna ellerom man r utlandsfdd eller svensk, sger Sharareh Ak-havan.

utvrderade doulaprojek-tet 2009 visade resultaten att alla var mycket njda. Bdemammor och barnmorskor.

Det viktigaste r sprket, man mste kunna kommu-

Jag och min man var helt ensamma nr vi kom till Sverige, berttar Maryam Najafi. Deras tre barn r alla fdda i Sverige.

Hlsa

[1


16/92

nicera, men ocks doulans funktion att hon inte bara r entolk utan r dr hela tiden och ger sitt std.

Doula och kulturtolksverksamheten r ett viktigt stegmot en mer jmlik vrd. Nu sprids den frn Gteborg

till stder som Malm, rebro, Stockholm och Kalmar. Det r en ny yrkesgrupp som kommer vxa. Drfr r detviktigt att de fr en ordentlig anstllningsform och tydligaarbetsuppgifter.

I dagslget r de flesta doulorna timanstllda och tar psig uppgifter som psykologer och socialsekreterare fastndet inte ingr i deras arbete. Sharareh Ahkavan menar attdet finns en stor risk fr utbrndhet.

Kvinnor med invandrarbakgrund som hjlper andrakvinnor med invandrarbakgrund, det fr inte blir ett lg-

statusyrke. Drfr r det viktigt med arbetsvillkoren.P mammaforum i Bergsjn finns det alltid folk.

Mammor kommer dit fr att umgs, trffa sin doula ellerf hjlp med att ringa samtal till olika myndigheter. Alla

r vlkomna, hur ofta de vil l. Det anordnas dessutom ettantal aktiviteter som Svenska med baby och pappagrup-per i Mammaforums lokaler. Just idag har en kvinna frnKultur i Vst varit p besk och pratat med mammornaom barnbcker. I det lilla kket sitter ngra kvar eftermtet. P bordet str sal ladsrester och trycktermosarmed kaffe. Mestadelen av salladen ligger spridd p dukeneller under bordet. Barn runt ett r brukar sllan hlla pbordsskicket och idag var det fem barn med p lunchen.

v mammor pratar intresserat med varandra p arabiska.

Hassan, Nahid Ebadi och Maryam Najafi knner varandra vl. Nahid r s gott som en del av familjen.

16]


17/92

Den ena r helt nyanlnd, den andra har varit hr ett r.Bda har var sin l iten pojke i vita plastbarnstolar. En doulasom sitter bredvid berttar vad de pratar om.

De kommer frn olika lnder, den ena frn Syrien och

den andra frn Yemen, men de har bda bott i Saudiara-bien en tid. ydligen i samma omrde men de har aldrigtrffats frut. De pratar om minnen drifrn.

I ett annat rum har Hassan somnat mitt under am-ningen. Han andas lugnt och tyst. Nahid och Maryamsitter nra varandra i soffan och pratar intensivt ppersiska.

Nr Hassan skulle fdas ringde hon mig och sa atthon hade vrkar och sammandragning. Men d hade detbara gtt 26 veckor, berttar Nahid.

DOULA & KULTURTOLK

26 veckor! upprepar Maryam.Maryam lyckades behlla barnet men nr hon rrde sig

fr mycket kom vrkarna tillbaka och hon blev tvungenatt sjukskriva sig. Detta ordnade Nahid med trots att detinte ingr i en doulas vanliga uppgifter. Maryams situa-tion gjorde det svrt att ta hand om barnen s hennes manblev tvungen att hjlpa till. Han hade tidigare tnkt sljasin pizzeria men nr det hr hnde lmnade han den baramed utrustning och allt.

Det var tack vare det hon klarade att behlla barnet.

Vi kpte honom fr 500 000 kronor, eller hur? sger Na-hid. Ja vi kpte dig! skrattar Maryam och kramar om det

sovande lilla barnet. Jag har doulat fr alla hennes tre barn, frn frsta till

tredje. Hon r som min dotter, sger Nahid. Frn frsta barnet hade jag en bra knsla mot dig.

Jag tnkte inte att du var en doula, jag har alltid tnktatt du r min mamma. Jag knner mig inte ensam, sgerMaryam.

[1


18/92

Skateskolansom tnjer

p grnserna


19/92


20/92

En hg med hjlmar och brdor vxer fram pparkeringsplatsen nr bagageutrymmet p envit Volvo 240 tms. Otto Eneroth och Norton

Lynch hlsar p ett gng huttrande ungdomar. ar i hand.De med bekanta ansikten fr en kram. Snart r hgen pasfalten borta. Istllet sitter hjlmarna dr de ska. P huvu-det p 19 av de 41 frvntansfulla flyktingungdomarna somvill lra sig ka skateboard. Aref Mohammadi r en av demsom snabbt plockar upp en turkos hjlm och en halvslitenskateboard. Han balanserar ihrdigt men ovant p brdaninnan han tar den under armen och fljer efter Otto. Uppfrden rostiga stltrappan och in i den gamla industrilokalen.Bland de sista gr pappa Pl Eneroth in, brandes p ett 30meter lngt rep.

Idag har det kommit ver 40 ungdomar. Det finnsbara 19 hjlmar och 17 brdor. Vi mste fixa fler, sgerOtto, en av initiativtagarna til l skateboardskolan frflyktingar.

frn Bal-kan p 1990-talet har flyktingfrgan engagerat s mnga.Enligt underskningar frn SOM-institutet var dtidens

ungdomar den grupp i samhllet som var mest negativa tillinvandring. Mikael Hjelm, professor i sociologi vid Umeuniversitet, berttar att ungdomar ofta r ngot mer polari-serade i sina attityder.

Yngre tonringar brukar ha n mer svartvita attity-der. Ofta drjer det upp til l 18-rsldern innan instll-ningarna nyanseras. sikterna som formas d, fljervanligtvis med upp i vuxenldern.

Mikael Hjelm frklarar vidare att omgivningen har storbetydelse fr hur ungdomars instllningar formas. Familj,

vnner, skola och impulser frn vriga samhl let inspire-rar. I hgstadieskolan dr Otto och hans kompisar gr br-jar det snart ytterligare tv nyanlnda elever. P lektionernai skolan pratar de mycket om flyktingsituationen och de r-dande frhllandena i omvrlden. Nr flyktingmottagandetsamtidigt uppmrksammades allt mer i media knde de tv14-riga skejtkillarna, Otto och Norton, att det var dags att

Ett gng 14-ringar tvekarinte att vlkomna nyanlnda

ungdomar.Med skateboards, tricks och

chokladpraliner mter de nyavnner.

Hlsa

20]

ext & foto: Lina Isaksson


21/92

gra ngot. De hrde talas om fotbollsklubbar som bjd inflyktingungdomar men fotboll var inte deras grej. P varsitthll diskuterade de runt matborden med sina familjer omhur de kunde hjlpa till. Pltsligt var det uppenbart. Delskar skateboard. Sklart var det en skateboardskola frensamkommande flyktingungdomar de skulle starta.

Nsta dag i skolan pratade jag och Otto om det hela

dagen. Det var en s himla bra id, sger Norton.Sedan gick det fort. Den 21 oktober skapades

facebooksidan Refugees skateboard school och budska-pet Boards against borders gil lades och spreds snabbt isociala medier. Fljande lrdag rullade 21 nya skejtareomkring vid Rda Sten i Gteborg och varje helg karantalet nyanlnda

Skateboardkulturen symboliseraravslappnad gemenskap. Hr r edel av skolans kare samlade.

Hlsa

[2


22/92

skateboardentusiaster. Nr den ovanligt varma senhstenersattes av regn och kyla tvingades skateboardskolan flyttainomhus. Otto och Norton ringde runt och skte en lmpliglokal. Actionhallen p Hisingen nappade p idn.

. . Detekar i den fre detta in-dustrilokalen nr ett virrvarr avovana skateboardkare far korsoch tvrs mellan betonggrisaroch ihopsnickrade trramper.Pappa Pl spnner upp det

30 meter lnga repet mellanhallens tegelbekldda lngsi-dor samtidigt som Otto styrupp kaoset en aning. De flestasamlas i en kringelkrokig rad bakom honom och frskerhrma tricket han visar upp.

Jag tycker det r roligt att lra ut. De lr sig snabbt.Han dr kan nstan gra en ollie nu. Det tog minst treveckor fr mig att lyckas med det, sger Otto.kade opinionssiffror fr invandringskritiska partier skapar

ltt uppfattningen att bde vuxna och ungdomar blir mernegativt instllda till invandring. S r det inte enligt MikaelHjelm. Det bygger p en missuppfattning. Han frklarar attdet kade stdet fr de partier, som ven mrktes i 2014rs skolval p hgstadiet, helt enkelt kan frklaras av attde finns. De har frndrat sin framtoning och blivit bttre

som politiska partier idag n frngra r sedan. Drfr vinner derster.

Frut fanns det ingetlmpligt parti om du ville f

uttryck fr dina sikter ominvandring. Alla partier tycktemer eller mindre likadant. Nufinns det pltsligt ett politiskt

alternativ, sger han.SOM-institutets mtningar visar istllet att de positivaattityderna till invandring och flyktingmottagning kar helatiden. Det gller alla ldersgrupper. Ungdomar skiljer inteut sig.

ittar man tillbaka 100 r, var mnniskor mycket mer

Vi hoppas att skateboardenr flyktingungdomarna att

glmma allt det jobbiga. Enkort stund i alla all.

Aref hjlper Amir att hllabalansen nr han var p enollie, ett trick som gr ut p att fskateboarden att hoppa upp frnmarken.

22]


23/92

negativa till liknande saker. Samhllet utvecklas hela tidenoch det pverkar toleransen fr demokrati- och rttig-hetsfrgor, sger Mikael Hjelm.

Otto och hans kamrater mter mest positiva reaktionermen instllningen bland skolkamraterna kan variera.Vissa tycker det r ett beundransvrt initiativ. Medande som ogillar flyktingar inte heller uppskattar det som

skateboardskolan str fr. De som klagar bryr sig Ottooch de andra inte om.

Ngra i skolan r bara avundsjuka. Srskilt fr att vi frchoklad frn Marabou. De tror att det r hela grejen, sgerOtto. "" .Att ramla p betong

r frhllandevis mjukt. Asfalt r vrst. Aref, med den tur-kosa lnehjlmen, hjlper Amir Saboor att terf balansen.Amir har frskt sig p ett ollie-trick som Otto har visat.Han provar igen. Aref str stadigt med de svarta conversenp betonggolvet. De hller varandras hnder medan Amirjonglerar med ftterna p brdan. P bruten engelska bert-tar Aref att det r andra gngen de ker skateboard. Frstagngen var frra veckan.

- Det r roligt! Svrt men kul, sger han.Aref r 17 r och kommer frn Afghanistan. Efter

veckor p flykt anlnde han ti ll Malm fr drygt enmnad sedan. Ensam. P det tillflliga flyktingboendettrffade han Amir och sedan dess r de kompisar. ill-sammans slussades de vidare ti ll Gteborg och nu bor dei en kyrka i vntan p nya besked.

Fr att f en meningsfull vardag och samtidigt bekantasig med det svenska samhllet har de ven ftt prova p

thaiboxning och simning. De r bda verens om attskateboard r bst.

kan kanske skateboard te sig somen individuell aktivitet med tuff attityd. Men inom skate-boardkulturen r gemenskap ett centralt begrepp, enligt saBckman, doktor i pedagogik. I sin avhandling Spr skriverhon att applder och uppmuntrande rop nr ngon stter

eller lr ut ett trick, r sociala uttryck som binder sammangruppen. Enligt sa Bckstrm representerar den stereo-typa bilden av skateboardkulturen ven grnsverskridande,kreativitet och frihet. Stereotypt eller ej, r det ord som vlbeskriver stmningen i actionhallen.

Det bsta med skateboard r att det r s fritt. Jag haren kompis som spelar fotboll. Missar han en trning fr haninte spela match p tv veckor. Mycket sknare stmninghr. Vill man inte skejta kan man sitta ner och ta det lugnt,sger Otto.

[2


24/92

Har ni ftt ngra kompisar?

Ja, vissa kan lite engelska och ngra har lrt sig litesvenska nu. Vi blir vnner p Facebook. De lgger upp

bilder p sig sjlva med oss. Det r roligt att se, sger Otto.Pappa Pl flikar in att skateboardskolan visar 14-ring-arna att det handlar om individer och inte bara flyktingar.Genom att umgs hr mrker de att det r vanliga kil lar.

tillsammans blir det en skrattfest.onringar har inte alltid empati s det hr r samtidigt enempatiskola. Fikapaus. P en barbordshg skateboardrampfinns det frfriskningar och ldor med choklad. Aref drickeren havrefestis, tuggar i sig en chokladbit och spanar p Ottooch de andra som lr ut nya tricks.

Attityder r intressanta eftersom de pverkar mnnis-kors handlingar. rots att majoriteten r positivt instlldtill invandring rapporterar media om fler rasistiska ddoch hot i skolor. Enligt Kulturdepartementets myndighetForum fr levande historia, knner dessutom fler unga orofr frmlingsfientlighet. Det rder ingen tvekan om att po-larisering i samhllet har kat. Mikael Hjelm berttar atti ett sdant klimat r det mjligt att frhllandet mellanattityder och handlingar frndras.

Det kan betyda att det blir lttare att ventilera sinasikter eller agera utifrn sina attityder nr alla andra grdet. Men det r svrt att mta. Det mrks frmodligen

frst om tio r. Inte just nu.Pltsligt dyker en liten kille p sparkcykel upp i fikahr-nan. Han frgar om flyktingarna inte ska dra snart.

Borde inte jag f pengarna tillbaka eftersom de tarupp halva hallen?

Pl visar killen repet och frklarar vad de har kom-mit verens om. Killen nickar, duckar under repet ochfrsvinner tillbaka til l andra sidan.

Hallen sger att skateboardskolan fr vara hr. Repetdelar av ytan s att de inte ska stra. Vi vill inte att de andra

ska bli sura. D fr allt motsatt effekt, sger Pl.

Otto berttar att planen frn brjan var att involveraoch vlkomna flyktingungdomarna in i skateboardkultu-ren. De tnker fortstta med skateboardskolan s lngedet finns intresse och behov. Ett annat ml r att f medfler tjejer.

Enligt Migrationsverket r andelen flickor knappttio procent av alla ensamkommande barn och ung-domar som kommit under 2015. Det mrks ven iskateboardskolan dit alla r vlkomna. Hittills haringa nyanlnda tjejer dykt upp. Killarna spekulerar

Vissa kompisargillar inte

flyktingar och attvi gr detta.Det skiter vi i.

24]


25/92

kring att tjejer kanske hellre vill ka med andra tjejer.

Att tjejer gillar skateboard rder det ingen tvekan om.Varken i Sverige eller i Afghanistan. Skateistan r ett in-ternationellt integrationsprojekt som startade 2007 i Ka-bul med syfte att strka utsatta barn och ungdomar. Idagr nstan hlften av alla involverade ungdomar tjejer,vilket projektet frklarar med att skateboard i den delenav vrlden r relativt nytt och r drfr inte lika frknip-pat med killar som andra sporter. Ottos syster ker ocksskateboard och en tanke r att hon kanske kan starta entjejgrupp.

Otto och de andra unga skateboardinstruktrerna samlar

ihop utspridda hjlmar och brdor. De r njda. Och ver-ens om att det r en skn knsla att se gldjen i alla hr. Vi hoppas att skateboarden fr flyktingungdomarna att

glmma allt det jobbiga. En kort stund i alla fall.iden r ute. Nu fr sparkcykelkillarna ha hela hal-

len fr sig sjlva. En livlig blandning tillrop p svens-ka, engelska och dari frsvinner ut ur hallen tillsam-mans med de nya skejtungdomarna. Aref har tagit avsig den turkosa hjlmen. P bruten engelska ropar han. Vi ses nsta vecka!

[2


26/92

Nyckeln till

samhlletdet svenska

26]


27/92

: .Systemet med personnummer infrdesi slutet av 1940-talet och har sedan desshaft en vsentlig roll i det svenska sam-hllet. Det finns olika former av identi-tetsbeteckningar i de flesta lnder menSverige r unikt. Hr har personnumret

blivit allmnt accepterat och ingr somen naturlig del i de flesta vardagsbestyr.

Det r mnga rttigheter ochskyldigheter som r kopplade tillatt man r folkbokfrd och harett personnummer. Drfr harpersonnumret all betydelse i detsvenska samhllet, sger IngegerdWidell expert p folkbokfring pSkatteverket.

Personnumret anvnds bland annatfr folkbokfring, beskattning ochinom sjukvrden. Men ven fr sko-lor, bibliotek, myndigheter, banker,fretag och organisationer har per-sonnumret blivit standard fr sk-barhet och inskrivning. Frgan ompersonnummer dyker upp i stort sett

verallt dr det krvs ngon form avregistrering av medlemmar, kundereller anstllda. Utan ett giltigt per-sonnummer r det ofta svrt att ta delav verksamheterna.

som folkbokfrs

i Sverige tilldelas ett unikt nummer.Fr nyfdda barn faststller Skattever-ket det i samband med registreringenav fdelsen. Det krver att modern rfolkbokfrd i Sverige. Barn som fdstill exempelvis asylskande frldrarfr inget svenskt personnummer auto-matiskt.

Nr frldrarna fr beslut om up-pehllstillstnd och kan folkbokfras,registrerar vi ven barnet, sger Inge-gerd Widell.

svenska person-nummer fr en person som invandrartill landet sker allts i samband medinskrivning i folkbokfringen. Frknappt tio r sedan uppmrksammades

bristen p vissa personnummer. Vi har i folkbokfringen n-

got vi kallar kritiska fdelsetider.Frmst frsta januari och frsta juli.

Det gller framfrallt ngra r p1960-talet. Det r fdelsetider drpersonnummer har eller hller p attta slut. Det kan finnas fler kritiska da-gar men inte som jag knner till, sgerIngegerd Widell.

Hon frklarar vidare att bristen be-ror p att Sverige har haft invandringfrn lnder dr personer saknat passeller andra id-handlingar med denfaktiska fdelsetiden. Istllet har fr-sta januari eller frsta juli varit den

uppgift som uppgivits. Skatteverkethar som princip att registrera en in-divids uppgifter p samma stt somi hemlandet. Det har bidragit till attvissa personnummer nu r en bristva-ra. r 2008 tillsatte regeringen en ut-redning fr att se ver problematiken.

Lsningen drefter blev att omngon kommer hit och vi saknarnummer p personens fdelsetid frhan eller hon ett personnummer p ennrliggande dag. Vi sparar och visarden riktiga fdelsetiden i folkbokf-ringen eftersom man ibland behvervisa den i olika handlingar.

hnt attpersonnummer har teranvnds pgrund av bristen. Det kan skapaproblem eftersom det kan finnashistoriska uppgifter kvar p numret hosolika samhllsinsatser.

Vi har frgat ett stort antal myn-

digheter om de har haft uppgifterregistrerade p det numret vi villteranvnda. Har de sagt nej har viteranvnt numret. Men det r ingenbra lsning, sger Ingegerd Widell.

Hon r dock noga med att pongteraatt det r inga som helst problem frbarn som fds idag.

ill nyfdda finns det gott ompersonnummer kvar.

LINA ISAKSSON

I Sverige infrdes personnumret som identitetsbeteckning 1947. Till en brjan bestod

systemet av fdelsetiden plus ett tresiffrigt fdelsenummer.

1967 gjordes en ndring som innebar att man infrde en kontrollsiffra som fjrde siffra i

fdelsenumret.

Personnumret innehller personens fdelsetid, ett fdelsenummer samt en kontroll-

siffra.

Mellan fdelsetiden och fdelsenumret stts ett bindestreck (-) som byts mot ett plus-

tecken (+) det r en person fyller 100 r.

Knet framgr av nst sista siffran i personnumret och r udda fr mn och jmn fr

kvinnor.

Klla: Skatteverket

Suedi frklarar

[2

Vad r det som det finns miljontals unikavarianter av? ppnar mnga av samhllets

drrar? Och som hller p att ta slut?

PERSONNUMMER:


28/92

Starka lampor, vita vggar och en lukt av desinfek-tionsmedel skapar en sjukhusknsla i det upp-spnda tltet. Det r tio minuter till ppningsdagsoch p vntbnkarna finns inte plats fr en enda patient till.

Samordnare Lucinne Abu Izam gr igenom rutinernafr de tre sjukskterskorna som ska volontrarbeta ikvll. Vi har en tolk som talar persiska och tv som

talar arabiska. Men alla patienter hr ikvll ver-kar tala persiska, sger hon och sneglar p allakvinnor, mn och barn som sitter och vntar.

har mnga att hjlpa, s arbetedrar snabbt igng. Avskrmningsvggar skapar tv av-skilda vrdutrymmen i tltet dr patienterna undersks.

I ett av vrdutrymmena undersker Anna-Karin Garsnsju mnader gamla Kimya. Hon placerar ett stetoskop pKimyas rygg och lyssnar i tystnad p nr Kimya andas. Inoch ut. In och ut.

Hur lnge har hon hostat, frgar hon Kimyas pappaAdolfazi.Adolfazi har nyligen anlnt till Sverige frn Afghanis-

tan och talar inte svenska men hans vn Abbas versttermellan svenska och dari.

I en vecka. Har hon tit och druckit? Hon har tit lite och hon har druckit lite vll ing. Kissat och bajsat? Ja.

Viljan att engagera sig ideellt r stark.Men hurvi gr det har frndrats. Vi harbeskt ett tlt utanfr Migrationsverketi Gteborg dr frivilliga ger nyanlnda

flyktingar vrd.

Hjlpenvid flyktensnde

ext & foto: Ju lia Sa ndsten Vikberg

Vgen hit

28]


29/92

Anna-Karin Garsn gr ivg fr att rotai medicinldorna. Under tiden hissarAdolfazi Kimya upp och ner samtidigtsom han gr Kalle Anka-liknande ljud

med munnen. Kimya jollrar glatt ochsprattlar med benen. Hennes bla An-grybird-sockor flyger fram och tillbakai luften. Anna-Karin Garsn kommertillbaka med hostmedicin, Alvedon ochvtskeersttning i hnderna.

Kimya har influensa, sger hon tillAdolfazi.

Hon granskar Kimyas skrattande ansikte och ler. Men Kimya verkar vara p bra humr s det r nog

inte s allvarligt.Anna-Karin Garsn arbetar som

skolskterska och ikvll r det fr-sta gngen hon r hr. Men hon

tror inte att det kommer bli densista. Jag sg p facebook att tltet

fanns och knde att det var ngotsom jag kunde lgga min tid p.

Hon r en av alla de femtiotalsjukskterskor som har volonterati sjukvrdstltet sedan det restes

den 16 oktober 2015. Det r ntverket Refugees WelcomeGteborg som ligger bakom initiativet. De stod och de-

Jag sg p Facebook

att tltet anns ochknde att det varngot som jag kundelgga min tid p.

Sverige har ettexceptionellt hgtideellt engagemang,enligt Johan vonEssen.

Vgen hit

[2


30/92

lade ut mat utanfr Migrationsverket och upptckte d attdet fanns ett behov av vrd. De drev p och fick gehr frnVrdcentral Ntkrnan och Migrationsverket. illsam-mans startade de verksamheten. Sedan dess har sjuksk-terskor och tolkar funnits p plats i tltet tre timmar varjekvll fr att ge flyktingar vrd, rdgivning och receptfrialkemedel.

,

i systematisk teologi vidErsta Skndal Hgskola, forskar kring varfr och hur mnn-iskor engagerar sig ideellt. Enligt honom volontrarbetade53 procent av svenskarna r 2014. Men det var bara en tred-jedel av dessa som gjorde detta kontinuerligt, resten gjordedet tillflligt. Internationella underskningar visar att detregelbundna ideella arbetet minskar medan det sporadiskakar. I Sverige har detta inte underskts men Johan von Es-sen tror att samma trend finns hr med.

Anledningen r t idsbrist. Mnniskor har inte tid lng-

re att g p ett mte varje onsdag klockan sex.Det r ven vanligare bland organisationer att ordna

tillflliga strre aktiviteter och det finns ett kat intressebland befolkningen att delta i dessa.

Mnga engagerar sig nr det hnder ngot dramatiskt.Refugees Welcome eller Missing People r bra exempel pdet.

Enligt honom har det visat sig att den typen av frivil ligainsatser kan upphra efter en tid. Det pverkas av vad somhnder i vr omvrld.

Men jag tror nd att den formen av engagemang kom-mer att ka. Dramatiken lockar.

Och dramatiskt var det nr Refugees Welcome Gte-borg bildades natten den sjunde september 2015. Grun-daren Mahsa Nordqvist och hennes vn Ana Zamani sattuppe den natten och fljde flyktingarnas frdvg. Genomen hemsida p internet la flyktingar upp sina koordinater.

Vi sg att mnga brjade resa frn Kpenhamn tillMalm och tog drfr kontakt med en hjlpgrupp p Cen-

tralstationen i Malm. Vi fick det bekrftat. Flera flykting-ar hade anlnt till Sverige, sger Mahsa Nordqvist.

Sedan gick allt vldigt snabbt. Klockan tv samma natthade Mahsa Nordqvist och Ana Zamani startat en face-book-sida. Den skulle samordna att flyktingarna fick hjlpnr de kom ti ll Centralstationen i Gteborg.

Inom loppet av ngra dagar hade sidan flera tusenmedlemmar. Idag r antalet ver 13 000.

Dag och natt stod medlemmar p Centralstationen ochtog emot flyktingar. De gav dem mat, dryck och hjlptedem att resa vidare. Idag behvs de inte lngre p Cen-tralstationen, kommunen har tagit ver deras verksamhet.Istllet engagerar sig Refugees Welcome Gteborg p an-dra stt. Exempelvis genom att erbjuda vrd i tltet utanfrMigrationsverket.

sitter Khatera och hos-tar. Hon drar t sin blommiga sjal runt halsen och snrvlar.Hennes vn rcker ver en pappersbit att snyta sig i.

Jag ska kolla din temperatur, sger Anna-Karin Gar-sn och tolken Ali Ekhlasi verstter till dari.

Anna-Karin Garsn sticker in en termometer underKhateras tunga. Efter ngon minut piper den til l.

38,5 grader, lser hon av, s du har lite feber.Vid ett bord nra ingngen sitter sjukskterskan Gu-nilla Ebbesdotter och sorterar patientblanketter i en prm.Gunilla Ebbesdotter arbetar annars som sjukskterska pstra sjukhuset.

Jag har som ml att volontera i tltet minst en gng iveckan. Blir det t v gnger blir jag glad. Att hjlpa till hrknns som att det r det minsta jag kan gra, sger hon.

Hon berttar att vad mnniskor sker vrd fr kan varaallt frn topp till t. Frn lngvariga frkylningar till

Mnga engagerar sig nr dethnder ngot dramatiskt.Reugees Welcome r ett bra

exempel p det.

Vilken plats i kn manfr beror p vem somkom frst och vilketsprk man behver atttolken ska tala.

Vrdteamet har runt

120 medlemmar.Flera av volotrenahar lockat hit sinaarbetskamrater.

30]


31/92

ljumskbrck och barn som r uttorkade eller inte ter. Men jag tror att mnga ocks bara behver knna att

vi ser dem.Ikvll r hennes uppgift att ta hand om det administra-tiva arbetet. Hon blddrar bland sina papper och rknar.

22, 23, 24 patienter har vi tagit emot hittills.Det r en halvtimme kvar tills sjukvrdstltet stnger

och vntbnkarna brjar bli tomma. De gnger GunillaEbbesdotter har jobbat hr frut har det kommit omkring25 patienter p en kvll, s hittills har kvllen varit somdet brukar. Men pltsligt dras blixtlset till tltet upp. Instrmmar runt 20 nya patienter. Med en stressad upp-

syn ser Gunilla Ebbesdotter hur vntbnkarna ter fylls.Samordnare Lucinne Abu Izam kommer snabbt dit fr att

verblicka situationen. Hur mnga fler hinner vi ta emot, tror du, undrar Gu-nilla Ebbesdotter.

Vi lser det hr, sger Lucinne Abu Izam bestmt, vifr ocks hjlpa till.

Nu gr det undan. Sjukskterskorna hinner knappt an-das mellan de tta besken. Patient efter patient tas emot.Mnniskor undersks och mediciner delas ut. Det finnsbara tv vrdutrymmen men flera patienter fr hjlp drde sitter p vntbnkarna istllet. Gunilla Ebbesdotter

Gunilla Ebbesdotterhar hjlpt patientermed allt mjligt.

[3


32/92

och Lucinne Abu Izam undersker dem p plats. Sjuksk-terskor springer fram och tillbaka i tltet. Med Alvedon-frpackningar, termometrar och halstabletter i hnderna.Patient efter patient fr hjlp. Sjukvrdstltet blir mindreoch mindre fullt.

som volontrarbe-tar hrde talas om tltet genom kollegor som varit dr tidi-gare. P s stt har de ocks hittat hit och mnga av dem harstannat kvar. Johan von Essen menar att den strsta anled-ningen till att vi blir aktiva i ntverk eller organisationer rjust sociala kontakter. Att man har till exempel en frlder,barn eller vn som r eller har varit aktiv. Nr man vl r

med upptcker man andra motiv till att fortstta. Man knner sig behvd. Man ser att det man gr p-verkar en annan positivt. Det man gr knns d menings-fullt, sger Johan von Essen.

Det kan ven leda til l positiva fljder fr en sjlv. Mnga fr erfarenheter och lr sig ngot. Man kan

f ett bttre sjlvfrtroende nr man ser att man klararav saker.

Det kan ven ge ett hgre s kallat socialt kapital. Detinnebr att man skapar ett ntverk och fr tillit till var-

andra vilket sedan kan vara till anvndning i andra sam-manhang.

Det kan till exempel bidra till att man lttare fr ettjobb. Men det r inget starkt motiv till varfr man blir med-lem i frsta brjan, utan bara en bra effekt.

Enligt Johan von Essen har Sverige ett hgt ideelltengagemang i jmfrelse med andra lnder. Orsaker tilldetta r att Sverige lnge har haft en demokrati, ett vlut-vecklat vlfrdssystem och stabila institutioner.

Lnder utan demokrati och smre sociala institutionerhar frre som volontrarbetar.

efter stngningstid r sjukvrdstltet tomt

p patienter och sjukskterskorna kan ntligen pusta ut.Ngra patienter lmnade tltet utan vrd fr att deras bussavgick, men mnga har ocks ftt hjlp. Gunilla Ebbesdot-ter rknar igen. 34 patienter har de totalt tagit emot ikvll.Hon bermmer de andra sjukskterskorna

Bra jobbat. Ni har jobbat som tjopp, tjopp, tjopp, sgerhon och svnger med handen.

Bordsytor, stolar och instrument spritas av under lugnt sm-prat om kvllens hndelser. Utmattade men njda kan sjuk-skterskorna nu lmna tltet fr den hr kvllen.

"Sjukvrdstltet r ettkonkret stt att hjlpa.Man vet att man grnytta" sger LucinneAbu Izam.

Ibland har patienter akutakommor som inte kanbehandlas i tltet. Dhjlper volontrarbetarnaistllet patienterna till rttvrdinstans.

32]


33/92

Sverige var inte alltid ett ltt land att leva i.Det var ett fattigt land med religis frfljelseoch politisk ofrihet. Detta gjorde att ver enmiljon svenskar, ungefr 20 procent av befolk-ningen, valde att lmna sitt hemland fr lycka,guld eller ventyr i Amerika.

Mitten av 1800191019101920

Frn att ha varit ett utvandrarland blir Sverigeunder Frsta Vrldskriget istllet ett invand-rarland. rots att ny arbetskraft behvdesefter den starka utvandringen valde Sverigeatt skrpa sina krav. Under 1917 och -18 kominvandringsregleringarna med pass- och vise-ringstvng. Frn att ha varit ett fritt land fralla avvisades nu folk som inte hade de rttahandlingarna.

Under Vinterkriget och Andra Vrldskrigetkom det folk frn mnga lnder. Frmst frnyskland, Balkan och vra grannlnder Norgeoch Finland. Mnga av dem tervnde efterkrigets slut. Men andra blev kvar, speciellt bal-ter valde att gra Sverige till sitt permanentahemland.

19391945

Invandringen minskar i takt med Sverigessmre ekonomi och bristen p jobb. De flesta,ca 40 000 personer, som flyttar hit kommerfrn Finland.

Det kommer folk frn flera olika delar avvrlden. Ungefr 7000 flydde till Sverigeunder 70- och 80-talet frn Pinochets flerrigamilitrvlde i Chile. Lika mnga flydde frnmilitrkuppen i urkiet. otalt hjlpte Sverigeungefr 20 000 flyktingar varje r.

1980-talet

1991 brjade de jugoslaviska krigen. ver100 000 mnniskor, mnga av dem bosnier,flydde till Sverige frn konflikter mellan olikafolkgrupper, och ven etnisk rensning. Det

varade nda till 2001 d fred kunde ns. Underandra halvan av 90-talet minskadeaslyskandet.

19902000-talet

2014Invandringen kade med nstan tio procentmellan 2013 och 2014. Detta framfr allt p

grund av inbrdeskriget i Syrien, nu inne psitt femte r. 2014 kom det 26 113 syrier tillSverige i sk av skydd.Samtidigt ligger utvandringen p en ovanligthg niv. Under 2014 utvandrade 51 200 per-soner. De flesta av dem flyttade till vra nord-iska grannlnder, Storbritannien eller USA.

1970-talet

THERESE IREBCK

Migration genom tiderna

19451960Efter krigen kade terigen arbetskraft-invandringen och fick Sverige att vxa. Menmot slutet av 60-talet hrdnade reglerna.Om man inte redan hade en bostad och ettjobb redo var det stopp.

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/de/legalcodebild

idslinjen


34/92

Ana Bogic och Safet Kopic r bdafdda och uppvuxna i Sverige medfrldrar frn Balkan enkombination som p ett srskilt sttformat dem till de de r idag.

ext & foto: Jos


35/92

Lindholmen! Hardu varit hr tidigare?

Pltsligt brister hon ut i skratt. Herregud, jag lter ju som vrldens torraste och trk i-

gaste guide? Hit ska vi i alla fall!Ana Bogic r 20 r gammal och inne p sitt andra r

p studierna till hgskoleingenjr med inriktning p eko-nomi- och produktionsteknik.

Hennes vg fram till idag har varit rak teknikprogram-met p gymnasiet, studier vid Chalmers samt frhopp-ningar om arbete utomlands. Hon beskriver sig sjlv somen bestmd och mlinriktad ung kvinna med hga ml-sttningar ngot som fljt med henne hemifrn.

Ana anser inte heller att hon har haft ngot tryck he-mifrn p att vlja en viss utbildning eller ett visst yrke.Att hon ocks haft ltt fr sig i skolan har hjlpt henne

avsevrt. Efter gymnasiet fanns olika alternativ, men detslutgiltiga valet var inte srskilt svrt. Mamma och pappa har alltid sagt att utbildning r

vldigt viktigt, men jag har ocks haft ett eget intresse frskolan. Att jobba och resa lockade lite, men det kan jaggra nr jag r frdig.

En terkommande historia r nr de kom til l Sverige medhundra tyska mark p fickan. P s stt pminner de alltid migom att kmpa och jobba hr t fr att uppn mina ml.

I hennes hemstad Nssj fanns en stark gemenskap

mellan invandrarbarn i allmnhet, men mellan ex-juggari synnerhet. En liknande uppfostran, vrldsskdning ochsyn p livet var det som frenade bosnier, kroater och ser-ber.

Alla fick brja om frn brjan i ett nytt land d frdesfokus p arbete och utbildning vidare till den generation

som enligt frldrarna ftt alla frutsttningar att lyckas.Enligt henne finns en stor skillnad mellan killar och tjejerinternt bland juggarna sjlva. Bekvmlighet och lttill-gnglighet ser hon som hinder fr killkompisarna att tasig ngonstans.

Killarna jobbar p lager, bor hemma och hnger ppizzerian. Med den livssynen r det svrt att ens ta sig ut-anfr kommunen, sger hon och suckar.

De verkar nd trivas med det. D r det kanske ingetjtteproblem, men vad vet jag?

Bland Anas tjejkompisar r attityden en helt annan.Mlen och karrirsvalen r tydliga redan i ung lder, vil-ket leder till att de tidigt blir sjlvstndiga. Stdet frnfamiljen och slkten frblir dock lika stort oavsett vad manbestmmer sig fr att gra.

Det r alltid en trygghet man har, att kunna luta sigtillbaka p dem. Allt frn mat och extrapengar till godard och samtal. Ovrderligt.

Ett helt liv nedpackat i fyra plastkassar.

Hundra tyska mark prydligt hopvikta i vnster framficka.

Frjans motor som dunkar och sen lngsamt varvar ner.

Poliser och tulltjnstemn som vlkomnar en till Sverige.

Till ett nytt land.Till ett nytt liv.

ANA

ANDRA GENERATIONENS

MJLIGHETER

Uppradade p led inne i en stor lagerlokal.

Lgmlda viskningar.

Vad fan r det frgan om? Varfr str vi shr?

Tystnad. Pltsligt;

Okej, ni i led ett till och med tta, era bussar r redo. Led nio

till femton, era flyg gr frst om ett par timmar. Ni vntar hr.

Snabba omfamningar.

Trar.

Grtande barn.

In i bussen.

Mot en oviss morgondag.

Vgen hit

[3


36/92

SAFETTre toaletter p 300 personer.

Redan vid halv tio-tiden var det stopp i avloppen.Flingor, en skiva sirapslimpa och en klick smr till frukost.

Varje dag i tre mnader.

Till slut kom beskedet. Ni ska till Slvesborg. Bussen gr om en

timme.

Ingen visste var Slvesborg lg.

Det kvittade.

man blser p en maskros och frna

hamnar verallt. Mammas och pappas buss landade iSlvesborg, sger han och skrattar.

Safet Kopic r 23 r gammal, snart utexaminerad eko-nom och fotbollsspelare p juniorallsvensk niv. Skadoroch rehabilitering har dock satt stopp fr en karrir hgreupp. Den senaste intrffade i ssongens frsta match meddivision fyra-laget FK Slvesborg United. Istllet inleddesen sjukskrivningsperiod, som till hans stora gldje snartr ver.

Man inte vet om man ska skratta el ler grta. Min fr-sta match p tre r. Tre minuter tog det innan det small iknet. Korsbandet gick helt av.

av ett flitigt umgnge med kompisar. rots att Slvesborgr en liten ort med procentuellt f invandrare, bestod ochbestr till strsta del vnskapskretsen av unga med invand-rarbakgrund. Enligt Safet innebr det en trygghet tackvare liknande bakgrunder, en samhrighetsknsla samt enmsesidig respekt som grundlagts i tidig lder.

Samlingsnamnet juggar anvnder Safet genom helasamtalet, ven om han r noga med att pongtera skill-naderna mellan de olika folkgrupperna. Det som frenar

dem r istllet en mentalitet som inte kan jmfras medngon annan. Mamma har berttat att man inte kunde g p toa

efter vissa klockslag p flyktingfrlggningen. De villedrifrn ti ll ngot eget fr att kunna brja om p riktigt.Snt sitter kvar.

Drfr mste man alltid kmpa. Visa framftterna.Vara lite, lite bttre n andra. Hela tiden.

hgskolan i Karlskrona som hanhamnade utanfr sin comfort zone och brjade umgsmed mnniskor som inte tillhrde hans vanliga vnskaps-krets. Detta ledde bland annat till en mycket ovntadvnskap trots mycket stora skillnader i uppfostran.

Jag trodde aldrig jag skul le trffa min tvillingbrorp hgskolan. Han visade sig heta Marcus och var hel-svensk. Fr det r jag oerhrt glad och tacksam.

r verens om att det varit ltt-are fr dem att lyckas jmfrt med vnner och slktingar istorstadsomrden.

Helt klart. Vi har samma frutsttningar som vrasvenska vnner, men mste fortfarande bevisa oss lite

extra. D r vi nd frn smstder tnk d att kommafrn en storstadsfrort, sger Safet Kopic. Precis s. ven om juggefrldrarnas frhoppningar

r likadana verallt i Sverige, pverkar dock omgivningenoch miljn mer n vad man kanske kan tro, sger AnaBogic.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomivid Linnuniversitetet hller med. Han tar upp Gnosjkommuns agerande som exempel p lyckad integration.

36]


37/92

Safet Kopic har bda ftterna pjorden. Man ska aldrig glmmavart man kommer ifrn.


38/92

I andra kommuner hamnade istl let isolationen ochden jmfrelsevis svaga integrationen i fokus.

I smorter hade flyktingmottagningarna under90-talet ttt samarbete med lokala fretag. Jmfrt meddessa var mottagningar i storstder som egna vrldar drman istllet hamnade utanfr systemet.

Jan Ekberg tror ocks att att Sverige kan dra nytta avdtida erfarenheter i dagens flyktingkris. ill skillnadfrn d anser han att fokus istl let br riktas mot att pla-cera nyanlnda dr jobben finns. Dessutom br sprkun-dervisningen fr nyanlnda ocks ses ver.

Stts de i en frort bara fr att dr finns bostder,gr man sig sjlv en otjnst. Det finns absolut ingen somtjnar p detta.

SFI-undervisningen mste anpassas efter invandrar-grupperna. Det finns skrckexempel frn 90-talet vi brundvika till varje pris.

Vlkomna till SFI! Jag heter Annika och r er lrare.

Tolken verstter.

Idag ska vi g igenom tv grundlggande saker som mnga av

er kanske redan har sett, eller till och med sjlva anvnt?

Kvinnan tar fram en telefon. En sn dr med snurrskiva.

Samtidigt ocks en modell av en WC-stol.

Idag ska ni f lra er hur en telefon fungerar, samt hur man

spolar p en toalett! Spnnande, va?

Tolken verstter igen. Nu med darr p rsten.

Samtliga kursdeltagare reser sig och lmnar rummet.

och Safet tar upp rfrldrarnas olika frvntningar beroende p vilket syskondet gller. Safets storasyster r nio r ldre och gick rakavgen frn gymnasiet till studier i Vxj. En utbytestermini Holland hanns ocks med innan studierna avslutadesmed uppsatsskrivande i Bosnien.Jmfrt med honom var pressen p henne strre.

Mamma och pappa ppnade drren och syrran fick tasin egen vg. Antingen fljde jag i hennes fotspr, eller stog jag en helt egen. Det r mer fr deras skull jag tar en liknande. Att gradem stolta r det absolut minsta jag kan gra.Anas lil lebror r sex r yngre. Han har inte samma

intresse fr skolan, men inte heller samma kravbildhemifrn. Mamma och pappa mrkte ganska snabbt att han intevar l ika driven. Visst, de tjatar om att han ska gra sinalxor, men mer n s r det inte. Det beror mycket p hur man r som person ocks.Alla r vi olika, och tur r vl det.

ser bda med tillfr-sikt fram emot den. Planerna r olika.Safet Kopic ser sig sjlv i bank- och finansvrlden, privatmed sambo, ordnad ekonomi och lgenhet. Ana Bogichar istllet riktat in sig p att jobba utomlands med bas iLondon eller Wien. Det som r gemensamt r synen phur framtida barn ska uppfostras. Som jag blivit uppfostrad. Fokus p utbildning, att visarespekt mot alla mnniskor och att hela tiden gra sittbsta. Mer kan man inte begra, sger Safet Kopic. Vldigt likt min egen, tror jag. Vra frldrars instll-ning tog dem och oss til l var vi r idag. Varfr ndra pett vinnande koncept, sger Ana Bogic.

Lnet ska betalas av. Likas bda bilarna. Just det, tvtt-

maskinen har pajat - mste ringa en gubbe om det. Ska vi

renovera badrummet i kllaren i r, eller tar vi det nsta?

2015 r ovanstende vardagliga problem.

1992 var 200 gram Marabou frn ICA definitionen av lyx.

23 r har gtt. Det nya livet r nu vardag.

38]


39/92

Ana Bogic: "Drmmen r Londoneller Wien efter examen."

INVANDRING FRNF.D. JUGOSLAVIEN TILL SVERIGE


40/92

Hemma p EmmausAtt gra ett frmmande land till sitt eget r svrt.

Fr vissa r det omjligt. Praktiken p Emmaus blevnyckeln fr Alma och Diogenes att gra Sverige till

hemma. Zahra hoppas g samma vg.ext & foto: Eskil Blohm


41/92

IEmmaus second hand-butik vid Backaplan i

Gteborg r det lugnt. Det har brjat pyntas infrjul, men i brjan av december r det nnu ingen jul-

rusch bland kunderna. I bortre delen av den stilla lokalenhnger Zahra Asadynia upp klder p galgar.

Fr fyra r sedan kom hon till Sverige til lsammansmed sin man och d 14-riga dotter. Hemma i Iran hadehon arbetat som barnpsykolog och det ville hon grnafortstta med i sitt nya land. Men kan man inte svenskas gr det inte att arbeta som deti Sverige. Genom SFI (Svenskafr invandrare) har hon lrt sigatt frst sprket, men att prata rfortfarande svrt. Nu gr Zahrasista terminen p utbildningenoch har erbjudits praktik. Honvalde att komma til l Emmaus pHisingen.

Jag ville praktisera i en butik,s att jag fr prata mycket. Jag lrmig bst s. Min man har krttaxi sedan vi kom hit och genomdet kan han prata jttebra svenska.

sorterar Caroline

Sellbrandt blandngra klnningar. Hon r anstlld p Emmaus och r ut-sedd att vara Zahras handledare under tiden hr. Frutomatt visa hur arbetet ska utfras, r handledarna en tillgngi praktikanternas sprkinlrning. Hittills har Zahra mestumgtts med personer som inte pratar svenska.

Jag har bara en svensk vn, Eva. Frut var hon minlrare, men nu har jag slutat p SFI, s nu r hon minkra vn. Vi pratar och skriver mycket till varandra, s-ger Zahra innan hon fljer med Caroline till lagret fr att

hmta nya klderna som ska hngas upp.

Klderna har donerats av svenska hushll och krts ti llEmmaus centralsorteringslager, som ligger i anslutningtil l butiken vid Backaplan. Hr ska de sorteras, tvt-tas och prissttas innan de sljs affren ver gatan ellerngon annan av Emmaus butiker i Sverige. Vid lagretsingngen bullrar truckar och mnniskor i ytterjackormste ropa nr de pratar med varandra. Men gr manigenom skramlet, bort til l den bortre delen av lagret,

finns dr ett rum dit ovsendet ochkylan inte nr.

fyllt avbord. Vid borden viker mnniskor,i olika ldrar, klder. Ngra av kvin-norna br hijab, andra har sitt blondahr i hstvans. Det r lugnt i den hrdelen av lagret, hr inne mste ingenropa fr att hras och inga inga last-pallar dnar i golvet s att det dam-mar. Allt som hrs r rsterna frnmnniskor som pratar med varandra.

Brytningar frn olika delar av vrlden blandas med bredgteborgska.

Jag har lrt mig nstan all min svenska hr. Vi lross genom att prata, sger Alma Poskeviciene medan hongranskar en gu l -shirt som ska prissttas.

Hon slnger -shirten i en av psarna framfr bnkendr hon str och berttar att hon kom till Sverige i med-elldern efter att ha trffat en svensk man. De frsta renvar jobbiga, Alma knde ingen hr och kunde inte sprket.

Det var vldigt ensamt. Jag frskte lra mig svenskagenom SFI, men det gick inte. Vi fick bara skriva ochskriva, aldrig prata. Och nr folk pratade, s gjorde de det

Jag tror mycket pmten. Om du rtrffa mnniskor duannars inte hade mtts hnder det saker.

Vgen hit

[4


42/92

Jag mste bli bttre p att

prata. I Iran jobbade jagsom barnpsykolog och jaghoppas jag kan gra dethr i Sverige ocks.

Zahra Asadynia gr sin frstadag som praktikant pEmmaus i Gteborg

42]


43/92

p sina hemlnders sprk, och jag var den enda frn Li-tauen. Men allting frndrades nr jag fick praktik hr,sger hon.

Nr praktiken tog slut blev hon anstlld, och har nu va-rit hr i tta r.

Emmaus kanske mest knt

fr sina second hand-butiker eller fr sitt internationellabistndsarbete. Men den ideella freningen har sedanlnge tagit ett socialt ansvar ven hr i Sverige. ill sor-teringslagret i Gteborg kommer personer som str lngtfrn arbetsmarknaden p praktik.

Genom frskringskassan kommer de som behverarbetstrning efter att ha saknat jobb under en lngretid. Andra har nyligen kommit till Sverige och behverfrbttra sin svenska. De kommer oftast genom arbets-frmedlingen, som sedan de tog ver uppgiften frnkommunerna 2010, har ansvaret att etablera nyanlnda idet svenska samhllet. anken r att det med nuvarande

reform ska ta tv r frn det att en person anlnder tillSverige, til ls det att denne r ute i arbete. Ofta lggs desista, arbetsfrberedande momenten ut p underleveran-trer som frmedlar kontakten till organisationer somerbjuder praktik.

Antalet praktikanter som kommer till Emmaus varie-rar, men de fr aldrig vara fler n de anstllda. Iden ratt praktikanterna utveck la sig sjlva, snarare n att varaen nyckel i produktionen.

Vi frsker skrddarsy praktiken efter praktikan-tens behov, s att al la som kommer fr ut s mycket sommjligt av tiden hr, sger Mickey Berndsson, som rpraktikanansvarig p Emmaus och ofta den frsta per-sonen praktikanterna mter nr de kommer hit. Efter ettinledande planeringssamtal utser hon en personlig hand-ledare bland de anstllda Det r inte bara praktikanternasom har nytta av detta tror Mickey.

Jag tror mycket p mten. Om du fr trffa mnniskordu annars inte hade mtt s hnder det saker. Frdomarbryts ned och alla vxer. Se bara p samhllet, segregatio-nen gr mnniskor rdda fr varandra. Man r rdd frdet oknda.

Fr att motverka segregation och underltta praktikan-

ternas utveckling har Emmaus sedan lnge en tydlig re-gel: Alla mste prata svenska med varandra. Vissa som kommer hit har varit i Sverige lnge, men

kan du inte sprket s r jttesvrt att f jobb. Och fr duinte det s hamnar du ltt utanfr samhllet. Sprket rjttev iktigt, sger hon.

Emmaus jobbar alla medklder i ngon form. Allt som donerats, utom det mgliga,tas tillvara. Det som r tillrckligt fint sljs i butikerna.

verskottet av kldfrsljningen, det som blir kvar nrhyran och lnerna r betalda, anvnds till bistndsprojektver hela vrlden. Klderna som inte r tillrckligt fina attsljas, men inte tillrckligt trasiga att tervinnas, skickas tillbehvande lnder.

Fr att underltta transporten pressas de maskinelltihop till 450 kilo tunga paket, ihopknutna med plastrem-

mar. Pressen str utanfr rummet dr Alma och de andrajobbar, ute i lagret, bland truckar och buller. Framfr denrynkar Yavid Khalili p nsan.

Den hr ska inte vara hr, sger han och slnger en blhalsduk i en bur. Halsduken har sorterats till pressen avmisstag. Klderna hr ska till Ghana och dr behvs ingaytterklder.

Innan Yavid kom till Sverige, 1990, hade han, somstridspilot, kmpat mot Mujahedinerna i sitt hemland,Afghanistan. Nr kriget tog slut flydde han ensam hit som26-ring. Han hamnade i rollhttan.

Det var som att komma till paradiset. Hr var det inte

krig och al la hade jobb.Sjlv fick han snabbt arbete p Volvo, trots att han

knappt kunde sga ett ord p svenska. Jag lrde mig orden jag behvde genom att prata med

kollegorna. Pallyftare var ett tidigt ord, skrattar Yavidoch fortstter:

Det r nog svrare fr de som kommer idag. Nu mstedu lra sig svenska frst och sedan ska jobb. det var ltt-are frr, d var det bara att g till ett stlle och frga omman fick jobba.

p flera olika stl-len, innan han flyttade till Gteborg och var med om enkonkurs under sin tid p Humanus. Efter ngra mnadersom arbetsls, fick Yavid komma till Emmaus p arbetstr-ning genom frskringskassan. Sju mnader senare fickhan fast anstllning. Det var tio r sedan nu.

Det hr r det bsta jobbet jag har haft. Stmningenr s bra och alla tar han om varandra.

Drygt 15 r innan Yavid kom hit tog Emmaus emot sinafrsta praktikanter genom ett projekt tillsammansmed in-ternationella folkhgskolan. 1989 skrev journalisten CajsaMalmstrm ett reportage om projektet i Invandrarverkets

(nuv. Migrationsverket) tidning Ny i Sverige. I reporta-get fljde hon den dvarande praktikanten Diogenes Gal-vez under en kvll p Emmaus.

Diogenes! Han var min bsta vn hr p lagret, sgerYavid och ler stort.

Men det var lngesedan jag sg honom nu, vet du vadhan gr?

Du behver inte ta av dig skorna! Vi gr alltid in meddem, sger Diogenes p spanskkryddad gteborgska.

Det burriga hret r borta, men han ser ungdomligt

[4


44/92

spnstig ut, trots att han ska g i pension om bara ngrar. Handslaget r fast.

Vill du ha kaffe? Men vi har bara pulverkaffe, fr-gar Diogenes fru, Marie Johansson. P kksbordet str enbricka och p brickan sklar med ost, oliver och kex. Lam-pan ver bordet skiner varmt i kontrast till novemberefter-middagen utanfr fnstret.

Diogenes stter sig v id kksbordet och Marie i vardags-rumssoffan. Huset litet nog fr att de ska kunna pratautan att hja rsterna. Utanp r det rdmlat med knutari vitt, som den klassiska svenska sommarstuga det en gngvar. D tillhrde det Maries frldrar som spenderade sinasomrar hr ute i Bjrklanda kile.

Nu fr tiden sticker det ut. Genom ren har det saktaomringats av flotta, vitmlade villor, i takt med att fr-mgna mnniskor frlskat sig i den hr delen av Hi-singen. Inuti r det litet, men utan att vara t rngt. BakomDiogenes str en vlfylld bokhylla och p hyllans versta

rad en dalahst. Stdd mot dalahsten r Diogenes gamlaspansk-svenska ordbok som han fick i SFI fr lngesedan.Han tar ut den, blddrar lite och skrattar till .

Dr lrde jag mig inte mycket svenska. Det ta lng tidom man inte pratar det hela tiden.Diogenes vxte upp i Chile och kom till Sverige som26-ring 1988. I brjan umgicks han med mest med lands-

mn. De flesta var instllda p att tervnda hem s fortden politiska oron i Chile lagt sig och drfr inte srskiltintresserade av att varken integreras i det svenska samhllet,eller lra sig sprket. Men Diogenes hade beslutat sig fr attstanna redan innan han kom hit, uppvxten hade varit hrdoch livet i Sverige var ett bttre alternativ.

lste han SFI, men det varsvrt att lra sig sprket utan svenskfdda kompisar. I klas-sen var det bara andra invandrare. De flesta frn Sydame-rika, som han sjlv.

Jag lrde mig orden jag be-hvde genom att prata medkollegorna. Pallyfare var etttidigt ord.

YavidKhaliliharvaritanstlldEmmausi10

rsedanhankomhitppraktik.

Yavid Khanstlld r sedan p prakti


45/92

Han frskte fr kontakt med mnniskor p bussar ochsprvagnar. I Chile hade det varit ltt. Var en buss halvfull,s satt det mnniskor p halva bussen.

Man kunde stta sig bredvid vem som helst, skojaoch ljla sig. Hr r det annorlunda, alla letar fter enensam plats att sitta p.

Allting blev bttre nr han brjade att praktisera p

Emmaus genom SFI-utbildningen. Praktiken skulleegentligen bara var under ett par veckor, men Diogenesvalde att fortstta. I mnga mnader arbetade han gratis,snr som p rikskuponger fr lunch och middag, pkvllar och helger.- Jag var s trtt p att ka hem till en tom lgenhet direktefter skolan. Jag fick vnner p Emmaus och det var roligareatt vara dr.

Nr han hade lrt sig svenska var det lttare attkomma in i det svenska samhllet. Genom kompisarna pEmmaus brjade han spela fotboll i Hisingslaget, Prole-tren FF, en kommunistisk fotbollsklubb, dr de flesta var

fdda i Sverige.Under en period fick spelarna turas om att sova iklubbstugan, eftersom det fanns ett hot om att ngonville brnna ner den. il l ski llnad frn dagens asylbo-stadsbrnder, var pyromanernas ilska riktad mot klub-bens politiska frg och inte spelarnas. Ngon rasismupplevde Diogenes aldrig. Samhllskl imatet var annor-lunda p den tiden.

Det fanns jobb till alla och alla hade det bra, d rfolk vnligare. Det r nog svrare fr dem som kom-

mer nu, nr det inte finns jobb.Efter tv r i Sverige fick han uppehllstillstnd och

fast anstllning p Emmaus. Dr blev han kvar nda til l2008, d han brjade jobba p Hedlundgruppens lager.1999 kom Marie Johansson till Emmaus av en slump.Hon hade blivit tipsad av en vn att det fanns ledig tjnstfr en textilkunnig person. Hon stannade bara i tv r,

men hon och Diogenes hann bli kra. Man kan sga att Emmaus frde oss samman, sger

Maria frn soffan och skrattar.

, hvdar alla att dethnger mycket p den nyanlnde om integrationen i Sve-rige ska bli lyckad, srskilt nr det gller att lra sig svenska.

Att lra sig sprket r viktigt fr att inte hamna ut-

anfr. Jag har en chilensk vn som knappt pratar svenska,trots att han varit hr lika lnge som jag. Det gr inte omman inte frsker, sger Diogenes.

Det gjorde han och nu, efter halva sitt liv hr, knner

han sig svensk. Ibland kommer han till och med p sigsjlv med att lsa de svenska undertexterna till spanskafilmer. Samtidigt drmmer Diogenes och Marie om attflytta till Chile nr de gr i pension om ngra r.

Fast nr vi varit dr och hlsat p hittills r det alltidDiogenes som vill ka tillbaka till Sverige frst, skrattarMarie.

Diogenes ser frst frnrmad ut. Sedan nickar han. Det stmmer, jag lngtar hem till lugnet.

Diogenes2015Diogenes1989

[4


46/92

Jakten pRudolf Reha

ext & bild: Ida sterberg

Hsten 1944 kom drygt 25 000 estlndare till Sverige. En

av dem var min morfar, Sulev Vaske. D 16 r, idag 87.En av hans medflyktingar lnade honom tio kronor tillbten som tog dem till Sverige. Morfar har alltid undratvem den hr medflyktingen egentligen var och jag har nubestmt mig fr att ta reda p allt jag kan om honom. Detenda jag vet r hans namn, Rudolf Reha.


47/92

brev p kksbordet i Marie-stad. Morfar har sparat det i snart 70 r. Meddelandet rkort.

Herr Sulev VaskeJag r tvungen att skriva p tyska d ett brev skrivet p

estniska skulle ta mycket lngre tid att n dig.

Tack fr din rlighet. Pengarna jag spenderade varinte mer n det jag betalade den finska sjkaptenen,vilket blott var 12 kronor.

Rudolf Reha

Ett par r efter andra vrldskrigets slut gjorde Sulev ettfrsk att terbetala skulden frn sin flykt ver stersjn.Vem den dr Rudolf Reha egentligen var har gckat ho-nom hela hans vuxna liv.

Han mste ha varit en pamp av ngot slag. Hanverkade ha mnga kontakter och han fixade oss en ny bti Finland.

Men Rudolf Reha var i medelldern under kriget, hanmste vara dd. Vad kan man egentligen ta reda p omdenne man efter hans bortgng? En hel del, ska det visasig. Fast lt oss frst g tillbaka till brjan.

.Estland rnu sjlvstyrande fr frstagngen p hundratals r. Sulev Vaske fds 1928, som ldstav fem syskon. Morfar minns inte mycket av sin barndom,bara att han var sjuk ofta. 1940 r Sulev med i scouterna ochde planerar ett lger som han ser mycket fram emot.

Nr ryssarna samma sommar tar ver, sprider de skrckhos befolkningen genom deporteringar och beslagtagandeav egendomar. Och scoutlgret blir instllt.

I september 1944 nrmar sig ryssarna Estland n engng och tyskarna brjar retirera frsker det estniskafolket ta makten ver sitt land.

Alla sku lle med sa man, s det skulle ju jag ocks. Detr en av mnga dumheter jag har gjort i mitt liv, sgermorfar och skrattar.

Sulev vaktar ett flygflt t tyskarna. Det mrkliga r atthan aldrig ser ngra flygplan. D frstr han att ryssen rnrmare n vad man frst trott och han bestmmer sig fratt istllet rymma till Sverige. Med klderna han har p

kroppen och infekterade ftter ger han sig av mot havet. . Nu letar jag efter Rudolf Reha. Engoogle-skning p namnet leder mig till en slktforsknings-sida dr fdelseort, fdelsedatum och ddsdatum str. Sidanhnvisar till Sveriges ddbok, en databas med personuppgif-ter till alla som avlidit i Sverige sedan 1947 och framt.

En skning p Reha i Sveriges ddbok bekrftar infor-mationen frn hemsidan. Dessutom dyker en Ilse JohannaReha upp. Rudolf Rehas fru.

Brevet frn Rudolf Reha har morfar sparat i snart 70 r. Han harnnu inga svar p vem mannen var. Det enda som str r atthans skuld inte behver betalas tillbaka.

Rudolf dog 1964 och hans fru 1960. Jag vill veta om defick ngra barn. Om barnen lever skulle de kunna berttafr mig om dem.

Jag fr tips om att begra ut deras bouppteckningar, drstr nmligen eventuella arvingar. Jag besker drfr riks-arkivets hemsida. Genom att fylla i allt jag vet om paretReha lgger jag tv bestllningar hos arkiven i respektiveln dr makarna bodde nr de avled. Stockholm, fr IlseJohanna, och Visby fr Rudolf. Frn Stockholm fr jagsvar redan dagen efter och dr str att Ilse Johanna Rehavid sin bortgng hade tv myndiga dttrar. D paret gif-te sig 1949 drar jag slutsatsen att dttrarna var frn ettfrhllande fre Rudolf. Det finns ingen med dttrarnasnamn folkbokfrda i Sverige idag och i stunden knns det

lite vl lngskt att leta reda p dem, s jag avvaktar. . 16-rige Sulevgr till fots genomskogen. P vg mot havet fr att ta sig till Sverige. Hansftter r mma och variga, han har ftt ngon infektionefter att ha badat i smutsigt vatten. Han stannar p en grdfr att vernatta. Nr han ska lgga sig s r rummet fulltmed folk s istllet gr han till kket. Dr sover en kvinna.

Nh! tnkte jag, berttar morfar och viftar demon-strativt med handen.

Vgen Hit

[4


48/92

. hemma hos morfar ochberttar vad jag hittat om Rudolf n s lnge. Minns hanngot annat? Han sger att Rudolf kan ha varit lrare puniversitetet i artu.

Jag r hemma igen och i brist p bttre ider sker jagp Rudolf Reha artu. En PDF-fil med oklar t ursprungdyker upp bland skresultaten. Dokumentet r drygt 100sidor och texten r full av fotnoter. Dr nmns Rudolf

Jag ska g opp till laggrn.

Dr hittar han ngra andra ungdomar och somnar phskullen. Han vaknar till av smllar. Det r frmodli-gen ryssar som anfaller. Granater kastas in i grdshuset,in i kket dr Sulev hade tnkt sova. Det r granatsplitterverallt.

De verlevande flyr. P en granngrd fr de reda p attdet r ngra mn med vapen nere vid vattnet som byggeren bt. Sulev letar upp mnnen och en av dem r RudolfReha.

48]


49/92

. Bten rfrdigbyggd men trethar inte ftt svlla tillrckligt och den tar in vatten. Vdret

r hursomhelst hyfsat och varken ryssar eller tyskar synstill. 28 ester, bland dem Sulev Vaske och Rudolf Reha,skjuter ut bten och ror en bit innan de vgar starta mo-torn. Sulevs ftter blir vrre av vtan. Tillgngen p brnsler s dlig att ren bensin r fr dyrt och man fr blanda utden med annat. Drfr r det problematiskt att f igngbtmotorn. Sulev har ett intresse fr motorer och har lsthur man gr den dr rtta knycken fr att f igng dem. Snr de vuxna karlarna inte lyckas gr den 16-rige grabbendet. Han r vaken hela natten. De ser vatten och fr startaom motorn ett par gnger till. Hans variga ftter vrkeroch luktar.

skrgrden gr de p grund men klararsig upp p en holme. I timmar vntar de. Hr r det rys-sarna som bestmmer och att rdda flyktingar r straffbart.nd fr de hjlp. Finlndarna gmmer esterna under enpresenning och fr dem till ett gammalt kasernomrde.Sulev r helt slut, han hller krampaktigt i en ra. Det rtrngt. Nr de ska av bten orkar han inte ens resa sig upp.

Slng den dr i sjn, han luktar ju! hr han ngonsga.

De pratar om honom. nd fr han hjlp in p dengamla kasernen.

en vecka och september grver till oktober. Under tiden frser finlndarna dem med mat.

Jag r tacksam till finnarna som fljde med oss ochgmde oss dr, berttar morfar.

Rudolf Reha har lyckats skaffa fram en ny bt som skata gruppen till Sverige. Fr att f ka med i den s skaalla betala 10 kronor var. Sulev ger ju inget mer n kl-derna han har p sig och tror han kommer bli tvungenatt stanna kvar i Finland. Rudolf Reha r av en annansikt.

Dumheter! Du ska med. Du som r s ung och starkkommer skert f jobb i Sverige. Du kan betala tillbakamig d, sger han.

.Jag fr svar frn riksarkivet i Visbyefter en vecka. Frn bouppteckningen ser man att RudolfReha hade en son frn sitt frsta ktenskap, Haljand Reha.Den sger ven att vid tiden fr Rudolfs bortgng boddesonen i Montreal, Kanada. Jag gr ett frsk att kontaktangra av de personer som enligt Facebook heter Reha och

. Motorn iden nya bten behver precissom den frra Sulevs hand fr att starta. Nr de nrmar sig

Sverige mter de kustbevakningen som visar vgen in tillhamnen.

Men vran bt var snabbare, s vi fick ka runt runtdem fr att den gick s fort, berttar morfar.

De kommer till utlnningsfrlggningen vid Rdman-s ett par mil utanfr Norrtlje. Dr fr Sulev sjukvrdfr sina ftter. Nr sren har lkt, efter ungefr en vecka,besker en skterska honom. Han frstr inte vad honsger men hon drar honom i rat fr att f honom attstlla sig upp.

Och nr hon slppte taget s rasade jag ihop, berttarmorfar.

Han har ftt ngon typ av influensa och fr ligga kvarett tag till.

. Det drjerbara ngot dygn innanfilerna frn Spos arkiv dyker upp i min inkorg. Sekretess-prvningen gick igenom. I brjan av den lngre rapportensyns avtryck av en stmpel hgst upp, Hemlig. Rapporteninnehller mer information n jag ens vgat drmma om.

Den r skriven ett par mnader efter Sulev och Ru-dolfs ankomst till Sverige. Dr har andra personer frnEstland sagt att Reha lmnat uppgifter till tyskarna

angende estniska medborgare, mot vilka han upptrddesynnerligen bryskt. Min gissning r att Spo vil leunderska om detta stmde och frmst r rapporten ettfrhr med Rudolf Reha sjlv.

Reha att han jobbadei estniska armn under 1920-talet. Han hade anstllningvid de olika grnsbevakningarna i landet och tjnstgjordesamtidigt som sportlrare och sjukgymnast p krigsskolani allinn.

Reha en enda gng men jag fr ven en kllhnvisning.il l ett dokument som til lhr svenska skerhetspolisen,Spo. En ny tanke dyker upp, undra om man faktiskt kanbegra ut handlingar frn Spos arkiv. Hur hftigt?

bor i Montreal idag. Inget svar.ter till dokumentet frn Spo. Det skadar ju inte att t-minstone frska begra ut det. Jag hittar ett webbformulroch kan numera Rudolfs personuppgifter utantill. Fdd1900-03-03 allinn, Estland. Dd 1964-10-01 Visby,Gotland. Jag skriver in referensnumret frn PDF-filen ikommentarsfltet.

Efter ngra timmar vibrerar min telefon. Jag harftt ett mejl frn en tjnsteman som har hand om mittrende. Det r bara ett par sidor ur den akten jag begrtut som berr just Rudolf Reha, skriver han. Dremotfinns det en rapport p ungefr t io sidor i Spos arkivsom rr enbart Rudolf Reha. Fr att f tillgng ti ll denfilen behvs en sekretessprvning frst gras. Det r baraatt svara p mejlet med vad jag vill begra ut. Jag begrsjlvklart ut alltihop, allt som rr denne mystiske man.

[4


50/92

. Sulev Vasker numera myndig och har fttett jobb och inkomst i Sverige. I en estnisk tidning an-nonserar han om kontakt med Rudolf Reha, fr att kunnabetala tillbaka sin skuld. Han fr ett brev p tyska daterattill den sjunde juli. Det r det sista han hr frn mannenutan vars hjlp han aldrig hade

magasinet suedi - h15

Documents