magasinet ark h15

Upload: jmggoteborg

Post on 28-Feb-2018

258 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    1/84

    NUMMER 1 // 2016

    MAGASINET SOM

    TAR DJUR P

    ALLVAR

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    2/84

    Hjlp ossrdda datornDin laptop behver hjlp. De flesta brbara datorer i vrlden tillverkas

    kring Yangtzefloden i Kina. Men efterfrgan tr hrt p naturtillgngarna.

    Tillsammans med myndigheterna har vi drfr tagit fram en plan som

    gr att bde naturen, jttepandan och regionens 480 miljoner invnare

    kan leva och utvecklas. Ta fram datorn och ls mer p wwf.se

    Fishingboat,HunanProvince,China.

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    3/84

    Mnniskor r djur sa lraren Lennart under en av alltfr mnga

    biologilektioner. Inte vrldens mest kontroversiella uttalande direkt.

    Pltsligt slr en av mina klasskamrater handen hrt i bnken och

    utbrister att mnniskor minsann inte r djur. Mnniskor r mnn-iskor!.

    Hur r egentligen vr relation till andra djur? En sommar blev vr

    katt Gustaf pkrd. Utan frskring kostade operationen ver tjugo

    tusen fr att han kanske skulle verleva. Nr jag berttar fr min

    kollega p jobbet att jag har fr avsikt att betala, skrattar hon t

    mig. Helt ofrstende.

    Vad r det som fr mnniskor att se djur som ngot annat n

    individer, likt oss? Makten att ga djur?

    Det r nmligen s att djur enligt lag, ses som just egendom. Ls

    egendom om vi ska vara petnoga. Saker. Om ngon skadar en

    katt kan personen bli dmd fr skadegrelse. Och ett upphittat djur

    rknas som hittegods.

    Visst, djur har rttigheter, sedan april frra ret r det till exempel

    terigen olagligt att ha sex med djur. Innan 1944 fanns det nmligen

    ett liknande frbud, men det togs bort i samband med att djursky-

    ddslagen togs i kraft samma r. Man tnkte sig att den nya lagenskulle tcka in frbud mot tidelag ocks, men efter att djurskydds-

    myndigheten haft svrt att flla fr brottet valde man allts att

    terigen gra tidelag frbjudet. Nu kan man allts efter 70 r inte

    lngre ha sex med sin egen eller andras egendom.

    Vi behver ndra vrt synstt p andra djur.

    Ingen ska behva bli ifrgasatt fr att vilja betala en operation fr

    tjugo tusen fr att rdda en vn och familjemedlem. Det hr ma-

    gasinet handlar om att behandla djur som ngot annat n egendom

    - som individer.

    Som en del av vrt samhlle, inte av oss.

    Ledare

    Oscar Petr

    Oscar PetrChefredaktr

    Emilia BerntssonChefredaktr

    Pr FredrikssonLayoutansvarig

    Antonia TsatsaBildredaktr

    Carolina SandstenWebbredaktr

    Estrid WagerstenWebbredaktr

    Karl-Oscar SkeppstedtWebbredaktr

    Patricia HigsonReporter

    Mohamed YussufReporter

    Alice NilssonReporter

    Linus DegerskrReporter

    Madeleine GartusReporter

    Sebastian SandstrmReporter

    Oscar DahlgrenReporter

    Micael ThernstrmReporter

    Stefan BergReporter

    Omslagsfoto:Linus Degerskr

    Ark grs av studenter vid JMG och r enbilaga till vstfronten.se.

    Ansvarig utgivare:Ulla Steri

    Nyfiken p redaktionen?

    Ls mer om oss p

    ark.jmg.gu.se

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    4/84

    32

    HLSASUICIDALA DJURCOWSPIRACYVERVIKTIGA DJUREXOTISKA HUSDJUR

    2617

    36

    86 16

    24

    42

    14TRENDIGAREPTILER

    LILY R INTELNGRE RDD

    GLENN FLYTTARHEMIFRN

    I DJURENSTJNST

    KATTERNAHITTADE HEM

    SKDA FGELI GTEBORG

    ATT BEVARADE DDA

    SISTAVILAN

    TAMA RENARP GRDEN

    NUMMER 1 // 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    5/84

    52

    70

    HISTORIAVILDSVINENS REVANSCHIUCN:S RDA LISTAKATTENS HISTORIA

    KULTURHANEN BAKOM TIKENUNDERHLLNINGDIGITALA DJUR

    MER N BARA BACON

    Foto:Wikimed

    ia

    5645

    62

    74 8382

    64

    75

    UPPFOSTRANOCH MOTION

    FRN SABELTILL SELFIE

    R DET MODE-PARAD ELLER?

    EN DAG PSTOR & LITEN

    HUSDJURETSSISTA RESA

    ENGAGEMANGETSVGOR

    NSTANUMMER

    KRNIKA

    "Insekten Acyrthosiphon pisum, knd som rtbladlus,sprnger sig sjlv fr att skydda sin omgivning. Den tar alltsmedvetet livet av sig fr att offra sig till rovdjuren, exempel-vis nyckelpigan, som hotar deras slktingar."

    Ls mer om suicidala djur p sidan 32.

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    6/84

    Kaniner, marsvin, fglar, hamstrar, mss och rttor.Mnga r de som haft ett smhusdjur hemma underuppvxten. Men det hller p att ndras. Enligt Statis-tiska centralbyrn har de svenska hushllen med n-got av dessa husdjur minskat kraftigt de senaste ren.Under perioden 2006 till 2012 har exempelvis antalethushll med fgel halverats. Mest har mss och rttorminskat i popularitet, med nrmare 70 procent.

    Reptilernas popularitet har dremot inte rubbatsmed ren enligt Ulf Renstrm. Han driver djuraffrenMlndals zoo och reptil och tror det nns mngaanledningar till att mnniskor vljer en reptil somhusdjur.

    Mnniskor idag vill grna ha ett husdjur som inteskrpar ner eller luktar. Man vill ha ngot lttsktt,sger han.

    Mnga oroar sig ver att lmna sina husdjur en-samma under arbetsdagen. Det behver du inte oroadig fr med exempelvis en dla eller majssnok.

    En kameleont sitter inte och lngtar efter digprecis, sger Ulf Renstrm.

    Det r frmst dlor som sljer. Ulf Renstrm sgeratt sljkamelont, skggam och leopardgecko r demest efterfrgade reptilerna bland kunderna. Land-skldpaddor r ocks relativt populra. Ormar ssommajssnok och kungspyton str bara fr omkring femprocent av frsljningen.

    Precis som inom mode och heminredning gr dettrender inom husdjur. Det som r mest aktuellt blandreptiler r s kallad frgmorfning. Det innebr attuppfdare genom avling fr fram olika frgvariatio-ner p reptilerna. Leopardgeckos och majssnokarnns i en uppsj av olika frger och mnster, ngotsom allt oftare efterfrgas bland kunderna enligt Ulf

    Renstrm. Ju ovanligare frg desto strre plnbokmste du dock ha.

    r du intresserad av att skaffa en reptil r det viktigtatt du r vl plst. Besk ocks grna en djuraffrinnan du bestmmer dig.

    Jag tycker det ur ett rent pedagogiskt syfte rviktigt att du bde fr se djuren som ungar och somvuxna innan du bestmmer dig. P s stt vet du vadsom vntar dig, sger Ulf Renstrm.3.2.

    1.

    1. Landskldpadda

    2. Leopardgecko

    3. Majssnok

    TRENDIGAREPTILERTEXT & FOTO: LINUS DEGERSKR

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    7/84

    STOR OCH LITEN

    mellan vux-en och barn. Den

    lilla sljkameleontenp bilden r ttaveckor gammal, hri jmfrelse med sinfullvuxna moster.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    8/84

    TEXT & FOTO: CAROLINA SANDSTEN

    LILY R INTE RDD LNGRE

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    9/84

    Stina som visar rdsla genom att skrmmasmed sitt skall. Molly som har en neurolo-gisk sjukdom dr brosk bildats vid svalget.Nr hon skller piper det. Det r svrt att

    skrmma bort andra hundar d. Lily sitter nra mat-

    tes ben. Huvudet gr frn vnster till hger nr honhller koll p gruppen. Elva hundar i en ring p par-keringen med varsin matte bakom. Kurstillflle medhundgarutbildningen Karisma. Snart ska gruppeng upp mot skogen tillsammans och trna p attpassera varandra. Instruktren Lotta Gemborg gerstartsignalen.

    Nu. Det kan vara med eller utan koppel bara detsker lugnt och frsiktigt. Vi matar nr det behvs. Tahellre det skra fre det oskra. Ingen ska tycka attdet r obehagligt.

    Gruppen rr sig genom skogen. Altalus orangefr-gade slpande koppel r en skarp kontrast till defrmultna lven.

    Hundarna kan bli lite galna nr det r frostigt.Grset blir s krispigt, konstaterar en av garna.Belning. Lily stter sig ner fr att f en godis. Nrhon stller sig upp och fortstter g har era lvfastnat i baken. Hundar som gtt om i lugn och robelnas med godis. Hundar som blivit passerade ochtagit det med ro belnas ocks.

    Midsommar 2014. Tina Andersson, hennes sambooch deras tv barn har precis hmtat hem Lily frn

    kenneln. Lily trycker sig mot hallvggen. Vill inte gin lngre n s. Tioriga Vilmer rkar lmna drrenppen. En sekund. Sen sticker Lily. Tina hinner inteta p sig skorna utan fr springa barfota ver kom-posthgen p grden.

    Jag lyckades fnga in henne. Sen ck vi ha hennekopplade i en lng lina i brjan. Vi litade inte ettsmack p henne, sger matte Tina Andersson.

    Lily var ett r och tre mnader men hade bara mil-jtrnats i tv dagar. Resten av sitt liv hade hon levt i

    Ni kommer nog aldrig attkunna g p ngon hundkursmed Lily sa hundpsykolo-gen till matte Tina Andersson.

    Spanska vattenhunden Lilyvar rdd fr bde mnniskoroch hundar. Men trning gerfrdighet. ven fr hundar.

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    10/84

    ock p kenneln ute p landet.Tv mnader efter midsommarafton. Grannparet

    har kommit ver till familjen Andersson. Fem per-soner sitter ute p terassen. Grannfrun vill klappahunden. Nrmar sig. Lily morrar och backar in motden vita putsfasaden. Grannfrun fr ner handen fr

    att stryka det lockiga huvudet. Pang. Lily hugger. Hon var stressad och trngd. Det var en dum

    situation dr hon inte kunde komma undan, sgerTina Andersson.

    Men beteendet var ofrsvarbart och skapade oro.Veterinren tyckte att familjen skulle lmna tillbakaLily. Hundpsykologen som Tina hade tv lnga sam-tal med var ocks skeptisk. Frsta samtalet var vertelefonen. Den andra gngen trf fades de utanfren barack p en tom hundgrd. Lily stack in underbaracken direkt och vgrade komma fram underhela tiden.

    Psykologen sa att vi hela tiden mste hlla kollp henne. Bde vad gller hundar och mnniskor. AttLily aldrig skulle kunna g p ngon hundkurs. Honville inte sga lmna tillbaka henne rakt ut menindirekt s knde jag att det var det hon menade,sger Tina Andersson.

    P KENNELN HADE LILYinte sttt srskilt hgt irang bland de andra hundarna. Hon var sist ut i enstor kull och fddes fr liten. Hon ck mycket hjlpfr att kunna leva vidare.

    Egentligen var hon inte till frsljning. Hon varfr lg och gick inte att avla p, sger Tina Anders-son.

    Nr Tina och hennes sambo trffade Lily p ken-neln frsta gngen var hon krleksfull och kom framfr att fria.

    Det kndes som att Lily sa Ta med mig hem.Sen blev hon livrdd nr hon vl ck komma hemtill oss. Vi knde bara Vad har vi gjort?!, sger Tina

    Andersson.Tillbaka p parkeringen. Tillsammans med sin

    matte stller sig hundarna i ett lngt led. En sista

    vning. Rejlt med avstnd till den framfr. Detpar som str lngst bak brjar lngsamt sicksackasig fram genom ledet. Runda till hger och sen tillvnster. Det tas upp godis ur ckorna regelbundet.Belning fr bibehllet lugn. Nr det r Lilys tur by-ter Tina sida med henne de gnger som hon ser attsvansen darrar lite. Det visar att Lily kan lita p attTina tar ansvar. Instruktren Lotta Gemborg pratarhgt med gruppen.

    Nu ska hundarna tnka h, vad gott det r med

    1

    2

    3

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    11/84

    godis. Oj, dr kommer en annan hund men det gringenting fr hr gr jag med matte och ter godis.

    Det gr att skapa fram ett skrmt beteende ellerunderbygga redan existerande rdslor. Ett vanligtfel som mnga djurgare gr. Oftast helt omedve-tet. Nr djuret r som rddast s grs ett frsk attminska rdslan genom att till exempel ge djuret mat.

    D uppmuntras beteendet. Ngot som inte bara gl-ler hundar.

    ETT ANNAT EXEMPEL Rnr en hst ska ka hst-transport. Hsten kan vara vldigt rdd fr att varalastad och instngd i transporten. Om den sedanrkar ut fr ngot farligt under frsta frden eller blirrdd fr skakningarna och rrelsen blir det frknip-pat med ngot obehagligt. Belnas den d med matefter frden s uppmuntras det rdda beteendet. Dblir hsten vldigt svratt lasta in nsta gng.

    Linda Keeling r professori djurskydd och forskarp djurens beteende ochvlfrd.

    Vi tror att vi lugnardjuret. Men p sikt bliristllet effekten den mot-satta. En anledning tillatt sdana hr extremardslor uppstr, sger hon.

    Bland hundar kan rdslor ven vara genetiska. Val-pen rver dem. Ny nsk forskning visar dessutom phur tiken kan pverka sina valpar nr de r nyfdda.

    r hon en dlig mamma ochofta lmnar valparna ensammai valpldan kar chansen att fratt de ska utveckla rdslor. Ettannat samband som pvisats isamma underskning r att frlite daglig motion kar riskenfr s kallad bullerrdsla ochseparationsngest.

    Familjen bestmde sig till slut

    fr att ha kvar Lily. Frmst fratt det inte r s ltt att bara haen hund p prov nr det nns barn med i bilden.

    Man kan inte sga Vi ska skaffa hund och haden ver sommaren bara fr att sedan sga Nej,tyvrr s kan vi inte behlla den. Det r elakt. Bandhinner skapas, sger Tina Andersson.

    S Tina kontaktade hundgarutbildningen Ka-risma. Anmlde sig till en kurs. Hon ppekade att dekanske inte skulle kunna delta men att hon grna

    ville prova. Vid det frsta tillfllet stod gruppen ien ring p parkeringen nr Tina och Lily anlnde.Hundinstruktren Lotta Gemborg sade d hgtSkingra er, skingra er! Hr kommer det en rddhund!.

    SEDAN DESS HAR DET handlatom att Lily ska nna sig tillrtta.F henne att knna sig trygg.Bde hemma hos och tillsam-mans med familjen. Hon hadebara miljtrnats litegrann innanhon yttade frn kenneln. Detvar precis innan familjen skullehmta Lily.

    D ck hon testa att ka intill stan. Men det var alldeles frsent, sger Tina Andersson och fortstter.

    Jag frstr i efterhand att det var dligt fr en spass gammal hund att pltsligt byta milj.

    Kurserna p Karisma har varit ti ll stor hjlp. Fokusligger p att bygga trygghet och Tina har ftt trnap sin ledarroll. Allting de lr sig p kurserna harde sedan kunnat trna p hemma. G med slpandekoppel. Byta sida vid mte p promenader s att

    Det kndes som attLily sa Ta med mighem. Sen blev honlivrdd nr hon vlfick komma hem tilloss.

    "

    1. Ozzy fr belning efteratt ha strosat genomskogen

    2. Lily har ntligen blivitnyken p livet igen.

    3. I vntan p att f trnap att ta skinka p kom-mando.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    12/84

    Tina gr ytterst Hon ska kunna lita p att jag tar ansvar, sger

    Tina Andersson.Lilys svarta koppel slpar i backen. De frusna del-

    tagarna i gruppen r p vg tillbaka till k lubbhuset.Kaffet lockar. Lily stannar och nosar p den skrov-liga vggen i tunneln. Leonbergern Ozzy ser sinchans. Nosar henne i baken. Lily vnder sig om ochtittar p Ozzy. Inget skall. Ingen morrning. Istlletfortstter hon lugnt att g mot klubbhuset.

    FR ATT UNDVIKA ATTskrmma slag p sitt djurr det viktigt att gradvis exponera djuret fr detsom kan vcka obehag. Ett steg i taget. Ska hstentids nog ka hsttransport till en tvling s fr denfrsta gngen testa att stlla sig i transporten. ppnadrrar. Andra gngen stngshsten in. Belnas direkt. Duppmuntras beteendet att sti transporten. Utan att varardd. Efter det kan transpor-

    ten kras lite kortare svngarbara fr att lra hsten att detinte r farligt nr det rullar eller skakar.

    Gr du en hastig inbromsning d skrmmer detinte hsten p samma stt. Den har redan mngagoda erfarenheter frn transportboxen, sger LindaKeeling.

    Efter fyra kurser med Karisma r Lily som en nyhund. Eller hon har gtt tillbaka till att vara likalivfull och nyken som hon var nr Tina och hennes

    sambo trffade henne frsta gngen p kenneln. Min son Vilmer och Lily leker varje dag, sger

    Tina Andersson och fortstter. Han tyckte att hon var jttetrkig i brjan. Nu

    har han ftt henne att lska bollar lika mycket somhan gr.

    I somras ck Lily ka tg med sin familj frn Gte-borg till Hlsingland. Hon lg i hundkupn tillsam-mans med tio andra hundar. Omrdet var ganskalitet. Alla gare hade olika bild av huruvida hundarnaska hlsa p varandra eller inte.

    Hela situationen var stressande fr mig. Det lgtv jtteschfrar bredvid henne, sger Tina Anders-son.

    Men tgresan gick utan problem. En annan socialframgng r relationen med grannparet. Efter at-

    tacken turades de om attg in i huset nr familjen

    Andersson inte varit hemma.Satte sig ner i samma rumsom Lily. Vande henne. Mlet

    var att de tids nog skullekunna rasta henne. Hon lyfte inte ens p gonen. S aktivt ville hon

    ignorera dem, sger Tina Andersson.Nu r lget helt annorlunda. Nr grannparet kom-

    mer hem till familjen Andersson blir Lily lycklig. Honmter dem i drren. Viftar med svansen. Hlsar glatt.

    I somras var vi borta en vecka och d bodde honhemma hos dem. De r hur tajta som helst, sgerTina Andersson.

    Hon lyfte inte ens p

    gonen. S aktivt ville

    hon ignorera dem"

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    13/84

    Mnga villle klappa Lily mot hennes vilja bara fr att hon r s ug.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    14/84

    TAMA RENAR P GRDENP grnsen mellan Arvidsjaurs och Arjeplogs kommun.Nra Skellefte lv. Samebyn Maskaur. Dr ligger Btsoujsamecenter. Egentligen heter platsen Gasa vilket bety-

    der gs. Ngot som kan bottna i att det landar mngderav gss hr tidigt p vren.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    15/84

    Text: Carolina Sandsten Foto: Michael Johansson/Carolina Sandsten

    Det klingar i renarnas halsklockor.Orsaken rlav. Kombinationen av en svamp och en algsom samarbetar. Alla renarna lskar lav. Men

    det finns en tydlig hierarki i gruppen. Ledar-renen identifieras delvis genom sina stora hornmen framfrallt genom sitt fretrde. Han terfrst.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    16/84

    SKDA FGEL I GTEBORG

    JONSEREDS STRMMARHar du tur kan du f syn p enkungsskare, en riktig frgklickvid n. Dessutom nns dr bdebokskog och granskog. P vren kan

    Text & foto: Estrid Wagersten

    Mnga tror nog att de enda fglarna som finns i Gteborg r fiskmsar och duvor.Nu r det dags att sticka hl p den myten.

    DELSJNVid Delsjn kan du f se en och

    annan mindre hackspett och andrafglar som trivs i skogen och vid

    HN

    P hsten kan du se spn-nande fglar som blser infrn Atlanten, till exempelgrlira, bredstjrtad labb,vitnbbad islom och klyk-stjrtad stormsvala.

    NGGRDSBERGENHr nns det fglar somtrivs i skogsmilj, bland an-nat korsnbbar, lvsngare,morkulla och kanadags.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    17/84

    lennGyttar hemifrnText & foto: Emilia Berntsson

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    18/84

    Bara tta veckor gammalr han numera ensam ivrlden. Bortlmnad till

    frmlingar, lngt frntryggheten. Typ.Hundvalpen Glenn har

    flyttat hemifrn.

    Klockan r halv tta p morgonen. Jag vaknar avatt ngot rycker i mitt hr och slickar mig i nacken.Ngon frsker vcka mig, frmodligen den medvrst morgonhumr i hela vrlden, lite fr tidigt. Men

    Glenn har vaknat och han r kissndig. Det r lrdagmorgon och min frsta heldag som hundgare harbrjat. Jag tar ett djupt andetag och biter ihop. Nu skavi g ut!

    Att skaffa en valp r ett stort ansvar. Vilken raspassar bst fr ens livsstil? Hur blir hen rumsren?

    Vad hnder om hen blir sjuk? Det nns ondligt medfrgor som man mste, om n inte ha svaren p, ialla fall ha funderat ver innan det r dags att tasteget att bli med hund. Jag har sjlv funderat i erar p att skaffa hund och har nu ntligen hittat enras som jag tror passar mig. Russkiy Toy, en relativtny ras i Sverige och den har drfr inte hunnit bli svlknd nnu.

    Det r en liten hund med stor personlighet,sger Marcus Sderstrm som tillsammans med sinfru Therese Edestedt Sderstrm har Amor Deaskennel som fder upp just Russkiy Toys.

    Du mste frbereda dig p att det r otroligtmycket jobb med en liten valp, det r mycket manmste lra dem och det tar vldigt mycket tid.

    Kenneln har de haft sedan 2009 och n s lnge

    har de hunnit med tio kullar. Men Marcus har ventidigare erfarenhet av hunduppfdning d hansmamma under ungefr 20 rhaft uppfdning av dansk-svenska grdshundar. Pas-sande nog s har Marcus ochTherese en kull som r treveckor gamla nr jag kontak-tar dem frsta gngen. Efterett besk p kenneln r jag kr

    1.

    2.

    3.

    1. Marcus Sderstrmmed de tta veckorgamla valparna2. Berit Sundin medngra av de vuxna hun-darna.3. Allt gr att tugga p.4. ven mattes klosax.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    19/84

    och en av valparna, Glenn, ska f flja med mig hem.Snart i alla fall. Fr ven om man har tingat sin valps slutar inte frgorna dr. Den frga som verkarvcka mest sikter p de olika hundforum som nnsr hur tidigt man egentligen borde hmta sin valp.

    r det vid tta veckor eller tolv?

    DET R EN GRMULEN FREDAG, precis en sdrtrkig dag som det bara kan vara i Sverige i mitten avnovember. Bilen rullar in p grusuppfarten utanfrdet lilla huset dr Marcus och Therese bor och har sinkennel. Valparna har hunnit bli tta veckor och dethar blivit dags fr mig att hmta Glenn. S fort denbla ytterdrren ppnas r det full fart. Fem fullvuxnahundar i olika frger kommer skllande emot mig nr

    jag kliver innanfr drren. Alla vill upp i ansiktet ochpussas. Helst samtidigt. Jag vadar genom havet avhundar fr att ta mig upp p vervningen dr de tresm valparna vntar, ovetandes om vad som komma

    skall. Att livet snart ska vndas upp och ner. Det enda vi egentligen gr som frberedelse r

    vaccination, besiktning hos veterinr och s frs-ker vi brja med grunduppfostran s gott det gr,berttar Therese.

    Tv av valparna ska f nya familjer idag, de ska fkomma till sina nya hem, och en av valparna ska fstanna kvar hos sin mamma. Men d utan sina tvbrder, utan sina lekkamrater.

    Det r allts inga speciella frberedelser fr valparnainnan det r dags att skiljas frn tryggheten, men de-sto mer frberedelse fr de nya garna. Berit Sundinoch hennes man Rolf Sundin har lnge funderat p attskaffa hund, egentligen nda sedan barnen yttadeut.

    Det kommer bli ett perfekt sllskap fr mig pdagarna eftersom jag r frtidspensionerad och jagr ensam hemma nr Rolf r p jobbet, sger Berit.

    Drfr bestmde de sig fr att kpa Glenns bror,Ludde. Fr att frbereda sig har Berit bde lst pordentligt om vad det innebr att skaffa valp ochkpt diverse hundsaker, bland annat en hundsng,

    leksaker, matsklar och lite godis. Allt som kan be-hvas infr tillkningen. Vi har dock haft lite problem med att hitta ett

    halsband som passar, det nns nstan inga hals-band som r s sm att de sitter kvar p li lla Ludde,berttar Berit. S ti llslut ck vi ta ett katthalsbands lnge!

    JA, DET R SVRT ATT FRSThur sm de faktiskt r.S fort vi kommer hem inser jag att Glenn r nnu

    mindre n jag trodde. Utan sina syskon bredvid sigframtrder det allt tydligare. Han r otroligt liten,fr enkelt plats i mina handator. Tanken slr mig,har jag hmtat honom fr tidigt? r han verkligentillrckligt utvecklad fr att klara sig utan sin mam-ma? Gosedjursrven som jag kpt vntar p Glennnr vi kommer innanfr drren men den r nstandubbelt s stor som honom. nd envisas han medatt bra runt den i munnen. verallt. Hans favorit-leksak, hans nya trygghet. Han vljer den direkt. Avalla leksaker han ftt, tuggben, bollar, en tofa sompiper, s r det just rven som blev frstahandsvalet.S det r inte bara Glenn som springer runt i lgen-heten. Det r Glenn och hans kompis Rven.

    Enligt Svenska Kennelklubbens regler fr man tidi-gast hmta en valp nr hen r tta veckor.

    Vid ungefr sex, sju, tta veckor s brjar valpar-na verkligen prglas p sin matte och husse, bert-tar Marcus. Drfr gller det att verkligen frska

    komma ivg till dem som r valpens nya gare s attvalpen prglas p dem och inte p oss uppfdare.Men det r inte bara prglingen som avgr nr det

    r dags att lmna sin mamma, det r nmligen ocksungefr d som mamman brjar stta bort valparna.

    Valparna blir lite mer sjlvgende, de fr intemjlk frn sin mamma lngre utan de klarar sig heltenkelt sjlva p ett helt annat stt, sger Therese.

    Men det pgr alltid en vldigt stor diskussionrunt just detta mne och det r mnga uppfdare

    "Det r en liten hundmed stor personlighet.

    4.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    20/84

    Det r inte bara Glenn somspringer runt i lgenheten. Det rGlenn och hans kompis Rven.

    "MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    21/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    22/84

    om det r jobbigt fr mig, fr man hinner nd fstasig vid dem. Men fr deras egen skull, och fr denya garnas skull. Ju mer tid de har tillsammans nrhunden hller p att prglas, desto bttre.

    DET R DOCK INTE BARA VALPARNAsom pver-

    kas av ytten, ven mamman knner sklart av atthennes barn tas ifrn henne.

    Det r vldigt olika hur mamman reagerar nrvalparna tas ifrn henne. Jag tror att mamman tillden hr kullen, Nadja, kommer bli lite orolig och goch leta lite ikvll. Men det r ju inte som att de blirdeppiga eller nere direkt. Hon kommer fortfarandeha sllskap hr, vi har fyra andra hundar och skabehlla en av valparna s det borde inte vara ngonfara, sger Marcus.

    Natasja har liknande erfarenheter.

    Jag tror nog nstan att jag aldrig har trffat entik som inte varit lttad nr valparna ntligen kt,de blir mer och mer krvande och allt jobbigare juldre de blir, sger hon. Det r faktiskt ocks ganskavanligt att man behller en av valparna p kennelnvilket sjlvklart gr det lttare fr mamman.

    Det r sndag och Glenn vill inte g ut. S fort hals-bandet ker p s brjar han skaka. Det r kallt uteoch grset r tckt av frost. Direkt nr tassarna frkontakta med den frusna marken kommer panikenp riktigt. Det lter som om en gris blir plgad tilldds dr ute vid lekplatsen. Jag skms. Tnk om folktror att jag slr honom eller ngonting! Hans tjut frmitt hjrta att g i tusen bitar och allt jag egentligenville ha var lite bajs. Men jag r fr svag, jag ger upp.

    Jag och min plgade mini-gris vnder fr att g ini vrmen igen. Det gick inte den hr gngen heller.

    terigen sls jag av tanken att jag g jort ett misstagnr jag hmtade honom s tidigt. Men pltsligt hn-der det. Det rycker till i kopplet och Glenn springertillbaka till grset. Han kissar! Det kanske kan bli bradet hr trots allt.

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    23/84

    Skaffa kattBli Tigerfadder p wwf.se/tigerfadder

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    24/84

    Ien frysbox i Naturhistoriska museets kllare ligger-de dda djur som allmnheten lmnar in till museet.

    En blmes vilar inuti en genomskinlig terfrslutbarplastpse. Dr ligger ngra kylblock och vad somser ut som en pse med skogsmss. Lngst ner pfrysgolvet str plastpsar frn vlknda matbutiker,innehllande strre djur. Christel Johnsson, museetskonservator, tog en gng sjlv med en hare som honhittade dd p vg till arbetet.

    Tyvrr fr vi inte in lika mnga djur numera.Efter larmen om fgelinuensan blev folk allt mer

    frsiktiga, sger hon.Hon r uppvuxen i omrdet och beskte ofta

    museet under sin barndom, fr att senare praoa hr.Ngon annan plan n en framtid som konservatortycks inte ha funnits. En konstnrlig utbildning pGustavus Primus i Gteborg tog henne vidare tillkonservatorutbildningen vid Helsingfors zoologiskamuseum. Efter en kort tid vid riksmuseet i Stock-holm var hon till slut tillbaks vid Naturhistoriskamuseet i Gteborg, dr hon spenderat strre delenav sina 18 yrkesverksamma r.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

    ATT BEVARA DE DDA

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    25/84

    1. De strre djuren ppnasupp och behandlas i -rummet. Hr nns tillgng

    till hj- och snkbartarbetsbord och grvrearbetsverktyg.

    2. Christel Johnsson vidsitt arbetsbord. I frgrun-den en strandskata.

    3. En igelkott som restau-rerats som museibeskar-na snart kommer kunnaklappa.

    1.

    3.

    2.

    I arbetsrummet ligger museihunden, kllarvningensenda levande djur, och vilar. Skrivbordet talar om en

    kreativ person. Arbetsredskapen r nra till hands,skalpeller, penslar, pinsetter och saxar. Hr liggerfjdrar och behandlat skinn, p vggarna hngerfotograer p svenska och utlndska vilda djur. Enstrandskata r upphngd ver arbetsytan och entornseglare frn Fgelcentralen ligger fastnlad p enbit frigolit. Den ser ut att sova. De esta djuren sommonteras hamnar i museetes arkiv. Djuret ppnasupp, tms p inlvor. Det enda som sparas r kraniet,

    som rengrs och torkas. Sedan formas en ny kropp avtrull som skinnet monteras p.

    Arbetets lngd kan variera, men oftast tar detomkring en dag att montera en fgel, sger ChristelJohnsson.

    Hur brukar folk reagera nr du berttar att du

    arbetar som konservator?

    De esta blir mest frvnade ver att jag rkvinna. Det r ett blodigt arbete och folk ser framfrsig att man ska vara en gubbe.

    TEXT & FOTO: PR FREDRIKSSON

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    26/84

    EN DAG I

    DJURENS TJNSTLnsstyrelsens djurskydd arbetar fr att djuren ska f ett vrdigt liv.Samtidigt hotas de till livet och drunknar i falsklarm om vanvrd.

    Vi fljde med kontrollanterna under en arbetsdag.

    TEXT & FOTO: PATRICIA HIGSON

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    27/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    28/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    29/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    30/84

    Tyvrr hnder det att folk trttnar p djuren och

    slnger ivg dem. De tnker att det inte rr demsjlva. Men att husdjur r domesticerade vilddjurverkar de inte ha koll p. Djuren har inte vad somkrvs fr att klara sig utomhus sjlva."

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    31/84

    Och vrre lr det bli. Nyligen meddelade regeringen attde vill dra ned p anslaget. Fr Vstra Gtaland inne-br det att djurskyddet fr 4,5 miljoner kronor mindreredan nsta r.

    Det betyder att vi blir av medtta tjnster. Det fr sklart kon-

    sekvenser. Rent krasst nns detrisk att vi missar ngot viktigt ivrt arbete och det knns vldigttrkigt, berttar Tomas.

    Samtidigtkan allt er titulerasig som djurgare. Tomas bert-tar att det tycks vara inne attskaffa husdjur. Han sger attde ser en klart kad andel somskaffar djur utan att ha tillrck-lig kunskap. Mnga ser djuren

    som en gullig accessoar ochinser inte vad det innebr. Detslutar med att vissa gr sig avmed dem.

    Tyvrr hnder det att folktrttnar p djuren och slngerivg dem. De tnker att det interr dem sjlva. Men att hus-djur r domesticerade vilddjurverkar de inte ha koll p. Djurenhar inte vad som krvs fr attklara sig utomhus sjlva.

    Han sger att sllskapsdjurnormalt sett r dligt rustadefr ett liv utan hem. Just nuhar Djurskyddet problem medmnga kaniner som slpps ut.De frkar sig rekordsnabbt ochsprider sig, men folk tnker intep att de kan bli ganska gamla. Vi har ett liknande problem med katter men det rbetydligt lttare att hitta nya hem till dem. Majoriteten

    av djuren som omhndertas r frvildade katter. Tyvrrhar sommarkatten inte frsvunnit.

    EN TRAPPA MED tummat handrcke snirklar sig neren vning i Lnsstyrelsens lokaler. Hr ligger frrdetdr skyddsklder med logotyp hnger p rad. Det rhit kontrollanterna kommer in frn garaget efter att havarit p besk inom lantbruket.En intilliggande sektion r som ett slags sanerings-rum dr det nns dusch och handfat. Det r tillfr att

    minimera att kontrollanten ska ta med sig bakteriefrn en plats till en annan.

    TILLBAKA UPPFR TRAPPAN. Enwhiteboardtavla p hjul pryds av en kver lnet. Kvadratiska lappar i regn-bgens alla frger har placerats ut v

    kartan fr att visa vart kontrollanterska bege sig hrnst. Inne p kontorsitter Tomas mittemot sin kollega HaLgmld radiomusik fyller rummet. Dknappar p varsitt tangentbord, tskav en skrm. P en hylla str sm lekhstar uppradade. En adventsljusstaklyser behagligt.

    Jobbet r vldigt skiftande. Det glla allt frn salamandrar till elefan

    Vi arbetar med alla slags djur, och dvl det som r det roliga, sger Han

    Tomas har arbetat som kontrollanr och han upplever att jobbet blir moch mer administrativt.

    Nr jag brjade var vi ute mer nvi var inne. Nu r det tvrtom. Det mycket tid framfr datorskrmen.

    HAN BERTTARatt det de ibland mi arbetet r misr. Frn ammoniakluksom kryper ut genom ett brevinkast att hela golv tcks av en tjock hinna fring. Kryp som krlar ur matsklartovig pls. Men trots att elndet aldrtycks utrotas s menar han att han tmed arbetet.

    Visst gr vi nytta. Det r ett stimlerande arbete. Bde fr djuren somdet bttre men ocks fr djurgarenNr vi omhndertar ett djur kan det

    hnda att garen blir upprrd. Men i slutndan rmnga som frstr och sger att vi g jort ett bra jo

    Att det nd var bra det vi g jorde och att vi faktisk

    hjlpte till.

    Djurskyddslagen bestmmer hur duska ta hand om dina husdjur. I den

    str att om ett djur r sjukt, skadat

    eller p annat stt visar tecken p

    ohlsa ska djuret snarast ges ndvn-

    dig vrd.

    Tillstnd krvs exempelvis om man

    har fer n tio katter eller hundar

    eller om man fder du upp fler n tre

    kullar katter eller hundar per r.

    En rutinkontroll av djurskydds-kontrollanterna bokas hgst 24

    timmar innan s att garen inte

    hinner tgrda eventuella brister

    men samtidigt r frberedd p att

    ngon kommer. Kontrollanterna kan

    komma med rd och tips eller skriva

    anmrkningar som mste tgrdas.

    Frra ret genomfrdes totalt 1544

    rutinkontroller i Vstra Gtaland

    samt 1332 kontroller efter inkomnaanmlningar frn allmnheten. 716

    var uppfljande kontroller, 198 gllde

    anskan om tillstnd och 56 gllde

    vriga renden.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

    REPORTAGE

    DJURSKYDDSKONTROLLANT

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    32/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    33/84

    vervikt och fetma r idag ett av vra allra strsta folkhl-

    soproblem. Men det r inte bara hos oss mnniskor det

    existerar, utan viktproblemen projiceras ven p vra hus-

    djur. Uppemot 40 procent av landets katter, och mellan 20

    till 30 procent av hundarna berknas lida av det. ven bland

    smgnagare ssom kaniner och marsvin nns problematiken.

    Vi utfodrar vra djur precis som oss sjlva. Vi belnar

    oss sjlva med godsaker och d gr vi det med vra husdjur

    ocks. Vi tror att vi r snlla, sger Linda Isaksen, legitimerad

    djursjuksktare p Mlnlycke djurklinik.

    Mnga skaar husdjur, framfrallt hund, utan att riktigt ha

    tnkt ver hur mycket tid som krvs fr att skta om dem

    ordentligt.

    Mnniskor lever i ett stressat samhlle och man har intetid att motionera sina djur s mycket som de behver, sger

    Linda Isaksen.

    Mnniskans allt onyttigare fdointag tillsammans med bri-

    stande motion drabbar allts i allt strre utstrckning ocks

    vra fyrbenade vnner.

    Djuren kan inte styra vad de ter, det gr vi fr dem,

    sger Linda Isaksen.

    LINUS DEGERSKR

    Ge ett hgkvalitativt foder som r anpassatfr just ditt husdjur. Foder som sljs hosveterinrer och i djuraffrer hller hgrekvalitet n de i dagligvaruhandeln.

    Ge ditt husdjur den motion den behver.Kolla upp hur mycket motion exempelvis enspecifik hundras krver innan du bestmmerdig fr husdjur.

    Hll nere p godsakerna. Visst kan du ge ditthusdjur godsaker d och d, men d gller det

    att anpassa mngden foder ocks.

    Om ditt husdjur lider av vervikt br du g till en veter-

    inrklinik och f ett viktminskningsprogram framtaget.

    Det innehller vanligen en motionsplan, samt att du

    fr ett bantningsfoder rekommenderat fr just ditt

    djur. Ungefr var fjrde vecka sker uppfljningsbesk

    fr att kontrollera programmets eektivitet.

    VI VERGDER VRA HUSDJUR

    Leversjukdomarkan ocks drabbaett verviktigt djur.

    Den kade vikten ledertill kad belastningfr leder. Fljden blirartroser.

    Ett verviktigtdjur lper kadrisk fr hjrt-besvr.

    Precis som med ossmnniskor kan fetmanleda till diabetes.

    Lungsjukdomarr en annan

    mjlig fljd avvervikten.

    FLJDSJU

    KDOMARAV

    DJURFETM

    A

    ILLUSTRATION: PR FREDRIKSSON

    S UNDVIKS VERVIKTEN

    HLSA

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    34/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    35/84

    ligen frskte man riva upp det, men regeringenhll fast vid frbudet. Hr i Sverige r frgan min-

    dre uppmrksammad och det saknas akademiskastudier.- WWF och Naturskyddsfreningen tittar p

    det men inte i s stor utstrckning, sger BergHasper.

    Han tillgger att det ofta r trender som avgrvilka djur som blir populra.

    - Efter lmen Hitta Nemor clownskarnanstan frsvunna. Fr att det r mnga som villha en Nemo i sina akvarier hemma.

    " Efter lmen Hitta Nemo rclownskarna nstan fr-svunna. Fr att det r mngasom vill ha en Nemo i sina ak-varier hemma.

    Djur r inte till fr att vi ska anvnda dem,

    utan de har sin plats i ekosystemet, men vi ser

    inte det utan vi ser dem som ngot man kper

    och har hemma och dr en s kper man en ny,

    sger Thomas Berg Hasper. Foto: Stefan Berg

    Foto: Nick Hobgood

    NGRA PROBLEM MEDEXOTISKA HUSDJUR

    - Arter som inte kan reproducerasbortom sin naturliga livsmilj tasfrn naturen. Successivt blir helaarter utrotningshotade.

    Fr en art som behver mycket solr terrarium inte nog fr att skapaviktiga D-vitaminer.

    Otillrcklig information frn djuraf-frer leder till dlig kosthllning.Djuren fr inte rtt nringsmnenoch blir stressade, sjuka eller dr.

    - Djur som slpps ut och hotarekosystem, till exempel drakfiskarfrn Stilla havet som slpps ut frnakvarium i Atlanten.

    HLSA

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    36/84

    Katterna hittade hem

    hos familjen Moe

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    37/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    38/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    39/84

    i familjen. Men till skillnad frn de tv syskonen varKaiyza ldre nr hon yttade in.

    DET VAR I BRJAN AV HSTEN som Qamilla sg ettinlgg p en kp- och slj sida. En katt hade setts tillvid jrnvgsrlsen i Bollebygd.

    Dr gr det inte bara lokal- och regionaltg. Detkr dessutom frbi godstg. Det r helt enkelt enlivsfarlig plats fr en katt, sger Qamilla.

    Hon bestmde sig drfr fr att ka dit fr attkontrollera om katten var hemls. Hon kom till

    jrnvgen klockan halv elva p kvllen, strax innangodstget kr frbi. Dr hittade hon en ensam randigkatt. Kaiyza. Hon hade bosatt sig under en kundvagnvid banvallen. Nr Qamilla kom var Kaiyza upptagenmed att leta efter mat i en buske. Qamilla stllde nertransportburen. Hon ppnade en matburk och stlldefram den.

    Kaiyza mdde bra nr jag hittade henne. Honsprang in i buren p direkten. Vissa katter fr vi stta

    flla fr att kunna ta in. Men Kaiyza verkade bara varavldigt glad ver att slippa bo vid banvallen, sgerQamilla.

    Tanken var frn brjan att familjen Moe skulle varajourhem t Kaiyza, i vntan p att Qamilla hittadeett hem t henne. Nr Kaiyza hade bott hos familjeni tv veckor bad Qamilla Anna att skicka ett foto tilladoptionsannonsen.

    Jag tnkte bara: Men Kaiyza r ju vr katt, bert-tar Anna.

    FAMILJEN HADE BLIVIT Sfst vid Kaiyza att detkndes fel att lmna bort henne. Anna berttade frsin man att Qamilla ville ha ett foto till annonsen. Ochhans svar gjorde Anna lugn.

    Han sa bara: Varfr d? Vi ska vl behlla hen-ne?.

    Det nns en uppfattning om att katter klarar sigsjlva. Katten r det enda husdjuret som vi slpper ututan tillsyn.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    40/84

    Men i verkligheten r det svrt fr en hemls katt attverleva.

    Nr det r kallt kan katten f frostskador ochfrfrysa. De sker ofta vrme exempelvis frn varmabilmotorer. Och det r ju en ddsflla, sger Siw

    gren, frn Djurens rtt.Precis som katter med ett hem blir ven hemlsa

    katter sjuka och skadade. Skillnaden r att de hem-

    lsa katterna d inte fr vrd p samma stt. Hem-lsa katter fr dessutom fr lite mat och lider ofta avnringsbrist.

    De mste alltid kmpa om de resurser som nns.Hemlsa katter lever i en stndig kamp, sger Siw

    gren.Qamilla har ftt uppleva hemlsa katters lidande p

    nra hll. Det r ju s att katter rras av det de har varitmed om. Det r ett ganska stort trauma fr en litenkattunge att bli utslngd. Nr man adopterar en katt

    har den ofta ett annat behov n vad en hemuppfddkatt har. Om inte annat har den ofta ett annat bagage,sger hon.

    OCH FAMILJEN MOE har mrkt av att Kaiyza harpverkats av att leva som hemls. De frsta veckornamrktes det extra tydligt nr det var dags fr mat. Detre katterna kom springandes till matsklarna. Bozzeoch Liza t, men Kaiyza hll sig i bakgrunden. NrBozze och Liza hade gtt rensade Kaiyza vartenda fat.

    Det var jttejobbigt i brjan nr man sg p henne

    att hon tnkte: Det hr r kanske det sista jag fr tanu, sger Anna.

    Kaiyza kan fortfarande springa ivg om dttrarnaMaja och Molly har kompisar hemma. Om det r frmycket oknt folk trivs hon inte.

    Man mrker p henne att hon inte r bekvm meddet. Men vi mrker skillnad p henne fr varje dagsom gr. Hon blir bara mer social och kelen, sger

    Anna.

    Bozze kryssar mellan blomkrukorna p fnsterkar-men.Dottern Maja reser sig fr att lyfta ner honom.

    Bozze, du vet ju att du inte fr vara dr, sger hon. Ja, fast det dr r den enda porslinskrukan som

    r kvar. S vi kanske ska dra den i golvet ocks, sgerAnna och skrattar.

    Bozze jamar i protest nr Maja avbryter hans ut-

    forskande av blommorna. Vra tidigare katter har alltid varit totalt ointres-

    serade av blommor, men de hr tre har tuggat p var-enda blomma. S jag har insett att det inte blir ngra

    julrosor eller hyacinter i jul. Det r ju jttegiftigt. Mendet r bara att gilla lget. Mnga gnger handlar detkanske inte om att det r katterna som ska anpassasig, utan det r ju vi som fr gra det, sger Anna.

    Qamilla menar att mnga inte tnker p att kattenfaktiskt ska vara en del av familjen.

    Det r en sak man mste tnka p nr man skaf-

    far djur. Alla hgtider och s, djuren ska vara meddr ocks. Katter blir ju upp till tjugo r gamla, sgerQamilla.

    De r ju familjemedlemmar. Det r som vi brukarsga, de r vra hriga barn, sger Anna.

    HEMLSA KATTERDet finns ver en miljon katter i Sverige. Men detr svrt att uppskatta hur mnga katter som r

    hemlsa. En siffra som ofta nmns r 100 000.Hemlsa katter fr ofta fr lite mat. Risken rven stor att de fr sjukdomar och skador sominte behandlas. Kldskador kan dessutom uppstp ron och svans.

    Hemlsa katter r katter som har blivit ver-givna, har sprungit bort eller som helt enkelt rfdda vilda.

    Kllor: Scb, Lnsstyrelsen

    Det var jttejobbigt i brjan nrman sg att hon tnkte: 'Det hr

    r kanske det sista jag fr ta nu'

    "

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    41/84

    OM DU MISSTNKER ATT EN KATT R HEM

    Stt upp lappar i omrdet fr att letaupp eventuell gare

    Kontrollera om katten r mrkt medexempelvis chip eller halsband

    Om du inte hittar garen - kontaktadjurhem och se om de kan ta hand okatten

    Kontakta Lnsstyrelsen

    Var med vid omhndertagandet fr ase till att rtt katt omhndertas

    Klla:Lnsstyrelsen

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    42/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    43/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    44/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    45/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    46/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    47/84

    Driver du ett hunddagis r det viktigt att kunnalsa dessa signaler korrekt fr att veta om engrupp hundar trivs med varandra. En gruppsom inte mr bra ihop visar det. D anvnderde mest dominanta hundarna sig av aggressivasignaler medan de undergivna kommer att visasignaler av rdsla. En hierarki mellan hundar

    r specik fr just den gruppen. Drfr r detviktigt att para ihop individer som trivs medvarandra och sedan behlla den grupperingen.

    Kim r hundpsykolog och jobbar med pro-blembeteende bland hundar men anordnarocks hundtrningskurser. Hon r inte positivtill hunddagis och vill frbli anonym eftersomhundvrlden r liten och hennes uttalandenskulle kunna pverka hennes levebrd. Detta dhon bland annat har kursdeltagare som driverhunddagis. Kim betonar att fr mnga hun-

    dar tillsammans leder till spnningar, oro ochstress i gruppen. Hundar r precis som mnn-iskor och kommer inte verens med alla i sinomgivning.

    Hunddagis med grupper om fyra eller sexhundar i varje r mycket bttre fr hundarna.D r den gruppen til lsammans hela dagen ochdet r samma hundar som trffas i stort settvarje dag, sger Kim.

    KLOCKAN 08.30P Stor ochliten fortst-ter hun-darna attdroppain. Det

    grlugnttill. Deestasitter pgolvet ochvntar medanNadja pratarmed husse ellermatte och fljer sedan med till sina hagar. En hundsom inte trivs p dagis blir orolig och olycklig nrden lmnas p morgonen.

    Nr Bosse, en gr grand danois, ntrar hallenlyfter Plectus p huvudet. Det r hans halvbrorsom kommit. Han knner igen Bosses hussesrst. Nej inget sdant dr trams hr idag Bosse.Hr du det? sger Nadja medan hon pratar medhusse.Bosse tittar p Nadja.

    Bosse och Plectus har trffat varandra underhelgen och rykt ihop. P dagis delar de sammahage. Samma hage som frvrigt Kasper tillhr,samt en rottweiler, en bullterrier och en goldenretriever. Plectus gr in hos kompisarna. Allahlsar p varandra innan lugnet lgger sig.

    KLOCKAN 09.30Det regnar, och har gjort s under hela morgonen.Drfr luktar det av blt hund frn alla riktningar.Det r ingen direkt angenm doft. Det r nrmastknpptyst i lokalen. Anmrkningsvrt, d det nu rnrmre 30 hundar p plats. Majoriteten ligger still-samt och vilar i ngon av de mnga ftljer och soffor

    i skinn som nns utspridda i hagarna. Det enda sombryter upp den stillsamma ljudbilden r lilla Balou.Han harklar sig och hostar frekvent. Nadja uppmrk-sammar situation och yttar Balou till en tom hage.Ifall det skulle vara smittsamt.

    Titt som ttt skller ngon av hundarna.Nadja knner igen vartenda skall och vet direktvilken hund som lter.

    Freja, sluta sklla!Och s tystnar ocks skallen.

    DAGSSCHEMA STOR&LITEN

    06.30 - 09.00Inlmning av dagishundar

    09.15 - 12.00Promenader och aktivering.

    12.00 - 13.00Vila fr hundarna, lunch fr

    personalen13.00 - 13.30Lunch fr de hundar som ska ta

    13.30 - 15.00Eftermiddagspromenad

    15.00 - 18.00Vila och hemgng fr hundarna

    DAGSSCHEMA STOR & LITEN

    06.30 - 09.00Inlmning av dagishundar09.15 - 12.00Promenader och aktivering.

    12.00 - 13.00Vila fr hundarna, lunch fr personalen

    13.00 - 13.30Lunch fr de hundar som ska ta

    13.30 - 15.00Eftermiddagspromenad

    15.00 - 18.00Vila och hemgng fr hundarna

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    48/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    49/84

    Nadja kan frst det sttet att tnka kringtrningen.

    Jag hade inte velat att ngon annan skulletrna mina hundar. Men vi gr det fr atthundarna ska f mental trning. Vi jobbar medfysisk- och mentalstimulans. Skulle ngon in-vnda s skulle vi givetvis sluta, sger Nadja.

    Nadja sger att den mentala stimulansen byg-ger upp hundarnas sjlvfrtroende och att demr bra av det.

    Kasper jobbar intensivt med att hitta godisbi-tar som gmts under sm rda och gula hrd-plasttorn. Han vlter tornen med nosen somfebrilt sniffar efter de gmda godsakerna. Bra Kasper! Kolla dr ocks, sger Emma ochpekar mot ett torn som fortfarande str upp.

    Krafs! Sniff! Krafs! Kasper har vlt alla torn.Han jobbar nu med nsta del av utmaningen.P trbasen, dr plasttornen nyss stod, nns

    trluckor som gr att ytta i sidled.

    Under dessa gmmer sig mer godis och det r

    Kaspers skande efter detta som fyller rummetmed ljud. t hger. Sen vnster. Sen tillbaka.Varje lucka yttas era gnger i sidled under

    jakten.Kasper hittar den sista godisbiten. Dags fr

    nsta hund. Kasper lunkar bort til l den hund-korg han brukar ockupera i hagen och slutergonen.Nu r det tid fr mys med hundarna. De samlarsig runt Emma nr hon stter sig ner i soffan

    i hagen mittemot Kaspers. Alla som vill blirkliade, men vissa avstr d trttheten tar ver-handen. Snart vljer alla vilan.

    KLOCKAN 14.00Det r knpptyst i hundhagarna, snr som p enoch annan suck av trtthet. Kanske rent av fr tyst. Vad har du gjort nu Nelson, sger Nadja bestmt.

    Dalmatinern Nelson har tuggat snder enaarmstdet p den vinrda tresitssoffan i hanshage. Han sitter nu helt obrydd i ftljen bred-vid och tittar p Nadja. Det ligger vit ulligstoppning ver hela golvet. Att Nelson r denskyldige gr att avslja p de vita tussarna imungipan. Silvertejpen ker fram fr att lagahlet. De esta sofforna har p ngot vis blivit

    hoplappade med den tliga tejpen.

    Hundarna brjar terigen vakna till liv. Kasper resersig frn bdden och strcker ut sin lnga svartakropp och skakar ut trttheten. Det r dags freftermiddagspromenaden. Det r samma procedur

    som vid frmiddagspromenaden.Det regnar inte lngre, men molnen liggertunga och vgrar slppa igenom solen. Grsetr tungt av en hel dags regn och det klafsar omtassarna nr de mter marken. Promenadenden hr eftermiddagen r inte speciellt lng.Nadja leder konvojen med halvbrderna Plectusoch Bosse, men Kasper r ocks med. Han grtillsammans med praktikanten Jenny och luktarsig fram lngs trottoaren.

    Flatcoatedretrievern Kasper gldjs tbesken nr han vilar i sin hage

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    50/84

    D och d stannar en hund till, lyfter p benet, ellerstter sig och utrttar sina behov. D stannar helakonvojen temporrt, fr att fortstta framt igen

    sekunden senare.Tillbaka p dagis igen. Sele av, torka tassarna, till-baks in i hagen. Nsta gngs tur. Kasper hlsar kortp kompisarna innan han lgger sig i hundbddenigen. Det r avslappnat i hagen.

    KLOCKAN 15.30Nu brjar hundarna att g hem fr dagen. Det mrks pvissa att de knner p sig att det snart r dags att bli hm-tad. Ett par hundar r lite rastlsa och skller sporadiskt.

    En kortare skallkedja bildas men tystnar lika fort som duppkom.

    Kasper blir hmtad i hagen. Vid ytterdrren str

    matte och vntar. Hej Kasper gubben!Kasper springer glatt ner till henne och hlsar.

    I handen har matte hans reexvst. Den plockar

    Kasper snabbt ifrn henne med munnen. Han gertillbaks den och sitter och vntar medan mattefrgar om hur dagen varit. Kasper sger hejd ochlmnar dagis fr den hr dagen.

    Imorgon kommer han igen.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    51/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    52/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    53/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    54/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    55/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    56/84

    HUSDJURETS

    SISTA RESAAtt ta farvl av ett lskat husdjur r oftaen omvlvande upplevelse. Fr veterinrersom genomfr avlivningen r det en vanliguppgift som de utfr p ett vrdigt stt.Fr djurgare r det ett tillflle dr frgor om

    livet och dden kommer nra och dr manfr mta sorgen, kanske fr frsta gngen.

    TEXT& FOTO: ESTRIDWAGERSTEN

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    57/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    58/84

    Missan ligger p det vita hj- och snkbarabordet i Veterinrhuset i Vrnamo. Agnesklappar henne p magen, knner med fing-

    rarna genom den svarta plsen och hittar njuren.Nlen blnker till som hastigast innan den frsvin-ner in i plsen. Andhmtningen blir lngsammareoch lngsammare. Svansen r onaturligt stilla.Agnes tar fram stetoskopet. Hon lyssnar en minut.Hjrtat hrs inte lngre.

    Agnes Block har jobbat som veterinr i Vrnamosedan 2003 och avlivningar som denna r vardag frhenne. Under vissa perioder avlivar hon era djur

    varje dag. Ibland knner jag mig som Doktor Dd, sger

    hon. Jag r ju veterinr jag ska vl bota djuren.Inte bara dda dem hela tiden.

    En viktig del i samband med avlivningar r attveterinren r tydlig och frklarar hur sjlvaavlivningen gr till i frvg, s djurgarna vet vadsom vntar deras husdjur. Dessutom r Agnes nogamed att under sjlva avlivningen bertta exakt vaddet r som hnder.

    Ofta brukar djuret lngsamt somna in nr mansprutat in avlivningsvtskan. Men ibland hnder detatt djuret rycker till eller brjar yla. D r det viktigtatt man har berttat fr garna innan vad som kanhnda ven nr djuret r medvetslst, s de inte troratt det r ngot som har gtt fel. Djuret knneringenting, utan det r bara energi som ska ut urkroppen eller luft som ska ut ur lungorna.

    Dr Agnes jobbar r det ocks viktigt att barnenr inkluderade.

    Det r nstan bttre att frldrar tar med sigsina barn, s de fr veta hur det gr til l och inte grhemma och undrar vad det var som hnde "slog

    veterinren ihjl vr katt med en kofot eller?" D rdet bttre att barnen fr se att det inte var farligt,att katten bara somnade och att de fr vara med ochsga hej d.

    Att sga hej d ti ll ett husdjur kan, fr djuretsgare, vara ngot av det svraste och jobbigaste somnns. Speciellt om husdjuret har varit en god vn imnga r. Susan Brenning ck ha sin hund, Tachi,hos sig i mer n tolv r och av de tolv ren var sjuk-domsret och avskedet det jobbigaste.

    DET ENDA SOM TYDER Patt det har funnits enhund i Susans hus p Krleken i Halmstad, ungefr11 mil frn Vrnamo, r de inramade fotograerna.Och hundhalsbandet som hnger ovanfr tavlan pTachi nr han var valp. Allt annat har slts eller gettsbort. Susan Brenning kunde inte f egna barn och denvita, lurviga shih tzu och lhasa apso-blandrasen varinte bara ett husdjur, utan ocks en lskad familje-medlem.

    I november frra ret brjade de frsta tecknenkomma. Ngot var inte som det skulle med Tachi.Ibland var han stel i hela kroppen eller drabbades av

    ett ovntat krampanfall, hans syn och hrselfrsmrades drastiskt och efter en underskning vi-sade det sig att han hade cystor p prostatan. Frstfrskte Susan och hennes man Christian ge honomsmrtsti llande och andra mediciner. Men allteftersom tiden gick insg de att Tachi inte skulle blifrisk igen.

    Vi hll honom vid liv fr vr skull, inte fr hansskull. Fr hans skull hade det varit bttre att intelida, sger Susan om hunden Tachis sista tid.

    I FLERA VECKOR TNKTESusan och hennes manatt det var dags att ta med Tachi fr ett sista be-sk hos veterinren. Men varje gng ndrade de sigoch ville vnta ngra dagar till. Under vissa stundermdde Tachi nd bra. Somliga dagar, nr bde Susanoch Christan tog med honom p en lng promenad,verkade det som att han inte var sjuk alls. Skulle deverkligen avliva honom nd?

    Det r inte helt ovanligt att gare till ett djursom br avlivas velar hit och dit i era veckor innande verkligen bestmmer sig fr att djuret ska avlivasoch ker till veterinren, berttar veterinren Agnes

    Block.Varje r avlivas tusentals hundar i Sverige. Detnns ingen exakt statistik men uppskattningsvis av-livas 6000 hundar varje r p olika kliniker i Sverige.

    Att fatta beslutet om att Tachi skulle avlivas varjobbigt. Men Susan hade ftt hra av en bekant attnr hunden har er dliga dagar n bra dagar, d rdet dags. S tillslut knde Susan och Christian attdet var hg tid att hra av sig till veterinren.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    59/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    60/84

    P ett stt hade det varit lttare om veterinrenhade sagt till oss att nu mr er hund s dligt att nimste avliva honom, sger Susan, men vi var tvung-na att fatta beslutet sjlva.De ck en tid p kliniken en timme efter telefon-samtalet och det var bara att ta frukost och g utp en sista promenad med Tachi.

    I Djurskyddslagen str det att en avlivning ska gsmrtfritt till; djuret ska allts inte behva lida iondan. Veterinren ska drfr kunna anpassa sig vlefter situationen.

    r djuret uppstressat och oroligt kan djuret be-

    hva f en lugnande tablett och kanske ti ll och medsmnmedel innan man ger sprutan med avlivnings-vtskan. r djuret dremot lugnt rcker det iblandmed enbart avlivningssprutan. Agnes berttar attdet gller att vara uppmrksam p bde djuret ochgarna fr att avlivningen ska vara s lugn och tryggsom mjligt.

    BILRESAN TILL KLINIKEN, som ligger strax utanfrcentrala Halmstad, var jobbig. Susan ville passa p

    och sga hejd till sin hund, men Tachi gillade inte attka bil och hade svrt fr att lugna ner sig. Vl innehos veterinren ck Tachi ett lugnande medel, ochinnan det hunnit brja verka var det dags att sgahejd.

    Jag ville gosa med Tachi, och sga hejd, menhan ville ner och sniffa p golvet. Han fattade ju intealls vad som var pvg att hnda, sger Susan.

    S smningom blev Tachi lugn och ck ligga i Su-sans famn. Med huvudet mot Susans axel ck Tachifrst smnmedel i kroppen och sedan sprutadesavlivningsvtskan in.

    Det kndes som att han sov i min famn, minns

    Susan.Nr veterinren kontrollerat att Tachi verkligenvar dd ck Susan g ut genom en separat utgng s hon inte skulle behva g genom vntrummet drdet skulle sitta andra mnniskor med sina levandedjur. Allt pappersarbete och all betalning hade xatsi frvg, det var inget Susan skulle behva tnka pnr hon precis sett sin hund somna in.

    Fr en del mnniskor r ett husdjurs dd denfrsta kontakten med dden. Man har inte varit med

    Som vetirinr tvingas Agnes Block ibland att avliva djur. Hr r hon med Katten Missan som ck sig ett nt insomnande.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    61/84

    om att ngon nra slkting eller vn har gtt bortoch dden kan knnas abstrakt och lskig.

    Som veterinr r det viktig t att tnka p att detr ett lskat husdjur, en familjemedlem som avlivas,sger Agnes. Det ska drfr intebehva vara allt fr trau-matiskt, utan det ska

    vara ett nt avslut.Oavsett om det r enkatt eller en fgel-spindel som avlivas.

    Detta r ngot somAgnes har ftt med sig frnveterinrhgskolan i Uppsala.Som veterinr mste hon vara uppmrksam p bdedjuret och mnniskorna, och hlla sig lugn ochdmpad.

    Det r ju inte rtt lge att tjoa och stimma, sgerAgnes, men det mrker man sjlv och det r inte s

    svrt att anpassa sig efter situationen.Missan ligger kvar p det hj- och snkbara bor-

    det. Hennes gare har redan sagt hejd. Nu ska hontransporteras till Flattinge Smdjurskremering, drkroppen ska kremeras. Sedan kommer askan spridasut i familjens trdgrd.

    Eftersom Tachi ck ett nt avslut knner Susanatt hon nu kan tnka p dden p ett lite annat stt.

    Jag trodde att det skulle vara lskigare, sgerhon.

    Nu frstr hon att dden inte behver vara trau-matisk, utan den kan vara ett sista insomnande somkan vara lugnt och stilla. Susan tror att detta kanhjlpa henne i framtiden nr hennes nra och krablir ldre och nrmar sig sina sista dagar.

    SORGEARBETET EFTER TACHIS DDhar varit enlng och ganska jobbig process. Det har gtt ungefrtre mnader sedan Tachi somnade in. Christian han-terade sorgen genom att gra ett fotoalbum till sinfru. Susan har pratat med sina vnner om sin hund.Men hon har ftt olika reaktioner nr hon berttatatt Tachi behvde avlivas. Ngra av Susans vnner

    frskte skmta med henne de frstod inte att detgjorde ont att Susan hade frlorat sin hund. Tachi var ju en familjemedlem. Men om man

    inte har haft ett eget husdjur kan det vara svrt attfrst, sger Susan.

    Samtidigt r det mnga som har frsttt att fr-lusten av Tachi var, och fortfarande r, jobbig.

    De esta har varit vldigt na gentemot mig,sger Susan med ett leende.

    Susan har precis tit lunch. P matbordet

    ligger ett fotoalbum. Hon tar upp albumet och br-jar blddra i det. Hon kollar p bilderna era gngeri veckan fr att minnas sin hund. Dr fr man se enskymt av fdelsedagar, soliga sommardagar, vnner

    som gosar med Tachi ochlnga promenader

    i svl kyla

    och sn somvrme.

    Nr manser vissa

    bilder skrattarman, vissa bilder gr

    att man brjar grta, sgerSusan. Men varje gng vi tittar upptcker vi ngotnytt som vi inte tnkt p. Det r ett nt stt att min-nas honom p.

    Bilresan mellan Krleken och Galgberget, drTachi ligger begravd, tar ungefr sju minuter. Susan

    r tyst under strre delen av bilfrden.Mellan de nakna bokarna uppe p Galgberget

    skymtar gravarna. Somliga r lite mindre, med ettkors och ett namn. Andra betydligt strre och merutsmyckade med lnga dikter om farvl.

    Hr har vi promenerat mycket med Tachi, bert-tar Susan nr hon lmnar grusvgen fr att g motTachis grav.

    Christian stannar till och pekar. Vid det hr trdet brukade han stanna fr att

    kissa.Hr uppe vilar Tachi. Best bud str det p den

    lilla stenen. Susan sjunker ner vid graven, borstarbort lven och minns sin hund.

    Christian brukar trsta mig och sga att Tachihade ett vldigt bra liv. S lskad som han var, detr det inte mnga djur som fr uppleva. Det r frstoch frmst p grund av att vi inte kunde f barn som

    jag har ftt sa den omsorg och krlek ver Tachiistllet.

    Men Susan kommer inte kpa en ny hund. Inte nui alla fall.

    Jag hade inte klarat av att g igenom nnu en

    avlivning, sger hon.Susan funderar p om Tachi r i himlen eller omdet kanske nns en hundhimmel.

    P ett stt knns det som att det r ett denitivtslut. Och d r sorgen extra stor. Fr man ta medsig hunden in i himlen? Det r det nog mnga somundrar.

    Jag hade inte klaratav nnu en avlivning"

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    62/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    63/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    64/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    65/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    66/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    67/84

    sdant. D blir de mer nerviga och inte det vi ska hasom polishstar, de ska vara den dr lugna tryggatypen som kan g p stan i timmar.

    Rytteriet har drfr brjat se sig om efter an-dra raser. Bland annat har man kpt in tv styckenengelska arbetshstar av rasen shire, ven knd somvrldens strsta hstras.

    Den strsta hon r en och ttiotre i mankhjd.Sen har vi en vallack, de funkar jttebra, en tjeckiskkladrub, s vi ser oss betydligt mer om efter andraraser nu n frr, berttar Susanne Johansson.

    Hon trivs vldigt bra p sitt jobb. En arbetsplats somr bland de sista som fortfarande anvnder hstarinne i stderna i sin yrkesutvning. Nr hon brjadep rytteriet fanns det 20 hstar i stallarna och 17aktiva poliser.

    Vi r tio poliser som arbetar med rytteriet justnu och det r vldigt f. Vi ska bli tolv snart och vi

    hoppas att det ska ka ytterligare.Bland alla de leende mnniskor hos polisrytteriet

    nner man stallchef Helene Granat, som arbetati polisstallarna sedan 1993, nr det var bde erhstar och karlar. Av de fem civilanstllda som sk-ter stallet och de tio poliserna vid stallarna r detendast tre som r mn.

    Nr jag brjade var det bara gubbar i stallet, jamn d, sger Helene Granat med ett leende.

    Likadant med poliserna, det var en kvinna somred, sen blev det mer och mer kvinnor och mer blan-dat. Men nu r det bara kvinnor och tv mn blandde ridande poliserna.

    Nr Susanne Johansson brjade 2003 var bildenen annan.

    D var vi hlften kvinnor och hlften mn blandpoliserna och en man som chef i stallet. Sen har detminskat hela tiden, berttar hon.

    DE GAMLA STALLARNArenoverades upp runt mil-lennieskiftet och ledde till en betydligt bttre arbets-milj fr de som arbetade i stallet och inte minst frhstarna.

    Det r roligt att vara med och sett hur det sg utinnan, frr, p 90-talet och hur det ser ut nu. Det rabsolut en positiv frndring,speciellt fr hstarna som frst i boxar. De mr mycketbttre och det r lttare atthlla rent.

    Frr nr de stod i spiltortryckte de allt h och annatlngst in i spiltan, det sg ut

    1.

    3.

    2.

    1. Polisrytterietsstallar vid Delsjn.2. Sadlar upp.3. Helene Granatoch Susanne

    Johansson medUrax.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    68/84

    Susanne Johansson med Nixon, som visahela sitt charmiga register fr kameran.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    69/84

    som ett bombnedslag nr man kom p morgo-nen. Nu r det mycket lttare att hlla rent ochsnyggt, berttar Helene.

    DET RDER INGEN BRISTp poliser som grnaskulle vilja arbeta med polishstarna, men det berorp vad polismyndigheten vljer att lgga pengar p.

    Det r en dyr verksamhet, men med sex ekipagekan vi gra otroligt mycket. Vi anvnds mycket istora folksamlingar. Fotbollsmatcher, festivaler,cruising, demonstrationer och vi reser runt mycket.Med sex hstar kan vi ytta p en ganska stormngd mnniskor p ett enkelt stt.

    I en tid nr det skrivs om hur polisen distanserarsig frn den breda massan och att polisen oftarevljer att frlita sig mer p teknik n att prata medmnniskor verkar ridande poliser nstan vara enkvarleva frn en annan tid.

    Nr vi r ute och rider tv och tv fr vi s

    otroligt mycket kontakt med folk. De blir glada nrvi kommer. Mnga vill komma fram och klappa ochprata med oss nr vi har hstarna. Det r inte smnga som gr fram och knackar p rutan nr tvpoliser sitter och patrullerar i sin bil.

    Nr Susanne brjade hade man fr vana att rida helagruppen med sex hstar tillsammans.

    Och det ser inte s vlkomnande ut, s det skiljersig mycket frn hur vi arbetar nu, nr vi gr tv ochtv s fr vi vldigt mycket kontakt och drigenomvldigt mycket information, exempelvis p helgdags-kvllarna nr vi jobbar med 1020 vanliga poliser motvld i krogmilj.

    Hstarna rr sig d runt Avenyn, Jrntorget ochLngatorna, dr det ofta nns en tydlig risk fr attdet ska bli lite stkigt under helgerna. Dr man pra-tar med ordningsvakter och lugnar ner stmningenbara genom sin nrvaro.

    Det r en lugnande inverkan, det hnder att folkropar efter oss om att vi frhindrar brk bara genomatt rida frbi. D knner man att man blir glad, detknns ju jtteroligt.

    PATRULLERNA BRUKAR VARA UTEtill tre phelgntterna och det blir ju en speciell stmning nralla som tror sig ha hstvana ska komma fram nr deftt sig lite fr mycket innanfr vsten.

    Hstarna reagerar ju litegrann, men de r svana att det oftast inte hnder s mycket. En del kan

    ju nstan stoppa in hnderna i munnen p hstarnaoch vissa av hstarna kan ju vara lite mer, naffsiga.S det hnder ibland att de blir bitna och man

    fr bara sga t dem att, vad sa jag?.Det hnder dock att det kan hetta till lite mer n

    den enskilde verfrfr iskade hstlskaren, kravallerintrffar fortfarande och det r ngot man trnaraktivt med hstarna.

    Hettar det till s samlas vi i den stora gruppenp sex och d vnder det vldigt snabbt frn att varadet stora gosedjuret till vldigt mycket muskler somkommer emot en.

    Fr att undvika att hstarna skulle skada mnniskorhar man utvecklade system fr att lra hstarna hurde ska bete sig i olika situationer.

    Fr att trna att g emot grejer s har vi en storboll som r nrmare en och en halv meter hg, sska de g emot den medan nn str och hller emotden, s det blir ett tryck. Fr att lra sig att ven omdet r nn som hller emot s ska de g p. Men harman vl ftt det syfte man velat s gr vi isr tv ochtv lika snabbt igen.

    De vrsta situationerna fr hstarna numer r fot-boll, nr det kastas smllare och bengaler som kanskrmma hstarna.

    De smller ngot fruktansvrt s d har vi ron-proppar p dem, nr vi vet att det kan bli mycketljud. Men fr de en sdan smllare bredvid sig shjlper det inte. Den yktknslan de har i sig, de villbara komma drifrn d.

    Efter Gteborgskravallerna 2001 gick det ryktenom att man varit tvungna att avliva en eller erahstar.

    Det trycket som hstarna ck vara med omd det var det vrsta som hnt, men att ngon var

    tvungen att avlivas stmmer inte alls, det var en hstsom hade ftt ngot sr som ck sys. Annars klaradede sig, trots att det var tuffa tag.

    Men i regel mts man av mycket leenden somman inte fr annars som polis, avslutar Susanne

    Johansson.

    Nr vi r ute och rider tvoch tv fr vi s otroligtmycket kontakt med folk.Mnga vill komma framoch klappa och prata med

    oss nr vi har hstarna.

    "

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    70/84

    Pal fddes 1940 och debuterade 1943

    i "Lassie Come Home". Han fortsatte

    spela huvudrollen i sex lmer till.

    Nr han avled 1958,18 r gammal, drab-bades hans gare

    och trnare RobertWeatherwax av endepression.

    Pal var en av 1500hundar som prov-spelade fr rollensom Lassie.

    Till en brjan var Pal endast tnkt somen stunthund som skulle utfra scener ivatten. Pal imponerade dock s mycketatt han ck ta ver huvudrollen.Initialt ville skaparna av Lassie ha en tik som

    huvudrollsinnehavare. Att det till slut ndblev en hane som spelade Lassie beror patt hanarnas pls r tjockare och mer ug.

    Collien Lassie r en av vrldens mest knda och lskade hundar.Hon r huvudkaraktren i Eric Knights korthistoria som senareutvecklades till de n idag populra lmerna. Men vad vet viegentligen om hanen Pal som portrtterade tiken Lassie?

    TEXT: MOHAMED YUSSUF

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    71/84

    Djurhllning

    THELASTLIONS(2011)Fr bara 50 r sedan levde

    det nstan en halv miljon

    lejon p vrt klot. Idag r det

    knappt 20 tusen kvar och

    de fortstter att minska. I

    den hr dokumentren som

    r lmad i Botswana fr vi

    flja en lejonmamma som

    kmpar fr det som betyder

    ngot. Hennes ungar.

    FANTA STICMR. FOX(2009)Hr bjuds vi p en hst-

    frgad stop motion-rulle

    signerad Wes Anderson

    med allt som hr honom

    till. En dysfunktionell familj,

    roliga huvudbonader, ett

    fantastiskt soundtrack och

    s klart Bill Murray. Dubbelt

    Oscarsnominerad.

    PLANETOFTHEAPES(1968)Fyller guldbrllop om ngra r,

    men r lika aktuell nu som

    d. Det rcker att nmna

    den oddliga repliken "Take

    your stinking paws o me,

    you damned dirty ape", och

    att kompositren Jerry Gold-

    smith dirigerade musiken till

    lmen ifrd gorillamask.

    THERESCUERSDOWNUNDER(1990)En tjuvjgare i Australien har

    stllt in siktet p en sllsynt

    guldrn, men pojken Cody

    vill annat. Han blir i sitt

    frigivningsfrsk kidnappad

    och hoppet str till mssens

    FN:s bsta agenter, nmli-

    gen Bernard och Bianca.

    HUNDENKERSTINEKMANEn valp springer bort i en

    snstorm. Nu mste han p

    egen hand lra sig att verle-

    va i den kalla skogen. Kerstin

    Ekman har tagit steget in i

    hundens medvetande. Och

    lsaren fr p ett unikt stt

    ta del av hur djuret upplever

    omvrlden.

    URENKOSDAGBOKBEPPEWOLGERSOCHOLOFLANDSTRMI denna barnklassiker fr vi

    flja en kos vardag. Dagarna

    r lika varandra, men i

    drmmarna sker ven-

    tyren. Dr kan kon sjunga

    popsnger och g p bio.

    Hon tar sig till och med till

    Paris och New York!

    ENSAMMASTIVRLDENMAGDAEGGENSEn dag yttar familjen in till

    stan. Kvar lmnar de kattun-

    gen. Detta r berttelsen om

    hur stor och hemsk vrlden

    kan vara fr en ensam katt.

    Det m vara en barnbok,

    men den r lika gripande fr

    alla ldrar.

    GATUK ATTENBOBJAMESBOWENDen verkliga historien om

    hur en gatukatt och en mn-

    niska rddade varandra.

    Missbrukaren James Bowen

    hittade en skadad, rd katt.

    Han bestmde sig fr att

    ta hand om den, och sakta

    men skert ck James liv en

    ny mening.

    ANTONIA TSATS

    OSCAR PETR

    KULTUR

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    72/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    73/84MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

    KULTURGrisar r vldigt intelligenta. De anses varasmartare n hundar och r bde lttlrda ochlojala. De har bland annat anvnts p samma

    stt som jakthundar, men ocks till att spraminor och som vallgrisar fr att skydda frmot varg. Grisar r ven utmrkta simmareoch har anvnts i olika cirkussammanhang.

    Deras viktigaste naturliga beteende r att fbka. En industrigris inomhus p betonggolv so-ver 19 timmar och ter i en halvtimme per dygn.En gris i det fria bkar och ter 14 timmar.

    Tamsvin har funnits i Sverigei ver 4500 r. De hrstammarfrn Europa, Sdra Asien ochAfrika. I dag nns det ver enmiljard grisar runt om i vrlden.

    Linderdsgrisen r den enda ofr-dlade lantrasen av gris i Sverige.Den kan beskrivas som en slagsurgris tillsammans med vildsvinet.Linderdsgrisen levde i Sknesskogar fram till 1800-talet.

    Grisar r i stort sett alltare somslukar allt de kommer ver. De tuggar isig potatisskal och andra rester som vi

    inte tycker om. Tidigare t grisen en mervarierad kost. Numera ter den mer kptfoder vilket pverkar smaken p kttet.

    Flsk r det ktt som vi termest av i Sverige. Vi importerarallt mindre ktt frn Danmarkoch Tyskland. Det kan bero patt ktt frn dessa lnder inne-hller en hg andel antibiotika.

    GRISEN

    :

    Mycket mer n bara bacon. Fakta om

    mnniskans andra bsta vn.Lnge har grisen levt tillsammans med mn-niskan. Det ldsta namnet p de som boddeSverige r svioner, vilket r en fregngare tsvearna. Svionerna var svindyrkare och hadegrisen som symbol i mnga sammanhang.Under vikingatiden stod grisen i centrum vidmidvinterblotet och orades till gudarna.

    TEXT: PATRICIA HIGSON

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    74/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    75/84

    ETT REPORTAGE OM UPPKLDDA HUNDAR

    TEXT & BILD: STEFAN BERG

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    76/84

    Nr husdjursbutikerna ser en vxande kundkrets som kper modekldertill sina hundar ser mnga detta som ett exempel p att vi

    frmnskligar vra djur. Men fr Maria Sidor r det inget konstigt attkl upp sina hundar om vintern. Varfr ska de inte hellre ha en fin

    camouflagejacka, med lite pls och glitter p, n ett trkigt svart tcke?undrar hon.

    P Carl Grimbergsgatan i Gteborg bor tvhundar, dvrgspetsen Lisa och blandraschihuahuan Jocke. De kommer inte direktrusande nr jag trder in i tvrummaren. Av-

    vaktande hller de sig i hallen bakom matte. Lisar fyra r och aningen mindre frsiktig n tiorigaJocke. S smningom kommer hon med sm tass-

    ljud fram ver parketten. Jocke drjer kvar och morrar t mig. Det har sinfrklaring. Nr han var liten och st var detmnga som kom rusande mot honom utanatt tnka. Det har gjort honom lite folk-skygg med ren.Det r en vanlig vardagskvll sent inovember. Hela dagen har Maria Sidor

    jobbat och hundarna har varit hos sinadagmattar, tv ldre damer som bor inrheten. Lisas dagmatte r mindre road av

    hundklderna men nu nr det r kallt ute tvingas honnd krnga p Lisa hennes rda regnjacka. Inomhus r hundarna endast kldda fr fest ellerfotografering men utomhus har de alltid klder s hrrs. Maria Sidor ogillar s kallade funktionsklder ochklr hellre upp sina hundar mer kreativt.

    -De ska ju nd ha klder fr annars fryser de, ochhundarna bryr sig inte om vad de har p sig och dtycker jag Why not? Hon har plockat fram hundarnas klder och lagt upp

    p soffbordet. Nu visar hon entusiastiskt plagg efterplagg. Frst ut, en liten tomtedrkt till Lisa. -Den hr r ju inte praktisk ngonstans, sger hon.

    Jocke har en likadan fast strre fr att matcha.-Det blir extra roligt hela december att g med var-

    sin tomtedrkt p dem. Det blir det staste stasteliksom.

    P bordet str en skl med choklad. Bitarna rinslagna i papper specialgjorda till Marias

    och maken Sebastians brllop i somras.En bild av brudparet pryder dem. -Ta en! Vi har ngra ver om mansger s. Vi var ju tvungna att be-

    stlla tusen stycken s vi har vl tv, trehundra kvar.

    Sebastian, som ocks bor hr, r ironiskt

    nog allergisk mot hundar och fr anvnda sig av pilleroch nsspray. I december ska paret p brllopsresatill USA.

    - Jag har redan idag suttit och googlat hundbutiker.I frsta hand fr att det r billigt i USA men de r juocks galna nr det gller sdant hr. De gr allt, deutstyrslar ju sina hundar lite vl mycket, men detnns vldigt mycket saker. Hon tycker utbudet i Gteborg r magert, men be-sker itigt de butiker som nns.

    Julsortimentet hnger framme i hundbutiken Myone.

    Whynot?"

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    77/84

    En av dessa rMyone p GustafDahlnsgatan dr julskylt-ningen just kommit igng. Hrmts kunderna av hyllor med julklderoch julartiklar fr hundar, allt frn hundjulkalendrartill rutiga vstar och tomteluvor. - Det r snt man bara kper fr ett speciellt tillflle.Kl hunden ver jul, frklarar butikschefen MariaHolmenskld. Butikens strsta kundkrets r hstmnniskor, menhundgarna tar en stark andra plats. Det nns enhrna med hundklder dr man hittar bde funk-

    tions- och modeklder. Det nns en vxande kundkrets som kper mode-klder fr hundar enligt Maria Holmenskld och hontror den har vxt under en ungefrlig femrsperiod.Ofta rr det sig om yngre kvinnor i tjugorsldernmed en kinesisk nakenhund eller en Chihuahua-blandning. P svenska kennelklubbens rliga listor ver de mestpopulra hundraserna har bgge dessa hundraserhaft en stark stllning de senaste fem ren. 2014 gjor-

    de dessutomFolksam statis-

    tik ver vilka somtecknat frskringar fr

    olika hundar och kunde visaatt Chihuahuan var den populraste

    hunden bland ungdomar under 25. Maria Holmenskld tror detta vxande mode blandunga kommer frn mediala frebilder. - Det hr med vskhundar, det fanns ju knapptinnan. Det r ju ngot som verkligen har kommit frnfrebilder.Hon fortstter:

    - Vi har inte modeklder till srskilt stora hundar,

    s det blir en inriktning p de sm hundarna. Det roftast dem som har ett behov av att ha klder p sig.

    P CARL GRIMBERGSGATANvisar Maria Sidor upper hundklder. En camouage-mnstrad militrrockmed fyra ben, ett par slitna hundjeans, en prinsess-krona i guldpapper, ett par grna simglasgon. Och s en av de utstyrslar hon tillverkat t hundar-na, ett par nglavingar. Hon stter dem p Lisas rygg. - Helt ondigt, men det ser bara jtteroligt ut

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    78/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    79/84

    Hon tassar runt,svnger om och visar upp sig"

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    80/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    81/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    82/84

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    83/84

    I nsta nummerKAMPHUNDEN

    Det svartstmplade sllskapsdjuret.

    FISKMSDAMENKvinnan som r bsta vn med en skms.

    SOMMARCIRKUSAREtt reportage utanfr manegens magi.

    LFISKARNASMARDRM

    LIVSAVGRANDEVNSKAP

    KOGNGET

    STATENSBSTA VN

    VILL DU SE MER?G in p ark.jmg.gu.seoch spana in radio &tv-reportagen nedanfr.

    MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

  • 7/25/2019 Magasinet Ark h15

    84/84