magasinet karl - ht11

1JANUARI 2012 | KARL

KARLJANUARI 201289 :- (inkl moms)

LARS HJÄLPTE DOTTERN UR ANOREXIN

Så fixar du rätt skjorta för din

kropp

– för riktiga män

Familjedemokrati ger friska barn

Drougge – en ovanlig deckardrottning

MAGASINET

om dubbelgångare i familjen

EBBOT

Ett ölbryggeri i litet format

2 KARL | JANUARI 2012

KA

RL

Ansvarig utgivare:Ulrika Tengby Holm

Redaktörer:Signe Oskarsson & Emy Krüger

Layout:Karin Dofs

Bildchef: Anne Kybjär

Reportrar:Madeleine HammarströmBjörn AlmPetter Jerdén

Magdalena JosefssonRobin HarryssonJohannes WettmarkTobias Poggats

KARLMagasinet Karl, Seminariegatan 1B, 413 13 Göteborg. Telefonnummer: 031-786 49 91

Välkomna till första numret av Karl, precis som namnet antyder är det ett magasin för män. Det är faktiskt Sveriges enda magasin för riktiga män. Vi har försökt att lägga förväntningarna och för-domarna om män och vad manlighet innebär åt

sidan. Vi vill göra ett magasin för våra läsare så som de är. Inte hur de förväntas att vara.

Det är lite av den heliga graalen inom tidningssve-rige, ett livsstilsmagasin för vuxna män. För kvin-nor finns det Amelia, Tara, Femina och en mängd an-dra.

För män finns det jakt- och fisketidningar. Det finns tio olika magasin för motorcyklar och hundra för bilar. Sedan finns det något för dem som är intresserade av träning, hälsa, sport, mode, histo-ria, vetenskap och varför man behöver guldkablar till sin stereo. Och det är inget dåligt i det, men det finns inget som riktar sig till män så som de är. Behövs det?

VI TROR DET. Vi tror att det behövs och att det är något många vill läsa om. Vi försöker även komma bort från stereotyperna, mest våra egna kanske, och istället för att tänka vilka ämnen som passar in i vår mjukare profil har vi koncentrerat oss på hur vi presenterar dem. Inga ämnen i sig är stereotypa, bara sätten de framställs på. Inte ens jakt.

Därför har vi med en champagneexpert, en Dr Dre-expert och en relationsexpert i samma nummer. I premiärnumret får du även reda på vad som kännetecknar en diktatur-familj, varför öl från Göteborg skiljer sig från den som till verkas i Stockholm och hur det är att vara pappa till en dotter med anorexi. Vi träffar nördar som älskar Atari och en grupp män som aldrig lagat mat.

Hör av er med era åsikter. Vi vill höra vad ni tycker om Karl. Gå in på vår Twitter eller Face-booksida. Tipsa om ämnen, tyck till om våra artiklar eller magasinet i helhet.

Mycket nöje!

Släng stereotypen

”Vi är faktiskt Sveriges enda magasin för riktiga män”

Petter JerdénReporter på magasinet Karl

MAGASINET


KA

RL 06

09

2821

34Mer:

TREND Vad gäller 2012?

FUKUSHIMA Det skadade havet

NOSTALGI Vad gör Bengt Johansson nu?

STIL Sy upp en skjorta och klä dig ekologiskt

QUIZ Testa dina Thåström-kunskaper

LITTERATUR Månadens böcker

INTERVJU Unni Drougge skriver trilogi

FILM&TV Serietätt, Felix Herngren om Solsidan

MUSIK Äntligen kommer Dr. Dres nya skiva

MAT&DRYCK Lär dig uppskatta Champagne

TEST Kapselmaskinerna tar över

KRÖNIKA & KALENDARIUM

040612143738394042444546

POLITIKSmygfotografering kan förbjudas, Libyen går till val och hur kommer EU:s relation med Turkiet att utvecklas? Karl listar årets viktiga politiska händelser både på hemmaplan och utomlands.

GEMENSKAPKaos och förvirring när nio män samlas på en matlagningskurs där det kulinariska inte står i fokus. I stället blir köket en plats att umgås och njuta av varandras misslyckanden.

MIKROÖLI Lyckholmsbryggeriets anrika lokaler puttrar Göteborgs hippaste öl. Bryggmästare Thomas Bingebo guidar oss genom en öldjungel i mikroformat.

RELATIONERVem bestämmer där hemma, egentligen? • Lars Vallentin hjälpte sin dotter ur anorexin • Psykologen berättar om hur en trasslig barndom kan vara orsaken till kärleksproblemen.

NÖRDIGTTvillingbröderna Torbjörn och Henrik Gilldå berättar om barndomsintresset som hängt med hela livet. Ataridatorerna började som en hobby och lade grunden för deras yrkesval.

Karl går på hund-promenad med Ebbot Lundberg.16

Foto: Albin oskarsson

Foto: Wikimedia Commons

Foto: emy krüger

Foto: Madeleine Hammarström

Foto: signe oskarsson

Foto: oceanbryggeriet


Du kanske undrar vilka trender som kommer växa sig starka 2012? Karl har svaret. Vi har pratat med trendanalytikern Bobo af Ekenstam om vad vi kan förvänta oss. Bland annat tror han på ett år där vi i år kommer vardasgslyxa mer, facebooka på arbetstid och börja äta odlat kött.

Ska jag köpa ekologiskt kött eller svenskt, kanske du har frågat dig vid köttdisken. Snart kommer valet att bli ännu svårare. Enligt Bobo af Ekenstam kommer du snart att kunna köpa konstgjort kött i mataffären. Det kan också kallas odlat kött eller In vitro-kött. Köttet skapas på syntetisk väg genom odling av muskelceller. Det innebär att det inte har sitt ursprung i något levande djur.

Med snabb uppkoppling och ny teknik kommer jobb och fritid att flyta ihop ännu mer. Med en surfplatta kan du jobba var som helst. Det gör att kraven på hur kontorsmiljön ser ut blir annorlunda. I stället för tråkiga kontorslandskap

kommer sköna soffgrupper där man kan sitta med sin platta att bli viktigare. När du ändå sitter där i din fåtölj kanske vi ska ta det där med Facebook också. Det är redan en stor del av din fritid men det blir också

viktigare på jobbet. Arbetsgivarna kommer att inse fördelarna med att kollegor har kontakt med var-andra via olika sociala nätverk och uppmuntra att man bildar interna jobbgrupper. Att facebooka

på arbetstid kommer att bli okej.

Surfplattans år

Pressbild: Apple

text magdalena josefsson

Odlad biff och fejkad färs

T R E N D E R 20

Med den svenskutvecklade appen Izettle kan du koppla ditt betalkort till din Iphone och debitera kontot direkt. Småskulder till kompisarna är snart ett minne blott. Till appen hör också ett kortläsarverktyg.

Pröjsa med telefonen


12



Klimathotet har hängt över oss länge men nu blir det mer verkstad och mindre snack. 2012 är året då vi gör något åt saken. Konkreta lösningar blir årets melodi, ett exempel på det är den japanska kampanjen Super Cool Biz som verkar för att minska användandet av luftkonditionering. Även WWF arbe-tar aktivt för att minska miljöpåverkan, ett speciellt stort hot är de smältande glaciärerna.

Det låter som science fiction men i år kommer du för första gången höra talas om 3D-printing. Tekniken finns alltså för att kunna skriva ut en produkt tredimensionellt precis som du gör med din vanliga tvådimensionella skrivare. Du laddar ner en skiss från nätet och tillsätter sedan rätt material i printern för vad du ska tillverka. Sedan tillverkar maskinen produkten du tänkt framkalla.

Det ekonomiska världs-läget gör att vi inte kan skämma bort oss med fina restaurangbesök. I stället kommer vi att vardagslyxa på olika sätt. Champag-nen kommer att bytas ut mot cava men eftersom vi äter mer hemma kommer vi att kunna unna oss lite roligare produkter. Falukorv och pasta byts ut mot entrecôt och gratäng, det blir finare tillbehör till maten, så som sparris och tryffel olja.

Må bra med telefonenSnart finns det ännu fler användnings-områden för smartphones. Appar för att ha koll på din hälsa finns redan men snart kommer du också att kunna ladda ner appar som har koll på både ditt blodtryck och din puls.

Lyxigare hemmamat

Pressbild: Scan

Skriv ut 3D-bilder

Pressbild: Samsung

Alla blir miljökämpar

Foto: Reuterherman

Foto: Steve Morello/WWF-Canon

En stor grupp människor är tillsammans smar-tare än några få, det brukar kallas Wisdom of the Crowd och det är en trend i hela samhället. Många företag vänder sig till sina kunder för att utveckla nya tjänster och i stället för att fråga sin granne om hjälp för att byta däck på bilen tittar man på olika videoklipp som finns om det på Youtube.

Lär dig byta däck på nätet

Foto: Gottelisa.se


SEDAN FÖRSTA JANUARI är det enklare för föräldrar att ta ut jämställdhets bonus. Bonusen infördes sommaren 2008 och innebär att föräldrar har möjlighet att få ett extra tillskott på 50 kronor per dag vardera när man delar lika på föräldra-ledigheten. Den är avsedd att sporra fler föräldrar att vara hemma med barnen

lika mycket och öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

Men många föräldrar utnyttjar inte jämställdhetsbonusen. Under 2010 missade nästan 20 000 föräldrar möj-ligheten att ta ut bonusen, trots att de var berättigade till den, enligt siff-ror som Sveriges Radio har tagit del

av. Orsaken tros vara att det har an-setts krångligt att ansöka om peng-arna. Men nu behöver man inte längre ansöka för att få det extra tillskottet i plånboken.

I stället kopplas den direkt till ut-betalningen av föräldrapenningen, om man är berättigad till den.

DEN SJÄTTE NOVEMBER 2012 är det presidentval i USA. Kampen om vilken republik an som ska utmana president Barack Obama har varat sedan i augusti 2011, då åtta kandidater röstades fram i Iowa. Då startade den republikanska primärvalskampanjen.

Jobben och den svårt sargade amerikanska ekonomin har domine-rat debatt erna. Den republik anska primärvalskampanjen har hittills bjudit på dramatik, smutskastningar och hårda ord. Och det väntas inte bli mindre av den varan när själva presidentvalet drar igång.

Den tidigare Massachusettsguver nören och affärsmannen Mitt Romney vann det första primärvalet i Iowa den tredje januari. Det är också han som är huvud-favoriten till att utmana den sittande presidenten.

Ronie Berggren från Örnsköldsvik driver sedan 2008 bloggen Amerikanska nyhetsanalyser, där han dagligen rapporterar om det republikanska primärvalet. Enligt honom får primär-valen i New Hampshire i South Carolina och Florida, som alla hålls i januari, stor betydelse för utgången.

– I dessa delstater, i synnerhet i South Carolina, föredrar väljare någon annan kandidat än Romney. Man anser att Romney är för liberal och har svängt i socialkonservativa frågor där dessa väljare anser att dess kandidater bör ha en tydlig profil.

MITT ROMNEY HAR dessutom gjort sig impopulär i republikanska led då han under sin tid i Massachusetts drev igenom en sjukvårdsreform som liknar den Obama drev igenom 2010. Det här

tror Ronie Berggren kan öppna för andra mer socialkonservativa kandidater.

– Dessa saker ger Rick Santorum

och Newt Gingrich möjlighet att vinna i South Carolina och Florida och på så sätt stoppa Romney från en promenad-seger mot nomineringen.

Primärvalskampanjen håller på till och med 27 och 30 augusti, då republik-a nernas presidentkandidat slutligen nomineras.

6 november: USA väljer ny president

1 januari: Sverige blir mer jämställt

politiken 2012

Det härhänder i

”Man anser att

Romney är för liberal”

text johannes wettmark

foton: wikimedia commons

politik


DEN FÖRSTA JULI tar Cypern över ordförande skapet i EU. Det här ogillas av Turkiet, som är osams med Cypern om bland annat gas tillgångar i Medelhavet. Turkiet har hotat med att frysa relatio-nerna med EU.

Hanna Ojanen är forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors och expert på EU:s relationer med Turkiet. Hon menar att Cyperns kommande ordförandeskap verkar vara en anledning för Turkiet att frysa medlemsförhandlingarna för ett tag.

– De verkar vara störda av det faktum att Cypern överhuvudtaget kan agera ordförande för EU.

Hon säger också att det ska bli intressant att se vad som händer under det danska ordförandeskapet som började vid årsskiftet.

– Turkiet protesterar ju mot att Danmark tillåter Roj TV att sända från Danmark på kurdiska.

ROJ TV ÄR en kurdisk tv-kanal som sedan 2004 sänder från Danmark. Något som ogillas av Turkiet då man anser att kanalen är ett språkrör för den terror-stämplade organisationen PKK.

NÅGOT ATT TÄNKA på innan du går ut med kameran i sommar är att olovlig fotografering kan komma att förbjudas. Regeringen har nämligen före slagit att fotografering och filmning som sker på ett påträngande, närgånget och integritets kränkande sätt ska för-bjudas.

Däremot ska fotografering som ingår i myndigheters verksamhet, eller gärningar som sker i journalistiskt syfte kunna undantas av förbudet. Förbudet ska gälla oavsett plats, men det är framförallt smygfotografering i omklädningsrum eller på toaletter som avses. Det föreslås att brottet ska kunna ge böter eller fängelse i högst ett år.

Men förslaget har mött kritik. I en debattartikel i Dagens Nyheter från den andra december 2011 uttrycker sex tunga företrädare för svenska medier sin oro för att yttrandefriheten nu är i fara. Olle Wilöf är upphovsrättsjurist på Svenska Journalistförbundet. Han tror att det kan försvåra för journalister i deras yrkesroll.

– Vi är kritiska eftersom vi tror att man som journalist kan bli mindre benägen att fotografera.

Men han tror framför allt att lagen gör det svårt för icke-professionella foto grafer, som använder sig av mobil-kamera. En lagrådsremiss väntas till vå-ren. Om lagen träder i kraft blir det tidigast i juli 2012, enligt Viveka Lång på Justitie-departementet.

HANDELN MED HAJFENOR omsätter miljarder dollar varje år, framför allt då hajfenssoppa ses som en delikatess bland den växande medelklassen i Kina. Den internationella djurskyddsorgani-sationen Humane Society International uppskattar att tiotals miljoner hajar dödas varje år för dess fenors skull. Det här leder till att många hajarter hotas av utrotning. Många hajar går dessutom en plågsam död till mötes, då de ofta kastas tillbaka levande i vattnet efter att deras fenor har skurits av.

Den kontroversiella jaktmetoden kallas för finning och är förbjuden

i många länder. Nu har Taiwan, som första asiatiska land, förbjudit finning från och med 2012. Taiwan är världens fjärde största exportör av hajfenor och förbudet väntas sätta press på andra asiatiska länder att göra samma sak. Charlott Stenberg är fiskeribiolog och Sveriges främsta haj expert. Hon tycker att beslutet är ett steg i rätt riktning. Men samtidigt menar hon att mer borde göras för att för att skydda hajarna.

– Man måste vara medveten om att det inte är ett generellt förbud mot haj-fiske.

januari: Slut på grym hajjakt

juliSlutfotat?

1 juli: Cypern blir

ifrågasattordförande MÖJLIGHETEN FÖR RATTFYLLERISTER att

få behålla körkortet har funnits på prov ett tag. Nu blir systemet permanent och ett körkort med villkor om alkolås bevil-jas efter en individuell ansökan. Villkors-tiden för alkolåset ska vara ett år, men kan bli längre vid grov rattfylla. Om man inte uppfyller villkorskravet, där regel-bunden läkarkontroll ingår, dras det villkorade körkortet in. Användaren får stå för alla kostnader själv. Anders Lund-blad är presschef på Transport styrelsen. Han tror att den nya lagen kommer att minska antalet rattfyllerister på vägarna.

– Förhoppningsvis får vi inte lika många återfall nu. Väljer du alkolås minskar risken.Bengt Arthur Cederholm är förestån-dare för behandlingshemmet En dag i taget i Lund som hjälper alkohol-missbrukare. Han har själv haft alkoholproblem och åkt fast för rattfylla nio gånger. Han är positiv till den nya lagen, men tycker att samhället borde göra mer för att hjälpa de som har alko-holproblem.

– En alkoholist blir inte nykter för att man inför alkolås. Det måste finnas en kedja som fångar upp de som kommer på glid.

1 januari: Ny lag om

alkolås

LIBYENS FÖRSTA DEMOKRATISKA val beräknas under 2012. En nationell kongress ska väljas och en ny konstitution ska skrivas. Därefter ska en folkomröst-ning om konstitution hållas. Det uppgav landets tillfällige premiärminister Mahmoud Jibril 22 oktober 2011, enligt Reuters.

Datum för det första demokratiska valet är ännu oklart.

Libyerna går till

val

foto: wikimedia commons

politik


Mycket av det medie-uppbåd som följde k ä r n k r a f t s o l y c k a n i Fukushima i mars förra året handlade om

hur och om de radioaktiva utsläppen kunde påverka människor som befann sig runt olycksplatsen. Experter fick ut-tala sig om dödliga doser, sanerings-arbetare hyllades för att de gick in i det skadade verket och resenärer på väg till Japan ombads att vänta med sin resa.

Tillsammans med Tjernobylolyckan är Fukushima den enda kärnkraftsolycka som fått en sjua på skalan International Nuclear Event Scale, men till skillnad från Tjernobyl, som spred stora mängder radioaktivt material över Europa, ham-nade den stora delen av det radioaktiva materialet från Fukushima i havet.

Det saknas säkra modeller för att be-skriva exakt hur radioaktivitet påverkar ett ekosystem, särskilt i vattenmiljöer, men mätningar som är gjorda månaden efter olyckan visar att det fanns mycket höga halter av de radioaktiva cesium- och jod-isotoperna vid kusten.

I en rapport från de franska forskarna Jacqueline Garnier-Laplace, Karine Beaugelin-Seiller och Thomas G. Hinton dras slutsatserna att doserna strålning når sådana halter att de är direkt död-

liga för djurlivet närmast botten och att utsläppen troligtvis kommer att ha en effekt på deras förmåga att reproducera sig.

– Hela artikeln och slutsatserna är baserad på räkningar och antaganden. Men de är trovärdiga forskare och jag tycker att de har använt rimliga meto-der att komma fram till sina slutsatser, säger docenten Clare Bradshaw vid Stockholms universitet. Hon forskar om radioaktiva ämnens påverkan på miljön.

ÄVEN OM MYCKET av de radioaktiva ämnena har spätts ut när de kommit ut i havet kommer det troligtvis att fin-nas kvar spår av dem i bottensediment nära platsen för olyckan. Därför slår den franska rapporten fast att det kommer att vara viktigt att undersöka effekterna av bakgrundsstrålningen, som troligtvis kommer att finnas kvar under en väldigt lång tid.

– Jag kan tänka mig att det kan finnas lokal påverkan vid kusten nära själva kärnkraftsverket. Det är troligtvis min-dre fara ute till havs. Undantaget är kan-ske djur som simmar in till kustområdet att äta och leka och som kan då vara ut-satta under en viss tid.

Tobias Poggats

FOTO: jun teramoto

Reaktorhaveriet vid Fukushima orsakade det största utsläppet av radioaktiva ämnen i havet någonsin. Inga människor dog av strålningen men för djur vid kusten var den dödlig.

Strålningens osynliga offer

miljö

0,01

Naturlig bak-grundsstrålning

Mängd absorberad strålning (mGy)

Land

växt

er

Rygg

rads

lösa

dju

r

Gna

gare

Sjög

räs

Bott

enle

vand

e dj

ur

Bott

enle

vand

e fis

k

0,1

1

10

100

>1000

DödligSkadlig

Ofarlig

Mängden strålning och dess effekter på eko-systemet kring reaktorn. Uppmätt under 30 dagar efter olyckan. Information i diagramet kommer från forskningsrapporten Fukushima Wildlife Dose Reconstruction Signals Ecological Consequences.

Are you ready for it?www.gi�.se

scp

rekl

amby

rå P

rod

uctio

n: V

isua

l Art

Rep

ro: F

&B

Fac

tory

Are you ready for it?www.gi�.se

scp

rekl

amby

rå P

rod

uctio

n: V

isua

l Art

Rep

ro: F

&B

Fac

tory


Vad gör de nu för tiden?

LOTTIE EJEBRANT, KÄND bland annat för sin roll som Majsan i Lasse Åbergs Sällskapsresan samt för att 1998 mottagit Guldmasken för sin roll i Spanska flugan på Intiman.

Vad gör du i dag?– Just nu är jag på Gran Canaria och be-

söker en kusin. Senast var jag med i Erland Josefssons Blomsterplockarna på Dramaten.

Men det är inte så jättehög efterfrågan på damer i min ålder. Det är ett gap mellan 35 och 75 för kvinnor, så är det. Nu väntar jag på att jag ska hamna i kärringfacket.

Du var ju med i Sällskapsresan. Har du, med tanke på vilken extrem kultstatus den filmen har, känt att den rollen över-skuggat andra roller du spelat?

– Nej nej, det är så extremt olika saker

det handlar om. Jag har stått på scen i 50 år och sen har jag gjort en stor filmsuccé. Det är så olika också, vilka som går på teater och vilka som går på bio.

Vad är du mest stolt över om du ser till-baka på din karriär?

– Att jag har varit med i så vitt skilda sammanhang. Jag har gjort film och jag har stått på scenen.

Förutom Majsan så har Lottie Ejebrant också gjort rösten åt Snorkfröken i mumintrollen.

En gång i tiden stod de i rampljuset och var en del av kändissverige. I dag lever de mer i skymundan. Det här sysslar de med nu.

Lottie Ejebrant

text robin harrysson

Varför hör du aldrig av dem?

Skådespelaren

Foto: Svensk film AB


FLER VI MINNS:

BENGT JOHANSSON, SVENSKA handbollslandslagets mest fram-gångsrike förbundskapten. Med 13 internationella mästerskapsmedaljer avgick han 2004 och la karriären på hyllan.

Vad gör du i dag?– Jag är pensionär, det är väl det jag

gör. Annars håller jag en del föredrag om ledarskap och teambuilding och hur man bygger en vinnande grupp.

Hur stor roll tar handbollen i ditt liv i dag?

– Egentligen ingen alls. Det är klart att jag fortfarande kollar, men jag har inte alls samma drivkraft och koll som då. I dag har jag knappt koll på de nyaste spelarna, till skillnad från då när man hade koll på alla från sjut-ton år och uppåt.

Du blev ju något av ett ansikte för den halländska dialekten under din karriär som förbundskapten, hur känns det?

– Landslaget var ju populärt då. Både vi ledare och spelarna var ju med i tv en hel del och det är ju kul.

13

KARIN LIUNGMAN, SOM tillsammans med James Hollingworth bildade duon James & Karin som på 70-talet släppte skivor som Barnlåtar och Djurens brev-låda.

Vad gör du i dag?– Jag skriver, spelar, målar. Det jag

alltid har gjort. Sen är det väl inte lika mycket längre, det är inte varje dag och varje natt.

Betyder musiken samma sak nu som den gjorde då?

– Den betyder lika mycket fast på ett annat sätt kan man väl säga. Betydelsen har blivit djupare, det är mer kvalitet och mindre kvantitet.

Hur kändes det att som musiker se sin kanske mest kända komposi-

tion dyka upp i en reklam för ar-betsskor (Älgarna demonstrerar med omskriven text)?

– Det var väl inte så mycket att den dök upp utan det var en lång process där de bad om till-stånd. Jag sa nej först men James sa att var-för inte? Det kan vi väl ställa upp med? Sen har vi varit väldigt måna om att det skulle bli bra också, att det skulle bli en rolig grej.

Du har skrivit både för barn och vuxna, vad är roligast och svårast?

– Svår fråga att svara på. Det är svårt på olika sätt. Jag har jobbat med musik

för barn under perioder och haft väl-digt roligt med det. När jag skriver musik för vuxna är det en längre tanke process bakom det, mer re-search. På så sätt är det inte lika roligt, men kanske mer intressant.

Bengt Johansson ledde ett av Svergies mest klassiska landslag i 16 år.

Djurens brevlåda gavs ut 1975.

Bengt Johansson

Karin Liungman

Martin SvenssonDeltog 1999 i Melodifestivalen med landsplågan (du är så) Yeah Yeah Wow Wow. Martin spelar sedan 2003 i bandet Nina Rochell. 2007 debuterade han som författare med boken Hej! Mitt namn var Elton Persson. Sedan dess har han släppt tre böcker till varav den senaste, Dingo Dingo – den manliga frigörel-sen, släpptes 2011.

Martin AnderssonSpelade Bert i tv-versionen av Anders Jacobsson och Sören Olssons böcker samt i långfilmen. Sedan dess har han lämnat skådespeleriet. I stället disputerade han 2007 i matematik vid Matematiska institutet med av-handlingen Robust Ergodic Properties in Partially Hyperbolic Dynamics – i Rio de Janeiro.

Nina InhammarSlog igenom i dokusåpabandet Friends för att sedan göra karriär tillsammans med bandkollegan Kim Kärnfalk i trion Nina & Kim. 2001 kom de på 5:e plats i Eurovsion song con-test med låten Lyssna till ditt hjärta.På grund av depression drog hon sig tillbaka från musiken. Hon jobbar i dag på IKEA i Karlstad.

Förbundskaptenen

Låtskrivaren

Foto: Svenska handbollsförbundet

Foto: Reuterherman

foto: s. oskarsson

Gurkburken är en strategi inom handbolll som Bengt Johansson uppfann under 90-talet.


Att få en skjorta uppsydd hos skräddare har sina fördelar. Framför allt får man ett plagg som är sytt efter sin egen kropp, men

också något som håller länge. Niklas Eriksson är skräddarmästare på butik Pari i Göteborg och berättar att det finns lika många sätt att göra en skjorta på som det finns kunder.

– Alla som kommer hit vill ha sin skjorta på ett speciellt sätt. Det kan handla om

kragen, passformen eller vilket tyg man vill ha, säger Niklas Eriksson.

Att göra en skjorta tar ungefär tre veckor. Först tas måtten och vid an-dra träffen kan vissa justeringar göras. Tygerna som används är egyptiskt bom-ull eller en blandning av polyester och bomull. Sammanlagt finns det 400 olika tyger att välja på. Men att ha blanda går inte hem hos alla berättar Niklas.

– Klassiska herrar som har burit kos-tym i hela sitt liv mår dåligt om poly-

ester och bomull är blandat. Det ska vara ren egyptisk b o m u l l i skjortorna för dem, eller så får det vara.

En klassisk stil gör att kläderna går att använda läng-re och medför också en skon sammare påverkan på miljön i dagens slit- och slängsamhälle.

stil

"När vi gör kostymer så finns det över 3 000 tyger att välja på. Och det är bara italienska tyger", säger Niklas Eriksson om den noggrannhet och kvalitet som ligger i hantverket.

Skräddarmästaren fixar


skjortan

DEN MILJÖVÄNLIGA UNIFORMEN

– Med skräddade skjortor får man exakt den passformen och den känslan som man själv vill ha. Klassiska kläder gör din stil tidlös och de går att använda mycket längre, säger Niklas. Det är även något de största klädkedjorna börjar anamma.

– Till och med Hennes och Mauritz säger att det går mer mot att folk vill ha kvalitet. Det är det som billiga märken slarvar med.

Björn Alm

Hållbara material och miljö- medveten produktions-linje är något som kläd-märket Uniforms for the Dedicated vill ta fasta på.

Genom att höja sina priser och arbeta med en mer tidlös design vill de föränd-ra sina kunders konsumtionsbeteende och få dem att förstå värdet av ett plagg.

– Vi har gjort ett tydligt statement med vår vision och ambition, ett stort steg för hösten 2012 är att 51 procent av kollek-tionen är gjord i hållbara material, säger Michael Lind, ansvarig för kollektionerna.

Det var av en ren slump som varumär-ket Uniforms for the Dedicated startade under 2007. Utan någon modebakgrund tog märket avstamp i en t-shirt och har nu gått över till fullskaliga klädkollektio-ner. Teamet som står bakom konceptet arbetar likt ett kollektiv med gränsöver-skridande uppgifter, allt för att hålla den kreativa sidan vid liv. Förutom kläder gör Uniforms for the Dedicated även film, konst och musik, dock alltid med en bas i klädkollektionerna.

– Vi vill inte fastna på ett spår, vi gil-lar att lyfta fram kollektivet och skapa ett forum där folk kan få tycka till, säger Michael Lind.

Men det är miljön som står i fokus un-der 2012 och klädmärket har som mål att enbart arbeta med hållbara material. Utmaningen är att få kunderna att förstå varför ett plagg ligger i en viss prisklass och att de på så sätt kan öka sin kontroll på fabriker och miljöutsläpp.

– Det är viktigt att konsumenterna för-står varför en produkt kostar vad den kostar men vi som varumärke har en bra plattform att stå på, säger Michael Lind.

Genom sina val har Uniforms for the Dedicated hittat sin egen väg att gå i den konkurrenskraftiga modebranschen och någon gång under detta år kommer deras första flaggskeppsbutik att öppna.

Anne Kybjär

SY UPP EN SKJORTA PÅ PARIDet finns över 400 tyger att välja på i två prisklasser.

En skjorta i egyptisk bomull kostar 1 200 kronor och en blandning av bomull och polyester 975 kronor.

En skjorta tar tre veckor att göra med två provningar där måtten tas på den första och justeringar på den andra.

På tailorstore.se går det att beställa skjortor på nätet i enkla steg. Priset för en skjorta ligger runt 700 kronor.

Foto: Björn Alm

Foto: Uniforms for the Dedicated

Uniforms for the Dedicated har i sin vårkollektion valt att satsa på mer hållbara material. Med fullskaliga kollektioner och flera projekt på gång är de nu redo att öppna egen butik.

16 KARL | JANUARI 2012 17JANUARI 2012 | KARL

text signe oskarssonfoto albin oskarsson

Ebbot Lundberg från The Soundtrack of Our Lives har en stor familj. Nästan alla har päls. Möt den hundälskande musikern som blir allt mer lik sin leonberger.

Sådan hund, sådan herre


Regnet piskar Ebbot i ansik-tet när han och hundarna Astrid, Alfons och Moses promenerar i natursköna Fjärås Bräcka sex mil söder

om Göteborg.– Djur inte tar energi på samma sätt

som människor. Att vara bland dem har en lugnande effekt. Generellt ser männis-kor djur bara som varelser som springer omkring, men de är ju faktiskt individer som man kan kommunicera med, nästan lättare än med människor. Sen finns det en totalt förlåtande till givenhet som är väldigt skön. Speciellt hos hunden, säger Ebbot.

Fastän Ebbot och hans fru inte har några barn har de en stor familj. Den består av dem, tre katter och tre hundar.

– Man kan ha familj på olika sätt. ”Sen jag lärt känna människan så föredrar jag hunden”, som Hitler sa. Det är väl det enda bra uttalande han har gjort.

Ebbot är stor och lurvig. Hans familj likaså. För åtta år sedan flyttade han och hans fru från Göteborg ut på lan-det. Då började familjen växa.

– Det var oundvikligt att vi skaffade katter och hundar. Men jag hade ald-rig skaffat hund om vi hade bott någon annanstans, av hänsyn till själva djuret.

Astrid, en korsning mellan flat coated retriever och border collie, är åtta år och äldst. Två år efter henne kom Alfons, en leonberger. Ett år senare fick de en kull valpar tillsammans och bland dem fanns Moses som bestämde sig för att stanna hos familjen.

Ebbot står på en stenåldersgravplats med havet på ena sidan och sjön Lygnern på andra. Astrid, Alfons och Moses springer lyckligt omkring på heden.

Han säger att han inte har någon favorit, men återkommer hela tiden till att prata om Alfons, den sexåriga leon-bergern som han kallar sin lookalike. Kärleken är ömsesidig. Alfons är sällan mer än några meter från sin husse och står för det mesta och flåsar tillgivet bredvid honom.

EBBOT SÄGER ATT ju mer tid man um-gås med varandra, oavsett hundar eller människor, desto mer blir man som en och samma person.

– Han är väldigt disträ, och det är jag också. Det finns en likhet där. Men den fanns från början. Samma dag som vi köpte Alfons så kände jag ett speciellt band till honom.

– Jag gillar allihop, man ser dem som ens barn och man älskar dem lika mycket. Men om man är lite narcissistiskt lagd så

är det ju klart, den som liknar en mest är den man tycker bäst om.

En schäfer passerar 100 meter bort med sin husse och matte. Alfons blir orolig.

– När det är stora hundar, då ska han visa sig på styva linan. Han är lite oberäknelig ibland. Det är som en själv.

Alfons brås på många sätt på sin husse. Ebbot säger att han har medfödd scen-vana. För några år sedan ställde han upp i en dragshow på Röda Sten i Göteborg. Han fick låna en kaftan av husse och gil-lade när publiken jublade åt honom.

– Han är verkligen en lookalike på många sätt. Han beter sig nästan på samma sätt som jag. Jag får väl ta med honom upp på scen någon mer gång.

I vår släpper The Soundtrack of Our Lives en ny skiva. Fram till dess har Ebbot fullt upp. Hundarna blir hans sätt att hitta avslappning i vardagen.

–Jag har det ganska bra ändå som har min hobby som yrke. Men det kan vara psykiskt krävande. Jag tror inte jag hade överlevt om jag fortsatt bo i stan. Man kan landa med hundar.

MEN HUNDARNA ÄR inte bara behjälp-liga som avslappning eller scenrekvisita. De påverkar också musiken. Om Ebbot arbetar med en låt som han inte blir klar med ger han sig ut i skogen eller på

intervju

”Samma dag som vi köpte

Alfons så kände jag

ett speciellt band till honom”


Regnet piskar Ebbot i ansik-tet när han och hundarna Astrid, Alfons och Moses promenerar i natursköna Fjärås Bräcka sex mil söder

om Göteborg.– Djur inte tar energi på samma sätt

som människor. Att vara bland dem har en lugnande effekt. Generellt ser männis-kor djur bara som varelser som springer omkring, men de är ju faktiskt individer som man kan kommunicera med, nästan lättare än med människor. Sen finns det en totalt förlåtande till givenhet som är väldigt skön. Speciellt hos hunden, säger Ebbot.

Fastän Ebbot och hans fru inte har några barn har de en stor familj. Den består av dem, tre katter och tre hundar.

– Man kan ha familj på olika sätt. ”Sen jag lärt känna människan så föredrar jag hunden”, som Hitler sa. Det är väl det enda bra uttalande han har gjort.

Ebbot är stor och lurvig. Hans familj likaså. För åtta år sedan flyttade han och hans fru från Göteborg ut på lan-det. Då började familjen växa.

– Det var oundvikligt att vi skaffade katter och hundar. Men jag hade ald-rig skaffat hund om vi hade bott någon annanstans, av hänsyn till själva djuret.

Astrid, en korsning mellan flat coated retriever och border collie, är åtta år och äldst. Två år efter henne kom Alfons, en leonberger. Ett år senare fick de en kull valpar tillsammans och bland dem fanns Moses som bestämde sig för att stanna hos familjen.

Ebbot står på en stenåldersgravplats med havet på ena sidan och sjön Lygnern på andra. Astrid, Alfons och Moses springer lyckligt omkring på heden.

Han säger att han inte har någon favorit, men återkommer hela tiden till att prata om Alfons, den sexåriga leon-bergern som han kallar sin lookalike. Kärleken är ömsesidig. Alfons är sällan mer än några meter från sin husse och står för det mesta och flåsar tillgivet bredvid honom.

EBBOT SÄGER ATT ju mer tid man um-gås med varandra, oavsett hundar eller människor, desto mer blir man som en och samma person.

– Han är väldigt disträ, och det är jag också. Det finns en likhet där. Men den fanns från början. Samma dag som vi köpte Alfons så kände jag ett speciellt band till honom.

– Jag gillar allihop, man ser dem som ens barn och man älskar dem lika mycket. Men om man är lite narcissistiskt lagd så

är det ju klart, den som liknar en mest är den man tycker bäst om.

En schäfer passerar 100 meter bort med sin husse och matte. Alfons blir orolig.

– När det är stora hundar, då ska han visa sig på styva linan. Han är lite oberäknelig ibland. Det är som en själv.

Alfons brås på många sätt på sin husse. Ebbot säger att han har medfödd scen-vana. För några år sedan ställde han upp i en dragshow på Röda Sten i Göteborg. Han fick låna en kaftan av husse och gil-lade när publiken jublade åt honom.

– Han är verkligen en lookalike på många sätt. Han beter sig nästan på samma sätt som jag. Jag får väl ta med honom upp på scen någon mer gång.

I vår släpper The Soundtrack of Our Lives en ny skiva. Fram till dess har Ebbot fullt upp. Hundarna blir hans sätt att hitta avslappning i vardagen.

–Jag har det ganska bra ändå som har min hobby som yrke. Men det kan vara psykiskt krävande. Jag tror inte jag hade överlevt om jag fortsatt bo i stan. Man kan landa med hundar.

MEN HUNDARNA ÄR inte bara behjälp-liga som avslappning eller scenrekvisita. De påverkar också musiken. Om Ebbot arbetar med en låt som han inte blir klar med ger han sig ut i skogen eller på

intervju

”Samma dag som vi köpte

Alfons så kände jag

ett speciellt band till honom”


”Att förlora en hund kan nästan vara vär re än att förlora en kompis”

”Det finns en helande kraft i att ha hund. De absorberar ens energi, och tar över saker som finns i personligheten, som att ha en skadad vänstertass”. Susanna, Ebbots fru har en skadad tå på vänster fot. Precis samma tå har Astrid nu ont i.

”Att förlora en hund kan nästan vara värre än att förlora en kompis


vandringsleder med hundarna. Pro-menaderna fungerar som ventil.

– Vissa låttexter hade jag kanske inte skrivit om jag inte varit tvungen att gå ut med hundarna. Det finns en låt som heter Dog days som är inspirerad av hundarna om jag ska vara helt ärlig, säger han och vänder sig till Alfons som står bredvid och flåsar.

– Så var det Alfons, eller hur?

ALFONS FÅR EN godisbit. Astrid och Moses ställer sig snabbt bredvid. Det är viktigt att vara rättvis så att ingen blir avundsjuk.

– Det enda som är negativt med hundarna är att de har en sån begrän-sad livslängd. Att man vet att de inte kommer leva lika länge som en själv.

För några månader sedan fick Alfons ändtarmscancer. Det var en jobbig tid, men Ebbot trodde hela ti-den att det skulle gå bra. Nu är Alfons helt fri från sjukdomen.

– Att förlora en hund kan nästan vara värre än att förlora en kompis. Jag tror att det har med att göra med den förutsättningslösa kärleken. En hund ger ju så mycket kärlek. Man vaknar upp på morgonen och blir väckt av hundarna. Då är det som världens bästa huvudvärkstablett som kommer glufsande. De är en del av en själv.

”Det finns människor som ser ut som pudlar, människor med chihuahua- eller cockerspanielutseende. Jag har leonberger-utseende och finns det ju de här bassethundarna som är Donald Sutherland-lookalikes. Det är nästan för bra för att vara sant, som om vi har konstruerat dem.”

Ebbot köpte Alfons när han var 3 månader gammal. Alfons hade blivit miss-handlad av den förste köparen och när kenneln upptäckt detta tog de tillbaka honom. ”De hade en jättelik leonberger som valde mig. Han kom fram till mig och då bestämde ägarna sig för att det var jag som skulle ha Alfons”.

intervju


För oss som växte upp som re-beller mot ett auktoritärt sam-hälle (med ringar i näsan och t-shirts med Skid Row och Metallica) kan det nog kännas

extra fint att människor faktiskt kan vara så accepterande och förstående som de är. ”Du kommer få en son som blir precis som du är”, sa min far och log åt mig en gång när jag blivit hem skickad från skolan för att jag bråkat med en person som jag inte tyckte om. Han är empatisk min far, även om vi ibland har varit riktigt irriterade på varandra.

NÄR JAG NU är lite äldre och funderar över vad det är som gör en bra förälder så tänker jag spontant att det nog är att bli förstådd och lyssnad på. Det är skönt att bli arg lite då och då, och få berätta om saker som man själv tycker är fel. Som ung har man ju dessutom inte alla möjligheter att ändra på saker runt om-kring sig utan måste ofta gå via mamma eller pappa om man vill något.

Det som är intressant är att även forskningen har visat att det är att bli lyssnad på som är viktigt för ung-domars välmående. I sin avhand-ling om familjestrukturer visar psy-

kologiforskaren Stefan Persson att ungdomar mår som bäst om de växer upp i familjer som kännetecknas av demokrati. Det vill säga familjer där föräldrarna ärligt lyssnar och försöker förstå sina barn, även när de har gjort något som föräldrarna inte gil-lar, och där barnen får vara öppna

med sina känslor och tankar. I så-dana familjer har barnen bättre självförtroende och en starkare tro på att de ska lyckas med saker de företar sig, i jämförelse med barn från familjer där ingen vuxen finns till hands eller där en person tar alla beslut utan att låta andra komma till tals.

I avhandlingen slog Stefan Persson även hål på antagandet att det bara är föräldrarna som påverkar hur relationen med barnen ser ut. Han visade i stället att alla medlemmar i familjen påverkar varandra. Genom att följa lite över 500 femton- och sextonåringar, samt deras föräldrar, under fem år kunde forskaren se att det demokratiska klimatet i familjen förändrades om antingen barnen eller föräldrarna blev mer eller mindre öppna mot varandra.

DE SOM TÄNKER att de inte kan ha pli på sina barn utan att ”bestämma lite då och då” har förstås också rätt. Både ungdomar och barn behöver en förälder som finns där och stöttar dem. Att helt lämna besluten till någon som är mycket ung blir ett alldeles för stort ansvar för den personen. Det som är viktigt är att alla får säga sitt och uttrycka sin egen vilja – att de faktiskt känner att de är med och skapar ett familjeklimat tillsammans.

relationer

Politik i det lilla samhället

text tobias poggatssillustrationer anders tidholm

Anarki, diktatur, eller demokrati - vilka regler lever du efter med dina nära och kära? Karl listar kännetecknen för de olika familje ideologierna och vad de har för effekt på människors väl mående.

Ungdomar mår bäst

om de växer upp i demo-

kratiska familjer


”DET ÄR EN demokrati där männis-kor respekterar varandra och män-niskor diskuterar och tar beslut till sammans. Ibland kan konflikter upp-stå men människor försöker att lösa dem tillsammans. Alla kan påverka beslut som tas".

I en demokrati får alla medlemmar komma till tals och förklara sina tan-kar och känslor. Föräldrarna lyssnar på

barnen och låter dem avsluta det som de har att säga och om barnen har en annan syn på ett beslut kan det ändra besluten som tas.

Familjer som har ett demokratiskt styrelseskick kännetecknas av hög verbal kontakt och det är tillåtet att uttrycka många känslor mellan familjemedlem-marna. Om föräldrarna är stressade kan det leda till att de inte pratar lika mycket

med sina barn. Detta leder också till att demokratin minskar – precis som när bar-nen är mindre öppna mot sina föräldrar. Forskning visar också att familjer som kännetecknas av demokrati har barn som dricker mindre och begår färre brott än de som växer upp i odemokratiska familjer. Ungdomarna är även mindre deprimerade, har bättre självförtroende och tror inte att de ska misslyckas med saker de företar sig i lika stor grad som ungdomar i odemokratiska familjer. Dessutom vet föräldrarna i demokratiska familjer mer om barnens vänner och vad barnen gör på sin fritid – mycket mer än vad föräld-rarna i odemokratiska familjer vet.

Demokrati

”Tänk på din familj som ett land och föräldrarna som dess ledare. Vilken typ av statsskick har ni?” Den frågan ställde forskaren Stefan Persson till lite över 500 ungdomar för att se hur de upplevde samspelet med deras föräldrar i hemmet.

relationer

Stalin eller Palme?


”DET ÄR EN anarki där alla gör som de själva vill. Det finns inga klara regler och det finns ingen ledare.”

Denna familj gör att barn helt saknar ramar och trygghet. Om bar-net får göra precis som det vill lastas det med för mycket ansvar som det är

oförmöget att ta. Familjer som har föräldrar som är psykiskt sjuka eller som missbrukar kännetecknas av anarki.

DET FINNS EXEMPEL från det verkliga livet på hur det ser ut när det gått riktigt illa. När fyra- femåringar måste ta hand

om sina föräldrar genom att laga mat och hålla ordning hemma.

BARNEN FRÅN EN anarki-familj gör allt för att vara duktiga, effektiva, och rediga. Men kring 40-årsåldern rasar deras liv samman och de klarar inte av att hantera sin vardag längre. De har förlorat kontakten med vad de själva vill och drömmer om – sådant som barn med en sund uppväxt får genom lek och liknande.

”DET ÄR EN diktatur där det finns ledare som bestämmer över alla andra. Bara ledarna kan påverka beslut som ska tas”.

I en diktatur reglerar en person rela-tionerna med sin makt. I familjen finns det en person som ser till att de andra ska ”tjäna systemet” och makten – den enskilda individen blir ointressant. I sådana familjer gör medlemmarna saker konventionellt därför att det ”bara är så”. De andra individerna får

inte tillfälle att lära känna sig själva och använda sin egen vilja, eftersom det är ointressant för den styrande.

DET ÄR OCKSÅ viktigt att skilja mellan en person som är auktoritets-inriktad och någon som är auktoritär, då den senare reglerar relationen med sin kunskap istället för sin makt. Beroendeförhållandet mellan familje-medlemmar och en auktoritetsinriktad person är mycket sundare, eftersom de

Anarki

relationer

Diktaturkänner att ”den här personen vill inte styra mig, utan har något att lära mig.”

FÖR ATT SÄRSKILJA dessa kan man tänka på ett barn som tjatar på sin förälder. Om den vuxne blir arg men samtidigt förklarar sin ilska för barnet (du får inte börja cykla än för du är för liten, och kan inte navigera i trafiken på ett säkert sätt) får ilskan en förklaring och blir vägledande istället för att bara lägga locket på barnets vilja och säga ”så får du inte göra”.

Barn som kommer från en diktatur är ofta rädda, vilsna och litar inte på sig själva. De har en tendens att fjäska för andra för att bli omtyckta och för att visa att de underkastar sig. Det är inte heller ovanligt att de blir deprimerade.

Anarkifamiljen gör att barn helt saknar ramar och trygghet


När Lars Valentins dotter blev sjuk 2002 visste han väldigt lite om sjukdomen. Han hade ingenstans att vända

sig med sina frågor och han kände sig väldigt utlämnad som förälder.

– Jag kände en så stor vanmakt, på nätterna låg jag vaken och stirrade i taket men hon tappade bara mer och mer i vikt och jag kunde inte göra något.

Lars tyckte inte att de fick så mycket hjälp från vårdcentralen utan började läsa på om sjukdomen och lånade hem böcker om sjukdomen från biblioteket.

ANOREXIA NERVOSA ÄR en form av ät-störning där den drabbade får en sjuklig fixering vid sin kropp och sin vikt. Den sjuka har en panikartad rädsla för att gå upp i vikt. De flesta som blir sjuka är unga tonårstjejer och totalt sett är det ungefär en procent av alla svenska kvinnor som insjuknar. Det är inte lätt att upptäcka om en person har fått anorexia och det dröjde nästan ett halvår innan Lars och hans fru upptäckte att deras dotter var sjuk, då var hon redan fast i sjukdomen. De vet inte riktigt vad som utlöste prob-lemen, men Sara dansade mycket och det kan ha triggat igång allt. Lars tog störst ansvar för att kämpa för att hon skulle få hjälp.

– Det var mest jag faktiskt som engagerade mig i Saras behandling. Det är nog mycket en läggningsfråga. Jag är väldigt inställd på det här att analysera och hitta lösningar, berättar Lars.

Sara fick komma till Stockholms cen-trum för ätstörningar för behandling men där blev hon inte friskare utan sämre.

Lars tror att det berodde på att det inte var en trevlig stämning där och att for-men på vården inte gjorde flickorna på avdelningen friskare.

– De skulle till exempel äta tillsammans men det gjorde bara att de tävlade om vem som kunde äta minst.

BEHANDLINGEN VAR HELT fokuserad på att få patienterna att gå upp i vikt och börja äta, men de arbetade inte med de bakomliggande problemen. Det

gjorde honom besviken och efter några månaders vård började han titta efter an- började han titta efter an-han titta efter an-dra behandlingsalternativ.

– Jag blev frustrerad så jag försökte hitta andra lösningar, säger Lars.

Han började leta efter andra behand-lingshem, både i Sverige och utomlands. Alternativet som han fastnade för var MHE-kliniken, the Milton H. Ericksons clinic, i Mora. Det är en privat klinik som har behandlat människor med ätstörningar sedan 1990.

De fokuserar inte bara på kroppen utan också på själen.

Kliniken bestämde sig för att ta emot Sara Valentin som patient. Lars gillade att de lade ner mycket energi på att

nå fram till Sara och bygga upp ett förtroende dem emellan.

– Tillsammans ställde de upp krav på vad hon skulle uppnå, men utan tvång. De pratade väldigt lite med oss utan de vände sig till Sara och det tyckte jag var bra, det är en integritetsfråga. När man är i den åldern vill man inte bli behandlad som ett barn.

SOM FÖRÄLDER HAMNAR man lätt utan-för. Man får inte så mycket hjälp från vården utan fokus ligger på att hjälpa den sjuka. I stället blir anhöriga hänvisade till olika grupper, som till exempel Anorexi- och bulimi-kontakt. Det är ideell förening som ger stöd och hjälp för de sjuka och deras anhöriga.

– Det är väldigt paralyserande när inget funkar. Det är en märklig situation. Om någon är sjuk i cancer vill den bli frisk men om personen har ätstörning vill den ju inte bli frisk. Jag brukar likna det med att barnet är tagit som gisslan av en skurk men skurken är barnet själv och som förälder måste du sedan förhandla med båda personerna.

Under behandlingen bodde Sara växel-vis i Mora där hon fick intensiv behandling

relationer

Sara blev sjuk i anorexia när hon var 16 år. Det var inte lätt men tillsammans med sin pappa tog de sig igenom den svåra tiden.

text magdalena josefssonillustration ida krüger

Anorexin var nära att ta min dotter ifrån mig

Lars Valentin, pappa till Sara.

Pappa Lars:

”Det är väldigt paralyserande

när inget funkar”


relationer

och växelvis hemma. Efter ett halvår fick hon komma på tre dagars uppföljning. En stor del av behandlingen handlar om att tjejerna får ett miljöombyte och ta ansvar för sig själv och varandra. Efter behand-lingen fortsätter kliniken att ha kontakt med patienten.

SEDAN SARA VAR sjuk har mycket hänt inom vården. I dag är den mer fokuserad på att även väva in psykologi i behand-lingen och det har blivit vanligt att använ-da sig av kognitiv beteendeterapi som en del i behandlingen.

Sara är frisk sedan flera år nu men 67-årige Lars har fortsatt att engagera sig i Anorexi Bulimi-kontakt. Han har bland annat suttit i deras styrelse i fem år och föreläst om hur det var när Sara var sjuk.

– Hon mår bra nu men hon säger att det gjorde henne vuxen tidigt. Det är tufft att vara tjej.

ATT TÄNKA PÅ SOM ANHÖRIGOm personen förändrar sitt matmönster. Om hon eller han drar ner på eller ute-sluter fett och socker eller tackar nej till saker som personen tidigare tyckte om. Ett tidigt tecken kan vara ett ökat intresse för matlagning. Överdrivet motione-rande kan vara ett annat tecken på en begynnande ätstörning.

Uppmärksamma tidiga signaler

Lägg fram din oro på ett kärleksfullt sätt men skuldbelägg inte. Den som är sjuk kanske förnekar problemen eller blir arg men ta inte ilskan personligt.

Konfrontera problemen

Fråga hur personen mår och utan att kommentera matintaget, vikten och krop-pen. Fokusera hellre på vad personen tänker och känner. Kräv inte viktökning eller förändrat ätbeteende. Försök inte bli terapeut till din familjemedlem eller kompis utan hjälp personen till professionell behandling. Gå inte på tå för den som är sjuk.

Visa att du bryr dig

Källa: ab-kontakt

”När man är i den åldern vill man inte bli behandlad som ett barn


Rummet inne på psykologiska institutionen på Vasagatan i Göteborg är tyst. Man-nen i stolen på andra sidan bordet har sjunkit ihop lite

och blicken är riktad ner mot sidan av väggen längre bort. Ögonbrynen har rynkat ihop sig. Han kisar som om han letar efter en formulering.

– Jag möter detta problem väldigt ofta och jag möter det i väldigt hög grad hos människor just kring 40-årsåldern. Många känner att de skulle behöva gå i djupare i en relation, men tvekar, säger han.

MED MÅNGÅRIG ERFARENHET av terapi och handledning har psykologen Mats Mogren träffat en rad olika männi-skor. Det är väldigt vanligt att patienter bär på en uppfattning att de ska bli övergivna eller illa omtyckta om de öppnar sig för andra människor, berättar Mats Mogren. Därför vill de inte heller ta steget att släppa någon utomstående in på livet och prata om sina känslor.

– Vissa säger att ”jag är en kass och värdelös figur, att det är bättre att hon träffar någon annan som är roligare och kan bättre än mig”, säger Mats Mogren

Frågar man psykologer från olika skolor om vad detta beror på använder de sig av olika terminologi, men de flesta är ense om att tidiga trasiga relationer är en stor bidragande orsak. Särskilt käns-liga är vi under väldigt unga år då vi lär

oss knyta an och lita på andra männis-kor. Under de första levnadsåren bildar vi oss en uppfattning om hur relationer ska se ut.

I populärkulturen kan man ibland se skämtsamma bortförklaringar för barn-domens roll på den framtida utveckling-en i livet. I den amerikanska TV-serien Frasier finns det till exempel ett avsnitt där karaktären Daphne Moon berättar att hon har svårt att säga emot andra om

det blir en hetsig diskussion. Hon förkla-rar detta för sig själv, lite i förbigående, med att hon hade en stark och kontrol-lerande mamma som inte tillät henne att visa känslor. Publiken skrattar, men barndomen spelar roll.

FORSKNING I USA visar att ungefär 30 procent av människorna i en normal- population har ett otryggt anknytnings-mönster. Siffror som ser likadana ut i Sverige, enligt en rapport som Barn-

ombudsmannen publicerade 2007. Mönster som redan är etablerade är dessutom resistenta och tenderar att föl-ja människor upp i vuxen ålder.

Mats Mogren berättar att det som ofta kännetecknar människor som inte kan knyta an till andra är att de är otränade i sociala relationer. Att det är just i 40-årsåldern som många söker hjälp beror på att längtan efter att skapa djupare relationer blir allt starkare.

– Ensamheten blir allt påtagligare i den åldern. Fram till dess så kunde de hela tiden hoppas på att saker och ting skulle lösa sig och de kunde skjuta på problemen. Men en dag blir deras problem väldigt påtaligt och konkret, säger han.

TVÅ AV PIONJÄRERNA inom studier av hur tidiga relationer sätter spår senare i livet var Joyce och James Robertson, två psykologiskt skolade social arbetare. De dokumenterade barn som blivit placerade på institutioner efter andra världskriget och hur dessa barn reagera-de på att inte ha någon nära anhörig som de kunde knyta an till. Trots att barnen blev matade och bytta på så reagerade de precis som när en vuxen människa för-lorar en nära anhörig. De blev chockade och gick in i en djup sorgeprocess under en lång tid. Vissa stannade helt i sin ut-veckling och lärde sig varken prata eller gå. Dessa studier visade att vi människor har ett behov av att vara nära och knyta an till andra. Det räcker inte bara med

Människor lär sig umgås med varandra under unga år. Men är de närmaste relationerna otrygga kan det skapa problem med att känna tillit och närhet. Problemen kvarstår genom livet – om man inte gör något åt dem.

relationer

Kärleksproblem?text tobias poggats


Psykologen: det kan bero på din barndom

”Ensam-heten blir

påtagligarei 40-års åldern”

– Mats Mogren, psykolog Fo

to: Tobias

Poggats

27JANUARI 2012 | KARL 27JANUARI 2012 | KARL

fysisk omvårdnad utan vi behöver nära relationer och detta behov är som störst när vi är väldigt små.

Eftersom behovet att ha nära relatio-ner är så starkt utvecklar människor olika strategier och anknytningsmöns-ter för att hantera olika relationer i sina liv. Mönstren ser olika ut beroende på hur man blivit behandlad av personer som varit en nära. En människa som till exempel haft föräldrar som är väldigt otillgängliga har lärt sig att inte klaga för småsaker utan försöker istället klara sig själv i så hög utsträckning som möjligt. De vill inte visa sig svaga och förväntar sig att bli bortstötta och avvisade om de skulle be om hjälp.

VUXNA SOM HAR upplevt fysiskt eller psykiskt våld, eller har blivit förlöjligade när de uttryckt sina känslor som barn, har ett ambivalent behov av närhet. Samtidigt som de känner smärta på grund av tidigare erfarenheter vill de också ha närhet. Det är också dessa personer som har störst behov av professionell hjälp i vuxen ålder.

Men precis som andra mönster i li-vet går även det här att ändra och ofta bara genom att man pratar om det – an-tingen professionellt eller med någon av sina vänner. När man sätter ord på sina känslor och tankar av att vara värdelös, upptäcker man att det bara är föreställ-ningar man har haft inom sig själv.

– Sådana föreställningar spricker som trollen när de kommer ut i ljuset, säger Mats Mogren.

TryggTrygga människor har alltid haft någon till hands när de har vuxit upp. De har en uppfattning om att de kan söka trygghet och säkerhet hos någon om de skulle behöva det. Starka minnen av tillit till andra gör att människor med detta anknytningsmönster har lätt att bygga nya relationer och bibehålla dem under lång tid.

Den som vuxit upp med en relation till en förälder som är ömsom omhändertagande ömsom avvisande kan utveckla en anknytning som kallas otrygg-ambivalent. De här människorna styrs i hög grad av sina känslor och i nära relationer kan de skrämma iväg andra med sitt starka behov av närhet. Eftersom de känner sådan stor rädsla för att bli övergivna undviker de ibland nära relationer helt. Deras erfarenhet av osäkerhet i sina relationer gör att de har stor separationsångest.

Otrygg – ambivalent

Otrygg – undvikandeUndvikande människor har haft närstående som har avvisat dem då de behövt söka stöd. De har lärt sig att klara sig själva och inte klaga i onödan. I vuxen ålder håller de sig borta från nära relationer eftersom de är skrämmande för dem. De fungerar bra i ytliga relationer och är ofta omtyckta av andra. Dessa människor använder tänkande för att navigera i livet, snarare än att förlita sig på sina känslor för att veta vad de vill.

Otrygg – desorganiseradOm den person som ska vara en källa till trygghet under uppväxten samtidigt är hotfull eller våldsam kan en person växa upp med ett anknytningsmönster som kallas för otrygg-desorganiserad. Behovet av trygghet och förståelse krockar med rädslan för den andre, vilket i högre grad leder till svåra relations-störningar i livet. Människor med sådana erfarenheter är de som behöver mest hjälp att bryta sina beteendemönster.

relationer

Foto: Emy Krüger

De nära relationer vi har som barn lever kvar som mentala modeller inom oss. Senare i livet använder vi dessa modeller för att förstå andra människor och det är också därför som barndomen har en så stark påverkan på oss senare i livet.

TIDIGA RELATIONER SKAPAR OLIKA BETEENDEMÖNSTER


Klockan är 05:45 en onsdag i november i Göteborg. Inne i det som är en av gamla Lyck-holms bryggeriers tegel-

byggnader har arbetsdagen redan börjat. I det som en gång var Pripps lokaler håller numera Oceanbryggeriet till. De bildades 2006, flyttade hit ett år senare och har sedan dess etablerat sig som Göteborgs största mikrobryggare av öl. Redan utanför slår den tunga öldoften emot besökarna och inne i bryggeriet blir den nästan bedövande. Den på minner lite om ruttna äpplen, men lukten kommer från malt, humle och jäst. Det luktar öl helt enkelt. Eller snarare, det luktar som att någon tvättat bryggeriet med öl.

Inne i de trånga lokalerna står bryggaren Thomas Bingebo och häller ner malt i ett stort, runt träkar med mäskblandning. I det här tidiga stadiet påminner det mer om havregryns-gröt än öl, både till lukt och utseende. Bingebo verkar mer gå på känsla

än precisa mängder när han häller i ingredienserna. Men med flera års erfarenhet, ett lärlingsskap på ett bryggeri i Dwan på Irland och några år på Jämtlands bryggeri vet han vad han gör.

– Jag skriver ju recept. Det bygger mycket på erfarenhet och kunskap. Det finns de som använder datorer när de brygger öl men jag tycker att papper och penna funkar bättre.

LOKALERNA ÄR MINDRE än vad man förväntat sig av ett bryggeri som tillverkar 7 000 flaskor öl i veckan. De är även mindre glamorösa. Väggarna är vita och färgen flagnar på sina ställen, behållarna där ölen jäser påminner om små silos täckta med något som ser ut som svarta liggunderlag. Utrustningen köpte de av Jämtlands bryggeri. Och av någon anledning hänger det en trädgren från några snören i taket. Det är inte någon sorts obskyr bryggartra-dition utan bara något som hängde där när de flyttade in. Lokalen påmin-

ner egentligen om ett vanligt varu-lager, men överallt ser man vilket sorts företag som håller till här. Bredvid gaffeltrucken står en gammal bardisk, på pallen utanför kontoret ligger en öltapp och överallt ligger det kapsyler, etiketter och flaskor. Allt med Ocean-bryggeriets logo på. Enligt dem själva är platsen för bryggeriet viktigt för smak och identitet.

– Skulle vi brygga utomlands eller i Stockholm skulle det inte bli samma sak. Gör man ölen på ett annat bryggeri blir det inte samma smak. Platsen är viktig för smaken. Ta vattnet till exempel, öl består ju till stor del av vatten så det påverkar smaken, säger Thomas Bingebo medan han mäter upp en blandning av salter för att anpassa Göteborgsvattnet till den öl han idag brygger.

– Skulle man få en öl från Stockholm och en från Göteborg skulle man nog känna en skillnad. Om man jämför Jämtlands Bryggeri med Ocean så är det ju ganska stor skillnad på vattnet

Alla dricker Glenn i Göteborg

reportage

text petter jerdénfoto björn alm & emy krüger

Göteborgsporter, Glenn no. 5 och Järntorgets arbetarporter, Oceanbryggeriet i Göteborg gillar sin hemstad. Karl har besökt mikrobryggeriet och pratat om lokal förankring, skillnaden mellan Göteborgs- och Stockholmsöl och varför Soundtrack of Our Lives är en självklar ingrediens för en bra ale.


Klockan är 05:45 en onsdag i november i Göteborg. Inne i det som är en av gamla Lyck-holms bryggeriers tegel-

byggnader har arbetsdagen redan börjat. I det som en gång var Pripps lokaler håller numera Oceanbryggeriet till. De bildades 2006, flyttade hit ett år senare och har sedan dess etablerat sig som Göteborgs största mikrobryggare av öl. Redan utanför slår den tunga öldoften emot besökarna och inne i bryggeriet blir den nästan bedövande. Den på minner lite om ruttna äpplen, men lukten kommer från malt, humle och jäst. Det luktar öl helt enkelt. Eller snarare, det luktar som att någon tvättat bryggeriet med öl.

Inne i de trånga lokalerna står bryggaren Thomas Bingebo och häller ner malt i ett stort, runt träkar med mäskblandning. I det här tidiga stadiet påminner det mer om havregryns-gröt än öl, både till lukt och utseende. Bingebo verkar mer gå på känsla

än precisa mängder när han häller i ingredienserna. Men med flera års erfarenhet, ett lärlingsskap på ett bryggeri i Dwan på Irland och några år på Jämtlands bryggeri vet han vad han gör.

– Jag skriver ju recept. Det bygger mycket på erfarenhet och kunskap. Det finns de som använder datorer när de brygger öl men jag tycker att papper och penna funkar bättre.

LOKALERNA ÄR MINDRE än vad man förväntat sig av ett bryggeri som tillverkar 7 000 flaskor öl i veckan. De är även mindre glamorösa. Väggarna är vita och färgen flagnar på sina ställen, behållarna där ölen jäser påminner om små silos täckta med något som ser ut som svarta liggunderlag. Utrustningen köpte de av Jämtlands bryggeri. Och av någon anledning hänger det en trädgren från några snören i taket. Det är inte någon sorts obskyr bryggartra-dition utan bara något som hängde där när de flyttade in. Lokalen påmin-

ner egentligen om ett vanligt varu-lager, men överallt ser man vilket sorts företag som håller till här. Bredvid gaffeltrucken står en gammal bardisk, på pallen utanför kontoret ligger en öltapp och överallt ligger det kapsyler, etiketter och flaskor. Allt med Ocean-bryggeriets logo på. Enligt dem själva är platsen för bryggeriet viktigt för smak och identitet.

– Skulle vi brygga utomlands eller i Stockholm skulle det inte bli samma sak. Gör man ölen på ett annat bryggeri blir det inte samma smak. Platsen är viktig för smaken. Ta vattnet till exempel, öl består ju till stor del av vatten så det påverkar smaken, säger Thomas Bingebo medan han mäter upp en blandning av salter för att anpassa Göteborgsvattnet till den öl han idag brygger.

– Skulle man få en öl från Stockholm och en från Göteborg skulle man nog känna en skillnad. Om man jämför Jämtlands Bryggeri med Ocean så är det ju ganska stor skillnad på vattnet

Alla dricker Glenn i Göteborg

reportage

text petter jerdénfoto björn alm & emy krüger

Göteborgsporter, Glenn no. 5 och Järntorgets arbetarporter, Oceanbryggeriet i Göteborg gillar sin hemstad. Karl har besökt mikrobryggeriet och pratat om lokal förankring, skillnaden mellan Göteborgs- och Stockholmsöl och varför Soundtrack of Our Lives är en självklar ingrediens för en bra ale.


reportage

Öltradition. 2007 flyttade Oceanbryggeriet in i gamla Lyckholms bryg-geriers tapphall. De slitna tegelbyggnaderna ligger mellan Göteborg och Mölndal och utgångspunkten i Oceans planer på att ta över ölsverige.


När Oceanbryggeriet flyttade in köpte de Jämtlands Bryggeris gamla utrustning. Thomas Bingebo var hos dem mellan sin lärlingsperiod på Irland och sitt nuvarande jobb som bryggare på Ocean.


reportage

och det kan man nog känna på smaken, fortsätter han.

De stora vita säckarna med specialmalt ligger ovanpå varandra på de stora hyllorna i bryggeriet. Ocean använder sig av en kornmalt från England som heter Maris Otter som kräver ett speciellt tillstånd. Enligt dem själva är det en av faktorerna där mikrobryggerierna skiljer sig från de större aktörerna, ett kvalitetstänkande genom alla leden i öltillverkningen.

– Vår malt kostar väl sju-åtta kronor per kilo med fraktkostnader. De stora bryggerierna är väl nere i två kronor. Men då kan det vara vad som helst, svenskt, ryskt. Malt som malt. Man får vad man får, men det blir en väldig skillnad i kvalitet, säger Thomas Bingebo.

INNE PÅ DET lilla kontoret på bryggeriet sitter företagets ekonom Rodrigo Arvidsson och säljaren Peter Andersson framför sina datorer. Båda har på sig svarta sweatshirts med Oceanbryggeriets logo på. Rummet är inte större än några kvadratmeter och ganska stökigt. På väggen hänger en inramad IFK Göteborgströja med Håkan Milds namn på ryggen och en signerad hälsning, ”till Peter”, från blåvitt ikonen. Härifrån sköts företagets ekonomi och logistik.

– Vi som är självständiga påpekar ju att det är väldigt viktigt att vara lokalförankrade. I början var det svårt med avtalen, vi visste inte hur mycket vi kunde sälja. Nu säljer vi till 80 olika ställen. Vi har en väldigt bra relation med många av dem, vi känner ju varandra. Då kanske servitörerna rekommenderar vår öl till exempel.

De största utgifterna för bryggeriet är förpackning, flaskor och transporter. Framförallt transporterna. De satsar på att etablera sig utanför Göteborg men

innan dess finns det några problem de måste lösa. Bilar är dyra, bensin är dyrt och fler bilar innebär mer personal. Deras öl går att ta in som beställnings-vara men just nu är det snarare en för-lust enligt Arvidsson.

– Det är lite krångligt med transporten. Säljer vi till exempel ett kolli till bolaget i Kinna får vi transportera det själva. Den som köper det är vår hjälte, men rent ekonomiskt är det ingen bra affär.

Ett annat problem är att fler av System-bolagets butiker än förut måste ta in deras öl. Något som är krångligare än man kan tro. Sverige är det enda landet

i Europa där gårdsförsäljning av alko-hol inte är tillåtet. Bryggerierna kan alltså inte sälja direkt till kunderna utan måste gå via en mellanhand, till ex empel Systembolaget. För att kom-pensera detta gav systemet mikro-bryggerierna tillstånd att sälja öl i den butik som låg närmast, Ocean fick Går-da. Den första juli 2010 ändrades det till de tre närmaste så i dag säljs Oceanöl även på Systembolaget på Avenyn och i Nordstan. För ett mindre bryggeri som Ocean är istället kontakten med de lokala pubarna och restaurangerna en viktig del av verksamheten.

– Pubarna är fantastiskt viktiga, helt

grundläggande för vår ekonomi. Det är lite krångligt med Systembolaget. Man brukar säga att man ska börja sälja 90 procent till krogarna och tio till systemet och efter tio år ska det vara tvärtom. Så ser det inte riktigt ut för oss, säger Rodrigo Arvidsson.

Ocean är det största mikrobryggeriet i Göteborg, men inte det enda. Förutom några små aktörer finns även Dugges Ale- & Porterbryggeri AB som drivs av Mikael Dugge Lindström. De senaste åren har öltrenden verkligen exploderat i Sverige, Nyckelbryggeri i Luleå, Oppigårds från Hedemora och Worlds smallest brewery i Malmö visar på en stor geografisk spridning. Vissa säljs på Systembolaget över hela Sverige, andra till de lokala krogarna i hemstaden.

SEDAN FINNS DET också alla de som brygger hemma. De har visserligen funnits länge, men det handlar inte om hembränt för 50 kronor dunken eller överjäst mjöd från badkaret. Sveriges amatörbryggare är pålästa, kunniga och organiserade. Svenska mästerskapen i ölbryggning avgjordes förra året i Stockholm, arrangerat av Svenska Hembryggarföreningen. Totalsegrare och svenska mästare blev Janne Sand-ström och Per Andersson med Bäck-vägen Barely Barley. Andra vinnare var bland annat Spanked Virgin Wheat och Gambrinus Novemberfröjd. Trenden med mikrobryggerier är inte en fluga utan här för att stanna enligt Rodrigo Ar-vidsson.

– Det finns ju lite forskning om det (trender, red. amn). Det är många som tycker att öl är viktigt, det ger en extra krydda till livet. Hälsotrenden påverkar ju också. Går du på restaurang och äter dyr mat vill du också dricka ett gott öl. Samma sak om man ska laga god mat hemma, då köper man inte halvfabrikat.

”Pubarna är fantastiskt

viktiga, helt grundläggande

för vår ekonomi”


reportage

En mängd olika bloggar, hemsidor och föreningar stärker det han säger, mikrobryggerier kommer inte att försvinna. Han nämner också något om att öl-spa ska vara det senaste. En avkopplande heldag med ölmassage avrundat med lite ölkosmetika. Det återstår att se om det slår i Sverige. I Tjeckien fungerar det tydligen.

För Oceanbryggeriet finns det både för- och nackdelar med att de är, relativt, ensamma i Göteborg. Fördelarna är att de inte tvingas konkurrera med andra aktörer, nackdelarna är att det blir svårt att konkurrera med de större aktörerna om krogarnas kranar. Genom att sälja stora volymer öl på förskott kan ett större bryggeri agera som en slags bank. För en nystartad krog kan ett förskott på några hundratusen vara skillnaden på konkurs och succé, men de handlar då i en beroendeställning till bryggeriet. De kan då ställa vissa krav, till exempel på vilka öl som ska säljas. Problemet har tydligen blivit bättre med tiden men fortfarande märker Ocean av vissa pro-blem.

– Det är väl Åbro och Carlsberg som inte är så pigga på att samarbeta, säger Peter Andersson som är företagets säljare och den som har mest kontakt med kunderna.

– Dom äger ju kranen så de kan ju ställa krav på krogen. Ibland kan de bara koppla på oss om ägaren vill det, men ibland svarar aldrig den som äger krogen när vi hört av oss, fortsätter Rod-rigo Arvidsson.

THOMAS BINGEBO STÅR med en öl i handen, en av bryggarens uppgifter är trots allt att provsmaka det han tillverkar. Han säger själv att han dricker ungefär tre-fyra om dagen. Men mycket mer än så blir det inte. Efter en hel dag

i bryggeriet minskar suget efter öl. I bakgrunden spelas Soundtrack of Our liveslåten Instant repeater 99. Bingebo har själv spelat i bandet och lyssnar ofta på musik när han brygger. Kanske gör musiken ölen bättre, kanske gör ölen musiken bättre. Antagligen både och. För ett bryggeri med så stark koppling till Göteborg känns det ganska naturligt att just mannen med kaftanen, Ebbot Lundberg, har fått ölen Ebbot ale döpt ef-ter sig. Enligt Bingebo är det en ordlek på ett öl han gillar som heter Abbot ale.

De har även ölen Järntorgets arbetarpor-ter, Göteborgsporter och Ocean non violence med Carl Fredrik Reuterswärds beröm-da bronsskulptur, revolvern med knuten på pipan, på etiketten.

Och såklart storsäljaren Glenn no. 5. Från början var det tänkt att ölen skulle be-skrivas med orden ”avnjutes bäst med en god Kamrat”, något Systembolaget inte gillade eftersom det kunde ses som reklam för IFK Göteborg (IFK står just för Idrottsföreningen Kamraterna, med

stort K). Istället blev det ”avnjutes bäst med en god kamrat”. Med alla kort på handen är det inte konstigt att anta att ägarna gillar sin hemstad. Av flera olika orsaker.

– Det är väl viktigt med lokalknytning. Det är ju vår huvudmarknad, vi är ett Göteborgsbryggeri, allt görs ju här. Järntorgets Arbetarporter var vår första öl med Göteborgsaknytning. Glenn brygg-de vi åt supporteklubben Änglarna, (IFK Göteborgs supporterklubb, red. anm) de kontaktade oss för att de ville ha ett lite bättre öl att dricka till matcherna, säger Thomas Bingebo.

INNE PÅ BRYGGERIET finns det som sig bör också en liten bar. Den är spartanskt inredd, ett par bord, några stolar, en bardisk. På en av väggarna sitter ett kollage med olika tidnings-urklipp. En del av dem har bilder på Thomas Bingebo stående på scen iförd sol glasögon. I en av ramarna hänger en intervju med Thomas Bingebo i GT från den 8 mars 2008, rubriken lyder Dröm-men för småbryggaren är att komma in på systemet. Att sälja öl alltså, inte köpa.

När nu detta är uppnått siktar de vidare. Bryggeriet har etablerat sig i Göteborg men satsar på hela Sverige. Att få sina öl på Systembolagets hyllor är ett av de nästa stegen. Men det är inte så enkelt.

– Målet är att finnas i hela Sverige. Det gäller att vinna olika offerter, på julöl till exempel. Alla som vill får skicka in provöl fyra-fem månader innan och sen plockar de en vinnare av cirka 40–50 stycken. Oppigårds har satsat hårt och vunnit många offerter, vi har satsat på krogar istället. Om vi ska komma dit måste vi börja vinna offerter. Det är så man lyckas, säger Rodrigo Arvidsson.

”Det finns många

som tycker att öl är

viktigt, det ger en extra

krydda till livet”

Småbryggerier blir allt flerBERITH KARLSSON ÄR ordförande i För-eningen Sveriges Småbryggerier och även ägare och grundare av Närkes Kul-turbryggeri. Föreningen är en samman-slutning av mindre, oberoende ölbryg-gerier. De har 21 stycken medlemmar, enligt deras hemsida från Östersund i norr till Malmö i söder.

– Föreningen bildades för tre år sedan, med syftet att främja svenska små brygg-erier och ölkultur. Bland annat genom att fungera som kontaktnät. Vi stöttar varan-dra, utbyter erfarenheter, stärker varan-dra helt enkelt.

Enligt Berith är det svårt att säga hur

många oberoende mikrobryggerier det finns i Sverige, men förutom förening-ens egna medlemmar kan det finnas så många som 20 stycken till. Det startas många bryggerier vilket gör det svårt att uppskatta antalet. Det är även svårt att säga vad ett mikrobryggeri är, det verkar inte finnas en svensk definition.

– Det gör ju inte det i Sverige, ordet kommer från USA, jag kommer inte ihåg siffran, men det finns en volymgräns där. Vi har satt ett tak på 5 miljoner liter. Det kan låta mycket, de flesta kommer inte upp i en femtedel av det. Det ska vara ett litet bryggeri och det ska vara oberoende.

Du ska inte sitta i knät på någon annan som styr ditt bryggeri.

Ett av föreningens krav är att medlem-marna ska vara oberoende. Enligt Berith Karlsson är just det absolut nödvändigt för att ha en bra ölkultur.

– Det är jätteviktigt, en gång i tiden tog storbryggerierna kål på småbryggerierna i Sverige. Då köpte Pripps och Lyckholm allting. Men sen vände det, när det blir tillräckligt illa så måste det bli bättre efter ett tag. Det var några mindre bryg-gerier som stod emot, så det kanske rent av är tack vare Pripps som vi i dag har så många småbryggerier.


reportage


Torbjörn och Henrik sitter i Henriks sovrum. På skriv-bordet framför dem står tre stycken skärmar. På en av skärmarna flyger ett blått och

ett rött flygplan runt. De två flygpla-nen är mitt uppe i processen att försöka skjuta ner varandra. Då och då dyker det upp ballonger på skärmen som det gäl-ler att flyga in i för att få olika power-ups som starkare motor, mer ammun -ition eller utökad stryktålighet. Spelet är kodat av Henrik medan Torbjörn har gjort grafiken.

Det började som något av en slump jul en 1989, då Henrik och Torbjörn var elva år. De hade ställt in siktet på en Amiga eller en Commodore 64. Men som av en händelse såg deras mamma en

annons om en dator som såg exakt li-kadan ut men kostade en tusenlapp mindre.

– Vi kunde inte hålla oss till julafton utan öppnade nog paketet typ den andre december, säger Torbjörn och skrattar.

– Vi hade sparat vår månadspeng i ett antal månader då, vi var väl elva och ett halvt, lägger Henrik till.

TILLSAMMANS MED DATORN kom även 20 spel, vilket blev Henrik och Torbjörns sysselsättning det efterföljande halvåret. Men deras intresse grenade snart ut sig till att handla om mer än bara spelande. Med spelen medföljde ett programspråk plus en manual till programspråket som beskrev vilka kommandon man kunde skriva.

– Vi fattade inget av det, vi skrev in kommandona som det stod men förstod inte att man skulle fylla i värden där det skulle vara parametrar och sånt. Vi fick det förklarat för oss av en morbror, säger Torbjörn.

Att spela och programmera spel var den huvudsakliga sysselsättningen fram till 2002. Men vid den tiden väntade tvillingarna på ett nytt acceleratorkort för att göra Atarin snabbare. Ljudet på deras Atari var redan i klass med en bra PC. Det grafiska hade dock hamnat efter, både gällande hur hög upplös-ning som gick att köra och hur snabbt bilddata kunde flyttas runt på skärmen. Mot bakgrund av det föddes idén att göra ett eget grafikkort som ska fästas på acceleratorkortet.

Härvan av sladdar och kretskort på bordet skulle de flesta beskriva som en kvarleva från IT- stenåldern. Men för tvillingarna Torbjörn och Henrik Gildå är Atari en hobby som upp tagit en stor del av deras liv sedan de fick sin första atari-dator för 22 år sedan.

intervju


En odödlig hobby

text robin harryssonfoto signe oskarsson


I takt med att idén om att göra det egna grafikkortet tog fart så blev saker mer och mer hårdvaruorienterade för Torbjörn och Henrik. Till att börja med producerade de ett nätverkskort som såldes i cirka 120 exemplar. Tanken med nätverkskortet var att det skulle vara ett övningsprojekt eftersom grafikkortet skulle bli mer avancerat.

Jobbet med grafikkortet har inneburit tusentals timmars jobb och har slitit en hel del på båda. Vid ett par tillfällen har arbetet har arbetsbördan gjort att de har varit på väg att gå in i väggen.

– Det är ju folk över hela världen som är spekulanter på kortet, alltifrån USA till Australien, säger Torbjörn.

– För min del har hårdvaruarbetet för-stört känslan lite för jag känner att det

är så mycket förväntningar från folk runtom i världen på att vi ska bli klara med grafikkortet. Det känns lite som ett tvång, samtidigt som man ju gärna vill få klart det, säger Henrik.

– Jag vill tillbaka mer till spelskapan-det och hur det var innan kortet, fortsät-ter han.

PÅ SKÄRMEN CIRKULERAR fortfarande flygplanen utan att någon har lyckats skjuta ner den andra. Till slut lyckas Tor-björn skjuta ner Henriks plan som störtar mot marken i ett moln av eld.

– Vi borde ha turneringar i sånt här egentligen, säger Torbjörn.

– Hade vi inte det? frågar Henrik. – Nej, jag tror inte det. – Det är nog det spelet vi har spelat

”Kan det göras på en Atari ska det göras på en Atari


I dag är Henrik högskoleingenjör i datateknik och Torbjörn civilingenjör inom samma område. "Man kan väl säga att yrkesvalet har påverkats en hel del av vårt dator-intresse", säger Torbjörn.

ATARI & ACCELERATORKORTAtari grundades 1972 och var en pionjär inom arkadspel, tv-spelskonsoler och hemdatorer. Samma år lanserades Pong som blev det första kommersiellt framgångsrika arkadspelet.

Ett acceleratorkort är ett kretskort som ersätter datorns processor och på så vis gör den snabbare.

HENRIK & TORBJÖRN GILDÅFödda den 25:e maj 1978

Henrik är högskoleingenjör i Datateknik Torbjörn är civilingenjör i Datateknik.

Båda jobbar på Lansen Technology i Göte-borg, ett företag som utvecklar Larmsystem.

36 KARL | JANUARI 201236 KARL | JANUARI 2012

mest, även om det inte är så avancerat. Det är oftast de spelen som är roligast också, säger Torbjörn.

Trots att han inte beskriver utveckling-en av spelet som något heltidsarbete så uppskattar Henrik att det har tagit runt 500 timmar effektiv tid.

– Det är ju inte så att man sitter hela tiden, det är väl möjligtvis i början då. I början är man så inne i det att man inte har några problem att sitta på kvällarna efter skolan eller jobbet, säger Henrik.

Själva skapandeprocessen har sina fallgropar och det gäller att få finliret att stämma.

– Jag minns att jag hade problem att få planen att svänga bra i början. I spel-skaparprocessen ingår det här med att försöka modellera något så att det blir

ganska verkligt men ändå tillräckligt simpelt för att man ska kunna program-mera det. Det är det som är det stora arbetet bakom det som är grafik. Det är att få till fysikaliska modeller och det var det jag försökte mig på i början, men det blev för komplicerat och därmed fick jag inte till det bra.

VAD SOM ÄR så speciellt med Atari har tvillingarna svårt att svara på.

– Kan det göras på en Atari ska det göras på en Atari, säger Henrik och Tor-björn, nästan i kör.

– Men att förklara det för en oinvigd är nog omöjligt, lägger Torbjörn till.

I dag är Atari inte stort utan hålls igång av entusiaster världen över. Under arbetet med grafikkortet har tvillingarna

dock märkt att det finns fler än de trott. – Det är inte stort, men det finns ett

stort mörkertal som man aldrig märker av på nätet. När vi har gått ut med att folk ska registrera sig för att visa sitt intresse för grafikkortet så vi vet hur vi ska sätta priserna så dyker det helt plöts-ligt upp folk man aldrig hört talas om och säger ”jag vill ha ett kort”. Då mär-ker man att det är vissa som kommer tillbaka och tar upp sin gamla ataridator och tittar runt på nätet och ser att det finns folk som håller på och till och med utvecklar grejer. Det är ju rätt så kul, säger Torbjörn.

– Sen är det ju vi då som aldrig lagt ner det, lägger Henrik till och båda brister ut i skratt.

Genom åren har tvillingarna förbrukat några tangentbord genom spilld läsk. "Tangenterna klibbar fast på grund av sockret, nu för tiden dricker vi bara sockerfritt", säger Torbjörn.

37JANUARI 2012 | KARLJANUARI 2012 | KARL

0-3 rätt: Skärpning! Nu är det du som bokar biljetter till vårens turné och lär dig mer om Sveriges största rock legend.

4-7 rätt: I din ungdom lyssnade du på Ebba Grön med ett halvt öra när du smygre-volterade mot morsan genom att röka under fläkten.

2005 återupptäckte du Thåström då din flickvän dumpade dig och du spelade Fanfanfan på repeat hela hösten.

8-10 rätt: När du var ung var Thåström den enda som förstod dig. Du har köpt alla skivor, läst texthäftena och varit på en och annan konsert. På senare år lyssnar du mer i nostalgiskt syfte. Men det händer

att du fäller en tår när du lyssnar på Kärlek är för dom.

11-12 rätt: Du lever och andas Sven Joachim Eriksson Thåström! Födelsedagen den 20 mars är en högtidsdag och du har gjort den obligatoriska pilgrimsresan till ungdomsgården Oasen i Rågsved.

Vad vet du om Thåström?1. Ebba Grön bildades i Rågsved 1977. Vad kallade bandet sig från början? A. The haters B. Helt sonika C. Urin

2. Vilken av följande per-soner ingick inte i Ebba Grön från början? A. Gurra B. Stry C. Fjodor

3. 1979 kom Ebba Gröns debut album We’re Only in it for the Drugs. På vilket skivbolag gavs den ut? A. Mistlur records B. Sonet C. MNW

4. På samma skiva finns låten Beväpna er, där

bland annat Prins Bertil och en känd artist får sig en känga med kom-mentaren ”Ja, de tål lite bly i nackarna”. Vad heter artisten?A. Zarah LeanderB. Birgit NilssonC. Karl Gerhard

5. Thåström växte upp i Högdalen i Stockholm. Hösten 2005 släppte han ett album med samma titel som gatan han växte upp på. Vad hette albumet? A. Skebokvarnsvägen 219 B. Skebokvarnsvägen 209 C. Skebokvarnsvägen 211

6. Under början av 1980-talet bildade Thåström, Christian Falk och Stry Terrarie Rymd-imperiet, ett sidoprojekt

till Ebba Grön. När Ebba Grön sedan splittrats 1983 bestämde de sig för att satsa helhjärtat på bandet. De bytte namn till Imperiet och fick med sig en ny medlem på saxofon och keybord. Vem?A. Mats BorgB. Fred AspC. Per Hägglund

7. Thåström går även under ett välkänt smek-namn, vilket? A. Kimme B. Palle C. Pimme

8. 1985 kom bandets tredje album Blå himlen blues som innehöll en låt med Mikael Wiehe och Björn Afzelius. Vad hette låten?

A. Sura-Baya-JohnyB. FredC. CC Cowboys 9. Efter Thåströms första sväng som soloartist flyttade han till Neder-länderna. Med inspira-tion från Entombed och Einstürzende Neu-bauten startade han och Peter Lööf industrirock-bandet Peace, Love and Pitbulls. Totalt släppte de tre skivor. Mellan vilka år var bandet aktiva? A. 1990-1995 B. 1992-1997 C. 1993-1994

10. Imperiet upphörde att existera 1988. Året därpå släppte Thåström sin första soloskiva. Vad hette den? A. Det är ni som e dom

konstiga det är jag som e normalB. Xplodera mig 2000 C. Thåström 11. I våras kunde vi läsa i tidningarna att Thåström återförenats med en gammal flickvän. Vad heter hon? A. Amanda Ooms B. Regina Lund C. Kajsa Grytt

12. En av Thåströms största inspirationskäl-lor är en känd svensk poet. Han har uppträtt som förband och skrivit texten till Imperiets låt Vykort. Vad heter han? A. Jacques Werup B. Bruno K Öijer C. Marcus Birro

Facit: 1-A, 2-B, 3-A, 4-A, 5-B, 6-C, 7-C, 8-B, 9-B, 10-C, 11-A, 12-B

37

Foto: Micke Sandström

Den 15 februari släpps nya albumet Beväpna dig med vingar och i slutet av januari drar han ut på turné. Men vad vet du om legenden från Högdalen?


1899 skrevs En herrgårdssägen som inte tillhör Selma Lagerlöfs mest kända verk. Men den 119 sidor korta romanen är ett av Sveriges litteraturhistoriska guldkorn. I romanen möter vi den fiolspelande Uppsalastudenten Gunnar Hede. Han spenderar dagarna på latsidan samtidigt som familjegården i Dalarna håller på att gå förlorad. Försöket att rädda gården le-der till sinnessjukdom och han byter skepnad till Getabocken och blir rundresande försäljare. Med ett övernaturligt skimmer får läsaren följa Gunnar Hedes resa där han försöker återställa en balans som blivit rubbad. Allt berättat på ett underbart och självklart sätt som suger in läsaren i berättelsen.

Selma LagerlöfEn herrgårdssägen

Böcker för alla smaker

I Kalle Linds Människor som går till överdrift skriver han om personer och händelser där livet överträffar dikten. Till exempel blir det skruvat när Robert De Niro skulle förbereda sig för olika roller, han lekte krabba och körde taxi inför sin kanske mest kända roll som Travis Bickle i Taxi driver. En annan anekdot är hur scoutrörelsen startade som ett sätt att få unga pojkar att hålla händerna över täcket. Tonen är humoristisk likt i hans blogg En man med ett skägg och hans förra bok Människor det varit synd om.

Liselott Willéns fjärde roman utspelar sig i politikens värld. Huvudpersonen Christian Weber har på kort tid tagit sig upp i politiken, men har med sitt kontroversiella förslag om ett nationellt DNA-register delat Sverige i två. I direktsänd TV ger han ett salivprov för att främja ett riksdagsbeslut. Några dagar senare hämtar polisen Weber då hans DNA matchar spåren på e n ung flickas döda kropp. Ett dygn senare är han försvunnen. Liselott Willén drar in läsaren i en spännande värld med helomvändningar. Men boken är också mycket läsvärd för de som inte brukar röra sig i genren. Alltså, en deckare för människor som inte gillar deckare.

Lukas MoodysonDöden & Co Endast en bokstav

skiljer huvudpersonen Lucas från författaren Lukas Moodyson

och ibland kan det vara svårt att skilja det fiktiva från det verkliga. Döden & Co. är en roman som handlar om Lucas för-hållande till sin far och efter dennes död

befinner han sig i stor förvirring. Det är stora teman om liv och död i texten av Moodyson

och den går i ett rasande tempo. Läsaren får följa med i med vetandet där Marylin Monroe, Kate Moss och Moder Teresa

dyker upp i sorgearbetet och upp görelsen med det

förflutna.

litteratur

Litteraturredaktör Björn Alm tipsar om de bästa böckerna i pockethyllorna.

Den vietnamesiskfödde för-fattare Nam Lee har bott i Australien där han utbildade sig till jurist för att senare flytta till USA och jobba som tidskrifts-redaktör. Hans kringflackande

liv märks tydligt i novellsamlingen Båten där hans berättarjag tar oväntade skepnader. Bland annat som en japansk flicka innan atombomben i Hiroshima. Eller den mer självbiografiska novel-len där en far kommer på besök hos en författare med skrivkramp, men också som en tonårstorped i Colombias slum. Nam Lees prosa är skriven med inlevelse om hur det är att vara människa oavsett var man befinner sig i världen.

Nam LeeBåten

KLASSIKERN:

Liselott WillénIngenstans under himmelen

Kalle LindMänniskor som går till överdrift


1899 skrevs En herrgårdssägen som inte tillhör Selma Lagerlöfs mest kända verk. Men den 119 sidor korta romanen är ett av Sveriges litteraturhistoriska guldkorn. I romanen möter vi den fiolspelande Uppsalastudenten Gunnar Hede. Han spenderar dagarna på latsidan samtidigt som familjegården i Dalarna håller på att gå förlorad. Försöket att rädda gården le-der till sinnessjukdom och han byter skepnad till Getabocken och blir rundresande försäljare. Med ett övernaturligt skimmer får läsaren följa Gunnar Hedes resa där han försöker återställa en balans som blivit rubbad. Allt berättat på ett underbart och självklart sätt som suger in läsaren i berättelsen.

Selma LagerlöfEn herrgårdssägen

Böcker för alla smaker

I Kalle Linds Människor som går till överdrift skriver han om personer och händelser där livet överträffar dikten. Till exempel blir det skruvat när Robert De Niro skulle förbereda sig för olika roller, han lekte krabba och körde taxi inför sin kanske mest kända roll som Travis Bickle i Taxi driver. En annan anekdot är hur scoutrörelsen startade som ett sätt att få unga pojkar att hålla händerna över täcket. Tonen är humoristisk likt i hans blogg En man med ett skägg och hans förra bok Människor det varit synd om.

Liselott Willéns fjärde roman utspelar sig i politikens värld. Huvudpersonen Christian Weber har på kort tid tagit sig upp i politiken, men har med sitt kontroversiella förslag om ett nationellt DNA-register delat Sverige i två. I direktsänd TV ger han ett salivprov för att främja ett riksdagsbeslut. Några dagar senare hämtar polisen Weber då hans DNA matchar spåren på e n ung flickas döda kropp. Ett dygn senare är han försvunnen. Liselott Willén drar in läsaren i en spännande värld med helomvändningar. Men boken är också mycket läsvärd för de som inte brukar röra sig i genren. Alltså, en deckare för människor som inte gillar deckare.

Lukas MoodysonDöden & Co Endast en bokstav

skiljer huvudpersonen Lucas från författaren Lukas Moodyson

och ibland kan det vara svårt att skilja det fiktiva från det verkliga. Döden & Co. är en roman som handlar om Lucas för-hållande till sin far och efter dennes död

befinner han sig i stor förvirring. Det är stora teman om liv och död i texten av Moodyson

och den går i ett rasande tempo. Läsaren får följa med i med vetandet där Marylin Monroe, Kate Moss och Moder Teresa

dyker upp i sorgearbetet och upp görelsen med det

förflutna.

litteratur

Litteraturredaktör Björn Alm tipsar om de bästa böckerna i pockethyllorna.

Den vietnamesiskfödde för-fattare Nam Lee har bott i Australien där han utbildade sig till jurist för att senare flytta till USA och jobba som tidskrifts-redaktör. Hans kringflackande

liv märks tydligt i novellsamlingen Båten där hans berättarjag tar oväntade skepnader. Bland annat som en japansk flicka innan atombomben i Hiroshima. Eller den mer självbiografiska novel-len där en far kommer på besök hos en författare med skrivkramp, men också som en tonårstorped i Colombias slum. Nam Lees prosa är skriven med inlevelse om hur det är att vara människa oavsett var man befinner sig i världen.

Nam LeeBåten

KLASSIKERN:

Liselott WillénIngenstans under himmelen

Kalle LindMänniskor som går till överdrift


Unni Drougges spännings-trilogi är ingen vanlig deckare med svenska mått mätt. Huvud personen Berit Hård är skandal-

journalisten som blir anti hjälte i Drougges samhällskritik och upp-görelse med media, skönhets- och lycko industrin.

Hur föddes idén till att skriva en trilogi? – Egentligen är det en ganska tråkig

grej at t göra och ofta är de dåligt skrivna. Det är mest förlagen som vill att författare ska skriva trilogi för att folk vill ha en karaktär som åter kommer. Men jag ville göra upp med deckar-genren och skriva något som var dubbel-bottnat. Jag har alltid velat underhålla men det ska finnas något mer där för den som vill eller kan uppfatta det. Det kan vara familjestrukturen, relationer eller samhället som jag vrider och vänder på.

Berätta om huvudpersonen Berit Hård.– Det var när jag kom på Berit Hård

som det föll på plats. Jag använde mig av andra deckare. För hur ser den vanliga deckargubben ut? Det är en ganska melan kolisk figur som super för mycket och lever promiskiöst. Jag byter kön på Berit Hård och då blir hon mer intressant. Hade hon varit en man hade det inte varit så anmärkningsvärt; hon har sex när hon vill, är fetlagd och klär sig inte så nogräknat. Jag driver med gubbväldet helt enkelt.

Vad var din tanke med din första spänningsroman Bluffen?

– Jag ville göra upp med medie- och förlagsbranschen. Jag har alltid varit intresserad av mediedebatten och vi ägnar allt mer tid av vår verklighet till att konsumera media samtidigt som medierna skildrar en allt mindre del av verkligheten. Jag väver också in autofik-tion där jag använder Leif GW Persson och Jan Guillou för att visa hur stor med-iemakt vissa människor har.

Hur upplevde mottagandet av Bluffen?– Det var ett stort motstånd på

Expressen och Aftonbladet mot att publicera artiklar om boken. Där är ju Jan Guillou och Leif GW Persson stjärn-skribenter och man märker vilken makt de har. Tre olika artiklar stoppades och tillslut var det en tjej som sa ifrån. Det som hände i boken hände sen i verk-ligheten. Det tysta drevet kväser den obekväma rösten. Boken blev ett expe-riment som bekräftade hur det ser ut i mediesverige. Först fick den inte mycket upp märksamhet, sen den har kommit ut på pocket har det gått skitbra.

Vad handlar den andra boken, Förkun-naren, om?

– Den handlar om hela lyckobusinessen

som bland annat Barbara Ehrenreich tar upp i boken Smile or die. Jag är emot att människor ska vara behagliga. De ska göras om med KBT och yoga samtidigt som företagen tjänar stora pengar på det.

Hur långt har du kommit med den sista delen?

– Jag har skrivit 60 sidor och den ska vara klar hösten 2012. Den kommenterar skönhetsindustrin där det råder väldigt hårda normer och det har blivit status att göra skönhetsoperationer. Det är första gången jag jobbar mot en deadline och jag sitter med gasen i botten och skriver, precis enligt deckaralgoritmen. Det är därför det är dålig kvalitet på spännings-litteraturen.

Unni driver medgubbväldet

text björn almfoto arvida byström

litteratur


Clint Eastwood har de senaste åren be-visat gång på gång att han platsar i regissörsstolen. Tillsammans med den eminente Leonardo DiCaprio är han nu åter aktuell med filmatiseringen av FBI-chefen J. Edgar Hoovers liv. Antingen blir det tum-men upp eller ett sömnpiller. Biografier ten-derar nämligen att gå åt det ena eller andra hållet. Ett som är säkert är i alla fall att den är namnstark och har filmats med snygga filter. ( Sverigepremiär den 20 januari).

J. Edgar

Roman Polanski har i sin nya svarta komedi lyckats samla ihop Hollywoods toppskikt. Kate Winslet, Christoph Waltz, Jodie Foster och John C. Reilly spelar två par som möts för att diskutera huruvida den ena sonen mobbar den andra. Vad som tar sin början i en sansad konversation ur artar efter en paj och för mycket whiskey-drickande. Filmen känns fantastiskt redan på idé stadiet och näst intill episkt i det färdiga resul-tatet. (Sverigepremiär den 17 februari).

Så var det då dags för Meryl Streep att ta sig an Margaret Thatcher. Byte av dialekt, lagd frisyr och pärlhalsband är det klassiska upplägget för att få dejta den kände guldgubben Oscar. Är detta Streeps år då hon kammar hem priser och hyllningar eller kommer hon ännu en gång gå lottlös? Det återstår att se, men ett som är säkert är i alla fall att många med mig kommer att bänka sig för att se om hon lyckas göra järnladyn. (Sverigepremiär den 3 februari).

En forskningsexpedition är på väg mot Svalbard strax innan krigsutbrottet 1939. Deras uppdrag är att hitta bevis för att Alfred Wegeners teori om att världsdelarna en gång har hängt samman stämmer. När kriget bryter ut uppstår ett eget miniuniversum på båten och de olika nationaliteterna som finns ombord tvingas att välja sida. Det är Peter Dalles första film på åtta år som han regisserar och tåget har bytts ut mot en båt. Idén känns rolig, vilket ger hopp åt slutresultatet. ( Sverigepremiär den 17 februari).

Bröderna Dardenne (som gav oss Rosetta 1999 och Barnet 2005) är nu tillbaka med en ny berättelse. I Pojken med cykeln får vi följa 12-åriga Cyril som lämnats på barnhem av fadern som lovat att komma tillbaka. När han aldrig mer hör av sig ger sig Cyril ut på en jakt som leder honom till den godhjärtade hårfrisörskan Samantha. Det kan bli både vackert och gråtmilt. (Sverigepremiär den 13 januari).

Pojken med cykeln

En fiende att dö för

The Iron Lady

Carnagefilm&tv

Stumfilm, skamfyllt sexberoende och sago figurer. Film- och tvredaktörerna Anne Kybjär och Emy Krüger guidar till månadens bästa filmer och serier.

Foto: Scanbox Entertainment

Stumfilm 2012 låter kanske inte allt för hett. Men med finess, finfina skådespelarinsatser och snygga bildlösningar har den franska, tysta filmen redan blivit en publikfavorit. Golden Globe-nomineringen står redan klar och det brukar betyda vittring på en Oscarsnominering eller två. Den kan bli en av årets mest spännande filmer, om inte annat för det udda greppet. (Sverigepremiär 10 februari).

The Artist

Foto: Noble Entertainment

Foto: Twentieth century fox

Foto: Scanbox Entertainment

Nytt år, nya filmer och serier


film&tv

I MARS BÖRJAR säsong tre av Solsidan att spelas in. Felix Herngren berättar hur hans eget liv påverkar manusarbetet och hur serien kommer att förändras i de kommande avsnitten.

Det blir en tredje säsong av Solsidan, hur känns det?

— Det känns väldigt, väldigt kul så-klart. Vi håller på med manusarbetet för fullt. Det var ett tag sen vi jobbade med serien, säsong två spelades in för ett och ett halvt år sedan, så det är kul att vara igång igen.

Hur har det gått med manusarbetet för den nya säsongen?

— Det tog längre tid med ettan. Då utforskade vi vad det var vi skulle hålla på med. Säsong två gick mycket snabbare att skriva, men det är fortfaran-de ett gediget arbete. Nu har vi två nya manusskribenter också, Mia Skäringer och Daniella Mendel-Enk, vilket känns jättekul. Det är bra att få nya perspektiv på historien.

Är det svårt att hålla uppe kvalitén på humorserien?

— Ja, det är det väl såklart alltid. Humor är så speciellt också, det är väldigt olika vad man gillar. Vissa tycker om en sak och andra någonting annat. Hittills tycker jag att vi håller en bra kvalitet, men det visar sig ofta först när man står framför kameran och ska filma. Det är svårt att veta när man sitter och skriver hur roligt det faktiskt kommer att bli i slutändan.

Kommer vi att få se några nya karaktä-rer i den nya säsongen?

— Ja, det kommer att presenteras ett par nya karaktärer. Jag kan inte riktigt gå in på vad det blir. Jag tycker att det är viktigt att Solsidan förnyas så att man inte går i gamla hjulspår och gör samma saker igen, utan vågar prova lite ny mark. Och då handlar det inte så mycket om att vrida humorn utan mer om att våga införa nya karaktärer.

Känner du igen dig i din karaktär, Alex?— Ja, det gör jag faktiskt, det måste

jag säga. Alex är väldigt konflikträdd. Jag var det förr i världen, men efter min skilsmässa har jag blivit bättre på att hantera konflikter. Sen har jag, precis som Alex, en tendens att trassla till det i livet ibland. Många scener ur Solsidan är som direkt tagna ut mitt eget liv. Det är en bra tröst när man schabblar till det, att man kan filma det senare.

Emy Krüger

Äntligen en svensk SciFi-serie! Nu är det bara att se om det bär eller brister. I en parallell

nutid förändras livet dramatiskt för mänskligheten när hu botar,

den nya generationens humanoida robotar, blir så

mänskliga att det är svårt att veta om de är robotar eller inte.

En grupp hubotar kämpar för frihet samtidigt som en annan hubot börjar leva tillsammans

med en kvinna. Den 22 januari är det premiär på SVT1.

Äkta människor

Foto: Johan Paulin/SVT

Foto: Johan Rheborg

Från webb till tv

Under våren lämnar Alex Schulman webben och tar steget över till tv-rutan när hans program

Schulman Show börjar sändas på Kanal 5. Som vanligt k ommer den excentriske programledaren att bjuda in gäster och

panel medlemmar för att skonings-löst diskutera dags aktuella nöjes-

händelser och youtube-fenomen.

I höstas gjorde Once upon a time succé I USA och i vår börjar serien äntligen att sändas i Sverige. Snövit, prinsen och den onda häxan är tillbaka, men i en vuxnare form. Skaparna av Lost berättar historien om häxans förbannelse och hur Snövits dotter återvänder till den förtrollade staden. Se hela historien på Kanal 5 i vår, med start den 12 januari.

Once upon a time

Snart åker vi tillbaka till Solsidan

foto: Disney


musik

månadens vintageskiva

Gubbtätt halvårTom Petty återvänder till Sverige efter 20 år och

Leonard Cohen släpper nytt. Musik redaktör Anne Kybjär har koll på det hetaste inom vårens musik.

EXILE ON MAIN ST. innebar för The Rolling Stones del något nytt. Efter att under slutet av 60- och början av 70- tal et ha släppt skivor som Let it Bleed, Beggars Banquet och Sticky Fingers representerade Exile on Main St. något världen inte hade hört förut.

Skivan blandar på sina arton spår rock med blues, soul, gospel och country. Resultatet är ett mer expe-rimentellt Rolling Stones utan de

där självklara hitsinglarna. Låter det tråkigt? Tänk igen.

Inspelningssessionen på den franska herrgården Nellcôte har blivit lika ökänd som legendarisk. Drogerna flödade och bandet fick enbart un-gefär hälften av skivans låtar färdiga under den nio månader långa vistelsen i Frankrike. Resten spelades in i efter-hand i Los Angeles.

I sammanhanget är dock allt utom musiken en parantes. Herrgårds-vistelsen gav bandet nya kreativa möjlig heter efter att tidigare exklu-sivt spelat in i studios. De flyttade in-strument mellan rummen för att få olika ljud, riggade upp inspelnings-utrustning överallt och gjorde det

mes ta för att testa möjligheter. Det hörs. Skivan har ett tjockt och ganska svårge-nomträngligt sound gentemot dess mer strömlinjeformade föregångare.

KANSKE ÄR DET därför den har blivit så legendarisk. Möjligheterna till tolk-ning är oändliga. Skivan är ett skränigt långfinger i ansiktet på samtiden.

Det är dekadent rockmusik förklädd som traditionell afro amerikansk musik samtidigt som det är en skiva fylld med kärlek gentemot musiken den hämtar sin inspiration ifrån. Mest av allt är det en skiva som går att upp-täcka på nytt varje gång man spelar den.

Robin Harrysson

Ett kärleksfyllt, skränigt långfinger

Foto: Micke sandström

Leonard Cohen – Old Ideas 31 januariPoeten, sångaren, konstnären, låtskrivaren, musikern och författaren. Ja, kärt barn har många titlar och efter en lång och stabil karriär är det åter dags för ett nytt album. Rösten har mörknat ytterligare och stämsången är given. Men att vaggas in av en bekant melodi är kanske precis vad årstiden behöver.

FOTO: LEONARD COHEN OFFICIAL WEBSITE

Duon från Versailles som skapar ljud-landskap med sin moderna, elektroniska synthpop är tillbaka. De är utan tvekan duktiga på att lägga ljudspår som sätter sig i både hjärtat och magen. Vi hoppas på magi i februarimörkret.

Air – Le Voyage Dans La Lune 7 februari

Foto: astralwers

Foto: Musicisentropy/flickr

I sommar kommer Tom Petty & The Heartbreakers att uppträda i Globen. För första gången på 20 år kommer bandet att spela i Sverige och det är även deras första Europa turné på lika många år. Så om man inte vill missa ett av världens bästa liveband är det hög tid att börja hålla utkik efter biljettsläppet i mitten av januari.

Tom Petty & The Heart-breakers14 juni

I vår släpper ”The modfather” sitt fjortonde album. För den nyfikne finns redan singel-spår att lyssna in sig på. Det är ju inte för inte som karriären fortfarande frodas efter 30 år i branschen.

Wilco27 februari

Foto:Yeshe/flickr

Förra året kom bandets åttonde stu-dioinspelade album The Whole World och i februari kan man se rockbandet på Annexet i Stockholm. Wilco är ett exempel på när musik är som bäst live, så passa på att se Chicagograbbarna.

The Rolling Stones – Exile on Main St.

Paul Weller – Sonic Kicks27 mars

Foto: Ola Oskarsson


Få är så respekterade och fram-gångsrika inom hiphopvärl-den som Andre Young, mer känd som Dr. Dre. Han har producerat musik åt otaliga

rapartister och ses som en pionjär inom både Gangsterrap och G-funk.

Redan 1986 var han med och bildade rapgruppen N.W.A, Niggaz wit Atti-tudes, som två år senare fick sitt stora genombrott med albumet Straight Outta Compton. Med sin stenhårda attityd,

v apenromantik och diskutabla kvinno-syn rappade de osminkat om vardagen i Los Angeles innerstadsmiljö, kantad av polisbrutalitet och droger.

FREDRIK STRAGE KOMMER i håg när han som tonåring i slutet av åttiotalet hörde N.W.A för första gången.

– Jag blev helt knäckt, det var den bästa rap jag hört, bättre än Beastie Boys och Run DMC och all annan hip-hop som fanns då. Det var charmigt, våldsfixerat och lite pantat. Men samti-digt fanns det något humoristiskt i det. Efter att N.W.A splittrades 1991 inled-de Dr. Dre sin solokarriär som rappare

och producent. Med sitt första so-loalbum The Chro-nic från 1992 intro-ducerade han den funkinspirerade genren G-funk. Skivan är enligt Fredrik Strage den bästa som nå-gonsin gjorts.

Fredrik Strage minns när han var i Los Angeles i oktober 1999. I en lite större hyrbil än vad plånboken egentligen till-lät satt han, körande längs med Santa Monica Boulevard och lyssnade på The Chronic. Känslan av att vara på plats där musiken kom ifrån var otroligt stor.

DR.DRES SENASTE ALBUM, The Chronic 2001, kom 1999. Sedan dess har arbe-tet med den tredje skivan Detox pågått. Releasedatumet har skjutits upp så många gånger att det ännu outgivna albumet har fått en närmast mytom-spunnen status i hiphopvärlden. Upp-repade referenser till Guns N’ Roses ständigt försenade Chinese Democracy har gjorts.

Nu uppges slutligen att Detox ges ut under 2012. Men Fredrik Strage har tröttnat på att vänta.– Det kän ns som att skivan har

pratats sönder av allt snack

i förväg och att all mystik har försvun-nit. Man har gått och vän-tat på Detox i tolv år nu och den här jäm-förelsen med Chinese Demo-cracy börjar bli lite tröttsam. Dessutom har han varit synlig i en del trista sammanhang. Han känns som

en entreprenör nu, som P. Diddy. Jag har inbillat mig att han är något annat. Dr. Dre är ju den som har startat allt, han är hiphopens Phil Spector.

I år släpper Dr. Dre äntligen sitt notoriskt uppskjutna album Detox. Musikjournalisten Fredrik Strage berättar om sin relation till hiphopens Phil Spector.

”Det var den bästa rap jag hört”

text johannes wettmark

musik

50 Cent och Fredrik Strage. Dr. Dre producerade 50 Cents första stora kommersiella hitlåt In da Club.

Foto: Privat

Doktorn är tillbaka


Strages fem favorit-låtar med Dr. Dre

NWA – Gangsta, gangstaDr.Dre & Snoop Dogg – Nuthin' But a G ThangDr.Dre & Snoop Dogg – Still D.R.EDr.Dre & Eminem – Whats the difference Mary J Blige – Family affair

Foto: Wikimedia commons

Gammal i

gamet.

Den snar

t 47-åri

ge Dr.

Dre är e

n vetera

n i hiph

op-samma

nhang.


Varför ska man som typisk ölkille börja intressera sig för champagne?Världens främste champagne expert Richard Juhlin berättar vad champagne egentligen handlar om.

CHAMPAGNE

Champagne är mousserat vitt vin eller rosévin från distriktet Champagne i Östra Frankrike.

Champagne framställs av de tre olika druvsor-terna Chardonnay (grön druva) Pinot Noir (blå druva) och Pinot Meunier (blå druva).

2010 exporterades nära 2 miljoner flaskor champagne till Sverige, vilket gör Sverige till världens elfte största exportmarknad utanför Frankrike.

Dyraste champagnen på Systembolaget är Bollinger Vieilles Vignes Françaises från 2002 som kostar 4 589 kr (75 ml). Den billigaste är Charles Mignon och kostar 169 kronor (75 ml).

Källa: systembolaget.se

Som många andra som hellre dricker öl än vin är mina champagne-referensramar ytterst begränsande. Cham-pagne är för mig framför allt

det obligatoriska ”bubblet” på nyår, men tyvärr stannar mina kunskaper där.

Varför ska man som typisk ölkille ens intressera sig för champagne?

En bra anledning skulle kunna vara att drycken passar till många olika typer av mat. Det här menar den världs ledande champagneexperten Richard Juhlin.

– Det är en fantastisk matdryck! Så länge maten innehåller rena, eleganta, smaker som fisk, grönsaker, svamp, os-tar och skaldjur. Ett vanligt misstag är att man dricker champagne till löjrom, som innehåller rå lök. Rå lök ska man alltid undvika, säger Rickard Juhlin, som tyck-er att champagne passar bättre ju mer raffinerad mat man äter.

VIDARE SKA MAN alltid undvika cham-pagne till desserter. Den ska serveras kylskåpskall och glaset ska fyllas på lite åt gången.

Men hur märker man skillnaden mel-lan bra och dålig champagne som oerfa-ren champagnedrickare?

Enligt Richard Juhlin kan det vara svårt att avgöra om man har en otränad näsa eller gom.

– Har man bara druckit skräp-mousserade viner så tycker man lätt att riktig champagne smakar surt.

Han jämför champagne med blommor och berättar att den kan ha många olika stilar, till exempel mörk och kraftfull. Men det som förenar de bra sorterna är enligt Richard Juhlin att de har en kombina-tion av stora och utvecklande aromer och duschörer. Eftersmaken är också viktig. Lång eftersmak tyder på bra champagne.

Men hur går man tillväga för att bli en riktig champagnekännare?

Richard Juhlin berättar att det handlar mycket om träning. Att man går in på djupet, åker till distriktet Champagne i östra Frankrike och besöker byarna och känner på jorden där druvorna odlas. Men viktigast är intresset förstås.

Han betonar också betydelsen av att vara koncentrerad när man dricker och att inte låsa fast sig vid fördomar om vad andra säger.

MÅNGA HAR NOG vid något tillfälle stått med ett glas skumpa i handen i nå-got mingelsammanhang och önskat att man hade åtminstone några champagne-kunskaper att briljera med. Själv har jag vid något tillfälle dragit en vals om att man kan bedöma champagnen efter bubblorna i glasets storlek. Finns det kanske några andra enkla tips på hur man kan glänsa lite? Om man nu inte tillhör det champagnevana-folket, det vill säga.

Richard Juhlin säger att han är emot att man framställer sig som mer kunnig än vad man är. Så några tips blir det inte. I stället betonar han återigen att cham-pagnekunskaper tar tid att få

– Läs på, bilda dig egna omdömen. Man

ska inte behöva svänga sig med Churchill-citat för att imponera.

HAN TYCKER ATT vaskning och cham-pagnesprut på Formel-1 tävlingar är att betrakta som avarter, och försöker motar-beta den kulturen.

– Jag har ingenting emot om några beställer in dyr champagne för att bjuda, men då ska man tänka på saker som temperatur och glas. Själva smakandet kommer lätt i skymundan, säger Richard Juhlin och menar att han försöker få folk att förstå vad det egentligen handlar om.

– Det är ju så vackert, säger han passio-nerat om drycken som har kommit att bli hans kall i livet.

Att champagne kan vara mer än en dryck är nu något åtminstone jag har för-stått. Sen återstår det att se när jag kommer kunna orera om hur den champagnska jorden kändes i handen. Eller kunna svänga mig med Churchill-citat.

Johannes Wettmark

– Richard Juhlin, Champagneriddare

”En fan-tastisk

mat-dryck”

Foto: Visit Åland

mat&dryck


Pris: 2 995 kr

Bedömning: Designen är snygg och klas-sisk, väldigt lättplacerad i köket. Tyvärr måste man beställa deras kapslar online så det krävs lite framförhållning, två dagar, för att inte stå utan kaffe. Nespresso var den enda maskin vi testade där man kunde skumma färsk mjölk till cappuccino och café latte. Sedan i höstas kan aluminiumkapslarna återvinnas som metallförpackningar. Vi testade:Vivalto Lungo: Ett helt ok kaffe. Det smakar ingen speciellt utan känns vanligt. Skummet var lite vattnigt och såg ut som smutsig snö.

Dulsão do Brasil: En god espresso med rund och lite söt smak. Skummet var tight och gyllenbrunt.

Helhetsbetyg:

Pris: 1 395 kr

Bedömning: Designen är uppseendeväck-ande och smaklös men den kommer i flera färger så även den mest kräsna kan hitta en maskin som matchar köket. Det finns inte något förinställt mått för en kopp utan man måste stå bredvid bryg-garen och slå av den när man är nöjd med kaffe mängden. Det är alltså inte läge att springa ifrån och göra något snabbt medan man väntar. För att stänga av maskinen använder man sig av en spak som känns väldigt lätt att bryta av. Maskinen lät lite högt när den bryggde.

Vi testade:Zoega intenzo: Smaken är sådär, aningen blaskig. Vi blev besvikna, Zoega brukar vara en kvalitetsstämpel. Skummet blev fint och tätt och hade en gyllenbrun nyans.

Espresso intenso: Helt ok smak. Ingen i testpatrullen blev speciellt exalterad.

Helhetsbetyg:

NESCAFÉ DOLCE GUSTO CIRCULO NESPRESSO LATTISSIMA +

I SNART TRE år har trenden med att ha en kapselmaskin hemma istället för en kaffebryggare vuxit sig starkare. Om du inte har ambitionen att bli en äkta barista utan nöjer dig med en god kopp kaffe kanske en kapselmaskin är något för dig. Med ett knapptryck blir du en hobby-barista av rang.

Matts Johansson ägare av caféet Da Matteo och en av Sveriges främ-sta kaffe experter. Han har arbetat som barista sedan 1993 och förstår varför apparaterna blivit så populära.

– Det är ett väldigt bekvämt sätt att få en kopp kaffe på.

Han tror att trenden med kapsel-maskiner kan växa sig ännu starkare, men enligt honom är nästa kaffetrend på uppgång att mala sitt eget kaffe och sedan brygga det som vanligt.

– Det gör mycket för smaken, säger Matts Johansson.

För alla som inte vågar ge sig på en äkta espressomaskin har kapselmaski-

nen räddat många. Maskinen har gått från en obetydande del av den svenska espressomarknaden 2006 till att 2010 stå för 53 procent av hela handeln.

Men en sak som Matts Johans-son ställer sig kritiskt till är priset på kapslarna.

– Det är för jävligt, det är ännu ett sätt för företagen att mjölka ur konsumenten.

Priset på kapslarna ligger runt tre kro-nor per kapsel.

KARL TESTADE TRE populära märken. Testpanelen kunde inte hitta några stora skillnader mellan de olika maskinerna som testades. De var alla lätta att an-vända och de hade många olika sorters smaker att välja bland.

Tyvärr gör det slutna systemet som kaffet bryggs i att ingen aptitretande doft av kaffe sprider sig i rummet och det är något vi saknar. Doften är ju en stor del av upplevelsen.

Men många saker återstår innan vi är helt övertygade. Som konsument är du utelämnad åt tillverkarens val av kaffesorter, och hur stora problem blir det inte om du ska bjuda fler på kaffe? För varje kopp kaffe måste du stå vid maskinen och peta in kapsyl efter kapsyl.

Magdalena Josefsson

KAFFE är inte längre

bara ett komplement till kakan och en handelsvara utan också

ett fredsverktyg. Efter folkmordet i Rwanda 1994 har försök på förso-

ning gjorts mellan Hutuer och Tutsier utan större framgång. Men nu har kaffebönan fått en oväntad

roll i fredsarbetet folkgrupperna mellan. Ett koope-rativ där tutsier och hutuer arbetar sida vid sida på kaffebönsfälten och lever tillsammans i kooperati-vens boenden är framgångskonceptet som ingen direkt väntat sig. 18 år efter folkmordet lever de som mördat och de som mist en släkting eller

vän tillsammans som en och samma familj. Kanske är det ett exempel på framtidens

fredsarbete, ett stort världsom-spännande kooperativ.

!

Pris: 995 kr

Bedömning: Det här är en betydligt billi-gare variant men kaffet är det inget större fel på! Maskinen är tystare än Nespresso. Den har inte ett lika brett utbud av kaffe som de andra maskinerna. Hos Bosch kallas kapseln disc. Det kan vara viktigt att komma ihåg så att man visar att man har koll i butiken. En bra sak är att varje disc har en streckkod som maskinen läser av för att drycken ska få rätt bryggtid. Men vad händer ifall streckkoden är skadad?

Vi testade:Gevalia original: Ingen höjdare. I testpane-len hördes utropet ”äckligt”. Skummet var blaskigt.

Gevalia espresso: ”Wow, det här luktar rik-tigt kaffe”, sa någon och de andra höll med. Skummet var fint och för första gången kände vi kaffearomen. Smaken levde upp till förväntningarna och jättegott blev slutomdömet.

Helhetsbetyg:


K K K K K K K K K

En enkel kopp kaffe

BOSCH TASSIMO


Mannen. Den stora, starka, trygga. Mannen med stort M. Han som ska kunna ta hand om mig och våra framtida barn. Han som ska vörda och älska sin mor, vara hård och få mig att komma varje gång.

Han som ska fylla vinhyllan med exklusi-vitet och frysen med egenjagat kött. Han ska vara lyckad, självsäker och ja... han är man-nen som alla vill ha. Nej förlåt, mannen som alla förväntas vilja ha.

MEN NÄR JAG träffar honom på krogen över en öl, utanför ett gym någonstans eller ser honom på tv och i filmer i form av Per Mor-berg eller Mikael Persbrandt, är han så långt ifrån det jag söker man kan komma. Inte för att han inte är attraktiv, för det är han. Snygg, stor och duktigt väluppfostrad. Jag vill inte ha honom, för att han är för mycket. För självsäker, för glansig, för väluppfostrad. Så mycket för mycket att mina varningsklockor börjar ringa.

Men det är inte bara att han är för mycket av allt. Den största anledningen till varför vi varken hamnar i säng eller gifter oss är att han är förutsägbar. Han med sin machoattityd, behovet av att alltid visa sig stark och osårbar. Hans förbannade jävla manlig-het som ska speglas i allt han gör. Jag vet att jag är fördomsfull, men kan lugna er med att det inte bara gäller machomannens utan all typ av förutsägbarhet.

Machomannen, nörden, velourpappan och lattemamman. Alla kan placeras i fack och stämplas. Det gör oss på ett sätt trygga att veta att det finns fler som oss, att vi inte är ensamma. Samtidigt som gör det oss tråkigt förutsägbara.

NÄR JAG BLEV feministen tappade jag en del av mig själv, eller blev bestulen på det. Det är när andra prackar på mig en tillhö-righet som för visso passar mig bra, men som inte är hela jag, som något går snett. Det finns så mycket mer av mig än bara feministen. På samma sätt tror jag att Per Morberg troligtvis är mer än bara macho.

Han har säkert en nördighet för olivolja, dyrkar satan i smyg eller kanske är han rent av feminist, som jag.

När jag frågar honom varför han trodde att folk ansåg att just han, Per Morberg, var en personifiering av machoman-nen och om han kände igen sig i det, svarade han ”Ett krusbär är taggigt på utsidan och mjukt på insidan. Inga intervjuer beviljas. / Per Morberg”.

Ja, förutsägbart, precis vad jag förväntat mig. Per Morberg är inte en man jag vill spendera mitt liv med. Men det visste jag i och för sig innan vi hade den där heta mejlkorrespondensen.

Machomannen är inget för mig, vare sig det gör mig fördomsfull eller inte.

KalendariumJanuariMusik25 januari • Hederos och Hellberg Victoriateatern, Malmö 28 januari • Hederos och Hellberg Södra teatern, Stockholm

28 januari • Mattias Alkberg Debaser Medis, Stockholm

Teater26 januari (premiär) • Olof Palme – en pjäs om Sverige Stadsteatern, Stockholm 28 februari (premiär) • Fem kända musiker döda i seriekrock av Johan Ajvide Lindqvist Dramatiska teatern, Stockholm

FebruariMusik 3 februari • Hederos och Hellberg Nefertiti, Göteborg 6 februari • Henry Rollins Trädgårn, Göteborg 7 februari • Henry Rollins Palladium, Malmö 8 februari • Henry Rollins Rival, Stockholm

9 februari • Tim Hecker Södra teatern, Stockholm 25 februari • M83 Berns, Stockholm 26-29 februari • Thåström Cirkus, Stockholm 29 februari • M83 KB Malmö

Teater8 februari (premiär) • Strindberg ut och in Dramatiska teatern, Stockholm

17 februari (premiär) • Bibeln Göteborgs stadsteater

18 februari (premiär) • Vi som är hundra av Jonas Hassen Khemiri Stockholms stadsteater

Bio 3 februari • Järnladyn

10 februari • Star Wars episode 1 Det mörka hotet 3D

MACHOMÄN, NI ÄR SÅ FÖRUTSÄGBARA

”Jag vill inte ha honom, för han är för mycket”

krönika

Madeleine Hammarström

Reporter på magasinet Karl


w

I nästa nummer:

Mot toppen av Kebnekaise

”Vi ville förändra världen”

Martin 45, om sin längtan efter att bilda familj:

Vi guidar dig till de höga höjderna

ÖSTLUNDRUBEN

”Det är inte lätt att vara singel och vilja skaffa barn ”

Förbättra tekniken i skidspåretDESSUTOM:Möte med serietecknaren Liv Strömquist • Vi testar bästa skaljackorna • Bakom ku-lisserna på Kontoret • Vilken typ av chef har du? • Mat-Niklas bästa husmanskostFo

to: wikimedia commons

Foto: wikimedia commons

magasinet karl - ht11

Documents