Kvarter1

KvarterBLOMJORD, MUTTRAR & BETONG

Lådvin utanför boxen

NYTT MAG

ASIN

!

FAMILJEN

Januari 2012 Pris 59 kr (inkl moms)

#1För föräldrar i stan

GPS-BARN JONAS KERNELLGENUSKURS

Regnbågs

ANDREAS JOHNSSON:”Det är ett jävla spektakel”

BARNVAGNSKAFÉLOPPISFYNDAWINDOWFARMING

HEMMA HOS MIGAnna, Viktor & Sven

– NÄR CRAVINGS SPÅRAR UR

Gentrifiering – hur din stadsdel blir boho-chic

2 Kvarter3Kvarter

Att få barn förändrar människan i grunden. Prioriteringar, värderingar och mål byts ut över en natt när ens identitet plötsligt blir ”för-älder”. Borta är spontana vinkvällar, week-endresor ut i Europa och lugna middagar med Melissa Horn i högtalarna. Eller? Måste allt invant bytas ut och var tar i så fall jaget vägen?

Kvarter vill fånga upp den vilsna mamman och pappan. Den säkra men ändå ibland förvirr- ade föräldern. För det är svårt i dag att som med-veten och intresserad hitta rätt i djungeln av bulldozer-barnvagnar, hakklappar med sago- björnar och barnmat med tillsatta E-formler. De leende föräldramagasinen med ouppnåeliga drömmar på omslaget guidar dig heller inte alltid dit du vill.

Därför finns Kvarter! Ett nytt magasin för storstadsföräldrar som är tänkt att inspirera och upplysa. Vi bjuder dig på spännande trend- er, rak fakta och djupgående reportage. Allt för att guida storstadsmänniskan genom livet. Vi skriv- er om föräldraskap och barn, men lyfter debatt- en och utmanar utan att bli stelbenta. Vi hopp- as också att du hittar material i magasinet

utan koppling till barn. Sådant som är bara för dig.

I det här första numret kan du läsa om schlageraktuella pappan Andreas Johnson, storfamiljen i Stockholm med tre pappor och en mamma, att hormoner får gravida att äta blomjord och vad du måste veta innan du väljer förskola. En vild mix med andra ord.

Trevlig läsning!

Intro

Ansvarig utgivare: Ulrika Tengby Holm

Redaktionschefer: Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

Layoutansvarig: Daniel Allansson

Formansvarig: Rebecka Wållgren

Bildansvarig:Lillieanne Johansson

Reportrar: Mira Hjort, Alexandra Karlsson, Amanda

Petersson, Sebastian Orre, Klas Lignell, Emmeli Nilsson, Lillieanne Johansson, Rebecka Wållgren och Daniel Allansson

Omslag: Foto: Sofia Åkerstedt

Kvarter är ett magasin från JMG, Göteborgs Universitet.

Kontaktuppgifter: Seminariegatan 1, 413 03 Göteborgredaktionen@kvarter.sewww.kvarter.se

REDAKTIONEN

Filmen om Kevin 27Loppisfynd 18

Hemma hos 13

Jonas Kernell 26

Förskoleguiden 28 Boxtokigt folk 30 Barnvagnskafé 32

Cravings 38 Nytt & hänt 38Kropp&hälsa 36

Mixen 4 Krönika 12

RegnbågsfamiljenAnders Wallner och Anna Söderström är kompisarna som skaffade barn ihop.

Från ruff till bohochicNär bryggkaffe byts mot latte blir din stadsdel gentrifierad.

16

WindowfarmingNya trenden 2012: ett eget ekosystem i fönsterkarmen.

Andreas JohnsonSchlagerstjärnan berättar om livet som pappa och varför han gillar golf.

Rosa eller blått?Så skapar de stora modeföretagen könsroller genom färg och form.

Barn i mobilenDetta bör du tänka på om du vill övervaka barnen med GPS.

06

13

1832 26

Chefredaktörer Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

Guide

Det blev ett magasin!Grattis!

20

06

08

19

20

33

2 Kvarter3Kvarter

Att få barn förändrar människan i grunden. Prioriteringar, värderingar och mål byts ut över en natt när ens identitet plötsligt blir ”för-älder”. Borta är spontana vinkvällar, week-endresor ut i Europa och lugna middagar med Melissa Horn i högtalarna. Eller? Måste allt invant bytas ut och var tar i så fall jaget vägen?

Kvarter vill fånga upp den vilsna mamman och pappan. Den säkra men ändå ibland förvirr- ade föräldern. För det är svårt i dag att som med-veten och intresserad hitta rätt i djungeln av bulldozer-barnvagnar, hakklappar med sago- björnar och barnmat med tillsatta E-formler. De leende föräldramagasinen med ouppnåeliga drömmar på omslaget guidar dig heller inte alltid dit du vill.

Därför finns Kvarter! Ett nytt magasin för storstadsföräldrar som är tänkt att inspirera och upplysa. Vi bjuder dig på spännande trend- er, rak fakta och djupgående reportage. Allt för att guida storstadsmänniskan genom livet. Vi skriv- er om föräldraskap och barn, men lyfter debatt- en och utmanar utan att bli stelbenta. Vi hopp- as också att du hittar material i magasinet

utan koppling till barn. Sådant som är bara för dig.

I det här första numret kan du läsa om schlageraktuella pappan Andreas Johnson, storfamiljen i Stockholm med tre pappor och en mamma, att hormoner får gravida att äta blomjord och vad du måste veta innan du väljer förskola. En vild mix med andra ord.

Trevlig läsning!

Intro

Ansvarig utgivare: Ulrika Tengby Holm

Redaktionschefer: Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

Layoutansvarig: Daniel Allansson

Formansvarig: Rebecka Wållgren

Bildansvarig:Lillieanne Johansson

Reportrar: Mira Hjort, Alexandra Karlsson, Amanda

Petersson, Sebastian Orre, Klas Lignell, Emmeli Nilsson, Lillieanne Johansson, Rebecka Wållgren och Daniel Allansson

Omslag: Foto: Sofia Åkerstedt

Kvarter är ett magasin från JMG, Göteborgs Universitet.

Kontaktuppgifter: Seminariegatan 1, 413 03 Göteborgredaktionen@kvarter.sewww.kvarter.se

REDAKTIONEN

Filmen om Kevin 27Loppisfynd 18

Hemma hos 13

Jonas Kernell 26

Förskoleguiden 28 Boxtokigt folk 30 Barnvagnskafé 32

Cravings 38 Nytt & hänt 38Kropp&hälsa 36

Mixen 4 Krönika 12

RegnbågsfamiljenAnders Wallner och Anna Söderström är kompisarna som skaffade barn ihop.

Från ruff till bohochicNär bryggkaffe byts mot latte blir din stadsdel gentrifierad.

16

WindowfarmingNya trenden 2012: ett eget ekosystem i fönsterkarmen.

Andreas JohnsonSchlagerstjärnan berättar om livet som pappa och varför han gillar golf.

Rosa eller blått?Så skapar de stora modeföretagen könsroller genom färg och form.

Barn i mobilenDetta bör du tänka på om du vill övervaka barnen med GPS.

06

13

1832 26

Chefredaktörer Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

Guide

Det blev ett magasin!Grattis!

20

06

08

19

20

33

4 Kvarter5Kvarter

Ibland undrar man om Gud tillverkade Lego på den åttonde dagen. Det känns i alla fall som att

det har funnits för alltid, både för killar och tjejer. Men själv tycker Lego att man med sina rymdskepp och poliser är lite väl grabbiga. Det här vill man nu ändra på och har skapat det nya ”tjejkonceptet” Lego Friends. Mer rosa, mjuka former och häststall ska locka fler flickor till företaget. Hur ska detta fungera i politiskt korrekta Sverige? Kvarter är tveksamma.

Text och foto: Lillieanne Johanson

Varför ska man gå den här kursen?– Jag tror att många unga föräldrar känner

att det är av stor betydelse att göra på ett annat sätt. De vill bli bättre på att förhålla sig till sina barn så att det inte blir stereotypt. Men man kan inte alltid utveckla de här tankarna i sitt vanliga gäng. Då kan det vara bra att söka sig någonstans där det blir lättare att prata om de här frågorna utan att det blir så himla mycket motstånd.

Kursen är baserad på boken med samma namn. Deltagarna läser en del i boken inför varje träff, för att sedan diskutera och göra olika övningar ihop.

– Vi inspirerar till att träna pojkarna i att vara känsliga och att bli empatiska på ett sätt som man vanligtvis inte gör med pojkar. Och att hjälpa flickorna att bli mer framåt, att göra andra aktiviteter, säger Yvonne Öhlin-Lagerstedt.

I våras deltog tio föräldrar. Många hade också med sig barnen. Intresset för kursen var så stort att det i nästa omgång kommer att finnas två grupper, en daggrupp och en kvällsgrupp.

Tips ur boken Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic:

• Prova att ge en och samma leksak olika innebörd. Leksaksspisen kan användas både till att baka bullar och till att blanda cement.

• Låt Nicke Nyfiken bli en hon och rymdforskarna vara både killar och tjejer.

• Låt framför allt pojkar gråta och hjälp dem att sätta ord på sina känslor. Berätta att det är bra med tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver stanna i kroppen.

• Var restriktiv med ordet duktig, speciellt till flickor. De får redan höra från många håll att de är och ska vara duktiga.

Kursen startar den 24 januari.

Baka bullar eller blanda cement?

Fångat på Twitter:maritbergman Marit BergmanNär jag blev m barn blev jag så blödig för djur+barn det är synd om. Sen blev det ännu värre när bäbis kom. Är det hormoner? Går det över?4 jan

JeppeF Jesper Folkeson@maritbergman det bli bara värre. Går inte att se barn på tv ens. Det kan ju vara synd om dom4 jan

Ioli8 Io@maritbergman Herregud, nej. Jag har till och med börjat stortjuta under en dokumentär om en missförstådd mördarhaj. Och jag avskyr hajar.4 jan

maritbergman Marit BergmanDen samlade klokskapen här på twitter säger att blödig-heten ej går över. Oj oj. Vilket liv man har framför sig!5 jan

Så här lät det på Twitter. Hör av er till Kvarter om hur du blev efter att du fick barn! redaktionen@kvarter.se

Om ni inte redan sett den – här är den igen. Vi på Kvarter har fullständigt förälskat oss i lilla Riley. På ett varuhus får 4-åringen ett uppvaknande. Varför måste tjejer ha rosa saker och killar blåa?Det undrar vi också. Se!Sök på ”Riley on Marketing” på Youtube.

MÅNADENS KLIPP

Duktiga flickor och tuffa kill- ar är gamla stereotyper. Det tycker Yvonne Öhlin-Lagerstedt på Göteborgs Räddnings- mission som vill bredda köns-rollerna med kursen Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för två.

NYTT

ORD!

FLIPPERFÖRÄLDER:FÖRÄLDER SOM VÅGAR SLÄPPA I VÄG BARNEN OCH LÅTA DEM KLARA SIG PÅ EGEN HAND, I

MOTSATS TILL CURLINGFÖRÄLDER.

Foto: Lego

Hej, det är vi som gör Kvarter. Vi hälsar alla läsare välkomna!

29 gammal är i snitt dagens

förstagångsmamma. Det är ungefär två år äldre i snitt än sin föräldrageneration.

år

FESTIVAL!Äntligen startar Göteborgs International Film Festival en systerfestival för de små. Göteborgs Lilla Film-festival drar igång den 21 januari med världspremiär för filmen Isdraken. Familjeäventyret visas klockan 16 och sedan följer flera dagar av filmer, roliga aktiviteter, gäster och seminarier. Så dra med ungarna på lite film!

Lego vill förnya – men gör tvärtom

Ovan fr.v. Klas Lignell, Amanda Petersson, Sebastian Orre, Sofie Nustad, Henrik Kjellberg, Lillieanne Johansson, Alexandra Karlsson, Emmeli Nilsson, Rebecka Wållgren och Mira Hjort.Foto: Emy Krüger

v. 7börjar sportlovet för Göteborg. Vecka 8 är det som gäller för Malmö och stockholmarna får vänta till vecka 9.

mixen

4 Kvarter5Kvarter

Ibland undrar man om Gud tillverkade Lego på den åttonde dagen. Det känns i alla fall som att

det har funnits för alltid, både för killar och tjejer. Men själv tycker Lego att man med sina rymdskepp och poliser är lite väl grabbiga. Det här vill man nu ändra på och har skapat det nya ”tjejkonceptet” Lego Friends. Mer rosa, mjuka former och häststall ska locka fler flickor till företaget. Hur ska detta fungera i politiskt korrekta Sverige? Kvarter är tveksamma.

Text och foto: Lillieanne Johanson

Varför ska man gå den här kursen?– Jag tror att många unga föräldrar känner

att det är av stor betydelse att göra på ett annat sätt. De vill bli bättre på att förhålla sig till sina barn så att det inte blir stereotypt. Men man kan inte alltid utveckla de här tankarna i sitt vanliga gäng. Då kan det vara bra att söka sig någonstans där det blir lättare att prata om de här frågorna utan att det blir så himla mycket motstånd.

Kursen är baserad på boken med samma namn. Deltagarna läser en del i boken inför varje träff, för att sedan diskutera och göra olika övningar ihop.

– Vi inspirerar till att träna pojkarna i att vara känsliga och att bli empatiska på ett sätt som man vanligtvis inte gör med pojkar. Och att hjälpa flickorna att bli mer framåt, att göra andra aktiviteter, säger Yvonne Öhlin-Lagerstedt.

I våras deltog tio föräldrar. Många hade också med sig barnen. Intresset för kursen var så stort att det i nästa omgång kommer att finnas två grupper, en daggrupp och en kvällsgrupp.

Tips ur boken Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic:

• Prova att ge en och samma leksak olika innebörd. Leksaksspisen kan användas både till att baka bullar och till att blanda cement.

• Låt Nicke Nyfiken bli en hon och rymdforskarna vara både killar och tjejer.

• Låt framför allt pojkar gråta och hjälp dem att sätta ord på sina känslor. Berätta att det är bra med tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver stanna i kroppen.

• Var restriktiv med ordet duktig, speciellt till flickor. De får redan höra från många håll att de är och ska vara duktiga.

Kursen startar den 24 januari.

Baka bullar eller blanda cement?

Fångat på Twitter:maritbergman Marit BergmanNär jag blev m barn blev jag så blödig för djur+barn det är synd om. Sen blev det ännu värre när bäbis kom. Är det hormoner? Går det över?4 jan

JeppeF Jesper Folkeson@maritbergman det bli bara värre. Går inte att se barn på tv ens. Det kan ju vara synd om dom4 jan

Ioli8 Io@maritbergman Herregud, nej. Jag har till och med börjat stortjuta under en dokumentär om en missförstådd mördarhaj. Och jag avskyr hajar.4 jan

maritbergman Marit BergmanDen samlade klokskapen här på twitter säger att blödig-heten ej går över. Oj oj. Vilket liv man har framför sig!5 jan

Så här lät det på Twitter. Hör av er till Kvarter om hur du blev efter att du fick barn! redaktionen@kvarter.se

Om ni inte redan sett den – här är den igen. Vi på Kvarter har fullständigt förälskat oss i lilla Riley. På ett varuhus får 4-åringen ett uppvaknande. Varför måste tjejer ha rosa saker och killar blåa?Det undrar vi också. Se!Sök på ”Riley on Marketing” på Youtube.

MÅNADENS KLIPP

Duktiga flickor och tuffa kill- ar är gamla stereotyper. Det tycker Yvonne Öhlin-Lagerstedt på Göteborgs Räddnings- mission som vill bredda köns-rollerna med kursen Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för två.

NYTT

ORD!

FLIPPERFÖRÄLDER:FÖRÄLDER SOM VÅGAR SLÄPPA I VÄG BARNEN OCH LÅTA DEM KLARA SIG PÅ EGEN HAND, I

MOTSATS TILL CURLINGFÖRÄLDER.

Foto: Lego

Hej, det är vi som gör Kvarter. Vi hälsar alla läsare välkomna!

29 gammal är i snitt dagens

förstagångsmamma. Det är ungefär två år äldre i snitt än sin föräldrageneration.

år

FESTIVAL!Äntligen startar Göteborgs International Film Festival en systerfestival för de små. Göteborgs Lilla Film-festival drar igång den 21 januari med världspremiär för filmen Isdraken. Familjeäventyret visas klockan 16 och sedan följer flera dagar av filmer, roliga aktiviteter, gäster och seminarier. Så dra med ungarna på lite film!

Lego vill förnya – men gör tvärtom

Ovan fr.v. Klas Lignell, Amanda Petersson, Sebastian Orre, Sofie Nustad, Henrik Kjellberg, Lillieanne Johansson, Alexandra Karlsson, Emmeli Nilsson, Rebecka Wållgren och Mira Hjort.Foto: Emy Krüger

v. 7börjar sportlovet för Göteborg. Vecka 8 är det som gäller för Malmö och stockholmarna får vänta till vecka 9.

mixen

6 Kvarter7Kvarter

1999 BLIR GLORIOUS en hit runt om i Europa. Men i Sverige är personen bakom låten fortfarande relativt okänd. ”Det är ju den där snubben som är känd utomlands liksom”. Så beskriver Andreas Johnson själv relationen till den svenska publiken när Kvarter träffar honom i Göteborg.

MEN MYCKET HAR förändrats på 13 år. Om Andreas Johnson 1999 var snubben som ”är känd ut-omlands” är han 2012 nästan folkkär. Och den 18 februari ska han för femte gången ställa upp i det folk- ligaste vi har – Melodifestivalen. Han säger att han trivs. Folkligheten är inte längre någonting som skrämmer.

– För tio år sedan var jag väldigt svart och vit i vad som var rätt och vad som var fel. Melodifestivalen var ett no-no. Men hade jag valt att stå kvar och titta ner i marken och spela gitarr, då hade jag inte hållit på med det här längre. Jag är rätt nöjd med vilken plats jag är på just nu, på alla sätt och vis. Familjen betyder oerhört mycket också, det finns ju ingenting som går före den.

FAMILJEN JA. Förutom att vara artist är Andreas Johnson också pappa. Tillsammans med frun Lisa Knapp har han två barn, Ella 5 år och Tim 1 år. På frågan hur han får allting att gå runt funderar han en stund. Han jämför med hur det var för tio år sedan, då han jobbade utomlands och menar att det ger perspektiv. Nu jobbar han ju i alla fall i Sverige och inte flera hundra mil bort.

– När jag vet hur en turné ser ut så får vi hitta luckor där

det går att pussla ihop. Men det är klart att det är slitigt ibland med all logistik och vi får ju ta in lite extern hjälp. Vi har till exempel en barnflicka för att få allting att gå runt, säger han och kommer samtidigt in på sin egen uppväxt.

När Andreas Johnson var liten var situationen den-samma. Han följde med sina turnerande föräldrar på olika klubbar och spelningar.

– Och det blev ju någonting av mig också, säger han och skrattar.

Själv var dottern Ella bara några veckor gammal när hon följde med pappa på turné första gången.

– Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt. Och det gör det ju. Men det var ändå som att livet bara pågick fast jag hade barn och det var en rätt skön känsla, att det fortfarande funkar.

Tycker barnen att det är kul då?– Ja, men det blir ju också en lite skev bild när det är helt

naturligt för dem att springa bakom scenen. När vi åker till Globen tror de alltid att de ska få vara bakom scenen. Och då får jag förklara att vi faktiskt ska titta på spelningen i kväll.

Men, säger han och fortsätter: – De får ju uppleva oerhört mycket och jag tror att de

får med sig rätt mycket av alla möten. De är väldigt rätt-framma ungar och de är vana vid vuxna människor. Alla har ju rätt till sin egen uppväxt och nu får de hänga med på vår resa.

Pappa på turné

” Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr

i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt.

Melodifestivalen: I grund och botten handlar det om min musik och mina låtar, men sen är det ju ett jävla spektakel och en tv-lek utan dess like. Det är ju tre minuter singback och sen är det fyrtio löpsedlar.

Att bo i Stockholm: Jag och min fru köpte ett hus för sju år sedan ute i skärgården och tanken var att vi skulle bo där permanent. Men det blev omöjligt på grund av att vi behöver den supporten som vi har i Stockholm, med alla som hjälper oss. Men sen så älskar jag Stockholm, jag växte upp där och uppskattar framför allt musikklimatet.

Vad han gör på fritiden: Jag spelar golf. Det är verkligen den bästa turnésysslan. Vi reser och kommer till en stad tidigt på morgonen. Om vi inte ska spela förrän på kvällen passar vi på att åka ut. Det finns ju alltid en jävla golfbana i närheten så det är bara att slå ihjäl några timmar. Mycket bättre än att ligga på hotellrummet och titta på Ricki Lake.

Andreas Johnson om...”

Från okänd kille med en one-hit-wonder till folkkär schlagerartist. Det har hänt mycket i Andreas Johnsons karriär. Kvarters Alexandra Karlsson har mött en avslappnad tvåbarnspappa.Text: Alexandra Karlsson Foto: Klas Lignell

Andreas Johnson

Familj: Lisa Knapp, 38 år och barnen Ella, 5 år och Tim, 1 år.

Ålder: 41 år.

Aktuell: Medverkar i Melodifestivalen den 18 februari med låten Lovelight.

6 Kvarter7Kvarter

1999 BLIR GLORIOUS en hit runt om i Europa. Men i Sverige är personen bakom låten fortfarande relativt okänd. ”Det är ju den där snubben som är känd utomlands liksom”. Så beskriver Andreas Johnson själv relationen till den svenska publiken när Kvarter träffar honom i Göteborg.

MEN MYCKET HAR förändrats på 13 år. Om Andreas Johnson 1999 var snubben som ”är känd ut-omlands” är han 2012 nästan folkkär. Och den 18 februari ska han för femte gången ställa upp i det folk- ligaste vi har – Melodifestivalen. Han säger att han trivs. Folkligheten är inte längre någonting som skrämmer.

– För tio år sedan var jag väldigt svart och vit i vad som var rätt och vad som var fel. Melodifestivalen var ett no-no. Men hade jag valt att stå kvar och titta ner i marken och spela gitarr, då hade jag inte hållit på med det här längre. Jag är rätt nöjd med vilken plats jag är på just nu, på alla sätt och vis. Familjen betyder oerhört mycket också, det finns ju ingenting som går före den.

FAMILJEN JA. Förutom att vara artist är Andreas Johnson också pappa. Tillsammans med frun Lisa Knapp har han två barn, Ella 5 år och Tim 1 år. På frågan hur han får allting att gå runt funderar han en stund. Han jämför med hur det var för tio år sedan, då han jobbade utomlands och menar att det ger perspektiv. Nu jobbar han ju i alla fall i Sverige och inte flera hundra mil bort.

– När jag vet hur en turné ser ut så får vi hitta luckor där

det går att pussla ihop. Men det är klart att det är slitigt ibland med all logistik och vi får ju ta in lite extern hjälp. Vi har till exempel en barnflicka för att få allting att gå runt, säger han och kommer samtidigt in på sin egen uppväxt.

När Andreas Johnson var liten var situationen den-samma. Han följde med sina turnerande föräldrar på olika klubbar och spelningar.

– Och det blev ju någonting av mig också, säger han och skrattar.

Själv var dottern Ella bara några veckor gammal när hon följde med pappa på turné första gången.

– Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt. Och det gör det ju. Men det var ändå som att livet bara pågick fast jag hade barn och det var en rätt skön känsla, att det fortfarande funkar.

Tycker barnen att det är kul då?– Ja, men det blir ju också en lite skev bild när det är helt

naturligt för dem att springa bakom scenen. När vi åker till Globen tror de alltid att de ska få vara bakom scenen. Och då får jag förklara att vi faktiskt ska titta på spelningen i kväll.

Men, säger han och fortsätter: – De får ju uppleva oerhört mycket och jag tror att de

får med sig rätt mycket av alla möten. De är väldigt rätt-framma ungar och de är vana vid vuxna människor. Alla har ju rätt till sin egen uppväxt och nu får de hänga med på vår resa.

Pappa på turné

” Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr

i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt.

Melodifestivalen: I grund och botten handlar det om min musik och mina låtar, men sen är det ju ett jävla spektakel och en tv-lek utan dess like. Det är ju tre minuter singback och sen är det fyrtio löpsedlar.

Att bo i Stockholm: Jag och min fru köpte ett hus för sju år sedan ute i skärgården och tanken var att vi skulle bo där permanent. Men det blev omöjligt på grund av att vi behöver den supporten som vi har i Stockholm, med alla som hjälper oss. Men sen så älskar jag Stockholm, jag växte upp där och uppskattar framför allt musikklimatet.

Vad han gör på fritiden: Jag spelar golf. Det är verkligen den bästa turnésysslan. Vi reser och kommer till en stad tidigt på morgonen. Om vi inte ska spela förrän på kvällen passar vi på att åka ut. Det finns ju alltid en jävla golfbana i närheten så det är bara att slå ihjäl några timmar. Mycket bättre än att ligga på hotellrummet och titta på Ricki Lake.

Andreas Johnson om...”

Från okänd kille med en one-hit-wonder till folkkär schlagerartist. Det har hänt mycket i Andreas Johnsons karriär. Kvarters Alexandra Karlsson har mött en avslappnad tvåbarnspappa.Text: Alexandra Karlsson Foto: Klas Lignell

Andreas Johnson

Familj: Lisa Knapp, 38 år och barnen Ella, 5 år och Tim, 1 år.

Ålder: 41 år.

Aktuell: Medverkar i Melodifestivalen den 18 februari med låten Lovelight.

8 Kvarter9Kvarter

GENUSMÄRKT från födseln

Text: Emmeli Nilsson Foto: Lillieanne Johansson Illustrationer: Anna Celinda Jonasson

Barnkläder och könsuppdelningen av dem har varit ett hett ämne det senaste året. Varför är det så viktigt

att markera om tvååringen är flicka eller pojke?

ÅT VÄNSTER: Rosa tröjor med hjärtan. Glitter. En leende prinsessa. Åt höger: Svarta t-shirts. Snabba bilar. En tuff Spiderman. Så här ser det oftast ut på kläd-kedjornas barnavdelningar. Under det gång-na året har barnkläder och den könsuppdel-ning som görs av plaggen diskuterats i flera medier. På Facebook finns gruppen Uppror mot könsspecifika barnkläder, köp- och säljsajten Tradera har ändrat söknings-systemet på barnkläder till en könlös variant och på internetforum som Familjeliv går diskus-sionerna heta.

MARCUS JAHNKE ÄR doktorand vid Hög-skolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Han har arbetat mycket med design ur genus- perspektiv och ser ett problem med tydligt uppdelade barnavdelningar.

– Företag säger att man kan gå över till flickavdelningen om man vill ha mer färgglatt för pojkar. Men det är ju problematiskt, för det är så extremt. Det är helt överbelastat med rosa och glitter.

Som examensarbete utvecklade han en barnklädes- kollektion i samarbete med dagisbarn. Syftet var att skapa barnkläder som var attraktiva för konsumen-terna, men samtidigt mindre könsstereotypa än det

vanliga utbudet på marknaden. – Jag kände ju att utbudet var väldigt stereotypt för

barn och tänkte, finns det andra sätt att jobba som inte är unisex?

Normerna är inte så hårt satta hos barnen när de är 5-6 år, enligt Marcus Jahnke. Pojk- arna i barnklädesprojektet gick igång lika mycket som tjejerna på starka färger och rosa. Likaså gillade tjejerna de mer funktio-

nella plagg som de fick prova. När han i sitt arbete med att ta fram barn

kollektionen pratade med pojkarna om rosa, sa de att det var en flickfärg. Men när det rosa blandades upp med typiskt pojkiga tryck blev re-aktionen mer positiv. Ett skärp med glitter på

upplevdes som ”blingigt” av en pojke. – Går man in och gör något glittrigt för

pojkar så får det en annan betydelse än när man gör det för tjejer, säger Marcus Jahnke.

Om killar får uppleva glitter kanske det på sikt blir ett mindre problem.

FÖRSÖKET GICK DÄRFÖR ut på att skapa kläder där det klassiskt pojkiga och flickiga korsades. Som t-shirten Glitterdino där en huggtandad dinosaurie kombineras med hjärta, glitter och blommor.

8 Kvarter9Kvarter

GENUSMÄRKT från födseln

Text: Emmeli Nilsson Foto: Lillieanne Johansson Illustrationer: Anna Celinda Jonasson

Barnkläder och könsuppdelningen av dem har varit ett hett ämne det senaste året. Varför är det så viktigt

att markera om tvååringen är flicka eller pojke?

ÅT VÄNSTER: Rosa tröjor med hjärtan. Glitter. En leende prinsessa. Åt höger: Svarta t-shirts. Snabba bilar. En tuff Spiderman. Så här ser det oftast ut på kläd-kedjornas barnavdelningar. Under det gång-na året har barnkläder och den könsuppdel-ning som görs av plaggen diskuterats i flera medier. På Facebook finns gruppen Uppror mot könsspecifika barnkläder, köp- och säljsajten Tradera har ändrat söknings-systemet på barnkläder till en könlös variant och på internetforum som Familjeliv går diskus-sionerna heta.

MARCUS JAHNKE ÄR doktorand vid Hög-skolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Han har arbetat mycket med design ur genus- perspektiv och ser ett problem med tydligt uppdelade barnavdelningar.

– Företag säger att man kan gå över till flickavdelningen om man vill ha mer färgglatt för pojkar. Men det är ju problematiskt, för det är så extremt. Det är helt överbelastat med rosa och glitter.

Som examensarbete utvecklade han en barnklädes- kollektion i samarbete med dagisbarn. Syftet var att skapa barnkläder som var attraktiva för konsumen-terna, men samtidigt mindre könsstereotypa än det

vanliga utbudet på marknaden. – Jag kände ju att utbudet var väldigt stereotypt för

barn och tänkte, finns det andra sätt att jobba som inte är unisex?

Normerna är inte så hårt satta hos barnen när de är 5-6 år, enligt Marcus Jahnke. Pojk- arna i barnklädesprojektet gick igång lika mycket som tjejerna på starka färger och rosa. Likaså gillade tjejerna de mer funktio-

nella plagg som de fick prova. När han i sitt arbete med att ta fram barn

kollektionen pratade med pojkarna om rosa, sa de att det var en flickfärg. Men när det rosa blandades upp med typiskt pojkiga tryck blev re-aktionen mer positiv. Ett skärp med glitter på

upplevdes som ”blingigt” av en pojke. – Går man in och gör något glittrigt för

pojkar så får det en annan betydelse än när man gör det för tjejer, säger Marcus Jahnke.

Om killar får uppleva glitter kanske det på sikt blir ett mindre problem.

FÖRSÖKET GICK DÄRFÖR ut på att skapa kläder där det klassiskt pojkiga och flickiga korsades. Som t-shirten Glitterdino där en huggtandad dinosaurie kombineras med hjärta, glitter och blommor.

10 Kvarter11Kvarter

– Jag ville behålla det problematiska. Utsätta pojkarna för rosa också. Med unisex upplevde jag att de bara hade reducerat uttrycken.

På temat tjejiga respektive pojkiga färger går det inte att

undgå att nämna boken Rosa – den farliga färgen av socialantropologen

Fanny Ambjörnsson. Boken, som kom ut 2011 på Ordfront förlag, handlar om hur rosa – den enda färg som är tydligt könskodad – förmedlar budskap om samhällets värderingar kring genus och sexualitet.

Ambjörnsson konstaterar att det var först på 1950-talet som rosa blev en kvinnosymbol i västvärlden.

Sedan mitten på 1990-talet är färgen laddad för svenska barn och ingen pojke kan längre kläs i den utan att få reaktioner från omgivningen.

MEN DET ÄR inte bara färg som skiljer barnkläderna åt. Lindex blev under hösten uppmärksammade i SVT:s Plus, då det visade sig att det skiljde 12 centimeter över rumpan mellan byxor för flickor respektive pojk- ar. Skillnaden fanns trots att båda byxorna har samma modell och centilongstorlek.

Många bloggare har tagit upp fenomenet med olika stor-lekar beroende på kön. Ett exempel är PR-konsulten och skribenten Karin Jihde. ”Är det rimligt att föräldrar ska veta att de behöver köpa minst en storlek, helst två stor-

lekar, större plagg från tjejavdelningen för att ha marginal både för könsroller och tvätt?” bloggade hon bland annat på tidningen Mamas bloggportal.

– Stereotypa barnkläder konserverar könsroller som inte är bra om vi ska ha ett jämställt samhälle, säger Marcus Jahnke. Att bli betraktad som söt snarare än aktiv, och så vidare. Alla designade objekt påverkar hur vi agerar. Vi får stöd eller blir motverkade att handla på ett visst sätt.

FÅ IFRÅGASÄTTER NUMERA den förälder som sätt- er på sin flicka pösiga jeans och en svart t-shirt med Batman. Att däremot klä sin pojke i rosa, glitter och kanske – ve och fasa – kjol, är be-tydligt mer kontroversi-ellt.

Marcus Jahnke håller med och pekar på gamla maktstrukturer som lever kvar.

– Om pojkar skulle ta på sig rosa eller leka som flickor så sänker det deras hierarki. En flicka är inget att eftersträva.

Hallå där föräldrar på stan!

Evelyn Velasquez och Andres Bulido med sonen Eduardo, 1 år.Evelyn: – Jag skulle kunna handla på flickavdelningen men det gör jag inte. Jag skulle kunna klä honom i rosa, men inte i klänning. Det ser så feminint ut.

Han är pojke så då tycker jag ändå att han ska ha pojkklä-der. Men jag skulle kunna ta på honom strumpbyxor.

Henrik Johansson med en son, 1 år och en dotter, 3 år.– Vi känner inte att vi måste signalera kön med kläderna. Men vi är absolut inte helt köns- neutrala. En del tar ju det till sin ytterlighet och det är bra. Vi kanske ligger någonstans mitt-emellan.

Eftersom vi har två barn så tänker vi ur arv-synpunkt, att det ska vara funktionellt på det sättet. Och det är kanske inte jättekul för lill-grabben att ärva en chockrosa overall, men han får ha rosa ibland.

Annelie Malmsköld med dottern Thea, 2,5 år.– Jag skulle inte klä en pojke i klänning, det tycker jag passar för flickor. Men det här med att samma storlek är olika stora är galet! Det borde inte vara någon skill-nad. Det ska vara bekvämt och rörligt för tjejer också.

Det är tråkigt att det är så uppdelat mellan flick- och pojkkläderna.

Hur tänker ni när ni köper barnkläder?Text och foto: Mira Hjort

Sofia Wallin, chefdesigner och inköpare för barnavdelningen på Kapp Ahl:

Varför har ni könsuppdelade barn- avdelningar? Det är något väldigt vederta-get och till för att underlätta för konsumenterna. Vi har vår Kaxs-kollektion som är helt unisex. Men vi har framförallt uppdelat efter ålder. Det är ju om de små barn-

en som det har varit en genusdiskussion, för äldre barn är det inte lika ifrågasatt att det är uppdelat.

Har barn olika preferenser eller behov beroende på om de är tjej eller kille?Jag tror det. Det finns ju en prinsessperiod som de flesta tjejer går igenom och inte så många killar. Även om vi har blå tröjor för tjejer så säljer de rosa bättre.

Tror du att föräldrar väljer barnkläder fritt och inte uti-från ”rätt” avdelning?Det står ju inte tjej eller kille i kläderna. Och för de små barnen har vi Kaxs i mitten. Jag tror inte gränsen är så tydlig. Det pratas lite om att konsumenter faktiskt vill ha en rosa klänning på sin tjej. Vi märker ju vad som säljer.

Karina Lundell, chefsdesigner på Polarn och Pyret som valt en unisexprofil:

Varför har ni valt att sticka ut? Det finns ingen anledning att göra olika kläder för tjejer och kill- ar. Upp till 12-årsåldern är det ingen skillnad.

Varför tror du att de flesta kedjor har könsuppdelade avdelningar?Det finns en efterfrågan. För vuxna är det ju ingen som ifrågasätter att det finns olika avdelningar för tjej och kille.

Tror du att flickor och pojkar har olika preferenser eller behov av färg och passform?Jag tror inte att de har olika behov, däremot olika preferenser. Det är hur vi vuxna styr dem, hur vi sätter våra tankegångar i dem. Det är väldigt mycket upp till kunden.

Kan man se någon återkomst för unisexkläder? När vi återupptog unisexkonceptet för 5-6 år sedan så fanns en ökad popularitet. Men jag tycker konkurrenterna har backat ur ganska mycket sedan dess.

Vad säger klädkedjorna?

10 Kvarter11Kvarter

– Jag ville behålla det problematiska. Utsätta pojkarna för rosa också. Med unisex upplevde jag att de bara hade reducerat uttrycken.

På temat tjejiga respektive pojkiga färger går det inte att

undgå att nämna boken Rosa – den farliga färgen av socialantropologen

Fanny Ambjörnsson. Boken, som kom ut 2011 på Ordfront förlag, handlar om hur rosa – den enda färg som är tydligt könskodad – förmedlar budskap om samhällets värderingar kring genus och sexualitet.

Ambjörnsson konstaterar att det var först på 1950-talet som rosa blev en kvinnosymbol i västvärlden.

Sedan mitten på 1990-talet är färgen laddad för svenska barn och ingen pojke kan längre kläs i den utan att få reaktioner från omgivningen.

MEN DET ÄR inte bara färg som skiljer barnkläderna åt. Lindex blev under hösten uppmärksammade i SVT:s Plus, då det visade sig att det skiljde 12 centimeter över rumpan mellan byxor för flickor respektive pojk- ar. Skillnaden fanns trots att båda byxorna har samma modell och centilongstorlek.

Många bloggare har tagit upp fenomenet med olika stor-lekar beroende på kön. Ett exempel är PR-konsulten och skribenten Karin Jihde. ”Är det rimligt att föräldrar ska veta att de behöver köpa minst en storlek, helst två stor-

lekar, större plagg från tjejavdelningen för att ha marginal både för könsroller och tvätt?” bloggade hon bland annat på tidningen Mamas bloggportal.

– Stereotypa barnkläder konserverar könsroller som inte är bra om vi ska ha ett jämställt samhälle, säger Marcus Jahnke. Att bli betraktad som söt snarare än aktiv, och så vidare. Alla designade objekt påverkar hur vi agerar. Vi får stöd eller blir motverkade att handla på ett visst sätt.

FÅ IFRÅGASÄTTER NUMERA den förälder som sätt- er på sin flicka pösiga jeans och en svart t-shirt med Batman. Att däremot klä sin pojke i rosa, glitter och kanske – ve och fasa – kjol, är be-tydligt mer kontroversi-ellt.

Marcus Jahnke håller med och pekar på gamla maktstrukturer som lever kvar.

– Om pojkar skulle ta på sig rosa eller leka som flickor så sänker det deras hierarki. En flicka är inget att eftersträva.

Hallå där föräldrar på stan!

Evelyn Velasquez och Andres Bulido med sonen Eduardo, 1 år.Evelyn: – Jag skulle kunna handla på flickavdelningen men det gör jag inte. Jag skulle kunna klä honom i rosa, men inte i klänning. Det ser så feminint ut.

Han är pojke så då tycker jag ändå att han ska ha pojkklä-der. Men jag skulle kunna ta på honom strumpbyxor.

Henrik Johansson med en son, 1 år och en dotter, 3 år.– Vi känner inte att vi måste signalera kön med kläderna. Men vi är absolut inte helt köns- neutrala. En del tar ju det till sin ytterlighet och det är bra. Vi kanske ligger någonstans mitt-emellan.

Eftersom vi har två barn så tänker vi ur arv-synpunkt, att det ska vara funktionellt på det sättet. Och det är kanske inte jättekul för lill-grabben att ärva en chockrosa overall, men han får ha rosa ibland.

Annelie Malmsköld med dottern Thea, 2,5 år.– Jag skulle inte klä en pojke i klänning, det tycker jag passar för flickor. Men det här med att samma storlek är olika stora är galet! Det borde inte vara någon skill-nad. Det ska vara bekvämt och rörligt för tjejer också.

Det är tråkigt att det är så uppdelat mellan flick- och pojkkläderna.

Hur tänker ni när ni köper barnkläder?Text och foto: Mira Hjort

Sofia Wallin, chefdesigner och inköpare för barnavdelningen på Kapp Ahl:

Varför har ni könsuppdelade barn- avdelningar? Det är något väldigt vederta-get och till för att underlätta för konsumenterna. Vi har vår Kaxs-kollektion som är helt unisex. Men vi har framförallt uppdelat efter ålder. Det är ju om de små barn-

en som det har varit en genusdiskussion, för äldre barn är det inte lika ifrågasatt att det är uppdelat.

Har barn olika preferenser eller behov beroende på om de är tjej eller kille?Jag tror det. Det finns ju en prinsessperiod som de flesta tjejer går igenom och inte så många killar. Även om vi har blå tröjor för tjejer så säljer de rosa bättre.

Tror du att föräldrar väljer barnkläder fritt och inte uti-från ”rätt” avdelning?Det står ju inte tjej eller kille i kläderna. Och för de små barnen har vi Kaxs i mitten. Jag tror inte gränsen är så tydlig. Det pratas lite om att konsumenter faktiskt vill ha en rosa klänning på sin tjej. Vi märker ju vad som säljer.

Karina Lundell, chefsdesigner på Polarn och Pyret som valt en unisexprofil:

Varför har ni valt att sticka ut? Det finns ingen anledning att göra olika kläder för tjejer och kill- ar. Upp till 12-årsåldern är det ingen skillnad.

Varför tror du att de flesta kedjor har könsuppdelade avdelningar?Det finns en efterfrågan. För vuxna är det ju ingen som ifrågasätter att det finns olika avdelningar för tjej och kille.

Tror du att flickor och pojkar har olika preferenser eller behov av färg och passform?Jag tror inte att de har olika behov, däremot olika preferenser. Det är hur vi vuxna styr dem, hur vi sätter våra tankegångar i dem. Det är väldigt mycket upp till kunden.

Kan man se någon återkomst för unisexkläder? När vi återupptog unisexkonceptet för 5-6 år sedan så fanns en ökad popularitet. Men jag tycker konkurrenterna har backat ur ganska mycket sedan dess.

Vad säger klädkedjorna?

12 Kvarter13Kvarter

Foto: William Warby

krönika

Scenen har gått i repris sedan 80-talet: Rörmokaren har fått sitt livs värsta snedtripp och verkar vara på dåligt humör. Det känns som att han har skallat en tegelvägg. Han äter ännu en svamp för att stilla smärtan. Svampen gör

världen magisk igen. Rörmokaren känner sig genast tre gånger så lång, men ändå mycket lättare. Snudd på oövervinnelig. Föraktfullt ser han ner på den hjälplösa sköld-paddan som krälar vid hans fötter. ”It’s me, Mario!” blir det sista den hör innan rörmokarens tunga kängor krossar dess kranium.

Under tiden skrattar ett barn i soffan. Både Mario och sköldpaddan förblir för evigt ovetande om att en åtta-

åring har styrt deras öde med en rektangulär hand- kontroll, liksom att det är en del av barnets

plan att använda sköldpaddans kvarlevor som tillhygge

i mordet på nästa gulliga varelse. Men barnet hinner inte sätta planen i verket förrän pappa av-

bryter. Maten är klar. Åttaåringen

svarar: ”Jag ska bara dö först!”Pappan fortsätter att

ställa fram salladsskålen och Gröna Anna-tallrikarna på köks-

bordet. Tanken slår honom aldrig att det kanske är ett slags mörkrets

härskare som sitter i hans soffa. En demon som har tagit kontrollen av en ned-

drogad rörmokare för att gå ut i ett korståg som skulle få djurrättsaktivister att gråta blod. Tur är

väl då att Röda Korset har huvudet på skaft. Den outtröttliga människorättsorganisationen har

nämligen kommit fram till att den ska utreda huruvida krigsbrott kan begås i TV- och datorspel. Spelföretag som sätter landminor i händerna på spelaren, och kanske i för-längningen sådana som uppmuntrar småbarn att stampa ihjäl allt som lever, riskerar därmed – ännu en – rejäl ut-skällning.

Men barnet i soffan har förstås ingen tanke på det. Och bara hon äter upp sina ärtor så får hon fortsätta sin dödsmarsch genom snedtrippen med sin faders välsignelse. För ingen vill väl tro på en värld så löjlig att hon vid nästa ge-nerations Nürnbergrättegång ställs till svars för sin barnlek och livet på sex miljoner digitala sköldpaddor.

Sebastian Orre

Röda Korset& rörmokaren

Anna Haraldsson Jensen och Viktor Jensen bor tillsammans med sonen Sven i Hästhagen i Malmö.

I den lilla trean på 55 kvadratmeter har familjen skapat en blandning mellan praktiskt och personligt.

Hemma hos ossurbant&boende

- Kvarter låter sig inspireras av vardagen

Berättat för: Alexandra Karlsson Foto: Hanna Berko

12 Kvarter13Kvarter

Foto: William Warby

krönika

Scenen har gått i repris sedan 80-talet: Rörmokaren har fått sitt livs värsta snedtripp och verkar vara på dåligt humör. Det känns som att han har skallat en tegelvägg. Han äter ännu en svamp för att stilla smärtan. Svampen gör

världen magisk igen. Rörmokaren känner sig genast tre gånger så lång, men ändå mycket lättare. Snudd på oövervinnelig. Föraktfullt ser han ner på den hjälplösa sköld-paddan som krälar vid hans fötter. ”It’s me, Mario!” blir det sista den hör innan rörmokarens tunga kängor krossar dess kranium.

Under tiden skrattar ett barn i soffan. Både Mario och sköldpaddan förblir för evigt ovetande om att en åtta-

åring har styrt deras öde med en rektangulär hand- kontroll, liksom att det är en del av barnets

plan att använda sköldpaddans kvarlevor som tillhygge

i mordet på nästa gulliga varelse. Men barnet hinner inte sätta planen i verket förrän pappa av-

bryter. Maten är klar. Åttaåringen

svarar: ”Jag ska bara dö först!”Pappan fortsätter att

ställa fram salladsskålen och Gröna Anna-tallrikarna på köks-

bordet. Tanken slår honom aldrig att det kanske är ett slags mörkrets

härskare som sitter i hans soffa. En demon som har tagit kontrollen av en ned-

drogad rörmokare för att gå ut i ett korståg som skulle få djurrättsaktivister att gråta blod. Tur är

väl då att Röda Korset har huvudet på skaft. Den outtröttliga människorättsorganisationen har

nämligen kommit fram till att den ska utreda huruvida krigsbrott kan begås i TV- och datorspel. Spelföretag som sätter landminor i händerna på spelaren, och kanske i för-längningen sådana som uppmuntrar småbarn att stampa ihjäl allt som lever, riskerar därmed – ännu en – rejäl ut-skällning.

Men barnet i soffan har förstås ingen tanke på det. Och bara hon äter upp sina ärtor så får hon fortsätta sin dödsmarsch genom snedtrippen med sin faders välsignelse. För ingen vill väl tro på en värld så löjlig att hon vid nästa ge-nerations Nürnbergrättegång ställs till svars för sin barnlek och livet på sex miljoner digitala sköldpaddor.

Sebastian Orre

Röda Korset& rörmokaren

Anna Haraldsson Jensen och Viktor Jensen bor tillsammans med sonen Sven i Hästhagen i Malmö.

I den lilla trean på 55 kvadratmeter har familjen skapat en blandning mellan praktiskt och personligt.

Hemma hos ossurbant&boende

- Kvarter låter sig inspireras av vardagen

Berättat för: Alexandra Karlsson Foto: Hanna Berko

14 Kvarter15Kvarter

MIN MAMMA KÄNDE en äldre farbror som var hobbyslöjdare och hon fick fåglarna av honom. Och jag har i min tur fått dem av henne. När jag växte upp hade vi fåglarna hemma så det känns väldigt fint att de nu hänger här i hallen.

JAG HADE SETT den här lösningen på olika lägenhetsvisningar och tänkte att det var ett effektivt sätt att få loss ytor. Under bänken har vi kyl, frys och sopsortering. En annan sak som är bra med att ha kylskåpet under arbetsbänken är att flödet av ljus in i lägen-heten blev mycket bättre.

JAG HAR HAFT som projekt att lära mig spela gitarr under mammaledigheten. Jag har lärt mig några fler ackord men jag kan nog inte säga att jag spelar gitarr ännu.

VI BOR GANSKA LITET och därför har vi försökt att göra det så praktiskt som möjligt. Att sätta upp hyllorna var ett sätt att lösa förvaringen. Här i vardagsrummet blandas saker som vi fått av vänner med saker vi hittat. Tanken är att det ska vara praktiskt men ändå hemtrevligt och personligt.

Vi som bor härAnna Haraldsson Jensen, 29 år, arbetar med hållbarhets- och miljöfrågor.Viktor Jensen 32, år, forsk-ningsassistent.Sven Jensen, 1 år

JAG HJÄLPTE TILL på en loppis i Grimsås som ligger vid Fiås där jag växte upp. I slutet av dagen var det massa saker över och då kun-de jag ta den här stolen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. Min första tanke var att måla den i olika mönster, men sedan insåg jag att jag inte var tillräckligt bra på att måla för ett sådant projekt. Så då kom jag på att jag kunde klä in den i papper i stället. Jag valde ett japanskt papper som är lite tjockare för att det skulle svälla lite. Sedan har jag lackat den i flera omgångar och klätt om den.

14 Kvarter15Kvarter

MIN MAMMA KÄNDE en äldre farbror som var hobbyslöjdare och hon fick fåglarna av honom. Och jag har i min tur fått dem av henne. När jag växte upp hade vi fåglarna hemma så det känns väldigt fint att de nu hänger här i hallen.

JAG HADE SETT den här lösningen på olika lägenhetsvisningar och tänkte att det var ett effektivt sätt att få loss ytor. Under bänken har vi kyl, frys och sopsortering. En annan sak som är bra med att ha kylskåpet under arbetsbänken är att flödet av ljus in i lägen-heten blev mycket bättre.

JAG HAR HAFT som projekt att lära mig spela gitarr under mammaledigheten. Jag har lärt mig några fler ackord men jag kan nog inte säga att jag spelar gitarr ännu.

VI BOR GANSKA LITET och därför har vi försökt att göra det så praktiskt som möjligt. Att sätta upp hyllorna var ett sätt att lösa förvaringen. Här i vardagsrummet blandas saker som vi fått av vänner med saker vi hittat. Tanken är att det ska vara praktiskt men ändå hemtrevligt och personligt.

Vi som bor härAnna Haraldsson Jensen, 29 år, arbetar med hållbarhets- och miljöfrågor.Viktor Jensen 32, år, forsk-ningsassistent.Sven Jensen, 1 år

JAG HJÄLPTE TILL på en loppis i Grimsås som ligger vid Fiås där jag växte upp. I slutet av dagen var det massa saker över och då kun-de jag ta den här stolen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. Min första tanke var att måla den i olika mönster, men sedan insåg jag att jag inte var tillräckligt bra på att måla för ett sådant projekt. Så då kom jag på att jag kunde klä in den i papper i stället. Jag valde ett japanskt papper som är lite tjockare för att det skulle svälla lite. Sedan har jag lackat den i flera omgångar och klätt om den.

16 Kvarter17Kvarter

Spelets reglerStäder är precis som vi människor. De förändras. Inom forskningen har det en längre tid talats om begrepp- et gentrifiering. Ordet kommer från engelskans gentry som betyder ”fint folk” och det myntades av den brittiska sociologen Ruth Glass på 60-talet.

Men vad betyder det egentligen? Enligt nationalencyklopedin är gentrifiering ”en social förändrings- process som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre socia-la klasser eller från etniska minoritet- er. Förändringarna leder ofta till att bostadspriserna ökar, vilket tränger ut låginkomsttagare från området.”

Med andra ord, tidigare arbetar-kvarter invaderas av medelklassen och förvandlas till boho-chica stads-delar med bostadsrätter i miljon klassen vilket resulterar i att de som först bodde i området inte längre har råd att bo kvar.

Den här förändringen händer inte över en natt, utan är en process som sker stegvis.

– Gentrifiering, så funkar det!När fint folk flyttar in

1Här är det nedgånget och billigt att bo. De första att upptäcka om-rådet är konstnärer, de-signers och arkitekter. Man älskar miljön och att den känns äkta och lite ruffig. Konstnären ser husen som perfekta renoveringsprojekt och börjar fixa och dona. De gillar också att om-rådet är ”oupptäckt”, då det får dem att

känna sig speciella. Vad får gentrifieringen för konse-kvenser?

– Oftast har ursprungsbefolkning-en inte råd att bo kvar för att priserna går upp så pass mycket. Gentrifiering betyder ett slags undanträngnings effekt. Och just den effekten kan jag se väldigt tydligt när jag har kollat på statistiken.

Jag har kollat på inkomster och utbildning och kan se att det skett en halvering av låginkomsttagarna i de här kvarteren på tio år, mellan åren 1995-2005. Så det är ju drama-tiska förändringar. Samtidigt som 50 procent av låginkomsttagarna för-svunnit har höginkomsttagarna både fyr- och femdubblats.

Går den här utvecklingen att stoppa?

– Det som kan hålla mot den här utvecklingen är för det första att hyresrätten finns kvar. Det kan bjuda motstånd. Ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt har helt klart drivit på processen. För om hyresrätten finns kvar så kan ju även låginkomsttagarna bo kvar.

Då får du också en större bland-ning av människor. För det är ju det som är hotet med den här process- en, att det blir en likriktning av människor i kvarteret. Att de som bor kvar blir väldigt lika varandra.

På vilket sätt blir det ett problem?

– Det blir väldigt tråkigt helt en-kelt. Det tar död på livet i staden. Jag tycker att det ska vara en bland-ning och integration av människor och kulturer.

”Det tar död på livet i staden.”Elisabeth Lilja är docent i kultur-geografi vid Stockholms uni-versitet. Hon utkom 2011 med boken Den segregera-de staden – Tre kvarter i Stockholms innerstad. Där undersöker hon hur gentrifierings-processen sett ut i olika kvarter i Stockholm.

5Nu börjar det bli mot-sättningar mellan de som bodde i området först och de nya som kommit hit. De nya vill ha helt andra saker och tar med sig en

livsstil som de som tidi-gare bodde i området

inte känner igen.

Diplomatstaden

Kr. 6400

Kr. 4000

Norra Station

Norrmalmstorg

Kr. 8000

Centrum

Kr. 7000Kr. 2000

Drottninggatan

Kr. 6000

10Priserna på bostäder ligger på flera miljo-ner. Den gamle sko-makaren är borta och ersatt med en italiensk

kafferostare.9Det som tidigare var ett oupptäckt kvarter med låga hyror och en

mångfald av människor är nu en attraktiv stadsdel med ett utbud skräddarsytt

efter medelklassens vanor. 8

Hyresrätter som det för-ut fanns gott om är nu omvandlade till dyra

bostadsrätter. Människorna som först bodde i området har nu flyttat. Då de inte längre har råd att bo

kvar.

AllmänningBetala Lyxskatt

Text: Alexandra Karlsson

urbant&boende

7De nyinflyttade kräver en viss service och an-nat utbud. Affärer som tidigare funnits i om-rådet trängs ut då hy-rorna höjs. Nya verk-samheter blomstrar för att tillgodose den nyin-flyttade medelklassens vanor. Plötsligt blir små designbutiker och ka-féer med egenrostade bönor vanliga inslag

i stadsbilden. 6Nu har området för-

ändras så pass mycket att den välutbildade medelklassen upptäck-er det. Ekonomiassis-tenter, administratörer

och pampar inom finanssektorn flyttar in.

2Det börjar bubbla och fler människor upp-

täcker området.

4En ny typ av männis-kor börjar se områdets potential och vill ha en del av kakan. Fastig-hetsägare och speku-lanter ser vad som hål-ler på att hända och passar på att investera i bostäder. De planerar inte själva att bo här, utan ser det som en ren investeringsmöjlighet.

START

MÅL

3Nu skapas ett rykte om stadsdelen. Det har bli-vit hippt att bo här. Me-dia skriver artiklar och ger området ett coolt namn. Det medför att upprustningen av om-rådet tar fart. Fasader putsas och renovering-ar avlöser varandra.

Chans

Foto

: Sto

ckho

lms

Uni

vers

itet

16 Kvarter17Kvarter

Spelets reglerStäder är precis som vi människor. De förändras. Inom forskningen har det en längre tid talats om begrepp- et gentrifiering. Ordet kommer från engelskans gentry som betyder ”fint folk” och det myntades av den brittiska sociologen Ruth Glass på 60-talet.

Men vad betyder det egentligen? Enligt nationalencyklopedin är gentrifiering ”en social förändrings- process som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre socia-la klasser eller från etniska minoritet- er. Förändringarna leder ofta till att bostadspriserna ökar, vilket tränger ut låginkomsttagare från området.”

Med andra ord, tidigare arbetar-kvarter invaderas av medelklassen och förvandlas till boho-chica stads-delar med bostadsrätter i miljon klassen vilket resulterar i att de som först bodde i området inte längre har råd att bo kvar.

Den här förändringen händer inte över en natt, utan är en process som sker stegvis.

– Gentrifiering, så funkar det!När fint folk flyttar in

1Här är det nedgånget och billigt att bo. De första att upptäcka om-rådet är konstnärer, de-signers och arkitekter. Man älskar miljön och att den känns äkta och lite ruffig. Konstnären ser husen som perfekta renoveringsprojekt och börjar fixa och dona. De gillar också att om-rådet är ”oupptäckt”, då det får dem att

känna sig speciella. Vad får gentrifieringen för konse-kvenser?

– Oftast har ursprungsbefolkning-en inte råd att bo kvar för att priserna går upp så pass mycket. Gentrifiering betyder ett slags undanträngnings effekt. Och just den effekten kan jag se väldigt tydligt när jag har kollat på statistiken.

Jag har kollat på inkomster och utbildning och kan se att det skett en halvering av låginkomsttagarna i de här kvarteren på tio år, mellan åren 1995-2005. Så det är ju drama-tiska förändringar. Samtidigt som 50 procent av låginkomsttagarna för-svunnit har höginkomsttagarna både fyr- och femdubblats.

Går den här utvecklingen att stoppa?

– Det som kan hålla mot den här utvecklingen är för det första att hyresrätten finns kvar. Det kan bjuda motstånd. Ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt har helt klart drivit på processen. För om hyresrätten finns kvar så kan ju även låginkomsttagarna bo kvar.

Då får du också en större bland-ning av människor. För det är ju det som är hotet med den här process- en, att det blir en likriktning av människor i kvarteret. Att de som bor kvar blir väldigt lika varandra.

På vilket sätt blir det ett problem?

– Det blir väldigt tråkigt helt en-kelt. Det tar död på livet i staden. Jag tycker att det ska vara en bland-ning och integration av människor och kulturer.

”Det tar död på livet i staden.”Elisabeth Lilja är docent i kultur-geografi vid Stockholms uni-versitet. Hon utkom 2011 med boken Den segregera-de staden – Tre kvarter i Stockholms innerstad. Där undersöker hon hur gentrifierings-processen sett ut i olika kvarter i Stockholm.

5Nu börjar det bli mot-sättningar mellan de som bodde i området först och de nya som kommit hit. De nya vill ha helt andra saker och tar med sig en

livsstil som de som tidi-gare bodde i området

inte känner igen.

Diplomatstaden

Kr. 6400

Kr. 4000

Norra Station

Norrmalmstorg

Kr. 8000

Centrum

Kr. 7000Kr. 2000

Drottninggatan

Kr. 6000

10Priserna på bostäder ligger på flera miljo-ner. Den gamle sko-makaren är borta och ersatt med en italiensk

kafferostare.9Det som tidigare var ett oupptäckt kvarter med låga hyror och en

mångfald av människor är nu en attraktiv stadsdel med ett utbud skräddarsytt

efter medelklassens vanor. 8

Hyresrätter som det för-ut fanns gott om är nu omvandlade till dyra

bostadsrätter. Människorna som först bodde i området har nu flyttat. Då de inte längre har råd att bo

kvar.

AllmänningBetala Lyxskatt

Text: Alexandra Karlsson

urbant&boende

7De nyinflyttade kräver en viss service och an-nat utbud. Affärer som tidigare funnits i om-rådet trängs ut då hy-rorna höjs. Nya verk-samheter blomstrar för att tillgodose den nyin-flyttade medelklassens vanor. Plötsligt blir små designbutiker och ka-féer med egenrostade bönor vanliga inslag

i stadsbilden. 6Nu har området för-

ändras så pass mycket att den välutbildade medelklassen upptäck-er det. Ekonomiassis-tenter, administratörer

och pampar inom finanssektorn flyttar in.

2Det börjar bubbla och fler människor upp-

täcker området.

4En ny typ av männis-kor börjar se områdets potential och vill ha en del av kakan. Fastig-hetsägare och speku-lanter ser vad som hål-ler på att hända och passar på att investera i bostäder. De planerar inte själva att bo här, utan ser det som en ren investeringsmöjlighet.

START

MÅL

3Nu skapas ett rykte om stadsdelen. Det har bli-vit hippt att bo här. Me-dia skriver artiklar och ger området ett coolt namn. Det medför att upprustningen av om-rådet tar fart. Fasader putsas och renovering-ar avlöser varandra.

Chans

Foto

: Sto

ckho

lms

Uni

vers

itet

18 Kvarter19Kvarter

STRIKT saftglas designat av Bengt Orup för Johansfors glasbruk. Många misstar de här glasen för att vara vaser. Ett glas kan kosta upp till 500 kronor. De ingår i en servis med samma namn.

urbant&boende

JORDGLOBEN har fått ett uppsving i popularitet. De säljer blixtsnabbt i second hand-butikerna och vi har sett exemplar som inredning i hippa klädbutiker. Storlek, ålder och höjd på fot bestämmer priset – ju större,

äldre och högre desto dyrare. 350 –

450 kronor.

Handeln med begagnade varor fortsätter att slå försäljningsrekord. Det tycker vi på Kvarter är bra. Vi guidar er till fynd och tipsar om vad du ska leta efter för att hitta de där guldkornen som gömmer sig i lådor på vinden och i second hand-butiker.

REDAKTIONENS FYND: Vi på Kvarter blev strålande glada när vi hittade den här lampskärmen i akryl av den finske designern Yki Nummi (1925-1984). Den har namnet Kuplat som betyder bubblor och designades för Stockmann-Ornö år 1959. Nummi formgav ett hundratal lampor under sin tid vid Stockmann- Ornös armaturfabrik. Han anses vara en av de mest kända skandinaviska form- givarna av sin tid. Vi fyndade men räkna med att få betala upp till 2 000 kronor i välsorterade antik- och vintage-butiker.

TELLUS blomkruka designad av Ewald Dahlskog för Bo Fajans. Dahlskog var målare, grafiker och konsthantverkare. Krukan är oansenlig för de flesta men samlare kan ge upp emot 500 kronor för ett exemplar. Leta efter märkningen ED Bo Fajans.

VÅR LILLA STAD från JIE Keramik. Design av Anita NylundBurkarna finns i många fantasifulla varianter och säljer alltid bra. De har namn som till exempel Frits Friska Fisk och Majas Mejeri. Priset varierar från 150 – 400 kronor beroende på skick, om locket finns och om den är signerad.

Klas Lignell

Fo

to: K

las

Ligne

ll

Foto: Lillie

anne

Joha

nsso

n

LoppisfyndenKvarter guidar till

Foto

: Ann

a-Le

na N

orrb

in

Foto

: tek

noto

ys.s

e

Foto

: Priv

at

designredaktör

Klyftan mellan de som odlar maten och vi som konsumerar blir allt större. Detta ville miljöentreprenören och New York-bon Britta Riley råda bot på. Problemet var att hon bodde i en trång lägenhet utan balkong.

LÖSNINGEN BLEV ett hängande och helt vattenbaserat system av petflaskor i fönstret – en windowfarm. Försöket lyckades och Riley startade The Windowfarms Project vars idéer nu sprids över nätet.

Hur fungerar då en windowfarm? Odlingen består helt enkelt av lodrätt upphängda plastflaskor som fungerar som växthus i miniformat. I stället för jord så växer plantorna i lerkulor som sitter i en nätkorg. Genom en timer aktiveras en pump som då och då pumpar runt näringslösning från en behåll- are längst ner. Vatten och näringsämnen som inte absorberas samlas upp i behållaren och pumpas upp igen. Mellan bevattningsomgångarna håller leca- kulorna kvar en blandning av näringslösning och luftbubblor kring plantornas rötter.

DET GÅR ATT KÖPA färdiga kit över internet eller bygga ihop sin egen windowfarm. Därefter är arbetsinsatsen minimal: Vattnet ska bytas en gång i veckan och hela systemet rengöras en gång i månaden.

Inspiration, tips och mer bakgrund om projek-tet finns på www.windowfarms.org. Den extra intresserade kan dessutom fördjupa sig i Urban odling och windowfarming vid Folkuniversitetet i Stockholm, med start den 6 mars.

Bygg din egen windowfarm i lägenhetsfönstret.

Växthus-

Det här behöver du: PET-flaskor, luftpump/akvariepump, backventiler – för att vatten inte ska kunna rinna tillbaka till pumpen, nätkorgar att ha växterna i,växtnäring anpassad för växter som får all näring genom vatten,lerkulor/lecakulor, kulkedja att hänga upp anordningen med, kullås, PH-mätare för extra koll på växtmiljön

Odla gärna: Grönkål, sallad, basilika, dill, mangold, jordgubbar, krasse, ärtor.

Undvik: Rotsaker och växter som är för långa för att få plats i flaskorna.

effekt

urbant&boende

Text: Emeli Nilsson Foto: www.windowfarms.org

18 Kvarter19Kvarter

STRIKT saftglas designat av Bengt Orup för Johansfors glasbruk. Många misstar de här glasen för att vara vaser. Ett glas kan kosta upp till 500 kronor. De ingår i en servis med samma namn.

urbant&boende

JORDGLOBEN har fått ett uppsving i popularitet. De säljer blixtsnabbt i second hand-butikerna och vi har sett exemplar som inredning i hippa klädbutiker. Storlek, ålder och höjd på fot bestämmer priset – ju större,

äldre och högre desto dyrare. 350 –

450 kronor.

Handeln med begagnade varor fortsätter att slå försäljningsrekord. Det tycker vi på Kvarter är bra. Vi guidar er till fynd och tipsar om vad du ska leta efter för att hitta de där guldkornen som gömmer sig i lådor på vinden och i second hand-butiker.

REDAKTIONENS FYND: Vi på Kvarter blev strålande glada när vi hittade den här lampskärmen i akryl av den finske designern Yki Nummi (1925-1984). Den har namnet Kuplat som betyder bubblor och designades för Stockmann-Ornö år 1959. Nummi formgav ett hundratal lampor under sin tid vid Stockmann- Ornös armaturfabrik. Han anses vara en av de mest kända skandinaviska form- givarna av sin tid. Vi fyndade men räkna med att få betala upp till 2 000 kronor i välsorterade antik- och vintage-butiker.

TELLUS blomkruka designad av Ewald Dahlskog för Bo Fajans. Dahlskog var målare, grafiker och konsthantverkare. Krukan är oansenlig för de flesta men samlare kan ge upp emot 500 kronor för ett exemplar. Leta efter märkningen ED Bo Fajans.

VÅR LILLA STAD från JIE Keramik. Design av Anita NylundBurkarna finns i många fantasifulla varianter och säljer alltid bra. De har namn som till exempel Frits Friska Fisk och Majas Mejeri. Priset varierar från 150 – 400 kronor beroende på skick, om locket finns och om den är signerad.

Klas Lignell

Fo

to: K

las

Ligne

ll

Foto: Lillie

anne

Joha

nsso

n

LoppisfyndenKvarter guidar till

Foto

: Ann

a-Le

na N

orrb

in

Foto

: tek

noto

ys.s

e

Foto

: Priv

at

designredaktör

Klyftan mellan de som odlar maten och vi som konsumerar blir allt större. Detta ville miljöentreprenören och New York-bon Britta Riley råda bot på. Problemet var att hon bodde i en trång lägenhet utan balkong.

LÖSNINGEN BLEV ett hängande och helt vattenbaserat system av petflaskor i fönstret – en windowfarm. Försöket lyckades och Riley startade The Windowfarms Project vars idéer nu sprids över nätet.

Hur fungerar då en windowfarm? Odlingen består helt enkelt av lodrätt upphängda plastflaskor som fungerar som växthus i miniformat. I stället för jord så växer plantorna i lerkulor som sitter i en nätkorg. Genom en timer aktiveras en pump som då och då pumpar runt näringslösning från en behåll- are längst ner. Vatten och näringsämnen som inte absorberas samlas upp i behållaren och pumpas upp igen. Mellan bevattningsomgångarna håller leca- kulorna kvar en blandning av näringslösning och luftbubblor kring plantornas rötter.

DET GÅR ATT KÖPA färdiga kit över internet eller bygga ihop sin egen windowfarm. Därefter är arbetsinsatsen minimal: Vattnet ska bytas en gång i veckan och hela systemet rengöras en gång i månaden.

Inspiration, tips och mer bakgrund om projek-tet finns på www.windowfarms.org. Den extra intresserade kan dessutom fördjupa sig i Urban odling och windowfarming vid Folkuniversitetet i Stockholm, med start den 6 mars.

Bygg din egen windowfarm i lägenhetsfönstret.

Växthus-

Det här behöver du: PET-flaskor, luftpump/akvariepump, backventiler – för att vatten inte ska kunna rinna tillbaka till pumpen, nätkorgar att ha växterna i,växtnäring anpassad för växter som får all näring genom vatten,lerkulor/lecakulor, kulkedja att hänga upp anordningen med, kullås, PH-mätare för extra koll på växtmiljön

Odla gärna: Grönkål, sallad, basilika, dill, mangold, jordgubbar, krasse, ärtor.

Undvik: Rotsaker och växter som är för långa för att få plats i flaskorna.

effekt

urbant&boende

Text: Emeli Nilsson Foto: www.windowfarms.org

20 Kvarter21Kvarter

Hur många föräldrar har Abbe?

Vi bildar oftast familj med en kärlekspartner. Men det är inte alla som tycker att det är självklart. Kvarter har träffat kompisarna som valde att skaffa barn ihop.Text: Mira Hjort Foto: Sofia Åkerstedt

20 Kvarter21Kvarter

Hur många föräldrar har Abbe?

Vi bildar oftast familj med en kärlekspartner. Men det är inte alla som tycker att det är självklart. Kvarter har träffat kompisarna som valde att skaffa barn ihop.Text: Mira Hjort Foto: Sofia Åkerstedt

22 Kvarter23Kvarter

– Pappa, säger Abbe och sträcker sig mot Gustav. Sedan vänder han sig mot Anders.– Pappa! – Ja där är pappa, säger Gustav.– Mamma, ropar Abbe till Anna.

Det är onsdag kväll på Miljöpartiets kansli vid Hornsgatspuckeln i Stockholm. Anna Söderström, Anders Wallner och Gustav Frykholm är på språng till möten och diskuterar familjelogistiken.

– Jag har gjort ett inlägg på Storfamiljen, säger Gustav till Anders medan de klär på Abbe en over-all och försöker få ner honom i vagnen. Storfamiljen är deras gemensamma sida på Facebook. Mycket ska klaffa för att få ihop livet om man är föräldrar mitt i karriären, och när inte alla bor under samma tak krävs det extra samordning. Förutom att ses på familjemiddag en gång i veckan så sköter de mycket av kommunikationen via nätet, och när de som här ses för att lämna över Abbe mellan sig.

– Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner, säger Anna Söderström.

ALLT BÖRJADE SOMMAREN 2004. Anna Söder-ström och Anders Wallner hade jobbat med Stockholm Pride och var på väg till en middag. De hade känt varandra bara en månad, men inledde redan den här sommarkvällen det samtal som sedan skulle resultera i sonen Abbe.

Anders: Vi konstaterade mest att vi hade en liknande syn på föräldraskap och hur man skulle kunna ha familj i framtiden. Och då sa vi väl mest på skämt: ”När är det lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!”

I början var planerna inte så seriösa. Men de pratade vidare om hur det skulle kunna bli att skaffa barn ihop och hur de såg på föräldraskap i allmänhet.

Anna: Anders bodde i Malmö då så jag brukade skicka böcker ner till honom om föräldraskap och ta med mig när vi sågs.”Läs det här, vad tycker du om det här?” Vi började pejla av på en mer allvarlig nivå.

De diskuterade igenom allt, från när barn ska börja äta godis till potträning till hur de såg på att skaffa barn med en kompis. De tror att de är bättre rustade för konflikter eftersom de har pratat så mycket om hur de vill ha det.

Anna: Vi har ju sett exempel runt oss på när det har blivit konflikter i föräldraskapsrelationer, både bland par och inte par. Då är orsakerna ofta att man faktiskt inte har grundat beslutet och inte varit helt ärlig med vad man vill.

DET SKULLE TA drygt fem år från den där promenaden till att Abbe föddes. Genom åren har både Anna och Anders haft partners som inte varit helt bekväma med deras planer på att skaffa barn med någon annan. Men 2008 påbörjade de inseminationsförsöken. Efter tre månader träffades Anna och hennes nuvarande sambo Gustav. För honom var det inte så svårt att acceptera. Han ser sig själv som Abbes förälder och tycker inte att det känns så viktigt att ha biologiska barn. När Anna blev med barn nio månader efter första inseminationen hade Anders nyligen träffat sin pojkvän, som inte är med under intervjun och inte vill figurera med namn.

Eftersom Anna Söderström och Anders Wallner har känt varandra längre än de andra så har de tyckt att det varit viktigt att utjämna relationerna i gruppen, så att alla känner sig delaktiga. Den gemensamma Facebook-gruppen fungerar så.– Det blir alla fyras relation som kan byggas. Så att det inte bara blir Anders och jag som bestämmer saker och sedan vidareförmedlar det till Gustav och Anders pojkvän, säger Anna Söderström.

Namn: Gustav FrykholmÅlder: 35 Yrke: Webbutvecklare

Namn: Anders WallnerÅlder: 28Yrke: Partisekreterare för Miljöpartiet

Namn: Anna SöderströmÅlder: 28Yrke: Pressekreterare på Företagarna

”Då sa vi väl mest på skämt: ”När är det

lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!”

22 Kvarter23Kvarter

– Pappa, säger Abbe och sträcker sig mot Gustav. Sedan vänder han sig mot Anders.– Pappa! – Ja där är pappa, säger Gustav.– Mamma, ropar Abbe till Anna.

Det är onsdag kväll på Miljöpartiets kansli vid Hornsgatspuckeln i Stockholm. Anna Söderström, Anders Wallner och Gustav Frykholm är på språng till möten och diskuterar familjelogistiken.

– Jag har gjort ett inlägg på Storfamiljen, säger Gustav till Anders medan de klär på Abbe en over-all och försöker få ner honom i vagnen. Storfamiljen är deras gemensamma sida på Facebook. Mycket ska klaffa för att få ihop livet om man är föräldrar mitt i karriären, och när inte alla bor under samma tak krävs det extra samordning. Förutom att ses på familjemiddag en gång i veckan så sköter de mycket av kommunikationen via nätet, och när de som här ses för att lämna över Abbe mellan sig.

– Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner, säger Anna Söderström.

ALLT BÖRJADE SOMMAREN 2004. Anna Söder-ström och Anders Wallner hade jobbat med Stockholm Pride och var på väg till en middag. De hade känt varandra bara en månad, men inledde redan den här sommarkvällen det samtal som sedan skulle resultera i sonen Abbe.

Anders: Vi konstaterade mest att vi hade en liknande syn på föräldraskap och hur man skulle kunna ha familj i framtiden. Och då sa vi väl mest på skämt: ”När är det lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!”

I början var planerna inte så seriösa. Men de pratade vidare om hur det skulle kunna bli att skaffa barn ihop och hur de såg på föräldraskap i allmänhet.

Anna: Anders bodde i Malmö då så jag brukade skicka böcker ner till honom om föräldraskap och ta med mig när vi sågs.”Läs det här, vad tycker du om det här?” Vi började pejla av på en mer allvarlig nivå.

De diskuterade igenom allt, från när barn ska börja äta godis till potträning till hur de såg på att skaffa barn med en kompis. De tror att de är bättre rustade för konflikter eftersom de har pratat så mycket om hur de vill ha det.

Anna: Vi har ju sett exempel runt oss på när det har blivit konflikter i föräldraskapsrelationer, både bland par och inte par. Då är orsakerna ofta att man faktiskt inte har grundat beslutet och inte varit helt ärlig med vad man vill.

DET SKULLE TA drygt fem år från den där promenaden till att Abbe föddes. Genom åren har både Anna och Anders haft partners som inte varit helt bekväma med deras planer på att skaffa barn med någon annan. Men 2008 påbörjade de inseminationsförsöken. Efter tre månader träffades Anna och hennes nuvarande sambo Gustav. För honom var det inte så svårt att acceptera. Han ser sig själv som Abbes förälder och tycker inte att det känns så viktigt att ha biologiska barn. När Anna blev med barn nio månader efter första inseminationen hade Anders nyligen träffat sin pojkvän, som inte är med under intervjun och inte vill figurera med namn.

Eftersom Anna Söderström och Anders Wallner har känt varandra längre än de andra så har de tyckt att det varit viktigt att utjämna relationerna i gruppen, så att alla känner sig delaktiga. Den gemensamma Facebook-gruppen fungerar så.– Det blir alla fyras relation som kan byggas. Så att det inte bara blir Anders och jag som bestämmer saker och sedan vidareförmedlar det till Gustav och Anders pojkvän, säger Anna Söderström.

Namn: Gustav FrykholmÅlder: 35 Yrke: Webbutvecklare

Namn: Anders WallnerÅlder: 28Yrke: Partisekreterare för Miljöpartiet

Namn: Anna SöderströmÅlder: 28Yrke: Pressekreterare på Företagarna

”Då sa vi väl mest på skämt: ”När är det

lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!”

24 Kvarter25Kvarter

Anders: Vi hade bara träffats några månader när jag fick ta en diskussion kring hur han såg på barn och familj. Och sedan berätta hur jag tänker kring familj. Och sedan att jag faktiskt redan hade börjat inseminera… Han fick ju ta ställning till att det är det här han går in om han går in i relationen.

Nyheten avslöjades på en middag för vänner och familj. Anders hade precis kommit fram till att han och hans pojkvän var så pass seriösa att han skulle få komma. För att det inte skulle bli en chock ringde Anders och berättade i förväg.

Anders: Då sa han: “Okej. Var det klockan sju man skulle vara där?”

ALLA TRE POÄNGTERAR att skillnaden mot att gå in i en relation med någon som är separerad och har barn egentligen inte är så stor. Det som blev annorlunda var att det handlade om ett barn som ännu inte fanns.

Gustav: Men ni var ju väldigt inkluderande. Jag var med när försöket lyckades. Jag var med vid graviditetstestet, hos barnmorskan och vid förlossningen. Och det var Anders pojkvän också.

I dag är Abbe 1 år och 9 månader. De två paren delar på umgänge och ansvar. När det gäller vardags- saker har alla lika mycket att säga till om. Men de medger att det ligger underförstått att Anders och Anna har sista ordet när viktiga saker ställs på sin spets. Jag undrar om de har funderat på vad som skulle hända om det tog slut mellan några av dem.

Gustav: Vi har pratat om det. Och visst har jag tänkt att det skulle vara skönt om jag hade någon juridisk rätt. Men jag känner ganska stor tilltro till att Anna och Anders skulle vilja bevara min relation till Abbe.

Anna: Det kan låta klyschigt att jag så tvärsäkert säger att Gustav skulle få finnas i Abbes liv. Men vi har inte varit ihop hela den här perioden, och även när jag var skitarg och helst inte ville se Gustav så lät jag honom träffa Abbe. Så jag vet att jag skulle det.

ANNA, GUSTAV, ANDERS och hans pojk-vän har fått övervägande positiva reaktioner på familjekonstellationen. En del har haft lite svårt att förstå hur allt hänger ihop. Anna har precis bytt jobb och där tror många att hon och Anders har varit ihop, separerat och väldigt tidigt hittat nya partners. Abbes förskola har också varit positiva.

Anna: Acceptansen blir ju större och större över-allt. Men så går han ju på en förskola på Södermalm i Stockholm.

Vad säger lagen?Ett barn kan inte ha fler än två juridiska föräldrar. Det borde de kunna, tycker Anna Singer som är professor i civilrätt vid Upp-sala universitet. Hon menar att det utifrån banrs rättigheter borde finnas en möjlighet att erkänna fler än två färäldrar.

– I praktiken har barn ofta fler än två föräldrar. Men växer man upp med styvföräldrar och om något händer så kan inte styvföräldern behålla sin ställ-ning som barnets förälder, säger Anna Singer.

Det spelar alltså ingen roll ens om alla inblanda-de är överens. Anna Singer berättar om en situation där ett barn bodde med sin mamma, en styvförälder och halvsyskon. När mamman dog så var den bio-logiska pappan och styvpappan överens om att det var bäst för barnet att bo kvar. Men det gick inte.

– Det är de ursprungliga föräldrarna som sitter med trumf på hand. Tar man barnets intresse till utgångspunkt borde man kunna tänka sig att vidga föräldraskapet, säger Anna Singer,

HON MENAR ATT det skulle vara krångligt att ge så många som fyra föräldrar vårdnadsskap eftersom man då måste lösa bestämmanderätten mellan så många.

Men även om det inte går för en styvförälder att bli vårdnadshavare, så finns det faktiskt en li-ten möjlighet att få rätt att träffa barnet. Social-tjänsten kan döma till umgängesrätt för en annan vuxen som står barnet nära. Regeln är från början tänkt för mor- och farföräldrar.

– I realiteten blir det sällan så för styvföräldrar. Om det uppstår en konflikt så görs ofta bedömningen att ett framtvingat beslut inte länge är till barnets bästa. Så man är väldigt restriktiv.

” För mig är inte biologi jätteviktigt. Jag har så stor inverkan på Abbe och hans liv ändå. Jag såg ett program på tv där man myn-tade begreppet psykologisk förälder, och jag känner mig som förälder till Abbe.

Gustav: Ja jag tror inte alls att det skulle vara samma sak i Umeå till exempel.

Det är en ganska ovanlig hållning att vilja skaffa barn med någon som man inte är ihop med. Många tänker att barn är produkten av ett kärleksförhållande. Hur tänker ni kring det?

Anna: Abbe ÄR produkten av ett kärleksförhållan-de. Men visst, jag tycker inte att det är nödvändigt att vara ihop för att skaffa barn. Det är ett ganska nytt påfund att man ska vara kär för att skaffa barn.

Gustav: Och att man ska vara två föräldrar.Anna: De reaktioner som kan ha kommit har

varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?”. Men det här är precis det för mig.

”De reaktioner som kan ha kommit har

varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?” Men det här är precis det för mig.

24 Kvarter25Kvarter

Anders: Vi hade bara träffats några månader när jag fick ta en diskussion kring hur han såg på barn och familj. Och sedan berätta hur jag tänker kring familj. Och sedan att jag faktiskt redan hade börjat inseminera… Han fick ju ta ställning till att det är det här han går in om han går in i relationen.

Nyheten avslöjades på en middag för vänner och familj. Anders hade precis kommit fram till att han och hans pojkvän var så pass seriösa att han skulle få komma. För att det inte skulle bli en chock ringde Anders och berättade i förväg.

Anders: Då sa han: “Okej. Var det klockan sju man skulle vara där?”

ALLA TRE POÄNGTERAR att skillnaden mot att gå in i en relation med någon som är separerad och har barn egentligen inte är så stor. Det som blev annorlunda var att det handlade om ett barn som ännu inte fanns.

Gustav: Men ni var ju väldigt inkluderande. Jag var med när försöket lyckades. Jag var med vid graviditetstestet, hos barnmorskan och vid förlossningen. Och det var Anders pojkvän också.

I dag är Abbe 1 år och 9 månader. De två paren delar på umgänge och ansvar. När det gäller vardags- saker har alla lika mycket att säga till om. Men de medger att det ligger underförstått att Anders och Anna har sista ordet när viktiga saker ställs på sin spets. Jag undrar om de har funderat på vad som skulle hända om det tog slut mellan några av dem.

Gustav: Vi har pratat om det. Och visst har jag tänkt att det skulle vara skönt om jag hade någon juridisk rätt. Men jag känner ganska stor tilltro till att Anna och Anders skulle vilja bevara min relation till Abbe.

Anna: Det kan låta klyschigt att jag så tvärsäkert säger att Gustav skulle få finnas i Abbes liv. Men vi har inte varit ihop hela den här perioden, och även när jag var skitarg och helst inte ville se Gustav så lät jag honom träffa Abbe. Så jag vet att jag skulle det.

ANNA, GUSTAV, ANDERS och hans pojk-vän har fått övervägande positiva reaktioner på familjekonstellationen. En del har haft lite svårt att förstå hur allt hänger ihop. Anna har precis bytt jobb och där tror många att hon och Anders har varit ihop, separerat och väldigt tidigt hittat nya partners. Abbes förskola har också varit positiva.

Anna: Acceptansen blir ju större och större över-allt. Men så går han ju på en förskola på Södermalm i Stockholm.

Vad säger lagen?Ett barn kan inte ha fler än två juridiska föräldrar. Det borde de kunna, tycker Anna Singer som är professor i civilrätt vid Upp-sala universitet. Hon menar att det utifrån banrs rättigheter borde finnas en möjlighet att erkänna fler än två färäldrar.

– I praktiken har barn ofta fler än två föräldrar. Men växer man upp med styvföräldrar och om något händer så kan inte styvföräldern behålla sin ställ-ning som barnets förälder, säger Anna Singer.

Det spelar alltså ingen roll ens om alla inblanda-de är överens. Anna Singer berättar om en situation där ett barn bodde med sin mamma, en styvförälder och halvsyskon. När mamman dog så var den bio-logiska pappan och styvpappan överens om att det var bäst för barnet att bo kvar. Men det gick inte.

– Det är de ursprungliga föräldrarna som sitter med trumf på hand. Tar man barnets intresse till utgångspunkt borde man kunna tänka sig att vidga föräldraskapet, säger Anna Singer,

HON MENAR ATT det skulle vara krångligt att ge så många som fyra föräldrar vårdnadsskap eftersom man då måste lösa bestämmanderätten mellan så många.

Men även om det inte går för en styvförälder att bli vårdnadshavare, så finns det faktiskt en li-ten möjlighet att få rätt att träffa barnet. Social-tjänsten kan döma till umgängesrätt för en annan vuxen som står barnet nära. Regeln är från början tänkt för mor- och farföräldrar.

– I realiteten blir det sällan så för styvföräldrar. Om det uppstår en konflikt så görs ofta bedömningen att ett framtvingat beslut inte länge är till barnets bästa. Så man är väldigt restriktiv.

” För mig är inte biologi jätteviktigt. Jag har så stor inverkan på Abbe och hans liv ändå. Jag såg ett program på tv där man myn-tade begreppet psykologisk förälder, och jag känner mig som förälder till Abbe.

Gustav: Ja jag tror inte alls att det skulle vara samma sak i Umeå till exempel.

Det är en ganska ovanlig hållning att vilja skaffa barn med någon som man inte är ihop med. Många tänker att barn är produkten av ett kärleksförhållande. Hur tänker ni kring det?

Anna: Abbe ÄR produkten av ett kärleksförhållan-de. Men visst, jag tycker inte att det är nödvändigt att vara ihop för att skaffa barn. Det är ett ganska nytt påfund att man ska vara kär för att skaffa barn.

Gustav: Och att man ska vara två föräldrar.Anna: De reaktioner som kan ha kommit har

varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?”. Men det här är precis det för mig.

”De reaktioner som kan ha kommit har

varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?” Men det här är precis det för mig.

26 Kvarter27Kvarter

Vi måste prata om

KEVINNågonting är fel från början. Eva skrattar och ler mot sitt spädbarn men anar hur han ser rätt igenom henne. Hon gav upp sin karriär och flyttade till ett drömhus i en tillrättalagd, barnvänlig förort. Allt för lille Kevins skull. Men Eva hatar huset och de stora moderskänslorna som alla mödrar förväntas ha infinner sig inte. Relationen mellan henne och Kevin är kall och Kevin växer upp till en inåtvänd och manipulativ tonåring. När han är 15 år begår han ett fruktansvärt brott. Vi måste prata om Kevin är filmen om Evas känslor och skuldkänslor efter att hennes son skjutit ihjäl sju skolkamrater och två av skolans anställda.

Den här tragedin är obehaglig men samtidigt ärlig och vacker. Den reser stora och mörka frågor om föräldraskap. Hur mycket ansvar har man för sitt barns handlingar och kanske den viktigaste frågan; måste man älska sitt barn?

Det stillsamma fotot för publiken otäckt nära karaktärerna och musiken är förvirrande käck. Sorg, skuld och desperation, alltihop speglas fantas-tiskt av Tilda Swinton som vunnit flera priser och fått många fina nomineringar för sin tolkning av rollen som Kevins mor. Den här filmen ställer frågor som få andra vågar ställa och den klamrar sig fast i huvudet långt efter dess slut.

Boken blev prisbelönad och omdiskuterad. Nu har den blivit film, Kvarter har sett den kritikerrosade Vi måste prata om Kevin.

Filmen är baserad på Lionel Shrivers roman från 2006. Den har biopremiär den 17 feb.

RECENSION

Jonas KernellI februari kommer Jonas Kernells soloprojekt. Under namnet The Kernel släpper han en skiva i bokform där musiken ackompanjeras av bilder. Kvarter har pratat med en ivrig Jonas Kernell full av visioner.

INTERVJU

Noel Cowards filmklassiker Kort möte från 1945 sätts upp på Stockholm stadsteater med Helena Bergström och Jakob Eklund i huvudrollerna. Spelas den 10 februari – 22 april.

Passion i skuggan av kriget

Gammalt blir nytt I januari och februari får det gamla nytt ljus. En brittisk

filmklassiker spelas på teaterscenen, klassiker dansas på balettscenen och litterära mästerverk ges ut på nytt.

Bonnier ger ut fyra nya titlar i sin klassikerserie. Omslagen är illustrerade av Tzenko Stoyanov och de är definitivt något som ska stå synligt i bokhyllan. Utkommer den 18 januari.

Nygamla böcker

Kungliga baletten gästar Malmö med Svansjön. Detta är en ljus och klassisk tolkning som Kungliga Baletten är ensam i världen om att dansa. Malmö opera den 23 – 25 februari.

Baletternas balett

DU VET KANSKE inte om det, men du har förmodligen sett honom förut. Jonas har spelat med en hel rad Göte-borgsband.

– Jag har ju spelat med hela 90-talsvågen av musiker. Första bandet hette Planet Caravan, därifrån vidare till Broder Daniel och Sludge Nation som senare blev Her majesty med Timo Räisinen. Sedan spelade jag med Incka, efter det Håkan Hellström och sedan Mattias Hellberg. Oj nu glömde jag säga Kingston Airforce, säger han.

Efter en lång paus från musiken är han till-baka och den här gången är det med något helt

eget. Break-ups är en bok/skiva med berättande fotografier och lågmälda popballader som alla handlar om uppslitande avsked.

Men trots att det är ett soloprojekt är han långt ifrån ensam. Break-ups gästas av Matilda Sjöström från Steget, Kristoffer Åström, Mattias Hellberg, och Therese Johansson från Lowood som sjunger varsin av de fem sångerna. Den femte står Jonas själv för.

FOTOGRAFIERNA SOM Jonas har tagit berättar historier som hör samman med musiken. De är fyllda av färger och känslor och har återkommande karaktärer som vi följer i boken.

– Jag ville få med så många bitar av kultur som möjligt. Förr satt man ju med LP-konvolutet medan man lyssnade och någonstans vill jag tillbaka till det, när man låg i soffan och bläddrade i bilder till musiken.

Idén att skapa något helt eget själv kom från insik-ten om hur musikbranschen förändrats sedan 1990-ta-

let när han själv spelade som mest. Från att ha varit en fungerande musikbransch blev det i stället ett evigt tävlande och sökande efter dagsfärska artister.

– Idol tar fram en vinnare som släpper skiva lagom till jul och sedan ska man hitta någon ny till Melodifestivalen. Jag tror att folk har ett behov av att utvecklas med ett band eller en artist i stället för att hela tiden hitta något nytt. Och då ploppar den där idén upp om att göra allting själv.

BOKEN KOMMER UT i februari och nästa är redan på gång, även den med stora och spännande namn bland sångarna. Jonas berättar ivrigt om hur böckerna ska bilda en följetong där vi får följa karaktärerna i fotografierna. Full av idéer säger han också att karaktärerna kanske kan få ett teaterstycke i framtiden.

lyssna&titta

Självporträtt Jonas Kernell, ur Breakups. Bilden är beskuren.

Foto: Carl Bengtsson

Rebecka Wållgren kulturredaktör

Text: Rebecka Wållgren Foto: Jonas Kernell

26 Kvarter27Kvarter

Vi måste prata om

KEVINNågonting är fel från början. Eva skrattar och ler mot sitt spädbarn men anar hur han ser rätt igenom henne. Hon gav upp sin karriär och flyttade till ett drömhus i en tillrättalagd, barnvänlig förort. Allt för lille Kevins skull. Men Eva hatar huset och de stora moderskänslorna som alla mödrar förväntas ha infinner sig inte. Relationen mellan henne och Kevin är kall och Kevin växer upp till en inåtvänd och manipulativ tonåring. När han är 15 år begår han ett fruktansvärt brott. Vi måste prata om Kevin är filmen om Evas känslor och skuldkänslor efter att hennes son skjutit ihjäl sju skolkamrater och två av skolans anställda.

Den här tragedin är obehaglig men samtidigt ärlig och vacker. Den reser stora och mörka frågor om föräldraskap. Hur mycket ansvar har man för sitt barns handlingar och kanske den viktigaste frågan; måste man älska sitt barn?

Det stillsamma fotot för publiken otäckt nära karaktärerna och musiken är förvirrande käck. Sorg, skuld och desperation, alltihop speglas fantas-tiskt av Tilda Swinton som vunnit flera priser och fått många fina nomineringar för sin tolkning av rollen som Kevins mor. Den här filmen ställer frågor som få andra vågar ställa och den klamrar sig fast i huvudet långt efter dess slut.

Boken blev prisbelönad och omdiskuterad. Nu har den blivit film, Kvarter har sett den kritikerrosade Vi måste prata om Kevin.

Filmen är baserad på Lionel Shrivers roman från 2006. Den har biopremiär den 17 feb.

RECENSION

Jonas KernellI februari kommer Jonas Kernells soloprojekt. Under namnet The Kernel släpper han en skiva i bokform där musiken ackompanjeras av bilder. Kvarter har pratat med en ivrig Jonas Kernell full av visioner.

INTERVJU

Noel Cowards filmklassiker Kort möte från 1945 sätts upp på Stockholm stadsteater med Helena Bergström och Jakob Eklund i huvudrollerna. Spelas den 10 februari – 22 april.

Passion i skuggan av kriget

Gammalt blir nytt I januari och februari får det gamla nytt ljus. En brittisk

filmklassiker spelas på teaterscenen, klassiker dansas på balettscenen och litterära mästerverk ges ut på nytt.

Bonnier ger ut fyra nya titlar i sin klassikerserie. Omslagen är illustrerade av Tzenko Stoyanov och de är definitivt något som ska stå synligt i bokhyllan. Utkommer den 18 januari.

Nygamla böcker

Kungliga baletten gästar Malmö med Svansjön. Detta är en ljus och klassisk tolkning som Kungliga Baletten är ensam i världen om att dansa. Malmö opera den 23 – 25 februari.

Baletternas balett

DU VET KANSKE inte om det, men du har förmodligen sett honom förut. Jonas har spelat med en hel rad Göte-borgsband.

– Jag har ju spelat med hela 90-talsvågen av musiker. Första bandet hette Planet Caravan, därifrån vidare till Broder Daniel och Sludge Nation som senare blev Her majesty med Timo Räisinen. Sedan spelade jag med Incka, efter det Håkan Hellström och sedan Mattias Hellberg. Oj nu glömde jag säga Kingston Airforce, säger han.

Efter en lång paus från musiken är han till-baka och den här gången är det med något helt

eget. Break-ups är en bok/skiva med berättande fotografier och lågmälda popballader som alla handlar om uppslitande avsked.

Men trots att det är ett soloprojekt är han långt ifrån ensam. Break-ups gästas av Matilda Sjöström från Steget, Kristoffer Åström, Mattias Hellberg, och Therese Johansson från Lowood som sjunger varsin av de fem sångerna. Den femte står Jonas själv för.

FOTOGRAFIERNA SOM Jonas har tagit berättar historier som hör samman med musiken. De är fyllda av färger och känslor och har återkommande karaktärer som vi följer i boken.

– Jag ville få med så många bitar av kultur som möjligt. Förr satt man ju med LP-konvolutet medan man lyssnade och någonstans vill jag tillbaka till det, när man låg i soffan och bläddrade i bilder till musiken.

Idén att skapa något helt eget själv kom från insik-ten om hur musikbranschen förändrats sedan 1990-ta-

let när han själv spelade som mest. Från att ha varit en fungerande musikbransch blev det i stället ett evigt tävlande och sökande efter dagsfärska artister.

– Idol tar fram en vinnare som släpper skiva lagom till jul och sedan ska man hitta någon ny till Melodifestivalen. Jag tror att folk har ett behov av att utvecklas med ett band eller en artist i stället för att hela tiden hitta något nytt. Och då ploppar den där idén upp om att göra allting själv.

BOKEN KOMMER UT i februari och nästa är redan på gång, även den med stora och spännande namn bland sångarna. Jonas berättar ivrigt om hur böckerna ska bilda en följetong där vi får följa karaktärerna i fotografierna. Full av idéer säger han också att karaktärerna kanske kan få ett teaterstycke i framtiden.

lyssna&titta

Självporträtt Jonas Kernell, ur Breakups. Bilden är beskuren.

Foto: Carl Bengtsson

Rebecka Wållgren kulturredaktör

Text: Rebecka Wållgren Foto: Jonas Kernell

28 Kvarter29Kvarter 1 Kvarter2Kvarter

Vad i hela världen ska man tänka på?

Reggio... vadå?– Fyra inriktningar du bör känna till

REGGIO EMILIA – en av de absolut vanligaste pedagogikerna bland de svenska förskolor som har en uttalad inriktning. Utvecklingen av den inleddes i Italien i början av 1960-talet, som ett efterkrigssvar på fascistiska idéer från Mussolini- diktaturen som varit rådande inom den italienska förskolan.

I Reggio Emilia-pedagogiken får barnen ofta arbeta med bilder och teman. Alla förskolor har en egen ateljé och särskild teckningslärare. Det hänger ihop med att man anser att det är viktigt att barnen lär sig att uttrycka sig i många former. Bland annat så att de blir mer självständiga gentemot reklam och medier.Lär dig mer: http://www.reggioemilia.se

WALDORF – inriktningen har rötterna i antro-posofi, som eftersträvar en förståelse av världen som är fristående från sinnesintryck. Den har dessutom sin grundare Rudolf Steiner gemensamt med antroposofin. Han ansåg att känslo- och vilje- livet är lika viktigt att utveckla som intellektet.

I Waldorfpedagogiken, när den riktar sig till yngre barn, ersätts läroböcker i hög utsträckning av till exempel sagor och fabler som ska väcka fantasin. Att arbeta med estetiska uttryck, så som att måla, sjunga eller att spela teater är också ett naturligt inslag i pedagoiken. Lär dig mer: http://www.waldorf.se

I UR OCH SKUR – det är Friluftsfrämjandet som ligger bakom den här pedagogiken, där barnen ska få vara ute så mycket som möjligt. Delar av verksamheten bedrivs dock inomhus. Lärandet är upplevelsebaserat och går till stor del ut på att barnen får hitta sina egna leksaker och utmaning-ar i naturen.

Personalens roll i Ur och Skur är att vara med och lotsa barnen genom det de upptäcker och upp-lever. Norsk forskning har visat att barn i de här förskolorna mer sällan blir förkylda. Lär dig mer: http://www.friluftsframjandet.se

MONTESSORI – en italiensk inriktning skapad av Maria Montessori.

Hon byggde pedagogiken utifrån uppfattningen att barn hela tiden använder sin omgivning för att lära sig nya saker. Montessori kopplade barnens utveckling till psykologiska teorier om känsliga perioder.

Pedagogiken är individualistisk. Barnen ska få ta personlig ställning, lära sig att arbeta självstän-digt i sitt eget tempo och lösa problem. Lärarnas roll är att lära känna barnens mognad och ge dem handledning utifrån vad de behöver.

Lär dig mer: http://www.montessoriforbundet.

Nu är hjälpen här! Kvarter har träffat experterna som får bitarna i förskolepusslet att falla på plats.Text: Sebastian Orre

Var i stan ska förskolan ligga?Det finns skillnader mellan förskolor i innerstäderna och förorterna. Det är vanligare att hitta välutbildad personal och bra utrustning i höginkomstområden än

i fattigare. Men det innebär inte nödvändigtvis skillnader i kvalitén på verksamheten.

– Ibland kan det vara så att de som arbetar i fattig- are områden har lägre utbildning, men det kan också vara så att de riktiga eldsjälarna söker sig dit, säger SonjaSheridan.

Hon menar därför att man inte behöver oroa sig för att sätta barnen i närheten av där man själv bor, oavsettstadsdel.

Vanligen väljer föräldrarna förskolor som ligger så nära som möjligt. Det tycker Sheridan är bra. Det gör det möjligt för barnen att bygga relationer med varandra på ett annat sätt när de kan träffas och leka även efter dagis. Fördelen att ha nära då man ska lämna och hämta väger också tungt.

Hur vet jag att en förskola är bra?– Många förskolor kan ha en relativt god kvalitet, där personalen är trevlig och det finns ett väldigt engagemang och värme. Men man kanske ändå inte ger barnen de utmaningar och möjligheter att lära

som förskolor med hög kvalitet gör, säger SonjaSheridan som är professor i pedagogik och forskar omkvalitet i förskolan.

Skillnaderna kan vara svåra att upptäcka för detotränade ögat, men det finns några saker som gör detlättare. En av dem är att tala mycket med personalen.Studier har visat att hur bra personalen kan förklara verk-samheten hör samman med hur bra de är på att bedriva den.

– Förskolor som hade en hög kvalitet kunde också berätta om sin verksamhet på ett helt annat sätt än en förskola med lägre kvalitet, säger Sheridan och tillägger:

– Men det här med att kunna uttrycka sig och att om-sätta orden i handling behöver inte vara samma sak.

Därför är en annan sak hon rekommenderar för att få en bra bild av förskolan att vara med under några dagar, inte bara under inskolningstiden. Några saker att titta och lyssna efter är om personalen pratar mycket med barnen och ställer öppna frågor, om de är nära barnen och ombarnen själva får uttrycka sig.

– Känn av både klimatet i gruppen och vad man har för innehåll. Det får inte vara fri lek hela tiden, precis som det inte bara får vara lärarledda aktiviteter. Det ska vara en balans mellan att barn kan ta initiativ och att vuxnainitierar.

Hur väljer jag en jämställd förskola?Enligt förskolans läroplan ska barnen på alla förskolor få samma möjligheter,oavsett kön, härkomst eller socioekonomisk bakgrund. En svårighet

med att uppnå det målet är att uppdelningar kan ske undermedvetet. Genusforskaren Maria Hedlin undervisar blivande lärare på området. Hon menar att det är vanligt att kunskaperna om genus är något som personalen på förskolorna tar för givet att de kan, trots att deras kunskaper i själva verket är begränsade.

– Man måste hålla sig uppdaterad om vad ny forskning säger. Många säger att de inte behandlar barnen olika efter kön, men gör det i alla fall, säger hon.

Det viktigaste, som Hedlin ser det, är att personalen har en hög medvetenhet och kunskap om genus. Därför tror hon att det kan vara bra att välja de särskilda genusinriktade förskolorna som finns.

Men trots att det finns flera förskolor som aktivt arbetar med genusfrågor, så finns det ingen sär-skild, enhetlig pedagogisk inriktning som handlar om genus. Förskolorna jobbar utefter sina egna kunskaper och idéer.

Hur väljer jag pedagogisk inriktning?Det finns många pedagogiska inriktningar och profiler. Ingen av dem kan ses som en kvalitetsstämpel säger Sonja Sheridan. Det finns bra och dåliga förskolor inom allapedagogiker. I stället bör man tänka på idéerna bakom pedagogikerna och om det

är något man själv vill se mer av.– Om en pedagogik har något särskilt som

man som förälder tycker är viktigt ska man välja pedagogiken på grund av det. Men om man väljer den för att man tror att den är bättre så kanske man blir besviken, säger hon.

Utöver förskolor som har uttalade pedagogiskainriktningar så är det vanligt med särskildaprofiler, så som musik. Det är en sådan sak som en förälder kan se mervärde i, menar Sheridan.

Hon anser samtidigt att man inte nödvändigt-vis behöver krångla till det med en särskildpedagogisk inriktning om man inte själv tror starkt på den.

– Jag tycker att den vanliga svenska förskolan med sitt innehåll är väldigt bra. Den har ett väl-digt varierat utbud..

Välja förskola:

28 Kvarter29Kvarter 1 Kvarter2Kvarter

Vad i hela världen ska man tänka på?

Reggio... vadå?– Fyra inriktningar du bör känna till

REGGIO EMILIA – en av de absolut vanligaste pedagogikerna bland de svenska förskolor som har en uttalad inriktning. Utvecklingen av den inleddes i Italien i början av 1960-talet, som ett efterkrigssvar på fascistiska idéer från Mussolini- diktaturen som varit rådande inom den italienska förskolan.

I Reggio Emilia-pedagogiken får barnen ofta arbeta med bilder och teman. Alla förskolor har en egen ateljé och särskild teckningslärare. Det hänger ihop med att man anser att det är viktigt att barnen lär sig att uttrycka sig i många former. Bland annat så att de blir mer självständiga gentemot reklam och medier.Lär dig mer: http://www.reggioemilia.se

WALDORF – inriktningen har rötterna i antro-posofi, som eftersträvar en förståelse av världen som är fristående från sinnesintryck. Den har dessutom sin grundare Rudolf Steiner gemensamt med antroposofin. Han ansåg att känslo- och vilje- livet är lika viktigt att utveckla som intellektet.

I Waldorfpedagogiken, när den riktar sig till yngre barn, ersätts läroböcker i hög utsträckning av till exempel sagor och fabler som ska väcka fantasin. Att arbeta med estetiska uttryck, så som att måla, sjunga eller att spela teater är också ett naturligt inslag i pedagoiken. Lär dig mer: http://www.waldorf.se

I UR OCH SKUR – det är Friluftsfrämjandet som ligger bakom den här pedagogiken, där barnen ska få vara ute så mycket som möjligt. Delar av verksamheten bedrivs dock inomhus. Lärandet är upplevelsebaserat och går till stor del ut på att barnen får hitta sina egna leksaker och utmaning-ar i naturen.

Personalens roll i Ur och Skur är att vara med och lotsa barnen genom det de upptäcker och upp-lever. Norsk forskning har visat att barn i de här förskolorna mer sällan blir förkylda. Lär dig mer: http://www.friluftsframjandet.se

MONTESSORI – en italiensk inriktning skapad av Maria Montessori.

Hon byggde pedagogiken utifrån uppfattningen att barn hela tiden använder sin omgivning för att lära sig nya saker. Montessori kopplade barnens utveckling till psykologiska teorier om känsliga perioder.

Pedagogiken är individualistisk. Barnen ska få ta personlig ställning, lära sig att arbeta självstän-digt i sitt eget tempo och lösa problem. Lärarnas roll är att lära känna barnens mognad och ge dem handledning utifrån vad de behöver.

Lär dig mer: http://www.montessoriforbundet.

Nu är hjälpen här! Kvarter har träffat experterna som får bitarna i förskolepusslet att falla på plats.Text: Sebastian Orre

Var i stan ska förskolan ligga?Det finns skillnader mellan förskolor i innerstäderna och förorterna. Det är vanligare att hitta välutbildad personal och bra utrustning i höginkomstområden än

i fattigare. Men det innebär inte nödvändigtvis skillnader i kvalitén på verksamheten.

– Ibland kan det vara så att de som arbetar i fattig- are områden har lägre utbildning, men det kan också vara så att de riktiga eldsjälarna söker sig dit, säger SonjaSheridan.

Hon menar därför att man inte behöver oroa sig för att sätta barnen i närheten av där man själv bor, oavsettstadsdel.

Vanligen väljer föräldrarna förskolor som ligger så nära som möjligt. Det tycker Sheridan är bra. Det gör det möjligt för barnen att bygga relationer med varandra på ett annat sätt när de kan träffas och leka även efter dagis. Fördelen att ha nära då man ska lämna och hämta väger också tungt.

Hur vet jag att en förskola är bra?– Många förskolor kan ha en relativt god kvalitet, där personalen är trevlig och det finns ett väldigt engagemang och värme. Men man kanske ändå inte ger barnen de utmaningar och möjligheter att lära

som förskolor med hög kvalitet gör, säger SonjaSheridan som är professor i pedagogik och forskar omkvalitet i förskolan.

Skillnaderna kan vara svåra att upptäcka för detotränade ögat, men det finns några saker som gör detlättare. En av dem är att tala mycket med personalen.Studier har visat att hur bra personalen kan förklara verk-samheten hör samman med hur bra de är på att bedriva den.

– Förskolor som hade en hög kvalitet kunde också berätta om sin verksamhet på ett helt annat sätt än en förskola med lägre kvalitet, säger Sheridan och tillägger:

– Men det här med att kunna uttrycka sig och att om-sätta orden i handling behöver inte vara samma sak.

Därför är en annan sak hon rekommenderar för att få en bra bild av förskolan att vara med under några dagar, inte bara under inskolningstiden. Några saker att titta och lyssna efter är om personalen pratar mycket med barnen och ställer öppna frågor, om de är nära barnen och ombarnen själva får uttrycka sig.

– Känn av både klimatet i gruppen och vad man har för innehåll. Det får inte vara fri lek hela tiden, precis som det inte bara får vara lärarledda aktiviteter. Det ska vara en balans mellan att barn kan ta initiativ och att vuxnainitierar.

Hur väljer jag en jämställd förskola?Enligt förskolans läroplan ska barnen på alla förskolor få samma möjligheter,oavsett kön, härkomst eller socioekonomisk bakgrund. En svårighet

med att uppnå det målet är att uppdelningar kan ske undermedvetet. Genusforskaren Maria Hedlin undervisar blivande lärare på området. Hon menar att det är vanligt att kunskaperna om genus är något som personalen på förskolorna tar för givet att de kan, trots att deras kunskaper i själva verket är begränsade.

– Man måste hålla sig uppdaterad om vad ny forskning säger. Många säger att de inte behandlar barnen olika efter kön, men gör det i alla fall, säger hon.

Det viktigaste, som Hedlin ser det, är att personalen har en hög medvetenhet och kunskap om genus. Därför tror hon att det kan vara bra att välja de särskilda genusinriktade förskolorna som finns.

Men trots att det finns flera förskolor som aktivt arbetar med genusfrågor, så finns det ingen sär-skild, enhetlig pedagogisk inriktning som handlar om genus. Förskolorna jobbar utefter sina egna kunskaper och idéer.

Hur väljer jag pedagogisk inriktning?Det finns många pedagogiska inriktningar och profiler. Ingen av dem kan ses som en kvalitetsstämpel säger Sonja Sheridan. Det finns bra och dåliga förskolor inom allapedagogiker. I stället bör man tänka på idéerna bakom pedagogikerna och om det

är något man själv vill se mer av.– Om en pedagogik har något särskilt som

man som förälder tycker är viktigt ska man välja pedagogiken på grund av det. Men om man väljer den för att man tror att den är bättre så kanske man blir besviken, säger hon.

Utöver förskolor som har uttalade pedagogiskainriktningar så är det vanligt med särskildaprofiler, så som musik. Det är en sådan sak som en förälder kan se mervärde i, menar Sheridan.

Hon anser samtidigt att man inte nödvändigt-vis behöver krångla till det med en särskildpedagogisk inriktning om man inte själv tror starkt på den.

– Jag tycker att den vanliga svenska förskolan med sitt innehåll är väldigt bra. Den har ett väl-digt varierat utbud..

Välja förskola:

30 Kvarter31Kvarter

Tre Apors omslag pryds av en tecknad avbildning av den klassiska symbolen med de tre aporna som inte ser, inte hör och inte talar. Varför?– Vi tyckte att väldigt mycket redan var gjort i bag-in-box-världen. Vi tyckte att det blev lite tråkigt. Vi ville ge oss på ett koncept som inte har något med själva vinet att göra. Vi har tagit en känd symbol och gjort en modern och humoristisk bearbetning av den, säger Erik Hjort produktchef på Wine and Spirits som producerar Tre apor.

Det är oftast lågprisviner som har annorlunda utformning. Varför det?– När ett vin kostar runt 80 kronor och uppåt har kunderna ofta för-väntningar på att det ska vara en autentisk produkt. De vill veta mer om druvsort och liknande. När vinet blir billigare är köparna ibland inte ens intresserade av vilket land det kommer från, säger Erik Hjort.

Photos by Tania lockar kunder genom bilder på ett solglittrigt Stockholms skärgård. En bild på en kvinna och namnet får oss på Kvarter undra om det finns någon fotograferande Tania i verkligheten?– Det finns ingen Tania. Tanken är att vi ska kunna byta ut bilderna med jämna mellanrum och ändra designen. Så att man känner att det är en levande produkt som känns fräsch, säger Anette Wyrén, produktchef för Tania. Vad vill ni kommunicera med omslaget?– Vi försöker förmedla sammanhangen där man njuter av produkten. Till exempel när du är med dina vänner, när du mår bra, när du är ledig. Men även om det känns trevlig att ha den på bordet. Design på vinboxar är viktigare än man tror. Givetvis spelar även priset in. Men designen är det första man möts av i butiken, säger Anette Wyrén.

Vin på låda har skapat nya möjligheter till förpack-ningsdesign. Borta är vingårdar, druvor och namn som klingar av vinets ursprungsland. På Systembolagets hyllor hittar vi nu apor, designerväskor och kärleks- historier.Vi ställde oss frågan – vad tänkte de på?

Design för ett boxtokigt folk

Vem är Tania?

Apkonster!

Har den lustiga designen på lådvinerna med vår vinkon-sumtion att göra? Ja, faktiskt. Sverige är ett ovanligt vindrickarland, och därför har vi också ovanlig bag-in-box-design. Det hävdar Håkan Larsson som jobbar på Allt om vin och är ordförande i Vinskribenternas förening. Han berättar hur det hänger ihop.

VERNISSAGE är en bag-in-box i form av en väska. Vernissage har vunnit ett internatio-nellt designpris för sin innovativa förpackning som de skojfriskt kallar ett bag-in-bag-vin.

UNTOUCHED toppar Systembolagets försäljning av rosévin. Multibev som producerar vinet har använt sig av boxens sidor för att berätta en historia i fyra bilder. Exakt vad berättelsen handlar om är oklart. Företaget har i alla fall fortsatt med samma koncept

10 EURO UND GUT. Vinproducenter och importörer i resten av världen sneglar avundsjukt på Sveriges bag-in-boxmarknad och önskar att deras var likadan. I många andra länder anses nämligen vin på låda endast vara av lägre kvalité medan det för de svenska konsu-menterna bara är vin i en annan förpack-ning. Kanske är 10 Euro und gut ett försök att ändra på de tyska konsumenternas negativa inställning till förpackningen.

gaffel&glas

”Boxvin är som strumpor”

Text: Klas Lignell & Mira Hjort

“Boxvinet utgör 55 procent av den totala försäljningen. Jag tror inte att det finns något annat land där man dricker lika mycket boxvin. Alla importörer vill ha en eller flera boxar som säljer bra.

Eftersom marginalerna per såld box är små så måste försälj-ningen vara hög för att det ska bli lönsamt. Det gör att konkurren-sen är mördande. Boxvinerna är ofta enklare viner som är fram-tagna för att tilltala så många som möjligt. Det gör att många smakar nästan likadant. Man kan inte säga att det smakar bättre eller annorlunda, för det gör inte det. Då blir designen ett konkurrensmedel.

BOXARNA ÄR DEN vardag-liga sidan av vinet. Som strump- or. En strumpa är en strumpa är en strumpa. Hur säljer man dem? Jo då kläcker grabbarna på Happy socks idén att man gör roliga mönster. Fortfarande bara en strumpa – inte bättre, men ser kul ut. Så fungerar vin.

Att designen och namnet ibland inte har med vin att göra är en ren marknadsföringsgrej. Jag känner många av dem som im-porterar och de har bitvis rätt galen humor. Tre apor speciellt har

gjort det där lite till sin grej tror jag. Och Vernis-sage har vunnit flera interna-tionella design-priser. De har varit innovati-vapå annorlun-da former.

Jag pratade med en vinma-

kare från Nya Zeeland som också har mycket boxvin. Han tittade på designen och utformningen och sa att han aldrig hade sett något liknande – galet, skoj, innovativt!

EN ANNAN SAK som också spe-lar in är att vi har en lagstiftning om annonsering. Man kan inte marknadsföra sig med en häftig kampanj eftersom utformningen måste vara återhållsam. Det får inte förekomma några häftiga miljöer eller annat som glorifierar alkoholen. Då måste man mark-nadsföra sig i butik i stället.

Och för bara tio år sedan fanns det fortfarande många butiker som inte hade självbetjäning. Nu har nästan alla det. Kunderna går runt och plockar själva och då gäller det att sticka ut.”

Håkan Larsson

30 Kvarter31Kvarter

Tre Apors omslag pryds av en tecknad avbildning av den klassiska symbolen med de tre aporna som inte ser, inte hör och inte talar. Varför?– Vi tyckte att väldigt mycket redan var gjort i bag-in-box-världen. Vi tyckte att det blev lite tråkigt. Vi ville ge oss på ett koncept som inte har något med själva vinet att göra. Vi har tagit en känd symbol och gjort en modern och humoristisk bearbetning av den, säger Erik Hjort produktchef på Wine and Spirits som producerar Tre apor.

Det är oftast lågprisviner som har annorlunda utformning. Varför det?– När ett vin kostar runt 80 kronor och uppåt har kunderna ofta för-väntningar på att det ska vara en autentisk produkt. De vill veta mer om druvsort och liknande. När vinet blir billigare är köparna ibland inte ens intresserade av vilket land det kommer från, säger Erik Hjort.

Photos by Tania lockar kunder genom bilder på ett solglittrigt Stockholms skärgård. En bild på en kvinna och namnet får oss på Kvarter undra om det finns någon fotograferande Tania i verkligheten?– Det finns ingen Tania. Tanken är att vi ska kunna byta ut bilderna med jämna mellanrum och ändra designen. Så att man känner att det är en levande produkt som känns fräsch, säger Anette Wyrén, produktchef för Tania. Vad vill ni kommunicera med omslaget?– Vi försöker förmedla sammanhangen där man njuter av produkten. Till exempel när du är med dina vänner, när du mår bra, när du är ledig. Men även om det känns trevlig att ha den på bordet. Design på vinboxar är viktigare än man tror. Givetvis spelar även priset in. Men designen är det första man möts av i butiken, säger Anette Wyrén.

Vin på låda har skapat nya möjligheter till förpack-ningsdesign. Borta är vingårdar, druvor och namn som klingar av vinets ursprungsland. På Systembolagets hyllor hittar vi nu apor, designerväskor och kärleks- historier.Vi ställde oss frågan – vad tänkte de på?

Design för ett boxtokigt folk

Vem är Tania?

Apkonster!

Har den lustiga designen på lådvinerna med vår vinkon-sumtion att göra? Ja, faktiskt. Sverige är ett ovanligt vindrickarland, och därför har vi också ovanlig bag-in-box-design. Det hävdar Håkan Larsson som jobbar på Allt om vin och är ordförande i Vinskribenternas förening. Han berättar hur det hänger ihop.

VERNISSAGE är en bag-in-box i form av en väska. Vernissage har vunnit ett internatio-nellt designpris för sin innovativa förpackning som de skojfriskt kallar ett bag-in-bag-vin.

UNTOUCHED toppar Systembolagets försäljning av rosévin. Multibev som producerar vinet har använt sig av boxens sidor för att berätta en historia i fyra bilder. Exakt vad berättelsen handlar om är oklart. Företaget har i alla fall fortsatt med samma koncept

10 EURO UND GUT. Vinproducenter och importörer i resten av världen sneglar avundsjukt på Sveriges bag-in-boxmarknad och önskar att deras var likadan. I många andra länder anses nämligen vin på låda endast vara av lägre kvalité medan det för de svenska konsu-menterna bara är vin i en annan förpack-ning. Kanske är 10 Euro und gut ett försök att ändra på de tyska konsumenternas negativa inställning till förpackningen.

gaffel&glas

”Boxvin är som strumpor”

Text: Klas Lignell & Mira Hjort

“Boxvinet utgör 55 procent av den totala försäljningen. Jag tror inte att det finns något annat land där man dricker lika mycket boxvin. Alla importörer vill ha en eller flera boxar som säljer bra.

Eftersom marginalerna per såld box är små så måste försälj-ningen vara hög för att det ska bli lönsamt. Det gör att konkurren-sen är mördande. Boxvinerna är ofta enklare viner som är fram-tagna för att tilltala så många som möjligt. Det gör att många smakar nästan likadant. Man kan inte säga att det smakar bättre eller annorlunda, för det gör inte det. Då blir designen ett konkurrensmedel.

BOXARNA ÄR DEN vardag-liga sidan av vinet. Som strump- or. En strumpa är en strumpa är en strumpa. Hur säljer man dem? Jo då kläcker grabbarna på Happy socks idén att man gör roliga mönster. Fortfarande bara en strumpa – inte bättre, men ser kul ut. Så fungerar vin.

Att designen och namnet ibland inte har med vin att göra är en ren marknadsföringsgrej. Jag känner många av dem som im-porterar och de har bitvis rätt galen humor. Tre apor speciellt har

gjort det där lite till sin grej tror jag. Och Vernis-sage har vunnit flera interna-tionella design-priser. De har varit innovati-vapå annorlun-da former.

Jag pratade med en vinma-

kare från Nya Zeeland som också har mycket boxvin. Han tittade på designen och utformningen och sa att han aldrig hade sett något liknande – galet, skoj, innovativt!

EN ANNAN SAK som också spe-lar in är att vi har en lagstiftning om annonsering. Man kan inte marknadsföra sig med en häftig kampanj eftersom utformningen måste vara återhållsam. Det får inte förekomma några häftiga miljöer eller annat som glorifierar alkoholen. Då måste man mark-nadsföra sig i butik i stället.

Och för bara tio år sedan fanns det fortfarande många butiker som inte hade självbetjäning. Nu har nästan alla det. Kunderna går runt och plockar själva och då gäller det att sticka ut.”

Håkan Larsson

32 Kvarter33Kvarter

TROTS ATT DET ÄR i den mindre skalan välkomn- ar Cafe con Leche barnvagnar med öppen famn. Kafét ligger en bit bakom Hagakyrkan om man står på Linné- gatan, alldeles i närheten av Fjärde långgatan.

Cafe con leche har en mer hemtrevlig känsla i jäm-förelse med Le Pain Francais. Vitmålade tegelväggar prydda med stora fotografier ringar in långa träbord, barstolar vid fönstrena som vetter mot Oscar Fredriks kyrka och mysiga fåtöljer.

Cafe con leche stoltserar med att allt på deras meny är hembakat, och allt för ett överkomligt pris. Enligt ryktet samlas snygga pappor här på helgerna med sina barnvagnar, så ta en kaffe med mjölk på Cafe con leche och glöm inte att prova deras hallonpaj, den är ljuvlig!

Cafe con Leche Plantagegatan 15

Fika med barnvagnen

Café Zenit Allmänna vägen 11

ETT STORT KAFÉ på två våningar mitt i stan. Går man från Kungsportsplatsen så håller man höger vid hotell Avalon. Här samlas alla, unga som gamla. Pappor med barnvagn och Nike air max-skor blandas med tonårsflickor som dricker vatten och pensionärspar som fördriver tiden.

Kafét erbjuder ett stort utbud av mackor, sallader och några få varma rätter. Beställer man svart kaffe, så får man det i en härlig pressobryggare som man tar med till bordet. Barnstolar finns och möjlighet till att värma barnmat. Däremot så är barnvagnar förbjudna mellan klockan 11 och 15.

Det här är ett mysigt café i den större skalan med snygg inredning. Små svarta bord, soffor längs vägg- arna som är dränkta i sammet och takkronor i rött och orange.

OM DU FÖLJER Allmänna vägen från Stigbergstorget så hamnar du på Café Zenit – barnvagnskaféernas Rolls Royce. Zenit renoverades i november förra året och är nu mysigare än någonsin – många sittplatser och mycket plats för barnvagnar. Kring lunch trängs 10-15 barnvagnar och stämningen är på topp.

Bäst är Zenit på våren och sommaren, när deras stora uteservering är öppen. Uteserveringen ligger i anslut-ning till en lekpark, så Zenit passar även föräldrar med lite äldre barn. Zenit har ett stort vegetariskt utbud och på helgerna så serveras en härlig frukost. Även om ni inte bor i Majorna så är Café Zenit värt resan.

Le Pain Francais Vallgatan 35

i Göteborg

gaffel&glas

Trött på att känna dig oönskad och i vägen när du går på kafé med barnvagnen? Kvarter vet vilka ställen du ska besöka.Text & Foto: Daniel Allansson

UNDER HÖSTEN HAR media rapporterat om ökad popularitet för spår-ningstjänster via mobil. Med hjälp av mobilen eller datorn kan föräldrar som köper tjänsten positionera sitt barns mobiltelefon på en karta. De marknads-förs som ett bra sätt för att öka din trygg-het och ge din familj större frihet. En av de största aktörerna på marknaden uppger att de har 10 000-tals kunder värld- en över.

Nätaktivister och forskare har höjt sina röster mot tjänsten. En del varnar för att vi inte har några garantier för att företag- en inte säljer information vidare till tredje part.

ELZA DUNKELS ÄR lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. Hon har skri-vit boken Vad gör unga på nätet? Hon dri-ver även forskningsbloggen Nätkulturer om barns och ungas nätkulturer, barns rättig- heter, lärande och IT. Hon är kritisk till spårningstjänster och viljan att luta sig mot tekniska lösningar på mänskliga problem.– Livet är komplicerat och då är det lätt att förlita sig på tekniska lösningar. De verkar vattentäta eftersom människor har brister medan maskiner alltid fungerar felfritt så länge de har batterier. Men det är en falsk trygghet. Systemet går att lura. Ungdomar-na kan ta av sig jackan eller byta mobil med en kamrat. I stället menar Dunkels att den bästa informationen får vi genom att fråga ung-domarna själva hur de mår och vad de ska göra. Risken med tekniska lösningar är att man slappnar av och slutar ställa dessa frågor.

Det kan också vara en reaktion på en

relation som har raserats. Hon målar upp en bild där vi tar bort mobilen som spårnings-verktyg och i stället tänker oss en förälder som letar efter sitt barn med hjälp av en GPS-sändare i barnets kläder.

– Då har vi ju en förälder som smyger på sitt barn. Det ger ju en bild av en familj i kris där förtroendet har brustit totalt.

I SVERIGE HAR VI en tradition av att se ungdomar som människor med en viss rätt till autonomi. Vi anser visserligen att de be-höver mer skydd än vuxna men de har ock-så rätt till ett privatliv. De flesta föräldrar tvingar till exempel inte sina barn att ha dörren till sitt rum öppen om de har kompis- ar på besök. Hon tror att när vi presenteras för en teknisk lösning som spårningstjäns-ter så agerar vi ibland utan att fundera på om vi bryter mot vår egen värdegrund. Helt plötsligt kan vi tänka oss att övervaka och spionera på våra barn.

PÅ EN FÖRSKOLA i Borlänge har barnen utrustats med gula reflexvästar med GPS-sökare. Om något barn lämnar dagiset larmas förskolelärarna. Personalstyrkan är lika stor som innan västarna infördes. Dunkels tycker också här att vi bör fundera på vad resultatet av investeringarna kan bli. Risken finns även här att teknik får ersätta mänsklig kontakt.

– Det öppnar upp för neddragningar. Ledningen säger oftast att ”Det här gör vi inte för att dra ner på personal”. Varför gör man det då kan man fråga sig. Vi måste komma ihåg att det är väldigt naturligt med neddragningar i samhället i dag. Teknik- investeringen kan användas som ett argument för att dra ner på personal.

GPS-barn i mobilen

Du sjunker ner i soffan för fredagsmyset och slänger ett getöga på mobilen för att se var dina barn befinner sig. Med förnyad trygghet om dina nära och käras förehavanden kan du lugnt återgå till På spåret. Ett toppenerbjudande du borde slå till på? Kvarter låter en kritiker ge dig något att tänka på innan du gör ditt val.

Generation smartphone:

prylar&form

Text & Foto: Klas Lignell

32 Kvarter33Kvarter

TROTS ATT DET ÄR i den mindre skalan välkomn- ar Cafe con Leche barnvagnar med öppen famn. Kafét ligger en bit bakom Hagakyrkan om man står på Linné- gatan, alldeles i närheten av Fjärde långgatan.

Cafe con leche har en mer hemtrevlig känsla i jäm-förelse med Le Pain Francais. Vitmålade tegelväggar prydda med stora fotografier ringar in långa träbord, barstolar vid fönstrena som vetter mot Oscar Fredriks kyrka och mysiga fåtöljer.

Cafe con leche stoltserar med att allt på deras meny är hembakat, och allt för ett överkomligt pris. Enligt ryktet samlas snygga pappor här på helgerna med sina barnvagnar, så ta en kaffe med mjölk på Cafe con leche och glöm inte att prova deras hallonpaj, den är ljuvlig!

Cafe con Leche Plantagegatan 15

Fika med barnvagnen

Café Zenit Allmänna vägen 11

ETT STORT KAFÉ på två våningar mitt i stan. Går man från Kungsportsplatsen så håller man höger vid hotell Avalon. Här samlas alla, unga som gamla. Pappor med barnvagn och Nike air max-skor blandas med tonårsflickor som dricker vatten och pensionärspar som fördriver tiden.

Kafét erbjuder ett stort utbud av mackor, sallader och några få varma rätter. Beställer man svart kaffe, så får man det i en härlig pressobryggare som man tar med till bordet. Barnstolar finns och möjlighet till att värma barnmat. Däremot så är barnvagnar förbjudna mellan klockan 11 och 15.

Det här är ett mysigt café i den större skalan med snygg inredning. Små svarta bord, soffor längs vägg- arna som är dränkta i sammet och takkronor i rött och orange.

OM DU FÖLJER Allmänna vägen från Stigbergstorget så hamnar du på Café Zenit – barnvagnskaféernas Rolls Royce. Zenit renoverades i november förra året och är nu mysigare än någonsin – många sittplatser och mycket plats för barnvagnar. Kring lunch trängs 10-15 barnvagnar och stämningen är på topp.

Bäst är Zenit på våren och sommaren, när deras stora uteservering är öppen. Uteserveringen ligger i anslut-ning till en lekpark, så Zenit passar även föräldrar med lite äldre barn. Zenit har ett stort vegetariskt utbud och på helgerna så serveras en härlig frukost. Även om ni inte bor i Majorna så är Café Zenit värt resan.

Le Pain Francais Vallgatan 35

i Göteborg

gaffel&glas

Trött på att känna dig oönskad och i vägen när du går på kafé med barnvagnen? Kvarter vet vilka ställen du ska besöka.Text & Foto: Daniel Allansson

UNDER HÖSTEN HAR media rapporterat om ökad popularitet för spår-ningstjänster via mobil. Med hjälp av mobilen eller datorn kan föräldrar som köper tjänsten positionera sitt barns mobiltelefon på en karta. De marknads-förs som ett bra sätt för att öka din trygg-het och ge din familj större frihet. En av de största aktörerna på marknaden uppger att de har 10 000-tals kunder värld- en över.

Nätaktivister och forskare har höjt sina röster mot tjänsten. En del varnar för att vi inte har några garantier för att företag- en inte säljer information vidare till tredje part.

ELZA DUNKELS ÄR lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. Hon har skri-vit boken Vad gör unga på nätet? Hon dri-ver även forskningsbloggen Nätkulturer om barns och ungas nätkulturer, barns rättig- heter, lärande och IT. Hon är kritisk till spårningstjänster och viljan att luta sig mot tekniska lösningar på mänskliga problem.– Livet är komplicerat och då är det lätt att förlita sig på tekniska lösningar. De verkar vattentäta eftersom människor har brister medan maskiner alltid fungerar felfritt så länge de har batterier. Men det är en falsk trygghet. Systemet går att lura. Ungdomar-na kan ta av sig jackan eller byta mobil med en kamrat. I stället menar Dunkels att den bästa informationen får vi genom att fråga ung-domarna själva hur de mår och vad de ska göra. Risken med tekniska lösningar är att man slappnar av och slutar ställa dessa frågor.

Det kan också vara en reaktion på en

relation som har raserats. Hon målar upp en bild där vi tar bort mobilen som spårnings-verktyg och i stället tänker oss en förälder som letar efter sitt barn med hjälp av en GPS-sändare i barnets kläder.

– Då har vi ju en förälder som smyger på sitt barn. Det ger ju en bild av en familj i kris där förtroendet har brustit totalt.

I SVERIGE HAR VI en tradition av att se ungdomar som människor med en viss rätt till autonomi. Vi anser visserligen att de be-höver mer skydd än vuxna men de har ock-så rätt till ett privatliv. De flesta föräldrar tvingar till exempel inte sina barn att ha dörren till sitt rum öppen om de har kompis- ar på besök. Hon tror att när vi presenteras för en teknisk lösning som spårningstjäns-ter så agerar vi ibland utan att fundera på om vi bryter mot vår egen värdegrund. Helt plötsligt kan vi tänka oss att övervaka och spionera på våra barn.

PÅ EN FÖRSKOLA i Borlänge har barnen utrustats med gula reflexvästar med GPS-sökare. Om något barn lämnar dagiset larmas förskolelärarna. Personalstyrkan är lika stor som innan västarna infördes. Dunkels tycker också här att vi bör fundera på vad resultatet av investeringarna kan bli. Risken finns även här att teknik får ersätta mänsklig kontakt.

– Det öppnar upp för neddragningar. Ledningen säger oftast att ”Det här gör vi inte för att dra ner på personal”. Varför gör man det då kan man fråga sig. Vi måste komma ihåg att det är väldigt naturligt med neddragningar i samhället i dag. Teknik- investeringen kan användas som ett argument för att dra ner på personal.

GPS-barn i mobilen

Du sjunker ner i soffan för fredagsmyset och slänger ett getöga på mobilen för att se var dina barn befinner sig. Med förnyad trygghet om dina nära och käras förehavanden kan du lugnt återgå till På spåret. Ett toppenerbjudande du borde slå till på? Kvarter låter en kritiker ge dig något att tänka på innan du gör ditt val.

Generation smartphone:

prylar&form

Text & Foto: Klas Lignell

34 Kvarter35Kvarter

EFTER ATT HA lyssnat till en smått illamåendefram-kallande historia från en gravid vän som hade klämt i sigen hel kaviartub under en cravingattack, började jag fundera. Om inte gravidsug närmast kan likna pica – en personlighetsstörning som ger ett starkt behov att ätasaker helt utan näringsvärde, som muttrar eller servetter.

För ibland är det häpnadsväckande historier man hör om kvinnor om blivit så sugna på underligheter och helt enkelt måste stilla begären. Någon som smugit upp på nätterna för att ingen skulle se när hon grävde upp jord för att äta. En annan som bara måste tugga på en skolkrita, eller någon som inte kan låta bli att gnaga på en tvättsvamp.

OCH DET ÄR INTE bara vad man äter som är märk-ligt, utan också omständigheterna. Visst har alla hört historier om gravida kvinnor som kastat ut sin partner till bensinmacken mitt i natten bara för att köpa en choklad- kaka? Eller de kvinnor som varit vegetarianer hela livet och sedan helt plötsligt bara måste ha en blodig biff.

Så blev det för Helene Andersson, 26. Hon har efter år av vegetariska måltider börjat äta köttbullar under graviditeten. Kroppen sa helt enkelt ifrån och köttsuget kom som ett paket på posten. Matvanorna verkar vara en historia för sig själv.

Jag ringde Barnmorskegruppen i Göteborg för att reda ut lite frågetecken. Men även där saknades exakta svar på varför man får cravings. Förklaringen jag fick var att det är hormonrelaterat. Alla nya gravidhormoner kroppen utsöndrar påverkar även smaklökarna. Illamående och blodsockerfall kan också påverka vad man vill äta.

EN ANNAN FÖRKLARING är att kroppen själv säger ifrån när det fattas ett näringsämne och därmed blir man sugen på något helt annorlunda än vad man brukar äta. Som skolkritor. Eller surströmming med nutella. Kroppen vinner helt enkelt över hjärnans desperata argumentation angående smakkrockar eller ens vad som är ätbart.

Det håller gravida Julia Ejervall, 32 år, med om. Hon berättade för mig om att hon brukar smyga upp på nätterna för att äta en burk med champinjoner. Trots samtal med en övertygad dietist som sa till henne att kroppen inte kan vara sugen på vad den behöver, håller hon inte med. ”Allt kan man inte bevisa rent medicinskt” säger hon.

Men kvinnor som inte har turen att få äta surströmming då? Vilken utsökt delikatess ersätts vår svenska stinkande fisk med? Jo, lera. Kvinnor på sydligare breddgrader har helt andra knep för att stilla suget. Bland anntat i Kenya äter man undongo – en rost- ad järnrik lera som ska vara bra för gravida. Lera alltså.

Det verkar ju bara bli mer och mer underligheter som kan läggas på listan.

Men hur såg det ut förr? Då choklad, lakrits och apelsiner inte fanns på marknaden. När man inte kunde kasta ut sin partner mitt i natten för att åka till bensin-macken och införskaffa precis rätt godissort?

För visst måste kvinnor förr i tiden också varit små-sugna på något medan magen växte? Eller?

Efter en snabb sökning på internet hittade jag en artikel från brittiska BBC. Forskare vid Sheffields universitet i England har genomfört en undersök-ning om gravidas matvanor. Den visar att cravings hos kvinnor är mycket vanligare nu än för kvinnor i tidig- are generationer. 75 procent av kvinnorna uppgav att de hade cravings, jämfört med bara 30 procent av kvinnorna för 50 år sedan.

INTE MYCKET i undersökningen pekade på att ett plötsligt matsug skulle hjälpa att tillfreds-ställa näringsbrist, då kroppen inte kan ta upp näringsämnen från till exempel kol eller lera. Jaha? Så vad betyder det? Forskarna sammanfattade det hela som att matsuget verkar vara vanligare bland nutidens moderna kvinnor där-för att det helt enkelt handlar om tillgäng-lighet. Vilket å andra sidan verkar vara lite missvisande med tanke på att jag har hört om far- mödrar och gamla mostrar som stoppade i sig både det ena och det andra under tiden de var gravida.

Ett gammalt husmorstips från förr var att spika upp ett äpple på väggen och låta äpplet dra åt sig järnet från spiken, och efter någon dag var det färdigt att förtäras för att dämpa suget.

Andra saker som var poppis under 1950-talet var fikon, något som var svårt att få tag i. Eller att tugga på råa kaffebönor. Att suga på ett gammalt uppspikat äpple, huvvaligen.

Vad man har varit sugen på under tidens lopp kan alltså handla om vad man kan få tag i. I dag finns det ett större sortiment än vad det gjorde i affärerna på 1950-talet, vilket gör det lättare att tillfredställa suget. Förr fick man hålla sig till det som fanns, eller hitta på egna små knep. Så tack och lov för dagens välsorterade affärer och blomster- rabatter!.

CRAVINGSTydligen är det skillnad på folk och folk. Är man gravid kan man stoppa i sig såväl betong, som skolkritor och blomjord utan att ses som konstig. Är man däremot inte gravid men ändå har ett rasande sug efter lite blomjord eller rengöringsmedel kan man nästan uteslutande garanteras en vårdplats.

av gravida kvinnor har cravings. Här är några vanliga:Choklad, glass, sötsaker, kryddstark mat, syltlöd, tropisk frukt, curry, mun-kar, jordnötssmör, potatis och nötter.

Och här är lite mer OVANLIGA:Is, kol, tandkräm tvätt-svamp, lerakrita, tvål, tändstickor, gummi.

75% Att suga på ett gammalt äpple – huvvaligen!

Text: Amanda Petersson Foto: Lillieanne Johansson

kropp&hälsa

”

– ett modernt påhitt?

34 Kvarter35Kvarter

EFTER ATT HA lyssnat till en smått illamåendefram-kallande historia från en gravid vän som hade klämt i sigen hel kaviartub under en cravingattack, började jag fundera. Om inte gravidsug närmast kan likna pica – en personlighetsstörning som ger ett starkt behov att ätasaker helt utan näringsvärde, som muttrar eller servetter.

För ibland är det häpnadsväckande historier man hör om kvinnor om blivit så sugna på underligheter och helt enkelt måste stilla begären. Någon som smugit upp på nätterna för att ingen skulle se när hon grävde upp jord för att äta. En annan som bara måste tugga på en skolkrita, eller någon som inte kan låta bli att gnaga på en tvättsvamp.

OCH DET ÄR INTE bara vad man äter som är märk-ligt, utan också omständigheterna. Visst har alla hört historier om gravida kvinnor som kastat ut sin partner till bensinmacken mitt i natten bara för att köpa en choklad- kaka? Eller de kvinnor som varit vegetarianer hela livet och sedan helt plötsligt bara måste ha en blodig biff.

Så blev det för Helene Andersson, 26. Hon har efter år av vegetariska måltider börjat äta köttbullar under graviditeten. Kroppen sa helt enkelt ifrån och köttsuget kom som ett paket på posten. Matvanorna verkar vara en historia för sig själv.

Jag ringde Barnmorskegruppen i Göteborg för att reda ut lite frågetecken. Men även där saknades exakta svar på varför man får cravings. Förklaringen jag fick var att det är hormonrelaterat. Alla nya gravidhormoner kroppen utsöndrar påverkar även smaklökarna. Illamående och blodsockerfall kan också påverka vad man vill äta.

EN ANNAN FÖRKLARING är att kroppen själv säger ifrån när det fattas ett näringsämne och därmed blir man sugen på något helt annorlunda än vad man brukar äta. Som skolkritor. Eller surströmming med nutella. Kroppen vinner helt enkelt över hjärnans desperata argumentation angående smakkrockar eller ens vad som är ätbart.

Det håller gravida Julia Ejervall, 32 år, med om. Hon berättade för mig om att hon brukar smyga upp på nätterna för att äta en burk med champinjoner. Trots samtal med en övertygad dietist som sa till henne att kroppen inte kan vara sugen på vad den behöver, håller hon inte med. ”Allt kan man inte bevisa rent medicinskt” säger hon.

Men kvinnor som inte har turen att få äta surströmming då? Vilken utsökt delikatess ersätts vår svenska stinkande fisk med? Jo, lera. Kvinnor på sydligare breddgrader har helt andra knep för att stilla suget. Bland anntat i Kenya äter man undongo – en rost- ad järnrik lera som ska vara bra för gravida. Lera alltså.

Det verkar ju bara bli mer och mer underligheter som kan läggas på listan.

Men hur såg det ut förr? Då choklad, lakrits och apelsiner inte fanns på marknaden. När man inte kunde kasta ut sin partner mitt i natten för att åka till bensin-macken och införskaffa precis rätt godissort?

För visst måste kvinnor förr i tiden också varit små-sugna på något medan magen växte? Eller?

Efter en snabb sökning på internet hittade jag en artikel från brittiska BBC. Forskare vid Sheffields universitet i England har genomfört en undersök-ning om gravidas matvanor. Den visar att cravings hos kvinnor är mycket vanligare nu än för kvinnor i tidig- are generationer. 75 procent av kvinnorna uppgav att de hade cravings, jämfört med bara 30 procent av kvinnorna för 50 år sedan.

INTE MYCKET i undersökningen pekade på att ett plötsligt matsug skulle hjälpa att tillfreds-ställa näringsbrist, då kroppen inte kan ta upp näringsämnen från till exempel kol eller lera. Jaha? Så vad betyder det? Forskarna sammanfattade det hela som att matsuget verkar vara vanligare bland nutidens moderna kvinnor där-för att det helt enkelt handlar om tillgäng-lighet. Vilket å andra sidan verkar vara lite missvisande med tanke på att jag har hört om far- mödrar och gamla mostrar som stoppade i sig både det ena och det andra under tiden de var gravida.

Ett gammalt husmorstips från förr var att spika upp ett äpple på väggen och låta äpplet dra åt sig järnet från spiken, och efter någon dag var det färdigt att förtäras för att dämpa suget.

Andra saker som var poppis under 1950-talet var fikon, något som var svårt att få tag i. Eller att tugga på råa kaffebönor. Att suga på ett gammalt uppspikat äpple, huvvaligen.

Vad man har varit sugen på under tidens lopp kan alltså handla om vad man kan få tag i. I dag finns det ett större sortiment än vad det gjorde i affärerna på 1950-talet, vilket gör det lättare att tillfredställa suget. Förr fick man hålla sig till det som fanns, eller hitta på egna små knep. Så tack och lov för dagens välsorterade affärer och blomster- rabatter!.

CRAVINGSTydligen är det skillnad på folk och folk. Är man gravid kan man stoppa i sig såväl betong, som skolkritor och blomjord utan att ses som konstig. Är man däremot inte gravid men ändå har ett rasande sug efter lite blomjord eller rengöringsmedel kan man nästan uteslutande garanteras en vårdplats.

av gravida kvinnor har cravings. Här är några vanliga:Choklad, glass, sötsaker, kryddstark mat, syltlöd, tropisk frukt, curry, mun-kar, jordnötssmör, potatis och nötter.

Och här är lite mer OVANLIGA:Is, kol, tandkräm tvätt-svamp, lerakrita, tvål, tändstickor, gummi.

75% Att suga på ett gammalt äpple – huvvaligen!

Text: Amanda Petersson Foto: Lillieanne Johansson

kropp&hälsa

”

– ett modernt påhitt?

36 Kvarter37Kvarter

Adidas Adizero SupremeEn träningssko för kvinnor. Passar bra på gymet. Pris:1 500 kronor.

Adidas Adlibria TightFör den som gillar en klassisk look. Pris: 400 kronor.

Nike Hurricane Vapor JacketStilren och snygg.Pris:1 100 kronor.

kropp&hälsa

Nike Cyklone Vapor Jacket (woman)Lätt tyg i härlig färg. Det gillar vi. Pris: 1 100 kronor.

Adidas adizero Singlet

Mer färg! Löparlinne för män.

Pris: 450 kronor.

Adizero F50 Runner En löparsko tänkt att anpassa sig till ojämna och hala underlag som isfläckar och lera.Pris: 1 500 kronor.

Adidas adizero Split ShortUtformade för långdistanslöpning. Pris: 450 kronor.

Nike LunarEclipse+ 2Dynamic Fit. Eliminerar utrymmet mellan foten och skon. Pris: 1 500 kronor.

Adidas Supernova Long TightFinns i lång och ¾- modell.Pris: 500 kr.

SVETTAS med StilKvarter har kollat in vilka träningskläder som gäller i vår. Det blir funktionellt och färgsprakande! Vad kommer att bli stort 2012?

– Det finns en efterfrågan på tuff träning, så något som vi satsar på är HIT. Vilket står för Högintensiv träning där man verkligen tänjer på gränserna och utmanar kroppen.

Vad är mest populärt i träningsvärlden just nu?– Nu handlar det mycket om funktionell träning. Alltså sådant som du gör i din vardag, mycket lyft, vridningar och styrka.

Ändrar sig träningstrender snabbt?– Det brukar vara ”upp som en sol men inte ner som en pannkaka”. Trenderna ändrar sig inte så fort, utan det hänger med några år. Till exempel armyträning och dans. Sedan är så klart all gymträning alltid poppis.

Ett klokt livsråd inför året?– Se till att ha en schysst del av ditt liv som du avsätter till att röra på dig. Träningen i sig är inte målet, utan det är att du ska må så bra att du kan göra det du vill i livet. Helt enkelt för att orka vardagen.

Lev smart! Starta dagen med frukost. Kroppen behöver ny energi efter nattens fasta. Om du har svårt att äta frukost direkt på morgonen kan du ta något att dricka och sedan äta en ordentlig frukost på jobbet.

Ät regelbundet under dagen och låt det inte gå för lång tid mellan måltiderna. Detta för att hålla dig lagom mätt och inte blir vrålhungrig för då är det är lätt att stoppa i sig något onyttigt. Humöret håller sig jämnare och det är lättare att orka med det du vill och ska göra.

Ät rött, grönt, gult och en massa andra färger. Frukt och grönsaker i varje måltid är bra och här finns mycket att välja mellan. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter som hjälper dig att ta dig igenom mörker, kyla och rusktider.

Ät så varierat och mångsidigt som möjligt de flesta dagar i veckan – då finns det också plats för det där lilla extra som du tycker är gott.

80% av hjärnan består avvatten. Vilket betyder att det är viktigt att behålla rätt vätskebalans och dricka ofta. För tankeverksamhetens skull.

Kvinnor har fördubblat sitt motionerade under de senaste decennierna.

Den perfekta powernappen är 17 minuter. Det är den ultimata tiden för kroppen för att återhämta sig.

Både kvinnor och män är mer fysiskt aktiva under sommar-halvåret än under vintern.

Visste du att...?

kropp&hälsa

Dietisten tipsar

Hallå där...Barbro Gårdelöv, chef på Friskis och Svettis i Göteborg!Amanda Petersson hälsoredaktör

Helene Kellnor drar upp riktlinjerna för en sundare kosthållning.

36 Kvarter37Kvarter

Adidas Adizero SupremeEn träningssko för kvinnor. Passar bra på gymet. Pris:1 500 kronor.

Adidas Adlibria TightFör den som gillar en klassisk look. Pris: 400 kronor.

Nike Hurricane Vapor JacketStilren och snygg.Pris:1 100 kronor.

kropp&hälsa

Nike Cyklone Vapor Jacket (woman)Lätt tyg i härlig färg. Det gillar vi. Pris: 1 100 kronor.

Adidas adizero Singlet

Mer färg! Löparlinne för män.

Pris: 450 kronor.

Adizero F50 Runner En löparsko tänkt att anpassa sig till ojämna och hala underlag som isfläckar och lera.Pris: 1 500 kronor.

Adidas adizero Split ShortUtformade för långdistanslöpning. Pris: 450 kronor.

Nike LunarEclipse+ 2Dynamic Fit. Eliminerar utrymmet mellan foten och skon. Pris: 1 500 kronor.

Adidas Supernova Long TightFinns i lång och ¾- modell.Pris: 500 kr.

SVETTAS med StilKvarter har kollat in vilka träningskläder som gäller i vår. Det blir funktionellt och färgsprakande! Vad kommer att bli stort 2012?

– Det finns en efterfrågan på tuff träning, så något som vi satsar på är HIT. Vilket står för Högintensiv träning där man verkligen tänjer på gränserna och utmanar kroppen.

Vad är mest populärt i träningsvärlden just nu?– Nu handlar det mycket om funktionell träning. Alltså sådant som du gör i din vardag, mycket lyft, vridningar och styrka.

Ändrar sig träningstrender snabbt?– Det brukar vara ”upp som en sol men inte ner som en pannkaka”. Trenderna ändrar sig inte så fort, utan det hänger med några år. Till exempel armyträning och dans. Sedan är så klart all gymträning alltid poppis.

Ett klokt livsråd inför året?– Se till att ha en schysst del av ditt liv som du avsätter till att röra på dig. Träningen i sig är inte målet, utan det är att du ska må så bra att du kan göra det du vill i livet. Helt enkelt för att orka vardagen.

Lev smart! Starta dagen med frukost. Kroppen behöver ny energi efter nattens fasta. Om du har svårt att äta frukost direkt på morgonen kan du ta något att dricka och sedan äta en ordentlig frukost på jobbet.

Ät regelbundet under dagen och låt det inte gå för lång tid mellan måltiderna. Detta för att hålla dig lagom mätt och inte blir vrålhungrig för då är det är lätt att stoppa i sig något onyttigt. Humöret håller sig jämnare och det är lättare att orka med det du vill och ska göra.

Ät rött, grönt, gult och en massa andra färger. Frukt och grönsaker i varje måltid är bra och här finns mycket att välja mellan. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter som hjälper dig att ta dig igenom mörker, kyla och rusktider.

Ät så varierat och mångsidigt som möjligt de flesta dagar i veckan – då finns det också plats för det där lilla extra som du tycker är gott.

80% av hjärnan består avvatten. Vilket betyder att det är viktigt att behålla rätt vätskebalans och dricka ofta. För tankeverksamhetens skull.

Kvinnor har fördubblat sitt motionerade under de senaste decennierna.

Den perfekta powernappen är 17 minuter. Det är den ultimata tiden för kroppen för att återhämta sig.

Både kvinnor och män är mer fysiskt aktiva under sommar-halvåret än under vintern.

Visste du att...?

kropp&hälsa

Dietisten tipsar

Hallå där...Barbro Gårdelöv, chef på Friskis och Svettis i Göteborg!Amanda Petersson hälsoredaktör

Helene Kellnor drar upp riktlinjerna för en sundare kosthållning.

38 Kvarter39Kvarter

Barnvittnen ska uppmärksammas

Politik: Barn som tvingats se våld eller andra

övergrepp begås i nära relationer ska få mer

uppmärksamhet. Regeringen har gett Brottsoffer-

myndigheten i uppdrag att utbilda åklagare och

poliser om barnens situation. Det ska leda till att

barnen i högre utsträckning kan delta i

förundersökningar, hoppas regeringen. På så

sätt ska barnen lättare kunna få brottsskade-

ersättning.

Barnombudsmannen (BO) Fredrik Malmberg

kritiserade under förra året regeringen på

området. Han ville då se skärpningar i lagen

som skulle leda till att barn skulle betraktas som

brottsoffer. Justitieminister Beatrice Ask (M)

berättar nu för Kvarter genom sin pressekretera-

re att en sådan lagändring håller på att utredas.

Leken stannar inne

Forskning: I stället för att springa över till grannarna och leka umgås barn i dag oftare på Facebook. Men allt har inte ändrats. En ny doktorsavhandling från Stockholms universitet tyder på att lika barn leker bäst även på internet. Avhandlingen visar att ungdomar på nätet i högre utsträckning umgås med andra som har liknande bakgrund, inställningar till saker som skolan och har liknande livsstilar.

Nya regler för föräldrapenningen

Politik: Från och med januari är det nu tillåtet för både dig och din partner ta ut föräldra-penning under 30 dagar när ni är hemma sam-tidigt med ert barn under det första året. Det är resultatet av ett riksdagsbeslut.

En annan skillnad för familjeekonomin till följd av det är att regeringens jämställdhetsbonus har gjorts om. Den är numera kopplad till hur mycket föräldrapenning som har betalats ut i till var och en av föräldrarna och ska gynna föräldrar som delar lika på ledigheten. Det gör att föräldrar som delar helt lika kan få ut 13 500 kronor extra.

Fler barn bor med samkönade parJämställdhet: Antalet barn med samkönade föräldrar ökar, visar statistik från SCB. I slutet av 1990-talet bodde mindre än 70 barn tillsammans med två pappor eller två mammor. Sedan dess har det mer än tiodubblats. Vid 2010 var siffran 1 100. SCB skriver att ökningarna har skett i takt med ett ökat antal samkönade äktenskap och partnerskap. Vanligast är att barnen bor med två mammor.

nytt&hänt

Sebastian Orre samhällsredaktör

Varje månad samlar Kvarter viktiga nyheter, politiska beslut och forskning som föräldrar bör känna till. Korta texter om sådant som spelar stor roll.

Hej!

I Kvarter #2De misstrodda papporna

Compact living - så får barnen plats

Kvarter utreder:

Sveriges bästa stad

Laleh– om sina mammadrömmar

Foto: Lennart Nilsson

I BUTIK 20 FEBRUARI!

38 Kvarter39Kvarter

Barnvittnen ska uppmärksammas

Politik: Barn som tvingats se våld eller andra

övergrepp begås i nära relationer ska få mer

uppmärksamhet. Regeringen har gett Brottsoffer-

myndigheten i uppdrag att utbilda åklagare och

poliser om barnens situation. Det ska leda till att

barnen i högre utsträckning kan delta i

förundersökningar, hoppas regeringen. På så

sätt ska barnen lättare kunna få brottsskade-

ersättning.

Barnombudsmannen (BO) Fredrik Malmberg

kritiserade under förra året regeringen på

området. Han ville då se skärpningar i lagen

som skulle leda till att barn skulle betraktas som

brottsoffer. Justitieminister Beatrice Ask (M)

berättar nu för Kvarter genom sin pressekretera-

re att en sådan lagändring håller på att utredas.

Leken stannar inne

Forskning: I stället för att springa över till grannarna och leka umgås barn i dag oftare på Facebook. Men allt har inte ändrats. En ny doktorsavhandling från Stockholms universitet tyder på att lika barn leker bäst även på internet. Avhandlingen visar att ungdomar på nätet i högre utsträckning umgås med andra som har liknande bakgrund, inställningar till saker som skolan och har liknande livsstilar.

Nya regler för föräldrapenningen

Politik: Från och med januari är det nu tillåtet för både dig och din partner ta ut föräldra-penning under 30 dagar när ni är hemma sam-tidigt med ert barn under det första året. Det är resultatet av ett riksdagsbeslut.

En annan skillnad för familjeekonomin till följd av det är att regeringens jämställdhetsbonus har gjorts om. Den är numera kopplad till hur mycket föräldrapenning som har betalats ut i till var och en av föräldrarna och ska gynna föräldrar som delar lika på ledigheten. Det gör att föräldrar som delar helt lika kan få ut 13 500 kronor extra.

Fler barn bor med samkönade parJämställdhet: Antalet barn med samkönade föräldrar ökar, visar statistik från SCB. I slutet av 1990-talet bodde mindre än 70 barn tillsammans med två pappor eller två mammor. Sedan dess har det mer än tiodubblats. Vid 2010 var siffran 1 100. SCB skriver att ökningarna har skett i takt med ett ökat antal samkönade äktenskap och partnerskap. Vanligast är att barnen bor med två mammor.

nytt&hänt

Sebastian Orre samhällsredaktör

Varje månad samlar Kvarter viktiga nyheter, politiska beslut och forskning som föräldrar bör känna till. Korta texter om sådant som spelar stor roll.

Hej!

I Kvarter #2De misstrodda papporna

Compact living - så får barnen plats

Kvarter utreder:

Sveriges bästa stad

Laleh– om sina mammadrömmar

Foto: Lennart Nilsson

I BUTIK 20 FEBRUARI!

40Kvarter

Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner.

” Sidan 22