lÄktforskarblad Ö lÄn annotationer

StröddaAnnotationer

FRÅN BERGSLAGSLAND - TILL VÄTTERNS STRANDASKERSUND - HALLSBERG - KUMLA - ÖREBRO

KARLSKOGA-DEGERFORS

SLÄKTFORSKARBLAD

FÖR ÖREBRO LÄN

NR 51FEBRUARI 2014

Flickan från Glanshammar somblev landsstrykerska och

spinnhushjonsidan 6

SIDAN 2

STRÖDDA ANNOTATIONER NR 51

INNEHÅLL

Fynd på Gotland från Kvistbro s 2

Släktforskningens dag 2014 med por-

trätt som tema s 2

Riksarkivets och SVAR:s nya hemsida -

Digitala forskarsalen s 2

Kinamissionären August E. Palm s 3

Hindersmässan i Örebro s 5

De första Rötterbloggarna s 5

Flickan från Glanshammar som blev lands-

strykerska och spinnhushjon s 6

Fyrväpplingen s 9

Att hitta soldaten Jonas Ersson Natt

s 10

Prästerna bokförde flyttningar s 12

Nytt i stadsarkivets dokumentarkiv och

bildarkiv s 14

Föreningssidor s 14 - 16

FramsidesbildenLärare vid Karolinska högre allmännaläroverket i Örebro läsåret 1863-1864

Lektorer:Lars Phragmén, O. F. Englund,

rektor J. E. Strömberg, J. I. Brodén,Carl Hartman, A. G. Bogren,

C. W. Charleville, K. F. Karlsson

Läroverksadjunkter:P. D. Lagerholm, P. A. Wikander,

J. W. Moback, P. J. Hellbom, C. J. H.Lund, Erl. Herlén, C. F. A. Ljungberg,N. C. W. Gellerstedt, Frith. Högberg

Vikarierande och extra lärare:C. W. Kock, Magnus Roth, J. C. Kjell-

ström, G. H. W. Upmark vik.,K. H. R Rolén, A. A. N. Randel vik.

Övningslärare:Ad. Kjellström ritlärare, K. J. Lewerth

sång- och musiklärare, Fr. Ek biträ-dande exercislärare, K. F. Warenberg

lärare i gymnastik och fäktning

Bildkälla: Örebro stadsarkiv

FYND PÅ GOTLANDFRÅN KVISTBRO

av Jeanette Klingberg, Kumla

På Mullersätters ägor i Kvistbrobor 1780 torparen Erik Jonssonoch hans hustru Cherstin Ers-dotter. Den första november 1780får de sonen Abraham (fb C:51780-1800).

Han kommer så småningom attflytta från Kvistbro till Gotlanddär han år 1805 flyttar från Endreförsamling till Mörners grund ochStrömslund i Boge församling (hflAI:1 1788-1812 sid. 151 på AD).

Han är skräddare och har tagitsig namnet Setterqvist. Hans fö-delsedata har blivit den 1 april1780.

Han gifter sig samma år han flyt-tar in och kommer att få åtmins-tone en dotter.

RIKSARKIVETS OCHSVAR:S NYAHEMSIDA - DIGITALAFORSKARSALEN

av Stefan Nilsson, Asker

I september lanserade Riksarki-vet en ny hemsida. En del av si-dan är den nya söktjänsten därden Nationella ArkivdatabasenNAD:s arkivinformation ocharkivförteckningar, samt SVAR:sdigitala dokument och databaserhar sammanförts på en gemen-sam sida. Man kan göra sam-sökningar i allt material eller somtidigare gå in på ett visst material.

Det material som tidigare fannspå SVAR:s hemsida hittar mannu på sidan Digitala forskarsalen.På startsidan kan man fritext-söka, söka namn, ort eller tid ihela materialet (databaser, digi-tala dokument och förteckningar).Efter att man gjort en sökningfinns möjlighet att i nästa stegfiltrera i sökresultatet.

För att komma till ett visst mate-rial kan man välja fliken Special-sök och sedan välja från listoröver digitaliserade arkiv eller data-baser, t.ex. kyrkoarkiv, boupp-teckningar, folkräkningar. Mankan även välja fliken Ämnesom-råde och där välja till exempelemigration eller brott och straff.

En bra sak är att man direkt vidsökning i Folkräkningar kan angevilket/vilka år man vill söka i ochkombinera det med till exempellän, namn, församling etc.

SLÄKTFORSKNING-ENS DAG 2014 MEDPORTRÄTT SOMTEMA

Den 15 mars firas Släktforskning-ens dag. I år är temat "Porträtteti släktforskningen".

Vad är det som lockar så med degåtfulla ansiktena som blickar till-baka på oss i porträttalbumet?Hur kan vi få reda på mer om deavporträtterade? Det är en viktiguppgift vi släktforskare (och an-dra) har, att ta hand om släkt-fotografierna och dokumenteradem för framtiden.

På Släktforskningens dag anord-nar släktforskarföreningar, arkiv,hembygdsföreningar och museerrunt om i landet släktforskarakti-viteter och andra arrangemang.

Läs mer på www.rötter.se

SIDAN 3


av Kerstin Lundell, Kumla

Min far berättade för mig att hanhaft en morbror, som varit missio-när i Kina och blivit dödad i boxar-upproret år 1900. Morbrodernhade varit starkt påverkad av”Fransons med Himlauret” för-kunnelse. Med dessa uppgiftersom grund beslöt jag mig för attförsöka få fram fler fakta omdenna person.

August E. PalmBildkälla: The Alliance hemsida

www.cmalliance.org

Av en syssling fick jag några pus-selbitar. I husförhörslängdernafick jag fram ytterligare uppgif-ter. Men var i Kina han hadeverkat, vilken missionsorganisa-tion som sänt ut honom och denärmare omständigheterna runthans död visste jag inget om. Jaghade inte heller någon idé om varjag kunde söka dessa svar. Av enhändelse fick jag i en tidning se ettreferat av en nyutkommen dok-torsavhandling. Författaren varAnna Maria Claesson, Jönköpingslänsmuseum. Titeln var "Kineser-nas Vänner. En analys av missio-nens berättelse som ideologi ochutopi" (källa 1). Jag kontaktadeförfattaren och frågade om hon

kände till min släkting. Det gjordehon. Jag skaffade omgående bo-ken. Där fick jag ännu fler pussel-bitar samt tips på nya källor. Dessavar två brev publicerade i tidskrif-ten Trosvittnet nr 10/1896 (källa2) och nr 18/1896 (källa 3) samtboken Jacobson och Öberg: "Desvenska martyrerna i Kina underår 1900 jämte undkomna mis-sionärers räddning och flykt".(källa 4).

Min släkting föddes 23 juli 1871 iSkeppsta, Täby socken (T). Handöptes till Per August. Hans farhette Per August Eriksson, varskräddare och torpare liksom hansfarfar, farfarsfar och farfars far-far, alla födda och bosatta i Täby.Modern hette Anna CharlottaJansdotter och kom från NorraMos, Kumla socken (T). Han varäldst av sex syskon. 1888 flyttadefamiljen till Vallersta i Kumlasocken. I hfl finns antecknat attAugust den 26 februari 1894 an-tog namnet Palm, att han 28 maj1894 fick tillstånd av Kungl. Majtatt flytta ur riket. Han benämnsmissionärselev och utflyttade tillKejsarriket Kina 1896.

I källa 3 berättar han om sin upp-växt och sin väg ut till Kina. Hanvar uppväxt i ett troende hem ochkom själv till en levande tro påJesus vid ett väckelsemöte i Skepp-sta missionshus 6 december 1888.Ända från barndomen hade hanen stark längtan att göra någotför hedningarna och efter omvän-delsen växte denna längtan meroch mer. 1892 blev det mera all-varligt för honom att lyda Gud.Men han hade nu en god framtidsom skräddare i Örebro och villedärför ”vara kvar i fiskarbåten”.På en söndagsskolfest 1892 hördehan en av lärarna tala om hed-nabarnen. Det tog djupt tag i hans

hjärta och han svarade med pro-feten: "Här är jag, sänd mig" Es.6:8.

I januari 1893 genomgick han enav den svensk-amerikanske evan-gelisten Fredric Franson hållenbibelkurs i Örebro. Han blev dåantagen som missionärskandidatför Kina. På våren samma år lästehan en kurs i engelska i Linköpingoch verkade sedan som evang-elist i Härjedalen och Östergöt-land fram till utresan till Kina islutet av januari 1896.

Den organisation som svarade förhans underhåll var Christian &Missionary Alliance, USA. De var20 missionärer som reste tillsam-mans. Resan företogs med ånga-ren Preussen och man gjordestrandhugg på flera ställen, lästeengelska varje dag och samladestill bibelläsning och bön dagligen(källa 1).

I källa 2 berättar han om ankom-sten till Shanghai den 15 mars. Deblev väl omhändertagna av ame-rikanska missionärer, skaffade ki-nesiska kläder och besökte några

KINAMISSIONÄREN AUGUST E. PALM

Boxar-rebeller år 1900Bildkälla: Wikimedia Commons

SIDAN 4


kyrkor. Efter cirka en vecka fort-satte resan landvägen till Kuei-hua-`cheng i norra Kina, nära denmongoliska gränsen. Där börjadestudierna av det svåra kinesiskaspråket, men ”med Guds hjälpskulle de bli segervinnare”.

Kort efter ankomsten dit fick Au-gust smittkoppor som ”dock ejvar till döds”. Efter språkstudiernabegav sig August till Sa-la-`tsi ca10 mil väster om Kuei-hua-`cheng.Där arbetade han fram till sinflykt till Mongoliet sommaren1900.

I början av 1898 gifte han sig medmissionärskamraten Anna An-dersson. De hade troligen träffatsredan på bibelkursen 1893. Annadog i feber på julafton samma år.

Omständigheterna runt hans dödär okända. Enligt dödsattestenfrån Kina dog August i juli 1900.dödad i boxarupproret i Mongo-liet (Kumla AII:1b p 851) I så fallhade han blivit dödad alldeles ibörjan av upproret. En mongol-missionär vid namn Friedströmberättar i ett brev publicerat i källa4 om vad som hände några avhans missionärskamrater underboxarupproret. De arbetade påen ort kallad Någå Bårtå i Mongo-liet nära gränsen till Kina. De hade

börjat bygga en missionsstationmen när ryktena om oroligheterbörjade gå slutade arbetsstyrkanoch bygget avstannade. Dessutomvar det ebb i kassan. Broder Sten-berg begav sig då till Pao-teo näraSa-la-`tsi för att skaffa pengar.Han blev eftersatt av boxarna ochfick fly utan pengar. Med på flyk-ten följde två andra manliga mis-sionärer, en av dem var förmodli-gen August. Fyra dagar efter attde kommit tillbaka till Någå Bårtåblev missionärerna utsatta för ettöverfall. De uppmanades att flyeftersom 300 soldater var på vägför att döda dem. Missionärernalämnade stationen. De hade tvåbra revolvrar och ett kulgevär mengjorde inte bruk av dem. Påståen-det om soldaterna var en lögn ochdagen därpå återvände gruppeninklusive August till stationen.

Rövarna hade tagit allt, till ochmed träskålarna, som de drack teur. De tillbringade nu ca 20 dagarunder bar himmel och utan mat.Ingen vågade hjälpa dem ellervisa medlidande utom några hem-liga vänner, som försåg dem medlivsuppehälle. Den 1 septemberfann man stationen tom. Av spå-ren att döma hade gruppen has-tigt gett sig iväg därifrån. Sedandess har de varit spårlöst borta.Antagligen blev de överfallna

igen, mördade och kropparnagömdes undan.

Under mina studier av källornahar jag lärt mig en hel del omKinamissionen under 1890-talet.Franson-missionärerna var oftapraktiskt lagda och handlings-kraftiga människor. De levde un-der mycket svåra förhållanden så-väl psykiskt som fysiskt, ständigtutsatta för trakasserier, upploppoch hotade till livet. De resor deföretog var också fyllda av faror.De försökte så långt det var möj-ligt att leva som kineserna ochantog deras seder och bruk i denmån de inte stred mot deraskristna tro. De ville inte göra kine-serna till européer utan till kristna(källa 1).

Missionsföreståndaren i SvenskaMissionsförbundet, C. J. Ekmankritiserade Franson för att hanskickade ut unga, illa förbereddamänniskor under dessa förhållan-den. Franson menade att i dessayttersta tider var det inte så nöd-vändigt med boklig utbildning,det räckte med ”Den Helig Andesuniversitet” för att predika evang-eliet. Missionärerna själva ver-kade hysa en stark och uppriktigkärlek till det kinesiska folket ochvar fullt beredda att både levaoch dö för dem.

Slaget vid Tientsin år1900 under Boxar-upproret. Brittiskaoch japanska trupper,samt Boxar-rebeller.Bildkälla: WikimediaCommons

SIDAN 5


HINDERSMÄSSAN IÖREBRO

av Dag Edholm, Hallsberg

I Örebro har man firat Hinders-mässa sista veckan i januari se-dan 1300-talet. Här strålade lands-vägarna uppifrån Bergslagensamman, och med kungaborg,kyrka och en hamn där Svartånrinner ut i Hjälmaren, blev Öre-bro tidigt en viktig handels- ochmarknadsplats.

Ursprungligen var det bergs-männen från Bergslagen somsålde sitt järn på marknaden. Jär-net, i form av stångjärn, släpadesned under vintern till Örebro frånBergslagens talrika hyttor.

På marknaden såldes järnet ochskeppades vidare ut i landet frånÖrebro hamn. Så småningomupphörde järnförsäljningen ochhandeln med skinn, hemslöjdsals-ter och kreatur tog över. Redan islutet av 1500-talet började all-mogen från framför allt Sjuhärads-bygden i Västergötland gå runtpå marknaderna och sälja hem-slöjd och skinn, trots att sådanmellanhand mellan produktionoch kund enligt lag var förbehål-len stadens köpmän.

Under 1800-talet blev ”knallar-nas” utbud av varor allt rikareoch brokigare. I dag trängs bådeknallar och lokala företag, frivillig-organisationer och privata entre-prenörer med de cirka 80.000 be-sökare som Hindersmässan lockartill Örebro varje år.

Från 1700-talet och fram till 1900-talets början var kreatursmark-naden en viktig del av Hinders-mässan. När de självägande När-kebönderna hade köpt och såltsina kreatur och affärerna gåttbra, hände det att de köpte medsig hem en bit fint sidentyg medsilkesbroderier till hustrun ochdöttrarna att sy bindmössor av.

Namnet Hindersmässa kommerfrån S:t Henrik, vars dag i dengamla almanackan firades den19 januari. Genom åren har mäs-san vuxit och ändrat karaktär medmånga olika arrangemang, menen tradition (åtminstone från1700-talet) som alltjämt lever kvarär den gudstjänst i S:t Nikolaikyrka som föregår mässans öpp-nande, liksom att någon av Niko-laikyrkans präster lyser marknads-frid ute på Stortorget innan kom-mersen börjar. 2013 var det för-fattaren till dessa rader som fickdet ärofulla uppdraget att varapredikant och lysa marknadsfrid.

DE FÖRSTARÖTTERBLOGGARNA

På Rötterbloggen kan du numerafölja ett gäng välkända släktfors-kare i deras liv och släktforsk-ning. Här följer presentationer avde första Rötterbloggarna (i sam-mandrag, läs mer påwww.rötter.se, där du även hit-tar bloggtexterna):

Ted RosvallKyrkomusiker, förläggare, före-läsare och författare som har släkt-forskat sedan barnsben. Åren2000-2008 var han förbundsord-förande i Sveriges Släktforskar-förbund och drog under dennatid igång en rad projekt och kam-panjer, bland annat. ”Namn årde döda”, ”Swedgentour” och”Rädda våra socknar”.

Eva JohanssonEva Johansson har arbetat somjournalist större delen av sittvuxna liv, bland annat 17 år påVästerviks-Tidningen. Numeraarbetar hon som frilansskribentoch har bland annat skrivit ettpar lokalhistoriska böcker. Härhåller jag skrivarkurser för släkt-forskare och är redaktör för vårföreningstidning Wåra Rötter.

Camilla ErikssonCamilla Eriksson är släktforskaresedan tidiga tonåren. Hon är nu-mera redaktör för NOSFF:s med-lemsblad AnKnytningen.

Peter SjölundPeter Sjölund har kommit att blispecialiserad på DNA inom släkt-forskningen och under Släkt-forskardagarna drog han fulla husmed sin föreläsning om det-samma.

Markus GunshagaMarkus Gunshaga bor i Helsing-borg och började släktforska 2000.Forskar med fokus på Skåne, sär-skilt klockare, enskilda släkteroch olika yrkesgrupper.

Hindersmässan på1930-talet. Torghandel

utanför Rådhuset.Okänd fotograf.

Bildkälla: Örebro Stadsarkiv

SIDAN 6


FLICKAN FRÅN GLANSHAMMAR SOM BLEV LANDS-STRYKERSKA OCH SPINNHUSHJON

av Karin Hagelroth Renman,Stockholm

Sophia fick nog aldrig en riktigchans här i livet. Hon verkaderedan tidigt i sitt liv ha lärt sig attleva dag för dag.

Sophia föddes år 1825 på Esta-slätten utanför Glanshammar.Hon var näst yngsta barn till denföre detta soldaten Henrik Hälloch hans hustru Brita StinaWedholm. Barndomen prägla-des av sjukdom i familjen. NärSophia var sex år avled hennesfar och när hon var åtta år avledhennes mor. Socknen såg till attlilla Sophia fick kläder uppsyddaåt sig. Sedan placerades Sophiaoch hennes lillebror Johan, femår, på fattigstugan. Där fick de botillsammans med ett tiotal åld-ringar.

När barnen hade bott i fattig-stugan i ett år tyckte socken-nämnden att de borde flyttas tillnågon där de skulle kunna lärasig något "till nytta för sig själva

och andra", som nämnden ut-tryckte det. Soldaten Husingshustru åtog sig att vårda och födaSophia mot en ersättning om tvåtunnor säd ur sockenmagasinetper år.

Efter ett år kom det fram till soc-kennämnden att Sophia hademisshandlats och vanvårdats hosmakarna Husing så allvarligt atthon måste flyttas därifrån ome-delbart. Eftersom hon haft klädernär hon lämnades till Husings mennu hade "endast de oundgäng-ligaste plagg" beslutade socknenatt inte betala ut den halva tunnasäd till Husings, som de ännu intehade fått.

Blev det något rättsligt efterspelav detta? Ja, det blev det. Det varmakarna Husing som var miss-nöjda med att de inte fått densista halva tunnan säd. De hademinsann inte åtagit sig att hållaSophia med kläder, tyckte de, ochöverklagade socknens beslut tillKonungens befallningshavande.Det var det som senare skulle bli

länsstyrelsen. Makarna Husingfick rätt och socknen betalade utsäden.

Sophia bodde sedan hos en bondei Glanshammar till dess hon var14 år. Under några somrar tjänst-gjorde hon som vallhjon i Lill-kyrka. Den sista sommaren avvekhon från det arbetet och uppehöllsig på olika ställen i socknen. Närhon var 15 år konfirmerades hon.

Som en arbetsrättslig grundstadgafungerade tjänstehjons- och lego-stadgan. Den sista legostadganutfärdades år 1833. Varje arbets-för person, som inte försörjde sigpå annat sätt, var skyldig att tatjänst. Tjänstehjonen städsladesmellan Larsmäss och Mickelsmäss(10 augusti - 30 september) för ettår. Den som inte hade arbete sak-nade laga försvar. Han eller honvar "försvarslös" och skulle be-handlas som lösdrivare och kundedömas till allmänt arbete.

Tjänstefolk städslades ibland påfolkmarknader. Den mest kända

SIDAN 7


folkmarknaden var den i Västerås.I Örebro förekom också folk-marknader. Borgarna där klagadepå oseden att tjänstefolk på Lars-mässodagen strömmade in till sta-den mer av självsvåld än för attskaffa ny årstjänst.

Hösten 1844 städslades Sophiasom piga hos en torpare iHampforsen utanför Arboga. Meninnan städsloåret gått till ända,på sommaren 1845, rymde So-phia ur tjänsten. Hon var nu 19 åroch försvarslös. Hon saknade hem,arbete och försörjning. På den härtiden gällde också krav på att hainrikes pass för att resa inom lan-det. Passtvånget upphörde förstår 1860.

Sophia började nu "stryka om-kring" på landsvägar och hos be-kanta. Hon uppehöll sig i Glans-hammar, Arboga och Västerås.Flera gånger häktades hon i Väs-terås och sändes på fångkärra tillÖrebro slottshäkte. Flera gångerfick hon lösdriveripass för att begesig till den socken där hon senastvarit skriven för att skaffa sig "lagaförsvar".

Juristprofessorn Knut Olivecrona(1817-1905) berättar i sina me-moarer (Olivecrona, Knut, Håg-komster samlade från en långlefnad, utgivna av Carl Frängs-myr, 2008, s. 86 f.) om att hanhjälpte en nödställd ung kvinnavid vägkanten i Ramsberg en som-mardag år 1846. Den unga kvin-nan var illa klädd och hon hadenyss fött ett barn invid vägkan-ten. Hon kunde inte ta sig däri-från själv. Olivecrona och enskjutsbonde hjälpte kvinnan tillen gumma i en närbelägen torp-stuga. Den unga kvinnan sade atthon inte hade något hem, intehade någon man och att hon varpå väg till en av grannsocknarna.Kan det ha varit Sophia? I Rams-berg finns en plats i Hökaberget,som kallas "Kjortelhålet" där enunderkjol - enligt folksägnen - hit-tades i mitten av 1800-talet. En-

ligt sägnen skulle den ha lämnatsav en kvinna som fött ett barn vidtorpet "Berget". Platsen Bergetstämmer väl överens med Olive-cronas berättelse om var någon-stans som han hjälpte den okändakvinnan. Om något upphittatbarn förtäljer dock inte sägnen.

I mars 1850 födde Sophia i allafall en dotter. Lilla Maria Sophiaföddes under Sophias tillfälligavistelse i Glanshammar.

En dag i april 1850 kom Sophiatill Anna Lena Carlsdotter i Tide-sta i Glanshammar och bad att fåstanna där några dagar. När hongått därifrån upptäckte AnnaLena att hon saknade en rosigbomullshalsduk. Hon skyndadeefter Sophia och frågade efterhalsduken men Sophia nekade tillatt hon skulle ha tagit den ochtyckte att Anna Lena skulle gåhem och leta bättre efter den. Förstnär Anna Lena ville se om Sophiastoppat den på sig, tog Sophiafram halsduken ur barmen.

En månad senare kom Sophia tillCarl Gustaf Larsson och hanshustru Hedda Lotta Larsdotter iHusby utanför Glanshammar.Sophia frågade om hon kunde fåhusrum över natten och det fickhon. Hon fick ligga på golvet. Pånatten kom ett bud med en summa

pengar till Carl Gustaf Larsson,som denne skulle ha. Carl Gustafvar borta men Hedda Lotta ladepengarna, utan att räkna dessa, ien olåst byrålåda. Nu blev frestel-sen för stor för Sophia. När HeddaLotta gick ut på natten tog Sophiaen del - 30 riksdaler banco - avpengarna i bunten och en guld-ring.

Efter det reste Sophia till Arbogamed soldaten Meijer. De fick skjutsav Lars Janssons måg, Lars FredricRundin. För pengarna köpte honskor, en halsduk, ett lintyg, kaffeoch socker. Hon betalade ocksåför sin dotter, som hon lämnadehos en kvinna medan hon åkte tillArboga. Resten gick åt till förtä-ring under Arbogaresan.

Så klart att Sophia åkte fast fördetta. Hon ställdes inför Glans-hammars häradsrätt den 12 juni1850. Jag föreställer mig att detvar fullt av folk i gästgiveriet därtinget hölls. Flera personer på-stod att Sophia tagit saker. Där-för sköts förhandlingen upp ochSophia skickades till slottshäktet iÖrebro. Med sig hade hon nu sintre månader gamla dotter Maria.

Den 29 juni 1850 hölls en ny för-handling i Glanshammar. Hondömdes för stölderna hos CarlGustaf Larsson och Anna Lena

SIDAN 8


Carlsdotter för första resan stöld.Hela tingsstugan var nog full medfolk även den här gången för en-ligt domen intygades det allmäntatt Sophia var helt medellös. Ettbötesstraff omvandlades därför tillkroppsstraff - 17 dagars fängelsevid vatten och bröd. Dessutomskulle hon under en söndag un-dergå uppenbar kyrkoplikt iRingkarleby kyrka. Hon skicka-des in till Örebro slottshäkte till-sammans med sin lilla dotter.

När Sophia skulle avtjäna fäng-elsestraffet placerades Maria hosfosterfamilj i Björka by i Glans-hammar. Efter det att Sophiagenomlidit fängelsestraffet ochutstått skamstraffet i Ringkarlebykyrka släpptes hon fri. Men honhade ingenstans att ta vägen.

Sophia hann bara vara fri i enmånad innan hon dömdes för sinförsvarslöshet till två års allmäntarbete på spinnhus. Det avtjä-nade hon i Stockholm på Norrakorrektionsinrättningen. Fängel-set hade plats för ca 300 kvinnligafångar. De flesta var arbetsfångarsom var försvarslösa. Vid den tidnär Sophia kom dit hölls arbets-fångar och straffångar skilda åt.Kvinnorna var helt vitklädda. Deägnade dagarna åt arbete undertystnad. Det rådde stränga reg-ler. Den som bröt mot dessa kundestraffas med att låsas in i cell. Dethär var Sveriges sista logement-fängelse där de intagna förvara-des i stora sovsalar. Ett ögonvittnehar berättat om den märkligaupplevelsen att se ett stort antalkvinnor sitta och arbeta undertystnad.

Efter två år släpptes Sophia utfrån Spinnhuset i Stockholm ochfick pass till Glanshammar. Menvad skulle hon göra där? Honbegav sig till Västerås, häktades,skickades till Örebro. Hon fickrespass till Glanshammar menkort härefter togs hon i Köpingoch skickades till Örebro. Hondömdes nu åter igen till två årsallmänt arbete. Kunglig Maj:t fast-ställde utslaget. I mars 1853 skic-kades Sophia till Göteborgs spinn-hus. Där härjade tidvis kolera. Etthalvår senare, den 24 september

SIDAN 9


"En trevlig bild jag har är från Karl och Enny Malmrots hem i Örebro där Enny och hennes väninnor hadesyjunta. De kallade sig för Fyrväpplingen och träffades varje vecka hela livet ut. En av kvinnorna bordevara Signe Lund. Bilden är tagen av Örebrofotografen Anna Hedström".

Den fina bilden är inskickad av Jan Suhr i Nyköping. För kontakt se hemsida www.jansuhr.se

FYRVÄPPLINGEN

1853, avled Sophia av kolera påSpinnhuset i Göteborg. Hon blevnästan 28 år.

Sophias lilla dotter Maria blevkvar hos fosterföräldrarna i Björkaså länge de levde. Maria blev 83år gammal. Karin Björk är enkvinna som jag kom i kontaktmed genom att helt enkelt knackapå i en gård i byn Björka, därMaria varit fosterbarn, och frågaom någon äldre person kände tillhenne. Karin berättade för migatt innan Maria avled gav hon enliten porslins-ko till Karin. "Denhär ska du ha Karin lilla", hadeMaria sagt till henne. 60 år senaregav Karin Björk den lilla porslins-

figuren till mig. Som jag ocksåheter Karin i förnamn, kunde jagför mitt inre höra Marias röst sägatill mig "Den här ska du ha Karinlilla". Och i min fantasi kände jaghistoriens vingslag från hennesstackars mamma Sophia.

Avslutningsvis vill jag knyta ihopberättelsen med att nämna att li-vet slumpade sig så att SophiaHälls dotterdotters dotterdottersdotter, som blev domare till yrket,i sin ungdom hamnade i Örebrooch i Västerås och kom därmedatt häkta och döma på sammaorter där Sophia 140 år tidigareblivit häktad och dömd.

Efterlysning:

Sophia Häll, född 1825 i Glans-hammar, rörde sig i trakterna runtVästerås, Köping, Arboga, Glans-hammar och Örebro. Jag ber er somläser fångrullor, domböcker och an-nat relevant material, att hålla ögo-nen öppna om hennes namn skulledyka upp någonstans! Kontakta miggärna i så fall!

E-post: [email protected]

Illustrationer av Michaela Karlén.

SIDAN 10


ATT HITTASOLDATEN JONASERSSON NATT

av Marie Esplund-Lynn, Örebro

Vid vigsel den 28 december 1763i Glanshammars kyrka (1) möterjag brudparet för första gången.Vigseln står mellan den snart 22-årige soldaten Jonas Natt och den10 år äldre pigan Sara Daniels-dotter från Rönne (2). Morgon-gåvan bestod av 14 lod silver och½ lod koppar.

Efter vigselnDet finns inga anteckningar ivigselboken om i vilken försam-ling som Jonas Natt var soldat. Ihusförhörslängden för Rönne därSara bodde med sin moder änkanIngrid Larsdotter står inte hellernär eller vart Sara flyttar (3). Härskulle mitt sökande kunna varaslut om inte internet fanns!

I Centrala Soldatregistret, finnsflera soldater vid namn Natt, in-gen i Glanshammar, men däre-mot i grannförsamlingen Rinkaby!(4)

Soldat nr 59 Jonas Ersson Nattblev värvad till soldat vid Närke-Värmlands regemente ungefär1764 (5) då han uppgavs vara giftoch född i Nerike. Han var 5 fotoch 6 ¾ tum - ca 1,70 lång (6).

I Rinkabys husförhörslängd sompåbörjas år 1775 blir man inteklokare (7). På Nasta ägor hittarman soldat Jonas Natt men ingenSara Danielsdotter. Varför? Manmåste kombinera information urfler källor för att få mer informa-tion.

I födelseboken (8) hittar jag trebarn: den efterlängtade sonen Erikföddes i februari 1767 men avled1 år och 9 månader gammal iapril 1768 av uppkastning. Dot-tern Maria föddes i november 1769och avled i mars 1771. Hon dog

av bröstvärk 1 år och 17 veckorgammal. Det nu prövade paretfår dottern Katarina i mars 1772.Hustru Sara var sjuklig och avledi augusti 1773 av lungsot 41 årgammal (9). Hon lämnar änke-mannen Jonas ensam med dot-tern Katarina bara 15 månadergammal.

Jonas var tvungen att få hjälp ihuset - kanske av pigan AnnaNilsdotter. Dottern Katarina av-led av rödsot knappt 1 månadefter sin mor. Allt detta händerinnan anteckningarna i hus-förhören påbörjas.

Husförhören i RinkabyPigan Anna Nilsdotter stannadekvar i hushållet och vigseln medJonas stod omkring 1775 (10) Pa-ret väntade snart tillökning mennågot gick fel då Anna dog i barn-säng när hon födde en dödföddson i maj 1777.

I husförhörslängden (11) skrivsvid soldaten Jonas Natt två hus-trur: Anna Nilsdotter,som avled1777 och så Anna Johansdotter.Jonas hittade sin tredje hustru ipigan Anna Johansdotter, soldatJohan Husings dotter från Husby

i Glanshammar (12). Vigseln stårredan den 6 november 1777 iGlanshammar trots att änkeman-året inte var slut. Det nämns inteheller att han är änkling (13).

Även i detta äktenskap föddes trebarn: Maria i augusti 1778, Jo-hanna i november 1780 och såsonen Gustaf i juni 1782. Den lillafamiljen lever ett stilla och sträv-samt liv under flera år. I juni 1787blev den 6-åriga Johanna sjuk ochavled av huvudvärk och uppkast-ningar.

Gustav III:s ryska krig 1788-1790Kung Gustaf III inleder ett krigmed Ryssland 1788. Det brukarkallas "Gustav III:s ryska krig" .Orsakerna var att vinna inrikesoch utrikes fördelar och kungenvar i behov av att stärka sin popu-laritet. Ett krig skulle lösa mångaav hans inrikespolitiska problem(14). I samband med detta blevsoldat Jonas Ersson Natt kommen-derad till Finland.

Under våren 1788 rustades flot-tan för fullt. Den 23 maj mobilise-rades armén. Det motiveradesmed den ryska rustningen i sam-band med det turkiska kriget. I

Glanshammars kyrka på 1930-talet.Fotograf: Sam Lindskog. Bildkälla: Örebro stadsarkiv.

SIDAN 11


Finland finns vid denna tid cirka18.000 man. Planen var att för-stärka denna styrka med ytterli-gare 8.000 man. Tiden var knappför man ville slå till innan rys-sarna hann sluta fred med Tur-kiet.

I slutet av juni 1788 överfördesNärke-Värmlands regementes 3:ebataljon på galärflottan till Fin-land och landsattes i början avjuli vid Helsingfors (15). De mar-scherade därefter över riksgrän-sen och inkvarterades i septem-ber i Pyttis. Bataljonen i Finlandtillhörde under 1789 Kustfördel-ningen och deltog den 8 - 9 juli istriderna vid Suttula.

Men Soldat nr 59 Jonas ErssonNatt avled redan den 4 juli 1789på sjukhuset i Lovisa (16). Hanvar då ca 47 år gammal och tjänatstaten som soldat i 27 år (17).

Änkan Anna Johansdotter blevnu ensam med två småbarn. Sam-tidigt kom en ny soldat, AndersNatt, med familj till soldattorpet.Anna och barnen fick flytta tillFattigstugan (18). Miljön på Fattig-

KALLE BÄCK TILLÖREBRO SLÄKTFORSKARE!

Har du torpare i släkten? Vet du hur stor deras stuga brukarvara? Hur stora åkrar hade de? Hur var det med derasdagsverken?

Vill du ha svar på dina frågor? Det kan du få om du kommertill Örebro Släktforskares föreläsningskväll måndagen den 28april 2014. Kalle Bäck berättar om

”TORP OCH TORPARE UNDER 1800-talet”

Plats: Lokalen under ICA Ekohallen i Mellringe. Tid: 18:30Inträde 50 kr och då ingår kaffe och smörgås.Ev. allergiker meddelar någon i styrelsen

Styrelsen

stugan var nog inte speciellt häl-sosam för Anna som led av lung-sot och hon avled, 45 år gammal,i oktober 1790. De föräldralösabarnen Maria, 12 år och Gustaf, 8år bor kvar på Fattigstugan menförsvinner spårlöst då det intefinns några anteckningar omflyttningar i husförhörslängden.

Källor1) Glanshammar, T C:4 Födda, vigda,döda 1742-17662) Sara Danielsdotter är yngsta dotterntill min FF FM MM FF Daniel Persson3) Glanshammar, T A1:2 Hfl4) Centrala Soldatregistret hittas påwww.soldatreg.se ellerwww.ep.liu.se/databases/soldatregister5) GMR O:187, år 17676) GMR O:188, år 17777) Rinkaby, T A1:1 Hfl 1775-1791 (sid.139)8) Rinkaby,T C:1 Födda 1719-18009) Rinkaby, T EI:1 Döda, vigda 1751-180010) Har inte hittats vare sig i Rinkabyeller i Glanshammar.11) Rinkaby, T A1:1 Hfl 1775-1791(sid.11)12) Glanshammar, T A1:2-3, 1720-176813) Glanshammar, T C:5 Födda, vigdadöda 1767-179214) Ur hemsida: Hans Högmans släkt-forskning mm. Svenska krig (2013-01-01).www.algonet.se/~hogman/slkrig_swe17d.htm15) Dito. Om Närke-Värmlands rege-mente16) GMR O:192, år 178917) GMR O:191, år 178818) Rinkaby, T A1:1 Hfl 1775-1795(sid. 11)

Gustaf III:s ryska krig. Första slaget vid Svensksund 1789.Målning av Petrov-Maslakov. Bildkälla: Wikimedia Commons

SIDAN 12


PRÄSTERNABOKFÖRDEFLYTTNINGAR

av Eva Johansson, Tjust Släkt-forskarförening

Prästerna skulle kontrollera sinaförsamlingsmedlemmars vandel.Bara den som skött sig och hadetillräckliga kristendomskunska-per fick ta nattvarden. Därförkrävdes flyttbetyg från präst-kollegan i den tidigare hem-församlingen. Då infördes flytt-ningslängder och flyttningsattes-ter.

I socknarna ville man ocksåskydda sig mot icke önskvärdaindivider. Socknen kunde vägraen person att få flytta in om detfanns risk att han eller hon skullekunna belasta fattigvården.

Flyttningsattester och flyttnings-längder blev allt mer förekom-mande under 1700-talet, efter enny bestämmelse 1735, då det ocksåblev förbjudet för prästen att tabetalt för flyttbetyget.

Kravet på flyttbetyg gällde inteöverklassen, och inte heller alltidmedelklassen. 1812 blev flyttbetygobligatoriska för alla, och blev ettav flera verktyg för kontroll avbefolkningen.

Så här gick det tillDen som ville flytta gick till präs-ten och begärde flyttbetyg. (Ensådan scen finns till exempel iUtvandrarna). Prästen skulle där-efter undersöka den flyttandesfrejd och utfärdade sedan betygetoch skrev in flyttningen i ut-flyttningsboken. Därmed var manbortförd ur församlingen.

I inflyttningsförsamlingen måsteman gå till prästen och lämna sittflyttbetyg. När anteckning skett iinflyttningslängden var man in-förd i den nya församlingen. Un-

der mellantiden tillhörde maningen församling alls.

Efter 1735 gällde att flyttbetygetskulle lämnas in inom en månad,efter 1765 två månader, men efter1805 hade man bara två veckorpå sig. 1894 var det åter en må-nad som gällde. Lämnade maninte in sitt flyttbetyg i tid kundeman få böter.

Flyttbetyg för drängenCarl Nilsson född 1818 i Tångeråsa,som 1838 flyttade från Edsberg till

Stockholm.Han återkom dock till Edsberg efter

bara en och en halv månad ochåterlämnade då sitt flyttbetyg.

Bildkälla: Riksarkivet/SVAR

Glömde man bort eller tappadeflyttbetyget var det inte bara attskriva till sin gamle präst och be-gära ett nytt, utan det skulle gåvia domkapitlet i stiftet. Efterhand blev det lättare när post-gången fungerade bättre.

Uppgifterna i betygetNamn, födelsedata eller dopdata,och hemort skulle anges och mel-lan 1848 och 1865 ingick också attden flyttades föräldrar skulle an-tecknas. På 1700-talet skulle detockså framgå hur länge man botti utflyttningsförsamlingen. Vartman skulle flytta var man tvungenatt veta eftersom inflyttnings-

församling också skulle finnasmed.

Bland det viktigaste på flyttbetygetvar prästens anteckning om frejd.Prästen skulle höra sig för påsockenstämman eller läsa upp ipredikstolen vilka som tänkteflytta, så att andra i församlingenkunde komma med information.

För tjänstehjon skulle husbondenge ett omdöme. 1805 blev hus-bonden tvungen att skriva en or-lovssedel, det vill säga ett arbets-betyg. Var bonden inte skrivkun-nig fick han ta hjälp av klockareneller prästen. 1811 blev det för-bjudet för prästerna att utfärdaflyttbetyg för tjänstehjon utanorlovssedel. Detta gällde till 1894.Var omdömet i arbetsbetyget intetillräckligt bra kunde prästenvägra skriva flyttbetyg.

På flyttbetyget skulle också fram-gå om man var gift eller inte. Tro-lovning gällde som hinder för nyttäktenskap. Även kunskaperna ikristendom och läsförmågan skul-le finnas med på flyttbetyget.

Det kan alltså löna sig för släkt-forskaren ett leta fram flyttning-sattesten i kyrkoarkivets bilagortill flyttlängderna. Står det ingetom frejd kan det betyda att präs-ten inte ville skriva ut det, densom flyttade skulle ju själv kunnaläsa det.

"På obestämd ort"Det hände att man fuskade medflyttbetygen eller reste omkringutan att slå sig ner i någon nyförsamling. Eller tappade bortflyttbetyget. Detta kan man seanteckningar om i husförhörs-längderna.

Från mitten av 1700-talet trycktesformulär för flyttbetyg, så att deskulle vara enhetliga. Familjenantecknades på ett formulär menbarn som var konfirmerade fickeget flyttbetyg, ibland också hus-trun.

SIDAN 13


När befolkningen och flyttning-arna ökade under 1800-talet hän-de det inte sällan att folk begav sigav för att söka arbete där det fannsoch kanske bara uppgav en för-samling som sedan inte blevinflyttningsort. Eller så kundeman säga som det var och prästenfick skriva "obestämd ort". 1862kom förbud mot sådan notering.Efter 1873 skulle prästen i inflytt-ningsförsamlingen meddela ut-flyttningsförsamlingen, för atthålla koll på folket även om manslog sig ner i en annan församlingän den planerade.

Flyttbetyget användes också föratt kontrollera andra delar av li-vet. Prästerna fick inte skriva utflyttbetyg om den som skulle flyttainte betalat sin skatt till kronan.Prästerna klagade på detta ochdet ändrades efter 1789, så attflyttbetyg kunde skrivas ut mensaknades kvitto på betald skattskulle det framgå på flyttbetyget.Mantalsskrivningen för skatte-uppbörden skedde varje år, ochhade den inte skett vid flyttningenskulle det också antecknas, så attingen kom undan skatteplikten.

Eftersom det fanns flyttbetyg ochhusförhörslängder var det mångapräster som tyckte att flyttnings-längder var onödiga. Det dröjdedärför länge, till slutet av 1700-talet, innan flyttningslängder för-des generellt i församlingarna.Först 1860 började man användatryckta formulär för flyttläng-derna.

Diverse intygDet var församlingens präst somhade koll på sina församlingsbor.Prästen skulle skriva intyg i demest skiftande situationer. Dessafungerade i många fall som da-gens ID-kort.

Prästerna utfärdade tiggarpass åtde fattigaste på 1600- och 1700-talet. Passen gällde oftast det egnahäradet, man ville inte få in tig-gare som inte hörde hemma i trak-ten.

De flesta arbetade där de boddemen det fanns också vandrings-arbetare som drog iväg långt påvandringar men inte flyttade utanåtervände hem regelbundet. Så-dana intyg behövdes till exempelför dalfolkets vandringar tillherrarbetet i Stockholm, hallän-ningarnas vandringar till jord-bruksarbetet i Skåne, knallarnafrån Västergötland och vandring-arna till Bohuslän under sillfisketfrån angränsande län. Från 1860-talet byggdes järnvägen och dåföljde rallarna med och lade räls.Ofta gick man i lag och höll ihopunder frånvaron hemifrån.

Arbetsvandringarna tilltog underslutet av 1700-talet och ökadeunder 1800-talet. Till vandringar-na krävdes respass och för att fådet krävdes prästbetyg. Dessakunde ibland användas som res-pass. Över dessa prästbetyg för-des inga längder men de anteck-nades i husförhörslängden.

Om någon församlingsbo söktestatlig tjänst skulle prästen skrivaett frejdebetyg. Anledningen varatt förhindra anställning av nå-gon oliktänkande eller med brist-

fälliga kristendomskunskaper.Detta gällde efter 1735. Dessutomkrävdes åldersbetyg, det gälldeockså för inträde vid universitet.Efter 1816 krävdes också ålders-betyg från prästen för de pojkarsom sökte till läroverk. Prästbetygkrävdes också för att få vård påsjukhus.

För brottslingar var prästen tvun-gen att skriva intyg med person-uppgifter och frejd till häktningen.Hamnade man i fängelse skullefängelseprästen skriva intyg omfången för att denne skulle kunnafriges.

Flyttlängder ingår i arkivserie B.

KällorGösta Lext: Studier i svensk folkbokfö-ring 1600-1946, Göteborgs universitet1984.Berndt Gustafsson: Svensk kyrkohis-toria, utgiven 1986.

Text: Eva Johansson, Tjust Släkt-forskarföreningE-post: [email protected]

Tidigare publicerad i Wåra Rötter2012:3, medlemsblad för Tjust Släkt-forskarförening.

Utflyttningslängd för Axbergs församling 1856.Här ser vi bland andra pigan Schillerström som flyttar till Hedemora,

inspektor Ringquist med hustru till Arboga och hushållerskanWadström som flyttar till Västergötland.

Bildkälla: Riksarkivet/SVAR

SIDAN 14


ÖREBROSLÄKTFORSKARE

Program

Måndag 24 februari kl. 18:30Årsmöte i lokalen under ICA Eko-hallen i Mellringe. Årsmötes-förhandlingar. Föreläsare är Gu-nilla Didriksson. Hon berättarom "I marginalen på husförhörs-längden". Fika för den som villför 30 kronor. Lotteri. Ev. allergi-ker meddelar någon i styrelsen.

Lördag 8 marsUppstart för nybörjare. Vi bju-der in nytillkomna medlemmarsom är nybörjare för några tim-mars introduktion i lokalen.

Lördag 15 mars kl. 11:00-15:00Släktforskningens dag. Vi haröppet i lokalen för nya och gamlamedlemmar.

Onsdag 2 april kl. 18:30Dis-Bergslagens Tematräff påArkivCentrum, Nikolaigatan 3,Örebro. Tema: genomgång avSVAR:s nya hemsida med någraudda källor såsom mantalsläng-der, landskapshandlingar, bo-skapsskattelängder och annat in-tressant.

Måndag 28 april kl. 18:30Föredragskväll i lokalen underICA Ekohallen i Mellringe. KalleBäck föreläser "Torp och torpareunder 1800-talet". Inträde 50 kro-nor och i det ingår fika. Ev. aller-giker meddelar någon i styrelsen.

Lördag 10 maj heldagBussresa. Om intresse finns an-ordnar vi en bussresa till någon

FÖRENINGSSIDOR

Nya medlemmarÖrebro släktforskare

1170 Bo Lundblad Örebro1171 Anne-Maj Samuelsson Örebro1172 Bertil Björklund Örebro1173 Eva Eriksson Örebro1174 Ulla Andersson Örebro1175 Camilla Olsson Örebro1176 Nils-Georg Lundvall Örebro1177 Kurt Larsson Örebro1178 Meta Johansson Örebro1179 Per Erik Källström Örebro1180 Ingrid Einarsson Garphyttan1181 Åke Brånn Örebro1182 Bia Brånn Örebro1183 Ann-Charlotte Qvarnström Örebro1184 Birgitta Karlsson Örebro1185 Inger Aspelin Örebro1186 Anita Nord Örebro1187 Yngve Nord Örebro1188 Karl Erik Pettersson Örebro1189 Thomas Karlsson Odensbacken1190 Eric Bergman Örebro1191 Lars-Olov Torstensson Örebro1192 Gun-Britt Berggren Örebro1193 Susanne af Burén Örebro1194 Gull-Maj Schollin Örebro1195 Sven Bergholm Örebro1196 Hans-Gunnar Thyrsmo Örebro1197 Anita Philip Örebro1198 Torsten Sundström Örebro1199 Berit Engström-Strand Örebro1200 Monica Nilsson Örebro1201 Laila Johansson Örebro1202 Stig-Åke Johansson Örebro1203 Lennart Halfvarsson Örebro1204 Gun-Britt Andersson Örebro1205 Peter Lithell Örebro1206 Birgitta Bäckström Örebro

intressant plats. Frågan tas upppå årsmötet.

Du har väl inte missat vår hemsidapå www.örebrosläktforskare.seDär ser du i kalendern vad som ärpå gång. Hör gärna av dig medsynpunkter. Kurser av olika slagkommer igång under våren.

Släktkällaren, Västra Nobelgatan24, kommer att hållas öppen allatorsdagar kl. 14:00–18:00, andratider enligt uppgift på vår hem-sida och även på tider efter över-enskommelse med någon i styrel-sen.

NYTT ISTADSARKIVETSDOKUMENTARKIVOCH BILDARKIV

Många nya bilder och dokumenthar publicerats på stadsarkivetshemsida.

Nu finns protokoll från alla gamlalandskommuner inom nuvarandeÖrebro kommun publicerade.Sammanlagt 23 stycken kommu-nalnämnders protokoll från tiden1860-tal till minst 1900 finns nu idokumentarkivet. Mycket om en-skilda personer, fattigvård, samtlokalhistoriskt intressanta uppgif-ter finns att läsa.

Företag, affärer och butiker i Öre-bro under 100 årEn mycket intressant samling påstadsarkivet är Birger Larssonsförteckningar över företag ochgårdsägare i Örebro för tiden1850-tal-1960-tal. En riktig guld-gruva för den Örebrohistorisktintresserade! En första omgångfinns nu i dokumentarkivet påstadsarkivets hemsida. Det är för-teckningar över företag, affäreroch butiker som har funnits redo-visade för varje adress på norroch söder i centrala Örebro.

Ytterligare ca 800 bilder är publi-cerade i stadsarkivets bildarkivpå webben. Flera mindre sam-lingar har lagts ut. Bland annatskolfoton från Olaus Petriskolanoch Holmens skola, bilder frånsommarkolonin Stora Hästnäs,fartygsbilder, bilder från 1970-och 1980-talets Örebro, men ocksåbilder från Glanshammar ochKarlslund.

Totalt finns nu över 36000 foto-grafier och mer än 38000 doku-mentsidor på stadsarkivets hem-sida www.orebro.se/stadsarkivet

Stefan Nilsson

SIDAN 15


rarhem. Hör av dig till Jan ellerJeanette tel. 019-58 27 28 [email protected] 28 februari.

Välkommen till våra samman-komster!

QR-kod till hemsidankumla.just.nu

FÖRENINGSSIDOR

Program

Torsdag 20 februari kl. 19:00Årsmöte i Smedjan på Götgatan14. Efter årsmötet blir det fikamed semla och underhållning avBenjamin & Benjamin, två ung-domar från Medborgarskolan.

Tisdag 4 mars kl. 18:30Föreläsning, Anneli Borg, frånÖrebro läns museum, berättar om”Kyrkogården berättar mer ändu tror”. Lokal: Kumla bibliotek,efter föreläsningen serveras kaffe.

Lördag 15 mars kl. 10:00-14:00Släktforskningens dag - Utställ-ning i Biblioteket. Är du nyfikenpå dina förfäder - Hur börjar dusöka dina rötter?? Vi försökerfånga upp blivande släktforskareoch träffa er som redan håller på.

Tisdag 1 april kl. 18:30Föreläsning, Ulrik Jansson be-rättar om ”Kvinnor för sin hatt –framgångrika kvinnor i Halls-berg i slutet av 1800-talet”. Lo-kal: Kumla bibliotek. Efter före-läsningen serveras kaffe.

Lördag 26 april kl. 10:00-14:00Öppet hus i våra nya lokaler påSkomakargatan 3. Kom och prataom din forskning, eller kom igångmed din släktforskning om du intebörjat än.

Torsdag-fredag 12-13 juniForskarresa. Släktforskarnas hushar stängt så vi åker till Stock-holm! Denna mycket trevliga tra-dition fortsätter, men med nyttmål. Resa med Lindbergs Bussoch övernattning på centralt vand-

KARLSKOGA-DEGERFORS

SLÄKTFORSKAR-KLUBB

Program

Lördag 15 mars kl. 10:00-14:00Släktforskningens dag har vi ut-ställning på Karlskoga bibliotekoch datorhjälp för de som vill sökasina rötter. Hembygdsföreningenfinns till hands med både mate-rial och hjälp att hitta emigran-ter. Kommunarkivet finns därockså med ett bord och förmodli-gen Gråbomuséet.

Torsdag 24 april kl. 18:30kommer arkivarie Anna-KarinWesterlund och pratar om lag-farter till hjälp i släktforsk-ningen.

ASKERSUNDSSLÄKTFORSKAR-

KLUBB

Program

Tisdag 11 mars kl. 19:00Årsmöte. Uno Sandqvist under-håller.

Tisdag 8 april kl. 19:00Diskussionskväll.

Lördag 3 maj kl. 10:00Utflykt till Södra Råda ”gamla”kyrka. Samling vid Busstationenkl. 10:00 för samåkning.

HALLSBERGS SLÄKT-FORSKARKLUBB

Program

Onsdag 19 februari kl. 18:30Årsmöte på Åsen. Sedvanligamötesförhandlingar.

Lördag 15 mars kl. 11:00-14:00Släktforskningens dag på Halls-bergs bibliotek. Årets tema: Ettgammalt porträtt kan vara nyck-eln till din släkt. Vill du veta merom dina anor syns vi på Bibliote-ket. Utställning.

Fredag-lördag 9-10 majFöreningsmässa i Sydnärkes-hallen Hallsberg. Kom till vårmonter och prata släktforskning.

Lördag-söndag 30-31 augustiSläktforskardagar i Karlstad. Vifinns med i T-län-montern till-sammans med bland andra Öre-bro, Kumla, Laxå och Hallsbergssläktforskare.

Läs mer på hemsidanwww.hallsbergsgenealogi.se

FÖRENINGARNA

ISSN 1402-831X

ASKERSUNDSSLÄKTFORSKARKLUBB

Föreningens adress:c/o Ingvar Sandström, Uppsala 608,696 95 ÅMMEBERG

Ordförande: Ingvar Sandström,0583-77 06 18, 076-848 64 70Sekreterare: Gunilla [email protected]ör: Lars-Åke Strömberg070-345 61 52Redaktionskontakt:Ingvar SandströmMedlemsavgift: 100 kr, familj 150 krBg 5355-6734E-post: [email protected]:http://ask.forening.genealogi.se

HALLSBERGSSLÄKTFORSKARKLUBB

Föreningens adress:c/o Edholm, Västra Storgatan 7B,694 30 HALLSBERG

Sekreterare: Birgitta Edholm0582-158 16Redaktionskontakt: Birgitta EdholmMedlemsavgift: 120 kr, familj 150 krPg 49 16 86 -2E-post: [email protected]:www.hallsbergsgenealogi.se

KUMLASLÄKTFORSKARKLUBB

Föreningens adress:c/o Jan Klingberg,Mästaregatan 1, 692 33 KUMLA

Ordförande: Jan Klingberg019-58 27 28Sekreterare: Birgitta Högqvist019-57 20 52Kassör: Britt-Inger Nilsson019-22 81 01Redaktionskontakt: Jan Klingberg

Medlemsavgift: 100 kr, familj 150 kr.Pg 55 47 37-7E-post: [email protected]: www.kumla.just.nu

KARLSKOGA-DEGERFORS

SLÄKTFORSKARKLUBB

Föreningens adress:c/o Ann Gunnarsson, Yttre Löt-svängen 43, 691 35 KARLSKOGA

Ordförande: Solveig Olsson0586-512 61Sekreterare: Håkan Karlsson0586-560 26Kassör: Bengt Hammarström0586-365 87Redaktionskontakt: Solveig OlssonMedlemsavgift: 120 kr, familj 140 kr.Pg 52 50 27-9E-post: [email protected]: www.kgadfsgenealogi.se

ÖREBROSLÄKTFORSKARE

Föreningens besöksadress:Västra Nobelgatan 24, "Släktkällaren"Postadress: Västra Nobelgatan 22,703 55 ÖREBRO, tel. 019-761 16 42

Ordförande:Paola Grafström 019-31 44 74E-post: [email protected]: Birgitta Eklund019-12 04 58Kassör: Jan Wallin 019-18 38 30Redaktionskontakt: Jan WallinMedlemsavgift: 180 kr, familj 250 krPg 63 59 14-5E-post: [email protected]: www.örebrosläktforskare.se

STOPPDATUM FÖR NÄSTANUMMER AV STRÖDDAANNOTATIONER ÄR

30 SEPTEMBER

REDAKTIONEN

Redaktionen nås brevledes påadress:Stefan Nilsson,Led 305, Södragården715 94 ODENSBACKEN

E-post: [email protected]

Det går bra att kontakta antingennågon i redaktionen eller någon iden aktuella föreningen.

Redaktör:Stefan Nilsson, Örebro019-45 22 21, 070-721 72 66

Redaktionsmedlemmar:Siv Lindqvist, Örebro019-26 42 29Gunnar Persson, Örebro019-31 28 16

STRÖDDAANNOTATIONER

är medlemsblad för fem släktforskar-föreningar i Örebro län. Förstanumret utkom hösten 1989.Tidningen utkommer med tvånummer per år.

Föreningarna är:

- Askersunds Släktforskarklubb- Hallsbergs Släktforskarklubb- Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb- Kumla Släktforskarklubb- Örebro Släktforskare

Kontakt med redaktionen får Duantingen genom föreningarnasredaktionskontaktperson eller direktmed någon i redaktionen.

Eventuellt medlemsbladsutbyte skermed respektive förening.

Artiklar och annat material tilltidningen mottages tacksamt!Allrahelst via e-post.

Redaktionen förbehåller sig rättenatt redigera inkommet material.

B-Föreningsbrev

Tryck: AB Kontorsrutin, Örebro

lÄktforskarblad Ö lÄn annotationer

Documents