liten och trygg - brottsoffermyndigheten · pdf fileliten och trygg – en handledning...

Liten och trygg – en handledning för förskolan

Redovisning av regeringsuppdrag Ju2015/07534/KRIM

UPPDRAGET Brottsoffermyndigheten fick den 8 oktober 2015 i uppdrag av regeringen att utveckla en handledning för personal i förskolan, se bilaga 1. Enligt uppdraget ska handledningen utgå från boken Liten och webbplatsen jagvillveta.se och utformas så att den blir långsiktigt användbar för förskolan. Syftet med handledningen är att ge personal i förskolan verktyg för att kunna samtala med barn om svåra händelser, känslor och barns rättigheter med utgångspunkt i boken Liten och webbplatsen jagvillveta.se. Handledningen ska också förmedla kunskap om brottsutsatta barn och ta upp barns rättigheter och förskolepersonalens skyldigheter.

BAKGRUND I juni 2014 redovisade Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Uppdraget resulterade bland annat i boken Liten av författaren och illustratören Stina Wirsén, webbplatsen jagvillveta.se och fem broschyrer på olika språk. Materialet togs fram i samarbete med Barnombudsmannen. All information som togs fram i uppdraget finns samlad på webbplatsen jagvillveta.se. Informationen är målgruppsanpassad för olika åldersgrupper upp till och med 17 år och utformad för att i första hand passa mobiltelefon och läsplatta. Även vuxna kan ha god användning av informationen. Boken Liten är skriven för att kunna läsas för alla barn. Den skickades under hösten 2014 ut till alla förskolor i Sverige med förhoppning om att personal på förskolan ska läsa den för barngruppen. Efter lanseringen av materialet har Brottsoffermyndigheten arbetat med att sprida informationen, dels via samverkan med andra myndigheter och organisationer, dels via digitala kanaler, media, postutskick och föreläsningar. Dessutom har materialet spridits vid olika konferenser och mässor. Brottsoffermyndighetens egen utvärdering av spridningsinsatserna har visat att yrkesverksamma som möter utsatta barn har god kännedom om materialet, men att det har varit svårt att nå ut direkt till barn och unga. För att alla barn och unga ska få samlad information om sina rättigheter vid brott krävs att informationen blir en del av skolundervisningen. Det är angeläget att barn får informationen tidigt i livet för att barns rättigheter ska tillgodoses. Barn i förskoleåldern är beroende av att någon vuxen i barnets närhet förmedlar information till dem. Därför är personal i förskolan en särskilt viktig målgrupp. En handledning till förskolan om barns utsatthet för brott, barns rättigheter och vuxnas skyldigheter skulle kunna bidra till att fler utsatta barn uppmärksammas och får hjälp. Den ger också barnen kunskap och trygghet att berätta för vuxna om de nu eller senare i livet utsätts för brott.

2

GENOMFÖRANDE För att uppfylla uppdraget har Brottsoffermyndigheten valt att utforma handledningen i två delar. Den ena delen ger förskolepersonalen kunskap om utsatta barn och den andra innehåller pedagogiska övningar om känslor och barns rättigheter, som personalen kan göra tillsammans med barnen.

Syfte Syftet är att handledningen ska bidra till att:

• förskolepersonal gör en orosanmälan till socialtjänsten när de misstänker att ett barn är utsatt.

• utsatta barn berättar för vuxna vad de varit med om.

Mål Målet har varit att ta fram en handledning som ökar kunskapen hos personal i förskola om utsatta barn och ett pedagogiskt material som ger personalen verktyg att prata med barn om känslor och barns rättigheter.

Målgrupper Handledningens primära målgrupper är förskolechefer och personal på kommunala och privata förskolor i Sverige. Sekundära målgrupper är barn som går på förskola.

Utgångspunkter Barns rättigheter, jämställdhet och förskolans läroplan har varit tydliga utgångspunkter i arbetet med handledningen. Det har varit viktigt att skapa en handledning som är väl förankrad i förskolans uppdrag och som samtidigt bidrar till att konkretisera barnkonventionen samt arbetet för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Brottsoffermyndigheten har under framtagandet av handledningen styrt innehållet utifrån hur den avsedda effekten påverkar flickor och pojkar samt de barn som inte identifierar sig som flicka eller pojke. Att få praktisera sina rättigheter och ges möjlighet att utvecklas utifrån sina intressen och sin identitet snarare än utifrån föreställningar som grundar sig i rådande normer genomsyrar det pedagogiska materialet. Förhoppningen är att handledningen ska bidra till att personal i förskola utvecklar sin kompetens och sitt arbetssätt i enlighet med barns rättigheter och utifrån ett konkret jämställdhetsperspektiv.

Samråd och extern kompetens På Brottsoffermyndigheten finns god kompetens om barn som brottsoffer och den lagstiftning som tillämpas vid brott mot barn och misstanke om att barn far illa. Uppdraget har genomförts av en intern arbetsgrupp bestående av fyra personer. Projektledaren är sociolog med stor erfarenhet och kompetens inom våld i nära relationer. Projektmedarbetarna består av en jurist med domstolserfarenhet, en kommunikatör med inriktning mot vetenskapsjournalistik samt en rättssociolog. Annika Öster, Brottsoffermyndighetens generaldirektör och Ulf Hjerppe, enhetschef för Brottsofferfonden, och Kunskapscentrum vid Brottsoffermyndigheten har fungerat som styrgrupp för projektet.

3

För att genomföra uppdraget har Brottsoffermyndigheten samverkat med en rad myndigheter, organisationer och experter. Referensgruppsmöten har genomförts vid tre tillfällen med representanter från Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting, Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum, Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen, Socialstyrelsen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Skolverket har bjudits in till samtliga samråd men har inte kunnat medverka. Brottsoffermyndigheten har även tagit kontakt med Skolverket angående deras uppdrag att utarbeta ett kunskapsstöd för vägledning om anmälningsskyldighet. Brottsoffermyndigheten har vid behov inhämtat extern expertis för att genomföra uppdraget på bästa sätt i enlighet med projektplanen. Åsa Landberg, leg. psykolog och leg. psykoterapeut med lång erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta barn, har anlitats som expert för att kvalitetssäkra innehållet i handledningen och har även ingått i referensgruppen. Monica Andersson, enhetschef och pedagogista på Idéan i Umeå kommun, har medverkat i projektets inledande fas och granskat slutprodukten för att säkerställa att handledningen svarar upp mot förskolepersonalens behov. Utöver ovan nämnda konsulter har nio experter anlitats för att medverka i handledningens kunskapshöjande filmer, vilket bidragit till att kvalitetssäkra innehållet. Följande experter medverkar i filmerna:

• Åsa Landberg, leg. psykolog och leg. psykoterapeut • Carolina Överlien, docent i socialt arbete • Anna Norlén, leg. psykolog och leg. psykoterapeut • Bayan Nasih, socionom • Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i medicinsk psykologi • Stefan Wiklund, docent i socialt arbete • Cecilia Kjellgren, universitetslektor i socialt arbete • Åsa Bäckström, pedagog • Charlotte Frisack Brodin, advokat

Brottsoffermyndigheten har ställt höga krav på kompetens och erfarenhet hos de byråer som har anlitats för att producera och utvärdera handledningen. Reklambyrån Humbly, som anlitats för design av webbplatsen, har lång erfarenhet av att arbeta med både myndigheter och näringsliv. Humbly har vunnit priser för sin förmåga att producera funktionell och estetiskt tilltalande design. Teknikhuset, som byggt webbplatsen, har även tagit fram andra uppskattade webbplatser och e-learningprodukter som exempelvis Rättegångsskolan och jagvillveta.se. Utbildningsföretaget Utmana har i samarbete med Brottsoffermyndigheten arbetat med de pedagogiska övningarna. Utmana har kompetens inom både dans- och genuspedagogik. Fishtank har filmat och producerat samtliga filmer och samarbetat med Brottsoffermyndigheten i framtagande av manus. Fishtank har tidigare producerat film som engagerar och berör för offentlig sektor. Stina Wirsén, en av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer, har producerat illustrationer till webbplatsen och i samarbete med Brottsoffermyndigheten tagit fram känslokort, frågekort, målarblad samt en läsguide. Bonnier Carlsen, ett av landets ledande barnboksförlag, har bidragit med iordningsställande av illustrationer samt formgivning och tryck av material. Beyond Research, ett företag som är specialiserat på kvalitativa undersökningar, har anlitats för att med hjälp av fokusgruppsintervjuer utvärdera handledningen.

4

Förskolepersonalen vill ha ett enkelt och inspirerande material För att säkerställa att resultatet av handledningen svarar mot de behov och förutsättningar som personal i förskolan har genomförde Brottsoffermyndigheten en enkätundersökning. Enkäten skickades till drygt 1300 förskolor varav 145 svarade. På grund av den låga svarsfrekvensen har Brottsoffermyndigheten inte dragit allt för långtgående slutsatser utifrån resultaten av kartläggningen. Enkätsvaren ger dock en god bild av vad de pedagoger som besvarade enkäten har för önskemål och förväntningar på ett handledningsmaterial om utsatta barn. De som har svarat på enkäten efterfrågar bland annat ett material som är inspirerande och enkelt att använda med tydliga kopplingar till barnkonventionen och förskolans läroplan. Enkätundersökningen tillsammans med de behov som identifierats i Brottsoffermyndighetens egna utvärderingar av spridningsinsatser till barn och unga ligger till grund för arbetet med handledningen.

Svåra frågor som måste diskuteras I de fall då det är uppenbart att ett barn har utsatts för brott är det sällan några större tveksamheter för personal i förskolan att de är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden. Svårigheterna ligger istället i de fall då det inte är uppenbart att barnet far illa utan oron grundar sig i misstankar i beteendet hos barnet eller föräldrarna. Brottsoffermyndigheten har därför, i den del som syftar till att öka kunskapen hos personal i förskolan, valt att fokusera på situationer när personalen känner oro utan att veta vad som har hänt barnet. Brottsoffermyndigheten beslutade också tidigt att handledningens kunskapshöjande del skulle anpassas för att användas i grupp, vilket resulterade i att denna del består av filmer och efterföljande diskussionsfrågor. Det finns två typer av filmer, diskussionsfilmer som ger förskolepersonalen exempel på olika dilemman som kan uppstå på förskolan och intervjufilmer där experter ger svar på frågor som är relevanta för målgruppen.

Verktyg för att barn ska våga berätta Handledningen innehåller även pedagogiska övningar som bygger vidare på syftet med boken Liten. Precis som boken är innehållet i den pedagogiska delen framtaget för att kunna användas för alla barn oavsett livssituation. Genom att materialet utgår från barns rättigheter och fokuserar på känslor och kroppsliga gränser ger det barnen viktig kunskap för olika situationer i livet. För att skapa en tydlig koppling till boken Liten valde Brottsoffermyndigheten att fortsätta samarbetet med Stina Wirsén och Bonnier Carlsen. Nytt material har tagits fram för att stärka och komplettera boken. Materialet ska fungera som stöd för pedagoger och användas i de pedagogiska övningarna.

RESULTAT

En digital handledning Den nya handledningen heter Liten & trygg och går att nå via webbplatsen jagvillveta.se. Webbplatsen är byggd för att säkerställa funktionalitet och tillgänglighet för användarna

5

oavsett webbläsare. Användarna behöver inte heller ladda hem några tilläggsprogram för att den ska fungera. Webbplatsen är också responsiv, vilket innebär att den anpassas efter storleken på besökarens skärm.

Kunskap för att uppmärksamma utsatta barn I den kunskapshöjande delen finns tolv filmer med intervjuer av totalt nio olika experter. I denna del finns även tre diskussionsfilmer som ger förskolepersonalen exempel på olika dilemman som kan uppstå på förskolan. Till varje film finns diskussionsfrågor som syftar till att ge arbetsgruppen möjlighet att diskutera innehållet i filmerna. Den kunskapshöjande delen består av tre kapitel och ger information om: • Brott och signaler

Brott som drabbar barn och signaler som är viktiga att uppmärksamma.

• Konsekvenser och bemötande Hur våld kan påverka barn och hur vuxna i barnets närhet bör agera.

• Misstanke och anmälan Vad som händer vid en anmälan till socialnämnden och hur en eventuell efterföljande brottsutredning och rättegång går till.

Varje kapitel inleds med en diskussionsfilm. I filmerna får förskolepersonalen följa femåriga Kim och pedagogen Linda. Syftet med filmerna är att lyfta de dilemman och svårigheter som förskolepersonalen ställs inför när det gäller misstanke om brott mot barn. Genom diskussionsfrågor får arbetsgruppen, utifrån sina egna erfarenheter, reflektera över hur pedagogen i filmen bör tänka och agera. Brottsoffermyndighetens förhoppning är att filmerna i handledningen ska inspirera till diskussion i arbetsgruppen om svårigheter och egna erfarenheter. Att få möjlighet att öka sin kompetens och tillsammans diskutera utifrån teman i filmerna är något som kan bidra till att öka tryggheten i gruppen inför en anmälningssituation. Målet är att diskussionerna ska leda fram till en samsyn i personalgruppen och en genomarbetad plan för hur misstankar och anmälan ska hanteras.

Pedagogiska övningar om känslor och rättigheter Handledningens andra ingång består av pedagogiska övningar och material som personalen kan använda tillsammans med barnen. Webbplatsen innehåller 17 olika övningar som är framtagna i samarbete med genus- och danspedagoger på utbildningsföretaget Utmana och syftar till att barnen ska få sätta ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsliga gränser. Utgångspunkten för övningarna är barnkonventionen och förskolans läroplan. I beskrivningen av övningarna framgår tydligt hur innehållet är kopplat till läroplanen. För att göra materialet tillgängligt och enkelt att använda i den dagliga verksamheten har övningarna anpassats till förskolans ordinarie pedagogiska verksamhet. Övningarna har därför delats in i kategorier som exempelvis samling, utelek och bild. Genom att göra övningarna tillgängliga och möjliga att integrera i förskolans övriga verksamhet finns förutsättningar för att materialet blir ett återkommande inslag i verksamheten och på så vis långsiktigt användbart.

6

När barn får arbeta med rättigheter, gränser och känslor i grupp stärks de också i att avbryta eller signalera om någon annan utsätts för brott. Övningarna tar också upp vad vuxna inte får göra mot barn och materialet hänvisar pedagogen vidare att ta del av andra metodmaterial för att utveckla arbetet ytterligare.

Pedagogiska verktyg som underlättar samtal och skapande Till övningarna finns även pedagogiska verktyg som personal i förskolan kan använda tillsammans med barnen. De är utformade med boken Liten som utgångspunkt och har tagits fram i samarbete med Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Ett av verktygen är en läsguide till boken Liten, något som personal i förskolan efterfrågat eftersom handlingen i boken kan leda till samtal om svåra känslor och utsatthet. I läsguiden finns frågor som personalen kan ställa till barnen under läsningen. Läsguiden kan användas för att prata med barnen om hur det kan kännas när vuxna bråkar och vad barn kan göra om de är rädda eller behöver hjälp. För att få ett bra samtal i barngruppen behöver den vuxna styra samtalet. Frågorna i läsguiden är inriktade på hur Liten har det och känner sig snarare än om vad enskilda barn i gruppen upplever. Utöver läsguiden finns även andra pedagogiska verktyg:

• Känslokort där Liten förmedlar olika känslor som kan användas för samtal och i skapande övningar.

• Frågekort med förslag på frågor om känslor och rättigheter som pedagogerna kan samtala med barnen om.

• Målarblad som barnen själva kan fylla i för att med färg och form beskriva olika känslor.

7

Långsiktigt användbar Utgångspunkten för Brottsoffermyndighetens arbete har varit att handledningen ska användas över tid och vara ett återkommande inslag i verksamheten. De pedagogiska övningarna har därför tagits fram för att kunna integreras i den vardagliga pedagogiska verksamheten som bedrivs på förskolan oavsett ålder på barnen. Kunskapsdelen är utformad för att kunna användas i grupp. Förskolepersonalen kan antingen gå igenom handledningen i sin helhet vid ett tillfälle eller gå igenom delar av innehållet vid olika tillfällen. Det är enkelt att återkomma till handledningen då det finns behov, till exempel vid en anmälningssituation. På webbplatsen finns också länkar som ger fördjupad information om de ämnen som tas upp som kan vara till stöd till dem som önskar mer kunskap, till exempel Skolverkets film om förskolans anmälningsskyldighet.

Stöd till förskolan När förskolor genomfört utbildningen kan de ställas inför nya frågor eller ha behov av fördjupande kunskap. För att möta eventuella behov av stöd och fördjupning finns länkar till relevanta källor under varje sida i handledningen. Det finns också möjlighet att på ett enkelt sätt få information om kontaktvägar till samtliga socialtjänster i landet i handledningen.

En jämställdhetsintegrerad handledning I handledningen finns en rad exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv har genomsyrat framtagandet av materialet. Handledningen utgår från boken Liten där alla karaktärer är könsneutrala. På samma sätt är de verktyg och övningar som tagits fram till den pedagogiska delen av handledningen könsneutrala. I utvärderingen av varje övning uppmuntras personalen att reflektera över om de själva påverkar övningen genom förväntningar som grundar sig i föreställningar utifrån rådande normer i samhället. Ambitionen är att skapa förutsättningar för pedagogerna att arbeta normkritiskt och uppmärksamma och åtgärda när ojämställdhet förekommer i barngruppen. I diskussionsfilmerna är huvudrollen könsneutral för att motverka personalens föreställningar om utsatthet utifrån kön. Det är viktigt att pedagogerna är öppna för att alla barn kan vara utsatta för alla typer av brott. I de fall där det finns könsskillnader i utsatthet hos barn har det tydliggjorts i kunskapsfilmerna eller i diskussionsfrågor.

Utvärdering av handledningen Brottsoffermyndigheten har anlitat företaget Beyond Research för att säkerställa att handledningen är målgruppsanpassad samt uppfyller projektets syften och mål. Beyond Research har genomfört en kvalitativ undersökning där de genom fokusgrupper har intervjuat och genomfört tester med sammanlagt 18 förskolelärare i förort, närförort och innerstad i Stockholm. I Beyond Resarchs rapport från intervjuerna framgår att det nya handledningsmaterialet uppskattas och engagerar alla som testat det, att det upplevs genomarbetat, seriöst och gediget. När de medverkande fick beskriva handledningen utifrån ett femtiotal positivt och negativt laddade värdeord använde målgruppen oftast nedanstående ord:

• Viktig • Inspirerande • Tankeväckande

8

• Tydlig • Professionell • Reflekterande

Intervjupersonerna anser att det är mycket positivt att de pedagogiska övningarna är kopplade till förskolans läroplan. Majoriteten av övningarna upplevs genomarbetade och givande.

”Finns ett så stort behov hos barnen att prata om arg och ledsen, de är intresserade av att sätta ord på känslorna. Det här måste vara skönt för dem.”

Näst intill alla förskolor som medverkade i fokusgrupperna uppger att de sett och tagit del av boken Liten, men få har använt den aktivt. De intervjupersoner som inte använt boken tror dock att de hade läst den mer om de fått en handledning till boken.

”Läsguiden är toppen, den hade jag verkligen velat ha tidigare!” Deltagarna framhåller att handledningen kommer att kunna fylla en viktig funktion för att tydliggöra vad som gäller vid en anmälningssituation. I rapporten finns också förslag på utvecklingsområden för handledningen. Bland annat finns önskemål om ett tydliggörande av i vilken ordning förskolepersonalen ska ta sig igenom materialet. Intervjupersonerna ser också behov av att inkludera en checklista i handledningen som beskriver hur en anmälan ska gå till. Sammanfattningsvis ser de som medverkat i undersökningen fram emot att börja använda materialet.

”Jag vill bara se mer, blir jättenyfiken! Hit vill man komma tillbaka.” ”Jag vill börja använda det här direkt!

Information om handledningen ska skickas till landets förskolor Eftersom handledningen är digital kommer information att spridas via e-post till landets samtliga förskolor. Brottsoffermyndigheten beslutade tidigt att e-postutskicket också måste kompletteras med ett postutskick av fysiskt material i form av känslokort och frågekort. Syftet med postutskicket är att ytterligare marknadsföra webbplatsen och göra det tryckta materialet mer lättillgängligt. Den inledande enkäten till målgruppen och kontakter med annan förskolepersonal har visat att det finns många lärarhandledningar som marknadsförs till och används i förskolan i dag. Det är med andra ord hård konkurrens om förskolepersonalens uppmärksamhet. Valet att anlita Stina Wirsén, en välkänd och uppskattad barnboksförfattare hos både förskolepersonal och barn, kommer förhoppningsvis att bidra till ett ökat intresse för materialet. Handledningen kommer också att vara kostnadsfri. Materialet kommer även att spridas genom olika samverkansforum, vid myndighetens utåtriktade aktiviteter samt via digitala kanaler som myndighetens nyhetsbrev och sociala medier. För att sprida materialet ytterligare undersöker Brottsoffermyndigheten möjligheterna att genomföra tre spridningskonferenser i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset under våren 2017.

9

SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Personal i förskolan har både skyldighet och möjlighet att uppmärksamma och hjälpa utsatta barn. För barn som utsätts för våld och övergrepp av en vårdnadshavare kan förskolan spela en avgörande roll för att barnet ska få hjälp. Vetskapen om vikten av att vuxna som arbetar med barn har kunskap om brott mot barn, barns signaler och anmälningsskyldigheten har legat till grund för arbetet i projektet. Utsatta barns behov samt den primära målgruppen för handledningen har styrt de val som Brottsoffermyndigheten gjort under arbetet. För samtliga experter som tillfrågats att medverka i handledningen har det varit en självklarhet att bidra med sin tid och kompetens. Även referensgruppen och andra samverkanspartner har lämnat viktiga bidrag vid utformningen av materialet vilket har varit en förutsättning för att skapa ett målgruppsanpassat material. Fokusgruppsundersökningen visar att handledningen fyller ett stort behov hos målgruppen samt att innehåll och utformning är mycket uppskattat. Det är myndighetens bedömning att lärarhandledningen kommer att bidra till ett ökat fokus på utsatta barn inom förskolan. Handledningen stärker förskolepersonalens kompetens och är ett viktigt verktyg för att praktiskt arbeta med frågor om barns rättigheter och med barn som far illa eller utsatts för brott. Om förskolor använder sig av materialet och arbetar med frågor om barns rättigheter och utsatthet finns det anledning att anta att fler utsatta barn kommer att uppmärksammas och få hjälp. Avslutningsvis vill Brottsoffermyndigheten lyfta några önskvärda förslag till utvecklingsområden som skulle kunna bidra till att fler barn får det stöd som de har rätt till:

• Utveckla lärarhandledningar om brott mot barn för skolans samtliga årskurser.

• Genomför en myndighetsgemensam kampanj om barns rättigheter.

• Använd Brottsoffermyndighetens handledning som en del i arbetet med att göra barnkonventionen till lag.

• Säkerställ att blivande lärare får kunskap om våld mot barn.

Utveckla lärarhandledningar om brott mot barn för skolans samtliga årskurser För att ge barn och unga likvärdig kunskap om barns rättigheter och brott mot barn krävs att informationen blir en integrerad del av skolundervisningen. ”Jag vill veta”-materialet kan med fördel användas som utgångspunkt i undervisningen genom hela skolgången. För att lärarna ska känna sig trygga i att använda ”Jag vill veta”-materialet och för att kunskapen ska förmedlas till eleverna på bästa sätt är det önskvärt att utveckla lärarhandledningar om brott mot barn även för högre årskurser.

Genomför en myndighetsgemensam kampanj om barns rättigheter Under de senaste åren har flera myndigheter på uppdrag av regeringen tagit fram information till barn som på olika sätt relaterar till ”Jag vill veta”-materialet, till exempel ”Koll på soc” och ”Dags att prata om”. Brottsoffermyndigheten har tagit initiativ till samverkan med berörda myndigheter. För att informationsmaterialen direkt ska nå barn och unga bedömer Brottsoffermyndigheten att det krävs en myndighetsgemensam kampanj riktad till barn och unga.

10

Använd Brottsoffermyndighetens handledning som en del i arbetet med att göra barnkonventionen till lag Brottsoffermyndighetens handledning för förskolan utgår från barns rättigheter. När barn känner till sina rättigheter, vad som är brottsligt och vem som kan hjälpa dem är chansen större att de berättar för någon vuxen när något hänt. Att vuxna tillgodoser barns rätt till information är alltså av stor betydelse för utsatta barn. Om barnkonventionen blir lag kommer givetvis förskolor att bli berörda av arbetet med att säkerställa att verksamheten uppfyller barnkonventionens krav. I och med att Brottsoffermyndigheten tydligt utgått från barns rättigheter i den nya handledningen finns stora förutsättningar att använda handledningen i förskolornas arbete med barnkonventionen. Det är också viktigt att handledningen beaktas i det fortsatta arbetet med uppdrag riktade mot förskolan.

Säkerställ att blivande lärare får kunskap om våld mot barn Enligt en utvärdering av Universitetskanslersämbetet saknar flera lärarutbildningar undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. Eftersom lärare är en viktig grupp vuxna som kan spela en avgörande roll för barn som far illa vill Brottsoffermyndigheten betona vikten av att blivande förskolelärare – och även andra lärare – får kunskap om våld mot barn under sin universitetsutbildning. Myndighetens handledning för förskolepersonal kan vara ett användbart verktyg i lärosätenas utbildning för blivande förskolelärare.

11

Postadress Telefonväxel E-Post103 33 Stockholm 08-405 10 00 [email protected]

Besöksadress TelefaxRosenbad 4 08-20 27 34

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Brottsoffermyndigheten

Riksdagen har beslutat om Brottsoffermyndighetens verksamhet förbudgetåret 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 4, bet. 2014/15:JuU1, rskr.2014/15:77).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2015 förBrottsoffermyndigheten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Brottsoffermyndighetens uppgifter framgår bl.a. avmyndighetsförordningen (2007:515) och förordning (2007:1171) medinstruktion för Brottsoffermyndigheten.

1 Mål och återrapporteringskrav

Brottsskadeärenden

Återrapportering1. Brottsoffermyndigheten ska redovisa:

- Antalet inkomna och avgjorda person- respektive sakskadeärenden,

- Andelen bifall i förhållande till antalet avgjorda omprövningsärenden,

- Genomsnittliga handläggningstider,

- Erfarenheterna från hanteringen av brottsskadeersättning till barn somhar bevittnat våld i enlighet med bestämmelsen i 9 § brottsskadelagen(2014:322). Antalet ärenden och den sammanlagda respektivegenomsnittliga storleken på utbetald ersättning ska särskilt framgå.

Justitiedepartementet

Regeringsbeslut I:1

2015-10-08 Ju2015/07534/KRIM

BrottsoffermyndighetenBox 47090109 Umeå

Bilaga 1

Sidan 2 av 7

Redovisningen ska vara uppdelad på kön och ålder samt innehålla enanalys och bedömning av utvecklingen.

2. Brottsoffermyndigheten ska redovisa antalet ärenden och storleken påutbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brottstyper.Redovisningen ska innehålla en analys och bedömning av utvecklingen.

3. Brottsoffermyndigheten ska redovisa antalet ärenden som bygger pådomar med skadestånd, strafföreläggande respektive nedlagdförundersökning.

Regressverksamheten

ÅterrapporteringBrottsoffermyndigheten ska redovisa:

- Inkomna medel,

- Antalet aktiva regressärenden vid årets slut.

Redovisningen ska vara uppdelad på kön, visa hur stor andel av debetalningsskyldiga som är över respektive under 18 år vid årets slutsamt innehålla en analys och bedömning av utvecklingen.

Brottsofferfonden

ÅterrapporteringBrottsoffermyndigheten ska redovisa:

- Antalet inkomna och beviljade ansökningar,

- Inkomna och utbetalade medel,

- Vilka verksamheter eller projekt som har erhållit bidrag.

Vid bidragsgivningen ska ideella organisationers behov av finansiering försin verksamhet särskilt beaktas.

Kunskapscentrum

ÅterrapporteringBrottsoffermyndigheten ska redovisa vilka insatser som har vidtagits föratt fullgöra uppgifterna att vara ett informations- och kunskapscentrumför brottsofferfrågor samt en bedömning av vilka resultat som haruppnåtts.

PrognoserBrottsoffermyndigheten ska redovisa prognoser för 2015-2019 vidnedanstående prognostillfällen. Prognoserna, som ska omfatta samtligaanslag som myndigheten disponerar, ska kommenteras både i förhållandetill föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion frånEkonomistyrningsverket vid följande datum:

Sidan 3 av 7

20 januari, 20 februari, 5 maj, 27 juli, 26 oktober 2015.

3 Uppdrag

1.Handledning för personal i förskolan till boken Liten och webbplatsenjagvillveta.se

I juni 2014 redovisade Brottsoffermyndigheten tillsammans medBarnombudsmannen ett regeringsuppdrag att ta fram eller anpassainformation om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga sombrottsoffer (S2013/2348/FST). Uppdraget resulterade bl.a. i boken Litenav Stina Wirsén och webbplatsen jagvillveta.se. För att boken Liten ochwebbplatsen jagvillveta.se ska få ytterligare spridning och användning skaBrottsoffermyndigheten utveckla en handledning till materialet förpersonal i förskolan. Handledningen bör utformas så att materialet blirlångsiktigt användbart för förskolan.

Syftet med handledningen är att ge personal i förskolan verktyg om hurde kan samtala med barn om svåra känslor och barnets rättigheter medutgångspunkt i boken Liten och webbplatsen jagvillveta.se.Handledningen ska också förmedla kunskap om brottsutsatta barn ochta upp barns rättigheter och förskolepersonalens skyldigheter. Förövar -och brottsofferproblematiken ska problematiseras med utgångspunkt iatt utsattheten för brott bland flickor och pojkar kan se olika ut.Handledningen ska underlätta för samtal i förskolan med flickor ochpojkar om vad som kan vara ett brott och motivera barn till att vågaberätta för någon vuxen om man blivit utsatt för våld eller kränkningar.Handledningen ska genomsyras av ett tydligt barnrätts- ochjämställdhetsperspektiv samt vara ett stöd i arbetet med att tala ommänniskors lika rättigheter. Vid genomförande av uppdraget ska samrådske med Barnombudsmannen. Brottsoffermyndigheten ska även pålämpligt sätt inhämta synpunkter från Statens skolverk, Statensskolinspektion och Barn- och elevombudet vid Statens skolinspektion. Igenomförandet av uppdraget ska myndigheten beakta och hålla siginformerad om det uppdrag Skolverket har att utarbeta och sprida ettkunskapsstöd till personal i bl.a. förskola för vägledning i huranmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska tolkasoch tillämpas. Handledningen ska kunna spridas av berörda aktörer.

Av redovisningen ska framgå hur Brottsoffermyndigheten samt irelevanta fall även andra myndigheter, avser stödja de förskolor som tagitdel av handledningen även efter uppdragets genomförande.

För uppdragets genomförande får Brottsoffermyndigheten rekvireraengångsvis högst 2 250 000 kronor. Kostnaden ska belastautgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagspost12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut. Medlen ska rekvireras från

Sidan 4 av 7

Kammarkollegiet senast den 1 december 2015. Medel som inte använtsför avsett ändamål ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31mars 2016. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning lämnastill Kammarkollegiet. Uppdraget ska redovisas till (Justitiedepartementetmed kopia till Socialdepartementet) senast den 1 oktober 2016.

Pågående uppdrag2. Brottsoffermyndigheten har tillsammans med Domstolsverketregeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhetbedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter (Ju2006/5404/KRIM).

3. Brottsoffermyndigheten har tillsammans med Domstolsverketregeringens uppdrag att lämna förslag till en långsiktigt hållbarorganisation för och finansieringen av vittnesstödsverksamheten.Uppdraget ska vara slutfört och redovisat senast den 30 november 2015 (Ju2014/3767/KRIM).

4. Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att under åren 2011-2015 arbetaenligt de delmål som regeringen har slagit fast i En strategi förgenomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Myndighetenska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport tillregeringen senast den 15 mars 2015. En slutlig redovisning ska lämnastill regeringen senast den 15 mars 2016 (S2011/8810/FST).

5. Brottsoffermyndigheten ska redovisa en plan för hur myndighetenavser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte attverksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop.2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123). Planen skainnehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter sommyndigheten avser att vidta, samt genomföras under 2016-2018. Vidareska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli endel av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetensstyrprocesser. Planen ska redovisas till Regeringskansliet(Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 2november 2015. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen skaske i myndighetens årsredovisning för 2016-2018. Myndigheten ska ävenlämna en delredovisning den 22 februari 2018 till Regeringskansliet(Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet) där resultatetav genomfört arbete för 2015-2017 beskrivs och analyseras.

Sidan 5 av 7

FINANSIERING

4 Anslag

4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:10 Brottsoffermyndigheten (Ramanslag)

Disponeras av Brottsoffermyndigheten 37 519ap.1 Brottsoffermyndigheten (ram) 37 519

Villkor för anslag 1:10

ap.1 BrottsoffermyndighetenAnslaget används för Brottsoffermyndighetens förvaltningskostnader.

1:11 Ersättning för skador på grund av brott (Ramanslag)

Disponeras av Brottsoffermyndigheten 122 241ap.1 Ersättning för skador på grund

av brott (ram)122 241

Villkor för anslag 1:11

ap.1 Ersättning för skador på grund av brottFrån anslaget får betalas ersättningar i enlighet med bestämmelserna ibrottsskadelagen (2014:322) och brottsskadeförordningen (2014:327).

4.3 Finansiella villkor

4.3.1 Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållningsom disponeras2015

Indrag avanslagsbelopp

1:10 Brottsoffermyndigheten

ap.1 1 126 3 % 0

1:11 Ersättning för skador på grund av brott

ap.1 3 667 Inget 0

Belopp angivna i tkrAnslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparandeTabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§anslagsförordningen (2011:223)

Sidan 6 av 7

5 Övriga villkor

5.1 Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen) 3 000

Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen) 3 404

Belopp angivna i tkr

5.2 Utbetalningsplan

Till Brottsoffermyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförsenligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:

Utbetalningsdatum Belopp

2015-01-25 3 127

2015-02-25 3 127

2015-03-25 3 127

2015-04-25 3 127

2015-05-25 3 127

2015-06-25 3 127

2015-07-25 3 127

2015-08-25 3 127

2015-09-25 3 127

2015-10-25 3 127

2015-11-25 3 127

2015-12-25 3 122

Summa 37 519

Belopp angivna i tkr

Räntebärande anslag/anslagsposter som står tillBrottsoffermyndighetens disposition enligt detta regleringsbrev är:

1:10 ap.1 Brottsoffermyndigheten

6 Avgifter och bidrag

6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Intäkter från regressverksamheten ska redovisas mot inkomstitel 2811Övriga inkomster av statens verksamhet

6.5 Villkor för bidragsfinansierad verksamhet

1. Brottsoffermyndigheten får besluta om bidrag frånBrottsofferfonden i den omfattning täckning finns i fonden vidbeslutstillfället.

Sidan 7 av 7

2. Brottsoffermyndigheten får finansiera sina kostnader föradministration av bidrag från Brottsofferfonden genom medel frånBrottsofferfonden. Från Brottsofferfonden får, för detta ändamål,högst utbetalas 3 500 000 kronor.

3. För kostnader för administrationen av bidrag frånBrottsofferfonden ska Kammarkollegiet, efter framställning frånBrottsoffermyndigheten under budgetåret 2015, förskottsvis betalaut högst 875 000 kronor per kvartal till Brottsoffermyndighetensräntekonto i Riksgäldskontoret.

4. Brottsoffermyndigheten ska, senast den 1 april 2016, tillKammarkollegiet återbetala eventuellt överskott av medel föradministration av bidrag från Brottsofferfonden för budgetåret2015, inklusive på räntekontot uppburen ränta.

5. Brottsoffermyndigheten får ta emot bidrag från såväl statliga somicke-statliga finansiärer för Brottsofferfondens verksamhet.

På regeringens vägnar

Peter Hultqvist

Jenny von Knorring

Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionenFinansdepartementets budgetavdelningFörvaltningsavdelningen, RK EkonomiRiksdagen, JustitieutskottetRiksrevisionenEkonomistyrningsverketRiksgäldskontoretKammarkollegietBrottsförebyggande rådetSocialstyrelsenBarnombudsmannenSkolverketStatens skolinspektion

– en handledning för samtal ombarns känslor och vuxnas ansvar

Alla barn har rätt till en trygg tillvaro. Om barn kan förmedla vad de känner ökar chansen att de nu eller senare i livet kan berätta om de blivit utsatta för våld. Ni som arbetar i förskola har en viktig roll att hjälpa barn att uttrycka sina känslor.

Brottsoffermyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en handledning för förskolan om barns känslor och vuxnas ansvar. På handledningens webbplats finns kunskaps-filmer och övningar som ger arbetsgruppen möjlighet att diskutera barns utsatthet och det ansvar som förskolan har.

Handledningen består också av pedagogiska övningar om känslor och rättigheter som ni kan göra tillsammans med barnen. Den här mappen innehåller känslokort och en affisch baserade på boken Liten som Brottsoffermyndigheten tagit fram i samarbete med Stina Wirsén och Bonnier Carlsen. Boken om Liten finns på webbplatsen och går även att köpa i bokhandeln eller låna på biblioteket. Lek, samtala och arbeta med barnen med hjälp av materialet.

Ni hittar handledningen på www.jagvillveta.se/forskola.

Vi hoppas att materialet ska vara till stöd för er som arbetar inom förskolan och för de barn som ni möter.

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten

Liten_INFOBLAD.indd 1 2016-04-04 09:37

Bilaga 2

I den här kortleken finns känslokort som kan användas i olika delar av ert pedagogiska arbete. Lek, samtala och arbeta med känslokorten i ateljén, under samlingen, när ni dansar eller när ni själva tycker att det passar.

Läs frågorna, eller hitta på egna frågor, när ni tittar på och pratar om bilderna. Ställ inte för många frågor under ett och samma tillfälle, återkom hellre ofta till korten.

• Hur känns det i magen närman är glad?

• Hur ser du ut när du är arg?Ännu argare?

• Kan ni hoppa glada hopp?• Kan ni gå oroliga små steg?• Kan ni dansa en orolig dans?• Kan du se förvånad ut?• Hur mår Liten?• Hur mår du?• Hur känns det i magen när

du är nervös?• Hur känns det i benen när

du är rädd?• Hur känns det i armarna när

du är fnissig?• Hur ser du ut när du är blyg?• Vad är känslor?• Hur vet du om en kompis

är ledsen eller glad?• Vad kan du göra om någon som

är vuxen inte är snäll?• Blir man glad när kompisar

skrattar?• Kan man skratta elakt?

• Kan man skratta snällt?• Kan man låtsas att man är glad,

fast man är ledsen?• Kan man bli ledsen av att kompisen

gråter?• Kan man bli glad när någon

annan skrattar?• Ska fröken vara rättvis? Ska fröken

vara lika snäll mot alla barn?• Vad kan man göra om en kompis

skräms eller slåss?• Hur tröstar man en kompis som

är ledsen?• Blir du glad av snälla ord?• Blir du lugn av en kram?• Måste man kramas om man

inte vill?• Måste man leka med någon som

säger dumma saker?• Tror du att flickor och pojkar

kan vara lika arga?• Tror du att pojkar och flickor

kan vara lika rädda?• Varför blir man arg?• Får vuxna bestämma allt över barn?

På www.jagvillveta.se/forskola hittar du fler frågor, övningar och arbetsmaterial.

Ibla

nd ä

r L

iten

gla

d, ib

land

leds

en. H

itta

r du

en

Lit

en

som

ser

räd

d ut

? H

ur s

er d

u ut

när

du

är a

rg?

Hur

kän

ns

det i

mag

en n

är d

u är

fnis

sig?

Läs

bok

en L

iten,

bli

insp

irer

ad o

ch ö

ka d

in k

unsk

ap

på ja

gvill

veta

.se/

fors

kola.

liten och trygg - brottsoffermyndigheten · pdf fileliten och trygg – en handledning...

Documents