•

Vad ar änt

1999.

LIDKÖPING 550 ÅR I maj månad 1995 beslutade kommunfull-

mäktige att fira Lidköpings 550-årsjubileum. Beslutet rönte stort intresse och engage-

mang från ideella organisationer och före- ningar som lämnade ett 9o-tal förslag till

tänkbara aktiviteter under år 1996 varav ett 7o-tal genomförs. Jubileumsårets höjdpunkt

är DDKM Konungens och Drottningens be-sök den 9 juni, och jubileumsfestligheterna

har en koncentration till tiden 6-16 juni.

För genomförandet av jubileet har kommu- nen en styrgrupp bestående av ordförande Kjell Hedvall, Marita Bengtsson, Eva Rein-

holt, Carina Olsson, Lars Nordqvist och Kenth Lindström.

Karl-Evert Andersson, Maria Axelsson och Gösta Vogel-Rödin har på jubileumskansliet

ansvarat för planering och genomförande.

Denna minnesskrift har haft en referens- grupp bestående av fd kommundirektören

Åke Axelsson, f kommunalrådet Lennart Blom, f kommunalrådet Carl-Eric Carlsson,

fd chefredaktören Folke Hörling,

f kommunalrådet Lars Jansson, skeppsreda- ren Helge Källson, fd kommunalborgmästa- ren Arne Söderström och näringslivschefen

Leif Eriksson; sammankallande: Gösta Vogel-Rödin.

För Factum reklambyrå: Jan Gustafson — projektledning, Freddie Johansson — text, Nicolas Kritan —form-

givning, Per Olsson —fotoretusch, Göran Magnusson — omslagsillustration.

Fotograf anges vid respektive bild. Repro av Repro-Ateljen.

Tryckt hos Strokirk-Landströms, juni1996.

sen sist När Lidköping fyllde 5o0

år utgavs en skrift som blickade tillbaka på de fem seklerna och som nu åter- skapats i faksimil Sam en parallell sammanfattar vi

här de senaste so åren.

Vår efterkrigstid har

en dynamik som kan

sammanfattas med

»högfart« eller tom

»acceleration«.

Under mellan-

krigstiden kunde lid-

köpingsbon känna

igen samhället från

år till år som stabilt,

nästan statiskt, även

om näringslivskriser

och stora sociala re-

former satte sina

spår. Utvecklingen i

kommunen och om-

världen började öka

tempot nästan direkt

vid fredsslutet och

har därefter gått på

allt högre varv för

varje år, bl a till följd

av tekniska innova-

tioner, näringarnas

omvandling och poli-

tiska beslut. Vi har

lärt oss att leva med

förändringen som

det enda bestående.

Med tiden kom in-

sikten att alltfler nya

och oberäkneliga fak-

torer i kombination

gjorde verkligheten

svår att styra —

»framtiden är inte

vad den har varit«.

Men vilka genomgri-

pande förändringar

vår kommun än står

inför så kan utveck-

lingen korrigeras av

invånare i gemen-

skap. Så länge förblir

Lidköping Lidköping.

Hemkänslan går inte

att ta ifrån oss.

OTON UR PRIVATA ALRU

Ian i ar i expansionen. När andra världskriget tog slut låg

stora delar av Europa i spillror. Det

rådde ett enormt behov av åter-

uppbyggnad.

Vår orörda hemmaindustri gick

för full maskin i en högkonjunktur

som kom att bli nästan tre decen-

nier lång. Företagens ökande ef-

terfrågan på arbetskraft fick än fler

att flytta från landsbygd till stad.

Gårdarna blev allt färre, större och

mer specialiserade. De senaste 5o

årens utveckling har berövat jord-

bruket titeln »modernäring«.

1945-74 var välståndets tid i

Sverige. Efterfrågan var omättlig.

Allt tillverkat gick att sälja. Vi hade

massproduktion för masskon-

sumtion med guldår för exportin-

dustrin. Produktiviteten steg stän-

digt. Arbete för alla gällde, ofta i

treskift. Yrkesarbetare blev en

bristvara med industrivärldens

högsta löner. De anställda krävde

kortare arbetstid, fick lediga lörda-

gar och tre veckors semester som

småningom blev fem. Den ökade

ledigheten ägnades åt TV, idrott,

fritidshus och utlandsresor.

Trots tempoarbete och auto-

matmaskiner räckte arbetskraften

inte till. Lösningen blev rekrytering

utomlands, ofta i krigshärjade län-

der med stora flyktingströmmar,

samt fler kvinnor i arbete. Så star-

tade två trender: dels invandringen

som gjort Sverige mångkulturellt,

dels kvinnans frigörelse vars grund

lagts redan under krigsåren. Då

togs så många män från produk-

tionen till militärtjänsten att kvin-

norna måste ersätta dem. Hem-

mafrun hade börjat avvecklas.

Städer växte på bekostnad av

landsbygd och småorter jämsides

med bilismens explosiva framväxt;

»alla« hade råd med bil. Våra nya

medborgare måste ha bostäder.

Så skapades miljonprogrammet:

en miljon nya lägenheter på tio år.

Alltfler kunde flytta till rymligare

och modernare hyresbostäder el-

ler villor. Nya vägar byggdes för

snabbare och säkrare transporter.

1967 gick vi över till högertrafik.

För att alltfler kvinnor skulle

kunna förvärvsarbeta byggdes om-

sorgen ut kraftigt med sjuk/åld-

ringsvård, fritidshem, daghem och

skolor. Då ökade också behovet av

förvaltning i stat och kommun.

Den offentliga sektorn blev störst

BORDET KOKA FRÅN RÖRSTRANU.i

arbetsgivare på många orter, ofta

med tyngdpunkt på vård och

kvinnliga anställda.

De återkommande kraven på

samhällsservice och reformer

(som allmän tilläggspension, ATP,

och »utbildningsexplosionen för

ett skolat folk« med grundskole-

och högskolereformerna) finansi-

erades med nya och höjda skatter

och arbetsgivaravgifter. Framtiden

sågs som en evig, outsinlig till-

växt, och planerarna hade förkär-

lek för storskaliga lösningar. Tryck-

et från en befolkning och ett nä-

ringsliv i ständig expansion ledde

till reformer i två steg där 2400

småkommuner slogs ihop till 816

storkommuner som sedan mins-

kade till ca 280.

1 974 kom ett trendbrott för tillväx-

ten. Oljeproducenterna minskade

tillgången och chockhöjde priser-

na. Västvärlden fick en ekonomisk

kris. Industriproduktionen föll

brant i den första lågkonjunkturen

efter andra världskriget, fördjupad

av ännu en stor prishöjning på ol-

jan mot 7o-talets slut.

Energifrågor

blev ett stå-

l" ende dis-

kussions-

ämne.

Kärnkraf-

tens risker

eller säkerhet

stod i fokus. En

folkomröstning 198o gav resulta-

tet att kärnkraften skulle avvecklas

fram till år 2010.

I spåren av energidiskussioner-

na började nya värderingar söka

sig fram. Standardstegringen ifrå-

gasattes. Småskalighet och närhet

blev honnörsord. Särskilt unga

storstadsbor greps av »gröna vå-

gen«, sökte sig ut på landsbygden

eller bosatte sig på småorter som

benämndes närsamhälle. Industri-

samhällets konflikter med miljön

ansågs oacceptabla, och ett helt

samhälleligt regelverk för bättre

miljö växte fram. Unga människor

började uppleva miljön som den

viktigaste framtidsfrågan. Krets-

loppstänkande, källsortering och

eget miljöansvar blev ett inslag i

vardagen. Miljömedvetandet var

ett faktum.

Samhället tog ett

enhetligt grepp

om kollektivtrafi-

ken som bygg-

des ut och mo-

derniserades,

vilket dels gyn-

nade miljön, dels

gav individerna stör-

re frihet att välja bostads- och ar-

betsort.

1 98o-talet innebar en åter-

komst för den ekonomiska opti-

mismen till följd av minskad sam-

hällsstyrning och ökad marknads-

ekonomi. Stora finans- och fastig-

hetsimperier byggdes upp, grun-

dade på gränslöst rörligt kapital

och hopp om framtida värden. De-

valveringarna kom tätt och

bidrog till att sänka

kronans värde. Fas-

tighetsmarknaden

kraschade i kedje-

reaktioner och

drog med sig ban-

kerna. Staten fick

rycka in med akuta

hjälpaktioner.

Systemskiften? kundanpassade korta produktseri-

er med stor variation i utbudet.

Och från 199o-talets början ökar

befolkningen på landsbygden för

första gången efter 1 945• Vår tillvaro omvandlas just nu

så radikalt att många anser oss va-

ra mitt i skarven mellan två sam-

hällssystem och två näringslivs-

system. Vad de nya innebär är

ovisst. Att sia är svårt, särskilt om

framtiden. Det enda vi vet om

morgondagen är att den inte blir

den vi tror, kanske inte heller den

vi fruktar, men möjligen den vi ar-

betar för.

9o-talet startade påfrestande för

Sverige med djup lågkonjunktur,

hög arbetslöshet, branschom-

vandlingar, fusioner och nerlägg-

ningar. Kriser följde varandra på

en rad samhälls- och näringslivs-

områden. Stora, centraliserade

system började braka samman

med dominoeffekter, från Sovjet-

välde till företagsimperier.

Sveriges ekonomi internationa-

liserades alltmer. Som en följd av

vårt ökade omvärldsberoende

folkomröstade vi 1994 om en an-

slutning till EU och sade ja. Ett re-

gionernas Europa tar form.

Nu, efter 55o år, ökar individer-

nas intresse för den påverkbara

»lilla världen« hemmavid.1 den

»stora världen« krymper offentli-

ga sektorns ekonomi och tvingar

fram stora nerskärningar, samti-

digt som näringslivet decentralise-

rar, bantar organisationer och

plattar till de hierarkiska pyrami-

derna. Mellanchefer försvinner.

Cementerade strukturer luckras

upp och glesas ut till nätverk. Fas-

ta, långvariga band byts ut mot

tillfälliga och lösligt sammansatta

projekt.

Datorn är universalmedlet för

informationsbehandling och kom-

munikation. 1 det framväxande

tjänste- och kunskapssamhället

skapas nischföretag av unga en-

treprenörer. På 5o år har näringsli-

vet bytt produktorientering mot

marknadsorientering; stordrift i långa serier ersätts alltmer av

Här följer några av de vik-tigaste skeendena som om-vandlat staden i olika av-seenden.

1946 Ie. Lidköping firar soo-årsjubileum.

Be•- »Sköttorpsraset«: ett stort ler-

skred i Sköttorp, järpås, täpper

till Lidans lopp och orsakar

översvämning.

1947 114- Ny stadsplan fastställs för Nya

staden.

► Centralföreningens silo brinner.

► Samrealskolan utvidgas till

kommunalt gymnasium.

1948 ► OS i London: Ivar Sjölin tar sil-

ver i fristilsbrottning.

1949 110,- Nicolai Gille bildas, börjar be-

driva kulturvårdande verksam-

het och utge Lidköpings Bygden.

► Sockerbrukets råsockersilo

brinner.

1949-50 ► Sockerfabriken läggs ner, och

över 30o anställda friställs.

1950 ► Svår vårflod med islossning i

Lidan. Översvämning förstör

gamla järnvägsbron, varför

båda sidor av älven hade egen

järnvägsstation till 1953.

► Företaget LPI grundas.

1951 ► Rörstrand bygger ut för 3 milj kr.

► Tändsticksfabrikens lager, värt

1,6 milj kr, brinner ner.

• Kung Gustav VI Adolf på Eriks.

gata.

TÄNDSTICKSFABRIKEN BRINNER 1951.

1952 ► Storkommunreformen genom-

förs i landet. Lidköpingsbyg-

dens 31 landskommuner slås

ihop till sju storkommuner:

järpås, Kållands-Råda, Norra

Kålland, Saleby, Vinninga, Tun

och Örslösa.

► Läroverksbyggnaden invigs.

1953 ► Nya järnvägsbron börjar trafi-

keras.

1954 ► Bredspårig järnväg Håkantorp

— Lidköping — Forshem invigs.

► Kommunala gymnasiet blir

högre allmänt läroverk.

1955 ► Obligatorisk sjukförsäkring 1

landet. Statliga försäkrings-

kassan för Skaraborgs län

inrättas i Lidköping.

11. Sabels gjuteri först i länet med

femdagarsvecka.

1956 ► Godsrekord dittills för Lidkö-

pings hamn: zoo4o2 ton.

► Hovbyfältet invigs som trafik-

flygplats.

1957 ► Thunrederierna köper Rederi

AB Göta Kanal.

► Franz Karner startar plastföre-

taget Austria.

1958 ► Det första moderna ålderdoms-

hemmet, Solhaga, invigs.

1959 ► Avloppsreningsverket vid

Strandgatan tas i drift.

1960-63 ► Första stora stadsomvandling-

en i Nya staden. Åtta bostads-

kvarter rivs mellan Målare-

gatan, Esplanaden, Vallgatan

och Stenportsgatan och ersätts

med fyra kvarter flerbostads-

hus, varuhus och kontor.

1968 ► Gamla Rådhuset brinner men

byggs upp till ursprungligt

skick efter gamla ritningar.

► Wennerbergsbron invigs.

Pr- Idrottens hus öppnas, smyckat

med keramikrelief av Carl-

Harry Stålhane.

► Rådhusrätten upphör, och upp-

gifterna övertas av domsagan.

1961 ► järnvägslinjen Lidköping — Ska-

ra — Stenstorp läggs ner och

ersätts med en delvis ny väg-

sträckning.

Po.- Den första gågatan inrättas i

Lidköping.

1962 ► Lidköpings första stora varu-

hus: EPA, senare Tempo och

numera Ählens.

1983 ► Tändsticksfabriken läggs ner

1963164.

1964 ► Lidköping och de sju storkom-

munerna från 1952 bildar

Lidköpings kommunblock.

► Isstadion invigs.

► 47000 besökare på den första

Läcköutställningen, »Läckö

visar Västergötland — konst,

konsthantverk, litteratur«.

1968 1965 19.- Biblioteket inryms i Orionhuset.

It- Hård Lidköpingskritik mot ny

sjukvårdsplan med tilltänkt

storsjukhus i Skövde för h ho

milj kr (som blev 363).

• Västergötlands turisttrafikföre-

ning arrenderar Läckö slott för

utställningsverksamhet.

► Hotell Läckö, fd hotell Svea, vid

Mellby/Sveagatan brinner ner.

► Nytt vattenverk i Lockörn med

vattentorn i Lidaker.

► PLM köper Karners Austria-

fabrik.

► Sigfridskyrkan invigs.

1966 ► Med sitt patent som grund

skapar Göran Rosen företaget

Kinnegrip.

1967 ▪ Lidköping och kranskommu-

nerna beslutar att gå samman.

► Armco startar tillverkning av

rör i Lidköping.

► Karner börjar producera

plastgalgar.

► Invigning av nya »Särnmarkska

pumpen« med bronsrelief av

Gunnar Nylund.

1969 ► Kommunblocket förvandlas till

Lidköpings vidgade stad,

länets då största stad med över

34000 invånare. Stora festlig-

heter på Nya stadens stadens

torg med tal av landshövding

Karl Frithiofson i 22° kyla.

► Nytt polishus och ny brandsta-

tion invigs.

1970-79 ► Genomgripande planerings-

och nybyggnadsperiod som

omskapar centrum beträffande

trafikflöden, bostäder, industri-

och affärsområden och som

tillför kransorterna nya resurser

som bostäder, vägar, vatten,

avlopp, skolor, daghem etc.

18.- Nya staden fyller 300 år, vilket

firas med stora festligheter.

► Margretelundsområdet börjar

bebyggas.

► Rörstrand avskedar zoo

anställda.

1971 ► Hela kvarteret Freja vid Nya

stadens torg brinner ner.

1972 ► Gamla vattentornet kultur-

min nesmä rks.

litb Rådhuset målas om till rött.

1973 tt- Invigning av Ågårdsbron och

Ringledens första etapp,

Ågårdsrondellen - Wenner-

bergsvägen,

1970

1981 1977 r> 15 milj kr till spillo när Dalängs-

skolan brinner ner.

1978 1> Det utbyggda vattenverket

invigs.

1979 E> Gamla varmbadhuset vid Lidan

rivs trots många opinions-

yttringar för bevarande.

I> Stadshuset vid Skaragatan

invigs.

► Rörstrandsbron öppnas för

trafik.

• Drejareveckan med porslins-

festivalen arrangeras för första

gången.

310 anställda mister jobben när

Tändsticksbolaget lägger ner

Starprodukter med sin köks-

skåpstillverkning

I> Frebaco Kvarn startar sin verk-

samhet.

1974 I samband med varuhusbygg-

nation flyttas Pomonahusen till

Svea/Målaregatan och blir

konsthantverkshus.

13

-

,

1975 I-- Kung Carl xvi Gustaf tar kanal-

båten Diana till Lidköping på

sin Eriksgata och hälsas av

20000 Lidköpingsbor.

IN- Köpmän och enfrågeparti vill

stoppa Hamnleden som dock

beslutas med stor majoritet.

Is Nytt badhus invigs. •

1978 Is Villa finalist i bandy-SM.

Mariakyrkan invigs.

e- Nytt kungabesök (två dagar fö-

re bröllopet) med anledning av

Rörstrands 250-årsjubileum:

invigning av nya museet och

Läckö-utställningen som drar

153000 besökare — tidernas

publikrekord.

Is Nytt avloppsreningsverk invigs.

1979-81 K> Länge och häftigt omdiskutera-

de Hamnleden med

Rörstrandsbron byggs.

1980 ts Hantverks- och Sjöfartsmuseet

inryms i den ombyggda gamla

flickskolan.

1982

14

► Läcköutställningens sista natt

stjäls åtta Liljefors-tavlor; värda

åtta Mkr. De återfinns senare

delvis skadade.

1983 ► Framnäs småbåtshamn invigs.

► Ågårdsskogens vårdcentral

startar.

1984 ► Ringledens andra etapp,

mellan Agårds- och Örslösa-

rondellerna, öppnas för trafik.

>i- OS i Los Angeles: handikapp-

simmaren Kerstin Eriksson tar

tre guldmedaljer, brottaren

Sören Claesson en bronsmedalj.

ADARDSSKCEENS VÅRDCENTRAL

1985 11. Sensationellt fynd av i6 brons-

ålderssköldar i Fröslunda.

► Bowling-EM i Wien: Asa Lars-

son blir dubbel europamästare

och dessutom både silver- och

bronsmedaljör.

10- Villa finalist i bandy-SM.

10■- Lidbeckska huset återinvigs

efter ombyggnad för 7 milj kr.

1986 ► Premiärflygning på passagerar-

linjen Hovby — Arlanda.

pri- Permanent värmeverk startar

efter tio års utbyggnad av fjärr-

värmenätet.

STENHAMMARSKOLAN. INS SAN LIESIR2E PA RÖRSTRAND .

10- Kung Carl xvi Gustaf inviger

dels Gripen Centrum på F7 i

Såtenäs, dels Vänermuseet

som ersätter Hantverks- och

Sjöfartsmuseet.

1990 ► Invigning av Framnäsleden och

affärscentret Framnäs City.

1986 I> Lidköping har 35240 invånare,

varav ca 24000 i tätorten.

1987 to- Biografen China läggs ner, blir

senare ungdomskulturhus.

► Fazers första bageri i Sverige

grundas i Lidköping.

1988 ► Kommunen har energisparat

4o milj kr på 13 år.

► Värden för ca 6 milj kr upp i rök

när Rosens i Lovene brinner.

► Kommunfullmäktige väljer sin

första kvinnliga ordförande.

1989 ► Genom fusion mellan tre pro-

ducenter bildas storföretaget

Svenska Foder med säte i

Lidköping.

1990 ► Villa G iacomina-området

bebyggs.

1994 111. N IT:5 nya tidningshus och nya

brandstationen tas i bruk.

► Agenda 21: kommunal miljö-

handlingsplan påbörjas.

► KLiv-projektet startar (Kultur-

Liv vid Vänern) med aktiviteter

som konstutställning i Stads-

trädgården, Kulturnatten m m.

1995 ► Start för återupprustade Fol-

kets Park efter många års

overksamhet och förfall.

► Den ekologiinriktade skolan i

Stenhammar invigs.

► Komvux i Lidköping belönas

för sitt kvalitetsarbete.

1996 ► Sammanlagt 240 mister job-

ben när Stora Byggprodukter

lägger ner Lovene Dörr och

VL/Odal rationaliserar.

► Kommunens aktieinnehav i

Gullspångs Kraft AB har på 5o

år ökat i värde från då bokförda

1,7 miljoner kr till dagens mark-

nadsvärde 1,3 miljarder kr.

> Lidköping firar 550-årsjubileum

med många begivenheter:

► Stålhane- och industriutställ-

ningar, tidernas största expose

av Rörstrandstallrikar, besök av

kungaparet, start för det nya

geologiska centret, högklassiga

konserter i mängder etc.

•

1993 IP- Rekord dittills för gods i Lid-

köpings hamn: 620209 ton.

Lidköpings tillväxt från 1946 beror

till stor del på inflyttning. Många

återvänder hem. Ca 1/3 av invånar-

na bor utanför centalorten.

Förnyelsen och utbyggnaden av

Lidköping har undvikit storstäder-

nas misstag: att förneka sin histo-

ria genom »nyskapande« massriv-

ningar och mastodontbyggen.

Med breda gator och öppna torg,

rymd kring byggnaderna och mått-

liga hushöjder har Lidköping be-

hållit sin ljusa karaktär av småstad

vid vattnet. Stadsbilden domine-

ras av småhus med ägande-, bo-

stads- eller hyresrätt. Nybyggt och

välbevarat samsas med restaure-

rat och varsamt moderniserat. För

Invånarutveckling i Lidköpings kommun

(inkl området före sammanslagningen.)

1946 1956 1966 1976 1986 1996

Lidköping idag. Ide följande avsnitten be- skrivs .1996 års Lidköping

på områdena bostäder, vård, utbildning, fritid, kul- tur och näringsliv. Avsikten

med urvalet är inte att ge en heltäckande redovis-

ning utan att sammanfatta några väsentliga resultat

av de gångna 50 (och 55a) åren.

beroendet och främjar trafiksä-

kerheten, hälsan och miljön. 1

denna riktning verkar också det

tätt byggda gång- och cykelväg-

nätet i tätorten.

t f

• tor k> "1 • Majåker, Ulriksdal och Lillängen.

Framöver växer Lidköping med na-

turnäsa låghusbostäder kring Villa

Giacomina och i Råda.

Det är pendelnära till lands-

bygdsorter som Vinninga, Saleby,

Järpås och Örslösa som alla ex-

panderar, inte minst tack vare

samhällets omfattande basinves-

teringar i teknik och service. Hög

vägstandard underlättar framkom-

ligheten, tex Skaravägen där no

km/tim tillåts.

Busslinjerna och Kinnekulleba-

nans tåg ökar friheten att välja ar-

bets- och bostadsort, minskar bil-

ett levande centrum prioriteras

flerbostadshus före kontor.

Den samhälleliga och kommer-

siella servicen (inklusive torghan-

deln) i anslutning till Nya stadens

torg har paralleller i nya bostads-

områden genom köpcentra, post,

bank, skolor, daghem osv.

De 5o årens stadsbyggande har

hållit bostäder och industrier skil-

da åt men lätta att nå. Så har ex-

empelvis Margretelund nära kon-

takt med företagen i Vänersvik,

Änghagen och Kartåsen, medan

Lidåker, Ågården, Lilleskog och

Dalängen kan ses som förläng-

ningar av centrumbebyggelsen.

Lantligare lägen har Ljunghed,

För arbetet att förebygga olycksfall bland barn och

äldre har Lidköping av FN utsetts till »Säker, Trygg

Kommun«. Vårdområdet är typiskt för hur samhället

tagit på sig ett omfattande ansvar för medborgarnas välfärd. Socialtjänsten ut- reder och åtgärdar tex fa-

miljeproblem, missbruk och ekonomiska bekym-

mer. Men det är daglig om- sorg om barn, äldre, funk-

tionshindrade och sjuka som ägnas den ojämförligt

största delen av resurserna.

111111111111111M Kommunen har satsat stora resur-

ser på att nära nog 00%-igt täcka

behoven inom barnomsorgen.

Målet är att med hög pedagogisk

kvalitet stimulera barnens utveck-

ling till harmoniska individer.

På 5o år har en mängd institu-

tioner byggts inom förskolans ram

ro oc un lians in ra i Kommunens mål för omsorgen är

att ge var och en möjlighet att väl-

ja sitt eget sätt att leva så själv-

ständigt och tryggt som möjligt.

Genom hemvården får cal ocio

behövande hjälp i sitt eget hem

med allt från hushållssysslor till

sjukvård. Närmare 400 personer

har trygghetslarm kopplade till

personal som ger stöd i medicins-

ka eller sociala frågor. Man kan bo

i service-, grupp- eller äldrebostä-

der, på korttidsvårdsenheten Gale-

asen eller sjukhem, kompletterade

av dagcentraler som är mötes- och

aktivitetscentra.

Funktionshindrade har tillgång

till arbetsterapi, rehabilitering och

stödboende. Ca 2000 personer

med varaktigt funktionshinder har

rätt till färdtjänst med handikapp-

buss eller taxi.

ju Var r . Sjukhuset i Lidköping har ca 800

anställda, 150 vårdplatser och

västra Skaraborg som upptag-

ningsområde. Det är ett akutsjuk-

hus som ger vård inom en rad

specialiteter.

En stor del av vården är decen-

traliserad som kommunal primär-

vård, dvs distriktsindelad närsjuk-

vård. Lidköping har vårdcentraler-

na Ågårdsskogen och Guldvingen,

en mottagning för unga i ung-

domshuset »Nätverket« samt två

kliniker för folktandvård.

och ett stort antal specialutbilda-

de anställts på kommunens 34

daghem (»heltidsförskolor«), 18

lekskolor (»deltidsförskolor«), fri-

tidshem och öppna förskolor. Till

det kommer ca 175 kommunala

dagbarnvårdare med sina hem

som arbetsplatser. Alla sexåringar

har rätt till plats i den kommunala

barnomsorgen.

Föreningen Sveriges förskollä-

rare har utnämt Lidköping till

»Årets Förskolekommun«.

wri tri rirm r

Den obligatoriska nioåriga grund-

skolan från 1962 med låg-, mellan-

och högstadium ersatte bl a folk-

skolan och realskolan. 1970 fördes

gymnasiet, fackskolan och yrkes-

skolan samman till gymnasie-

skolan.

I centralorten och landsbygds-

orterna finns 18 grundskolor. Före-

bild är nybyggda, ekologibaserade

Stenhammarskolan med framtids-

inriktad pedagogik och teknik.

De la Gardieskolans gymnasi-

um är ett av de största i Västsveri-

ge med 12 av 16 nationella pro-

gram. Här finns också tennisgym-

nasium och utbildningar för bl a

keramiker och florister. Kommu-

nens musikskola (i specialom-

byggda Kylanderskolan, invigd

1988) engagerar ca 1300 elever på

olika stadier.

Den kommunala vuxenundervis-

ningen — Komvux — ger grundsko-

le- och gymnasiekompetens, lär

invandrare svenska och utbildar

tex till framtidsekonom, företags-

ekolog, projektledare och turist-

servicearbetare. Landstingsgym-

nasiet Ågårdsskolan ger vårdut-

bildning, Pm-skolan porslins- och

keramikutbildning och AM u-cen-

ter arbetsmarknadsutbildning,

med tonvikt på verkstad, för ar-

betslösa eller yrkesbytare.

Kommunala uppdragsutbild-

ningar ges av Tekniskt Kunskaps-

centrum (kurser på högskolenivå i

bl a kvalitetsteknik och produktut-

veckling) och Uppdragshuset (da-

ta, ekonomi, rehabilitering m m).

Lidköping bygger ut samarbe-

tet med högskolor, bl a inom ut-

bildning och fortbildning av lärare.

1 takt med arbetstidsrefor-mer (4o-timmarsvecka, le-diga lördagar, fem veckors semester) har behovet växt

att använda fritiden me- ningsfullt. Visst kan TV

passivera, men många byg- ger fritidshus, skaffar båt,

turistar hemma eller utom-lands, odlar fritidsintressen

(ofta i en förening) osv. För att aktivera ungdo-

marna har kommunen in- rättat ungdoms- och fri-

tidsgårdar samt ungdoms-huset Nätverket, infört stöd

till föreningslivet genom ekonomiska bidrag och lo-kaler osv Det har gett sär-

skilt idrottsrörelsen ett uppsving. Mycket tack vare

kommunala idrottsarenor eller kommunalt stöttade

klubbanläggningar har nya och etablerade sporter växt

till breddidrotter med starka ungdoms-

sektioner.

N -6 rr

1 git

t411416,..

. 2

Idag har Lidköping 45o föreningar (inklusive nio

studieförbund), från Aktie- spararna till Östbyskolans intresseförening. De är en

del av de gemensamma tillgångar sam kallas »livs- kvalitet«. Dit kan man ock-

så räkna lekplatser och grönytor i bostadsområden

som Margretelund och Fredriksdal samt parker

och planteringar som Ört- hagen, Broparken och

Stadsträdgården vid Lidan.

Ett sundare liv har blivit en växan-

de folkrörelse. För avkoppling och

friskvård har det runt om i kom-

munen anlagts bollplaner och mo-

tionsspår, tex Rådagårdens mo-

tionscentral med spår för jogging

och skidåkning. Friluftslivet gyn-

nas också av Framnäs småbåts-

hamn, gästhamnarna och de tre

campingplatserna.

Med 22 mil kust söker lidkö-

pingsborna sig gärna till det egna

innanhavet Vänern —för det nu-

mera fria fisket, för båtliv i Ekens

'skärgård och för-badliv vid Svalnäs

(»Vänerns.RIVIK-a«) eller de tät-

artsnära, långgrunda strandbaden

med anslutande-serviceanord-

ningar. Hit hör också Framnäs-

badets tempererade utomhus-

bassäng.

Till Idrottscentrum vid Ågården

har kommunen koncentrerat en

rad fritidsanläggningar, där

många föreningar tränar och täv-

lar. Här finns Idrottens hus för

gymnastik, bollspel, brottning,

styrkelyft, motion m m men även

för mässor och konserter. Det an-

slutande Badhuset med motions-

rum och bastu kompletteras av Is-

stadionslconstfrusna banor för

bandy och ishockey, Ågårdsvallens

fotbollsplaner och Tennishallen.

Den stora, aktiva golfklubben

har en 18-håls parkbana i Truve.

Och pä Hovby flygfält utövar se:.,

getflygarna sin sport.

rotts u i ar. Det är fotbollen som samlar de

flesta idrottsutövarna. Som stor-

klubbar anses 9o-åriga IF Heimer

med joo medlemmar och Lidkö-

pings Idrottsförening (LIE) som i

likhet med flera andra klubbar har

aktiva och framgångsrika damlag.

Kvinnlig idrott har överlag fått bred

anslutning de senaste decennier-

na, från jogging och jymping till

boxning och handboll (HK Linne).

Flera sporter har gjort namnet

Lidköping känt nationellt och in-

ternationellt. Till våra profiler hör

mångåriga världsproffset Anders

Järryd i tennis, europa- och världs-

mästaren Åsa Larsson i bowling,

flerfaldiga världsmästaren och

OS-ettan Kerstin Eriksson i handi-

kappsimning, osv.

Men det är främst med brott-

ning och bandy som Lidköping

förknippas.

Länge var efterkrigstidens

svenska brottningsvärld detsam-

ma som Lidköpings Atletsällskap

(LAS). Bred junior- och ungdoms-

verksamhet resulterade i stark

topp, både individuellt och (sär-

skilt) i lag. Med OS- och EM-me-

daljer samt ett otal svenska och

nordiska mästerskap har den 65-

åriga föreningen god förankring i

tradition, publik och utövare. •

Genom Villa-Lidköping BK har

vår kommun blivit en bandymetro-

pol. Under föreningens 62 år har

herrarnas elitelva varit i högsta se-

rien 29 säsonger, varav de i6 se-

naste (med ett undantag) i slut-

spel, krönta med två SM-finaler. —Än värre är dock damlaget som er-

övrat tre SM-tecken i rinkbandy.

Villa har 13 lag för ungdomar, ett

flicklag och sex knattelag samt en

bandyskola. År efter år drar Villa

landets s-törste-bandypubliLi<

kord: 8774 åskådare) och har av

Sveriges alla tippare röstats fram

som det populäraste bandylaget.

andra konsthantverkare har Lidkö-

ping sin egen silversmed, There-

sia Hvorslev, med ateljé Silver-

knappen i Grevehuset — Nya sta-

dens äldsta byggnad.

.1•Ir

Lidköpingsburnas levande intresse för sin historia har

tilltagit för varje fynd (bronsålderssköldarna på

(falland), grävning (medel- tidsborgen Jarlehus), åter- uppbyggnad (Gamla Råd-

huset), bevarande (cent- rumkvarteren Ottar och

Odin, Stola herrgård) och ny verksamhet

(Läckö slott). Just Läckö är sedan

196o-talets mitt ett besöks- och kulturcentrum av na- tionellt och internationellt format. Den väl återskapa-

de stormaktstidsmiljön ger rum bl a för årliga temain-

riktade kvalitetsutställ- ningar, stiltrogna operor

med tidig musik och hög- klassiga konserter från

klassiskt till jazz

Konsthantverk. Alltsedan De la Gardies tid har

konsthantverk haft en given plats i

Lidköpings kulturliv. Från 1936 för-

valtas traditionen av Rörstrand,

landets drivande kraft för kera-

misk design och brukskonst och

skäl till att Lidköping kallas »pors-

linsstaden«. Vid 250-årsjubileet

1 976 invigdes Rörstrandsmuseet

som visar utställningar med

bruksvaror och unikt stengods.

Akustiken är idealisk för konserter

med kammarmusik. Ca 200000

personer per år besöker fabriken,

museet och butiken.

Till sentida lyskraftiga rör-

strandskonstnärer hör Carl-Harry

Stålhane: viljestark designchef och

offentlig utsmyckare, djärv och

självständig keramiker, grundare

av fristående Designhuset och

upphov till populariserande pors-

linsfestivaler och drejarmäster-

skap i Lidköping.

Till Designhuset där drejare

och formgivare utvecklar stengods

har knutits Porslins- och Keramik-

skolan, vars yrkesutbildning är

den enda i Sverige. Bland en rad

Bildkonst. Kommunen äger det närmare -15o

år gamla Lidbeckska huset, sedan

1984 plats för konsthallen. Varje år

arrangerar konstföreningen ca tio

utställningar här med tonvikt på

kända svenska bildskapare. I det li-

kaså medvetet gestaltade Stadshu-

set från 1981 brukar de kommun-

anställdas konstförening Regina

ordna utställningar, öppna för alla

intresserade lidköpingsbor.

Museer. Vid stranden av Europas tredje

största sjö ligger Vänermuseet, in-

vigt 1996 för att ge en mångsidig

bild av innanhavets och regionens

natur- och kulturhistoria. Genom

en rad pedagogiska media, från

datorer till pröva-på-föremål, upp-

levs människor och miljö, arbete

och fritid.

Fd Hantverks- och Sjöfartsmu-

seets samlingar från bygdens båt-

byggeri, sjöfart, fiske m m ingår

numera i Vänermuseet.

Sigrid Storråda, nybyggd i Lid-

köping med vikingarnas tusenåri-

ga långskepp från Gokstad som

förlaga, finns vintertid på Rör-

strand och sommartid i hemma-

hamnen Blomberg.

Forskningscentret och museet

Paleo Geology Center, invigt 1996

i Rörstrands Kulturforum, samar-

betar med Stockholms Universi-

tet. Avancerad teknik åskådliggör

Kinnekulles och andra västgöta-

bergs rika fossila fynd, bl a värl-

dens äldsta meteorit.

Teater, musik mm. Frivilliga krafter står för många

kulturinslag, tex teaterföreningens

Riksteaterföreställningar och film-

studions visningar av kvalitetsfilm

i Folkets Hus. Även i Röda Kvarns

två salonger visas film.

Musiklivets ökade bredd och

höjd har sin grund i den kommu-

nala musikskolan, startad 1975•

Utöver skolensemblerna ljuder

Lidköping av både gästande en-

sembler och egna: flera storband,

orkesterföreningen, spelmanslag,

dragspelsklubbar och en rad kyrk-

liga och världsliga körer. Nyreno-

verade S:t Nicolai-kyrkans utmärk-

ta klangrum med sin nya kororgel,

bland de bästa i länet, är kyrkomu-

sikaliskt centrum liksom Mis-

sionskyrkan i fd brandstationen

och Pingstkyrkan i fd bryggeriet,

båda husen ombyggda 1979.

Stadsbiblioteket ligger vid Nya Sta-

dens torg sedan 1961. Filialer finns

i Järpås, Tun, Saleby och Vinninga.

Till övriga orter går bokbilen.

Ideella kulturföreningen

KLIV 94 engagerar ca 200 personer

från sju kommuner i musikteater-

föreställningar där allt är egenpro-

ducerat. Resultatet är konstnärliga

och publika succéer med nationell

dragkraft.

Utställningsteman på Läckä Slott.

1964 Läckö visar Västergötland:

konst, konsthantverk,

litteratur.

1965 Läckö visar kläder ur väst-

götska klädkammare.

Konsthantverk.

Rörstrand — det dukade

bordet.

7966 Att samla: ting ur kända och

okända samlingar.

1 968 Det underbara skåpet och

Talande porträtt.

1969 Ur hemmets

skattkammare.

1970 Sten och guld ur

Västergötlands jord.

1 973 jakt genom sekler.

1 975 Mot fjärran land: berömda

svenska upptäckare.

1976 Rörstrand 250 år.

1977 Hästen.

1979 Skål och vägg: glas, damast

och vävda tapeter.

1980 Magnus Gabriel De la

Gardie, I.

1 981 Magnus Gabriel De la

Gardie, Il: adlig prakt

— folklig möda.

1982 Bruno Liljefors:

i det vildas rike.

1 983 Hunden.

1984 Kring alla tiders mat.

1 985 Kina i dröm och verklighet.

1986 Barn i slott och koja.

1987 Trä: historia, teknik, konst.

1 988 Medeltid.

1989 Människan och Tiden.

1 990 Människans lustgårdar.

1 991 Bernadotte.

1992 Stormaktstid: Erik Dahlberg

och bilden av Sverige.

1 993 Flaggor: från fälttåg till folk-

fest.

1994 Textil och smide.

1995 Ärva och förvärva.

1 996 Fest i alla tider.

,loro:* fpÅ(aMS'zory. FOTO ULF VI, .1.55'5E4

27

Den globala konkurrensen tvingar

Lidköpingsföretagen att bli allt ef-

fektivare. De specialiserar sig,

samverkar i nätverk, rationaliserar

och automatiserar. Arbetare er-

sätts av maskiner, processer och

system som går 24 timmar om

dygnet. Serietillverkning till lågpris

byts mot mer lönsamma skräddar-

sydda kundorder. Uppdragen för-

utsätter ofta ett högkompetent

partnerskap och hänsyn till sam-

hällsutvecklingen, från de dagliga

tre nya lagarna till den inre och ytt-

re miljön.

Numera är det alltså betydligt mer

komplicerat att starta och driva fö-

retag än för 50 år sedan. Trots hår-

dare villkor och förlust av bran-

scher och tillverkare (sockerbru-

ket, tändsticksfabriken, Star, ju-

bels trävaror, nysilverfabriker, be-

stickproducenten Mema) har Lid-

köping fått flera nya näringar och

utövare efter 1946. Samtidigt har

en rad befintliga företag skapat eg-

na nischer och vuxit där. Kunskap

är nyckelordet.

Här presenteras några företag i bokstavsordning. HK = SVENSKT HUVUDKONTOR f LIDKÖPING.

Akronmaskiner i Järpås har 7o an-

ställda. Man tillverkar maskiner

och utrustningar för torkning och

lagring av spannmål, är mark-

nadsledare i sin bransch och ex-

porterar 1/3 av produktionen. H K

Fazer Bröd, i Lidköping sedan

1987, ingår i finska Fazer-koncer-

nen. Bageriet har successivt mo-

derniserat och ökat tillverkningen

till 4o ton fullkornsbröd per dag på

en surdeg, satt 1891. Bröden distri-

bueras till butiker i hela landet.

Frebaco, kvarnföretaget i Lidkö-

ping sedan 1981, förädlar 25000

ton skaraborgskt spannmål/år till

mjöl, gryn, musli och bageripro-

dukter. Kunder är konsumenter

och bagerier i Sverige och Östeu-

ropa. 28 anställda omsätter 110

milj kr.

Bundy (fd Armco) med engelska

ägare har funnits i Lidköping när-

mare 3o år. De 18oanställda till-

verkar främst rör och rörsystem till

fordons- och vitvaruindustrin. HK

dacapo silver, startat 1986,12 an-

ställda, är en av Sveriges ledande

guldsmedsgrossister som pro-

duktutvecklar och formger bruks-

och presentartiklar i silver, nysil-

ver, tenn och mässing. HK

Handeln i Lidköping har anor.

Torghandeln som av De la Gardie

bestämdes till onsdagar och lörda-

gar är än idag omfattande. Ca 16o

butiker i city (inräknat köpcentrum

Särn marks huset, Kopparporten

m fl) och externa butikscentret

Framnäs City från 1990 ger mång-

fald i varuutbudet. Stora parke-

ringsytor i centrum och vid Fram-

näs gör butikerna lättillgängliga

för bilburna från hela länet.

Hedens, grundat 1945 och nu

Shell-ägt, är länets egen oljeleve-

rantör med depåer i Lidköping och

Mariestad för eldningsolja, diesel,

gasol och smörjmedel. Man har

tre säljkontor, 23 anställda och 3o

ombud. HK

Hägglunds Lidan i Incentive-kon-

cernen konstruerar, tillverkar och

säljer hydrauliska vinschsystem till

bl a fartyg och oljeindustrin i Euro-

pa och Asien. 26 anställda omsät-

ter 4o milj kr. Produktionen plane-

ras vara dubblad år 2000.

Karner-Batts, startat 1967, USA-

ägt och med bolag runtom i Euro-

pa, är världsledare på att utveckla,

tillverka och sälja klädhängare i

plast till textilindustrier och buti-

ker. 7o anställda omsätter 90 milj

kr, 8o% på export. HK

Lidac med tio anställda för vidare

Lidköpings tradition att tillverka

sågblad för yrkesfolk. 4o% av pro-

duktionen exporteras. HK

1 L '15

1 /2:re.,,,,

Kinnegrip, grundat 1966, utvecklar

och tillverkar ett patenterat läm-

låssystem för lastfordon (europe-

isk marknadsledare). 8o anställda

omsätter 75 milj kr. 93% av pro-

duktionen exporteras. Golfvärl-

dens mest uppskattade bag tillver-

kas av systerföretaget Kinbag vars

fem anställda omsätter tio milj kr

och exporterar

76% av sin

produk-

tion. HK

LIDEOPING MACHINE TOOLS.

Lidköping Machine Tools, fd Lid-

köpings Mekaniska Verkstad, fira-

de 12o-årsjubileum 1995 och är se-

dan 1929 helägt dotterbolag till

sKF. Företaget har 47o anställda,

är känt för sina precisionsslip-

ningsmaskiner (produktnamn:

LIDKÖPING) med specialiteten

centerlessmaskiner, tillverkade se-

dan 1922, och är SKF:s tekniska ut-

vecklingscentrum för slipning och

styrsystem. Kärnkunnandet har

förfinats till högteknologisk nivå i

världsklass. Över 9o% av den

kundorderstyrda produktionen ex-

porteras. HK

Lidköpings kommun med 1,3 mil-

jarder kr i omsättning är en av lä-

nets största arbetsgivare. Av de ca

3300 anställda arbetar nästan

l 000 med vård och ca 55o vardera

i grundskolan och barnomsorgen.

65% är över 4o år, en spegel av 70-

talets kommunala expansion.

PDC

NLT, Nya Lidköpings-Tidningen, grundad 1903, har länets största

tidningsupplaga. Den ges ut tre

dagar i veckan, läses i 89% av sta-

dens hushåll och är västra länets

lokaltidning med de 65 anställda

fördelade på huvudredaktionen i Lidköping och fyra lokalredaktio-

ner. HK

Sandvik, fd Lidköpings Sågbladsfa-

brik (1914) och Sandvik Vikingsa-

gar (1922), tillverkade tidigare så-

gar för både trä och metall. Sedan

1978 gör de ca 300 anställda enbart

metallsågar. Företaget är en av

branschens världsledare. Produk-

tionen expanderar starkt. 95% ex-

porteras med Sydostasien och La-

tinamerika som tillväxtmarknader.

LPI (Lidköping Precisionsindustri) som startade 195o konstruerar,

tillverkar och monterar kompo-

nenter till fordons- och verkstads-

industrin i Sverige och Nordeuro-

pa. Specialitet: skärande bearbet-

ning. Med dotterbolagen LPI Sys-

tem (prototypframtagning och

funktionsprovning av maskiner)

och LPI Engineering (bla produkt-och produktionsutveckling, kon-

struktion och specialverktyg) har

LPI 124 anställda och i oo milj kr i omsättning. HK

LVI i Järpås som gjort radiatorer

sedan 1922 tillverkar och säljer

»mjukvärmare«: oljefyllda elradia-

torer och handdukstorkare. Var

fjärde svensk elradiator görs av

LVI. 65 anställda omsätter 90 milj

kr om året.

Näringslivsservice ger kommunen

dels genom näringslivsenheten

och stiftelserna Tekniskt Kun-

skapscentrum (utbildning/intro-

duktion i tex CAD/CAM, kvalitet,

iso, produktutveckling, produk-

tionsteknik) och NyföretagarCent-

rum (bla rådgivning om affärside

och marknadsföring, ekonomisk

analys, kontaktförmedling), dels

genom Företagsutveckling i Göte-

ne-Lidköping (kompetensutveck-

ling, rådgivning, exportsamver-

kan, nätverksbyggande m m).

PLM ingår i PLM-

koncernen (Lid-

köpingsfabriken

startad 1957 av

plastentreprenö-

ren Franz Karner).

ö.siiieci 1972 byggdePLM

till och flyttade

sin plasttillverk-

ning från Malmö

till Lidköping.

I plast gör man

dels engångs-

artiklar, dels för-

packningar för

drycker, livsmedel och kemisk-tek-

niska varor. Störst produkt är PET-

flaskor, som kan återfyllas mer än

20 gånger. Ca 400 anställda om-

sätter ca 600 milj kr. 3/4 av pro-

duktionen exporteras.

Rörstrand ägs sedan 1990 av fins-

ka Hackman och ingår tillsam-

mans med Arabia, Mala och

Hackefors i affärsområdet Hack-

man Designor. De 270 åren gör

Rörstrand till Europas näst äldsta,

ännu verksamma porslinsföretag

med ca 300 anställda.

Sabels gjuteri grundades 1926.

Produktionsprocesserna har ut-

vecklats med driven teknik, och

idag är företaget marknadsledan-

de inom sin nisch, legerat gjut-

gods (sk slitgods), med ca 15 an-

ställda i Lidköping. HK

Skaraborgsflygflottilj, F7 Satenäs, är en av kommunens största ar-

betsplatser med 85o anställda. F7

utbildar ca 500 värnpliktiga/år, bl a

flygbasjägare till hela Flygvapnet.

Flottiljen, den första i landet med

Viggen (1973) och Gripen (1996),

har som uppgift att omskola och

utbilda de piloter som behövs till

JAS 39 Gripen inom hela Flygvap-

net. Personal med mycket hög

kompetens handhar flottiljens

spetsteknologiska produkter och

system. Flygvapnets samtliga Her-

culesplan är baserade på F7 för att

bl a delta i internationella hjälpin-

satser. Exempel på att flottiljen ver-

kar i harmoni med sin omgivning

är att den levererar mat till dagcen-

tralen i Tun och färskvatten till

samhället från F7:s eget vattenverk.

Strokirk-Landströms tryckeri har

ca 100 anställda sedan Skövdefö-

retaget Strokirk 1995 gick samman

med Landströms i Lidköping, bå-

da kända för högkvalitet. Företaget

anses som ett av landets bästa

arktryckerier. HK

Svenska Foder bildades 1989 ge-

nom fusion mellan Rosen & Sö-

ner, Sollebolagen och Star Foder

Väst. Företaget, det största inom

privat foder- och spannmålshan-

del, kännetecknas av intensiv

forskning och utveckling. Ca 300

anställda på 3o arbetsplatser i Mellan- och Sydsverige omsätter

1,3 miljarder kr om året. H K

Thunbolaget, grundat 1938, driver

rederi med torrlastfartyg, bl a från

Vänern till nord- och östersjöham-

nar, och med bulkfartyg i Medelha-

vet och på Atlanten. Koncernen

har 34o anställda, varav 280 om-

bordanställda, samt fastigheter i Lidköping och flygbolaget Golden Air med reguljär trafik Trollhättan -

Bromma. HK

Turistbolaget bildades 1991 av Gö-

tene och Lidköpings kommuner

samt 125 företag. Målet är en orga-

niserad producentsamverkan in-

om Läckö-Kinnekulles snabbväx-

ande turism. Medlen är fem an-

ställda, 4,5 milj kr i omsättning,

besökskatalog, resepaket, grupp-

& konferensservice m m. 600000

besökare/år omsätter 300 milj kr

och sysselsätter 260 personer. HK

ViaCon, startat 1986 för att sälja

anläggnings- och vägprodukter,

tillverkar bl a vägtrummor, gång-

och trafiktunnlar i stålrör och

plast. H K

Västsvenska Lantmän (VL), till 1970 Centralföreningen och från

1996 Odal genom fusion med

mellansvenska föreningar, är de

västsvenska böndernas egen orga-

nisation för inköp av förnödenhe-

ter, försäljning av produkter och

rådgivning bl a i växtodling och

animalieproduktion. Från 1922 har

Lidköping haft huvudkontoret. Se-

dan Centralsilon

byggdes 1966 är

anläggningarna

samlade öster

om Lidan. Dot-

terföretaget Ter-rama sköter den

omfattande för-

säljningen och

servicen av lant-

bruksmaskiner samt servicen av

skogs- och anläggningsmaskiner.

Dotterföretag är också AnalyCen, ett av landets största och mest

avancerade laboratorier för analy-

ser inom lantbruk, livsmedel och

miljö. På miljöområdet har VL bl a

byggt Såtenergi vid F7 för upp-

värmning med biologiska fast-

bränslen och tagit fram alternativa

drivmedel där diesel ersätts med

rapsolja eller etanol.

Vänerhamn är samarbetsbolaget

mellan hamnarna vid Vänern.

Hamnen i Lidköping har genom

åren byggts ut, kan ta emot fartyg

med laster upp

till 4000 ton per

anlöp och hante-

rar i genomsnitt

mellan 500000

och 600000 ton

gods/år, bl a jord-

bruksprodukter,

oljor, fastbränslen

och tackjärn.

111111.1.11111~Mäping i tapp bland Sveriges städer.

Året är 2ooS. Vi ser oss omkring i vår stad.

Gränserna är utsuddade. Vår kommun är en del av

Europaförbundet, West Sweden och alliansen mel- lan Sätens, Lidköping och Skara. Lidkäpingsbon har många vänner internatio- nellt. Milano känns nära.

Bildtelefondatorn och snabbtågen i Europa har

krympt avstånden. Ile inre vattenvägarna Vänern -

Donau tar det tunga godset.

Lidköpings dragningskraft är

stor. Många har valt att flytta till de

nya stadsdelarna vid Kinnevikens

strand mellan Källby och Sten-

hammar. Kunskapsarbete på dis-

tans har gjort det möjligt för

många tidigare storstadsbor att

förverkliga sina drömmar om en

total livsmiljö. På distanskontoret

i Lidköping jobbar några för före-

tag i Silicon Valley.

Lidköpingsborna har en strate-

giskt tilldragande kompetens att

utveckla verksamheter inom ma-

skinbyggande, robotteknik,

informationshantering och biotek-

nik. För ett livslångt lärande finns

tillgång till ett oändligt internatio-

nellt utbud av distanskurser. Ge-

nom de Europeiska Distansforsk-

ningsuniversitetens samlade verk-

samhet i de nya husen vid västra

hamnen och de företagsnära

forskningsprogrammen har in-

dustrin fått flera års konkurrens-

försprång. Vi märker det på att

företagen är marknadsledande i

sina branscher.

Näringsliv och kommun har i

samverkan skapat en framgångs-

rik företagskultur — Lidköpingsan-

dan. Många bolag har gått sam-

man i virtuella företag. Flera nyeta-

bleringar från bl a Finland och Ita-

lien har kommit till för att fylla ut

luckor i ett nätverk av samarbetan-

de företag.

Sjukhuset har år 2004 fått ut-

märkelsen »Europas bästa mot-

tagning«. Annan samhällsservice

ligger också i toppositioner. Allt

bygger på en kompetent och an-

svarstagande personal.

Resultatet av lidköpingsbornas

samlade framgångar med att få

fram varor och tjänster har lett till

ekonomiskt utrymme för sänkt

årsarbetstid. Det märks bl a på att

fritids- och kulturutbudet fördubb-

lats på tio år. En attraktiv total livs-

miljö drar till sig allt fler nya nöjda

invånare.

Med tio år i backspegeln kän-

ner vi tydligt att en Lidköpingsan-

da vuxit fram allt starkare genom

organiserad samverkan mellan

näringslivet och kommunen. Lid-

köpingsborna är Gränsöver-

skridarna.

ER Lidköpings kommun.

LURÖ SKARGÄRD

VÄNERN

EKENS SKARGAR 4, 4 o

° TRANEBERGS SKARGARD

Dalbosjön

Kinneviken

LIUKÖPIN

RACKEBY SKARG

Saleby-

HINDENS REV

Acxä

KARTMATERIALET PRODUCERAT AV MATNIMCSKONTORET, LIOKOPI NCS KOMMUN. GODKANT FOR SPRIDNING FRAN SEK RATESSYNPUNKT. LMV 940411.

Bostadsområden

Industriområden

Hamn/järnvägsområden

Offentliga byggnader

Parkområden

Skog

Vatten

Öppen mark

~?~:~1