kulturhistorisk utredning väg 44 lidköping - källby€¦ · länsstyrelsen har även framhållit...

Kulturhistorisk utredningväg 44 Lidköping - Källby

Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping - Källby 2012 Skeby och Sävare socknar Götene och Lidköpings kommunerKulturmiljö, Västergötlands museumArkeologisk rapport 2012:34Bebyggelsehistorisk rapport 2012:19

Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping - Källby 2012

Arkeologisk rapport 2012:34

Bebyggelsehistorisk rapport 2012:19

Text Erik Holmström

Fältarbete Erik Holmström, Lisa Molander och Elisabet Orebäck Krantz

Foto Erik Holmström och Lisa Molander

Kartarbete Erik Holmström och Maria Norrman

Omslagsbild Erik Holmström. Motiv Helde byväg vid 1800-talstorpet Helde 8:1

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 97.0082

Västergötlands museum / Västarvet

Box 253

532 23 Skara

tel 010-441 42 70, fax 0511-163 02

www.vastergotlandsmuseum.se

Innehåll

1. Inledning.................................................................................................................................. 5

2. Resultat - antikvarisk synpunkter, kulturmiljövärden i

sammanfattning......................................................................................................... 8

. Alebäck.....................................................................................................................................10

. Filsbäck-Helde ........................................................................................................................13

. Dalvik.........................................................................................................................................21

. Dälden-Tyskagården ............................................................................................................23

. Skeby .........................................................................................................................................27

3. Utredningen........................................................................................................................32

. Bebyggelse- och landskapshistorisk översikt ............................................................32

. Beskrivning 2012 ..................................................................................................................37

. Alebäck.....................................................................................................................................37

. Filsbäck-Helde ........................................................................................................................40

. Dalvik.........................................................................................................................................47

. Dälden-Tyskagården ............................................................................................................49

. Skeby .........................................................................................................................................52

4. Källor........................................................................................................................................58

Bilaga

1. Fornlämningsöversikt, karta

4 Västergötlands museum 2012:34 och 2012:19

Kulturhistorisk utredning, väg 44 �

1. Inledning

BakgrundPå uppdrag av Trafikverket har Västergötlands museum utfört en kultur-historisk utredning för ny väg 44 Lidköping-Källby. Syftet med utred-ningen är att ta fram viktiga kulturvärden i området, som kan påverkas av den planerade utbyggnaden. Denna beställning är ett frivilligt åta-gande av Trafikverket på rekommendation av Länsstyrelsen. Materialet skall ingå i kommande MKB. Parallellt med denna utredning görs en arkeologisk utredning efter beslut av länsstyrelsen enligt Kulturmin-neslagen. Denna utredning tar alltså fram övriga kulturvärden och har karaktären av en kulturmiljöutredning.

UndersökningsområdeUndersökningsområdet är större än vägkorridoren. Det är således även större än för den arkeologiska utredningen som avgränsats till korrido-ren. Behovet av ett större undersökningsområde för denna utredning är beroende på dels för att få ett större perspektiv på de kulturvärden som berörs av vägkorridoren, dels för att de övriga kulturvärdena kan utsät-tas för en mer vidsträckt visuell påverkan av den nya vägen.

Undersökningsområdet följer planerad dragning av rv 44 från väg 184 nära Lidköping i SV upp till nya södra infarten mot Källby tätort i NO. Det följer sedan den planerade anslutnings-vägen från nya Källbyrondellen ner mot Skeby kyrkby i SO.

� Västergötlands museum 2012:34 och 2012:19

Uppdragets genomförandeÅr 1993 gjordes en första kulturmiljöutredning för rv 44, då omfattan-de ett större segment som nådde även SV och V om Lidköping. Om-rådet som nu är aktuellt är koncentrerat till Ö om Lidköping och väg 184. Nu aktuell dragning är något förändrad sedan 1993 framför allt att korridoren modifierats och att Skeby by och medeltida kyrkomiljö berörs av en ny anslutningsväg med korsning. Redan 1993 upplevdes det byggnads- och landskapshistoriska underlaget för delar av området som mycket begränsat. Länsstyrelsen har även framhållit att befintligt planeringsunderlag är antingen knapphändigt eller föråldrat samt att även det moderna kulturarvet måste beskrivas och bedömas.

Utredningen syftar till att genom arkiv- och kartstudier samt fältinven-tering identifiera och beskriva kulturmiljöns olika värden i undersöknings-området. Arbetet eftersträvar att klarlägga bebyggelse- och landskapshisto-riska värden. Eftersom en separat arkeologisk utredning utförs noteras här befintliga fasta fornlämningar endast som vilka kulturvärden som helst som tillsammans med bebyggelse och odlingsspår reflekterar historiska skeen-den och återberättar mänsklig aktivitet i landskapet genom tiderna.

Arkiv- och kartstudier har utförts som ett översiktligt studium av äldre lantmäteriakter. En mer övergripande kulturmiljöanalys har gjorts för det större undersökningsområdet, medan en översiktlig inventering har utförts av den del som ligger i eller i omedelbar anslutning till befintlig korridor. Bebyggelse och kulturlandskap beskrivs översiktligt. Kultur-miljön karaktäriseras med avseende på kulturvärden.

Vår utgångspunkt för att utföra uppdraget är således att: - definiera och identifiera kulturvärden i stora drag- översiktligt karaktärisera hur kulturvärdena förhåller sig inbördes i

kulturmiljön och hur de upplevs i landskapet

Utredningen har omfattat fältarbete under augusti-september och sam-manställning under oktober 2012. Fältarbetet är utfört av antikvarierna Erik Holmström och Lisa Molander med medverkan av antikvarie Elisa-bet Orebäck Krantz. Antikvarie Maria Norrman medverkar i kartfram-ställning och landskapsanalys. Utredningen inklusive kulturmiljö- och landskapsanalys är sammanställd av Erik Holmström.

Källmaterialet - en kortfattad kommentarDet viktigaste kunskapsunderlaget ur källhänseende har här varit Lant-mäteristyrelsens arkiv med äldre kartmaterial såsom geometrisk bykarta, storskifteskartor och enskifteskartor.

Något yngre kartor av stor betydelse är ekonomisk häradskarta över Skaraborgs län från 1877-82, ekonomisk karta från 1955-59 samt nu-tida digitala fastighetskartor. Observeras bör att det kan förekomma fel-

Kulturhistorisk utredning, väg 44 �

aktiga fastighetsbeteckningar i rapporten eftersom sådana kan ha änd-rats över tiden.

Fornminnesregistret är en viktig källa.Här har även använts äldre regiongeografiska beskrivningar typ P.E.

Lindskogs En korrt beskrifning om Skara stift 1812-16 samt Skaraborgs-bygdens sockenbeskrivningar från 1920-talet. I. Lundahls Ortnamnen i Skaraborgs län, Kinnefjärdings härad, har också varit betydelsefull. Vi-dare har använts kommunikationshistoriskt material som Kultur på väg i Skaraborg 1997. I någon mån har använts underlag och inventeringar från kommunal översiktsplanering som t.ex. Tidernas Lidköping - Kul-turmiljöer i Lidköpingsbygden 1991. Västergötlands museums samlingar är också en betydande kunskapskälla. Tidigare gjorda vägutredningar har uppmärksammats.

Viktig muntlig information om Filsbäcks bebyggelsehistoria har er-hållits av Christian Poucette, Filsbäck.

Rapportens uppläggEfter den inledande delen redovisas resultatet med antikvariska syn-punkter på vägförslaget och områdets kulturvärden i sammanfattning. Därefter följer själva utredningsdelen med landskapshistorisk bakgrunds-översikt och beskrivning/karaktärisering av området. Avslutningsvis följer källförteckning och som bilaga följer fornlämningsöversikt (kartor).

Undersökningsområdet har för att underlätta och förtydliga redovis-ningen delats in i fem delområden:1. Alebäck2. Filsbäck - Helde3. Dalvik4. Dälden - Tyskagården 5. Skeby


2. Resultat - antikvariska synpunkter, kulturmiljövärden i sammanfattning

Först följer en översikt av hela området i ett svep. Därefter följer sammanfattning/synpunkter för varje delområde.

Översikt av berörda kulturmiljövärden

Markeringar med blekrött visar kulturmiljövärden. Motsvarande fornlämningssynpunkter, se separat Arkeologisk utredning 2012. Undersökningsområde markerat med grönt, vägkorridor är streckmarkerad.

1A. Kulturmiljö med tre av de f.d. Alebäckstorpen. Hänger även samman med kulturmiljö Filsbäck-Helde (2). 1B. Torpet Ängen, kulturhistoriskt värdefullt byggnadsobjekt. Synpunkter 1A, AB: Förslaget kan medföra en stor kulturmiljö-påverkan. Mot den bakgrunden rekommenderas en sydligare vägdragning.

2. Filsbäck-Helde, större kulturmiljö med mycket stora kultur-värden. Synpunkter 2: Förslaget medför en mycket stor kulturmiljöpå-verkan i flera avseenden. Mot den bakgrunden rekommenderas en sydligare vägdragning.

3. Dalvik, större kulturmiljö som ligger strax utanför korridoren. Synpunkter 3: Nu befintlig föreslagen dragning påverkar inte kul-turmiljöns stora värden.

4A och 4B. Backgården och Tyskagården, kulturhistoriskt värde-fulla byggnadsobjekt.

4C. Kommunikationshistoriskt intressant liten kulturmiljö bl.a. med gammal broplats. Synpunkter 4A-C: 4A och 4B ligger i korridoren, påverkan bör undvikas. Stor påverkan på 4C. Bevarande hävdas inte, bl.a. p.g.a. att stenbron är delvis raserad. (Bron är fast fornlämning KML 2 kap.).

5A. Skeby by, större kulturmiljö. Synpunkter 5A: Planerad anslutningsväg med en utbyggd kors-ning nära värdefull kyrko- och bymiljö. Stor varsamhet bör visas närheten till kyrkomiljö och bebyggelsemönster.

5B. Skeby ås. Synpunkter 5B: Vägdragningen berör en mängd fornlämningar enligt KML 2 kap. Se särskild utredning VGM 2004:24.

5C. Skeby 1:14 kulturhistoriskt värdefullt byggnadsobjekt. Synpunkter 5C: Ligger i korridoren, är en f.d. backstuga som bör bevaras.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 9

Helde byväg med vy västerut mot Helde byplats och Filsbäckens dalgång.

Filsbäck 3:4, Filsbäcks välbevarade smedja i herrgårdsallén. I bakgrunden bäckdalgångens hagmark.


Delområdesvis genomgång av berörda kulturmiljövärden

1. ALEBÄCK

SammanfattningAlebäcks gård utanför Lidköping kännetecknas av läget i skogskant ut mot öppen flack slättbygd. Inga kända förhistoriska fornlämningar förutom lösfynd finns. Även om Alebäck har medeltida anor och bak-grund som officersboställe på 1700-1800-talet finns idag inte mycket kvar av den karaktären, mer än gårdsläget och enstaka gårdsbyggnader samt bebyggelsemönstret med huvudgården och dess fyra f.d. torp-ställen. Kulturlandskapet vid gården är i huvudsak starkt nutidspräg-lat, omskapat av 1800- och 1900-talets storskaliga uppodling samt nuti-dens stuteriverksamhet som även kännetecknar den i huvudsak sentida gårdsbebyggelsen.

Kulturmiljövärden - De främsta kulturvärdena är knutna till de fyra f.d. gårdstorpen, va-

rav tre har typiskt gårdsnära läge i skogskant, bebyggelsemönstret har anor från 1600-talet. Hagmark och småvägnät knyter samman den

Kulturvärden i delområdet Alebäck. (Marke-ringar i blekrött. Undersökningsområdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). De tre f.d. tor-pen utgör en sammanhängande kulturmiljö som knyter an till Filsbäcks torp i NO. De båda Kusketorpen är även kulturhistoriskt värdefulla sedda som enstaka objekt. Alebäck 1:2 o 1:9 har enstaka gårdsbyggnader av kulturhistoriskt in-tresse.


småskaliga faluröda 1800-talsbebyggelsen på de f.d. torpen Stora och Lilla Kusketorpet. De är idag bland de mest välbevarade slättbygds-torpen kring Lidköping.

Det historiska och funktionella typiska sambandet mellan huvudgård och torpställen är fortfarande möjligt att uppfatta i överblickarna av det öppna landskapet. Kulturmiljömässigt har dock det f.d. torpom-rådet idag mer opåverkade och välbevarade sammanhang med de f.d. torpen och herrgårdsmiljön på Filsbäcks säteri närmast i nordost

- Kulturhistoriskt värdefull är den välbevarade småbruksmiljön från 1800-1900-tal på det f.d. torpet Ängen, Alebäck 1:10, avgränsat från de övriga Alebäckstorpen av skog och väg 184. Ängen har karaktäris-tisk faluröd bebyggelse i skogskant, ut mot öppen odlingsmark.

- Alebäck 1:2 Alebäcks gård har enstaka gårdsbyggnader av kulturhis-toriskt värde, framför allt ett spannmålsmagasin från 1800-talet och en personalbostad från ca 1930-40-tal.

- Av kommunikationshistoriskt intresse är dragningen av Lidköping-Skara-Stentorps järnväg (1874-1961) som finns kvar som körväg vid Alebäck, intilliggande f.d. banvaktsstuga är dock ombyggd och förändrad.

Antikvariska synpunkter och den planerade vägens påverkan på kulturmiljön

Vägförslaget passerar i nuläget mellan Alebäck och de två norra torpen. Lilla Kusketorpet ligger däremot helt inom vägkorridoren. Korridoren

Ett mer småskaligt beteslandskap följer körvägen i skogskanten kring Vadsbotorp och Kusketorpen.

Vy från Alebäck över slätten bort mot Kusketor-pen i skogskanten.

Ängen, Alebäck 1:10,vid väg 184 är ett 1800-talstorp med välbevarad småbruksprägel.


går vidare västerut och angör väg 184 med en tänkt korsning in mot torpet Ängen.

Vägen påverkar direkt det kulturhistoriskt värdefulla torpområdet, eftersom Lilla Kusketorpet ligger i korridoren. En korsning vid Ängen kanske inte påverkar bebyggelsen där direkt i denna vägbyggnadsfas. Skulle man däremot vilja förlänga nya 44:an rakt västerut, i linje med tidigare tankegångar, ligger dock det kulturhistoriskt intressanta Ängen i färdriktningen för en framtida dragning.

Vägdragningen skär även över gamla järnvägen. Denna skulle dock finnas kvar på ömse sidor om nya vägen.

Som tidigare nämnts är Kusketorpen och Ängen bland de mest väl-bevarade f.d. torpställena i Lidköpingsområdet av idag, vilket förstärker betydelsen av torpen ur kulturhistorisk synpunkt. Mot den bakgrunden rekommenderas istället en sydligare dragning av vägen, nedanför Alebäck i söder. Detta är en antikvarisk bedömning som även är kopplad till syn-punkterna på dragningen i angränsande delområde Filsbäck-Helde.

Båda Kusketorpen är kulturhistoriskt värdeful-la som slättbygdstorp med sen 1800-talsprägel. Stora Kusketorpet, Alebäck 1:2.


2. FILSBÄCK-HELDE

Kulturvärden i delområdet Filsbäck-Helde. (Markeringar i blekrött. Undersökningsområdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). Den sammanhållna kulturmiljön Filsbäck-Helde har mycket stora kulturvärden. Här innefattas Filsbäcks välbevarade herrgårds-miljö, inklusive bäckdalgången och allén, som utgjort byns norra del. Här finns även Helde bytomt i söder med två kvarliggande gårdar och tre medeltida ödetomter samt Helde gårdsallé. Vidare ingår herrgårdstorpet Smedstorp, 1800-talstorpet Helde 8:1 och skifteslandskapets vägnät, bebyggelsemönster och solitärträd. Fasta fornlämningar är Sävare 20, 22, 23 och 71. Kulturmiljön har beröringspunkter med Alebäckstorpen i delområde 1. Ett kulturhistoriskt intressant byggnadsobjekt utanför kulturmiljön är Helde 1:19 i NO.


Sammanfattning Slättbygden kring Filsbäcken söder om Filsbäcks tätort kännetecknas av Helde by och Filsbäcks herrgård med omgivande marker. Gamla Skara-Lidköpingsvägen längs bäckdalgången bör ha medeltida bakgrund som viktig kommunikationsled.

Bebyggelsemönstret med herrgårdsmiljöns byggnadsgrupper i norr och bondgårdarna i söder har ursprung från den medeltida tvåsädesby som tycks ha omfattat både Heldegårdarna och Filsbäck. 1720-talets bykarta belägger detta bebyggelsemönster. Enstaka kvarliggande järn-åldersgravar och en boplatslämning minner om bygdens förhistoriska bakgrund. Åtskilliga lösfynd indikerar stenåldersaktivitet.

Byvägen som löper genom Helde, vy mot V, i bakgrunden Filsbäckens dalgång.

Vy från Helde byväg norrut mot Filsbäck över det öppna odlingslandskapet.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 1�

Dagens fullåkersbygd tog form efter enskiftet i Helde 1809. Några gårdar flyttades ut och skiftades upp i mindre enheter. I sent 1800-tal var så gott som hela byns gamla inägor uppodlade till åker och vall ända fram till den gamla utmarken med skogen i öster. En grupp torp och backstugor tillkom i öster på gammal utmark under 1800-talet efter en-skiftet, endast två återstår idag.

Sammanfattning av kulturlandskapsanalys base-rad på studier av äldre kartmaterial kontra da-gens bevarade landskapsstrukturer. För att mar-kera skillnader i tidsdjup har bevarade strukturer från före enskiftet 1809 markerats med kursiverat typsnitt. 1800-talets och det tidiga 1900-talets strukturer markeras med arial-typsnitt. Analysen ligger till grund för kulturmiljöbedömningen.

1� Västergötlands museum 2012:34 och 2012:19

Heldegårdarna är samlade enheter med 1800- och 1900-talsbebyg-gelse, mer eller mindre präglade av det senare 1900-talets modernisering och jordbruksutveckling. Filsbäcks säteri är en aktiv jordbruksfastighet men den välbevarade herrgårdsmiljön karaktäriseras fortfarande av ti-den 1700-tal-tidigt 1900-tal.

I skogen öster om Helde finns en liten husgrupp från 1900-talets mitt och senare del främst med f.d. fritidshus som om- och tillbyggts. En byggnadsgrupp med något enstaka f.d. torp, små f.d. fritidshus och nybyggda villor följer en körväg i nordost längs golfbanan i Truve.

Byvägen vid 1800-talstorpet Helde 8:1 öster om byn.

Filsbäcks stora allé är en mycket viktig del både av herrgårdsmiljön och det öppna odlingsland-skapet. Vy fr S där en planerad korsning är tänkt från nya 44:ans angöring från Heldevägen. Korsningen skulle gå upp mot alléns infart.


Kulturmiljövärden Filsbäck-Helde är en mycket intressant stor kulturmiljö med ett upp-levelsemässigt tidsdjup som idag är ovanligt i utpräglad fullåkersbygd. Kulturmiljön har mycket stora kulturvärden som karaktäriseras av att

- den har en spännvidd i tid och karaktär mellan bymönster från medel-tid, det tidiga 1800-talets enskifte och den välbevarade herrgårdsmil-jön från 1700-1800-tal. Detta sätter stark prägel på kulturmiljön.

- där finns strukturer som med sporadiska nedslag återgår på förhis-torisk tid, men framför allt har förankring i medeltid-1600-tal med bytomt, gårdstomter, ödetomter, vägnät (fägator), bäckravinens hag-mark, den mycket välbevarade herrgårdsmiljön från 1700- 1800-tal inklusive torpställen och alléer.

- den omgivande enskiftesstrukturen är väl bibehållen i utskiftat be-byggelsemönster, typiskt linjärt vägnät med inslag av stora solitärträd

Infarten till Filsbäcks ståtliga allé från Gamla Skara-Lidköpingsvägen med den välbevarade gårdssmedjan till vänster.


(oxlar), allékantad gårdsväg, 1800-talstorpet Helde 8:1 och det öppna odlingslandskapet.

- det är ett väl sammansatt kulturlandskap där strukturerna blir tydliga och lätta att uppfatta när man väl har observerat dem. Kulturmiljön är ett pedagogiskt gott exempel på att en nutida fullåkersbygd kan vila på äldre landskapsstrukturer med tydlig kontinuitet i tid och rum som är lätta att avläsa och åskådliggöra. De olika delarna har ett väl avvägt och upplevelsemässigt samspel i det öppna landskapet.

- Filsbäcks säteri, Filsbäck 3:4 är i sig en kulturmiljö av mycket stort kul-turhistoriskt värde. Den är representativ för västgötaherrgården med lätt klassicistisk huvudbyggnad, faluröda flyglar och tidig stenladugård. Går-den är en aktiv jordbruksfastighet som ovanligt nog bevarar den typiska mångfald av små och stora uthus och ekonomibyggnader som återspeglar liv och verksamhet i en mindre herrgårdsmiljö från 1700-tal till 1900-ta-lets början. Detta är en mycket välbevarad och välvårdad herrgårdsmiljö med typisk indelning/gruppering av bebyggelsen jämte arrondering av omgivande ägor, torp, ståtliga gamla alléer och småvägnät.

- bäckdalgången är uppmärksammad som objekt i ängs- och hagmarks-inventering och i betesmarksinventering

- Kända fasta fornlämningar är en milsten från 1700-talets början vid Helde (Sävare 23), eventuell boplatslämning vid Helde (Sävare 71) och en domarring och en trolig hög i skogskanten öster om Filsbäck (Sävare 20 och 22).

Hagmarkerna kring bron vid Filsbäcks allé har stark förankring i den gamla byns och herrgår-dens ängs- och betesmarker.

Den grusade ekonomigården med karaktäristiskt vagnslider och den stora ladan som tillbyggdes ladugården på 1930-talet.

Vy från Filsbäck över det öppna odlingslandska-pet mot Helde i S.

I dagens hästhage på bäckens östra sida låg till 1809 Bengt-Carlsgården, en av de tre medeltida gårdstomterna.


- Utanför den större kulturmiljön finns ett byggnadsobjekt av intresse, ett f.d. torp, Helde 1:19, nära Truve med bostadshus från ca sent 1800-tal.


Planerad vägkorridor innefattar eller berör gamla södra bytomten med tre f.d. gårdstomter och befintlig tomt på Helde gård, samt byvägens dragning, broplatsen, det f.d. torpet Helde 8:1, samt de utflyttade går-darna Jon-Rasvillsgården och Skattegården.

Den planerade vägdragningen kan komma att medföra en stor påver-kan på den befintliga kulturmiljön. Dragningen går emellan Filsbäcks herrgård och Heldegårdarna och delar således av helhetsupplevelsen av de två bydelarna i det öppna landskapet. Den gamla södra bytomten påverkas eftersom dragningen i nuläget berör fyra troligen medeltida gårdstomter, det vill säga dels den kvarliggande Helde gård, dels de tre ödetomterna. Den befintliga gamla byvägen som idag binder ihop mycket av kulturmiljön skulle i stor utsträckning komma att försvinna. Vidare påverkas upplevelsen av 1800-talets skiftesstruktur starkt om det kvarvarande 1800-talstorpet Helde 8:1 skulle försvinna. Samma gäller även de två berörda utskiftade gårdarna inklusive linjärt vägnät och in-slag av solitärträd.

Planerad vägkorsning med nya 44an/gamla Skaravägen berör i hög grad Filsbäcks herrgårdsmiljö genom att vägkorsningen går upp i till-fartsvägens början med den stora allén, den välbevarade gårdssmedjan vid broplatsen och bäckdalgångens hagmarker. Filsbäcks herrgård är idag

Filsbäcks herrgårdsmiljö har flera karaktäristiska ekonomibyggnader från tidsperioden sent 1700-tal - tidigt 1900-tal. Äldst är förmodligen den välbevarade magasinsflygeln.

Karaktärsfull vy från parken med herrgårdsbygg-naden och det typiska herrgårdsdasset.

Den skadade stora domarringen (Sävare 20) på utmarken O om Filsbäck är en av två bevarade förhistoriska gravar i området.

Gårdens ekonomigård med den stora tegeltäckta stenladugården från 1811 och den ståtliga stall-flygeln med välvda träfönster av 1850-talstyp.


en av Skaraborgs bäst bevarade mindre herrgårdsmiljöer Herrgårdsmil-jön är ovanligt komplett för att vara på 2000-talet och har mycket stora kulturvärden. Mot den bakgrunden är det av största vikt att bevara den intakt och helt undvika påverkan på alléer, bäckdalens hagmark och byggnader. Även gårdsallén mot Helde gård berörs av korsningen. Al-léerna är mycket viktiga både vad gäller den helgjutna herrgårdsmiljön och som inramning av angränsande öppna odlingslandskap.

Mot bakgrund av ovanstående aspekter på kulturmiljöpåverkan vore om möjligt en sydligare dragning av 44:an, söder om Helde bytomt, att föredra ur kulturhistoriskt perspektiv. Detta anknyter till motsvarande synpunkter på delområde 1. Alebäck.


3. DALVIK

Sammanfattning och kulturmiljövärdenDelområdet i lövskogskanten längs Öredalsån med Dalvik och Tores-torpsvägen (väg 702) är i sin helhet en kulturmiljö med mycket stora kulturvärden.

Dessa kulturvärden karaktäriseras - dels av Dalviks herrgård från 1800-talet (gården känd sedan 1600-

tal) med välbevarad mangårdsbebyggelse och park samt odlingsland-skap med hagmark och åravin. Dalviks huvudbyggnad från 1860 har mycket stort kulturhistoriskt värde, eftersom den är ett av Vänerkus-tens främsta exempel på Charles Emil Löfvenskiölds mönsterinspire-rade lantmannabyggnader.

- dels av en stenåldersboplats som ger odlingslandskapet ett större tids-djup.

- dels av Torestorpsvägen med genuin gammal landsvägsdragning och en högvuxen lövträdsallé. Väg 702/701 är klassad som av mycket stort kulturhistoriskt värde i Kultur på väg i Skaraborg 1997.

- Till kulturvärdena hör även att bebyggelse och landskapsbild fortfa-rande är representativa för det småskaliga herrgårdslandskap som länge satt prägel på området mellan Lidköping/Kinnekulle.

Dalviksområdet ingår i sin helhet i en samman-hängande kulturmiljö som följer väg 702 ner t.o.m. Torestorp. (Markeringar i blekrött. Un-dersökningsområdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). Dalviks gård har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Vägmiljön med gammal dragning och allé har också mycket stora kultur-värden. Stenåldersboplatsen Sävare 52 ingår i större fornlämningsmiljöer ner mot Torestorp.

Väg 702 Dalvik-Torestorp med den ståtliga allén.

Dalvik 1:3. Dalviks huvudbyggnad från 1860 är ett av västra Skaraborgs främsta exempel på manbyggnader inspirerade av C.E. Löfvenskiölds mönsterritningar för lantmannabyggnader.


Det välbevarade upplevelsemässiga samspelet mellan dessa värden bi-drar till att kulturmiljön ger ett homogent intryck med stark tonvikt av 1800- och tidigt 1900-tal.

Dalviksområdet är en del av en större kulturmiljö, som sträcker sig utanför undersökningsområdet med fornlämningar, den äldre vägmil-jön, kulturlandskap och bebyggelse ner t.o.m. Torestorps by.


Den planerade vägkorridoren passerar strax norr om Dalvik vid broplat-sen över Öredalsbäcken. Med nu aktuell vägdragning tycks inte Dal-vik-Torestorpsvägens kulturvärden påverkas i någon större utsträckning. Skulle korridoren justeras ytterligare är det dock ur kulturmiljösynpunkt mycket angeläget att undvika en sydligare dragning som skulle kunna påverka delområdets kulturmiljövärden.


4. DÄLDEN-TYSKAGÅRDEN

SammanfattningDelområdet sträcker sig från Truve golfbana och Öredalsåns lövskogs-klädda ravin i SV upp längs 44:ans gamla dragning genom fullåkersbyg-den i Skeby i NO. Vägen återspeglar en gammal huvudled längs Vänerns sydöstra sida. Fornlämningar finns. I äldre tid var området inägor och betesmark till Skeby by, men präglas nu helt av 1800- och 1900-talets fullåkersbygd. Nuvarande bebyggelsemönster tillkom efter enskiftet i Skeby 1821, med en grupp utskiftade gårdar i NO vid Tyskagården. I SV vid Dälden och Skogslund framväxte på 1800-talet en grupp f.d. torp och backstugor, senare omvandlade till egnahem/småbruk och numera starkt påverkade av det senare 1900-talet.

Kulturmiljövärden- En kommunikationshistoriskt intressant miljö vid det gamla färdstrå-

ket omger den djupa åravinen med en gammal broplats med en förfal-len stenvalvsbro (fast fornlämning Sävare 70), nuvarande broplats från 1900-talets mitt med en liten betongbro, samt ett f.d. vägskäl mot Lid-köping/Skara /Kinnekulle samt en vägvisarsten i kalksten (fast fornläm-ning Skeby 5:1). I anslutning finns en stenåldersboplats (Skeby 19:1).

Kulturvärden i delområdet Dälden-Tyskagår-den. (Markeringar i blekrött. Undersöknings-områdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). Här framträder de fyra kända fasta fornläm-ningarna Skeby 5:1, 11:1 och 19:1 samt Säva-re 70:1 den gamla stenbron som är kärnan i en liten miljö av kommunikationshistoriskt intresse. Skeby 7:2 Backgården och 8:1 Tyskagården har kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt.


- Fast fornlämning uppe i odlingsbygden är en järnåldersgrav (en hög, Skeby 11:1) SO om Backgården.

- Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har två gårdar. Den ena är Skeby 7:2 Backgården som är en samlad gårdsmiljö med rötter i enskiftet på 1820-talet. Som enskild byggnad är en välbevarad mangårdsflygel av kulturhistoriskt intresse. Den andra är Skeby 8:1 Tyskagården som är

Vy över fullåkersbygden upp mot Backgården och Tyskagården i NO.

Nere i den djupa åravinen finns den gamla bro-platsen med stenvalvsbron. Idag är den delvis nedfallen. Fast fornlämning Sävare 70.


en fin helhet. Som enskild intressant byggnad framträder främst en tegeltäckt mönsterritad ladugård från ca 1930-40-tal.

- Mer allmänt hållna kulturmiljövärden finns i stora drag i det öppna odlingslandskapet med bl.a. 1800-talets typiska linjära vägnät och gårdarnas byggnadsgruppering och höga lövträd.

Skeby 7:2 Backgården flyttades ut vid enskiftet 1821 och har, oavsett senare tiders modernise-ringar, kvar sina 1800-talsbyggnader som en fin helhetsmiljö.

Gamla 44:an söderut mot åravinen där stenål-dersboplatsen, fast fornlämning Skeby 19:1, lig-ger i skogskanten till vänster.



44:ans gamla vägdragning kommer till stor del att utgöra en grund för den nya dragningen. I delområdets SV del omfattar vägkorridoren i nu-läget stenåldersboplatsen (fast fornlämning Skeby 19:1, se separat Arkeo-logisk utredning 2012) och den gamla broplatsen med stenvalvbron (fast fornlämning Sävare 70). Även den nya broplatsen berörs. Det är en kom-munikationshistoriskt intressant liten kulturmiljö som har en säregen och upplevelsemässigt lite spännande karaktär i och med den delvis raserade valvbrons läge nere i åravinen. Broplatsen har en nu ”ruinromantisk” ka-raktär inbäddad i grönskan bland sluttningens tvära brinkar. Brons långt gångna förfall medför att bevarandeaspekterna inte är påtagliga,

De två f.d. torpställena Dälden och Alvhem som ligger invid gamla 44:an är mer eller mindre förändrade i sen tid. Av dessa ligger Dälden i korridoren.

Av gårdarna i NO ligger samtliga fyra gårdar helt eller delvis inom vägkorridoren. Här bör uppmärksammas att Skeby 8:1 Tyskagården och Skeby 7:2 Backgården är kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt.

I närheten av korridoren står även vägvisarstenen (fast fornlämning Skeby 5:1) nära Alvhem. I händelse av justering av planerad vägdragning är det mycket viktigt att vägvisarstenen uppmärksammas.

Vägvisarstenen, fast fornlämning Skeby 5:1, står på sin plats vid det gamla vägskälet nära Alvhem/Dälden och visar mot Lidköping och Lindärva.


5. SKEBY

Kulturvärden i delområdet Skeby. (Markeringar i blekrött. Undersökningsområdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). I öster har inringats kulturmiljön kring Skeby by med välbevarat bebyggelsemönster, medeltida kyrkomiljö, värdefulla gårdsmiljöer, bytå längs bäcken, byvägnät och alléer. I övrigt framträder de många förhistoriska boplatserna från byn upp mot Skebyås, Skeby 30-46, 49, 51. Fasta fornlämningar är även Skeby 9, 12 och 24. Ett kulturhistoriskt värdefullt byggnadsobjekt är Skeby 1:14.


SammanfattningDetta omfattar undersökningsområdets nordöstra del kring Skeby by och omgivande marker ut mot väg 44 samt Skebyås upp mot den ny-byggda Källbyrondellen i NV. Dagens utpräglade fullåkerslandskap har ursprung som förhistorisk bygd nära Vänern, belagd bl.a. genom kon-centration av sten/bronsåldersboplatser på Skebyås och vid Skeby by, ortnamnet Skeby och enstaka kvarliggande järnåldersgravar.

Skeby by har medeltida anor som stor tvåsädesby, vars inägor låg när-mast byn i torrlänta lägen, samt vad gäller ängen även vid både bäcken och ute vid Vänern. Efter enskifte 1821 vidtog en intensiv uppodling under 1800- och 1900-talet som skapat dagens fullåkersbygd. En gan-ska stor bykärna fick ligga kvar vid medeltidskyrkan vid skiftet och da-gens bymiljö har en mångfald av äldre strukturer bevarade, inte minst välbevarad bondgårdsbebyggelse, byvägnät och en betad f.d. bytå. Dä-remot är det omgivande kulturlandskapet till stor del präglat av det nu-tida storskaliga odlingslandskapet. Några kvarliggande f.d. backstugor minner om 1800-talets utkantsbebyggelse på byns gamla marker.

Vägdragningen från 44:an in mot Skeby och vidare mot Mariedal/Lundsbrunn är av gammalt datum (vägvisarsten och milsten vid 44ans vägskäl).

Skebyås NV om byn är delvis mer kuperad, delvis flackare. På 1770-talet ingick den i en stor byallmänning, då främst använd till oxbete och åker, men med troligt ursprung som äng. Stora delar uppodlades under 1800-talet, inslag finns av mer sentida små odlingsrösen. Idag präglas den av blandskog och sly, delvis av täktverksamhet och sentida ridanläggning och är i N och SO uppodlad. Inslag av enar knyter an till den äldre hävden som fodermark. Mot 44:an ligger Skeby 10:11 som är sentida villabebyggelse.

Kulturmiljövärden - Skeby by har mycket stora kulturmiljövärden som samverkar i upple-

velsen av den genuina bymiljön. Även om flera gårdar flyttade ut efter enskiftet 1821 ligger fortfarande flera gårdar kvar och ger stark förank-ring från den medeltida bystrukturen. Detta är idag en av Skaraborgs mer väl bibehållna bymiljöer och karaktäriseras av byns välbevarade bebyggelsemönster, den medeltida kyrkomiljön, den öppna f.d. bytån, gammal stenbro, bevarat byvägnät och alléer och av den samlade be-byggelsens förhållande till omgivande öppna odlingslandskap.

Många gårdar har fortfarande en väl bibehållen agrar bebyggelse från 1800- och 1900-tal som ur kulturmiljösynpunkt ger en stark

Vy från bäcken över den betade gamla bytån bort mot medeltidskyrkan.

Längs den välbevarade kyrkomiljön går gamla Hangelösavägen, numera som byväg.

Skeby är en väl sammanhållen bymiljö i det öppna odlingslandskapet. Vy fr SO mot Sörgår-den, Skeby 11:2.


karaktär och är av stort kulturhistoriskt värde, t.ex. Skeby 1:2 Skatte-gården, 10:3 Nolgården, 11:2 Sörgården, 11:6/10:3 Storegården och 13:7 Bäckgården (se Utredningsdelen). En f.d. mejeribyggnad, Skeby 8:2, från 1900-talet är av industrihistoriskt intresse.

Vad gäller äldre kulturlandskap är dock det framför allt i bebyggel-semönstret och vägnätet samt den betade gamla bytån, bäckdalgång-ens hagmarker och i någon mån på Skeby ås som fler än enstaka äld-re markanvändningsstrukturer idag kan skönjas i fullåkerslandskapet närmast byn.

- Skeby mycket värdefulla kyrkomiljö med medeltidskyrkan (1100-tal) på den stenmursinramade kyrkplatsen. En karaktäristisk gammal sockenkyrkogård som idag är en av Skaraborgs mycket få kvarvarande gruskyrkogårdar. Skeby kyrkplats ingår i Skeby bymiljö.

- Två f.d. backstugor finns kvar av den stora mängd obesutten bebyg-gelse som uppstod i trakten efter 1800-talets enskifte. Skeby 1:14 med bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet är idag den som har ett större kulturhistoriskt värde. Trädgårdstorp är däremot delvis föränd-rad.

- Vägvisare i kalksten samt en milstolpe från Karl XII:s tid, båda fasta fornlämningar (Skeby 24 och Skeby 12).

- Fasta fornlämningar med järnåldersförankring är dels en grav i form av en hög väster om byn (fast fornlämning Skeby 9:1), dels flatmarks-gravar troligen från tiden kring Kristi födelse nära Skeby ås närmare byn i norr (Skeby 14). Därutöver finns uppgift om bortodlad forn-lämning, stensättning, nära högen.

- Vad gäller Skebyås är dess främsta betydelse ur kulturhistorisk syn-punkt den stora mängd av boplatser från sten/bronsålder som påträf-fats nästan längs hela linjen fr.o.m. kring vägkorset nere vid Skeby by i SO vidare över åsen och upp runt väg 44 och nya Källbyinfarten i NV. (I närheten finns även flatmarksgravar, se ovan). Boplatserna utgör tillsammans ett stort kluster av ca 18 fasta fornlämningar som uppmärksammades i en arkeologisk utredning över området 2004. Detta kluster är större än den del som direkt berörs av den planerade vägdragningen (fasta fornlämningar Skeby 30-46 samt 51). Se Sär-skild utredning VGM 2004, Axelsson&Wattman.

Ett välbevarat byvägnät med flera gårdsalléer kännetecknar Skeby by

Skeby 13:7 Bäckgården är en av byns välbevara-de gårdsmiljöer från 1800-talets mitt..

Skeby 1:2 Skattegården med stor allé är en av byns välbevarade gårdsmiljöer från 1800- 1900-tal.



Delområdet berörs av två vägförslag. Den ena dragningen avser 44ans vägkorridor väster om byn och som innefattar Skeby 1:14 och Skeby 10:7 Trädgårdstorp samt villan Skeby 10:11 nära Källbyrondellen samt vägvisarstenen och milstolpen (fasta fornlämningarna Skeby 24 och Skeby 12).

Ur kulturhistorisk synpunkt skulle det vara angeläget att bevara den f.d. backstugan Skeby 1:14. Kulturvärdena är förknippade med att det-ta tycks vara den mest välbevarade av de f.d. torp och backstugor som växte upp kring Skebyås och angränsande del av 44an efter 1800-talets enskifte. Skeby 1:14 ligger dessutom i ett karaktäristiskt utkantsläge i landskapet och har i huvudsak kvar en välbevarad utformning.Beträffande synpunkter på vägvisarstenen och milstolpen (fasta forn-lämningarna Skeby 24 och Skeby 12) hänvisas till separat Arkeologisk utredning VGM 2012.

Det andra vägförslaget avser den planerade anslutningsväg som skall gå från nya Källbyrondellen i NV ner till Skeby kyrkby i SO. Denna berör flera av de boplatser (fasta fornlämningar) som ligger längs Skeby ås samt kommer i och med planerad korsning i SO nära Skeby medel-tida kyrkplats i kanten av Skeby by.

Vad gäller Skeby ås berör planerad angöringsväg från Källbyrondellen ner mot Skeby flera av de ca 18 fasta fornlämningar som uppmärksam-mades 2004. Se Särskild utredning VGM 2004, Axelsson&Wattman.

De kulturvärden som är förknippade med Skeby by påverkas troli-gen inte mycket av den planerade vägdragningen, dock med ett mycket viktigt undantag för kyrkomiljön i byns västra utkant. Den medeltida

Vy från 44:an österut bort mot korsvägen Källby/Lundsbrunn/Hangelösa vid Skebys västra utkant. Endast öppen gräsmark och en träddunge skiljer korsningen från den medeltida kyrkomiljön.


kyrkomiljön har mycket stora värden och dess småskalighet och expo-nerade läge medför att extra varsamhet måste visas vid ingrepp/åtgärder i närområdet. Mot den bakgrunden är det mycket angeläget att den pla-nerade korsningen/rondellen hålls mer uppåt, åt NNV, och inte förskjuts neråt SSO och kyrkplatsen. Det är också mycket väsentligt för både kyr-komiljö och välbevarad bykaraktär att angöringen till by- och landsväg utförs med stor hänsyn till befintligt äldre bebyggelsemönster.

Vy från Källbyrondellen åt SV längs 44:an vid Skeby 10:11 och gamla ladugården vid Träd-gårdstorp. Flera förhistoriska boplatser ligger i odlingslandskapet kring 44:an.

Vy från Skeby ås, mellersta delen.

Vägvisarstenen nära 44:an, fast fornlämning Skeby 24.

Skeby 1:14 är av kulturhistoriskt värde såsom den mest välbevarade av de f.d. backstugorna från 1800-talet på byns gamla marker.


3. Utredningen

Bebyggelse- och landskapshistorisk översikt Det aktuella området ligger på sydsidan av Vänern, mellan Lidans dal-gång i väster och Kinnekulle i nordost. Frånsett flacka sandstränder och skogsmark närmast Kinneviken domineras området av öppen fullåkers-bygd med inslag av träddungar. Terrängen präglas av en ganska flack slättbygd som mot NO genomskärs av åsryggen Skeby ås. Karaktäristiska för fullåkersbygden är de små ringlande å- och bäckraviner som skurit djupt ner i slättens lerlager. Större skogsområden sluter landskapsbilden främst på Brakelundsåsen, den israndbildning som avgränsar området längst i sydväst. Skogspartier avdelar odlingsbygden även öster om Fils-bäcken, kring Öredalsån och längs Vänern.

Här finns ett kulturlandskap i en utpräglad jordbruksbygd som for-mats under årtusenden. Väg 44 på sträckan Lidköping-Källby skär idag på tvärs över landskapets äldre strukturer.

De äldre vägarna ingår i tidigt utvecklad kommunikationsleder längs Vänern mellan Svealand och Västkusten. Detta gäller det viktiga färd-stråket Skara-Lidköping som länge följde Filsbäckens dalgång upp mot vägskälet Klåvet och där mötte stråket längs sydostsidan av Vänern på sträckan Lidköping- Kinnekulle.

Områdets innehåll av förhistoriska fornlämningar ger uttryck för en ti-dig mänsklig aktivitet. Vid Skeby by och upp mot Skebyås i NO finns ett helt kluster av förhistoriska boplatser som vittnar om boplatser med röt-

Öredalsåns djupa åravin norr om Dalvik.


ter i sten- och bronsålder. Dessa finns redovisade av Axelsson&Wattman, VGM 2004. Två stenåldersboplatser finns också norr och söder om Dal-viks gård vid Öredalsån. Fynd av slagg kring Filsbäcken vid Helde kan indikera tidig boplats. Åtskilliga lösfynd av främst yxor indikerar sten-åldersaktivitet även vid Alebäck-Helde.

Senare tiders intensiva odling har med all sannolikhet reducerat de förhistoriska gravarna i området. Närmare Skeby by finns järnåldersläm-ningar i form av flatmarksgravar kanske från tiden efter Kristi födelse samt två högar. En hällkista troligen från övergången sten- och brons-ålder har förr funnits nära Skeby. På Helde gamla utmark finns järnål-dersgravar i form av en domarring och en trolig hög och uppgift finns om att ytterligare en grav har funnits.

I fullåkersbygden sydväst om Skeby ligger ensta-ka järnåldersgravar kvar som åkerholmar. Hög, Raä Skeby 9.

Skeby 5:1 Vägvisarsten. Fast fornlämning

Skeby 9:1 Hög. Fast fornlämning

Skeby 10:1 Hög. Övrig kulturhistorisk lämning

Skeby 11:1 Hög. Fast fornlämning

Skeby 11:2 Stensättning, bortodlad. Övrig kulturhistorisk lämning

Skeby 12:1 Vägmärke. Fast fornlämning

Skeby 14:1 Flatmarksgrav. Fast fornlämning

Skeby 17:1 Fyndplats. Övrig kulturhistorisk lämning

Skeby 19:1 Stenåldersboplats. Fast fornlämning

Skeby 24:1 Vägmärke. Fast fornlämning

Skeby 25:1 Stenkammargrav. Övrig kulturhistorisk lämning

Skeby 30 Boplatsområde. Fast fornlämning







Skeby 37 Boplatsområde. Övrig kulturhistorisk lämning









Skeby 46 Boplats. Fast fornlämning

Skeby 49 Boplatslämning övrig. Fast fornlämning


Sävare 20:1 Stenkrets. Domarring. Fast fornlämning

Sävare 21:1 Uppgift om grav. Övrig kulturhistorisk lämning

Sävare 22:1 Hög?, rund. Skadad. Fast fornlämning

Sävare 23:1 Vägmärke. Fast fornlämning

Sävare 27:1 Fyndplats. Övrig kulturhistorisk lämning




Sävare 52:1 Stenåldersboplats. Fast fornlämning




Sävare 70:1 Stenvalvbro. Skadad. Fast fornlämning

Sävare 71:1 Fyndplats för slagg. Eventuell boplatslämning. Fast forn-

lämning


Sävare 77:1 Försvunnen gränssten för Kinneskogens kronopark 1688.

Övrig kulturhistorisk lämning

Fornlämningsöversikt (enligt Fmis)


Medeltid - ca 1800 – Byarnas bygdOmrådet ingår i de medeltida socknarna Sävare och Skeby. Bebyggelsen har under perioden medeltid-1800-talets början främst varit samlad i byarna Helde och Skeby. Några medeltida större gårdar såsom Alebäck och Filsbäck har också funnits. Filsbäcks säteri har troligen under år-hundraden räknats som en del av Helde by.

Bylägena har medeltida eller förhistorisk bakgrund och ligger i typiska terränglägen på ryggar eller mindre förhöjningar i slättlandskapet. Un-der sen medeltid-1600-tal spelade animalieproduktion fortfarande viktig roll. Det innebar att betesdriften var betydande och att ängen hade en central roll som fodermark med slåtter. Redan på 1600-talet påbörjades dock en uppodling som sedan tilltog under 1700- och 1800-tal.

Byarna i området tillämpade framför allt tvåsäde, d.v.s. att halva åke-rarealen bar säd årligen och halva åkern låg i träda. I Helde fanns även visst inslag av ensäde, d.v.s. att man inte tillämpade träda utan sådde åkern varje år. Inägorna med åker och äng sträckte sig framför allt längs impediment och torrpartier. Ängsmarken omfattade även mer våta och sidlänta lägen t.ex. längs bäckarna och på mader längs Vänern.

Utmarken var de samfällt ägda markerna, med betesmark och skog som resurs för bränsle, byggnads- och hägnadsvirke. Den har framför allt varit knuten till de skogspartier som funnits samt till de magrare mar-

Storskifteskartan över Helde/Filsbäck 1771 vi-sar hur gårdsbebyggelsen då ligger anslutning till inägorna som omger Filsbäckens dalgång. Helde-gårdarna utgör klungan i söder och Filsbäcks sä-teri ligger i norr. Utmarken motsvarar skogspar-tierna i O. Lantmäteristyrelsens arkiv.


kerna längs Vänern. Via fägatan fördes byns boskap från byplatsen ut till betet på utmarken. Ofta har by- och landsvägar haft dubbla funktioner som väg och fägata. Dragoxarna har åtminstone på 1700-talet haft eget bete i särhägnade oxbeteshagar i inägorna (se nedan).

Bykartan från Helde 1724 är den äldsta kartan i området. Storskif-teskartor från 1700-talets senare del visar på hur åkergärdena då fort-farande karaktäriserades av både oregelbundna ägofigurer av äldre typ och en parcellering med mängder av långsmala tegar i gärdena. Små fodervallar för ängsslåtter låg i åkermarken men planerades bli uppod-lade. Det tycks som om de delar av ängen som betraktats som sämre blivit frånhägnade till oxbete. En del av bäckravinerna hade hägnats in som små beteshagar. Särskilda havreåkrar med odling av havre till fo-der förekom också. Förhållandena tycks ha varit likartade i både Helde och Skeby på 1700-talets senare del. I Skeby hade man delat in byns marker i två hägnade gärden som vardera inrymde både inägo- och ut-mark. Helde hade fortfarande en mer traditionellt avgränsad uppdel-ning i inägor och utmark.

Kvarndriften i området tycks ha varit helt knuten till väderkvarnar.

1800-talets samhällsomvandlingVad som bl.a. karaktäriserar utvecklingen i bygden i det sena 1800-ta-let är dels gårdsutflyttningen från byarna vid enskiftet, dels den ökande uppodlingen, dels framväxten av en obesutten bebyggelse med torpstäl-len och backstugor. Järnvägens tillkomst lade i många avseenden grun-den för framväxten av 1900-talets moderna samhälle.

Området hör till Skaraborgs enskiftesbygder (Enskiftesstadga för Ska-raborg redan 1805), vilket innebär ett tidigt skifte och att laga skifte fick mindre genomslag. I Helde flyttades tre av fem gårdsenheter ut från byn efter 1809. I Skeby 1821 flyttades vissa av de 14 gårdarna ut från byn, men flera fick också ligga kvar med påföljd av att bebyggelsemönstret förblev samlat. Nästan allt av byarnas gamla ängar lades ut till odlings-mark efter storskifte och enskifte. Nyodlingar gjordes också på gammal utmark kring utskiftade gårdar. Flera grupper av torpställen och back-stugor tillkom på gammal utmark, t.ex. kring 44:ans gamla dragning. 1874 drog järnvägen Lidköping-Skara fram med bl.a. en hållplats vid Alebäcks gård. 1898 invigdes Kinnekulle-Lidköpings järnväg som drogs fram längs Vänern bl.a. med Filsbäcks hållplats norr om Filsbäcks herr-gård.

1900-tal - agrarsamhälle i industrialism och globalisering1900-talet har avsatt stora spår i och med det gamla agrarsamhällets fortsatta omvandling till det moderna svenska samhället; med först in-


dustrialism, motorisering och folkhem och sedan postindustrialism och globalisering.

I takt med jordbrukets teknikutveckling ersattes mycket av äldre eko-nomibyggnader med större och mer moderna anläggningar. 1900-talets senare del innebar rationaliseringar och specialiseringar av jordbruks-driften. En stor mängd små och halvstora familjejordbruk har lagts ned. Kulturlandskapet har blivit mer och mer utslätat av det industriella jord-brukets bortröjning och hårdodling av äldre tiders lämningar.

Under 1900-talets tidiga del avfolkades och raserades många f.d. torp och backstugor. Andra sådana småställen friköptes och ersattes ofta med egnahem och andra småbruk. Kring Filsbäcks hållplats och väg 44 har Filsbäcks tätort tagit form under 1900-talets senare del. Under samma tid har Källby tätort som är större än Filsbäck utvecklats som järnvägs- och industrisamhälle. På Skebys gamla utmarker längs Vänern har en omfattande fritidsbebyggelse vuxit upp efter 1900-talets mitt. Vid Tru-veholms herrgård på gränsen mellan Sävare och Skeby socknar har en större golfbana anlagts under senare delen av 1900-talet.

1900-talets snabbt framväxande motorisering och privatbilism inne-bar för området att den gamla huvudvägen Skara-Lidköping byggdes om med ny dragning genom skogsområdet längre väster om Vinninga/Filsbäck i mitten av 1900-talet (väg 184). Även en partiell ny dragning av väg 44 O om Lidköping gjordes närmare Vänern SV om Skeby un-der 1900-talet.

Vy från sydost över de utskiftade gårdarna Back-gården och Tyskagården i fullåkersbygden kring 44:ans gamla dragning mellan Öredalsån och Skeby.


Beskrivning 2012Utredningsområdet har delats in i fem delområden för att underlätta redovisningen: Alebäck, Filsbäck-Helde, Dalvik, Dälden-Tyskagården och Skeby

1. ALEBÄCK

Alebäcks gård ligger i flack slättbygd ett par kilometer SO om Lidköping, där Kartåsens skogsområde öppnar sig ut mot slätten i öster och syd-ost. Kartåsen med barr- och blandskog var till stor del gammal utmark och skogsresurs åt Lidköpings stad. Delområdet präglas bl.a. av skogs-kant, vidöppna flacka odlings- och betesmarker, stora nutida hästhagar, spikraka körvägar samt höga lövträd kring bostadshusen. Ett stort in-slag av energigröda präglar landskapsbilden kring vägen närmast öster om Alebäck.

Några kartor äldre än sent 1800-tal har inte påträffats i Lantmäteriets arkiv. Alebäck har medeltida bakgrund, omnämnt 1361. Namnet anses vara trädnamnet ”al” sammansatt med ”bäck”. Gården var ett helt kyr-kohemman enligt 1546 års jordebok och var således redan då en större gård. Den blev sedermera officersboställe, bl.a. kaptenslöjtnants- och ryttmästarboställe, på 1700- och 1800-talet.

Gårdsbebyggelsen ligger på en svag förhöjning ovanför bäcken som bör gett namn åt gården. I skogskanten ett stycke norrut ligger tre torp-ställen med anknytning till gården. Det bebyggelsemönstret har troli-gen rötter i 1600-talet, vilket kan skönjas på Helde bykarta från tidigt 1700-tal. Ett 1800-talstorp ligger längre åt väster. Torpen har förr varit fler än idag, vilket framgår av Häradskartan från 1877-82.

Gårdsbebyggelsen är samlad kring körvägen mot Helde. Alebäck av idag domineras av att gården är ett framstående stuteri och även omgiv-ningen präglas av hästverksamheten. Även om gårdsläget bör ha gamla anor bär dagens bebyggelse en mycket nutida karaktär, med villapräglad manbyggnad och stora moderna stallar och förrådsbyggnader. Av äldre datum är främst ett falurött magasin från 1800-talet. Väster om gården finns en tidstypisk f.d. personalbostad från ca 1930-40-tal. Närmast ös-ter om gården ligger en om- och tillbyggd f.d. banvaktsstuga vid den f.d. banvallen av järnvägen Lidköping-Skara (i drift 1867-1961)

På Häradskartan från 1877-82 är dagens fullåkersbygd redan ett fak-tum. Kulturlandskapet av idag är i huvudsak starkt nutidspräglat, om-skapat av 1800- och 1900-talets storskaliga uppodling. Idag dominerar stuteriets hästhagar men även odlade partier. En lite äldre prägel finns dock kring de f.d. torpen i skogskanten. Det är en värdefull karaktär med betesmark i det flacka öppna slättlandskapet med små körvägar som binder samman den småskaliga 1800-talsbebyggelsen på de f.d. torpen Lilla och Stora Kusketorpet samt det senare avsöndrade Vads-


botorp. Av torpbebyggelsen återstår idag främst de faluröda bostadshu-sen som framför allt på Kusketorpen har fått behålla mycket av en sen 1800-talskaraktär.

I skogskanten runt Lidköping finns många f.d. torpställen, men näs-tan alla av dessa är idag mer eller mindre starkt förändrade. Kusketor-pen hör numera till de mest välbevarade och är mot den bakgrunden av stort kulturhistoriskt värde som bevarade slättbygdstorp. Sambanden mellan huvudgård och torp är fortfarande överblickbara i landskapet. Kulturmiljömässigt hänger torpområdet även väl samman med de f.d. torpen och herrgårdsmiljön på Filsbäcks säteri i nordost.

På häradskartan från 1877-82 framträder ett starkt uppodlat kulturlandskap kring Alebäck i kontrast mot skogen i V och N. Torpen som låg i V är numera borta. Ängen ligger längre åt NV utanför kartbilden.

Av ekonomiska kartan från sent 1950-tal fram-går den väl etablerade fullåkersbygden kring Ale-bäck i skogskanten.


Det f.d. torpet Ängen, Alebäck 1:10, avslutar delområdet i väster, av-skilt från de övriga Alebäckstorpen av skog och väg 184. Ängen omfat-tar faluröd bebyggelse med bostadshus, uthus, ladugård och liten träd-gårdstomt. Det är en tidstypisk samlad torp/småbruksmiljö med stark förankring i 1800- och tidig 1900-tal.

Vägkorridoren och Alebäck

Vägförslaget går i nuläget norr om Alebäck, mellan gården och Stora Kusketorpet. Lilla Kusketorpet ligger helt inom korridoren. Den plane-rade dragningen går vidare västerut genom skogen och angör väg 184 med en tänkt korsning in mot torpet Ängen.

Båda Kusketorpen är kulturhistoriskt värdeful-la som slättbygdstorp med sen 1800-talsprägel. Lilla Kusketorpet, Alebäck 1:2.

Vy från den f.d. banvaktsstugan västerut längs vägen bort mot Alebäck.

Vy mot Alebäcks gård längs vägen österut.

Små körvägar länkar samman de f.d. torpen i skogskanten. Vy mot Stora Kusketorpet.


2. FILSBÄCK-HELDEDelområdet omfattar slättbygden kring Filsbäckens ringlande lopp. Det kännetecknas av Helde by och Filsbäcks herrgård och omgivande marker. Idag är här en fullåkersbygd som i södra delen karaktäriseras av Helde byplats med kvarliggande och utskiftade bondgårdar och i norr av herr-gårdsmiljön med byggnadsgrupper, park, alléer etc. Mot öster och NO inramas den öppna bygden av skogspartier.

Gamla vägen Skara-Lidköping kommer söderifrån och går norrut förbi Filsbäck upp mot Vänern. Mellan herrgården och Helde går en mindre väg österut som är en gammal byväg. Gamla Skara-Lidköpings-vägen bör ha tidigmedeltida ursprung. En milsten från 1700-talets bör-jan vid Helde betonar vägens roll som kommunikationsled (Fast forn-lämning Sävare 23).

Om bygdens förhistoriska bakgrund minner idag framför allt några järnåldersgravar, en domarring och en trolig hög, i skogskanten öster om Filsbäck (Sävare 20 och 22, båda fasta fornlämningar). Åtskilliga lösfynd indikerar stenåldersaktivitet. Ett slaggfynd i Helde kan tolkas som en eventuell boplats vid bäckdalgången (Fast fornlämning Sävare 71).

Området har en bebyggelsehistoriskt intressant bakgrund med sin koppling mellan Helde by och Filsbäcks herrgård. Helde omnämns

Geometrisk avmätning av Helde by med Filsbäck år 1724. Lantmäte-ristyrelsens arkiv. Av denna äldsta kända karta över byn framgår att Helde/Filsbäck hade två åkergärden, ett på var sida om bäckdalgången. Den bästa ängen omgav herrgården kring bäcken i N. De större ängar-na som låg längst i V samt i SV och SO ansågs sämre och hade avsatts till oxbetesmark. Särskilda betes-hagar fanns, bl.a. i bäckdalgången som dock i övrigt var äng. Utmar-ken med betet var annars knutet till skogspartierna i öster. Byvägar-na fungerade även som fägator till utmarken.


1434 och har medeltida eller förhistoriskt ursprung och Filsbäck är känt sedan 1351. Helde by omfattade fem hela hemman på 1500-talet, ex-klusive Filsbäck. Gården var ett helt hemman som blev säteri 1621 och åtminstone sedan 1600-talet räknades in som en del av Helde by, med ägor i sammanblandning. Det är troligt att herrgården även långt tidi-gare utgjort en del av byn, som då har formen av en tvådelad bytomt som var vanlig i västra Skaraborg. Herrgården utgjorde byns norra tom-tdel kring den ena av de två byvägarna. På den södra tomtdelen låg fem bondgårdar i en klunga kring bäcken och den större byvägen.

Av bykartan från 1724 och storskifteskartan 1771 framgår att Helde/Filsbäck hade två åkergärden, ett på var sida om bäckdalgången. Ängen hade uppenbarligen tidigare spelat stor roll och täckt en större areal, på 1720-talet var dock en stor del äng avsatt till oxbetesmark. Byn hade då kvar två mindre ängsgärden av bättre kvalitet som omgav herrgår-den i norr. Längst i SO fanns ett sämre ängsgärde som var samfällt med övriga byar i Sävare socken. Särskilda beteshagar fanns, bl.a. i bäckdal-gången som dock i övrigt var äng. Utmarken med betet var annars knu-tet till skogs- och höjdpartierna i öster, Myran och Dyan. Byvägarna fungerade även som fägator till utmarken. Detta bör återspegla långt äldre förhållanden.

Dagens fullåkersbygd började ta form efter enskiftet i Helde 1809. Redan ca 1880 var i stort sett hela de gamla inägorna uppodlade till åker och vall ända fram till skogen i öster. Främst bäckdalgångarna var fort-farande ängs- och hagmark. Detta framgår av Häradskartan 1877-82.

Enskifteskartan 1809 över Helde och Filsbäck visar bl.a. en fortsatt uppod-ling från storskiftet 1778. Gårdstom-terna är markerade med rosa. Lant-mäteristyrelsens arkiv.


Häradskartan 1877-82 återger effekterna av enskiftet med gårdsutflyttningar och en intensiv uppodling.

1950-talets ekonomiska karta återspeglar en sedan länge etablerad fullåkersbygd. Flera gårdsenheter längst i O såsom Apelskog och Björn-Håkansgår-den hade inte flyttat ut och bebyggts förrän i tidigt 1900-tal. Fortfarande fanns 1800-talstorpet Li-dabacken kvar på den f.d. utmarken i O.


Bebyggelsemönstret var påverkat redan efter storskiftet på 1770-talet då en av byns gårdar tycks ha försvunnit från bytomten. Vid enskiftet 1809 flyttades ytterligare två gårdar ut och även skiftesdelar av de två gårdar som fick ligga kvar flyttades ut. Öster om byn placerades två går-dar efter enskiftet, Bengtsgården och utflyttad del av Jon-Rasvillsgården. Tre gårdar, Skattegården, Apelskog och utflyttad del av Björn-Håkans-gården, bebyggdes inte förrän i tidigt 1900-tal. (Pukaregården i under-sökningsområdets utkant är utflyttad från grannbyn Lunneberg). Kvar på Helde bytomt i söder ligger Björn-Håkansgården och Jon-Rasvills-gården (förr även kallad Skattegården), sistnämnda gård kallas numera Helde gård. Filsbäck kvarligger i orört läge i norr.

Traditionell funktionsuppdelning och gruppering av gårdsbyggna-derna dominerar idag även om mangårdsbebyggelsen mestadels är mo-derniserad och ibland starkt förändrad. 1900-talets lantbruksutveckling präglar flertalet ekonomibyggnader.

Helde 8:1 är idag det enda kvarvarande av en klunga av torp och backstugor som tillkom i öster på gammal utmark under 1800-talet ef-ter enskiftet. Det f.d. torpet har ett typiskt läge i skogskant ut mot od-lingsbygden. Bostadshuset av enkelstugutyp från 1800-talet är något för-ändrat i sen tid men tillsammans med två faluröda uthus och ett stort vårdträd är detta en väl bibehållen helhetsmiljö av ett gammalt torpställe i fullåkersbygd. Idag är detta mer ovanligt förekommande i fullåkers-bygden kring Lidköping.

Kulturmiljön i området är av stort kulturhistoriskt intresse eftersom den trots läget i fullåkersbygden bevarar flera strukturer från medeltid och framåt, även med ett visst förhistoriskt inslag. Detta ger kulturlandska-pet ett mer ovanligt upplevelsemässigt tidsdjup för att vara i Skaraborgs västra slättbygder. Här finns sporadiska förhistoriska strukturer men en mycket tydlig förankring i medeltid-1600-tal med by- och gårdstomter, ödetomter, vägnät (fägator), hagmark, den genuina herrgårdsmiljön från 1700-1800-tal samt torpställen och stora alléer. 1800-talsstrukturen från enskiftet är fortfarande väl bibehållen vad gäller t.ex. bebyggelsemönster, linjärt vägnät med inslag av solitärträd (oxlar), gårdsallé, 1800-talstorp och det vidöppna odlingslandskapet.

Filsbäck omnämns redan 1351. Gården var på 1500-talet ett helt hem-man som blev säteri 1621 under överste Wilhelm von Salzburg. Länge var gården ett mantal kronosäteri rusthåll under Westgöta Dragonrege-mente. Gården har haft eget bränneri och mejeri samt under 1900-ta-let en liten handelsträdgård. Under det senare 1800-talet och runt år 1900 hade gården mer karaktär av ett stadsnära sommarnöje med ett måttligt utvecklat jordbruk. Efter ägarskifte i 1900-talets första del ut-vecklades återigen egendomens jordbruk betydligt. Familjen Poucette är ägare sedan 1930-talet.

Filsbäck idag, Filsbäck 3:4, är en mycket välbevarad och välvårdad äldre herrgårdsmiljö med typisk disponering av gårdsbebyggelsen jämte arrondering av omgivande ägor med beteshagar, odlingsmarker, stora

Filsbäck, Filsbäck 3:4, har ovanligt nog en stor mängd äldre uthus bevarade, ofta med en ny funktion i dagens herrgårdsverksamhet.

Norra byvägen från Filsbäck löper österut delvis genom den gamla utmarksskogen.

Broplatsen vid Helde, vy mot O.

De kvarliggande två gårdarna inramas både av bäckdalgångens stora träd och det öppna odlings-landskapet. Helde 6:1 Helde gård.


alléer, småvägnät och herrgårdstorp. Gården är en modern jordbruks-fastighet som ovanligt nog bevarar den karaktäristiska mängd av uthus och ekonomibyggnader som präglade en mindre herrgårdsmiljö från 1700-tal till 1900-talets början. Karaktäristisk är t.ex. gårdssmedjan i allén vid gårdens infart.

Den avgränsade, trädkantade mangården omfattar bl.a. fruktträd-gård, kryddgård, delar av äldre trädgårdsanläggningar, en minneslund m.m. Huvudbyggnaden med sexdelad plan och utskjutande knutar kan härstamma från 1700-talet, om- och påbyggd år 1800 i enkel sengus-taviansk utformning med bl.a. ljusmålad panelfasad samt ornamente-

Helde gårds allé sedd från Filsbäck i N. Alléerna är en viktig del av det öppna odlingslandskapet och ger en inramning åt detta.

Det ålderdomliga Smedstorp, Filsbäck 3:4, med sin typiska hallaskorsten är det mest välbevarade av herrgårdstorpen under Filsbäck.

Filsbäck, Filsbäck 3:4, huvudbyggnadens lätt sengustavianska utformning härstammar från en om- och påbyggnad år 1800. Den har en yngre portik och gaveltillbyggnad.

Redan 1811 byggdes Filsbäcks stora stenladugård, överbyggd med ny stor skulle 1915 och tegeltäckt, välbevarad sedan dess.


rad portal, profilerade fönsteröverstycken och i gavlar lunettfönster. En tillbyggnad från sent 1800-tal vid östgaveln slopades vid restaurering 1940-45 som återställde den nyklassicistiska exteriören där samt att portiken vid entrén tillkom. I trädgården finns ett tidstypiskt åttkan-tigt dass från 1800-talet.

De välbevarade flyglarna består dels av ett timrat magasin som kan härstamma från 1700-talet samt en timrad stallänga som kan ha samma ålder men fick nuvarande exteriör ca 1850-60. Den separata fägårdens stora stenladugård byggdes redan 1811, fick ny överbyggd skulle 1915 och ny lada på 1930-talet. Ladgården har kvar det stora tegeltaket, i lik-het med gårdens andra byggnader, vilket bidrar starkt till gårdsbebyg-gelsens väl sammanhållna karaktär.

Bland gårdens alla hus märks bl.a. f.d. mejeri, hönshus (gårdskon-tor), brygghus, hundhus och ett stort vagnslider. Gårdsmejeriet från ca sent 1700- eller tidigt 1800-tal har även omfattat bostäder. Det är byggt med undervåning av sten och timrad övervåning (i källaren finns en in-murad f.d. kronoparkssten från Kinneskogen 1686). På 1940-talet av-kortades längan till hälften. Av gårdens tre personalbostäder är en från 1800-talet och två från 1930-talet. Vid allén och broplatsen vid bäcken ligger gårdssmedjan från 1800-talet i typiskt avskilt säkerhetsläge från övrig gårdsbebyggelse.

Infartsvägen inramas av en högvuxen gammal allé. Angränsande landsväg från Sävare norrut kantas av höga lövträd som en enradig allé. Alléerna är mycket viktiga i den helgjutna herrgårdsmiljön och ramar även in det omgivande öppna odlingslandskapet.

Av de f.d. herrgårdstorpen är Smedstorp vid landsvägen strax norr om herrgården det mest välbevarade med ett ålderdomligt bostadshus av enkelstugutyp från ca 1800-talets mitt. En närliggande liknande stuga är mycket förfallen idag. Tjuvsled har egnahemsprägel från ca 1930-tal, senare moderniserat.

I skogen öster om Helde finns en liten husgrupp från 1900-talets mitt och senare del främst med f.d. fritidshus som senare om- och till-byggts, 1:47-1:50. I skogskanten längst i nordost ligger en större bygg-nadsgrupp på rad längs en körväg som är en f.d. brukningsväg och nu-mera avgränsar husen från Lidköpings golfbana i Truve. Golfbanan är anlagd i ett område med bl.a. ekhagar längs Öredalsån på Truveholms herrgårds mark.

Körvägen är Heldes gamla utmarksgräns mot Truve by och Truveholm. Ca 1880 fanns här endast ett torpställe enligt Häradskartan 1877-82. Under ca 1920-30-talet har några egnahem/småbruk med namn som Apelås och Björkelund tillkommit längs vägen och ca 1945-70 några enkla små fritidshus. På senare år har här kompletterats med nutida vil-labebyggelse. Husklungan har numera en ganska blandad karaktär. Det ännu kvarvarande f.d. torpet, Sandötorp, Helde 1:19, har fortfarande i stort en äldre karaktär med ett bostadshus av enkelstugutyp från ca 1800-talets senare del samt tillhörande uthus.

Helde 8:1 är det enda kvarvarande av en klunga torp och backstugor som tillkom på 1800-talet öster om byn.

Översikt mot Jon-Rasvillsgården som flyttades ut efter enskiftet 1809. Gårdsbebyggelsen är senare för-ändrad, men läget i landskapet är karaktäristiskt.

Skattegården som flyttas ut först i tidigt 1900-tal. En samlad gårdsenhet i karaktäristiskt läge.

Skifteslandskapet karaktäriseras av ett linjärt vägnät med inslag av stora solitärträd, som denna ståtliga oxel vid Skattegårdsvägen nära torpet Helde 8:1.


Vägkorridoren och Filsbäck-Helde

Planerad vägkorridor går över eller berör gamla bytomten med tre troli-gen medeltida f.d. gårdstomter och befintlig tomt på Helde gård, samt byvägens dragning, broplatsen, det f.d. torpet Helde 8:1, samt de ut-flyttade gårdarna Jon-Rasvillsgården och Skattegården.

Planerad vägkorsning med gamla Skaravägen m.m. innebär att väg-korridoren innefattar eller berör Filsbäcks herrgårdsmiljö med tillfartsväg med allé och gårdssmedja, broplats samt Filsbäckens dalgång med ängs- och hagmarker, samt berörd dragning av gamla Skara-Lidköpingsvägen. Den berör även gårdsallén mot Helde gård. I korridorens omedelbara närhet ligger husgruppen Helde 1:47-1:50

Den ståtliga allén längs tillfartsvägen är en ka-raktärsfull del av den välbevarade herrgårdsmil-jön på Filsbäck.

1800-talstorpet Sandötorp, Helde 1:19, ligger för sig längst i NO på Helde gamla marker.


3. DALVIK

Delområdet följer Öredalsåns dalgång söderut från vägskälet med gam-la 44:an, parallellt med landsväg 702 mot Torestorp/Vinninga/Saleby. Huvuddragen i odlingslandskapet är i stort som i slutet av 1800-talet. Omgivningarna närmast Dalviks gård karaktäriseras av lövskog och hag-mark vid och kring den djupa åravinen. SV om gården vidtar ett öppet odlingsstråk som följer landsvägen söderut mot Torestorps by.

Söder om Dalvik finns en stenåldersboplats (fast fornlämning Sävare 52). Den ingår liksom Dalvik och övriga delområdet i en större kultur-miljö, som sträcker sig utanför undersökningsområdet med fornläm-ningar, äldre vägmiljö, kulturlandskap och bebyggelse ner t.o.m. To-restorps by.

Dalviks gård är en ensamgård som är känd sedan 1600-talet och då hette Krutbruket. Gården omnämns i jordeboken första gången 1685 som 1/4 frälsehemman. Någon krutproduktion är inte känd här, däremot kan salpeterframställning vara förknippad med ett sådant gårdsnamn. (Några kartor äldre än sent 1800-tal har inte påträffats vid sökning i Lantmä-teriets arkiv). Under 1800-talets senare del bebyggdes gården som en mindre herrgård och erhöll namnet Dalvik. Herrgårdskaraktären sätter viss prägel på bebyggelse och landskapsbild med en stor parkliknande trädgård kring manbyggnaden och anslutande vägallé. Idag återstår framför allt manbyggnaden (Dalvik 1:3) samt ett falurött timrat bostads-hus, också av äldre datum, vid sidan av manbyggnaden (Torestorp 3:20).

Häradskartan från 1877-82 ger en bild som i stora drag är lätt igenkännbar även idag med herrgård, park, hagmark, åravin och odlingsstrå-ket längs landsvägen. Odlingsmarken var dock mer omfattande än idag.

Ekonomiska kartan från sent 1950-tal skiljer sig inte så mycket från det sena 1800-talets kartbild. Gården hade fortfarande kvar sin stora ekono-mianläggning i SO. Allén gick fortfarande något längre åt NV än idag.


Den stora manbyggnaden i rikt utformad panelarkitekur, s.k. schwei-zerstil, från 1860 bör vara utformad efter Charles Emil Löfvenskiölds mönsterplanschverk ”Landtmannabyggnader”. Exteriören är mycket väl bibehållen.

Landsvägen har en mycket genuin prägel av en äldre vägsträckning som är anpassad till landskapets och terrängens växlingar. Från och med Dalvik och söderut kantas den av en allé av höga lövträd ner förbi To-restorps by. Väg 702/701 är värderad som vägmiljö av mycket stort kul-turhistoriskt värde i Kultur på väg i Skaraborg 1997.

Vägkorridoren och Dalvik

Dalvik ligger i nuläget strax söder om vägkorridoren. Vägkorridoren innefattar broplatsen norr om Dalvik.

Dalviks monumentala huvudbyggnad från 1860 inramas av en parkliknande trädgård. Dalvik 1:3.

Som en sidoflygel till Dalviks huvudbyggnad lig-ger detta äldre bostadshus. Torestorp 3:20.


4. DÄLDEN-TYSKAGÅRDEN

Delområdet följer den äldre dragningen av väg 44. Det sträcker sig från golfbanan i Truve och Öredalsåns ravin i SV upp mot Skeby i NO. Golf-banan är anlagd i en parkliknande omgivning vid Truveholms herrgård intill ån Den djupt nerskurna åravinen präglas av lövskog och lerbrin-kar. Landskapsbilden karaktäriseras huvudsakligen av fullåkersbygd med inslag av buskage och lövträddungar, terrängen höjer sig efterhand upp mot Skeby ås i nordost. Gömmeskogen längst i SO var en del av Skeby bys gamla utmark.

Vägdragningen återfinns såväl i Vägkarteboken 1742 som på Skeby storskifteskarta från år 1777. Den bör dock vara betydligt äldre. Dagens vägskäl nära Alvhem är av senare datum, det ursprungliga vägskälet låg öster om Dälden och därifrån gick vägen ner mot den gamla broplatsen. Nere i grönskan i åravinen finns den gamla broplatsen med en delvis ra-serad stenvalvsbro med rester av vägbank (fast fornlämning Sävare 70). Vid vägskälet sammanstrålade vägar från Lidköping/Skara och Lindär-va/Saleby med färdvägen mot Mariestad längs Vänerns östra sida. Nära Dälden står en vägvisare i kalksten (fast fornlämning Skeby 5:1).

Fasta fornlämningar som ger förhistorisk förankring är dels en stenål-dersboplats ovanför gamla broplatsen (Skeby 19:1), dels en järnåldersgrav (en hög, fast fornlämning Skeby 11:1) SO om Backgården. Därutöver finns uppgifter om borttagna fornlämningar (bl.a. en hällkista).

Historiskt sett har delområdet ingått i Skeby bys norra gärde och in-rymde både inägor och betesmark. Efter enskiftet 1821 odlades området upp till största delen. Kulturlandskapet bär främst prägel av 1800- och 1900-talets intensiva odling, numera även med inslag av betesmark.

På Skeby storskifteskarta 1778 motsvarar lands-vägen i stort sett i 44:ans gamla dragning inklusi-ve den gamla broövergången i SV. Vägen går i hu-vudsak genom Skeby norra gärde med åker, äng och betesmarker. Lantmäteristyrelsens arkiv.

�0 Västergötlands museum 2012:34 och 2012:19

Nuvarande bebyggelsemönster tillkom efter 1800-talets enskifte, med några utflyttade gårdar och gårdsgrupper vid Backgården och Tyskagår-den. Gårdarna har samlade byggnader, grupperade i typisk funktions-uppdelning, inramade av höga lövträd, vid raka tillfartsvägar. Mestadels är mangårdsbebyggelsen från 1800-talet och ekonomibyggnaderna från sent 1800- och 1900-tal. Skeby 7:2 Backgården är fortfarande en sam-lad gårdsmiljö med ursprung från enskiftets 1820-tal även om de flesta byggnaderna moderniserats på senare år, en av mangårdens små flyglar är som enskild byggnad oförändrad exteriört. Även Skeby 8:1 Tyskagården är en fin helhet med samlade typiska gårdsbyggnader. Den tegeltäckta stora ladugården i trä och tegel är den mest intressanta byggnaden, ka-raktäristisk för mönsterladugårdar från ca 1930-40-tal.

Flera torp och backstugor tillkom på den f.d. utmarken under 1800-ta-let, bl.a. minst fem torp som ca 1880 låg i en klunga SO om Tyskagården och som samtliga är borta idag. Även Dälden och Alvhem längst i SV har ursprung från 1800-talets torpställen. Dälden har kvar torpets bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet. Alvhem har under 1900-talet sannolikt haft en för f.d. torpställen typisk utveckling till egnahem/småbruk via fri-köpande. Skogslund m.fl. strax norr därom har också förankring i 1800-talets obesuttna bebyggelse, men här är bebyggelsen numera blandad i ål-der och karaktär. Enstaka kvarvarande f.d. torpställen har kompletterats

Dagens bebyggelsemönster med utskiftade gårdar fick sin form efter enskiftet 1821. Av häradskar-tan från 1877-82 framgår hur mycket av tidi-gare ängs- och betesmarker som odlats upp under 1800-talet.

Vår tids fullåkersbygd framträder tydligt på eko-nomiska kartan från sent 1950-tal. Den gamla dragningen av 44an var då fortfarande huvud-vägen längs sydöstra Vänern.

Golfbanan vid Truve anlades i ett haglandskap på Truveholms ägor. Lösfynd indikerar förhisto-risk aktivitet vid Öredalsån.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 �1

med det tidiga 1900-talets småbruk och egnahem samt inslag av nutida villabebyggelse. Samtlig äldre bostadsbebyggelse i denna del är numera mer eller mindre starkt förändrad av om- och tillbyggnader. Samma gäller även det f.d. småbruket Nyholm från 1900-talet nära Backgården.

Vägkorridoren och Dälden-Tyskagården

Vägkorridoren innefattar i nuläget helt eller delvis stenåldersboplatsen, gamla broplatsen med resterna av stenvalvbron (Sävare 70), nya bro-platsen, det f.d. torpet Dälden, 44:ans gamla dragning samt de fyra ut-skiftade gårdarna Skeby 8:1 Tyskagården, Skeby 7:2 Backgården, Skeby 7:3 och Skeby 19:1. I närheten av korridoren ligger även vägvisarstenen Skeby 5:1 och småbruket Alvhem.

Kulturlandskap nära Skeby 19:1 i den utskifta-de gårdsklungan.

Skeby 8:1 Tyskagården har en fint samlad gårds-miljö från 1800-1900-tal. Den stora tegeltäckta ladugården i tegel och trä från ca 1930-40-tal är en kulturhistoriskt intressant byggnad.

Vy från nuvarande broplatsen norrut mot väg-skälet och Alvhem.

Nuvarande broplats från 1900-talets mitt över Öredalsån.

Den gamla stenvalvbron med vägbanken är en kommunikationshistoriskt intressant liten kulturmiljö som idag framstår som lite spännande och ”ruinromantisk”, inra-mad av grönskan nere i den branta åravinen. Fast fornlämning Sävare 70:1.


5. SKEBY

Delområdet avslutar undersökningsområdet i nordost. Det omfattar Skeby by med omgivande marker ut mot väg 44, bl.a. Skeby ås NV om byn upp mot den nybyggda infarten till Källby tätort. Landskapsbilden karaktäriseras främst av öppen odlingsbygd med inslag av lövträddung-ar och åkerholmar. Skeby ås är däremot delvis kuperad och skogs- och slybevuxen, delvis uppodlad.

Skeby är ett ortnamn med karaktär av äldre järnålder. Namnet anses vara en sammansättning av ”skepp” och ”by” viket knyter an både byn och socknen till Vänern. En stor mängd boplatslämningar på Skeby ås kan förankra bygden i sten- och bronsålder (se Skeby ås nedan). Några av dessa ligger i nära anslutning till Skeby medeltida bytomt (t.ex. Ske-

Häradskartan från 1877-82 ger en bild av Ske-by som är lätt att känna igen även 2012. Gårds-klungorna har glesnat något efter enskiftet men flera gårdar ligger kvar. Omgivande kulturland-skap var föremål för en intensiv uppodling un-der 1800-talet , även på Skeby ås. Källbyvägen hade fått sin nuvarande dragning från Lunds-brunnsvägen norrut.

Grönsaksbladet ger en god bild av 1950-talets bondby med det verksamma mejeriet och många aktiva bondgårdar i fullåkersbygden. Enskiftets strukturer var fortfarande välbevarade i odlings-landskapet. Även Skeby ås var till stor del häv-dad. Hangelösavägen gick fortfarande mellan kyrkan och Stommen.


by 30-32). Fasta fornlämningar som ger järnåldersförankring är dels en grav i form av en hög väster om byn (fast fornlämning Skeby 9:1), dels flatmarksgravar troligen från tiden kring Kristi födelse vid Skeby ås närmare byn i norr (Skeby 14). Därutöver finns uppgift om bortodlad fornlämning, stensättning, nära högen.

Vägdragningen som går från 44:an in mot Skeby och vidare mot Ova och Mariedal finns med på storskifteskartan från 1777 men är troligen mycket äldre än så. Nära Trädgårdstorp, vid det i sen tid något flyttade vägskälet mot 44:an, står två kommunikationshistoriska minnesmärken, dels en vägvisare i kalksten som bl.a. visar vägen mot Mariedals slott, dels en milstolpe från Karl XII:s tid, båda fasta fornlämningar (Skeby 24 och Skeby 12). Vägen Hangelösa -Källby gick ända in på 1970-talet genom Skeby by men drogs sedan väster om kyrkan i nuvarande dragning. Ös-ter om kyrkan finns gamla vägslingan kvar som genuin byväg.

Väster om byn finns två f.d. backstugor kvar från den obesuttna be-byggelse som växte upp ute på de gamla markerna efter enskiftet 1821 och som syns på Häradskartan ca 1880. Mest välbevarat är Skeby 1:14 nära 44:an som är en litet bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet,

Skeby storskifteskarta 1778 ger en god bild av den samlade storbyn med dess 14 gårdar i tre klungor kring medeltidskyrkan och bytån vid Skebybäcken. Mycket av bebyggelsemönstret är fortfarande lätt att uppfatta även i dagens by-miljö, trots att flera gårdar flyttade ut efter 1821 års enskifte. I NV mot Skeby ås fanns en stor all-männing med ängs- och betesmarker (har rosa markering på kartan), närmast byn dominerade dock åker. Lantmäteristyrelsens arkiv.


inbäddat i en gammal fruktträdgård. Trädgårdstorp (Skeby 10:7) fick under 1900-talet mer småbruksprägel och blev mer förändrat.

Skeby by, på åsens utlöpare, har medeltida bakgrund, omnämnd i skrift 1397. Byn som var en stor tvåsädesby omfattade i jordeboken 1574 elva hela och tre halva hemman. 14 gårdar fanns fortfarande i byn fram till enskiftet 1821. Byns marker omfattade nästan hela den lilla socknen. Storskifteskartan från 1777 är den äldsta bevarade bykartan och visar att byns samtliga marker med både inägor och utmark var uppdelade på två gärden. Inägorna låg närmast byn i torrlänta lägen samt vad gäller ängen även i sidlänta lägen vid bäcken, samt som moss- och madmark närmare Vänern. Skog och betesmark fanns i norra gärdet vid Kristningemarken och i det södra vid Gömmeskogen. Både ängs- och betesmark fanns i en stor allmänning i nordväst på Skebyås (se även nedan). Havreåkrar för djurfoder fanns i båda gärdena.

Redan före enskiftet 1821 hade man börjat odla upp den fodermark som ansågs vara lämplig för åker redan vid storskiftet. Exempelvis den stora allmänningen på Skebyås. Häradskartan från 1877-82 visar hur dagens fullåkersbygd i stort sett tagit form helt. Utflyttade gårdar i klungor omger den kvarliggande bykärnan där bl.a. skolhus tillkom. Torp och backstugor har tillkommit t.ex. väster och sydväst om byn. Ekonomiska kartan från sent 1950-tal visar fullåkersbygden med en-skiftets ägostrukturer fortfarande väl synliga och i byn var Skeby mejeri ett viktigt tillskott.

Dagens Skeby har fortfarande en tät och samlad bybebyggelse, en väl samlad enhet i den omgivande öppna fullåkersbygden. Angör man byn från norr eller från 44an i väster ligger den lilla medeltidskyrkan i framkant i det vida blickfånget mot byn. Skeby har en mycket värdefull

Den samlade bymiljön med den lilla medeltids-kyrkan i förgrunden är blickfång i vyerna från V och NV.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 ��

kyrkomiljö med den romanska 1100-talskyrkan med ett senmedeltida torn och vapenhus från 1738. Den stenmursinramade kyrkplatsen är en genuin gammal sockenkyrkogård som idag är en av Skaraborgs mycket få kvarvarande gruskyrkogårdar. Trots småskaligheten är den lilla kyrkan väl synlig. Vyerna är vida över odlingslandskapet mot kyrkplatsen och byn. En större verksamhetsbyggnad har nu 2012 uppförts i blickfånget ett stycke väster om byn.

Skeby by har fortfarande en tät och sammanhållen bykaraktär, efter-som flera gårdar fick ligga kvar i byn vid enskiftet. Medeltidskyrkan och de tre gårdsklungorna kring den öppna f.d. bytån med betesmark kring Skebybäcken kännetecknar även dagens bymiljö. Tätast ligger bondgår-

Den mycket värdefulla kyrkomiljön omfattar Skeby medeltidskyrka och den genuina socken-kyrkogården, en av Skaraborgs bäst bevarade gruskyrkogårdar.

Vy från bäcken över den betade gamla bytån bort mot medeltidskyrkan.

Skeby 8:2 det modernistiska f d mejeriet är ett intressant industriminne.

Skeby 1:2 Skattegården med den stora manbygg-naden är en av byns välbevarade gårdsmiljöer från 1800-talet.

Stommens ladugård vid kyrkplatsen och gamla Hangelösavägen.

�� Västergötlands museum 2012:34 och 2012:19

darna kring bäcken. Den västra klungan vid kyrkan har även inslag av f.d. skolhus, egnahem och någon nyare villa. Mycket av byvägnätet är bevarat, med flera inslag av alléer av lövträd. I östra bydelen finns en gammal stenvalvsbro över bäcken. Skeby har gott om gårdar med den genuina prägeln av bondgård i behåll, de äldsta bör härstamma från enskiftets tid på 1820-talet, någon kanske kan vara äldre. Ovanligt nog finns många ladugårdars stora tegeltak i behåll vilket ger en särskild ka-raktär åt bebyggelsen.

En av byns största och mest intressanta gårdsmiljöer är Skeby 1:2 Skattegården med stor manbyggnad från ca 1800-talets mitt och med flera välbevarade uthus och ekonomibyggnader i behåll samt en ståtlig allé längs tillfartsvägen. Även Skeby 13:7 Bäckgården är en större gårds-anläggning med manbyggnad och flyglar från ca 1850-70 samt ekono-mibyggnader av blandad ålder. Bra exempel på ladugård och uthus från ca sent 1800-tal har Skeby 10:3 Storegården och 11:2 Sörgården. Även Skeby 24:3 Nolgården har en äldre ladugård samt även en väl bibehål-len manbyggnad från 1800-talet. En ståtlig mangårdsanläggning från 1800-talets mitt med fint exempel på ekonomianläggning från 1900-talet har den utflyttade Skeby 11:6/10:3 Storegården i SO. F.d. Skeby mejeri, Skeby 8:2, är en större tegelbyggnad från ca 1930-40-tal av in-dustrihistoriskt intresse.

Det aktuella området på Skebyås NV om byn var på 1700-talet del av en stor allmänning som hade karaktär av enbevuxen torräng på sand-grusjord och hade förmodligen varit en del av byns ängar. På 1770-talet användes området främst till bete för byns dragoxar, förutom den delen som låg närmast byn och tycks ha brukats till åker. Efter enskiftet 1821 började man odla upp stora delar av åsen, vilket framgår av Häradskartan från ca 1880. Idag finns partier som är tydligt stenröjda med upplagd sten och enstaka små odlingsrösen som ger ett ganska sentida intryck. Här och var finns enar som visar på att området förr varit hävdat och öppet, vilket knyter an till den äldre användningen som fodermark.

Vy från nya Källbyrondellen åt SO ner mot Skeby ås.

Vy från Skeby ås, mellersta delen.

Vy från Skebykorsningen upp mot NV och Skebyås.

Skeby 10:7 Trädgårdstorp ute vid korsningen med nuvarande 44:an.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 ��

Åsen är delvis mer höglänt, delvis flackare. Terrängen är delvis starkt kuperad av gropar och kullar. Buskar och blandad låg löv- och barrskog täcker de mellersta delarna. Främst i mellersta delen bär den prägel av täktverksamhet från 1900-talet vilket i sig bör vara ett slags industri-minne, dock inte närmare känt. Ungefär mitt på åsen finns numera en mindre ridanläggning med paddock och hinderhoppning. Norra delen av åsen upp mot Källbyinfarten är uppodlad. I SO ner mot byn domi-nerar åker och öppen gräsmark. Ut mot 44an nära den nyligen utförda Källbyrondellen vid tätortens södra infart ligger Skeby 10:11 som är nutida villabebyggelse.

På åsen med omnejd har en stor mängd boplatser från sten/bronsålder påträffats fr.o.m. kring vägkorset nere vid Skeby i SO vidare över åsen och upp runt väg 44 och nya Källbyinfarten i NV. Boplatserna utgör tillsammans ett stort kluster av ca 17 fasta fornlämningar som uppmärk-sammats i en arkeologisk utredning över området 2004. Detta kluster (fasta fornlämningar Skeby 30-36, 39-40, 45-46, 51) är större än den del som berörs av den planerade vägdragningen.

Vägkorridoren och Skeby

Delområdet berörs av två vägförslag. Dels är det 44ans vägkorridor som innefattar Skeby 1:14 och Skeby 10:7 Trädgårdstorp samt villan Skeby 10:11 nära Källbyrondellen samt vägvisarstenen och milstolpen (fasta fornlämningarna Skeby 24 och Skeby 12). Dels är det korridoren till en planerad anslutningsväg som skall gå från nya Källbyrondellen i NV ner till Skeby kyrkby i SO. Denna berör flera av de boplatser (fasta forn-lämningar) som ligger längs Skeby ås samt kommer i och med planerad korsning i SO i närheten av Skeby by och medeltida kyrkplats.


Källor

Agrarhistorisk landskapsöversikt Västergötland och Dalsland. 2002. Läns-styrelsen i Västra Götaland. publikation 2002:14.

Axelsson, T., Wattman, N. 2004. Västergötlands museum. Rapport 2004:24. Ombyggnad av vägskäl 44/2074/2714..... i Källby socken, Gö-tene kommun, Västergötland. Särskild utredning 2004.

Björkman, E. 1977. Översiktlig kulturhistorisk inventering i Lidköpings kommun. Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum. Lidköpings kommun.

Ekonomisk häradskarta Skaraborgs län 1877-82. Nytryck 1986-1988. Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum.

Fmis (Fornminnesregistret), Riksantikvarieämbetet.

Förstudie Riksväg 44 Förbifart Lidköping med vägskäl 44/2704/2714 Käll-bykorsningen. Lidköpings och Götene kommuner. Västra Götalands län. Ob-jektsnr 631070. Samrådshandling 20 juni 2002. Vägverket.

Hallin, K. 1977. Översiktlig kulturhistorisk inventering i Götene kommun. Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum. Götene kommun.

Holmström, E., Lundgren, E. 1997. Kultur på väg i Skaraborg. Läns-styrelsen i Skaraborgs län.

Holmström, E. Tidernas Lidköping. Kulturmiljöer i Lidköpings kommun. 1991. Lidköpings kommun.

Informant om Filsbäcks bebyggelsehistoria: Christian Poucette, Fils-bäcks säteri.

Lantmäteriverket, Lantmäteristyrelsens arkiv

Lindskog, P. E. Faksimil 1985. Försök till en korrt beskrifning om Skara stift. 1812-16. Utg. av C. Zakariasson, Ed.

Lundahl, I. 1950. Ortnamnen i Skaraborgs län. D7. Kinnefjärdings hä-rad. Territoriella namn.

OGIS. Digitalt kartmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Skaraborgsbygden. 1917-1936. Utg. Av F. Colling.

Västergötlands museums arkiv och samlingar


Forn

läm

ning

söve

rsikt

Aleb

äck-

Filsb

äck-

Held

e. Se

tabe

ll un

der L

ands

kaps

histo

risk

över

sikt.

Bilaga 1. Fornlämningsöversikt i karta


Forn

läm

ning

söve

rsikt

Dal

vik-

Däl

den-

Tysk

agår

den.

Se t

abell

und

er L

ands

kaps

histo

risk

över

sikt.


Forn

läm

ning

söve

rsikt

Ske

by. S

e tab

ell u

nder

Lan

dska

pshi

storis

k öv

ersik

t.

Arkeologiska rapporter 2011 - 2012

2011:1 AndersBerglund ArkeologiförLogisticCenterFalköping.UndersökningavFriggeråker sockenRAÄ116,Falköpingskommun,Västergötland20092011:2 MariaNorrman ArkeologiskförundersökningavRAÄSkövde167/177och200, ”Horsåsträdgårdsstad”,Skövde5:85,Skövdekommun,Västergötland 20102011:3 MariaNorrman ArkeologiskförundersökningavRAÄRåda101:1iRådasocken,Råda Prästbol1:15,Lidköpingskommun,Västergötland2011:4 CatharinaHenriksson Kompletterandesärskildarkeologiskutredninginförbyggnationinom fastighetenSkövde5:85iSkövdesocken,Skövdekommun2011:5 MaritaSjölin Boplatslämningfrån1100-talet,Raä47iRådasocken,Lidköpings kommun.Västergötland.Arkeologiskförundersökning20092011:6 MaritaSjölin BoplatslämningiHorsås.FornlämningRAÄ178iSkövdesocken, Skövdekommun,Västergötland.Arkeologiskförundersökning20102011:7 AndersBerglund ArkeologipåHeden–Arkeologiskundersökningavfornlämning202i Skövdesocken&kommun,Västergötland2011:8 MariaVretemark OsteologiskanalysavdjurbenfrånkvMästarenpåKvarnholmeni Kalmar,Småland2011:9 MariaVretemark Osteologiskanalysavbenmaterialfrånkv.Intellektet,RAÄ330Valla, Linköping,Östergötland2011:10 RagnarSigsjö ArkeologiskprovundersökningavJarlehusborgruin1982-83,fornlämning nr1,Rackebysocken,Västergötland2011:11 MaritaSjölin Virkelsborg–fortsattarkeologiskundersökning.FornlämningRAÄ34i Västerbitternasocken,Varakommun,Västergötland.Arkeologisk forskningsundersökning20102011:12 AndersBerglund NorraRyd,Skövdekommun.Besiktning,inventering,utredningav arkeologi.2011:13 MariaVretemark OsteologiskanalysavdjurbenfrånkvDovhjorteniJönköping,Småland2011:14 MariaNorrman InföretableringavfemnyavindkraftverkpåfastigheternaKymbo9:1, Bäck12:1ochHångsdala3:6iKymbo,ValstadochHångsdalasocknar, Tidaholmskommun,Västergötland. Arkeologiskutredning2011.2011:15 MariaNorrman Kompletteringavrapport2010:28.Arkeologiskundersökning2000av fornlämning52,Götenesockenochkommun,Västergötland.2011:16 MariaNorrman Kulturhistoriskförstudieinförenplaneradvindkraftspark,projekt Borgstena,Borgstena8:1,Borgstena-Ingeshult2:1,Nötegärde1:1, Stockared1:1m.fl.,Boråskommun.2011:17 AndersBerglund Gullspångsparken.Arkeologiskinventeringavplaneradevindkraftverk medtillfartsvägar,Gullspångskommun,Västergötland.2011:18 MariaVretemark Osteologiskanalysavdjurbenfrånförundersökningikv.Valnötsträdet6 iKalmar,Småland.2011:19 AndersBerglund Mosstorpsparken.Arkeologiskinventeringavplaneradevindkraftverk medtillfartsvägar,Gullspångskommun,Västergötland2011:20 MariaNorrman Kulturhistoriskförstudieinförplaneradevindkraftverk,projekt Sparresäter,Karlsfors3:1,Sjöråsen1:1ochSparresäter1:13, Skövdekommun2011:21 AndersBerglund Kinneskogen.Arkeologiskinventeringavplaneradvindkraftparki VästraKinneskogen,Mariestadskommun,Västergötland2011:22 AndersBerglund ArkeologiskinventeringavplaneradvindkraftparkBrevikshults häradsallmänning,Vårgårdakommun,Västergötland

2012:1 CatharinaHenriksson KulturhistoriskutredningVarnhem2011 &ErikHolmström2012:2 AndersBerglund ArkeologiiHorsås-Trädgårdsstaden2011.FörundersökningaravRAÄ 119,168,173,174,179,180och184,Skövdesockenochkommun, Västergötland2012:3 CatharinaHenriksson Särskildarkeologiskutredninginförbyggnationinomfastigheten/erna Våmb30.241ochHene8.16iVåmb&NorraKyrketorpsocken,Skövde kommun2012:4 CatharinaHenriksson Särskildarkeologiskutredninginförbyggnationinomfastigheterna Källby6:6och2:27,Källbysocken,Götenekommun2012:5 MariaNorrman InförbergtäktpåfastigheternaHåberg1:15,Skogen1:5,Tengenestorp 1:19mfl,Grästorpskommun2012:6 MariaVretemark Osteologiskanalysavdjurbenfrånkv.BokbindareniLinköping, Östergötland2012:7 MariaVretemark OsteologiskanalysavdjurbenfrånHulje8:3,RAÄ281Mjölbysocken, Östergötland2012:8 MariaNorrman Hällkistansomintefanns.RaäHäggesled37:2,Häggesledsocken, Lidköpingskommun.Arkeologiskförundersökning20112012:9 AndersBerglund KringFårabergetiFalköping.Arkeologiskutredning2011inomDP Tåstorp-Fåraberget,Falköpingskommun,Västergötland2012:10 AndersBerglund Spårenavettlitetgravfält.UndersökningavRydsnRAÄ55,Skövde kommun,Västergötland2012:11 CatharinaHenriksson Arkeologiskförundersökningiformavschaktningsövervakningav fornlämningRaänr17,Hjostad,Hjokommun2012:12 CatharinaHenriksson ArkeologiskförundersökninginförbyggnationinomKällbyRaänr94, Götenekommun2012:13 AndersBerglund MindrearkeologiskutredninginomfastighetenRåda14:60,Rådasocken, Lidköpingskommun,Västergötland2012:14 CatharinaHenriksson ArkeologiskförundersökninginförbyggnationinomRaänr81,Norra Kyrketorpsocken,Skövdekommun,Västergötland2012:15 CatharinaHenriksson Kulturhistoriskförstudie,Våmbsocken,Skövdekommun &ErikHolmström2012:16 AndersBerglund ArkeologividLogisticCenter.ArkeologiskaförundersökningaravRAÄ 104och108,Friggeråkersocken,Falköpingskommun,Västergötland2012:17 AndersBerglund Arkeologiskinventering(förstudie)isambandmedplaneringavvindkraft- verkenLövaskog1-4,Äsperedssocken,Boråskommun,Västergötland2012:18 ElinorGustafsson TillgänglighetsanpassningpåKyrkogataninomRaäMariestad22:1, Mariestadskommun,Västergötland.Arkeologiskförundersökning2012:19 AndersBerglund JärnframställningvidLillegården-återkomsten.Förundersökningav SkövdesockenRaä203,Skövdekommun,Västergötland2012:20 MariaNorrman RådaPrästbol1,RAÄRåda101,Rådasocken,Lidköpingskommun. Arkeologiskundersökning20102012:21 YlvaNilson HalskragenfrånDaretorp-ettbronsålderstidadepåfynd.Arkeologisk (redElinorGustafsson) efterundersökning19912012:22 ElinorGustafsson SchaktningsövervakningvidmedeltidaborgenGälakvist,Skarasocken, Skarakommun2012:23 YlvaNilson Medeltidakulturlagerikv.Saturnus,Skarasocken,Skarakommun (redElinorGustafsson)2012:24 MariaVretemark Osteologiskanalysavdjurbenfrånkv.SpinnrockeniNorrköping, Östergötland2012:25 MariaVretemark OsteologiskanalysavdjurbenfrånStortorgetiKungsbacka,Halland2012:26 AndersBerglund Kulturhistoriskinventering(förstudie)isambandmedplaneringavvindkraft- verkenFänneslunda1-7,Ulricehamnskommun2012:27 AndersBerglund Liared1-7iänglagårdensutmarker.Förstudieavplaneradvindkraftparki Liaredssocken,Ulricehamnskommun,Västergötland

2012:28 ElinorGustafsson Spåravkv.Plåtslagaren,BadhusgataniSkövde,Skövdekommun2012:29 MariaNorrman InförbyggandeavNaturrum”Vänerskärgården-Viktoriahuset”på fastighetenLäckö1:7,Lidköpingskommun.Arkeologiskutredning20122012:30 MariaNorrman InförnydetaljplanpåfastigheternaAlvetorp1:2ochLed4:2,Lidköpings kommun2012:31 ElinorGustafsson InförvindkraftinomFloby-Istorp1:5,1:7och1:9,Flobysocken, Falköpingskommun.Särskildutredning20122012:32 ElinorGustafsson SUinförnyindustritomtMagrelund,Skultorp50:1,NorraKyrketorp socken,Skövdekommun2012:33 MariaNorrman Införplaneradevindkraftverk,projektSparresäter,Karlsfors3:1,Sparre- säter1:13m.fl.,Skövdekommun.Arkeologiskutredningsteg1.2012:34 ErikHolmström Kulturhistoriskutredningförnyväg44Lidköping-Källby2012,Skeby ochSävaresocknar,GöteneochLidköpingskommuner,Västergötland

Rapporter 2011-2012 i ämnet bebyggelse från Västergötlands museum

2011:1 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Amnehärads kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:2 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Berga kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:3 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Enåsa kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:4 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Färeds kyrko-gård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:5 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Hassle kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:6 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Lyrestads kyrko-

gård. Byggnadshistorisk rapport.2011:7 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Sjötorps kyrko-

gård. Byggnadshistorisk rapport.2011:8 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Amnehärads-Lyrestads pastorat. Södra Råda

kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:9 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Gösslunda kyrkogård.

Byggnadshistorisk rapport.2011:10 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Otterstads kyrkogård.

Byggnadshistorisk rapport.2011:11 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Rackeby kyrkogård.

Byggnadshistorisk rapport.2011:12 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Sankta Marie kapell.

Byggnadshistorisk rapport.2011:13 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Skalunda kyrkogård.

Byggnadshistorisk rapport.2011:14 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Strö kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:15 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Sunnersbergs pastorat. Sunnersbergs kyrkogård.

Byggnadshistorisk rapport.2011:16 Raggagårdens mejeri. Horsmarka 2:19, Holmestads socken, Götene kommun, Väster- götland. Renoveringsarbeten 2006-2009. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:17 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Fritsla-Skephults församling. Fritsla gamla kyrko-

gård. Byggnadshistorisk rapport.2011:18 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Fritsla-Skephults församling. Fritsla nya kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:19 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Fritsla-Skephults församling. Skephults kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:20 Brestorp. Brestorp 11:3, Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av

ladugård 2008-2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. 2011:21 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Kapellkyrko-

gården. Byggnadshistorisk rapport.2011:22 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Östra kyrko-

gården. Byggnadshistorisk rapport.2011:23 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Strandkyrko-

gården. Byggnadshistorisk rapport.2011:24 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Katrinedals

kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:25 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Vassända

Naglum kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:26 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Vänersborg och Väne-Ryrs pastorat. Väne- Ryrs

kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:27 Kungsköksflygeln.Axvall1:19,Skärvssocken,Skarakommun,Västergötland.Renoveringavstomme, fasader och tak 2009-2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:28 Torps ryttmästarboställe. Torp 1:2, Eggby socken, Skara kommun, Västergötland. Renovering av vagnslider 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:29 Källstorp. Källstorp 1:30, Örslösa socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av f.d. gårdskyrka/magasin 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:30 Bosgården. Gerum 14:2, Östra Gerums socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Mörning av halmtak och renovering av fönster på södra ladugården 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:31 Östra Tunhems Missionshus. Tunhem 7:17, Östra Tunhems socken, Falköpings kommun, Väster-götland. Renovering av fönster och tak 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:32 Gudhammar. Gudhammar 1:9, Hova socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av spannmålsmagasin 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:33 Lada på Skålltorp. Skålltorp 2:1, Skärvs socken, Skara kommun, Västergötland. Renovering av takstolskonstruktion 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:34 Kanslihus (Byggnad 004). P4, Skövde garnison, Skövde kommun, Västergötland. Invändig om-byggnad 2010-2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:35 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Fredstorps begravningsplats. Bygg-nadshistorisk rapport.

2011:36 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Fridene kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:37 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Grevbäcks kyrkogård. Byggnadshisto-risk rapport.

2011:38 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Hjo begravningsplats. Byggnadshisto-risk rapport.

2011:39 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Korsberga kyrkogård. Byggnadshisto-risk rapport.

2011:40 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Mofalla kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.

2011:41 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Norra Fågelås kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:42 Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Hjo pastorat. Södra Fågelås kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport.2011:43 Kasern 1 (Byggnad 001). P4, Skövde garnison, Skövde kommun, Västergötland. Ombyggnad

samt fasad- och takrenovering 2006. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:44 Kasern 3 (Byggnad 003). P4, Skövde garnison, Skövde kommun, Västergötland. Ombyggnad

samt fasad- och takrenovering 2001-2002. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:45 Läckö slott. Läckö 1:7, Otterstads socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Montering av

brandavskiljande dörrar 2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:46 Läckö slott. Läckö 1:7, Otterstads socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Ombyggnad av

publika toaletter 2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:47 Bårhus och ceremoniplats, Vads kyrkogård. Vads socken, Skövde kommun, Västergötland. Doku-

mentation inför rivning. Byggnadshistorisk rapport.2011:48 Förslag till bevarandeplan för Gamla kyrkogården i Tidaholm. Byggnadshistorisk rapport.2011:49 Kv. Mården nr 6, Bertha Petterssons hus i Mariestad. Mariestads stad och kommun, Västergöt-

land. Renoveringsarbeten 2009. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:50 Nossebro. Kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering 2010. Bebyggelsehistorisk rapport.2011:51 Anestad Västergården. Anestad 2:19, 3:21, Främmestads socken, Essunga kommun, Västergötland. Renovering av hönshus 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:52 Villa 1, Mössebergsparken. Mösseberg 49:10, Falköpings socken, Falköpings kommun, Väster-

götland. Fortsatt renovering och ommålning 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:53 Ryholms ladugård. Ryholm 1:2, Beatebergs socken, Töreboda kommun, Västergötland. Renove-

ringsarbeten 2008-2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:54 Villa Nr 30, Mössebergsparken. Mösseberg 49:21, Falköpings socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering och ommålning 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:55 Kv. Klockaren 1:2. Klockaren 1:2, Falköpings socken, Falköpings kommun, Västergötland. Mål-ning av tak 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2011:56 Kopparslageriet i Medelplana. Medelplana 1:4, Medelplana socken, Götene kommun, Västergötland. Renoveringsarbeten 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:57 Bengtssonska havremagasinet. Kv Örnen 3, Vara socken, Vara kommun, Västergötland. Renovering och målning 2009-2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:58 Åreberg, Trädgårdsboden m.m. Åreberg 3:2, Kyrkefalla socken, Tibro kommun, Väster- götland. Renovering av timmerskador. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:59 Gamlegården. Gamlegården 1:1, Främmestads socken, Essunga kommun, Västergötland. Reno-

vering av kölna 2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2011:60 Logen Vulcan. Kv. Tallen 5, Tidaholms socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Reparation av skada på tak. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

2012:1 Torps ryttmästarboställe. Torp 1:2, Eggby socken, Skara kommun, Västergötland. Renovering av smedja 2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:2 Kulturhistorisk utredning Varnhem 2011. Varnhems socken, Skara kommun, Västergötland. Be-

byggelsehistorisk rapport.2012:3 Skålltorp. Skålltorp 2:4, Skärvs socken, Skara kommun, Västergötland. Renovering av skiftesverkslada 2011-2012. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:4 Ladugård vid "Bäckes-Ellens stuga". Böckersboda 2:19, Lyrestads socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av tak 2011-2012. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:5 Kungsbroskolan i Tidaholm. Kv. Kaplanen 1, Tidaholm socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Byggnadshistorisk studie.2012:6 Villa nr 27, Mössebergsparken. Mösseberg 49:50, Falköpings socken, Falköpings kommun, Väs-

tergötland. Renovering av tak 2010-2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:7 Vård- och underhållsplan för Vallby Sörgården 2012. Vallby 2:36, Götlunda socken, Skövde kom-

mun, Västergötland. Byggnadshistorisk rapport.2012:8 Kulturhistorisk förstudie Brandstorp - Våmb 2012. Våmbs socken, Skövde kommun, Västergöt-

land. Bebyggelsehistorisk rapport.2012:9 "Stenboa" vid Faledreven. Prästgården 36:1, Segerstads socken, Falköpings kommun, Väster-

götland. Renovering av tak m.m. 2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:10 Villa Götha i Stadsparken, Hjo. Hjo Norr 3:59, Hjo stad och kommun, Västergötland. Renovering av tornspira. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:11 Slädene Storegård. Slädene 10:6, Slädene socken, Vara kommun, Västergötland. Renoveringavflygel2010-2011.Antikvariskslutbesiktningsrapport.2012:12 Strandbadet i Hjo. Hjo 3:59, Hjo socken, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av badhytter

2010-2011. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:13 Villa Victoria, Hjo. Hjo Norr 5:6, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av balkonger 2011-2012. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:14 VattentornetiSkara.Oxbacken2:1,Skarakommun,Västergötland.Renoveringavstenochputs

1993-94. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:15 Dubbelboden i Suntak. Marieberg 12:1, Suntaks socken, Tidaholms kommun, Västergötland.

Renovering av stomme och tak 1994-2000. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:16 Vård- och underhållsplan för Storegården 2012. Suntak 11:18, Suntaks socken, Tidaholms kom-

mun, Västergötland. Byggnadshistorisk rapport.2012:17 Villa Nr 30B, Mössebergsparken. Mösseberg 49:22, Falköpings kommun, Västergötland. Målning

och ny vattenföring 2011-2012. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:18 Anestad Västergården. Anestad 2:19, 3:21, Främmestads socken, Essunga kommun, Västergötland. Renovering av brygghus 1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.2012:19 Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping-Källby 2012. Skeby och Sävare socknar, Gö-

tene och Lidköpings kommun, Västergötland.

kulturhistorisk utredning väg 44 lidköping - källby€¦ · länsstyrelsen har även framhållit...

Documents